DOLDA HJÄLTAR– i patientens tjänst

BOKEN GÖR KARIN LEVANDE IGEN • SÖS: TV-KÄNDIS! • NU FÅR PATIENTERNAS KÄNSLOR TA PLATS

ETT PARTNERSKAP I VÅRDEN

patientenoch du

ETT MAGASIN FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SÖS

NR 32015

”Hur gör jag läkaren mer delaktig i min vård?”

10

TEMA

6 PULSEN PÅ:AKUTMOTTAGNINGEN FÖR VÅLDTAGNA”Det stora intresset för den nya mottagningen sätter fi ngret på normer kring manlighet isamhället. När vi berättade att vi skulle börja ta emot män fanns det folk som ställde frågan– kan män bli våldtagna?”, säger Karl Norwald.

I PATIENTENS TJÄNST”En människas hälsa handlar inte bara omdet medicinska, det fi nns också andliga och existentiella dimensioner. Vi har ingen plan för de personer som kommer – vår uppgift är att ta emot, lyssna och fi nnas här när någon vill dela sin upplevelse”, säger diakonen Eva Rubensson.

PERSONCENTRERAD VÅRD Man tog reda på patientens resurser och vad patienten hade för förväntningar på vården. Samtalet präglades av lugn och ro – mantog god tid på sig att lyssna på patienten. Tillsammans med patienten gjorde sedan teamet en gemensam vårdplan.

Varje dag får fl eratusen patienter vårdpå Södersjukhuset.Hur uppfattar de sinvård och vad tänker och känner de utmed vägen?

10 18

13

3 TOMAS MOVIN HAR ORDET

4 SÖS-SPANAT

8 KULTUR & LIVSSTIL

9 PERSONPORTRÄTT

13 BILDREPORTAGE

23 SNABBGUIDE

26 HÄLSOTEAMET TIPSAR

27 MITT SÖS

VI PÅ SÖS NR 3 2015

ALLTID I VI PÅ SÖS FÖLJ OSS!

facebook.com/sodersjukhuset

twitter.com/sodersjukhuset

www.linkedin.com/company/sodersjukhuset

/ INNEHÅLL

PATIENTEN OCH DU

13 6

18

2 V I PÅ S Ö S 3 / 2 015

I pati entens tjänst

Vi på SÖS är Södersjukhusets personalmagasin. Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Tf Kommunikationschef Camilla Hedquist, 1070 Redaktör detta nummer: Ylva Werlinder, 1068, kommunikation@sodersjukhuset.se Upplaga: 2 400 ex. Grafi sk formgivning: Blomquist & Co Repro och tryck: Danagårds Litho Foto: Torkel Ekqvist, FotogruppenSÖS, om inget annat anges Utgivningsdag: 23 december Nästa nummer: Mars 2016

Personcentrering – ett sätt att göra våra patienter mer delaktiga”SÅ GÖR JAG MIN LÄKARE DELAKTIG” var namnet på en föreläsning som Sara Riggare, bloggare, forskare och ”proffspatient”, höll tidigare i höstas för sjukhusets chefer, som en del av årets chefsdagar om personcentrerad vård.

MÅNGA TALAR OM att personcentrering är en förutsättning för att göra våra patienter mer delaktiga. Sara Riggare vänder helt på perspektivet och ställer den retoriska frågan: ”Är det jag som patient som ska medverka i vården eller är det vården som ska medverka i mitt liv?”. Riktigt så långt har vi kanske inte kommit här på Södersjukhuset men tanken är en intressant vision i vårt arbete för att öka patienternas delaktighet. För det är något som vi, och alla i vården, behöver göra: Vi säger det i vår värdegrund, det lärs ut vid universiteten, och det står i den nya patientlag som trädde i kraft vid årsskiftet.

PERSONCENTRERING ÄR ETT SÄTT att öka patienternas delaktighet. Forskning har också visat att vård kan kortas, patienterna känner sig tryggare och de medicinska kompli-kationerna minskar när man jobbar personcentrerat.

NÄR AVDELNING 26 (nu avd 83) testade att arbeta med personcentrerad vård i somras ökade delaktigheten rejält. Den patientenkät som genomfördes före och under projektet visade på en ökning från 77 till 97 procent i patientens upp -levda delaktighet. Du kan läsa mer, både om projektet och om Sara Riggares tankar, här i vår personaltidning Vi på SÖS.

I VÅR VÄRDEGRUND SÄGER VI att vi arbetar för och med patienten. Kanske ska vi lägga till ”av patienten”. Många vill ta eget ansvar, vi har en lag som synliggör patientens ansvar och rätt till delaktighet och snart kommer patienterna att ha tillgång till sina journaler på nätet. Det handlar om ett perspektivskifte, från vårdens till patientens perspektiv.Och det skiftet behöver vi möta.

TOMAS MOVIN, VD

13

TOMAS MOVIN HAR ORDET /

10

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 3

LOTTA TJERNGREN, SJUKSKÖTERSKA, KARDIOLOGI – Vi jobbar väldigt mycket för att göra det lättare för patienten. Tack vare ny teknik behöver våra pacemakerpatienter inte komma in till oss för kontroller så ofta. Det hjälper gamla och sjuka mycket att kunna stanna i hemmet.

MAGNUS RUDOLPH, OBDUKTIONSTEKNIKER– Vi är fortfarande människor när vi dör. De flesta tänker inte på det, men det händer massor runt omkring den döda. Vi stöttar de anhöriga som kan ha många frågor. En del är rädda. ”Får jag klappa min mamma på kinden?” frågade en kvinna. Och det är klart man får.

ANNIKA AHLÉN, ENHETSLEDARE, INTERNMEDICIN – Varje patientmöte måste börja med att man lyssnar, för att ta reda på vad de har att säga. Det har hänt flera gånger att patienter som kommer till oss inte förstått vad de blivit remitterade för och när vi börjar prata kommer många viktiga saker fram.

TEMAFRÅGAN / HUR GÖR DU FÖR ATT SE MÄNNISKAN BAKOM PATIENTEN?

/ SÖS-SPANAT

VÅRD PÅ DISTANS Stora avstånd har varit en viktig drivkraft i utvecklingen av olika lösningar för att bedri-va en jämlik och effektiv vård. I flera delar av landet används bland annat videokonferens-teknik för diagnostik, konsultation, behand-ling och ronder.

BÄRBAR JOURNAL Just nu testas den mobila journalen i skärgår-den, på vårdcentralerna på Väddö och Djurö. När vården gör hem besök ska patientjourna-len kunna följa med, via surfplattan. I USA har man kommit långt med den bärbara tekniken där också medicinska appar används i stor utsträckning i patientmötet.

RÅD OM VÅRD VIA MOBIL Trots bärbara lurar användes fax i framtidsvisionen från 1985. Men nej, faxen är idag inte särskilt het. Unga använder mobiltelefon, men mer till surf än prat. Med hjälp av 1177 Vårdguidens e-tjänster kan ungdomar mellan 13 och 18 år faktiskt själva administrera sina vårdärenden.

framtidenÄR HÄR!

