showjumping_2009_04

Konsekvent avel med fokus på hoppanlag • SSHS–auktionen • The Dutch difference

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 1 • 08

– the cool man from the north

Rolf-Göran

”Vårt mål är medaljer i varje

mästerskap”

Marcus Fuchs • Embryotransfer • Dopningsskandalen

Tema:

HÄLSa

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 4 • 09

Stofamiljen 4965 Holstein – en av de mest betydelsefulla

By

Helena lundbäck om supreme HigH rider - Dom är bara så snygga! Man får så snygga ben i dom. Dessutom är dom jättesköna att rida i.

Läs mer på www.mountainhorse.se

Helena lundbäck Mountain horse aMbassaDör 2010

supreme HigH rider 3 799 kr compeTiTion sTirrup 799 kr

48

Show Jumping nr 4, 2009 Utkommer fyra gånger per år

Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben

www.hhklubben.se

ansvarig utgivare & chefredaktörAgneta Lilliehöök, [email protected]

redaktionsrådIngvar Fredricson, Peter Ljungcrantz

och Lisen Bratt Fredricson.

redaktionella medarbetare i detta nummerDirk Willem Rosie, Tessie Sjöstedt,

Jan Gyllensten, Cecilia Lönell, Maria André, Helena Lundström, Kristin Fridholm,

Lotta Isacsson, Joakim Tiets, Krister Lindh, Anna Leandersson, Lisa Höines.

ÖversättningJohan Fribing

tidningsproduktionLime AB, Tejarps Gård, 230 41 KlågerupTelefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86

www.lime.nu

Grafisk formKatarina Thulin Sundler, [email protected]

annonserCathrine Lindqvist, [email protected]

annonsmaterial skickas [email protected]

tryckNorra Skåne Offset, Hässleholm

omslagsfotoJudy Ann Melchior, Levisto Z

Foto: Jan Gyllensten

Innehåll

18

3341

6 Ranking av avelsston

8 Kan vi hitta den perfekta tävlingshästen med hjälp av embryotransfer?

12 ET får ett allt större genetiskt genomslag

15 Unghästutbildning – en nyckel till framgång

16 Vi har stor brist på unghästutbildare

18 Förtroende och tillit skapar framgång

20 Uppskattad clinic i Kungsbacka 22 Ung talang: Douglas Lindelöw

24 Kvalitetshästar går alltid att sälja

26 Dopning – ett hett ämne sedan Hongkong

28 Dopningskandalen vid OS i Hongkong

29 Vad är Capcaicin? Smärta är en varning

30 Arbetet med Vision 2016 har börjat

33 Clinton I – nu börjar hans söner och döttrar visa resultat

38 Avelsexperten Jac Remijnse: Stolinjen är nyckeln till framgångsrik avel

41 Behandla hopphästarna som toppidrottsmän

StorlekarFinns i 52-65FärgerSvart/Silver, Svart/Guld, Svart/Rosa, Svart/Svart, Marin/Silver och en rad skräddarsydda färger SäkerhetMärkt med PAS015 & BSEN1384 och certifierade av SEI ASTM F1163

Tripple standard, trippelcertifi ering, tredubbelt skyddDenna slimmade hjälm, särskilt framtagen för den sportiga ryttaren, är tillverkad i modernt material och har även den senaste thermoregulation tekniken för att hålla huvudet kallt.

Det mjuka pannbandet har ett skikt av högteknologiska silverjoner för antibakteriellt skydd, vilket bidrar till att hjälmen hålls hygienisk och fri från lukter.

Det supermjuka mockahakbandet och den patenterade GRpx® tekniken, med formbara vadderade kuddar i nacken, skapar en ombonad och säker passform.

Hitta din återförsäljare på www.equalityline.se

www.charlesowen.co.uk [email protected]

Ayr8® Cool under pressure

KITEMARKED TOPAS015 ANDBSEN1384

CERTIFIED BYSEI TO

ASTM F1163

BY APPOINTMENT TOHER MAJESTY THE QUEENPROTECTIVE HEADWEAR

MANUFACTURERS

Michael Whitaker

Bergavägen 3 • 250 23 Helsingborg • Smådjur 042-16 80 00 Jour 042-16 80 80 • Stordjur 042-16 80 50 Jour 042-16 80 70 • www.djursjukhus.com

Vår helhetssyn ger hållbara hästkrafterHästsjukvård är lite som ett pussel, där förebyggande insatser och friskvård är lika viktiga bitar som veterinärkom petens. Vår unika samverkan mellan veterinärer, fysiotera peuter, beridare och hovslagare, ger långsiktiga resultat för hästars hållbarhet och prestation. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer om vår helhetssyn.

Ordkonst/HGF

Nyhet! Boka tid direkt på vår hemsida.

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009 5

HoppHästklubben (HK) bildades år 2002. Dess övergripan-de mål var att skapa ett nätverk av intresserade och kompetenta personer för att i samverkan med berörda organisationer öka svensk hoppsports och hopphästavels internationella konkurrens-kraft. Denna specialiserade nisch behövdes uppenbarligen för HK har idag över 400 medlemmar och nya tillkommer ständigt.

Medlemmarna i HK får inom kort en ökad möjlighet att påverka klubbens utveckling genom att ett särskilt forum – Idébanken – som finns på HK´s hemsida www.hhklubben.se. Så här i slutet av året kan det vara lämpligt att sammanfatta en del av vad som åstadkommits sedan HK bildades.

En alldeles särskild milstolpe är givetvis Show Jumping, HK´s eleganta tidning, som kommit ut fyra gånger i år och som får fem utgåvor under 2010. Tidningen, som fått ett över-väldigande positivt mottagande, är ovärderlig för HK som nu regelbundet når ca 5 500 läsare.

Följande av Hk´s mål Har genomFörts:

• Vi har utvecklat en databas där landets bästa unga hopphäs-tar, ägda av klubbmedlemmarna, effektivt kan marknadsföras nationellt och internationellt (se www.hhklubben.se)

• Vi har tagit fram kriterier för kvalitetslistning av landets bästa avelsston och avelshingstar.

• Vi har utvecklat kriterier för tydliggörande av hopphästar som har resultat i svår hoppning genom att skriva deras namn, i till exempel stamtavlorna, med fetstil på liknande sätt som traditionellt görs på galoppsidan.

• Vi har tagit initiativ till professionella elitauktioner för unga hopphästar och därigenom också tydliggjort för uppfödarna vad markanden efterfrågar avseende härstamningar och hopp-förmåga.

• Vi har arrangerat talangjakter för att tidigt upptäcka, fotogra-fera och filma lovande unga hopphästar för marknadsföring på HK´s databas för att visa svenska och utländska kunder var det finns högkvalitativa svenska hopphästar.

• Vi har tagit initiativ till utveckling av ett system för certifie-ring och rangering av landets unghästutbildare där deras ut-bildning, resultat, anläggning, mm framgår för att kunna läg-gas ut på Tränarportalens och Hopphästklubbens hemsidor.

• Vi har verkat för att fler föl och unghästar föds upp naturligt i lösdrift på stora, kuperade arealer för att utveckla starka ledbrosk, ligament och senor. Målet är att göra god hästhållning och håll-barhet till en efterfrågad nisch för svenskuppfödda hopphästar.

• Vi har tagit initiativ till att en allmänt accepterad svensk mo-dell för utbildning av både ryttare och hästar utvecklas samt att en yrkesutbildning av professionella beridare, tränare och unghästutbildare skyndsamt skapas.

• Vi har skapat en ranking av inhemska tävlingsplatser avseende olika kriterier som genomförs av skickliga hoppryttare för publicering i Show Jumping.

• Vi har tagit initiativ till en kvartalsvis ranking av de mest fram-

gångsrika ryttarna, häst-ägarna och uppfödarna. Denna tas fram av Annika Ersgård (SvRF) och pu-bliceras i varje nummer av Show Jumping samt på HK´s hemsida.

några viktiga Hk mål

som ännu inte uppnåtts är att:

• Fler hoppbegåvade ston med internationellt bra härstamning sätts in i svensk hopphästavel genom t ex bildande av ägar-konsortier och ökad användning av embryotransfer.

• Identifiera och kontraktera avelshingstar av högsta internatio-nella klass som är särskilt intressanta för våra medlemmar att använda för att snabbare kunna förbättra sin hopphästavel.

• Ranka landets seminstationer och seminveterinärer efter upp-nådda resultat avseende procentandelen födda föl för att upp-födare bättre än idag skall kunna veta var de skall vända sig för att få bäst resultat.

samarbete nödvändigt ➤ Men trots allt som gjorts och görs är det uppenbart att en liten ideell förening som Hopphäst-klubben inte orkar driva mer än mindre delar av det omfattande förbättringsarbete som behövs för att nå upp till sport- och avels-organisationernas högt ställda mål. För att denna utmaning skall lyckas fordras en stark samverkan med övriga hästorganisationer. Därför är det nu glädjande att respektive ordföranden för de olika grupperna i VISION 2016 på sidan 30 i denna tidning presente-rar sig och sin syn på sitt uppdrag. Det är också imponerande hur många skickliga medarbetare de lyckats knyta till sina grupper.

Konferens i januari ➤ VISION 2016 håller sin första kon-ferens den 29–30 januari 2010 på Arlanda. Till dess skall varje grupp ha gjort en analys av styrkor och svagheter i sina respektive ansvarsområden. På konferensen skall de presentera sina analyser och lämna förslag på vad de anser sig kunna ändra under inne-varande år. Resultatet av gruppernas aktiviteter kommer att följas upp vid ett kommande Vision 2016-möte i januari 2011.

Arbetet inom VISION 2016 kommer kontinuerligt att pre-senteras i Show Jumping och annan fackpress. Under vårens Scandinaviumtävlingar kommer vi att anordna seminariet VISION 2016 där bland annat sådant som behöver ändras och förbättras kommer att presenteras och diskuteras. Vi kommer också att redovisa viktiga idéer och intressanta frågor som in-kommet till grupperna genom Idébanken.

Ingvar Fredricson Ordförande HK

Positiv utveckling för HK

6 SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Namn Uppfödare Ägare Champ

1. Butterfly Flip f.-91 e.Robin Z u.Baderna xx ue.Moderne-Hurricane Kristina Larsson Kristina Larsson 14104

2. Mynta f.-88 e.Robin Z u.Utini 17140 ue.Utrillo-Toreador Halvar Rosén Familjen Lundbäck 8530

3. Madick f.-96 e.Cortez u.Phacelia (F5) ue.Ceylon–Filipin Ann-Louise Karlsson Annette Karlsson 5217

4. Cinderella f.-92 e.Irco Marco u.Well Mannered xx ue.Menelek-Artic Slave Arne Pettersson Maria Gretzer 5170

5. Dicta MB 24616 f.-95 e.Landlord u.Dorina Z 17097 ue.Domspatz-Lavendel Annika o Anders Bäckgren Stall Toleryd AB 3849

6. High Stepper 25776 f.-89 e.Cortez u.High Society 20280 ue. Sandro-Matador Marianne von Geijer Ann-Christin Ekstrand 3500

7. Classic Lady f.-99 e.Cardento u.Next Nellie (13) 24544 ue.Maraton-Toreador Rune Larsson Eva Larsson 3062

8. Robina 27682 f.-90 e.Robin Z u.Petris (F2) 18397 ue.Pegasus-Utrillo Uno Carlsson Lina o Elin Sjögren o Ingela Hansson 2954

9. Chelsie f.-95 e.Alexson D u.Iloma 22500 ue.Ahorn-Ronald Gunnel o Kjell Frölin Cecilia o GullBritt Melin 1524

10. Indra 27075 f.-89 e.Maraton u.Nike 10062 ue.Verdi-Pompe Christian Brunes Ellen Brunes 1508

11. Diorissimo f.-96 e Dagomba u.Amania ue.Amani-Raphael Waltraud Borstelmann Lisbeth o Sten-Åke Wengberg 1420

12. Irma 28875 f.-95 e.Irco Mena u.Maräng ue.Marramas-Excellens Jennifer Strandman Stina Lillje 1317

13. High Heel f.-92 e.Everest u.Copacabana 20279 ue.Cor de la Bryere-Ramiro Marianne von Geijer Stall Lagerfelt AB 1166

14. Canthara f.-00 e.Cardento u.Athena (23) 23653 ue.Everest-Aladin Z Katrine o Lars Lundbäck Katrine o Lars Lundbäck 1137

15. C´est la Vie f.-91 e.Irco Mena u.Cyrran 18794 ue.Cyrill-Cosmos xx Inger o Bengt Korneliusson Inger o Bengt Korneliusson 1094

Ston som är listade i Hopphästklubbens databas t o m 1 nov 2009 rangerade efter ASVHs Blup-index för hoppning. Indexen är hämtade från ASVHs databas 2009. Flip´s Little Sparrows index är preliminärt. Endast de ston med ett Hoppindex på 150 och över är med i nedanstående ranking.

Namn Uppfödare Ägare BLUP

1. Cruella de Vil KS f.-02 e.Maloubet de Pleville u.Caramell KS (71) 27111 ue.Cardento-Electro Bengt Andersson Bengt Andersson 155

2. Butterfly Flip f.-91 e.Robin Z u.Baderna xx ue.Moderne-Hurricane Kristina Larsson Kristina Larsson 154

2. Flip´s Little Sparrow f.-06 e.Cardento u.Butterfly Flip ue.Robin Z-Moderne xx Kristina Larsson Kristina Larsson 154

4. Caramell KS 27111 f.-00 e.Cardento u.K´S Ellen (71) 24953 ue.Electro-Robin Z Bengt Andersson Bengt Andersson 153

4. Ralma 22518 f.-86 e.Ralmé Z u.Cuba (23) 11414 ue.Utrillo-Sweet Mahrhu xx Anders Jonsmeden Eva Ohlsson o Björn Lundgren 153

4. U-Lovindra f.-04 e.Indoctro u.Restless ue.Lovari-Linaro Anton Vullers Håkan Widerström 153

7. Classic Lady f.-99 e.Cardento u.Next Nellie (13) 24544 ue.Maraton-Toreador Rune Larsson Eva Larsson 152

7. La Fille de Baloubet 28708 f.-03 e.Baloubet du Roet u.La Robe 26270 ue.Lucky Light-Robin Z Alf Andersson Alf Andersson 152

9. Cinderella f.-92 e.Irco Marco u.Well Mannered xx ue.Menelek-Artic Slave Arne Pettersson Maria Gretzer 151

10. Macy Gray f.-02 e.Cardento u.Samantha ue.Irco Marco-Safari xx Åsa Carlsson Åsa Carlsson 150

Ston som är listade i Hopphästklubbens databas t o m 1 nov 2009 rangerade efter championatspoäng som erhållits vid tävlingar i hoppning. Championatspoängen är hämtade från SvRFs och ASVHs databaser och har erhållits vid tävlingar t o m 2008. Endast de 15 ston som har flest championatspoäng är med i nedanstående ranking.

Hopphästklubben lyfter fram svenska ston som är intressanta att använda för att öka utvecklingstakten i svensk hopphästavel.

Av Anna Leandersson & Peter Ljungcrantz

För att uppmärksamma de ston som är intressantast att använda för avel kommer tidningen Show Jumping att publi-cera tabeller över de bästa stona som ägs av Hopphästklubbens medlemmar.

Vi kommer att publicera en tabell över BLUP-index och en tabell över Championatspoäng enligt Ridsportsförbundets be-räkningssystem. Det är viktigt att komma ihåg att det bara är

Ranking av avelsstonchampionatspoäng från placeringar vid tävlingar i Sverige som registreras automatiskt. Placeringar vid tävlingar i andra län-der måste hästägaren själv rapportera till förbundet för att poängen ska registreras.

Officiella BLUP-index ges till ston med minst en bedömd avkomma vid treårstest eller kvalitetsbedömning alternativt minst en tävlad avkomma. Dessutom får ston som själva blivit bedömda eller tävlat officiella index. BLUP-indexen baseras på alla resultat från treårstest och kvalitetsbedömning fram till och med 2008 samt från de officiella tävlingsresultaten till och med 2007. Indexet tar också hänsyn till vilka index som stoets närmaste släktingar har.

Utförligare listor kommer att publiceras på Hopphästklubbens hemsida, www.hhklubben.se. •

HoppHästklubben informerar


1. ALFoNSo Romo/HoLStEINER VERBANd

2. SPRINgFIELd SHowjUmPERS

3. ALFoNSo Romo

4. gRoUP 2008

5. ANN & gAVIN RUSSEL

6. AStRId oHLIN

7. KARL-göRAN PEtERSSoN

8. ANNEttE KARLSSoN

9. EVA LARSSoN

10. SöRSjö RIdCENtER AB

Aktuell ställning per 2009-11-16 såg ut så här:

LEd

AN

dE

HÄ

StÄ

gA

RE

Jumper Club riders, Owners & breeders

Challenge

en Förutsättning För att svensk hoppsport långsiktigt skall vara inter-nationellt framgångsrik är att det finns hästägare och uppfödare som är be-redda att satsa tillräckligt djärvt. Detta innebär så betydande ekonomiska risker att de som verkligen lyckas måste få be-tydligt mer uppmärksamhet och högre status än idag.

mest Framgångsrika ➤ Hopp-hästklubben (HK) lyfter därför i sam-verkan med SvRF och ASVH fram hoppsportens framgångsrikaste häst-ägare och uppfödare. De mest fram-gångsrika hopphästägarna respektive hopphästuppfödare rankas fyra gånger per år. Resultatet av varje ”kvartals-

ranking” publiceras både i tidningen Show-Jumping och på Hopphästklub-bens hemsida www.hhklubben.se.

