FormgivningstävlingTävlingsprogram

november 2005

Nytt universitetssjukhus vid Karolinska Solna

Tävlingsprogram – Innehåll

4 . . . . . . . . . . . . 1.0 – Inbjudan

4 . . . . . . . . . . . . 2.0 – Bakgrund

5 . . . . . . . . . . . . 3.0 – Det nya universitetssjukhusets uppdrag

7 . . . . . . . . . . . . 4.0 – Vision

8 . . . . . . . . . . . . 5.0 – Tävlingsuppgiften 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 – Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle12 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 – Sjukhuset i staden 16 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 – Sjukhusområdet 18 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 – Sjukhuslokaler

22 . . . . . . . . . . . 6.0 – Tävlingsområdet24 . . . . . . . . . . . 7.0 – Förutsättningar24 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 – Trafik25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 – Teknisk försörjning25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 – Tidplan25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 – Kostnadsram25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 – Tidigare utredningsmaterial

26 . . . . . . . . . . . 8.0 – Tävlingstekniska bestämmelser26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 – Tävlingsarrangör26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 – Tävlingsform26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 – Tävlingens syfte26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 – Tävlingsspråk26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 – Tävlingsfunktionär26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 – Startmöte26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 – Tävlingsfrågor26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8 – Inlämning26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.9 – Redovisning av tävlingsförslag28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.10 – Jury28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.11 – Bedömning28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.12 – Tävlingsarvoden och priser28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.13 – Publicering/Utställning28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.14 – Äganderätt, upphovsrätt och nyttjanderätt29 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.15 – Uppdrag efter tävlingen29 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.16 – Tävlingsprogramhandlingar30 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.17 – Tävlingsprogrammets godkännande

3

4

1.0 – InbjudanStockholms läns landsting genom Locum AB inbjuder

följande arkitektföretag:

• BSK Arkitekter AB• Henning Larsens Tegnestue A/S• HLLS Arkitekter AB• Tengbomgruppen ab• White Arkitekter AB

till en formgivningstävling om ett nytt universitets-

sjukhus vid Karolinska sjukhuset i Solna.

Formgivningstävlingen har två syften: att få fram

ett förslag till utformning av sjukhuset som grund för

den fortsatta planeringen och att söka en förtroende-

ingivande kreativ partner i det fortsatta arbetet.

Tävlingen är inte avsedd att vara en traditionell

arkitekttävling med krav på detaljerad redovisning

baserad på specificerade programkrav. Den vill,

genom att väcka ett antal frågor, uppmuntra till ett

visionärt tänkande och okonventionella idéer.

Arrangören hyser stor tilltro till att de tävlande,

utifrån sina internationella och multidisciplinära kom-

petenser, kommer att forma nya koncept för det fram-

tida universitetssjukhuset.

2.0 – BakgrundStockholms läns landsting har under de senaste åren

genomfört ett omfattande utredningsarbete med syftet

att kartlägga, analysera och bemöta de aktuella kraven

som ställs på dagens vårdgivare. Den snabba medicinska

och medicintekniska utvecklingen, ökade vårdkostnader,

dynamisk forskningsverksamhet och ändrade under-

visningsformer ställer krav på nya, okonventionella

lösningar för både vårdens organisation och vårdens

fysiska miljö.

I slutet av 2001 tillsattes Universitetssjukhusutred-

ningen (SNUS, Stockholms Nya UniversitetsSjukhus)

vars uppdrag var att undersöka behovet av och möjlig-

heterna till att skapa ett nytt universitetssjukhus.

Utredningsrapporten fastslog i november 2002 att

ett universitetssjukhus skall bedriva specialistvård samt

omfattande forskning och utbildning av högsta kvalitet.

Man konstaterade vidare att en fortsatt stark samverkan

mellan sjukvård och forskning och mellan Karolinska

Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna

talade för en lokalisering av ett nytt universitetssjukhus

till Karolinska sjukhusområdet i Solna. I utredningen

poängterades också att omdaningen av Karolinska sjuk-

huset till ett modernt och internationellt konkurrens-

kraftigt universitetssjukhus måste gå hand i hand med

förändringar inom andra delar av landstingets sjuk-

vårdssystem.

Under 2003 och 2004 gjordes en genomgripande

utredning rörande den framtida strukturen av sjuk-

vården i Stockholms län, den så kallade 3S-utredningen

(Stockholms SjukvårdsStruktur).

Utredningsarbetet har drivits i två delprojekt: ett

delprojekt avseende det nya universitetssjukhuset och

akutvårdsstrukturen och ett inriktat på närsjukvård.

Kompletterande utredningar har gjorts för barnsjuk-

vård och laboratoriemedicin.

Inom ramen för 3S-utredningen fick Stockholms läns

landstings fastighetsförvaltningsorganisation, Locum AB,

uppdraget att genomföra ett antal förberedande akti-

viteter avseende byggnationen av det nya sjukhuset.

Dessa utredningar visade att det är fullt möjligt att

lokalisera det nya sjukhuset till Karolinska sjukhus-

område och att det finns goda förutsättningar att

integrera sjukhuset i den på Norra stationsområdet

framväxande staden i vars planering Stockholms läns

landsting aktivt deltar (se vidare avsnitt Stadsförnyelsen på

Norra stations-, KI- och KS-området, Gemensamma

planeringsförutsättningar).

Utifrån 3S-utredningen gav landstingsfullmäktige

den 10 maj 2005 landstingsstyrelsen i uppdrag att

genomföra en formgivningstävling avseende ett nytt

universitetssjukhus. Beslutet omfattar även framtagande

av ett projektprogram inklusive ekonomiska ramar och

genomförandestrategi för byggprojektet. Materialet

skall läggas fram till landstingsfullmäktige för beslut

vid årsskiftet 2007/2008.

3.0 – Det nya universitets-sjukhusets uppdragUppgiften för det nya universitetssjukhuset är att bedriva

vård, forskning och utbildning av betydande omfattning

och av yppersta kvalitet. För att möjliggöra detta ställs

höga krav på hur universitetssjukhuset utformas.

Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras

mot forskningsuppdraget. Likaså bör utbildningsupp-

draget relateras till verksamhetens forsknings- och sjuk-

vårdsuppdrag. Enligt 3S-utredningen bör universitets-

sjukhuset inrikta sin verksamhet på högspecialiserad

och specialiserad vård. Skälen till detta är de allt vikti-

gare sambanden mellan forskning och utveckling av

specialiserad vård och samtidigt nödvändigheten av

koncentration av resurser och kompetens. En stor del

av utrustning och kompetens (multidisciplinär) måste

kunna samutnyttjas och förutsättningar skapas för snabb

kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk

forskning och specialiserad vård.

Den medicinska och medicintekniska utvecklingen

går mycket snabbt och den får stor betydelse för ut-

vecklingen av den framtida sjukvårdstrukturen och in-

riktningen och omfattningen av den högspecialiserade/

specialiserade vården.

Forskningsgenombrott sker inom f lera områden

(ex genforskningen) och nya möjligheter för prevention,

diagnostik och behandling introduceras.

Utvecklingen inom genteknik ger nya möjligheter

att diagnostisera sällsynta och ibland ärftliga sjukdomar.

Med stöd av mikroteknik, digital bildbehandling och

videoteknik ersätts tidigare mer invasiva diagnostiska

metoder och allt f ler ingrepp sker i öppen vård. Även

avancerade operationer utförs i dagkirurgi. Utveck-

lingen gör det också möjligt att behandla allt äldre

patienter med svåra sjukdomar och skador.

Vid universitetssjukhuset ska forskningsmiljöer skapas

där grundforskare och kliniker kan samverka och kopp-

lingen mellan grundforskning och klinisk forskning

stärkas. Kraftsamlingen i forskningscentra garanterar

en bättre verkningsgrad av forskningsresurserna.

Universitetssjukhuset ska vara internationellt kon-

kurrenskraftigt och det ska inta en central roll vid ut-

vecklingen av Stockholmsregionen till ett biomedi-

cinskt och bioteknologiskt kraftcentrum.

Det är mot denna bakgrund som planeringen av

det nya universitetssjukhuset ska ses.

5

6

Vision

Det nya universitetssjukhuset är...

...integrerat men självständigt...

...föränderligt men beständigt......effektivt men respektfullt och mänskligt...

...en lyckad förening av kreativitet, produktivitet och omtanke.

7

5.0 – Tävlingsuppgiften

5.0.1 LokaliseringDet nya universitetssjukhuset skall lokaliseras till syd-

västra delen av nuvarande Karolinska sjukhusområdet

i anslutning till Karolinska Institutet intill kommun-

gränsen mellan Stockholm och Solna.

Valet av tomt medför att sjukhusområdet ingår i

ett pågående stadsförnyelseprojekt för Norra stations-,

KI- och KS-området som, på många olika sätt, kommer

att ha inverkan på sjukhusplaneringen. I tävlingsuppgiften

måste andra frågor än utformningen av den enskilda

sjukhusanläggningen beaktas och större område än

själva tävlingsområdet beröras.