NÄR MARTY MCFLY RESER ”TILLBAKA TILL FRAMTIDEN” landar han den 21 oktober 2015. I filmklassikern från 1985 får vi se världen idag som den förutspåddes då. Med uppfinningar som självsnörande skor och svävande skateboard prickade regissören kanske inte helt rätt, men helt tokig var inte visionen ändå. I ”framtiden” kommunicerar man via video och i en av scenerna styr faktiskt Doc tidsmaskinen med vad som ser ut som en surfplatta.

Patient utsatt för test KRÖNIKAN

I SOMRAS LADES JAG för andra gången i mitt liv in på en medicinsk vårdavdelning på Södersjukhuset. I höstas blev jag informerad om att man på avd. 26 hade testat ”personorienterad vård” vid det senare tillfället. Eftersom jag kan jämföra de två vårdtillfällena, slog det mig hur olika jag upplevde mina två sjukhusvis-telser. Första gången vårdades jag, blev frisk och gick hem. Men, jag visste inte varför jag var sjuk, hur jag blev botad eller något om framtiden och vad jag kunde göra för att förbli frisk.

I SOMRAS TRODDE JAG att det var ”business as usual” på avdelningen. Trots det var det stor skillnad på vården. Vi förde samtal om min sjukdom. Vi diskuterade vad som kunde göras under tiden på Sös. Vi resonerade även om vad som planerades efter utskrivningen. Vad sjukhuset kunde erbjuda och vad som förväntades av mig. Det verkade som om all personal kände till min situation, och arbetade mot samma mål. Och fram för-allt visste jag hela tiden vad som var på gång, och varför.

DET VAR EXTRA BRA att hela tiden ha vårdplanen uppdaterad och till hands. På så sätt kunde jag, när orken fanns där, läsa igenom och närmare förstå processen. En extrabonus var att kunna visa vårdplanen för min fru, som är förlossningsbarnmorska på ett annat sjukhus i staden. Konsistent information till alla som berörs är bra. Med mina sjötermer tycker jag att avdelning 26 verkade vara ett ”Happy Ship”.

SVANTE HELLBERG

PATIENT OCH TIDIGARE INFORMATIONSCHEF

INOM SJÖFARTEN

”Inte visste jag att det var person-

centrerad vård som erbjöds mig”

4 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

NYHETER PÅ SÖS /

Bättre arbetsmiljö på akuten

SÖS HAR LÄNGE haft ett stort uppdrag inom bröstcancervården. Skillnaden blir nu att Sös kommer ha ett helhetsansvar för patienterna, från utredning och diagnos, till behandling och rehabilite-ring. Tidigare har patienterna utretts av Sös bröstcentrum (vo Bild + vo Kirurgi) och opererats av våra bröstkirurger, medan Karolinska har ansvarat för analys av cell- och vävnadsprover och

vidare cancerbehandling, som exempel-vis strålning och cellgifter. Med det utökade uppdraget kommer också ett behov av större lokaler. En stor del av screeningen kommer därmed att utföras på en helt ny enhet som planeras vid Södra station. Som planen ser ut nu kommer den öppna sommaren 2016.

TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

PÅ SÖS BIBLIOTEK kan man ta del av fakta kring diagnoser och behandlingar eller få hjälp att hitta andra patienters berättelser. Man kan också skriva ut information som finns på webben, till exempel 1177.se. Åsa Hjort af Ornäs, bibliotekarie, berättar att suget efter hälsoinformation är stort.

– Många patienter känner ett behov av att få veta mer efter att de varit hos läkaren och fått besked om en viss diagnos eller behandling, och då kan vi bidra med den mer mjukare informationen.

PÅ WWW.1177.SE finns kvalitets-granskad patientinformation i utskriftsvänligt format.

HÄLSOINFO PÅ BIBBLAN

Många efterfrågar patientberättelser

SVERIGES STÖRSTA CENTRUM för bröstcancervård

SEDAN NOVEMBER ARBETAR man team baserat dygnet runt alla vardagar och målet är att införa modellen även på helger. I korthet går arbetssättet ut på att medarbetarna arbetar tillsammans i vårdlag, som bildar moduler, i stället för att arbeta en och en som tidigare.

– Vi har fått en mycket bättre arbetsmiljö, och att det är en framgång visar våra mätningar. De allra flesta, alla yrkeskategorier, är väldigt nöjda, berättar Jenny Liu, överläkare och förbättringsledare på vo Akut.

TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

Ò Medarbetarna har i enkäter skattat samarbetet, arbetsmängden, patientnöjdheten och arbetspasset som helhet i slutet av sina arbetspass. En över vägande majoritet var positiv.

Ò Mätningar har också visat på kortare vistelsetid för patienterna.

Vid nyår ringer det in för Södersjuk husets nya bröstcentrum, som blir det största i Sverige.

Modul i backspegeln:

Nu har ett år gått sedan teambaserat arbetssätt i så kallade moduler infördes på akuten vardagar kl. 8 – 21.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 5

– DET STORA INTRESSET för den nya mottagningen sätter fingret på normer kring manlighet i samhället. När vi berättade att vi skulle börja ta emot män fanns det folk som ställde frågan; ”kan män bli våldtagna?”, det säger Karl Norwald, kurator och auktorise-rad sexolog.

– Det finns stora mörkertal, men vi räknar med att ta emot 20-40 våldtag-na pojkar, män och transpersoner, utöver de 600 kvinnor vi redan idag tar emot varje år, säger Anna Tiihonen Möller, ledningsansvarig läkare på mottagningen.

I TIO ÅR HAR DET FUNNITS ett samlat omhändertagande för våldtagna kvinnor på Sös. Nu kan män som söker vård efter våldtäkt också få medicinsk behandling, rättsmedicinsk undersökning och psykosocialt stöd på en särskild mottagning på sjukhuset.

– Upp till 70 procent av de som söker till oss har inga fysiska skador, utan skadorna sitter inuti. Då blir det viktigast att sitta ner och lyssna! Många frågor kommer upp; vem är jag nu? Är jag stämplad för livet? Varför just jag? Varför gjorde jag inte mer motstånd? Målet är att den vårdsökan-de ska känna att den är mycket mer än den våldtäkt den varit med om, säger Anna Tiihonen Möller.

Både Karl Norwald och Anna Tiihonen Möller betonar att bemötandet är en stor och viktig del i behandlingen av våldtagna.

– DET FINNS INGET RÄTT ELLER FEL sätt att reagera på efter en våldtäkt. Hur man reagerar beror på vad man har med sig i bagaget. Där är det ingen skillnad mellan kvinnor, män eller transperso-ner. Genom vår långa erfarenhet från att ta emot våldtagna kvinnor är vi därför väl förberedda för att också ta emot män, säger Anna Tiihonen Möller.

MEN FINNS DET NÅGRA skillnader mellan kvinnor och män i reaktionen efter en våldtäkt?

– När vi möter män med erfarenhet av våldtäkt kommer det ofta upp frågor om manlighet. Vissa tänker: ”Kan jag fortfarande kalla mig man i och med att detta hänt mig?”. Även ordlösheten som ingår i mansrollen kan ibland göra det svårt att bearbeta händelsen – många har inte fått lära sig att prata om känslor. Då kan jag som kurator försöka hjälpa till att sätta ord på det man upplevt, säger Karl Norwald.

TEXT YLVA WERLINDER

FOTO TORKEL EKQVIST

/ PULSEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN FÖR VÅLDTAGNA

I MÖTET MED NÅGON SOM HAR ERFARENHET AV VÅLDTÄKT:

Ò Skapa en trygg miljö.