Vinnande hästägare respektive uppfö-dare presenteras med ett större reportage i årets första nummer av Show Jumping. Dessutom publiceras en förteckning över samtliga de hästägare och uppfödare som varit mest framgångsrika under det gångna året. Denna årsranking skall per-manent vara publicerad på Hopphäst-klubbens hemsida så att tävlingens ut-veckling kan följas mellan åren.

Rankingen har gjorts efter följande kriterier: Placeringar i 1.50 på svenska nationella och elittävlingar samt place-ringar från 1.45 internationellt. Poäng enligt poängtabell i TR III mom 376. •

RyttARE HÄSt PoÄNg ÄgARE UPPFödARE

Rolf-Göran Bengtsson Casall La Silla 1106 Alfonso Romo/Holsteiner Verband Wilfried Thormann

Rolf-Göran Bengtsson Ninja La Silla 1004 Alfonso Romo Stoeterij van Witert-Huijemans

Svante Johansson Saint Amour 832 Group 2008 Adolf Feldman

Jens Fredricson Lunatic 786 Ann & Gavin Russel Magnus Dyrendahl

Peder Fredricson Arctic Aurora Borealis 769 Astrid Ohlin Liisa Pelttari

Linda Heed Touch 761 Karl Göran Petersson Kristina Ekman

Rolf-Göran Bengtsson Quintero La SIlla 710 Alfonso Romo/Holsteiner Verband Hans Joachim Ahsbahs

Helena Lundbäck Madick 664 Annette Karlsson Ann Louise Karlsson

Alexander Zetterman Laetitia 616 Springfield Showjumpers AB Christine Strube

Svante Johansson Classic Lady 513 Eva Larsson Eva Larsson

Sandra Carlsson Spike Jones 465 Sörsjö Ridcenter AB Sörsjö Ridcenter AB

1. wILFRIEd tHoRmANN, gER

2. StoEtERIj VAN wItERt-HUIjEmANS, NEd

3. AdoLF FELdmAN, gER

4. mAgNUS dyRENdAHL

5. LIISA PELttARI, FIN

6. KRIStINA EKmAN

7. HANS joACHIm AHSBAHS, gER

8. ANN LoUISE KARLSSoN

9. CHRIStINE StRUBE, gER

10. EVA LARSSoN LEd

AN

dE

UPP

Föd

AR

E

Våra kunder har avsittningsskydd sveland.seHORSE - ingår i Svelands hästförsäkringar och ersätter personskada som orsakats av hästenNY

HET

Namnlöst-1 1 09-02-05 02.28.50


Allt sedan den första embryotransfern genomfördes av japanska veterinärer i mitten av 1970-talet, har denna verksamhet delat hästvärlden i två läger, för och emot. Show Jumping berättar här om tekniken och gör ett försök att skilja myter från verklighet.

Av jan gyllensten

Foto Anders gånheim, jan gyllensten, Krister Lindh

embryotransFer (et) innebär i korthet att ett ägg som befruktats d v s ett embryo, flyttas från ett så kallat givarsto i vilket befruktningen skett, till ett mottagarsto. Det sistnämnda kallas ibland surrogatsto.

Fostret växer i mottagarstoet som sedan föder fölet, samt diar och tar hand om detta fram till avskiljningen. När fölet ska registreras anges givarstoet som moder i stamtavlan. Vi återkommer längre fram i denna artikel om hur en embryo-transfer kan gå till.

Denna teknik har delat hästvänner över hela världen i två läger, ett som är för och ett som är emot. Inom fullblodsaveln och galoppen är tekniken inte tillåten. Inom svensk travsport krävs särskild dispens i varje enskilt fall från travförbundet för att få genomföra en ET. Inom svensk halvblodsavel kräv-des ursprungligen tillstånd för att få göra en ET, men idag är det fritt att använda tekniken utan tillstånd.

För ocH emot ➤ De främsta argumenten från motstån-darna är att steget från ET till kloning och genmanipulering inte är så långt. Ett annat argument är att ett sto normalt

Kan vi hitta den perfekta tävlingshästen med hjälp av

embRyotRansfeR?

Ann och Anders gånheim vid Bollerups Hästklinik är två av Sveriges mest erfarna veterinärer på området embryotransfer.

9

inte får mer än ett föl om året, vilket blir möjligt med ET. Bland dem som applåderar tekniken hittar vi av naturliga skäl först och främst ägare till framgångsrika tävlingsston, samt ryttare som genom tekniken hoppas få större tillgång till bästa möjliga tävlingshästar.

Fördelarna med tekniken är att ett attraktivt tävlingssto kan verka i aveln parallellt med att det tävlas, på ett helt an-nat sätt än om det själv ska bära fostret och föda fölet. Här-igenom kan exempelvis meriterade och värdefulla ston inom ridsporten ges möjlighet att få fler avkommor jämfört med att stoet går i avel efter karriärens slut. Ett sto som går i avel efter karriärens slut hinner ofta få 3–5 föl. Med ET skulle samma sto ha kunnat få 10–15 föl parallellt med tävlandet, med ett transfererat embryo per år. På vissa håll tycks det dock förekomma en uppfattning att ET är väldigt vanligt, samt att många ston regelmässigt har 5–10 föl per år.

Fler Föl per sto ➤ För att få hjälp med fakta i frå-gan kontaktar vi Ann och Anders Gånheim vid Bollerups Hästklinik som är två av Sveriges mest erfarna veterinärer på området. De gjorde sin första embryotransfer 1996 och berättar att antalet genomförda ET i Sverige konstant ligger runt 10–20 stycken per år och att det inte tycks ske någon ökning.

– När det gäller hur många föl ett sto har fått under ett och samma år med hjälp av ET, finns det obekräftade upp-gifter från utlandet som talar om fem eller sex föl. Här hem-ma i Sverige tror jag att det som mest varit två föl på ett år efter samma sto, berättar Anders Gånheim.

så Här går det till ➤ En del missuppfattningar och myter kring ET bottnar med stor sannolikhet i okunskap kring hur en sådan går till och vilka inbyggda begränsningar som finns i tekniken. Därför låter vi Ann och Anders Gån-heim förklara hur en embryotransfer går till;

Först av allt behövs ett givarsto (ibland kallat donatorsto) och ett mottagarsto. När det gäller givarstoet bör detta vara i god kondition, inte i allt för hög ålder och ha normal fer-tilitet för bästa resultat. Hos äldre ston och bland vissa ston i tävlingskondition sjunker andelen lyckade försök. Men å andra sidan är det ofta just i denna grupp av välmeriterade ston som ET är mest aktuellt.

Ett bra mottagarsto har haft föl tidigare så att fertiliteten är klarlagd och förlossningen varit normal, samt att modersegen-skaperna är kända. Att använda förstföderskor är i och för sig möjligt, men rekommenderas inte. Likaså rekommenderas inte heller användning av ston över 15 år som mottagare vid ET.

samordnade brunster ➤ Som en första fas vid en ET måste givarstoets och mottagarstoets brunster samordnas. För att synkronisera brunsterna ges ofta prostaglandin. Finns det tillgång till ett flertal mottagarston kan samordningen underlättas ju mer brunsterna naturligt sammanfaller. På specialiserade kliniker nere i Europa finns i vissa fall hundra-tals mottagarston till förfogande att välja bland, just för att underlätta synkroniseringen av brunsterna. Man strävar efter >>

Kateter till embryo-urspolning.

Embryofilter. Urspolning.

Ann letar embryo med mikro-skop.

Pistolett med embryoinläggning.

Inseminering av sto.


att mottagarstoet ska ligga inom intervallet ett dygn före till tre dygn efter i ägglossning gentemot givarstoet. Det mest optimala är dock att mottagarstoet är ett till två dygn efter.

Efter att brunsterna lagts i fas mot varandra betäcks gi-varstoet. Vanligtvis sker detta genom inseminering av färsk sperma. En fransk undersökning har påvisat att man vid an-vändning av fryst sperma bara lyckas få fram embryon i un-gefär hälften så många fall som när färsk sperma används. Efter seminering (alternativt betäckning) får givarstoet gå i 7–9 dygn innan embryot ska tas ut. Den idealiska tid-punkten anses vara på det sjunde till åttonde dygnet.

urspolning ➤ Uttagandet av embryot sker genom en så kallad urspolning där en slangformad kateter förs in genom slidan och livmoderhalsen. På katetern sitter något som lik-nar en ballong och denna tillsluter livmodern runt katetern. Via katetern tappas cirka en liter vätska (som åstadkommer sammandragningar i livmoderväggen) in i livmodern och får verka där i 3-4 minuter, innan den släpps ut igen genom katetern och fångas upp i en flaska.

Vanligtvis görs två urspolningar för säkrast möjliga re-sultat. Vätskan tas in i klinikens laboratorium och töms ge-nom ett så kallat embryofilter för att reducera vätskan till en lämplig mängd att jobba med i ett mikroskop.

Efter filtreringen läggs den filtrerade vätskan, ca 20 ml, under ett mikroskop med 15–20 gångers förstoring för att hitta embryot. Att hitta ett embryo är inte det enklaste och att man lyckas hitta två embryon tillhör ovanligheterna.

naturen begränsar ➤ Som regel går det alltså bara att få fram ett embryo att flytta över till ett mottagarsto vid en inseminering och efterföljande urspolning. Vill man få fram fler embryon att transferera blir det bara att börja om från bör-jan igen. Med ett ökande antal urspolningar stiger risken för svampinfektioner i stoets livmoder och då sjunker fertiliteten. Naturen bidrar sålunda med vissa begränsningar av hur många

embryon som det går att flytta från ett givarsto under en säsong. I Sverige följer användningen av ET i stort den vanliga be-

täckningssäsongen, medan man vid vissa kliniker i Europa ge-nomför ET under i princip hela året. Detta medför då natur-ligtvis att fler föl efter samma sto kan tas fram under ett år.

En urspolning går för övrigt till på samma sätt som när

Under en period i mitten av 1990-talet fanns det en uppfattning om att ett kallblods-sto skulle vara den optimala surrogatmamman. I tankarna fanns då att dessa ston skulle ha lätt att föda fram ett halvblodsföl och ha gott om mjölk. I och för sig gav försöken föl som växte bra, men bland mycket annat visade det sig också att kallblodstoets mycket lugna temperament socialt smittade av sig till fölen som ofta blev lite loja. Detta ledde till att kallblodstona ganska snabbt försvann som mottagarston vid ET.

Belgiska kallblod användes under mitten av 90-talet som surrogat-ston på Alfonso Romos sporthäststuteri La Silla i mexico.

Kallblod som surrogat- ston i halvblodsaveln

Crown Z är resultatet av en embryotransfer. modern Retina Z fick tre föl år 2000.


Kända ston med eT-fölButterfly Flip, superstoet som tävlades av Malin Baryard-Johnsson och ägs av Kristina Larsson fick 2006 fölet Flip´s Little Sparrow med Cardento 933 som pappa efter en embryotransfer.

Ratina Z, bar Ludger Beerbaum till EM-, VM- och OS-guld samt en WC-seger 1993 i Göteborg. Hon har efter tävlings-karriären gått i avel och fick år 2000 tre föl med ET; stoet Clever Z och hingsten Crown Z har Carthago som pappa, samt hingsten Treasure Z efter Dollar de la Pierre (som också under en period hette Tlaloc la Silla). Crown Z tävlas fram-gångsrikt av stuteri Zangersheides Judy Ann Melchior i internationella 140-hoppningar.

Charis, mamma till dressyrhingsten Briar 899, fick ett antal ET-föl. Ägaren Hans-Yngve Göransson berättar att Charis 1996 betäcktes med Magini 695, varefter ett embryo transfe-rerades till ett surrogatsto, Vid kommande brunst betäcktes hon på nytt med Magini och bar sedan själv fram det fölet. Charis har senare haft två ET-föl samma år efter Magini.

man behandlar ett sto för en livmoderinflammation. Be-handlingen är inte besvärande eller smärtsam för stoet och det behövs varken bedövning eller att stoet sövs ner.

rengöring ocH inläggning ➤ Vid ungefär 60% av urspolningarna lyckas man hitta ett embryo. Innan detta kan läggas in i mottagstoet måste det ske en rengöring av embryot, något som görs genom att det tvättas ett 10-tal gånger i särskilda vätskor med hjälp av en liten pipett. Efter rengöringen dras embryot upp i ett så kallat strå av samma typ som används vid vanlig inseminering.

Nu är embryot klart för inläggning i mottagarstoet. Detta sker med en så kallad pistolett med vars hjälp strået med em-bryot förs in i det ena livmoderhornet. Eftersom mottagstoet vid denna tidpunkt inte längre är i brunst, utan vanligtvis nu är 5–7 dagar efter denna, så krävs särskilt noggrann hygien där instrument och handskar måste vara sterila. Inläggning-en av embryot sker helt smärtfritt för mottagarstoet.

vart tredje Försök lyckas ➤ Uppföljning med hjälp av ultraljud sker precis som vid en vanlig inseminering, nor-malt kring 16:e och 40:e dygnen. I de fall där man lyckats hitta ett embryo och en inläggning kunnat ske i mottagar-stoet lyckas transfern så att embryot fortsätter att utvecklas vid ungefär 60% av inläggningarna. Sammantaget ger detta vid handen att om man vid cirka 60% av urspolningarna

lyckas hitta ett embryo och därefter i sex fall av tio fram-gångsrikt lyckas lägga in detta embryo i mottagarstoet, så resulterar vart tredje ET-försök i ett föl.

Forskning pågår ➤ När det gäller ET i framtiden är forskning och försök idag inriktade mot att utveckla tekni-kerna kring att kunna frysa embryon. Lyckas man på detta område kommer man inte att behöva manipulera givarstoets och mottagarstoets brunster för att synkronisera dessa. In-seminering (betäckning) kan då ske vid naturlig brunst. Ur-spolning sker därefter när det är dags för detta, varpå embry-ot fryses och sedan läggs in i mottagarstoet när hon är i fas för detta på naturlig väg. Förhoppningarna är att denna me-tod avsevärt ska kunna höja andelen framgångsrika transfers.

kostnadsbilden ➤ Avslutningsvis, vad kostar det då att göra en ET?

– Någonstans mellan 10 000 till 20 000 kronor plus moms per försök i veterinära kostnader. Till detta kommer hingstkostnaderna för sperma, samt givetvis kostnader för ett mottagarsto om man inte själv har ett sådant. På Bollerup finns möjlighet att leasa ett mottagarsto till en kostnad av 10 000 kronor för tillgången till stoet – därutöver ansvarar den som leasar mottagarstoet givetvis för alla övriga kostna-der som uppstallning, veterinär och hovslagare med mera, berättar Anders Gånheim. • >>

”I Sverige tror jag att det som mest varit två föl på ett år efter samma sto”

Anders Gånheim


Embryotransfer på häst börjar bli alltmer populärt. Den slutsatsen kan man dra efter en enkel utfrågning av ett antal västeuropeiska gynekologispecialister. Men den höga kostna-den, minst 5000 euro per föl, hindrar metoden från att bli vanligt förekommande.

Av Dirk Willem Rosie • Foto Jan Gyllensten

enligt dr peter daels på Keros-institutet i Belgien har antalet ston som används för embryotransfer fördubblats de senaste fem åren. På Keros blev förra året 473 ston dräktiga via embryotransfer.

embryotransfer får ett allt större genetiskt genomslag

– Vi har noterat en förändring vad gäller typen av givar-sto. För några år sedan kom uppfödare med sina väl beprö-vade ston till oss för att producera fler avkommor, idag ser vi betydligt fler sportintresserade hästägare som vill avla på sin aktiva sporthäst.

ökad eFterFrågan ➤ Ton Vullers på Animal Embryo Center i Mariahoop i Nederländerna bekräftar orden från sin belgiske kollega.

– Antalen växer hos oss också, vi genomförde 200 lyckade embryotransfer på vår klinik 2009 och därtill ska läggas ytterligare 120 embryon som spolats ur av lokala veterinärer och skickats till oss.

