BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

2

Innehllsfrteckning

1. Inledning sid 3 2. Lsningens vrde sid 4 3. BUF:s hllpunkter och strategier fr elevers sprk-, ls- och skrivutveckling sid 6 4. Frebyggande arbete och tidiga insatser sid 7 5. Observation, kartlggning och analys sid 8 6. tgrder och srskilt std sid 9 7. Uppfljning, utvrdering och utveckling sid 9 8. verlmning och mottagande sid 9 9. Stdmaterial sid 10 10. Referenser sid 10

Dnr BU 2012/0470

Rutinen har utarbetats av Erica Eklf (specialpedagog) & Johanna Kristensson (leg. logoped)

i samarbete med rektorer, frskolechefer, pedagoger och lrare frn, Andersbergsskolan, Brearedsskolan, Dungens frskola, Eketnga

Montessoriskola, Enslvsskolan, Gullbrandstorpsskolan, Hjortens frskola, Krlekens frskola, Linehedsskolan, Lokes frskola, Lrkans frskola,

Ringblommans frskola, Skavbkeskolan, Sofiebergsskolan, leds frskola och ngsgrds frskola.

Gittan Claesson (verksamhetsutvecklare)

Rutinen har reviderats av Erica Eklf & Johanna Kristensson

2014-02-27

Rutinen r faststlld av Ann-Mari Mkikangas (funktionschef utveckling & kvalitet)

Barn- och ungdomsfrvaltningen i Halmstad

Funktionen fr utveckling/kvalitet/IT/nmnd/VFU/information 2012-10-31

Fotografier: Matton

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

3

1. Inledning Denna skrift utgr frn skollagen SFS 2010:800 3 kap 3 :

Frn Lroplan fr frskolan, Lpf 98 rev 2010 kap 2.2:

Frn Lroplan fr grundsrskolan, Lgrsr 11 kap 2.2:

Samt frn Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 kap 2.2:

Skriften handlar om att stdja arbetet kring barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling genom att:

skapa kommungemensamma rutiner fr att uppmrksamma och flja barns och elevers sprk-,

ls- och skrivutveckling p ett likvrdigt och systematiskt stt i ett 1-16 rs perspektiv,

medvetandegra det frebyggande arbetets och de tidiga insatsernas betydelse fr barns och

elevers sprk-, ls- och skrivutveckling,

tidigt upptcka och stta in tgrder fr barn och elever som behver std i sin sprk-, ls- och

skrivutveckling.

Konrad Bengtsson Malin Lindwall

Matematik i skolr 2

Ml Frskolan ska strva efter att varje barn

tillgnar sig och nyanserar innebrden i begrepp, ser samband och upptcker nya stt att frst sin omvrld. utvecklar sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr sina egna uppfattningar och frsker frst andras perspektiv.

utvecklar nyanserat talsprk, ordfrrd och begrepp samt sin frmga att leka med ord, bertta, uttrycka tankar, stlla frgor, argumentera och kommunicera med andra.

utvecklar intresse fr skriftsprk samt frstelse fr symboler och deras kommunikativa funktioner.

utvecklar intresse fr bilder, texter och olika medier samt sin frmga att anvnda sig av, tolka och samtala om dessa.

utvecklar sin skapandefrmga och sin frmga att frmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mnga uttrycksformer som lek, bild, rrelse, sng och musik, dans och drama.

som har ett annat modersml n svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin frmga att kommunicera svl p svenska som p sitt modersml.

Barnens och elevernas lrande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behver i sitt lrande och sin personliga utveckling fr att de utifrn sina egna frutsttningar ska kunna utvecklas s lngt som mjligt enligt utbildningens ml. Elever som ltt nr de kunskapskrav som minst ska uppns ska ges ledning och stimulans fr att kunna n lngre i sin kunskapsutveckling.

Ml Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundsrskola

kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett nyanserat stt.

Ml Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola

kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett rikt och nyanserat stt.

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

4

Skriften ska anvndas av samtliga frskolor, grundskolor och grundsrskolor inom BUF. Att arbeta fr

att frmja barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling r av stor vikt fr barns och elevers

skolframgng och en frutsttning fr att barn och elever ska ha mjlighet att erhlla kunskap,

trygghet och framtidstro. Forskning inom sprkutveckling visar p nedtgende tendenser kring

lsfrstelse, lsvanor och intresse fr litteratur. Med utgngspunkt i detta tar BUF drfr fram rutiner

fr att frmja barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling.

2. Lsningens vrde

I utredningen Lsandets kultur betonas fljande kring vrdet av lsning.

I utredningen fresls en rad satsningar fr att strka framfr allt ungas lsfrdighet och motivation

och lust att lra. Utredningen freslr Ett lslyft fr Sverige vilket ska ha som mlsttning att:

lsfrdigheten och motivationen att lsa bland barn och unga ska avsevrt frbttras och ha

kat mtbart jmfrt med i dag, srskilt i grundskolans tidiga rskurser,

fler barn och unga n i dag ska regelbundet ta del av bde fack- och sknlitteratur,

kunskapen om lsningens betydelse fr utbildning och delaktighet i samhllslivet ska ha kat i

alla grupper som i dag lser i liten utstrckning.