Ò Alla reaktioner och känslor är okej.

Ò Låt det ta tid.

Ò Arbeta med det som fungerar bra just nu.

”Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera

på efter en våldtäkt”Sedan oktober har Sös ett samlat omhändertagande för alla våldtagna, oavsett kön eller könsidentitet. Det innebär att även våldtagna män och

transpersoner kan söka till den nya Akutmottagningen för våldtagna, något som varit efterlängtat och som fått stor internationell uppmärksamhet.

6 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

PULSEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN FÖR VÅLDTAGNA /

”Upp till 70 procent av de som söker till oss har inga fysiska skador, utan skadorna sitter inuti.”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 7

TV-TIPS FÖRSTA HJÄLPEN (SVT)I serien Första hjäl-pen reser fyra läka-re runt i Sverige och hjälper människor med olika sjukdo-mar och åkommor. En av läkarna är

Nasim Farrokhnia, specialist i intern-medicin med strokeinriktning och chef för akuten på Sös.

VI PÅ SÖS VÄLJER

”Skymningsfl ickan” av Katarina Wennstam VAD HAR HÄNT med fl ickan som kommissarie Char-lotta Lugn träffar på i skymningen? Hon som skriker nätterna igenom, hon som skär sig och inte verkar vilja leva. Skymningsfl ickan är en berättelse om vad som händer när ingen tror på en, men också om styrka och upprättelse. I Skymningsfl ickan fi gurerar Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna. Läs mer om den verksamheten på sidan 6 – 7.

Svenska hemligheter Det underjordiskasjukhuset på Sös NÄR SÖS FYLLDE 70 år var det många som ville gå på rundvandring i bergrummet under sjukhuset. Missade du? Nu har du chansen! I SVT:s pro gramserie Svenska hemligheter får du följa med ner i katastrofsjukhuset. I programmet medverkar vår beredskapssamordnare, Ellinor Linde Blidegård, som berättar om vad berg-rummet var tänkt att användas till från början och hur lokalerna utnyttjas idag. Titta på www.svtplay.se

När mörkretkryper sig på KOMMER VI PÅ SÖS MED NÅGRA KULTURTIPS

” Vi försöker fokusera på vad man kan göra själv med enkla medel, innan man kommer in till sjukhus. Det är första hjälpen, det är basic, exempelvis svullna fötter eller hudförändringar”, säger Nasim Farrokhnia i Dagens medicin.

MUSIK SOM VÄRMER I VINTER JUST NU SPELAR VI:Ò Markus Krunegård – Korallreven

& VintergatanÒ The Rolling Stones – Winter Ò First Aid Kit – Winter is all over you

Dela gärna dina bästa listor med oss eller tipsa oss om låtar att lägga upp! kommunikation@sodersjukhuset.se

/ KULTUR & LIVSSTIL

Veckans ros! TACK AKUTEN & AVD 36 för ert trygga och proffsiga bemötande när jag kom in en tidig morgon efter en olyckapå väg till jobbet här på SÖS.

Har minnesluckor från den morgonen, menkollegor och anhöriga har intygat att jagblev väl omhändertagen ;-) Tack!

KOLLEGA PÅ RÖNTGEN

FÄRRE BENBROTT I VINTER?KÖP BRODDAR I INFODISKENI SÖS HUVUDENTRÉ!

8 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

PERSONPORTRÄTT /

”Som patientombudsman vill jag hjälpa människorfå svar på sina frågor, bli av med sin oro och komma vidare i livet.”

EFTER 16 ÅR som sjuksköterska på Sös varav 10 år som specialistsjuksköterska på MIVA är Pål Björkman van vid liv och död.

– De svårt sjuka människorna och de ibland förtvivlade anhöriga jag mötte på MIVA fi ck mig ofta att tänka: hur skulle jag ha reagerat? Det tror jag hjälper mig att bättre förstå och bemöta dem som hör av sig till mig idag, säger Pål.

FÖR EN ARBETSUPPGIFT är att ta emot synpunkter och klagomål på Sös vård, från patienter och anhöriga. Även om många är upprörda och kräver svar direkt har han aldrig blivit allvarligt hotad.

– Tar man alla på allvar och svarar så fort man kan blir de fl esta väldigt tacksamma. Jag undviker också vissa ord, som gammal till exempel. Viktigt i

medicinska sammanhang men negativt laddat ord för en del.

HAN HANDLÄGGER OCKSÅ myndighets-ärenden, jobbar med verksamhets-utveckling, är med i Sös etiska råd och pratar med vårdpersonal kring patient-säkerhet, arbetskultur och etik.

– Att odla en kultur på arbetsplatsen där vi vågar berätta, fråga och lär oss av våra misstag är otroligt viktigt. Idag fi nns det brister i vårdmiljön som gör det alldeles för lätt att göra fel.

HAN VET VAD han pratar om. På MIVA gjorde två tekniskt snarlika sprutpum-par av olika fabrikat att han råkade knappa in för hög dosering på en av dem. Patienten blev inte allvarligt skadad men det gjordes en Lex Maria-anmälan.

– Även om kritiken riktades mot mig så handlade den främst om rutinerna och den då tekniskt osäkra miljön på MIVA. Det skakade om mig ordentligt.En viktig erfarenhet jag bär med mig i jobbet idag.

TEXT YLVA HERMANSSON

FOTO TORKEL EKQVIST

”Det handlar alltid om personliga mö ten

Ò Patientombudsman sedan 2003.

Ò Patientnämnden, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och LÖF patientför-säkring är några av de myndigheter som har klagomåls-/synpunktsärenden som gäller Sös.

Ò Alla större ärenden från patienter och myndigheter diarieförs och handläggs av Pål. Cirka 1 400 ärenden/år. Plus 100-talet mindre ärenden som inte diarieförs (t ex blankettförfrågan).

Ò Ungefär var nionde patient i Sverige drabbas av oförutsedd händelse i vården. På Sös fi nns bara ärendestatistik kring cirka 0,5 % av sjukhusets unika patienter. Det fi nns alltså ett stort mörkertal.

Ò Varje år riktar IVO, den dömande instan-sen inom vården, kritik mot Sös i cirka 10 ärenden.

Ò Sös gör 20 – 25 anmälningar/år enligt Lex Maria.

Pål BjörkmanPatientombudsman

KORT OM PÅL

”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 15 9

/ PERSONCENTRERAD VÅRD

Person är man hela tiden. Patient, det är man då och då.

PERSONCENTRERAD VÅRD

– Patienten och vårdteamet hade samma syn på vad vi hade gjort under vård-tillfället och patienten visste vad den kunde förvänta sig efteråt. Det var den största skillnaden när vi testade personcentrerad vård, berättar Mats Karlsson överläkare på sektionen för gastroenterologi och hepatologi, vo Internmedicin.

10 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

PERSONCENTRERAD VÅRD /

Patientens berättelseAvdelning 83 (tidigare 26) är en medicinsk vårdavdelning med specialistinriktning mot mag- och tarmsjukdomar, som nyligen provat på att arbeta personcentrerat. Under en period testade ett av avdelningens tre vårdteam ett tillägg till ankomst-bedömningen som de kallade för patientens berättelse. Den sjuksköter-ska som gjorde inskrivningssamtalet hade en mall med stödfrågor som ställdes till patienten. Man tog god tid på sig att lyssna på patienten. Tillsammans med patienten gjorde sedan teamet en vårdplan.

