S I M K L U B B E N N E P T U N 1 0 0 Å R

1906 – 2006

>100jub_start 06-09-03 22.26 Sida 1

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 2

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 3

ANSVARIG UTGIVARE: SIMKLUBBEN NEPTUN, MICAEL MATHSSON, KANSLI@SKNEPTUN.SE WWW.SKNEPTUN.SE

TEXT OCH FAKTAINSAMLING: OWE FRÖBERG. LAYOUT OCH PRODUKTION: THOMAS HOLM. TRYCK: KRISTIANSTADS BOKTRYCKERI, SEPTEMBER 2006.

OMSLAG: THERESE ALSHAMMAR (FOTO BILDBYRÅN I HÄSSLEHOLM). ISBN: 978-91-631-9203-6

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 4

S I M K L U B B E N N E P T U N 1 0 0 Å R

1906 – 2006

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 5

> Collage Insida pärmVerksamheten i bilder, Mikaela Laurén m.fl.

> Århundradets Neptunare 4Med kommentarer

> Förord 6Set Hjärpe

> Hälsning 7Sven von Holst

> Inledning 8Owe Fröberg

> In the beginning 12Simningen och simgrenarnas historia

> Simklubben Neptun 16Varför och hur det började

> Här har Neptun verkat 20Bassänger och klubblokaler

> Neptunaren 26Medlemsinformation genom åren

> Århundradets Neptunare 28

> Therese Alshammar 30

> Krönikan 40-357Årsvis krönika med resultat, biografier, artiklar och bilder

Erik Adlerz 1908Den evige rikstränaren

Neptun diskvalificerat 1910

Torsten Tegnér 1910Idrottsfilosofen

”Robbans” hyllning till Neptun 1911

Johan af Klercker 1911Den första ordföranden

Ernst Brandsten 1911Skapade den amerikanska hopphegemonin

Clarence von Rosen 1912Idrottsgrefven

”Ville” Anderson 1915Strömkarlen

Niklas Skoglund berättar 1917

Arvid Spångberg 1918”Sparven” -Bandyfantasten

SIDA/ÅRTAL

Nils Regnell 1919Cirkusartisten

Sven Låftman 1919OS-ledare 1912 och 1968!

Tjugomannasimningen 1920Ett lyft för simsporten

S.K.K.:s hyllningar till 15-åringen 1921

Erik Bergvall 1922Simmarfadern

Max Gumpel 1922Storbyggmästare och Garbovän

Paktum mellan S.K.K. och Neptun 1923

”Villes” diskning(?) i Paris 1924

Olle, ”Thossan” och ”Hugge” 1925Tre av ”Centans” veteraner minns

Tiomannasimningen 1929Kunde aldrig konkurrera med 20-manna

Nils Backlund 1930Bakkastets mästare

”Sven-Pelle” 1930Lagkappskämpen

Nils Dunér 1932En neptunare av rätta sorten

Neptuns moderna femkampare 1932Tog OS-guld 1948, 1952, 1956 och 1968

Gunnar Adamsson minns 1933- Mitt första decennium

50-mannasimningen 1937Störst i världen

Lilli Andersen 1938Lärde ”Sven-Pelle” rationell träning

Bagarsläkten Henning 1938Den första Neptundynastin

Neptunkrönika 19391939 års A, B, C

Bengt Bergvall 1943Neptuns ständige sekreterare

Den nya eran 1944

Damsektionens bildande 1945

Martin Lundén 1947En remarkabel comeback

Nils-Erik och Sven-Håkan Paulson 1948Simmarbröder i förbundsstyrelsen

”Wille” Grut 1948Världens främste idrottsman

”Bitte”, Inger och ”Ubbe” 1949Tre fjärilar i gröngräset

Holm/Öberg 1949Den tredje stora Neptundynastin

Ulla-Britt Öberg 1949Den första fjärilsimmerskan

Ingegärd Fredin 1950Najaden från Ängby

Neptuns skolsimningar 1952Klubbens rekryteringsbas

Per-Olov Ericsson 1953Sluggern från Saltsjöbaden

Marianne och Birgitta Lundquist 1954Neptuni värmlandssystrar

Från Karlskoga till Neptun 1954Via GCI

Anita Hellström 1955Tog över efter Ingegärd Fredin

Hans Lindström 1955En attitydtorped med träben

Ingalill Mosander 1956Vann ingen SM-medalj, men väl Axel Liffnerpriset

Damsektionens första decennium 1957Gav framgång direkt

Birgitta Segerström 1957”Bibbi” - kvicksilvret

Stickspår 4 1957Det glömmer jag aldrig, Monica Holm

Åke Johansson 1957En urskånsk söderkis

Borgarråd lovar Neptun 1959- Eriksdalsbadet skall vara färdigt om två år

Hatten av för Neptun 1959Sverker Benson

Karin Stenbäck 1959Från vattenspindel till fjärilsdrottning

Jane Cederqvist 1960Dagbladsmedaljören

Margareta Rylander 1962Det sensationella rekordet

SIDA/ÅRTAL SIDA/ÅRTAL

I N N E H Å L L

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 6

Han voooltvänder!!! 1962– Den magiska triumfen, Birger Buhre

Per-Ola Lindberg 1962Föregångsmannen

Ann-Christine Hagberg 1963Gjorde simhistoriens snabbaste genombrott

Henry Runströmer 1965Organisatören och idésprutan

Sten Hellqvist 1966Demontränaren

Lester Ericsson 1967Neptunkryssaren

Simningen – vad har den givit mig? 1968Elisabeth Morris Elenbring

Elisabeth Ljunggren 1968Steg till slut fram som den nya simdrottningen

Ingen ungdomsförälskelse 1970Bo Alm

Marianne Johansson Wili-Blomé 1970Välutbildad simmare och ledare, Set Hjärpe

De framgångsrika 50- och 60-talen 1970Bakgrund – utveckling – orsak, Bengt Bergvall

Minnen från internationella uppdrag 1971Set Hjärpe

”Kisse” König 1973En kugge i kugghjulet som förde oss framåt

Bassängvraken i Neptun 1973Rolig satsning på äldre

Nu är konstsimmet i gång 1973Set Hjärpe

Stig Nilsson 1973Ryska barnhemsbarnens beskyddare

Set Hjärpe 1974Introducerade konstsimmet

Polofester som ingen glömmer 1974Lars Elison

Riddarfjärdssimningen 1976Långdistanssimning i öppet vatten

Gunilla Andersson 1977Överraskningarnas kvinna

Bo Westergren 1978Uno, dos, tres

Hur började damvattenpolon i Sverige? 1978Marianne Tour

Swimmers do it, shaved 1980Sören Stegius

Hello simmarvänner – och bamse-grattis till 100 år på arenan! 1980Tommy Lindell

Två informativa upprop 1982Vad är konstsim? Vad är dampolo?

Tour d´Neptune 1985Den andra dynastin

Neptuns vänner 1986Stöttande föräldrar, ”Suzy” Tour

Från motionär till masterssimmare 1988Gunnar Lenning

Mitt förhållande till SK Neptun 1988Bosse Hultén

Neptuns fall och come-back 1990Hur gick det till? René Tour & Owe Fröberg

Man får en idé 1991Strömhoppet 1992-1996, Bengt Nordenbrand

Konstsim i Neptun 1991Anna-Karin Alvén

Vattenpolo i Neptun 1992-2006 1993Jenny Morsten

Vattenbaletten i dag – 50 år senare 1994Monica Holm

Hoppsektionen tänds igen 1995

Ulla Andersson 1995Ledare på alla nivåer

Stefano Prestinoni 1995Historia di nuoto, Prestinoni

Simfritids – en unik social satsning 1997Ann-Sofie Svensson & Owe Fröberg

Bingolotten som kom bort? 2000Thomas Pettersson

Lars och Gunnar Elison 2000Bröderna på Edholma

Gymnasieutbildning i samarbete med Fryshuset 2003

Neptun och skolsimning i USA 2005Åke Lidström

De tre musketörerna 2005Har mer än 100 års tränarerfarenhet

BästaFyran 2005Johan Setterberg

Martina Andrén – trea i världen! 2006Stefan Lindahl

Sällskapet Gamla Neptunares stipendiater 2006

> Aktuella gruppbilder 358Mikaela Laurén, m.fl.

> En Göteborgare till Stockholm 360Glen Christiansen

> Framtidens Neptun 361Micael Mathsson

> Utmärkelser 364

> Neptunare i OS 368

> SM-statistik 370-375

Grenar 370

Simning 1907-1952 371

Simning 1907-2006 372

Simhopp 375

> 10-, 20- och 50-mannasimningen 376-393

Laguppställningar: 20-manna, kvinnor 376

Laguppställningar: 10-manna 376

Laguppställningar: 20-manna 377

Laguppställningar: 50-manna 381

Starter: per lagkapp 388

Starter: alla lagkapper 391

> Rekord-Magasinet och All Sport – Rekords idrottsalbum 394

> Register 395-415

Biografier 395

Resultat 397

Bilder 400

Namn 403

> Plats för autografer 416

> Collage Insida pärmVerksamheten i bilder, Mikaela Laurén m.fl.

SIDA/ÅRTAL SIDA/ÅRTAL SIDA/ÅRTAL

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 7

ÅrhundradetsN E P T U N A R E

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 8

M I C A E L M AT H S S O N , O R D F Ö R A N D E S K N E P T U N :

- När det gäller Therese framfart i bassängen minns jag gärna hennes lopp i Malmö WC-tävling 2000. Det var en magisk stämning runt bassängen när hon simmade. Therese är inte bara en stor simmerska, hon har också en storhet utanför bassängen.

Under senare år har hon, även på detta område, blivit alltmer professionell. Ett underbart minne är när hon vid 2005 års Bästa Fyran, först håller ett bejublat tal inför 2000 barn, föräldrar och lärare, utanför Stadshuset och därefter, inträngd

i en rosenrabatt, står och skriver autografer i två timmar.

T H O M A S L Ö F G R E N , T H E R E S E F Ö R S T E T R Ä N A R E S O M H O N F Ö L J D E T I L L N E P T U N O C H H E L S I N G B O R G :

Jag fick ett telefonsamtal från Therese mamma, ”Bibi”, som jag kände sedan tidigare. Hon berättade att: - Min dotter är tio år och vill börja träna simning ute i Järfälla. - Det går säkert bra, svarade jag. Kom ut så får jag titta på henne. Någon vecka senare kommer

dom och jag bad Therese att hoppa i. Innan hon gör det säger hon: - Bara så du vet, så dansar jag balett på måndagar och då tänker jag inte träna simning. Det är väldigt typiskt ”Tess”. Hon har alltid gjort det hon har trott på - vågat att gå sin egen väg. Det är många ledare, och tränare, som har slitit

sitt hår i förtvivlan över att de inte lyckats påverka henne. Jag är övertygad om att denna förmåga att tro på sig själv, och välja den väg som för tillfället känns rätt, har varit oerhört viktig för framgångar och utveckling. Förklaringen till Therese framgångar är inte

vi ledare och tränare som verkat i hennes närhet. Visst är den omgivande miljön viktig men jag är övertygad om att hon, oavsett tränarval, blivit lika bra. Det går inte att träna Therese – däremot att coacha och guida. - Lycka till med dina

fortsatta satsningar Therese. Du är som ett bra vin! Och det bästa vinet öppnas efter OS-finalen i Peking.

H A N S C H R U N A K , F. D . F Ö R B U N D S K A P T E N :

- Therese Alshammar, som jag alltid kallat ”Tessan”, är den mest mediala simstjärna Sverige någonsin haft. Hon har inte den finaste medaljen (som Gunnar Larsson, Lars Frölander, Bengt Baron, Per Arvidson m.fl.) men hon är den som har betytt mest.

Alla i Sverige, som är det minsta intresserade av idrott, vet vem ”Tessan” är. Det betyder enormt mycket för svensk simning. Att hon dessutom är en fin tjej, om än lite komplicerad, med mycket värme och kärlek, gör att hon har betytt, och betyder, mycket

för sin omgivning och för svenska landslaget i simning. Av hela mitt hjärta önskar jag att hon vinner guld vid OS i Beijing 2008. Att hon inte vann OS guld i Sydney 2000, är fortfarande ett mysterium för mig och ett trist faktum.

R E N É T O U R , L A N D S L A G S L Ä K A R E :

- Hennes simningar vid kortbane-VM i Atén 2000, var de mest sanslösa och häftiga jag upplevt.