Utredningen freslr ett antal tgrder fr att uppn dessa ml vilka ska utvrderas 2018. Exempel p

tgrder r:

Skolverket initierar en frsksverksamhet med lsombud i frskolan.

Lrare i frskolan, grundskolan och gymnasieskolan erhller kompetensutveckling med fokus

p barn- och ungdomslitteratur samt litteraturdidaktiska metoder.

Samtliga elever i riket har tillgng till skolbibliotekarier som en pedagogisk resurs i lrandet.

Handlingsprogram fr det lsfrmjande arbetet som bedrivs utanfr skolan.

Folkbiblioteken ska i kad utstrckning tillhandahlla elektronisk litteratur.

Betydelsen av lsfrstelse och frmga att tillgodogra sig skriftlig information kan knappast

verskattas. Lsfrstelse ingr som en viktig komponent i sprklig frmga generellt. Sprklig

frmga r grundlggande fr att uttrycka sig sjlv och frst andras tankar, att reflektera, frst

samband, dra slutsatser och argumentera. Sprklig frmga r ocks av stor betydelse fr att kunna

se olika perspektiv, leva sig in i olika mnniskors situation och kunna uttrycka empati.

Samtidigt som lsande i sig har ett egenvrde r det inte desto mindre sant att vad som lses ocks

r av stor betydelse. Det r av stor betydelse att lsfrstelsen strcker sig lngre n till vissa

grundlggande kunskaper och en frmga att ta del av korta budskap i snabba informationskanaler.

Fr att utveckla en mer avancerad lsfrstelse krvs ven ett lsande av texter som r mer

komplicerade n korta inlgg i forum p ntet. Det krvs ven en frmga till koncentrerad lsning av

lngre sammanhngande texter, dessa kan vara av bde litterr och resonerande art. Det viktiga i

sammanhanget r en frmga att ta till sig och frhlla sig reflekterande till text av en viss

komplexitetsgrad.

(ur SOU 2012:65 Lsandets kultur s.30)

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

5

Dessa satsningar grundar sig p forskning samt internationella underskningar som visar p en

nedtgende trend gllande lsfrstelse, lsvanor och intresse fr litteratur i riket.

Enligt forskning (Rosn, Frndringar i lsvanor och lsfrmga bland 9- och 10 ringar, ur SOU

2012:10) finns det tecken p att lsfrstelsen bland elever i dessa ldrar har kontinuerligt minskat

sedan 1971 enligt IEAs underskningar. Skillnaden i pong frn 1991-2006 r ungefr samma

skillnad som uppmtts mellan rskurser vilket kan indikera att den frsmrade lsningen hos elever i

rskurs 3 och 4 motsvarar inlrningen under ungefr ett skolr.

Det finns ven tydliga skillnader mellan pojkars och flickors lsfrdighet enligt studier som gjorts.

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

6

3. BUF:s hllpunkter och strategier fr elevers sprk-, ls- och skrivutveckling

Det r av stor vikt att verksamheten i frskolor och skolor utformas s att barns och elevers sprk-,

ls- och skrivutveckling frmjas. Med utgngspunkt i forskning kring barns och elevers lsning,

styrdokument fr frskolor och skolor samt kommunfullmktiges vergripande verksamhetsml att ka

andelen elever i rskurs 9 som r behriga till gymnasiet s att Halmstad r 2020 tillhr en av landets

femte bsta kommuner bland gruppen strre stder, har drfr fljande hllpunkter utarbetats.

Dessa har sin grund i kunskapskraven fr rskurs 3. Hllpunkterna ska ses som lgsta godtagbara

niver fr elevers sprk-, ls- och skrivutveckling. Hllpunkterna fr k F-2 kan med frdel anvndas

redan i frskolan i frhllande till strvansmlen (Lpf 98 rev 2010) kring sprk och kommunikation (se

sid 3 i detta material).

Hllpunkter fr sprk-, ls- och skrivutveckling

Frskoleklass

Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr den kommande

formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektiv bokstavsknnedom. Alla elever

utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sin reflekterande frmga.

k 1

Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver till ord med

visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sin ord-, text- och

lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva

ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Eleverna berttar och uttrycker egna

erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift.

k 2

Alla elever utvecklar sitt lsflyt, dvs. lser med god hastighet, ordigenknning och intonation, samt sin

ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehllet med hjlp av olika

frstelsestrategier. Eleverna anvnder sig av alla bokstver i skrift och stavar elevnra ord med allt

strre skerhet. Eleverna skapar enkla berttelser i skrift med brjan till viss struktur, dvs. inledning,

handling och avslutning.

k 3 Delar av kunskapskrav svenska

Eleven kan lsa bekanta och elevnra texter med flyt genom att anvnda lsstrategier p ett i

huvudsak fungerande stt. Genom att kommentera och terge ngra fr eleven viktiga delar av

innehllet p ett enkelt stt visar eleven grundlggande lsfrstelse.

