till medarbetare i borås stads förvaltningar och bolag 2014 nr 2

Schyssta relationer

2

Att jobba i projekt kan vara så effektivt och roligt. Det ger chansen att testa nya metoder, idéer och arbetssätt. Dessutom ger det möjlighet att driva utvecklingen framåt. Det kan också ge oss som medarbetare chansen att själva ta ansvar för ett område eller att få arbeta med personer i organisationen som vi sällan möter an-nars. Många projekt går vidare och blir till viss del var-dag för oss. Godbitarna lyfts ut och blir rutin. Ibland är det förstås bara en engångsinsats, när projektet är avslutat så är också jobbet med just den frågan inte längre aktuell.

Med tanke på det så är det väldigt kul att Social Omsorgsförvaltningens projekt Schyssta relationer och Schysst attityd lyfts in precis som de är i verksamheten.

Verksamhetsutvecklaren jag pratade med berättade om otroligt engagerad personal som såg projekten som så viktiga att de kunde gå in på lediga dagar för att få det att gå ihop. Så går det förstås inte att ha det hela tiden på jobbet men under en period kan det vara både roligt och givande.

Kul också att projekten blev så bra att det blivit en del av den ordinarie verksam-heten.

jobblustprojektarbetet kan ge nytändning

An

svar

ig r

edak

tör:

Ch

arlo

tte

Oh

lsso

n K

onta

kta

mig

gär

na

på

033-

35 7

0 68

ell

er c

har

lott

e.ol

sson

@b

oras

.se.

O

m d

u h

ellr

e vi

ll s

kick

a b

rev:

Sax

en, B

orås

Sta

d, 5

01 8

0 B

orås

• U

tgiv

nin

g: M

ars,

ju

ni,

okto

ber

, dec

emb

er.

Om

slag

sbil

d: A

nn

a Si

gge

An

svar

ig u

tgiv

are:

Mar

ie I

ngv

arss

on •

ISS

N 1

102-

0156

Charlotte Ohlssonredaktör

Äntligen! Nytt intranät på

gång i Borås Stad.

Schyssta projekt som blivit vardag i Borås.

Teacher of the year finns självklart på Sven Erikson.

sid 4

sid 6-7

Alltid i Saxen:• Svantes

ledare sid 5• Korsord

sid 19

sid 12-13

3

”

eti t l n

bild EVALENA KARLSSON

KOMMU­NIKATÖR Elisabeth EliasonArbetsplats: Stads-delsförvaltningen Öster, staben

Ålder: 47 år med 17 år i yrket.

Mer tid för att få bort delade turer.

Finlir för att vi ska för-stå nya it-plattformen

Stora evenemang har gjort en säkerhetsnål nödvändig. sid 10-11

50 personer provar nytt it-utbildningsprogram. sid 14

Nu ska vi kommunicera mer och framtidssäkrat. sid 8-9

sid 18

sid 20

När jag som 17-årig gymnasist satt i kassan på Ica i Boden för att dryga ut en skral ekonomi, minns jag att jag tänkte: ”I framtiden vill jag ha ett jobb som jag tycker känns menings-fullt.” Idag tycker jag själv att jag har ett yrke som enklast är att likna vid en blombukett med stor variation på blommor-na. En av de kanske viktigaste sakerna jag gör är att hjälpa medarbetare att nå fram med sina budskap. Det kan handla om en chef som behöver berätta om nya arbetsrutiner till sina medarbetare. Eller så har ett projekt som stöttar barn med behov av extra stöd inom skolan startat, och både skolpersonal och föräldrar behöver få information om detta. En av de tveklöst bästa sakerna med mitt jobb är att jag i egenskap av skribent får chansen att träffa så många intressan-ta medarbetare och se så många olika yrken och verksamheter vi har i Borås Stad. Visste du till exempel att det finns en för-skoleavdelning på Sjöbo som tillbringar varje onsdag förmid-dag på Djurparken under vinterhalvåret?

Mindre roligt är det de dagar som jag är ”näst sist i kedjan”. Det är dagarna då jag behöver göra en layout på en trycksak och underlaget till trycksaken kommer med en, visserligen oftast försynt men dock, fråga i stil med: ”Tror du att foldern kan vara klar, öh… imorgon?” De enda som har det en smula mer stressigt i det läget är vännerna på tryckeriet. De är, så att säga, sist i kedjan.