– Även hos oss började det med att etablerade uppfödare skickade sina bästa ston till oss för embryotransfer. Idag har

mylord Carthago med ryttaren Penelope Leprevost. Foto: www.tempsdeposes.be


principen om genetisk utveckling tagit över; unga, mycket lovande och intressanta ston tas in för att producera ett större antal värdefulla embryon. Faktum är att det finns en ökande efterfrågan på ston som bär på embryon med stor genetisk potential.

ett större antal ➤ På Paul Schockemöhles Gestüt Lewitz är dr Roberto Sanchez ansvarig för reproduktions-teknik. Vid en jämförelse skiljer sig Lewitz siffror något från de ovan nämnda kommersiella klinikerna. Schockemöhle anställde Sanchez för att utföra embryotransfer endast på stuteriets egna ston. Under fem års tid lyckades man spola ut 5708 embryon varav 3056 utvecklades till friska, växande embryon. Dessa höga siffror kommer sig av att man endast använde sig av unga ston med en genomsnittlig ålder på sex år. Ungefär en tredjedel av de föl som föds på Gestüt Lewitz är resultat av embryotransfer!

Fyra typer av ston ➤ Sett till den totala internatio -nella marknaden, kan den holländske fertilitetsexperten dr Myrthe Wessels peka ut fyra typer av ston som används för embryotransfer.

– Den första gruppen består av de värdefulla avels- stona; deras ägare vill ha fler avkommor undan sina väl- etablerade ston. Den andra gruppen är mer modern, det är stoet som fortfarande är aktivt i sporten där ägaren vill ha en avkomma samtidigt som stoet kan fortsätta tävla.

– Den tredje gruppen är både effektiv och ”up to date”, den utgörs av det unga extremt lovande stoet med utmärkt här-stamning som gjort bra ifrån sig vid treårstesterna och som behöver producera avkommor innan hon sätts in i sporten. Den sista gruppen består av hästägare snarare än en specifik typ av sto. Dessa ägare är ryttare som inte tävlar på någon hög nivå och som inte kan – eller vill – välja mellan ridning och avel. Embryotransfer gör det möjligt att avla och rida samtidigt.

Har ett inFlytande ➤ Utan tvekan har embryotransfer för-ändrat synen på den genetiska biten av hästavel. Att denna moder-na teknik har inflytande på den internationella genpoolen är den enda slutsats man kan dra när man tittar på listan här intill. Det är en väldigt ofullständig lista på hästar (vissa av dem hingstar) som kommit till genom embryotransfer, men de är framgångsrika. •

• Bentley van de Heffinck (godkänd hingst efter den inter-nationelle hopphästen Souvenir vd Heffinck)

• Boris van ´t Kluizebos• Crown Z (undan Ratina Z)• Comme Il Faut (undan Ratina Z)• Walnut de Muze (dotter till internationelle hopphingsten

Querly Chin)• Derly Chin de Muze (dotter till den internationelle hopp-

hästen Werly Chin de Muze)• Edjaz van ´t Merelsnest (godkänd son till den internatio-

nelle hopphästen Wendelina van ´t Merelsnest)• Epleaser van ´t Heike (godkänd son till den internatio-

nella hopphästen Valentina van ´t Heike)• Eurocommerce London (godkänd hingst undan den

internationella hopphästen Ta Belle van Sombeke)• Tauran de la Pomme (godkänd hingst undan Ta Belle van Sombeke)• Wabelle de Muze (dotter till Ta Belle van Sombeke)• A Pikachu de Muze (dotter till Ta Belle van Sombeke)• Harley VDL (godkänd hingst undan det internationella

hoppstoet Larthago)• Itot du Chateau• Mylord Carthago• Narcotique de Muze• Querlybet Hero (godkänd hingst undan Narcotique de

Muze)• Ogano Sitte (godkänd hingst undan det internationella

hoppstoet Ialta Sitte)• Ugano Sitte (godkänd hingst undan Ialta Sitte)• Urline de Muze (mor till A Big Boy)• Vagabond de la Pomme (tredje generationens embryo

transfer från Narcotique de Muzelinjen)

hästar som kommit till genom embryotransfer

>>

Itot du Chateau som rids av Edwina Alexander är ännu ett exempel på Et.

Foto: www.tempsdeposes.be


peter eriksson, hoppryttare:

– Jag tycker att det är en spännande grej att kunna tävla ett sto, samtidigt som man avlar på henne. Men jag tror att vissa hormonför-ändringar kopplade till em-bryotransfern får man kan-ske vara beredd på, något som kan leda till att stoet då inte presterar tävlings-resultat på allra högsta nivå. Eftersom en ET är ganska dyr så kräver det väl att stoet är lite speciellt. I grunden är jag nog varken för eller emot, men jag tycker nog att det känns en smula tvek-samt om ett sto kan få 2–3 föl samma år.

Hans-yngve göransson, uppfödare (till bl.a briar):

– Äntligen börjar tekniken att accepteras och bli rums-ren i Sverige, men det finns fortfarande mycket okun-skap kring den. När ET in-troducerades i Sverige 1996 krävdes tillstånd från SLU

för att få utföra en sådan och det första året gavs det bara fem sådana tillstånd. När det gällde registreringen av ET-föl var det från början bara tillåtet att registrera ett ET-föl per sto och år hos ASVH.

– En förekommande uppfattning som stöds av vissa studier är att färsk sperma fungerar bättre än frusen. Enligt min uppfattning, vilken har stöd i andra studier, fungerar frusen sperma i princip lika bra om bara om-ständigheterna kring transfern är de rätta.

maria gretzer, hoppryttare och uppfödare:

– Jag är inte någon före-språkare av ET. Det har gjorts ganska många ET under en relativt lång tid, men det känns inte som om det lett till några super-resultat. Och detta trots att det är mycket hög nivå på både stona och hingstarna som används eftersom kost-naderna är höga. Hade det kommit fram någon ET-producerad häst på topp- nivå inom ridsporten borde vi ha hört talas om detta faktum. Jag använde mig inte av ET med Marcoville och kommer inte att göra det med något annat sto förrän jag är överbevisad om att resultatet motiverar kostnaderna.

Vad anser du om embryotransfer?

Digitalröntgen - UltraljudFiberoptik - Embryoöverföring m.m.

Telefontid vardagar 8:00 - 9:00VÄLKOMMEN!

telefon: 0417-33230 / fax: [email protected] hastklinikenbollerup.se

Ann GånheimLeg. vet.

Anders GånheimLeg. vet. Specialist i hästens sjukdomar

AVELSKRöNIKA

…många av de fina unghästarna får otrevliga upplevelser som det säkert tar lång tid att återhämta sig från…

– Vi bör hitta tydliga incitament för att påverka våra ungdomars ridning och motivera dem att ta lärdom av de kunniga ryttare som trots allt finns i Sverige, säger Peter Ljungcrantz.

➤ De svenska unghästarna som är avlade för hoppning håller en allt högre klass vilket även utländska hästhandlare nu börjar uppmärksamma. Det är viktigt att vi arbetar vidare på alla fronter för att förbättra kvalitén men också utbild-ningen av dessa lovande unghästar och försäkrar oss om att de inte förstörs ge-nom dålig ridning och matchning. Ni-vån på toppen måste ständigt både hö-jas och breddas.

Intrycken efter Svenskt Avelschampio-nat är kluvet. De svenskfödda unghästar-na håller en mycket hög klass i hoppning som ligger väl i nivå med de hästar som visas upp på de tyska, franska och hol-ländska championaten. Tyvärr håller inte ryttarna överlag samma höga klass och många av de fina unghästarna får otrev-liga upplevelser som det säkert tar lång tid att återhämta sig från och ett stort antal

av dem får vi förmodligen inte se igen på tävlingsbanan.

Ledningen i Falsterbo har bestämt sig för att införa en lättare klass andra dagen för dem som ändå inte har nå-gon chans att gå till final. Detta är ett väldigt klokt sätt att tackla problemet eftersom ekipagen på detta sätt ändå får rida två klasser i Falsterbo och sanno-likheten för att man åker hem med en positiv upplevelse i bagaget är betydligt större. Men grundproblemet kvarstår ju ändå: Hur ska vi höja den genomsnitt-liga nivån på de ryttare som rider dessa fina unghästar?

inFöra en certiFiering ➤ Frågan lyftes fram under Hopphästklubbens paneldebatt i Flyinge som hölls under Championatet och det kunde konsta-

teras att de olika organisationerna har varit väl medvetna om problemet i över 40 år men ingen har hittills tagit ansvar för frågan. Det faktum att en så viktig fråga som unghästutbildningen kun-nat hamna mellan två stolar under så lång tid belyser tydligt att svensk avel och ridsport inte har ett väl fungerande samarbete.

Problemet med unghästutbildningen påverkar inte bara utbildningen av de unga hästarna utan också uppfödarnas möjligheter till en optimal förädling av sina produkter och därmed möjligheten till en vettig ekonomi i sin verksamhet. Vi måste införa en certifiering och möj-lighet till rangering av de unghästutbil-dare som finns på marknaden så att det blir lättare för uppfödarna att välja sam-arbetspartner. Dessutom ska det löna sig för ryttarna att utbilda sig.

motivera till utbildning ➤ Under Hopphästklubbens seminarium fram-förde flera erfarna tränare synpunkter på att vi skulle införa stilbedömning även för fem- och sexåriga hästar. I Holland är man dock klar motståndare till en sådan utveckling. Många tyska ryttare är också negativa till det poäng-bedömningssystem som i Tyskland tillämpas för 5- och 6-åringar eftersom det inbjuder till preparering av hästarna både hemma och på framhoppning-arna. Det är dessutom väldigt svårt för domarna att skilja på vad som är natur-ligt och vad som är preparerat. Vi bör därför hitta andra tydliga incitament för att påverka våra ungdomars ridning och motivera dem att ta lärdom av de kunniga ryttare som trots allt finns i Sverige eller att söka sig utomlands.

unghästutbildningen – en nyckel till framgång

Ljungcrantz

Försäljning av embryon ➤ När det gäller problemet med att få ekonomi i sin uppfödning har man i Holland, Bel-gien och Frankrike börjat med försäljning av embryo i större skala. De duktigaste uppfödarna, som har de riktigt intressanta stona, säljer idag fyra-fem embryo per sto och år till ett pris av 150 000–200 000 kr styck. Det kostar ca 20 000 kr om över-föringen av embryot lyckas annars bara 4 000 kr. Stationen äger ca 300 mottagarston och behöver därför inte använ-da hormoner för synkronisering eftersom det alltid finns något sto som är i rätt fas. Uppfödaren betalar 10 000 kr i pant för mottagarstoet och merparten av denna pant återfås när hon lämnas tillbaka efter avvänjningen av fölet.

anmärkningsvärt bra ➤ Särskilt intressant är det att resultaten på tävlings-banan för de hästar som tillverkats med hjälp av embryotransfer är anmärknings-värt bra. Det finns många som tror och påstår att hästar som gjorts med embryo-transfer inte blir bra tävlingshästar. Vi kommer därför att redovisa en undersök-ning i ett senare nummer av Show Jum-ping. Denna visar tydligt att har man bara ett tillräckligt intressant sto och an-vänder sig av modern avelsteknik finns det inte bara möjligheter att tjäna pengar på sporthästaveln utan också att lång- siktigt förbättra avelsstonas kvalitet. •Av Peter Ljungcrantz



Hopphästklubbens paneldebatt samlade i sär-klass flest deltagare av de olika arrangemang-en under Svenskt Avel- och Sportchampionat. Crafoordsalen var fylld till sista plats och fler stolar fick bäras in. På dagordningen stod den viktiga frågan utbildningen av de svenska unga hästarna.

Av Tessie Sjöstedt • Foto Agneta Lilliehöök

ingvar Fredricson Hade samlat ihop en kunnig panel. Där satt fyra aktiva unghästutbildare: Christoffer Adriansson, som tränar och tävlar unghästar hos Lisen och Peder Fredricson, Victoria Almgren från Värnamo, David Ljungcrantz, sedan tre år lärling i Tyskland och Magnus Österlund, Falköping. Därtill kom två meriterade hästuppfödare, Peter Ljungcrantz och Staf-

fan Hammarskiöld som är ordförande i Swede Horse. I panelen satt också Stefan Johanson, VD för Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS och Karl-Erik Norlander, mannen som för tre år sedan startade Tränarportalen på Internet.

ren kapitalFörstöring ➤ Ingvar Fredricson ”Fredric” konstaterade att Sverige saknar en högklassig praktisk yrkes-utbildning av unghästutbildare, beridare och tränare, något som finns i andra länder. Så frågan är hur de 2 000 föl med hoppstam som föds varje år ska få sin utbildning? Cirka 500 håller högsta kvalitet, klass 1 eller diplom. Hos dem är 50 procent arvsanlag men minst lika mycket är miljöfaktorer, det vill säga skicklig ridning, utbildning, träning och tävling.

– Att de inte får en ordentlig utbildning är ren kapitalför-störing! dundrade Fredric. Ingen kedja är starkare än sin sva-gaste länk, Sverige behöver en vision inför 2016. Om vi ska kunna ta medalj i OS i Brasilien så krävs att vi stärker de sva-ga länkarna. Då behöver alla goda krafter samarbeta, ASVH, Ridsportförbundet och Hopphästklubben.

Vi har stor brist på unghästutbildare

Crafoordsalen på Flyinge var fylld till sista plats när unghästutbildningen diskuterades den 17 oktober. Initiativ-tagare var Hopphästklubben.

Hopphästklubben fyllde Flyinges aula:


Fina Hästar i sverige ➤ David Ljungcrantz som har arbetat både hos Marcus Beerbaum och hos Paul Schocke-möhle framförde två viktiga synpunkter.

– För det första är det inte på hästsidan det brister. Sverige har minst lika fina unga hästar som i Tyskland. Men Tysk-land har mycket bättre ryttare. För det andra måste man börja med de unga hästarna i tid, så att det finns möjlighet att lägga in viloperioder. Att gå Bundeschampionat är målet för de unga hästarna i Tyskland, det betyder att 5-åringarna ska gå 1,25-hoppningar i augusti.

– De hästar som tas för sent får ligamentskador och tillbringar därefter större delen av sitt liv i sjukboxen, förklarade David.

tränarportalen ➤ Det var inte bara snack, flera kon-kreta saker är redan på gång. Hur ska hästägarna hitta rätt unghästutbildare? Där hjälper tränarportalen till. Karl-Erik Norlander berättade att idag finns ca 400 tränare på portalen och att det är här som hästägarna och tränarna hittar var-andra. Från januari 2010 måste unghästutbildarna lägga in sitt CV, en klassisk CV som berättar om anläggningen, trä-narfilosofi, referenser osv. Där får hästägarna hjälp att hitta rätt unghästutbildare till sin häst.

Hästnäringens nationella stiFtelse ➤ Stefan Johanson passade på att presentera HNS. Tre verksamhets-områden fanns med från starten: utbildning, avel och de tre riksanläggningarna. Under 2000-talet har tre frågor kommit till: Att driva gemensamma hästpolitiska frågor, hästforsk-ning genom Stiftelsen Svensk Hästforskning och driften av de så kallade ATG-klinikerna.

– HNS arbetar nu med att få in en tvåårig utbildning i den nya yrkeshögskolan, förklarade Stefan Johanson. Det handlar om en praktisk utbildning som ska ersätta den gamla KY-utbild-ningen. Den kommer att knytas till Flyinge som är centrum för avel, uppfödning och utbildningar med hästen i fokus.

Fler initiativ ➤ Per Lundberg, ny bas för både ASVH och dressyren, lovade att ASVH ska utveckla användbara juridis-ka kontrakt för samarbete mellan ryttare och uppfödare.

Ingvar Fredricson brukar sällan ligga på latsidan. Han har inom Hopphästklubbens ram bildad en talangjaktsgrupp. Där ingår sonen Jens och Sylve Söderstrand.

– De håller kurser i löshoppning där de unga hästarna kan tränas försiktigt men också fotograferas och filmas. Sedan kan bilderna spridas t ex på Internet eller i kataloger. Våren verkar vara bästa tiden för de här kurserna, förkla-rade Fredric.

eFterlyste stilHoppning ➤ Snacket på läktaren hand-lade mycket om att många hästar sattes på för svåra prov. Både Conny Dyrssen och KG Svensson efterlyste stilhopp-ning för 4- och 5-åriga hästar. Det skulle utveckla både häs-tarna och unghästutbildningen. Klart är redan att Falsterbo kommer att ordna en B-final över lägre hinder för unghästar som inte är med i tätstriden. De hästarna kan då resa hem med en fin erfarenhet i bagaget istället för att slå sig på benen

på en ännu svårare bana och tappa modet. Staffan Hammar-skiöld talade om samma sak under paneldebatten.

ta proFessionell Hjälp ➤ Från åhörarna efterlystes också nya idéer för att hålla kostnaderna nere. Peter Ljung-crantz påpekade hur viktigt det är att selektera, att ta profes-sionell hjälp till att välja ut vilka hästar du ska satsa på. Själv har han använt Jan Brink och Rolf-Göran Bengtsson.

Victoria Almgren berättade att hon har flera hästar som transporteras hem till henne två gånger i veckan då hon hop-par och tränar. Hästägaren slipper då en dyr uppstallnings-kostnad. Detta fungerar alldeles utmärkt!