– I vanliga fall har teamet redan pratat ihop sig om vad som ska göras och sedan presenteras det som ett faktum. Det händer ofta att vi glömmer fråga patienten, berättar Mats. Naturligtvis samlar vi in information om patienten annars också men den stora skillnaden var att det nu skedde på ett strukturerat sätt – och att det dokumenterades.

Patienterna var nöjdare och färre kom tillbaka– Med reservation för att antalet patienter var få, och att vi testade under en kort tid, visade utvärdering-en att patienterna var nöjdare, berättar Mats. Hälften så många patienter sökte vård igen än i den gruppen som vårdades som vanligt.Patienterna uppgav att de för första gången blev ordentligt lyssnade på och att personalen hade tagit hänsyn till vad de tyckte.

– Den här gången pratade jag myck-et mer med vårdpersonalen om vad som skulle ske och hur det skulle gå till, berättar Svante Hellberg som var patient under perioden då testet pågick (läs också Svantes krönika om sin upplevelse på sidan 4).

MEDARBETARNA KÄNDE ATT de förstod bättre hur patienten upplevde sin problematik och sjukdom, och att de fi ck mer kontakt med patienten. Patientens egen målsättning med vården blev tydlig.

DELAR I PERSON-CENTRERAD VÅRD

PartnerskapHandlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens och närståendes kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan hälsoprofessionellas kunskap vid det specifi ka tillståndet, en mer generell kunskap.

Patientberättelse En förutsättning för personcen-trerad vård. Utifrån berättelsen och övriga undersökningar planeras vården och en överens-kommelse (hälsoplan) tas fram med mål och strategier för genomförande, och kort- och långsiktig uppföljning.

Dokumentation Hälsoplanen skrivs ner ipatientens journal.

Källa: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC

3

»

”Med en personcentrerad vård utgår man från ett VEM? Person är man hela tiden. Patient, det är man då och då, och då utgår man från ett VAD?Dessa två sidor ska man hålla ihop och hålla isär. Men det är VAD:etoch VEM:et som blir skillnaden.”

KARL SWEDBERG,FORSKARE INOM PERSONCENTRERAD VÅRD,GÖTEBORGS UNIVERSITET

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 11

/ PERSONCENTRERAD VÅRD

– VI FICK ETT bra verktyg för att se personen bakom sjukdomen och symtomen. Vi fick möjlighet att hjälpa patienten med det den faktiskt ville ha hjälp med och inte bara göra det vi tyckte var aktuellt, säger Mira Magnusson, sjuksköterska på avdel-ningen.

– NACKDELEN ÄR ATT det inte passar för alla patienter. Det är också svårt att göra en sådan här förändring i ett befintligt arbetssätt. Det blev ytterli-gare ett arbetsmoment. För att vi ska kunna införa den här förändringen permanent behöver vi troligen ta bort något annat, säger Mats.

Kunnig patient blev nöjdare patientSara Riggare är forskare men också patient. Hon har inte varit patient på avdelning 83, utan forskar inom egenvård av kronisk sjukdom. Hon har bland annat undersökt hur patienter

med parkinson fått kunskap om sin sjukdom – att googla var absolut vanligast.

– Det visade sig att kunskap är avgörande för att en patient ska känna sig delaktig och nöjd med sin vård. Det enklaste sättet att få patienten att känna sig mer delaktig är helt enkelt att, på patientens nivå, förklara varför man ger en viss behandling, menar Sara.

DEFINITIONEN AV PERSONCENTRERAD vård handlar just om att utgå från vem som sitter framför en. Att ställa frågan vem, och utvidga det traditionella tankesättet till att se bortom det som patienten söker vård för. Att väga in de resurser och kunskaper som personen har med sig in i vården. För person är man hela tiden. Patient, det är man då och då.

TEXT JOHANNA GRÉEN

FOTO TORKEL EKQVIST

Några effekter av person centrerad vård

Ò 30 – 50% minskning av vårddagar.

Ò 40% kostnadsreduktion.

Ò Bättre smärtlindring.

Ò Högre livskvalitet.

Ò Färre återinläggningar på sjukhus.

Ò Effektivare utskrivnings-processer.

Källa: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC

Partnerskapet inleds genom patientens be-rättelse, utvecklas med delat ansvar för planering och genomförande av vården, och säkerställs genom dokumentation.

•

12 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST

I pati entens tjänstPå Södersjukhuset arbetar många yrkesgrupper som på olika sätt bidrar till en trygg och säker vård. Vi på Sös har träffat de som städar, stöttar, informerar och förfl yttar patienter. De har ett tydligt fokus på patientens bästa – trots att en del av dem inte tillhör något vårdyrke.

BILDEPORTAGE /

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 15 13

Utan taxichaufförer som dygnet runt, året om kör till och från Södersjukhuset skulle patienter förmodligen bli strandsatta.

På bilden: Johan Fredriksson

På akuten arbetar undersköterskan Keita Momodou.Han har sett det mesta under sina

26 år på Södersjukhuset. Ibland kommer det in aggressiva patienter och då är det extra viktigt att visa

patienten respekt, vara hjälpsam och lyhörd, menar han. – Mitt arbete är väldigt spännande, när jag kommer

hit vet jag aldrig hur dagen kommer att sluta. Akuten är ansiktet utåt, går det galet här går det

ofta galet hela vägen till avdelningen, säger Keita.

14 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

Informationsdisken är en central punkt i sjukhuset. Hit kommer många, såväl patienter

som personal, som inte vet vart de ska: – Det roligaste med mitt arbete är alla möten med passerande människor, att kunna stå till

tjänst, vare sig det gäller att hitta rätt eller svara på någon klurig fråga, säger Tuija

Veikkolainen,receptionist i informationsdisken.

BILDREPORTAGE / BILDREPORTAGE / BILDREPORTAGE / BILDREPORTAGE /

”Det roligaste med mitt arbete är alla möten med passerande människor.”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 15

/ BILDREPORTAGE

Städarna arbetar över hela sjukhu-set och utför ett livsviktigt arbete för patienten.

På bilden: Linda Andersson

Till Södersjukhusets egna bibliotek kommer patienter främst för att

använda datorer, låna radio eller spelare till film, musik och ljudböcker:

– För dem är biblioteket guld värt, säger bibliotekarien Frida Leijon Lundqvist.

Patienttransportörer är också en yrkeskategori på Sös som träffar många patienter varje dag.

På bilden: Andreas Englund

I sjukhuskyrkans meditationsrum möter diakonen Eva Rubensson patienter och anhöriga som behöver någon att prata med eller en stund av reflektion. Sjukhuskyrkan är till för alla trosriktningar och religioner, och här kan besökaren vara anonym. – En människas hälsa handlar inte bara om det medicinska, det finns också andliga och existentiella dimensioner. Vi har ingen plan för den som kommer – vår uppgift är att ta emot, lyssna och finnas här när någon vill dela sin upplevelse, säger hon.