Jag har ett meningsfullt arbete. Men det tycker jag att alla som jobbar i Borås Stad har. Vi finns till för att invånarna i Borås ska få bra service. Det gillar jag. Och med detta sagt, vill jag påpeka att jag på intet sätt tycker att det skulle vara menings-löst att jobba som kassörska. Här tänker jag att det handlar om var och en. Vi behöver alla hitta vad som är vår grej, vad just vi trivs med. För det är då vi gör ett bra jobb.

bild EVALENA KARLSSON

4

K ONCERN

Ett av Borås Stads miljömål är att alla anställda ska genomgå en miljöut-bildning innan 2016 är slut. Vill du anmäla dig eller få mer information kontakta miljökommunikatör Johan Linderstad på Miljöförvaltningen.

PS. Du har väl inte glömt att skicka blanketten till Nordea, så att du får din augustilön på ditt konto?

Nu bygger förvaltningsorganisationen om intranätet. Det får nytt utse-ende, anpassning till olika skärm-storlekar via responsiv design, ny informationsstruktur och flera nya funktioner.

Den största delen av arbetet består i att omorganisera sidorna så att in-formationen hittas där medarbetar-na förväntar sig att hitta den. Till exempel ska all information som är kommunövergripande finnas under någon av sex ingångar:

• Anställning • Arbetsmiljö och hälsa

• Styrning och ledning• Organisation• Service och stöd • Chef i Borås Stad Medarbetaren ska inte behöva

veta vem eller vilken avdelning som ansvarar för en uppgift för att hitta informationen om den. Varje för-valtning har en grupp som arbetar med informationsstrukturen redan i dag. Arbetet började i april och be-räknas vara klart i november 2014. För mer information om projektet besök: http://intranet.boras.se/web-barb/nyttintranet

Nu bygger vi nytt intranät

Miljö- och konsumentnämnden delar ut ett naturvårdspris. Till det kan du till exempel nominera en enskild per-son, grupper, föreningar eller företag som arbetar med naturvård och är ett föredöme för andra. Naturvårdspriset är på 10 000 kronor. Mer information finns på boras.se/miljo. Sista dag för nominering är 30 juni 2014.

Nominera till naturvårdspris

Miljö- och konsumentnämnden delar ut ett miljöpris till den som gjort betydande insatser i interna miljöarbetet i kommunens verksamheter. Förutom äran och ett fint diplom får pristagarna 10 000 kronor. Mer information finns på Miljöförvaltningens sidor på intranätet. Nominering kan skickas med posten till Miljö- och konsumentnämnden eller fyll i formuläret på intranätet. Sista dag för nominering är 30 juni 2014.

Vilka betydande insater har du gjort?

Miljöutbilda dig

Missa inte ett tillfälle att sitta i Textilmuseets sköna entré.

Där finns snurrstolar för den som vill ha ett mer aktivt häng.

AB Bostäder kom-mer även i år att ha

aktiviteter för barn under sommartors-

dagarna. Nu på tors-dag är det Peter Pan.

18.00 i scenvagnen.

Trevlig

midsommar

bild: emelie asplund

5Svante Stombergkommunchef

Första juniveckan stod Borås värd för ett nordiskt vänortsmötet. Vartan-nat år träffas representanter för de fyra vänorterna Mikkeli, Molde, Vejle och Borås. Vart åttonde år är det alltså Borås som har nöjet att ta emot de nordiska kollegorna.

Vänortssamarbetet kom till i ett Europa som såg mycket annorlunda ut mot det vi har idag. Inte överraskande daterar sig samarbetet med Mikkeli från 1940. Vinterkriget hade just avslutats med att Finland lyckats bevara sin självständighet, ett krig där många röster höjts för svenskt deltagande och där Sverige bidrog med både materiel och frivilligkår.

Vänskapen med Molde är från 1944, ett år då Sverige faktiskt rustade för att militärt kunna ingripa i Norge. Naturligtvis kändes det logiskt att 1947 komplettera med även en vänort i Danmark, efter att många dans-kar haft en fristad i Sverige under kriget.

Det var ett annorlunda Europa – men grundtanken i vänortssamarbetet är minst lika aktuell idag. Sverige har anslutit sig till ett EU-samarbete där tankarna lätt vandrar till ett Europas förenta stater. Samtidigt ser vi med händelserna runt Krim hur instabilt läget kan vara.

Under kriget var det mot våra nordiska grannar vi sträckte ut händerna när våld och förtryck skapade stora flyktingströmmar. Idag är internationell soli-daritet en lika aktuell fråga; och kanske har begreppet ”granne” vidgats.

I det perspektivet ter sig ett par dagars vänortsmöte vartannat år kanske småttigt. Men det är en viktig symbol för ett tänkande utanför gränserna, och möjligheten till vänortssamarbete i 290 svenska kommuner skapar tillsammans stora kontaktytor.