De etablerade och erkända unghästutbildarna som finns idag borde ta emot lärlingar för praktik. Redan nu ordnas kurser för unga hästuppfödare och för ett antal unghäst- utbildare, ett jättebra initiativ. Men den som vill lära sig branschen behöver mera tid.

krävs tuFFa tag ➤ Ingvar Fredricson var förstås nöjd med uppslutningen. Det finns ett intresse för frågan, den saken är klar.

– Det var bra att Stefan Johanson var med och lyssnade. Nu har han fått klart för sig att vi inte har löst frågan om unghästutbildningen sedan 1970-talet. Frågan är akut. Vi lägger alldeles för mycket pengar på olika utbildningspro-gram, men frågan är hur många kronor vi lägger på att ta fram riktigt duktiga hästmänniskor! Det är lite för mycket ”lätt och lagom”. Men att vara unghästutbildare handlar inte det minsta om lätt och lagom, det kräver tuffa tag, det fick vi höra vid den här paneldebatten. •

”Att unghästarna inte får en ordentlig utbildning är ren kapitalförstöring!”

INGVAR FREDRICSON

Fyra aktiva unghästutbildare berättade om sina erfarenhe-ter, fr v magnus österlund, david Ljungcrantz, Christoffer Adriansson och Victoria Almgren.

markus själv är rätt blygsam. 54-åringen med hemvist utanför St Gallen gjorde sin sista internationella start i samband med just St Gallens stortävlingar i början av juni. Strax därefter fick han en förfrågan från det italienska ridsportförbundet om att ta hand om Italiens hopplag – med sikte på OS i London 2012. Resten är – som det brukar heta – historia.

– Framgången på EM var inte bara min förtjänst. Jag hade tur som kom in i rätt tid, tycker Markus Fuchs.

ställde ultimatum ➤ Markus be-skriver hur det italienska laget inte var särskilt välorganiserat. Med en begrän-sad trupp att ta av hade man tidigare inte lyckats få de fyra bästa ryttarna till samma tävling. Alltid var det nå-gon som inte ville åka. Han inledde sitt arbete, som började sex veckor före EM, med att prata med ryttare, häst-ägare, tränare och rådgivare som kän-

de de italienska ekipagen. Sedan ställ-de han ett ultimatum att de ryttare han ville ha med skulle åka till den sis-ta Super Leauge-omgången i Dublin, där det överraskande blev italiensk seger.

– Den segern gav oss självförtroende och det var något vi byggde vidare på till EM, förklarar Markus, och får det att låta rätt enkelt.

skapa god atmosFär i laget ➤

Markus anser inte att en bra förbunds-kapten nödvändigtvis måste ha varit en framgångsrik ryttare och han tar den schweiziske kaptenen Rolf Grass som exempel. Rolf har inte meriter på yt-tersta elitnivå, men har lyckats mycket väl som förbundskapten.

– Rolf är duktig på att skapa en god atmosfär i laget. Han är en utmärkt människokännare som förstår vad som behövs för att olika personer ska trivas, förklarar Markus.

I slutet av 1990-talet var Schweiz ett splittrat landslag. Ryttarna ville inte ens sitta vid samma bord och äta. Till slut insåg alla att det inte fungerade och man började till stor del om med ny ledning och nytt arbetssätt.

mental styrka ➤ – Jag använder Rolf både som förebild och mentor i mitt sätt att försöka utveckla det ita-lienska laget, förklarar Markus Fuchs. Det handlar till stor del om att ge ryt-tarna optimala förutsättningar på en tävlingsplats. De ska bara behöva foku-sera på sin ridning, vi i ledningen ska se till att allt annat fungerar. Ryttarna är, med några få undantag, inte så coo-la som de ibland ser ut och störande moment har definitivt negativ inverkan på resultatet.

Att förbättra ryttarnas mentala styr-ka är en viktig framgångsfaktor och en bit som de italienska ryttarna kommer att få arbeta extra med under vintern.

förtroende och tillit skapar framgång

Schweiz är hett i hopp- Europa. EM-guld i lag och segrar i säsongens tre första deltävlingar i världscupen. Men hetast av alla är ändå Markus Fuchs, en av värl-dens bästa ryttare som knappt hann sluta sin karriär innan han blev en ännu större vinnare. Som förbundskapten ledde han Italien till ett sensa-tionellt lagsilver.

Av Helena Lundström

Foto jan gyllensten

SPOR

TKRö

NIK

A


markus Fuchs vid Em 1999.


ärligHet ger respekt ➤ En bra laganda är nödvändig för att nå fram-gångar. Att forma olika viljor till ett lag är ett måste för att lyckas, även om det inte är helt enkelt.

– Ryttare är individualister och figh-ters och alla behöver inte vara överens om allt för att laget ska bli framgångs-rikt tillsammans.

Däremot anser Markus att det är viktigt att ryttarna respekterar var-andra, de spelregler som laget har satt upp och sin förbundskapten.

– När det gäller det italienska laget känner jag att de har lättare att respek-tera mig som utlänning än om jag hade varit från Italien. Ett sätt att få respekt är att vara ärlig både mot ryttare och mot hästägare, annars blir det problem. Att inge falska förhoppningar gagnar ingen, ryttarna måste kunna tro på det du säger.

tro på sin egen Förmåga ➤ För-troende och tillit är två ord som Mar-kus gärna återkommer till. I hans fram-gångsmodell ska ryttarna känna att deras förbundskapten har full kontroll på allt som händer runt omkring. Att de som ryttare bara behöver koncen-trera sig på sin huvuduppgift – att rida. Han vill också få dem att verkligen tro på sin egen förmåga och få dem att pre-stera så bra som möjligt.

– De behöver känna att de får energi, engagemang och rätt råd från sin för-bundskapten. Man får inte göra för stor affär av vissa saker så ryttarna känner sig förvirrade. Det är så många små sa-ker som har betydelse för att bli fram-gångsrik.

beroende av några Få ➤ Vad har han då för förhoppningar inför fram-tiden? Kanske ett OS-guld till Italien 2012?

– I den här sporten svänger det snabbt, det går verkligen upp och ner. Framför allt när man, som Italien, el-ler Sverige, är ett relativt litet land är framgångarna till stor del beroende på att de bästa hästarna och ryttarna verkligen är friska och på topp när det verkligen gäller. Då kan allt hända, av-slutar Markus Fuchs och lovar inget om framtiden. •

markus Fuchs hann knappt avsluta sin egen hoppkarriär innan han fick ansvaret för det italienska landslaget.

”De behöver känna att de får energi, engagemang och rätt råd från sin förbundskapten” MARKUS FUCHS


Uppskattad clinic i Kungsbacka

Under tre dagar i oktober höll Markus Fuchs en clinic i Kungsbacka. Intresset var stort både bland ryttare och publik.

Av Kristin Fridholm

det var inte vilken dag som helst på Kungsbacka Ridklubb denna lördag i oktober. Hoppträning pågick i rid-huset och ryttarna fick instruktioner om att dra ner på tem-pot, prata med hästen och låta den själv jobba över hindret. Den som coachade ryttarna var Markus Fuchs.

Markus egna hoppkarriär har avslutats och nu satsar han på att hjälpa fram nya talanger. Förutom ansvaret för det ita-lienska landslaget håller han clinics runt om i världen.

– Det här är första gången jag håller i en träning i Sverige, men tidigare har jag varit både i Japan och i Sydamerika. I kväll bär det av till Norge för en träningssession och sedan tillbaka till Italien, berättar han.

Att Markus Fuchs valde att besöka just Kungsbacka Rid-klubb berodde till viss del på att han har bekanta i klubben, men också på att han var nyfiken på Sverige och svenska ryttare.

spirande talanger ➤ Generellt tycker Markus att de elever som hoppat för honom under de tre dagarna i Kungs-backa varit duktiga och han har kunnat se ett par spirande talanger.

– Svenska ryttare är disciplinerade och vill verkligen ut-vecklas. De lyssnar noga på instruktioner och det är givande när man arbetar på det här sättet. I exempelvis Italien är det lite annorlunda. Där gör eleverna lite mer som de själva vill, säger han och ler stort.

En av de nöjda ryttarna som tog tillfället i akt och red för Markus var Amanda Ericsson. Till vardags utbildar hon hästar för Sven Ingvarsson, Måsel AB, men använder ofta Kungsbackas ridhus.

– Jag tycker att det var jätteroligt att få möjlighet att rida för Markus och upplägget under de tre dagarna var proffsigt. Markus är bra på att lära ut. Han ger instruktioner och kritik på ett ödmjukt sätt och fokuserar på att vi ska prata med häs-ten och ge beröm, berättar Amanda och fortsätter;

– Han menar också att vi inte ska vara rädda för att göra misstag på träningen. Om det inte går så bra som vi vill, bör vi inte fortsätta med samma hinder om och om igen, utan hellre sänka lite och arbeta upp hästens självförtroende igen. •

– Svenska ryttare är discipline-rade och vill verkligen utveck-las. de lyssnar noga på instruk-tioner och det är givande när man arbetar på det här sättet, säger markus Fuchs.

ESTERGRENS

Över 40 års erfarenhetSkrittmaskiner Stallinredning Hindermaterial

www.hanswestergren.com [email protected] 560 326 50 0735-41 01 69

W

Kontakta ossför mer information

for horses and riders

www.biolight-horses.se

”Jag provar allt nytt som kom-mer. Allt med massage och laser och jag har nog provat alla maskiner som finns. Bio-light är den överlägset mest effektiva produkten vi använt.”

Royne Zetterman

Försäljning, uthyrning, demonstrationLeif Lungqvist, Marknadschef Animal+46 708 74 94 30, [email protected] Thiberg, Östra Sverige+46 706 20 62 63, [email protected] Uddefors, Västra Sverige+46 733 28 99 45, [email protected]

Mikael Svensson, Södra Sverige+46 733 28 99 11, [email protected]

+46 733 28 99 20, [email protected] Nordin, Östra Sverige

Ljusbehandling av skador inom hästsporten Akuta skador, inflammationer, sår, ödem, smärtlindring

God Jul

Gott Nytt

År

önskar

När bara det bästa är gott nog


Douglas Lindelöwdet är en nöjd Douglas Lindelöw jag får på tråden denna tisdagseftermiddag. Han är just hemkommen från en lyckad två-veckors tävlingsresa till Leszno i Polen och har många nya erfarenheter och lärdomar med sig hem i bagaget.

– Det här var min första internationella trestjärniga tävling och det var en upplevelse i sig, berättar han. Jag blev placerad i både Grand Prix och i höjdhoppningen så det var en bra tävling, tycker jag.

driver eget stall ➤ Douglas Lindelöw fyller 19 år nu i de-cember och rider för Flyinge Hästsportklubb. Sedan han gick ut gym-nasiet i våras (inriktning IT) är det ridning på heltid som gäller. Tillsammans med sin mor, Agnetha Lindelöw driver han Stall Fulltofta i skånska Hörby där han utbildar hopphästar.

Både mamma Agnetha och pappa Lennart Lindelöw har varit internationellt framgångsrika hoppryttare så en hel del fördelar har Douglas haft som ung ryttare.

– Naturligtvis har mina föräldrars erfarenhet och kontaktnät underlättat för mig många gånger, men mina framgångar har inte kommit gratis för det. Jag har arbetat hårt för att komma dit jag är idag med ridning 4–5 timmar per dag efter skolan och tävling-ar i stort sett varje helg.

Att ha framgångsrika föräldrar med stort kontaktnät och egna internationella hoppnings-framgångar har naturligtvis varit en hjälp för 19-åriga kometen Douglas Lindelöw. Men det ligger mycket eget arbete bakom framgångarna och Douglas vet vad han vill och är beredd att kämpa för att nå dit.Av Kristin Fridholm • Foto Jan Gyllensten

Talangernanamn: Douglas LindelöwÅlder: 19 år i decemberridklubb: Flyinge Hästsportklubbföretag: Stall Fulltofta, ägs tillsammans med Agnetha LindelöwStörsta tävlingsframgångar: Förstaplacering i SM för Young Rider 2009, 15:eplats på EM i samma klass samt två vinster i 150 Grand PrixBästa hästar: 10-åriga valacken Caliando, 9-åriga stoet Talina

Ta Vara på de unga

guldkantat år ➤ Men trots att Douglas vuxit upp med häs-tar och hoppning var det först i 12-årsåldern som han fick sin första egna ponny och började tävla. Till en början rönte han inga stora framgångar utan de kom först efter att han gått över till stor häst och detaljerna börjat falla på plats.

I år har placeringarna emellertid duggat tätt och Douglas har allmänt benämnts som årets komet. Bland annat vann han SM för Young Rider och placerade sig som nummer 15 i EM i sam-ma klass. Därutöver har han vunnit flera 140-klasser bland an-nat två Grand Prix-kval i Österrikiska Linz. Han var också ende svensk att vinna en klass under Falsterbo Horse Show och place-rade sig bra i såväl ungdoms-SM som EM

Tränare är framför allt mamma Agnetha, men Douglas har även ridit för både Peter Markne och Peter Eriksson. Målsätt-ningen är att bli en etablerad tävlingsryttare på högsta nivå och kunna leva på hoppningen.

– Jag satar hårt på att få fram riktigt bra hästar och på att själv utvecklas som ryttare. Just nu satsar jag på Scandinavium i vår och på ungdoms-EM och Falsterbo i sommar. Framför allt är det viktigt att komma med på större internationella tävlingar och få mycket erfarenhet, avslutar han. •

FIBERGI ABTelefon 035-21 56 97 • www.fi bergi.se

Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder!

Fibergi - därför att....hästens mage och matsmältningssystem inte har förändrats, hästen är fortfaran-de gräsätare! Därför är det viktigt att kraftfodret har en struktur som är skon-sam och möjlig för hästen att smälta. Våra råvaror är naturliga och micronise-rade och blandas med hackelse för att ge en lång ”tuggtid”. Det gör kraftfodret lämpligt för hästars matsmältning och din häst får njuta länge.................

I 25 år har vi gjort ett dammfritt kraft-foder av bra råvaror som passar svenska hästmagar. Vi packar det fortfarande i ekonomiska 25 kg´s säckar vilket gör fod-ret prisvärt.

















Talangerna

INGDAM’Swww.ingdams.com • [email protected] • Tel 046-211 34 00

Vragerupsgård • Väg 103 Lund/Lomma • 245 61 Staffanstorp

Danmark: Humlebækvej 58 • 3480 Fredensborg • Tel +45 49 16 00 47

SKRÄDDARSYDD • KORREKT • TILLPASSAD

I samband med köp av ny sadel ingårbesök, rådgivning, måttagning och tillpass-ning kostnadsfritt.• Vi samarbetar med hästprakt. veterinärer,

kiropraktorer, massörer m.fl.• Vi lev. sadlar till internationella toppryttare

Varje vecka:Skåne, Halland, Göteborg m.m.Var 3:e veckaStockholm, Jönköping,Småland Övriga Sverige Enl. avtal

SKANDINAVIENS STÖRSTA URVAL AV KVALITETSSADLAR

Stort urval av dressur-, allround-, fälttävlan-sadlar og många beg. kvalitetssadlar.

Beg. + Perfekt-dagar: Gratis utprovning • www.ingdams.com

Alltid i lager:BUTET PASSIERHERMESPRESTIGEBRUNO DELGRANGE

SKANDINAVIENS STÖRSTA URVAL AV KVALITETSSADLAR


1

Farhågorna om dåliga priser på grund av finans-krisen kom helt på skam. Årets SSHS-auktion blev den mest framgångsrika hittills! Snittpriset för de treåriga hästarna blev 222 000 kr.

Av Agneta Lilliehöök • Foto Krister Lindh

när auktionen var avslutad kunde vi konstatera att det inte bara var svenska hästköpare på plats, flera av hästarna gick till utlandet. För att få veta vad arrangörerna tyckte, ställde vi några frågor till Lisen Bratt Fredricson:

är du nöjd med årets ssHs-auktion när det gäller

arrangemanget?

– Vårt mål är att alltid utveckla oss och bli bättre för varje år, jag tycker årets arrangemang visade det. Auktionsstallet med stall-chef var ett stort lyft. Även VIP-avdelningen hade förnyats med bland annat bättre mat och dryck. Vi hade också ett eget kansli under veckan och hästarna var riktigt bra!

är du nöjd med årets priser?

– Ja, jag är verkligen nöjd. Vi var ju som alla auktionsbolag i dessa tider beredda på en eventuell prisnedgång, men så blev det ju inte. Det visade sig att kvalité går att sälja, det finns alltid en marknad. Och det lönar sig alltid att köpa kvalité. Men det som är kul är att det ändå är en viss spridning i pri-serna, det gick ju också att köpa en toppselekterad häst för under 100 000 kr.

vilket var auktionens höjdpunkt, tycker du?

– Det var kul att se att Giljandro kom i Malin Trollnäs hän-der, det är en fantastisk häst men som tyvärr hade en dålig dag på auktionen. Det var kul att Hanna Mythelineus köpte tre fina ston till Grekland per telefon, det var Sylve Söder-strand som rekommenderade henne köpen.

Kvalitetshästar går alltid att sälja

var det något som var mindre bra?

