SirenenRäddningsverkets tidning

nr 52003

Ny lag förallas säkerhet

Tema sid 15-26

Äldreboendenhårt drabbadeav dödsbränder

Sid 4

Borås slåss förskärsläckaren

Sid 12

Äldreboendenhårt drabbadeav dödsbränder

Sid 4

Borås slåss förskärsläckaren

Sid 12

Sirenen Nr 5 • 20032

Ibörjan av juli skrev Mats Svegfors, lands-hövding i Västmanlands län och regering-ens utredare av den svenska samhällsor-

ganisationen, att varje kommun får rätt attbestämma över sin egen servicenivå. Tankenär att ge kommunerna mer makt och statenmindre.

Konsekvensen kan bli större skillnader ikommunernas sätt att lösa välfärdsfrågorna.Detta synsätt stämmer väl överens med detförslag till reformerad räddningstjänstlag-stiftning, som regeringen i slutet av majöverlämnade till riksdagen.

Ett av de politiska skälen till att förändraden nuvarande räddningstjänstlagen är attöka kommunernas möjligheter att anpassasin olycksförebyggande och skadebegrän-sande verksamhet efter de lokala förhållan-dena.

Men dessa lokala lösningar måste motsvarakraven i portalparagrafen, som talar om att ihela landet ge människorna ett ”tillfredsstäl-lande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Detbetyder att oavsett var man befinner sig skadet finnas en betryggande säkerhet.

Flexibel lag i tidenI vissa avseenden har den nu gällande rädd-ningstjänstlagen uppfattats som alltfördetaljreglerande. Med lagen om skydd motolyckor får vi en lagstiftning i takt med tiden,där moderniseringen i huvudsak utgörs avatt målstyrning ersätter detaljstyrning.

Den nya lagen ska skapa en bättre förmågai att förebygga olyckor och höja effektivite-ten vid räddningsinsatser. Enskilda, kommu-ner och stat ska ges större möjligheter att varoch en för sig, men framförallt i samverkan,kunna minska antalet olyckor och deras kon-sekvenser.

Flexibilitet i fråga om organisation ochpersonalens kompetens är starkt betonad ilagförslaget.

Jag har många gånger deklarerat min posi-tiva inställning till den nya lagen och dessintentioner. Det är bra att regeringen så tyd-ligt markerar att det förebyggande arbetet

ska skärpas både hos enskilda och i kommu-nerna.

Olyckor är mer än bränderI det handlingsprogram, som kommunen

ska göra för den förebyggande verksamhe-ten, ska framgå hur denna verksamhet ärordnad och hur den planeras. Handlingspro-grammet ska också visa hur samverkan medandra kommuner kan ske och vilka resurser iövrigt som avsätts för det förebyggandearbetet.

Det blir tydligare i förhållande till nuvaran-de lag att kommunen också ska verka förskyddet mot andra olyckor än bränder. Rege-ringen vill se fler kommunala initiativ till attsamordna all olycksförebyggande och skade-gränsande verksamhet.

Denna avsikt hoppas jag verkligen blir för-verkligad. Det känns logiskt att den kommu-nala räddningstjänsten blir den drivandekraften i arbetet med att skapa en samsynom höjd säkerhet i kommunen. Det är viktigtatt dessa ambitioner inte stannar på tjän-stemannanivå.

Jag har sagt det förr: politikerengage-manget måste öka. Först då får frågornaden tyngd de förtjänar. Först då kan vitala om en helhetssyn.

Kompetens ger trygghetEtt annat område i den nya lagen,som skiljer sig från räddnings-tjänstlagen, är bestämmelsernaom kraven på kompetens hos denpersonal, som ska utföra detlagen föreskriver. Huvudregelnär att det inte längre ställsnågra krav på specifik kompe-tens, annat än för räddnings-chefen, för dem som svarar förtillsyn och för dem som lederräddningsinsatser.

Personalen ska enligt lagför-slaget ha sådan utbildning ocherfarenhet att kommuninvånar-na ska känna sig säkra och trygga i

förhållande till riskbilden. Vi bör alltså intebli förvånade om det om några år kan kon-stateras stora olikheter mellan kommunernai det sammanhanget.

Min förhoppning är ändå att kommunernaska se möjligheterna i den nya utbildningenoch ta chansen att anställa personal medbred och bra grundkompetens. Det kommerpå sikt att ytterligare utveckla framförallt detförebyggande arbetet.

Den nya utbildningen startar den 1 sep-tember vid samtliga våra fyra skolor. Antag-ningen till utbildningen blev klar i mitten avjuli. Av de 180 elever som antagits är detglädjande nog 26 kvinnor. Det blir drygt 14procent och det är en klart högre andel änvad kvinnorna utgjorde av det totala antaletsökande på drygt 1 800. Ett litet steg motökad jämställdhet inom räddningstjänstenär taget.

Hoppas Svegfors får felSvensk räddningstjänst står inför en omda-

ning. Utredare Mats Svegfors pekade i sindebattartikel på att det i den offentliga verk-

samheten finns bindningar som begränsarmöjligheterna att göra förändringar ellerförsvårar etablering av nya lösningar. Ilagen om skydd mot olyckor efterlysessamverkan mellan aktörer ansvariga för

olycksförebyggande och skadebe-gränsande verksamheter inom

kommunen. Det kan gälla trafik-säkerhet, plan- och byggfrågorliksom hälsa och miljö. Låt osshoppas att bindningarna inomdenna del av offentligheteninte innebär låsningar och hin-der på vägen mot färre dödaoch skadade i olyckor.

Christina SalomonsonGeneraldirektör,Räddningsverket

Den nya lagen kräver politikernas engagemang

NyheterÄldreboenden värst drabbat av dödsbränder …4

Patienter instängda – två dog ……………………4

Skolstart för nya utbildningen……………………6

26 kvinnor tar plats ………………………………7

Räddningsverkets omorganisation ………………8

Trollhättans brandmän äter bättre ……………10

Läget i räddningstjänsterna 2002 ………………11

Delade meningar om skärsläckaren …………12-14

Brandmän i vården succé i Sveg …………………27

Första brandhärdshundarna ……………………28

Brandmäns fysskador kostar miljoner …………29

Tema nya lagen – sid 15-26De viktigaste punkterna i nya lagen ……………16

Räddningstjänstplanerna ersätts ………………17

Lagen ger Sundsvall-Timrå vind i seglen ………18

Medborgarna i centrum i Jönköping ……………19

Utmaning som lockar Malmös politiker ………20

”Nya lagen mer än en modernisering” …………21

Dalarnas brandmän kartlägger hotbilden ……22

Stockholm skissar på handlingsprogram………23

Hur hänger lagen och krishantering samman? 24

Olycksutredningar en nyhet ……………………25

Räddningschefen ser möjligheter ………………26

Sirenens räddningsskolaAvspärrning av olycksplats …………………30-31

ErfarenheterHur farliga är ammoniakkylskåpen? ………32-33

Ordet frittDagens brandmän behövs i framtiden …………34

Får vi teoretiker med tummen mitt i handen? …35

Malmös kvinnoprojekt är inkvotering …………36

Återuppliva vision om självskyddsutbildning …37

Näst sistaNytt om namn, kolumn …………………………43

Sista sidanTom Thörn bygger sin pojkdröm ………………44

Omslagsbilden:Foto: LENNART MÅNSSON/BILD-BYRÅNDen enskildes säkerhet ärett viktigt inslag i den nyalagen om skydd mot olyck-or. Och det handlar ommycket mer än bränder.

Innehåll

InledarenInledaren

Sirenen Nr 5 • 2003 3DebattDebatt

Revirtänkandet måste brytas– det gäller på samtliga nivåerN

ya lagstiftningar inomskydd mot olyckor ochextraordinära händel-

ser och ett nytt krishanterings-system innebär behov av att ut-veckla och förändra kommu-nernas säkerhets- och krishan-teringsarbete, men också orga-nisation och arbetsmetoder. Ien del kommuner har förän-dringar redan påbörjats,många nya och intressantaprojekt pågår. Den kommuna-la räddningstjänsten, som ären viktig del av kommunenssäkerhetsarbete, kommer attbehöva genomgå förändringar.

Ett likvärdigt skydd Kärnpunkten i lagen om skyddmot olyckor är att utifrån delokala förhållandena, det villsäga kommunens risker, be-hov, resurser och möjligheter,bereda ett likvärdigt skyddmot olyckor.

Observera ett likvärdigt, inteett likadant, skydd mot olyck-or. Det innebär möjligheter tillökad flexibilitet och nya for-mer av samverkan, men ocksåen möjlighet till olika priorite-ringar och lösningar. Vi kom-mer att få se olika lösningar påorganisation, beredskap ochuppgifter, både inom och mel-lan kommuner. Den kommu-nala räddningstjänsten kom-mer att behöva genomgå för-ändringar, eller, rättare sagt,bör ta initiativ till förändringaroch bidra till utvecklingeninom kommunerna. Vad kräverdet?

Jag har vid flera tillfällenhänvisat till brandingenjör Li-nus Erikssons debattinlägg i Si-renen nummer 1/03, där jagtycker Linus på ett bra sätt be-skriver de förändringar somkrävs inom kommunernasräddningstjänster. Framföralltdelar jag Linus beskrivning avkraven på de framtida organi-sationernas ledning.

Det finns alltid ett strategisktutrymme för en förvaltnings-ledning, eller en myndighets-ledning också för den delen, i”sfären” mellan de politiskamålen och det operativa arbe-tet, att tolka de politiska beslu-ten och omsätta dessa i strate-giska inriktningar och priorite-ringar. Alla svar kan inte fåsfrån den politiska nivån ochska inte ges därifrån. En förvalt-ningsledning (eller en verks-ledning) har i första hand ettansvar att tolka politiska inrikt-ningar, prioriteringar och be-slut och presentera strategieroch helheter.

Linus Eriksson har kritiseratsför att han lyft fram och krävtmer satsningar på det förebyg-

gande och det uppföljande ar-betet. Jag delar hans uppfatt-ning.

Förvånansvärt lite stödTyvärr tycker jag att Linus fåttförvånansvärt lite stöd i sinuppfattning av kollegor ochframförallt av chefer, men ävenfrån Räddningsverket. En krea-tiv och aktiv diskussion och di-alog om utvecklingen har sak-nats. I stället har svaren varit istil med ”beredskapen måste fåkosta” etcetera, vilket inte ärvad diskussionen handlar om.

Vi talar inte om svart ellervitt, om antingen eller. Själv-klart ska det finnas en bered-skap. Min uppfattning är attdet inte saknas resurser i denkommunala räddningstjän-sten. Det talas för lite om demöjligheter som finns att an-vända organisation och resur-ser, att genom utbildning ochutveckling av individer och or-ganisation, arbeta mer med fo-kus på förebyggande och upp-följning.

Systemskifte för flera De nya lagstiftningarna med-för nya möjligheter och krav,inte bara för kommunernautan också för myndigheterna.

Det är en viktig anledning tillde krav som ställts på förän-dringar och effektivitet inomRäddningsverket och bildan-det av Krisberedskapsmyndig-heten. De kommunala rädd-ningstjänsterna och kommu-

nens säkerhetsarbete genom-går mer eller mindre ett sys-temskifte och då behöver ävende ansvariga myndigheternagöra detsamma.

Samarbetet mellan Rädd-ningsverket och Krisbered-skapsmyndigheten är bra och

det är framförallt tre viktigaområden där vi behöver sam-verka. De bägge myndigheter-na samverkar nu i utvecklingenav metoder för risk- och sårbar-hetsanalyserna.

Ledningsfrågorna är i fokus,eftersom kommuner och läns-styrelser har ett områdesansvarsamtidigt som myndigheternahar ansvar enligt olika lagstift-ningar. Genom olika projektsker en utveckling tillsammansmed bland andra länsstyrelser,Rikspolisstyrelsen och Social-styrelsen, som är viktiga myn-digheter i utvecklingsarbetet.

Utvecklingen av metoder förtillsyn och uppföljning avkommunernas planering ochberedskap för skydd motolyckor och extraordinära hän-delser bör göras i samverkan.

Räddningsverket och Krisbe-redskapsmyndigheten har am-bitionen att tillsammans medlänsstyrelserna och kommu-nerna utveckla nya metoder föruppföljning och tillsyn.

Tvärsektoriellt i fokusDet tvärsektoriella perspektivetär i fokus. Det innebär att grän-ser måste suddas ut och revir-tänkandet brytas. Det gäller förkommuner och myndigheter,men också för regeringskansli-et. Både det inter- och det in-tradepartementala arbetet be-höver förbättras. Exempel ärdet tvärsektoriella arbete sombedrivs genom satsningen påett Nationellt centrum för erfa-

renhetsåterföring från olyckori Karlskoga.

Om Räddningsverket tillsam-mans med andra myndigheteroch organisationer ska lyckaskrävs engagemang av flera de-partement och här har det va-rit trögt trots en tydlig politiskvilja och ambition.

När det gäller krishante-ringssystemet är flexibilitetenen av de viktiga politiska ut-gångspunkterna. Ambitionenär att ”omfördelningar kan skeunder löpande verksamhets-år….”, men där det har varitsvårt att flytta medel mellanolika samverkansområden.

Samverkan krävs på alla nivå-er.

Lars Hedström

Namn: Lars HedströmÅlder: 50Hemort: TullingeYrkesbakgrund:Brandman i Botkyrka1974-80, brandingen-jör i Botkyrka 1981-87,ställföreträdande rädd-ningschef i Södertälje1987-95, stabschef iSödertörn 1995-2000,överdirektör vid Rädd-ningsverket 2000-03,från sommaren 2003överdirektör i Krisbe-redskapsmyndigheten. Hobby: Friluftsliv ochidrott (hängiven AIK-supporter)

Välkommen att delta i ”Debatt”!Inläggen på denna sida mås-te vara undertecknade mednamn. Kontakta redaktio-nen innan du skriver. Telefon 054 - 13 51 04.Textlängd: cirka 50 maskin-skrivna rader eller omkring4 000 tecken (inklusiveblanksteg). Adress:”Debatt”, Sirenen, L 257,651 80 Karlstad.e-post: sirenen@srv.se

Foto: JOHAN EKLUNDLedningsfrågorna är i fokus, skriver Lars Hedström och det gäller inte bara i den kommunala räddningstjänsten utan också på centralmyndighetsnivå. Överdirektör Hedström lämnade i somras Räddningsverket för motsvarande tjänst på Krisberedskapsmyndigheten.

Pensionärer i särskilt boen-de för äldre är en hög risk-grupp för dödsbränder.

Dödsbränderna är 7,5gånger vanligare där än riks-genomsnittet och tre gångervanligare än för pensionärermed eget boende.

De senaste fyra och ett halvtåren har 483 personer dött ibostadsbränder.

49 av dem bodde i servicehuseller på ålderdomshem.

Det motsvarar drygt tio pro-cent av alla döda i bostads-bränder och det är en kraftigöverrepresentation.

– Skulle en lika stor andel dö iarbetslivet skulle det bli ett väl-dans liv, säger Björn Albinson,ställföreträdande chef påRäddningsverkets olycksföre-byggande enhet.

I jämförelsetal per 100 000invånare ges följande siffror:

■ Hela befolkningen: 1,2 per-soner döda i bostadsbrändervarje år.

■ Över 65 år som har eget bo-ende: 3 personer per år.

■ Över 65 år som har särskiltboende: 9,2 personer varje år.

Slarv vid rökning och glömdspis är vanliga brandorsaker.

– Med den här typen av datakan man kanske sätta tummenpå problemen och komma när-mare lösningen, säger ThordEriksson, brandingenjör påKommunförbundet.

Kommunförbundets siffrorsäger att många bland de i sär-skilt boende är mycket gamla,55 procent är över 85 år.

– Få av dem kan evakuera sigsjälva, säger Per-Olof Nylanderpå Kommunförbundet.

Många i egen bostadAv landets drygt 1,5 miljonermänniskor över 65 år bor cirka120 000 i särskilt boende.

Ulf Erlandsson, brandutreda-re på Räddningsverket, anseratt det krävs åtgärder för attminska dödsbränderna i äldre-boenden:

– Automatiskt brandlarmsom aktiveras av rökdetektoreroch larmar såväl personal somräddningstjänst, borde vara ettminimikrav.

– Men det räcker inte. Mångaär så sjuka eller handikappadeatt de inte kan förflytta sig.Trots det tillåts de röka och tän-da levande ljus. För dem bordedet finnas enklare sprinkleran-läggningar.

Thord Eriksson är inne påsamma linje:

– Enklare sprinkler som ärflyttbar kan ge högre säkerhettill de som är i riskzonen, exem-pelvis handikappade som rö-ker. Det är möjligt att mer di-rekta åtgärder kan bli en följdnär nya lagen kommer ochkommunerna själva ska ta framhandlingsprogram.

Räddningsverket har till Bo-verket framfört åsikten att detvid nybyggnation bör krävassprinkler.

– Men så länge Boverket inteställer de kraven på nybyggenär det svårt att få in sprinkler ibefintliga boenden. Och det ärsvårt för räddningstjänsten attställa krav. Det finns emellertidkommuner som på eget initia-tiv börjat installera sprinkler-anläggningar, säger Björn Al-binson.

Fler dör i bränderTotalt sett har antalet döda ibostadsbränder ökat de senas-te åren, trots ökade krav påbrandvarnare och mer förebyg-gande arbete.

1999 dog 83 personer, 2002var det 123.

Räddningsverket har som

ambition att antalet döda un-der åren 2002-2004 ska minskamed tio procent jämfört medsnittsiffran för åren 1998-2000.

Man ska därmed ner i 83döda, vilket i dag ser ut som enutopi.

– Vi fördjupar oss i statistikenför att hitta någon form av för-klaring till varför antalet dödaökar. Vi försöker hitta eventu-ella mönster som vi inte ser idag. Men just nu kan jag egent-ligen inte säga mer än att det äroroväckande, säger Björn Al-binson.

Inga hypoteser?– Nja, vi vet att det dricks mer

sprit. Och statistik säger att desom röker har ökat konsumtio-nen. Sånt kan bidra.

– I England säger man attenda sättet att komma åt pro-blemet är att hitta individernasom är i riskzonen och tala omdet för dem. De hittas via soci-alförvaltningen.

Totalt dog 79 personer i brän-der under första halvåret 2003.59 av dem i bostadsbränder,övriga i bilbränder, utomhus,på industri med mera.

Till slut något positivt: För-säljningen av brandvarnareökar markant. Under 2002 im-

porterades cirka 1,3 miljonerjoniserande brandvarnare, en-ligt Statens strålskyddsinsti-tuts statistik, jämfört med cirka650 000 per år under femårspe-rioden dessförinnan.

PER LARSSON

Nyheter Sirenen Nr 5 • 20034

Patienterna på den brinnan-de vårdanläggningen satt in-stängda på sina rum. Rädd-ningstjänsten kom inte åtatt få ut dem.

Två av patienterna dog,tre fick svåra rökskador.

– Vi såg och hörde de instängdapatienterna men kunde inte nådem fort nog. Det var det mestfrustrerande uppdrag jag varitpå, sa räddningsledaren Chris-ter Bengtsson efteråt.

Vårdanläggningen på Sig-fridsområdet i Växjö hyser psy-kiskt sjuka människor. Någraav avdelningarna är slutna. Därfinns patienter som kan varafarliga för både sig själva ochandra. De flesta är dömda tillvård enligt kriminalvårdsla-gen.

En kvinnlig patient anladebranden. Hon var tidigaredömd för liknande dåd.

Det var strax innan klockanfyra en morgon i somras somräddningstjänsten fick auto-matiskt brandlarm till Sigfrids-området .

Ville inte bli räddadBranden var anlagd i ett rum påen sluten avdelning för kvin-nor där tio patienter vårdas avtre skötare. Hela huset är skyd-dat av automatiskt brandlarmmed rökdetektorer i varje rum.

När larmet utlöste och perso-nalen skyndade till ville kvin-

nan som anlagt branden intebli räddad. Det blev en del tu-mult och branden hann ut-veckla sig.

Olyckligtvis förblev dörrenmellan brandrummet och kor-ridoren öppen. Rummet över-tändes och det gick inte längreatt nå fram till dörren för attstänga den. Nu gällde det att fåut alla patienterna.

Någon av vårdarna tryckte påöverfallslarmet. Det innebaratt kollegor från intilliggandeavdelningar skyndade till. En-ligt polisens utredare gjordepersonalen ett fantastiskt jobboch räddade med fara för egetliv ett tiotal av de intagna.

– De gjorde en insats långtöver vad man kan begära avdem, konstaterade polisen.

Fortsatt dramatisktTillsammans lyckades persona-len få ut elva av de sexton pati-

Hela den 60 meter långa korridoren var rökfylld ner till golvet ochdet fanns ingen möjlighet att ventilera. Rökdykningen blev kompli-cerad.

Patienter instängda Det mest

frustrerandeuppdrag jag

varit på

Sju gånger fler dödsbränder

Äldreboendenvärst drabbade

NyheterSirenen Nr 5 • 2003 5

enterna ur byggnaden innanröken gjorde det omöjligt attvistas i korridorerna utantryckluftsapparat.

Också brandpersonalens ar-bete blev dramatiskt. Brandengick snabbt att slå ner. Det togbara ett par minuter. Men heladen 60 meter långa sjukhus-korridoren på bottenvåningenvar totalt rökfylld. Låsta dörraroch okrossbara fönster gjordeatt den inte gick att ventilera.

Rökdykare Roger Hammar-gren berättar:

– Röken var fruktansvärd.Den gick ända ner till golvetoch var så tät att det inte gickatt se ljuset från min handlam-pa även om jag riktade den di-rekt mot ansiktet. Jag har al-drig varit så desorienterad.

Låste in sigFlera av de kvarvarande patien-terna hade låst in sig på sina

rum. Vårdpersonalen försågrökdykarna med huvudnyck-lar. Men det är inte så lätt atthantera en liten nyckel närman hela tiden måste treva sigfram för att hitta.

– Av värmen hade det ramlatner en massa akustikplattorsom tidigare suttit klistrade itaket i korridoren. Nu låg de ien sörja på det blöta golvet. Omjag hade tappat nyckeln hadedet varit omöjligt att hitta denigen, berättar Roger Hammar-gren.

Lyfte hela fönstretUtifrån hindrade de okrossba-ra rutorna varje angrepp. Inteens ett hårt slag med den vassaspetsen på en stor pikyxa betpå dem. Däremot kom en avvårdarna på att det gick att slåbort hela fönstret med karmoch allt om man använde ettjärnrör eller annat tungt till-hygge.

Trots allt gick insatsensnabbt. Bara 45 minuter efterden första räddningsstyrkansankomst var hela byggnadengenomsökt och alla människor

ute. Men två av patienterna vardöda och tre hade svåra rök-skador. Ytterligare fyra patien-ter och sju av vårdpersonalenfördes till sjukhus för lättarerökskador.

Kraven bör skärpas– Räddningsverket har längearbetat för att brandskydds-kraven ska skärpas på vårdin-rättningar av olika slag. Påfängelseliknande objekt som iVäxjö bör det finnas vatten-sprinkler i varje rum. Dessutombör all personal ha grundläg-gande utbildning i brand-skydd och delta i regelbundetåterkommande utrymningsöv-ningar, säger Räddningsver-kets brandutredare Ulf Er-landsson.

vid brand – två dog

Fönstren stod emot hårda slagfrån en stor pikyxa. Enda sättetatt komma in var att lyfta borthela karmen.

Vid dödsbränder i hemmetär köket och sängen vanligastartplatser. Slarv vid rökningoch glömd spisplatta är devanligaste orsakerna.

Döda i bostadsbränder 1999-2003Typ av bostad 1999 2000 2001 2002 2003villa/fristående hus 31 48 58 50 34flerfamiljshus 33 37 42 56 17servicehus/äldreboende 15 6 14 9 5fritidshus/husvagn 4 7 6 8 3totalt 83 98 120 123 59Siffrorna för 2003 är preliminära och för första halvåret.

Döda i bostadsbränder per 100 000 invånare

äldre i särskilt boende 9,2äldre i eget boende 3,0hela befolkningen 1,2

Räddningsverket är berettpå en insats i Liberia.

Det instabila läget i lan-det har dock gjort att styr-kan ännu inte kommit i väg.

– Rekrytering och lastning ärfärdig. Vi väntar på ett trans-portplan, säger Kjell Larsson,chef för Räddningsverkets in-ternationella avdelning.

Räddningsverket fick i mit-ten av augusti uppdrag av WFP(FN:s livsmedels program) attskicka fem personer till Liberiaför att understödja transpor-ten av förnödenheter till be-folkningen.

En vecka senare hade styrkanännu inte lämnat Sverige, pågrund av osäkerheten i Liberia.

– Enligt uppgift är stan full avbeväpnade 12-13-åringar.

Uppgifter säger också attMonrovia inte haft elektricitetpå tio år.

18 augusti bedömde FN sä-kerhetsläget till en ”fyra”, vil-ket innebär att man är berettatt gå in i landet. Vid Sirenenstryckning väntade Räddnings-verket på att WFP skulle landaett transportplan (Antonov)på Landvetter för direktfärdtill Liberias huvudstad Monro-via.

WFP:s personal bor i båt vidkaj i Monrovias hamn, där skaäven Räddningsverkets perso-nal husera. Uppgiften i Liberiaär att utbilda den inhemskapersonal som ska transporteraförnödenheter och att servaderas fordon. Insatschefen Ste-fan Johansson, Karlstad, ochLeif Andersson, Mariestad,stannar i två veckor för utbild-ningen. Mekanikerna NiclasSandquist, Södra Sandby, An-ders Bjällfalk, Forshaga, ochKenneth Olofsson, Stehag, skafinnas på plats i två månader.

– De kommer att jobba iMonrovia, förmodligen i ham-nen eller vid flygplatsen. Vikommer inte att släppa ut vårpersonal utanför stan, sägerKjell Larsson.

Försvarsmakten har skänktnio lastbilar med släp ochverkstadskärror som flygs nersamtidigt med personalen.

WFP står för själva insatsensom beräknas kosta 2,1 miljo-ner kronor plus flygtransport.

Fem mantill Liberia

Brandmän och brandförmän iNorrköping kräver förvaltnings-ledningens avgång.

58 personer står bakom ettbrev till kommundirektörendär missnöjet yttras.

Orsak till missnöjet är lönelä-get, dålig sommarsemestersamt brister i samarbete ochinformation. Utryckningsperso-nalen har, enligt lokala facket,sämsta löneläget i Sverige.

Brandmän villsparka cheferna

Nyheter6

I startblocken inför nya utbildningen

Skolornas störstautmaning någonsinDen 1 september startarden nya tvååriga utbildning-en i skydd mot olyckor. Eneftergymnasial utbildningsom bland annat kvalificerareleven att bli brandman.

De fyra räddningsskolornastår i startblocken för sinkanske största utmaning nå-gonsin.

Utbildningen sker i regi av Cen-trum för risk- och säkerhetsut-bildning (CRS), som är Rädd-ningsverkets gamla utbild-ningsorganisation omstöpt ilite annan form och med egenstyrelse.

Lika spända och förväntans-fulla som de 180 eleverna, 45per skola, är lärarna. Det rör sigom en helt ny utbildning meden elevkategori som tidigare al-drig funnits på dessa skolor.

– Utbildningsmässigt är videfinitivt redo och rustade attta emot de nya eleverna. Däre-mot har det varit många fråge-tecken kring praktiska sakersom exempelvis om elevernaska bo och äta på skolan, sägerThomas Andersson, samord-ningsansvarig på skolan i Sköv-de för den nya utbildningen.

Utbildningen omfattar 80

studiepoäng eller två års hel-tidsstudier där en studiepoängmotsvaras av en veckas studier.De som godkänns får en exa-men i säkerhets- och rädd-ningsarbete.

ProblembaseratFörsta uppgiften i början avseptember blir en introduk-tionskurs, som ger fyra poäng.Utbildningen kommer huvud-sakligen att drivas som så kallatproblembaserat lärande, PBL.

– Här i Skövde har vi arbetatmed PBL de senaste åren, så förlärarna är det inget nytt.Många elever har troligen ock-så arbetat problembaserat,men för en del kommer det attvara nytt och ovant.

– Jag gillar arbetssättet jäm-fört med korvstoppningen i dettraditionella lärandet. Ett ökatansvar läggs på eleverna. De fårlära sig ett studie- och arbetssättsom innebär att de kommer halättare att angripa problem somdyker upp i arbetslivet.

– Men man ska ha klart för sigatt PBL inte utan vidare passaralla. Detta måste lärarkårenvara vaksam på i mötet medeleverna.

Tidsplanen för första termi-

nen ligger fast. I snitt blir det15-20 timmars aktivitetsbun-den tid per vecka, resten skaeleverna arbeta på egen hand.

– Första terminen innebärganska mycket teori. Det är härman lägger grunden för defortsatta studierna, säger Tho-mas Andersson.

Men det blir även en hel delhandgripligt – eleverna måsteju få känna på vad det är förverksamhet de bestämt sig föratt satsa två studieår på. Exem-pelvis får de iförda rökdykarut-rustning gå in i förevisnings-containern och studera brand-förlopp, de får klippa i bilaroch så vidare.

Annorlunda vinklingarMycket av kursinnehållet är så-dant som dagens brandmäninte fått lära sig – det handlarom förebyggande, riskhante-ring och säkerhetsfrågor i ettbredare perspektiv.

– Detta innebär inga problemför lärarkåren. Den har storbredd och vi har arbetat meddessa frågor i flera år i våra före-byggandekurser. Men det bliren del annorlunda vinklingar,inte minst ur folkhälsoperspek-tivet, så visst behöver vi lärare

också förkovra oss, säger Tho-mas Andersson, som blir klass-föreståndare för den klass sombörjar i Skövde 1 september.

Det blir en mycket stor klass,45 elever, alltså närmare dub-belt så många elever som nor-malt på skolorna.

– En hel del av föreläsningar-na kommer att genomföras ihelklass. Det är främst ur ett pe-dagogiskt perspektiv som vi väl-jer att köra halvklass eller i min-

dre grupper, exempelvis vid la-borationer, förevisningar, fär-dighetsträning eller övningar.

Fyra handledare och en pro-gramansvarig lärare är, utöverklassföreståndare Andersson,direkt knutna till premiärkur-sen. För enskilda föreläsningarkommer huvuddelen av sko-lans lärare att involveras.

STIG DAHLÉN

”Det här blir ett lyft för svensk räddningsKommer eleverna i den nyatvååriga utbildningen att fåjobb efter examen?

– Definitivt. Redan nu finnskårer och kommuner sommedvetet planerar för att re-krytera den nya generatio-nen brandmän, säger Hans-Olof Uhlman, planeringsan-svarig för den nya utbild-ningen på skolan i Revinge.

Uhlman är övertygad om att detblir konkurrens om de nyexa-minerade eleverna, särskilt närdet gått upp för arbetsgivarnavilken gedigen utbildningen defått.

– Kommunen får inte bara enfärdigutbildad operativ brand-man, utan också en person medbred kompetens på områdetrisk och säkerhet.

Utbildningen ger inte enbartbehörighet i att arbeta sombrandman, utan kvalificeraräven till arbete inom skydd motolyckor i vidare bemärkelse ikommuner och företag.

Cirka 300 sökte till de 45 plat-serna i första kullen på Revinge.Medelåldern på de antagna ärrunt 22 år, åtta av dem är kvin-nor. 32 av de 45 har anmält attde vill bo på skolan, på Revinge

hade man trott på högst ett tio-tal.

– Vi blev lite tagna på sängeneftersom vi har begränsat antalrum på skolan. Att bo i närlig-gande Lund är inget alternativ,där finns det 60 lediga rum till 7 000 studenter. Därför söker vimed ljus och lykta efter inkvar-tering i Revingeby och andrasamhällen, säger Uhlman.

Kommer att ta tid1 september kommer de förstaeleverna, samma datum går an-mälningstiden till vårklassenut. På sikt kommer det samti-digt att finnas 135 elever i dennya utbildningen på skolan,förutom den klass som är ute påpraktik i kommunerna.

– Om några år kommer dettaatt dominera utbildningsverk-samheten på skolan, även om vikommer att ha ett brett utbud iövrigt.

Hans-Olof Uhlman säger attde nyutbildade brandmännenpå sikt kommer att påverkaräddningstjänstens utveckling.Men det kommer att ta tid.

– Räkna med att det tar uppe-mot tio år innan genomslagetblir påtagligt. Jag ser en paral-lell till den nya brandingenjörs-

utbildningen. Den har funnits idrygt tio år och det är först nusom de nya ingenjörerna börjatsätta sin prägel på många rädd-ningstjänster.

Någon risk för att det skauppstå kulturkrockar i kommu-nerna när de nyexamineradebrandmännen kommer ut serinte Hans-Olof Uhlman.

– Nej, de elever vi släpperifrån oss får en operativ brand-mannautbildning som inklusi-ve praktiken är på cirka ett år såde kommer att stå bra rustadeatt jobba operativt, förutom attde får ett brett kunnande på detförebyggande området.

– Samtidigt måste givetvis kå-rerna själva bjuda till och det

ser jag redan tecken på. Rädd-ningstjänsten i Malmö kommerexempelvis att kompletterings-utbilda alla sina brandmän irisk- och säkerhetsfrågor medstöd från oss i Revinge. Så totaltfår vi framöver ett stort kompe-tenslyft inom svensk rädd-ningstjänst.

Läraren Jonas Evbäck blir

I startblocken för den nya utbildningen. Skövde-lärarna RobertZeidlitz (till vänster) och klassföreståndaren Thomas Anderssonväntar otåligt på att de 45 eleverna ska komma till skolan.

Väl förberedda. Kursansvarige Jonas Evbäck (till vänster) och planeringsansvarige Hans-Olof Uhlmandiskuterar det första blocket i den nya utbildningen.

Nyheter 7

När nya brandmannautbild-ningen startar i höst är drygt14 procent av de antagnastudenterna tjejer. Av de180 personer som fått enplats är 26 kvinnor.

Ett av målen med den nya ut-bildningen är att öka jämställd-heten inom räddningstjänsten.

Av de drygt 1 800 sökande tillutbildningen var endast 108kvinnor, det vill säga sex pro-cent.

– Vi hade nog hoppats ochtrott att ännu fler tjejer skullesöka. Men när det nu visat sigatt drygt 14 procent kvinnorfått plats på utbildningen ärdet ett resultat som vi är nöjdamed, säger Ann-Cathrine An-dersson som ansvarat för Rädd-ningsverkets marknadsföringav den nya brandmannautbild-ningen.

Resultatet av meritvärdering-en innebar att en högre andelkvinnor kom in i slutänden.Och det beror helt enkelt på attde procentuellt sett hade bättrebetyg. Men enbart bra betygräcker inte, samtliga sökandehar också genomfört ett kondi-tionstest där de ska gå på rull-band i sex minuter med full ut-rustning i åtta graders lutning.

Testet är detsamma för alla sö-kande.

Under året har informationom den nya utbildningenskickats till 27 000 idrottandetjejer.

De ”prova-på” utbildningarför kvinnor som Räddningsver-ket och räddningstjänster an-ordnat på flera platser i landetunder de fyra senaste åren harbidragit till att öka intressethos kvinnor för brandmanna-yrket och den nya utbildning-en.