5.0.2 HuvuduppgiftenDe tävlande skall föreslå en lösning där frågor kring

verksamhetssamband, gestaltning, långsiktig hållbarhet,

trafik och logistik utvecklas till en helhet som, med

stöd av modern teknik, kan möta sjukvårdens och

forskningens krav på oförutsedda förändringar långt

in i framtiden.

Huvuduppgiften är:> att redovisa ett övergripande koncept för anläggningens identitetoch bebyggelsens organisation i samspel med omgivningen

> att utifrån ett antal frågeställningar illustrera hur området,byggnaderna och lokalerna över tiden kan disponeras för vård,forskning och utbildning samt

> att gestalta den yttre och inre miljön utifrån högt ställdaetiska och estetiska krav.

5.0.3 Särskilda frågeställningarTävlingsuppgiften är formulerad utifrån f lera nivåer

och aspekter. Varje avsnitt avslutas med särskilda frå-

geställningar vars lösningar kommer att beaktas vid

bedömningen av förslagens konceptuella styrka och

utvecklingsmöjligheter.

8

Flygfoto från norr med tävlingsområdet utmärkt.

5.1 – Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle

5.1.1 Nationella och regionala miljökvalitetsmål”Ett hållbart samhälle är ett samhälle där ekonomisk

tillväxt, full sysselsättning, social trygghet och samman-

hållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som

så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I

det hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa

förenas med ren och människovärdig miljö.” (ur Re-

geringens skrivelse ”Nationell strategi för hållbar ut-

veckling” 2001/02:172)

Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitets-

mål. Målen har sikte på 2020 och definierar det till-

stånd för den svenska miljön som är önskvärt. År 2001

antogs ett antal delmål för att konkretisera miljöarbetet.

Delmålen siktar i regel på 2010 och är utformade för att

kunna följas upp. Ett av de 15 nationella miljökvalitets-

målen avser framförallt målet ”God bebyggd miljö”.

God bebyggd miljö innebär bl.a. följande:

– den byggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samthar ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service ochkultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och ut-vecklat liv och så att omfattningen av människors dagligatransporter kan minskas

– det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form avbyggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap medsärskilda värden värnas och utvecklas

– en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vidnylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheteroch vid användning, förvaltning och omvandling av befintligbebyggelse

– boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön,uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, till-gång till solljus, rent vatten och ren luft

– miljöanpassat kollektivtrafiksystem av god kvalitet finnstillgängligt och förutsättningarna för säker gång- och cykel-trafik är goda

9

– användning av energi, vatten och andra naturresurser skerpå effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främstförnyelsebara energikällor används.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram förslag

till regionala mål inom miljökvalitetsmålet ”God be-

byggd miljö”. I förslaget talas bl.a. om att:

• göra regionens bebyggelsestruktur tätare

• skapa en god stadsmiljö med arkitektoniska värden

• skydda värdefulla områden

• stimulera samverkan mellan trafikslagen

Det nya universitetssjukhuset skall utformas så att det

möter alla dessa övergripande miljökvalitetsmål.

5.1.2 Landstingets miljömål i 3S-utredningenEn av de bärande principerna i 3S-utredningens förslag

(se www.sll.se/3S) är att skapa förutsättningar för en mer

långsiktigt hållbar utveckling av vården. Den medicinska

och tekniska utvecklingen skall tas till vara och vård med

god kvalitet, god tillgänglighet och kontinuitet skapas.

5.1.3 Projektets miljömålDet nya universitetssjukhuset skall vara fullödigt i sin

hänsyn till människan. Omtanken skall gälla både det

nära och det övergripande, ekologiska, perspektivet och

den skall återspeglas på alla nivåer i utformningen av

sjukhusmiljön och val av material och teknik.

– hållbar stadsmiljö Staden ska vara en hållbar och attraktiv miljö för männi-

skor att bo, arbeta och leva i. Staden skapar förutsätt-

ningar för människors hälsa och välbefinnande. En god

miljö lägger grunden för möjligheten att ha ett gott liv.

Vid planeringen av det nya universitetssjukhuset och

förändringar inom det nuvarande sjukhusområdet skall

kommunernas övergripande mål beaktas.

Solna stads miljöprogram (se www.solna.se) utgår

från Solnas särskilda problemområden och inför miljö-

arbetet 2005–2008 prioriteras tre områden: miljöeffektiva

transporter, hållbar energianvändning och miljökrav i

upphandling.

10

Även Stockholm stads miljöprogram (se www.stock-

holm.se) identifierar de mest angelägna miljöfrågorna

i staden: miljöeffektiva transporter, säkra varor, hållbar

energianvändning, ekologisk planering och skötsel, miljö-

effektiv avfallshantering och sund innemiljö.

Byggandet av ett nytt universitetssjukhus i Stockholm

kommer att få stora effekter i regionen. Ett nytt stort

sjukhus med tillhörande markområden och försörjnings-

anläggningar innebär att nya och viktiga kvalitéer till-

förs ett område som idag är relativt hårt exploaterat

med hög befolkningstäthet och begränsad tillgång till

grönområden. Trafikanläggningarna vid Norra stations-

området och i dess närområde utgör en barriär som

skiljer norra Vasastan från Solna. Investeringar i om-

fattande nybebyggelse öppnar möjligheter för förbättrade

kontakter via f ler nytillkommande kvarter och samman-

bindande gång-, cykel- och lokalgatunät på ömse sidor

om Norra stationsområdet.

Den diskuterade och i Gemensamma planerings-

förutsättningar (bilaga 2) redovisade förläggningen av

trafik på väg och järnväg i tunnlar minskar omgivnings-

påverkan och barriäreffekter påtagligt. Detta gör att

Norra stations-, KI- och KS-området kan utvecklas på

nya villkor. Utbyggnad av ett nytt universitetssjukhus

öppnar också för möjligheter att skapa nya, allmänt

tillgängliga, vistelse- och parkmiljöer i ett område som

idag är relativt otillgängligt.

– hållbar vårdmiljöMed hållbar vårdmiljö avses miljön där etiska, estetiska,

funktionella, tekniska, ekologiska och ekonomiska krav

uppnår en optimal och bestående samverkan i vården.

Många områden berörs: patient- och arbetsmiljö,

säkerhets- och logistikfrågor, verksamheters organisation

samt byggnaders/lokalers utformning och försörjning.

Frågorna utvecklas vidare i kommande avsnitt av täv-

lingsuppgiften.

– hållbar resursanvändningDet nya universitetssjukhuset skall karakteriseras av

naturliga, återvinningsbara material som tål slitage och

åldras vackert. Byggnadsdelar skall ha hög beständighet

och vara lätt åtkomliga för reparation, underhållsarbete

samt lokalvård.

Försörjningssystemen skall miljöanpassas mot för-

nyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig

återvinning. Tillförd energi skall minimeras genom

energieffektiv teknik, intelligenta byggnadstekniska

lösningar och lokal produktion av förnyelsebar energi.

Nya tekniska lösningar med hög driftsäkerhet efterfrågas.

Kravet på att det nya sjukhuset skall samverka med

omgivningen och integreras i den kommande staden

omfattar även energieffektiviseringsfrågan. Det är, både

ur hållbarhetssynpunkt och ur samhällsekonomiskt per-

spektiv, önskvärt att finna idéer om möjliga vinster inom

en bredare ram.

För närvarande pågår diskussioner för samordnade

insatser gällande upphandling, egen produktion och

lagring av energi inom KS- och KI-området. De tävlande

skall beakta detta och ange eventuell överkapacitet inom

sjukhusanläggningen som skulle kunna nyttjas inom

de angränsande områdena.

5.1.4 Särskilda frågeställningar• Hur tillgodoses de nationella och regionala miljö-

kvalitetsmålen

• Hur tillgodoses de specifika miljökraven för projektet

• Hur tillgodoses krav på tillgänglighet

• Hur tillgodoser valet av material krav på tidlös

hållbarhet

• Hur tillgodoses högt ställda krav på energi-

effektivisering

• Vilka möjligheter ses för bredare energieffektivisering

inom området respektive stadsdelen

• Vilka möjligheter ses för lokal produktion av

förnyelsebar energi inom sjukhuset/området/

stadsdelen

11

5.2 – Sjukhuset i staden

5.2.1 Stockholm BioScienceKarolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan

(KTH) och Stockholms universitet avser, genom det

gemensamma projektet Stockholm BioScience, reali-

sera visionen att ”i den nya stadsdelen vid Karolinska

Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

skapa ett internationellt attraktivt kluster för bioveten-

skaplig forskning och företagande, där världsledande

f lerdisciplinär forskning lägger grunden för nya inno-

vationer och företag”. Områdets attraktionskraft för

etableringar av nya företag utgörs av närheten till ledande

forskning vid universiteten och sjukhuset och till andra

företag med kompletterande verksamhet. Det gynn-

samma geografiska läget i närheten av innerstadens

mångfald skall förstärkas ytterligare med förbättrade

samband, utbyggd kollektivtrafik och områdets eget

attraktionsvärde.