– Inget direkt, tycker jag. Det finns några saker vi kunde gjort bättre men det kommer vi förstås göra bättre till nästa år.

kommer ni att göra några förändringar till nästa år?

– Vi kommer att undersöka möjligheten till att bygga upp VIP-avdelningen lite. Dessutom kommer vi att försöka ta in förbokade telefonbud.

kommer ni fortsätta att bara ha ett inhoppningshinder

vid löshoppningen?

– Det är en intressant fråga, vi har fått den flera gånger. Vi har funderat på att ha två inhoppningshinder men kommit fram till att man bättre kan se hästarnas förtjänster och brister med endast ett inhoppningshinder. Vi anser att hästens taxeringsförmåga och balans är mycket viktiga egenskaper för en framtida topphäst, med kort ansats från nästan skritt till fler inhoppningshinder tar man bort möjligheten att utvärdera detta på ett bra sätt. •


www.equitours.se [email protected] Tel. +46 40 29 88 08

Upplevelser i Hästvärlden!Resor 2010� WEG Kentucky sept-okt � Unghäst VM sept� Studieresor � träningsläger m.m.

Equi tourswww.equitours.se 040-29 88 08

arwen e. contendro I – Irco marco 662Sto född 2006, mankhöjd 167 cm.

Uppfödare: Kristina e- & P-o VilhelmssonPris: 320 000 kr

catch me t e. cardento 933 – Quite easy 958

Sto född 2006, mankhöjd 162 cm.Uppfödare: mona och Ingemar IletorpPris: 240 000 kr

heartman Q e. heartbreaker – maloubet de Pleville

hingst född 2007, mankhöjd 167 cm. Uppfödare: Birgitta & curth magnusson.Pris: 300 000 kr

tekla e. Stakkato – WienerwaldSto född 2006, mankhöjd 160 cm.

Uppfödare: Katarina mahnelPris: 410 000 kr

Giljandro van den Bosrand e. orlando – clintonhingst född 2006, mankhöjd 172 cm.

Uppfödare: luc huyghePris: 500 000 kr

Bergkamp e. Indoctro – Gran corradoValack född 2006, mankhöjd 163 cm.

Uppfödare: r KrulPris: 290 000 kr

Bianca e. Balou du rouet – cardento 933

Sto född 2006, mankhöjd 163 cm.Uppfödare: Stall hickey aBPris: 360 000 kr

123

4

5

67

3

5

2

47

mer information finns på

www.sshs.nu

6


Frågor om dopning och otillåten medicinering har varit högaktuella i år. Det var särskilt tyd-ligt då tre möten avlöste varandra i oktober; en nordisk-internationell specialistkonferens i Uppsala, ett specialistmöte bara några dagar senare i Bonn och sedan ett öppet möte under Avelschampionatet på Flyinge.

Av Cecilia Lönell • Foto Jan Gyllensten

titeln på mötet i Uppsala var ”Use and misuse of drugs in the athletic horse” och i Bonn ”Medicating the sport horse”. Ett huvudämne på båda mötena var de radikala reformer av sitt antidopningsprogram ”Clean sport” som Internationella ridsportförbundet FEI skulle presentera på sitt årsmöte i Köpenhamn. Reformplanerna är en direkt följd av capcaicinaffären i Hongkong.

I Bonn presenterades dessutom hur gendopning redan är verklighet inom idrotten, för epo (bloddopning) och muskel-tillväxt. I Uppsala nämndes att epo-behandling på häst påvi-sats i bland annat USA. Två frågor om epo på häst är dels om det alls har någon verkan, eftersom hästar har en stor blodre-serv i sin mjälte som kan frisättas vid ansträngning, och dels om det kan ha allvarliga biverkningar.

analyser av tagel ➤ En färsk metod för dopningstest som presenterades i Uppsala är att analysera hästens tagel. Då kan också behandlingar längre bak i tiden påvisas, eftersom rester av medicinering och andra medel lagras i taglet. Genom att räkna ut var på tagellängden substansen finns kan man

också räkna ut hur långt tillbaka i tiden som ämnet använts. Det gäller framförallt helt förbjudna substanser som anabola steroider.

Mötet i Uppsala hade sammankallats av Nordiska kommit-tén för veterinärt vetenskapligt samarbete, NKVet, med den svenske antidopningsexperten Peter Kallings som ordförande. Veterinärer, laboratoriekemister, representanter för hästorga-nisationer och andra experter från Norden och övriga Europa deltog.

Chefen för dopningslaboratoriet i Paris, Yves Bonnaire, be-rättade hur laboratorietekniker hela tiden utvecklas och att en utmaning framöver blir att avslöja gendopning. Han lade samtidigt in en brasklapp för var gränsen går med dyrare och dyrare utrustning och känsligare och känsligare metoder.

synen på dopning varierar ➤ I Uppsala påpekades att synen på vad som är dopning varierar stort över världen och att de nordiska länderna och Nordeuropa är föregångare med att ha djurskydd som en viktig faktor. USA införde i fjol för första gången karens för anabola steroider, men är nu det enda land i världen som tillåter det på sporthästar och då inkluderar det samma substans som fällde Ben Johnson vid OS 1988!

Internationella Ridsportförbundet FEI beslöt vid sitt års-möte att ändra sitt reglemente till följd av Sofia Kroon-fallet, så att nationella regler kan stå över internationella. Hon fri-kändes av Riksidrottsförbundet med motiveringen att FEI:s reglemente inte innehåller karensregler.

Förutom mediciner hade mötet i Uppsala ett huvudämne till, nämligen den så kallade ”gråzonen” som innehåller olika fodertillskott inklusive smärtlindrande, och annat än kliniskt prövade behandlingar. Där väntas både Jordbruksverket och EU framöver skärpa reglerna.

nolltolerans (zero tolerance) – Äldre begrepp inom antidop-ning, syftar nu på ämnen som inte i något sammanhang ska användas på häst, som EPO, tillväxthormoner, steroider, mm. Ställer stora krav på laboratoriets kompetens.

tröskelvärde – gäller ämnen som i låga halter naturligt finns i hästen, som cortison och testosteron. Kan vara en förorening från miljön. Värden under en viss nivå rapporteras inte.

Screening level – gäller mediciner som legitimt används på häst, som antiinflammatoriska preparat. De kan finnas i krop-pen, men i så låga nivåer att de inte har någon effekt och då rapporteras de inte. Denna räknas ut genom en metod som tagits fram av franska experter, den har en säkerhetsmarginal

och samordnas internationellt för att olika laboratorier ska ha samma syn.

Detection time – tiden från sista dos vid behandling tills nivåerna i kroppen sjunkit till under ”screening level”, så att de inte längre ger utslag vid dopningsprov. Är generellt kortare än svensk ka-renstid och även det som internationellt kallas withdrawal time.

Withdrawal time – rekommenderad tid från sista dos vid behandling till tävling. Ligger nära men är inte helt identiskt med svensk karenstid. Kan variera mellan hästar beroende på ålder, kön, dos och hur länge behandlingen varat. Knappast några internationella rekommendationer har funnits, men FEI har tagit fram en första lista för vanliga veterinärpreparat.

Dopning – ett hett ämne sedan Hongkong

en liTen dOpningOrdlisTa


listor på Förbjudna substanser ➤ FEI:s vice ord-förande Sven Holmberg presenterade i Uppsala FEI:s översyn av antidopningsreglementet vilket innebär att internationella ryttare får tydligare riktlinjer om vilka preparat som är för-bjudna eller kräver restriktioner på tävlingshästar, genom en lista på uppemot 250 mediciner och andra preparat.

I Bonn presenterade FEI:s representanter också en lista på uppemot 40 sidor med alla förbjudna substanser, som kom-mer att göra det lättare för ryttare och andra inblandade att kontrollera vad som är tillåtet och inte.

Vid mötena i Bonn och Uppsala i början av oktober fanns bara en version, och listorna skulle gälla vad som inte var till-låtet. Men bara några dygn innan årsmötet i Köpenhamn i mitten av november, dök det upp ett alternativ där Finadyne och Butazolidin plus ett antal andra preparat skulle tillåtas.

Flera år långa avstängningar ➤ Hittills har det mer handlat om rubriker och beskrivning av typer av ämnen. Efter avslöjandet om fem capsaicinfall vid OS i Hongkong kommenterade flera kritiker att ämnet inte fanns med på nå-gon förbudslista, men var som smärtblockerande ändå för-bjudet. Nu kommer alla otillåtna medel att finnas listade och ändras listan ska ryttare och veterinärer först informeras, sade Holmberg.

Sven Holmberg aviserade samtidigt en tydligare uppdelning i reglementet för regelrätt dopning med syfte att påverka prestatio-nen, som motsvarar dopning på idrottare samt otillåten medici-nering, som gäller bara sporthästar. Han aviserade också tydligare

feI:s reglemente blir tydligare och hårdareInternationella ridsportförbundet FEI presenterar i slutet av året en radikal reform av sitt antidopningsprogram. Det är en direkt följd av capcaicin-skandalen i Hongkong.

Det förklarade FEI:s vice ordförande Sven Holmberg vid mötet i Uppsala. Ändringarna var också i fokus vid mötet i Bonn, där representanter för FEI:s juridiska avdelning deltog.

några av planerna för clean sport-programmet som antogs i Köpenhamn med stöd av feI:s ordförande princessan haya: • utförliga listor med exakt vilka substanser som är förbjudna• regler om att nya substanser inte får läggas till listan utan flera

månaders förvarning• regler om att ändrade dopningsanalyser ska meddelas sporten • tydligare åtskillnad, inte minst straffmässigt, mellan dopning, med

syfte att påverka prestationen och misstag med medicinering• betydligt längre straff, i praktiken årslånga avstängningsdomar

för regelrätt dopning, i linje med vad som redan utdöms för vanliga idrottsmän

• inte bara ryttaren ska kunna bestraffas som ansvarig vid dop-ningsfall, utan också andra inblandade som t.ex. veterinären

>>

skillnader i straff. Målsättningen är att FEI:s tribunal ska döma till längre straff i regelrätta dopningsfall, i praktiken flera år långa avstängningar, längre än vad som hittills varit fallet.

Den tydligare skillnaden mellan dopning och otillåten medi-cinering var en av de viktigaste punkterna i Clean sport-paketet, som antogs av årsmötet i Köpenhamn.

En aspekt på som Holmberg också tog upp, är att förr fanns det naturliga viloperioder under året, med tydligt avgränsade säsonger. Idag går säsongerna i varandra, framförallt för de hästar som tävlas internationellt. •

Dopning – ett hett ämne sedan Hongkong

I artikeln härintill pre-senteras FEI:s planer på

den omfattande och radikala ”Clean sport”-reformen, resultatet av det antidopningsarbete, som presenterades vid mötena i Uppsala och Bonn.

Vid årsmötet i Köpenhamn i slutet av november där för-slaget skulle antas, lades oväntat och kuppartat fram en ny preparatlista som alternativ till den som presenterats tidigare, där smärtstillande preparat som Butazolidin och Finadyne skulle tillåtas med gränsvärden. Lika oväntat vann förslaget omröstningen vid årsmötet, där alla med-lemsländer har en röst oavsett sportens storlek i landet.

Beslutet har mötts av en internationell proteststorm, inte minst från veterinärhåll och vid pressläggningen kom besked från FEI att genomförandet skjuts upp till april 2010.

pressTOpp:


Några timmar före OS-finalen i Hongkong i fjol kom chockbeskedet. Fem finalister inklusive förhandsfavoriten Denis Lynch och Norges bronsmedaljör Tony André Hansen var strukna, utan förklaring.

Av Cecilia Lönell • Foto Jan Gyllensten

arrangören vägrade ge besked varför strykning-arna hade gjorts och ryttarna själva var först oförstående. Med några timmars varsel var Lotta Schulz en av dem som fick rida OS-final istället.

Så kom ett första besked från det tyska ridsportförbun-det – Christian Ahlmanns Cöster hade lämnat positivt dopningsprov för capcaicin. Då hade knappast någon hört talas om detta ämne, som visade sig vara den ”starka” kom-ponenten i spansk peppar. Lite senare höll Denis Lynch en presskonferens där han visade upp en burk med linimentet Equibloc, med capcaicin i innehållsförteckningen och tyd-lig engelsk påskrift ”does not test positive”. Detta hade han använt hela sommaren och han hade testats efter en rad GP-segrar, inklusive den Rom.

betraktas som Fusk ➤ Men i Hongkong gav capcaicin utslag och fällde fem ryttare. Lite senare kom också beskedet att Rodrigo Pessoas prov från finalkvällen, då han och Rufus var i omhoppning om bronset, varit positivt för ett liknande ämne som förekommer i pepparsprej. Provsvaren var extra känsliga, capcaicin är lokalt smärtstillande men misstänkts ha använts för hypersensibilisering av hästben, något av ett rött skynke för FEI. Djurskyddsmässigt är det tveksamt och det betraktas som fusk att använda det.

Innan OS fanns ordet capcaicin inte på någon förbuds-lista. Nu var det en av de stora diskussionsfrågorna vid Lynchs presskonferens i Hongkong. Men förbjudet var det, som smärtstillande och misstänkt hypersensibiliseringsämne. Det var påvisat en gång tidigare, inom den franska galoppsporten.

Det har framkommit att dopningslaboratoriet i Hongkong några månader innan OS presenterat en ny och känsligare analysmetod för capcaicin än den som tidigare använts.

stålbad i tyskland ➤ Svallvågorna från den affären har knappt ännu lagt sig. För Tyskland var Ahlmanns fall särskilt

Vad var det som hände?

traumatiskt, fyra år efter att tyska hopplaget förlorade lag-guldet i Aten. Där har sedan avslöjanden och affärer följt slag i slag, bland annat att Marco Kutschers Cornet Obolensky utan tillstånd behandlades i stallet mellan lagfinalens två omgångar, kollapsade men ändå gick till start igen, och detta med hela tyska lagledningens vetskap.

Tysk ridsport genomgår genom detta sitt största stålbad sedan andra världskriget, bland annat med hot om förlorade TV-kontrakt. Vid FEI:s årsmöte i Köpenhamn fråntogs hela den tyska lagledningen inklusive lagveterinären Björn Nolting sina positioner som FEI-funktionärer. Förre generalsekretera-ren Hanfried Haring fortsätter dock som hoppdomare.

Fallet kroon ➤ Sverige fick i februari sin egen kontrovers då hoppryttaren Sofia Kroon anmäldes för brott mot svenska karensregler på grund av ett klinikbesök strax innan Hel-singborgstävlingarna. Som bekant dömdes hon först till en lång avstängning av Ridsportförbundet men friades senare av Riksidrottsförbundet. •

Dopningskandalen vid OS i Hongkong

marco Kutschers Cornet obolensky behandlades i stallet under finalen i oS i Hongkong.


När avslöjandet kom om fem positiva dop-ningsprover i Hongkong, blev ett diskussions-ämne – hur kan capcaicin i form av Equibloc säljas som smärtstillande och samtidigt påstås ge ökad känslighet i hästben?

vid dopningsmötet i Uppsala redde Birgit Ranheim från Norges Veterinärhögskola ut begreppen.

– Capcaicin är det ämne som gör chilipeppar ”starkt” och det används av växten för att slippa bli uppäten. Ämnet har samtidigt en bedövande effekt. På försöksdjur finns tusentals studier och på människor hundratals studier om capcaicin och dess smärtstillande effekt och biverkningar, men för häst finns det bara en, berättade Birgit Ranheim. Hon fortsatte:

– Bland de biverkningar som visats på människa och för-söksdjur är en retning av huden. Den retande effekten ger också upphov till hosta och andningssvårigheter. När cap-caicin tas upp lokalt i kroppen ger det påslag av signaler från känselnerver, alltså ökad känslighet i nervändarna. Det öka-de påslaget ger sedan en ”uttröttning” av nervsignalen, som istället slås av så att effekten blir en bedövning.

dubbel eFFekt ➤ – Bedövningen kan vara tillfällig eller permanent (jämför med nervsnittning). Det är den dubb-la effekten som gör att capcaicn används både för att öka smärtkänslighet och minska den, sade Birgit Ranheim och citerade en vetenskaplig rapport.

I Norge säljs ett smärtstillande capcaicinpreparat för män-niskor med koncentrationen 0.075 %, medan Equibloc har 0.025 %, vilket alltså är svagare.

Den studie av hästar och capcaicin som Ranheim tog upp gällde ett försök med sju hästar som skoddes med en ”heart-bar strålstödssko”, som kunde dras åt och då ge en smärt-effekt. Denna mättes genom hältgrad och ökad puls. När Equibloc lades på den stora nerv som leder ner till hoven var hältreaktionen väsentligt mindre och häs-tens puls lägre, vilket visade att det fanns en smärtstillande effekt. •

Vad är Capcaicin?

rapporter Från både sverige, Island och Danmark visar att ryttare trycker på hos veterinärer för att få hästar be-handlade mycket nära inpå en tävling. Förutom själva dop-ningsaspekten riskerar de att förvärra ett pågående problem.

