1

Spara Låna

2

Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i ekonomiska och finansiella frågor. Syftet är att ge medborgare i hela landet – och i alla åldrar – bättre möjligheter att klara de ökade kraven från samhället på att kunna fatta olika ekonomiska och finansiella beslut i livet. Tanken är att såväl statliga som privata aktörer här har ett gemensamt intresse i att stötta konsumenterna. Målet är ett större privat- ekonomiskt självförtroende åt alla, med hjälp av olika folkbildningsinsatser.

Dennabroschyrguidar digigenom alltdu behöver veta om att spara och låna.

’’

Pengar är praktiska. De ger frihet och trygghet. Genom att spara och låna kan du dessutom enklare planera hur du ska använda dina pengar.

Att spara ger dig större frihet i vardagen. Sparade pengar är också tryggt att ha, både om diskmaskinen plötsligt går sönder och som en extra buffert till din ekonomi när du blir äldre och inte arbetar längre. Att låna låter ibland närmast ansvarslöst, men att låna kan vara nödvändigt och också öka möjligheterna. Att låna till bostaden är något de flesta människor gör.

Med förståelse för vad spara och låna handlar om blir det lättare att fatta bra beslut. Allt för att få en bättre ekonomi. Det finns retfulla misstag som är smarta att undvika. Kort sagt behöver du göra enkla, men kloka, val för att få ut mer av dina pengar. Här reder vi ut det du behöver veta när du tänker spara och låna.

Broschyrens innehåll har tagits fram i samarbete mellan Konsu­menternas Bank­ och finans­ byrå, Finans inspektionen, Avanza Bank samt Swedbank och Sparbankerna. Samtliga medlemmar i nät verket Gilla Din Ekonomi.

Avsnittet Spara har Claes Hemberg, Sparekonom Avanza Bank, medverkat till och av­snittet Låna har Arturo Arques, Privatekonom Swedbank och Sparbankerna, medverkat till.

’’

Fo

to: S

tud

io C

A

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SPARAExtra pengar ger extra frihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Mer för samma pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Hitta pengarna att spara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Våra stora utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Spara på både kort och lång sikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Lite ränta ger egentligen ingenting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Rätt balans ger både tillväxt och trygghet . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Enkla val är viktigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

LÅNAEtt lån ökar dina möjligheter och din sårbarhet . . . . . . . . . . . . 20Låna – till vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.Hur går det till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Olika låneformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Låna till studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Låna till bostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Billån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Konsumtionslån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Annat att tänka på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Oberoende hjälp till dig som är konsument . . . . . . . . . . . . . . . . 35Tio frågor om spara och låna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Nyttiga länkar och telefonnummer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

5

SPARAAtt spara är att lägga undan pengar för fram-tida behov. Det ger möjlighet till planerade inköp längre fram, och ger dessutom under tiden en extra trygghet för oförutsedda utgifter. Ett sparande gör det lättare att planera och hantera din ekonomi mer långsiktigt.

6

Extra pengar ger extra frihetMed ett sparande kan du förhoppningsvis för-verkliga dina planer eller rentav dina drömmar. Att ha pengar i reserv på ett konto kan samti-digt kännas tryggt och det är dessutom pengar som kan öka i värde. Det gäller bara att ge dem bästa jord månen för att växa. Först går vi igenom två sätt, sparande på kort och lång sikt, som gör att pengarna växer i värde. Genom att dessutom välja sparande med låga avgifter och låg skatt kan du få ännu mer för varje krona du sparar.

7

Mer för samma pengarDet är kul och lockande att använda pengar så snart de sätts in på kontot. Men om du bara har tålamod att vänta lite och ge dem en bra växtplats kan pengarna växa och du får mer för dem längre fram.

Det finns åtminstone tre olika sätt att hantera dina pengar. Tänk så här: Du har en ”plånbok” att handla för nu, ett ”skafferi” för de närmaste månaderna och dessutom en ”trädgård” för att kunna skörda lång tid framöver. De tre olika verktygen kräver tre olika handgrepp för att ge så stora fördelar som möjligt.

Utifrån vad du vill göra med dina pengar kan du enkelt välja bästa sparformen för dem. Du kanske vill använda dem direkt, avvakta en aning eller vänta ännu längre. Den fördelning du gör kan du alltid ändra.

Det viktiga är att du börjar med ett ”provval”. För med lite omtanke mår dina pengar mycket bättre. Och valet är i grunden väldigt enkelt och tar inte många minuter.

Pengar för olika tider

Plånboken – kunna handla nu

Skafferiet – för de närmaste månaderna

Trädgården – för längre tid framöver

8

1. Börja spara en mindre summa varje månad, pengar som knappt märks att du lägger undan. Börja exempelvis med 50 kronor.

2. Spara pengarna på ett särskilt konto tidigt varje månad, så saknar du dem mindre i vardagen.

3. Öka beloppet med exempelvis 50 kronor varannan månad. Efter ett år sparar du nu 300 kronor varje månad och har på kon­tot samlat ihop 2 100 kronor. Låter det för lätt och du har en starkare ekonomi, då kan du istället börja med 500 kronor per månad och du har efter ett år 21 000 kronor på kontot.

4. Ha pengarna på ett sparkonto med 1–3 procents ränta. Se till att kontot har in­sättningsgaranti. Det gör att staten skyddar dina pengar om banken skulle gå i konkurs.

5. Vill du ta ett större kliv kan du exempel­vis spara halva nästa löneökning. Det är ju pengar som du har klarat dig utan tidigare.

Hitta pengarna att spara

Innan nästa lön kommer har många människor i det närmaste tomt på sina konton. Tyvärr får många dåligt samvete och känner sig låsta av bristen på pengar. Här är några bra sätt att få mer pengar över i vardagen.

Jan: 50 krFeb: 50 krMar: 100 krApr: 100 krMaj: 150 krJuni: 150 krJuli: 200 krAug: 200 krSep: 250 krOkt: 250 krNov: 300 krDec: 300 kr

2 100 kr

9

Nu är du igång med ditt sparande. Ett första mål kan vara att ha en månadslön på ett reservkonto. Det kan ta ett eller flera år att uppnå. Men känslan av att det går att spara kan göra att du ser på dina möjligheter på ett nytt sätt.

För att spara större summor krävs att du tar sikte på de stora ut­gifterna i din hushållsbudget. Kanske kan du byta till ett billigare boende eller välja en billigare bil. Att före köp jämföra priser, försäkringspremier och bolåneräntor kan snabbt ge 500 kronor i månaden för sparande. Fritid och nöjen är ofta större utgifter än du inser. Den som väljer mer noggrant får snart pengar över. Vänta inte heller på högre lön. De med högre lön sparar ofta inte mer.

Våra stora utgifter

Källa: SCB

10

Plånbokspengarna använder du de närmaste veckorna. Det är egentligen ingen tid alls och därför kan du inte heller räkna med någon nämnvärd avkastning i form av ränta. Du lägger istället kraft på de två riktiga sparpotterna: den korta sparpotten – skafferiet – där hämtas pengar för de närmaste månaderna och den längre sparpotten – trädgården – där sparpengarna får växa under flera år och därför ger en betydligt större skörd.