5.2.2 VetenskapsstadenPlaceringen av det nya universitetssjukhuset vid inner-

stadens norra entré är exklusiv. Här, i mötet mellan

innerstad och det historiska parklandskapet verkar upp

emot 6 000 forskare och 50 000 studenter. Denna kreativa

verksamhet samlas under begreppet Vetenskapsstaden.

Målsättningen är att etablera Vetenskapsstaden som

Europas tätaste kluster av FoU-relaterad verksamhet

med dragningskraft på studenter, lärare och forskare

liksom kunskapsintensiva företag. Vetenskapsstaden

omfattar det geografiska område som sträcker sig från

Norra Djurgården – Frescati via Albano/Kräftriket,

Roslagstull, Norra station ner till Karlbergskanalen.

Vetenskapsstadens fokusområden inkluderar alla veten-

skapsgrenar som finns representerade på universitet/hög-

skolor i Stockholm och kommer att såväl fysiskt som inne-

hållsmässigt bidra till att ge Stockholm en starkare profil

som vetenskapsstad.

Det nya sjukhuset skall genom sin centrala roll i

12

KungligaTekniska Högskolan

FysikcentrumAlba Nova

Stockholmsuniversitet

KarolinskaUniversitetssjukhuset

KarolinskaInstitutet

Institutionerna i mötet mellan staden och det historiska parklandskapet rymmer 6 000 forskare och 50 000 studenter.

området stärka de befintliga sambanden och öppna för

nya samverkansformer med internationellt konkurrens-

kraftig forskning och utveckling.

5.2.3 Stadsförnyelsen på Norra stations-, KI- och KS-området, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF)Tillsammans med Stockholm stad, Solna stad, Karolinska

Institutet och Akademiska Hus arbetar Stockholms läns

landsting med utveckling av området kring Norra station

till en ny stadsdel. Området som sträcker sig över kom-

mungränsen mellan Solna och Stockholm omfattar i

huvudsak Karolinska sjukhusområdet, Karolinska In-

stitutet och Norra station. Målet är att förena stadens

kvaliteter med högspecialiserad vård, världsledande

forskning & utveckling, företagande och boende i en

ny stadsdel.

Det hittillsvarande planeringsarbetet har resulterat

i rapporten ”Gemensamma planeringsförutsättningar

för Norra stations-, KI- och KS-området, Stadsutveckling

i gränslandet mellan Stockholm och Solna, November

2004” (”GPF”, bilaga 2). I materialet redovisas bl.a.

utgångspunkter för stadsstrukturen samt två illustra-

tioner av gatu- och kvartersstrukturer som visar olika

möjligheter till utveckling av en gränsöverskridande stads-

del och förlängning av innerstadens gatusystem.

Rapporten har tjänat som underlag i den kommunala

planeringsprocessen. Ett samordnat samråd om program

för detaljplanering genomfördes av Solna och Stock-

holm under våren 2005. Resultatet av samrådet och

fortsatta studier kan ge ytterligare nya strukturer.

De synpunkter som framförts under programsam-

rådet finns sammanfattade i en programsamrådsredo-

görelse (del av bilaga 2) tillsammans med Stockholm

och Solna stads kommentarer inför det fortsatta arbetet.

5.2.4 Den nya stadsdelenDen slutgiltiga utformningen av stadsstrukturen i den

nya stadsdelen är ännu inte fastställd. De tävlande skall

13

Norra stations-, KI- och KS-området sett från nordost.

delen och med den befintliga bebyggelsen på och intill

tävlingsområdet. Alltför dominerande skala på bebyg-

gelsen bör undvikas, samtidigt som det nya sjukhuset skall

ges en tydlig avläsbar identitet inom stadsdelen. Där det

finns stadsbildsmässiga motiv kan höga byggnader föreslås.

Det fysiska mötet mellan Stockholm, Solna, Karo-

linska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

samt det funktionella mötet mellan sjukhuset och in-

stitutet bör noggrant studeras. Solnavägens passage

genom området skall utformas med stor hänsyn till om-

givande sjukhus- och universitetsmiljö och ges en mänsklig

skala som anspelar på kringliggande verksamheter med

stark human karaktär.

Inom området önskas ett nytt representativt stadsrum,

en entréplats där även en uppgång från en ny T-bane-

station kan förläggas. Platsens offentliga karaktär ska

manifesteras genom att anläggningens utåtriktade

därför visa hur utformningen av det nya sjukhuset på-

verkar respektive påverkas av den nya stadsstrukturen.

Tävlingsresultatet kommer därvid att bli en del av

beslutsunderlaget för den övergripande stadsstruktur

som efter tävlingen kommer att utvecklas vid detalj-

planeläggning.

Den nya stadsdelen är avsedd att få en starkt urban

prägel och innehålla blandade funktioner såsom bostäder,

sjukvård, forskning, kontor, kultur och service. Stads-

delen skall ges ett funktionellt och visuellt samband

med Vasastaden och i möjligaste mån anslutas till dess

gatunät. Även kontakten med Solna centrum önskas

stärkas. Den föreslagna strukturen skall ge förutsätt-

ningar för stadsrum med innerstadskaraktär.

Redovisningsområde för stadsbyggnadsuppgiften

respektive underlag för digital 3D-modell återfinns i

bilaga 11.

5.2.5 Den gröna kilenOmrådet för stadsförnyelseplanerna och för nybyggnad

av det nya universitetssjukhuset ansluter till miljöer med

exceptionella och kulturellt höga landskaps- och park-

värden.

Den s k Järvakilen sträcker sig från Järfälla via Järva-

fältet till Igelbäckens dalgång vid Ulriksdals slottspark.

Därifrån ansluter Nationalstadsparken i vilken Haga-

parken ingår. KS- respektive KI-området angränsar till

Nationalstadsparken och Karlbergs slottsområde. En

mycket intressant grön kulturmiljö återfinns i Norra

kyrkogården, i Karolinska Institutets campusmiljö samt i

sjukhusparken inom nuvarande sjukhusområde.

Detta skapar stora förväntningar på tävlingsförslagen.

Behandlingen av det offentliga yttre rummet, sättet att

lyfta fram nya och befintliga kvalitéer i den yttre miljön

samt strävan efter att skapa kontakter mellan nya och

historiska gröna kulturmiljöer kommer att ges stor

uppmärksamhet.

5.2.6 Det nya universitetssjukhusetDet nya universitetssjukhuset skall vara en naturlig del av

den framväxande staden. Det skall ha en struktur som

länkar samman sjukhusanläggningen med den nya stads-

14

Grönstrukturen kringtävlingsområdet >

Beteckningar

Natur och friluftsområde

Annat viktigt grönområde, bebyggelsepräglat

Behov av rekreationsförbindelse enligt Stockholms översiktsplan

Yttre gräns för nationalstadspark

Tävlingsområde

funktioner vänder sig mot denna plats. Målsättningen

är att skapa en variationsrik och levande stadsmiljö

under hela dygnet. Genomgående gator och stråk gör

att de olika entréerna till sjukhus och laboratorier kan få

gatuadresser vilket skapar en position och tillgänglighet

i staden som ger nya värden till gagn för sjukhusets

patienter och personal.

Den för sjukhuset föreslagna strukturen med dess

rumsbildningar, stråk och platser, och med dess front

mot Stockholm skall fungera även om den planerade

överdäckningen av väg- och spårområdet inom Norra

station försenas eller uteblir.

5.2.7 Särskilda frågeställningar• Hur påverkar respektive påverkas det nya sjukhuset

av en ny stadsstruktur på Norra stationsområdet

• Hur integreras sjukhuset i den nya stadsdelen

• Hur stärks sjukhusets identitet i stadsdelen

• Hur utformas den nya platsbildningen

• Hur utformas mötet mellan Karolinska Institutet,

Solnavägen och Karolinska Universitetssjukhuset

• Hur stimuleras det urbana livet i sjukhusområdet

och dess omgivning

• Hur utformas grönstrukturen i stadsdelen och

inom sjukhusområdet

• Hur skapas kontaktytor med de omgivande park-

och grönområdena

• Hur definieras gränsen för sjukhusparken och

hur ansluts stadsstrukturen till denna

• Hur utformas tillfarter till området och hur sker

trafiken inom och genom området vid befintligt

respektive överdäckat Norra stationsområde

• Hur kan trafikplaneringen av området medverka

till färre trafikolyckor

15

5.3 – Sjukhusområdet

5.3.1 DispositionEtt långsiktigt projekt måste alltid förberedas för om-

världsförändringar som kan påverka planeringen. En

generell struktur med f lexibla lösningar samt tekniska

system som samverkar med den totala visionen ses som

en förutsättning för att stödja verksamhetens kontinu-

erliga krav på förändringar.