Självfallet lär vi oss en hel del vid dessa möten. De fyra länderna har ge-mensam historia, likartad kultur och liknande problem. Men de lösningar vi hittar är ibland förvånansvärt olika. Där finns en potential att omplan-tera framgångsrik odling i ny miljö. Ett exempel är det intresse Danmark visat för vår öppna barn- och ungdomsvård.

På så vis förenar vänortsarbetet det stora och det lilla. Vi besöker varan-dra och hittar ibland små smarta lösningar på vardagsnära ting att ta di-rekt med oss hem. Samtidigt belyses ständigt eviga frågor om mänsklighet och gränser. Den kommunala vardagen skulle vara ett perspektiv fattigare utan våra vänorter.

Ta tillvara sommar-dagarna och njut av din ledighet.

nordiska vänner för livet

6

– Under kursen hade vi rollspel så att man fick öva på att säga nej, berättar deltagaren Lars-Erik Friis-Hansen.

– Vi har fått lära oss hur man gör egna val och att man inte ska låta andra bestämma över en. Man har rätt att bestämma själv, säger Marie Eliason.

Båda är väldigt nöjda med studiecir-keln Schyssta relationer.

Vuxna som har en intellektuell funk-tionsnedsättning är i dag mycket mer delaktiga i samhället. Det gör dem till en särskilt sårbar och utsatt grupp när det gäller relationer. Kim Lindberg, habiliteringspersonal på en av Borås Stads servicebostäder, är en av cir-

kelledarna. Hon tycker att konceptet studiecirkel passar perfekt för att prata om tunga ämnen som misshandel och våld i relationer.

– När man sitter i en grupp och arbe-tar tillsammans börjar deltagarna sätta ord på saker. De upptäcker sina egna kunskaper och gör sina röster hörda. Då växer självförtroendet.

parallellt med studiecirklarna bör-jade Kim Lindberg och några kolleger utbilda de anställda inom boendesek-tionen inom Sociala omsorgsförvalt-ningen i Schysst attityd.

– Det måste finnas en beredskap och en öppenhet för att det dyker upp

saker nu när deltagarna tydligare kan formulera vad de har varit med om. Det är viktigt att de anställda vågar fråga och vågar ta de här samtalen, mycket är fortfarande så tabubelagt.

sedan socialtjänstens brotts-offeransvar skärptes 2007 finns en nationell strävan att förbättra stödet för bland andra vuxna med funktions-hinder som utsätts för våld. Men få kommuner har kommit så långt som Borås.

– Framgångarna här beror nog på att engagemanget finns alltifrån lednings-gruppen till personalen som arbetar direkt med målgruppen. Vi tycker alla

» Ibland händer det – ett projekt blir imple-menterat i sin helhet. Medarbetarengage-mang är avgörande.

Anställda med kunskap, intresse och enga-gemang. Nöjda cirkeldeltagare som lärt sig att sätta gränser. Nu implementeras pro-jektet Schyssta relationer och blir en del av Borås Stad verksamhet för personer med lätt intellektuell funktionsnedsättning.

schysst projekthårt arbete gav fin utdelning

Lars-Erik Friis-Hansen visar hur man kan förstärka sitt nej med hjälp av kroppsspråk. ”Jag har bli-vit mycket mer skärpt och stark. Jag kan säga till när det är stopp.”

bild: anna sigge

7

att det är viktigt att möta människor där de är, säger Lina Lundborg, som driver frågor om hot och våld i rela-tioner och är verksamhetsutvecklare i Stadsdelsförvaltningen Väster.

Från den 1 maj är Schyssta-projek-ten en ordinarie del av Borås Stads våldspreventiva arbete. Det är två projekt som mer eller mindre helt och hållet lyfts in i den ordinarie verksam-heten. Kursdeltagarna Marie Eliason och Lars-Erik Friis-Hansen är väldigt nöjda och hoppas på fortsättningskur-ser.

kim lindbergs och kollegernas ar-bete har varit otroligt intensivt sedan

Schyssta-kurserna star-tade. Men det är ändå bland det roligaste hon varit med om på jobbet.

– Det är ju så viktiga ämnen, jag är tacksam att jag har fått möjlighet att göra det här.anna vörös lindén

Schyssta relationer och Schysst attityd• Modellen kommer från Utväg Skara-borg, där man utbildat LSS-hand- läggare och enhetschefer.• Borås Stad går ett steg längre genom att utbilda all habiliteringspersonal i boendesektionen i Schyssta attityder.• Inom Schyssta relationer har tre stu-diecirklar genomförts för målgruppen.• Planen är att ha en studiecirkel per termin och senare erbjuda fler teman, som till exempel hbtq-frågor och kost och hälsa.

Källor: Monica Ideböhn, enhetschef, och Catrin Karlsson, verksamhetsutvecklare,

Sociala omsorgsförvaltningen.

