Dynamisk respons av kvinnor och män vid enupphinnandekollision

Anna CarlssonIndustridoktorand1),2)

1) 2)

➯ Översättning från engelskan: PISKSNÄRT

➯ Egentligen en beskrivning av nackens rörelsemönsterunder ett krockförlopp.

➯ Denna påtvingade rörelse kan ge upphov till skador i nackens mjukdelar som kan ge smärta och/eller andra besvär och detta kallas i dagligt tal för whiplash-skada– en övergripande beskrivning.

➯ Skadan är svår att diagnostisera – mjukdelsskada.

➯ Sannolikt finns det flera olika skademekanismer.

Vad är WHIPLASH?

Sverige (årligen):➯ 30 000 anmäler nackbesvär

efter trafikskada.

➯ 1 500 bedöms få >10 % invaliditetsgrad (Trafikskadenämnden)

➯ 500 helt arbetsoförmögna till följd av whiplash-relaterade besvär (Försäkringskassan)

➯ Kostnad: >4 000 000 000 SEK

Källa: Whiplashkommisionens slutrapport, 2005

Statistik

➯ Kvinnor har 40 - 200% högre risk att få en whiplash-skada i lågfartskollisioner jämfört med mänKihlberg (1969) States et al. (1969)O’Neill et al. (1972) Huelke & Marsh (1974)Thomas et al. (1982) Otremski et al. (1989)Evans (1992) Laberge-Nadeau et al. (1993)Morris et al. (1996) Dolinis (1997)Krafft et al. (1997) Lundell et al. (1998)Lövsund et al. (1998) Richter et al. (2000)Jakobsson et al. (2000) Jakobsson et al. (2004)Jakobsson (2004) Jonsson (2008):

etc.

Whiplash - Kvinnor

➯ Högst risk för whiplash-skada i upphinnandekollisioner

➯ Låga hastigheter (<20 km/h)

➯ Olika risk för olika bilar/säten.www.folksam.se

Upphinnandekollisioner

Ex 1Ex 1

Ex 2Ex 2

Ex 3Ex 3

(Upphinnandekollisioner)

0

5

10

15

20

25

Number of volunteers

Severy et

al., 1955

Mertz och

Patrick,

1967 and

1971

McConnell

et al., 1993

and 1995

Geigl et al.,

1994

Scott et

al., 1993

Matsushita

et al., 1994

Szabo et

al., 1994

Siegmund

et al., 1997

Kaneoka

et al., 1999

Hell et al.,

1999

Linder et

al., 1999

Davidsson

1999

Watanabe

et al., 2000

Ono et al.,

2006

MaleFemale

0

5

10

15

20

25

Number of volunteers

Severy et

al., 1955

Mertz och

Patrick,

1967 and

1971

McConnell

et al., 1993

and 1995

Geigl et al.,

1994

Scott et

al., 1993

Matsushita

et al., 1994

Szabo et

al., 1994

Siegmund

et al., 1997

Kaneoka

et al., 1999

Hell et al.,

1999

Linder et

al., 1999

Davidsson

1999

Watanabe

et al., 2000

Ono et al.,

2006

MaleFemale

0

5

10

15

20

25

Number of volunteers

Severy et

al., 1955

Mertz och

Patrick,

1967 and

1971

McConnell

et al., 1993

and 1995

Geigl et al.,

1994

Scott et

al., 1993

Matsushita

et al., 1994

Szabo et

al., 1994

Siegmund

et al., 1997

Kaneoka

et al., 1999

Hell et al.,

1999

Linder et

al., 1999

Davidsson

1999

Watanabe

et al., 2000

Ono et al.,

2006

MaleFemale

Publikationer – Antal män och kvinnor i varje testserie

Voluntärprov

Studera dynamisk respons för män och kvinnor i upphinnandekollisioner genom att:

Jämföra voluntärförsök med kvinnor med tidigareutförda voluntärförsök med män, Davidsson et al. (1999), i samma provuppställning.

� Generera responskorridorer för kvinnor� Skadekriterier� Peak-värden

Syfte

Davidsson et al. (1999)� 5 män� Storlek: 50-percentil man

Denna studie� 8 kvinnor� Storlek: 50-percentil kvinna� Slädprov (upphinnandekollision)� ∆v 7 km/h� Labsäte� Samma provuppställning som i de tidigare proven med män� Korridor = medelvärde ± 1SD

Metod

Bullet sledTarget sled

Bending bar

VbulletVtarget

Huvud T1 (första bröstkotan)Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

20

13ms

Horisontell Acceleration

Maxvärdena för kvinnorna var40% högre and 18% tidigarejämfört med männen.

Huvud T1Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Huvud relativt T1Kvinnor

Män

27%

50%

Horisontell Rörelse

Huvud relativt Upper TorsoKvinnor

Män

Huvud Upper TorsoKvinnor

Män

Kvinnor

Män25% 36%

50%

Vinkeländring

Män: 86 mmKvinnor: 62 mm

Avstånd:

Kontakt:MänKvinnor

9471MEDEL:

[ms][ms]

Huvud till Huvudstöd

Kontakt

Huvud till Huvudstöd

886.3623.4MEDEL:

[ms][m2/s2][ms][m2/s2]

MänKvinnorNIC

Boström et al. (1996)

NIC(t) = 0.2 arel(t) + vrel(t)

Gränsvärde: 15 m2/s2

NIC (Neck Injury Criteria)

Krockdockor

Längd [mm]

Längd-fördelning av kvinnliga och manliga förare i EnglandPheasant S andHaslegrave CM(2006)

HIII 5% kvinna Längd (stående): 1,510 mVikt: 46,82 kgFrontala prov i hög hastighet

HIII 95% manLängd (stående): 1,873 mVikt: 102,73 kgFrontala prov i hög hastighet

BioRID 50% manLängd (stående): ~1,77 mVikt: 77,7 kgUpphinnandeprov i låg hastighet

Kvinnor Män

Studier / Rekommendationer

Ytterligare voluntärstudier med kvinnor och män för attundersöka skillnader rörelsemönster i upphinnandekollisioner.

Ytterligare voluntärstudier med kvinnor och män för attundersöka skillnader rörelsemönster i upphinnandekollisioner.

Matematiska- och/eller dockmodellerMatematiska- och/eller dockmodeller

Utvärdering av skadekriterierKullgren et al. (ESV 2003) Linder et al. (IRCOBI 2004)

Utvärdering av skadekriterierKullgren et al. (ESV 2003) Linder et al. (IRCOBI 2004)

Möjlighet att utveckla och utvärdera nyaanti-whiplashsystem för alla vuxna åkande

Möjlighet att utveckla och utvärdera nyaanti-whiplashsystem för alla vuxna åkande

Hybrid III Kvinnlig BioRID?Illustration: Herbert Müdsam

Tack till:

Finansieringen: Testanläggningen: