Utgiven av StUdOrg vid SOc&KOm

nr 1/2015 marS

Tema: Utanför

bekvämlighetszonen

SOC&KOMPOSTEN

Studerande

Spexar till

Stjärnan

Soc&komposten 2

Soc&kompostenMars

“ You’re telling

me Finns do this for

fun?”

Adrenalinkick

AFRIKAS STJÄRNA Thorax

spexmaskineri är i full gång!

623

På pärmen: Dansgruppen övar

inför spexet

UTAN REP

24

Foto

: M

alen

a Lu

nabb

a

“Det har varit hårt tempo hela tiden”

14-16

StudOrg idrottar

Smockareporter Lina raunio

Soc&kompostenSoc&komposten är StudOrgs egna obundna icke-kommersiella studerandedrivna tidning.

Få din röst hörd och din synvinkel spridd,kom med i nästa redaktion!

Redaktionen för nummer 1 år 2015Ansvarig utgivare Oskari BäckChefredaktör Lilian TikkanenRedaktionssekreterare Lukas RuskLayout Lilian TikkanenPärmbild Hanna Rautoma

Medverkare Hanna Rautoma Sara Ekstrand Sebastian GranskogJonah McKeown Susanna Yrjölä Heidi EnbackaSara Östman Felix Holmberg

...samt andra som bidragit med intervjuer och kommentarer. Tack! Utgiven den 11.3.2015 av Studentorganisationen vid Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet rf.

i n n e h å L L

Redaktionen4 Ledare: Vidga dina vyer5 Red.sek: Semester i arbetets tecken

Kultur6 Spex: Bakom kulisserna10 Film: The Imitation Game

Stort Smocka-paket12 Soc&komposten vs. Smocka14 Smockas redaktion17 Danielas drömjobb18 Handledarnas synvinkel

20 Studentpolitik med Heidi Enbacka

StudOrg22 Winter wonderland23 Frosty Finnish culture24 Bouldering med StudOrg25 Kolumn: Idrott för livet26 Styrelsens sida: Sussu skriver27 Sorteringen framskrider28 Programkalender

10

20

12

22

För en månad sedan började jag mina biämnesstudier i miljö. Då jag lämnade journalistiklin-jen vid Soc&kom, som varit mitt säkra område, var ett moment av osäkerhet redan att ta “hun-dra-nånting”-bussen istället för den vanliga spårvagnen. Åkte jag iväg tillräckligt tidigt? Kan jag lite på reseplaneraren? Tänk om jag åker förbi rätt hållplats?

I en ny situation kan man inte använda sin erfarenhet som ref-erens. Man kan inte bussens rutt utantill, man fruktar det okända. Första gången på bussen till Vik blickade jag vart om vartannat på hållplatsernas namn och på mobilen skärm.

Nästa morgon visste jag re-dan att bussen kan vara några minuter tidig och att jag åker förbi vackra åkrar och snirkliga gator samt flera campus. Redan under en dag hade jag lärt mig en hel del och för var dag som gick blev jag vanare med trans-porten, det enorma Biocentret och lunchandet där.

Föreläsningarna var en an-nan femma. Skulle jag klara takten i ekologins grunder? De andra deltagarna studerar ju bi-ologi och redan läst flera gym-nasiekurser om ämnet och lärt sig mycket under sitt första uni-versitetsår. Här har jag inte hjälp

av mediehistoria, fotografering-steknik eller ens Smocka, tänkte jag. Eller har jag?

Jag kom fram till att man visst kan tillämpa sina kunskaper om nästan vad som helst på något annat. Jag hängde förvånans-värt bra med genom att hålla öronen på skaft, anteckna fe-brilt och ställa frågor då jag inte förstod något eller be-hövde en utförligare förklaring. När jag tänker efter, skiljer sig föreläsningarna i ekologi inte så mycket från andra föreläsningar och utbildningstillfällen eller in-tervjusituationer. Intuitivt tilläm-pade jag mina journalistkun-skaper.

Genom att bekanta sig med nya människor, fråga mycket och modigt hänga med på lunch med andra kursdeltagare lär man sig en hel del. “Empiriska stud-ier”, i detta fall att noggrannt iaktta den nya studieomgivnin-gen, hjälpte mig att vidga min bekvämlighetszon. Mina råd för er modiga äventyrare är alltså: var öppen, sug i dig all in-formation du bara kan, och tillämpa de kunskaper du redan har!

Ledare

Lilian TikkanenChefredaktör

Vidga dina vyer

Bekvämlighetszonen. Tryggt innanför, osäkert utanför. Vissa har det svårare,

andra lättare för att prova nya saker och utmana sig själv. Vad vinner vi egentligen på att lämna vår comfort zone?

Vad gör chefredaktören?

Ursprungligen satt Soc&kompos-tens chefredaktör inte i StudOrgs styrelse, utan skulle samarbeta med styrelsen och informera om föreningens sysslor samt kritiskt granska styrselsen.

Chefredaktören blir vald på föreningens höstmöte precis som de andra funktionärerna och styrelsemedlemmarna. För var-je år kan föreningen bestämma ifall verksamheten gynnas av att chefredaktören är med i sty-relsen eller ej. Detta år uteblev chefredaktörsposten för att man skulle kunna splittra studie- och internationella utskottet på två styrelseposter.

Chefredaktören får under ett läsår bestämma hurdan Soc&komposten ska se ut, vad det ska stå i den och hur ofta tidningen ska utkomma. Man får vara kreativ i både gott och ont. Man får förverkliga sina visioner och sätta ambitionsnivån så högt eller lågt man vill. Vissa år har det utkommit flera tidningar, an-dra år har bara Guliskomposten gått i tryck.

Soc&komposten är fram-förallt en tidning av studerande vid Soc&kom för studerande vid Soc&kom. Innehållet ska vara relevant och intressant. Det hop-pas jag det är.

Intuitivt tillämpade jag mina journalistkunskaper.“

5 Soc&komposten

Red.sek antecknar

Semester i arbetets tecken

J ag har deltagit i det okända Smocka. Både spännande och skrämmande. Jag

tänker inte berätta mer, det kan du läsa i den finfina artikeln om det, men jag ska berätta vilka konsekvenser ett sånt projekt har för sin närmiljö.

Lukas RuskRedaktions-sekreterare

Vad glad jag är att vi fått ihop en tidning, den här Soc&komposten alltså. Jag är den nya redaktionsse-kreteraren, hej hej, min uppgift är då att korrek-turläsa texter, kanske lay-outa lite, hjälpa till lite här och där… Och det vet jag faktiskt inte om jag helt har gjort. Jag har främst haft hemskt hemskt bråttom.

Smocka har pågått från 9-17 varje vardag. På nåt sätt lyckas det ändå vara hemskt mycket mera an-strängande än ett van-ligt jobb. Så nu efter allt hastande flyr jag fältet för några veckor. Först till Sverige. Och sen. Sen kommer det fina. Jag ska på arbetssemester till Kris-tinesstad!

Jag vet inte om du hört om stället. Det är i Pampas, och det du ska veta är att det är lugnets lovade land. Första Cittaslow-staden i Finland. Vilket betyder att man går lite lugnare, göra

lugna saker och sånt. Wow. Jag ska alltså vara där två veckor på vinter-praktik, men jag är säker att arbetstakten på tid-ningen Syd-Österbotten präglas av kaffepauser och småprat med ortsbor. Jag ska skriva nåt trevligt hit också och kanske skicka en bild på lokala katter, så får du följa med!

Har inte så mycket mer att säga. Tack till er som var med och skrev. Tack du som läser, nån dag ska du fråga mig hur man gör bla-det till en riktig kompost. Eller liksom en påse man har i sin bioroskis. Sånt är jag duktig på.

Vilka är redaktionssekre-terarens uppgifter?

Redaktionssekreteraren är che-fredaktörens högra hand. I bör-jan av verksamhetsperioden kommer de överens om vilka saker som är på vems ansvar. Redaktionssekreteraren brukar till exempel själv skriva texter till tidningen, korrekturläsa andras texter och hjälpa med att hålla kontakten med skribenterna.