Cirkelledaren Kim Lindberg visar ett kort på en björn som känner sig stark. Korten hjälper cirkeldeltagarna att beskriva vilken känsla de upplever för stunden. Deltagaren Marie Elia-son i bakgrunden.

8

Våren 2013 pekade koncernledningen med kommunchef Svante Stomberg i spetsen ut några prioriterade områden att arbeta med under resten av året. Det var bland annat chefskap, styr och ledning och kommunikation. Om kommunikationen med invånare och kunder ska lyckas måste alla medar-betare – inte bara chefer och kommu-nikatörer – ta sin del av ansvaret för kommunikationen.

det synliga resultatet av arbetet blev en bok med det tydliga namnet

”Handbok i kommunikation för oss som arbetar i Borås Stad”.

– Som medarbetare i Borås Stad ska vi arbeta professionellt i allt vi gör och det gäller självklart även kommunika-tionen. Nu fick vi ett uppdrag att hitta sätt att göra vår kommunikation ännu bättre. Det gör våra verksamheter bätt-re och dessutom är det roligt eftersom responsen på bra kommunikation ofta är positiv, säger Marie Ingvarsson, till-förordnad kommunikationsschef.

Handboken har tagits fram av en ar-betsgrupp bestående av representanter

vässatny handbok leder oss rätt i kommunika tionsdjungeln

» Snacka går ju, men tanken är att det ska blir något sagt. Också.

Nu ska Borås Stad bli ännu bättre på kommunikation. En ny handbok visar oss vägen när vi jobbar lång-siktigt och ger oss stöd i vardagen när vi måste fatta snabba beslut.

Marie Ingvarsson, tf kommunikationschef

Blahblahbla hubbahu

bba blablah och blabla hoppsanhejajaja

jaja

jajaja Nej nej nej Jomenvisst O

K o

kid

oki v

isst

9

från både förvaltningar och bolag. I boken samlas erfarenheter och kun-skap från många olika delar av organi-sationen. En del beskriver hur vi redan arbetar sedan länge, annat är helt nytt.

Den första delen i Handbok i kom-munikation handlar om vårt förhåll-ningssätt och hur vi ska tänka för att kommunikationen på bästa sätt kan hjälpa oss att nå våra mål. De senare kapitlen innehåller många konkret tips, bland annat om hur vi kan möta massmedia och hur vi bör agera i soci-ala medier.

– Det är meningen att den både ska ge inspiration och fungera som ett uppslagsverk, säger Marie Ingvarsson.

den som har ansvaret för en verk-samhet har också ansvaret för kom-munikationen, och därför kommer framförallt alla chefer att få ett tryckt exemplar i samband med en muntlig genomgång. På intranätet finns Hand-bok i kommunikation tillgänglig för alla medarbetare.

annika klemming

ny handbok leder oss rätt i kommunika tionsdjungeln

Annika Klemming, projektledare och

redaktör för Handbok i kommunikation.

Blahblahbla hubbahu

bba blablah och blabla hoppsanhejajaja

jaja

jajaja Nej nej nej Jomenvisst O

K o

kid

oki v

isst

En handbok i kommunikation?! Är vi inte bra på att kommunicera i Borås Stads för-valtningar och bolag?

– Jo, jag tror att vi är rätt duktiga på att kom-municera i Borås. Men kraven på bra kommu-nikation ökar med enorm hastighet. Det gäller både medborgarna som förväntar sig att all information ska vara tillgänglig dygnet runt och medarbetarna som anser att en öppen och tyd-lig kommunikation med den närmaste chefen är en självklarhet. Med handboken gör vi ett avstamp för att inte tappa fart i utvecklingen av vår kommunikation.

Hur ska jag som vanlig medarbetare använda handboken?

– Kommunikation är ett av de viktigaste verk-tygen vi har för att uppnå det vi vill uppnå i arbetet. Sedan har vi så olika roller och uppgif-ter, men alla kan garanterat hitta något i hand-boken som är relevant. Till exempel skriver vi om medarbetarens kommunikativa ansvar som gäller precis alla.

Behöver chefer verkligen kunna kommunicera?– Absolut! En chef ska skapa arbetsglädje i

gruppen och få varje medarbetare att känna sig trygg med vad som förväntas av honom eller henne i varje situation. Att klara det utan bra kommunikation är omöjligt. Mycket sitter i ryggraden på cheferna, men annat kan de behö-va få tips om och påminnas om.

charlotte ohlsson

3 FRÅ

GO

R

bild: charlotte ohlsson

10

De senaste åren har Borås arbetat hårt för att få stora evenemang till stan.