B O W E S T E R G R E N , T R Ä N I N G S C H E F S K N E P T U N :

Världsklass!

G L E N C H R I S T I A N S E N , K L U B B C H E F S K N E P T U N :

- Jag lärde känna Therese 1992 och har sen följt henne både på håll och nära. Hon var i Hamburg samtidigt som jag arbetade där. Therese är en enastående talang, en av de talangfullaste i världen, det säger man alltid i Tyskland. Dessutom har hon lyckats omsätta

denna talang i resultat, vilket inte alltid är så vanligt. Therese har bidragit väldigt mycket till svensk simnings utveckling - hon har höjt ribban! Hon är ingen slätstruken person utan hennes personlighet, look och medvetenhet har profilerat sporten,

gjort den mer känd. Det är tacksamt för Neptun att ha Therese som galjonsfigur.

” T I N A” A H L , F R I T I D S L E D A R E I N E P T U N O C H K O M P I S :

- Hon är otroligt fokuserad och målmedveten i allt hon gör och gör aldrig någonting halvdant. Rolig, snäll och väldigt omtänksam, dessutom har hon ett grymt minne.

P E T T E R S T Y M N E , O S - S I M M A R E F R Å N N E P T U N :

- En trevlig och jättesnäll tjej som vet vad hon vill.

P E T E R E D V A R D S S O N , V M - S I M M A R E F R Å N N E P T U N :

- Utåt kan hon tyckas divig, men inom klubben är hon raka motsatsen. Det är en ödmjuk, men självsäker, tjej som är oerhört fokuserad i allt hon företar sig.

5

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 9

Simklubben Neptun, som 1906 bildades genom några missnöjda ynglingars uppbrott från denförening de tillhörde, har under det sekel som gått så småningom utvecklats till en av Sverigesstörsta och mest framgångsrika föreningar för simidrott. Redan från början hade den nya klub-ben på sitt program simidrottens alla discipliner konstsim, simhopp, simning och vattenpolo.

Utvecklingen förstår man bättre efter att ha tagit del av Simklubben Neptuns liv och verksam-het under de etthundra åren som gått. Det har varit med- och motgångar såväl idrottsliga somekonomiska. Idrottsliga framgångar har i regel inneburit mager kassa. Hur har detta klarats?Vad har framstående tränare betytt för framgångarna? Vilka har varit de mest framgångsrikaaktiva? Följ detta i hundraårskrönikan med resultatlistor, som är denna Jubileumsskrifts huvud-del, för att ge det historiska perspektivet till dagens verksamhet inom Simklubben Neptun ochäven hur samtida sportjournalister återgett detta. Kortare artiklar, främst av Neptunare i allaåldrar kompletterar och fördjupar materialet.

Klubben fick ett verkligt uppsving, när klubben blev tvåkönad! Neptunus manliga ättlingar fickta sig samman för att hålla jämna steg med najaderna. De aktivas prestationer i världsklass -främst Neptunares - resulterade bl.a. i att det på 1960-talet började byggas simhallar och utom-husbad runt om i Sverige. Vad betydde det för simidrotten i landet? Vilka ledare har SimklubbenNeptun sett i sina led under detta århundrade? Har de enbart lett klubben eller bidragit till attföra simidrotten framåt även på nationell och internationell nivå? Vad har Neptunandan betyttunder åren som gått? Sammansvetsar den fortfarande Neptunare av alla åldrar? Hur tar klub-ben idag hand om nästa generation framgångsrika aktiva? Vad förväntar man sig av SimklubbenNeptun under de närmaste årtiondena?

Alla som vill veta mer om ovanstående och en del andra spörsmål främst om SimklubbenNeptun kan finna svaren i denna jubileumsskrift, en antologi, som vänder sig till simidrottsin-tresserade oavsett ålder. Syftet är att vidga kunskapen om simidrottens mognad och framstegfrämst inom Simklubben Neptun. Må alla här finna inte enbart intressant läsning utan även en bra uppslagsbok.

Med information om vad som uträttats inom klubben fram till denna tidpunkt sänder allaNeptunare en tacksamhetens tanke till dagens och tidigare ledare och ser fram mot ett nyttframgångsrikt århundrade.

SET HJÄRPEHEDERSORDFÖRANDE

F Ö R O R D

Set Hjärpe och Owe Fröberg i Centralbadet.

6

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 10

Svenska Simförbundet gratulerar jubilerande SKNeptun till att ha bedrivit simidrott i 100 år! Det ärinte vilken förening som helst. SK Neptun är en av demest framgångsrika simföreningarna någonsin inomsvensk simidrott.

Det är klubbens verksamhet den senare halvan jagkänner till genom möten och upplevelser tillsam-mans med aktiva och ledare på simsidan. Vem minnsinte Jane Cederqvists OS-silver 1960? Jag hade dåbörjat träna lite lätt i Ösbysjön, Djursholm, på som-rarna och inomhus i Vasabadets 12,5 metersbassängpå vintern.

Neptun har anläggningsmässigt haft det ganskabra med ”Medis” och gamla Sportpalatset innanEriksdalsbadets tillkomst. Idag har alla nyttjare avnya Eriksdalsbadet en av världens bästa tränings-anläggningar att tillgå, vilket betyder mycket förutvecklingen.

När så det svenska herrlaget på 4x200 frisim vannEM i Leipzig 1962 bestämde jag mig för att försökabli en bra simmare. ”Neppan” hade ju i detta lag Per-Ola Lindberg och Lars–Eric Bengtsson. Per-Ola varen stor idol för oss smågrabbar. Han tränade jut.o.m. i USA! På 60-talet var det ju klubbens tjejersom var framgångsrika och omskrivna.

STEN HELLQVIST, AUKTORITETENBland dem fanns ”Lisa” Ljunggren, Karin Stenbäck,”Meta” Rylander, Ann-Christin Hagberg, LenaBengtsson, Agneta Thunell, Majvor Welander m.fl.Jag var själv på läktarplats när ”Meta” satte det fantastiska världsrekordet på 1500 frisim i Fyris-hovsbadet i Uppsala 1961.

Kvartetten Hagberg, Thunell, Welander ochStenbäck satte 1963 nytt europarekord på 4x100m.Det mäktiga var att det var ett rent klubblag.Dessutom europarekord av Ann-Christin på start-sträckan. Vilka prestationer!

Flickornas tränare Sten Hellqvist var en stor auk-toritet på bassängkanten. Det fanns många tillfällenatt studera hans krävande träningspass. Kan tjejernakan väl jag också träna hårdare.

När jag som en halvblyg pojke debuterade i ung-domslandslaget 1963 återfanns flera av dessa tjejer isamma landslag. Så småningom blev det större upp-gifter även för mig och det var i första hand ”Lisa”och Ann-Christin som var samtida med mig i blågult.Men det fanns grabbar också!

En var Sven ”Lill-Hugge” Johansson som jagutkämpade många härliga dueller med i bassängen.Lester Eriksson var en kämpe som blev både en tuffmotståndare men också en god vän. Han imponeradestort på mig.

EN USEL DRÄNGMellan hårda simpass på sommaren blev det fysiskthårt arbete på gården. Jag följde med någon gång föratt assistera, men någon större nytta gjorde maninte. När jag slog Lester på ett DM på 200 frisim komen ”neppan”-ledare och tackade mig! Lester hadeåkt skidor i alperna och slarvat med träningen.

Detta blev lagom tändvätska för honom och någraveckor senare slog han mig på SM till ”Åke Johans”stora lättnad. Åke Johansson, herrtränaren, var enfin människa och duktig coach med stor fingertopps-känsla att finna tävlingsformen på sina simmare.

Jag hamnade i SKK som jag representerade undermina främsta elitår. Sommaren 1967 tränade jag medSK Neptun under ”Åke Johans” ledning. Den somma-ren var det många icke-neptunare som åkte på trä-ningsläger till varmare breddgrader. Som vanligt vardet Mr. Traveller, Rolf Friberg, som hade arrangeratresa, uppehälle och träningsmöjligheterna. Roffe varen frisk fläkt med sinne för affärer.

SVEN-HÅKAN, GENTLEMANNENNär vi var På OS i Mexico 1968 var Sven-HåkanPaulson UK-chef och lagledare. En gentleman medstort intresse för simidrotten. Han lade ned myckettid på såväl SK Neptun som Simförbundet. Det var juockså på hans krog Löwenbraü som vi aktiva samla-des för en matbit och en bira efter våra träningspass.I slutet på min egen aktiva period minns jag GunillaAndersson, duktig fjärilsimmerska som bl.a. tog EM-silver.

När jag tog klivet ur bassängen och tjänstgjordesom ideell förbundskapten 1977-1984 var SK Neptuninte så framgångsrikt. Då var det få aktiva som varbofasta i landslaget. Vad som sedan skedde fram tillmillenniumskiftet är oklart för min egen del då jagvar borta från svensk simidrott.

THERESE, ANFÖRARENTherese Alshammar anförde Neptuns nya simgardeoch firade stora triumfer under OS i Sydney år 2000med dubbla individuella medaljer, och tog VM-medaljsenast i Montreal. Klubben har haft en otroligutveckling den senaste tioårsperioden.

Chefstränare Bosse Westergren (som kallades ”WoBester” när han själv var aktiv), har tillsammans medduktiga instruktörer vaskat fram många talanger tillelitnivå. Bosse och klubben har sett till att hålla sigmed mycket kompetenta instruktörer.

Träningsmetoderna har givetvis förändrats avse-värt under de gångna hundra åren. I dag är träningenmycket mer individuell och landträning utgör ett vik-tigt inslag i de aktivas satsning för att nå toppen.

För egen del blir det litet sporadisk mastersträ-ning och då i glada Neptunares sällskap. Morgon-stund har guld i mun som det heter.

Neptun står mycket väl rustat och ser ut att gå enlång framgångsrik period till mötes. En stark organi-sation, en duktig och framsynt styrelse med ordfö-rande Micael Mathsson i spetsen matchar föreningenpå ett mycket professionellt sätt.

NEPTUN, ETT FÖREDÖMEOm fler klubbar drevs på samma sätt, skulle svensksimidrott höja sin internationella nivå avsevärt. Nep-tun har också en del lovande ungdomar på tränarsi-dan som gör ett mycket ambitiöst intryck. Den somvill förkovra sig får också utveckling och utdelning.

Vilken annan klubb bedriver verksamhet i alladiscipliner inom simidrott och tar dessutom SM-poäng i samtliga?

En jubilar skall uppvaktas och hela simmar-Sve-rige instämmer i hyllningarna till en mycket pigg ochvital 100-åring. Det är Simförbundets förhoppning attSK Neptun går i bräschen för att vidareutvecklasvensk elitsimning genom att bredda satsningen motde längre distanserna.

Svensk simning behöver bredda vår internationellaelit. Neptun har alla förutsättningar att ligga i fram-kant och driva denna utveckling och visa vägen förandra klubbar.

- Svenska Simförbundet önskar SK Neptun ettstort lycka till under de nästkommande hundra åren!

SVEN VON HOLSTFÖRBUNDSORDFÖRANDE

(Den förste som gått hela vägen från SUM-SIM:are till för-bundsordförande. Född 30 augusti 1948. Djursholms IF, SKK,Timrå AIF och SKK/Spårvägen. Tränade som 14-åring tvågånger om dagen i Djursholms 12,5m-bassäng där han bör-jade som bröstsimmare. UEM 1963 1:a 4x100m fritt. Fick1967 sitt genombrott, då han helt otippad vann 400m vid 6-nationers i Dortmund på SvR-tiden 4:18.4. EM 1966: försök400m. OS 1968: 24:a 400m fritt. EM 1970: 4:a 4x200m, försök400m. VM 1973: 5:a 4x200m fritt. EM 1974: 4:a 4x200m. 1973och 1974 simmade han enbart i försöken. 23 landskamper. 3 SM-guld, 6 silver och 25(!) brons. Dessutom 7 SM i lag-kapp. 5 JSM, varav 2 i vattenpolo. Ledare vid OS 1980 och1984, chef de mission (överledare) 1988 och 1992. Ledamotav SOK:s styrelse 1984-1995. Förbundskapten 1977-1984,ordförande simförbundet sedan 2003. Stor Grabb, ÅretsIdrottsledare 1980, Tidigare generalsekreterare Svenskaskidspelen. I dag VD för Marknadsbolaget Stora EnsoScandinavia.)

G R AT T I S ” N E P PA N ” !