I entréhallen står Röda Korset- värdarna Sören Hemming och Gun Brandsäter som på frivillig basis hjälper vilsekomna på sjukhuset. Värdarna är ett självklart inslag på Södersjuk-huset och många av de totalt 43 frivilliga har jobbat i många år: – Vi piggar upp dem som kommer förbi, hjälper dem att ringa, hämtar medicin och rullstolar.

Alla är nöjda med Sös, på alla år jag jobbat här har jag mött tre gnälliga personer, säger Gun.

Sören Hemming varvar arbetet i entrén med att vara värd på akuten. – Det är viktigt att känna att man gör skillnad. Här får man direkt uppskattning under varje arbets pass.

”Vår uppgift är att ta emot, lyssna och finnas här när någon vill

dela sin upplevelse.”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 17

/ TEMAREPORTAGE

Varje dag får flera tusen patienter vård på Södersjukhuset. Hur uppfattar de sin vård och vad tänker och känner de utmed vägen? Det skiljer sig förstås väldigt mycket åt från patient till patient. Men för att få inblick i några patienters vårdresor bad vi Malin Bergner på programkontoret om hjälp. Hon har intervjuat 15 operationspatienter på Sös.

Några patienters väg genom Sös– en liten bit av deras ofta långa vårdresa

”DET HAR LÄKT SÅ FINT. Har blivit väl bemött. Och kan ligga ner när jag ska sova. En lyckad operation.”

”Hoppas att jag kan jobba som snickare igen efter operationen. Inte så lätt att byta

när man varit snickare hela sitt liv.”

”KÄNDE ATT JAG INTE fick hjälp på vårdcentra-len. Ville gå igenom vårdcentralen för att det kändes som ’rätt väg att gå’. När inte det funkade som jag ville så skrev jag en egenremiss efter att ha kollat på nätet.”

CITATEN ÄR HÄMTADE UR de patient-berättelser som Malin Bergner på programkontoret har fått fram genom att intervjua 15 operationspatienter på Sös. Patientberättelserna är en del i Sös så kallade operationsprojekt där man försöker förbättra hela sjukhusets operationsverksamhet. Projektet ska utveckla framtida arbetssätt som stödjer en ökad produktivitet och effektivitet. Och skapa en attraktivare arbetsplats där man jobbar tillsam-mans över professions- och organisa-tionsgränserna i nya lokaler.

18 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

TEMAREPORTAGE /

MALIN BERGNER ÄR sjuksköterska från Södersjukhuset som nu jobbar som projektledare på Sös programkontor. Under våren 2015 intervjuade hon 15 patienter som opererats på Södersjuk-huset för att få en bild av deras vårdresor. Resultatet blev tankeväck-ande och detaljerade patientberättel-ser som innehåller många fundering-ar, känslor, utmaningar och strategier som patienterna jobbar med. I berättelserna blev det också tydligt att Sös ofta bara är en del av patienternas långa och många kontakter med vården. Malin har mycket tankar kring några av de utmaningar som vården nu står inför.

– Från början hade vi bara tänkt

kartlägga patienternas resor från operationsbeslut till att de skrivits ut från vårdavdelning eller dagvårdsen-het. Men det visade sig att patienterna hellre ville prata om andra delar. För dem var tiden från att de fick besvär fram till operationsbeslut viktigare, liksom tiden efter utskrivning från Sös. De berättade om sina besvär och sina strategier för att hantera dem, eller bli av med dem. Genom till exempel egenvård eller genom att försöka lista ut hur, var och när de skulle söka hjälp i hälso- och sjuk-vårdssystemet. Både före och efter tiden på Sös. Det var intressant. Vad betyder det och framför allt, vad kan vi lära oss av det de berättar?

”Hur går vi från ett under-visande och mer auktoritärt förhållningssätt till ett lyssnande och samtalande?”

»

”Det värsta är att gå och vänta. Både min far och morbror dog i cancer så jag vet ju att det kan sluta dåligt.”

”INFORMATIONSMÖTET INFÖR OPERATION var värdefullt och jag lärde mig mycket, även genom de andra patienternas frågor. Efter mötet kände jag att nu vet jag att jag vill det här.”

”HADE KALLATS ATT VARA på SÖS kl. 06.30. Tyckte att det var en dum tid för jag bor ganska långt bort från Sös. Fick sitta och vänta fram till kl. 9, sedan fick jag en plats. Var lite sur för att jag fått åka så tidigt bara för att sedan sitta och vänta.”

Visste du att

SÖS 2014…Ò Utförde 26 645 operationer. Ò Hade en medelvårdtid (alla

patienter på Sös) på 3,33 dygn.Ò Tog emot 499 308 besök i

öppenvården.Ò Vårdade 59 866 patienter inom

Sös slutenvård. Av dessa kom 33 419 in via akuten.

Ò Skötte 7 294 förlossningar.Ò Tog emot 152 713 personer på

någon av Sös akutmottagningar (vuxenakuten, Sachsskas barnakut, gynakuten).

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 19

/ TEMAREPORTAGE

BERÄTTELSERNA VISADE OCKSÅ på att många av dagens patienter beter sig annorlunda än vad patienterna gjorde för ett antal år sedan. Många är idag väldigt aktiva i sin egen vård, söker mycket information på nätet kring sin diagnos och behandling och förväntar sig ett annat bemötande när de kommer till vården. Hur kan vi hantera och möta de nya patienterna på bästa sätt? Kanske skulle vi kunna lära oss av den resa som kyrkan har gjort, funderar Malin.

– Prästrollen och läkarrollen hade länge liknande status i vårt samhälle. Allteftersom människor blev mer upplysta ifrågasattes prästens lära och ställning under 1900-talet och kyrkan tvingades tänka om. Istället för att låta en manlig präst berätta för människor vad de borde tro och tänka fick prästen, som nu även kunde vara en kvinna, uppgiften att lyssna på

»

”JAG ÅKTE TILL MIN företagshälsovård. ’Nä, det är inget farligt’, sa läkaren, ’det är bara en muskelskada.’ Hade ont men jobbade på och var iväg på golfresa. Kunde spela tre banor åt gången och med smärtstillande och lite bira så funkade det.”

”På operationsdagen fick jag inget rum på morgonen på avdelningen. Det var en brutal omställning att byta från egna kläder och jacka, till en operations-skjorta och få sitta i den precis vid entrén. Hade känts bättre att få sitta i lunchrummet. Efter en stund fick jag en säng och ett rum, då kändes det bättre.”

”EFTER OPERATIONEN SOV JAG mest, men försökte vara uppe och röra på mig för det hade de sagt att man skulle. Men jag var trött, illamående och hade svårt att kissa, precis som de sagt.”

IDAG TRÄFFAR AKUTENS patienter ett samlat vårdlag och behöver bara be-rätta sin historia en gång. Patienterna hör allt som sägs och har chans att säga till om något inte stämmer, eller kan ställa frågor. En patient sa: ”Det kändes proffsigt att mötas av ett helt team.” Besöken går också snabbare. Specialisterna är tidigt inne, kan ge råd och godkänner patienternas vårdplaner för att rätt vårdinsatser ska göras från början.