Och utan skryt har det varit ett framgångsrikt arbete. 2011 spelades Davis Cup här följt av frii-drotts-SM 2013. I år går SM-veckan i Borås och nästa år får vi besök av den årliga elit- och folk-festen O-ringen. Dessutom har vi våra egna stora återkommande evenemang som Linnémarschen och Sommartorsdagarna. Även fotbollsfram-gångarna för herrlaget Elfsborg gör att det blivit viktigt att arbeta fram rutiner runt evenemangs-turismen och även strategier för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

förra våren gick personal från Fritids- och folkhälsoförvaltningen, SÄRF och Polisen, en ut-bildning i säkerhet runt stora evenemang. Efter den blev behovet av att jobba fram en effektiv och säker arbetsgång för arrangören tydligt. Borås Stads mål är förstås attupplevelsen för

deltagare och besökare ska bli så bra som möj-ligt.

Det låg nära till hands att snegla på Göteborg. Efter att Göteborg hade friidrotts-VM 1995 så har staden arbetat med begreppet ”nålsögat”. Nålsögat är en kommunikations- och samver-kansgrupp för att skapa effektivitet, högre säker-het och gott värdskap.

i juni 2013 träffades medarbetare från Fritids- och folkhälsoförvaltningen, BoråsBorås TME och SÄRF för att börja arbeta fram en struktur att luta sig mot vid stora evenemang i Borås. Projektet kallas Säkerhetsnålen Borås – välplane-rat värdskap.

Bland annat har en handbok för evenemang och möten tagits fram. Den innehåller checklis-tor för hur man på bästa sätt hanterar tillstånds-frågor, miljö och säkerhet vid ett evenemang eller större möte.

Rutiner och strategier är viktigt för att säkerhet och värdskap ska fungera. I Borås, som vill vara en stor evenemangsstad, har det lett till ett nära samarbetet mellan bolag och förvaltningar i Borås Stads koncern och andra berörda. Samarbetet kall-las Säkerhetsnålen.

säkrare och roligare med samarbete

säkerhetsnålen

Hand-boken ska underlätta

för ar-rangören.

– Handboken ska underlätta för arrangören. Genom att använda handboken kan man på ett enkelt sätt få tips och råd när det gäller frågor som rör tillstånd, miljö och säkerhet, säger Stina Hallhagen, projektledare på BoråsBorås TME AB.

enkelhet och smidighet i all ära, men samar-betet har självklart en ännu mer allvarlig grund. Det ska också vara säkert att delta i stora och små evenemang i Borås. Det är en viktig del i samarbetet under paraplyet Säkerhetsnålen.

– Det är genom samverkan vi kan bli riktigt bra på att arrangera evenemang i Borås. Säker-hetsnålen fungerar som ett bra verktyg som hjäl-per till att minimera risker i samband med ett evenemang eller möte. Vissa evenemang kräver större beredskap än andra och det kan också vara så att mer än ett evenemang genomförs samtid-igt, menar Anna Granlund, säkerhetssamordnare Borås Stad.

Känner de som är ansvariga för säkerhet och service till vilka olika arrangemang som är på gång kan de också planera utifrån det. Samarbe-tet underlättas och de inblandade vet vad som gäller.

– Genom att få information och kunskap från alla parter kan vi på ett tidigt stadium beräkna vilka resurser som eventuellt behöver sättas in. Bra förberedelse resulterar också i ett bättre värdskap till dem som besöker evenemanget eller mötet, säger Lars-Åke Grönbäck som är kom-missarie polisområde Älvsborg.

ett gott värdskap kan vara allt från saker som att sätta in extra bussar i kollektivtrafiken och att de besökaren möter är hjälpsamma till att hitta arbetssätt som gör att besökare och deltagare känner sig trygga i Borås.

charlotte ohlsson

11

Säker-hetsnålen minimerar risker vid

evene-mang

Säkerhetsnålen består av· BoråsBorås TME AB· Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF)· Polisen i Borås· Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) sjukvård och ambulans· Miljöförvaltningen Borås Stad· Fritid och folkhälsoförvaltningen Borås Stad· Tekniska förvaltningen Borås Stad, Gatuavdelningen och Parkavdelningen· Servicekontoret Borås Stad· Informationsavdelningen Borås Stad· Borås Energi och Miljö AB· Borås City· Knalleland· Borås Elnät AB· Västtrafik och Borås Lokaltrafik

idro

tt

som

mar

tors

dag

möt

en

kon

fere

nce

r

Lin

ném

arsc

hen

invi

gnin

g

Elfs

borgfo

lkfe

st

kons

ert

12

– Ungdomar behöver få möta vuxna som hjälper dem att frigöra sin potential och hitta sina egna drivkrafter. För mig är det en stor förmån att få vara med eleverna i den här processen.

maria fridefors är läraren i historia, reli-gion och samhällskunskap som, under en period som skolledare på en friskola, kände behov av att kunna mer om företagsekono-mi. Så hon började plugga, samtidigt som hon arbetade heltid. Efter drygt sju år hade hon tagit en magisterexamen i företagseko-nomi med inriktning på redovisning. Så det är lätt att tänka att även elever på Sven Er-iksonsgymnasiet har ”en stor förmån”. Själv tycker hon att det är roligt att få dela med sig av det hon kan.