Hur kan man medverka?

Det finns inga tydliga riktlinjer för Soc&kompostens verksamhet vilket ger redaktionen väldigt fria händer med arbetet. Vem som helst kan skriva om nästan vad som helst, så länge det är inom goda smakens gränser.

Ifall du är intresserad av att medverka, kan du kontak-ta redaktionssekreteraren eller chefredaktören per e-mail: sockom-posten@helsinki.fi. Du kan också rycka någondera av oss i ärmen eller skicka med-delande på Facebook-gruppen eller rakt åt oss!

Så nu efter allt hastande flyr jag fältet för

några veckor.

“

Soc&komposten 6

Kultur

Så står det på Thorax spexplansch. Skärmdump från www.thorax.fi. Editering: Lilian Tikkanen

Regissör Aina Enckell med scengångare Robert Östman och spexproducent Daniela Gotthardt.

“Afrikas Stjärna eller kackalorum om

kolklimp av kolossal kaliber eller att

lägga spår så långt det går”

7 Soc&komposten

ett par veckor före Medicinarklubben thorax Sextioende SpexpreMiär är övningSlokalen i MejlanS fylld Med pianoMuSik och Sång, vilda danSare, nyMålad rekviSita och klädprovande Scengångare. den uppSluppna StäMnin-gen blir ännu intenSivare tiMMarna före föreStällning, lovar regiSSören, direktroSan och en Scengångare.

aina enckeLL har under hela sin femåriga studietid varit aktiv

inom spexgruppen och har de två senaste åren stått på scen. Att regissera var för henne att ta nästa steg.

− Det är en jättefin post, en post med mycket makt, menar hon och beskriver några av re-gissörens uppgifter: att kolla att allt ser bra ut på scen, koordin-era övningarna och ”se till att scengångarna (Thorax term för skådespelare) gör något”.

− Att de inte bara står i köket, fyller DanieLa GottharDt i med ett skratt.

Hon är direktrosa (kvinnlig pos-tinnehavare på Thorax) d.v.s. ordförande för spexstyrelsen och därmed spexets producent. Det var hennes synopsisidé om Afri-kas stjärna som vann flest röster av klubbmedlemmarna under tävlingen i maj.

− Vi ville ha ett spex som är i Afrika för att Afrika är ”siisti”, förklarar Gotthardt.

Thorax, som var först med spex i Finland, brukar av tradi-tion basera spexen på en histor-isk händelse.

− Vi kan sen berätta hur detegentligen var, hur Afrikas stjär-

na egentligen hittades, berättar Enckell.

Manusförfatteriet bestående av Gotthardt själv, Enckell och fyra andra samlade således in en hel del bakgrundsinforma-tion (under tråkiga föreläsnin-gar). Gruppen träffades två gånger i veckan från juli till december. Synopsisidén har hunnit utvecklats mycket under skrivprocessen. Enckell mys-er att man kunde hålla på hur länge som helst med skrivandet och att det är trevligt att fortsät-ta jobba med en text man själv varit med och skrivit.

Spexmaskineriet tuffar på mot AFRIKAS STJÄRNA

Thorax studerandespex: bakom kulisserna

Spexmaskineriet är i full gång på övningslokalen i Mejlans. Dräkter ska prövas och sys, rekvisita ska fixas. Regissören och producenten ser till att alla vet vad de håller på med.

Soc&komposten 8

Karaktärer i kris

Karaktärskris är något scengån-garna brukar ha, upplyser Enck-ell. robert ÖStman, scengångare för andra året, talar om att gå igenom dalar.

− Emellanåt är ett skämt roligt och sedan inte, tills någon igen skrattar åt det.

Östman tycker att spexet fungerar bra som motvikt för studierna. Han har bakgrund inom musiken, vilket är till för-del då hälften av repetitionstiden går ut på sång.

− Det går inte om man inte kan hålla en ton. Eller det blir jät-tejobbigt för en själv, varnar Aina Enckell.

På scen står en dansgrupp med koreografier, men scengån-garna måste också kunna dansa i sin roll. Skådespelarna är inte professionella och därför rekom-menderar Enckell att åtminstone

hälften tidigare har stått på scen, så att det finns tid att lära novis-erna att tala högt, långsamt och tydligt.

Repetitionerna började i ja-nuari med att hitta sin karaktär. Här lär Enckell ut två teorier: legoteorin och statyteorin. Den förre betyder att börja med de-taljer för att sedan bygga ihop en karaktär, medan man i den sena-re hackar bort stenbitar från ett stenblock tills det blir en karaktär.

− Författeriet bestämmer ganska mycket, men historiska karaktärer kan man också läsa in sig på, tipsar Östman.

Han berättar att repetitions-tiden börjar med att man lär sig vad som händer i scenen och repliker. Roligast är det mot slu-tet, då man får leka med sin ka-raktär och pröva vad den kunde göra.

− Så säger regissören njaa, skrattar han.

“Det roligaste är att leka med sin karaktär”, säger Robert Östman (tredje f.v.). En lokal i Mejlans fungerade som scen då spexgruppen övade sina rollprestationer. Östman tycker att spexet fungerar bra som motvikt för studierna har bakgrund inom musiken, vilket är till fördel då hälften av repetitionstiden går ut på sång.

Att forma åtta lika starka karak-tärer med ungefär lika många repliker beskriver hon som en utmaning. Enligt Gotthardt bör karaktärerna vara ”stereotypa, inte hur vi tror att en riktig män-niska skulle vara”. Huruvida man kunde ha feta människor, mörk-målade vita personer eller ho-mosexuella på scen diskuterades mycket. Gotthardt menar att ingen av karaktärerna är ned-värderande mot någon grupp, utan är karaktären i sig. Enckell håller med:

− Spex är nog en helt egen genre. Allt som ses på scen är jätteöverdrivet.

“allt SoM SeS på Scen är jät-teöverdrivet.”

Kultur

9 Soc&komposten

Bästa övningen är enligt honom den som är rolig, där man skrat-tar åt sig själv.

Många medverkare i kulisserna

Förberedelserna inför föreställ- ningarna börjar flera timmar före. Enckell räknar upp kläder-na, sminkningen, uppsjungnin-gen och sound- checken och beskriver ljudbilden i salen:

− En massa instrument som låter helt hemskt, scengån-gare som springer omkring och fjantar sig och en regissör som står och skriker ”VAR är dendär scengånaren?!”

− Åh, det är så roligt!, ler Gotthardt. Till förberedelserna tilläg ger hon kulisser som ska sättas upp, ljud och ljus som ska testas, biljettcheferna som ska vara på plats och kaffe och bakverk som ska fixas. Samman-lagt uppskattar hon att minst femtio personer är inblandade

under en föreställningsdag.− Hela klubben blir ett spex-

maskineri om våren, nickar Öst-man.

Han menar att stämningen byggs upp av att alla håller på och är på gott humör. Enckell be-tonar att förberedelserna är in-dividuella och att många i lugn och ro vill gå igenom låttexterna och spexet i sitt huvud innan det är dags. En av de viktigaste för-beredelserna är också att lägga skumpan i kylen. Den är till för publiken och ”kulisserna enligt omdöme”.

En öppen publik som kommer för att bli roade och skrattar my-cket beskriver Gotthardt som ön-skvärd.

− Man ska inse att det är humor och att vi driver med alla, kanske mest med oss själva.

Enckell gillar skrik på om-starter och menar att det är roli-gare att stå på scen då man får

feedback, då det finns dialog. Östman håller med:

− Publiken är ett viktigt ele-ment. Ju mer den vill vara med, desto roligare blir det.

Mer om processen bakom scen finns att se på Instagram. Kolla upp användarnamnet spexet-afrikasstjarna och #spexetafri-kasstjärna.

Thorax spex Afrikas stjärna uppträder 14.3-9.5 i Helsing-fors och turnerar därefter i Vasa, Åbo och Göteborg.