I ARBETSMILJÖENKÄTER UNDER en vecka hösten 2014 (gamla arbetssättet)

skattade 63 % av akutens personal att deras patienter varit nöjda. I en likadan mätning under en vecka med nya arbetssättet hösten 2015, låg siffran på 91 %. Under september 2015 tryckte också 77 % av 2 547 patienter på glada gubben (=nöjda) på den så kallade ”Happy or not”-stolpen vid akutens utgång. (I denna siffra inklu-deras dock även patienter från nätter och helger då man ännu inte har infört det nya arbetssättet; andelen nöjda är cirka 10 % lägre under helger.)

Även på akuten har patienterna fått en bättre resaFörutom operationsprojektet pågår även andra projekt på Sös där ett syfte är att förbättra patienternas vårdresor. Ett sådant är införandet av teambaserat arbetssätt på akuten.

20 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

”MIN FRU SÄGER ATT så här mycket information fick man inte förut. Vi har fått mycket information.”

TEMAREPORTAGE /

•

”Bra att jag kunde vara med och välja operationstid. Jag kunde då planera för att ta in vikarie på mitt jobb.

”SKULLE BÖRJA MED SJUKGYMNASTIK men det har inte kommit igång ännu. Skulle åka idag men sjukgymnasten blev sjuk och jag fick avboka min transport dit. Måste ju träna inför renoveringen i mitt hus. De ska stänga av hissen. Har ju raka

trappor. Måste träna.”

”BÖRJADE I FEBRUARI. Jag ramlade i trappan i huset en vinterdag. Det fanns en lapp uppsatt på dörren om att man ska borsta av sig snön innan man går in i trapphuset men det bryr sig ju inte folk om. Jag halkade omkull.”

människors egen verklighetsbeskriv-ning. För att sedan tillsammans hitta vägar mot ett bättre liv.

– Nu står vi som är vårdpersonal inför en liknande utmaning. Från att bara ha förväntats vara de som sitter inne med svaren och diagnoserna, till att också faktiskt lyssna på patienternas egna upplevelser och teorier kring sina tillstånd. Hur får vi till en sådan förändring? Hur går vi från ett undervisande och mer auktoritärt förhållningssätt till ett lyssnande och samtalande? Här tror jag att kyrkan har erfarenheter att dela med sig av, fortsätter Malin.

MALINS PATIENTINTERVJUER ÄR EN del i det så kallade operationsprojektet som pågår på Sös, där man på olika sätt vill förbättra hela sjukhusets operations-verksamhet. Malins nästa uppgift är att börja titta på vilken information

och vilka insatser som är viktiga när patienten kommer in på operationsda-gen, och vad som är viktigt att ordna med, eller prata med dem om, innan de åker hem. Till sin hjälp har hon bland annat informationen som hon fått fram från sina patientintervjuer och det patient- och närståenderåd som nu finns på programkontoret.

– Jag vill som många andra att patienternas vårdresor ska bli så bra som möjligt. För patienterna är definitivt inga lipsillar. De kämpar på och har inga höga krav. Men de har jobb och ett liv som pågår, trots att de just nu blivit sjuka. Vad kan vi på Sös göra för att underlätta deras tillvaro?

TEXT YLVA HERMANSSON

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN

Visste du att. . .De fem vanligaste namngivnasökorsakerna till Sös akutmottagningar 2014 var:

PÅ VUXENAKUTEN: buksmärta, bröstsmärta, svullnad eller smärta i ben och/eller arm, hand- eller armskada, huvudskada.

PÅ GYNAKUTEN: buksmärta, graviditetsrelaterade besvär, underlivsbesvär, vaginal blödning, komplikation efter förlossning.

BARN: feber, andningsbesvär, illamående/kräkningar, buksmärta, förkylningssymtom.

De fem vanligaste huvuddiagno-serna hos Sös patienter 2014 var:

FÖR VUXNA PATIENTER: Förlossning (spontan = inte igångsatt, 1 barn), buksmärtor, hjärtsvikt, bröst-smärtor, hjärninfarkt.

FÖR BARNPATIENTER: För tidigt fött barn, magsjuka, RS-virus-infektion, ospecificerad virus-infektion (tex barnet har feber och man bedömer att det beror på virus), hosta.

”JAG MÅR IDAG SUPERBRA och operationen var mitt livs bästa beslut.”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 21

/ KOMPETENSUTVECKLING

Samlad vård sätter patienten i centrum

DEN STÖRSTA VINSTEN för patienten är en samlad vård enligt fasta rutiner. Idag kallas alla män över 65 år i Stock-holm till screening för pulsåderbråck i buken. Screeningen görs på ultraljuds-mottagningar utanför storsjukhusen. Patienter som har pulsåderbråck sköts sedan av kärlmottagningen där små bråck ingår i ett övervakningsprogram med regelbundna kontroller. Tidigare utfördes kontrollerna på olika ultra-ljudsenheter där patienterna inte fick besked om storlek. Svaret skickades till kärlsektionen på Sös, som därefter fick kontakta patienten med svar och eventuell tidsbokning, ofta via brev. Ibland följdes patienten upp med nya

ultraljudskontroller men det kunde dröja flera år innan de fick komma till läkare.

– Den högst väsentliga skillnaden är att vi minskar risken att tappa bort patienten längs vägen. För patienten blir det oerhört tydligt eftersom de träffar en läkare direkt. Vi kan följa upp och se helheten, berättar Anneli Linné, biträdande överläkare, verk-samhetsområde Kirurgi.

I ULTRALJUDSMOTTAGNINGENS regi får patienten nu, vid ett och samma besök, storleksbedömning med ultraljud och genomgång av status och läkemedel. Samtidigt finns möjlighet

att diskutera riskfaktorer som rökning, och vid behov erbjuda patienten kontakt med rökstoppsmottagningen. Patienten har hela tiden kontakt med endast en mottagning och kan vid oro eller frågor, när som helst, ta kontakt.

Organisationen runt det nya arbetssättet involverar många och det har krävt ett stort engagemang över professions-, klinik- och vårdgivar-gränserna. Teamet på ultraljudsmot-tagningen består av läkare och sjuksköterskor och mottagningen samarbetar med angiolab/vo Bild och ultraljudsmottagningarna där screen-ingen görs.

Från vänster: Peter Gillgren, kärlsektionen, Caroline Larsson, kirurgiavdelning 57, Lisbeth Karlsson, kirurg-mottagningen, Johan Söderlund, verksamhetsområde Bild, vd Tomas Movin, Lotta Jarl, kirurg mottagningen, och Anneli Linné, verksamhetområde Kirurgi.

Det är lätt att tala om att vi sätter patienten i centrum, men svårare att genom-föra praktiskt när vården fysiskt befinner sig på olika platser. Södersjukhusets kvalitetspris gick i år till verksamhetsområde Kirurgi, där man lyckats samla vården kring patienter med pulsåderbråck i buken. De patienter där ett bråck upptäckts kallas idag till ultraljudsmottagningen på Sös för uppföljning direkt.

TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

22 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

KOMPETENSUTVECKLING /

människani fokus?

Hitta patientens resurserÒ Personen söker vård för: trötthet, besvär, smärtaÒ Kartläggning av egna resurser: viljestark, påhittig,

stödjande familj

Utgå hela tiden från vem det är du har framför dig. Varje person har olika resurser med sig in i vården. ”Personcentrerad vård innebär att lära känna personen som är här med en sjukdom och se en människa med vilja, resurser och behov. Då kan man lyfta in personens resurser och bemyndiga den personen i hennes eller hans vård och behandling.” Karl Swedberg, forskare inom personcentrerad vård, Göteborgs universitet.