Veterinär Görel Nyman höll en föreläsning om smärtstil-lande mediciner. Hon framhöll att smärta är en varning från kroppen att den behöver vila för att läka.

– Vila, återhämtning och rehabilitering är en ”glömd” be-handling, sade Görel Nyman. Hon påpekade att om smärta lämnas utan behandling och vila eller annan åtgärd så ökar kroppens känslighet och smärtan kan bli kronisk, även om själva skadan egentligen har läkt.

Är det då lämpligt att ge NSAID, smärtstillande eller anti-inflammatoriska medel?

– Absolut, för hästens välmående och för att stoppa eller bromsa till exempel ledinflammationer, i kombination med vila och rehabilitering. Och det finns gott om NSAID att välja på för veterinärer i Sverige, påpekar Görel Nyman.

Flera föreläsare tog upp frågan om riskerna med att inte låta tävlingshästar vila i samband med skada och att förvärra problem genom fortsatt tävlande. •

smärta är en varningHur mycket

tävlar egentligen hästarna?

Måste de ”fixas” till före start?

Foto:Fotoak

uten


Vision 2016 Arbetet MeD

HAr börjAtI förra numret av Show Jumping kunde ni läsa om Vision 2016, projektet som Hopphästklub-ben har tagit initiativ till. I samverkan med SvRF och ASVH ska ett nytt strategiarbete drivas.

Av Lotta Isacsson • Foto Jan Gyllensten

målet med vision 2016 är att identifiera styrkor och svagheter i svensk hoppsport och hopphästavel samt att skapa ett sammanhållet program för förbättring av vår internatio-nella konkurrensförmåga. En första konferens kommer att hållas i slutet av januari 2010.

En styrgrupp bestående av Ingvar Fredricson, orf, Carina Sjöberg, Gunnar Larsson och Jana Wannius har tagit fram åtta

måldokument hoppning avseen-de mästerskap för sr, yr och jr

– Jag har valt Maria Gretzer, Ulrika Hedin och en representant från RF respektive SOK. Jag kommer också att arbeta med adjungerande vid behov.

– Jag kommer att blanda fysiska möten med telefon-möten; en process för att veta hur vi ska lägga upp det hela strukturellt. Vi kommer kanske även att ha sub-grupper som i sin tur får uppgifter.

– Vi behöver en bra linje att gå på så att alla kan titta framåt och då pratar jag både om min grupp och de andra. Enade kan vi hitta en strategi för att nå målen. Det är det den samlade kompetensen i gruppen ska komma fram till, vi ska sätta oss ned och göra det ihop, vilket är nödvändigt för att det ska bli bra. Jag tror det är bra att ha en strategiplan att arbeta efter, det ska vara ett skal eller en ram för berörda personer att jobba med och fylla på. Tydlighet är viktigt, det välkomnas av alla.

Göte David Johanssonsponsor- och ekonomifrågor för hoppning– Jag har valt fyra stycken personer som är väl etablerade i hoppsporten: Anders Abenius, Stig Åhlund, Tomas Wil-helmsson och Tommy Liljenberg.

– Jag kommer att förbereda så mycket som möjligt, tillsam-mans med medarbetarna, för att ta fram rekommendationer till hoppkommittén.

– Vi måste titta på vad som ska ske i Brasilien inför 2016. Innan dess går två VM och tre EM, och på resan dit går det att göra mycket eftersom det är hela sju år kvar. Den bit som ligger på vår grupp är att titta på hur man kan få ihop sponsorer. Vi måste ta hand om de yngre ryttarna såsom det gjordes på vägen mot Peking, ihop med olympiska kommittén. Jag tror det går

att hitta sponsorer som vill dra igång se-rier och bra tävlingar här på hemmaplan, vilket är en förutsättning för att lyckas internationellt. Sedan är det av yttersta vikt att få tag på hästägare och sponsorer till de enskilda ryttarna så att de får tävla på bra banor nationellt och komma ut i hetluften internationellt. En bra organi-sation måste skapas.

angelägna områden och kring var och en har en arbetsgrupp bildats. Arbetsgruppernas slutliga sammanställning kommer slutgiltigt att fastställas av styrgruppen under december månad. Styrgruppen har t ex beslutat att slå samman grupperna 6 och 8 till en grupp tills vidare kallad Hopphästavel.

Vi har ställt följande frågor till ordförandena i dessa åtta grupper:

• Vilka medarbetare har du valt? • Hur kommer du att arbeta fram till konferensen

i slutet av januari? • Vad tror du behöver göras för att nå målet?

Carina sjöbergGrupp 1

Grupp 2


Vision 2016 Arbetet MeD

HAr börjAt

Gunnar Larssonutveckling av tävlingsarrangemang

– Jag har valt Tomas Wilhelmsson, Wiveka Lundh och Bo Kristoffersson.

– Vi kommer att stråla samman innan års-skiftet och jobba igenom frågan.

– Problemet vi har är att fram till sista september hade 850 svenska ryttare tävlat ute i Europa. Vi står inför en situation där den nationella hoppsporten drivs utomlands om vi inte gör någonting. Varför folk åker är att vi har för få arrangörer. Vi har de traditionella klubbarrangemang som vi lutat oss emot i alla år, men det räcker inte längre. I år kommer vi att

ha över 100 000 starter i hoppning och då får vi göra en utblick i Europa och fråga oss vad som är intressant där ute, och vad som lockar. Är det bara nyfikenhet eller finns det även andra bevekelsegrunder? Vad som kan hända är att någon driftig per-son hyr 300 boxar ute i Europa och så kan ryttare eller hästägare hyra några stycken under sommaren. Vi måste göra någonting och ta reda på hur vi ska förändra oss för att möta kraven – här hemma i Sverige!

Jonas HolmbergHindermaterial och banbyggnad– Initialt har jag valt Lennart Lindelöw, Royne Zetterman och Maria Gretzer.

– Vi börjar med att sätta oss ned och analysera nuläget. Jag har ju lite koll, det ingår i mitt uppdrag i måldomarnämn-den och jag vill att de andra ska få ge sin syn på saken. Sedan får vi plocka fram lite

förslag för att utveckla arbetet. Det är ju redan en process igång, det här har jag jobbat med i ett år nu.

– Om vi ska bli konkurrenskraftiga måste vi börja göra tävlingar på samma vis som man gör internationellt. Vi måste bli mer profes-sionella och hålla tävlingar på den typ av arenor som man gör utom-lands. Våra ridbanor inomhus är i allmänhet 20 gånger 60 meter, då talar jag dressyrbanor. Men det har byggts några större, exempelvis i Helsingborg. När jag är ute på internationella tävlingar som assistent håller banorna nästan alltid 30 meters bredd. Det skapar en annan rytm, man kan hoppa högre hinder och så vidare. Internationellt rider man också på ett underlag som man kan hålla högre tempo på. Sedan ska hindermaterialet förnyas, vi har ett mycket tyngre material i Sverige än utomlands.

Lars Roepstorff konstruktion och skötsel av banunderlag– Det är inte klart ännu.

– Det är lite kort om tid att hinna göra en massa saker inn-an konferensen, men jag kom-mer att samla ihop så många kompetenser som behövs.

– Vi måste fråga oss vad det egentligen är vi vill ha: ett underlag så bra som möjligt för prestation, eller ett under-lag som minskar skaderisken i så stor utsträckning som möjligt. Jag är inte helt säker på att det går hand i hand. Man ska utnyttja så mycket som möjligt av erfarenheter, samt kunna sätta in forskningsåtgärder. Vi behöver objek-tiva metoder för att bestämma, ”vdn-märka” underlag, och ge rekommendationer gällande konstruktion och under-håll. Underhållet spelar minst lika stor roll som underlaget gör. Om fem år hoppas jag att arrangörerna kan skriva in i sina tävlingspropositioner att så här kommer underlaget att vara, så att alla vet och kan förbereda sig och hästen mentalt och fysiskt för att prestera på det här underlaget.

Jana WanniusHur kan hopphästavelns utveckling påskyndas?

– Per Rosenqvist, Jan Brink och Peter Ljungkrantz är mina första val. Längre fram tar vi också hjälp av ett par konsulter i Tyskland och Holland.

– Vi kommer att samla fakta, man måste ha basfakta för att veta var man är. Sedan kommer vi att ha ett flertal sammanträden för att kunna presentera resultatet på konferensen och där få in synpunkter och kompletteringar.

– Vi behöver analysera nuläget för svensk avel ur ett interna-tionellt perspektiv. Jag vill gå tillbaka upp till tio år, titta på var vi befann oss då, om vi närmat oss de ledande avelsförbunden

och i konkreta tal ta reda på var vi befinner oss på den internationella topprankingskalan. Vi behöver analysera svensk avels starka och svaga sidor. Sedan hade jag tänkt att man skulle göra en jämförelse med hur avelsarbetet utvecklats inom de bästa förbunden, i Tyskland och Hol-land samt hur arbetet bedrivs där.

– Vi behöver också titta på kraven på äldre hingstars godkännande, hur många ston unga och oprövade hingstar ska kunna få, analysera Europas bästa avelshingstar och hur de kan komma svensk avel tillgodo och se över vad vi konkret menar med framgångsrika ston. Sedan får vi sätta upp realistiska delmål fram till år 2016.

Grupp 3

Grupp 4

Grupp 6

Grupp 5

>>


Jens fredricsonunghästutbildning– Jag har valt Sylve Söderstrand, Peter Eriksson och Victoria Almgren samt Rolf-Göran Bengtsson som adjungerande och rådgivare.

– Jag har sammanställt lite dokument och gjort en nulä-gesanalys. Vi kommer att träffas i december för att titta lite på den och spåna angående utveckling och förbättringar.

– Jag tror det behövs fokusering på grundutbildningen. Unghästut-bildning är en av punkterna på trä-narutbildningen, men kanske borde den punkten få större utrymme. Kanske ska en del tränare specialisera sig mer på unghästar. Det här har att göra med kunskaps-spridning. Jag tror inte att det handlar om så många saker, utan om att göra rätt saker – och göra dem bra.

bedömning av unghästar och avels-

hingstar samt domarutbildning

– Jan Jönsson så här långt, sedan har jag ytterligare gjort några för-frågningar.

– Vi har lagt upp en arbetsplan som går ut på att definiera vad vi bedömer, som i slutändan handlar om domarutbildningen.

– Vi ska intervjua ett antal personer, två ut-

ländska och en svensk, som är etablerade inom olika områden; bland annat ryttare, tränare, domare och banbyggare. Det gäller att få tag i de personer som har stor trovärdighet och är internationellt etablerade. Vi måste fråga oss vad som händer på FEI-fronten, avseende regel-ändringarna, inför nästa OS, samt hur de häs-tar ser ut som tar medaljer 2016. Men den största frågan är hur vi fyller igen gapet mel-lan var vi är idag och dit vi ska, för att svenska hästar ska få medaljer. Det behövs en så kallad ”gap-analys”.

Grupp 7

Grupp 8Roland nilsson

Sadelh‰ngare och

Saltstenar.Och 12 000 andra saker man kan behˆva n‰r man har h‰st.

Mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.Vid E65 i Skurup. 20 min frÂn Malmˆ.

MÂn-Fre 9-18, Lˆr 9.30-15 | Tel: 0411-430 05 [email protected] | www.landang.se

Land‰ng ‰r mycket, mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. H‰r hittar du allt det du behˆver n‰r du har h‰st eller h‰stgÂrd. 1100 kvadrat-meter med allt fˆr att ta hand om h‰sten (och gÂrdens hundar och katter) och fˆr att hÂlla fint i stallet och pÂ gÂrden. Eller bara fˆr att sk‰mma bort dig sj‰lv. De som besˆkt oss s‰ger att vi ‰r den mest v‰lsorterade och stˆrsta h‰stbutik de nÂgonsin sett.Vad s‰ger du sj‰lv? Ta en utflykt till Land‰ng och se med egna ˆgon varfˆr vi ‰r mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

StatenS veterinärmedicinSka anStaltenhet för vacciner och laboratorieprodukterpost. 751 89 Uppsala tel. 018-67 43 00 fax. 018-67 43 93 webb. www.sva.se e-post. [email protected]

Plasma till föl som inte får modersmjölk

Plasma från Statens veterinärmedicinska anstaltDokumenterad IgG-halt, antikroppar mot rotavirus och influensa, framställd av kontrollerade hästar.

Hållbar i frys i minst tre år.

SVA har även plasma med antikroppar mot rhodococcus.

Läs mer om plasma till föl på www.sva.se

Referera till din veterinär vid beställning.

plasma_annanils_090120.indd 1 2009-01-22 11:44:24

StatenS veterinärmedicinSka anStaltenhet för vacciner och laboratorieprodukterpost. 751 89 Uppsala tel. 018-67 43 00 fax. 018-67 43 93 webb. www.sva.se e-post. [email protected]

Plasma till föl som inte får modersmjölk

Plasma från Statens veterinärmedicinska anstaltDokumenterad IgG-halt, antikroppar mot rotavirus och influensa, framställd av kontrollerade hästar.

Hållbar i frys i minst tre år.

SVA har även plasma med antikroppar mot rhodococcus.

Läs mer om plasma till föl på www.sva.se

Referera till din veterinär vid beställning.

plasma_annanils_090120.indd 1 2009-01-22 11:44:24


Stofamiljen 4965 i Holstein är en av de mest betydelsefulla och mest framgångsrika i världen. En titt på resultaten visar klart och tydligt vilka kvaliteter den har. Att hingstarna från den här linjen för vidare sina fina egen-skaper till kommande generationer har visat sig tydligt under de senaste åren.

Av joachim tietz

Foto jan gyllensten

det Finns tre Hingstar med namnet Clinton som alla har avlats i Holstein och har fått sin skimmelfärg efter hingsten Capitol I. Och det finns fler likheter, dessa hingstar har avlats fram efter bästa recept, de presterade själv på högsta nivå och är alla fädrar till framgångsrika avkommor.

Dirk Demeersmans hingst Clinton verkar i Belgien och har under flera år varit i rampljuset, inte minst på grund av att han är far till Cornet Obolensky. Clinton får inte förväx-las med sina namnar Clinton I och Clinton II i Tyskland.

Clinton I kan redan med all rätt kallas stämpelhingst medan Clinton II är på god väg. Skillnaden till den belgisk/nederländska hingsten är att de båda tyska Clinton har en romersk I respektive II efter sina namn för att ange att de är två godkända helbröder. >>

ClinTOn i

Hingsten Clinton I med ryt-taren thomas Voss slutade på en fjärde plats i den presti-gefyllda gP-tävlingen i tyska Aachen. För närvarande är Clinton I rankad fyra i tyskt hoppindex med 161 poäng.

– nu börjar hans söner och döttrar visa resultat

sTämpelhingsTen


tävlingsFramgångar ➤ Redan som unghäst hade Clinton I (född 1990, Carolus I–Calypso II, Holst 4965) stor framgång inom hoppsporten tillsammans med sin ryttare Thomas Voss. Som sexåring kvalade han in till Bundescham-pionat, som sjuåring återfanns han sju gånger på platserna ett till och med tre. År 1999 vann han Derbyt i Falsterbo, en bedrift som han lyckades upprepa året därpå. Ekipaget kom på en andra plats i kvalet till World Cup i Oslo och Århus Grand Prix, blev trea vid GP-tävlingar i München och Neu-munster, samt blev fyra vid GP-tävlingar i Aachen, Berlin, Bordeaux, Dortmund, Helsingfors och Oslo.

Även vid nationstävlingar visade ekipaget vad det gick för: De blev etta i Ikast, tvåa i Falsterbo och trea i Calgary. Clinton I har hittills hoppat hem närmare 200 000 euro. Hans avelskarriär började ganska sent när han vid sju års ålder blev godkänd i Holsteiner Verband i Elmshorn, i december 1997.

utmärkta avelsresultat ➤ Under de första åren som beskällare betäckte Clinton I inte särskilt många ston. På sena-re år har han emellertid fått betäcka fler och fler ston, framför-allt på grund av att några ganska iögonfallande avkomlingar hamnat i rampljuset. Från hans första betäckningssäsong ut-märkte sig bland annat de framgångsrika hopphästarna Little Kimba med Ulrike Pöhls och Cliquot med Thomas Voss.

Dessutom har Clinton I producerat en grupp avkommor varav sex hingstar redan blivit godkända i bruksprovet, nämligen Cliostro (mf Liostro), Coolidge (mf Contender), Clintord (mf Caletto I), Clintaro (mf Calato), Clintissimo Z (mf Carthago) och i USA Chirado (mf Corofino I).