Spara på både kort och lång siktOlika typer av sparande har olika tillväxttakt. Ju längre tid du är beredd att låta dem växa, desto högre tillväxttakt kan du räkna med. Genom att ge pengarna olika lång spartid kan du gasa och bromsa tillväxten i ditt sparande.

11

Spara på kort sikt

Ett eget skafferi med reservpengar är bra att ha. Tänk dig att du ska använda pengarna inom de närmaste månaderna. Det ska vara lätt att hämta pengarna och du ska veta att pengarna finns där. Den korta spartiden ger dig inte så mycket ränta, men den är bättre än i plånboken.

Här finns en sparform som är den klart bästa för kort sparande – sparkontot. Det kanske låter tråkigt, men viktigast är ju säker­heten att pengarna finns där. Räntan är vare sig jättebra eller jättedålig, utan du kan i nuläget förvänta dig 1–3 procent i årlig ränta. Ring runt till flera företag och jämför.

Välj alltid ett sparkonto med insättningsgaranti. Då garanterar svenska staten pengarna. Genom att ha ett konto som omfattas av insättningsgarantin kan du som sparare alltid räkna med att få tillbaka det belopp som sparas på kontot upp till 950 000 kronor per sparföretag.

Du kan ibland få betydligt bättre ränta om du väljer att binda pengarna i exempelvis två år. Men idén är ju att pengarna ska vara tillgängliga.

Olika räntefonder kan vara ett alternativ, men de växer mer ojämnt och du behöver ta reda på mer när de olika ränte fonderna passar bäst.

GÖR SÅ HÄR:

Spara på kort sikt (de närmaste månaderna) Välj sparkonto med 1–3 procents ränta

Jämför flera företag, det tjänar du på

Välj konto med insättningsgaranti

11

12

Spara på lång sikt

Ska du spara längre än i tre år är det dags att flytta pengarna till en bättre jordmån. När du avvarar pengarna så länge kan du också för-vänta dig att de växer mer.

Här kan du tänka i tre steg. Välj först sparform, sedan avgifter och sist skatt. Det är precis lika enkelt som det låter. Och varje steg ger dig möjlighet att välja alternativ som ger mer valuta för dina pengar. Du behöver inte välja varje månad, utan det räcker normalt att du ser över dina val en gång per år.

Välj en enkel sparform för ett längre sparande

Den som sparar i flera år kan statistiskt sett ställa högre krav på tillväxt. Pengarna behöver däremot inte växa i jämn takt eftersom du inte ska använda dem den närmaste tiden. Tillväxten är i detta fall viktigare.

Ska du spara länge kan du sikta på en avkastning på fem procent per år. Men då räcker det inte med att du placerar dina pengar i en bank eller annat bolag på ett sparkonto. Istället kan du välja ett sparande där pengarna växer snabbare i takt med att företag bygger nya fabriker, säljer produkter och anställer fler människor. Att spara i aktier och aktiefonder har de senaste årtiondena givit en tillväxt på 5–7 procent varje år, ibland mer och ibland mindre.

GÖR SÅ HÄR: Spara på lång sikt (3+år) Välj exempelvis globalfonder – det är enkelt

Välj billiga fonder i första hand

Välj låg skatt

Välj köptillfälle: Börja stegvis

Välj säljtillfälle: I flera steg

12

13

Sparar du dina pengar via fonder får du små andelar i många företag. Aktier är ett mer komplicerat alternativ och du måste lita på din egen kunskap.

Det finns en väsentlig skillnad mellan att placera pengarna i ett sparkonto jämfört med att investera i aktier. Att placera pengar i aktier kan ge en mer ojämn utveckling (avkast­ning) eftersom företagen utveck­las ojämnt. Men det finns sätt att minska variationen av värdet på kontot. Du kan exempelvis spara i de bredast tänkbara aktiefonderna – globalfonder. Då sparar du inte alla pengar i en aktie utan dina sparpengar jobbar i hela världen. Stora länder och marknader betyder då mer. Mindre länder, branscher och råvaror påverkar dig mindre.

Nu finns ingen garanti att globalfonder får en positiv utveckling inom tre år. Globalfonder kan också gå ner i värde i tider av kris och oro. Spara därför inte alla pengar vid ett tillfälle, utan spara lite då och då. Så blir du inte lika påverkad av tillfälligheter just nu.

När den dagen närmar sig då du ska använda dina långsiktigt sparade pengar flyttar du över dem successivt till den korta potten, till spar kontot. Då vet du återigen vilket värde som du har att räkna med.

”Risk” är variation

För att få en bättre avkastning väljer många att ta en högre risk. Högre risk innebär att värdet på det sparade innehavet kan sjunka men det kan också stiga. Den högre avkastningen är betalningen för att spararen är beredd att ta risken för att värdet kan sjunka.

Tidigare resultat är ingen garanti för

framtida avkastning.

14

Vanlig fråga: Är börsen farlig?

Börsen är ett skyltfönster som visar vad alla tror om ekonomin. Ekonomin utvecklas sedan i sin egen takt. Även om många upplever det senaste årtiondet som ekonomiskt oroligt så har världens ekonomi aldrig vuxit så starkt. Sedan år 2000 har hela världsekono-min vuxit med 53 procent. Att några länder sedan haft problem med ekonomin är en liten fråga i det stora hela.

Breda globalfonder erbjuder en lugn start när du sparar i aktiefonder. Alternativet till globalfonder är att spara i fonder som riktar sig till vissa regioner, enskilda länder eller branscher men då varierar värdet på sparpengarna mer.

Läs mer om alla alternativ i broschyren ”Fonder”.

1

Fonder

Kort och långt sparande

Efter 10 år

Fördel Nackdel Risk för förlust

100 kr på sparkonto*

122 kr Säker tillväxt

Lägre tillväxt

Nej

100 kr i globalfond**

163 kr Högre tillväxt

Varierad tillväxt

Ja

*2 % ränta efter skatt ** 5 % avkastning

14

15

Lite ränta ger egentligen ingenting

Det finns en synvilla i sparvärlden som kostar stora pengar helt i onödan. Sparkontot lovar kanske 1–3 procents ränta men ger i verkligheten faktiskt inte en krona mer i köpkraft ett år senare. Orsaken stavas prisökningar. Kaffet och bensinen stiger i pris, vilket gör att även om antalet kronor på kontot blivit fler, så får du efter köpet inte mer varor i kassen. Därför ger sparkontot i praktiken ofta noll procents ränta.

För de närmaste månadernas sikt passar ändå sparkontot bäst, eftersom du ändå ska använda pengarna snart. Lika självklart behöver du satsa på annat sparande för pengarna som ska få vänta längre, om du vill att dina pengar ska växa.