– Undervisning handlar också mycket om att brygga broar, att inte bara överföra kun-

skap, utan att ”öppna upp” på mottagarsi-dan så att eleven kan fortsätta att utveckla kunskapen.

maria fridefors är samordnare för Sven Eriksonsgymnasiets ekonomiprogram, som är Sjuhärads största med mer än 400 elev-er. Hon undervisar på spetsutbildningen Entreprenörsprogrammet och i Business Management på IB-utbildningen. Sven Erikson är Sveriges näst största UF-skola med 210 elever som driver eget företag varje läsår. Maria Fridefors är skolans koordinator för Ung Företagsamhet där ett tiotal lärare finns med.

– Vi har kompetenser inom bland annat design, media, marknadsföring, bokföring, innovation och produktutveckling. Vi kom-pletterar varandra på ett väldigt bra sätt.

Det här läsåret har Maria Fridefors och

gränslös lärargärning gav internati onellt pris

drivkraft

» Vilja och engage-mang gav Maria Fride-fors titeln Teacher of the year. Kanske låg det något i Boråstradition-erna också.

Gymnasieläraren Maria Fridefors brinner för att hjälpa elever att utvecklas, både som människor och entreprenörer. På Sven Eriksons-gymnasiet stödjer hon elever som startar UF- företag och ska samarbeta med unga i andra länder. Nu har hon fått pris för sitt engagerade och framgångsrika arbete.

13

hennes UF-elever deltagit i ett internatio-nellt projekt ihop med gymnasieklasser i Norge, Italien och Spanien.

– Det har varit ett väldigt tajt och roligt samarbete. Vi lärare har haft daglig mejl-kontakt, talats vid på Skype och hjälpt till att handleda varandras elever på andra sidan Europa.

ung företagsamhet är det svenska nam-net på den internationella organisationen Junior Achievement Worldwide som i maj utsåg Maria Fridefors till ”EWB Teacher of the Year” (se faktaruta). Det är ungefär som att få UF-lärarnas VM-guld.

– Jag känner mig såklart otroligt hedrad. Jag har också ett stort stöd från skolledning-en när det gäller att få våra elever att öppna ögonen för världen runt omkring. Att inte bara prata om andra människor i världen,

utan med dem. Att inte bara arrangera event, utan bygga relationer som leder till något.

maria fridefors tycker att det känns helt naturligt att Sven Eriksonsgymnasiet och Borås är så aktiva i det internationella samarbetet mellan morgondagens entrepre-nörer.

– Borås är en handelsstad med traditioner och företagsamma människor. Vi har ett stort stöd från företag i området.

– Borås är också en väldigt öppen stad. Boråsare har tagit emot människor från andra länder, boråsare handlar med andra länder och reser själva ut i världen. Det är så man gör affärer i dag och det är en bra miljö.

anna vörös lindén

gränslös lärargärning gav internati onellt pris

» Ung Företagsamhet, UF, är en del av den internationella organisationen Junior Achievement Worldwide som finns i drygt 120 länder.

» JA Worldwide har bl a konceptet EWB, Entreprise Without Borders, som syftar till att internationalisera entreprenör-skapsutbildningar på gymnasienivå.

» Utmärkelsen ”the EWB Teacher of the Year” finns sedan 2009. I år var 18 lärare från 16 länder nominerade.

bild: anna vörös lindén

bild: diana draganescuVid prisutdelningen.

Maria Fridefors i sin vanliga skolmiljö på Sven Eriksongymnasiet i centrala Borås.

14

När den nya it-plattformen införs kom-mer alla medarbetare att få utbildning. Den kommer att bli en e-utbildning, det vill säga en utbildning som du ge-nomför själv vid din dator.

Just nu håller en testgrupp på att prov-köra utbildningsapplikationen för att se till att det är en e-utbildning som håller måttet för vår organisation.

Testgruppen består av ungefär 50 per-soner spridda i förvaltningsorganisationen. De har olika yrkesroller och täcker in ett brett spann av datavana – från dem som inte använder dator så mycket i jobbet till avancerade användarna.

testgruppens provomgång med utbildningen ska vara genomgången och utvärderad innan månaden är slut. Förutom de eventuella justeringar som utvärderingen visar behövs så ska allt du ser på skärmen under utbildningen ock-så stämma med hur det kommer att se ut i din dator efter övergången.