Clintissimo Z såldes efter bruksprovet i november för 300 000 euro från Neumunster till stuteriet Zangersheide i Belgien. Clintord har genomgått sitt anlagsprov i Neustadt-Dosse och kom på en första plats med 139, 87 poäng. Del-bedömningen för hoppningen är värd särskild uppmärksam-

böschung(Ordonnanz)

Flotille(Makler I)

goldapfel(Fahnenschmied)

abitur(Raimond)

vorr.(Marlon xx)

capella isp

(Calypso II)

Wedel(Makler I)

cobra(Lucius)

organa(Gallas)

zenta(Frundsberg)

gina 3(Kosak)

cottage boy aHHa

(Corporal)

a.(Ambos)

Fassion(Falkenberg)

bandonia(Colibri)

lorettchen(Royal Wash xx)

Waage i(Calypso II)

daesy isp

(Alcatraz)

sonora isp

ascona(Aladin)

la silla(Polydor)

zodiac isp

(Zeus)clinton i(Carolus I)

sprehe isp

padua(Polydor)

zandor z isp-zang

(Zeus)chica bay isp

(Carolus I)levisto z isp-zang

(Leandro)

poor boy isp-bWp

(Polydor)clinton ii isp-Holst

(Carolus I)

clintus isp

(Carolus II)

pink Floyd(Polydor)

pia ne(Pilot)

contendra(Contender)

For complete West

(For Pleasure)

completto West

(Contender)

➤ ➤

➤

➤

➤

➤

➤ ➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤

➤ ➤

➤

➤

Holsteinhingsten Levisto Z (Leandro) har avlats fram efter en helsyster till Clinton I och Clinton II. med ryttaren judy Ann melchior har Levisto Z uppenbarat sig som en riktig hoppstjärna.

I dENNA öVERSIKt åtERFINNS ENdASt HÄStAR Som omNÄmNS IN dENNA ARtIKEL.


het. Här fick han ett flertal gånger maximala 10 poäng. Med sammanlagt 120 registrerade avkommor fram till år 2006 har Clinton I alltså visat utmärkta avelsresultat.

vilja att prestera ➤ Clinton I:s vilja att prestera, en egenskap som återfinns hos hans avkomma, är i själva verket ingen direkt överraskning. Hans pappa Carolus I har etablerade arvsanlag för hopphästar. Bara under 2007 innehåller den tyska årsboken 32 Carolus I-föl som med framgång deltagit i olika hopptävlingar. Här återfinns till exempel C. Chap som vid OS i Aten deltog med den koreanske ryttaren Hwang Soon Won.

Ändå står Carolus I i skuggan av sin bror Carolus II och halvbröderna Cassini I, Carthago och Cento. Hur kommer det sig då att Clinton I och Clinton II är klassen bättre än alla andra avkomlingar från faderns sida?

Förklaringen är enkel. På moderns sida strömmar nämligen blodet från stofamiljen 4965 i Holstein, en av de mest betydel-sefulla och mest framgångsrika stostammarna i Holstein. Och framgångarna ligger på mycket nära håll. Modern Waage I läm-nade hela fem internationella hopphästar. Denna bedrift hade som resultat att Helga och Werner Brügge från Hoisdorf, ös-ter om Hamburg, under 2001 hyllades av Holsteiner Verband som årets mest framgångsrika hästuppfödare.

systersonen levisto z ➤ I kombination med Carolus I l evererade Waage I, förutom Clinton I, även Clinton II som nu-mera ägs av Koreanen Cong Sang Wuk och Chica Bay som till-hör Paige Rassas. Dirk Ahlmanns internationella hopphäst Clin-tus är ett resultat av Carolus II och Waage I. Och i kombination med hingsten Alcatraz lyckades Waage I producera den interna-tionellt kända hopphästen Daesy som ägs av Hauke Luther.

Clintons helsyster Chica Bay var innan sin sportkarriär ak-tiv inom aveln under namnet Hirtin och födde bland annat ett föl efter Leandro. Under namnet Levisto blev denna uppmärk-sammade skimmelhingst godkänd i bruksprovet i Holstein, premiehingst och placerad på andra plats. Efter det att Levisto avslutat sitt bruksprov som vinnare med 156,03 poäng såldes han som åttaåring till stuteriet Zangersheide i Belgien.

Att en bra hopphäst eller en värdefull avelshingst inte alltid kräver en bra fader har historien visat fler prov på. Hingstarna Furioso xx, Farn och Ramiro Z är några kända exempel. Även Levisto Z kan sälla sig till detta förnäma sällskap. Judy Ann Melchiors hoppfenomen kom så sent som i början på det här året på en sjätteplats vid World Cup-kvalet i Leipzig.

Framgångsrik kombination ➤ På moderns sida för Clinton I och Clinton II blodet från i löpande följd hingstar-na Calypso II, Royal Wash xx och Colibri. Modern Waage I

är den klart bästa dottern när det gäller Calypso II:s avelshis-toria. Så som var fallet med hans bästa son Contender har Ca-lypso II också den här gången förts samman med blodet från Cottage Son xx.

På så sätt uppstår den framgångsrika kombinationen Cor de la Bryére x Cottage Son xx som vi också hittar hos topp-hingstar som Caletto I-III, Calando I-V, Cavalier Royale och Constant. Även hingsten Royal Wash xx tillför en del viktiga egenskaper i den tredje generationen. Resultaten efter Royal Wash xx var obetydliga och beskrivs som hästar med stora ramar, långlinjerade men ofta med en brant bog.

endast sex döttrar ➤ Clinton I:s gammelmormor Ban-donia är en dotter efter hingsten Colibri (Cottage Son xx, Holst-1859) som bara lämnade en enda årskull av avkom-mor. Det är den här relativt okända Colibri som experterna anser vara en av sin generations bästa hopphästar i Holstein. Han beskrivs som en energisk, positiv hingst med fantastiska hoppegenskaper och en mankhöjd på 1,58 m. På grund av sin mankhöjd betäckte han endast ett fåtal ston under sin enda >>

Zandor Z var under ganska lång tid topphästen i jos Lansinks stall. denna duo vann bland annat gP-tävlingen in Bordeaux, blev tvåa i gP-tävlingarna i maastricht, geesteren och Hachenburg, samt trea i Aachen, San marino och Amsterdam.

”Dessa hingstar har avlats fram efter bästa recept, de presterade på högsta nivå och är alla fädrar till framgångsrika avkommor”


betäckningssäsong och sedermera fick hästen en ny karriär som promenadhäst. Hans minst 12 cm större helsyster Corti-na hade emellertid stora framgångar under sin ryttare Kurt Jarasinski.

Tre år senare försvann både brodern och systern till Japan och där växte den lilla Colibri faktiskt till att bli en av de rik-tigt stora inom hoppsporten. Från hans enda årskull har inga söner blivit godkända och endast sex döttrar registrerades som avelsston.

Utan tvivel så är Bandonia den mest framgångsrika, vilket då också fäster blicken på hennes moder Fassion. Och det med rätta. För en sisådär 40 mil söder om stuteriet där Clin-ton I och Clinton II föddes upp, hade en annan uppfödare också stora framgångar med en av Fassions andra döttrar.

ascona – en ny gren ➤ Hans Esters i Geldern, Holland, skapade med Fassion-dottern Ascona (e. Aladin) en ny gren efter stofamilj 4965 i Holstein. En gren som i Rheinland skulle växa ut till en av de mest framgångsrika hoppstam-marna. En dag när det var öppet hus på Landgestüt Waren-

dorf i Nordrhein-Westfalen, fick Hans Esters se den då gan-ska unga Polydor i löshoppning. Imponerad av denna hästs kapacitet tog Esters sitt framgångsrika sto Ascona till betäck-ningsstationen i Wesel där Polydor hade sitt residens. Detta resulterade i tre berömda hopphästar: Sonora la Silla med Jan Tops, Sprehe Padua med Ralf Schneider och Poor Boy med Beat Mändli.

Sonora la Silla och Sprehe Padua är två ston som före sin egen hoppkarriär gav liv åt varsitt föl efter hingsten Zeus. Sonoras son Zodiac gjorde en del fina prestationer på inter-nationell nivå under ryttarna Holger Hetzel och Thomas von Rettig. Jos Lansinks framgångsrika hopp- och avelshingst Zandor Z är son till Sprehe Padua.

en ren tillFälligHet ➤ Hingsten Poor Boy kom ef-ter sin hoppkarriär till belgiska uppfödare vid familjen Suls stuteri Holstenhoeve i Meerhout. Med den senaste produk-ten efter Polydor och Ascona vidareutvecklade Hans Esters sin framgångsrika avelsverksamhet. Från aveln efter denne Pink Floyd kommer bland annat de i bruksprovet godkända hingstarna Completto (e. Contender) och For Complete (e. For Pleasure), båda i Landgestüt Warendorfs ägo. Det är en ren tillfällighet att den dåtida fortfarande okända stofa-miljen 4965 från Holstein och den dittills okända Westfa-len-hingsten Polydor mötte varandra i Rheinland, ett ing-enmansland när det gäller avelsverksamhet. Att den här kombinationen skulle resultera i tre världscupshästar hade nog ingen kunnat tro.

asconas arvsanlag ➤ Med facit i hand kan man förklara detta på ett ganska enkelt sätt, man har samman-fört en särdeles bra avelshingst med en ytterst kvalificerad stofamilj för hopphästar. Polydor har blivit en leverantör av framgångsrika hopphästar och kan jämföras med storhe-ter som Grannus, Capitol I, Zeus och Landgraf I. Resultat i form av Clinton I, Clinton II och Levisto Z visar klart och tydligt vilka kvaliteter stofamiljen 4965 besitter och att stoet Asconas arvsanlag faktiskt inte är någon överraskning. Att hingstarna från den här linjen för vidare sina fina egenskaper till kommande generationer visade sig tydligt under 2007.

Under VM för unga hopphästar i Lanaken var hingsten Zandor Z den enda fadershästen med alla deltagande avkom-mor i finalen. Vid bruksprovningen i Neumunster deltog alla Clinton I:s söner och alla blev godkända. Visst kan man i de här båda fallen tala om maximalt resultat? •

”Clinton I:s vilja att prestera, en egenskap som återfinns hos hans avkomma, är i själva verket ingen direkt överraskning”

C. Chap deltog vid oS i Aten med den koreanske ryttaren Hwang Soon won.

Utökat skydd för hästtransporter

Försäkrad med insidan!

Svelands försäkring för hästtransporter ger ett unikt skydd!

Om en Svelandförsäkrad häst orsakar plötslig och oförutsedd skada inuti släpet, ersätter vår hästtransportför-säkring skadorna. Ett gratis tillägg som Sveland kan erbjuda eftersom vi försäkrar både djur och fordon.

Sveland Släp omfattar två valbara moment

Egendom - med brand, stöld, glas, räddning, ansvar och rättsskydd.

Vagnskada - ersätter yttre skador på fordonet vid trafikolycka,skadegörelseellerolyckshändelse.

www.sveland.se

Forsakra_insidan_90x260.indd 1 2009-09-09 17.11

HB SalhammE-post: [email protected] Kivsta, 733 93 Sala

Lars Bergström, Tel. 0706-8600 77, 0224-128 42

Med stor erfarenhet avkonstruktion och drift av

dessa anläggningar.www.salhamm.se

Redskap för Hästsportanläggningar.

FLYINGE HÄSTSPORT

Flyinge, f.d lanthandeln vid rondellen, Stuterivägen 2. Öppettider:

Må-Fre 11-18 • Lör-Sön 10-15

046-520 80 • 070-533 41 45

40-80%rabatt på allt!

Outlet


För att få fram en riktigt lyckad hopphäst krävs både en bra stostam och en hingst efter en bra stostam. Hingsten kan ha betydelse för exte-riören och rörelserna hos sina avkommor men det är stoet som bestämmer viljan att prestera. Av dirk willem Rosie

den Holländske journalisten Jac Remijnse är bara 30 år fyllda men har redan gjort sig ett namn som avelsexpert. Remijnse kommer från en framgångsrik uppfödarfamilj som bland annat producerat den internationelle hopphästen Quartz II Adelheid Z (Quality Touch x Zandigo), även känd som Quartz och som rids av Mylene Diedrichsmeier. Efter att ha jobbat någ-ra år på Studbook Zangersheides kontor startade han tidningen Sport Horse Breeding, ett magasin om hästsport och avel.

stolinjen viktigast ➤ Remijnse lägger tonvikten på stolinjen.

– Min grundsats är att framgången hos en sporthäst avgörs av dess genetiska bakgrund. Tittar man närmare på detta finner man kvaliteten hos goda stolinjer. En bra häst består alltid av två delar: hästen själv och dess genetiska bakgrund. Om man för-summar någon av dessa två delar gör man inget bra jobb. Min specialitet är på genetikens del av prestationsförmågan.

endast acHill-linjen Finns kvar ➤ Enligt Jac Remi-jnse består alltid de bra stolinjerna medan hingstlinjer kom-mer och går. Han ger ett exempel:

– Omkring år 1900 fanns det sex aktiva hingstlinjer i Hol-stein. Idag finns bara Achill-linjen kvar, de andra har ersatts, främst av fullblodslinjer.

Remijnse hävdar att stolinjer är dominanta över hingstlinjer. Ramzes avkommor är bevis på detta.

– Ramzes blev en stamfader till hopphästar i Holstein tack vare avkommor såsom hingstarna Ramiro och Roman. I Westphalen startade Ramzes dressyrdynastin Rubinstein! Förklaringen ligger i de olika stolinjerna i Holstein respektive Westphalen, berättar han och fortsätter:

– När man nämner Ramiro kan det vara intressant att veta att hans far Raimond endast fick en framgångsrik avkomma, nämligen Ramiro själv, på tusentals betäckningar. Varför?

Avelsexperten jac remijnse:stolinjen är nyckeln till framgångsrik avel

På grund av Ramiros utmärkta stofamilj. Capitol är efter den i aveln inte särskilt lyckade Capitano men detta hindrade inte att han blev framgångsrik! Topphingstar kan komma från dåliga fäder men aldrig från dåliga ston.

ratina z ocH robin i z ➤ – Både Ramiro och Alme är ex-empel på hingstar som kommer från förnäma stostammar. De två har kombinerats i avel många, många gånger. I Sport Horse Breeding frågade vi oss varför Ratina Z och Robin I Z blev så-dana framgångsrika kombinationer av Ramiro och Alme?

– Svaret låg hos stolinjen. Ratinas mormor vann Grand Prix i Aachen och Robin I Zs mormor Girl (Gotthard x Friesenkö-nig) var även hon en framgångsrik internationell hopphäst. (Girl döptes om till Gotin Z då hon köptes in till Zangersheide).

levisto z ➤ – Den genetiska kapaciteten hos en hingst är beroende av kvaliteten på hans stostam. Leandro produce-

– topphingstar kan komma från dåliga fäder men aldrig från dåliga ston, säger den holländske avelsexperten och journalisten jac Remijnse.


rade exakt en hopphäst nämligen Levisto Z som kommer från stolinje 4965 i Holstein. Levistos mor är den internationella hopphästen Chica Bay, helsyster till Clinton I och Clinton II. Stonas rent fysiska begränsningar gör det svårt att sprida de-ras gener till en stor population, därför behöver vi bra hingstar från goda stolinjer som kan sprida stolinjernas goda gener till en större population, säger Jac Remijnse.

val av sto avgörande ➤ – Självklart vill man ju inte ha dåliga hingstar i stonas härstamning. Dock kan inte bra hingstar hjälpa upp en medioker stostam till någon högre nivå. Bra hingstar kan bibehålla kvaliteten hos en bra stolinje och förstärka stonas goda egenskaper.

Det är helt klart att Jac Remijnse inte alls stöder konceptet att mor och far har lika stort genetiskt inflytande på avkomman.

– 50-50 procent-teorin stämmer inte, hävdar Remijnse. Tvärtom, ditt val av sto för avel är direkt avgörande för fram-tida generationers framgång eller misslyckande.

mitokondriellt dna ➤ Jac Remijnses förklaring av detta fenomen är välkänt för genetiker, mitokondriellt DNA. Man vet att stoet överför sin egen genetiska information till sin avkomma via DNA i mitokondriet i hennes äggcell. Det är bara stona som kan överföra detta DNA till fölen.

– Mitokondrierna är cellens energikälla. Forskarna lutar åt att detta är en katalysator för sportslig prestation. Hingstar kan ha betydelse för exteriören och rörelserna hos sina av-kommor, men det är stoet som bestämmer insidan, viljan att prestera.

inavel ocH outcross ➤ Remijnses råd är att använda inavel (linjeavel) som ett sätt ”förankra” åtråvärda genetiska karaktärsdrag i sporthästarnas härstamning.

– Det finns många exempel på framgångsrika sporthästar med viktiga anfäder dubblerade i härstamningen, men out-cross är minst lika viktigt. Man kan inte konstant flytta fram gränserna för linjeavel för då gör sig nackdelarna med inavel påminda. Det måste finnas balans mellan linjeavel och out-cross. I det avseendet är Holstein ett föredöme. De avlar fram hopphästar inom en begränsad population där inavel blir ett automatiskt resultat, men samtidigt skapar de genetisk varia-tion genom att använda fullblodshingstar och franska hings-tar. Dessa ”främmande” hingstar korsas med Holsteinerston för att producera nästa generation av hopphästar.

central europeisk registrering ➤ Jac Remijnse är övertygad om nödvändigheten av att skapa ett centraliserat system för att registrera information. Alla avelsföreningar har sina egna databaser, men i realiteten sker mycket lite infor-mationsutbyte mellan olika avelsföreningar och nationella ridsportsförbund.