Effekten är större än vad många inser. Här är ett enkelt räkne­exempel. Sparar du 100 kronor i 20 år på sparkonto med två procents ränta så har du visserligen 150 kronor på kontot, men en tredjedel av det riktiga värdet (50 kronor) har försvunnit i prisökningar. Du har inte fått en krona betalt för att spara. Alter­nativet för dina långa sparpengar är globalfonder. Även om värdet på detta sparande kan variera kan du på längre sikt undvika att värdet urholkas. I ett normalfall kan du räkna med en tillväxt på cirka tre procent justerat för prisökningar.

Sparpengarnas värdeminskning efter tio år

Värdet du ser på kontot

Det riktiga värdet (efter justering för pris-ökningar på 2 % per år)

100 kr på sparkonto*

122 kronor 100 kronor

100 kr i globalfond**

163 kronor 134 kronor

*2 % ränta efter skatt ** 5 % avkastning

15

16

Rätt balans ger både tillväxt och trygghet Med sparkontot och globalfonden får du en broms och gas i ditt sparande. Den som väljer att ha mycket pengar på sparkontot får en låg tillväxt. Den som väljer att ha mycket i aktie-fonder får ett sparande som varierar betydligt mer i värde. Med rätt balans mellan den korta och den längre potten får du ett sparande som passar dig.

Har du hälften av sparandet på ett sparkonto där du får ränta och hälften i globalfonder får du i genomsnitt ut en procent justerat för prisökningar. Väljer du däremot att ha tre fjärdedelar i global­fonden får du två procents tillväxt. Hur du väljer har alltså stor effekt. Enklast prövar du dig fram.

1. Billigt passar de flesta

När du väljer vad du sparar i kan du välja mellan olika avgifter. Generellt sett passar låga avgifter de flesta spa­rare bäst, eftersom de flesta fonder ger nära den genom­snittliga avkastningen. Låg­prisfonder kostar ofta bara

Vanlig fråga: Vad kostar en billig fond?

0,4 procent per år är billigt för en globalfond.

0,4 procent per år är billigt för en Sverigefond.

0,8 procent per år är billigt för en tillväxt-marknadsfond.

17

0,5 procent på det sparade beloppet, men vanligt är annars 1,5 procent. En viktig extra procentenhet om fonderna går lika bra. Innan du väljer ska du också jämföra hur fonderna gått tidigare år.

2. Låg skatt går att välja

Sedan några år kan du också välja skatt på ditt sparande. Enkelt uttryckt finns det två skatter att välja mellan, 30 procent på vin­sten eller en schablonskatt på cirka 0,3 procent på sparbeloppet. Det är staten som ger dig lägre skatt om du sparar på längre sikt. För räntesparande passar 30 procent på vinsten bäst. Den får du på ett vanligt sparkonto. För sparande som växer bättre passar den låga och jämna schablonskatten bäst. I dag är det årliga ut­taget av skatt lågt, cirka 0,3 procent på hela sparbeloppet.

Den låga jämna skatten får du på bland annat investeringsspar­konto (ISK­konto) eller kapitalförsäkring. ISK­konto är avgifts­fritt medan kapitalförsäkringar ibland har avgifter och inlåsning. Även det konto du väljer kan ha avgifter. En vanlig kontoavgift på kapitalförsäkringar är 0,7 procent. Det låter obetydligt men kostar dig minst sju procent över en tioårsperiod. Och eftersom du sparar längre än så blir även små kontoavgifter stora pengar. Välj därför helst konton utan avgifter. De finns på de flesta banker och finansiella bolag. Därför är ISK­kontot ett enklare val.

3. Välj flera köp- och säljtillfällen

Eftersom värdet på dina fondandelar i en globalfond varierar är det bäst att köpa och sälja vid flera tillfällen. Då behöver du inte vara orolig för tillfälliga upp­ eller nedgångar utan är med på tåget.

Enklaste sättet är att månadsspara. Ska du sätta in en större pott pengar i exempelvis en globalfond kan det vara bra att göra det vid 3–4 tillfällen spritt över lika många kvartal. Så blir utfallet jämnare.

Samma sak gäller den dag du ska använda dina pengar i en fond. Sälj i god tid, gärna vid 3–4 tillfällen spritt över flera månader. Då är det enklare att förutse hur mycket pengar du har att röra dig med, samtidigt som du säkrar din värdestegring.

18

Enkla val är viktigt

Pengar är enkelt, om du vill att det ska vara enkelt. Komplicerade val kan du lämna till andra. När du gör det enkelt blir bilden tydlig och greppbar. Då blir du mer nöjd och mindre tveksam.

Välj alltså sparkonto med insättnings garanti. Välj billiga aktiefon­der med stor rörlighet, exempelvis globalfonder. Välj sparformer med så låga avgifter och låg skatt som möjligt. Då växer pengarna mer och du själv behåller långt mer. Det är inte svårt. Pröva själv!

Vanlig fråga: Går rådgivaren att lita på?

Enligt lagen ska en rådgivare tillvarata kundens intressen. Du som kund ska alltså få råd som passar just dig och din situation. Samtidigt arbetar rådgivaren på uppdrag av sin arbetsgivare. Du måste därför bestämma vad du vill och behöver veta. Var noga med att läsa de dokument du får av rådgivaren och ta reda på om rådgivaren får betalt i form av provision om du väljer föreslaget sparande. Fråga dessutom gärna dina vänner. Skriv aldrig på några papper som du inte förstår!

19

LÅNADärför lånar du: Genom att både låna och spara kan du fördela om inkomsterna så att de bäst passar din livssituation. Att ta ett lån inne-bär att utgifter framöver ökar och därmed ökar din ekonomiska utsatthet. Ett lån ökar nämligen utgifterna i din framtid, minskar din ekonomiska handlingsfrihet och ökar din sårbarhet.

Ett lån ökar dina möjligheter och din sårbarhetNär kan möjligheterna öka för dig genom ett lån? Jo, det kan vara inför starten av ett företag, för studier eller vid köp av en bostad.

Sårbarheten handlar om att inkomsten blir lägre vid sjukdom eller arbetslöshet. Eller att utgifterna kan öka med stigande räntor. Bo­stadspriser kan falla och om du då tvingas sälja, exempelvis vid en separation, kan du bli stående med lån kvar. Därför behöver du som låntagare ha bra försäkringsskydd och se till att värdet på dina tillgångar minst motsvarar dina lån. Då kan du lösa lånen om du skulle bli tvungen.

Har du inte råd att spara har du inte bättre råd att låna.”

”””

Ett lån löser inte problemet med att pengarna inte räcker, det gör bara ont värre.”

Skuldfälla kan det bli när du dröjer för länge med att reda ut en ekonomisk knipa.”

20

Låna – till vad?Genom lån kommer du åt något som du inte hinner spara ihop till inom rimlig tid. Studier och bostad är de vanligaste ändamålen för lån. Men även bil, husvagn och båt.

Lån och sparande varierar över livet. Vanligtvis är lånen störst för unga hushåll. Med åren betalas lånen av, inkomsterna stiger och sparandet ökar. Vid pensioneringen är oftast lånen som minst och sparkapitalet som störst.