7

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 11

Det kunde jag aldrig drömma om den dagen runt1950, då jag ”kastades” i en av de mörka vattenbas-sängerna på gamla Eriksdal, för att ta mina förstakrampaktiga simtag. Kunde inte drömma om att jag55 år senare skulle vara här igen, nu för att beskrivaSimklubben Neptuns historia. Förutom något år ute iMälarhöjden så växte jag upp i hörnet av Götgatanoch Bondegatan, 400m från Hennings bageri. Utandusch och bad, var det ”Medis” som gällde och,genom skolans försorg, även Storkyrkobadet. Trotsuppväxten mitt i hjärtat av ”bajjenland”, 350m från”Nacka” Skoglunds hem och minnesmärke, slog jaginte, likt exempelvis Bosse Westergren och JensKassnert in på den breda vägen. I stället sökte jag endjupare mening med livet och fann den, likt RenéTour och ”Thossan” Henning, under de svartgulabanéren.

1953 flyttade vi ut till Västertorp där, som det visarsig så här närmare ett halvsekel senare, att jagbodde granne med Gunnar Fornander. Vintertid vardet klassresor till ”Medis” och ”Sportis” och som-martid de klassiska bussresorna till Flaten, medmjölk och solbullar. Senare tillbringades somrarnapå Älvsjöbadet. 1962 var det en tidsresa bakåt i tiden,bakåt till Eriksdal. Då stod det nya badet färdigt ochdär inmundigade jag mig det D-vitaminrika solljusetfrån en plats på gradängerna. Dessa var f.ö. tillverkadeav AB Strängbetong där jag var anställd 1959-1991,sen kom den omvända byggboomen. Företaget till-verkade också Hopptornet i Strömmen. Även Vana-dis- och GIH-baden fick sina besök. Dock inteVästertorpsbadet, som byggdes efter det att jag flyttade till Nykvarn 1971. Efter denna tidpunkt är det sjöbad som gällt.

EN GLIMT AV VÄRLDSSTJÄRNORNAKlocka behövdes aldrig, ty det fanns en naturligklocka på Eriksdalsbadet. Prick kl. 15, eller om detvar 16, kom dom travande i en lång rad. I spetsenSten Hellqvist, ”Åke Johan” och Åke Lindhgren.Bakom kom karavanen av dåvarande, och blivandevärldsstjärnor, och andra hedersamma bassäng-harvare som:

Per-Ola Lindberg, Bengt Nordwall, Lars-ErikBengtsson, Leif Wolmsten, ”Perre” Ericsson, Ann-Christin Hagberg, Karin Stenbäck, ”Meta” Rylander,”Lisa” Ljunggren, Ulla Jacobsson, Majvor Welanderoch Agneta Thunell. Liksom poliserna: Janne Lun-din, Tommie Lindström, Håkan Bengtsson, TommyJurdell, Ronnie Paleski och Bosse Westergren. Till och från dök ickestockholmare som IngvarEriksson upp.

Efter ett par år försvann dom tyvärr inomhus in iden nybyggda hallen. Ibland kunde dom dock dykaupp ute i det fria. Jag minns att jag sett LesterEriksson träna där, liksom att Paleski, som nu över-gått i tränarrollen, körde med bl.a. Eva Wikner.Understundom kunde man också se Sven-HåkanPaulson och ”Sheriffen” Ohlsson övervaka det hela.Inom vilken annan idrott har man dagligen så ingå-ende kunnat följa hur världselit tränar?

Sedan början av 50-talet har jag varit genuintidrottsintresserad vilket tillfredställdes genom AllSport och Rekord-Magasinet. Senare, då min ekonomi(veckopeng) så tillät, även Idrottsbladet. Redan frånbörjan ”läste jag in” historien, vilket skedde genomlån av bl.a. Idrottsboken och Sportens lille jätte påskolbiblioteket. Det innebar att jag fick historiskanamn, mästerskap, skeenden och företeelser inomt.ex. Neptuns första halva århundrade klart för mig.Den andra halvan har jag däremot kunnat följa ”live”.Även om jag knappast kom till ett dukat bord, såhade jag dock en stabil grund att utgå ifrån.

MATEMATIK OCH IDROTT - EN GIVEN KOMBINATIONDå matematik var mitt bästa skolämne, har jag givet-vis visat stort intresse även för sportens matematik.Från slutet av 50- till början av 80-talet förde jagäven simstatistik. Husorganet för detta var Simsportsom jag, under ett kvartssekel, prenumererade på.När den tenderade att släppa den levande idrottenoch mer inrikta sig på träningsanalyser etc. så släpptejag den. Dessutom hade deras resultatbörs kraftigtförsämrats.

Vid en uppsatsskrivning i skolan dök vid ett tillfälleämnet simning upp. Då fick jag chansen att på en 10-12 sidor krafsa ner mina kunskaper om simhistorien.Tyvärr fick jag inget bra betyg på drapan. Lärarinnanmenade att man skulle skriva om allmännyttan av attkunna simma. – Men säg det då!, var min tanke.

FAXCINATION FÖR VATTENVatten har alltid fascinerat mig. Att, likt en som skalldöpas, gå ut i vattnet, känna dess närhet och omslu-tas av detsamma är för mig en närmast religiös upp-levelse. Jag kan stå där ute i vattnet i...? Ja, timmar!På träningsläger har dom haft roligt åt denna minböjelse. Att kajka fram och tillbaka – nej det pallarinte mitt psyke. Jag tycker det är så mördande trå-kigt. Har dock en gång i tiden tagit Simborgarmärket.Ett tecken på min vattenmania är att jag hemma harbåde fontän och ”vattenfall”. Ni som sett Sagan omRingen minns kanske hur naturen vid alvernasboning i Vattnadal såg ut. I den vattniga miljön voredet drömmen att bo.

Runt millennieskiftet jobbade jag under en åtta-månadersperiod på Telgegymnasiet i Södertälje.Diskuterade ofta idrott med en av rektorerna. Mesthandlade det då om fotboll, men han nämnde sittsimförflutna. Det var Gunnar Elison!

Sen 1991 har jag inte haft ett fast anställning. Bl.a. har jag haft ett par ALU:n hos Svenska Fri-idrottsförbundet liksom en halvårsanställning pådess hemsida och Stadsarkivet i Södertälje. I slutetav 2004 fick jag via Länsarbetsnämnden och MatsRubertson, masterssimmare i Hellas, erbjudande omatt: - Titta på vad som finns i olika arkiv om Neptunshistoria, vilket snabbt övergick till att göra ”en bok”.Någon egentlig plan fanns inte, men efter att hasammanträffat med Micael Mathsson och Åke Lid-ström nere på ”badet”, skrev jag under hemresan

ner hur jag ville lägga upp det hela och den agendanhar sedan gällt. Vilken omfattning boken skulle havisste jag inte då, och knappt ens nu då det oundvik-liga slutet närmar sig.

Under årens lopp har jag visserligen skrivit artiklarmed idrottsliga förtecken. Bl.a. var jag under två årfriidrottskrönikör i Idrottsbladet och skrev även,under ett par, år friidrottsartiklar i Idrottsboken.Där fick jag också en egen kolumn där jag delade ut”snytingar”. Detta har dock varit på icke-professionellbasis. Nu handlade det om att göra en bok och intevilken bok som helst.

Redan från början stod det klart att tidsramarnavar mycket snävt satta. Jag började den 10 januari2005 och boken skulle vara klar till jubileumsfestenden 14 oktober 2006. Det innebar att jag från dag ettplöjde mig ner i det material som fanns, eller snararesom jag råkade ”snubbla över”. Utan sidoblickar elleruppföljande undersökningar som: - Stämmer verk-ligen detta? Dessutom kommer säkerligen många av Er att tycka: - Varför är det med, när inte detta ärmed? Kan bara beklaga, men orsaken är just tids-pressen som inneburit att det inte funnits tid tilleftertanke, eller kritiskt tänkande, i den omfattningsom vore önskvärt. Har Ni synpunkter är de givetvisvälkomna, men innan Ni framför kritik så ta detnämnda i beaktande.

ETT ÅRS INSAMLANDEJag har vid insamlandet, vilket jag ägnade 2005 åt,skrivit ner allt jag hittat om Neptun varefter jaganvänt 2006 till att redigera materialet. Jag har inteanvänt materialet till att skriva ”min” neptunhistoriautan i görligaste mån använt de ursprungliga texterna.Det innebär att utryck och stavningar är de då aktu-ella och inte beror på bristande korrekturläsning.Den tidstypiska touchen ger en helt annan närvaro-känsla och aktualitet. Jag tycker att man nästan känner stanken från ”Strömbadssunken”, eller svett-lukten från den, dock inte invärtes, överpackadepublikhorden vid 20-manna i ”Centan”.

Ett stycke om fem rader kan ha sammanställts urflera källor plus att de spetsats med mina egnaeventuella kunskaper. Därför har det varit omöjligtatt, ord för ord, via fotnötter ange källor. Det skulle iså fall ha inneburit att halva sidorna varit ”besudlade”med, för den vanlige läsaren, ointressanta fotnötter.Det innebär också att idrottsakademiker inte gerboken fem plus, å andra sidan finns chansen att densäljs. Även om de inte är akademiskt djuplodande såger de gamla referaten myckem information, speci-ellt om man läser mellan raderna.

På 1970/80-talet sinade den neptunska fram-gångskällan. När så vattentillströmningen under slutet av 90-talet, med en tsunamisk kraft, tilltog såhade mediaverkligheten genomgått en total förvand-ling. Nu fanns inte längre de källor som legat tillgrund för större delen av denna bok. Idrottsbladetskrev enbart om motor medan Simsport och Idrotts-boken dragit ner sin rapportering. Medan Simsporttidigare ägnade ett tiotal sidor åt SM, hade dessa

I N L E D N I N G - T VÅ D E B U TA N T E R

8

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 12

reducerats till kanske bara en. Den handlade i sintur, likt dagspressen, enbart om ”stjärnan” eller”grejen”. Det fanns inte mycket matnyttigt för dennabok. Nu härskade, på gott och ont, i stället Internet.Där man tacksamt noterar simma.nu:s närvaro.

ETT ENKELT UPPLÄGGBoken har ett enkelt upplägg. Först några inledandeartiklar som berör simsporten i stort, dess bakgrundoch utveckling. Sedan följer historien om hur Sim-klubben Neptun startade, varpå framgångssaganTherese Alshammar, Århundradets Neptunare,berättas. Efter detta följer Krönikan. Årsvis redovisashär en krönika om Neptuns liv och leverne.Styrelsens numerära sammansättning har varieratoch inte alltid varit lätt att finna. Därför har jagenbart medtagit huvudfunktionärerna: ordf., v.ordf.,sekr., kassör samt de olika grenrepresentanterna. I kröniketexten markeras varje nytt avsnitt inledningmed att de TRE-FYRA FÖRSTA ORDEN SKRIVITS MED

KAPITÄLER. Vidare resultat, biografier, bilder och artik-lar. Dessa har placerats så att de har anknytning tilldet aktuella året. Tyvärr har vi av lay-outtekniska skälibland tvingats till vissa justeringar av detta.

Simresultat är alltid svåra att redovisa. Det finnsinget bra sätt att, i en bilaga, göra det överskådligt.De aktiva är med i många grenar och ofta i flera,eller alla, simsätt. Hur man än gör blir det ett kors-vist letande för att få en översikt. Därför har jag istället lagt resultatredovisningen i den årsvisa kröni-kan. Tror att det på det sättet gör det något lättareatt hitta.

I resultatbörsen har jag, för att markera att enlandskamp eller ett internationellt mästerskap, inteär av seniorkaraktär, noterat ett ”j”, Det får vara ensammanfattande beteckning för junior och ungdom.Vad som är junior, och vad som är ungdom, harvarierat under åren. Även då det gäller SM har detvarit problem med att göra en enhetlig beteckning.Först använde jag SM u resp. SM i för ute- resp.inomhus-SM. Sen började man simma även ute-SMinomhus. Därför har SM, och andra tävlingar medflera mästerskap per år, noterats som SM 50m resp.SM 25m. Det är dock inte entydigt då det hänt att25m-mästerskap avgjorts på 50m! I kröniketextenhar i konsekvensens namn inom- resp. utomhus-SMändrats till kort- resp. långbane-SM. Beteckningen H resp. D före SK Neptun i lagkapper innebar attnamnet på deltagarna saknas. Förkortningarna betyder helt enkelt Herrar resp. Damer.

