2011-01-13

Jämställdhet och genus i järnvägsplaneringen (JämPlan)

Charlotta Faith-EllÅsa Aretun

Syfte

Syftet med projektet är att identifiera och utveckla samt testa användbara metoder för hur genus och jämställdhet bättre ska kunna integreras i utvecklingen av järnvägssystemet.

Forskare i projektet

Fil.dr Charlotta Faith-Ell, WSP

Fil.dr Lena Levin, VTI

Fil.dr Åsa Aretun, VTI

Fil.dr Susanna Nilsson, WSP

Forskningsprojektets upplägg / metod

Etapp I – Explorativ fas

a) kartläggning av existerande metoder

b) analys av två genomförda järnvägsplaneringsprojekt (Svealandsbanan och Mälarbanan)

c) utveckling av metod för att integrera jämställdhet i järnvägsplaneringen

d) sammanställning av lägesrapport

Etapp II – Implementeringsfas

a) Deltagande vid framställning av förfrågningsunderlag för planeringsprojekt

b) Beställarstöd och projekteringsstöd

c) Utvärdering av modellen

d) Analys av resultat

e) Sammanställning av forskningsrapport.

Resultatet av kartläggningen

Svealandsbanan och Mälarbanan

Jämställdhet finns med i förfrågningsunderlagen

Efterfrågas inte av beställaren under projektets gång

Antalet kvinnor och män räknas vid samråden

Syftet med kartläggningen: att skapa en förståelse av problematiken kring jämställdhetsintegrering i järnvägsplaneringen

Svealandsbanan

Två utredningar 2007 och 2009

Jämställdhet tas upp som ett av flera projektmål: Kvinnors och mäns synpunkter ska ges lika stort utrymme under planeringen. Åtgärderna ska bidra till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses.

Konsekvensanalys saknas (andra aspekter analyseras t ex kostnader, tillgänglighet, restid och miljö)

Samlade bedömningen år 2007 (saknas år 2009):”Utredningsalternativen är likvärdiga avseende jämställdhet.”

Dokumentet beskriver ej hur man kommit fram till denna slutsats. Vidare saknas en återkoppling till de inledande delmålen rörande jämställdhet.

Mälarbanan

Projektmålen

”Kvinnors och mäns synpunkter ska ges lika stort utrymme under planeringen.

Åtgärderna ska bidra till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodo-

ses.”

Robusthetstest ur ett jämställdhetsperspektiv

Robusthetstest (I)

Bedömningarna av stationerna längs med Mälarbanan har robusthetstestats

ur jämställdhetsperspektiv. Det är svårt att spekulera i vad som är ett relevant

jämställdhetsperspektiv i ett 2020-perspektiv. Vi har därför i robusthetstestet

anbringat ett tydligt 2007-prespektiv, där vi utgått ifrån dagens kunskap och

förståelse för skillnader i hur män och kvinnor värderar och använder olika

färdmedel. Det ”kvinnoperspektiv” som vi här lyfter fram är i lika hög grad gil-

tigt för en resurssvag och otrygg man som är beroende av kollektiva färdmedel

i vardagen.

Robusthetstesten gjordes enligt en enkel princip där faktorer som anses på-

verka den faktiska och upplevda tillgängligheten för kvinnor i särskilt hög grad

har uppvärderats med en faktor två. De faktorer som har valts ut är baserade

på tillgänglig forskning om kvinnor och mäns resmönster och värderingar.

Robusthetstest (II)

Följande antagande har gjorts:

Kvinnor har i lägre utsträckning körkort och tillgång till bil

Kvinnor är beroende av att kunna uträtta ärenden i samband med arbetsresor

Fäster större vikt vid trygghet

Robusthetstest (III)

Robusthetstestet visar att stationen i Sundbyberg har den bästa tillgänglighe-

ten med kollektivtrafik samt även bedöms vara den mest effektiva bytespunkten

med goda omstigningskvalitéer blir resultatet från robusthetstestet att sta-

tionen i Sundbyberg (oavsett höjdläge) får den högsta bedömningen. Den sam-

manvägda bedömningen av Sundbyberg som bytespunkt blir ännu högre då ett

jämställdhetsfokus läggs på bedömningen.