Den största delen av hushållens lån är bolån, 90 procent. Det är mindre vanligt att låna till konsumtion. 10–15 procent av hushållen har konsumtionslån.

21

22

Hur går det till?

När du tar ett lån köper du en tjänst. Du är kund och låntagare. Företaget som tillhanda-håller tjänsten är långivare.

I konsumentkreditlagen finns regler för lån som ges till en konsu­ment. Exempelvis ska den effektiva räntan på lån anges. Det är ett jämförelsepris på lån som tar hänsyn till alla typer av kostnader.

Avgörande för att beviljas ett lån är en­ligt lagen att du har råd att betala tillbaka lånet.

Kreditbedömning

När du söker ett lån gör långivaren en kreditbedömning. I första hand bedöms din betalningsförmåga. Dina inkomster minus utgif­terna måste räcka även till den ökade utgiften.

Långivaren beställer också en kreditupplysning. Den visar bland annat din taxerade inkomst och om du har en betalningsanmärk­ning. Den som hamnat hos Kronofogden och inte betalat i tid får en betalningsanmärkning. Det brukar ge avslag på låneansökan direkt.

Som privatperson kan det ibland vara svårt att hänga med i fack-språket. Fråga om det är något du inte förstår.

Startar du nytt företag? Kontakta NyföretagarCentrum och branschorganisationer!

23

För den som har eget företag och behöver lån ställs det större krav på att visa upp underlag kring företagets ekonomi och planer.

Säkerhet

Att lämna en säkerhet för ett lån, en pant, påverkar sällan möjlig­heten att få lån, men det kan påverka villkoren. Utan säkerhet är risken högre för långivaren och kostnaden normalt högre för dig. Ett lån utan säkerhet kallas blancolån. För stora lån krävs säker­het, oftast i form av en bostad.

En pant kan långivaren sälja om låntagaren av någon orsak inte längre kan betala.

Andra säkerheter som går att lämna för lån är värdepapper, fordon eller borgen.

Borgen kallas också namnsäkerhet och innebär att någon annan lovar att betala för dig om du inte kan. Borgensmannen går in med ansvar ”såsom för egen skuld”. Borgensåtaganden är mindre vanliga idag. Om unga vuxna behöver ha ytterligare säkerhet för att få lån är det vanligt att föräldrar går in som medlåntagare.

Den som vill pant­ sätta och belåna värdeföremål vänder sig till en pantbank.

24

Foto: Hans Bjurling/Johnér

25

Olika låneformer För studier finns det statliga studielånet

genom CSN. Ett lån utan säkerhet.

För bostäder finns hypotekslån och banklån som är lån med bostaden som säkerhet. Ett byggnadslån är ett beviljat låneutrymme att ut nyttja successivt under tiden ett bygge pågår.

För fordon finns avbetalningslån. Ett lån med fordonet som säkerhet.

För konsumtion finns kortkrediter, konto-krediter, avbetalningslån och banklån. Lån utan säkerhet.

Snabblån är konsumtionslån med mindre belopp och kort lånetid. Ett lån utan säkerhet.

Låna till studier

Omkring 1,4 miljoner personer i Sverige har idag ett studielån. Det är statliga lån som handläggs av Centrala Studiestödsnämn­den, CSN. För studier finns också studiebidrag som inte betalas tillbaka.

Villkor

Studielån betalas tillbaka på normalt 25 år. Räntan är ett genom­snitt av statslåneräntan de senaste tre åren. Räntan är omräknad med hänsyn till att den inte är avdragsgill i deklarationen. Under återbetalningstiden finns skyddsnät i form av en livförsäkring och möjlighet att begära nedsättning av årsbeloppet om inkomsten skulle sjunka drastiskt.

26

Låna till bostad

Bostadsformer

I Sverige finns olika bostadsformer: hyresrätter, bostadsrätter, småhus och ägarlägenheter.

Småhus och ägarlägenheter är fastigheter. När du köper en fastig­het blir du ägare till den. Du får själv bestämma över den och ansvara för underhållet.

Hyresrätten är den bostadsform som innebär minst ansvar och det finns inget krav på att ha eget kapital. Fastighetsägaren bestämmer över standard och underhåll.

Köper du en bostadsrätt köper du rätten att bo i lägenheten och blir medlem i en bostadsrättsförening. Föreningen äger fastigheten och de boende förvaltar den själva. En styrelse utses bland er som ska sköta administration, underhåll och ekonomi. I själva lägen­heten ansvarar du för det inre underhållet, exempelvis tapeter och köksutrustning.

27

Fastigheter och bostadsrätter säljs och köps på bostadsmarknaden vilket gör att priset kan förändras. Vid ett bostadsbyte är det mellan­skillnaden som betyder mest.

Kontantinsats

För att köpa en bostad behöver du själv ha sparat ihop till en del av priset, minst 15 procent. Den marginalen behöver du inför risken att priser kan sjunka och för att inte binda upp ekonomin för mycket. Resten kan du låna till och använda bostaden som pant.

Själva köpet

Köp av ett småhus, en fastighet, är en av de största affärerna i livet. Ta noga reda på bostadens skick, att den passar dina behov och din ekonomi innan du bestämmer dig.

Köpet sker i två steg, först genom ett köpekontrakt där ni kommer överens om affären och du betalar en handpenning. På tillträdes­dagen skriver ni ett köpebrev och du betalar resten av köpeskil­lingen. Köpebrevet skickas, vanligtvis av banken, till Lantmäteriet så att du får lagfart på fastigheten. Lantmäteriet är den myndig­het som har hand om inskrivningen av landets alla fastigheter. Köpebrevet i original får du tillbaka. Det är en värdehandling.

När du ska köpa en bostadsrätt behöver du också undersöka föreningens ekonomi. Hur stora är lånen, räntesatserna och när ska de skrivas om? Ta reda på lägenhetens andel i föreningen, lägenhetsförteckningen och planerat underhåll. När du har köpt lägenheten skrivs du in i föreningens register.

Pantsättning

För att låna på fastigheten behöver du inteckna (reservera) ett visst värde. Fastigheten intecknas hos Lantmäteriet och ett elektroniskt pantbrev blir bevis på inteckningen. Långivaren får detta i pant. Ut­tagna pantbrev kan återanvändas.

KONTANT-

INSATS MINST

15 %

28

Detta ingår i en räntesats: Upplåningskostnad, administration, kapital-täckning (enligt lag, för risktagandet) och vinst.

Lagfart och pantbrev kostar:

Ett småhus kostar 3 miljoner kronor – stämpelskatt: 45 000 kronor

Pantbrev på 2 miljoner kronor – stämpelskatt 40 000 kronor

Kostnader för köp och belåning

Lagfart och nya pantbrev kostar, i stämpelskatt, 1,5 procent av priset för lagfart och 2 procent på pantbrevs­beloppet. Avgift tillkommer.