Hanna RautomaStuderar socialpsykologi

vid Soc&kom

Text & bild:

Hela klubben blir ett spexmaskineri om våren.“

Thorax studerandespex: bakom kulissernaFo

to:

Lilia

n Ti

kkan

en

Soc&komposten 10

Filmrecension

Under ytan på kodknäckaren Alan Turing

benedict cuMberbatch och den norska regissören morten tyL-Dum (Headhunters) tacklar den homosexuella kodknäckaren aLan turinG i en dramathriller som utspelar sig under andra världskriget. Filmen är Tyl-dums engelskspråkiga debut och baserar sig på en biografi av anDrew hoDGeS. Det är en sann berättelse om hur en man trots sina krigstida insat-ser utsätts för lidande av den nation han kämpat för.

Cumberbatch är mest känd för sin roll som Sher-lock Holmes i BBC:s miniserie Sherlock och som Alan Turing förvandlas han till ännu ett excentriskt geni. Men där tar likheterna mellan de två kar-aktärerna slut. Cumberbatchs Turing är på ytan en kallsin-nig, kalkylerande matematik-er med vissa drag av autism. Under ytan är Turing i högsta grad mänsklig och sårbar med ett lika hjärtskärande förflutet som framtid. Cumberbatch levererar med känsla och det

utgör de filmens emotionella kärna och hjärta och får ögo-nen att vattnas i biosalen.

Filmens tredje största st-järna bredvid Cumberbatch och Lawther är onekligen kompositören aLexanDre DeSpLat som står ansvarig för musiken i Oscarsnominerade filmer som Argo, The Curious Case of Benjamin Button och The King’s Speech. Musiken som Desplat bidrar till filmen är perfekt tajmad och förstärker filmens gäckande, spännande och emotionella scener.

Men filmen är inte felfri. Dess största problem är dess narrativ. Filmen utspelar sig på tre sammanvävda tidslinjer som korsar varandra till syn-es slumpmässigt och i början sker skiften mellan dem både klumpigt och utan förvarning vilket leder till en aning förvir-ring under filmens gång. Det tar ändå inte hela filmen för tittaren att kunna greppa nar-rativet och skilja på tidslinjer-

är föga överraskande att han nominerats för en Oscar eft-ersom detta är hans bästa roll hittills.

Cumberbatch omges av ett gäng starka skådespelare som mark StronG (Tinker Tailor Sol-dier Spy), charLeS Dance (Game of Thrones), keira kniGhtLey (Pi-rates of the Caribbean) och matthew GooDe (Watchmen) m.fl. Trots detta är en av fil-mens bästa skådespelare nykomlingen aLex Lawther. Lawther spelar en ung Tu-ring och levererar en presta-tion nästan lika kraftfull och känslomässigt plågsam som Cumberbatchs. Tillsammans

The Imitation Game är en sann berättelse om hur en man trots sina krigstida insatser utsätts för lidande av den nation han kämpat för.

Tillsammans utgör Lawther och Cum-

berbatch filmens emo-tionella kärna och hjärta och får ögonen att vattnas i biosalen.

“

11 Soc&komposten

The Imitation Game

na. Ibland känns filmen också aningen utdragen.

The Imitation Game är trots detta en känslomässigt kom-plex och spännande berät-telse om en man som brottas med att hjälpa sitt hemland vinna ett krig bara för att se-dan kämpa för att uppehålla sin status som respekterad forskare när sanningen om hans sexualitet hotar avslöjas. Det är en hjärtskärande sann historia i ett rörande och tidvis råddigt filmatiskt format som ändå imponerar och chocker-ar mer än orsakar besvikelse.

Sebastian GranskogStuderar journalistik vid Soc&kom

“Cumberbatch levererar med känsla och det är föga överraskande att han nominerats för en Oscar eftersom detta är hans bästa roll hittills.

Betyg: 3,5 av 5

Favoritfilm just nu:No Country For Old Men

“Cinematiskt mästerverk!“

Foto

: Je

nny

Blom

qvis

t

Benedict Cumbetbatch som excentriska geniet Alan Turing. I filmen för han en kamp för att hålla både sin hemliga anställning och sin homosexualitet gömd. Foto: Jack English / © The Weinstein Company 2014

Soc&komposten 12

Medieproduktion på Soc&kom

Soc&komposten vs.

Vad? StudOrgs medlemstidning. Icke-kommersiell och obunden. Görs med frivilligt arbete.

Plattform?Papperstidning som printas ut i små upplagor. Publiceras också som e-tid-

ning på Issuu och finns att hitta via Soc&kompostens webbsidor på StudOrgs domän, studorg.org/komposten.

När? Beror på chefredaktören, varierar våldsamt. Har ut-kommit t.ex. månatligen eller en gång i året. Hösten

2014 utkom tre nummer, våren 2015 planeras 2-3 nummer. Varje år producerar chefredaktören Guliskomposten i samarbete med tutorerna, styrelsen och gulnäbbsutskottets ordförande. Den try-ckta tidningen skickas ut till nya studerande före skolans början på hösten. Gulisarna får läsa tutor- och styrelsepresentationer samt veta lite StudOrgs verksamhet och studielivet.

Nytt:Under läsåret 2014-2015 har tidningen börjat ut-komma oftare i pappersformat. Tidigare har tidnin-

gen tryckts i ett tryckeri, numera printas den ut på vanligt papper i Soc&kom. Det drar ner på kostnaderna och möjliggör att tidnin-gen kan ges ut oftare.

För vem? Främst för studerande och personal vid Soc&kom. Skickas ibland till StudOrgs

vänföreningar, och kan givetvis delas via sociala medier.

Av vem? Produceras av chefredaktör och redak-tionssekreterare valda på StudOrgs höst-

möte, samt frivilliga Soc&kom-studerande som bl.a. skriver, fotograferar och illustrerar för ett eller flera nummer. Också ut-bytesstuderande, personal vid Soc&kom, personer vid andra stu-dentföreningar och skolor är också välkomna som gästskribenter.

Speciellt: Chefredaktören har fria händer med lay-out, innehåll, verksamhet, produktion

osv. Tidningen kan vara helt hurdan som helst, medlemmarna kan också påverka genom sina förslag, idéer och sitt medverkande i produktionen. På Soc&kompostens webbsida publiceras tidningar-na och artiklar, bilder och annat som har med StudOrgs verksam-het att göra.

13 Soc&komposten

Soc&komposten vs. Smocka

Vad? Medieprodukt av journalistikstuderande vid Soc&kom.

Plattform? Webb. Allt material publiceras på www.smocka.fi. Nyheter på

webb och telegramsändningar i livestream, aktualitetsma-gasinet Smocka som tidning publiceras på webbplatsen, också liten upplaga pappersexemplar, bara Soc&kom och vissa cafeer i Kronohagen. Det andra aktualitetsmagasinet Studio Smocka produceras för radio, och livestreamas på webben fredagar kl. 8-9, samt laddas upp efteråt.

När? Produktionsperioden pågår 5 veckor i året un-der februari-mars. I år var produktionen i gång

2.2–6.3. Webbnyheter producerades må-to 9-17, telegram-nyheter sändes kl. 11, 13 och 16, radiomagasinet sändes på fredagar kl. 8-9 och tidning utkom på onsdagar och fred-agar.

Nytt för i år: videoreportage på onsdagar och fred-agar samt mer videosnuttar (intervjuer mm.) i

samband med webbnyheterna. Produceras av Arcadas för-staårs mediestuderande och journalistikettor på Soc&kom. Smockas originalkoncept Debattbilen utkom under sista veckan och finns fortfarande att se på webbplatsen.

För vem? Kronohagsbor primär målgrupp. Vem som helst som kan svenska

kan ta del av produktionen på webben.

Av vem? Journalistikstuderande på Soc&kom. J-chef (tredje året), radioproducent

och programvärd (andra året), webb- och tidningschef (tredje året), reportrar för webb, video, radio och tidning (första året), videoreportrar (första året vid Arcada). Mer om arbetsprocessen på nästa uppslag!

Speciellt: Svenskfinlands näststörsta ny-hetsredaktion under produktions-

perioden. Bl.a. Yle och Hbl har refererat till Smocka, då de hunnit först med en unik nyhet. I år initierade Svenska Yle samarbete med Smockaredaktionen för sitt projekt #mitt-jobb. Några av Smockas artiklar publicerades också på Yles webbsidor.