Synen på manligt och kvinligt

Jag betraktar människor som människor. Det finns därför inte ett behov av

särbehandling. Två grupper som jag kan se är istället barnhämtare och ej

barnhämtare oavsett kön. Frågan är: tillgodoser vi barnhämtargruppen?

Man skriver män och kvinnor. Det borde vara andra saker utifrån det rollspel

vi normalt sett har.

Kvinnor reser mer kollektivt och män mer med bil – utbyggnad av järnväg innebär därför att jämställdheten ökar

Robusthetstestet väljer man att peka ut ett så kallat ”kvinnoperspektiv” Definieras genom att beskriva ”en resurssvag och otrygg man som

är beroende av kollektiva färdmedel i vardagen”. Ett av grundantagandena för bedömningen av bytespunkterna att: ”kvinnor

fäster större vikt vid trygghet”.

Problem förknippade med dessa resonemang

1) Ett cirkelresonemang kring kvinnors resor samt

2) En risk att förstärka skillnader

Jämställdhetsmålet status i relation till andra mål

Respondenterna anger under intervjuerna att det överskuggande målet för all

infrastrukturplanering är det ekonomiska målet i det övergripande målet för

transportpolitiken vilket anger att:

”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och

långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i

hela landet.”

Skälet till att man väljer att prioritera det ekonomiska målet är att det inte finns

något värde på jämställdhet eller miljö när man räknar nyttor med ett projekt.

Sammanfattning av intervjuerna– brister och begränsningar

Jämställdhet följs inte upp under projektets genomförande

Inga krav finns i kontraktet att konsekvensbedöma jämställdhet, det räcker med att man tar upp aspekten i projektmålen

Brist på kompetens hos både beställare och utförare

Jämställdhet är inte ett prioriterat område inom järnvägsplaneringen

Jämställdhetsmålet har på samma sätt som miljömålen en lägre vikt än det ekonomiska målet

Trafikprognoserna utgår från att kvinnor och mäns resmönster och behov ser lika dana ut vid prognosåret som idag

Dålig koppling till andra aktörer

Sammanfattning av intervjuerna – behov

Hjälp att bryta ner jämställdhetsmålet till mer konkreta mål – hur det kan användas i väg- och järnvägsprojekt

Identifikation av problem – det är oklart vilket problem som ska lösas Checklista på aspekter – en lång lista som man får sortera och välja ut ifrån,

som man kan avgränsa från. Det behövs av samma skäl som för MKB Exempelsamling En dokumentation som redovisar konsekvenserna mellan olika skeden på

samma sätt som med MKB Erfarenhetsvärden – ”om det är så här trångt då känner man följande… ” Att bristerna i olika modeller tydliggörs och diskuteras Tydligare krav i förfrågningsunderlagen vad som förväntas av

jämställdhetsdelen i projektet Tydligare krav i förfrågningsunderlaget på kompetens hos ansvarig för

jämställdhetsfrågorna i uppdraget

Precisering av jämställdhetsmål inom transportplaneringen

Dagens precisering

•arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle (Näringsdepartementet, 2009).

Precisering i Jämplan

•Jämställt samhälle - politisk prioritering – fyra nationella jämställdhetsmål (1994-)

•Jämställdhetsintegrering inom staten – verksamhetsanpassa de fyra jämställdhetsmålen

•Vad ska utredas/prioriteras i utredning? Vilka planeringsunderlag ska tas fram?

Att utreda/planera i förhållande till att uppnå verksamhetsmål på jämställdhetsområdet

Anpassning av de fyra målen till järnvägsplaneringen

1 Jämn fördelning av makt och inflytande

• Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen.

Vad visar forskningen? Planeringsunderlag

2 Ekonomisk jämställdhet

• Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Järnvägssystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.

Vad visar forskningen? Planeringsunderlag

Anpassning av målen till järnvägsplaneringen

3) Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

• Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Järnvägssystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.

Vad visar forskningen? Planeringsunderlag

4) Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

• Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med tågtransporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.

Vad visar forskningen? Planeringsunderlag

1 Jämn fördelning av makt och inflytande

Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen.

Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen.

Planeringsunderlag

• Analys av sammansättningen i den egna och konsulternas organisation

Notera: 50/50 innebär inte jämställdhet. Vem har vilka poster etc.