Trots detta är andelen kvin-nor som arbetar som heltids-brandmän i Sverige näst intillobefintlig. Det finns endast etttiotal utbildade kvinnor blandlandets cirka 3 500 heltids-brandmän.

Yrket förändrasNu tror Ann-Cathrine Anders-son att trenden kommer attvändas.

– Med den nya tvååriga ut-bildningen har alla en chans attvälja yrket. Tidigare har tjejerinte vetat hur de ska göra för attbli brandmän eftersom det intefunnits några naturliga vägarin i yrket. Nu vet de vilka behö-righetskraven är och vilka fysis-ka tester de måste klara av.

Vad är det som talar för attde här tjejerna får anställningsom brandmän efter utbild-ningen och inte stupar på dehårda, fysiska anställnings-testerna?

– De här tjejerna, och även kil-larna, är pionjärer allihopa ochyrket kommer att förändrasmed dem. I dag är många rädd-ningstjänster i landet intresse-rade av att anställa kvinnor.Men vi vet förstås inte hur an-ställningstesterna kommer attvara utformade om två år.

– Det finns fortfarande gamlavärderingar och attityder kvar,så alla hinder är inte undanröj-da.

Hälften av de 180 elevernakom in på sina gymnasiebetyg,andra hälften på betyg och ar-betslivsefarenhet. Så mångasom 50 antagna hade i mittenav augusti tackat nej till sinaplatser, vilket öppnat upp förreservintag. De antagna är mel-lan 19 och 39 år och två av tre ärmellan 19 och 23 år.

Samtliga antagna genomgår iaugusti läkarundersökning ocharbets-EKG innan antagningenblir definitiv.

KATARINA SELLIUS

26 kvinnor gårnya utbildningen

stjänst”kursansvarig för första kullenpå Revinge. Han har själv färskerfarenhet från att arbeta påfältet, både som brandman ochförman i Eslöv. Evbäck ser baramöjligheter med den nya ut-bildningen.

– Det finns inget fog alls för defarhågor man hört på sina hållom att vi ska utbilda digitalabrandmän som sitter bakomdataskärmen och släcker brän-der. Tvärtom kommer elevernaatt utvecklas till mycket kompe-tenta operativa brandmän.

Har kunnat påverkaNär Evbäck jobbade i Eslöv satthan med i Brandmännens yr-keskommitté och har följt ar-betet med att utveckla den nyautbildningen.

– Räddningstjänsterna harhaft goda möjligheter att på-verka. De farhågor som manfortfarande kan höra grundarsig mest på okunskap. De allraflesta som fått information,bland annat via det regionalainforådet, är till övervägandedel positiva och tror att dettakommer att ge svensk rädd-ningstjänst ett lyft.

STIG DAHLÉN

Rosersberg

– Som en enda stor utmaning

Sandö– Dialogen med eleverna blir viktig

– Detta känns som en endastor utmaning. Vi är bered-da och väntar otåligt på attde nya eleverna ska komma.

Det säger Patrik Sveden-skiöld, ansvarig i Rosersbergför premiärklassen.

Mitt i den smärtsamma processdet inneburit att av ekonomiskaskäl säga upp personal har kvar-varande lärarkår jobbat för hög-

tryck med många nyheter på ut-bildningsområdet. Den störstaär den tvååriga utbildningen.

– Vi som arbetat i frontlinjenmed den utbildningen tyckeratt uppgiften är stimulerande.Vi är mentalt förberedda. Vissthar det från och till funnits endel moln på himlen, men vimåste vara och är flexibla. Detbehöver vi också vara när ut-bildningen kommit igång.

Det blir PBL-inriktad under-visning, alltså problembaseratlärande. Det ligger i tiden, menpassar också rent praktiskt. PBLbygger på arbete i grupper ochRosersberg delar in klassen ifem grupper med maximalt nioelever i varje. De leds av femhandledare, av vilka klassföre-ståndare Svedenskiöld blir en.

– Vi kommer också att ta tilloss kompetens utifrån i vissa

ämnen, exempelvis kommun-baserat säkerhetsarbete. Därhar vi ett samarbete med Karo-linska institutet inriktat påfolkhälsoperspektivet.

– Det blir mycket teori ochjämfört med tidigare lite merhögskola över utbildningen.Men det är viktigt att hant-verksdelen finns kvar, så visstska eleverna också få ägna sigmycket åt praktik.

– Vi är bra förberedda, menvi får inte planera ihjäl oss. Vimåste avvakta dialogen medeleverna. Den blir viktig.

Så sammanfattar RuneMoberg, chef i Sandö, lägetpå sin skola.

Han är fylld av tillförsikt, trotsatt kvoten 45 elever i skrivandestund enbart är fylld till 43(därav åtta tjejer) och att ett an-

tal återbud kan komma. Ingaproblem, menar Moberg.

– Det ser bra ut. Vi har en högandel regional rekrytering ochskulle det mot förmodan fattaselever vid kommande månads-skifte finns möjligheten till re-servuttagning ända fram tillmitten av september.

Den nya kategorin elever påSandö är unga och det är ingetnytt för skolan.

– Vi har haft många kurser förräddningsmän och vi harlandstingets räddningsgymna-sium med tre klasser här påSandö, totalt 90 elever.

Största förändringen med nyautbildningen, vilken blir den?

– Att vi påtagligt går från ska-deavhjälpande till förebyggan-de och riskhantering.

Därmed anser Moberg att cir-keln på sätt och vis har slutits

– Fram till 1972 var Sandö enren yrkesskola med unga elever,sedan kom civilförsvarsutbild-ningen med deltagarna över50. Därefter fick Sandö yrkesut-bildningen för räddningstjän-stens personal varvat med civil-pliktsutbildning. Nu är vi till-baka på en dominerande andelungdomsutbildning även omdeltidsutbildningarna fortsät-ter att vara stora hos oss.

Fakta om nya utbildningen■ Utbildningen ger behörighet till att bli brandman, men också tillarbete inom skydd mot olyckor i kommuner och företag ■ Utbildningen genomförs på Räddningsverkets skolor i Rosersberg,Sandö, Revinge och Skövde ■ Ansökningstiden för vårterminen går ut 1 september För att bli antagen till första kursen krävdes två veckor innan kurs-start lägst linjebetyg 3,67 och programbetyg 15,15 (utan arbetslivs-erfarenhet). Med arbetslivserfarenhet krävdes 4,19 respektive 16,09. ■ Mer information finns på www.brandman.srv.se och telefon: 020-25 0250.

Foto: STIG DAHLÉN

Nyheter8

Elisabeth Söderberg blevden stora överraskningennär Räddningsverkets led-ning i mitten av juni för per-sonalen presenterade försla-get till ny organisation ochnya chefer för den centralaförvaltningen.

Söderberg blir chef för avdel-ningen för olycksförebyggandeverksamhet.

Den centrala förvaltningenbantas från 360 till 320 tjänster.Det betyder att 40 av de nuva-rande medarbetarna inte fårplats i den nya organisationen.De fyra skolorna har tidigaregenomgått motsvarande stål-bad. Där försvinner samman-lagt 120 tjänster.

Kärnverksamheten i verketsnya organisation delas in i femavdelningar och i anslutningfinns ett antal stödfunktioner.Dessa framgår av organisa-tionsskissen här nedan

Centrum för risk- och säker-hetsutbildning ingår i organi-sationen, men lyder under egenstyrelse med representationfrån bland annat kommunernaoch näringslivet.

Centrumet har bildats av dentidigare utbildningsorganisa-tionen och omfattas inte av dennu pågående omorganisatio-nen.

OlycksförebyggandeAvdelningarna för olycksfö-

rebyggande verksamhet och

stöd till räddningsinsatser blirlika stora.

– När verket bildades 1986 vardet en renodlad räddnings-tjänstmyndighet. Från börjanav 90-talet har vi betonat viktenav förebyggande, men det tog15 år innan vi kom upp i likamånga tjänster för förebyggan-de som för stödet till den opera-tiva räddningstjänsten, sägernye överdirektören och arkitek-ten bakom den nya organisatio-nen, Ivar Rönnbäck.

Avdelningen för olycksföre-byggande verksamhet ska for-mas under hösten. Några hu-vuduppgifter blir:

Samhällsinriktat säkerhets-arbete: Omfattar det nationellaskadeförebyggande program-met och verkets stöd till kom-munerna för bland annat upp-rättande av handlingsprogramenligt lagen om skydd motolyckor.

Säker bebyggelse och håll-bar miljö: Normgivning ochrådgivning, yttranden kringplanfrågor och tunnelsäkerhet,frågor om naturolyckor, risk-hantering, brandförebyggandeåtgärder, med mera.

Brandfarliga och explosivavaror: I huvudsak de uppgiftersom tidigare Sprängämnesin-spektionen ansvarade för.

Transport av farligt gods:Normgivning och vägledning ifrågor om transporter av farligtgods, prov och intyg för förareoch säkerhetsrådgivare.

Chef blir alltså Elisabeth Sö-derberg med Ingemar Malm-ström som ställföreträdare.Han är i dag ställföreträdandechef på Risk- och Miljöavdel-ningen.

Stöd till räddningsinsatserI Avdelningen för stöd till rädd-ningsinsatser skapas en samladorganisation för att stärka sam-hällets förmåga att genomföraeffektiva räddningsinsatser vidolyckor, svåra påfrestningaroch höjd beredskap. Verksam-heter inom de nuvarande av-delningarna för räddnings-tjänst, ledning/teknik och risk-och miljö sammanförs i dennya avdelningen. Inriktningenär en indelning i fyra huvudom-råden:

- Räddningstjänstens plane-ring, ledning och organisation

- Beredskap mot olyckor medfarliga ämnen

- Räddningstjänstens teknik,utrustning och anläggningar

- Integrerat beslutsstöd förskydd mot olyckor (Rib).

En verksveteran, Roland Nils-son, blir avdelningschef medtvåårsförordnande (till skillnadfrån övriga chefer som har fyra-åriga förordnanden). Ställföre-trädaren kommer att rekryterasexternt.

Operativa avdelningen skabestå av en basresurs som kanhämta resurser från andra delarav organisationen. Ska huvud-sakligen syssla med det som nu-

varande Internationella avdel-ningen arbetar med, alltså in-ternationella insatser. Nuva-rande chef Kjell Larsson blirchef även för den nya enheten.

Lars Ekberg, chef för dagenstillsynsenhet, blir chef också förden nya tillsynsavdelningen.

Övriga ledande chefer: Cen-trum för risk- och säkerhetsut-bildning: Stefan Lundqvist,ställföreträdare: Lars Bjerge-stam.

Verksledningens stab: UlricaJohansson, Stab för verksam-hetsstöd: Carl-Axel Hermans-son, Informationssekretariatet:Greta Svensson, Rättssekretari-atet: Key Hedström, Sekretaria-tet för forskning och analys:Thomas Gell och Sekretariatför EU och internationella frå-gor: Rolf Nordengren.

Antalet chefer halveras, från59 i dagens organisation till 30.Framför allt är det kategorin”ställföreträdande” som för-svinner ur organisationstablån.

Vid informationen till perso-nalen i juni sa generaldirektörChristina Salomonson:

– Vi ska teckna chefskontrakt,där cheferna förbinder sig attställa sig bakom viktiga princi-piella frågor. De totalt 15 en-hetscheferna ska vara utsedda imitten av september. Vi kom-mer att arbeta aktivt för ökadjämställdhet vid chefstillsätt-ningarna.

Överdirektör Ivar Rönnbäckbetonade vid samma tillfälleför personalen att verket måstebli mer lyhört för kunderna:

– Vägledande för verkets fort-satta arbete blir att vi, förutomdirektiven från departementet,ska utgå från kundernas ochmålgruppernas behov och för-väntningar på oss. Det är motdessa ska vi matcha vår organi-sation.

Han avslutande informatio-nen med att lägga på en overhe-ad med följande övergripandemål för den nya organisatio-nen:

”Ett säkrare samhälle genomsystematiskt arbete för skyddmot olyckor.”

STIG DAHLÉN

Avdelningför stöd tillräddnings-

insatser(70)

Operativaavdelningen

(20-21)

Generaldirektör/Överdirektör

Räddningsverkets organisation vid centralförvaltningen i Karlstad blir så här från kommande årsskif-te. Inom parentes anges preliminärt antal tjänster.

Sekretariat för EU och internationella frågor (7-8)

Informations-sekretariat (24)

Rättssekretariat (9)

Sekretariat för forskning och analys (16)

Styrelse Internrevision (2)

Verksledningensstab (8)

Centrum förrisk och

säkerhetsutbildning

Tillsynsav-delningen

(12)

Avdelningför olycksfö-rebyggande verksamhet

(73)

StyrelseStab för

verksamhetsstöd (73)

Räddningsverkets nya centrala förvaltning

Räddningsverket omorganiserar

ElisabethSöderberg nyavdelningschef

Roland Nilsson är tillbaka somavdelningschef för den rädd-ningstjänstinriktade verksam-heten.

Till skillnad mot senast (1998)har han inte ansvar för den fö-rebyggande verksamheten,men pratar gärna om den.

– Att förebyggande får enegen profil är oerhört viktigt.Det är också en del av min upp-gift, att oförbehållsamt ge alltstöd till Elisabeth Söderbergsavdelningi tillämpningen avden nya lagen om skydd mot

olyckor, framförallt i fråga omhandlingsprogrammen.

Vilket blir din avdelnings vikti-gaste uppgift?

– Att samordna stödet frånsakavdelningarna till utbild-ningssidan.

Övriga chefer har fyraårigaförordnanden, du bara två år.Varför?

– Vi ska ju föryngra chefska-pet. Om två år fyller jag 61 år,det är lagom att jag får göra nå-got annat då.

Roland Nilsson tillbaka som chef

9

– Det ska bli spännande, kul.En utmaning.

Elisabeth Söderberg sätterord på det som väntar. Vidårsskiftet blir hon chef föravdelningen för olycksföre-byggande verksamhet.

När Räddningsverkets över-direktör Ivar Rönnbäck presen-terade de nya avdelningsche-ferna, var Elisabeth Söderbergöverraskningen.

Från ställföreträdande en-hetschef till avdelningschefmed ansvar för 72 personer.

– Jag har inte utövat chefskapmed personalansvar tidigare,förutom som projektledare. Sådet blir spännande.

Elisabeth har jobbat påRäddningsverket i tio år, komdirekt från brandingenjörsut-bildningen i Lund till Karlstad.

De första sex åren jobbadehon på utbildningsavdelning-en. 1999 gick hon över tillräddningstjänstavdelningenoch blev ställföreträdande en-hetschef. Har sedan dess ävenjobbat med utredningar kringnya utbildningen, kommunalahandlingsprogram och nya la-gen.

Vad är det som lockar mednya jobbet?

– Att få jobba på strategisknivå, det känns som en utma-ning.

Du gillar det?– Ja, jag tror jag har förmåga

att lyfta blicken.Det var också därför som Ivar

Rönnbäck fastnade för Elisa-beth tillsammans med Inge-mar Malmström som ställföre-trädande chef.

– Vi valde kombinationenoch jag tror den blir bra. Elisa-beth har helhetssyn, kan riska-nalys och säkerhetsarbete. In-gemar är van tungt regelstyrtarbete och samverkan med an-dra myndigheter, säger IvarRönnbäck.

Ingen expertAvdelningen olycksförebyg-gande verksamhet kommer attspänna över traditionellt före-byggande arbete, tvärsäker-hetsprojektet, brandfarligaoch explosiva varor, transportav farligt gods. Det blir ett brettfält att greppa över.

– Ja. Men jag ser mig inte somen expert. Det finns ingen an-ledning att jag ska kunna alla

detaljer. Jag ser mig som en le-dare, ska kunna huvudinrikt-ningen och göra vägval.

Innebär det att Räddnings-verket nu rekryterar en an-nan typ av ledare?

– Det vet jag inte, men detkänns som om helhet, samar-bete, och kommunikation pri-oriteras.

Vad är viktigt för det nyaRäddningsverket?

– Att vi kan se bilden av vart viär på väg. Vi måste ha ständigdialog med våra målgrupperoch skapa mening i det medar-betarna gör. Det är också vik-tigt med mer samarbete mel-lan avdelningarna.

Tycker du det saknats, attvarje avdelning jobbat merför sig själva?

– Lite så har det varit. Vi mås-te ha verksamheten mer i fokusän själva organisationen. Enstor organisation måste delasin i olika delar för att bli han-terbar. För mig är inte gräns-dragningarna mellan delarnadet viktigaste, utan samord-ningen.

PER LARSSON

Oljesanering kostade miljonerSaneringsarbetet efter oljeolyckan utanför den skånska kustenkommer enligt Räddningsverkets prognoser att kosta miljonbe-lopp.

– Kommunerna har ännu inte kommit in med sina krav, mentillsammans med Kustbevakningens kostnader, kommer detförmodligen att röra sig om runt 20 miljoner kronor, säger Mar-garetha Ericsson, oljeskyddsansvarig på Räddningsverket.

Räddningsverket har tvingats begära ytterligare 19,5 miljonerkronor av staten för att klara att betala kostnaderna i sambandmed oljeutsläppet.

Det var i maj som ett polskt lastfartyg kolliderade med detstörre kinesiska lastfartyget Fu Shan Hai och rev upp ett storthål i dess sida. Fartyget hann aldrig bogseras in på grundarevatten utan sjönk.

Kampen mot oljan längs den skånska kusten krävde stora in-satser. Räddningsverket använde material från tre av de fem ol-jeskyddsförråden och nu pågår ett omfattande arbete att åter-ställa beredskapen.

Räddningsverket kommer att ersätta Ystads och Simrishamnskommuner för saneringskostnader.

– Men också Trelleborgs kommun. Samtidigt med olyckanskedde ytterligare ett utsläpp av olja som drev iland i Trelleborg.

Räddningsverket kommer nu att kräva det förlista fartygetsförsäkringsbolag på kostnaderna.

Ökad risk för stora oljeolyckorEtt nytt och omarbetat inriktningsdokument – ”Det svenska ma-rina oljeskadeskyddet inför 2010-talet” – kommer att ligga klarti höst.

– Dokumentet syftar till att ge en bild av skyddet mot oljeska-dor, identifiera risker och ange mål och åtgärder för att minskaoljeskadorna och konsekvenserna av dessa, säger Thord Tärn-brant, vid Risk- och Miljöavdelningen, Räddningsverket.

Mål och åtgärder baseras på de nationella miljömålen. Doku-mentet har tagits fram av Räddningsverket, Kustbevakningen,Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet och IVL,Svenska Miljöinstitutet AB.

– Vi ser en förändrad och växande riskbild vad gäller oljeut-släpp till följd av stora tankfartygsolyckor. Särskilt på grund avde kraftigt ökande oljetransporterna på Östersjön. Däremot servi en minskad riskbild för avsiktliga utsläpp, säger Tärnbrant.

Malmö utan blåljus på automatlarmMalmö slutar att åka med blåljus på alla automatlarm.

– Vi vill höja kvalitén på kommunens anläggningar och slippa97 procent onödiga larm, säger Maya Stål, brandingenjör vidMalmö Brandkår.

Det nya är att alla anläggningar ska följa en kvalitetsplan därdet ställs krav på organisation, teknik, underhåll och uppfölj-ning av larm.

Metoden är att under en femårsperiod se automatlarmen somteknisk service.

Ett första delmål är att redan nästa år minska de onödiga lar-men med 50 procent.

– Vi gör en bedömning av anläggningens tillförlitlighet ochkonsekvenser av en eventuell brand. Målet är att alla anlägg-ningar ska uppfylla vissa kriterier på tillförlitlighet och att vi2007 ska återgå till att se alla automatlarm som räddnings-tjänst.

Anläggningar där konsekvensen kan förväntas bli stor vid enbrand kommer fortfarande att betraktas som räddningstjänst.

Utbildar inför utlandsuppdragFolke Bernadotteakademin, FBA, är en ny myndighet som sam-ordnar särskild utbildning inför svenska insatser i internationel-la katastrof- och krishanteringsinsatser.

Syftet är att räddningsarbetare, militärobservatörer, civilpoli-ser, biståndsarbetare och annan personal ska gå en gemensamså kallad missionsförberedande utbildning i anslutning till attutlandsuppdraget startar.

– Tanken är att samköra utbildning i säkerhet, hygien, hälsa,kulturella skillnader och annat som har gemensam karaktäroavsett vilket uppdrag man ska ut på. Det är ett sätt att effekti-visera och göra det billigare. Vi tycker det är en bra idé, sägerKjell Larsson, internationella avdelningen, Räddningsverket

– Tror jag har förmågaatt lyfta blicken

Foto: PER LARSSONHon ska basa över 72 personer. Elisabeth Söderberg ser det som en utmaning att få jobba på strategisknivå.

Mer grönsaker och färrestekta ägg.

Gemensam frukost har bli-vit nyttigt för både kropparoch trivsel i Norra Älvsborg.

– Vet inte om jag gått ner ivikt, men jag mår bättre påmitt arbetspass, säger in-satsledare Christer Oscars-son.

Brandmännens vikt ökade ochkolesterolvärdena blev högre.Det ledde till beslutet att erbju-da kollektiv frukost.

– Idén är inte att tvinga nå-gon, men att tillhandahålla nå-got bra, säger styrkeledare Jan-Erik Andersson.

För självkostnadspris, 15 kro-nor för full frukost, kan bådeskift- och dagpersonal hugga

in på ett varierat frukostbord.Rena hotellfrukosten – och

gott om fräscha grönsaker.– Jag åt inte nyttigt tidigare.

Tyckte inte jag såg grönsakerpå andra tallrikar heller, sägerChrister Oscarsson.

– En ”brandmannafrukost”var tekakor, två stekta ägg ochfalukorv, säger Jan-Erik An-dersson.

Det sägs att man även kläm-de hamburgare till frukost?

– Det har nog hänt, men detvar inte vanligt.

Kvällsmål ocksåDe brandmän Sirenen träffadehögg nu in på fil, kokta ägg ochladdade med mycket grönsa-ker.

– Det här är bra. Tidigare kun-de vi stå vid spisen allihop ochsteka två-tre ägg var till frukost,säger Jonas Gustafsson.

– Riktig mat på morgonengör att man står sig till lunch,nu kommer ingen matthet. Viäter ofta den här maten påkvällen också, säger ChristianAndersson.

Det är brandmännen som be-gärt att ha möjlighet till sam-ma utbud på kvällsskiftet.

– Förr var det mer, vad skaman säga, restaurangmat…

Pizza med andra ord. Är denförbjuden nu?

– Nej, skiftpersonalen äterpizza någon gång. Lite nöje

måste man få ha, säger Jan-ErikAndersson.

Frukostsatsningen startadesom ett projekt 2001. Efter ettår gjorde företagshälosvårdenen undersökning. Det visadesig att kolesterolvärdena sjun-kit och viktökningen bromsats.

– Men det beror nog inte barapå frukostarna, utan på att viblivit medvetna och ändratkostvanor totalt.

Det märks i markalådans kas-sa. Där har omsättningen min-skat drastiskt.

– Kaffe och choklad på kväl-len är nästan borta. Det dricksnästan ingen läsk, men destomera vatten.

Lättare varorVad personalen får i sig ses nuöver kontinuerligt.

– En del produkter kan bytasut mot lättvarianter. Vitt brödaccepteras inte. Vi tittar på vadvi har för drycker i brandbilar-na, ännu finns alla varianterfrån läsk till vatten.

Sedan förra sommaren är detgemensamma frukostbordetstadigvarande verksamhet i

både Trollhättan och Väners-borg.

En brandman på respektivestation är ansvarig för inköpen,alla ska hjälpa till att duka uppfrukostbordet.

Ökad samvaroFrukosten är inte bara bra förmagarna, utan även för triv-seln.

– Tidigare satt dagpersonaloch skiftpersonal i två olikamatsalar. Nu äter vi tillsam-mans. Det förebygger konflik-ter och ökar trivseln på jobbet.Det här är en förmån och godpersonalvård förutsätter vissaförmåner, säger personalsekre-teraren Thomas Löwenäng.

Väljer då alla frukostbordetför 15 kronor?

– Inte alla, men skift-personalen äter nästanmangrant, säger Jan-Erik Andersson.

Ambitionen är attäven få med rädd-ningstjänstförbundetssju deltidsstationer påtemat nyttigare kost.

– De får driva det påsamma sätt, men det ärnaturligtvis svårare attfå kontinuitet där.

Hur mycket har fru-kostsatsningen kostatför arbetsgivaren?

– Vi fick köpa två nya kylskåpför att få plats med maten. Vid

senaste halvårsräkningen sak-nades 500-1 000 kronor för attfrukosten skulle gå ihop eko-nomiskt. Det är småpengar. Ar-betsgivaren erbjuder också enfrukt om dagen, det kostar cir-ka 10 000 kronor om året, sägerThomas Löwenäng.

Han anser att kostsatsningenmåste fortsätta.

– Det som inte utvecklas själv-dör. Vi har breddat sortimentetmed kryddor, för att inspireratill att laga mat. Det finns för-slag att skicka två personer tillviktväktarna enbart för attskaffa kunskap. De kan sedanbli instruktörer i Trollhättanoch Vänersborg.

PER LARSSON

Ägg, fil och smörgås. ChristerOscarsson får en rejäl frukost.

Ju fler kockar, desto trevligareblir det. Jan-Erik Anderssonskär upp tomater.

Maten rockar – men inte fettFoto: PER LARSSON

Mums för brandmän. Jonas Gustafsson hugger in på nyttig frukost numera. Och det blir gärna samma mat på kvällsskiftet, i stället för pizza.

NyheterSirenen Nr 5 • 2003 11

Räddningstjänster i kommunalförbund 1997-2002

Tidsåtgång för förebyggande arbete 1997-2002 (personer per år)

Personal i beredskap, vardagar dagtid, 1997-2002

Information till kommuninvånare

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002Kommuner 288 288 289 289 289 289Räddningstjänster 256 248 243 234 229 225därav förbund 13 17 19 22 23 25Kommuner i förbund 45 57 65 77 83 89

År BI BM BfH BmH BfD BmD Övr Totalt1997 4 134 136 705 673 2 462 18 4 1321998 4 136 135 704 672 2 439 21 4 1111999 4 130 134 701 669 2 418 21 4 0772000 4 127 130 700 665 2 415 26 4 0672001 4 128 128 701 660 2 402 25 40482002 4 125 129 706 658 2 371 25 4 018BI = brandingenjör, BM = brandmästare, BfH = brandförman hel-

tid, BmH = brandman heltid, BfD = brandförman deltid, BmD =brandman deltid.

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002Förebyggande arbete totalt 510 501 549 581 624 621däravBrandsyn 308 262 242 251 255 254Extern utbildning o information * 130 149inom kommunal verksamhet 121 118 130 130utom kommunal verksamhet 105 107 127 132*1997 och 1998 redovisades all utbildning och information gemensamt

År Rä.tjänster andel till samtligasom lämnat kommuninv

1997 181 71% 1451998 205 83% 1651999 212 87% 1792000 201 86% 1732001 204 89% 1792002 199 88% 183

Rekrytering deltidsanställd brandpersonal 2002

Län A B C D E F GStockholm 16 6 5 83% 15 12 80%Uppsala 6 6 6 100% 22 16 73%Södermanland 8 8 7 88% 19 9 47%Östergötland 13 13 12 92% 31 23 74%Jönköping 12 12 6 50% 39 13 33%Kronoberg 7 7 5 71% 25 10 40%Kalmar 11 11 10 91% 40 21 53%Gotland 1 1 1 100% 7 2 29%Blekinge 2 2 1 50% 14 5 36%Skåne 28 26 17 65% 67 34 51%Halland 5 5 4 80% 20 8 40%Västra Götaland 33 33 21 64% 90 40 44%Värmland 10 10 10 100% 36 18 50%Örebro 4 4 3 75% 19 6 32%Västmanland 9 8 6 75% 18 7 39%Dalarna 12 12 7 58% 34 16 47%Gävleborg 7 7 5 71% 25 10 40%Västernorrland 6 6 4 67% 27 10 37%Jämtland 8 8 6 75% 37 19 51%Västerbotten 15 15 11 73% 45 24 53%Norrbotten 12 12 6 50% 26 10 38%Totalt 225 212 153 72% 656 313 48%

Upplysning om varning och information vidallvarliga olyckshändelser

Behovet av brandvarnare ihemmen har blivit en alltviktigare fråga för rädd-ningstjänsterna.

160 av 225 räddningstjän-ster har informerat om dessbetydelse.

– En bra början, men riktigtbra är det inte förrän alla gördet. Fler har redovisat planer

på hur informationen ska spri-das i framtiden och en del harstartat under 2003, säger Jan-Erik Gustavsson på Räddnings-verkets tillsynsenhet.

För sjunde året presenterarRäddningsverket en rapportöver tillståndet inom rädd-ningstjänsten.

Huruvida räddningstjänster-na informerat om behovet av

brandvarnare, redovisas förförsta gången. 160 av 225 hargjort det.

– Räddningsverket har ju iallmänt råd meddelat att detanses skäligt att bostäder ärförsedda med minst en brand-varnare, säger Jan-Erik Gustavs-son.

60 av 225 räddningstjänsterföljde i sin tillsynsverksamhet

upp om det fanns brandvarna-re i bostäder.

I samband med brand kon-trollerade 192 räddningstjän-ster förekomsten av brandvar-nare.

Det kan också noteras att 88procent av räddningstjänster-na upplyst sina kommuninvå-nare om hur varning och infor-mation sköts vid allvarliga

olyckshändelser.– Men att 26 räddningstjän-

ster ännu inte lämnat sådanupplysning är inte så bra.

”Kommunal räddningstjänst2002 - en lägesredovisning” vi-sar inga dramatiska förän-dringar jämfört med förra året.

PER LARSSON

A = RäddningstjänsterB = med deltidspersonalC = rekryteringssvårigheterD = Andel

E = Brandstationer med deltidspersonal

F = rekryteringssvårigheterG = Andel

Räddningstjänstens tillstånd

Ladda ner ellerbeställ rapportenKommunal räddningstjänst2002 – en lägesredovisning kanladdas ner från Räddningsver-ket hemsida (www.srv.se), detgäller både själva rapportenoch statistikbilagan.

Rapporten kan också bestäl-las gratis från Räddningsverketspublikationsservice, fax 054-13 56 05, e-post: publikations-service@srv.se, postadress:Räddningsverket publikations-service, L124, 651 80 Karlstad,

Best nr: I99-103/03

Brandstationer 1997-2002År 1997 1998 1999 2000 2001 2002Brandstationer 752 746 744 743 740 736styrkorMax 90 sek. ansp. 71 75 73 78 75 77Över 90 sek. ansp 603 596 596 597 588 588Mer än en styrka,ansp. 1-10 minuter 78 75 75 68 77 71

Brandvarnare allt viktigare fråga

IVPA-larm 1999-2002År 1999 2000 2001 2002

Räddningstjänster 243 234 229 225utför IVPA-larm 80 79 73 68Andel 33% 34% 32% 30%Avtal med sjukvård 57 62 49 56

I slutet av 2001 fanns det totalt18 721 personer anställda ikommunal räddningstjänst.11 770 av dem var deltidsan-ställda brandmän och befäl.

I drygt hälften (114 ) av lan-dets räddningstjänster baserasall beredskap på deltidsanställdpersonal.

Vid nästan 80 procent (584)av landets brandstationer är detenbart deltidsanställda somrycker ut vid larm.

– Det är ingen tvekan om attdeltidsbrandmännen är viktigaför yttäckningen av landet, sä-ger Jan-Erik Gustavsson.

■ ■ ■

Sedan 1997 har bemanningeni beredskap dagtid totalt i lan-det minskat med drygt 100 per-soner.

– Det är inte så mycket, menlokalt kan förändringarna för-stås vara stora.

■ ■ ■

Svårigheterna att rekryteradeltidspersonal har varit spörs-mål senaste året. 72 procent avräddningstjänsterna säger sigha problem.

Men alla brandstationer var

för sig är det 48 procent – 313av 656 stationer med deltids-personal – som har problem

■ ■ ■

Allt fler jobbar förebyggande.1997 fanns motsvarande 510heltidstjänster med förebyg-gande uppgifter, 2002 var det621.

■ ■ ■

På landets 736 brandstationerfinns 817 utryckningsstyrkor.

472 av dem (57,8 procent)har en anspänningstid på femminuter. 149 styrkor (18,3 pro-cent) har en anspänningstid påmax 90 sekunder.

375 styrkor (45,9 procent) be-står av fem personer.

■ ■ ■

Det finns insatsplaner upprät-tade för 11 768 objekt i landet.Enligt räddningstjänsterna finnsdet behov av insatsplaner förytterligare 5 272 objekt.

■ ■ ■

Totalt fanns i landet 546 såkallade paragraf 43-anläggning-ar. 343 av dem hade utfört risk-analys enligt skyldigheterna.

Det finns 310 verksamhetersom bör omfattas av Sevesolag-

stiftningen (så kallade Seveso-anläggningar) rapporterarräddningstjänsterna. 176 i denlägre kravnivån och 134 i denhögre.

Räddningsverket anser att allaverksamheter för vilka Sevesola-gen är tillämplig även ska be-traktas som paragraf 43-anlägg-ningar. 226 av 310 Sevesoan-läggningar finns förtecknadesom paragraf 43-anläggningar.

Det innebär att 27 procent avlandets Sevesoanläggningarinte är förtecknade i kommunalräddningstjänstplan.

■ ■ ■

214 räddningstjänster har av-tal om gränslös samverkan, 167av dem med samtliga grann-kommuner. Förhållandet har istort sett varit oförändrat de se-naste fyra åren. Av de elva kom-muner som inte har avtal omgränslös samverkan, anger femsom skäl att det inte ger någonavgörande tidsvinst, fyra att av-tal om samverkan är under ut-redning eller kommer att teck-nas under 2003

80 procent har enbart deltidare

Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 200312

–Viktigt att skärsläckarenkommer in i utbildningen

1996 startade Räddnings-verket skärsläckarprojektet.Sju år senare upplevs pro-jektet ha kört fast i myndig-hetens korridorer.

– Det är inte rimligt att ge-nomförandet av en ny me-tod ska ta tio år, säger KjellWahlbeck, chef för SödraÄlvsborgs räddningstjänst-förbund.

Tillsammans med sin ställföre-trädare Ulf Edholm uppvakta-de han i våras Räddningsverketför att skärsläckarprojektet inteska rinna ut i sanden.

Först i år erbjöd Räddnings-verket kurser i skärsläckaren. Fålärare är utbildade och all ut-bildning, nationellt och natio-nellt, sköts av Krister Palmkvistoch Ronny Fallberg vid SödraÄlvsborgs räddningstjänstför-bund.

– Vi har förklarat att vi är in-tresserade av att fortsätta pro-jekt- och metodutveckling avövertrycksventilation och skär-släckaren. Det finns fortfarandemycket att göra men vi vill inteisolera kunskaperna hos oss.Det är nödvändigt att ha medRäddningsverket, Sverigesprovnings- och forskningsinsti-tut (SP) och andra räddnings-tjänster.

Ett släckverktygFrån att inledningsvis ha varittänkt som en fast monteradhåltagare är det nu ett släck-verktyg med handburen lanssom kan skötas av en person.Försök och praktiska erfaren-heter har visat att i kombina-tion med en övertrycksfläkt ärdet mycket effektiv metod motbränder i små och medelstorautrymmen.