Uppmuntra till frågorÒ Vad ska jag själv tänka på? Ò Varför görs undersökningen?Ò Vad händer i nästa steg?

Uppmuntra till att skriva ner tankar och frågor inför undersökningar och utskrivning. Forsk-ning visar att nästan dubbelt så många anmälda vårdskador beror på brister i kommunikationen snarare än på brister i den medicinska kompe-tensen. På Sös använder vi anteckningsbladet ”Kid-kortet” som uppmanar patienten till att skriva upp frågor under vårdtiden.

Strukturera & säkerställ med SBAR= situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation

På Sös används SBAR-modellen främst i kommunikation mellan vårdpersonal, men den kan också användas mellan vårdpersonal och patient. Till exempel så här: S (situation) – vilka förväntningar har du på detta besök? B (bakgrund) – har du tidigare varit allvarligt sjuk? A (aktuellt) – vilka besvär har du? R (rekommendation) – ge information om nästa steg och återkoppla.

Lyssna!Som patient vill jag:Ò Bli seddÒ Bli troddÒ Bli lyssnad på

I handboken ”Råd för bättre kommunikation”, från Sveriges kommuner och landsting, har man samlat tankar som kommit fram i olika patient-intervjuer. Lyssna på oro! ”Har din vårdperson talat med dig om saker i livet som oroar dig eller orsakar stress?”. Här ligger Sverige sämst till i en studie som finns på www.vardanalys.se

Prata HEADS med ungdomar= home, education, activites, drugs, sex!

HEADS är ett praktiskt temaverktyg för att underlätta samtal med unga människor - som en hjälp för att läsa mellan raderna. ”För att kunna ge en bra vård handlar det om att få till ett meningsfullt möte, som ger en livsbild av patienten. Vi pratar en stund allmänt om dessa teman innan vi går in på symtom, för allt hänger ihop”. Josephine Haas, bitr överläkare med inriktning mot ungdomsmedicin, Sös.

1

Många patienter vill ta eget ansvar och vi har även en ny patientlag som synliggör

patientens ansvar och rätt till delaktighet. Här har vi samlat några av verktygen!

TEXT YLVA WERLINDER

2

3 4

5

HUR SÄTTER VI

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 23

/ SNABBGUIDE

DEN 1 JANUARI 2015 infördes patient-lagen för att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagens syfte är också att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i vården. Södersjukhusets vision om att vara Sveriges ledande akutsjukhus, med vård för patienten och med patienten, stämmer väl överens med huvuddragen i lagen.

– Patientlagen tydliggör patientens rätt till delaktighet i beslut. Den påminner oss om vikten av att ta med patienten i arbetet, säger Marie Björnstedt Bennermo, chefläkare på Södersjukhuset.

Även om mycket i lagen stämmer väl med de arbetssätt som finns på Södersjukhuset idag, har den innebur-it förändringar inom sjukvården i stort. Patienter har numera möjlighet

att välja vård i hela landet, vilket påverkar vårdflödena.

– Vi har märkt att det är fler öppenvårdspatienter från andra län som söker sig till oss, säger Marie.

PATIENTLAGEN ÄR ETT VIKTIGT instrument i kvalitetsarbetet och ger en möjlighet att driva på utvecklingen av nya arbetssätt, rutiner och sätt att kom-municera.

– Lagen kan inspirera sjukvårdsper-sonal i arbetet med att stärka patien-ten. På så sätt är den ett verktyg i arbetet med att införa personcentre-rad vård, fortsätter Marie. Myndigheten för vårdanalys har fått i uppdrag att se till att lagen efterlevs fullt ut. De kommer att presentera resultaten av sin granskning 2017.

TEXT ANJA STEIBER

Patientlagen infördes som ett resultatav den statliga Patientmaktsutredningenoch innebär: Ò Utvidgad informationsplikt gentemot patienten. Ò Hälso- och sjukvård får inte ges

utan patientens samtycke.

Ò Utvidgad möjlighet för patienten att begära ny medicinsk bedömning.

Ò Patienten ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

Ò När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Snabbguide till Patientlagen

§

DET HÄR ÄR Patientlagen (SFS 2014:821)

24 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

SNABBGUIDE /

Boken ”I VARJE ÖGONBLICK ÄR VI FORTFARANDE VID LIV” utspelar sig delvis på Södersjukhuset och hösten 2015 kom författaren Tom Malmquist hit för ett publikt sam-tal med Astrid Seeberger, arrangerat av Pedagogiskt Forum.

– VARFÖR SKREV DU BOKEN? UNDRAR ASTRID SEEBERGER.– Att skriva är mitt liv. Jag förde mycket anteck-

ningar under Karins sjukdomsvistelse för att kunna berätta för henne när hon vaknade upp. I realtid var det ett sätt att distansera mig, berättar Tom Malmquist.

– DU BESKRIVER VAD DU GÖR OCH VAD DU SÄGER, MEN DET DU KÄNNER MÄRKS ÄNDÅ, OUTSAGT. Kanske blir det ännu starkare just därför, funderar Astrid Seeberger.

Hon ger exemplet när Tom skriver om hur han sprang mellan neonatalen och thorax, med en snuttefi lt med dotterns doft, och en orange fi lt med Karins doft. De skulle få känna varandras dofter.

– Jag förstod ju när jag gjorde det att det var lite knäppt, men man ville ju göra något, säger Tom Malmquist. Jag tänkte också att det var väldigt litterärt. Jag hade förlorat min livskamrat sedan tio år. Att få barn var ett straff på det sättet att det tvingade mig att fortsätta leva. Men hon inte bara representerade livet, hon räddade mig till livet.

MÅNGA FASCINERAS AV BERÄTTELSEN. JOHANNA GRÉEN, KOMMUNIKATÖR PÅ SÖS, ÄR EN AV DEM.

– Det mest fruktansvärda och det mest fantastiska händer honom precis samtidigt. Får man vara som allra ledsnast, när man samtidigt ska vara som allra gladast? Jag har själv varit med om att döden kom in i mitt liv väldigt oväntat och jag kände igen mig i boken, berättar Johanna Gréen. Förvirringen speglar sig i texten.

TILLBAKA TILL SAMTALET MELLAN ASTRID OCH TOM I AULAN PÅ SÖS. Astrid undrar om det fi nns en tanke om att bevara Karin genomatt skriva om henne.

– Att skriva i du-form till den man älskar, det var det svåraste. Jag ville skriva en bok som skulle bli så pass bra att Karin kom till liv. Det var målsättningen. Det blev en sorts livlina, berättar Tom Malmquist.

TEXT YLVA WERLINDER

FOTO VIKTOR GÅRDSÄTER

Att skriva blev en sorts

livlinaI sin självbiografi ska debutroman berättar Tom Malmquist om den katastrof som helt oväntat drabbar honom, då hans höggravida sambo Karin hastigt insjuknar i leukemi och måste föras till sjukhus. Dottern överlever, men intesambon. Det är en berättelse om smärta och sorg,och om ett liv som fortsätter, trots allt.