Boken avslutas med några statistiska samman-ställningar och efterord om nuläget och framtiden, av dels klubbchefen och dels av klubbens ordförande.

Min tanke var att ange födelsedatum på samtligapersoner, men tyvärr har jag inte hunnit fullfölja tan-ken helt ut. Det är också orsaken till att jag inte satsatpå att ange dödsdatum. Samma är förhållandet dådet gäller biografier och fotnötter. Ett antal intressantapersonligheter, inom och utom Neptun som omnämnsi boken, hade också varit värda att uppmärksammasmed några rader.

Den sena redigeringen som fortgått näst intilltryckdatumet gör att layoutarbetet legat under ännustörre tidspress. Vi har haft svårt att se var vi i slut-ändan hamnar. Det har också inneburit att jag kan-ske behandlat saker på ett sätt i början av boken ochpå ett annat, förhoppningsvis, bättre sätt i slutet.Redigering i Stockholm och layout i Kristianstad somarbetar parallellt är givetvis inte ett optimalt arbets-sätt. Det innebär att korrektur- eller andra föränd-ringar kan ha haft svårt att tränga igenom. Detta kanjag bara beklaga.

LAGKAPPSPROBLEMNågra påpekanden: Det har varit svårt att få tag påvilka som deltagit i lagkapperna. T.o.m. i internatio-nella mästerskap och landskamper har svenska sim-förbundet underlåtit att ange vilka som simmade.Har t.ex.. Lester Eriksson simmat 100 och 400m ilandskampen så har han förmodligen också simmat4x200m. Det är dock inget jag kunnat ta för givet ochdärför har jag heller inte angett att han simmat.Därför saknas det en hel del, både internationellt ochvid SM, då det gäller lagkapp.

När det gäller vattenpolo är det ett historiskt mörker. Det är svårt att få fram vilka lag som tagit de övriga medaljerna, än mindre vilka som spelade.Samma sak när det gäller landskamper. Konstsimuppvisar ett liknande mönster, om ej inte lika påfal-lande. Idrottsbladet redovisade länge 10-, 20- och50-mannaresultat, referat och laguppställningarmed, mycket tveksamma, splittider. Jag har redovisatallt jag fått tag i, vilket trots allt är överraskandemycket. För Neptuns del, d.v.s., 50-manna finns ingetmer att hitta, men för 10- och 20-mannas finns detsäkert det. Tyvärr har de andra två arrangörerna visatsig helt omedgörliga i denna fråga.

Första gången en person nämns i en krönika, ellerartikel, är namnet skrivet med fet stil. BeträffandeSM så var det till en början ofta bara 2-3 startandeper gren. Det skrevs också mycket om ”rekord”, mende flesta av dessa blev aldrig upptagna för behand-ling. Det kunde t.ex. röra sig om bassänglängden.Göteborgarna sattes ofta ”rekord” i Renströmskabadets 12.5m-balja. Dessutom genomfördes de flestatävlingar som interna arrangemang på klubbarnasegna träningskvällar. Där tävlade man om pokaleroch priser skänkta av någon av klubbens mecenater.

UNIKA NEPTUNNeptun är unik ur den synvinkeln att det är den endasimklubben som under alla år haft verksamhet i allaSSF:s delgrenar: simning, hopp, polo, konstsim och,det under mordern tid tillkomna, masters. Underskrivandet har det hänt att jag hittat något som jagupplevde som intressant och tanken slog mig att: - Det här är nog inte så bekant, och tangenternabara rann i väg. Senare fann jag, i princip, sammasak i andra källor, i t.ex. Boken om simning. Så obe-kant var det! Men det behöver alltså inte vara plagiatfrån min sida.

Numera förekommer inga landskamper. Har då i

stället försökt få fram WC-resultaten. Vid SM haribland, på kortbana, bara 5, 6 eller 7 simmare fåttsimma final. Där har jag kompletterat med de bästatiderna från omgången innan, ner till åttonde plats.För att visa att det inte är riktiga finalplaceringarfinns ett ”f”, som står för försök, före placeringen.Anledningen att jag gjort detta är att: Om en åttaredovisas bara för att det fanns åtta banor, så för-ringar det ju inte den som hade sjättetid inför enfembanorsfinal. Samma tillvägagångssätt gällergivetvis även för hopp och polo.

RESULTATNORMERJag har använt följande normer för resultatredovis-ningen: Internationellt/allt, SM/8 bästa, JSM/3 bästasamt vid SUM-SIM, USM och DM/segrarna. I kröni-kan har använts smeknamn och liknande medanresultatbörsen har behandlats som ett officielltavsnitt, varför det riktiga namnet är angivet. I vissafall kan biografierna synas ”tunna” men i kröniketex-terna finns ofta beskrivningar om hur de aktiva, ochledarna, var som personer, idrottsmän, hur deraskarriärer växer fram etc.

KÄLLORHuvudkällor: Nordiskt Idrottslif 1906-1910, Idrotts-bladet 1910-1945 (dessutom 1946-1960 för 10-, 20-och 50-manna), Idrottsboken 1945-2006 (gällandesäsongen 1944-2005), Olympiaboken 1948-2004,Simsport 1946-2001, simma.nu 2001-2006.

Övriga större källor: 1900-talet i text och bilder,All Sport 1945-1967, Boken om simning, DjurgårdensIF 100 år, Internet, Neptunaren, Nordisk FamiljeboksSportlexikon, Olympiska spelen 1912, 1920 och 1928,Rekord-Magasinet 1942-1968, Sportens lille jätte,Sportjournalistklubben Stockholms top-10, Stock-holms Idrottshistoriska förenings årsböcker 1998-2005, Stockholms idrottsförbunds årsberättelse1913-1941, Svallvågor, Svenska simförbundet 100 år,Sverige och OS, Sveriges historia i årtal, SK Neptuns50- och 90-årsskrifter, kansliarkiv, hemsida ochmaterial i Statsarkivet,

Kompletterande källor: AIK 50 och 100 år, Bandy-boken, Hammarby IF 100 år, SoIK Hellas 100 år,IHS/GIH:s bibliotek, International Swimming Hall ofFame, När Var Hur, ”Myggans” Nöjeslexikon, Stats-arkivet: S.K.K. och SoIK Hellas. Stockholms simför-bunds årsberättelse 1942-1944, Söder i våra hjärtanplus diverse jubileumsböcker liksom pressklipp frånbl.a. Expressen, AB, SvD, ST och DN.

Många journalister, skribenter, rapportörer ochstatistiker, har givetvis bidragit med texter och resul-tat i dessa alster. Nämnas kan, med signaturen inomparentes: Håkan Allvar, ”Bosse” Alm, Cletus Ander-son, Anders (Tecknar-Anders) Andersö, Uno Asplund,Sverker Benson, Nils Berglund, Erik Bergvall, PatBesford, Nils-Yngwe Bolling, Birger (Bhe) Buhre,Claes Cederström, Lennart Dahlöf, Henry (LouisCoignet) Eidmark, Uno (Myggan) Ericson, MalinFransson, Olof (Oleg) Groth, Max Gumpel, StigGustafson, Sven Gustavsson, “Hasse” Hellbrand,

9

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 13

Sigfrid ”Sigge” Heyner, Ingvar Jacobsson, AndersJanson, Harald Julin, Erik Jufält, Gunnar Kahlmeter,Ove Karlsson, Johan (Klehan) af Klercker, BengtLans, Gunnar Larsson, Martin (Strong) Lehman, Ernst W. Lindahl, Stig Lindahl, Sven (Sven) Lind-hagen, Lars-Åke Lindqvist, Åke (O´Kay) Lindström,Björn Ljunggren, Wolf (Wolf) Lyberg, Carl-TeodorLöfstad, ”Imi” Markos, Reine Milger, Nils-Erik Paul-son, Björn Persson, Sven-Ulf Pettersson, Ulf Pet-tersson, Clarence von Rosen, Henry (Vall) Runströ-mer, Luigi Saini, Frank Sjöman, ”Sigge” Sjöström,Frithiof ”Frille” Sjöö, Gunnar Skoglund, Niklas Skog-lund, ”Janne” Stark, Roger Stark, John Stinessen,Eric Stolpe, Åke (Kåsa) Ström, Claes (Claes) Sturm,Åke Svahn, Börje Tegfors, Torsten (TT) Tegnér, Sven(Swall) Wallbom, Gunnar Werner, Albert Wiberg,Gösta Zellén, Sam (X ä m) Zuckerman, ”Pelle” (Perro)Åkeby, Toivo Öhman och Gösta (Plongeon) Ölander.

ETT STORT TACK!Vill jag i första hand ge till Thomas Holm som gjortlayouten. Thomas har neptunanknytning genom sinmor Monica (Öberg) Holm, men är själv icke ”sim-kunnig”. Däremot var han under flera år skyttekung i div III för IFK Lidingö. Tränade även friidrott för ölaget.

Thomas arbetar inom reklambranschen men harinte varit inblandad i ett projekt av denna dignitet.Därigenom har han samma icke-bakgrund som jagsjälv, därför underrubriken två debutanter. Med detstora, inte bara geografiska, avståndet kan man troatt våra olika bakgrunder skulle resultera i en ”kul-turkrock”. Det var i alla fall min misstanke, men vi”fann varandra” direkt. Det var bara att, med glädje,kasta alla förslag och hänvisningar jag samlat på migi papperskorgen. Jag hade sannerligen en vision omhur jag ville att det skulle se ut och som jag inte varbenägen att rucka allt för mycket på - men våra dis-kussioner har varit smärtfria. Redan innan jag pre-senterat en idé kom Thomas med lösningar somstämde helt med mina idéer. När jag hann presenteradem, så hade han inga problem att genomföra dempå ett utmärkt sätt. Det kanske för slutresultatets delvarit bättre, och mer utvecklande, med två personermed divergerande åsikter. Fast då hade boken intevarit klar förrän till 2010.

Första träffen, ”anställningsintervjun”, var i novem-ber 2005. I början av februari skickade han ett förslagpå de första åren som jag inte hade några störreinvändningar emot. 1 juli träffades vi på kansliet ochhan visade krönikan, delvis bildsatt, 1906-1993. Nästaträff var hemma hos mig 12-14 augusti då vi under30 timmar gick igenom hela krönikan. Vi bildsatte detsom fattades, fyllde ut åren till jämna sidor etc. Ävendenna gång löpte det smärtfritt. Det var som Thomassa: - Vi borde egentligen öppna eget.

Både jag, och Thomas, vill passa på att framföraett varmt tack till Simklubben Neptun, för att manlagt detta halvmiljonersprojekt i våra oerfarna händer.

TACKtill korrekturgruppen med Monica (Öberg) Holm som

ansvarig. Även de övriga är bekanta neptunprofiler:”Maggie” (Lindvall) Jacobsson, Ulla Britt (Eklund)Öberg och Set Hjärpe. Set är även den flitigaste arti-kelskrivaren. Det kan tyckas vara för mycket medfyra korrekturläsare, ja fem med mig. Det trodde ialla fall jag, men det visade sig att det fanns ”fel”,som jag upptäckte först vid redigeringen – ja t.o.m.vid efterredigeringen.

Ett speciellt tack till René Tour, som, när problemenhopat sig, varit ett mycket stort moraliskt stöd. Hanhar dessutom fungerat som ”bollplank”. Jag vill ävenge ett speciellt tack till Lars Modin på Svenska sim-förbundet. Han har, på ett mycket positivt sätt, ställtupp i betydligt större utsträckning än jag hade rättatt förvänta mig. Ett positivt bemötande har jag ävenfått av Annette Nordlund.

Biografierna är i första hand hämtade ur Idrotts-boken, som säsongen 1944-1974 presenterade de trebästa på SM. Åren 1975-1984 gällde det enbart seg-rarna, vilket redan tidigare gällt för vattenpolo ochkonstsim. Har kompletterat så att det, i princip, ävenfinns biografier på alla medaljörer 1975-2006. Försimningens del har Bosse Westergren och HasseHolm varit behjälpliga med detta, liksom StefanLindahl för hopp. Jenny Morsten har skrivit vatten-polobiografierna medan Linda Teng, med hjälp av iförsta hand Katalin Bachry och Gun-Inger Strand-lund, gjort detsamma när det gäller konstsim.