• Samråd med allmänhetenVälj aktivt metoder som rekryterar medborgare från olika grupper

Utvärdera samråden:

>40 av det ena könet innebär att samrådet inte lyckats uppnå målet – ska samrådet kompletteras med någon annan metod?)

Hur och vem kommer till tals?

Ekonomisk jämställdhet/Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet ( mål 2 & 3)

• Järnvägssystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.

• Järnvägssystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.

Utredningar: av vilken tillgång till utbildning och arbete som järnvägsprojektet kan förväntas bidra med för män respektive kvinnor, hinder och möjligheter för män respektive kvinnor att nyttja infrastrukturen för tillgång till ett utökat utbildnings- och arbetsmarknadsutbud i regionen

Planeringsunderlag

• Lokaliseringsanalys av kvinnors och mäns arbetsplatser/utbildning

• Analys arbetstidsförläggning

• Analys pendlingsmönster

• Analys arbeta heltid/deltid – hämta och lämna inom barnomsorg (tidsvaneundersökningar, omsorgsstatistik)

.

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Planeringsunderlag

• Utredningar av hur trafik- och bebyggelseplanering i och kring stationsmiljöer kan åstadkomma befolkade offentliga rum vid olika tidpunkter på dygnet för att undvika rädsla och risk att utsättas för könsstrukturerat våld.

• Trygghetsskapande åtgärder avseende den fysiska gestaltningen av stationsmiljöer, anslutande parkeringar och hållplatser.

• Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med tågtransporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.

Fallstudie

Simrishamnsbanan

Skurbron vägutredning

Simrishamnsbanan - Krav vid upphandling

Allmän beskrivning av uppdraget

Precisering av uppdraget

Jämställdhet

[..] Detta innebär att det i uppdraget ska genomföras en systematisk analys från ett jämställdhetsperspektiv av de olika utredningsalternativen. Ett förslag till angreppssätt som skulle kunna användas är JämKAS Bas. En beskrivning av denna metod återfinns i dokumentet: JämStöds Praktika - Metodbok för jämställdhetsintegrering.

Samråd

Samrådet är en viktig del av planeringsprocessen vid vilket det är viktigt att alla grupper som berörs av projektet både direkt och indirekt bereds möjlighet att delta. Det är därför viktigt att konsulten i sin planering av uppdraget identifierar ett arbetssätt där man så långt som möjligt försöker inkludera de olika grupper som berörs av projektet.

Simrishamnsbanan - Anbudsutvärdering

Krav på TA för jämställdhet: Mervärde ges för dokumenterad kunskap i jämställdhetsintegrering i

infrastrukturplanering. Mervärde ges även för tidigare genomförda jämställdhetsanalyser för infraprojekt.

Andel teknikansvariga kvinnor resp män Andel medarbetare i uppdraget som genomgått någon form av

jämställdhetsutbildning innan upphandlingen Planen för jämställdhet värderas utifrån följande kriterier:

Planen bör vara aktuell, dvs. ej äldre än 12 månader Jämställdhetsplanen bör vara upprättad i samverkan med representanter för

arbetstagarna För att en jämställdhetsplan ska vara effektiv bör den ha karaktären av en

handlingsplan i vilken mål och åtgärder finns. Detta innebär att kvalitativ jämställdhet premieras framför kvantitativ jämställdhet (dvs pekar planen på hur man arbetar med en aktiv jämställdhetsintegrering i företaget jämfört med att enbart räkna huvuden?)

Simrishamnsbanan - Anbudsutvärdering

Konsultens uppdragsorganisation

Organisation och kompetenskrav

Detta innebär att:

Funktionsansvarig (FA) för jämställdhet måste anges i anbudet.

FA för jämställdhet ska delta vid projekteringsmöten

Alla som arbetar mer än 100 timmar i uppdraget måste genomgå Banverkets

jämställdhetskurs (e-learning). FA för jämställdhet måste genomgå kursen.

Konsulten ska bifoga sin jämställdhetsplan, jämställdhetspolicy,

mångfaldhetsplan eller antidiskrimineringsplan till anbudet

Tack!

Charlotta Faith-Ell WSP charlotta.faith-ell@wspgroup.se

Åsa Aretun VTI asa.aretun@vti.se

Lena Levin VTI lena.levin@vti.se