Tar du lån på en befintlig bostad kan du behöva göra en värdering av den. Utifrån marknadsvärdet bedömer långivaren hur stort bolån du kan få.

Ränta med mera

För ett lån ska du vanligtvis betala en ränta. Räntekostnaden beror på räntesatsen, som anges i procent, och på hur stort lånet är. Räntekostnader är avdrags­gilla i deklarationen. Det ger i regel 30 procents minskning av kostnaden.

29

Förutom räntan kan det finnas andra kostnader, som upplägg­ningskostnad och aviavgifter. Räntesatser på lån varierar mest efter vilken säkerhet ett lån har. Blancolån är dyrast.

Bolån i form av bottenlån är säkrare för långivaren och ofta bil­ligast, medan topplån kan vara dyrare. Gränsen mellan bottenlån och topplån går vanligtvis vid 75 procent av bostadens värde.

Det är fri konkurrens på kredit­marknaden. Du som kund under­söker var du kan få bäst villkor och pris. Jämför banker och bolåneföretag och se var du får det bästa erbjudandet för dig. Är du medlem i någon förening kan

det finnas avtal med fördelaktiga villkor. När du jämför räntor är det viktigt att kolla upp den effektiva räntan

för det är den som tar hänsyn till alla kostnader för ett lån, det vill säga förutom vanlig ränta så tar effektiv ränta också hänsyn till andra avgifter kring ett lån.

Räntesatser varierar över tid. Riksbanken styr nivån på penning­marknaden med reporäntan. Där sker handel med värdepapper med kort löptid. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil.

På bottenlån finns olika bind­ningstider för räntan. Nivån på ränte satsen hänger samman med marknadsräntorna. Kort bind­ningstid, tre månader, följer penning­marknaden, medan längre bundna räntor följer obligationsmarknaden. Det är dock lån givaren som bestämmer räntor på lånet och du som kund som ska utvärdera erbjudandet.

Undvik att binda ränte-satsen på för lång tid om du planerar att flytta snart.

Ett räntefritt lån är inte självklart ett kostnads-fritt lån. Kolla effektiva räntan.

30

Rörligt eller bundet?

En rörlig ränta passar bäst rent ekonomiskt när räntorna sjunker eller ligger stilla, medan en bunden ränta passar bra när räntorna förväntas stiga så att du kan undvika en ränteuppgång. Det är dagens bundna ränta som ska jämföras med morgondagens rörliga.

Att välja bunden räntesats är också ett alternativ för dig som vill veta vad din kostnad blir under viss tid. Att välja både rörligt och bundet lån är ett sätt att sprida risken.

Ett bundet lån kan lösas i förtid om man behöver, men kan bli dyrt eftersom en ränteskillnadsersättning ska betalas då. Vill du byta bank kan lån som löper ut vid olika tidpunkter innebära att du får bevaka att du får din förhandlade ränta när nya banken senare tar över lånen.

Amortering

Du behöver också vid höga lån betala av på själva skulden, amor­tera. Det är inte en kostnad för lånet utan ett sparande, fast i ef­terhand. Att amortera är ett säkert sätt att spara på. Du vet att du minskar din skuldsättning och du vet avkastningen, låneräntan.

Inflation påverkar också lånets värde. Under årens lopp är skulden kvar i nominellt värde, det vill säga antalet kronor, medan löner och priser stiger. Det ger en automatisk värdeminskning, som en amortering.

Det viktigaste när du köper en bo­stad är att få ned sårbarheten inför risken att din inkomst minskar eller att bopriser faller. På topplån är kravet 10–15 års amortering. Fortsätt sedan att amortera på bottenlånet, men gärna kombinerat med annat sparande.

För handlingsfrihet och riskspridning är det bra att inte satsa allt sparande bara på amortering.

31

Boendekalkyl

En boendekalkyl som du t.ex. kan göra via din bank, innehåller de flesta utgifter för bostaden.

För en fastighet är det ränta, amortering, värme, el, vatten och av­lopp, sophämtning och fastighetsavgift. Även villaförsäkringen är en kostnad. Ibland tillkommer tomträttsavgäld, samfällighetsav­gift eller vägavgift. Räkna också med underhåll och reparationer. Den kostnaden varierar, men 1 000–2 000 kronor per månad kan du behöva reservera för att inte ofta behöva öka på belåningen.

För en bostadsrätt ingår ränta, amortering, månadsavgift och el i kalkylen. Tänk också på att det behövs en bostadsrättsförsäkring och även buffert för underhåll av bostaden.

Räkna i kalkylen på en räntekostnad efter skatteavdrag (värt 30 procent på belopp upp till 100 000 kronor per låntagare och 21 procent på belopp däröver).

För mer information vänd dig gärna till: www.konsumenternas.se

Seniorlån

Den pensionär som inte har tillräckliga inkomster för att klara krav på betalningsförmåga men har en stor tillgång i sin bostad, kan söka seniorlån. Med ett seniorlån behöver du inte använda din inkomst för att betala räntorna. Ett större lån beviljas än det som betalas ut direkt. Med åren ökar skulden successivt genom att räntekostnaden läggs till lånet.

Ett seniorlån kan passa den som tänker sig bo kvar men kan behöva pengar exempelvis till en renovering, eller den som vet att det är lätt att få tag i en hyreslägenhet den dag som en flytt blir aktuell och det inte finns behov av ett kapital då.

32

Billån

Vid köp av bil, annat fordon eller båt går det att belåna fordonet om ett företag står som säljare. Köper du en bil privat behöver du undersöka att bilen verkligen är betald och att det inte finns lån kvar på den. Behöver du ta lån vid en privat affär kan det finnas andra lån som medlemslån via fackförening eller vanligt banklån.

Kontantinsats

Du behöver vanligtvis betala minst 20 procent av priset med egna pengar. Även värdet på en inbytesbil du lämnar in räknas med i kontantinsatsen. Resten kan du låna till, om du har råd.

Ränta och amortering

Ett lån till en bil innebär att låne­ räntan för billånet ändras när låneräntorna förändras.

Konsumtionslån

Förutom att ett sparkapital ger dig handlingsfrihet kan det vid vissa tillfällen vara en trygghet att ha möjlighet till lån för kon­sumtion. En risk med konsumtionslån är om de används som lösning på problemet att inkomsterna inte räcker för utgifterna. När lånet väl är taget innebär det fler utgifter som inkomsterna ska räcka till.

33

Några alternativ:

• Kortkredit. Betala hela krediten nästa månad eller fördela betalningen över en längre tid. Fundera på om du vill dela upp betalningen, det kan bli dyrt. Räntan är oftast hög.

• Kredit på lönekontot. Du ser själv till att öka på kontots behåll­ning. Om du alltid ligger på minus blir det ett dyrt sätt att klara vardagsekonomin på.

• Vanligt banklån utan säkerhet. Medlem i fackförening kan ha rätt till medlemslån.

Sms­lån har lett till problem för många. De är lätta och snabba att ta och blir därför lockande som lösning när ekonomiska problem tornat upp sig.