Bilderna i boken är hämtade från Neptuns ochSimförbundets arkiv. Dessutom har konstsim- (Gun-Inger Strandlund, Catarina Wernersson ochRick Gallerts) och polosektionerna (Jenny Morsten,Anders och Lena Flodqvist, Göran Hellström) bidra-git med bilder från ”modern” tid. Bilderna från SUM-SIM 2006 är tagna av Göran Hellström/Bildbyrån.Bildcollagen och gruppbilderna är tagna av MikaelaLaurén som även står för de nytagna krönikebilderna.De moderna actionbilderna är tagna av fotograferfrån Bildbyrån, Hässleholm. Dessutom finns ävennågra ospecificerade bilder från 70- och 80-talet.Tyvärr har bildurvalet varit begränsat varför, i princip,allt har använts.

Inscanningen har till största delen utförts av ÅkeLidström, även ”Tina” Ahl har varit behjälplig meddetta.

TACK ÄVEN TILL SKRIBENTER OCH ”INTERVJUOFFER”:Återanvända äldre artiklar, eller delar därav: GunnarAdamsson, Carl-Wilhelm Andersson, Cletus Ander-son, Sverker Benson, Bengt Bergvall, Birger Buhre,Lars Elison, Nils Regnell, Niklas Skoglund, Ann-SofieSvensson och René Tour.

Nyskrivna artiklar: Bo Alm, Anna-Karin Alvén,Ulla Andersson, Glen Christiansen, Set Hjärpe,Monica (Öberg) Holm, Sven von Holst, Bo Hultén,Kristian König, Gunnar Lenning, Åke Lidström,Stefan Lindahl, Tommy Lindell, Birgitta Lundquist(Hjalmarsson), Marianne Lundquist (Grane), MicaelMathsson, Jenny Morsten, Ingalill (Larsson) Mosan-der, Elisabeth (Ljunggren) Morris-Elenbring, Bengt

Nordenbrand, Thomas Pettersson, Stefano Presti-noni, Johan Setterberg, Sören Stegius, MarianneTour och ”Suzy” Tour.

Intervjuade: Therese Alshammar, Göran Bergan-der, Bengt Bergvall, Gunnar Elison, Lars Elison, Per-Olov Ericsson, Gunnar Fornander, Thor Henning, SetHjärpe, Hans Holm, Hugo Johansson, BjörnKällström, Stefan Lindahl, Hans Lindström, Britt-Marie (Andersson) Ljungblom, ”Olle” Malmkjell, Nils-Erik Paulson, Sven-Håkan Paulson, JohanSetterberg, Inger Sjöberg, René Tour, Bo Wester-gren, Olof Wibom och Ulla-Britt (Eklund) Öberg.

Kommentarer: ”Tina” Ahl, Jan Boström, GlenChristiansen, Hans Chrunak, Rolf Edling, PeterEdvardsson, Jens Kassnert, Tomas Lövgren, MicaelMathsson, Samba Sjödin, Petter Stymne, Bo Wester-gren och Jonas Åkesson.

Indentifiering av den namngivna 50-mannalagbil-den, liksom saknade förnamn från 40- och 50-talet:Hugo Johansson och Sven-Håkan Paulson.

Slutligen ett stort tack till övriga, som ej blivitnämnda, men ändå på sitt sätt bidragit till dennajubileumsbok – inte minst genom sina prestationer i,och vid sidan av, tävlingsbassängen.

Osignerat material är sammanställt eller skrivetav redaktören.

STOCKHOLM I AUGUSTI 2006OWE FRÖBERG

Owe är född den 22 oktober 1942. Utom det som framgår iovanstående inledning så har Owe, sedan bildandet 1972 avSFIF:s (Svenska Friidrottsförbundet) statistikkommitté, sam-manställt förbundets damstatistik. De två första åren ihopmed Bosse Hansson. Därmed har han också bidragit meduppgifter till olika internationella sammanslutningar (ATFS)och böcker, för både det Internationella (IAAF) somEuropeiska (EAA) förbundets räkning. Han har inom friidrot-ten medverkat som ledare vid ett 25-tal landskamper ochmästerskap, liksom ett 50-tal träningsläger, veckoslutssam-mandragningar, kontinentala vårläger och inhemska som-marläger. Owe har då oftast haft funktionen som förlägg-ningschef. Speciellt minns han ett påskläger medSpårvägens medel/långdistanslöpare på Tylösands golfbana(ja förläggning var omgiven av ett antal hål). Owe uppgift varkockens och som mest var det dryga 50 personer närvaran-de. Dessa skulle förplägas med frukost, lunch och middag.

Under årens lopp har han bevistat cirka 250 SM-arrange-mang av olika slag. Han har även hjälpt IF Göta, Karlstadbåde med arrangemang och som ledare vid USM,Dagbladsstafetten och lag-SM. I den senare tävlingen harhan bl.a. som bitr. lagledare för damerna upplevt samtliga15 triumfer och har därmed erhållit en handfull SM-tecken.Dessa 15 titlar erövrades under grenens första 22 år, 1977-1998. I år vann man överraskande igen, tyvärr satt Owe dåoch knåpade med denna bok. Ja t.o.m. med denna inledning.

Owe var under 18 år sekreterare i Enhöra IF:s friidrotts-sektion. Han producerade då en klubbtidning som innebaratt större delen av den svenska löpareliten blev passivamedlemmar i klubben för att få tillgång till densamma.Vidare gjorde han under många år ”tidningar” för SFIF:suppföljningsgrupper inom sprint/häck och medel/lång. Hansfotointresse resulterade i att han 1976-1996 tog över 25.000

Fo r t s . I N L E D N I N G - T VÅ D E B U TA N T E R

10

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 14

bilder med friidrottsmotiv. Dessa bilder har publicerats iböcker och tidningar liksom i olika reklamsammanhang.

Det historiska intresset visar sig genom medlemskap i divhistoriska föreningar och sällskap som Värmlands, Stock-holms (styrelseledamot) och Sveriges IdrottshistoriskaFörening liksom Centralföreningen för Idrottens främjande.

Owe var med om skapandet av den internationella skrid-skostatistikorganisationen (WSSSA) och gav ut den förstasvenska boken med skridskostatistik. De riktlinjer han dådrog upp blev allmänt vägledande internationellt. Var ocksåmed då SFS (Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker) bildades och efterträdde 1987 radioprofilen Hans-ChristerSjöberg som vice ordf. SFS fungerar numera som Fotboll-förbundets officiella samarbetspartner i statistiska frågor.Föreningen har på Owes initiativ inrättat Svensk fotbollsHall-of-Fame, som är förbundets och svensk fotbolls offici-ella. Som medarbetare i denna fråga har Owe haft BosseHansson och Lasse Sandlin.

Under sju år runt 1980 var Owe svensk korrespondent iEuropean Soccer News, med betoning på allsvenska match-referat. Vidare är han sedan 1993 vice ordf. i SOF (SverigesOlympiahistorikers Förening). Owes två föregångare var

10.000-kronors vinnaren Lennart Dahlöf och segraren i SvT:ssporfrågeprogram ”Kim” Bengtsson.

Owe är ständig medlem i AIK, där han ingår i föreningensHistorie- och museigrupp. I den egenskapen har han sett tillatt AIK monterat en skylt om klubbens förste store idrotts-man, löparen Patrik Lövgren, 24 februari 1874, i GustavAdolfs-parken. Lövgren erövrade 1894, genom tre raka segrar på engelska milen, den första Dicksonpokalen till föreningens prisskåp. Den andra pokalen springer man fort-farande om på DN-galan. En klassisk pokal som är inne påsitt tredje århundrade!

Gustav Adolfparken, på Karlavägen öster om Karlaplan,var före Idrottsparken/Stadions tillkomst, Stockholms förstafriidrottsarena. Där arrangerade, bl.a. AIK, internationellatävlingar med både tusentals åskådare och världsrekord ispjut. Det intressanta är att parken/idrottsplatsen ser lika-dan ut nu som 1891. Till 110-årsminnet av 1894 års begiven-het arrangerade Owe och AIK ett milelopp på den gamlaDicksonbanan – på parkvägarna som ser likadana ut, ochsom har samma sträckning, 2004 som 1894. Kopplingenmellan park och arena var under många år okänd t.o.m. förstockholmska idrottshistoriker. Därför känner Owe stolthet

när han och Lennart Elbe, var och en på sitt håll, gjordeupptäckten. Vilket även fick Stockholm fritid att tända till.Det resulterade i att även staden ”skyltade upp” parken. Ja man fick t.o.m. SOK att göra ett avsteg från OS-eldensplanerade bansträckning 2004, så att den passerade parken.Trots att det innebar att bara löparen, och inte hela korte-gen, kunde ta den omvägen. Med anledning av AIK-anknyt-ningen var det Krister Nordin som överlämnade elden tillidrottsborgarrådet ”Py” Börjesson, som tidigare avtäckt stadens skylt.

AIK och friidrott? Ja liksom hos tvillingbrodern DIF var friidrotten en gång stort inom de båda föreningarna. Det första officiella världsrekordet på 4x200m innehades avAIK! Friidrott gick på den tiden under benämningen ”AllmänIdrott”. AIK = FIK, Fri Idrotts Klubben.

I övrigt är Owe intresserad av film (Hans pers. rek. över:sedda filmer ”live”, d.v.s. på biograf, under ett år lyder på167 stycken!, Vilket givetvis härrör sig från tiden före videooch alla TV-kanaler), musik, populärvetenskap...

SK Neptun är givetvis intresserad av att läsarna meddelareventuella felaktigheter eller kompletterande uppgifter!

Axel Pettersson.

11

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 15

I N T H E B E G I N N I N G

there was water, massor av vatten och flytande vät-ska i alla dess former. I en svavel- och ammoniamo-sande vattengöl som påverkades av solens UV-strål-ning och atmosfäriska magnetstormar och ljungandeblixtar hände någonting – det uppstod liv. Kanske ärdet denna nedärvda vätskeanknytning som är anled-ningen till vår fascination för vatten. Det äldsta beva-rade vittnesbördet om simning är en sigillcylinderfrån Egypten från omkr. 3200 f.Kr. Simundervisningingick i de förnämsta släkternas, liksom kungabarn-ens, uppfostran. Från mitten av 2000-talet f.Kr. finnsen assyrisk reliefskulptur bevarad. Man vet också attbefolkningen vid sjöar och floder under denna tidbesatt stor skicklighet i simkonsten och bl.a. brukadebegagna sig av luftfyllda skinn som ”simkuddar”.Även hos hebréerna var simkonsten känd, vilket bl.a.framgår av att i Bibeln (Jes. 25:11) en simmaresrörelser finns omnämnda.

I Grekland var simkonsten högt uppskattad underantiken. I både Iliaden och Odyssén talas ofta medstor sakkunskap om simning. Herodotos, f. 484 f.Kr.,berättar om oförvägna simturer mellan de grekiskaöarna och Aristoteles, f. 384 f.Kr., nämner simningensom en bättre idrott än löpning. Bland romarnabadade man i regel i det fria, till slutet av republiken,1:a årh. f.Kr. De romerska ynglingarna tog efteravslutande övningar på Marsfältet ofta en simtur iTibern under någon äldres ledning. Det berättas ävenom simtävlingar och simkonsten stod högt ävenbland flickorna.

De germanska folken var under forn- och medelti-den goda simmare. Markomannerna ville inte bosättasig i städerna eftersom de då måste avstå från sinabad i öppet vatten. Julius Ceasar, f. 100 f.Kr., nämneratt svebernas pojkar och flickor badade gemensamt ifloderna. Enligt Publius Cornelius Tacitus, f. ca. 56.,romarrikets främste historiker, var bataverna sågoda simmare att de i ordnade led med hästar ochvapen simmade över Rhen. Frankerna och aleman-nerna simmade i skydd av sina sköldar över Rhôneoch en bataver vid namn Soranus sam fullt beväpnad

över Donau inför kejsar Publius Aelius Hadrianus, 24januari 76. Hadrianus gick till historien genom byg-gandet av muren, benämnd efter honom. Muren gårfrån kust till kust längs Englands nordgräns, 117,5km. Den, än i dag synliga muren, var en föregångaretill Berlin- och, i dag, israeliska muren och skulleskydda romarna från de skotska klanernas härjningar.I det anglosachsiska poemet Beowulf, omkr. 600 e.Kr.,beskrivs hjälten som en skicklig simmare.

Efter Roms fall tog de kristna folken avstånd frånallt som hade beröring med den hedniska kulturen,bl.a. idrott och offentliga bad. Intresset för simningfortlevde dock i Norden där vikingasöner undervisa-des i simning. Det var en nödvändig konst vid här-nadståg och sjöstrider. Isländska sagor visar att simkunnigheten var allmän och stundom anställdesuppvisningar inför åskådarna. Utomlands åtnjötvikingarna stort anseende för sin färdighet i simning.