”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 15 25

/ HÄLSOTEAMET TIPSAR

26 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

Äntligen vinter!

/ HÄLSOTEAMET TIPSAR

26 V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

1 GE OCH FÅ ENERGI! Le i vinter! Ge ett leende och få ett leende tillbaka. Om du känner dig trött, så är ett av de enklaste sätten att bli piggare att le. Enkla positiva vardagsgrejer kan göra att allt känns lite lättare; ge plats åt någon på bussen. Håll upp din dörr! Sprid värme och energi.

2NJUT AV NATUREN! Lite mossa, lite lingonris. Frostiga löv. Allt är vackert på vintern, men på ett annat sätt.

Har du en liten gräsplätt precis utanför där du bor, ta din varma dryck med dig ut och njut av den krispiga

luften. Motion ger en omedelbar, uppiggande effekt. Testa att motionera utomhus i naturen, då hjälper även

dagsljuset till att ställa den biologiska klockan rätt.

3 LÅT VINTERN BLI DIN LJUSPUNKT! Ibland kan den mörka vintern kännas lång och svår att ta sig igenom. Skäm bort dig själv extra mycket med många levande ljus och mycket mys. Sätt på din favoritskiva och ring en god vän. Kura upp dig i soffan och njut av att vara inomhus under en varm fi lt!

”Man ångrar aldrig en liten lunchpromenad i dagsljus!”

Vintern kan göra oss tröttare än vanligt, men det fi nns också massor av energi att hämta i det kalla, mysiga mörkret. Hälsoteamets experter ger dig tre tips som snabbt piggar upp.

DET BEHÖVS JU inget reportage i Expres-sen för att avslöja bristerna. Vi som är patienter ser ju hur illa det är ställt. Ligger man t.ex. inne så kommer det en städare och svabbar av ett rum på en sekund och tömmer en papperskorg. Ingen spritar kontinuerligt.

YVONNE HEDLUND

DETTA ÄR INGET jag sett. Tvärt om mycket städat och rengjort! Vart kommer uppgifterna ifrån?

CHARLOTTA ENGSTRÖM

JAG TYCKER ATT informationen i artikeln är lite ensidig och reportern presenterar problemet på ett sådant sätt så att folk ska bli upprörda! Toaletterna är inte

exempel på platser där det ska vara sterilt. Omöjligt att ha de sterila…

OANA BARBULESCU

SÖDERSJUKHUSET BORDE TA detta på allvar. Dålig städning på avdelningarna bäddar för infektioner, det har jag fått erfara.

ULLA LUNDSTRÖM

BESPARINGSKRAV IN ABSURDUM! Självklart måste städningen tillhöra de områden som prioriteras. Att städpersonalen inte bara får orimligt kort tid på sig att sköta sitt jobb utan även måste utstå att vara ”osynliga” för övriga anställda är skamligt.

PETER BRYTTNE

MITT SÖS /

REDAKTIONEN

/ MITT SÖS

Vi på SÖSNästa nummer av SÖS personalmagasin har tema nyfi kenhet och nytänkande. Hur är det att forska? Och hur går jag från idé till verklighet när det gäller smartare lösningar och arbetssätt i vården? Få tips och råd, möt inspirerande medarbetare och läs om spännande forskningsprojekt, förbättringsarbeten och innovationer som pågår på sjukhuset. Håll utkik i mars 2016.

Hör av er! till oss med idéer påkommunikation@sodersjukhuset.se

Annika Björndellskribentannika.bjorndell@sodersjukhuset.se

Torkel Ekqvistfotograftorkel.ekqvist@sodersjukhuset.se

Anja Steiberskribentanja.steiber@sodersjukuset.se

Ylva Werlinderredaktörylva.werlindert@sodersjukuset.se

Johanna Gréenskribentjohanna.green@sodersjukuset.se

Veckans ros! ETT FÅNG ROSOR till all personal på akutmot-tagningen och kirurgiska avdelningen 67 på Sös.

Jag förväntade mig kaos på akutmot-tagningen, det är ju vad man brukar höra. Men min upplevelse var en helt annan. Det var välorganiserat med triage och många sköterskor som cirkulerade bland alla patienter. Hela tiden lugna, informativa – de lät sig inte provoceras av irriterade patienter.

På avdelningen imponerades jag av all personal – kunniga och empa-tiska, även här fi ck jag en känsla av ett gott teamarbete. Sköterskorna kom regelbundet till patienterna och förhörde sig om besvär, informerade om sjukdomar och planerade utred-ningar. Hygienen var i toppklass. Till Sös återkommer jag gärna om behov skulle uppstå.

FRÅN EN TACKSAM ALLMÄNLÄKARE

Debatten om städningen på Södersjukhuset rörde upp känslor under hösten, här är ett urval av de kommentarer vi fått på vår facebooksida:

@Gnillla: Blir alltid sugen på krokofanternär jag är på @Sodersjukhuset #väntrumsgodis@Gnillla: Väntar i god tid på taxi till @Sodersjukhuset Pratar med nötväcka och koltrast under tiden. Pensionärspoängen rasslar in.

TWITTRAT OM SÖS

Äntligen vinter!”På avdelningen

imponerades jag av all

personal – kunniga

och empatiska.”

Ylva Hermanssonredaktörylva.hermansson@sodersjukuset.se

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5 27

TEMA PATIENTEN OCH DU

Läs mer!om Sara Riggare och personcentrerad vård på Sös, på sid 10 – 12

Ska jag medverka i vården, eller ska vården medverka i mitt liv? Sara Riggare är patienten som utmanar vårdpersonal att vända på perspektivet.

SARA RIGGARE ÄR PATIENT men även miljöingenjör, fru, matte, mamma och inte minst forskare. När Sara var 13 år fi ck hon sina första symtom på Parkinson – men det dröjde ytterligare nästan 20 år innan hon fi ck sin diagnos. Nu har hon levt med diagnosen i 12 år.

INGENJÖRENS NATURLIGA NYFIKENHET och egna erfarenheter av kronisk sjukdom har lett till att Sara idag är forskare inom egenvård av kronisk sjukdom. Saras bakgrund har också gjort att hon engagerat sig i patientens medverkan i vården. Ibland kallar hon sig skämtsamt för ”proffspatient” och hon anlitas fl itigt som föreläsare.

För att vårdpersonal ska få upp ögonen för ett annat perspektiv brukar Sara ge sin publik en övning där åhörarna får i uppgift att planera för sin chefs 50-års dag.

– OFTA BLIR RESULTATET en blandning av festliga idéer i all välmening, men kanske inte just detsom chefen skulle uppskatta mest, sägerSara Riggare. Jag vill påvisa att en läkareinte kan veta allt om en patient – det är patienten som känner sig själv och sin sjukdom bäst.

TEXT JOHANNA GRÉEN

Ska jag medverka i vården, eller ska vården medverka i mitt liv? Sara Riggare är patienten som

delakti gSå gör Sara sin läkare mer

FÅ INBLICK I FLER PATIENTERS TANKAR OCH FUNDERINGAR på sidorna 18 – 21. Malin Bergner på Sös programkontor har intervjuat 15 operations-patienter, som alla delar med sig av sina funderingar, känslor, utmaningar och strategier. Än en gång blir det tydligt hur viktig patientinvolvering i vården är, för du känner dig själv bäst.