skl:s arbete inom området psykisk hälsa rapport från ett nationellt perspektiv · 2018. 3....

SKL:s arbete inom området psykisk hälsa – rapport från ett nationellt perspektiv

2018-03-09 Avdelningen för vård och omsorg 1

Disposition

Överenskommelsen psykisk hälsa 2018

Missbruk och beroende

Nationellt programområde psykisk hälsa

Resurscentrum psykisk hälsa (RCPH)

Vård och insatsprogram (VIP)

Samverkan vid utskrivning


Sociala välfärdens utmaningar – demografiskt betingade behov vs. arbetskraft


Kommunal

sjukvård, omsorg

och socialtjänst

Primärvård

Sjukhusvård och

specialiserad

öppenvård

Mobila

team

Ungdoms-

mottElev-

hälsa

ASIH

E-hälsa

Företags-

hälsovård

Civil-

samhället

Nära vård

Vad är Nära vård?

Statliga

myndigheter

Nya arbetssätt

Mobila team

Psykiatrisk vård i hemmet

Proaktiv öppenvård

Bedömning av specialistsjuksköterska i hemmet

Läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg

Integrerade arbetssätt och arbetsmetoder

Digitala hjälpmedel


- Det krävs ett helt nytt

sätt att tänka för att

lösa de problem vi

skapat med det gamla

sättet att tänka.

- Galenskap, att göra

samma sak om och

om igen och förvänta

sig olika resultat.

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2015 (PRIO-satsningen)

Årliga överenskommelser mellan staten och SKL

Två prioriterade målgrupper

Prestationsbaserad modell för att påskynda

utvecklingen

Utveckling i ordinarie strukturer med fokus på

samverkan

Nationell samordningsfunktion


Överenskommelser 2016-2018

En bredare ansats med syfte att:

skapa förutsättningar för ett långsiktigt

arbete,

öka tillgängligheten till stöd och

behandling av god kvalitet och att

förebygga och motverka psykisk ohälsa.

Fokus på särskilda målgrupper och områden

Kommuner och landsting ska göra

gemensamma lokala och regionala analyser

och handlingsplaner

Identifiera utmaningar och målsättningar på

kort och lång sikt


Utgiftsområde 1:8 Bidrag till psykiatri

Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avsätta drygt 1,7

miljarder kronor till området för 2018. Det är en ökning på ca 550

miljoner kronor jämfört med 2017. För 2019 avsätts drygt 2,2

miljarder kronor och 2020 knappt 2 miljarder.

Regeringen avser att fortsätta arbetet med att främja psykisk hälsa

utifrån den nuvarande strategin inom området, som syftar till att

samordna insatser och att skapa förutsättningar för ett långsiktigt

arbete


Identifierade utvecklingsområden inom ramen för överenskommelsen 2018

Områden:

Primärvård och första linjen

Specialistpsykiatrin och beroendevård

Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst

Strukturer för kunskapsutveckling och kunskapsstyrning

Målgrupper:

Barn och unga samt vuxna

Brukare

Asylsökande och nyanlända


Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst

Målgrupper som särskilt behöver uppmärksammas är t.ex. unga med LSS-insatser

förekomsten av depression, ångest och ADHD är uppemot 10 gånger vanligare för barn med

intellektuell funktionsnedsättning än hos övriga i samma åldersgrupp

Kompetens och kunskap om konsekvenser av allvarlig psykisk ohälsa och

funktionsnedsättning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården

Uppmärksamma somatiska sjukdomstillstånd hos personer med långvariga psykiska

funktionsnedsättningar

Vid komplex problematik behövs samtidiga och samordnade insatser från flera huvudmän

och i vissa fall integrerade verksamheter för att kunna möta personens behov


Fördelning av stimulansmedel 2017 och för 2018 2017 2018

Landstingen: Mkr Mkr

• För utvecklingsarbete samt fortsatt analysarbete och handlingsplaner 250 350

• Satsningar för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att möta personer med psykisk

ohälsa

220

• Insatser för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga.

Satsningen är riktad till barn och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa.

150 250

• För att stimulera länsgemensamt arbete för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting 24

• Insatser som förbättrar tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i

gruppen asylsökande och nyanlända samt för att stärka arbetet med psykiatrisk traumavård för

både barn och vuxna.