Smockaredaktionen är stor och dricker mycket kaffe. Fina tidningar gör den också. Foto: smocka15 på Instagram

Smocka Text: Lilian Tikkanen

Ida Kronholm stod för Debattbilens koncept och intervjuadet av politikerna. Foto: smocka15 på Instagram

Felicia Aminoff, roboten och Sebastian Granskog. Puffbild inför första Studio Smocka. Foto: smocka15 på Instagram

Två medieprodukter i granskning

Soc&komposten 14

Journalisternas eldprov

SMOCKA 2015Bekanta dig med en del av Smockas redaktion och läs om hur några redaktörer, pro-

ducenter och chefer upplevde årets spektakulära Smocka! I år inleddes också samarbete med förstaårsstuderande i mediekultur vid Arcada.

Milli Hellström

Alexandra Granberg

Förhandsmöten, en vecka med arbetsturer som chef eller producent (tidning eller webb) och en vecka med tidningens layout. Produktion måndag-torsdag och feedback på fredag. Chefen ansvarar för hela Smockas medieproduktion. Producenten ansvarar för sitt medium: delegerar uppgifter, handleder och korrekturläser.

år 3 Chef eller producent och tidningslayout

Under Soc&kom-journalisternas praktiska produktionsperiod är den redaktionella hierar-kin påtaglig. Cheferna och producenterna får öva sin ledarskapsförmåga och reportrarna får bekanta sig med det journalistiska arbetet.

Sammanställt av Lilian TikkanenPersonbilder: Sara EkstrandIntervjuer: Lukas Rusk (Sofia Strömgård, Martin Kjellman och Alexandra Granberg skrev sina kommentarer själv)

Videoproducent

Vad betyder det att vara chef egentligen? Antagligen många saker. För Smockas del kan det bland annat innebära att (åt-

minstone låtsas) ha full koll på allt som händer i världen, eller nåja, i Finland, i Helsingfors och framför allt i allas vårt Kronoha-gen. Koll ska du också ha på redaktionens alla hörn: är telefoner-na laddade, vilka är sjuka i dag, var är videoreportageteamet, har folk ätit lunch, hur taggar man en webbtext, vad är ett stressanfall, vem är textens huvudperson, vilken tid är radiogenrepet, varför funkar inte tekniken och när ska vi ha morgonmöte? Alla måste hitta sin egen chefsroll och jag kände under denna ena vecka att min står ganska nära mig själv, peppande och tillgänglig. Sen är jag vanligtvis också väldigt mycket plan-as-you-go-typen, och när jag en solig dag blir plan-way-way-ahead-typen, skrotas den första med omedelbar verkan.

Chef

”Under årets Smocka har jag varit layoutare, videoproducent (en titel som inte egentligen finns) och allt-i-allo. Främst har

jag varit på redaktionen om kvällarna. Det var roligt att jobba med tidningens layout trots att jag gjorde allt fel. Men man blev hela tiden bättre på det, man måste bara göra för att lära sig.

Man har haft i en annan roll i Smocka tidigare, så man var inte helt säker på hur man ska vara i den nya rollen i år. Jag har haft svårt att veta vad som är vems uppgift på webbdesken.

Jag tror det skulle vara bra om de som ska vara producenter skulle vara med några dagar på förhand och se hur saker går till. Då kanske man skulle lära sig rollerna bättre och veta vem som sköter vad.”

15 Soc&komposten

Sofia Strömgård

Martin Kjellman

Smockas redaktion 2015

Malin Öhman

Tidningsproducent

Att vara studiovärd var något av det roligaste jag har prövat på

hittills. Det var kul att planera inne-hållet och sändningen till en funger-ande helhet, och jag har lärt mig my-cket om hur man gör live-sändningar. Det var skönt att bara ha Smocka i en vecka och det kändes som om jag verkligen kunde fokusera på att sköta min uppgift så bra som möjligt. Det var också givande att få handleda re-portrarna, jag lärde mig mycket gen-om att ge feedback åt dem.

Inget gick horribelt fel, men en av våra två studiogäster försov sig och kom inrusande tio sekunder innan vi ställde första frågan... vi försökte bara att prata på. Som tur märkte lyssnarna inget!

En vecka med arbetsturer måndag-torsdag och sändning av radiomagasin samt feed-back på fredag. Producenten ansvarar för hela sändningen, handleder radioreportrarna och planerar magasinets upplägg med studiovärdarna.

år 2 Studiovärd

Radioproducent

”Jag har varit tidningsproducent, layoutare och chef. Reportrarna har tagit mycket initiativ,

vilket har varit skönt att se. Jag var rädd att man skulle bli tvungen att mata alla med idéer. Det har varit väldigt lätt att få arbetet igång.

Det är svårt att veta hurdan man ska vara som producent trots att man har kurser på förhand där man får höra om chefsarbete. Men man lär sig mycket om sig själv, vilket jag tycker att har varit det roligaste. Därför ville jag testa att vara chef också, för att se om det passar mig.

Producenterna och cheferna borde ha tydligare rollfördelning. Det har varit ganska flytande. Man vet inte riktigt vad ens ansvarsområde är.Då man kommer in på måndag måste man bara låtsas att veta vad som hör till ens ansvar.”

När jag var 12 år gammal gick en dröm i uppfyllelse för mig. Som en sann Jeppisbo var jag fullständigt uppslukad av fotboll. Jag var inte

särskilt duktig på det, men jag var besatt av tanken på att bli bättre. Min dröm var att bli lagkapten. Det blev jag också. Jag hade varken ledar-egenskaper eller tekniska färdigheter, men det gick bra i alla fall. I den åldern räckte det gott och väl att vara den som försökte mest, den som ville mest.

Nu, som 24 år gammal, drog jag på mig en högst imaginär kaptens-bindel när jag tog mig an uppdraget som radioproducent. Producentska-pet handlar också om att leda, och utanför fotbollsplanen är det en annan femma. Att leda genom exempel fungerar annorlunda när man i stället för att vinna matcher ska göra radiosändningar. Det var tufft, men ett sätt att se på saken är ju så klart att varje sändning, varje inslag, varje jingel, är en match som kan vinnas. Jag vill fortfarande tro att det räcker att vara den som vill allra mest.”

Ifall du missat årets Smocka kan du nu i efterhand gå in på www.smocka.fi och läsa, lyssna och titta på det som producerats under femveckorsperioden.

Radioproducent eller studiovärd

Soc&komposten 16

Axel Nurmio

Lina Raunio

Petra Kirvesniemi

Reportrar: tidning, webb och radioFem veckor lång period av arbetsturer måndag-torsdag och lyssnande av radio-magasin samt feedback på fredag.

Videoreportrar

Första året vid Arcada mediekultur

år 1Smockas redaktion 2015

”Jag gör alla nakkin. Tidningsarbetet har varit det bästa i Smocka. Man har tid att jobba, inte lika hetsigt som web-

ben. Jag tycker om att skriva. Jag låter så fejk när jag pratar, i alla fall när jag gör spikar till radion. Det är så onaturligt att lyssna på sig själv.

Smocka är ett bra projekt i tanke på inlärningsprocessen. Man får ett hum om vad det journalistiska hantverket är. Samti-digt kräver det en hel del resurser och därför belönas man med en riklig mängd studiepoäng. Man måste vara beredd på att man faktiskt ska jobba nio till fem varje dag. Det är ju bra att komma ihåg att arbetslivet väntar på en. Tyvärr kan man inte studera för evigt. “

Första året vid Soc&kom journalistik

Två veckor lång period av arbetsturer måndag-torsdag och lyssnande av radiomagasin samt feedback på fredag. En vecka jobbar Arcadastuderandena med ett längre videoreportage och den andra veckan som webbreporter med varierande uppdrag.

Reporter

Reporter

Videoreporter

”Radio har jag tyckt bäst om. Det är roligast för att man får sätta sig in i ett ämne under en veckas tid. Det får man inte

göra på någon annan avdelning här. Man får göra ett inslag istäl-let för flera mindre uppdrag, så man kan satsa på det.