Skärsläckaren tar sig igenomnästan vilka material och väg-gar som helst. Utifrån kan se-dan en fin vattendimma spru-tas in som snabbt kyler brand-gaserna.

Södra Älvsborgs räddnings-tjänstförbund i samarbete medSP har på Räddningsverketsuppdrag gjort en rad tester ochdär känner man att metodenredan borde kommit in i

grundutbildningen på Rädd-ningsverkets skolor.

– Det är viktigt att nya erfa-renheter förs ut i utbildningenoch inte stannar i projekt. Detmåste finnas en mottagandeorganisation på skolorna somkan föra kunskaperna vidare,säger Kjell Wahlbeck.

Saknar rätta stödetTrots att det är Räddningsver-kets eget projekt saknar hanoch hans kollegor den rättauppbackning från myndighe-ten.

– Det går i stå inom Rädd-ningsverket. Visst ska man varaskeptisk mot nyheter men vik-tig kunskap får inte motarbe-tas av fördomsfulla uppfatt-ningar.

Även inom räddningstjän-sten märks ett motstånd.

– En förklaring är rädslan föratt det innebär rationalisering-ar, att styrkorna ska minskasoch det är olyckligt. Syftet ärinte att minska personalenutan skärsläckaren är ett kom-plement för att öka effektivite-ten.

Fokusering på rökdykningMen huvudförklaringen tillmotståndet tycks vara svenskräddningstjänsts fokuseringpå rökdykning – släckning ini-från. Allt är anpassat för rök-dykning med en sammanhål-len styrka 1+4 – från Rädd-ningsverkets utbildningar tillräddningstjänsternas övnings-fält. Nya släckmetoder ses medmisstänksamhet.

– Med rökdykning har viegentligen fått en sämre ar-betsmiljö. Skärsläckaren ersät-ter inte rökdykning men med-ger att vi arbetar på ett annatsätt. Vi behöver inte självklartskicka in folk inledningsvis, sä-ger Krister Palmkvist.

Skapar låsningarKravet att man ska vara 1+4 föratt göra ett ingripande skaparlåsningar och står inte i sam-klang med nya lagen anserställföreträdande räddnings-chefen Ulf Edholm.

– Nya lagen säger att vi ska

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund vill fortsätta utveckla skärsläckaren. Krister Palmkvist sergärna en förändring av lansens utformning. Om vattnet kommer in under armen i stället för över axelnskulle det bli lättare att hålla lansen en längre tid.

Skärsläckaren är en unik svensk släckmetod somöppnar en rad möjligheter att förändra metod ochtaktik vid brandsläckning.

Den har väckt stort intresse runt om i världen.Här hemma har det gått lite trögare.

Hindret för ett brett genomslag tycks vararäddningstjänstens fokusering på rökdykning.

Dessutom råder delade meningar inomRäddningsverket och vissa anser att man ännu vetför lite om skärsläckarens förmåga.

SkärsläckarenSirenen Nr 5 • 2003 13

Sprinkler tilltalade inte Fun-dia Special Bar AB i Smedje-backen.

Företaget valde att satsapå en bil med skärsläckareför 800 000 kronor – somman skänkte till kommunen.

Fundia har problem med sinajättelika textila spånfilter somfattar eld. Kostnaderna fördriftstopp är enorma och för-säkringspremierna har rusat ihöjden.

– Till slut krävde försäkrings-bolaget att vi skulle installerasprinkler och det tyckte inte vivar en bra lösning. Jag hade lästen del om skärsläckaren så vibeslöt testa den, berättar Ken-neth Carlsson, säkerhetschef påFundia och dessutom deltids-förman vid räddningstjänsten iSmedjebacken.

Tekniskt byteTesterna utföll till belåtenhetoch företaget bestämde sig föratt köpa en ”minibil”, sammakoncept som testas på Öckerö,Nyköping och Karlskoga.

– Vi har gjort ett tekniskt bytemed försäkringsbolaget mentyckte det var meningslöst attställa bilen på företaget. I stäl-let skänkte vi den till kommu-nen för att den ska utnyttjasbättre.

Smedjebacken har gjort enrad tester och använder dentillsammans med en hög-trycksfläkt.

– Vi har sagt att vid livrädd-ning ska det ta högst 2-2,5 mi-nuter att slå ner branden, ven-tilera ut röken tillräckligt föratt kunna se om det finns nå-gon därinne.

Tjänar fyra minuterVid ett test tog det 30 sekunderatt ventilera ut en trerumslä-genhet. Skärsläckarens effekti-vitet och fördelen med en litenenhet har redan visat sig i skar-pa lägen.

– För några veckor sedanhade vi en brand i ett uthus.Den fina vattendimman är ef-fektiv och branden var släcktnär huvudstyrkan anlände.Med skärsläckarenheten är vipå plats fyra minuter före hu-vudstyrkan och det betydermycket.

Fundia har två valsverk i Box-holm och även där görs en sats-ning som kommer räddnings-tjänsten till del.

– Vår vd Kimmo Väkiparta ärframsynt och han har redan lo-vat Boxholm en skärsläckare,men där sätts den på derassläckbil, säger Kenneth Carls-son.

Köpte skärsläckarei stället för sprinkler

Kjell Wahlbeck och Ulf Edholm vill ha bättre fart på skärsläckarutvecklingen och att den kommer in iutbildningen. – Att genomförandet av en ny metod ska ta tio år är inte rimligt, säger Kjell Wahlbeck.

Ingen blir profet i sitt hem-land. Talesättet skulle kun-na tillämpas på skärsläcka-ren och de som arbetar medden.

Trots att det är en svenskuppfinning säljer den bättreutomlands.

Det tar alltid tid för en ny pro-dukt att slå igenom, men i skär-släckarens fall har det gått trö-gare i Sverige än i övriga län-der.– Intresset ökar över hela värl-den. Jag är glad att det rör påsig i rätt riktning, säger Lars GLarsson, något luttrad vd förCold Cut Systems, som tillver-kar skärsläckaren.

Nu ser det ut som en isloss-ning är på väg. Allt fler svenskakårer visar sitt intresse och

Cold Cut Systems (CCS) har be-ställningar på 15 skärsläcka-renheter för leverans.Totalt har det sålts 55 skär-släckare och av dessa har 33gått till utlandet.CCS levererar också de så kalla-de taktiska enheter, en Merce-des Sprinter med skärsläckareoch avsedd för två man, somtestas på flera håll i Sverige.Hittills har sex stycken sålts, tvåtill Karlskoga medan Öckerö,Sörmlandskustens räddnings-tjänst och Smedjebacken harvar sin. En sjunde är underbyggnad.

Priset varierar beroende påutrustning, men för monteringpå en basbil cirka 275 000 kro-nor och monterad i en Merce-des Sprinter strax under800 000 kronor.

Från och med januari i år er-bjuder Räddningsverket kur-ser för skärsläckaren och denfinns med i den nya tvåårigagrundutbildningen på allafyra skolorna.

Räddningsverkets överdirektörIvar Rönnbäck medger att dettog för lång tid att få in skär-släckaren i utbildningssystemet.

– Det finns olika syn på skär-släckaren inom Räddningsver-ket och det kan ha bidragit. Enannan förklaring är att mångatror att skärsläckaren ska ledatill nedskärningar av insats-styrkorna. Det är inte syftetutan det handlar om att kunnagöra bättre insatser.

Räddningsverkets kunskapssamordnare:

–Den är inget universalverktygÖkad efterfrågan – även i Sverige

forts nästa sida

vara ute bland allmänhetenoch arbeta förebyggande ochdå måste vi kunna jobba tvåoch två. Nu är vi beroende avatt hela styrkan är samlad.

Intresse internationelltSkärsläckarens kapacitet harväckt internationell uppmärk-samhet och intresset är stort.Sedan 2,5 år tillbaka har KristerPalmkvist ägnat större delen avsin tjänst åt extern utbildning.Förutom hos en rad räddnings-tjänster här hemma har han ut-bildat i England, Tjeckien, Dan-mark, Norge, Holland, Tysk-land, Malaysia och USA. Senas-te resan, i början av augusti,gick till Wuppertal söder omKöln.

Kjell Wahlbeck betonar attdet inte handlar enbart om tek-nik utan det viktiga är de möj-ligheter till ny metodik ochtaktik som skärsläckaren ska-par. Runt om i världen finns ettintresse att jobba med mindre

enheter, inte minst i storstäder.Fordonen och rökdykarstyr-korna är stora och tar tid attförflytta.

Mindre enheter, så kalladetaktiska enheter med två man,övertrycksfläkt och en skär-släckare, testas redan på flerahåll i landet. Bland annat i Öck-erö, Karlskoga och Nyköping.

Södra Älvsborg tycker tidenär mogen för att på bred frontlansera ett taktiskt konceptsom bygger på små enheter,1+1 eller 1+2, utrustade medbland annat skärsläckare.

Stoppa och stabiliseraUppgiften för dessa taktiskaenheter är inte i första hand attfullfölja ett insatsarbete utanatt stoppa och stabilisera enpågående utveckling av enolycka tills förstärkningsreur-ser anländer.

– Kalla det Stop-team. Detmedger flexibilitet och germöjlighet att operera med be-

gränsade resurser på ett effek-tivt sätt. Teamets uppgift ärinte bara att ingripa vid brän-der utan även vid andra typerav insatser. Den taktiska upp-giften är densamma – stoppa,säkra och stabilisera ett pågå-ende olycksförlopp i avvaktanpå förstärkning.

Skulle rädda deltidskårerDeltidskårer som hotas av

ekonomiska skäl eller rekryte-ringsproblem skulle kunnaräddas av Stop-Team.

– Jag ser en fara i att allt flerkommuner lägger ner deltids-styrkor av ekonomiska skäl.Gör om deltidsstyrkorna till1+2 med skärsläckare som kangöra en snabb första insats iväntan på huvudstyrkan. Detskulle göra det möjligt att be-hålla räddningstjänsten påmånga orter där den annarsskulle läggas ner.

GUNNO IVANSSON

Räddningsverkets kunskaps-samordnare för områdetBrand, Håkan Kruse, vill hafler tester av skärsläckaren.

– Skärsläckaren lanseras somett universalverktyg och det ärdet inte. Det är ett verktygbland alla andra som vid vissatillfällen är oslagbart.

Han vill ha fler svar om skär-släckarens förmåga, bland an-nat resultat från test i större lo-kaler som ska göras i finska Ku-opio under hösten.

– Till de som ringer hit ochfrågar säger jag vänta till vi vetvad den går för och det gör viefter testen i Kuopio.

I vissa situationer är skär-släckaren unik.

– På en hyresfastighet medkrypvind utan ingångar är denoslagbar. Eller långa korridordär strålen hinner lösas upp ien vattendimma.

Tvärtemot erfarenheterna

från fältet hävdar han att denär mindre lämplig vid mindrebränder.

– För små utrymmen, som lä-genheter och villor är vi mertveksamma till skärsläckaren.Där är vi eniga, jag och expertersom Stefan Särdqvist, StefanSvensson, Lasse Bengtsson.

Får ingen vattendimmaAnledningen är enligt HåkanKruse att man inte får denvattendimma som påstås.

– Strålen är samlad upp tillfem meter. I ett litet rum träffarstrålen motsatta väggen ochrinner ner. Säger någon någotannat är det ren okunskap.

Detta stämmer inte enligtKrister Palmkvist, som testatskärsläckaren på uppdrag avRäddningsverket.

– Det Håkan Kruse säger skul-le kunna stämma för ett rumsom inte brinner. Strålen bör-jar succesivt brytas upp så snart

den går genom väggen. Närstrålen med det höga trycketträffar värmen förångas vatt-net och det är det som ger densnabba effekten.

Att skärsläckaren är effektiv ismå utrymmen har visats i tes-ter.

– Försöken vi gjorde tillsam-mans med SP på ett 40 kvadrat-meter stort rum sänkte brand-gastemeperaturen mycketsnabbt.

Skärsläckaren ersätter intekonventionell släckning menär effektiv där man annars intekommer åt.

– Skärsläckaren påverkaromedelbart brandutvecklingoch det betyder oerhört myck-et för den fortsatta insatsen.Jämfört med andra utrustning-ar jag mycket rörligare. Jag kanröra mig, göra nya punktering-en och få ökad effekt, sägerKrister Palmkvist.

Skärsläckaren i nya utbildningen

Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 200314

Räddningstjänsten i Mönste-rås har haft skärsläckaren idrygt ett år och där är manmycket nöjda med den. Tvåvillor står fortfarande kvartack vare skärsläckaren.Mönsterås har haft sin skär-släckare sedan maj förra åretoch den sitter monterad på envanlig släckbil. Örjan Anders-son, brandförman i Ålem, sågden för första gången på Brand2000 i Älvsjö.– Jag trodde stenhårt på idénoch gör det fortfarande.

Mönsterås använder skär-släckaren i kombination meden högtrycksfläkt. Fläkten hjäl-per till att föra in det finförde-lade vattnet och de två verkty-gen hör ihop enligt Örjan Jo-hansson.

– Vi har försökt arbeta utanskygglappar. Eftersom detfinns så lite erfarenheter har visagt att vi använder den till allt,så får vi se vad den duger till.

Vid två villabränder förstahelgen i april fick skärsläcka-ren visa vad den är bra på: attsnabbt kyla rökgaser i slutnautrymmen.

Pulserade brunsvart rökFörsta larmet kom sent på lör-dagseftermiddagen sedan detbörjat brinna i en villa i Elm-hult. Villan hade två garagetill-byggnader och i den ena fannsen värmepanna som fattat eld.Tillbyggnaden var övertändnär räddningstjänsten anlän-de.

– I bostadshuset fanns baralite rök men när vi gick runt hu-set såg vi att det pulserade uttjock, brunsvart rök från enventilationsöppning på vin-den, berättar Daniel Åström,förman vid räddningstjänsten iÅlem.

Daniel Åström tog med sigskärsläckaren, klättrade upp ien skarvstege och sköt genomväggen in på vinden. Samtidigtöppnade en rökdykare vinds-luckan från andra gaveln för attförsöka släcka den vägen meden fogfighter.

– Först slog en oerhörd hettaemot honom, men när skär-släckaren gick genom väggenkände han hur det svalnade avpå bara några sekunder.

Utan vattenskadorInne på vinden var det förkol-nat och förmodligen baraögonblick från en övertänd-ning. Han tror inte att de räd-dat vinden med fogfightern.

– Nu släckte vi dessutom utanvattenskador.

Vid 13-tiden på söndagen var

det dags igen, brand hade ut-brutit i en villa i Timmernab-ben. Då räddningstjänstenkom fram hade branden gåttigenom taket och flammornaslog upp runt skorstenen.

Sköt in på vindenEn och en halv-plansvillans sto-ra tak gjorde det svårt att kom-ma åt branden. Örjan Johans-son fick då idén att sticka inskärsläckarens munstycke itakfotens luftspalt och därifrånspruta in på vinden.

– Det kylde ner brandgasernapå vinden och gav snabb effekt.Man såg nästan omgående hurrökgaserna ändrade färg frånmörkt till nästan vitt.

Branden var därefter snartunder kontroll och villan räd-dades från att brinna ner.

Brinner det öppet i lite störreutrymmen blir händelseför-loppet annorlunda. Vid branden lagerlokal hos en elfirma an-vändes skärsläckaren i kombi-nation med högtrycksfläkten.Det brann i taket när Örjan stegin med skärsläckaren och bör-jade spruta.

– Då var det som det brukarmed skärsläckaren, det vill sägaförst händer inget, sen händer

inget och sedan slocknar bran-den tvärt.

Branden släcktes utan vatten-skador och i lokalen fanns enmängd dyrbar provutrustningsom räddades. Räddningstjän-sten fick beröm både av försäk-ringsbolaget och företaget förinsatsen.

Örjan och hans kollegor lärsig för varje insats och vid enövning när man eldade ett husgjordes några viktiga erfaren-heter.

– Vi väntade tills branden

tryckt ut fönsterrutorna ochtestade med att släcka genomfönstret. Men det ledde till attvi blåste in en massa syre ochgav dålig effekt. Om vi iställetsköt genom väggen under fön-stret fick vi ett mycket bättre re-sultat och branden slogs ner påett par sekunder.

”Ett förträffligt verktyg”Trots att Örjan bara har positivtatt säga om skärsläckaren ärdet inte lätt att övertyga andrakårer som inte prövat på.

– Det är tråkigt. De talar omsitt förhöjda lågtryck men detkan inte jämföras med skär-släckaren. Med förhöjt lågtryckmåste du fortfarande bryta uppför att komma åt branden. Alltjag lämnar efter mig med skär-släckaren är ett fyra millimeterstort hål. Jag tycker det är ettförträffligt verktyg. I slutnarum ger den fantastiska resul-tat.

GUNNO IVANSSON

Foto: Åsa Borefur, BarometernRäddningstjänsten i Mönsterås har positiva erfarenheter från användningen av skärsläckaren. En villabrand lyckades man släcka genomatt skjuta in vattendimman på vinden genom takfotens luftspalt.

– Förhöjt lågtryck kan intejämföras med skärsläckaren

I Stockholm kom skärsläcka-ren till användning vid enbrand i Katarina gymnasiumi somras.

Branden började i en gymna-stiksal som var fullt övertändnär räddningstjänsterna frånKatarina och Nacka kom fram.Branden spred sig till vindenpå en grannfastighet och etttag var läget kritiskt.

Eftersläckningen blev utdra-gen och två dagar senare pyrdedet fortfarande. Räddningsle-

daren Göran Svensson beslötdå att kalla in skärsläckarenhe-ten i Botkyrka.

– Skärsläckaren kom åt attsläcka i rasmassorna och fun-gerade fenomenalt bra, sägerGöran Svensson.

Golvkonstruktionen i gym-nastiksalen gjorde eftersläck-ningen mycket besvärlig. Manhade bland annat försökt meddimspik men misslyckats.

– När vi kom försökte vi förstskjuta genom golvet uppifrånmen det var svårt att hitta rätt

nivå. Vi spolade då först rent påovansidan och sköt sedan in igolvet från sidan och det gavsnabbt effekt. Det är det bästaanvändningsområde vi kom-mit på hittills, säger brandmäs-tare Mikael Ström, Botkyrka.

– Tidigare har vi använt denmycket för skrotning av fiber-plattor i garagetak och liknan-de. Det är ett tidsödande jobbatt hacka ner dem för hand,men med skärsläckaren går detsnabbt.

Fungerar bra för eftersläckning

Sirenen Nr 5 • 2003 15

Vid årsskiftet får vi en ny lag som ska förbättraskyddet mot olyckor och öka tryggheten i sam-hället. Lagen om skydd mot olyckor ersätter dåräddningstjänstlagen från mitten av 1980-ta-let. Allt under förutsättning att riksdagen ihöst fattar det nödvändiga beslutet om ny lag.

Den nya lagen innebär genomgripande ochviktiga förändringar för kommunerna i allmän-het och räddningstjänsterna i synnerhet, menäven för tillsynsmyndigheterna, länsstyrelser-na och Räddningsverket.

Sirenen ägnar tolv sidor åt den nya lagen i det-ta nummer. Vi redovisar de viktigaste punkter-na i lagen, vi har frågat företrädare för för-svarsdepartementet, Räddningsverket, läns-styrelserna, Kommunförbundet och kommu-nerna vad de förväntar sig av den nya lagen.

Kommunerna har nästa år på sig att utarbetahandlingsprogram för skydd mot olyckor. Vihar även besökt kommuner som redan arbetari den nya lagens anda.

Lagutredaren Harald Dryselius föreslog mindrestatlig detaljreglering och ökad anpassning tilllokala riskförhållanden. Den enskildes ansvarför skyddet mot olyckor betonades, både den

enskilda människans och ägare till företag,byggnader och offentliga inrättningar. Rege-ringen gillade det Dryselius skrivit och besluta-de i huvudsak enligt hans förslag.

”Lag om skydd mot olyckor som kan föranledaräddningsinsatser” var det ursprungliga försla-get till namn på lagen. Nu heter lagen kort ochgott ”Lag om skydd mot olyckor”. Förenkling-en är just en namnförenkling. Lagen gäller allt-så i första hand ”olyckor som kan föranledaräddningsinsatser”.

– Lagen sätter en lägsta nivå för skyddet motolyckor som är kopplade till räddningstjän-stens insatser. Därutöver är det upp till kom-munerna att fastställa ambitionsnivån. Rädd-ningsverket uppmuntrar kommunerna att sepå lagen i ett bredare perspektiv, att jobbaöver förvaltningsgränserna med krishanteringoch alla typer av olyckor. Kort sagt ta ett hel-hetsgrepp, säger Elisabeth Söderberg, chef förRäddningsverkets förebyggande avdelning iden nya organisation som börjar gälla samti-digt med den nya lagen, 1 januari 2004.

STIG DAHLÉN

Jönköpingsättermedborgaren i centrum

Dalarnasbrandmänhar kartlagthotbilden

2003 20052004

Tema nya lagenTema nya lagen

– Förordningen långt ifrån klar

Lagen som kräveransvar av alla

28 maj 2003Proposition till riksdagen

Hösten 2003Beslut i riksdagen

1 jan 2004Lagen träder i kraft

1 juli 2004Olycksundersökningar skabörja göras av kommunerna

1 jan 2005Handlingsprogrammen ska varaantagna av kommunerna

1 jan 2005Ägare av vissa byggnader eller andra anlägg-ningar ska ha lämnat in sin skriftligaredogörelse för brandskyddet

På försvarsdepartementet påbörja-des tidigt i höstas arbetet med för-ordningen om skydd mot olyckor.Enligt kanslirådet Maria Diamant ärförordningens innehåll av det skäletlångt ifrån klart.

– Förordningen kommer natur-ligtvis att ansluta till lagen medkompletteringar och tillägg, ochöverföring av vissa gamla bestäm-

melser i nuvarande räddningstjänst-förordning, säger hon. Det förslagtill förordning som lämnades av la-gutredare Harald Dryselius är en avgrunderna för arbetet.

– Tidsplanen för förordningen ärhelt kopplad till när riksdagen be-slutar om lagen, förklarar Maria Dia-mant. Lag och förordning ska träda ikraft samtidigt.

16

Viktigastepunkterna

■ Den minskade detaljregleringen ska geförutsättningar för en effektivare verksam-het där kommunerna i högre grad än hit-tills själva ska kunna anpassa och utvecklasin räddningstjänst efter de lokala förhål-landena.

■ Statens styrning utövas indirekt ge-nom att de nationella målen bryts ner ikommunala verksamhetsmål, som formu-leras i handlingsprogram för både det fö-rebyggande arbetet och räddningstjänst-verksamheten. De nuvarande räddnings-tjänstplanerna försvinner.

■ Den enskildes ansvar framhålls. Bådeen fysisk och juridisk person är primärt an-svarig för att skydda sitt liv, sin egendomoch miljön och för att inte orsaka skador.Det är den enskildes skyldighet att vidtaoch bekosta åtgärder för att leva upp tilldetta ansvar.

■ De personer, som bedriver verksamhetdär risken för brand och följderna av enbrand bedöms särskilt stora, ska skriftligtredogöra för sitt brandskydd. Dokumenta-tionen är ett av underlagen för den tillsynsom ersätter nuvarande brandsyn.

■ Dagens brandsynebegrepp har kunnatge det felaktiga intrycket att kommunentar på sig ansvaret för brandskyddet. Nyalagen ger den enskilde bevisbördan för attskyddet är ordnat på ett acceptabelt sätt.

■ Det olycksförebyggande arbetet beto-nas. För att skydda människors liv, hälsa,egendom och miljö ska kommunen före-bygga bränder och skador till följd avbränder och verka för skydd mot också an-dra olyckor än bränder. Det ska göras utan

att ansvaret tas över från någon annan. La-gen vill stimulera till ett tvärsektoriellt sä-kerhetsarbete, där kommunen tar initiati-vet till att samordna det totala arbetetmed skydd mot olyckor. Kommunerna börutnyttja varandras resurser också för denförebyggande verksamheten.

■ Olyckor, där räddningstjänsten gjort eninsats, ska undersökas. Undersökningenska försöka få fram orsaken till olyckan,olycksförloppet och hur insatsen har ge-nomförts.

■ Länsstyrelsen ges inte längre någon ab-solut skyldighet att ta över ansvaret vidomfattande räddningsinsatser. Istället skalänsstyrelsen i första hand stödja kommu-nerna med till exempel ledningskapacitetoch bistå med informationsinsatser. Menmöjligheten för länsstyrelsen att ta överansvaret finns kvar.

■ Målstyrningen ställer ökade krav pådem som utövar tillsyn. Speciellt länssty-relsernas roll vid tillsynen måste utvecklasoch stärkas, står det i propositionen.

■ Det kommunala ansvaret för sotningoch brandskyddskontroll ligger kvar, menkommunen kan ge tillstånd till enskild fas-tighetsägare att själv göra sotningen elleratt anlita någon annan. Sotningen ochkontrollen av imkanaler begränsas till res-tauranger och storkök.

■ Staten får genom Räddningsverket rättatt överklaga av länsrätten fattat beslutsom gäller ersättning till kommuner förräddningstjänstkostnader.

Handlingsprogrammen skapå sikt skapa säkrare ochtryggare kommuner att bo i.

Det är upp till politikernaatt besluta om vilken säker-hetsnivå de vill att medbor-garna ska ha.

Dags att väcka politikernamed andra ord.

Räddningstjänstplaner ut,handlingsprogram in. Enligtövergångsbestämmelserna skakommunerna ha sina hand-lingsprogram färdiga senast 1januari 2005.

– Det kan vara lämpligt attsätta ihop en samordnings-grupp direkt under kommun-styrelsen. Det är viktigt att manser till helheten eftersom lagenberör hela kommunen, sägerElisabeth Söderberg, chef förRäddningsverkets förebyggan-deavdelning i den nya organi-sation som gäller från 2004.

Hon tror att den svåraste ut-maningen blir att väcka enga-

gemanget hos politikerna.■ Förstudie, nulägesanalysoch problembeskrivning

Vad händer i kommunen ochvad kan hända?

– Här bör man även definieravad säkerhet och trygghet är föratt få en gemensam bas att ståpå. Det underlättar om vi vetvad vi menar när vi diskuterarsäkerhet. För att få tyngd i arbe-tet bör man få upp frågan omhandlingsprogram till kom-munfullmäktige redan innanarbetet med framtagandet på-börjas.

– Därefter kan man göra enfördjupad analys om hur detstår till med säkerheten i kom-munen. Vilka skador inträffar,vem är det som drabbas? Medhjälp av statistik, riskinvente-ring och riskanalys växer enriskbild fram. ■ Prioriteringar

– Det finns olyckor och detfinns olyckor. Nu får kommu-nerna fundera på vilka områ-

Kommunaersätter räd

Systematiskt arbete. I arbetet med att ta fram handlingsprogram kan kommför både det förebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten. Handl

– Programmen gör att vi får en ständigt pågående process och en uppåtgåen

Tema nya lagen

Övergripande nationella mål:

1. Människors liv och hälsa liksom egendom och miljö ska ges ett ”till-fredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Oavsett var man befin-ner sig i landet ska detta betryggande skydd finnas.

2. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatserna kanpåbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

17

den de vill prioritera, vilkamyndigheter som behöversamordnas för att det förebyg-gande arbetet ska fungera.

– Vi har Estoniaoch Göteborgs-branden på ena si-dan och vardagso-lyckorna på denandra. Där emel-lan finns ett brettspektrum av tänk-bara olyckstyper.För att veta vadsom styr kommu-nens beslut och in-riktningar bör vi tareda på vilka vär-deringar som ligger till grundför besluten, säger Elisabeth Sö-derberg och ger rådet att radaupp ett antal frågor.

Vad är det vi vill satsa på? Vilka målgrupper har vi? Finns det speciella geografis-

ka områden som vi satsar på? ■ Säkerhetsmål

– När skade- och riskbilden i

kommunen är kartlagd och närman vet hur man vill prioritera,kan politikerna formulera sä-kerhetsmål. Vilka effekter vill

man uppnå? Vil-ken säkerhetsnivåvill man att med-borgaren ska ha?

Ett mål kan varaatt minska olyck-orna.

– Men det är svårtatt mäta och följaupp sådana målom man har fåbränder och otill-räcklig statistik. Ettannat sätt kan vara

att sätta mål för vilket skyddmedborgarna ska ha. Man kansatsa på att fler har brandvarna-re, släckutrustning eller cykel-hjälm.

Här kan man använda sig avdet nyuppfunna begreppetskyddsfaktor. En skyddsfaktorkan vara både teknisk eller be-teenderelaterad. Tekniska

skyddsfaktorer är till exempelutrymningsvägar, sprinkler el-ler brandcellsgränser. En be-teenderelaterad skyddsfaktorär förmågan hos den enskildeatt släcka bränder eller ge förstahjälpen. Vill man höja nivån förskyddsfaktorn brandvarnare,kan det uttryckas i en procentu-ell ökning som ska uppnås tillett visst år. ■ Prestationsmål

Prestationsmålen talar omvad kommunen ska göra. Vadska exempelvis genomföras föratt skoleleverna ska få ökad sä-kerhet? Vem ska göra vad? Hurska säkerhetsmålen uppnås?

– Det är viktigt att sätta mät-bara mål. Annars är det omöj-ligt att följa upp hur man lyck-ats, säger Elisabeth Söderberg. ■ Åtagande och genomföran-de

När handlingsprogrammetantagits av kommunfullmäkti-ge är det dags att börja jobba.

Inom varje förvaltning for-

muleras de åtgärder och arbets-uppgifter som på olika sätt skaförebygga olyckor inom olikaområden. ■ Resultat, uppföljning ochförbättring

– Det är resultaten av åtgär-derna som är intressanta. Vilkaeffekter har arbetet haft på risk-bilden. Har prestationerna letttill färre olyckor, eller bör viprova någon annan modell?

– Vi följer upp resultaten motmålen i handlingsprogram-men. Handlingsprogrammetrevideras och vi får en ständigtpågående process mot ett sä-krare samhälle. Det blir ett sys-tematiskt arbete med säker-hetsfrågor.

– I det långa loppet kommerkommunerna att tjäna på sinahandlingsprogram i form avminskade kostnader för var-dagsolyckor. Man kan läggaenergi på rätt saker. Och varförinte se det som marknadsfö-ring, vem vill inte bo i en säker

och trygg kommun? menar Eli-sabeth Söderberg.

KATARINA SELLIUS

Handlingsprogramska redovisa:- de risker som finns i kom-munen- mål för säkerheten- hur den förebyggande verk-samheten är ordnad- vilken förmåga kommunenhar och avser att skaffa för attgenomföra räddningsinsats

FOTNOT: Innan handlingspro-grammen har antagits gällerbefintlig räddningstjänstplan(senast till 1 januari 2005).

la handlingsprogramddningstjänstplanerna

munerna använda den befintliga politiska beslutsprocessen. Kommunen ska formulera mål i handlingsprogramlingsprogrammen ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. nde spiral mot ett säkrare samhälle, säger Elisabeth Söderberg, chef för Räddningsverkets förebyggandeavdelning.

Tema nya lagen

Räddningsverket har underen lång tid på olika sätt för-berett införandet av den nyalagen. Under hösten kom-mer arbetet att intensifierasför att kommuner och läns-styrelser ska kunna få såmycket stöd det överhuvud-taget är möjligt.

Stödet kommer att utgöras avbland annat föreskrifter och all-männa råd. Vägledning och me-todstöd är planerat att ges förhur kommunerna ska upprättahandlingsprogram, göra olycks-undersökningar och gå överfrån brandsyn till tillsyn.

Information och utbildningom nyheterna i den nya lagenkommer att ges i många skiftan-de sammanhang.

Föreskrifter...... om brandskyddskontroll,

träder i kraft 1 januari 2004.Gäller frister för och omfattningav de objekt som ska kontrolle-ras från brandskyddssynpunkt,3 kap, 4§.

... om redogörelse för brand-skyddet, träder i kraft 1 januari2004. Gäller vilka objekt somomfattas av ägares och inneha-vares skyldighet att lämna

skriftlig redogörelse för brand-skyddet, 2 kap, 3§.

Allmänna råd...... om brandskyddskontroll,

träder i kraft 1 januari 2004.Gäller frister för och omfattningav de objekt som ska kontrolle-ras från brandskyddssynpunkt,3 kap, 4§,

... om sotning, träder i kraft 1januari 2004. Gäller frister förobjekt som ska sotas, 3 kap, 4§,

... om redogörelse för brand-skyddet, träder i kraft 1 januari2004. Gäller vilka objekt somomfattas av ägares och inneha-vares skyldighet att lämnaskriftlig redogörelse för brand-skyddet, 2 kap, 3§,

... om redogörelse för brand-skyddet, träder i kraft 1 januari2004. Gäller innehåll, omfatt-ning, redovisningsprinciper ochintervall för redogörelserna, 2kap, 3§,

... om skälighetsprincipen förägare och innehavare, träder ikraft 1 juli 2004, 2 kap, 2§.

Allmänna råd kan också kom-ma att utfärdas för personalenskompetens och frågor som röranläggningar med farlig verk-samhet.

Föreskrifter ochråd kommer i höst

Elisabeth Söderberg

Lagen ger förbundetSundsvall-Timrå vind i seglenÖkat samarbete i kommu-nen, rätt använd kompetensoch en definierad roll i hel-heten för skydd mot olyckor.

Sundsvall-Timrå rädd-ningstjänstförbund lagt utkursen mot dessa tre mål.

Den nya lagen ger arbetet vind iseglen.

– Räddningstjänsten är ensjälvklar medspelare i kommu-nens säkerhetsarbete, slår rädd-ningschef Peter Löthman fast.

”Vägen till framgång är alltidunder ombyggnad” står det påwhiteboarden i räddningsche-fens tjänsterum. Det gäller i all-ra högsta grad i dessa dagar förSundsvall-Timrå räddnings-tjänstförbund, mitt uppe i detförändringsarbete som inled-des när Peter Löthman tog överefter Claes Rudberg i oktober2000.

I linje med nya lagenMed förankring i den politiskafemårsplanen, som var det för-sta projekt den nye räddnings-chefen sjösatte, tas steg för stegmot mål som visar sig ligga helti linje med nya lagen om skyddmot olyckor:

- Från en tyngdpunkt att ge-nomföra räddningsinsatser tillatt arbeta med alla fem skeden iprocessen skydd mot olyckor,

- från fasta beredskapsstyrkormed fokus på operativ verk-samhet till beredskap baseradpå kommunernas behov,

- från fokus inåt i organisatio-nen till utåtriktad verksamhetgenom information, kommuni-kation och samarbete,

- från detalj- till målstyrning.”Det skulle kunna låta mest

som fagert tal, men förbundetsnya projekt för skolpersonalhar redan gett resultat.

Peter Löthman berättar omett brandtillbud dagen föreskolavslutningen på Vivsta sko-la i Timrå. En av de skolor somunder våren fått förebyggan-deutbildning i ett nytt projekt,och där nu lärarna räddade, lar-made och släckte mönstergilltnär en hög papper som hamnatpå en spis tog eld.

– Det är ju precis så det skafungera.