– Med all modern IT-utrustning som finns skulle jag verk-ligen välkomna ett centralt europeiskt registreringssystem. Fullblodsaveln har visat vägen. Avel och sport är oupplösligt sammanlänkade, ett sätt är att sprida information och att finnas till hands för varandra i ett världsomspännande nät-verk, säger han avslutningsvis. •

Smidig och kraftfull

CSF MultiOneSmidig multimaskiner som är perfekta på små, trånga ytor. För lyft, transport, utfodring, utgödsling, gräsklippning mm. 11 olika modeller från 19 till 48 hk och mer är 50 olika redskap. Perfekt för hästgården!

Sponsor2791

3

Dalbyvägen, 245 33 Staffanstorp, Tel 046-25 92 70 Fr o m feb 2010 Kavallerivägen 23-42, 245 93 Staffanstorp,

Hästhållning

Djursjukvård

Naturvetenskap

www.ridgymnasiet.nu

hrg_annons.indd 1 2009-09-24 10.34


Att Zlatan Ibrahimovic har tillgång till både läkare, sjukgymnast och massör är en självklarhet. Nu börjar även hopphästar få samma behandling. Som hästägare finns det en rad yrkesgrupper du kan ta hjälp av för att förebygga skador.

Av Maria André • Foto Jan Gyllensten • Lisa Höines

toppidrottsmän>>

behandla hopp-hästarna som


när zlatan ibraHimovics knäskålssena krånglade inför Sveriges landskamp mot Brasilien i mars 2008 var det inte bara en person som uttalade sig, utan det fanns ett helt team av läka-re och sjukgymnaster som genast stod till hans förfogande.

Likadant börjar det bli för hopphästarna. I och med att sporten har blivit mer professionell och att allt yngre hästar sätts i systema-tisk träning, ställs också större krav på förebyggande behandling.

Flemming Winberg är chefsveterinär på Regiondjursjuk-huset i Helsingborg, en av de kliniker i Sverige där man ar-betar tillsammans i team för att snabbare hitta rätt diagnos och behandling. Fysioterapeuten Jessica Sjöholm och hovsla-garen och fysioterapeuten Anders Malmberg är två personer som Flemming Winberg ofta rådfrågar.

– Det är ett väldigt bra sätt att arbeta på, eftersom det lig-ger i allas intresse att hästen ska bli frisk så fort som möjligt. Ingen yrkesgrupp kan ha hela kunnandet och alla kan bidra utifrån sin horisont, säger han till Show Jumping.

Hästarna Håller längre ➤ Flemming Winberg har tidigare varit veterinär för fälttävlandslandslaget, där häs-

tarna regelbundet fick tillgång till både massör och fysiotera-peut. Han menar att det är en av anledningarna till att flera hästar i landslaget fortfarande kan tävla på hög nivå. Linda Algotssons 19-årige Stand by Me blev exempelvis elva i EM så sent som i september i år.

Flemming Winberg tycker att andra yrkesgrupper kan föra in ett nytt perspektiv.

– Den stora fördelen med att använda sig av en kiroprak-tor, fysioterapeut eller massör på regelbunden basis är att man lär känna hästarnas anatomi ordentligt. Man får en bättre bild av deras svagheter och spänningar.

Jessica Sjöholm är fysioterapeut och delar sin arbetstid mellan Regiondjursjukhuset i Helsingborg och det egna fö-retaget Equifys. När hon är ute och behandlar hästar i egen regi använder hon sig framför allt av kiropraktik för att lösa upp spänningar. Ofta är det ryggproblem som är boven.

ryggproblem ➤ – När en hopphäst har en begränsning i sin rörlighet och inte kan använda ryggen ordentligt hoppar den forcerat och flackt. Eller så landar den dåligt och belastar

jessica Sjöholm, fysioterapeut. olof Ingdam-Lindgren, sadelutprovare.


Telefon: Kicki +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22. www.pharmalight.se

ww

w.tuktuk-co.se

Följ inte utvecklingen. LED den!

P R E S T A T I O N S H Ö J A N D E – F Ö R E B Y G G A N D E – L Ä K A N D E

Warp™ – orig

inalet från N

asa

Behandling med Photizo™

Nicole Holmén – Aernst

LED-ljusterapi det läkande ljuset. NASA visade redan under sina tidiga rymdresor att människo-krop-pen behöver ljus för att kunna läka sår. LED- (Light Emitted Diode) industrin har efter ledande forskares arbete, tillverkat dioder som sänder ljus i de våglängder som kroppen kan tillgodogöra sig. Kunskapen i PharmaLight om LED på animalmarknaden är klart ledande. Vi har tillsammans med olika LED-leverantörer, veterinärer, elitryttare och tävlingsstall byggt upp en gedigen kunskap utan motsvarighet.

Rätt pris och kort

behandlingstid!Kontakta oss redan idag!

OBS pris!

255:-/mån (vid 36 mån leasing, 0911)

WARP 10

>>

ett fram- eller bakben extra mycket. Om hästen konsekvent landar eller hoppar av dåligt leder det till en ökad belastning och därmed löper den en större risk för förslitningsskador. Det kan i slutändan leda till hältor, säger Jessica Sjöholm.

Jessica har alltid en dialog med hästägaren om vad man själv kan göra för att problemen inte ska återkomma. Hon ser ofta att det är en alltför ensidig träning som leder till att häs-tarna blir stela.

– Det jag ofta försöker föra fram är vikten av variation i träningen. Jag försöker få ryttarna att våga prova lite annor-lunda saker. Det bästa är en mix av konditionsträning, smi-dighetsträning och uthållighet.

Jessica brukar också ge en rad stretch- och massageövningar som ägaren eller ryttaren själv kan göra för hästen. Dess- utom tar hon upp andra aspekter, så som skoning och sadel-tillpassning.

Hovslagare till stor Hjälp ➤ Flemming Winberg håller med om att hovslagaren kan vara till stor hjälp i det förebyggande arbetet. På hopphästar utsätts hovlederna för

mycket belastning och kan behöva lite extra hjälp. Han pe-kar på flera åtgärder som är ganska enkla att genomföra.

– Det finns olika skomodeller som kan underlätta, en är Classic Roller, som drar bak hästens överrullning när den lan-dar. Men det finns också skor som bromsar hästens steglängd. En del unga hästar kan ha svårt att kontrollera sin steglängd och då kan en sådan sko vara till stor nytta, säger han.

Jessica Sjöholm menar att vissa hästägare har alldeles för långa intervaller mellan skoningarna vilket kan slita på hästens leder.

– Jag jobbar mycket inom galoppsporten och där är sju, åtta veckors intervall helt otänkbart. Skoningen är en färskvara. Både slitaget på skorna och den förändrade balansen i hoven leder med tiden till ökad påfrestning av hästens extremiteter. Ibland kan man vara tvungen att gå ner till treveckorsintervall för att korrigera en felaktighet.

en sadel som passar ➤ En annan faktor som kan leda till skador är felaktiga sadlar. Om bomvidden är för smal eller om sadeln alltid halkar för långt fram eller är fel i pass-form till hästen eller ryttaren, kan det hindra hästens na-

1. När du väljer en alternativ behandlare, gå på rekommendatio-ner från duktiga tränare eller ryttare. Be också om referenser från behandlaren.

2. Du ska snabbt få förtroende för personen. Han eller hon ska ge ett seriöst intryck och ha god kännedom om hästens anatomi.

3. Du ska snabbt se resultat av behandlingen, två till tre gånger ska räcka för att lösa enkla spänningar.

4. Välj gärna en terapeut/alternativbehandlare som samarbetar med en veterinär. Då kan du vara säker på att hästen får rätt behandling.

att tänka på vid alternativa behandlingar:

Flemming winberg, chefsveterinär.


turliga rörelsemönster. Det kan leda till att den inte får upp frambenen ordentligt i språnget.

Olof Ingdam-Lindgren driver tillsammans med sin hustru Ingdams, ett känt dansksvenskt företag för sadlar. Han har mer än tjugo års erfarenhet av sadelutprovning och anlitas av ett stort antal toppryttare inom såväl hoppning som dressyr. Ett tydligt exempel på det är OS i Hongkong 2008 där en del av hans kunder deltog.

– Det vanligaste felet hoppryttare gör är att använda sadlar med för smal bomvidd och att de sadlar för långt framme på hästen. Sadlarna trycker på skuldrorna och belastar frambe-nen på ett skadligt sätt, säger han.

Olof ger rådet att kontakta en erfaren sadelutprovare som också kan ”läsa hästen” och har många olika märken i lager eftersom ett märke sällan passar alla hästar.

– Man ska också komma ihåg att hästen kan ändra sin form. Särskilt om man har köpt en ny häst eller om man äger en unghäst, då är det viktigt att kontrollera sadelns passform med några månaders mellanrum till en början. Annars kan det räcka med en årlig kontroll och ett kontrol-lerande ”ryttaröga” i vardagen.

Hästar i Hård träning ➤ Men vilken typ av hästar är det som framför allt behöver förebyggande behandling som massage, fysioterapi och kiropraktik?

Flemming Winberg gör en jämförelse med oss människor. Han menar att det framför allt är hästar som är i hård trä-ning som behöver kontrolleras lite extra.

– De flesta hästar rids i lättare arbete i cirka en timme om dagen. De är lika mycket atleter som moster Agda som går promenader med stavar några gånger i veckan. Man måste anpassa nivån på förebyggande behandling efter hur hårt hästen jobbar.

Veterinärkontroller en gång i halvåret är en bra förebyg-gande åtgärd för en hårt arbetande häst, oavsett ålder. Kontrollen ska alltid läggas efter en period av intensiv trä-ning. Mellan veterinärbesöken kan man använda sig av massör eller kiropraktor för att behandla spänningar. På det sättet kan man lättare upptäcka en begynnande inflam-mation.

ibland bara en känsla ➤ Jessica Sjöholm har märkt att hoppryttare ofta anlitar henne när hästen visar nedsatt prestationsförmåga eller en rörelsestörning som veterinären inte rår på.

– Men det kan också vara en förändrad känsla i ridningen. Det ska man vara vaken på som ryttare. Om det exempelvis plötsligt blir krångligare med höger galoppfattning eller det känns annorlunda i avsprånget kan det vara spänningar som kan åtgärdas med kiropraktik.

Flemming Winberg ser många fördelar med att olika yrkes-grupper jobbar tillsammans för att främja hästens hälsa.

– På Regiondjursjukhuset i Helsingborg har det betytt enormt mycket för oss att samarbeta. Vi löser ju så många fler skador nu. Vi har sett häst efter häst som har haft problem i flera år och nu blivit skadefria. •

”Man måste anpassa nivån på förebyggande behandling efter hur hårt hästen jobbar”

Flemming Winberg


maSSaGeDe flesta hästmassörer är utbildade på Axelsons Animal Mas-sage School, som funnits i tio år i Sverige. Utbildningen tar ett år och teori varvas med praktik.Pris: Cirka 350–700 kr exklusive reskostnad.

KIroPraKtIKEn kiropraktiker för häst manipulerar kroppsdelar med hjälp av snabba handrörelser, vissa använder en gummiklubba till hjälp. Hästkiropraktiker har varierande utbildningsbakgrund. Välj gärna en kiropraktor som har en humanutbildning i grunden, exempelvis sjukgymnast eller kiropraktor för människa eller en behandlare med god kännedom om hästens anatomi.Pris: Cirka 700–850 kronor exklusive reskostnad

häStfySIoteraPIFysioterapeuten använder sig framför allt av djupgående mas-sage och stretching för att reducera spänningar. De som kallar sig hästfysioterapeuter har ofta gått en tvåårig privat utbild-ning hos Svensk Terapeut AB.Pris: Cirka 1100–1300 kr exklusive resekostnader.

Alla angivna priser är för en behandling.

eQUIteraPIEquiterapeuter använder sig av en rad metoder, exempelvis kiro-praktisk behandling, laserterapi, akupunktur, massage och stret-ching för att lösa upp muskelspänningar. Medlemmar i Svenska Equiterapeutförbundet är ansvarsförsäkrade via Folksam.Pris: Cirka 600–750 kr för en behandling.

Olika alternativa behandlingar

Success isn‘t just a Matter of Luck

A fine feeling when selecting, a good hand in training and a sure eye when it comes to marketing.

These components melt into a harmonious whole at the Ramsbrock Stables. In Artland, the hand

for success in the future is dealt when the horses are being raised.

Many of the horses that win prestigious ribbons today on all continents started their careers at the Ramsbrock Stables.

Get in touch with us. We‘d be glad to help you and look forward to your call.

Im Kleeblatt 3 · Ortsteil Bottorf · D-49637 Menslage · Phone 0049(0)5437/751 · Fax 0049(0)5437/1526Internet: www.stall-ramsbrock.de · E-Mail: [email protected]

Ramsbrock

horsesfrom the best

hands

H o r s e s f ro m t h e b e s t h a n d s


HoppHästklubben informerar

Så känns vi igen!Köp Hopphästklubbens nya snygga keps och visa att du genom ditt medlemskap aktivt är med om att utveckla svensk hoppsport och hopp-hästavel!

Sätt in 80 kronor på bankgiro 5447-3681 så får du kepsen hem i din brevlåda! Glöm inte att ange din adress.

show Jumping blir en prenume-rerad tidningsedan i november 2008 har Show Jumping kommit ut med fem utgåvor, fyllda med fakta om hopphästar och hopphästavel. Responsen från er läsare har varit oerhört positiv! Det finns uppenbar-ligen ett stort behov av en specialinriktad hopphäst-tidning.

För att fortsatt kunna erbjuda högsta möjliga kvalitet på artiklar och reportage kommer Show Jumping att bli en prenu mererad tidning från och med 2010. Detta gäller för alla med undantag för Hopphästklubbens medlemmar som kommer att få tidningen utan kostnad som en medlemsförmån.

Under 2010 kommer vi att ge ut fem fullmatade ut-gåvor av Show Jumping och de får du direkt hem i brev-lådan för endast 200 kr inklusive moms. De närmaste veckorna kommer du att få en prenumera tionsavi, betalar du den får du tidningen utan uppehåll.

Trevlig läsning!Agneta Lilliehöök

Ge bort tidningen

Show Jumping i julklapp!

”Faktaspäckad, inspirerande och mycket intressant”

Tidningen för dig som satsar på hopphästavel,

tävlings hoppning eller helt enkelt är mycket

intresserad av hopphästar.

Namn:

Adress:

Postnr: Ort:

Telefon: E-post:

Frankerasej

Mottagarenbetalarportot

LIME ABShow Jumping

SVARSPOST20084550023320SVEDALA

Julerbjudande!ett helår, fem utgåvor för 200 kr (inklusive moms)

Dukanävenbeställadinprenumerationpå[email protected]öcknamFribing040-408680

Skicka inga pengar nu – inbetalningskort kommer. ShowJumpinggesutavLimeABisamarbetemedHopphästklubben.

Svarskupong

God Jul & Gott Nytt Årönskar Hopphästklubbens Styrelse

Wisswood Stallströ i ny förpackning.

Om du missat det så har vi bytt namn!

Samma dammfria kutterspån helt fritt

från kemiska rester och impregnerat

virke – uppskattat av hästägare över

hela landet. Används med fördel även

inom annan djurhållning.

Beställ direkt på 0393-216 50. Mer info

hittar du på www.vidastallstro.se

VIDA Stallströ och VIDA Pellets är varumärken inom VIDA Energi som ingår i sågverkskoncernen VIDA. Mer information: www.vida.se

– På din sida!

VIDA STALLSTRÖ

t.o.m. 17/12

Hööksför ryttare, häst & hund

15%rabatt15%rabatt

� � � Hjälmar

� � � Schabrak

� � � Säkerhetsvästar

� � � Hundsortimentet

� � �

� � �

� � �

� � �

på...

ordertel: 020-69 10 00 www.hooks.se

ordertel: 020-69 10 00 www.hooks.se

För öppettider under helgdagarna,kontakta din butik eller kika på vår hemsida www.hooks.se

BORÅS · 033-20 51 20 HALMSTAD · 035-10 59 70 HELSINGBORG · 042-37 99 41 KALMAR · 0480-411 700 KARLSTAD · 054-21 64 00 KUNGENS KURVA · 08-556 460 10KÅLLERED · 031-94 02 30 LINKÖPING · 013-35 15 15

MALMÖ · 040-94 70 75 SUNDSVALL · 060-66 40 05 UDDEVALLA · 0522-868 61 UPPLANDS VÄSBY · 08-590 847 70 UPPSALA · 018-10 37 05 VALBO - GÄVLE · 026-66 19 00 VÄSTERÅS · 021-30 81 50

15 butiker i Sverige

För att kunna leverera dina varor innan jul måste vi ha din order senast den 17 dec.

Ella

Klappar till jul...

* Kan ej kombineras med andra rabatter.

Klappar till jul...

Returadress:Hopphästklubben c/o Lime ABtejarps gård, 230 41 Klågerup

posttidning b

showjumping_2009_04

Documents