Tidningen är också helt fine. Webben har varit kanske lite…råddig. Det tyckte jag minst om hittills.

Man lär sig snabbt, blir bättre och snabbare på allt. Där ser jag min tydligaste utveckling.

Smocka har varit ett jättebra projekt. Jag har lärt mig mycket. Det har varit hårt tempo hela tiden, då både arbetsuppgifterna och chefen byter varje vecka. Dynamiken människor emellan än-drar också varje vecka. Man är ganska trött när man kommer hem, fast det är roligt.

”Jag har jobbat en vecka på Smocka och editerat avsnitt av Debattbilen. Jag lärde mig jätte mycket, bland annat att klip-

pa video. Jag har lärt andra att klippa också. Smocka har gett mig många nya erfarenheter. Det har varit

långa dagar. Jag har inte så mycket annat negativt att säga, det har på riktigt varit roligt.

Mest har jag suttit i editeringsrummet och klippt. Den roli-gaste stunden var då jag och Lukas satt inne i kontrollrummet och lyssnade på Peter Jöback.”

17 Soc&komposten

Smockabloggen: Videoreportern

Insläppt i journalisternas värld

Jag har alltid drömt om att job-ba på en tidningsredaktion. Mest som layoutare men på senaste tiden har jag blivit allt mer in-tresserad av videoreporterrollen. I fem intensiva veckor har vi från mediekulturlinjen på Arcada fått turas om att samarbeta med jour-naliststuderande vid Soc&kom i redaktionen för Smocka.

Vid de första infotillfällena för projektet förstod jag inte att det är nu jag har min chans att pröva mina journalistiska ving-ar. Det förstod jag först då jag stod med en mikrofon i ena handen och mina förberedda frågor på ett papper i andra.

Det var först under andra veckan jag fann mig själv sådär uppe i varv som en kan vara då en flänger från ett uppdrag till ett annat. Dagarna var givande men långa och utmanande.En av de bästa sakerna jag kom-mer ta med mig från Smocka; jag kan vara snabb och effektiv när deadlinen flåsar mig i nack-en sådär riktigt på riktigt.

Mitt sista stora uppdrag i Smocka var ett videoreportage till serien #mittföretag. Platsen

jag och min kollega Henrik fil-made på var tacksam och per-sonen vi intervjuade visade sig vara ett ypperligt intervjuobjekt. Det visste jag inte vid planering-stillfället och det var bra.

“JaG fÖrSÖkte tänka Som en JournaLiSt.”

Jag förberedde mig för det vär-sta och jag försökte planera frågorna så noggrant jag bara kunde. Jag renskrev dem hundra gånger, funderade på vad mina frågor väcker för känslor och hur passar det med en sådan här fråga efter en sådan här? Jag försökte tänka som en journalist, fastän jag inte har någon aning om hur de tänker.

Jag trivs bäst och känner mig säkrast då jag får spela en an-nan roll. Nu var jag reporter och jag undrar saker och jag vill veta saker. Jag var nyfiken. Jag ska vara nyfiken.

Det var en utmaning att lyss-na, fundera på min nästa fråga, fundera på en möjlig följdfråga,

undra om jag får svar på allt jag tänkt och samtidigt ha så sjukt ont i min mikrofonarm att jag tror jag ska dö. Tack vare plats, per-son och planering blev utmanin-garna inte för stora och mitt och Henriks reportage bättre än vad jag någonsin vågat tro.

Jag har lärt mig att mång-sidighet, effektivitet och att kunna uttrycka sig väl är egen-skaper som behövs på en reda-ktion oberoende vad du har för roll. Efter två veckor på Smocka har jag fått en djupare inblick i mitt drömyrke och jag kan med-dela att jag fortfarande är lika intresserad.

”JaG trivS bäSt och känner miG SäkraSt Då JaG får SpeLa en annan roLL. nu var JaG reporter. reportern unDrar och viLL veta Saker. JaG var nyfiken. JaG ska vara nyfiken.”

Första gången på länge kände jag kreativiteten flöda samtidigt som jag fick se ett riktigt resultat publiceras direkt.

Daniela HolmStuderar mediekultur på Arcada

Smocka-roll: Videoreporter

Drömjobb: redaktör

Originalversionen av bloggtexten finns att läsa på www.smocka.fi.

Soc&komposten 18

Lärare och studerande möts på journalistlinjens praktiska kurser

henrika ZilliacuS-tikkanen har handlett journalistikstuderande under de praktiska kurserna re-dan i tjugo år. I år har hon bland annat gett feedback på alla ra-diosändningar och suttit med på feedbacksessioner och planer-ingsmöten, samt tipsat om vad som ska hända ifall någon har missat någonting.

− Vi är dödströtta fast vi egentligen inte deltar i produk-tionen. Vi är på ”standby” hela tiden, försöker hjälpa till och stö-da där det behövs. Redaktionen skulle rulla på utan oss också, men vi befinner oss hela tiden i bakgrunden.

Zilliacus-Tikkanen tycker att alla jobbat väldigt bra och varit engagerande också i år.

− Studerande på alla olika

nivåer lär sig olika saker. Repor-trarna lär sig grunderna i att job-ba som journalist, producenter-na och cheferna lär sig att leda redaktionellt arbete. Också vi lärare får lära oss nytt varje år.

Enligt Zilliacus-Tikkanen är det bra att öva innan man åker ut på praktik till redaktioner, där man inte har tid att handleda så mycket.

Före Smocka fick journalis-tikstuderande och lärare vid Soc&kom ta del av andra pro-jekt, bland annat Radio Olga och tidningen Morgonvrålet. Tidigare jobbade tidnings- och radioredaktionerna separat. In-nehållet lades ändå ut på nätet, men inte som en sammanvävd helhet som i dag. Nu är det web-

ben som kommer först. Soc&kom har ändrat sin verksamhet enligt branschen, berättar Zilliacus-Tik-kanen.

− Det var LarS LunDSten som kom på namnet Smocka efter att Soc&kom hade flyttat från Tölö till Kronohagen. Det var för att få samma namn på alla format.

På 90-talet var det svårt att få sommarjobb. Då var det en grupp studenter som gav ut en tidning med namnet Morgon-posten. Fem morgnar i veckan fördes den till hamnarna som läsning för kryssningspassager-are.

− Det var ganska tufft, stu-denterna jobbade nätterna igen-om, säger Zilliacus-Tikkanen.

Henrika Zilliacus-Tikkanen med journalistikstuderandena Simon Karls-son och Hanna Nordenswan under Smocka 2014. Bild: Lilian Tikkanen

Henrika Zilliacus-TikkanenUniversitetslektor i journalistik

vid Soc&kom

Handledning under Smocka

praktiSka Studier är en viktig del av journaliStiken på Soc&koM. Studerande får lära Sig redaktionellt arbete och arbetSledning i olika roller beroende på Studieår. två lärare vid journaliStiklinjen MinnS tillbaka på tiden före SMocka och berättar oM Sina roller SoM handledare.

Text: Lilian Tikkanen

“Reportrarna lär sig grunderna i att jobba som jour-

nalist, medan produ-centerna och cheferna lär sig att leda redak-tionellt arbete. Också vi lärare får lära oss nytt varje år.

19 Soc&komposten

bo-erik MannerStröM har un-dervisat vid Soc&kom sedan år 1990. Den praktiska perioden för studerande har alltid funnits men verksamheten har inte varit lika integrerad som i dag.

− Det är först under Smocka som alla årskurser har jobbat specifikt tillsammans.

Radiosändningarna har tidig-are gått ut i etern via Folkhäl-sans kanal på Lähiradio som inte sträckte sig särskilt långt, inte ens till ring trean, säger Mannerström. Tidningarna har tryckts eller printats ut på pap-per. Då riktade man sig främst till unga Helsingforsbon och tänkte inte ultralokalt som nu när mål-publiken är Kronohagsborna.