Skolprojektet är en fortsätt-ning på Bamses brandskola rik-tad mot förskolebarn och års-kurserna två och fem i grund-skolan, samt ungdomsbrand-kåren för sjätteklassare. Barnoch ungdomar är prioriterade,räddningstjänsten når 3 500 avdem varje år. Men det händermer :

– Vi utbildar vård- och social-tjänstpersonal i rullande fyra-årsperioder, vi är sakkunniga åtstadsbyggnadsnämnden ochdeltar aktivt i plan- och bygg-samråd, och gör risk- och kon-sekvensanalyser i samarbetemed andra förvaltningar. Vi ar-betar med trygghetsrådet, enlokal variant av brottsförebyg-gande råd, och vid större helger

och skolavslutningar är styrkanute på stan och ”finns till”.

– Internt har alla heltids-brandmän och deltidsförmängått förebyggandekurs. Vi sat-sar extra på platschefer och för-män i deltidsstyrkorna. Delti-dare som har särskilda upp-drag: räddning i svår terräng,uppsamlingsplats vid mångaskadade och skogsbrandsläck-ning har en extra utbildnings-dag per år för att öva sin knorr.

Förvanling är positivtFörbundet Sundsvall-Timrå be-står av två heltidsstationer i debåda kommunerna och deltids-styrkorna i Liden, Stöde, Mat-fors, Söråker, Alnö och Njurun-da samt Nobelstyrkan, som hörtill Akzo Nobels paragraf 43-

anläggning i Stockvik strax sö-der om Sundsvall.

Det är alltså många som skamed på vagnen mot framtiden.Peter Löthman betonar lagetbakom alla idéer och mål:

– Förändringskraven och för-väntningarna på räddnings-tjänsten i framtiden är i sig po-sitiva, men allt nytt kan kännasjobbigt. Jag brukar säga att detändå är bättre att förändras änatt låta bli.

Det sägs att han av förutseen-de politiker rekryterades medtanke på nya lagen, men det av-färdar han bestämt. Fast bak-grunden verkar skräddarsydd:erfarenhet från kommunalräddningstjänst i Sollentuna/Upplands Väsby och Sundsvall-Timrå, pedagogiskt arbete i

både Rosersberg och Sandö, nä-ringslivsförankring genomSkandia Industri – riskingenjörinom olycksförebyggande. Ochdärifrån till chefsjobbet i Sund-svall-Timrå.

– Erfarenheterna från nä-ringslivet har jag användningav varje dag, säger Peter Löth-man som använder ordet ”ägar-na” när han talar om kommun-styrelsen och kallar förbundetför ”firman”.

– Det är högst medvetet. Viska leverera nytta, som vilket fö-retag som helst.

Klarare och enklareHan ser den nya lagen som kla-rare och tydligare än den förra:den öppnar möjligheter att an-passa räddningstjänsten tillskiftande behov i olika kommu-ner.

– En enbart reaktiv skadeav-hjälpande verksamhet blir förpassivt. Det måste vara roligareatt vara utryckande brandmannär man också kan förmedla sinkunskap på andra sätt till med-borgarna, i deras vardag. Menkanske viktigast: det ökar nyt-tan av skattepengarna.

Han har ett sådant citat ocksåpå sin whiteboard, av gamle fi-nansminister Möller:

”Varje ineffektivt använd skat-tekrona är stöld från fattiga”.

EVA-LENA LINDBÄCK

Hot och möjligheter. En tungt trafikerad E 4 genom tätorterna och paragraf 43-anläggningar som Akzo Nobel är några av riskobjekten i Sundsvall-Timrå. – Räddningstjänsten är självklar som sakkunnig i samråd om planfrågor, stora byggprojekt och riskanalyser, säger räddningschef Peter Löthman.

Förebyggande och information. Två ben som tillsammans med enutvecklad operativ verksamhet ska bära Sundsvall-Timrå rädd-ningstjänstförbund mot framtiden och målet att bli ”en av de bästaräddningstjänsterna i landet”.

19

Foto: EVA-LENA LINDBÄCK

Personalutvecklas i ”växthus”Ett växthus i två rum, ett förarbetsledare och ett för spe-cialister, ska förse rädd-ningstjänsterna i Sundsvalloch Timrå med framtidachefer.

– Vi har dels själva, dels medhjälp av en extern konsult tes-tat cirka 15 heltidsbrandmän.Bland dessa har vi hittat tiosom vi tror är bra arbetsledar-ämnen, berättar Peter Löth-man och tillägger att idén ärhämtad från räddningstjän-sten i Örnsköldsvik.

– Alla kan förstås inte bli che-fer eller arbetsledare. Men mankanske vill specialisera sig, ochalla behöver få utveckla sittkunnande.

De tio ”plantorna” ska undersina tre år i växthuset dels fåformell befälskompetens, delsläsa andra kurser i ämnen somarbetsmiljö, arbetsrätt, miss-bruksproblematik, medarbe-tarsamtal.

Utbildare blir både personalfrån Sundsvalls och Timrå kom-muner samt räddningstjän-sten. Mentorer erbjuds demsom vill, det finns också enmentorbank inom kommunenmed både kommuninterna ochexterna mentorer.

Dessutom ska deltagarnapraktisera på olika avdelningarinom räddningstjänsten.

– Alla vi testat har följts uppmed personliga utvecklings-samtal.

– Även deltidarna ska utveck-las, närmast genom att vi jobbarmer med rekryteringsprocesseninom deltidsorganisationen,både för brandmän och förmän.

Jönköping ligger på framkant

Medborgarna i centrumför målstyrd satsningSäkerheten i en kommunkan höjas på olika sätt. I Jön-köping utgår man frånkundbehovet – målet är atthitta den mix av åtgärdersom ger mest säkerhet förpengarna.

Medborgarnas behov avskydd mot olyckor styrräddningstjänstens arbete.

Redan för 15 år sedan börjadetankarna ta form inom rädd-ningstjänsten i Jönköping. Kanman ordna säkerheten på an-nat sätt än att bara bygga nyoch större brandstation? Finnsdet alternativa sätt att skyddabefolkningen mot olyckor?

– De här nya idéerna forma-des till en modell där ett över-gripande mål för trygghet ochsäkerhet grundar sig på det be-hov av skydd mot olyckor somfinns i kommunen och hos dessinvånare. Man kan kalla detkundfokus, säger Fredric Jons-son, brandingenjör i Jönkö-ping, som de senaste åren arbe-tat med att utveckla detta syn-sätt.

Allt kan inte förebyggasDetta målstyrda och annorlun-da arbetssätt har skapat viktigaföljdfrågor. Hur ser behovet utoch hur når man målet? Vilkenstrategi krävs?

– Vi tror inte att det går att fö-rebygga bort alla olyckor. Menvårt mål innebär att risknivånständigt ska minska genom attkombinera skadeavhjälpandeoch olycksförebyggande arbe-te, förtydligar han.

Vilket också klart framgår avkommunens övergripande sä-kerhetsstrategi. En strategisom i dag styr räddningstjän-stens arbetsuppgifter och var-dag.

Det planeras alltså ingen nybrandstation i Jönköping, åt-minstone inte än.

Tittar på hela riskbildenGenom riskanalyser, statistikoch enkätundersökningar harman skaffat en hyfsat bra bildav riskerna i Jönköping.

– Efterhand har det blivit na-turligt att titta på alla typer avolyckor kommuninvånarnakan råka ut för. Inte bara brand.I dag vet vi att endast en fjärde-del av alla olyckor som leder tilldödsfall, föranleder rädd-ningsinsats. Det vore oklokt attinte ta till sig hela olyckspro-blematiken i kommunen. Somtill exempel fallolyckor blandäldre, menar Fredric Jonsson.

Ganska snart insåg man att

räddningstjänsten på egenhand inte fixar hela uppgiftenatt nå målet – ”att ständigtminska risknivån”.

– Samarbetet mellan de olikakommunala förvaltningarna ärgrundläggande och var och enansvarar för säkerheten motolyckor inom sitt område. Lika-väl som frågor om jämställd-het, miljö och ekonomi är själv-klara inom varje förvaltning.

Konkret skulle det kunna in-nebära att skol- och barnom-sorgsförvaltningen har huvud-ansvaret för att se till att bar-nen kommer ut oskadda omdet börjar brinna i en skola.

Det ger en ny följdfråga: Hurkan kommunens övergripandemål om det trygga och säkrasamhället brytas ned i konkre-ta arbetsuppgifter för rädd-ningstjänsten och andra för-valtningar?

– Så långt har vi inte kommiti arbetet ännu. Däremot finns i

dag mål, strategier och en verk-samhetsidé som styr rädd-ningstjänstens arbete.

Exempel på målPå papper anges vilka presta-tioner som ska utföras för attuppnå det uppsatta säkerhets-målet. Sådana mål kan exem-pelvis formuleras:

• Räddningstjänsten ska ut-bilda alla barn i förskolan, års-kurs två och fem i brandkun-skap,

• Räddningstjänsten ska, vidminst 90 procent av trafik-olyckorna, påbörja livräddan-de insats inom 15 minuter ochsvara för att losstagning av ska-dade är genomförd efter 45 mi-nuter.

På vilket sätt kommer nyalagen att förändra morgon-dagens räddningstjänst i Jön-köping?

– Största vinsten är att kom-munen ges större frihet att

själv välja ambitionsnivå ochåtgärder i säkerhetsarbete ochräddningstjänst. Den nya lagentydliggör att man utgår frånmänniskan istället för ett pap-per.

KATARINA SELLIUS

FOTNOT: Sedan slutet av 80-ta-let har Jönköpings kommun fåttstöd från Räddningsverket somsett kommunen som ett labora-torium för nya idéer. FredricJonsson ingår i den arbetsgruppinom Räddningsverket som förnärvarande jobbar med att tafram idéhandböcker som skahjälpa kommunerna i deras ar-bete med att möta den nya la-gen.

Foto: ANDREAS CARLSSONJönköping satsar på kundfokus. Brandingenjör Fredric Jonssonhar de senaste åren arbetat med målstyrning med medborgarna icentrum. Därmed ligger Jönköping redan långt framme när detgäller att driva igenom intentionerna med den nya lagen.

Tema nya lagen

Övergripande mål somantagits av kommun-fullmäktige i Jönkö-ping:”I Jönköpings kommunskall alla människor haen trygg och säker miljö.Brand- och olycksrisker-na skall fortlöpandeminskas. Detta skall sär-skilt gälla skador påmänniskor, miljö ochoersättliga värden”

Övergripande strategiför säkerhetsarbetet iJönköpings kommun:”Säkerhetsarbetet skall iförsta hand genomolycksförhindrande åt-gärder verka för attolyckor förhindras. I an-dra hand genom skydds-inriktade åtgärder i för-väg begränsa konse-

kvenserna av olyckor.När olyckor inträffarskall ett snabbt och ef-fektivt ingripande kunnaske för att begränsa kon-sekvenserna.”

Sirenen Nr 5 • 200320

Hur påverkar nyalagen din kommun?Berth Henriksson (s), direktions-ordförande, Sundsvall-Timrå– Det kommer attkrävas engage-mang från kom-munen i övrigt.Jag kan i dag kän-na att räddnings-tjänsten lever etteget liv. Framöverkommer att krävas en helhetssyndär fler nämnder engagerar sig iskydd- och säkerhetsfrågor.

Britt-Louise Jönsson, räddningsnämnden, Halmstad– Jag tror det blirjättebra med dennya lagen. Vikommer att be-höva jobba mertvärpolitiskt. Äl-dreomsorgen ärexempel på ettområde som berörs. Alla måsteverkligen tänka efter. Mer förebyg-gande arbete bör minska skade-kostnaderna för bränder.

Kjell Eriksson, di-rektionen, Berg-slagens rädd-ningstjänst– Andra förvalt-ningar kommer ini riskbilden. Vimåste sy ihopskydd och säkerhet för en direk-tion som har sex kommunfullmäk-tigen under sig. Det blir en utma-ning.

Martin Johnsson(m), trafik- ochräddningsut-skottet, Falken-berg– Jag ser chansenatt prioritera uppsäkerhetsfrågor-na. Hoppas få nya sätt att jobbamellan förvaltningarna. Men detviktigaste är större medvetenhetkring olika typer av olyckor, intebara bränder. Det är en stor frågasom blir vad man gör den till.

Helen Eneke (s), räddningsnämnden, Malmö– Vi måste sam-ordna oss, det ärdet viktigaste.Och räddnings-nämnden måstevåga ta initiativtill att samordnasäkerhetsarbetet.

Jonas Lindgren (m), räddningsnämnden, Malmö– Det är viktigtmed en helhetssyn.Den nya lagen gerincitament till detoch möjligheter tillsamordningsvin-ster, både socialtoch ekonomiskt.Målstyrning kan ge en mer poli-tiskt styrd verksamhet.

– Att tänka nytt och testa gränserinom området trygghet och säkerhetär stimulerande.

Det säger Ewa Glimhed (s), rädd-ningsnämndens ordförande i Malmö.

Hur kommer lagen om skydd mot olyck-or att påverka ditt arbete som politiker?

– Vi politiker får en annan roll och ettstörre ansvar. Säkerhetsbegreppet bred-das och vi kommer inte enbart att se tilltraditionell räddningstjänst utan tillolyckor i stort.

– Det vi gör är inte bara myndighetsut-övning utan en form av riskplanering.Hur ska vi använda resurserna i kommu-nen och vilken nivå på skyddet ska mal-möborna ha? Det är ett stort ansvar, sägerEwa Glimhed.

Bredda diskussionenKlarar ni som fritidspolitiker att axlaett sådant ansvar?

– Ja, det tror jag. En av de viktigasteuppgifterna under den här mandatperio-den blir att bredda diskussionen i kom-munen och informera förtroendevalda iandra nämnder om risk- och säkerhets-frågor och hur lagen om skydd motolyckor kommer att påverka deras områ-den. Som facknämnd har vi lite mer påfötterna och är uppdaterade på vad dennya lagen innebär.

Ewa Glimhed har varit politiskt aktivsedan 1989 och numera tjänstledig från

jobbet som undersköterska på ett vård-hem i Malmö. Hon är fackligt förtroende-vald för kommunal och inne på sin andramandatperiod som ordförande för rädd-ningsnämnden.

Har redan testat gränserna– Vi har redan testat gränserna här i Mal-mö och är beredda att göra det igen. Detviktigaste politiska beslutet jag varit medom att fatta var kravet på brandvarnare1999. Ett beslut som räddat liv och det ärjag stolt över.

– Den gången bjöd vi in till dialog ochfick med oss fastighetsförvaltarna. Vi val-de att inte agera ”polis” och fick positivrespons. Nu vill vi starta en ny dialog omrisker och säkerhet med nya lagen somutgångspunkt.

Nyligen beslutade räddningsnämndenatt Malmö Brandkår inte längre ska åkamed blåljus på alla automatlarm. Frånoch med maj nästa år kommer automat-larm att ses som teknisk service.

– Vi har sneglat på nya lagen när vi tagitfram den här nya modellen som betonarett större ansvar för den enskilde. Målenär att minska antalet onödiga utryck-ningar och att anläggningsägarna ska tasitt fulla ansvar för att bedriva systema-tiskt brandskyddsarbete.

Varför är räddningstjänst- och säker-hetsfrågor viktiga för dig?

– Det är viktiga frågor som berör allamänniskor och det är spännande och sti-

mulerande att bryta ny mark inom områ-det trygghet och säkerhet. Jag tycker attvi är ganska nyfikna i Malmö.

Under året har räddningsnämndens le-damöter dykt upp i flera sammanhangdär räddningstjänst och nya lagen omskydd mot olyckor diskuterats. Bland an-nat på Brand 2003 i Halmstad, Rädd-ningsverkets förebyggandekonferens iKarlstad och som deltagare på kurs omtrygg och säker kommun i Revinge.

Hur får man politiker att tänka påtvären i frågor som rör trygghet och sä-kerhet?

– Man måste göra förvaltningarna till-gängliga och inte vara för ”myndighets-mässig”. Satsa på dialog och visa att detfinns andra vägar att nå beslut.

Analys- och projektenhetI våras fattade kommunstyrelsen beslutom att starta en analys- och projektenheti Malmö som ska kartlägga kommunenssamlade säkerhetsarbete med inriktningpå den nya lagen om skydd mot olyckor,men också på lagen om extraordinärahändelser.

– Vi räknar med att detta arbete ska för-se oss med underlag till de kommunalahandlingsprogram som ska tas fram.

KATARINA SELLIUS

– Vi politiker får störreansvar och en annan roll

Foto: BO NYSTRAND– Vi har redan testat gränserna här i Malmö och är beredda att göra det igen, säger Ewa Glimhed, ordförande i räddningsnämnden iMalmö. Hon välkomnar att säkerhetsbegreppet breddas.

Tema nya lagen

Sirenen Nr 5 • 2003 21

Räddningsverkets nye överdirektör:

– Lagen tydliggör ansvaret för de olika aktörernaDen gällande räddnings-tjänstlagen från 1987 harkritiserats för att den detalj-reglerar den kommunalaräddningstjänsten. Det finnsockså de som tyckt att lagenär ostrukturerad och otydlig.

– Förslaget till ny lag harkommit längre än till att baramodernisera räddnings-tjänstlagstiftningen, sägerIvar Rönnbäck, Räddnings-verkets nye överdirektör. – Jag hade gärna velat ha en por-tallagstiftning, som tagit hel-hetsgrepp på den olycksföre-byggande verksamheten, menredan innan utredare Dryseliusfick sina direktiv stod det klartatt det inte var dags att skapa enolycks- eller säkerhetsbalk.

Även andra olycksriskerEnligt Rönnbäck gör den nya la-gen helt klart hur långt olycks-begreppet kan vidgas. I lagensnamn har visserligen försvun-nit bisatsen ”…(olyckor) somkan förorsaka räddningsinsat-ser,” men det hindrar inte attdet är precis där som lagen sät-ter gränsen.

– Det framstår tydligt att dehandlingsprogram kommunenska upprätta, dels gäller före-byggande åtgärder mot de ris-ker för olyckor som finns ochsom kan leda till räddningsin-satser, dels räddningstjänst.Men det är å andra sidan ingetsom förbjuder en kommun attse vidare och inkludera ävenandra olycksrisker.

Regeringen vill genom lagenom skydd mot olyckor ökakommunernas möjligheter attanpassa verksamheten efter delokala förhållandena. Detalj-regleringen har ersatts medmålstyrning. De övergripandenationella målen ska brytas nertill kommunala verksamhets-mål, som bygger på en lokalriskbedömning.

Större krav på kommunenDet ställs i lagen större krav påkommunerna. Förutom att före-bygga bränder och skador avbränder ska de också verka förskyddet mot andra olyckor änbränder.

De ska ta initiativet till attsamordna all olycksförebyg-gande och skadebegränsandeverksamhet inom kommunen.Den samverkan kan gälla trafik-säkerhetsområdet, plan- ochbyggfrågor och miljö och hälsa.Genom denna samordning ärtanken att få till en samsyn omtrygghet och säkerhet i kom-munen.

– I detta mycket viktiga arbeteär det inte självklart att rädd-ningstjänsten är motorn, menden har en jättechans att klivafram och bli navet i säkerhetsar-betet, kommenterar Ivar Rönn-bäck.

Politikernas ansvarRedan i dag står räddningstjän-sten för kärnverksamheteninom den här sektorn.

– Jag tycker det är angelägetatt påpeka att arbetet med att

skapa en säkrare kommun inteenbart är en uppgift för tjänste-männen inom olika förvalt-ningar. Politikerna måste ta ett

ansvar för att driva frågornaoch ju bredare anslag som görsi kommunen desto större blireffekten.

Bakom den nya lagen har le-gat tankegångar att tvinga framett lokalt politiskt ansvarsta-gande. En av Räddningsverketsallra viktigaste uppgifter innanlagen träder i kraft är att kunnaintressera politikerna för att tadetta ansvar. Detta motiva-tionsarbete måste bedrivas inära samarbete med Kommun-förbundet.

– Säkerhetsarbetet i kommu-nerna kommer i framtiden attbedrivas annorlunda än i dag.Hjälpmedlen och arbetssättetmåste förändras. Vår tvåårigautbildning i risk- och säkerhetkommer att bli ett värdefullt bi-drag till att bygga upp kompe-tensen på kommunal nivå.

Det bästa med lagenDet bästa, enligt Ivar Rönnbäck,med den nya lagen är

• att den gör ansvaret för oli-ka aktörer tydligt

• leder till bättre balans mel-lan förebyggande och operativt

• pekar på behovet av hel-hetssyn och

• med automatik påskyndaren förändring av räddnings-tjänstförvaltningarna.

– Det vore märkligt om ny lagoch ny utbildning inte vore till-räckligt starka incitament föratt få till en nödvändig föränd-ring hos svensk kommunalräddningstjänst.

MATS OSCARSSON

Länsstyrelsen och lagen

– Vi vill veta var ribban ska liggaJonas Lundborg, handlägga-re vid enheten för rädd-ningstjänst och civil bered-skap vid länsstyrelsen i Ny-köping, tror att det blir en nysorts tillsyn som länsstyrel-sen kommer att utöva.

Tillsynen ska ju bygga på attkommunerna brutit ner de na-tionella målen till lokalt anpas-sade verksamhetsmål.

– Det måste innebära att vårtillsynspersonal måste hålla sigmera uppdaterad på det områ-det. Utvärderingen av den kom-munala verksamheten blirmera kvalitativ än hittills ochkommer att kräva ännu meradialog mellan de ansvariga ochtillsynspersonalen.

Räddningstjänstplanerna harinte kunnat ställas mot någon-ting utan ”levt sitt eget liv”,tycker Lundborg, med lång er-farenhet i kommunal rädd-ningstjänst och knappt ett år pålänsstyrelsen.

Hur vida är ramarna?Länsstyrelsernas personal harredan fått en första dragning avvad den nya lagen föreskriverom tillsyn. Lundborg tycker lik-nande sammankomster är ettbra sätt att höja både kompe-tensen och motivationen. Densortens utbildning är viktigareän om Räddningsverket skulledetaljstyra verksamheten.

– Jag vill av verket få klart förmig hur vida ramarna är. Var ska

ribban ligga? En spridning av degoda exemplen skulle jag upp-skatta, säger Jonas Lundborg.

MotivationsarbeteI de inledande bestämmelsernai lagen sägs att länsstyrelsernaska ”… genom rådgivning ochinformation stödja kommuner-na i deras verksamhet…”

Lundborg misstänker att enstor del av deras jobb från i höstoch framåt kommer att innebä-ra motivationsarbete ute i kom-munerna. Mycket energi ska an-vändas för att få kommunernaatt ta till sig nyheterna i nya la-gen. Den måste kopplas näratill lagen om svåra påfrestning-ar. Riskinventeringen måste gö-ras gemensam och analysen

grundas på en helhetsbild.

Samarbeta över gränsernaCharlotte Rouget, räddnings-tjänstkonsulent vid länsstyrel-sen i Luleå, är inte överraskadöver de formuleringar somfinns i kommentarerna till la-gen. Där sägs att den förändra-de inriktningen på tillsynsverk-samheten ställer ökade krav påkompetens och att framföralltlänsstyrelsens roll måste ut-vecklas och stärkas.

– Vi har hört liknande ton-gångar förr, men kompetensenfinns faktiskt inom länsstyrel-sen som helhet, kontrar Rouget.

Miljöskyddsenheten har tillexempel redan i dag ansvaretför tillsynen av Seveso-anlägg-

ningar och vi på enheten förräddningstjänst och beredskaphar medverkat. Vi måste än merutveckla vårt samarbete överenhetsgränserna.

Rouget understryker gärnaden goda kontakt hon haft medRäddningsverkets tillsynsan-svariga och förväntar sig sam-ma relation även med ny lagoch ny inriktning.

– Jag är inte särskilt bekymradför att den nya lagen ska göra till-synen svårare. Jag har vid tvek-samheter rådfrågat tillsynsfolketoch tänker fortsätta med det.

MATS OSCARSSON

Foto: STIG DAHLÉN– Kommunpolitikerna måste ta ansvar för att driva frågorna kringden nya lagen, säger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck.

Tema nya lagen

Sirenen Nr 5 • 200322

Dalarnas brandmänkartlägger hotbilden De börjar bli experter påvärsta tänkbara scenario.Och hur man undviker det.

I Dalarna kartläggerbrandmännen kommuner-nas risker.

Sedan två år är riskinventeringen del av det ordinarie jobbetsom brandman. Den här efter-middagen har brandmännenStefan Glad och Lars-Erik Ram-ström i Mora bokat in ett besökhos ALO Teknik. Företaget lig-ger på Industrivägen, har 38 an-ställda och konstruerar maski-ner som tillverkar sågblad.

Eftersom brandmännen harberedskap åker de i 310:an,”den lilla” befälsbilen, larmstäl-len finns i baksätet. Kommerdet ett larm avbryter de inven-teringen.

Kostnadsfri inventeringDe jobbar alltid i par och ärnoga med att tala om att besö-ket inte är en brandsyn ellermyndighetsutövning, utan enriskinventering som är heltkostnadsfri.

– Se det som gratis hjälp att seöver ert brandskydd. Det vinnerbåde ni och vi på. Vi ger förslagpå hur ni kan höja säkerhetenpå företaget, förklarar StefanGlad när de tas emot av företa-gets kvalitetschef, Per Lind.

– Vem ansvarar för brand-skyddet på arbetsplatsen? un-drar brandman Lars-Erik Ram-ström.

– Bra fråga, säger Per Lind ochser ut som ett levande fråge-tecken.

Han ser lika förvånad ut när

han får veta att regelbundenbrandsyn kommer att försvin-na när den nya lagen om skyddmot olyckor träder i kraft och istället ska företaget skriftligt re-dogöra för sitt brandskydd. Sys-tematiskt brandskyddskontrollär inget han hört talas om.

– Meningen är att ni själva skaordna med brandskyddet iframtiden, dokumentera ochkontrollera att det fungerar,förklarar Stefan Glad.

Scenariotänkande Med checklista i handen synarde byggnaden inifrån och ut.Larm, brandcellsgränser, sär-skilda risker och utrymnings-planer. Grunden i riskinvente-ringen är att ställa sig frågorna:vad kan hända, hur troligt ärdet att det händer och vad blirkonsekvensen? Det vill säga att

tänka i scenario.Förutom att

företaget

inte har någon brandskyddsan-svarig, påvisar inventeringenett tiotal brister i brandskyddet.Larmet är visserligen kopplatmot SOS Alarm men räddnings-tjänsten saknar nycklar till före-taget. Andra brister är avsakna-den av orienteringskarta vidcentralapparaten och för få an-greppsvägar.

– Efter inventeringen skrivervi ett förslag på förebyggandeåtgärder och återkopplar till fö-retaget. Det kan vara bådetekniska och organisa-toriska åtgärder. I vis-sa fall tar vi fram eninsatsplan och övarpå objektet.

Hittills harMora räddnings-tjänst inventerat ettfemtiotal av de totalt250 brandsyneobjektsom finns i kommu-nen. Pär Kjellin är

brandmästare i Mora och sermycket positivt på arbetet.

– Alla kommuner gör riskana-lyser i dag, men risken är storatt de bara blir hyllvärmare. Vivill med vår modell jobba medriskanalys så att det blir ett an-vändbart verktyg.

Hittills har man inte ramlatöver några obehagliga över-raskningar. Resultatet av inven-teringen av farligt gods-trafikenbekräftade det man redan anat.

Under en vecka, 24 timmarom dygnet, räknade

brandmännen allatransporter med far-ligt gods som kördegenom Mora. Anta-let – 1,6 per timme –bedöms som stortmed tanke på atthuvudleden skärrakt genom tätor-

ten, 100 meterfrån gågatan.

– Någonannan väg

finns inte.En

olycka skulle kunna få ödesdi-gra konsekvenser. Det bästavore en trafikled runt centrum.Andra sårbara områden ärkommunens äldreboenden ochden årliga Vasaloppsveckan dåtusentals människor vistas ikommunen och vi har skidspårrakt genom stan.

Bredda arbetetNu återstår det kanske svåras-

te arbetet – att låta säkerhets-tänkandet genomsyra all verk-samhet i kommunen. Mångakommuner lever med traditio-nen att frågor rörande skyddmot olyckor är ”brandkårensbekymmer”.

I Mora är nästa steg att sättasamman en så kallad riskhante-ringsgrupp som ska ligga un-der kommunstyrelsen.

– Mora är en typisk svenskkommun, med underskott ibudget och andra problem attbrottas med. Vi måste mark-nadsföra säkerhetsfrågorna föratt väcka intresset hos tjänste-män i andra förvaltningar ochpolitiker, säger Pär Kjellin.

Han menar att en god analysav kommunens risker är en för-utsättning för att kunna priori-tera och satsa på rätt saker.

- Nu kan vi exempelvis pre-sentera att farligt godstrafikenär en risk. Hur kan vi få en tryg-gare lösning i Mora? Om vi villha det. Sådant kan en riskhan-teringsgrupp ta tag i.

KATARINA SELLIUS

Stockholm tidigt ute – ändå blir dMot en ny tid. Brandmästare Pär Kjellin, räddningstjänsten i Mora, tror på ett tryggare samhälle närfler tvingas ta ansvar för säkerheten i kommunen.

I Stockholm skissas redan påhandlingsprogram.

– Men det kommer att tatid. De flesta kommunalatjänstemän är fortfarandeovetande om vad den nya la-gen kommer att innebära fördem, säger Mats Kero vidräddningstjänsten i Stock-holm.

Anledningen till att Stockholmvarit tidigt ute med ambitioneratt möta nya lagen beror på attde redan 2000 fick kommun-fullmäktiges uppdrag att seöver den nuvarande räddnings-tjänstplanen.

– När förslaget till ny lag om

skydd mot olyckor blev aktuelltvar det naturligt att vi omfor-made arbetet och började tän-ka i termer av handlingspro-gram, säger Mats Kero och pe-kar på fyra områden där detänkt djupare och som så små-ningom ska formuleras i ett se-parat handlingsprogram inomräddningstjänsten:

- Förebyggande verksamhet, - Utryckningsorganisation, - Olycksförloppsutredningar, - Personalens kompetens och

färdighet. – Vi eftersträvar en större fri-

het i sättet att nyttja resurserna,vilket kan leda till nya formerför hur vi använder vår perso-

nal. Det känns också spänstigtatt på allvar börja utvärderaolyckor. Det sker alldeles försällan i dag, vi måste börja läraoss av det som hänt.

Inga färdiga lösningar– Men det finns inga färdiga lös-ningar och vissa problem i tän-ket finns kvar. Som när vi tittarpå risker och analyserar dessa.Då är kopplingen till hand-lingsprogrammet inte alltidglasklar, menar Kero och för-klarar:

– En riskanalys av en kemiskindustri visar att ett stort ut-släpp skulle kunna få mycketstora konsekvenser. Men hur

ska vi hantera den vetskapen,det är inte rimligt att dimensio-nera styrkor efter ett sådant sce-nario. Frågan är vilken ambi-tionsnivå vi ska ha.

Inventering av riskkällorI arbetet med handlingspro-gram tar man avstamp i en in-ventering över riskkällor ochstatistik över ofta förekomman-de ”vardagsolyckor”. Ett 30-taltypolyckor identifieras som se-dan analyseras utifrån olyckansfem skeden (förhindra olyckan,lindra konsekvenser i förväg,förbereda insats, utföra insatssamt återkoppla).

– Detta för att vi ska se hur vi

ska skydda staden och dessmänniskor mot olika typolyck-or. Här kommer vi nog att sestora skillnader: vissa typolyck-or lönar det sig att jobba före-byggande mot, medan andrafår vi nöja oss med att försökahantera när och om de skulleinträffa. Det gäller att formule-ra mål mot typolyckorna, bådeför förebyggandearbetet samtför räddningsinsatsen, förkla-rar Ulf Lundström, StockholmsBrandförsvar.

– Exempel vid räddningsin-sats kan vara att vi åtar oss attutföra livräddning och brand-släckning vid typolyckan ”lä-genhetsbrand”, medan vi kan-

Tema nya lagen

Sirenen Nr 5 • 2003 23

Riskinventering i DalarnaMora räddningstjänst ochRäddningstjänsten Dala Mitt(Falun, Borlänge och Säter) på-började 1999 ett riskinvente-ringsarbete med syfte att ökariskmedvetenheten, förbättrasäkerheten och låta kommu-nernas riskbild styra rädd-ningstjänstens verksamhet istörre utsträckning än tidigare.

Arbetet innebar att all rädd-ningstjänstpersonal, såväl ut-ryckande som förebyggande,deltog i att inventera, identifi-era och eliminera risker.

Länsriskprojektet 2001 gick länsstyrelsen ochsamtliga räddningstjänster iDalarna samman i ett regio-nalt riskprojekt. Kommunernasatsade 3.60 kronor/kommun-invånare och år.

Syftet var att införa en ny mo-dell för riskhantering (medMora och Dala Mitts riskanalys-metod som förlaga). Riskinven-teringar har pågått under tvåår och 850 objekt i länet – ho-tell, industrier, sjukhus, vårdin-rättningar och skolor – har hit-tills analyserats avseendebrand- och explosionsrisker.

Räddningstjänsternas arbeteska fungera som en tändandegnista för att respektive kom-mun ska förbättra sitt säker-hetsarbete.

I de nya handlingsprogram-men ska kommunerna redovi-sa risker, sätta upp mål för sä-kerheten och ange hur säker-hetsarbetet är anordnat.

Mål Målet är att länets medborga-re ska tillförsäkras en trygg ochsäker miljö, där riskerna förolyckor fortlöpande ska min-skas. 2008 ska antalet högrisk-objekt ha minskats med 30procent.

Högriskobjekt:När en inventering är gjordlägger man in resultatet i enriskmatris med sannolikhet påena axeln och konsekvens påandra axeln. Sammanvägning-en av sannolikhet och konse-kvens blir den samlade riskenpå en skala 1-5. Därefter be-döms vilka åtgärder som börgenomföras för att minska ris-ken. En 4:a eller 5:a innebär attdet är ett högriskobjekt.

Gis, geografiskt informationssystem:Dalarnas räddningstjänster hargått samman om Gis. Resultatet av riskinventering-arna matas in i en riskdatabas,kopplad till ett en riskkarta.GIS är ett bra hjälpmedel föratt behandla stora informa-tionsmängder, presentera risk-bilder och som stöd vid rädd-ningsinsatser.

Foto: KATARINA SELLIUSVad kan hända här då? Brandmännen Lars-Erik Ramström och Stefan Glad vid räddningstjänsten i Mora, inventerar risker hos industrierpå orten. Här synas företaget ALO Teknik i sömmarna. Kvalitetschef Per Lind anar att vissa detaljer i brandskyddet kunde vara bättre. Sena-re får han kostnadsfritt ett förslag på åtgärder från räddningstjänsten. Syftet är att göra företaget till en tryggare arbetsplats.

ske endast åtar oss att görapunktvisa livräddningsförsökoch begränsa branden vid typ-olyckan ”brand i komplex an-läggning”.

Politikerna tar ställningDet åskådliggör räddningstjän-stems kapacitetstak för politi-ker, allmänhet och brandför-svarets egen personal.