I ”Gemensamma planeringsförutsättningar” angivna

illustrationer till sjukhusbebyggelsen, dess organisation

och struktur skall ses som idéskisser till tidiga utred-

ningar om möjligheten att disponera området för av-

sett ändamål och integrera sjukhuset i den framväxande

staden. Det är fritt för de tävlande att föreslå andra

lösningar som bäst motsvarar kraven ställda i detta

program.

Sjukhusområdet skall disponeras utifrån de av verk-

samheten definierade sambandskraven. Förutsättningar

skall skapas för god logistik, för att kunna möta för-

ändrade verksamhetskrav, för att kunna tillgodose fram-

tida expansionsbehov och för att kunna tillgodose högt

ställda säkerhets- och skyddskrav. Sjukhusområdet skall

förses med en ny helikopterlandningsplats. Placeringen

skall beakta sjukvårdsrelaterade sambandskrav, risker

för störning av verksamheter, inf lygningsmöjligheter

och miljöaspekter. Ytterligare en viktig faktor som på-

verkar sjukhusområdets struktur är den planerade men

ej beslutade överdäckningen av Norra stationsområdet.

Detta innebär att det nya sjukhuset måste utformas både

som en fullt integrerad del av den kommande staden

och samtidigt fungera i alla avseenden även utan den.

Det nya sjukhuset placeras inom tävlingsområdet,

i första hand på sjukhusområdets sida, öster om Solna-

vägen. För att manifestera samverkan med fakulteten

och forskningen samt för att understryka den öst-västli-

ga axeln kan även, till en mindre del, mark på Karo-

linska Institutets område väster om Solnavägen tas i

anspråk för gemensamma funktioner.

Nära samband och långtgående integration mellan

vård, forskning och undervisning skall eftersträvas i

hela sjukhusstrukturen. Kravet riktas även mot de be-

fintliga laboratoriebyggnaderna i L-kvarteret. Även här

är sambandet sjukvård-forskning väsentlig liksom det

inbördes sambandet mellan de olika forskningsenhet-

erna. De befintliga laboratoriebyggnaderna föreslås

utnyttjas av den nya sjukhusverksamheten och användas

som såväl forsknings- som rutinlaboratorier. Om total-

ekonomiska vinster påvisas kan de tävlande föreslå

andra användningssätt eller ersätta de befintliga labo-

ratoriebyggnaderna med nybyggda lokaler.

Till sjukhuset ansluts ett patienthotell för anhöriga

och patienter. Närheten till Nobel Forum och goda

kommunikationer till Arlanda skapar goda förutsätt-

ningar även för en kommersiell hotellverksamhet.

Patienthotellet kan kombineras med forskarlägen-

heter, hotell, konferensanläggning m m. Investeringen

förutsätts göras av annan part och kommer inte om-

fattas av den fortsatta projekteringen i landstingets regi.

Det är dock viktigt att vid områdets disposition beakta

verksamhetens krav på inomhus förbindelse mellan det

nya sjukhuset och hotellet.

5.3.2 UtformningDet nya sjukhuset skall erbjuda personal, patienter,

forskare och studenter en attraktiv vård- och arbets-

miljö. Utformningen skall stödja sjukhusets profil som

ett av Europas ledande universitetssjukhus och bidra

till rekrytering av nationellt och internationellt fram-

stående forskare och vårdpersonal.

För patienter i behov av specialiserad och högspeciali-

serad vård skall sjukhusets utformning förmedla be-

grepp som omtanke, trygghet och kvalitet.

Lokalutformningen skall stödja interdisciplinär

samverkan och kreativitet.

Möten med den befintliga bebyggelsen inom och

intill tävlingsområdet liksom med sjukhusparken skall

vara väl studerade och motiverade.

Gestaltningen av den yttre miljön inom universitets-

sjukhusområdet skall erbjuda rika upplevelsevärden. Den

skall utformas utifrån patienternas, anhörigas och per-

sonalens perspektiv, den skall vara del av stadens gatu-

rum och skall, liksom den nuvarande sjukhusparken,

vara tillgänglig för offentligt bruk.

16

5.3.3 Försörjning och logistikGod logistik är avgörande för sjukhusets funktionalitet.

Transporter från och till anläggningen samt f löden

av varor och material ska studeras särskilt med målet

att skapa förutsättningar för rationella, energisnåla

och miljöanpassade system som kräver minsta möjliga

transporter och som samtidigt ger goda möjligheter till

miljöanpassad materialhantering. Anläggningens säkerhet

(försörjning, drift, brandskydd, passage, infektionsskydd)

är av yttersta vikt. Flöden av varor, patienter, personal

och besökande skall omhändertas utifrån högt ställda

integritets- och säkerhetskrav.

5.3.4 Säkerhet Dispositionen av området skall beakta risktransport-

problematiken redovisad i bilaga 6.

5.3.5 Särskilda frågeställningar• Hur organiseras bebyggelsen inom området utifrån

sambandskrav mellan vård, forskning och utbildning

• Hur åstadkommes överblickbarhet och orienterbarhet

inom detta stora komplex

• Hur tillgodoses framtida expansionsmöjligheter av

sjukhuset inom alternativt utanför tävlingsområdet

• Hur påverkas områdets disposition av eventuell

minskning av verksamheten

• Hur stärker bebyggelsens organisation sambandet

med KI

• Hur tillgodoses sambandet mellan sjukhus och

patienthotell

• Hur kan den kulturhistoriskt intressanta bebyggelse-

miljön bevaras och utvecklas

• Hur förhåller sig det nya sjukhuset till den befintliga

bebyggelsen intill tävlingsområdet

• Hur utformas sjukhuset/sjukhusområdet för att skapa

högt attraktionsvärde för patienter, sjukvårdspersonal,

forskare och studenter

• Hur utformas den yttre miljön

• Hur tillgodoses behoven av visuell/fysisk tillgång

till grönska

• Hur utnyttjas tillgången till den närliggande sjuk-

husparken

• Hur ordnas en trafikstruktur inom området som

väl hänger samman med den övriga stadsdelen

• Hur omhändertas risktransportproblematiken vid

överdäckning resp utebliven överdäckning av Norra

stationsområdet

• Hur utformas helikopterlandningsplatsen för att klara

krav på vårdsamband, miljöhänsyn och säkerhet

• Hur tillgodoses krav på kostnadseffektiv och säker

logistik för patient-, personal- och godsf löden (inkl

läkemedel)

17

Dagens möte mellan Solna och Stockholm och mellan Karolinska sjukhusområdet och Karolinska Institutet.

5.4 – SjukhuslokalerFörutsättningar för att i dagsläget formulera en detal-

jerad verksamhetsbeskrivning finns inte och därmed

är heller inte något lokalprogram upprättat. Planeringen

skall ske utifrån verksamhetens mål och sambandskrav

(se bilaga 1) samt utifrån nedan beskrivna behov.

Vid dimensionering av sjukhuset måste hänsyn tas

till universitetssjukvårdens speciella och resurskrävan-

de karaktär. Detta innebär att traditionella nyckeltal

för ett akutsjukhus som antal vårdplatser, operations-

salar, mottagningsbesök, vårdtillfällen, operationer etc

inte är direkt applicerbara på det planerade universitets-

sjukhuset. Istället är det ett samlat resurs- och kapacitets-

utnyttjande som skall optimeras.

Det nya sjukhuset måste kännetecknas av en hög

grad av generalitet med möjlighet till f lexibelt lokal-

utnyttjande och expansionsmöjligheter inom såväl

byggnader som område.

Forskningsaktiviteter som idag utförs i forsknings-

laboratorier på KI-området resp. Kungliga Tekniska Hög-

skolan (KTH) ska kunna överföras till de nya forsknings-

lokalerna vid sjukhuset beroende på behov av multi-

disciplinärt samarbete och relationen till den kliniska

forskningen och vården.

För den framtida utbildningen behövs f lexibla under-

visningslokaler för såväl grundutbildning, vidareut-

bildning som forskarutbildning. Modern medicinsk

pedagogik är beroende av lokaler för arbete i mindre

grupper, datortillgång liksom simulatorer för klinisk

träning, förutom traditionella seminarierum och före-

läsningssalar.

Avsikten är att skapa förutsättningar för forsknings-

centra (”Centers of excellence”) med en dynamisk och

f lexibel miljö i anslutning till den högspecialiserade

och specialiserade vården. Vid utformningen av det

nya sjukhuset skall integrationen mellan fakultet (KI)

och sjukhuset tydliggöras. Vissa funktioner som ad-

ministrativa lokaler, bibliotek, hörsalar och aula sam-

ordnas i gemensamma lokaler.

Forskningslokalerna omfattar forskningslaboratorier

(våta och torra lab), kontor, core facilities med speciella

krav (djuravdelningar m m), konferens- och utbildnings-

lokaler och övriga lokaler (biobanker m m).

De kliniska laboratorierna bör ha närhet till forsk-

ningslaboratorierna för effektivt utnyttjande av kom-

petens och viss gemensam avancerad utrustning.