– Vi testar på den här gruppen nu för att vi ska kunna finslipa verktyget och justera eventuella brister med hjälp av de anmärkningar vi får in. Utbildningen ska anpassas exakt efter hur vår miljö kom-mer att se ut innan den går ut till vanliga användare, säger it-strateg Jan Nilsson.

Utbildningen är individanpassad vilket

gör att de avancerade användarna kan gå rakt på de områden som är nya för dem.

I början av utbildningen får du ett an-tal frågor som gör att du slussas till rätt nivå direkt. Om du till exempel redan använder Windows 8 hemma så kom-mer du snabbt igenom utbildningen.

Det finns tre sätt att lära in i utbild-ningsprogrammet – steg-för-steg-be-skrivningar, instruktionsfilmer och möjlighet att själv göra alla moment som beskrivs.

– När du känner dig säker på ett hand-havande så får du testa dig själv för att se att du verkligen kan det. När du gått igenom alla delar kan du få intyg. En vidareutveckling av det datakörkort som fanns tidigare, om du så vill, säger Jan Nilsson.

Att Borås Stad lägger så mycket krut på att utbildningen ska bli så bra som möjligt har flera orsaker. Alla vet hur frustrerande det kan vara när vi har datorproblem eller när program inte fungerar som vi vill. Om vi lär oss så mycket som möjligt i samband med att vår datamiljö förändras så är chansen att den frustrationen ska bli så liten som möjligt. Men det finns också en ekonomisk aspekt i det. Varje gång en organisation eller ett företag går från en miljö till en annan så går produktionen

ner. Eftersom vi ger service och tjänster till boråsarna vill vi så klart att den där svackan ska bli så liten som möjligt.

i höst kommer startar vi utrullandet av den nya it-plattformen med två pi-lotgrupper. Först en mindre grupp med deltagare från någon eller några förvalt-ningar. I den andra pilotgruppen är må-let att ha med personer från så många olika verksamheter som möjligt – för att få med exempel på så många olika app-likationer, eller program som vi säger till vardags, som möjligt.

Piloterna ska också testa så att hela över-föringsprocessen fungerar, från det första introduktionsmailet tills testpiloterna arbetar i den den nya it-plattformen i sin dator och har genomgått utbildningen.

charlotte ohlsson

Just nu fintrimmas det utbildningsprogram som alla medarbetare i förvaltningsorganisationen ska genomgå inför införandet av den nya it-plattformen.Men var lugn – utbildningen kommer att anpassas efter dina kunskaper och arbetsuppgifter.

Just nu i projektet» Under våren har flera it-vana med-arbetare testat funktionerna i den nya it-plattformen.

» De flesta datamodeller som finns i organisationen samlas in för att se så att drivrutinerna funkar med det nya.

» Alla it-samordnare får redan nu låna nya datorer med Windows 8 för att be-kanta sig med det nya operativsystemet så att de kan vara ett stöd när alla får det i sina jobbdatorer.

testkör50 provgår ny it­utbildning

15

MORS SYRRA

DE LEDERSKOLORSCEN-BILD

UT-VALTS

DRIV-OCH

STYR-MEDEL

VADAR-FÅGLAR

AVSERATT TA

ITUMED

KONST-NÄRS-

DUK

GLO SAM-LANDE

SYMBOL

KAJAMED

DÅLIGTRYKTE

RYSKREGENT

DENBLÄNKERPÅ DOL-LARGRIN

GREKISK GUDINNAHUVUD-

UTSKOTT

HOPPATIN FÖR

SMYG

EIN-STEI-NIUM

BÄR UPPVÅRAHUVU-DEN

ENER-GISKA

ROTT-WEILER

PASSE-RA

GENOMDUK

DATTEN

RED-SKAPFÖR

BAKEN

OCK ETTEU-LAND

HIT GÅR DUFÖR ATT UTÖVADIN RÖSTRÄTTSJÄLVPLÅGARE

OCKSÅETT OCK- - - -

YRKES-NORM

DUON

FÖNSTER-LÖSTRUM

DEL AVARV

ÅTER-STÅ

YTTER-LIGARE

FÖGAGENE-RÖS

LÖV-TRÄDMED

KOTTAR

ORM-LIK-

NANDEFIRRE

MISS-ÖDEN

STUV-NING

GIBBON

RÖVAR-HISTORIAMEDLEM

PERPERSASOVÄNJAN

KOMIS-KA IN-SLAG IFILM

UT-RYMMA

VIDFARA

BARR-VÄXTEN

HONOCHHAN

TRAFIK-PLATS

© Ulf Thorén

2014

BRASSE-STAD

KRAFT-LÖS

SÖN-DER-

BRUTEN

LUD-DIGA

MATTOR

GATA IPARIS

KALLTSKÅP

SLÅT-TERMAR-

KEN

årets första valVår korsordsmakare Ulf Thorén uppmärksammar supervalåret 2014 och tar med oss till vallokaler för att möta valarbetare. Posta din lösning till Saxen, Stadskansliet Borås Stad, 501 80 Borås, eller skicka med internpost. Lösningen måste vara inne senast den 1 augusti.