40

Sa Lt: 884

Kommunerna:

• För utvecklingsarbete samt fortsatt analysarbete och handlingsplaner 250 350

Länen (kommunerna och/eller landstingen):

• Förstärkning av ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa 130 130

Utvecklingsmedel till SKL:

• För utvecklingsstöd och för administration för fördelning av medel och inmatningsverktyget 60 40

• För fortsatt stöd till utveckling av struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling inom

området psykisk hälsa/ohälsa

45 10

Totalt: 885 1 414

MottagareAnalyser och

handlingsplanerPrimärvård Barn och unga

Brukar-

samverkan

Asyl-

sökande

Ungdoms-

mottagningarTotalt:

VGR L 58 466 800 36 750 560 41 762 000 2 000 000 6 681 920 145 661 280

VGR K 58 466 800 58 466 800

Länet K/L 21 716 240 21 716 240

Kungsbacka 2 829 468

Härryda 1 293 998

Partille 1 310 278

Öckerö 446 955

Stenungsund 906 865

Tjörn 545 955

Ale 1 039 951

Lerum 1 432 556

Lilla Edet 481 803

Göteborg 19 517 315

Mölndal 2 278 560

Kungälv 1 522 204

Alingsås 1 397 258

Kungsbacka 2 829 468

Härryda 1 293 998

Totalt VGR 225 844 320

12

SKL:s stöd till utvecklingsarbete och administration

Sänkning från 60 Mkr till 30 Mkr

SKL tilldelas därutöver 10 Mkr för att stödja satsningen inom primärvården

Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling:

SKL tillförs 10 Mkr under 2018 för att fortsätta arbetet med att utveckla sex stycken

sjukvårdsregionala resurscentrum (RCPH) i nära samverkan med kommuner och

landsting/regioner och berörda myndigheter

Av medlen ska minst 2 000 000 kronor användas för att stärka kommunernas

deltagande


Villkor för att behålla stimulansmedlen

Senast den 31 oktober 2018 ska kommuner och landsting

inkomma med en redogörelse för aktuell analys, målsättning och

handlingsplan samt en redovisning av hur de resurser som erhållits

2017- 2018 har använts .


Missbruk och beroende


Missbruk och beroende – en prioriterad fråga för SKL Inriktningsmål för kongressperioden 2016-2019:

# 73: SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och

beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och

ansvarsfördelning.

Priofråga 2017-2018:

Styrelsen har beslutat att missbruk och beroende ska bli en av SKLs

prioriterade frågor 2017-2018

En handlingsplan för missbruk och beroende ska vara framarbetad och

beslutad under 2018


Bakgrund

Tillgång till och användning av kunskaps- och evidensbaserade

metoder har ökat

Nationella riktlinjer tillgängliga sedan 2007

Synen på missbruk och beroende har förändrats över tid

Huvudmännen har ett gemensamt ansvar för vård och behandling


Förändringar i lagstiftning och föreskrifter

Nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (HSLF-

FS 2016:1) gäller fr.o.m. 160215.

Prop. (2016/17:15) Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige

Beslutades i riksdagen 11 januari 2017

Ikraftträdande 1 mars 2017

Prop. (2016/17:85) Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk

Beslutades i riksdagen 20 juni 2017

Ikraftträdande 1 januari 2018

Balans mellan restriktiv narkotikapolitik och skadereducerande insatser.


Vård och behandlingsinsatser för missbruk och beroende

Vi ser en ökning av sluten psykiatrisk vård orsakade av användning av olika droger.

Inom socialtjänsten har den frivilliga institutionsvården minskat samtidigt som vård enligt LVM ökat.

Samsjuklighet:

Risken att utveckla ytterligare en psykiatrisk diagnos är mer än dubbelt så stor om man har ett missbruk/beroende jämfört med för personer som inte har det.

Omvänt är också missbruk och beroende vanligare bland personer med annan psykiatrisk diagnos/ohälsa än i befolkningen i övrigt.

Samsjuklighet vanligt på LVM-institutionerna.


Resurscentra

- Januari 2018 -

En struktur för samverkan

Den du söker hjälp hosska ha kunskap.