Den högspecialiserade och specialiserade vården

vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus överförs till den nya

universitetssjukhusbyggnaden och ges där en samman-

hållen och tydlig identitet. Samtidigt som särskilda

omvårdnadsaspekter inom barnsjukvård tillgodoses

skall en integration med övriga funktioner inom sjuk-

huset möjliggöras.

Det nya universitetssjukhuset skall dimensioneras

för ca 600 vårdplatser. Flertalet vårdplatser skall ge

möjlighet till övervakning och tekniskt avancerad vård

samtidigt som krav på integritet, god patient- och arbets-

miljö och anhörigas närvaro i vården skall tillgodoses.

Intensivvård (ex.vis. respiratorvård) och postoperativ vård

beräknas för 20–25% av vårdplatserna och ca 10% av

18

vårdplatserna bör medge isolering av infekterade eller

särskilt infektionskänsliga patienter (slussade rum). Ytan

runt varje vårdplats skall vara så stor att den förutom

att ge utrymme för undervisning och forskning med-

ger plats för erforderlig teknisk utrustning och mobi-

la arbetsredskap (läkemedelsvagnar, patientliftar etc).

Till vårdplatserna skall förutom hygienutrymmen kopp-

las enklare laboratorieutrymmen medan tyngre labo-

ratorieutrustning samlas i närbelägna forskningslabo-

ratorier (inom eller i anslutning till sjukhuset).

Vid sjukhuset kommer omfattande dagvård och

öppen vård att bedrivas och denna beräknas svara för

ca 50% av sjukhusets vårdaktiviteter.

Till sjukhuset ansluts ett patienthotell för anhöriga

och patienter om ca 100 rum. Hotellet utnyttjas av

patienter som genomgår upprepade undersökningar

och/eller behandlingar och som inte kräver medicinsk

övervakning och vård. Plats för anhöriga skall finnas.

Hotellet får särskild betydelse då sjukhuset tar emot

patienter från hela regionen och även utomläns- och

utlandspatienter.

Sjukhusets verksamhetsarea uppgår till 190 000 kvm

BTA nybyggnad. Till detta kommer 45 000 kvm BTA

i befintliga laboratorier som kan nyttjas för lämpliga

delar av forskningsverksamheten inom uppdraget för

det nya universitetssjukhuset. Bedömning av tillkom-

mande erforderlig area för teknisk försörjning, service-

funktioner och parkering ingår i tävlingsuppgiften och

finns inte angiven i tävlingsprogrammet.

Områdets disposition och sjukhusets struktur måste

hantera möjligheten att i framtiden kunna förändra om-

fattningen/volymen av hela eller delar av verksamheten.

Tävlingsförslagen skall, primärt inom tävlingsområdet

och sekundärt inom angivna expansionsriktningar redo-

visa förslagets utvecklingsmöjligheter med en ökning

av verksamhetsarean med 40 000 + 40 000 kvm. Även

konsekvenserna för övriga delar av förslaget (ökat par-

keringsbehov, försörjning m m) skall bedömas och

redovisas.

5.4.1 Generalitet och flexibel användning Sjukhuset skall kännetecknas av en hög grad av gene-

ralitet som tillåter brett användningssätt och snabb an-

passning till verksamhetens specifika och skiftande behov.

Möjligheter bör finnas att tillgodose olika verksam-

heters krav i princip var som helst i byggnaderna utan

att byggnadsstrukturen behöver förändras. Inom ramen

för den generella byggnadsstrukturen skall lokalerna

kunna anpassas till aktuella verksamheter på ett sådant

sätt att kringliggande verksamheter störs minimalt. Drift-

säkra, f lexibla, lättåtkomliga och utbyggbara system som

minimerar underhåll och underlättar ombyggnader

skall väljas.

Vissa verksamheter inom vård och forskning såsom

exempelvis strålbehandling ställer emellertid excep-

tionella krav på lokaler. Det får orimliga konsekvenser

om dessa skulle vara dimensionerande för byggnads-

strukturen i sin helhet. De bör därför undantas och

tillgodoses vid sidan av det generella systemet.

19

5.4.2 InformationsteknologiUtvecklingen inom informationsteknologin kommer

att leda till nya arbetssätt såväl inom sjukhuset som

mellan sjukhuset och andra vårdgivare, mellan sjuk-

huset och patienter och mellan sjukhuset och fastig-

hetsautomation. Med trådlös datakommunikation kan

f lera funktioner decentraliseras. Samtidigt implemen-

teras telemedicinska lösningar för kommunikation

mellan olika vårdgivare.

Även patientinformationssystemen utvecklas och

särskilda informationscentra med nätuppkopplade

datorer etableras på sjukhuset för informationssökning.

5.4.3 Driftsäkerhet och skydd Vid universitetssjukhuset kommer teknikintensiv sjuk-

vård och avancerad forskning att bedrivas. Detta måste

beaktas både från arbets-/patientmiljö- och säkerhets-

perspektiv. Elektromagnetiska fält skall minimeras

likaväl som en säker strålmiljö eftersträvas.

Kraven på driftsäkerhet och avbrottsfri teknisk för-

sörjning kommer att vara högt ställda. Beroendet av

modern informationsteknologi och datoriserade system

ställer särskilda krav på säkra lösningar.

Universitetssjukhusets mycket höga utrustningsnivå

med känslig och stöldbegärlig utrustning, certifierade

laboratorier och krav på integritet för såväl patienter

som personal kräver säkerhetslösningar som ger nöd-

vändigt skydd för såväl patienter och personal som

vårdlokaler och forskningslaboratorier.

5.4.4 Patient- och arbetsmiljöSjukvårds- och forskningsverksamhet är till stora delar

av teknisk karaktär och det är viktigt att lokalerna an-

passas till verksamhetskraven. Samtidigt är det väsentligt

att de humanitära aspekterna på miljön beaktas. De

mänskliga behoven skall stå i centrum vid planering och

utformning av det nya universitetssjukhuset. Frågor som

trygghet och omsorg för patienter och anhöriga samt

trivsel och stimulans i arbetsmiljön för anställda kom-

mer att ges hög prioritet.

5.4.5 Särskilda frågeställningar • Hur utformas relationen mellan funktioner (ex.vis.

operationsverksamhet, röntgen), teman (ex.vis. hjärt-

kärlsjukvård, barnsjukvård) och olika vårdformer

(öppen- och slutenvård)

• Hur tillgodoses sambandet mellan sjukvård, klinisk

forskning och laboratorieforskning

• Hur tillgodoses sambandet mellan sjukvård och

utbildning

• Hur tillgodoses sambandet mellan nya forsknings-

laboratorier och befintliga forskningslaboratorier

vid Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet

• Vilka är konsekvenserna av en eventuell utökning

av verksamhetslokaler med 40 000 + 40 000 kvm

• Hur tillgodoses maximal generalitet och f lexibilitet

för byggnadsdelar och tekniska system

• Hur tillgodoses generalitetskravet i sjukhusets

gestaltningskoncept

• Hur utformas generella lokaler (vårdrum, mottag-

ningsrum eller operationssalar)

• Hur tillgodoses f lexibilitetskravet vid utformningen

av vårdplatsen respektive vårdavdelningar/enheter

• Hur utformas mötesplatser (arenor) som alternativ

till (ersättning för) traditionella personalexpeditioner

• Hur tillvaratas modern informationsteknologi för

kommunikation inom sjukhuset och till sjukhuset

och hur påverkar den sjukhusets infrastruktur och

funktion

• Hur tillgodoses högt ställda krav på driftsäkerhet

• Hur tillgodoses säkerheten och skyddet för personal,

patienter, lokaler och utrustning

• Hur tillgodoses de funktionshindrades behov

• Hur tillgodoses patient-, anhörig- och arbetsmiljö i

en tekniskt avancerad struktur

• Hur skapas en arbetsmiljö där utveckling av nya

samarbetsmetoder stimuleras

• Hur omhändertas mänskliga behov av omtanke,

empati och trygghet

20

21

6.0 – Tävlingsområdet

6.0.1 Avgränsning och framtida expantionsrikningarTävlingsområdet består dels av det landstingsägda sjuk-

husområdet, dels av kommunens vägområde längs Solna-

vägen samt av Akademiska Hus mark vid Karolinska

Institutets entréområde. Den exakta utsträckningen

framgår av bilaga 9 och omfattar ca 122 000 kvm.

För framtida expansionsbehov som inte kan till-

godoses inom tävlingsområdet kan Norrbackatomten

och/eller bostadsområdet norr om tävlingsområdet tas

i anspråk (framgår av bilaga 9).

6.0.2 Befintliga kulturmiljöer och bebyggelsen Den äldsta sjukhusbebyggelsen på Karolinska sjukhus-

området uppfördes redan i slutet av 1800-talet medan

den moderna sjukhusanläggningen invigdes först på

1940-talet och präglas av funktionalismens ideal ”hus

i park”. Områdesplanen utgår från den centralt pla-

cerade huvudbyggnaden dit avdelningar med starka

sambandskrav förlades. Andra avdelningar inrymdes

i separata byggnader rationellt och genomtänkt pla-

cerade kring den centralt belägna parken och med kul-

vertförbindelser under mark. Planen antyder en axel

från huvudbyggnaden via parken till Norrbackainstitutet.