– Ansvariga politiker får se-dan ta ställning till om de an-givna åtagandena är acceptablaför respektive typolycka. Omman finner att ambitionerna ärför låga får man omfördela re-surserna eller tilldela ytterliga-re medel för att öka slagkraften

mot just den typolyckan, menarLundström.

Ska snarast påbörjasI våras tog räddningstjänsten iStockholm nästa stora steg –helhetsperspektivet: Hur skaskyddet mot olyckor ordnas förStockholms stad?

Frågan ligger nu som ettärende hos kommunfullmäkti-ge. Där föreslår brand- ochräddningsnämnden att arbetetmed stadens handlingspro-gram snarast påbörjas.

– Vi tror att det är lämpligt attstadsledningskontoret ochbrandförsvaret tillsammanssamordnar arbetet.

– Vi ser framför oss ett hand-lingsprogram för hela stadenmed övergripande målformu-leringar. Detaljerna får växafram i åtaganden och arbetssättute i de olika förvaltningarna.På så vis kan olika säkerhetsin-gredienser vävas in i den nor-mala verksamheten. Arbetetmed handlingsprogrammetförutsätter aktiv medverkanfrån flertalet förvaltningar ochbolag i staden.

Kommer inte att hinnaHittills har dock inte frågan omhandlingsprogram fått dentyngd räddningstjänsten hop-pats på.

– Det finns större frågor förpolitiker att ta itu med. Vi harinte fått fram vårt budskap ochtjänstemännen inom de flestaförvaltningar och bolag är nogganska ovetande om vad dennya lagen kommer att innebäraför dem.

– Jag kan redan nu säga attomställningstiden är för kortför oss , vi kommer inte att hin-na få fram ett handlingspro-gram till 2005. Att skära på tvä-ren genom en så här stor stadoch få med alla förvaltningartar tid.

KATARINA SELLIUS

Att locka fram viljan hospersonalen.

Det har varit det viktigas-te för att få riskprojektet iDalarna att snurra.

Alla heltidsanställda brand-män och brandförmän i Dalar-na jobbar numera med riskin-ventering.

När länsriskprojektet börjadefanns förebyggande avdelning-ar och operativa avdelningarsom levde skilda liv.

– Gränser har suddats ut i taktmed att projektet växt sig star-kare ute i räddningstjänsterna.

Det bestämdes tidigtatt alla brandmänoch befäl skulle varamed, på så vis blir detinte ett isolerat pro-jekt. Alla strävar medgemensam ansträng-ning åt samma håll,säger brandingenjöroch projektledare Jo-nas Röjås, räddnings-tjänsten Dala Mitt,som varit den som in-itierat projektet.

Omställningen till ett heltnytt sätt att arbeta med riskerhar inte gått helt smärtfritt.

– Det har varit mot-sättningar. Brand-mannayrket är ett fy-siskt krävande arbeteoch nu ska man plöts-ligt sätta sig vid en da-tor och mata in risk-data från invente-ringar och rita insats-planer. Det tar långtid att ändra attityderoch det är en processsom inte kan forceras.

Efter två år lever projektet avsig själv. Ledningen har haft enviktig roll i arbetet.

– Räddningschefens uppgift

har varit att sätta långsiktigamål, förklara varför målen ärbra och sedan stötta persona-len i arbetet. Det viktiga är attinte tala om hur målet ska nåsoch hur jobbet ska göras. Perso-nalen är inte intresserad av attgöra ”chefens jobb”. Brand-männen bestämmer själva hurarbetet läggs upp och de harfått förtroende att göra det, sä-ger Röjås.

KATARINA SELLIUS

Passning till räddningscheferna:

– Tala inte om hur jobbet ska göras

Tema nya lagen

et svårt att klara tidplanen

Jonas Röjås

Sirenen Nr 5 • 200324

Nya lagen och krishanteringssystemet – hur hänger det ihop?

– Politikerna måste ta ett Krishanteringssystemet ochlagen om skydd mot olyck-or. Hänger det ihop?

– Politikerna ute i kom-munerna kan inte ena da-gen sitta och diskutera kri-ser och nästa dag sätta sig iett annat möte och prataolyckor. Det måste samord-nas på något vis, sägerThord Eriksson, Kommun-förbundet.

Just nu sker stora förändringar iSveriges sätt atthantera kriser ocholyckor.

– Vi ser kommu-nens internaskydd, ny lagstift-ning inom skyddmot olyckor ochextraordinära hän-delser samt ett nyttkrishanteringssys-tem som parallellasystem som alla ärunder förändring,säger Thord Eriks-son som anser attdet löper en rödtråd genom systemen.

På ett bredare planEn tråd som man ute i kommu-nerna bör försöka att nysta upp.

– Från centralt håll stiftas la-gar som är tänkta att vara braverktyg för att skapa ett säkraresamhälle. Men de har inte tänktut hur de olika systemen hän-ger ihop. Jobbet att göra dettarationellt och få ett samordnatsäkerhets- och krishanterings-arbete hamnar på kommuner-na.

– Det kommunala säkerhets-arbetet bör i framtiden ske på

ett betydligt bredare plan ochvi ser gärna att kommunernaskaffar sig en helhetssyn ochförsöker lirka ihop de här syste-men till ett.

Hur det ska gå till är en nöt attknäcka och det finns inga färdi-ga lösningar att få från Kom-munförbundet.

Thord Eriksson vill belysaproblemet så här:

– Ta en verksamhet på en sko-la. Först kommer kommunenssäkerhetssamordare och vill

diskutera försäk-ringsfrågor. Nästadag kommer rädd-ningstjänsten ochvill kolla brand-skydd och olycks-förebyggande åt-gärder. Därefterdyker kommunensberedskapssam-ordnare upp ochvill prata om hurkriser ska förebyg-gas, utan att bry sigom vilka olycksfö-rebyggande åtgär-der som redan vid-

tagits. Det känns inte särskilt ef-fektivt, eller hur?

– Det är svårt att se helheten,men vi anser att den finns där.Om vi inte lyckas se dessa sys-tem som en helhet har vi tyvärrskapat ett ineffektivt och myck-et resurskrävande system.

En koppling är själva målet.– En fungerande verksamhet

utan störningar är målet förkommunens interna skydd.Störningar kan vara allt frånbrist på pengar och sjukskriv-ningar till inbrott och olyckor.

Detsamma gäller kommu-nens skydd mot olyckor och an-

svaret som består i att bedrivaräddningstjänst och stödja denenskilde i det olycksförebyg-gande arbete för att nå ett sam-hälle utan olyckor.

– En satsad krona här går ge-nast tillbaka till det internaskyddet som också stärks.

Extraordinära händelserVid årsskiftet började den nyalagen om extraordinära hän-delser att gälla. Lagen är en delav ett nytt krishanteringssys-tem, där landets kommuneroch landsting står i centrum.Det innebär att kommunen ärskyldig att ha en plan för hur enuppkommen kris ska hanteras.Lagen innebär att många aktö-rer i kommunen behöver sam-arbeta vid en kris; räddnings-tjänst, förvaltningar, politiker,lokala företag och olika organi-sationer.

– Det här är en gråzon som viinte är så bra på. Det handlarom allvarliga olyckor som på-verkar hela samhället och somkräver en tvärsektoriell insats.Hur tar man hand om konse-kvenserna och vem gör vad?Men vi anser att den här typenav störningar och allvarliga kri-ser hänger intimt samman medlagen om skydd mot olyckor.

– Det som utlöser krisen ärofta en olycka som kräver rädd-ningstjänstinsats. Och har mansatsat bra med pengar på detolycksförebyggande arbetetsamt på en effektiv operativ or-ganisation minskar också ris-ken för kriser.

Före, under och efter– Också arbetssättet förenar. I

skydd mot olyckor ska vi inven-

tera risker och förebygga olyck-or, bygga en effektiv räddnings-tjänst och vidta efterföljandeåtgärder. Inom krishantering-en gäller samma syn. Vi analy-serar de hot vi exponeras föroch bygger ett robust samhällesom ska stå emot påfrestningar,

vi organiserar en effektiv kris-hantering och vi återställer ef-ter en kris.

Sättet att arbeta på ”tvären” ärockså en gemensam nämnare.En kris kräver ett tvärsektorielltarbete och ett samspel mellanflera olika aktörer

Den enskildes ansvar det viktigaste,tycker statssekreterare HjelmBegreppet skydd mot olyck-or kan i och för sig tolkashur brett som helst, men Jo-nas Hjelm, statssekreterarevid försvarsdepartementet,är mycket tydlig när hanhävdar att denna lagstift-ning inte gäller hela samhäl-lets arbete med att förebyg-ga olyckor.

– Den här lagen omfattar detsom ligger inom försvarsde-partementets ansvarsområde,men det finns utvecklingspo-tential, bland annat genomden verksamhet som bedrivsvid det nationella centrumetför erfarenhetsåterföring frånolyckor, NCO, i Karlskoga.

– Vi ska inte spänna över helaspektret men bidra till att bryg-ga över mellan olika sektoreroch stimulera till utbyte av er-farenheter. Försvarsdeparte-mentet kan inte ensamt bäraNCO, varken ekonomiskt elleridémässigt. Jag är optimistisknär det gäller framtida finansi-ering av NCO, säger statssekre-terare Hjelm.

Verket kan överklagaUnder den tid som räddnings-tjänstlagen fungerat har det dåoch då förekommit olika tolk-ningar om vad som är rädd-ningstjänst eller inte.

Den nya lagen kräver sammaförutsättningar för att rädd-

ningstjänst ska före-ligga, men innehål-ler nyheten att sta-ten genom Rädd-ningsverket skakunna överklagabeslut av till exem-pel länsrätten.

– Allt skadebe-gränsande arbetekan rimligen intevara räddnings-tjänst, tycker JonasHjelm.

– Det är åtgärderna och resur-serna som måste avgöra när detär räddningstjänst, inte denkommunala ekonomin, under-stryker han.

Enligt propositionen föreslås

sotningen fortsättasom ett kommunaltansvar. Så sent somförra våren krävdeett enigt försvarsut-skott att sotnings-monopolet skulleförsvinna.

– Jag tycker vi hit-tat en medelväginom sotningen, sä-ger Jonas Hjelm. Re-gleringen har min-skat och vi öppnar

för viss ökad konkurrens. Sta-ten har tillsynsansvaret, kom-munerna för utförandet ochden enskilde för sitt egetbrandskydd. Jag tycker vi gåttutskottet till mötes och hoppas

på positiv reaktion tack vareden ökade flexibiliteten.

Tung uppgift för verketDet viktigaste med den nya la-gen, som klart anger den en-skildes ansvar, är att dessa fy-siska och juridiska personerverkligen får information omvad som förväntas av dem. Denenskilde måste, enligt statsse-kreteraren, göras medveten omvad lagen kräver i fråga omeget ansvar.

– Här väntar en tung uppgiftför Räddningsverket och kom-munerna, slutar Jonas Hjelm.

MATS OSCARSSON

Jonas Hjelm

Tema nya lagen

Vart är svensk räddningstjänst på väg?Något givet svar finns inte, mer än att

lagen om skydd mot olyckor och det nyakrishanteringssystemet ställer krav påatt verksamheten breddas.

– Kommunen i sin helhet behöver lärasig att se helheten, säger Thord Eriksson.

Thord Eriksson

Sirenen Nr 5 • 2003 25

Olycksutredningar en nyhet

Sotningsmonopolet bestårDet kommunala sotningsmonopolet består, men den enskildesansvar sätts i förgrunden. Kommunen ska i brandförebyggandesyfte ansvara för sotningen, men en fastighetsägare får tillåtelseatt själv sota eller låta någon annan utföra arbetet. Det kommu-nala ansvaret ska garantera att sotning även i fortsättningenkommer att ske i glesbygden.

Den politiska motiveringen till förändringen är att den enskil-de ska kunna påverka hur sotningen sker. Regeringen hoppasdärigenom kunna få in fler aktörer i verksamheten och öka kon-kurrensen.

Sotningen ska omfatta skorsten, tak och de delar av byggna-den som ligger i anslutning. Däremot försvinner dagens krav pårengöring och kontroll av imkanaler i bostadshus.

Inga specifika behörighetskravFör den personal, som ska vidta förebyggande åtgärder ochgöra räddningsinsatser, finns i lagförslaget inga specifika behö-righetskrav. Länsstyrelserna och Räddningsverket ska i sin till-synsverksamhet se till att kommunerna har den kompetenssom behövs.

Regeringen har eftersträvat ett system som är mera flexibelt ändet nuvarande och som kan anpassas till den lokala riskbilden.

Variationerna på kompetensen kan alltså komma att öka mel-lan kommunerna, men brandingenjör Thord Eriksson på Kom-munförbundet tror ändå att Räddningsverkets tvååriga utbild-ning kommer att utgöra rekryteringsbasen för kommunernasframtida arbete med skydd mot olyckor.

– Jag tror inte att många kommuner själva startar utbildning.Avgörande blir om de 300 som examineras varje läsår kommeratt täcka behovet, säger Thord Eriksson.

Brandsyn blir tillsynEn skriftlig redogörelse för brandskyddet ska lämnas av den somdriver verksamhet eller äger en byggnad eller anläggning därrisken för brand eller konsekvenserna av en brand bedöms somstor. Denna dokumentation är tänkt som ett av underlagen förden tillsyn som ersätter brandsynen.

Enligt övergångsbestämmelserna ska den skriftliga redogörel-sen lämnas in till kommunen senast 1 januari 2005.

Nuvarande brandsyn gäller fram till dess att detta är gjort. Det betyder att man frångått den tidigare termen brand-

skyddsdokumentation.– I lagförslaget har det ändrats till redogörelse för brandskyd-

det. Anledningen är att det krockade med en term i byggnads-lagstiftningen, förklarar Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket.

Räddningstjänst eller inte?Den frågan har under årens lopp diskuterats främst i ärendendär kommunerna sökt statlig ersättning för omfattande rädd-ningsinsatser. Under perioden 1987 – 2000 betalade Rädd-ningsverket 124 miljoner kronor till kommunerna.

I några fall har ersättningens storlek gått till en tvist i förvalt-ningsdomstol. Kommunerna har överklagat Räddningsverketsbeslut och länsrätterna har gått på kommunernas linje – i deflesta fall med en vidare tolkning av räddningstjänstbegreppetän verket gjort.

De regler som nu gäller ger inte staten rätt att överklaga. I dennya lagen får staten – genom Räddningsverket – rätt att föra ta-lan mot det beslut en domstol fattat.

Genom överprövning kan så småningom ett antal prejudikatge konkreta svar på frågan om vad som ska betraktas som rädd-ningstjänst.

Kommunvis statistik nästa årI januari planerar Räddningsverket att ge ut en skadeatlas församtliga åldersgrupper med kommunvis statistik som baseraspå insatsrapporter och sjukhusvård.

– Ett faktaunderlag om skadeutvecklingen som kan användas ikommunernas säkerhetsarbete, säger Thomas Gell, ansvarig förTvärsäkerhetsprojektet.

– Har man ambitionen ute i kommunerna att minska antaletolyckor måste man först och främst veta hur många de är. Detär en uppgift som många kommuner saknar i dag. Man vill semönster att just här sker det trafikolyckor eller just här skerdrunkningsolyckor för att veta var man ska sätta in åtgärder.

I dag finns en barnskadeatlas som beskriver utvecklingen förpersonskador hos barn och ungdomar i samtliga kommuner,län och på riksnivå.

I september kommer NCO ut med en äldreskadeatlas där olikatyper av skador hos äldre människor redovisas kommunvis.

Ett av de helt nya inslagen ilagen om skydd mot olyckorär den olycksundersökningsom ska göras när en rädd-ningsinsats är avslutad.

Undersökningen ska klarläggaorsakerna till olyckan, olyckansförlopp och hur själva insatsenhar genomförts.

Regeringen ser dennagranskning som en del av deninterna kvalitetssäkringen hoskommunerna. Granskningenkan ligga till underlag för attutveckla metoderna för framti-da räddningsinsatser och skaockså utgöra en grund för kom-munerna när de formulerarsina mål för verksamheten. Un-dersökningarna ska ses ocksåsom en del av det material somtillsynsmyndigheterna skastödja sig på vid bedömningenav om kommunen lever upp till

de mål som satts upp.Denna nya skyldighet för

kommunerna träder ikraft den1 juli 2004. Dessförinnan skaRäddningsverket komma medså mycket stöd som är möjligt.

Upptrimmad insatsrapport– Vi räknar med att vårt me-todstöd för dessa olycksunder-sökningar ska formas i tre etap-per, säger Thomas Gell, ansva-rig för metodutveckling på det-ta område.

– Det första och lägsta trapp-steget är att se över den insats-rapport, som räddningstjän-sterna i dag fyller i efter en in-sats, och komplettera den så attden uppfyller lagens krav, sägerGell. Rapporten måste bli merafullödig, men ändå inte innebä-ra en alltför snabb ambitions-höjning på kort tid.

För att olycksundersökning-

arna ska bli det verksammahjälpmedel, som regeringen ef-tersträvar, ska Räddningsverketi höst genomföra en utbildningi samarbete med KTH. Den ärtänkt att utgöra en grund för ut-veckling av en metodik för meradjupgående undersökningar.

Regeringen säger i proposi-tionen att en undersökninginte behöver vara särskilt kom-plicerad. Dokumentationenoch analysen ska stå i propor-tion till olyckans art. För de fles-ta olyckor bör en ”upptrim-mad” insatsrapport räcka gottoch väl.

– Men vi anser att kommuner-na är betjänta av ytterligareredskap för sitt analysarbeteoch vi går alltså vidare och utar-betar hjälpmedel också förmera avancerade undersök-ningar, säger Thomas Gell.

– Området skydd mot olyckorkräver ett samspel mellan olikaförvaltningar i det olycksföre-byggande arbetet. Vi kan inteha en mängd nätverk som syss-lar med samma saker, det vill

säga hur vi ska få ett säkrare ochtryggare samhälle. Vi kan inteha ett system som innebär att viena dagen sitter ner och disku-terar olyckor, nästa dag pratarvi kriser för att tredje dagen dis-

kutera olika försäkringslös-ningar för det interna skyddet,anser Thord Eriksson.

Skadar trovärdighetenYtterligare en röd tråd är synenpå själva skadan.

– Och här vill jag tro att vi ärpå väg att ändra vårt synsätt. Ti-digare har vi pratat liv och hurmycket det kostar samhället ikronor. I krishanteringssyste-met oroar vi oss mer för trovär-digheten eftersom en kris sominte hanteras på rätt sätt, allvar-ligt kan rubba tron på samhäl-let och demokratin.

Detsamma vill han påståkommer att gälla även för om-rådet skydd mot olyckor ochdet interna skyddet.

– En brand på ett ålderdoms-hem med skadade människoroch byggnader skadar trovär-digheten på lång sikt. Vi börjarställa oss frågor som: ska vi vågalämna våra gamla på kommu-nala ålderdomshem i framti-den?

Ansvarsfördelningen som ut-går ifrån ett tydligt underifrån-perspektiv är en annan gemen-sam nämnare.

– I lagen om skydd mot olyck-or börjar man med att skrivavad den enskilde ska göra ochdärefter kommer kommunenoch staten. I krishanteringssys-temet är det kommunernaskrishanteringsförmåga utifrånlokala behov som väger tyngst.Därefter kommer länsstyrel-sens och regeringens ansvar.

KATARINA SELLIUS

Tema nya lagen

helhetsgrepp

Foto: JOHAN EKLUND

Sirenen Nr 5 • 200326

Det finns farhågor om attden nya lagen blir kommu-nalförbundens död.

Men det är något som Pe-ter Carlstedt, räddningschefvid Räddningstjänsten HögaKusten-Ådalen vänder sigemot.

– Vi ser det snarare somen chans att äntligen breddavår verksamhet, säger han.

I stället för att bara åta sig upp-draget utryckande räddnings-tjänst, ser man möjligheten att”bygga ut” förbundet med fleruppgifter inom området tryggoch säker kommun i samverkanmed de kommunala förvalt-ningarna i medlemskommu-nerna.

Den 1 januari i år gick rädd-ningstjänsterna i Sollefteå,Kramfors och Härnösand sam-man i ett kommunalförbundsom numera heter Räddnings-tjänsten Höga Kusten-Ådalen.Organsiationen består av 170personer fördelat på tre heltids-stationer och sex deltidsstatio-ner.

Bredda verksamheten– Vi är tre små kommuner medansträngd ekonomi och medett geografiskt läge som gjortdet svårt att rekrytera lednings-personal. Vi hade möjlighetenatt välja väg och i slutändanövervägde fördelarna med attgå ihop i ett förbund. En störreorganisation är mer attraktiv idet avseendet, säger Peter Carl-stedt.

– Det finns alltid en risk att

det blir ”vi och dom” vid en för-bundsbildning. Men vi ser detinte så utan har tänkt mycket påhur vi ska undvika en sådan ut-veckling. Vi ser istället en möj-lighet att ta oss an den här storakonkreta uppgiften som det in-nebär att bredda anslaget ocharbeta olycksförebyggandemed allt från vardagens olyckortill katastrofer.

– I vårt fall tror jag det under-lättar att de tre kommunerna ärjämnstora, med drygt 20 000

invånare var och att det intefinns någon tydlig ”storebror”.

Två stolar och en bryggaFör att undvika att räddnings-tjänsten ska hamna vid sidan avövriga förvaltningar har detbyggts en organisation somsnarare ska förstärka kontakt-ytorna mellan de tre kommu-nerna och räddningstjänsten.

Bland annat har särskildaområdeschefer utsetts som in-går i respektive kommuns led-

ningsgrupp samt i förbundetsledningsgrupp. Dessa tre perso-ner sitter så att säga på två sto-lar och ska utgöra en bryggamellan räddningstjänstförbun-det och medlemskommunerna.

Det kan bli tre olika viljorom hur skyddet mot olyckorska ordnas i tre olika kommu-ner?

– Ja, det är vi i förbundet sommåste anpassa oss. Vi är inställ-da på att arbeta med handlings-program på tre fronter utifrånmedlemskommunernas förut-sättningar. Vi får helt enkeltgöra samma sak tre gånger.

– Det blir mycket papper ochmånga beslut, men det får viändå på köpet när vi växer ochblir större.

Som separata ärendenTanken är att handlingspro-grammen körs som separataärenden i respektive kommundär fullmäktige får tycka till. Se-dan är det förbundsdirektio-nen som fastställer handlings-programmet.

Målsättningen är att samord-na allt säkerhetsarbete, ocksåavseende beredskap inför stör-re kriser och extraordinära hän-delser.

– Vi har redan knutit kontak-ter med beredskapsplanerarnai respektive kommun. Jag trordet finns goda förutsättningarför oss att bredda vårt arbeteoch använda oss av nya meto-der i den nya lagens anda. Vi serhellre möjligheter än problem,säger Peter Carlstedt.

KATARINA SELLIUS

I höst drar räddningstjän-sten i Malmö igång arbetet iden nyetablerade analys-och projektenheten. Syftetär att sammanställa det sä-kerhetsarbete som redan idag sker på olika håll i kom-munen.

– Vi vill klara ut vilka strukturersom redan finns. Ofta tror viinom räddningstjänsten att detbara är vi som arbetar med sä-kerhet, men så är det ju inte.Olycksutredningar och olycks-förebyggande arbete görs re-dan inom flera områden somexempelvis inom trafiken, i vår-den och skolan, säger Per-ErikEbbeståhl, chef för enheten.

Det handlar om att inventerahur säkerhetsarbetet sköts i deolika stadsdelarna i Malmö ochinom de olika förvaltningarna.

Hur utreder tekniska förvalt-ningen och gatukontoret olyck-or? Hur hanteras och följsolyckor inom vård, skola ochomsorg upp? Vilka regelsys-tem, strukturer och vilken poli-tisk styrning finns?

– Vi ser arbetet som en om-värdsanalys som syftar till att tareda på vad som händer utan-för brandkåren. Men det är vik-tigt att detta blir hela kommu-nens arbete. Risken finns alltidatt brandkåren tar för stort an-svar i säkerhetsfrågor, att detblir en ren brandkårsprodukt.Så hade vi inte tänkt det.

Intresset varierandeIntresset för säkerhetsfrågor ärdock ganska skiftande i de olikakommunala verksamheterna.

– Jag, som representant förbrandkåren, är extremt intres-

serad av dessa frågor men påexempelvis vårdinrättningen ärbekymret i första hand att gepatienterna den vård de behö-ver. Det är en annan verklighet.Ska man nu börja arbeta medsäkerhetsfrågor också, är riskenatt det ses som ytterligare en ar-betsuppgift och börda, sägerEbbeståhl.

– Därför är det viktigt att vikan peka på nyttan med dettaanalysarbete. Målet är att fåigång ett kommunövergripan-de säkerhetsarbete, att nå en to-tal samsyn i de här frågorna ochfå med politikerna i arbetet.

Analys- och projektenhetensyftar till att förbereda Malmöför införandet av lagen omskydd mot olyckor och koppladet till krishanteringssystemet.

– Svårigheten är hur man vär-derar och beräknar olika risker.

Enligt lagen om extraordinärahändelser ska vi ta fram en sår-barhetsanalys för stora och på-frestande olyckor. Å andra si-dan ska vi enligt lagen omskydd mot olyckor ta fram risk-analyser för vardagsolyckor.Det är två olika områden somkräver olika typer av analyser.Samtidigt som det hänger ihop.

Vill inte stressaArbetet beräknas pågå underhösten och under stora delar av2004. Några kommunala hand-lingsprogram är inte aktuellaför stunden.

– Det här arbetet måste få ta tidoch göras grundligt. Vi vill intestressa fram något halvbra ochgöra en massa dubbelarbete.

KATARINA SELLIUS

Här kan du fåveta merSirenens tema om den nya la-gen ger svar på en del frågor.För dig som vill veta mer, gå inpå Räddningsverkets hemsidawww.srv.se

Klicka till höger på ”Förslagtill lag om skydd mot olyck-or”. Där kan du bland annathitta en lista på kontaktperso-ner. Dessa kan svara på frågorom lagförslaget och verketsarbete. Varje kontaktpersonhar ett eget ansvarsområde,som framgår av listan.

Propositionen i sin helhetkan laddas ned som PDF påföljande adress:http://forsvar.regeringen.se/propositionermm/propositioner/

Regional informationom lagenUnder hösten genomförs re-gionala informationssemina-rier om den kommande lagenom skydd mot olyckor i ettstort antal län.

Tidigt ute är bland andraDalarna, Kronobergs och Kal-mar län. Seminarierna ger in-formation och tillfälle till dia-log om både lagen om skyddmot olyckor och den nya lag-stiftningen om extraordinärahändelser i fredstid.

Målgrupp är tjänstemän ochförtroendevalda i kommunersamt verksamhetsansvariga iövrig offentlig verksamhetoch i näringslivet. Seminarier-na genomförs av länsstyrel-serna med stöd av Räddnings-verket och Krisberedskaps-myndigheten.

Mer information om semi-narierna finns på www.srv.se

Ny serie idéhandböcker Räddningsverket kommerhösten 2003 och våren 2004att ge ut en serie idéhand-böcker med koppling till denkommande lagen om skyddmot olyckor.

Böckerna bygger på erfaren-heter från framförallt Jönkö-pings kommun och rön frånbland annat verkets forskningom kostnad-nytta.

Den första boken i serienheter ”Målstyrning av skyddmot olyckor på lokal nivå –med exempel från Jönkö-ping”. Författare är Sven-ErikFrödin och Fredric Jonsson. Ien andra bok skriven av Fre-drik Björnberg och Göran Me-lin behandlas ”Att beställaoch utforma räddningsinsat-ser”. Den tredje boken i seri-en har arbetsnamnet ”Proces-sen att arbeta med handlings-program för skydd mot olyck-or”.

Förbunden och nya lagen:

Carlstedt ser hellremöjligheter än problem

Tema nya lagen

Lagen skapar ökade möjligheter att bredda verksamheten och ar-beta olycksförebyggande med allt från vardagens olyckor till kata-strofer, säger räddningschefen Peter Carlstedt.

Malmö börjar med omvärldsanalys

Försöket i Sveg i Härjedalenmed brandmännen som job-bar inom vården blev succé.Nu väntas projektet bli per-manent – och alla är nöjda.

Brandmännen delar sin tjänstmellan brandstationen i Svegoch arbete inom äldrevården ikommunen.

Sirenen har tidigare berättatom försöket i Härjedalen ochnär vi nu återkommer är detbara att konstatera att resultatetöverträffar alla förväntningar.

Sammanlagt nappade sex del-tidsbrandmän på uppropet förett och ett halvt år sedan då nå-got ljushuvud kläckte idén medkombitjänsten.

Den 28 februari gick projektti-den ut och nu är det upp tillBengt Åkerström från Högsko-lan i Östersund att presentera enutvärdering av testet. Men allttalar för att projektet kommeratt bli permanent i framtiden.

Perra Jönsson var tidigare an-ställd på Systembolaget i Sveg,men nappade på erbjudandetatt delta i den här nya verksam-heten.

– Alla vill ha en fortsättningoch det har verkligen varit roligtatt få lära sig något nytt. Visstvar jag aningen skeptisk i bör-jan, men nu känns allt toppen,säger han.

Perra Jönsson delar nu sin tidmellan brandstationen i Sveg

och äldreboendet på Seniorenoch sjukhemmet.

– Olyckskorparna pratademycket om att vi snabbt skulletröttna på att torka tanterna irumpan, men så har det absolutinte blivit, säger han.

– Jag tror att det behövs mäninom vården också och gubbar-na tycker det är kul när vi kom-mer och kan prata om jakt ochfiske.

– Visst blev det lite si och såibland när jag skulle rulla upphåret på tanterna och jag var liv-rädd att jag skulle bryta armar-na av dem vid lyft, men det varingen fara och jag kom in i job-bet ganska snabbt, berättar Per-ra Jönsson.

Manligt nätverkHan gick tillsammans med sinaarbetskamrater en tio dagarsvårdutbildning, som sedan följ-des av ytterligare kunskaper ge-nom ett manligt nätverk.

– Det är en kille som jobbarinom vården och han lärde ossmassor av saker som vi haft nyt-ta av, till exempel lyftteknik, hurkostkorten fungerar och en såenkel sak som att stoppa in enhörapparat.

Harriet Tunell, som ansvararför verksamheten från kommu-nens sida är precis lika entusias-tisk som alla andra:

– Nu väntar vi på ett politisktbeslut och tills dess kör vi på

som förut. Alla gillar idén, vård-tagarna, personalen och natur-ligtvis brandmännen själva somkänner stor tillfredställelse i sinnya yrkesroll, säger hon.

Många hör av sigProjektet i Sveg har väckt storuppmärksamhet i hela landetoch räddningstjänsten har tap-pat räkningen på alla studiebe-sök och förfrågningar somkommit under det senaste året.

– Mellan 25 och 30 kommunersom hört av sig, säger rädd-ningschefen Otti Gabert.

– Situationen var verkligen be-svärlig. Både vi och socialtjän-sten hade stora problem. Genomden här konstruktionen fick viinom räddningstjänsten två hel-tidsanställda och vården fick envikariepool med fyra personer.

– Jag är lika nöjd som övrigaoch vi fick på köpet brandmänsom är mycket tryggare i sin yr-kesroll och har naturligtvis bli-vit kunnigare när de jobbarmera på brandstationen och påså sätt blir hela kåren bättre, sä-ger Otti Gabert.

Efterföljare till Sveg-modellenfinns nu på Orust. Strömstadhåller på med något liknandeoch förmodligen startar Norr-tälje inom kort. Även Svedala iSkåne har visat stort intresse.

Jan Luthman(frilansjournalist)

En ny vardag för Perra Jönsson

Brandmän i vården blev en succé i Sveg

Foto: JAN LUTHMANViran Börjesson är en av de 48 seniorerna på äldreboendet och hongillar Perra Jönsson och hans kamrater från räddningstjänsten.

– De är bra och de sköter sig, säger hon.På bilden nedan är det Kristen Larsson som får dagens lunch, ma-

karonipudding. ”Gubbarna tycker att det är kul när vi kommer hitoch snackar jakt och fiske med dem”, säger Perra Jönsson.

Nyheter Sirenen Nr 5 • 200328

Mobil brandvarningsutrust-ning används för att varnaom bränder som räddnings-tjänsten släckt återtänds.

Räddningstjänsten i Umeåhar utvecklat en egen ut-rustning med ambition attöka systemets säkerhet.

Konceptet är egentligen intenytt. Utrustningen består av enväska med en sändare, en an-tenn och tre-nio trådlösabrandvarnare.

– Vi har använt oss av befint-lig teknik, men lagt till viktigafunktioner som vi anser harsaknats på tidigare modeller ihandeln. Vår utrustning byggerpå radiotrafik och är ständigtövervakad. Det gör den mer till-förlitlig än andra typer avbrandväskor. Systemet är nogatestat, säger Anders Lindgren,tekniker vid räddningstjänsten.

Sänder en signalEfter en brand lämnar brand-männen väskan i huset, anten-nen placeras lämpligast i ettfönster och brandvarnarna pla-ceras ut. Skulle branden återan-tända, larmar brandvarnarnaoch sänder en signal till motta-

garen i väskan, larmet överförsdirekt till räddningstjänsten.En datorskärm i sambandscen-tralen visar väskans placeringoch räddningstjänsten kan lar-mas.

– Till väskan hör även en per-sonsökare som överlämnas tillexempelvis innehavaren ellervaktmästaren för anläggning-en som eldhärjats, säger AndersLindgren.

Vad händer om brandplatsenbefinner sig i radioskugga?

– Det finns möjlighet att an-sluta brandvakten till ett be-fintligt telefonjack för att denvägen överföra larmet.

Håkan Sjöström, även hantekniker på räddningstjänsten,betonar att brandvakten stän-digt är övervakad.

– Systemet kontrolleras medautomatik och larmar direkt

om batteriet är dåligt eller omnågot annat har hänt.

– Vi vet att vår ”brandvakt” ärtillförlitlig. I dag förfogar viöver en väska, vi får se om deträcker eller om vi ska bygga fler.

Vill du veta mer? Håkan Sjö-ström och Anders Lindgren sva-rar gärna på frågor. Telefon090-16 22 00.

Väskan som larmar när släckt byggnad återantänds

Konferensom tryggoch säkerkommunRäddningsverket och Natio-nella skadeförebyggandeprogrammet anordnar 22-23 september konferens iRosersberg på temat ”En sä-ker och trygg kommun”.

Konferensen kommer att ge enhelhetsbild av konceptet En sä-ker och trygg kommun medpraktiska exempel från kom-munalt arbete. Den nya lagenom skydd mot olyckor samtden nya utbildningen ”Skyddmot olyckor” kommer ocksåatt presenteras. Program ochanmälningsblankett finns påverkets hemsida www.srv.se

– Vi vänder oss till personersom arbetar i kommun, lands-ting, inom frivilligrörelsenmed flera och som arbetar medutveckling av det lokala säker-hetsfrämjande och skadeföre-byggande arbetet. Konferen-sen ska ge inspiration och kun-skap för det fortsatta skadefö-rebyggande arbetet, sägerRäddningsverkets Inger Lars-son.

Idén om En säker och tryggkommun eller ”A Safe Commu-nity” lanserades 1989 påsvensk initiativ.