I år tycker Mannerström att studerandena har lyckats utmärkt med Smocka. Främst har han föl-jt med radio- och videosidan eft-ersom han handlett studerande med tekniken, men tycker att tid-ningen och webbsidan också har

sett bra ut.− När den här apparaten

startar så tar den så mycket tid och upptar medvetandet. Tyvärr har jag inte så mycket kapac-itet att sätta mig in i innehållet och fundera hur någon helhet fungerar. Man kan inte splittra sig hur mycket som helst, främst har jag haft den tekniska biten på mitt konto.

Enligt Mannerström har stu-denterna inte behövt sitta på redaktionen sent om kvällarna, utan allt har gått enligt tidtabel-len. I fjol var arbetsturerna mer utspridda längs dygnet och en del reportrar hade kvällsturer. De sista fick går hem 22-tiden på kvällen. I år hade man slopat de senare turerna och alla utom lay-out-teamet jobbade mellan kloc-kan 9 och 17.

Mannerström berättar att Smocka är en inlärningsprocess där studerande får handledning

av sina längre hunna kolleger och lärare. Under första året blir man att jobba under ledning och senare med att vara chef.

− Den övergripande tanken är att få erfarenhet av att jobba på en riktig redaktion med andra journalister. Man får en bild av vad det eventuellt krävs av de oli-ka medierna och hur de förhåller sig till varandra.

Smockaperioden ska ge en helhetsbild av det redaktionel-la arbetet, och studerande får producera journalistiskt innehåll i många olika format. På redak-tioner har man inte tid att han-dleda oerfarna redaktörer och dessutom får man sällan jobba så mångsidigt som på Smocka.

− Tidigare om åren har stud-erande blivit besvikna då de har kommit ut i arbetslivet och kon-staterat att det inte alls är lika holistiskt, säger Mannerström.

Lärare och studerande möts på journalistlinjens praktiska kurser

Bo-Erik Mannerström (t.v) följer med en nyhetstelegramsänding i kon-trollrummet. Lukas Rusk läser nyheterna som streamas på Smockas webbsida. Bild: smocka15 på Instagram

Bo-Erik MannerströmUniversitetslärare i medie-

teknik vid Soc&kom

“Tidigare om åren har studerande blivit besvikna då

de har kommit ut i ar-betslivet och konstat-erat att det inte alls är lika holistiskt.

Soc&komposten 20

“Everything is politics”

JaG StiGer av SpårvaGnen viD håLLpLatSen meJLanS SJukhuS. oSäker vanDrar JaG mot en byGGnaD JaG antar kunDe vara min DeStination. en metaLLport hinDrar

miG från att SmyGa in i byGGnaDen och JaG är tvunGen att anmäLa min orSak tiLL beSÖket. JaG bLir tiLLDeLaD noGGranna inStruktioner om vart JaG SÖka miG tiLL näSt. JaG SprinGer ner fÖr trapporna och väL inne i SaLen puStar JaG ut. i tiD och på rätt pLatS, viD rätt kampuS. Det känDeS Lite pirriGt att efter fem år på cen-trumkampuS beGe SiG ut tiLL Det exotiSka meJLanS.

Före varje HUS-delegationsmöte ordnas styrelsens frågetimme. Den här gången ställde SNÄf en fråga angående tvåspråkigheten vid studentkåren. Tvåspråkighet-sutskottet var det enda utskott som studentkåren lade ner ifjol. Dåvarande styrelse lovade att styrelsen 2015 skulle utveck-la tvåspråkighetsverksamheten. SNÄf har varit het på tråden i detta ärende.

I början av februari träf-fade SNÄf styrelsemedlem paSi pykäLiStÖ med ansvar för tvåspråkighet, och framförde våra tankar kring processens fortsatta gång. HUS:s styrelse har en medlem med ansvar för

i praktiken. Med andra ord fortsätter SNÄf:s arbete för att behålla och förbättra svenskans ställning i studentkåren.

Mötet fortskrider i lämplig fart med verksamhetsberättelser och andra viktiga ärenden. Plötsligt börjar folk ropa i munnen på varandra. Studerande för De grö-na vid studentkåren (HyVi) och Samlingspartiets studerandeför-bund argumenterar över vilket nationellt parti som gjort mest tabbar angående skyddandet av träsk. Men vad har studentkåren med träsk att göra, funderar jag. “Everything is politics”, har bl.a. Thomas mann sagt. Var gränsen

tvåspråkighet, men för tillfället finns ingen anställd sakkunnig med ansvar för detta ämne, så resurserna är knappa.

SNÄf noterade att det i HUS-kansliets verksamhetsplan för 2015 inte nämns något om vare sig två- eller mång-språkighet och ville under fråge-timmen se om styrelsen, sedan vår träff med Pykälistö, funderat vidare på ämnet. Det visade sig att inget hänt i ärendet. Vi väntar nu på följande träff med Pykälistö och Tsemppi, föreningen för in-ternationellt sinnade studerande och forskare, för att diskutera vi-dare om vad en två- och mång-språkig studentkår kunde betyda

Vadå delegationen? Vadå SNÄf?

Delegationen är högsta beslutande organ i Helsingfors universitets stu-dentkår (HUS). Delegationens möten ordnas ungefär en gång i månaden under läsåret. Under möten besluter man om bl.a. studentkårens verksam-hetsplan och budget. Av HUS-med-lemmarna blir 60 delegater valda genom delegationsval som ordnas vartannat år. Delegaterna väljs ofta in från grupper. SNÄf (Svenska Nationer och Ämnesföreningar som StudOrg hör till) fick tre mandat i valet 2014. I HUS styrelseförhandlingar fick SNÄf ingen plats i styrelsen och sitter därför nu i oppositionen. Också du kan delta som åhörare på delegationsmöten!

Längst bak i salen sitter SNÄf:s glada delegater. Från vänster: Emma Grönroos, Heidi Enbacka och Max Åström. Foto: SNÄf

Studentpolitik

21 Soc&komposten

SNÄf kämpar för det svenska språket

För den ivrige Finns mera inFo här: hyy.helsinki.Fi/sv/studentkåren/organisation/delegation

delegationsmöten sänds också live och kan ses i eFterhand på sidan

new.livestream.com/muunne/hyy

se delegationsmötet 19.2.2015 Från ca 00:30 Framåt För att se snäF:s Fråga angående tvåspråkighet vid studentkåren.

du hittar snäF också på Facebook (svenska nationer och ämnes-Föreningar) och instagram (snaF.rF).

och HUS:s styrelse presen-terade. De uppmanade stud-erande att av riksdagsvalskan-didater aktivt kräva vallöften med anknytning till utbildning. Den officiella hashtagen är #koulutuslupaus. Jobbet som HUS gör under riksdagsvalet är intressebevakning i mycket konkret form. Det här visar att vi studerande vill och kan sätta press på nationella beslutsfat-tare.

Inför nästa delegations-möte behöver jag inte gå utan-för min bekvämlighetszon. Istället får jag söka mig till en bekant plats där jag spenderat många timmar i sångens teck-en: Musiksalen vid Gamla stu-denthuset. I april ska jag däre-mot söka mig till åkrarna i Vik. Delegationen on tour – vilket äventyr alltså!

för studentkårspolitik och na-tionell politik går är inte enkelt att definiera. Kanske den går just vid de där träsken då. (Diskussionen handlade alltså om HUS:s mil-jöprogram.)

Under delegationsmötet be-handlades också studerandes och studentkårers roll i riksdags-valet. Aktuella valteman för oss högskolestuderande är att alla fortsättningsvis ska få avgiftsfri utbildning, att Studenthälsans verksamhet kan fortsätta och att studiestödsvillkoren förbättras. Vi bör se efter att regeringspro-grammet också jobbar för stud-erandes väl och övervaka att inga fler nedskärningar sker på utbildningssektorn.

Dessa valteman ingår i de kampanjer som såväl FSF:s (Fin-lands studentkårers förbund)

Plötsligt börjar folk ropa i munnen på varan-dra. Studerande för De gröna vid studentkåren (HyVi) och Samlingspartiets studerandeför-bund argumenterar över vilket nationellt parti som gjort mest tabbar angående skyddandet av träsk. Men vad har studentkåren med träsk att göra, funderar jag.