Karolinska sjukhuset har med sin genomarbetade arki-

tektur och fasadbehandling ett högt arkitektoniskt värde.

Karolinska Institutets utformning som ett campus

enligt amerikanska förebilder genomfördes efter en

arkitekttävling 1936. Enligt denna inryms varje insti-

tution i en egen fristående byggnad. Arkitekturen är

mestadels mycket högtstående och genomtänkt. Bygg-

naderna har genomgående rött fasadtegel och mycket

låga sadeltak med obetydligt utskjutande takfot. Land-

skapsgestaltningen är medveten och resulterar i rums-

ligt väldigt klart samspel mellan terräng, byggnader

och vegetation.

De båda områdena visar släktskap med varandra

både vad det gäller dispositionen av området, volym-

bearbetningen och materialen (se bilaga 5, Kultur-

historisk bebyggelse). De senaste årtiondena har om-

rådena förtätats genom nya byggnader, de f lesta väl

anpassade till den befintliga bebyggelsemiljön. Så sent

som 1993 invigdes Nobel Forum, en sparsmakad och

elegant sammanhållen byggnad med stora kvalitéer.

6.0.3 Kommande bebyggelse intill tävlingsområdeStadsförnyelseprojektet på Norra stations-, KI- och KS-

området är ett politiskt högt prioriterat projekt som

befinner sig i planeringsskede. Dock är inte några avgö-

rande beslut tagna och tidplanen inte fastställd.

6.0.4 Bebyggelsen inom tävlingsområdetDen befintliga bebyggelsen inom tävlingsområdet för-

utsätts till stor del rivas och ge plats åt det nya uni-

versitetssjukhuset. Det finns några få undantag där de

tävlande förväntas föra resonemang kring bevarande,

flyttning, rivning eller integration utifrån kulturhistoriska,

funktionella respektive totalekonomiska aspekter.

På entréområdet till Karolinska Institutet, inom

tävlingsområdets gränser, återfinns 1700-tals gården

Stenbrottet med mangårdsbyggnaden (Gammelgården)

och en två våningar hög timmerbyggnad (Tiondeladan),

hitf lyttad ursprungligen från Spånga. Byggnadernas

exteriör jämte omgivande trädgård byggnadsminnes-

förklarades 1947. Husen disponeras idag av Karolinska

Institutet, huvudsakligen för administration och re-

presentation.

Det sydvästra hörnet av Karolinska sjukhusområdet

innehåller ett stort antal byggnader med varierande

karaktär, teknisk status och fastighetsekonomisk livs-

längd. I tidigare utredningar har bedömningar gjorts

att enbart delar av laboratoriekvarteret (L1, L2, L4,

L5, L7 och L8) och den arkitekturhistoriskt värdefulla

Gustav V:s forskningsinstitut (M1) kan komma att nyttjas

för det nya universitetssjukhuset. Det är dock fritt för

de tävlande att komma fram till vilka delar av den be-

fintliga laboratoriebebyggelsen som utgör hinder och

vilka som kan bli tillgång för en välfungerande sjuk-

husstruktur och en sammanhållen stadsbild.

De tidigare, inom 3S genomförda, utredningarna gäl-

lande det nya universitetssjukhusets möjlighet att inrym-

mas intill Karolinska Institutet visade behov av att dispo-

nera området fritt utan hänsyn till Thoraxbyggnaderna.

22

Därför skall de tävlande, om de avser behålla den

nuvarande verksamheten inom Thorax befintliga

byggnader, visa funktionella och totalekonomiska

vinster med denna lösning.

Underlag för värdering av laboratoriekvarteret finns i

bilaga 7, Teknisk information/fastighetsanalys av be-

fintliga laboratoriebyggnader. Övrig bebyggelse beskrivs

översiktligt i bilaga 5, Kulturhistorisk bebyggelse.

6.0.5 Befintligt ledningsnät och kulvertar inom tävlingsområdetTävlingsförslagen kan planeras utan hänsyn till befintliga

ledningsstråk och kulvertar inom tävlingsområdet.

6.0.6 MarkförhållandenGrundläggningsförhållanden inom tävlingsområdet kan

betecknas som goda. Marken består i huvudsak av berg

i dagen och sandgrovmo. Topografi och geotekniska

förhållanden inklusive kartor, planer och sektioner

återfinns i bilaga 8, Geotekniskt PM.

23

7.0 – Förutsättningar

7.1 – TrafikTrafikplaneringen skall dimensioneras efter trafikför-

hållanden 2015, dvs maxvarianten utifrån genomförd

överdäckning av Norra stationsområdet. Se vidare

bilaga 2, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF).

Vid utebliven överdäckning blir trafikf lödena lägre.

7.1.1 AkuttransporterFramtida akuttransporter från norr och öster med eller

utan överdäckning av Norra stationsområdet kommer

att angöra Karolinska Solna via Solnavägen söderifrån.

Se övrigt i GPF, bilaga 2.

Södergående trafik via E4 från Uppsala kommer att

kunna angöra sjukhusområdet via Haga södra. Essinge-

ledens norrgående körfält kommer vid en överdäckning

av E4 och Norra stationsområdet att kompletteras med

en påfartsramp till Solnavägen.

7.1.2 HelikoptertrafikDet nya universitetssjukhuset skall förses med en land-

ningsplats för helikopter. Helikopterplattan kräver en

yta om 80 x 90 meter. Inf lygning skall ske via E4 och

Brunnsviken. Verksamheten kan innebära störningar

för omgivande bebyggelse. Se bilaga 4, Miljöbedömning

Karolinska sjukhusområdet.

7.1.3 KollektivtrafikKarolinska sjukhusområdet inklusive Karolinska Institutet

är redan idag en viktig målpunkt för kollektivtrafiken.

Till tävlingsförutsättningarna hör att tävlingsområdet

försörjs av tunnelbana och buss. De tävlande kan föreslå

f lera uppgångar i för sjukhuset strategiska lägen från

en huvuduppgång vid entréplatsen.

7.1.4 Gång- och cykeltrafik Karolinska sjukhusområdet är så geografiskt omfat-

tande att det behöver goda gång- och cykelvägar i alla

riktningar både i anslutning till och inom området. I

tävlingen ingår att föreslå en gångförbindelse mellan

sjukhusområdet och den planerade pendeltågsstationen

vid Odenplan/Vanadisplan. Inom sjukhusområdet er-

fordras 500 cykelplatser.

24

7.1.5 BiltrafikTävlingsområdet förutsätts trafikförsörjas från Solna-

vägen och till viss del norrifrån via trafikplats Haga

södra/Solna kyrkväg och Karolinska vägen.

7.1.6 ParkeringAll parkering för besökare bör placeras i det mest till-

gängliga läget. Markparkering vid angöring behövs för

handikappfordon och tidsbegränsad parkering. För den

angivna verksamhetsarean om 190 000 + 45 000 kvm

skall 2 500 parkeringsplatser redovisas.

7.1.7 Farligt godsE4 och den planerade Norra länken är primära trans-

portvägar för farligt gods. Solnavägen utgör i dagsläget

en sekundär transportväg för farligt gods och kan ev-

entuellt fungera som en del i ett omledningsvägnät för

Norra länken. Detta innebär restriktioner för byggnation

i nära anslutning till vägområden. Se bilaga 6, Riskhänsyn

vid byggande av ett nytt universitetssjukhus.

De tävlande skall även beakta sjukhusets egna risk-

transporter.

7.2 – Teknisk försörjning

7.2.1 Mediaförsörjning av det nya universitetssjukhusetSystem skall väljas utifrån livscykelkalkyl. Förutom idag

förekommande media skall anläggningen kunna an-

slutas/kompletteras med nya tekniker för att kunna

uppnå en så effektiv och driftsäker anläggning som

möjligt.

Försörjning av media till nytt universitetssjukhus ses

utifrån tre olika systemperspektiv: fjärrleveranser, lokal

områdesproduktion och husegna system. Mediaför-

sörjningen skall redovisas enligt denna princip.

Anslutningspunkter kan väljas fritt utifrån områdets

aktuella disposition.

7.2.2 Försörjning av befintlig bebyggelseBefintlig bebyggelse m m på tävlingsområdet som de

tävlande avser att behålla och nyttja för den framtida

sjukhusverksamheten skall försörjas av media via det

nya universitetssjukhuset. Övrig befintlig bebyggelse

inom nuvarande Karolinska sjukhusområdet kommer

att försörjas via dagens ledningsnät. Omläggningar,

nya anslutningar m m omfattas inte av tävlingen.