Annat att tänka på

Skyddsnät

När du lånar pengar behöver du skydda din inkomst inför risken att bli sjuk, arbetslös eller råka ut för olycksfall. Du kan teckna försäkringar utöver det som socialförsäkring och kollektivavtal ger.

Efterlevandeskydden från samhället ger inte mycket skydd om man inte har underåriga barn hemma. Tjänstepensionernas efter­levandeskydd varierar mycket. Det är därför för din egen skull viktigt att ta reda på vad som gäller för just dig och dina efterle­vande och fundera på hur ni vill ha det och om extra livförsäk­ringar behövs. Det är viktigt för låntagare att ha ordentligt med

34

livförsäkringar. Grupplivförsäkringar är billigast, men upphör oftast vid 65 års ålder.

Familjejuridik

Med ett bostadsköp får familjejuridiken stor betydelse. Så länge ni bor ihop spelar det inte så stor roll om ni är sambor eller gifta. Var och en äger sina tillgångar och står för sina skulder. Det är först när ett förhållande upphör som det kan få betydelse. I sambolagen och äktenskapsbalken finns regler för hur värdet av gemensamma tillgångar ska fördelas.

Kort om sambor och gifta:

• En sambo har rätt att begära bodelning av gemensam bostad och gemensamt bohag – oavsett vem som betalat. Inga andra tillgångar ingår i bodelning.

• Egendom är gemensam om den är köpt för att den ska användas tillsammans.

• I ett samboavtal kan ni avtala att bodelning av bostaden inte ska ske.

• Den som flyttar in till en annan person har inte rätt att begära bodelning av bostaden.

• Sambor ärver inte varandra. Ett testamente är ett tips för sambor.

• För gifta finns giftorätten. Makar delar lika på sammanlagda värdet av alla ägodelar.

• Vill ni att något inte ska ingå i bodelning skriver ni in det i ett äktenskapsförord.

• Gifta ärver varandra om det bara finns gemensamma barn. Barn till enbart den ena, särkullbarn, ärver sin förälder direkt. Testamente är ett tips för gifta med särkullbarn.

• Ibland behövs livförsäkringar, exempelvis för att barn ska kunna få sitt arv utan att den efterlevande ska behöva sälja bostaden.

Oberoende hjälp till dig som är konsumentDu kan kontakta Konsumenternas Bank- och finansbyrå om du, som privatperson, vill ha kostnads-fri information och vägledning i frågor som rör sparande, betal-ningar och lån inom bank- och värdepappersområdet.

35

36

När du ska välja

På webbplatsen www.konsumenternas.se (bank och försäk­ring) finns information om olika typer av finansiella produkter och om vad du bör tänka på i samband med finansiell rådgivning. Där jämförs bland annat sparkonton, bolåneräntor, seniorlån, IPS och kontokort för att göra det lättare för dig att välja. Webb­platsen är gemensam för Konsumenternas Bank­ och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Spara

Det finns många sätt att spara eller placera pengar på. Du hittar bland annat information om sparkonton, fonder, värdepapper, investeringssparkonto och kapitalförsäkringar på webbplatsen. Där finns också en jämförelse över räntor och villkor för de flesta sparkonton som erbjuds av banker och kreditmarknadsbolag, samtliga med insättningsgaranti. Det finns även information om insättningsgarantin och om investerarskyddet.

Finansiell rådgivning

Banker, försäkringsbolag, försäkringsförmedlare och värdepap­persbolag erbjuder rådgivning om finansiella placeringar. Oavsett vem du får rådgivning av finns det lagar som ska skydda dig i samband med rådgivningen. Tanken med skyddsreglerna är fram­för allt att du ska få råd om sådana placeringar som passar dig utifrån dina ekonomiska förutsättningar och behov.

Låna

På webbplatsen hittar du allmän information om vad du ska tänka på när du ska låna pengar och där förklaras vilka rättig­

heter och skyldigheter du har mot långivaren. Här finns också en sammanfattning av det viktigaste du ska tänka på i form av en checklista.

På webbplatsen finns också användbara kalkyler med vilka du kan beräkna totalkostnader för lån, beräkna räntekostnad och se vad det kostar att förtidslösa lån:

• Bolånekalkyl – när du ska köpa en bostad.

• Lånekalkyl – när du vill veta vad exempelvis ett blancolån eller billån kommer att kosta.

• Lånelabbet – när du vill skaffa dig en totalbild av alla dina lån och räkna ut vad förändringar i ränta eller amorteringar innebär på kort och lång sikt och hur det påverkar din må­nadskostnad.

• Ränteskillnadsersättning – vad du får betala till banken om du förtidslöser ditt bundna bolån.

När du inte är nöjd med ett beslut

Du kan vända dig till konsumentbyråerna när du har fått ett be­sked från ett finansiellt företag eller din bank som du inte är nöjd med. Beslutar du dig för att gå vidare med ditt ärende kan du bli vägledd och få information om vart du kan vända dig för att begära omprövning. Konsumentbyråerna kan däremot inte vara ditt juridiska ombud.

Rättsfall och beslut

För att ge dig en uppfattning om hur domstolar och Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, tidigare bedömt ärenden finns det en rättsfallssamling på webbplatsen. Där hittar du korta referat av rättsfall från domstolar och av beslut från ARN.

37

38

1. Vilka två sätt att spara pengar kombinerar varandra bäst?

A Lönekonto och sparkonto.B Sparkonto och aktier.C Sparkonto och obligationer.

2. Vilket är det viktigaste kravet på ett bra bankkonto?

A Låg jämn ränta.B Hög ränta och insättningsgaranti.

C Hög ränta och inlåsning.

3. Vad är en globalfond?

A En investering i globaliseringen.B Den bredaste tänkbara aktiefonden.

C En fond utan bestämt fokus.

4. Vad ger en globalfond?

A Ränta i globala banker.B Aktier i industribolaget Global.

C Avkastning från flera länder och marknader.

5. Hur påverkas sparpengar av prisökningar?

A Det gör att avkastningen efter inflation på sparkontot blir nära noll på lång sikt.

B Det påverkar inte alls.

C Det gör fonderna dyrare på sikt.

6. Vad är amortering?

A Lånets kostnad.B Den månatliga inbetalningen till långivaren.

C Avbetalning av lånet.

Tio frågor om spara och låna

39

7. Vilken faktor är viktigast när du söker lån?

A Att det finns en bostad att pantsätta.B Att du inte redan har några lån.

C Att du har tillräcklig betalningsförmåga.

8. Vilket av följande påståenden är rätt?

A Pantbrev som varit säkerhet för ett avslutat lån kan användas igen.

B Pantbrev i en bostadsrättslägenhet är en värdehandling.C Pantbrev som varit säkerhet för ett avslutat bolån kan inte

användas igen.

9. Vad är ett blancolån?

A Ett lån med säkerhet i kapitalvara, exempelvis bil.B Ett lån utan säkerhet.

C Ett lån med namnsäkerhet.