OLAUS MAGNUS NÄMNER SIMNINGUnder medeltidens slut gick simkonsten tillbaka.Broar hade slagits över vattendragen och vägarnaförbättrats. Dock talar Olaus Magnus Gothus, född ioktober 1490 som Olof Magnusson, i sin historia bl.a.om att simning förekom. I tidens ridderliga övningaringick simningen som en av sju speciella färdigheteroch Johan III, 20 december 1537, lät inrätta ett sim-bad på Stockholms slott. Även under 1600-talet varsimning en synnerligen vanlig idrottsgren. Det fram-går t.ex. av Wolfgang Hartmanns kopparstick överhuvudstaden, vilken visar en simmare i Strömmen.Efterhand ökade simintresset genom propaganda avbl.a. pedagogen Johann Amos Comenius och Åbosförste professor i kemi, Pehr Adrian Gadd. f. 1727.

Patriotiska sällskapets Gustaf Adolf von Siegroth,11 februari 1725, utlyste 1787 en tävling om hur manlättast lär ungdomar att simma. 1794 höll national-ekonomen Johan Fischerström, 24 juni 1756, ett talom den stora nytta ungdomen hade av simningen.1796 införde Adolph Modéer, f. 1738, simundervisningpå sin inofficiella kursplan för sockenskolor. I början

av 1800-talet ivrade även Gustaf Abraham Silver-stolpe, f. 1772, G. Halldin, och Salaprosten FredrikBogislaus von Schwerin, 7 oktober 1764, för simun-dervisning, medan pedagogen Carl Ulrik Broocman,1 mars 1783, på tal om gymnastik, nämnde simun-dervisning som en viktig del. 1805 började Per HenrikLing, 15 november 1776, sin epokgörande verksam-het i Lund, med bl.a. simundervisning på program-met. I den första svenska läroverksstadgan, 1807 årsskolordning, rekommenderas uttryckligen simunder-visning.

Jöns Svanberg, 6 juli 1771, stiftare av Upsala sim-sällskap 1796 och dess unika simpromotioner, vargrundläggare av svensk simidrott. Hans verksamhetlevde vidare genom simmarkamraterna i Upsala SS:G. Marklin och C. G. Grahl, liksom L. Löwenadler iJönköpings SS, medan P. Holmertz och C. P. Telan-der blev simlärare vid Jönköpings simskola. I Stock-holm blev det den banbrytande skolmannen profes-sor Anders Fryxell, 7 februari 1795, initiativtagare tillStockholms simsällskap och författare till AckVärmeland du sköna, som introducerade Svanbergssimfilosofi. Svanbergs elever stiftade från 1823-1843sällskap i bl.a. Lund, Linköping, Jönköping, Göteborg,Växjö och Halmstad. Det allra första var dock Karl-fors simsällskap i Värmland.

Ossian Edmund Borg, 6 augusti 1812, rektor vidManilla dövskola, var bland de mest verksamma försimningens utbredning och den verklige initiativtaga-ren till ordnad simundervisning för kvinnor i Sverige.Redan på 1830-talet hade han handlett manliga ele-ver i simkonsten. Lars Johan Hierta, 23 januari 1801,skaparen av Aftonbladet och Per August FerdinandSohlman, 24 maj 1824, huvudredaktör vid tidningen,rekonstruerade 1868 Stockholms simsällskap. Ävenfolkskoleinspektören Carl Johan Meijerberg, f. 1816,deltog nu i arbetet och det var huvudsakligen genomhans tillskyndan som folkskolestyrelsen beviljadeanslag till folkskolebarnens simundervisning.

I övrigt kan nämnas simbokförfattaren C. A. Gustavi,Sven Adolf Hedlund, 24 februari 1821, vid GöteborgsHandels- och sjöfartstidning, liksom prosten JohanJakob Hedrén i Ör, 4 mars 1775 samt pedagogengreve Torsten Rudenschöld, 30 mars 1798, ”Sverigesförste skolinspektör”. Simundervisning tenderade nuäven att bli en politisk fråga.

Krigarfolkens behov av färdighet i simning föran-ledde redan de gamla babylonerna och assyrierna attupprätta simskolor för sina soldater. Detsamma gjordegrekerna och romarna. Under den tidigare medeltidenförekom inte sådan undervisning, varför drunknings-olyckorna ökade. Under lång tid existerade på flerahåll förbud mot badning i floder och sjöar. En delframsynta män, som W. Locke och Jean-JaquesRousseau, 12 juni 1712, ivrade för simundervisningsom ett bättre botemedel. Johan Christoph FriedrichGuts Muths, 9 augusti 1759, satte detta i system.

TÄVLINGSDEBUT 1837Tävlingssimning i någorlunda modern bemärkelsekan sägas ha uppstått, sedan John Strachan iFjärilsim, Gunilla Andersson.

12

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 16

London 1837 stiftat the National Swimming Society(sedermera the British Swimming Society), vars liv-aktiga verksamhet föranledde de brittiska tidningarnaatt börja skriva om simning, vilket tidigare ej skett.De första tävlingarna arrangerades 26 aug. 1837 iSerpentinedammen i London med 12 startande, var-vid första pris var silvermedalj och 1 guinea (omkr. 20 kr.), andra bronsmedalj och ? guinea och tredje en medalj av enklare metall. Det berättas att:

- Mycket pengar vunnos och förlorades på vadhåll-ning, gentlemen emellan. Visserligen arrangeradesrent professionella tävlingar, men någon egentligskillnad mellan professionella och amatörer fanns ej.Simmarna uppträdde därför stundom mot betalningpå marknader etc. År 1869 hölls ett möte i London,varvid London Swimming Association stiftades, 1874ombildat till Amateur Swimming Association of GreatBritain, engelska simförbundet, som omedelbart formulerade amatörbestämmelserna.

På kontinenten infördes simning i tävlingsbemär-kelse först i slutet av 1800-talet. Tyska simförbundetbildades sålunda först 1886, det holländska 1888 ochdet franska så sent som 1920. I USA upptogs täv-lingssimning på 1880-talet vid universiteten och någraår senare i skolorna, medan den första moderna täv-lingen i Japan hölls 1898. Redan under medeltidenfanns en nationell simsport i Japan, samurajsim-ningen sui-ei. Det var en idrott med uteslutandepraktiskt syfte. Runt om i Nippon fanns simskolorsom, än i dag, utbildar i sui-ei, simning med fanor,vapen, akrobatiska vattenlekar och konstsimning.Redan 1885 bildades Stockholms Allmänna Simföre-ning, som 1891 arrangerade en inofficiell mäster-skapstävling på 1000m, och 1895 Stockholms Kapp-simningsklubb, S.K.K., som från 1898 arrangerade SM.

1897 gjordes den första stora simmarfärden, tillThe Royal Life Saving Society´s jubileum, vilket inne-bar början på ett livligt utbyte. Året efter gjorde eng-elsmännen en svarsvisit i Stockholm med en stortrupp. Då gjordes det första försöket att bilda ettsvenskt förbund, men man beslöt i stället att, liksomtidigare, låta S.K.K. sköta ett förbunds åligganden.1904 tillsattes en förbundsstyrelse bestående av fem

S.K.K.:are, som övertog SM-arrangemangen. Ändatillbörjan av 1920-talet dominerade S.K.K. styrelsen.Det var detta faktum som låg bakom att Neptun brötsig ur S.K.K. och hur konflikten dem emellan upp-stod. Under 1900-talets första år arrangerade S.K.K.och Svenska Livräddningssällskapet flera stora inter-nationella tävlingar i Djurgårdsbrunnsviken. Av denordiska ländernas simförbund bildades det danska1907, det norska 1910 och det finska 1906.

BRÖSTSIM och Butterfly numera FJÄRILSIMBröstsimmet är troligen yngre än de crawlliknande

simsätten. Dock tyder avbildningar på att bröstsimvar känt i Egypten redan under Nya riket (1580-1167f.Kr.). I skrift omtalas bröstsim första gången hosHomeros, 700-talet f.Kr., i Odyssén där det i 5:e boken(vers 375) sägs att: - Odysseus simmade utbredandemed händerna. Andra antika författare liknar simrö-relserna vid en fågels vingslag eller årornas rörelse.Beskrivningar av bröstsim är dock betydligt mer säll-synt än de crawlliknande. Därför är det troligt attbröstsim använts i betydligt mindre utsträckning.

I Norden var bröstsim med säkerhet känt redanunder vikingatiden. Det tyder de många vittnesbördenom nordbornas färdighet att simma under vattnet. I den, under något så när ”modern” tid 1538, äldstakända simboken Colymbetes, sive de arte natandidialogus av Nicolaus Wynmann från Ingolstadt, för-klaras bröstsim vara: - Det enda användbara simsät-tet. I Tyskland och Skandinavien har det uteslutandevarit det simsätt en nybörjare skulle lära sig och dethar i hela Europa behållit sin ställning som detgrundläggande simsättet. Som tävlingsgren är detdäremot av senare datum. I England dröjde det 32,Tyskland 19 och i Sverige 12 år (1903) efter att detförsta nationella mästerskapen genomfördes tillsbröstsim togs upp på mästerskapsprogrammet. Ävende tre första Olympiska simtävlingarna genomfördesutan bröstsim på programmet. Debuten skedde vid,de för Neptuns tillblivelse så betydelsefulla, extra-spelen i Atén 1906.

Teknikmässigt undergick bröstsimmet knapptnågon förändring förrän fjärilstilen slog igenom på

de kortare distanserna. Stilen fick sitt definitiva god-kännande 1936. Innan fjärilsim blev en egen grenkallades stilen oftast butterflystilen och beskrevssom en särskild form av bröstsim där armarna för-des framåt över, i st. f. under, vattnet. Länge förekomäven 400m och 500m som officiella distanser. I års-krönikan finns, runt 1950, mer om turerna kring upp-delningen i de två separata grenarna: bröst- resp.fjärilsim !

FRITT SIMSÄTT numera FRISIMär beteckningen för tävlingsmässig simning utaninskränkning till av vissa regler bunden stil. Termeninfördes omkring 1900 då övriga simsätt uppstod.Under 1800-talet började man sträva efter att vidsimning nå största möjliga snabbhet. Man experi-menterade, och förbättrade, en rad olika stilar. Tillatt börja med var bröstsim det enbart använda, senarekom i tur och ordning: sidsim, överarmsim, dubbeltöverarmsim och trudgen. I början av 1900-talet komen kombination av trudgen och crawl, tills man slut-ligen övergick till rent crawlsim. Det är sen mitten avförra seklet det enda som användes vid större täv-lingar i fritt simsätt. Vid nybörjar-, junior-, skolung-doms- och oldboystävlingar kunde man då ännu seandra stilar. I dag gäller alltså crawl i alla samman-hang.

I Sverige användes vid kappsimningar i början av1900-talet, företrädesvis bröstsim eller bröstsimlik-nande simsätt i sidoläge (”indiansim”). Svenskarekord från denna tid, liksom mästerskapsresultat,är sålunda uppnådda med användning av bröstsimeller liknande simsätt. Strävandena att utveckla simningen till större snabbhet daterar sig från 1840-talets England. Då försökte man vid kappsimningföra armarna växelvis under vattenytan. Samtidigtbörjade man experimentera med ett nytt bentag, sax-ning, och redan 1844 fanns engelskt sidsim, i vilkenarmarna alltjämt hölls under vattenytan. Nästa stegvar, att den övre armen lyftes upp över vattnet vidframåtförandet och att, från 1880-talet, benen utfördeden nordengelska benkicken.

TRUDGENRedan 1841 hade en engelsk forskningsresande,George Catlin beskrivit ett crawlliknande simsätt, vilket han lärt känna i Nordamerika och vilket var det

Frisim, Bengt Nordwall.

Bröstsim, Nora Wedemo.

13

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 17

enda simsätt som indianstammarna använde. Enannan engelsman, John Arthur Trudgen (tra´dzen), f.1852, lärde sig som pojke i Buenos Aires, 1863-1868,ett crawlliknande simsätt utfört av infödingar. Handemonstrerade det första gången vid en simtävling iLondon 1873.