– Tanken har varit att skapaen modell för det skadeföre-byggande arbetet i lokalsam-hället och modellen ingår somen viktig del i Räddningsver-kets nationella och WHO:s glo-bala skadeförebyggande pro-gram, säger Inger Larsson.

I Sverige har hittills 14 kom-muner utsetts till ”säker ochtrygg kommun”, Arjeplog, Bo-rås, Falköping, Falun, Katrine-holm, Krokom, Lidköping,Ludvika, Mariestad, Motala,Nacka, Skövde, Tidaholm ochUddevalla.

För mer information kontak-ta Inger Larsson, 054-13 53 01.e-post: inger.larsson@srv.se el-ler Annette Holmberg, telefon0515-858 16. e-post:annette.holmberg@srv.se

I fokus för stor brandutredarträff:

Första brandhärdshundarnaTvå fyrbenta polisanställdablev huvudfigurer när 125brandutredare från polis,räddningstjänst och nä-ringslivet samlades två da-gar i maj på Statens Krimi-naltekniska Laboratorium(SKL) i Linköping för att ut-byta erfarenheter.

Programmet var variationsriktmed både teori och praktik. Fle-ra myndigheter och organisa-tioner med spetskompetensinom brandutredarnas kun-skapsområde presenterade sinverksamhet.

Ola Kronqvist, lärare vid po-lishögskolan i Växjö, gav tipsom hur människor ljuger ochom hur lögnaren avslöjar sigoch Roger Hassel, representantför Interspiro, demonstreradevärmesökning med IR-kame-ran Fire-flir FF130. Men en stordel av programmet sköttes avSKLs personal som gav prov påsina stora kunskaper att upp-täcka olika typer av brandför-lopp i föremål som den oinvig-de inte ens kan identifiera.

Markerar olika vätskorDet största intresset tilldrog sig

trots allt två fyrbenta kollegorav rasen Malinois. De heter Mal-le respektive Xena och är Sveri-ges första brandhärdshundar.Det innebär att de på en brand-plats kan spåra rester av brand-farliga vätskor. En tränadhundnos är faktiskt flera gång-er känsligare än till och medSKLs instrument.

Brandhärdshundarna är trä-nade enligt metoder som ut-vecklats i USA och Holland ochförfinats av svenska och fin-ländska hundexperter. De mar-kerar för bensin och andra pe-troleumprodukter samt för al-koholer typ T-sprit och tändvät-ska. Deras uppgift är att marke-ra var husse eller matte ska taspårprover att skicka till SKL föranalys. Hundens markering haralltså inget eget bevisvärde,den är bara en hjälp så att pro-ven tas på rätt ställe.

Malles förare heter ElisabethHolm, tiken Xenas med husseChrister Lundqvist ser du påbilden här intill. Båda ekipagenhör hemma vid hundförarpoli-sen i Västra Götaland. De är pla-cerade i Göteborg men kan ut-föra uppdrag över nästan helalandet.

Foto: FREDRIK WEINEHALLHåkan Sjöström och Anders Lindgren vid räddningstjänsten i Umeå har utvecklat den mobila brand-varningsutrustningen för att få den mer tillförlitlig.

Förvaring av fyllosny uppgift för finska brandmän?Förvaring av berusade. Det kanbli en uppgift för räddnings-tjänsten i Finland.

Inrikesminister Kari Rajamäkisa i en intervju i Turun Sanomatatt polisen borde slippa förva-ring av överförfriskade perso-ner och att räddningsväsendetskulle kunna sköta denna sam-hällstjänst i framtiden. Inrikes-ministeriet i Finland arbetarfram till 2005 med en översynav polisväsendet.

NyheterSirenen Nr 5 • 2003 29

Kalenderför förstaåtgärdervid NBCE-händelser

Seminarium om geografiska in-formationssystem i oktoberRäddningsverket och föreningen GI Norden arrangerar 1-2 oktoberi Stockholm ett seminarium om Gis-frågor (geografiska informa-tionssystem). GI Norden arbetar för erfarenhetsutbyte inom områ-det. Föreningen och Räddningsverket har tidigare arrangerat semi-narier 1996 och 2000. Sedan dess har mycket hänt och därblir blirdet ett nytt tillfälle att utbyta erfarenheter. Målet med seminariet äratt sprida information och att etablera kontakter mellan personeroch organisationer intresserade av Gis inom räddningstjänstesekto-rerna. I samband med seminariet ordnas utställning och demon-strationer.

För mer information, kontakta Räddningsverkets Janet Edwards,telefon 054-13 51 08. e.post: janet.edwards@srv.se.

Papegojskär gerkombisaxen nya krafterI ett uppmärksammat testför ett par år sedan riktadesviss kritik mot klippförmå-gan hos det kombiverktygsom Räddningsverket för-sett kommunernas krigsor-ganisation med.

Nu har tillverkaren Niketagit fram papegojskär somgör att verktyget klararäven nya bilar.

I grundutförandet har saxenraka skär som även fungerarsom spridare. Ett kombiverk-tyg är alltid en kompromissoch raka skär kräver en vissklippteknik.

– De nya skären är utformadeså att de drar materialet motcentrum där kraften är somstörst, säger Thomas Dicksved,ingenjör på Nike Hydraulics.

De nya skären har testats vidRäddningsverkets skola i Re-vinge och klarade det tuffasteman kan råka på i dag.

– Med de nya skären blirkombiverktyget en jättebrasax. Den klarar B-stolpen pånya Volvo-jeepen som mångaverktyg hade problem med ivårt test, säger Robert Badics,lärare i Revinge.

– Det är ett jättestarkt verk-tyg. Vi behövde 600 bar för attklipp B-stolpen längst ner påVolvo XC 90 och då fanns 200bar kvar att ta ut, säger ThomasDicksved.

Enligt Thomas Dicksved ärdet enkelt att byta skären somkostar omkring 7 000 kronorparet.

GUNNO IVANSSON

Foto: GUNNO IVANSSONBrandinspektör Bengt Andersson visar kombiverktyget med de nyapapegojskären, som gör att det klarar även den nya Volvo-jeepen.

Två miljoner kronor omåret.

Det kostar i runda slängarräddningstjänstens fysträ-ning i direkt sjukersättning.

Fysträningen orsakar varje årcirka 150 skador och 3 600sjukskrivningsdagar med rätttill ersättning.

I genomsnitt ger arbetsskadavid fysträning 25 sjukdagar.

Den totala kostnaden i lan-det för enbart sjukersättninghamnar runt två miljoner kro-nor om året.

Få skador kostar mycketHur mycket skadorna från fys-träningen kostar i form av vård,medicinering, rehabiliteringmed mera finns ingen statistiköver.

Arbetsmiljöverket har ingenstatistik för hur sjukdagarnavid fysskador är fördelade. Mensannolikt drar ett fåtal svåraskador upp snittet.

Däremot har Arbetsmiljöver-ket statistik för alla skador, allt-så inte bara fysträning. 2001hade räddningstjänsten 286anmälningar, ett snitt på 41sjukdagar och ett medianvärdepå 14 dagar.

Från den statistiken kan no-teras:

Fem anmälningar orsakadeöver 500 sjukdagar. Räknas debort sjunker snittet till 32 sjuk-dagar.

106 av 286 anmälda var sjuk-skrivna 1-14 dagar.

45 skador orsakade ingensjukfrånvaro. Arbetsskadean-mälan utan frånvaro räknas

med när det gäller tre kategori-er: psykiska reaktioner, akuthörselnedsättning och tand-skador.

PER LARSSON

FOTNOT: Enligt Kommunals sta-tistik var lönesnittet för brand-män, inklusive ob-tillägg, 20 000 kronor i månaden år2002. Med en förenklad uträk-ning av sjukersättningen har viräknat 80 procents ersättningfrån arbetsgivaren de första 13ersättningsberättigade dagarna,vilket ger 526 kronor per dag.Från dag 14 har man enligt avtaltio procent från arbetsgivarenoch 80 procent från Försäk-ringskassan, vilket innebär 591kronor per dag.

Brandmäns fysskadorkostar miljonbelopp

Vad gör man som först påplats efter en misstänkt ter-rorattack?

Nu finns utbildning och enåtgärdskalender som vägle-der operativ personal påskadeplatsen under insat-sens första timmar.

Förändrade och nya hotbilder ivårt samhälle innebär att detfinns behov av att ställa frågannär man kommer till en skade-plats: kan det här vara någotannat än en olycka? För är deten avsiktlig händelse krävs detstörre försiktighet och andraåtgärder.

– I stället för att rusa in kandet vara nödvändigt att backa.Det är också nödvändigt atträddningstjänst- och sjuk-vårdspersonal och polis förstårvarann och har samma kun-skap, säger Monica Rhodiner,Räddningsverket.

Därför har ett unikt samarbe-te mellan Räddningsverket,Rikspolisstyrelsen och Social-styrelsen drivits. Målet är att 35 000 personer som arbetaroperativt inom svensk rädd-ningstjänst, polis och sjukvårdska få kunskap om NBCE situa-tioner – det vill säga om nukle-ära och farliga biologiska, ke-

miska och explosiva ämnenoch dess konsekvenser.

– Dels handlar det om attkunna identifiera en terror-handling och avsiktlig använd-ning av farliga ämnen, dels omatt vidta rätt förstahandsåtgär-der samt veta vilket personligtskydd som kan behövas.

– Det är första gången vi hargemensam utbildning för rädd-ningstjänst, polis och sjukvård.

Även en gemensam åtgärds-kalender har tagits fram. Den ärtänkt att vara ett beslutsstödoch en lathund för dem somkommer först till skadeplatsen.

Den svenska nyutkomna åt-gärdskalendern – som har ettformat som lätt ryms i lednings-befälets ficka – är baserad påden amerikanska ”EmergencyResponse to Terrorism Job Aid”.

FOTNOT: Åtgärdskalender vidNBCE-händelser kostar 55 kroch kan beställas via fax 054-13 56 05 eller e-post: publikationsservice@srv.se. Beställningsnummer: R00-257/03. Landstingsanställdabeställer hos Socialstyrelsen(fax nr 08-779 96 67 och polis-anställda hos Rikspolisstyrelsen(fax nr: 08-401 93 01).

Seminarium i Revinge om jämställdhet i arbetslivetRäddningsverket inbjuder till endagsseminarium i ämnet “Jäm-ställdhet i arbetslivet” på Räddningsverkets skola i Revinge den 30oktober (9.00-15.30).

Seminariet arrangeras av ett samarbetsprojekt mellan räddnings-tjänst, polis, försvar, sjukvård, skola, brottsofferjour och vänder sigtill personal på arbetsplatser med ojämn fördelning mellan kvinnoroch män.

Dagen inleds av generaldirektör Christina Salomonson. Dessutomdeltar bland andra länspolischef Göran Lindberg, fil dr Anders Berg-gren och artisten Görhan Hellström. Anmälan görs senast 1 oktobertill Räddningsverkets skola i Revinge, telefon 046-23 35 00 (uppge”Konferensanmälan”).

Deltagande i seminariet, inklusive lunch, är gratis.

Sirenens räddningsskola Sirenen Nr 5 • 200330

Räddningstjänsten haregentligen inte större befo-genheter än allmänhetenatt spärra av och stänga vä-gar vid en trafikolycka.

Det innebär att avspärrning fårske med befintlig utrustningoch för att varna andra trafi-kanter.

Det innebär också att rädd-ningstjänsten vid större olyck-or, utdragna i tid eller omfatt-ning eller vid risk för skadligautsläpp, explosion och annatbör ta hjälp av polisen för bådeavspärrning och trafikdirige-ring.

Det råder på sina håll inomräddningstjänsten stor osäker-het om vad som gäller vid av-spärrningar av väg, och det kanvara svårt att tolka lagar ochparagrafer på området. Härnedan ges svar på de vanligastefrågorna, förslag på utrustning

och tillvägagångssätt. Rekom-mendationerna är skrivna isamråd med trafikpolisen.

Problemet uppstår när rädd-ningstjänsten kommer tillolycksplatsen före polisen.Räddningstjänsten har sommyndighet enligt räddnings-tjänstlagens paragraf 45 rättatt avspärra områden och diri-gera trafik, om ingreppet ärförsvarligt med hänsyn till fa-rans beskaffenhet.

Har det hänt en trafikolyckadär det finns risk attolyckan förvärras el-ler att räddningsper-sonal utsätts för storarisker bör alltid enavspärrning av övrigtrafik ske: totalt av-stängd väg.

Skyldighet stoppatrafikOm det finns skada-

de personer i eller kring de for-don som är inblandade i trafik-olyckan är det vår skyldighetatt se till att trafiken stoppas(trafikförordningens andra ka-pitel, paragraferna 8 och 10).Den skyldigheten gäller även

privatpersoner som kommertill en olycksplats.

I vägmärkesförordningenstår att detta ska ske med till-gängliga resurser.

För privatpersoner kan detbetyda varningsljus, varnings-

trianglar ellersignaleringmed handteck-en och kanskeen ficklampa.

Räddnings-tjänsten använ-der varnings-skyltar, lampor,blåljus, var-ningsblinkrar,varningsbloss

eller personal som dirigerartrafiken.

Vid Räddningsverket finns enarbetsgrupp på området rädd-ning vid trafikolycka. Gruppengår ut med rekommendationerför säker avspärrning av väg:säker i meningen att ingen yt-terligare olycka får hända samtatt räddningspersonalen skakänna sig säker och trygg närden arbetar.

Gruppens ambition är att tafram material som förbättrarden säkerheten.

Dan Wargclou i samarbetemed Eva-Lena Lindbäck

■ Får man lämna räddningsfor-don med blåljusen påslagna somen varning till andra trafikanter,trots att fordonet står stilla ochinte längre påkallar fri väg?

– Det är tillåtet och det rekom-menderas av både Räddningsverketoch polisen. Men tänk på att upp-ställda fordon inte gäller som en re-gelrätt markering/skyltning av av-stängd väg. De kan fungera som

eget skydd och extra markering,men avspärrningen måste ocksåskyltas riktigt.

■ Vad gäller vid avspärrning, skavägen som regel stängas av helteller delvis?

– Vi förordar helt avstängd väg, åt-minstone i ett inledande skede avräddningsinsatsen.

■ Finns det regler för hur långtavståndet ska vara från skyltning-en till olycksplatsen?

– Avstånden har tagits bort urvägtrafikförordningen, men bådeRäddningsverket och polisen re-kommenderar följande: på 70- och90-väg minst 150 meter före olyck-an, på 110-väg minst 250 meter.Vid dålig sikt kan avstånden behövautökas och eventuellt bör varning-

en upprepas, om man har utrust-ning till det.

■ Ska vägavstängningen behål-las vid sanering efter olyckan?

– Ja, med hänsyn till den egna sä-kerheten bör vägen vara avstängdäven under sanering. Men vid detlaget har rimligtvis polisen hunnitfram. Ta hjälp av polisen för av-spärrning och trafikdirigering.

?Vanligafrågor

Förhindra fler olyckor och skapa en säker arbets-plats för räddningspersonal.

Det är de främsta målen när räddningstjänstenspärrar av väg vid trafikolyckor.

Men avspärrningen ska göras ”med befintlig ut-rustning” och med stöd av befogenheter som inte ärstörre än allmänhetens.

Hur ska det gå till och vad ska man tänka på?Svaren ger Dan Wargclou i detta avsnitt av Sire-

nens räddningsskola.

AvspärrningolycksplatsAvspärrningolycksplats

– skyldigheteroch rättigheter

Avspärrning av olyckspla

ParaplyskyltarDen vanligaste ty-pen av varningsskyltinom räddnings-tjänsten.

Fördel: tar li-ten plats, lättatt ta medoch pla-ceraut.

Nackdel: kanblåsa bort eller väl-ta. Skyms lätt av de för-sta bilarna när det bildas kövid avspärrningen.

LyktorFast rött sken. Används till heltavstängd väg (jämför röda tra-fikljus).

Blinkande gult sken. Användstill delvis avstängd väg.

AvspärrningsvagnHar testats av vis-sa kårer, enutvärderingav dessa för-sök är pågång.

Fördel:skyltningensyns väl.

Nackdel:vagnen ärtung att hantera och drar nedhastigheten på utryckningsfor-donet.

BlossKan användas som förstärkningav varningsskyltning, men varförsiktig vid hanteringen.

ReflexvästarFör egen säkerhet och vid trafik-dirigering.

Utrustning

§

Sirenens räddningsskolaSirenen Nr 5 • 2003 31

Avspärrning av trafikolycks-plats och fordons placeringsteg för steg enligt Rädd-ningsverkets rekommenda-tioner.

Åk fram. Ställ ut skyltarlängs vägen på avpassatavstånd.

Helt avstängd väg: paraply-skyltar med fast rött sken pla-cerade på båda sidor av vägen.

Delvis avstängd väg: para-plyskyltar med blinkande gultsken på den sida som är av-stängd.

Eventuellt kompletterandemed bloss.

Fordons placering.Räddningsfordon kanställas på lämpligt av-

stånd som ett extra skydd förolycksplatsen och utgöra enförstärkt varning till andra tra-fikanter.

Se till att bilen syns väl medblåljus och varningsblinkrarpåslagna. Man kan även ha an-ordningar som gör att bilensyns bättre: blåljus i belys-ningsmast, varningsmarkeringpå jalusiluckor, väl synliga re-flexer på bilarna.

Tänk på att komplettera medvarningsskyltar, så att inte an-dra kör in i fordonen.

Framkomlighet. Ställinte bilarna och avspärr-ningen så att framkom-

ligheten för andra räddnings-

fordon, polis och ambulanshindras.

Det är kanske inte nödvän-digt att köra fram alla bilar tillsjälva olycksplatsen, användbrytpunkt eller halvhalt. Dettaär särskilt viktigt vid olyckor påvägar med vajerräcken.

Avspärrning för räddnings-helikopter sker i samråd medhelikopterpiloten.

Det är alltid pilotens ansvaratt välja landningsplats sominte medför fara eller störräddningsarbetet.

Helt avstängd väg. Tasom regel att alltidstänga av vägen från

båda håll i ett inledningsskede. På väg med vajerräcken gäl-

ler att om man vid något tillfäl-le tar den andra körbanan i an-språk, ska man skylta denna på

samma sätt. På sådana vägar ärdet extra viktigt att tänka till:från vilket håll kommer visnabbast och enklast fram tillplatsen?

Skylta åt båda håll!Följ rekommenderadeavstånd, se under ”Van-

liga frågor”.Upprepa om möjligt

varningsskyltningenom utrustningen räcker

till.Vid bärgning och sa-

nering: överlåt åt poli-sen att sköta avspärr-

ning och trafikdirigering vidbehov. Det samma gäller av-spärrning vid sprängrisk, bran-drök eller utsläpp av farligtgods.

Räddningstjänstlagen Paragraf 45: Räddningsledaren får

vid räddningsinsats göra ingrepp i an-nans rätt, till exempel avspärra områ-den och dirigera trafiken.

Paragraf 34: Polisen är ett samver-kande organ i samhällets räddnings-tjänst.

Avspärrning och trafikdirigeringsköts därför normalt av polis.

Vägmärkesförordningen Paragraferna 11, 37, 64, 66, 72, 74

och 76: Reglerar rätt varningsskylt-ning, rätt tecken (polismans tecken)rätt klädsel (branddräkt med reflexeroch reflexväst) för avspärrning av vägoch trafikdirigering i olika situationer.

Arbetsmiljölagen Kapitel 3, paragraf 3: Arbetsgivaren

ska förvissa sig om att arbetstagarenhar den utbildning som behövs ochvet vad att iaktta för att undgå risker iarbetet, exempelvis vid trafikdirige-ring.

DessutomRikspolisstyrelsen har gett ut all-

männa råd om varningsanordningarvid trafikolycka på väg (FAP 330-3)Vägverket har gett ut en handbok itrafikreglering (Publ 1991:7)

KursBrandmannaskolanInnehåll: Räddning vid trafik-olycka, losstagning, medicinsktomhändertagande, avspärrningoch fordonsplacering.

För: Personal vid räddnings-tjänsten och ambulanssjukvår-den.

Omfattning: Fyra dagarshandledarutbildning i teori ochpraktik, inklusive studiepaket.

Tid & plats: 1-4 septemberRosersberg, 20-23 oktoberSandö, 4-7 november Revinge.Anmälan görs till respektiveskola.

LärarenNamn:Dan WargclouÅlder: 49 årBostadsort:MariestadYrkesbak-grund:räddningstjänsten Mariestadsedan 1976, brandman heltid,förman. Lärare vid Räddnings-verkets skola Skövde sedan1996, ansvarsområde rädd-ning trafikolycka.Fritid: golf, fågeljakt och hun-den Tanja, en nova scotiaduck tollingretriever.

Såsägerlagen

Så här gör du – steg för steg

Foto: ARNE FORSELLTrafikolycksplatsen är ofta kaotisk. Därför är det viktigt att göraavspärrningar på riktigt sätt. Dels för att förhindra fler olyckor,dels för den egna personalens säkerhet.

Modell för uppställning av fordon på olycksplats.

1

2

34

567

ts

Bakdel av av-spärrningsvagn.

■ Etablera samarbetemed den lokala polisenoch/eller trafikpolisen idin kommun. Förbättrakontakterna mellanräddningstjänst, polis,ambulans, bärgare.Samlas till möte ochkom överens om vilkariktlinjer ni vill ska gälla hos er.Ha återkommande kontakteroch öva tillsammans.

■ Kom med förslag. Hurgör ni hos er, vilken utrust-ning använder ni, vad fun-gerar bäst? Räddningsver-kets arbetsgrupp tar gärnaemot och förmedlartipsoch idéer.

Ta kontakt med DanWargclou, Räddningsver-

kets skola Skövde, tel 0500-4640 69.

!Tips

De finns på hotellrummet, ipausrummet på jobbet, ismålägenheterna på univer-sitetsområdet, i pensionärs-bostaden på servicehemmetoch på många andra platser.

Det handlar om små kyl-skåp som innehåller ammo-niak

Fördelen med de så kallade ab-sorptionskylskåpen är att de ärbåde vibrationsfria och tysta.Till skillnad från de mera vanli-ga kompressorskåpen drivs deav en värmekälla och saknarrörliga delar. De är därför när-mast outslitliga.

Nackdelen är att de äldre kyl-skåpen drar ganska mycketenergi. Dessutom innehåller deupp till ett par hundra gramammoniak som är löst i vatten.

Om det blir ett läckage fri-görs en del av ammoniakenoch det blir en mycket obehag-lig lukt.

Räddningsverkets brandut-redarprogram har under de se-

naste åren fått in sammanlagtett 20-tal rapporter om ammo-niakläckage från absorptions-kylskåp. I flera av dessa fall harmänniskor tvingats fly halsöver huvud med rinnandeögon och irriterade andnings-vägar. Några personer uppgeratt de till och med fruktat försitt liv.

RiskbedömningAmmoniak är en vätska/gassom ofta förekommer i natu-ren, exempelvis i stallmiljö.Ämnet är förnimbart redan vidmycket låga halter. Det gör attman får en tidig varning omnågot är fel.

Först vid mycket höga kon-centrationer uppstår fara förmänniskors liv eller hälsa.

Teoretiskt räcker ammoniak-mängden i ett mindre absorp-tionskylskåp för att det skauppstå en skadlig halt ammo-niakgas i ett rum med volymen30 kubikmeter.

Men vid ett läckage avgår am-

moniaken baralångsamt ur lös-ningen. Också pålång sikt kommerbara en del av ammo-niakmängden att av-dunsta. Resten blir kvari vattenlösningen i kyl-systemet. I praktiken blirkoncentrationen inte såhög att den vållar några allvar-liga personskador.

Därför uppstår läckageKöldmediet i ett absorptions-kylskåp cirkulerar utan hjälpav pumpar. Om ventilationenblir dålig kan cirkulationenupphöra. Det innebär att kyl-skåpet inte längre fungerar.

Däremot arbetar värmepa-tronen fortfarande med full ef-fekt. I sämsta fall kan trycket bliså högt att det uppstå en brist-ning i materialet och köldme-diet kommer ut.

Åtgärder För att undvika skadligt över-

tryck införde tillverkaren förett par år sedan ett system somstänger av värmetillförseln au-tomatiskt om kylningen intefungerar. På nya absorptions-kylskåp är risken för störreläckage därmed borta.

Att byta ut alla äldre absorp-tionskylskåp bedöms inte varesig realistiskt eller nödvändigt.Någon olycka med allvarligapersonskador är inte känd trotsatt det finns cirka 20 miljonersådana kylskåp i drift runt om ivärlden.

Absorptionskylskåp är myck-et säkra, men om man har äldrekylskåp föreslår den nuvaran-

de tillverkaren Dometic AB föl-jande åtgärder:

■ Ha som rutin att någorlun-da regelbundet kontrollera attkylskåpen verkligen fungeraroch kyler. Skåp som inte funge-rar ska stängas av och anmälasför serviceåtgärd.

■ Se till att kylskåpen har sågod ventilation som möjligt.

■ Ta gärna kontakt med Do-metic AB för att diskutera even-tuella åtgärder. Kontaktpersonär Maria Ottosson, tel 08-501 025 29

ULF ERLANDSSON

Foto: ULF ERLANDSSONMinibaren på hotellet, ett av de småkylskåp som innehåller ammoniak.

32 ErfarenheterErfarenheter

Hur farligaär deegentligen?

Ammoniak läckte på äldreboendeT

idigt en morgon läckteammoniak från ett kyl-skåp i ett patientrum på

ett äldreboende i Västsverige. Lyckligtvis observerade en

undersköterska händelsen i etttidigt skede och den svårt sjukakvinnan som bodde i rummetkunde genast evakueras. Per-sonskadorna begränsades tillrinnande ögon och måttlig hu-vudvärk hos såväl patientensom personalen

Om läckaget i stället inträffat

på natten kunde följderna bli-vit mycket allvarliga. Eftersomden dementa kvinnan vare sigkan påkalla hjälp eller förflyttasig själv hade hon förmodligenblivit exponerad för gasen un-der lång tid.

Sedan personalen flyttat detläckande kylskåpet utomhusgjorde de en enkel undersök-ning. På skåpets baksida fannsett tjockare rör som fortfaran-de var så varmt att det inte gickatt ta på det. Röret hade varit

svartmålat men färgen hadeflagnat. Enligt märkplåten varkylskåpet av typ ElectroluxEA0300C.

På äldreboendet finns ytterli-gare 71 boenderum som alla ärutrustade med samma typ avkylskåp. Efter händelsen medläckaget har samtliga kylskåpsom inte används kopplats ur.

Texten bygger på en inciden-trapport från det drabbade äl-dreboendet .

Erfarenheter■ Att vakna av att rummet är

fyllt av giftig ammoniakgasmåste vara en skrämmandeupplevelse: ögonen rinner, svårhosta, kraftigt irriterade and-ningsvägar, panikkänslor…

■ För den som dessutom ärhandikappad och inte kan ta sigut utan hjälp kan situationen blilivshotande.

■ Men för en frisk människa är

det inte så farligt som det ver-kar. En kortvarig ammoniak-chock ger inga bestående ska-dor. Dessutom blir inte koncen-trationen så hög som man tror.

■ Orsaken till ett plötsligtstörre läckage är troligen attkylsystemet blivit överhettat.Det beror i sin tur på att kylskå-pet slutat fungera.

■ Ett äldre absorptionskylskåpsom slutar fungera måstestängas av. Kontrollera därförkylfunktionen regelbundet.

Ammoniakkylskåpen

Varje vår och höst fårRäddningsverketsbrandutredarprogram

in rapporter om brandtillbudpå grund av att solens strålarfokuserats på något brännbartföremål.

Oftast handlar det om försto-ringsglas eller konkava rakspe-glar som samlat solstrålarna.

Vid några tillfällen harbrännglaseffekten uppkommitnär solen lyst genom en vatten-fylld flaska eller vas.

Lyckligtvis blir det oftastbara ett tillbud. De samladesolstrålarna gör ett märke ellerbränner ett svart streck på un-derlaget. Men det blir sällannågon brand med lågor.

En av de få rapporter somhandlar om en riktig brandkommer från Norrköping. Detvar ett litet klotformat akvari-um med en guldfisk som fun-gerade som brännglas.

Solstrålarna fokuserade påen soffa som fattade eld. Bran-den kunde snabbt släckas ochvare sig människor eller fiskkom till skada.

Förstoringsskärm till TV:nDe senast inkomna rapporter-na om optiska brandtillbudgäller så kallade storbildsskär-mar till TV-apparater.

En storbildsskärm är enplastskiva som placeras straxframför TV:s bildruta. Den fun-gerar som ett förstoringsglasoch gör så att bilden uppfattassom cirka 25 procent större ändet ursprungliga formatet.

Det är en god hjälp för män-

niskor med nedsatt syn. Skär-marna ingår därför i landsting-ens utbud av hjälpmedel försynskadade.

En storbildsskärm kan mon-teras på flera olika sätt. Den po-puläraste modellen är en ben-ställning med hjul. Det gör attskärmen snabbt kan flyttas un-dan om den inte behövs. Dettainnebär i sin tur att den avmisstag kan placeras så att in-fallande solstrålar fokuseras pånågot brännbart.

Några experimentEn dag i våras besökte jag Syn-centralen i Växjö.

Där fick jag bland annat lånaen storbildsskärm som jag togmed ut i solen för några enklaexperiment.

När skärmen hölls parallelltmed en kartong av vit wellpapppå cirka 95 centimeters av-stånd fokuserades solstrålarnaså att det uppstod brand medlågor redan efter ett fåtal se-kunder. Försöket upprepadesflera gånger med samma resul-tat.

Det verkar som om brännvid-den ligger inom ett ganskabrett område, uppskattnings-vis mellan 90-100 centimeter.

Motsvarande experimentmed en konkav rakspegel avplast visade att fokus låg cirka35 centimeter framför spegeln.

Men trots enträgna försöklyckades jag inte uppnå sådanvärmekoncentration att detuppstod brand i en bit pappersom jag placerat just i bränn-punkten.

Försök med en cirkelformadläslampa med inbyggt försto-ringsglas gav mera värme. Närsolstrålarna fokuserades på ettpapper började det genast attryka och efter en stund slogden första lågan upp.

ULF ERLANDSSON

Erfarenheter 33

Ulf Erlandsson är an-ställd vid Räddnings-verket med uppgiftatt bland annat ledaett stort brandutred-

ningsprojekt. Erlandsson med-verkar i Sirenen med samman-fattningar av rapporter. Han tarmed glädje emot synpunkter ochtips på tel 054-13 50 39, fax0470-208 04, e-post:ulf.erlandsson@srv.se

Farliga solstrålar

4-5 ppmEffekt: Förnimbart för de fles-ta individer.

50 ppmEffekt: Takgränsvärde enligtASS, max fem minuter per ar-betsdag.

100 ppmEffekt:: Märkbar irritation påandningsvägar.

400-700 ppmEffekt: Omedelbart irriteran-de för näsa, hals och ögon, kange bestående skador vid expo-

nering mer än en timme.

1 700 ppmEffekt: Svår hosta, kraftigt irri-terande för ögon, näsa ochhals, kan orsaka dödsfall vidlängre exponering än 30 mi-nuter.

2 000-5 000 ppmEffekt: Svår hosta, kraftigt irri-terande för ögon, näsa ochhals, kan orsaka dödsfall vidlängre exponering än 15 mi-nuter.

Fotnot: ppm = miljondelar.

Test av solstrålar mot storbildsskärm gav brand med lågor efter endast ett fåtal sekunder. Försöketupprepades flera gånger, med samma resultat.

Storbildsskärm kansnabbt orsaka brand

Foto: ULF ERLANDSSONSolstrålarna genom läslam-pan fokuserades på tidnings-papper. Det började snabbt attryka, efter en stund brann det.

Brandutredare Bertil Nilssonvid räddningstjänsten i Lund(numera lärare vid räddnings-skolan i Revinge) gjorde 2000en utredning om riskerna medabsorptionskylskåp.

Tillsammans med kollegoroch experter från dåvarandetillverkaren Electrolux redovi-sade han följande erfarenhe-ter:

■ Electrolux har sedan star-ten 1925 tillverkat och såltöver 50 miljoner absorptions-kylskåp. Man uppskattar attungefär 20 miljoner av dessafortfarande är i bruk någon-stans i världen.

■ Som köldbärare i absorp-tionskylskåp använder man enlösning av ungefär en tredje-del ammoniak och två tredje-delar vatten.

■ Absorptionskylskåp finns iolika storlekar och utföran-den. Mängden sköldbärare va-rierar mellan 0,25 och 1,0 litervarav 35 procent ammoniak-lösning. Det innebär att skå-pen innehåller mellan 90 och350 gram ren ammoniak.

■ Systemet provtrycks vidtillverkningen till 60 bar medtäthetskontroll i vattenbad.

20 miljoner kylskåp i bruk

Så farligt är ammoniak

34

Irén Andersson på Räddnings-verket sa följande i en mor-gontidning om den nya

brandmannautbildningen: ”attnu är det slut med tut och sprut”.Alltså – nu kommer nya brand-män som är mer teoretiska ochkan förebygga alla olyckor. Ärdet verkligen så att brandmänmed gamla brandmannautbild-ningen är av sämre sort?

Irén Andersson borde besökaen brandstation och se medegna ögon hur verksamhetenfungerar.

Morgondagens räddnings-tjänst kommer fortfarande attbehöva praktiker från andra yr-kesgrupper för att fortsätta ut-veckla räddningstjänsten.

Vi pratar om brandmän somsköter daglig verksamhet somlarm, övningar, extern och in-tern utbildning, förebyggandeoch skolverksamhet med mera.

Vi pratar om brandmän somsköter drift och underhåll av lo-kaliteter, fordon och utrust-ning och som därmed är kost-nadseffektiva för kommunen.

Men framför allt pratar vi omlagspelare med hög social kom-petens som får en grupp att fun-gera. Vi pratar om personer somkan lösa uppgifter under dagligverksamhet och särskilt underinsats – tack vare tidigare erfa-renheter från arbetslivet.

”Idésprutor” som trollar medknäna och lagspelare som är”vattenbärare” – brandmänsom under insats arbetar tillsdet smakar ”skit i käften”.

Ren förolämpningIrén Anderssons påstående attdet nu är slut på ”tut och sprut”är en ren förolämpning mot da-gens brandmän. Det visar ävenpå Räddningsverkets totalaokunskap om dagens verksam-het. Det verket nu gör med dennya utbildningen är att man iprincip stänger ute en hel kate-gori människor. Människormed arbetslivserfarenhet, somhar gjort dagens räddnings-tjänst till vad den är och stärktSveriges position som en av deledande räddningstjänsterna ivärlden.

Det kan inte finnas mångautav de personer som vi ocksåbehöver, nämligen personermed tidigare erfarenhet ochmed yrkesutbildning, som tarledigt under två år. Två år medstudielån, samt familjeförsörja-re, för att utbilda sig till brand-man utan att vara garanteradarbete som brandman. Ungefärsom att söka polisskolan medstudielån och efter avslutad ut-bildning se om man är lämpligför att få arbete.

Undrar hur Räddningsverket

ska testa om de sökande är höjd-rädda eller har klaustrofobi. Ver-ket har sagt att det ska ske i sam-band med rullbandstest. Ännumer intressant blir det att se hurRäddningsverket ska klara attgöra brandman av en personsom inte är lämplig. Alltså enperson som har egenskaper sominte passar in för yrket eller i engrupp. Eller blir det kommu-nens uppgift att ta bort deolämpliga?