7.3 – Tidplan• Tävling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7/11 2005 – 3/4 2006

• Prisutdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .senast i augusti 2006

• Framtagandet av besluts-

underlaget till landstings-

fullmäktige/program . . . . . . . .till årsskiftet 2007/2008

• Inf lyttning i första etapp

(4–5 år efter beslut) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2012/2013

7.4 – KostnadsramPreliminär budget för bygginvesteringar har beräknats till

ca 7–7,5 miljarder kronor. Budgeten bygger på bedömd

kalkyl för i 3S-utredningen angivna preliminära ytor och

funktioner (vård och lab) och avser endast nybyggnader

för universitetssjukhuset. I den preliminära budgeten

ingår inte räntekostnader eller bokförda värden på bygg-

nader som rivs. Anpassning respektive ersättning av de

befintliga laboratorielokalerna ingår inte i budgeten,

inte heller kostnader för omläggning av mediaförsörj-

ningen för nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset.

7.5 – Tidigare utredningsmaterialEtt stort antal utredningar gällande bl.a. sjukvårdsverk-

samhets-, stadsbyggnads-, miljö- och teknikfrågor har

föregått och underbyggt denna tävling. Utredningar

eller delar av utredningar som är aktuella för tävlingen

åberopas, kommenteras och/eller bilägges tävlings-

programmet. Utöver dessa finns under bilaga 10 en

förteckning över referensmaterial som kan vara av intresse

för de tävlande. Statusen på materialet är varierande

och skall mestadels betraktas som bakgrundsinformation.

Om motstridiga uppgifter finnes gäller alltid vad som

anges i tävlingsprogrammet.

25

8.0 – Tävlingstekniska bestämmelser

8.1 TävlingsarrangörStockholms läns landsting

Box 17201

SE-104 62 Stockholm

8.2 TävlingsformTävlingen är en inbjuden projekttävling som föregåtts

av öppen prekvalificering. Enbart de inbjudna äger rätt

att delta.

8.3 Tävlingens syfteFormgivningstävlingen har två syften: dels att få fram

ett högkvalitativt förslag som grund för förverkligan-

de av det nya universitetssjukhuset dels att upphandla

konsulttjänster för det fortsatta uppdraget.

8.4 TävlingsspråkTävlingsspråk är svenska och tävlingsförslaget skall

vara utfört på svenska.

Med hänsyn till det absoluta kravet på anonyma

förslag betonas vikten av att språkbehandlingen i täv-

lingsförslaget inte röjer förslagsställaren nationalitet.

8.5 TävlingsfunktionärTävlingsfunktionär är Chatarina Ferdinandsson,

tel: +46 8 690 76 43,

e-post: nus-tavlingsfunktionar@locum.se,

postadress: Locum AB, Box 17201, 104 62 Stockholm

OBS! Alla kontakter angående tävlingen skall alltid

riktas till tävlingsfunktionären. Tävlande får ej ta direkt

kontakt med juryledamot eller annan del av arrangörens

organisation för frågor angående tävlingen.

8.6 StartmöteSamtliga tävlande inbjuds till ett gemensamt informations-

möte den 12 december kl. 09.00, Medicinhistoriska

museet, Karolinska sjukhusområdet.

8.7 TävlingsfrågorBegäran om klarlägganden eller kompletterande upp-

gifter om tävlingsprogramhandlingarna skall göras skrift-

ligen, genom brev eller e-post, till tävlingsfunktionären.

Försändelsen skall markeras ”NUS-Tävlingsfråga”.

Tävlingsfrågor skall vara tävlingsfunktionären till-

handa senast 2006-01-27.

Tävlingsfrågor och svar kommer att skickas till samt-

liga tävlande senast 2006-02-17.

8.8 InlämningTävlingsförslag skall vara lämnat till post eller budservice

senast den 3 april 2006, adresserat till tävlingsfunk-

tionären. Tävlingsförslag kan även samma dag före

17.00 lämnas direkt till tävlingsfunktionären, besöks-

adress: Locum Sjukhusbacken 14.

Förslaget skall åtföljas av ett förseglat ogenomskinligt

kuvert märkt med ”Namnsedel” och förslagets motto.

Detta kuvert skall innehålla uppgifter om namn på

förslagsställaren och eventuella medarbetare. I separat

kuvert, märkt ”Kvitto” och förslagets motto, skall skickas

ett kvitto som styrker inlämningsdagen.

8.9 Redovisning av tävlingsförslag Samtliga tävlingshandlingar skall vara anonyma och

försedda med mottot i nedre högra hörnet. Tävlings-

förslaget skall på intet sätt kunna härledas till förslags-

ställaren och på detta sätt röja anonymiteten. Om så

skulle ske, kan juryn undanta förslaget från bedöm-

ningen och besluta att inget arvode skall utgå.

Tävlingsförslag skall monteras på planscher i liggande

A1 format (594 x 840) och skall omfatta 18 planscher

med innehållet enligt nedan. Planscherna skall vara

numrerade. All text såsom beskrivning av förslaget,

ställningstaganden och olika resonemang skall redovisas

på planscher. Texten skall även sammanställas i en

separat PM i A4-format. Tävlingsförslaget skall åtföljas

av en kopierbar omgång (förminskad till A3 format).

Samtliga texter skall vara läsbara även i det förmins-

kade formatet. Tävlingsförslagets planscher skall även

levereras i pdf-format på en CD.

Sjukhuset respektive del av sjukhuset skall redovisas i

26

modeller i skala 1:1000 och 1:250. Modellplatta i

skala 1:1000 tillhandahålles av arrangören senast den

2 januari 2006.

Principer för stadsstrukturen och sjukhusets inte-

gration i denna skall redovisas med volymstudie i 3D

datamodell och levereras på en CD.

Förslagen skall presenteras enligt följande:

• ”Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle”

> Plansch 1, 2Redovisning av förslagets miljökoncept och energikoncept utifrånställda frågeställningar

• ”Sjukhuset i staden” Redovisning av principer för sjukhusets integration i

en tänkt stadsstruktur. Redovisning av trafiklösningen:

tillfartsvägar, sjukhusangöring, kollektiv trafik m m.

Förslaget skall visa två scenarios:

> Plansch 3färdigställd överdäckning av Norra stationsområdet (skala 1:2000)

> Plansch 4utebliven eller försenad överdäckning (skala 1:2000)

Representativa vyer och illustrationer av båda alternativen.

• ”Sjukhusområdet”

> Plansch 5Illustration av områdets disposition (skala 1:1000)

> Plansch 6, 7Redovisning av anläggningens gestaltningsidé och förhållningssätttill omgivningen. Valfria illustrationer av exteriör dock minst ett hel-hetsperspektiv med anläggningens entréplats.

> Plansch 8Redovisning av yttre miljö. Valfria illustrationer och perspektiv.

> Plansch 9, 10, 11, 12 Axonometriskt perspektiv med redovisning av anläggningens struktur,verksamheter och samband, entréförhållanden och kommunikationer,orienterbarhet, säkerhetsaspekter m m. Redovisning av hur anläggningenkan expandera respektive minska med bibehållen struktur (skala 1:500).

Redovisning av förslagets bruttoarea/bruttovolym fördelad på

utrymmen för forskning, vård, administration, patienthotell, försörjning,parkering och anläggningens gemensamma tekniska infrastruktur m m.Den totala arean skall även redovisas med fördelning under och övermark. Förhållandet mellan bruttoarea BTA och lokalarea LOA (areaavsedd för verksamheter) skall anges.

Redovisningen skall göras på 4 sammansatta A1-planscher tilldubbel A1 höjd och dubbel A1 längd. I den förminskade redovisningeni A3-format görs redovisningen i skala 1:1000 på en till A3-formatnedvikt A1-ritning.

• ”Sjukhuslokaler”

> Plansch 13 Redovisning av för anläggningen väsentliga planer inklusive principielluppbyggnad av tekniska system (skala 1:500)

> Plansch 14Redovisning av för anläggningen väsentliga sektioner inklusive principielluppbyggnad av tekniska system (skala 1:500)

> Plansch 15 Redovisning av för anläggningen väsentliga fasader (skala 1:500)

> Plansch 16Redovisning hur de generella byggnaderna kan disponeras med bi-behållen struktur för vård/mottagning/operation/forskningslaboratorier(skala 1:250). Redovisning av vilka verksamheter som inte kan inrymmasinom den presenterade byggnadsstrukturen.

> Plansch 17Illustration av nya lokalkoncept. Illustration av hur sambandet forskning–utbildning–sjukvård löses på olika nivåer. Illustration av det generellavårdrummets utformning för vård/forskning/utbildning.

> Plansch 18Valfria illustrationer av interiör dock minst ett perspektiv som visar sjuk-husets publika del och perspektiv som illustrerar den föreslagna patient-och arbetsmiljön.

• Modeller Tävlingsförslaget skall redovisas volymmässigt i en vit

modell över tävlingsområdet i skala 1:1000.

Entréplatsen med de omgivande byggnadernas fasa-

der skall redovisas på en modell i skala 1:250. Detalj-

eringsnivå skall vara anpassad så att sjukhusets gestaltning

och dess relation till övriga byggnader i anslutning till

entréplatsen går att utläsa.