Efter mönster av hans simning uppstod trudgen-simsättet, växelvis framåtförande av armarna övervattenytan, liknade det i crawl. När detta på 1880-talet kombinerades med den nordengelska benkicken,så nådde den sin mest fulländade form och blev detsnabbaste av de vid kappsimning i Europa förekom-mande simsätten. Först utföres undre armens tag,följt av den övres återgång genom luften. Därefterföljer bentaget. Benen blir därigenom släpandeoverksamma? av hela simtaget. Detta simsätt blevgrunden för den vidare utvecklingen, och i slutet av1890-talet hade John Arthur Jarvis1) på experimentellväg i England nått fram till ett simsätt, där armsim-taget utvecklats till ett fullständigt paddelårtag, därbenen saxades sidledes i stället för upp och ner somvid crawl. Detta är det mest crawlliknande simsättsom konstruerats före det moderna crawlsimmetsuppkomst. Det skilde sig från verkligt crawl endast genom attsimmaren, vid den drivande delen av bentaget, intogsidoliggande läge med underkroppen.

Trudgenstilen kom från England till kontinentenoch framför allt till Ungern och Österrike, ävenAustralien hade en liknande stil. Världens främstesimmare i slutet av 1800-talet var, speciellt på längresträckor, ovannämnda Jarvis men även australien-sarna nådde goda resultat. Canadensaren GeorgeRitchie Hodgson, 12 oktober 1893, var den typiskerepresentanten för detta simsätt. Han simmade bara

i tre år och förlorade då aldrig ett lopp. Efter hansdubbelseger, 400 och 1500m, vid OS 1912 börjademan experimentera med crawlrörelser med benenunder den tid, de under armtaget, släpade efter.Australiern Andrew ”Boy” Charlton2) var den mestframgångsrike företrädaren för denna crawlkombina-tion med trudgen.

CRAWLSIMAv revolutionerande betydelse blev införandet avcrawl. Crawl, eng. släpa sig fram, har blivit beteck-ningen på de moderna simsätt, som karaktäriserasav att simmaren liksom ”kravlar” sig fram på vatten-ytan. Den engelska beteckningen har övertagits i deflesta språk. Tyskarna skriver dock ljudenligt Krauloch använde även den förtyskade formen Kriech-stoss. Crawl omfattar två grenar, nämligen i framåt-liggande läge, vanligt crawl, och i ryggliggande läge,ryggcrawl. Numera fri- resp. ryggsim.

Av olika forskningsresande framgår att crawlsimvar allmänt förekommande bland naturfolken. I Australien började de vita ta efter det simsätt somurinnevånarna på Stilla Havsöarna använde. Denmoderna crawlen härstammar helt och hållet där-ifrån. I början av 1900-talet införde två bröder Cavilldet i Australien. En av dom Richmond ”Dick”3), f. 1884,som sett infödingarna på Solomon Islands användadet, demonstrerade 1902 stilen i England. Framförallt genom studier av i Europa tävlande australiskasimmare infördes crawl här, och redan under 1900-talets första årtionde började denna stil bli domine-rande på sprintsträckor. På längre sträckor användesdock allmänt trudgen. Åren närmast före 1920 börjadecrawl användas på allt längre sträckor och fr.o.m.åren närmast efter 1920 har detta simsätt varit det

allt dominerande. Beviset för att man kan simmacrawl nästan hur länge som helst fick man 1926. Då använde Gertrude Ederle, 23 oktober 1906, frånU.S.A., crawl då hon simmade över Engelska kanalen.

Crawl syns vara det äldsta och naturligaste sim-sättet. Det finns på bildframställningar både i Assy-rien, Egypten, Grekland och Rom. Den äldsta bevaradebilden av ett crawlliknande simsätt finns på en sigill-cylinder som, funnen i Nagda, härstammade från 1:adynastien, c:a 3.200 f. Kr. I skalden Ovidius, f. 43 f.Kr.,version av Leandersagan i Heroides kompletterastextens vaga antydningar att:: - Leander med kraftkastar sin arm i den glasklara sjön; med bildfram-ställningar som knappast lämnar något tvivel om ettcrawlliknande simsätt. På 300-talet e.Kr. skildrarNonnos, f. c.400, i Dionysiaca, en kappsimning mellanKarpos och Kalamos, hur den förre: - Ilade snabbtsom vinden med roende händer.

Leanders simning över Hellesponten, till Hero påden europeiska sidan, inspirerade lord Byron att upp-repa bravaden. George Gordon Byron, the 6th baronof Byron, 22 januari 1788, var lejonet i Londons litte-rära salonger. Han var en mytomspunnen liberal, och romantisk poet, som flyttade till Venedig där hanskrev don Juan. Där blev han nära vän med Percy, 4 augusti 1792, och Mary Shelley, 30 augusti 1797.Percy var Alfred Nobels, 21 oktober 1833, husgud,och inspirerade Alfred till att skriva skådespeletNemesis. Mary, 4 augusti 1892, blev berömd genomsitt verk Frankenstein. Trots klumpfot simmade Byron,tillsammans med den svenska löjtnanten Ekenhed,över det 1300m breda sundet till Gallipolihalvön. Det70 km långa sundet, numera Dardanellerna, löpermellan Egeiska havet och Marmarasjön, i vars andraände Istanbul ligger.

Ett av första världskrigets blodigaste slag var detom Gallipoli. Där offrade de allierade, i ett fruktlöstslag, 180.000 man, under ett halvår 1915. Vilket varlätt gjort då det ”bara” var australiensare och nyazeeländare. Turkiet förlorade 200.000 man. Ur förtviv-lan och rök steg den ende segraren vid Gallipoli fram.Det var Mustafa Kemal Pascha, 12 mars 1881, denokände militärbefälhavaren, som bröt mot sina orderoch drev motståndarna på flykten. Efter det otto-manska rikets kollaps var det han, nu som MustafaKemal Atatürk, som grundade det moderna Turkiet.

Trots sina kontakter med urbefolkningar, somindianer och kanaker, kom amerikanerna igång sent.Det var just en kanak, Duke Kahanamoku4), som visa-de vägen. Vid OS i Stockholm vann han 100m. Denförste svensk som nådde större färdighet var”Robban” Andersson, som snappade upp simsättetvid OS i Atén 1906. Under två decennier domineradehan sedan nordiskt frisim.

Amerikansk crawl var under crawlsimningens första år i Europa, fram till omkring 1920, en benäm-ning på 4- och 6-taktscrawl. Australisk crawl var,under samma tid, benämningen på 2-takts crawl.Beteckningarna var felaktiga därför att innevånarnapå Söderhavsöarna, av vilka såväl amerikanare somaustralier lärde sig crawlsimning, vanligen simmade

Ryggsim, ”Bibbi” Segerström.

Fo r t s . I N T H E B E G I N N I N G

14

>100jub_start 06-09-03 22.27 Sida 18

6-takts crawl med små benrörelser. Denna stil visa-des upp i Europa av bröderna Cavill och Cecil Healy,28 november 1881, varvid vänster arm arbetade sam-tidigt som höger bens uppåtspark utfördes, och viceversa.

Efter Kahanamokus besök 1915 diskuterades sim-metoderna livligt i den australiska fackpressen. Healygick i bräschen för trudgenmetoden, med vilken Ber-nard Bene ”Barney” Kieran och ”Frank” Beaurepaire5)

nådde sina briljanta resultat. Healy dog i världskriget18 år gammal medan en blindtarmsoperation ändadeKierans 19 åriga liv. Crawlens överlägsenhet förfäk-tades av William Longworth som själv begagnade sigav detta simsätt på alla distanser. Kahanamokus pre-stationer gav dock, åtminstone på kortare distanser,dödsstöten åt trudgensimningen.

RYGGCRAWL numera RYGGSIMförekom sannolikt hos forntidens greker, som varskickliga simmare. Att det var känt hos assyriernaframgår av en relief från omkring 800 f.Kr. Ryggsimbeskrivs också, 1538, i det första verket om simning,Colymbetes, sive de arte natandi. De första tävlingarnai ryggsim ägde rum på 1890-talet och stod redan1900 på OS-programmet. Vid de första tävlingarnasimmades vanligt ryggsim eller liksidigt överarms-sim. Ryggcrawlen uppfanns i USA och upptogs iEuropa först sedan amerikanen Harry Hebner, 15juni 1891, vid OS 1912 demonstrerat dess överlägs-enhet visavi de tidigare använda metoderna. Underförsta halvan av tiotalet höll han alla världsrekord iryggsim. Bar, som polospelare, fanan 1920. Sedandess har det varit den enda använda tävlingsstilen iryggsim. Tekniskt har den utvecklats efter ungefärsamma linjer som vanligt crawlsim.

SIMHOPPfrån fast hoppställning har urgamla anor och tordeha förekommit, i de länder där simning utövas, fleratusen år f.Kr. I Norden har simhopp från klippor,båtar etc. varit ett gammalt skicklighetsprov. I t.ex.många av Eddans sagor ges prov på vikingarnasskicklighet i simhopp. Det framgår tydligt att intebara djärvheten, d.v.s. vilken höjd man hoppade ifrån- utan även hur man hoppade, uppmärksammadesav de gamla nordborna. Raka hopp var självfallet detvanligaste men det är säkert att även hopp med enk-lare volter förekom.

Sverige var föregångsland när det gäller simhopp-ning från hög höjd som idrottsgren. Redan i början av1800-talet var många rätt svåra hopp inte bara kändautan allmänt utövade. Vid de uppvisningar som undersenare delen av 1800-talet var en föregångare tillsimningen som tävlingsidrott, intog simhoppning enstor plats. Uppmuntrade av Viktor Gustaf Balck, 25april 1844, tränade gymnaster simhopp. Vid 1870-1890-talets gymnastikfärder utomlands, till Bryssel1877 och England 1880, visade man upp simhoppfrån hög höjd. Vid det senare tillfället upptogs enfruktbärande kontakt med engelsk simsport. 1881gjordes den första självständiga simmarfärden av två

hoppare till Hamburg. Under träningen förolyckadesdock C. A. Ullstedt. Vid OS 1906 deltog tre medlem-mar ur gymnastiktruppen även i höga varierande hopp.

Svikthopp var ursprungligen en ren tysk gren, sannolikt rätt högstående, redan under slutet av1700-talet. Hoppkonsten utvecklades framför allt i ett omkring 1811 anlagt bad i floden Spree i Berlin.Där verkade två av tidens bästa tyska hoppare: Tichyoch den kände gymnasten H. D. Kluge. Den senarevar den drivande kraften bakom simsällskapet Fych-ische Frösche, upplöst 1845, som huvudsakligensysslade med simhopp. I sin bok Schwimmen undSpringgymnastik beskriver Kluge, 1843, 91 olikahopp. Där finns bl.a. en rad pik- och skruvhoppbeskrivna. Genom tyska emigranter infördes svikt-hopp i USA, där hoppkonsten ytterligare utvecklades.Bl.a. av svenska sjukgymnaster som även undervisadei simhopp och blev nydanare av tekniken.

VATTENPOLOär av engelskt ursprung och uppkom i slutet av 1800-talet, med i viss mån fotboll som förebild. Det börjadeunder 1860-talet då några badande medförde en van-lig fotboll till en simhall, och kastade den till varandra.Denna primitiva förströelse blev så småningom, i till-lämpliga delar liknande fotboll, vattenpolo. 1876skrev i Glasgow skotten William Wilson, 13 november1844, de första reglerna för ”waterpolo”, som delvisännu gäller. Spelet spreds till hela Storbritannien och1888 spelades de första mästerskapen, två år senareden första landskampen. England-Skottland 0-4.1898 upptogs spelet i matcherna mellan Oxford ochCambridge. Under 1890-talet kom spelet efter handtill Belgien, Tyskland, Österrike, Frankrike och 1901till Ungern. Den första matchen i Sverige spelade1898 vid Royal Life Saving Societys besök i Stockholm.

Tekniken var länge begränsad till att med enklakast, eller slag, förflytta bollen så långt som möjligt.Samt att, om möjligt, göra mål. Efter hand börjadeen strävan att bygga upp ett offensivt spel, med väl-placerade passningar. 1910-1913 gick Sverige i spet-

sen för denna utveckling och införde det rörliga spe-let. Det innebar uppsimningar av försvarsspelare, i avsikt att få någon medspelare fri från sin upp-vaktning.