Vissa personligheter elleregenskaper hos sökande tillbrandmannautbildningen kaninte ens Irén Andersson ellerRäddningsverket ändra på un-der en tvåårig utbildning.

Är det värt priset?Det är intressant att det finnspersoner som har sökt varje ut-lyst tjänst som brandman i riketutan att bli antagen. Dessa haralla klarat rullbandstestet,höjdtestet och klaustrofobites-tet, men befunnits olämpligasom brandmän. Jag vet att detfinns personer bland dessa somhar sökt och blivit antagna tillden nya brandmannautbild-ningen.

Är detta värt priset för att nåmålet med ökad mångfaldinom räddningstjänsterna? Varfinns referenserna för liknandeutbildningar och antagnings-

system? Faktum är att dagensbrandmän är väldigt duktigayrkesmän och utan dem hade viinte varit där vi är i dag. Dagensbrandmän kommer att behövasäven i morgondagens rädd-ningstjänst.

Jag lyfter på hatten åt Jan Wi-sén, brandchef i Södra Rosla-

gen, för hans inlägg i ett tidiga-re nummer av Sirenen. Rädd-ningsverket däremot borde beSveriges alla brandmän om ur-säkt för det nervärderande utta-landet från Irén Andersson.

Anders Cederberg Skaf, Stockholms brandförsvar

Först beklagar jag att jag i en te-lefonkontakt med en journalistanvände uttrycket ”tut ochsprut” och att det kom att an-vändas i artikeln på ett olyck-ligt sätt.

Den nya tvååriga utbildning-en i skydd mot olyckor kom-mer förhoppningsvis att bidratill att svensk räddningstjänststår bättre rustad inför kravenpå de förändringar i samhälletsom bland annat den nya lagenom skydd mot olyckor kommeratt medföra.

De ”nya brandmännen” kom-mer att ha en både längre ochbredare utbildning än dagensbrandmän även om flertaletsaknar arbetslivserfarenhetfrån räddningstjänst.

I den tvååriga utbildningeningår en temin LIA (lärande iarbetet) som de studerande

kommer att genomföra i kom-munal räddningstjänst.

Det är viktigt att i samman-hanget poängtera att dagensbrandmän med sin långa erfa-renhet från yrket kommer attha mycket kunskap att tillföratvåårsbrandmännen och de se-nare kommer att kunna bidramed sina kunskaper från denbreddade utbildningen.

Tillsammans borde de nyaoch de gamla brandmännenssammantagna kompetens ut-göra en stark kunskapsresursför ett tryggt och säkert sam-hälle.

En uppmaning till kommu-nal räddningstjänst är – ”Bygginte vindskydd nu när förän-dringens vindar blåser utanbygg i stället väderkvarnar”,det tjänar alla på!

En breddning av "brandkå-

rens" verksamhet initierades avräddningstjänstlagen i mittenav 80-talet, alltså ungefär sam-tidigt som Räddningsverketbildades.

Därför har vi en hög nivåBlivande brandmän fick ge-nom Räddningsverket enmycket bredare utbildning ännågonsin tidigare i Sverige –det gäller både heltids- och del-tidsbrandmän. Så det är nogsnarare verkets nya utbildningför brandmän från 1986 ochframåt som placerat svenskräddningstjänst på en interna-tionellt hög nivå än Cederbergshänvisning till arbetslivserfa-renhet.

Anders Cederberg tycker attjag borde besöka brandstatio-ner. Jag ser gärna fram mot flerbesök på landets många brand-

stationer, utöver de många jagredan genomfört. Jag har ocksådagligen många samtal medbrandmän.

Mitt intryck är att en del er-farna brandmän är oroliga föratt möta framtiden med dekrav som ställs på en bredd-ning av yrket. Samtidigt har jagträffat många som välkomnatden nya utbildningen och vadden kan tillföra svensk rädd-ningstjänst.

Operativt behövs alltidCederberg skriver att ”dagensbrandmän behövs i morgonda-gens räddningstjänst”. Visst ärdet så, annars skulle rädd-ningstjänsten kollapsa de när-maste decennierna. Men dethandlar även om att lyfta blick-en, se till nya behov, till mål-gruppernas efterfrågan och

inse att yrket inte bara handlarom ”tut och sprut”! Detta gällerbåde dagens och morgonda-gens brandmän.

Operativ räddningstjänstkommer alltid att behövas ochjag kan lugna Anders Ceder-berg med att studerande somgår den nya tvååriga utbild-ningen kommer att få en mergedigen och omfattanderäddningstjänstutbildning ände som gått Räddningsverketsgamla utbildning och ännumer än de som tidigare enbartutbildats i kommunal regi.

Därutöver får de kunskaperinom bland annat förebyggan-de arbete som innebär att dekan jobba mycket bredare ändagens brandmän. Allt i över-ensstämmelse med den nya la-gen om skydd mot olyckor,som från årsskiftet ersätter nu-

Ny utbildning ingen lösning

Dagens brandmänbehövs i framtiden

Svar direkt från Räddningsverket

Både dagens och framtidens brandmän b

Ordet frittOrdet fritt

Ordet fritt 35

Under parollen "Bli brand-man på riktigt" harRäddningsverket mark-

nadsfört sin nya tvååriga utbild-ning Skydd mot olyckor, menman kan fundera på om detverkligen är riktiga brandmänsom utexamineras från 2005.

Risken är att det kommer utett stort antal teoretiker medtummen mitt i handen och somkommer att förlita sig på sinaäldre och mer praktiskt lagdakollegor. Visst förstår jag atträddningstjänsten måste för-nya sig och jobba mer med fö-rebyggande, men när det gäl-ler utbildningen tror jag detborde finnas två karriärvägarför blivande brandmän, en ettå-rig utbildning med inriktning

på förebyggandearbetet och enettårig utbildning med merpraktisk del inriktat mot denoperativa verksamheten.

För lång utbildningJag tror också att en studieme-delsberättigad tvåårig utbild-ning som leder fram till ett ar-bete med en månadslön på en-dast 16 000 kronor och sominte ger högskolepoäng är heltfel. Dels är utbildningstiden all-deles för lång och dels tror jaginte att vi får den typ av perso-nal inom räddningstjänstensom man vill ha, det vill sägapraktiskt lagda människor medmuskler både i armar och hjär-na. Eller varför inte integrerautbildningen med gymnasie-

skolan, det vill säga utveckla deräddningsgymansier som i dagfinns så att den utbildningenmotsvarar utbildningen i skyddmot olyckor.

Man kan exempelvis utökaden utbildningen med en ter-min för att få med det som inteingår i räddningsgymnasiet.

Det finns ju i dag massor avyrkesutbildningar inom gym-nasieprogrammen så varförinte göra brandmansutbild-ningen till en gymnasieutbild-ning. Då spar man ett års ut-bildningstid för ungdomarna.

Tänk om verket!Körkortsproblematiken kanman lösa genom att det kaningå körskola i utbildningspla-

nen. Det finns det flera gymna-sieprogram som har i dag.

Tänk om Räddningsverket!Kursen i skydd mot olyckor blirsäkert jättebra, men detta är juvarken högskola eller gymnasi-um utan något mitt emellanoch det är aldrig bra. Låt vårablivande brandmän komma di-rekt från gymnasiet! De anställsav räddningstjänsten i veder-börlig ordning och får då försten "lärlingstjänst" på exempel-vis tolv månader och därefterska de kunna få en vanligbrandmanstjänst med "brand-manslicens" som bör förnyas,till exempel vart femte år.

Larry M

varande räddningstjänstlag.

Bred förankringDen nya tvååriga utbildningenSkydd mot olyckor har arbe-tats fram i bred förankringmellan berörda arbetsgivar-och arbetstagarorganisatio-ner. Verket hoppas genom detarbetssättet ha skapat förut-sättningar för att ta tillvara desynpunkter och önskemål somfinns hos berörda avnämare.

Verkets förhoppning är attutbildningen ska mottas posi-tivt av både de studerande ochkommande arbetsgivare – inteminst den kommunala rädd-ningstjänsten.

Irén AnderssonCentrum för risk- och

säkerhetsutbildning

behövs

Foto: JOHAN EKLUND

Vilken utbildning och vilkauppgifter ska brandmän ha iframtiden? Dessa frågor tasupp av Anders Cederberg ochsignaturen “Larry M”. Båda in-sändarna kommenteras av fö-reträdare för Centrum för risk-och säkerhetsutbildning.

Får vi teoretiker medtummen mitt i handen?

Det är angeläget att vi intevilseleder barn och andraIbland läser man i tidningen

eller hör på radio eller TV att”en person skadades/omkomnär han klättrade upp på enjärnvägsvagn och kom i kon-takt med högspänningsled-ningen och fick ström i sig…”

Det är mycket farligare än så.En person som klättrar upp påen järnvägsvagn hinner aldrigkomma i kontakt med hög-spänningsledningen.

Det räcker att han kommer inärheten av den för att det skabli ett överslag och en ljusbågesom kan döda en människa.

Det är angeläget att vi somjobbar inom räddningstjän-sten alltid är tydliga så att viinte vilseleder barn och andraatt det inte är någon fara sålänge man inte är i kontaktmed en strömförande ledning.

Thomas, deltidsbrandman i Åhus

Lars Bjergestam:

– Systemet beställt av våra kunder

Också du kan tycka tillpå de här sidornaAlla är lika välkomna att deltai debatten (skriv max 40 radereller 3 500 tecken på datorn,inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,L 257, 651 80 KarlstadSkicka gärna på e-post:stig.dahlen@srv.seManusstopp för nr 6/03 är 14 september. Välkommen!

Skriv en insändare– och få en T-shirtHärnedan inbjuder vi dig läsareatt tycka till. För att ytterligarestimulera fler att skriva belönarvi er som skickar en insändare – och får den publicerad i num-mer 6/03 – med Sirenens efter-traktade T-shirt.

Är du intresserad, kom ihågatt uppge adress dit tröjan skaskickas och önskad storlek (S,M, L, XL, XXL)

Lars Bjergestam, ställföreträ-dande chef vid Centrum förrisk- och säkerhetsutbildninghar gett möjlighet att kommen-tera ovanstående insändare.

Tack för intressanta synpunk-ter om den fortsatta utveckling-en och eventuella framtida för-ändringar av utbildningen tillbrandman. I det arbete somstartade 1999 och som har lettfram till den nya utbildningenhar de åsikter som du för fram

stötts och blötts flera gånger. Teori kontra praktik liksom

kopplingar till gymnasieskolanhar flera gånger diskuterats. Delösningar som valts har resulte-rat i det nya utbildningssystemsom startar nu i höst.

Det nya utbildningssystemetär inte ensidigt utvecklat ochkonstruerat av Räddningsverketensamt, vi ser det snarare somen beställning från våra kunder,alltså i detta fall kommuner och

berörda fackliga organisationer,som alltsedan 1999 deltagit ioch varit pådrivande i utveck-lingen mot det nya utbildnings-systemet.

Den nya utbildningen innebären relativt stor förändring bådeför eleverna, de blivande brand-männen, för kommunerna somarbetsgivare och inte minst förRäddningsverkets Centrum förrisk- och säkerhetsutbildningsom utbildare. Det finns, som

alltid i omställningstider, ett an-tal osäkerheter.

Det är också troligt att efter-hand som vi får erfarenhet vida-reutvecklar vi och förbättrar de-lar i systemet. Låt oss tillsam-mans ha ögonen öppna för be-hovet att fortsätta förbättra oli-ka delar i utbildningen.

Lars Bjergestam

KOMMENTAR från Ulf Er-landsson, brandutredare vidRäddningsverket:

Du har helt rätt Thomas. Detär både slarvigt och farligt attuttrycka sig som du beskriver.Högspänd elektrisk ström kange överslag genom luft på stortavstånd beroende på hur högspänningen är.

En annan viktig faktor är fuk-tigheten. Vatten leder elektriskström och ju högre luftfuktig-heten är desto större är riskenför elektriskt överslag.

Järnvägens luftledningar ärnormalt på 16 000 Volt. Vidregn eller fuktig väderlek kandet bli överslag på upp till fleradecimeters avstånd från självaledningen.

Från Banverkets säkerhetsav-delning betonar man med skär-pa att obehöriga naturligtvis al-drig ska klättra upp på järnvägs-

vagnar eller ens vistas inomjärnvägens område. Det är juinte bara faran för elektriskström det handlar om. Ett tåghar mångdubbelt längrebromssträcka än en lastbil isamma hastighet. Ett tåg somkör i 200 km/tim hörs knappastnär det kommer och har enstoppsträcka på 2 000 – 2 500meter.

Mer information om farornahittar du på hemsidanwww.banverket.se Där finnsockså en fyllig broschyr omräddningstjänst vid tågolyckorsom Banverket tagit fram i sam-arbete med Räddningsverketoch Rikspolisstyrelsen. Den kanbeställas via e-postbirgitta.bergsten@banverket.se

Ulf Erlandsson

Sirenen Nr 5 • 200336

Brandmannayrket är igrund och botten etthantverksyrke och bör,

enligt min mening, så vara ävenframgent. Det finns de som me-nar att yrket är tungt och kräverstor muskelstyrka och man an-ser därför att kvinnor inte hörhemma inom räddningstjän-sten. Debatten om kvinnligabrandmän är dock något ony-anserad och den tar inte hellerhänsyn till alla fakta.

Brandmannayrket är och harlänge varit tillgänglig för alla.Fram till i dag har brandmänanställts av kommunerna varpådessa, på grund av lagkrav, harskickats till utbildning vid nå-gon av Räddningsverkets sko-lor. Kommunerna har då ocksåbetalat lön och traktamente un-

der utbildningstiden. Skillna-den med Räddningsverkets för-ändrade utbildning, är att an-tagningen till utbildningensker av Räddningsverket och attutbildningen kommer att fi-nansieras av eleverna själva, åt-minstone kost och logi efter-som utbildningen som sådanprecis som tidigare är kostnads-fri.

Ingen garantiDe fysiska krav som ställs för ut-bildningen kommer inte attskilja sig i den förändrade ut-bildningen, utan kommer somtidigare huvudsakligen att ba-seras på Arbetarskyddsverketsföreskrifter för rökdykning.Man ska då också komma ihågatt Räddningsverket under fle-

ra år har utbildat kvinnligabrandingenjörer, som det harställs motsvarande krav på. Ochdetta har aldrig varit något pro-blem. Dessutom har debattenom kvinnliga brandingenjöreraldrig varit så högljudd somden om kvinnliga brandmän,vilket kan tyckas märkligt.

Med det förändrade utbild-ningssystemet finns det fortfa-rande inte någon garanti för attantalet kvinnliga brandmänkommer att öka, eftersom detfortfarande är kommunernasom anställer brandmän. Dess-utom kan kommunerna ställaegna fysiska och mentala kravpå vem man anställer. För enkommun är det ju rimligt attanställa de som är ”bäst”, såvälfysiskt som mentalt. Problemet

är här att vi kanske inte till fullohar utrett vad som är ”bäst”,dvs. vilka krav brandmannayr-ket ställer på fysisk och mentalkapacitet.

Kanske krävs något annatDet som man kanske inte helleralltid har tagit hänsyn till tidi-gare, är att av samtliga brand-män som anställs kommer enviss andel att utbildas vidare tillbrandbefäl (brandförmän) va-rav ytterligare ett antal kom-mer att utbildas ytterligare (tillbrandmästare). Motsvarandefortbildningssystem kommeratt finnas även i framtiden, menman ska komma ihåg att sombrandbefäl är det kanske intealltid den fysiska förmågansom är avgörande för fram-

gång. Det kanske krävs någotannat.

Personligen är jag dock över-tygad om att en ökad andelkvinnor inom räddningstjän-sten, inklusive en generellt ökadkompetens inom räddnings-tjänsten hade kunnat uppnåspå andra sätt än ett förändratutbildningssystem. Och dessut-om till en lägre kostnad, efter-som det förändrade utbild-ningssystemet inte kommer attbli billigare för samhället.

Stefan SvenssonTekn.dr.

På min gamla kår i Malmödrivs projektet ”Kvinnligbrandman”. Det ska pågå i

två år och går ut på att det finnsför få kvinnor inom räddnings-tjänsten. Är det så unikt?

1998 startade Stockholmsbrandförsvar projektet ”Kvin-nor i utryckningsstyrkan”. Må-len var att fastställa kvinnorspotential inom utrycknings-styrka och att utarbeta en adek-vat testmodell.

Jag tycker att Stockholm där-med skapat en utmärkt grundför att värdera kvinnors med-verkan i utryckningsstyrkor.Professor Åsa Kihlbom, Arbets-livsinstitutet, satt i ledningenför projektet, vilket ökar desstrovärdighet.

Visade sämre disciplinEn fråga som inte debatterats,men som är intressant i Stock-holmsprojektet handlar omdisciplinen. Instruktörernaupplevde att kvinnorna jäm-fört med männen visade sämredisciplin, initiativförmåga ochsjälvkännedom, ja till och medatt de var arroganta och använ-de ett grovt språk.

De ifrågasatte övningar ochtycktes ha dålig uppfattningom när målet för en övning varnått. Instruktörerna menadeäven att kvinnorna inte stötta-de eller hjälpte varandra.

I manliga grupper som utbil-das ser man oftast att allahjälps åt. När jag läste dettafrån Stockholmsprojektet blevjag mycket fundersam. Helabrandmannayrket går ju ut pålagarbete och att man stöttarvarandra i alla lägen.

Det kom även fram en del an-

dra saker i projektet som attkvinnorna hade svårt med bär-bara stegar, slanglådor, öv-ningsdockor, motorsågar ochmotorkapar. Men egentligen ärdet inte så överraskande, kvin-nor har inte samma muskel-styrka som män.

Jag inser att det är som attsvära i kyrkan att ta upp dessafrågor, men jag konstaterar attinstruktörerna skrev det i sinrapport och det har aldrigkommit fram i debatten.

Detta är hyckleriI Malmö-projektet slår projekt-ledaren fast att ”det handlarinte om att kvotera in kvinnor”.Ändå innebär projektet att tjej-erna under två år ska tränas föratt klara de krav som ställs påbrandmän. Vid åtta tillfällenfår de chansen att göra om mo-menten som ingår i antagning-provet. Om de till slut klararalla momenten blir de tillsvida-reanställda brandmän.

Jag tycker att detta är hyckle-ri. För mig rör det sig om inkvo-tering och inget annat. Projek-tet kostar sju miljoner och jagställer mig mycket tveksam tillom detta är det rätta sättet attfå in fler kvinnor i räddnings-tjänsten.

Jag högaktar tjejen i Solnasom arbetar som brandman.Hon är väl den enda från Stock-holmsprojektet som fortsatte.Hon säger att ”naturligtvis skavi anställas på lika villkor”. ILund anställde man vid senasteintagningen två tjejer, utan attförst ha ett projekt på två år.Alltså finns det möjligheter förtjejer att trots allt få arbete sombrandman.

De flesta tjejer som läser det-ta tycker väl att jag är en gam-mal mansgris och motståndaretill kvinnor i räddningstjän-sten. Men jag vill betona att jagvill att fler tjejer ska bli brand-män. Det jag vänder mig emotär att det på min gamla kår i

Malmö satsas sju miljoner kro-nor på något som i mina ögonpåminner om inkvotering.

Nu får jag väl ta på mig mingamla hjälm och solglasögo-nen nästa gång jag går på gym-met på Malmö Brandkår. Ris-ken finns ju att jag möter de

projektanställda tjejerna. Menjag tar gärna en diskussionmed dem. Det är ju för övrigtinte deras fel att de hamnat i ettprojekt som är förtäckt inkvo-tering – kritiken ska i stället rik-tas mot de ansvariga för dennakvinnosatsning.

Leif SvenssonEn glad pensionär, Malmö

SVAR DIREKT: från MalmöBrandkår:

Projektet kvinnlig brandmanstartades i januari 2003. Syftetmed projektet är att förbättramöjligheterna för kvinnor attbli brandmän. Ingen av dekvinnliga projektdeltagarnakommer att anställas om deinte klarar de ordinarie anställ-ningskraven.

Sedan starten har kvinnornagenomgått introduktionsut-bildning och deltagit i operativräddningstjänst.

I stället för att jag som chef el-ler projektledaren försöker be-skriva projektet här uppmanarjag de som undrar, att kontaktatjejerna själva eller deras befäloch kollegor för att höra hurdet faktiskt fungerar i Malmö.

Leif, du kommer aldrig attbehöva hjälm och mörka glasö-gon när du kommer till oss påkåren.

Ken HenningsonBrandchef

Erling JohanssonProjektledare

Malmös kvinnoprojekt ärinkvotering – för sju miljoner

Foto: BO NYSTRANDEmma Persson, en av deltagarna i de tester som genomfördes i vå-ras i projektet Kvinnlig brandman. Leif Svensson anser att hansgamla kår satsar sju miljoner på förtäckt inkvotering.

Ordet fritt

Nya utbildningen ingen garanti för fler kvinnor

37

Dags att återupplivavisionen om en bredsjälvskyddsutbildningD

e flesta olyckorna inträf-far paradoxalt nog i våraegna hem. De som drab-

bas drabbas är framför allt barnoch äldre. Hemmet är alltså intenågon trygg borg. Faktum är attinte i någon annan miljö i Sveri-ge skördas det fler dödsoffer tillföljd av olyckor än i hemmen.Det finns anledning att tala omett folkhälsoproblem. Mångasom dör eller skadas gör det”helt i onödan”.

De största förebyggande sats-ningarna riktas fortfarandemot vägtrafiken och bränder-na. För vägtrafiken har riksda-gen till och med fattat beslutom en ”Nollvision”.

Många blir 80+Den av regeringen inrättadeBarnsäkerhetsdelegationen haruttalat att Sverige bör fortsättaatt arbeta intensivt för att intemista sin internationellt ledan-de position inom barnsäker-hetsarbetet. Vi hoppas att detgörs för barnens skull. Menbakom alla vackra fraser måsteman tyvärr konstatera att Civil-försvarsförbundet är ganskaensamt om att satsa på praktiskbarnsäkerhetsutbildning. För-bundet når varje år ett par hun-dra tusen barn och föräldrarmed utbildningar som HittaVilse och första hjälpen förbarn.

Samtidigt kommer den i sär-klass största befolkningstillväx-ten under de närmaste decen-

nierna att ske inom åldersgrup-pen 80+. Samtidigt har dagensvårdapparat uttalade svårighe-ter att klara av de behov som re-dan finns. Här borde finnas enenorm utmaning för frivillighe-ten i Sverige. Fler, äldre och fris-kare pensionärer som i ökadomfattning bor hemma behö-ver råd och utbildning för attkunna och våga leva ett tryggtmen aktivt liv.

Orkade inte fullföljaPå 1960-talet hade riksdagenen vision om en självskyddsut-bildning som skulle omfattahela folket. Alla medborgareskulle få lära sig grundläggan-de hemsäkerhet, brandskyddoch första hjälpen. Riksdagenvar på rätt spår, men orkadeinte fullfölja denna ambition.Detta trots att ”vanligt folk”inte enbart är de som skadasmer än andra, de har också enunik möjlighet att själva före-bygga och hantera situationerdär liv och egendom riskeraratt skadas. Inget väl fungerandesamhälle kan klara sig utan enkunnig och engagerad befolk-ning. Det borde vi mer än deflesta andra ha lärt oss vid dethär laget.

Civilförsvarsförbundet är enav de främsta aktörerna inomdet säkerhetsfrämjande områ-det. Vi har under ett drygt de-cennium utbildat närmare tvåmiljoner människor för attgöra dessa mer säkerhetsmed-

vetna och kapabla att självaagera för den egna säkerheten.

Flera hundra miljarderMånga gånger är det enkla ochbilliga åtgärder som krävs föratt uppgradera sin egen säker-het. Problemet är att alltförmånga fortfarande lever i etttillstånd av aningslöshet, somhar kommit att bli en av de i sär-klass största farorna i Sverige.

Skadorna kostar stora sum-mor. Beräkningar visar på attdet handlar om åtminstone cir-ka 40 miljarder årligen i formav vård och rehabilitering etce-tera. Det är ungefär lika mycketsom det militära försvaret kos-tar oss. Uppskattningar visar attde så kallade humanvärdet, detvill säga det mänskliga lidan-det, kan värderas till ett nästantio gånger så högt belopp, allt-så närmare 400 miljarder kro-nor – varje år.

Låt oss återuppliva riksda-gens vision om en bred själv-skyddsutbildning som når helafolket. Men lär samtidigt av da-gens svenska verklighet och sat-sa huvuddelen av resurserna påde två grupper (barn och äldre)som främst drabbas och på detområde (våra hem) där de fles-ta olyckor verkligen sker.

Hans C Pettersson, v ordfAnders M Johansson,

generalsekreterareCivilförsvarsförbundet

Olycksfall med barn i hemmet är alltför vanliga, exempelvis där barn i obevakade ögonblick kommeröver giftiga vätskor (som på den arrangerade bilden). Civilförsvarsförbundet anser att olyckor i hem-met borde vara en enorm utmaning för frivilligheten i Sverige.

Räddningsverket utlysteförra året forskningspeng-ar och nu har tio forsk-ningsprojekt valts ut.

116 ansökningar kom in tillverket. Sammanlagt motsva-rade ansökningarna 230 mil-joner kronor. Det totala be-loppet att fördela är 24 miljo-ner kronor. I snitt alltså drygttvå miljoner kronor per pro-jekt.

I höst ska inriktning, om-fattning, kostnader och ge-nomförande diskuteras medde projektansvariga. Samtligaprojekt ska påbörjas under2004.

Utöver de tio utvalda pro-jekten finns en handfull pro-jekt på en reservlista. Huruvi-da dessa projekt blir aktuellaför finansiering beror på ut-fallet av diskussionerna medde 10 utvalda projekten.

Beviljade projekt:■ Ragnar Andersson, Karl-stads universitet: Riskprog-nosticering som underlag församhällets övergripande sä-kerhetsplanering■ Anna Olofsson, Mitthög-skolan: Att värdera och kom-

municera risk och säkerhet iett heterogent samhälle■ Magnus Rönn, Kungligatekniska högskolan: Sam-hällsplanering med miljö ochsäkerhet i fokus■ Birgitta Johansson-Hidén,Karlstads universitet: Kom-munikation och dialog i denkommunala räddningstjän-stens verksamhetsutveckling■ Barbro Johansson, SMHI:Översvämningsprognoser.Utveckling av metoder förrikstäckande system■ Kent Lindqvist, Linköpingsuniveritet: Kommunbaseratsäkerhetsfrämjande arbete■ Lucie Laflamme, Karolinskainstitutet: Orsaker och utlö-sande faktorer till fallrelate-rade frakturer bland äldre■ Lars Fredholm, Lunds tek-niska högskola: Effektivareledning vid storskalig rädd-ningstjänst och krishantering■ Margaret Simonsson, SP,Borås: Emissioner från brän-der. Metoder, modeller ochmätningar■ Gerry Larsson, Försvars-högskolan: Ledarskap och be-slutsfattande under stress vidkomplexa olyckor

Tio forskare delarpå 24 miljoner

Tris tar nytt greppom begreppenRäddningsverket och Tris,(Teknikrelaterad informa-tionssamverkan) har på-börjat ett arbete i syfte attutveckla en standard förräddningstjänsten.

Standarden kommer att om-fatta termer och begrepp förprocessen larm och ledningoch syftar till att underlättasamverkan och informations-utbyte inom den kommunalaräddningstjänsten samt att geförutsättningar för kostnads-effektivare teknikutveckling.

– Arbetet kommer också attligga till grund för att bjuda inmyndigheter och andra in-tressenter i detta arbete, juförr dess bättre. Det är jumånga organisationer somträffas på de olika skadeplat-serna, säger projektledarenInge Nilsson vid räddnings-tjänsten i Göteborg.

Går att hanteraDet inledande arbetet har vi-sat att det finns en stor sam-syn kring behovet av någonform av standard. Samtidigtfinns det farhågor för detkomplexa i sakfrågan.

– Många minns debattenom begreppen ”räddnings-

tjänst - brandförsvar -brand-kår”, men vi inom Tris är över-tygade om att det går att han-tera den här typen av frågor.Det som stärker oss i dennaövertygelse är att vi har enga-gerat Sis, Swedish StandardsInstitute för att driva projek-tet. Sis har stor kunskap ocherfarenhet från tidigare stan-dardiseringsarbeten.

– Arbetet kommer att ledatill termkataloger, informa-tionsdefinitioner, tekniskadokument av olika slag ochmotsvarande, men kanskeframför allt till gemensammasynsätt och metoder som un-derlättar den framtida ut-vecklingen.

Målsättningen är att skapa:- gemensam terminologi för

kommunal räddningstjänst- effektiv samverkan mellan

öppna och kommersiella sys-tem

- en generell datamodell förkommunal räddningstjänst

Arbetet så här långt finnsdokumenterat på hemsidanhttp://tris.srv.se

E-postadressen till projektetär tris@srv.se och Inge Nilssonvälkomnar synpunkter.

38 Platsannonser Sirenen Nr 5 • 2003

ENKÖPING och HÅBO , är belägna mitt i Svealand. Infrastrukturen är mycket väl utbyggd med såväl E 18 somMälarbanan. Kommunerna har tillsammans 55.000 invånare varav 20.000 i tätorten Enköping och 14.000 i tätor-ten Bålsta. I kommunerna finner Du två trevliga Mälarstäder med rika möjligheter till rekreation och en Mälar-kust som inbjuder till bad och båtliv. Området erbjuder en naturnära och bra boendemiljö. I Enköping finns Sig-nalregementet S1 som kommunerna har ett mycket gott samarbetet med.

Räddningstjänsten Enköping – Håbo består av två hel-tidskårer, fem deltidskårer och ett brandvärn samt en be-fälsberedskap. Genom avtal med landstinget bedrivs ambu-lansverksamhet på brandstationerna i landstingets regi.

Räddningstjänstens personal utgörs av 40 heltidsanställdaoch 100 deltidsanställda.

Förutom Dig som vi nu söker finns räddningschef, en stfräddningschef, en brandingenjör och två brandinspektörersamt en assistent. Idag bedriver förvaltningen ett utvecklatförebyggande arbete i ett mycket brett perspektiv. Hela or-ganisationen arbetar med att förhindra och skadebegränsaolyckor med inriktning på kvalitet och kundanpassning.

Du kommer huvudsakligen att ansvara för den förebyg-gande verksamheten samt deltaga i kommunernas befäls-jour med beredskap var 5:e vecka. Du skall deltaga i kom-munernas rikshanteringsarbete samt företräda förvaltningeni IT- och GIS-ärenden. Räddningstjänsten har ett nära sam-arbete med övriga kommunala förvaltningar vilket gergoda möjligheter att påverka beslutsprocesserna.

Du skall ha genomgått brandingenjörsutbildning. Kom-petens inom huvudarbetsområdet är meriterande och visserfarenhet erfordras. Ange i ansökan tidigaste tillträdesdagoch löneanspråk.

Stf RÄDDNINGSCHEF

BRANDMAN, heltidDu kommer att ha samtliga förekommande arbetsuppgifterinom räddningstjänsten. Dessutom omfattar arbetet utbild-ningsaktiviteter till skolan, äldreomsorgen mm. Det huvud-sakliga arbetet sker i Enköping men kan även förekomma iHåbo.

Du skall ha god kondition och hälsa. Du skall klara ett test

på ergonometercykel( 250 W i sex minuter) eller rullband,ha körkort klass BC, vara simkunnig samt ha minst 2-åriggymnasieutbildning med lägst betyg 3 i matematik ochsvenska.

Meriterande är att ha en yrkesutbildning samt att vara utbil-dad brandman liksom datavana.

Fackliga företrädare: Ralf Bäckroos SKTF, Christer Er-iksson SKAF, 0171-25 600 och Mats Lönneberg SKAF tel0171-528 54.

Upplysningar lämnas av räddningschef Roland Reuter-wall tel 0171-25601 eller stf räddningschef Örjan Bergmantel 0171-528 51.

Välkommen med din ansökan till Räddningstjänsten Enköping- Håbo, V Ringgatan 6, 745 31 ENKÖPING. Din ansökan vill vi ha senast 2003-09-19.

Inrätta en frivilligorganisa-tion för färdigutbildade ci-vilpliktiga.

Det föreslår Civilpliktsrå-det i en skrivelse till Rädd-ningsverket.

– Sveriges civilpliktiga får enutomordentligt bra utbild-ning. Tyvärr använder sig sam-hället inte av vår kompetensefter avslutad utbildning, sä-ger Viktor Åberg, ordförande iCivilpliktsrådet.

I dagsläget utbildas årligenett tusental civilpliktiga inomräddningstjänst och elbered-skap.

– Ett exempel är saneraresom får en grundlig utbild-ning i hur man beter sig vid ke-miska utsläpp, sanering avmänniskor och miljö. Denkunskap de får skulle kunnaanvändas i mycket större om-fattning.

Inom civilplikten för rädd-ningstjänst finns tre utbild-ningar: räddningsman, sane-rare och ammunitionsröjare.

Tanken med denna eventuel-la frivilligorganisation är attden skulle verka på länsnivåoch kunna användas vid störreolyckor och naturkatastrofer.

– Det skulle kunna bygga påmobila enheter som kan kallasin när den kommunala rädd-ningstjänsten inte har kapaci-tet att klara situationen.

Civilpliktrådet föreslår attpersonalen genom frivilligav-tal knyts till dessa enheter ochatt de vid insats inom landetersätts med samma beloppoch försäkringar som deltids-brandmän.

I skrivelsen till bland annatRäddningsverket, Krisbered-skapsmyndigheten och för-svarsminister Leni Björklund,hoppas rådet på statligt stödoch engagemang kring idén.

Bra idéSå här säger Räddningsverketsgeneraldirektör Christina Sa-lomonson om förslaget:

– Jag välkomnar civilpliktsrå-dets idé. Det ligger i tiden och ilinje med ett vidgat säkerhets-tänkande att samhällets resur-ser för höjd beredskap skakunna användas även vid all-varliga situationer i fredstid.

– Vi ser just nu över åtgärderför att förstärka den kommu-nala räddningstjänsten. Entanke är att styra om statligaresurser som exempelvis för-stärkningsutrustning och ci-vilpliktiga räddningsmän frånkrigsorienterad riskbild ochmera ta hänsyn till risker förfredstida olyckor. Några kom-muner i varje län skulle kunnaförses med förstärkningsresur-ser, bestående av räddnings-män, materiel och lednings-personal från kommunalräddningstjänst.

Civilpliktsrådet:

Använd vårkompetens

Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF) är en fristående ideell organisation vars vision är att brandskador inte ska uppståpå grund av människors beteende eller av tekniska orsaker.Vår verksamhetsidé är att genom påverkan förebygga bränderoch begränsa brandskador.Via information, utbildning, förlagsprodukter och teknisk rådgivning arbetar vi för att påverkaprivatpersoner, företag, tillverkare, konsulter och entreprenörer samt regelsystem.