27

JuryledamöterDag Larsson Ordförande Utsedd av SocialdemokraternaDagmar Fornander Vice ordförande Utsedd av ModeraternaCarl-Anders Ifvarsson Ledamot Utsedd av FolkpartietPia Lidwall Ledamot Utsedd av KristdemokraternaBirgitta Sevefjord Ledamot Utsedd av VänsterpartietRaymond Wigg Ledamot Utsedd av MiljöpartietSören Olofsson Landstingsdirektör Stockholms läns landstingCecilia Schelin Seidegård Sjukhusdirektör Karolinska UniversitetssjukhusetHarriet Wallberg Henriksson Rektor Karolinska InstitutetIngemar Ziegler VD Locum ABLennart Karlsson VD Akademiska HusJuan Copoví-Mena Chef för projektet Locum ABPer Linder Stadsarkitekt/Arkitekt SAR/MSA Solna stadIngela Lindh Stadsbyggnadsdirektör/Arkitekt MSA Stockholm stad Krister Bjurström Arkitekt SAR/MSA Bjurström & Brodin Arkitekter AB Göran Lindberg Arkitekt LAR/MSA Nivå landskapsarkitektur AB Mats Edblom Arkitekt SAR/MSA Ahlgren Edblom Arkitekter AB, utsedd av SAKristin Jarmund Sivilarkitekt MNAL Kristin Jarmund Arkitekter AS, utsedd av SA

Juryns sekretariat består av Thomas Nordberg, Sveriges

Arkitekter samt Lenka Medin, Locum AB.

För löpande beredning av frågor kommer juryn att

förfoga över fyra sakkunniga beredningsgrupper inom

områden Funktion, Struktur och gestaltning, Teknik

samt Ekonomi, tid och genomförande. Berednings-

gruppernas ordförande (med undantag för gruppen

Teknik som f.n. är vakant) är Göran Stiernstedt, bitr.

landstingsdirektör (funktion), Carl Montgomery, VD

Stiftelsen Clara (struktur och gestaltning) och Björn Ek-

ström, Teknisk direktör, Locum AB (ekonomi, tid och

genomförande). Dessa kommer att adjungeras till

juryn.

Juryn äger rätt att tillkalla sakkunnig expertis som

rådgivare.

8.11 BedömningFörslagens funktionella, etiska, estetiska, tekniska och

totalekonomiska egenskaper kommer att vägas samman

med helhetsgrepp, idéstyrka och utvecklingsbarhet.

8.12 Tävlingsarvoden och priserVarje tävlande som inom utsatt tid inlämnat förslag i

enlighet med tävlingsprogrammet och vars förslag god-

känns för bedömning av tävlingsjuryn erhåller tävlings-

arvode om 1 300 000 kronor exkl mervärdeskatt, moms.

Det åligger varje deltagare att i förekommande fall

registrera sig för moms i Sverige och debitera Stock-

holms läns landsting tävlingsarvodet med svensk moms.

Därutöver disponerar juryn 2 500 000 kronor exkl

moms för priser och belöningar.

8.13 Publicering/UtställningTävlingsförslagen kommer under bedömningstiden att

ställas ut offentligt genom arrangörens försorg. Plats

meddelas senare.

Arrangören, Sveriges Arkitekter och massmedia

m f l äger fri rätt att publicera tävlingsförslagen.

All publicering av tävlingsförslag efter avslutad tävling

kommer att ske med angivande av förslagsställarens namn.

8.14 Äganderätt, upphovsrätt och nyttjanderättArrangören innehar den materiella äganderätten till

tävlingsförslagen. Förslagsställaren äger dock rätt att

utbyta originalförslag mot kopia eller annan avbildning.

De tävlande innehar upphovsrätten och behåller

28

8.10 Jury

nyttjanderätten till sina förslag. Arrangören äger dock

under en tid av fem år option på nyttjanderätten till

belönade och arvoderade förslag. Om inte avtal träffats

inom denna tid, äger förslagsställaren att fritt förfoga

över sitt förslag.

8.15 Uppdrag efter tävlingenGenom beslut den 10 maj 2005 gav fullmäktige lands-

tingsstyrelsen i uppdrag att återkomma vid årsskiftet

2007/2008 med projektprogram inklusive kostnads-

ramar samt genomförandestrategi för byggprojektet.

Arrangören har tilldelats budget om 80 milj SEK

avsedd för utredningar gällande alternativa använd-

ningssätt av det nuvarande sjukhusområdet, tävlingen

om det nya universitetssjukhuset, fördjupning av det

vinnande förslaget till programhandlingsnivå samt

arbetet med detaljplanen. Arrangören bedömer att högst

hälften av budgeten kommer att kunna disponeras för

konsultarvoden efter tävlingen.

Arrangören avser efter tävlingens genomförande att

förhandla med upphovsrättsinnehavaren till det förslag

som juryn rekommenderat till vidare bearbetning/utför-

ande om uppdraget att utveckla idéerna kring det nya

universitetssjukhuset samt att ta fram erforderligt under-

lag för fullmäktiges beslut om projektets genomförande.

Kontraktsform och arvodesform kommer att pre-

ciseras i förhandlingen liksom detaljeringsgraden och

omfattningen/inriktningen på det fortsatta arbetet.

Kontraktet kan komma att tecknas av eller övertas av

en av landstinget för ändamålet utsedd organisation.

Om byggherren beslutar att, på saklig grund, avbryta

den pågående projekteringen skall byggherren kompen-

sera upphovsmannen/generalkonsulten med 5 000 000

SEK exkl. moms. Nyttjanderätten till nedlagt projek-

teringsarbete tillfaller därefter byggherren. Om beslut

om avbrytande meddelas i ett senare skede av projek-

teringen reduceras ersättningen proportionellt i rela-

tion till utbetalade projekteringsarvoden och återstå-

ende kalkylerade projekteringskostnader.

Om erforderliga beslut om projektets fortsättning

och dess omfattning fattas kommer vinnaren att ges

möjlighet till minst 20% av detaljprojekteringen av de

delar som är väsentliga för anläggningen ur helhets-

perspektiv och ges samordnande roll för helheten.

Arrangören förbehåller sig dock rätten att fördela

investeringsvolymen, välja entreprenadform och för-

handla om detaljprojekteringsuppdraget vid det till-

fälle då projektets förutsättningar klargjorts.

Tiden för första inf lyttningen beräknas till ca 4–5 år

efter landstingsfullmäktiges beslut om genomförande.

8.16 TävlingsprogramhandlingarProgramhandlingar för tävlingen utgörs av detta täv-

lingsprogram samt bilagor:

1. Verksamhetsmål och sambandskrav, 2005-10-31

2. Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF),

november 2004 samt remiss- och samrådsredogörelse,

2005-10-17

3. Solna – historik, nuläge och framtiden, 2005-10-24

4. Miljöbedömning Karolinska sjukhusområdet

september 2005

5. Kulturhistorisk bebyggelse, 2005-10-24

6. Riskhänsyn vid byggande av nytt universitetssjuk-

hus, Stockholms brandförsvar, Brand och riskteknik,

2005-10-25

7. Teknisk information/fastighetsanalys av befintliga

laboratoriebyggnader, 2005-10-24

8. Geotekniskt PM, 2003-12-09

9. Tävlingsområdet 2005-10-24

10.Referensmaterial, 2005-10-25

11.Ritningsunderlag m m

29

8.17 Tävlingsprogrammets godkännandeDetta program är upprättat i enlighet med ”Regler för svenska tävlingar inom arkitekternas, ingenjörernas och

konstnärernas verksamhetsfält”. Reglerna gäller om inte programmet anger annat.

Program och bilagor är godkända av juryns ledamöter, vilka svarar för tävlingens genomförande. Ur täv-

lingsteknisk synpunkt är programmet granskat och godkänt för de tävlande av Sveriges Arkitekter (Thomas

Nordberg, SA:s tävlingsnämnd).

Stockholm 2005-10-11

........................................................................................... ..........................................................................................Dag Larsson/Ordförande Dagmar Fornander/Vice ordförande

........................................................................................... ..........................................................................................Carl-Anders Ifvarsson Pia Lidwall

........................................................................................... ..........................................................................................Birgitta Sevefjord Raymond Wigg

........................................................................................... ..........................................................................................Sören Olofsson Cecilia Schelin Seidegård

........................................................................................... ..........................................................................................Harriet Wallberg Henriksson Ingemar Ziegler

........................................................................................... ..........................................................................................Lennart Karlsson Juan Copovi-Mena

........................................................................................... ..........................................................................................Per Linder Ingela Lindh

........................................................................................... ..........................................................................................Krister Bjurström Göran Lindberg

........................................................................................... ..........................................................................................Mats Edblom Kristin Jarmund

30

Cen

tral.

Foto

: Loc

um, K

arol

insk

a U

nive

rsite

tssj

ukhu

set,

Mas

kot,

Mat

ton,

Bild

huse

t, G

etty

. Try

ck: W

este

rs

Med

iapr

oduk

tion,

Vst

ers

2005

.