“

Heidi EnbackaOrdförande i SNÄf:s delegationsgrupp

Studerar sociologi vid Statsvetenskapliga

fakulteten

Delegationen vid Studentkåren vid Helsingfors universitet hade möte i Mejlans den 19.2. Foto: Heidi Enbacka

Bild

: Li

lian

Tikk

anen

Soc&komposten 22

Hänt i StudOrgvalentinhockey den 12.2. Fotot från Stud-Orgs Instagram. “It’s valentinhockey beibi! #valentinhockey15 #pipolätkä #minttukakao #studorgvstf #vislårdom”

StudOrgs medlemmar har under vårterminen hunnit njuta av vilda vinterlekar och roliga fester.

Winter wonderland

Några evenemang StudOrg ordnat under våren:

21.1 Hattifnattstund26.1 Suomisits31.1 Inledande sits3.2 Morgonmål13.2 Vändagskaffe16.2 Halarsy & bullabakningfaStLaSkiainen i Ulrikasborg. StudOrgare

åkte också pulka på fastlagsjippot den 17.2. Foto: Lilian Tikkanen

StudOrg fick ny kurator på föreningens vårmöte den 25.2. Fjolårets ordförande för styrelsen, robin tiivoLa, blev kurator för verksamhetsåret 2015-2016. Nu-varande kurator eLin anDerSSon sitter kvar tills sommaren. Kuratorskiftet sker offi-ciellt i juni-juli.

I nästa nummer av Soc&komposten får ni läsa om Elin Anderssons StudOrg-minnen! Mer information om kuratorerna finns på hemsidan studorg.org.

Ny kurator för StudOrg

23 Soc&komposten

Our tutors took me and my fellow interna-tional students to anAs my body was

enveloped by the freezing black lake water, I couldn’t help thinking something along the lines of: “You’re telling me Finns do this for

fun?”

Frosty Finnish culture

Jonah McKeownUSA

Exchange student at Soc&komJournalism

I’m glad I was able to take part in this ice swimming adventure. Apart from being an exciting rush and a fun bonding experience with my new friends, it reminded me that it’s important to temper your skepticism when you go abroad, and to approach new experiences with a truly open mind. Our tutors were able to persuade us to experience a quintessential part of Finn-ish culture...and we certainly have a good story to tell our friends back home.

I approached the experience with a weird mixture of apprehension and curiosity. I knew that Finnish peo-

ple and tourists did this all the time, so how bad could it be, really? I’ve

been willing to try just about anything while I’ve been here in Finland, but that didn’t stop me from being a bit

nervous. I think many of my fellow first timers − who hailed from the Neth-erlands, Latvia, Czech Republic, and

Sweden − shared my feelings.

After roasting in the sauna for a while, we finally decid-

ed it was now or never. We plunged one by one into the lake, and emerged, gasping

and shrieking, after mere seconds in the frigid water.

Trust me, after being in a frozen lake, going back in the sauna becomes an ex-

tremely attractive prospect. That didn’t stop us from

going back in the water a second time later, though.

ice swimming place in Vantaa a few weeks ago. For all of us, in-cluding a couple of the

Finns, it was our first time participating in this curous Finnish tradition.

Bild

: Sa

ra E

kstr

and

Bild: Sara Östman

Soc&komposten 24

StudOrg idrottar goes bouldering

Utan repi fem meter

bättra sin teknik, styrka och uthållighet enligt sina egna in-tressen. Man kan bouldra ensam eller i grupp. Bouldering kan lära en problemlösning, att tåla miss-lyckande och att njuta av att ly-ckas, beskrivs det på webbsidan.

caMilla alperi har varit med om bouldering tidigare, då StudOrg idrottar i fjol besökte en klät-tringshall tillsammans med Tek- nologföreningen.

− Det var superroligt, säger Alperi. Hon tycker om att prova på nya sporter man kanske inte annars skulle hitta. Ett stort plus var enligt Alperi att det var lite annorlunda än den vanliga Stu-dOrg idrottar. De evenemangen är tyvärr begränsade till utrym-met föreningen har bokat.

Sebastian Granskog har testat på bouldering några gånger tidig-are. Oftast är det roligt och han rekommenderar det trots att det är tungt.

− Det är jättebra träning för hela kroppen. Det finns egen-tligen inga förutsättningar eft-ersom man blir bättre för var-je gång. Så klart vissa grejer hänger på styrka, men en stor del är också teknik. Jättemånga spänner sig till exempel helt för mycket när de hänger fast i väg-gen. Det anstränger musklerna då man egentligen borde luta sig bakåt, slappna av och hålla ar-marna raka tills man har räknat ut hur man skall klättra resten av banan.

StudOrgs programansvariga maLena Lunabba var också med på bouldering senast. Hon tycker det var roligt att klättra i sällskap av andra StudOrg-medlemmar.

− Men bouldering va nog helt för svårt och jobbigt för min smak. Jag vågade inte alls klät-tra när man saknade säkerhetsli-na, säger Lunabba.

Ribban kan vara hög för medlemmar att delta i idrottspro-gram så som lagsport, men så-dana här evenemang kan vara lättare att delta i fall man inte har en idrottsbakgrund, menar feLix hoLmberG som är idrottsans-varig i StudOrg. Lunabba håller med. Hon försöker för tillfället ordna ett evenemang där fören-ingsmedlemmarna prövar på yoga tillsammans.

StudOrg idrottar ordnas vanligt-vis på tisdag kväll kl. 18-19. De flesta idrottstillfällena är gratis för medlemmar, men för en del evenemang får man betala en li-ten summa för.

Bouldering är att klättra in-omhus på byggda banor eller block, helt utan några rep. Väggarna är fem meter höga och golvet är täckt av en halv meter tjock mjuk madrass. Gör det ont om man faller?

− Inte egentligen, ifall man inte råkar landar dåligt, till ex-empel på nacken, säger SebaStian GranSkoG som i februari besökte Isatsis klättringscenter tillsam-mans med några andra StudOr-gare.

Boulderkeskus ordnar klät-tring på olika orter i Helsingfors. På webbsidan boulderkeskus.com beskrivs bouldering som en effektiv motionsgren som inte känns som motion. Man kan för-

“Superroligt!”Camilla Alperi, StudOrg-medlem

Text: Lilian TikkanenFoto: Felix Holmberg

Bilder från senaste bouldering-sessionen hittar du på Stud-Orgs Flickr-sida, StudOrg Paparazzi. Du hittar sidan också via en länk på sidan studorg.org/komposten.

25 Soc&komposten

Kolumn

Idrott har alltid varit betydelse-fullt för mig. Jag behöver helt

enkelt idrotten för att kunna må bra. Idrotten hjälper mig att lindra stress, ge mig ener-gi till den ibland grådaskiga vardagen, samtidigt som jag anser att idrottsutövning hör till det roligaste man kan hål-la på med på sin fritid. Spe-ciellt då det känns tungt är det för mig ett sätt att koppla bort tankarna för en stund och istället få njuta av en adrena-linkick.

Innan jag började stud-era på Soc&kom slutade jag spela handboll, idrottsgrenen som gett mig mycket och som varit en stor del av mitt liv. Då studierna körde igång kände jag att jag behövde hitta något som ersätter handbollen. Ef-ter att som gulis ha deltagit i höstens första ”StudOrg idrot-tar” fastnade jag direkt för idrottsverksamheten inom stu-dentorganisationen.

Idrottsevenemangen fungerade väldigt bra för mig för att lära känna medstuderande och samtidigt upplevde jag att det på StudOrgs idrottstim-mar var en bra balans mellan tävlingsinriktad idrott och en avslappnad stämning. Dessa nämnare är de största orsaker-na till att jag aktivt varit med- och fungerat som idrottsans-varig i över två år.

Gruppkänslan som skapas är även avgörande för att jag varit med så länge. Till hö-jdpunkterna under StudOrg idrottar hör definitivt förra höstens innebandyturer då vi några gånger varit närmarare 20 stycken på plats. Det har varit fint att se så många idrot-ta samtidigt.