Målet är att skapa bättre förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa genom att kunskapsbaserade insatser ges på ett likvärdigt sätt i hela landet

Initiativ för att utveckla stödet pågår i kommuner och landsting och på nationell nivå:

• Landsting och regioners system för kunskapsstyrning

• Regionala samverkans- och stödstrukturer

• Rådet för styrning med kunskap

• Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL: stimulansmedel, utvecklingsstöd och utveckling av struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning

Bygger på befintlig kunskap och resurser

RESURSCENTRUM

Kunskap finns!

• Forskning utvecklas snabbt

• Det finns beprövade insatser som vi vet fungerar, och ett stort behov av att så många som möjligt får tillgång till dessa

• Mycket värdefull kunskap utvecklas i dag i projektform och riskerar att försvinna med projektet

27

• Ojämn kompetens- och resurstillgång och ineffektiv samverkan - generell brist på vissa personalgrupper

• Omotiverade skillnader i utfall, kvalitet och/eller utbud

• Begränsad förmåga att sprida och implementera lösningar/kunskap/best practise

• Analys, implementering och förbättringsarbete kräver ofta specialistkunskap som är ojämnt fördelad

Problem i ett avlångt land

Vad är resurscentrum?

En stödfunktion regionalt och lokalt som:

1. Samlar kunskap om befintliga kompetenser, exempelvis kompetenta processledare

2. Stödjer samordning

3. Ser till att det finns efterfrågad kompetens


• En samordnad arbetsform/funktion inom varje sjukvårdsregion.

• Kommer arbeta och organiseras på olika sätt, utformas efter lokala och regionala förutsättningar och behov.

• Bygger vidare på det som redan finns och fungerar, behöver inte innebära en ny byggnad eller nya medarbetare.


KunskapsstödUppföljning utvärdering

Utvecklings-arbete

Stöd för ledning och styrning

Kompetenser för resurscentra


KunskapsstödUppföljning utvärdering

Utvecklings-arbete


• Att kunna ta emot och sprida nationella kunskapsstöd.

• Att vara med och ta fram nationella och regionala kunskapsstöd

Kunskapsstöd


Uppföljning utvärdering

Utvecklings-arbete


• Att samla in och analysera data.

• Identifiera och sprida goda exempel

Utvecklings-arbete


KunskapsstödStöd för ledning

och styrningUppföljning utvärdering

• Tillse kapacitet och kompetens att stödja det regionala utvecklings-arbetet – exempelvis bra process-ledare och andra kompetenser

Uppföljning utvärdering

Utvecklings-arbete


• Känna till funktioner och personer med olika roller och från olika sektorer

• Använda ordinarie linje och organisation och där stödja och samordna namngivna personer som har uppdrag och mandat att delta i gemensamt arbete

• Stödja att det finns politiskt beslutade prioriterade och tidsatta mål


Kunskapsstöd

• Utbildning av personal i nya metoder samt övrig implementering.

• Metod- och analysstöd för utvärdering och uppföljning av utbildningen

• Identifiering av ett behov att mäta hur målen i handlingsplanen uppfylls generellt och en fråga om hur man kan mäta på samma satt i länet/region/landet. Tar frågan vidare till nationell nivå.

• Identifierar enheter, samverkansgrupper och större projekt i landsting/regioner och kommuner som kan vara intresserade av gruppbehandlingar och/eller triagering och kontaktar dessa med erbjudande om utbildning och implementering.

Praktiskt exempel 1 – Resurscentra bidrar med:

Vård- och insatsprogram (VIP) inom programområde Psykisk Hälsa

Vård- och insatsprogram

• Lättillgängligt kunskapsstöd för personal i kommun/landsting

• Olika typer av kunskap samlat på ett ställe

• Tydliggör ansvarsfördelning-vem gör vad och när?

• Användarvänligt genom filtreringsfunktion

• Stödjer samverkan genom att vara gemensamt för flera olika verksamheter

• Stödjer en jämlik vård genom att vara nationellt men regionalt/lokalt förankrat

Arbetsgrupper:

• ADHD

• Schizofreni

• Ångest depression

• Beroende, missbruk

• Självskador

Praktiskt exempel 2 –Vård- och insatsprogram

• Nya nationella riktlinjer – vad innebär dessa för personalen i verksamheten?