sm-veckan kan ger boråsekoBorås har den stora äran att vara värd för SM-veckan 30 juni-6 juli. Det kommer att bli en idrottslig folk-fest när 40 mer eller mindre bekanta idrotter korar sina svenska mästare. Vi kan vänta oss tävlingar i toppklass på olika platser i Borås, och så klart roliga kringarrangemang. Bland annat kommer det finnas möjlighet att prova på en del av idrotterna.

SM-veckan blir en vecka med många besökare och många timmars tv-sändning från Borås. En vecka då Borås självklart ska visa upp sig från sin bästa sida.

Många boråsare ställer upp som volontärer under SM-veckan och de kommer att göra allt de kan för att besökarna ska få en härlig vistelse i Borås. Något som vi alla kan bidra till när någon tycks vara vilsen eller behöver rådfråga någon som känner stan.

SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet och Sveriges Television i samarbete med specialidrottsför-bund och värdstaden.Mer information finns på smveckan.se

341 769

De projekt som pågår inom äldre-omsorgen med att få bort det som kallas delade turer har fått förlängd tid att införas. Däremot gäller att alla fast anställda har rätt till heltid som grund sin anställning från den 1 augusti i år, precis enligt tidigare beslut.

beslutet om att ta bort de delade turerna – när arbetsdagen är uppdelad i två pass – står alltså fast. Men efter att ha arbetat med att genomföra den för-ändringen blev det tydligt att det behövs mer kunskap både bland schemaläggare och medarbetare.

– Under förändringsarbetet har vi upptäckt kvalitetsbrister inom vissa delar av verksamheten. Det gör att Kommunstyrelsen har beslutat att göra en total genomsyn av äldreomsorgen på alla nivåer, ungefär som den som grund-skolan gått igen under det senaste året, säger Elisabet Palmér, projektledare för införandet av heltider och avskaffandet av delade turer.

Det är Svante Stomberg som fått upp-draget att driva genomlysningen av äld-reomsorgen. Det är ett högt prioriterat arbete.

– De här projekten ska pågå parallellt, både genomlysningen och förändrings-arbetet i äldreomsorgen, säger Elisabet Palmér.

Även om heltidsbeslutet står fast så har alla medarbetare möjlighet att ansöka om att arbeta till lägre tjänstegöringsgrad. Det många oroat många är de förändringar borttagandet av delade turer innebär.

– Det har blivit ett stort fokus på de delade turerna eftersom det inneburit ett annat schema men det är ett arbete som måste fortsätta. Alla ska gå igenom det, men nu har vi fått mer tid på oss så att vi kan göra det på bästa sätt, säger Elisabet Palmér.

ledarskapet inom äldreomsorgen kommer att bli tydligare. Det kommer att läggas mer fokus på bemannings-planeringar och schemaläggning för att

medarbetarna ska få en bättre struktur på jobbet.

– Det är hälsosamma scheman som ska gälla för våra anställda. Det är inte hälsosamt att jobba tretton, fjorton timmar i sträck.

Just nu pågår bemanningsplane-ringsutbildningar för ledare inom äldreomsorgen och Social omsorgsför-valtningen. Det som blivit ett tydligare fokus är att bemanna verksamheten ef-ter brukarnas behov. För att utbildning-en ska fungera i verksamheten så ingår förutom ledare i äldreomsorgen också ekonomer och HR-personal i samma organisation, så att de kan vara ett stöd åt varandra i förändringsarbetet.

– Vi har hela tiden haft brukarens bästa för ögonen i mötet med bru-karen. Men när det gäller schemat så är det inte alltid brukarens bästa som styrt. Det krävs nya rutiner för att sätta brukarens behov först, säger Elisabeth Palmér, projektledare för införandet av heltider i äldreomsorgen.

charlotte ohlsson

Förlängd tid för att ta bort de delade turerna. Gemensam schemaläggningskurs för ledare, ekonomi- och HR-personal och kommunchefen leder nytt stort projekt för utveckling. Det är inom äldreom sorgen det rör sig nu.

nystart äldreomsorgbättre förutsättningar för lyckat resultat