1) John Arthur Jarvis, 24 februari 1872. OS 1900: 100m1:a,1000m/1:a, 4000m/1:a, vattenpolo/1:a; 1906: 1 mile/2:a,400m/3:a, 4x250m/3:a;. VM 1907: 500m/1:a.2) Andrew Murray ”Boy” Charlton, 12 augusti 1907, OS 1924:400m/3:a, 1500m/1:a, 4x200m/2:a; 1928: 400m/2:a, 1500m/2:a;1932: 400m/6:a. 3) Red:s anm: En enda, men tillförlitlig, källa anger förnamnettill Richmond. Alla andra anger förnamnet till Richard, för-modligen för att han kallades Dick. Richmond är alldeles förovanligt för att användas utan orsak. Därför tror redaktören påden versionen.4) Duke Paoa Kahinu Mokoe Hulikohola Kahanamoku, 24 au-gusti 1890. P.g.a. förnamnet Duke, misstogs han för att varaen: ”Äkta hawaiansk prins”. Däremot var han en av de sistaäkta hawaianerna. Han kan också kallas ”the first of thebeach boys”, då han bland surfare betecknas som ”The Fatherof Modern Surfing”. Han uppfann även de speciella rädd-ningsbräder som livräddare, i t.ex. Baywatch, använder. OS1912: 100m /1:a, 4x200m/2:a; 1920: 100m/1:a, 4x200m/1:a,polo/4:a; 1924: 100m/2:a; pers.rek 1:00.4. Med sina 47:oranvände han en sextaktskick. James Francis ”Jim” Thorpe, 28maj 1887 som Wa-Tho-Huck (Ljusa stigen), vann fem- och tio-kamp i friidrott 1912. Thorpe hade tidigare spelat halvprofes-sionell baseball (blev 1920 president för dåtidens NFL). Därförfråntogs han 1913 sina guldmedaljer, men återupprättades1982. Ansågs av många vara 1900-talets störste idrottsman.Vid prisutdelningen sa Gustav V, 16 juni 1858: - Sir, You are thegreatest athlete in the world. Duke och Thorpe var spelens två,vad man i dag skulle kalla, stora idoler och superstjärnor. Äni dag är det dessa två legendarer man ”minns” från OS 1912.En hawaian och en indian. 5) Francis ”Frank” Joseph Edmund Beaurepaire senare SirFrancis, 13 maj 1891, tog sex OS-medaljer 1908-1924, däravtre brons på 1500m, missade i Stockholm då han som livräd-dare ansågs vara professionell. OS 1908: 400/2:a, 1500m/3:a,4x200m/4:a; 1920: 400m/(5:a), 1500m/3:a, 4x200m/2:a; 1924:1500m/3:a, 4x200m/2:a. Som borgmästare i Melbourne före-slog han att staden skulle söka OS, tyvärr så missade han eve-nemanget med bara ett halvår.

Öppet vatten.

15

>100jub_start 06-09-03 22.28 Sida 19

S I M K L U B B E N N E P T U N - VA R F Ö R O C H H U R D E T B Ö R J A D E

Doften av nystekt sremska smög sig, från marknadeni Sarajevo, med Boravinden från de Illyriska bergenlängs Nevetras dalgång som slingrade sig vidaregenom Hercegovina förbi Mostar och slutligen,genom de Dinarska alperna i Dalmatien, ut överhavet. Var det denna lukt som fick några ynglingaratt dra sig tillbaka till ett mörkt hörn på S/S Thalia:sdäck. Ångbåten som sakta stävade genom Adriatiskahavets azurblå vatten på väg mot Patras (Trieste) ochsom nyss passerat Dubrovnik.

Var det medlemmar ur det hemliga sällskapetUnedinjenje ili Smart (Unity of death/Enhet ellerdöden), också känt som Crna Ruka (Svarta Handen),vars mål var att skapa ett enda storserbiskt rike, somplanerade nya illdåd? Var det Gavrilo Princip, 25 juli1894, Nedjelko Cabrinovic, f. 1895, och Trifko Grabez,f. 1895, som smög omkring på däck? Det var ju bara15 mil till Sarajevo. Fast å andra sidan var det förståtta år senare som Dragutin ”Apis” Dimitrijevic, 17 augusti 1876, chefen för den serbiska arménsunderrättelsetjänst, skickade ut de tre för att mördadubbelmonarkin Österrike-Ungerns tronföljare, ärke-hertig Franz Ferdinand, 18 december 1863, och den-nes gemål Sophie Chotek, 1 mars 1868. Det var denbosniske studenten Princip som, den 28 juni 1914,lyckades fullfölja uppdraget. Princip avled senare ifängelset i Theresienstadt, ett av andra världskrigetsfruktade koncentrationsläger.

Nej, sanningen var mindre dramatisk men, för SK Neptun, ändå så betydelsefull. Med ångfartygetfärdades, liksom på ditresan, de svenska, österrikis-ka och böhmiska trupperna på väg hem från deolympiska (extra-)spelen i Athén 1906. Under denlånga hemresan mognade planerna, de som föddeSimklubben Neptun. Unga simmarmännen NilsRegnell, Gustav Wretman, Charles Norelius1) ochHarald Julin2) drog sig oupphörligt tillsammans inågon obemärkt vrå uppe på däck, eller i någonenslig hytt. Där diskuterade de, den på den tiden isimmarkretsar så synnerligen aktuella frågan, omutbrytning ur allenarådande Stockholms Kappsim-ningsklubb. Wretman påstod dock att denna versionär rena legenden:

- Det pratades inte ett ord om utbrytning på Thalia.Utan under en nattlig promenad, vid en avstickare tillBerlin under nerresan. Harald Julin hade inget medidén att göra. Han var endast en av det nya förslagetslöftesmän.

Nils Regnell hävdade dock att: - Vid hemfärdenfrån Athén var det några unga ibland oss, som svuropå att det skulle bli andra bullar i simidrotten, när vikommo hem.

BAKGRUNDUppsala Simsällskap bildades redan 1796 och är därmed en av världens äldsta simföreningar. EfterUppsala, Lund 1823 och Linköping 1824 bildades ettsällskap även i Stockholm 1827. Sällskapet arrange-rade och befrämjade simundervisning och ordnadeårliga promotioner. Däremot bedrev man inte sim-ning av idrottslig betydelse.

Redan 1878 uppträdde simartister i Stockholm.Bland dem Carl Fredrik Ljungström som simmadefrån Kungshatt till den s.k. Sjöporten vid Strömsborg,c:a 10 km. På initiativ av Stockholms Simsällskapordnade Strömbadets föreståndare Otto Köhler 1882,de första simtävlingarna med sportifierade drag. På 1890-talet började flera simmare konkurrera vidde populära distanssimningarna t.ex. sträckanEssingen-Strömbadet. Simkonstnären G. Akej sim-made Drottningholm-Stockholm och vid ett tillfällesam han nedför Strömmen rökande cigarr och läsandetidning inför 20.000(!) åskådare. Ett annat exempel av cirkuskaraktär var hur prof. Jonsson med familjordnade kappsimningar i Järlasjön

1895 konstaterade dock tävlingsentusiasten VictorBalck uppgivet att: - Inga täflingar af nämnvärd för-tjenst hafva ännu egt rum. En viss förändring skeddedå Stockholms Allmänna Simförening, SASF, anord-nade den första föreningsledda tävlingssimningen iStockholm vilken ägde rum i Erstaviken vid Tyresö.Det ökade intresset för tävlingssimning medfördeockså önskemål om standardiserade banor. Brunns-viken och Djurgårdsbrunnsviken ansågs som delämpligaste platserna. De var närmast ström- ochångbåtsfria.

S.K.K., Stockholms Kappsimningsklubb, som varen utbrytning ur SASF, var den första klubb somregelbundet sysslade med tävlingssimning. Klubbenstiftades, den 12 juli 1895, på initiativ av den legenda-riske badmästaren Emil ”Mille” Lundberg och blevbanbrytare för den svenska simsporten. Fram t.o.m.30-talet hade man erövrat 36 olympiska medaljer,varav 5 guld, och erövrat hälften av alla utdelade SM-tecken inom simsport. Före Simförbundets bildande1904 fungerade klubben som simsportens ledandeorganisation och genom Lundberg och Erik Bergvallsförsorg utarbetades tävlingsreglerna. 1898 instiftadesSM och 1904 bildades Svenska simförbundet ochLivräddningssällskapet.

I 11 år hade Kappsimningsklubben existerat, ochstörre delen av sitt liv hade den framlevat så gottsom utan all konkurrens. Den sista tiden hade i detavseendet varit rent av tröstlöst. Till och med såinbitna S.K.K.:kumpaner som Bergvall och ”Mille”hade ett tag försökt provocera fram den efterlängtadekonkurrensen. En fuktig kväll på Skomakarekällanbildade de Badklubben. Den var ju redan i födelse-ögonblicket, genom enklaste ärftlighetslag, dömd tillundergång.

- Det blev inga nappatag. Herre Gud, utbrast Berg-vall, vi voro ju kvar som medlemmar i gamla ”Kappis”,och man kan väl inte ta livtag med sig själv heller!Redan i dessa polomatcher mellan de vita, med bl.a.Pontus Hansson, Hjalmar Johansson, Erik Bergvalloch Axel Runström och det svarta med Gustav Wret-man, Nils Regnell, ”Ville” Persson och Max Gumpelkunde man skönja den kommande uppdelningen. Det egendomliga förhållandent höll på att försumpasvensk simsport ty tävlingsgeisten höll på att kramasur de unga simmarna då de enbart var hänvisade tillklubbtävlingar. För att ur tristessen väcka svensk

simsport till nytt liv så föddes de första tankarna omatt skapa mer konkurrens.

BILDANDETNågon gång på hösten 1906 blev Johan af Klercker,legendarisk idrottsledare och senare sportchef påSvenska Dagbladet, ombedd att på caféet i Central-badet sammanträffa med Wretman, Regnell, Perssonoch Karl Bondeson.

- De framställde då en förfrågan huruvida jag villeåtaga mig ordförandeskapet i en ny simklubb? Jagställde mig betänksam, enär jag hade en hel deluppdrag inom andra sammanslutningar och var där-för rädd att icke kunde ägna nog tid åt detta uppdrag.Det visade sig också senare att så blev fallet. Menman är optimist och efter övertalning samt konfe-rens med S.K.K.:s ordförande Bergvall så åtog jagmig uppdraget.

Simklubben Neptun bildades den 12 oktober 1906,vilket skedde på dåtidens populära träffpunkt försimmare, kaféet i huset Hamngatan 13. (En källauppger faktiskt den 6 oktober!) Det var 18 unga män,de flesta i skolåldern, som präglade sina namn på enurkund. Detta enkla pappersark, som befäste tilldra-gelsen, har senare förkommit. I början bestod klub-ben bara av dessa 18 medlemmar, alla före dettaS.K.K.:are som slagit sig ihop till en ”egen” förening.Mötet blev mycket livligt, speciellt var det namnfrå-gan som stöttes och blöttes och förslagen var legio.Det var ett duktigt företag av dessa tonåringar och deär värda allt beröm för initiativ och framåtanda.

I klubbens första styrelse märktes, förutom Wret-man, Regnell och af Klercker: Olof af Klercker ochErik Regnell. Bland klubbens stiftare fanns ävenVilhelm Persson och Max Gumpel, klubbens storefinansiär, vilka båda tidigare tävlat för S.K.K. VidareSven Schönhult, Harry Ahlström, Harald Julin,”Loppan” Adlerz, Gösta Björk, Hugo Lundvall, VernerSahlin, Gustaf Johansson och Vilhelm Andersson,vilka nådde toppklass några år senare, men ävenflera som senare blev framstående S.K.K.-ledare. Till lycka för simsporten återgick en del av S.K.K.:-arna till sin gamla klubb. Därigenom blev det två likvärdiga klubbar.

Den 19 oktober publicerade Nordiskt Idrottslif:- Simklubben Neptun är namnet på en ny förening,

som bildats i Stockholm af några för simidrottenintresserade personer, hufvudsakligen yngre med-lemmar af Stockholms kappsimningsklubb, hvilkensenare med glädje ser att den får en smula konkur-rens i hufvudstaden, där den hittills stått helt ochhållet isolerad. Den nya klubben kommer att anslutasig till Idrottsföreningarnas Riksförbund. Klubbensöfningsdagar komma att hållas i Mälarbadet, mån-dagar och torsdagar kl. 8 e.m.

Senare kunde man läsa att:- Söndagen den 18 nov. spelades de första mat-

cherna i den af Stockholms kappsimningsklubbutlysta serien i vattenpolo. I första matchen mellanNeptuns lag I och Östermalms idrottsförening, segrade Neptun med 13 mål mot 0. Den nybildade

16

>100jub_start 06-09-03 22.28 Sida 20