Universitetsserien i fotboll som vi brukar delta i både på hösten och våren tycker jag också är en speciellt rolig grej.

Det tyngsta med uppdrag-et som idrottsansvarig känner jag att ha varit det faktum att det är svårt att locka med folk till olika evenemang. Jag kän-ner att idrottsutbudet kunde ha varit mångsidigare under årens lopp och på så sätt lockat med fler människor. Samtidigt har vi under pågående läsår de facto ordnat bl.a. beach-volleyboll och bouldering (två gånger), deltagit i universitets-serien i fotboll- och innebandy samt spelat en traditionsenlig hockeymatch mot TF. Dessu-tom ordnar högskolan under januari-april ledd motion var-je torsdag under tolv veckors tid. StudOrgs löpsällskap, som grundades förra året, försöker vi också få igång på allvar då det börjar bli bättre väder.

Idrott hör till (studie)livet

“Speciellt då det känns tungt är det

för mig ett sätt att koppla bort tankar-na för en stund och istället få njuta av en adrenalinkick.”

Ha en skön vår, och håll utkik för de kommande evenemangen! Kom gär-na även med önskemål angående idrott ni vill att StudOrg ska syssla med!

Felix med Lucas Dahlström (t.v) före en fotbollsmatch StudOrg mot Teknologföreningen (TF) hösten 2013.

Bilder: StudOrg

Felix HolmbergIdrottsansvarig i StudOrg

Studerar socialt arbete vid Soc&kom

Soc&komposten 26

Sekreterarens jeremiad

Jag fick som uppdrag att skriva en text till årets första nummer av Soc&komposten.

Kul, tänkte jag först. Nu, en vecka senare, en dag efter deadline (förlåt Lilian), sätter jag mig ner för att krafsa ihop mina tankar om styrelseskapet hittills. Susanna Yrjölä

SekreterareDet är två månader sedan året 2015 inleddes. Lika lång tid har jag varit sekre-terare för StudOrg. Tio månader kvarstår. Jag vill vara ärlig med er. Det har varit mera arbete än vad jag egentligen trodde jag ställde upp för.

Ibland känns det tungt. Ibland har jag lust att gråta. Ibland vill jag skita i att skri-va infomail. Ibland vill jag gå sönder. Ibland.

Det är ändå inte hela sanningen. Det finns stunder som jag faktiskt tycker om att göra det jag gör. Dessa stunder är förvånansvärt många.

Det känns som att jag vunnit på lotteri varje gång jag hör någon säga något som tyder på att hen läst in-fomailet.

När mina inlägg på Stud-Orgs Facebook-grupp får en like, lyfts mina mungipor ett tum uppåt (på bägge sida). Känslan jag får, när jag får bekräftelse på att något av mina otaliga spam-medde-landen nått fram till med-lemmarna, är ganska så underbar.

Vad har varit allra bäst hittills då? Det är en viss feedback som kom till sty-relsen via StudOrgs hem-sida. Feedbacken kom från någon som kallar sig själv ”Kakka”, och den löd såhär: ”Infomejlen är härliga och inspirerande! De får mig att skratta. Fortsätt i samma takt!”

Tusen tack åt dig, Kakka. Saker som denna ger mig den energi, som ibland sak-nas. Ibland.

Vad är styrelsens sida?

I varje nummer av Soc&kom-posten kommer hädaneft-er att publiceras en text av en styrelsemedlem. De kan berätta om sina upplevelser under sin tid i styrelsen eller om något helt annat.

Texterna kommer att public-eras också på StudOrgs hem-sida, studorg.org/utskotts-blogg/. På hemsidan finns mycket annat om föreningen, så klicka dig klok! Glöm inte att du kan kontakta styrelse-medlemmar personligen vid frågor!

StudOrgs styrelse består av 10 personer, valda på före-ningens möten av medlem-mar. Styrelsens ordförande ser till att sekreteraren, skatt-mästaren och ansvariga för föreningens utskott lyckas med sina uppgifter.

Styrelsens sida

Känslan jag får, när jag får bekräf-telse på att något av mina otaliga“spam-meddelanden nått fram till medlem-

marna, är ganska så underbar.

Bild: Lilian Tikkanen

27 Soc&komposten

StudOrgs miljöansvar

Enligt Aminoff är konkreta åt-gärder inte helt lätta att utföra i Studorg. Många är i teorin posi-tivt inställda, men låter lättjan ta över t.ex. i sopsorteringen efter fester.

− Och nu vet jag ju med mig själv också att efter ett visst an-tal snapsar så är sopsorteringen kanske inte ens topp prioritet, säger Aminoff.

Det största problemet med avfallshanteringen i StudOrg är enligt henne att glas och metall inte återvinns, vilket kan bero på avsaknaden av ett för än-damålet lämpligt kärl (t.ex. som i Nya Studenthuset) i byggnaden. För tillfället utreder Aminoff om StudOrg kunde få föra glas och metall till Valtsikkans (Fin- skspråkiga statsvetenskapliga

fakulteten i grannen) sophanter-ingsutrymme.

− Det är ju ändå universite-tet som betalar för sopsorterin-gen så det borde inte vara helt omöjligt.

En första etapp i sopsort-eringen var införskaffandet av bioroskis till Studorg- rummet. Tillsammans med styrelsen har Aminoff gått igenom Studorgs miljöplan och fått pengar till inköpet som såklart skulle vara second hand. Att bara gå till Ikea skulle strida mot miljöpla-nen där det står att StudOrg ”i mån av möjlighet försöker hand-la begagnade saker”. På inter-netsidan tori.fi hittade hon en kompost med lock, vilket är en nödvändighet för att undvika lukt.

Även om StudOrgs Miljöansvariga feLicia aminoff visste lite om upp-draget då hon tog emot det, kände hon att det är här hon som biäm-

nesstuderande i miljöförändring och intresserad av miljöskydd mest kan bidra med. En utmaning är sopsorteringen inom Studorg.

Text: Hanna Rautoma

Skärmdump från StudOrgs Instagram

− Det första problemet efter att jag köpt roskisen var ändå attde inte hade tillräckligt stora bio-avfallspåsar i matbutiken, menvi ska se om det finns i Tukkun. På frågan huruvida Studorgarnas ba-nanskal och kaffesump kommer att hitta fram till det nya kärlet svarar hon att det beror på egna vanor.

− Har man bioroskis hemma använder man den säkert i skolan också.

Fastän alla inte skulle använ-da kärlet, komposteras i alla fall en del av avfallet, vilket hon ställer sig positiv till. Det finns ändå en del praktiska aspekter kvar att utreda, t.ex. vem som ansvarar för tömnin-gen. Aminoff menar att hon själv inte kan ta fullt ansvar, eftersom hon inte vistas i skolan varje vecka.

Felicia Aminoff

vju medInter

Bioroskisen har anlänt!

Miljöansvarig

i StudOrg

Bild: Sara Ekstrand

Soc&komposten 28

12 15

26 27

13

17

30

19

24

23

31

StuDorGS proGram marS 2015

kl. 17

kl. 8

kl. 18

kl. 18

kl. 12kl. 12

kl. 8

kl. 8 kl. 19

kl. 19 kl. 18

VALDEBATT

Festsalen, Soc&kom

Kannstöparnas INNEBANDY-TURNERING

Vik

StudOrgs DAMMIDDAG

Nypolen

StudOrg goes TEATER Viirus:

Valet och kvalet

Motionstimme: STRETCHING

Unisport förvalt-ningsbyggnaden

YLONZ biljettsläpp

StudOrg-rummet

StudOrg idrottar: INNEBANDY

Unisport Gumtäkt

StudOrg idrottar: BASKET

Unisport Gumtäkt

StudOrg idrottar: FUTSAL

Unisport Gumtäkt

Motions-timme:

BODYPUMP

Unisport förvaltnings-byggnaden

Motionstimme: BOLLGYMPA

Unisport förvalt-ningsbyggnaden

Ett dokument med alla evenemang finns i StudOrgs Facebook-grupp. Ny information uppdateras och varje vecka får medlemmarna infomejl som också publiceras i gruppen.

Foto: Lilian Tikkanen