Söker du frihet att välja och utveckla dina arbetsuppgifter. Då söker vi dig

Projektledare – brandingenjörUtbildningsledare – brandteknikerSom projektledare kommer du att ingå i det team av brandingenjörer som svarar för den genuina brandtekniska kompetens

som ska genomsyra all vår verksamhet.

Du kommer att:

• leda såväl nationella som interna brandtekniska projekt

• föreläsa vid våra utbildningar och vara författare till våra förlagsprodukter

• svara på remisser och förfrågningar

Som utbildningsledare kommer du att ingå i det team av brandtekniker som ansvarar för:

• att SBFs utbildningsutbud motsvarar marknadens behov

• att det brandtekniska innehållet i utbildningarna och dokumentationen håller högsta kvalitet

• att de föreläsare vi nyttjar har adekvat brandteknisk och pedagogisk kompetens

• utvecklingen av befintliga och nya utbildningar

Utöver din brandtekniska kompetens lägger vi stor vikt vid din sociala kompetens

Låter det intressant? Kontakta Sven Andersson så berättar han gärna mera.Fackliga representanter är Barbro

Ahlén, SACO och Bengt Johansson, FTF. Du når samtliga på telefon 08-588 474 00.Vårt kontor är beläget

på Sturegatan 38 i Stockholm. Vår personalansvarige heter Agneta Lange-Jakobsson,telefon 08-783 70 00.

Välkommen med din ansökan senast 1 oktober till Svenska Brandförsvarsföreningen,

Att: Agneta Lange-Jakobsson, 115 87 Stockholm.

Sirenen är perfekt för digsom ska rekrytera personalinom sektorn befolknings-skydd och räddningstjänst.

Ingen tidning inom bran-schen har sådan täckningsom Sirenen.

Nästa nummer trycks den15 september augusti. Föratt vi ska hinna få med dinannons vill vi att du för-handsbokar utrymme senastden 4 augusti samt lämnarfärdig annons senast den 22september.

Våra spaltbredder är:1 spalt 41 millimeter2 spalter 87 millimeter3 spalter 134 millimeter4 spalter 180 millimeter

5 spalter 227 millimeterPriset är 15 kronor per

spaltmillimeter (plusmoms).

Vad annonsen kostar räk-nar du ut enligt följandeexempel: En annons som är134 millimeter bred (3 spal-ter) och 150 millimeter högkostar 6 750 kronor (3 x 150x 15).

Ring eller e-posta om duhar några frågor. Kontakt-person för annonser är i för-sta hand Per Larsson, tel054-13 51 02. Är han inteinne kan du även tala medGunno Ivansson eller StigDahlén.

39PlatsannonserSirenen Nr 5 • 2003

Vi förväntar oss att du är:

● Initiativrik● Drivande● Resultatinriktad● Målfokuserad● Strukturerad● Utåtriktad● Ödmjuk

Vi erbjuder:● Utmanande ar-betsuppgifter● Personlig utveckling● Medarbetare somtror på samarbete● Fin arbetsmiljö● Framgågsrikt företag i tillväxt

Välkommen med din ansökan senast den 15 september 2003Mer information får du av marknadschef Jan-Eric Larsson på telefon 0150-760 02 alt.

0733-89 49 14 eller vår VD Anders Danielson på telefon 0155-760 01 alt. 0708-76 01 01Du skickar din ansökan till jan-eric.larsson@presto.se alternativt till

AB Förenade Brandredskap, Box 315, 641 23 Katrineholm

Vi söker en marknadsinriktad brandin-genjör, man eller kvinna, med place-ring på huvudkontoret i Katrineholm.

Arbete och ansvarDina huvudsakliga uppgifter blir attleda vår utbildningsverksamhet och vi-dareutveckla vårt system för systema-tiskt brandskyddsarbete (SBA). Inomditt ansvarsområde ingår också att ut-forma strategier, initiera och genomfö-ra aktiviteter för ökad brandteknisksupport såväl inom Presto-gruppensom för våra kunder i hela Norden.

Egenskaper och kvalifikationerPersonligt engagemang och viljan att taansvar är kärnan i vårt arbetssätt.Nyckelorden till vänster är egenskapervi värderar högt. Du är utbildad brandingenjör och harnågra års dokumenterad erfarenhet frånbrandtekniskt arbete.

Marknadsinriktad BrandingenjörPresto-gruppen är specialiserade inom brandskyddsteknik och marknadsför ett brett program av säker-hetsprodukter och tjänster inom brandskydd och utrymning. Totalt är vi ca 185 anställda i Presto-grup-pen med en väl utbyggd marknads- och serviceorganisation på den nordiska marknaden. ModerbolagetAB Förenade Brandredskap finns i Katrineholm

Varberg förenar den stora stadens möjligheter med den lilla stadens charm. Attbo i Varberg innebär en närhet till havet, kulturen och den vackra naturen i inlandet. Varberg har en fin stadskärna, goda kommunikationer och en intres-sant historia. I kommunen bor 53 000 människor och befolkningen ökar stadigt.Varberg är en av landets tillväxtkommuner och står mitt i en mycket dynamiskoch spännande brytningstid. Räddningstjänsten har en organisation med sexbrandstationer och sammanlagt 50 heltidsanställda och 100 deltidsanställda.

BrandingenjörRäddningstjänsten i Varberg söker en brandingenjör som vill vara med och utveckla vårt

arbete med skydd mot olyckor. Under år 2004 kommer Du att introduceras i verksamhe-

ten och aktivt deltaga i det förändringsarbete som påbörjas inom de förebyggande och

operativa enheterna. Efter introduktionsåret kommer Du som brandingenjör att arbeta

med skydd mot olyckor i alla faser. Det finns även möjligheter till specialisering efter

egna önskemål och behov. Inom samarbetet i RäddSam Halland får Du deltaga i projekt

tillsammans med övriga brandingenjörer i länet. Efter introduktionsutbildning ingår Du i

schemalagd brandingenjörsberedskap för Varbergs och Falkenbergs kommuner.

Du som söker har brandingenjörsexamen från LTH med Statens Räddningsverks påbygg-

nadsutbildning för brandingenjörer. Tjänsten är en tillsvidareanställning och på heltid.

Tillträde sker efter överenskommelse. Vi är en mansdominerad arbetsplats och ser därför

gärna kvinnliga sökanden.

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att kontakta räddningschef Jan Sjöstedt,

telefon 0340-69 72 06 eller e-post jan.sjostedt@kommunen.varberg.se

Du kan även besöka vår hemsida på www.varberg.se/rad

Fackligt ombud för CF är Magnus Petersson, telefon 0340-69 72 11 eller e-post

magnus.petersson@kommunen.varberg.se

Välkommen med Din ansökan till Varbergs kommun, Personalkontoret, 432 80 Varberg

senast den 10 september 2003.

Annonsera i Sirenen – boka senast 15 september

Sirenenär Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingeninom räddningstjänsten och befolkningskyddet. Är du inte redanprenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………

Vid adressändring

Gamla gatuadressen………………………………………………………

Gamla postadressen………………………………………………………

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

❐ Adressändring

❐ Avsluta prenumerationen

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress ………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

Räddningstjänsten söker

BRANDINGENJÖR/BRANDMÄSTARE

Vi söker dig som vill vara med och utveckla framtidens organisation för skydd mot olyckor.

Upplysningar lämnas av räddningschef Pär-Åke Eriksson0430-152 32.

Information om tjänsten finns på kommunens hemsidawww.laholm.se

Välkommen med Din ansökan.

Räddningsverket förlängde ijuli stödet till FN:s minröjnings-arbete i Irak med ytterligare sexmånader. Arbetet syftar till attöka säkerheten för civilbefolk-ningen, genom att röja oexplo-derad ammunition.

Insatsen kostar 4,5 miljonerkronor och finansieras av Sida.

Räddningsverkets insats i Irakinleddes i början av maj. Densvenska gruppen har röjt storamängder oexploderad ammu-nition i området kring Basra.

Minröjningsinsats i Irak förlängd

40 Platsannonser Sirenen Nr 5 • 2003

Miljö och teknik

söker till räddningstjänsten

STF RÄDDNINGSCHEF Räddningstjänsten i Svedala kommun består av en deltidskår med fast anställda befäl.

Räddningstjänsten handhar förutom traditionell räddningstjänst, civilt försvar, kommunalsäkerhet, Psykiskt och socialt omhändertagande "POSOM" samt ungdomsbrandkår. En am-bulans finns stationerad på entreprenad. Vi deltar dessutom i samverkan med kringliggandekommuner.

Som ställföreträdande räddningschef kommer du att arbeta såväl med förebyggande somoperativ verksamhet. I tjänsten ingår beredskap var fjärde vecka, med placering i kommunen.

För tjänsten förutsätts att du har brandingenjörsexamen LTH med RUB alternativt brand-mästarutbildning med kompletterande utbildning förebyggande 2 och förvaltning.

Tjänsten kan till viss del anpassas efter dina förutsättningar och önskemål. Du bör vara samarbetsinriktad och tycka om att arbeta i team. Då räddningstjänsten aktivt arbetar med jämställdhet, ser vi gärna kvinnliga sökande.

KörkortB körkort fordras.

Arbetstid/VaraktighetTillsvidareanställning. Heltid.

LönIndividuell lönesättning tillämpas

KontaktpersonerÖrjan Thorné, 040 - 40 82 35, 0709 - 47 82 35Lars-Göran Svensson, 040 - 40 82 34, 0709 - 47 82 34Bert Åkerberg, 040 - 40 82 15, 0709 - 47 82 15

Fackliga kontaktpersonerSKTF, Karl-Erik Evgård, 040 - 40 71 32CF, Tord Larsson, 040 - 40 82 38

AnsökanVälkommen med din ansökan till Svedala kommun, personalenheten, 233 80 Svedala.Sista ansökningsdag 031001Ange referensnummer: 1-03005Vi tar emot ansökan via epost: personalenheten@svedala.se

Östra banregionen, Administrativa sektionen söker

Beredskaps- och säkerhets-handläggaremed relevant utbildning, gärna från räddningstjänsten, samtyrkeserfarenhet.

För information, kontakta Stefan Bergkvist 08-762 31 31 eller

www.banverket.se

RÄDDNINGSTJÄNSTENLIDKÖPING - VARA SÖKER

5 utbildadeHeltidsbrandmän

(Refnr 48/03)Tjänsten innebär en kombinationstjänst som brandmanvid räddningstjänsten i Lidköping och som bas-räddningsman vid F7 Såtenäs. Du kommer att arbeta isnitt 43 tim/vecka samt ha beredskap i hemmet cirka700 timmar per år. Årsarbetstid kommer att tillämpas.Du arbetar omväxlande dygn som brandman och dag-tid som basräddningsman. Undantagsvis är det dygns-tjänst även som basräddningsman.

För exempel på lön, se vår hemsida www.lidkoping.se

I din tjänst som brandman ingår utryckningstjänst ochde förberedelser som behövs. Vidare kommer du attarbeta med förebyggande brandskydd, genomförainformationsinsatser mot allmänheten, utföra under-håll av fordon och materiel samt övriga förekommandearbetsuppgifter. I tjänsten som basräddningsman är denhuvudsakliga arbetsuppgiften beredskapstjänstgöring,beredd att genomföra insats mot luftfartsolycka.

Krav för tjänsten:- Utbildad heltidsbrandman- Genomgången nationellt program i gymnasiesko-

lan, dock lägst tvåårig gymnasieskola, med matema-tik och svenska från två år med lägst betyg 3 ellergodkänt,

- Körkort med lägst B-behörighet,- Fysisk och mental status enligt bestämmelserna för

rök- och kemdykning (AFS 1995:1),- Hålla på med och gilla fysisk träning,- Simkunnig,- Kunna inställa dig på F7 Såtenäs inom 1,5 timme

under beredskapen,- Inte ha moraliska betänkligheter med att hantera

krigs materiel och ammunition då krigsflygplanenkan vara beväpnade. Registerkontroll kommer attske.

Meriterande:- Praktisk läggning kombinerat med teoretisk förmåga.- Pedagogiska erfarenheter.- Körkort med C-behörighet eller motsvarande.- Datorvana.

Tillträde sker så snart som möjligt.Har du frågor kontakta Chef operativ avdelning Tho-mas Thorsell, tel. 0510-77 17 14 eller Räddningstjänstensväxel 0510-77 17 00. Fackliga företrädare för Kommunalär Leif Roos och för SKTF Hans Andersson, tel. 0510-77 1700.Ansökan skall vara Räddningstjänsten Lidköping - Varatillhanda senast 2003-09-08, under adressenTornväktargatan 2, 531 57 LIDKÖPING. Kommunens el-ler arbetsförmedlingens blankett skall användas.

Lidköping kommun, Räddningstjänsten Lidköping-VaraTornväktargatan 2, 531 57 LIDKÖPING Vid Vänerntfn: 0510-77 17 15, fax: 0510-77 08 39

www.lidkoping.se

Läs Sirenen på nätet:http://sirenen.srv.se

41PlatsannonserSirenen Nr 5 • 2003

Med 140 000 invånare i Sundsvallsregionen och ytterligare 650 000 personer inom en radie på 20 mil ärområdet norra Sveriges största arbetsmarknad. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker vår strate-giska placering vid den svenska östkusten, 35 mil norr om Stockholm. Inom Räddningstjänsten Sundsvall – Timrå är vi 225 medarbetare som arbetar för att skapa ökad trygghetför de ca 111 000 invånare medborgarna som bor i Sundsvall och Timrå kommuner.

Sundsvall – Timrå Räddningstjänstförbund söker

Brandingenjör till vår skyddsavdelningDina uppgifter blir att inom ramen för avtal med pappers- och massaindustrin i våra kom-muner arbeta med processrelaterade skydds- och säkerhetsfrågor.

Du kommer att med utgångspunkt från vårt nuvarande arbetssätt ansvara för utformningenoch införandet av Räddningstjänstens framtida arbetssätt inom tillsynsområdet.

Tjänsten är administrativ. Jour eller beredskap ingår ej i dagsläget .

Du är Brandingenjör med examen från LTH inklusive RUB- utbildning eller motsvarande.

Erfarenhet från arbete inom processindustri med fokus på papper och massa samt arbetemed skydds- och säkerhetsfrågor är meriterande.

Arbetet innebär många kontakter med andra människor varför Din förmåga att möta ochsamarbeta med andra människor är viktig för oss. Du bör också ha förmåga att leda uppgif-ter från idé till genomförande.

Intresserad? Välkommen att kontakta oss.

Bitr Räddningschef Leif Fällman 060-135811, 070-6533786

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801

Teamledare/StyrkeledareDina arbetsuppgifter blir att inom räddningsavdelningen leda ett av våra skiftlag mot beslu-tade mål- och verksamhetsinriktning.

● Du ansvarar för att skiftets operativa verksamhet fungerar väl och utvecklas

● Du är befäl i räddningsstyrka med roll som räddningsledare, skadeplatschef eller sek-torchef

● Du leder och fördelar arbetet inom skiftet

● Du ansvarar för effektiv personalplanering för eget och andra skift

● Du genomför arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal

● Du leder övningar

● Du genomför information och annan förebyggande verksamhet till allmänhet

Du har lägst brandförman heltidsutbildning, men gärna Brandmästarutbildning.

Vi är i en utvecklings- och förändringsprocess och arbetet innebär många kontakter medandra människor både inom som utom vår egen organisation. Du bör därför vara öppen,förtroendeingivande och lätt att samarbeta med. Du har goda ledaregenskaper och förmågaatt hantera personal. Du har förmågan att leda arbete från idé till genomförande. Du harförståelse och respekt för den demokratiska styrprocessen som styr räddningstjänstensverksamhet.

Intresserad? Välkommen att kontakta oss.

Stf Räddningschef Tomas Öhrn 060-135810, 070-6633967

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801

Fackliga företrädare: SKAF; Thomas Funseth, Berthil Jonsson 060-123200,

SKTF; Björn Nyberg 060-135812

SACO; David Norlin 060-135803

Räddningstjänsten välkomnar kvinnliga sökande och sökande med annan etnisk bakgrund.

Välkommen med din ansökan senast 15 september 2003.Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå

Björneborgsgatan 40

854 60 Sundsvall

www.rst.sundsvall.se

Uneram skrev bok ombrandskyddsarbeteEn handbok i brandskydd.

Det har Cecilia Uneramsaknat.

Nu har hon själv, på upp-drag av Räddningsverket,eliminerat bristen.– Under mina år som lärare påRäddningsverkets skola i Ro-sersberg saknade jag en grund-bok som kunde utgöra basen iundervisningen, säger Ceciliasom i dag är räddningschef iVästra Sörmlands räddnings-tjänst.

Hon har skrivit boken ”Skyddmot olyckor - handbok i brand-skydd för räddningstjänstper-sonal”.

– Intresset för helhetsarbetemed skydd mot olyckor harökat de senaste åren. Jag servikten av att bygga broar mel-lan den utryckande verksam-heten och den olycksförebyg-gande. Det är arbetsuppgiftersom ska komplettera varandra,inte konkurrera.

Skydd mot olyckor behand-lar brandskydd främst ur rädd-ningstjänst- och bygglagstift-ningsperspektiv. Boken vändersig i första hand till personalinom kommunal räddnings-tjänst och är avsedd som engrundbok vid kompetensut-bildning.

– Men den kan även användassom handbok i det dagliga ar-betet på stationen.

Boken följer i tur och ord-ning de olika skedena i arbetetmed skydd mot olyckor sompresenterades i utredningen”Räddningstjänsten i Sverige -Rädda och skydda” (SOU1998:59).

Boken har följande kapitel:Förhindra olyckor, skadebe-gränsande åtgärder innanolycka, förbereda räddningsin-sats, genomföra räddningsin-sats, åtgärder efter räddnings-insats. Boken är inte komplettinom varje delområde, den gersnarare en introduktion till ar-betet med skydd mot olyckor.

Beställning av boken, se ned-an.

Nyutgivet frånRäddningsverket

Annan utgivning OBS – kan inte beställasfrån Räddningsverket

Att utreda olycksfallTeori och praktik med syftet

att skapa undervisnings- ochdiskussionsunderlag. Författa-re är Carl Rollenhagen. Utgi-ven av Studentlitteratur iLund.

Kontakt: Tel 046- 31 20 00,eller www.studentlitteratur.se

Best nr: ISBN: 91-44-04243-4.

Pris: 331 kr.

Förfäras ej50 år med det psykologiska

försvaret. En biografi om ensvensk myndighet. Författareär Eino Tubin.

Kontakt: 08-698 33 10, ellerwww.psycdef.se

Best nr: ISBN 91-87260-03-4.

Pris: 150 kr.

UtbildningSkydd mot olyckor

Handbok i brandskydd förräddningstjänstpersonal. Skri-ven av Cecilia Uneram, rädd-ningschef Västra Sörmland.

Se artikel ovan.Best nr: U30-618/03Pris: 150 kronor.

RapportKommunal räddnings-tjänst 2002

Lägesredovisning av rädd-ningstjänsten. Se artikel sid10-11.

Best nr: I99-103/03

Så här beställer duAnge beställningsnummer, eventuellt pris samt din adress.Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.Fax: 054- 13 56 05.E-post: publikationsservice@srv.sePostadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 651 80 Karlstad.

Cecilia Uneram

krypto Sirenen Nr 5 • 200342

Samma tal – samma bokstav

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilar-na. Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.Regeln är att samma tal motsvaras av samma bokstavhela kryptot igenom.Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa enmening som har koppling till bilden.1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: rese-brandvarnare.Skicka lösningen senast den 15 september till: ”Kryp-tot”,Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Toppvinsten till Sävedalen

Lösningen till kryptot 4/03

Den här gången kom den först öppnade rättalösningen från Sävedalen. Vi på Sirenen sägergrattis till Helena Alexanderson och övriga vinna-re.

Rätt lösning av krypto nr 4/03 gav följandemening i de tonade rutorna:

Nästa år är vi lovade ny stege

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kon-toret etc): Helena Alexanderson, Sävedalen.2–4:e pris (cykelhjälm): Marita Fredriksson, Tullinge,Ingrid Friman, Solna, Rune Falk, Säffle.5–8:e pris (resebrandvarnare): Arne Eriksson, Åkers-berga, Lennart Larson, Bullaren, Gunn Arvidsson,Kyrkesund, Bo källkvist, Ludvika.

11 22 12 16 27 2 1 16 5 8 8 7 20 10 6 11 11 2 11 27 28 6 1 11 9 17 11 1

18 12 10 2 12 2 7 5 13 2 12 2 2 12 13 2 7 13 7 2 6 2 23 1 2 2 29 16

9 16 2 2 10 16 5 2 29 2 10 8 23 13 14 2 24 12 24 7 8 2 15 16 17 11 2 7

17 8 30 5 16 2 16 29 14 2 23 2 2 11 7 27 1 2 2 15 2 16 7 12 2 5 18 9

11 2 3 2 23 14 7 2 2 28 12 27 2 6 16 2 23 14 5 15 2 12 16 1 17 16 2 28

2 16 2 19 5 16 3 2 10 12 8 2 2 23 2 28 5 11 2 12 8 3 2 5 2 15 13 6

15 2 1 12 8 11 20 2 20 8

23 2 11 27 7 19 2 3 12 11

15 8 12 1 1 17 16 5 2 18

15 23 16 12 1 16 2 10 8 20

2 18 2 2 2 2 2 10 5 27

28 7 11 6 11 11 2 23 2 7

7 13 2 27 13 12 15 13 2 8

7 11 1 2 2 8 2 15 7 2

22 2 28 17 30 23 11 2 2 3

2 22 6 16 7 24 12 2 22 18

25 2 16 12 11 1 2 3 2

12 30 2 2 11 12 11 2 2 15

15 16 23 8 8 26 2 19 16 2

5 29 16 2 12 12 1 2 2 14

13 2 16 5 2 1 7 11 1 2 6 8 30 2 27 6 10 10 2 17 8 15 2 8 6 16 2 11

2 16 12 16 2 2 16 1 2 23 8 12 2 29 8 2 2 8 2 13 30 2 10 7 13 12 2 7

8 7 2 30 23 2 9 12 16 2 7 24 1 16 12 15 13 17 15 15 2 2 8 12 15 2 9 8

12 30 23 2 14 16 29 22 2 2 24 2 6 2 16 29 2 18 8 2 6 19 5 2 2 27 2 27

30 20 2 16 7 7 8 8 2 11 2 14 16 2 2 2 11 27 2 16 14 2 18 2 27 5 2 17

7 2 7 5 2 11 8 12 27 1 2 2 13 11 27 12 2 2 14 2 14 11 27 12 8 8 12 16

1 6 3 2 6 1 7 2 2 5 22 22 7 2 2 22 23 16 2 14 7 2 2 13 2 8 2 16

1 16 6 18 27 2 16 23 27 11 9 12 2 18 9 12 16 12 10 12 13 15 2 11 27 23 14 12

T

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Arne Forsell, Bildbyrån

Stig DahlénChefredaktör och ansvarig utgivare 054–13 51 04, e-post:stig.dahlen@srv.se

Per LarssonReporter054–13 51 02e-post:per.larsson@srv.se

Gunno IvanssonLayoutare, reporter054–13 51 06e-post: gunno.ivansson@srv.se

R e d a k t i o n

Sirenens uppgift är att beskrivautvecklingen inom Räddnings-verkets ansvarsområden och sti-mulera till debatt i dessa frågor.Enbart Inledaren på sidan 2 äratt betrakta som Räddningsver-kets officiella linje.Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.Telefax: 054–13 56 40e-post: sirenen@srv.sePrenumeration är gratis. Bestäl-les skriftligt genom att skicka inprenumerationstalongen som

finns i slutet av varje nummer.Upplaga: 36 000 exemplar.Adressändring görs genom attfylla i talongen som finns i slutetav varje nummer. Talongen fax-as, 054-13 56 40 eller skickastill: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.Kom ihåg att uppge gamlaadressen vid adressändring!Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper.Nästa nummer, 6/03, utkom-mer den 2 oktober.

SirenenRäddningsverkets tidning

På nyhetssidorna i detta nummer kan du läsa om hurdödsbrandstatistiken pekar åt fel håll. Allt fler i Sverigedör i bränder och siffrorna från första halvåret är sorg-

lig läsning. För räddningstjänsten och Räddningsverket ärsiffrorna dessutom besvärande.

Det är säkert bra med strategier, handlingsprogram ochpappersplaner om hur dödsbränderna kan bli färre. Menmycket bättre vore om kraftfulla konkreta åtgärder sattes in– exempelvis en bred satsning på sprinkler i befintliga ser-vicebostäder och annat utsatt boende. Andelen äldre i Sveri-ge ökar, snart har vi världs-rekord i 75+ och många flergamla än i dag kommer attdö i bränder om inte myn-digheterna får tummen ur.

Men även vid nybyggna-tion i vanligt ”Svensson-bo-ende” borde sprinkler blikrav. Förr var sprinkler ensvindyr teknisk anordning,som kunde börja sprutavatten även när det inte brann. I dag har tekniken förfinatsoch priserna gått ner. Nu kostar det inte mer att sprinkla enlägenhet än att lägga in heltäckningsmattor.

Boverket svarar för byggnadsregler, men när det gäller åt-gärder för att minska dödsbränderna tycks myndigheteninte göra många knop. Expertmyndigheten på brandfrågor,Räddningsverket, borde jaga på Boverket mer aktivt än hit-tills. Det duger inte att enbart skicka ett brev, som det sedantar minst ett år att få ett ganska intetsägande svar på.

Vi svenskar har ju en häpnadsväckande förmåga att ta ef-ter USA på de flesta områden – skjutvapen, skräpmat, drog-kulturer, såpoperor och annat. Tänk om vi för en gångs skullkunde kopiera nå´t jänkarna är bra på, sprinkler i såväl bo-ende, samlingslokaler som industrier.

En brand i en vårdanläggning i Växjö nyligen kostade tvåmänniskor livet och blev ytterligare en påminnelse om be-hovet av sprinklerkrav.

Ett offer även för svensk räddningstjänst?En annan dödsbrand inträffade i våras i Norrköping, när ennyanställd brandman omkom under sin första insats.

”Han föll offer för en pyroman”, löd en kvällstidningsru-brik. Ingen kan bestrida detta påstående, men frågan är omhan inte också blev ett offer för svensk räddningstjänst? Intei första hand Norrköping-kåren, utan hela den svenska rädd-ningstjänsten – det är ju snarast regel än undantag att skickain personal i livsfarliga miljöer även när det inte handlar omlivräddning. Jag tycker att brandmän och befäl alltför oftatar onödigt stora risker för att rädda egendomsvärden åt för-säkringsbolagen.

Rökdykningen och de regler som hör samman med denstyr oerhört mycket av verksamheten på kårerna runtom iSverige. Men som den framsynte räddningschefen i Öckerö,Kenneth Ericson, konstaterade i ett debattinlägg i Sirenen1999 är rökdykningen ett hinder för utveckling.

Visst, det ska rökdykas när liv finns att rädda. Men fler livskulle kunna räddas genom att förebygga branden och ge-nom att anställda i offentliga miljöer och på företag fick lärasig hur de agerar när det trots allt börjat brinna. Eller genomatt se till att räddningstjänsten är snabbare framme medsmå spjutspetsenheter utrustade med skärsläckare som ky-ler ner brandgaserna långt innan rökdykargruppen hunnitfram och blivit klar för insats. Sprinkler är ytterligare ett al-ternativ. Varje sprinklerhuvud är berett på mi-nutsnabb insats dygnet runt direkt brandenbörjat och innan brandmännen ens dragitpå sig larmställen nere på stationen.

■ ■ ■ Den nya lagen om skydd mot olyckorär äntligen på gång. Många intressantanyheter, men samtidigt känns lagendelvis som kejsarens nya kläder.

Mycket i lagförslaget finns redan inuvarande räddningstjänstlag. Endel nyheter är hårfina förändring-ar, exempelvis att kommunenäven ”ska verka för” annat olycks-förebyggande arbete. I nuvaran-de lag står det ”främja”. Skillna-den påstås leda till stora förän-dringar, på mig verkar förvänt-ningarna närmast som om mangjort en hönsfarm av en fjäder.

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som fram-förs i denna kolumn är hans personliga och har inget medRäddningsverkets ståndpunkter att göra.

Sista ordetfrån Stig DahlénSirenens chefredaktöre-post: stig.dahlen@srv.se

Åtgärderbättre än planer

John Peterson,tidigare lärarepå Räddnings-verkets skola iRosersberg, ärny chef förräddningsen-heten vid rädd-ningstjänsten iEskilstuna.

Henrik Alling, ställföreträdan-de chef vid Bergslagens rädd-ningstjänstförbund, börjar 1september hos Brandskyddsla-get AB med placering i Karlstad.

Helena Lindberg efterträder 1september Ingvar Åkesson somexpeditions- och rättschef vidförsvarsdepartementet. Hon ar-betar i dag som sakkunnig påsamma departement. Åkessonblir chef för Försvarets radioan-stalt.

Henry Linnsen, 33, börjar vidårsskiftet som brandingenjörvid räddningstjänsten i Norrtäl-je kommun. Han går för tillfälletsista året på brandingenjörsut-

bildningen iLund..

Fyra sökandefinns till tjän-sten somräddningschefi Ängelholm,de två ställfö-

reträdande cheferna Roger Ek-ström och Christian Svärdsamt Jörgen Hallberg (rädd-ningschef i Värnamo) ochBengt-Ove Ohlsson (ställföre-rädande räddningschef i Falken-berg).

Stig Lindberg, huvudkonsu-lent i Stockholm, har avlidit ef-ter en tids sjukdom. Lindbergvar en profil i räddningstjän-stens Sverige, bland annat somlärare på Räddningsverkets sko-la i Rosersberg.

■ ■ ■ HÖR AV DIGnär personer på ledande pos-ter i din organisation byterjobb eller någon nyanställs.

43Näst SistaSirenen Nr 5 • 2003

”Brandväg”, men för säkerhetsskull också skyltarna”Förbjudet att elda” och för-bud att parkera.

Allt på en gång och påsamma stolpe. Det tyckteBirger Engström, räddnings-tjänsten i Lidköping, var en såudda kombination att hanskickade in bilden till ”NästSista”.

För det mesta har vi publice-rat udda nödutgångar pådenna sida, men vi tar gärnaemot också andra bilder ur våribland overkliga verklighet. Såser du något udda motiv somhar koppling till räddnings-tjänsten och skydd mot olyck-or, fram med kameran ochskicka sedan hit bilder.

Fotografer som får sina bil-der publicerade belönas medSirenens eftertraktade T-shirt(uppge önskad storlek (S, M, L,XL eller XXL) och adress.

”Räddningstjänstenär som en silo, ingen ser in ochingen ser heller ut”

(sagt av ärrad brandin-

genjör i en paus på konfe-

rensen Brand 2002)

”Citatet

Foto: SIV SJÖBERG

Kristianstad ”årets kommun”Civilförsvarsförbundet har tillde-lat Kristianstad utmärkelsenÅrets Beredskapskommun2003. ”Kommunen arbetar se-dan flera år målmedvetet medatt bygga upp en hög beredskapför att kunna möta kriser ochstörningar i samhället”, heterdet bland annat i motiveringen.

Helgardering

Gammal kärlek rostar aldrig. Särskilt intevuxna pojkars kärlek till ungdomens favorit-bil.

Tom Thörn föll för Jaguar C-type, en skön-het som sopade banan med konkurrenternapå Le Mans 1951.

Att komma över en original C-type är näst-an omöjligt. Därför har Tom Thörn byggt sigen egen.

– När jag växte upp efter kriget var jag sommånga andra killar intresserad av bilar och mo-torsport. Det var särskilt en bil som fastnade pånäthinnan: Jaguar C-type. Jag följde tävlingarnai tidningarna och förälskade mig i modellen,berättar Tom Thörn, projektledare i metod ochteknik på Räddningsverket.

C:et står för competition och blev ett modelle-pitet som följdes av D-type och E-type.

Den byggdes i tre eller fyra exemplar till 24-timmarsloppet på Le Mans 1951. Utan att ensvara färdigutprovad vann bilen loppet. Ett tagledde Jaguar tredubbelt men två av bilarna bröt.

Först med skivbromsarTill 1952 byggdes karossen om men det blev ettmisslyckande. 1953 var man tillbaka med sam-ma modell, men med en revolutionernade ny-het: skivbromsar. Det fanns snabbare bilar, mentack vare de effektivare skivbromsarna kunde Ja-guarförarna bromsa senare i kurvorna och se-gern gick återigen till en C-type.

Efter framgångarna väcktes intresset för bileni USA och det byggdes 53 C-type. (De första tre iserien skrotades). Av dessa saknas i dag bara en,som stals någon gång i USA, alla andra finns be-varade.

Finns i byggsatsAtt köpa en av de 49 originalbilarna kostar enförmögenhet – om man lyckas övertala någonsom att sälja sin ögonsten. Modellen är så popu-lär att det finns fullskalebyggsatser att köpa,men Tom Thörn ville ha en så trogen originaletsom möjligt och beslöt sig för att bygga en själv.

– En fördel är att C-type till stora delar är

byggd av standardkomponenter.Det första han skaffade var motor och växellå-

da för fem år sedan. Efter otaliga resor till Eng-land har han lyckats få tag i nästan alla kompo-nenter.

– Jag har lärt känna en kille i England som haren av originalbilarna. Han har hjälpt mig myck-et.

OriginalritningarFör att kunna sätta ihop delarna och bygga rör-ramen behövde han originalritningar. Via enplåtslagare i England fick han tips om en äldreherre nordväst om London som hade ritningar.Tom Thörn fick adressen och åkte dit.

– Han pratade om allt möjligt, bjöd på sherryoch the. Jag var så het men det blev inget tal omritningar.

Tom fick lämna gentlemannen utan att fåttföra sitt ärende på tal och trodde att där rök denchansen. Men tydligen bestod Tom provet ochtill jul kom ett brev från England med ritningar-na.

Bilen är nu nästan färdig, karossen återstår. Enkompis CAD-ritar bilen i full skala. Med hjälp avritningarna gör Tom en trådmodell som plåtsla-garen utgår från vid tillverkning av karossen.

– Karossen blir den dyraste delen och görs förhand av en plåtslagare i Småland. Silversmide ibautaformat, som Tom Thörn uttrycker det.

Köra den till EnglandTom Thörn är bilintresserad men ingen fanati-ker som bor i verkstaden.

– Nej, jag tar det ganska lugnt, när det kännsbra jobbar jag. Jag försöker ha ett socialt liv ock-så.

Kommer det inte att kännas tomt när bilenblir klar?

– Bilen blir mitt lilla nöje som pensionär. Jaghar lovat komma till England ochvisa upp den för kompisarnapå plåtslageriet i Kings Lang-ely utanför Lon-don.

Post

tidn

ing

BRe

tura

dres

s: L

257

651

80 K

arls

tad

Räddningsverkets tidningNr 5 2003

Han bygger sin pojkdröm

Så här ska Tom Thörns Jaguar C-type se ut i färdigt skick. Att för-verkliga pojkdrömmen kostar honom otaliga arbetstimmar och250 000 kronor.

Än så länge är bilen bara ett rörskelett. Ka-rossen, med sin svepande, mjuka former, skagöras för hand av en småländsk plåtslagare.– Silversmide i bautaformat, som Tom Thörn ut-trycker det.

Text och foto:GUNNO IVANSSON