10. Vad är effektiv ränta?

A Den räntesats som ger effektivast avbetalning på lånet.B Den jämförelseränta som tar hänsyn till både räntesats

och avgifter.

C Den räntesats som är lägst.

Svaren finns på sidan 46

40

ORDLISTA

Allemansfonder Är en typ av aktiefond med Sverige­ och global fokus. Tidigare skattegynnad.

Aktier Ägarandel i ett aktiebolag.

Amortering Avbetalning på ett lån, när skulden minskar så minskar också det belopp som du måste betala ränta på.

Avbetalningsköp Ett köp där du först betalar en handpenning och därefter resten av pengarna i omgångar enligt ett avtal. Ränta och kreditkostnader gör att du får betala mer för varan. Säljaren kan be Kronofogden att ta tillbaka varan om du inte betalar enligt avtalet.

Betalnings­anmärkning

En anmärkning (”prick”) som visar att du inte skött dina betalningar enligt uppgjort avtal. Anmärkningen registreras hos ett kredit upp­lysningsföretag i tre år. Denna anmärkning kan leda till att du inte får lån, bensinkort, hyres­kontrakt eller telefonabonnemang.

Betalnings­förmåga

Beräkning av skillnaden mellan ett hushålls inkomster och utgifter för om ett lån kan beviljas eller inte. Du som låntagare ska kunna klara den nya utgift som lånet medför. Enligt Konsumentkreditlagen är detta det viktigaste i kreditbedömningen.

Blancolån Lån där ingen säkerhet finns lämnad i pant. Enbart förtroendet för dig och din betalnings­förmåga ligger till grund för krediten. Räntan brukar vara högre för dessa lån.

Blandfond En fond som investerar i både aktier och ränte­bärande värdepapper. Fördelningen av aktier respektive räntepapper skiljer sig åt mellan blandfonderna och deras placeringar styrs av fondens strategival.

41

Bolån Lån med en pant i bostaden som säkerhet.

Byggnadslån Lån för fastighet under byggnadstiden. Lånet tas ut i omgångar.

Borgen Att gå i borgen innebär ett löfte om att betala en skuld för annan om den personen inte betalar. Den som går i borgen kallas för borgensman.

Borgenär Annat ord för fordringsägare, det vill säga långivaren, den du är skyldig pengar.

Bostadsrätt Att äga en bostadsrättslägenhet innebär att du äger rätten att bo där och blir medlem i bostads­rättsföreningen, som äger fastigheten.

Bottenlån Lån som inte är större än, vanligtvis, 75 procent av bostadens värde.

Börsen Där kan du spara till en eventuellt högre men mer ojämn avkastning i företag genom aktie­fonder eller aktier. Värdet kan sjunka eller växa.

Effektiv ränta Ett jämförelsepris som visar om ett lån är billigt eller dyrt. Allt vad ett lån kostar ingår, uttryckt i procent (ränta, aviavgifter, uppläggningsavgifter och så vidare).

Fastighet En fastighet är en bit mark med byggnader och annat som räknas som tillbehör, exempelvis staket, brevlåda och fruktträd. Tredimensionell fastighet finns också. Den är en speciell del av byggnaden. Den som äger en fastighet är lag­faren ägare. Flera kan äga en fastighet.

Förfallodag Den dag en räkning senast ska vara betald.

Globalfond Är den bredaste och mest spridda formen av aktiefond.

Gäldenär En person, fysisk eller juridisk, som har en skuld till någon. En låntagare är gäldenär.

Handpenning En del av priset som du får betala på förhand, exempelvis vid bostadsköp när köpet görs upp, men du får tillträde till bostaden senare och resten av priset ska betalas.

42

Hyresrätt En lägenhet som en fastighetsägare tillhanda­håller mot att hyresgästen betalar en hyra. Fastighetsägaren ansvarar för allt underhåll och skötsel.

Inskrivning När din fastighet ska pantsättas ansöker du eller banken om inskrivning av en panträtt hos Lantmäteriet. Ett pantbrev är bevis på inskriv­ningen.

Insättnings­garantin

Statlig garanti för de pengar du har satt in hos banker, kreditmarknadsbolag och värdepappers­bolag. Garantin ersätter upp till 950 000 kronor per person och sparföretag vid en konkurs.

Investerar­skyddet

Liknar insättningsgarantin men skyddet upp till 250 000 kronor omfattar de värdepapper som du har köpt genom exempelvis en bank eller värdepappersbolag. Även kontanta medel kan omfattas av investerarskyddet.

Investeringsspar­konto (ISK)

En sparform som är tänkt att vara ett enkelt och förmånligt sätt för vanliga sparare att investera i finansiella instrument på, exempelvis aktier och optioner. Kontot schablonbeskattas.

Kapitalförsäk­ring

Sparande, utan avdragsrätt i deklarationen och där utbetalningar är fria från inkomstskatt och kapitalskatt. Försäkringen schablonbeskattas.

Kontantinsats Vid köp av bostad eller någon vara kan det krävas att du betalar viss del med egna pengar. För bostad rekommenderas minst 15 procents kontantinsats av priset, för bil krävs minst 20 procent.

Kontokredit En beviljad rätt att använda mer pengar än du själv satt in på ditt bankkonto.

Kortkredit En beviljad kredit på ett kreditkort. När krediten är betald finns fortfarande rätten att utnyttja den kvar.

43

Kreditupplys­ning

Information från ett kreditupplysningsföretag om en privatpersons eller företags betalnings­anmärkningar, inkomster och skulder.

Lagfart Den som äger en fastighet har lagfart på den, är lagfaren ägare. Ägandet är inskrivet hos natio­nella registret på Lantmäteriet.

Lånelöfte Ett löfte på förhand om hur mycket lån du har möjlighet att ta, exempelvis inför ett bostadsköp.

Obligations­fonder

En fond som placerar i långa räntepapper, det vill säga med en löptid på över ett år, såsom obligationer. Kallas även lång räntefond.

Pantbrev Bevis på inskrivning av panträtt i fastighet. Pantbrev är digitala och finns registrerade i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. En stäm­pelskatt tas ut på nya pantbrev. Pantbrev används som säkerhet för bolån. Ett pantbrev som belånats en gång kan användas även framöver för nytt lån när det gamla är betalt.

Risk Med risk avses variation av värdet. Hög risk innebär att värdet kan stiga eller sjunka mycket.

Räntefonder En räntefond är en fond som placerar 100 procent av fondförmögenheten i räntebärande värdepapper, det vill säga i obligationer och exempelvis statsskuldväxlar.

Räntesats En ränta anges i procent, en räntesats. Ränte­kostnaden beror på räntesatsen och lånets storlek.

Seniorlån Ett beviljat låneutrymme på en bostad, där en del av lånet betalas ut direkt och resten av lånet ökar i takt med att räntekostnaden läggs på lånet. Ett lån för den som inte har betalnings­förmåga, men har ett stort värde i sin bostad.