• Hur omsätter jag riktlinjerna i mötet med min patient eller klient?

• När det inte finns riktlinjer - vad är bästa tillgängliga och användbara kunskap inom området?

• Filtrera fram just den information som jag behöver, utifrån min roll och mitt sammanhang

Lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård


Överenskommelser

och riktlinjer

Gemensamt

ansvarstagande

Bättre samverkan och

samordning

Tillit och förtroende

Sammanfattning av den nya lagen

Gäller fr.o.m. 1 januari 2018 för både somatik och psykiatri.

Inga patientgrupper undantas.

Backup-lösning vad gäller varseldagar och belopp om inte

huvudmännen kommer överens om annat.

Övergångsbestämmelse för psykiatrin under 2018.

Samordnad individuell plan (SIP) är det gemensamma verktyget för

samordnad planering.



Tidigare konstruktion fokuserade på ett tvåpartstänk”

….. när det i själva verket är tre parter som måste vara aktiva i samverkan

Vilka omfattas av nya lagen?

I lagen finns bestämmelser om samverkan vid planering av insatser

för enskilda som efter det att de skrivits ut från sluten vård kan

komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt

finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade

öppna vården.


Utskrivningsprocessen enligt den nya lagen

Inskrivnings-meddelande

Den egna planeringen

Fast vårdkontakt

Utskrivnings-klar

Information vid

utskrivning

Kallelse till SIP

Upprättande av SIP

Uppföljning och fortsatt samverkan


!

Utses av

öppenvården

Gäller även

rättspsykiatrin

En underrättelse

om ÖPT/ÖRV

enligt 7 a § LPT

motsvarar en

bedömning om

UK

Planerat

datum för

utskrivning

Till berörda

enheter och

till patienten

Senast tre

dagar efter UK

Vid ÖPT/ÖRV

gäller istället 7

a § LPT och

12 a § LRVKan ske på

sjukhuset

eller i

hemmet

Riktlinjer

och rutiner

Gemensamt

ansvar

Tillit och

förtroende

Samordning

av insatser

Undantag när det gäller SIP

Den landstingsfinansierade öppna vården behöver inte vara en aktör om det

endast finns behov av insatser från socialtjänsten.

Även om den enskilde inte ger sitt samtycke till en SIP ska varje enhet planera

för de insatser som den enheten ansvarar för.

Om patienten avböjer insatser från kommunens socialtjänst och hälso- och

sjukvård, kan en samordnad individuell planering inte heller genomföras.

För patienter som överförs till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen

rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna

om en samordnad vårdplan i LPT (7 a §) och LRV (12 a §).


Lagens potentiella effekt ligger i huvudmännens egna händer Landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer (4 kap. 4

§).

Landsting och kommun får träffa överenskommelse om andra tidsfrister eller

belopp än vad backup-lösningen säger (4 kap. 5 §).

Huvudmännen får själva avgöra detaljeringsgraden i rutinerna, exempelvis hur

man säkerställer att rätt mottagare fått information, vilket verksamhetssystem

som ska användas, eventuella kvitteringsrutiner och tidpunkter o.s.v.

Bör också innehålla hur man ska lösa tvister.

Viktigt att rutiner och riktlinjer inte strider mot annan gällande lagstiftning t.ex.

OSL.


Samverkan vid utskrivning –särskilda utmaningar för psykiatrin Fördröjning hos psykiatrin ”vi har ju ett år på oss”

Identifiera personer med komplex problematik

Förebyggande insatser

Yngre målgrupp

Suicidnära personer

Äldre med psykisk ohälsa och komplexa behov

Samverkan psykiatri – somatisk vård

Bostadslösa

Tillgängligheten inom öppenvården


Tack för att ni lyssnat!

Zophia Mellgren, konsult

08-452 79 53

[email protected]

Mikael Malm, handläggare

08-452 78 31

[email protected]

Läs mer på:

Psykisk hälsa SKL

Uppdrag psykisk hälsa


mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

https://skl.se/halsasjukvard/psykiskhalsa.229.html

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/

skl:s arbete inom området psykisk hälsa rapport från ett nationellt perspektiv · 2018. 3....

Documents