Skatt På sparande kan du välja skatt; antingen 30 procent på vinsten eller en jämn skatt på cirka en procent på kapitalet varje år via investe­ringssparkontot eller kapitalförsäkring.

44

Skuldsanering Sanering av en privatpersons skulder som vanligtvis innebär att den skuldsatte genom en avbetalningsplan får leva på existensminimum i fem år. Efter den perioden upphör betalnings­ansvaret för resten av skulderna. Beslutas av Kronofogden.

Solidariskt betal­ningsansvar

När flera personer är gemensamt betalningsan­svariga för ett lån har var och en samma ansvar för att hela lånet ska betalas.

Sparkonto Ett konto hos en bank eller ett kreditmark­nadsbolag med en viss inlåningsränta och som oftast skyddas av insättningsgarantin.

Strukturerade produkter

Värdepapper som består av flera olika typer av finansiella instrument.

Säkerhet Något som kan pantsättas för ett lån kallas också för en säkerhet.

Tillväxtmark­nadsfond

En aktiefond som investerar i tillväxtmark­nader, även kallade emerging markets. Till tillväxtmarknader räknas idag bland andra östra Europa, stora delar av Asien, Afrika och Latinamerika.

Topplån Den del av lån på bostad som motsvarar vär­det som överstiger, vanligtvis, 75 procent av bostadens värde. Normalt högst 10 procent av bostadens värde. Topplån amorteras normalt av på 10–15 år.

Ägarlägenhet En form av bostad där ägaren får lagfart på lägenhet. Ägarlägenheten är en egen fastig­het. För gemensamma utrymmen ansvarar en samfällighetsförening som de olika ägarna är medlemmar i.

45

Checklista för balans mellan tillgångar och skulder

Här finner du tio användbara punkter för bättre beslut om sparande och lån.

1. Skaffa dig en bild av ditt sparande

Samla underlag på alla sparpengar, från fonder, pensioner, obliga­tioner, aktier till reda pengar. Först då kan du få en bild och ta ett helhetsgrepp.

2. Skapa en balans

Dela upp dina pengar i tre högar, plånboken, skafferiet och träd­gården. Plånbokspengarna är de som går åt löpande. Skafferiet det du behöver ha till hands och i trädgården har du dina pengar som ska gro och växa. Hur länge de ska växa kan variera, men sannolikt är att du kommer att använda en del av dina sparpengar om mer än fem år.

3. Välj olika sparform för de olika högarna

Välj sparande som passar din placeringshorisont. Det enklaste är att placera pengarna i plånboken och skafferiet på sparkonto. De har kort placeringshorisont. För trädgårdssparandet på medel­långsikt kan du exempelvis välja globalfonder. Pengar du sparar på lång sikt, fem år eller mer, kan du till viss del placera även i fonder som placerar i tillväxtländer. Det finns fler sparformer att välja bland, men dessa tre är enkla att börja med.

4. Betala mindre eller ingenting i avgift

Många betalar höga avgifter på sparandet. Pruta eller flytta dina pensionsförsäkringar, IPS, kapitalförsäkringar till placeringar med låg eller helt utan avgift.

46

5. Välj skatt

Välj vanlig 30 procents skatt på räntan på dina plånbokspengar och i skafferiet. Välj årlig schablonskatt på för närvarande cirka 0,5 procent på kapitalet, för pengarna som växer i din trädgård.

6. Gör en kalkyl

Även om du beviljas ett lån, se till att du själv räknar ut hur mycket du vill ha kvar för annat som du vill göra utöver boende och lånekostnader. Att låna kostar alltid.

7. Ha inte som vana att ta lån för konsumtion

Det du inte kan spara ihop till i förväg blir inte lättare att klara att betala av i efterhand. Och framförallt – ta inga nya lån om du får problem att betala dina tidigare skulder!

8. Betala av dina lån i rätt takt

Betala av dina lån minst så pass snabbt som det du köpt tappar i värde. Då har du alltid något att sälja om din ekonomi skulle försämras.

9. Tänk på räntekostnaden

Ju längre tid du betalar av ett lån på desto dyrare blir ränte­kostnaden totalt sett.

10. Var prismedveten!

Ta in offerter från flera håll när du söker lån så att du får så bra villkor som möjligt. Ta reda på den effektiva räntan och jäm fö­relse priset på lån. Även ett räntefritt lån kan ha dryga kostnader.

Rätta svaren till ”Tio frågor om spara och låna”, sidorna 38–39:

1B | 2B | 3B | 4C | 5A | 6C | 7C | 8A | 9B | 10B

47

Nyttiga länkar och telefonnummerKonsumenternas: www.konsumenternas.se, tel. 0200-22 58 00 – på Konsumenternas sida hittar du opartisk och kostnadsfri

vägledning om bland annat bank, försäkring, telekom och el.

Riksgälden: www.riksgalden.se, tel. 08-613 45 00 – myndighet som bland annat ansvarar för insättningsgarantin och

investerarskyddet.

NyföretagarCentrum: www.nyforetagarcentrum.com, tel. 08-14 44 00 – stiftelse som främjar nyföretagande och entreprenörskap.

OmBoende: www.omboende.se – ger konsumenter och andra berörda lättill gänglig och tillförlitlig

information om frågor som rör köpa, sälja, äga, bygga och hyra boende.

Centrala Studiestödsnämnden, CSN: www.csn.se, tel. 0771-276 000 – myndighet som hanterar det statliga studiestödet och lån.

Hallå konsument!: www.hallakonsument.se, tel. 0771-525 525 – oberoende vägledning genom Konsumentverket, i samarbete med andra myndigheter, konsumentbyråer och kommunernas konsument-vägledning. (Start 31 mars 2015).

Lantmäteriet: www.lantmateriet.se, te. 0771-63 63 63 – myndighet som ansvarar för fastighetsindelningen i Sverige.

Fondbolagens förening: www.fondbolagen.se, tel. 08-506 988 00 – statistik, fakta, undersökningar med mera.

Fondkollen: www.fondkollen.se – opartisk information om fondsparande samt verktyg och värde fulla

exempel, användbara när det gäller allt fondsparande.

Kronofogden: www.kronofogden.se, tel. 0771-73 73 00 – information och vägledning för dig som vill ha hjälp med att betala

eller få betalt.

Skatteverket: www.skatteverket.se, tel. 0771-567 567 – hjälp och information om exempelvis skatter, egenavgifter och

avdrag.

Svenska Dagbladets räntekarta: www.svd.se/naringsliv/sag-din-ranta/ – ränteverktyg för dig som vill jämföra och rapportera in aktuella

bolåneräntor i olika områden.

48

Ingen försäljning– bara fakta!

© F

INA

NS

INS

PE

KT

ION

EN

. GR

AF

ISK

FO

RM

: YR

A. T

RY

CK

: ÅT

TA

45

20

15.

På www.gilladinekonomi.se/trygga finns fler nyttiga privatekonomiska broschyrer att läsa och skriva ut.

1

Familje- juridik

1

Spara Låna

1

Budget Betala

1

Pension

1

Fonder