Dessutom kan eleven fra enkla resonemang om tydligt framtrdande budskap i texterna och relatera

detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med lslig handstil och p dator. I texterna kan eleven anvnda stor

bokstav, punkt och frgetecken samt stava ord som eleven sjlv ofta anvnder och som r vanligt

frekommande i elevnra texter. De berttande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och

avslutning.

Enligt beslut av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

7

Ls mer i Eklf & Kristensson, Teoretisk bakgrund

Handlingsplan

Som en del i arbetet ska varje enskild frskola, skola och grundsrskola utforma och

anvnda en verksamhetsgemensam handlingsplan med utgngsgngspunkt i

den kommungemensamma rutinen fr att systematiskt kvalitetsskra barns och

elevers sprk-, ls- och skrivutveckling i ett 1-16 rs perspektiv. Genom att ta fram

en gemensam handlingsplan, med utgngspunkt i rutingngen, synliggrs och

medvetandegrs verksamhetens arbetsstt, pedagogiska frhllningsstt samt dess

styrkor och utvecklingsbehov. All personal r delaktiga i framtagandet och genomfrandet d ett

medvetet arbete kring sprk-, ls- och skrivutveckling grs som en integrerad del av barnens och

elevernas hela vardag.

4. Frebyggande arbete och tidiga insatser Genom att frskolor och skolor systematiskt arbetar frebyggande och genom att stta in tidiga

insatser kar mjligheterna fr barn och elever i riskzonen fr sprk-, ls- och skrivsvrigheter att

utveckla frmgor s att de nr kunskapskraven. De sprkliga aktiviteterna behver sledes

genomsyra alla aktiviteter. Mycket handlar om att skapa lrmiljer dr barn och elever mter en

mlmedveten och strukturerad sprklig stimulans som inte begrnsas till vissa arbetsmoment. Det

strukturerade arbetet som sker med t ex. sprklig och fonologisk medvetenhet behver ta sin

utgngspunkt i barns och elevers olika erfarenheter och frutsttningar och kopplas till meningsfulla

sammanhang.

Frskolan

Barns sprk utvecklas i samspel med andra och under lekfulla och meningsfulla former. Studier visar

att tidig sprklig stimuli i form av sprkligt samspel och lsning av sagor och berttelser inverkar

bde p tiden fr barnets lsstart och p dess framtida lsutveckling. I frskolan och fram genom ren

r det ven av stor vikt att stimulera den verbala kommunikationen, bygga upp ordfrrdet, uppmuntra

barnen att prata om bcker, lyssna ut ljud i ord, utveckla kunskap om skrift, skriva och knna igen

bokstver.

Mnga barn i frskolan intresserar sig tidigt fr bokstver och ljud och det r viktigt att ta vara p

denna nyfikenhet. Utan att egentligen kunna lsa lr sig mnga barn mycket om skriftens

konventioner ssom lsriktning och namn p bokstver. Barnen brjar s smtt kunna skifta fokus

frn ordets innehll till dess form i det som kallas sprklig eller fonologisk medvetenhet. Detta r en

frmga som intimt hnger ihop med den frsta ls- och skrivinlrningen. De barn som har svrt fr

detta behver extra stimulans fr att bttre vara frberedda p den kommande skolstarten. Med frdel

kan olika alternativa verktyg ssom tangentljudningsprogram och talsyntes anvndas av alla barn i ett

sprk-, ls- och skrivutvecklande syfte redan i frskolan.

Frskoleklassen

I frskoleklassen behver alla barn dagligen mta sprk- och

skriftsprksutvecklande aktiviteter. Detta grs genom ett

medvetet arbete med textfrstelse, hglsning, sprklekar

och fonologisk medvetenhet som genomsyrar hela vardagen

och som tar sin utgngspunkt i elevernas olika erfarenheter

och frutsttningar. Eleverna br i frskoleklass f kunskap

kring anvndningen av olika alternativa verktyg d dessa har

en bde sprkutvecklande och kompenserande funktion.

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

8

Ls mer i Eklf & Kristensson, Teoretisk bakgrund

Ls mer i Eklf & Kristensson, Teoretisk bakgrund

k 1-3

Det r viktigt att eleverna vid skolstart s snart som mjligt uppnr en god avkodningsfrmga vilket

stller krav p lrarnas kunskap om lsinlrningsmetoder, lsfrstelsestrategier och frmga att se

vad varje elev behver. Lrarens kunskaper i hur man undervisar nybrjarlsaren p ett effektivt och

flexibelt stt kan vara avgrande fr hur det gr fr den enskilde eleven och d i synnerhet fr elever i

riskzonen fr ls- och skrivsvrigheter. Det r viktigt att lrare behrskar mer n en metod fr att

kunna vara flexibel utifrn elevens behov av std och utmaning. Detta srskilt d det inte finns ngon

metod, ngot undervisningsstt eller material som i sig sjlvt utvecklar barns och elevers sprk-, ls-

och skrivfrmga. Elevernas sprkutveckling br frankras i kommunikativa processer och i ett

innehll som tar utgngspunkt i elevernas liv och erfarenheter.

k 4-9

De flesta elever klarar av att avkoda med flyt nr de nr k 4. Om eleverna fortfarande har stora

tekniska svrigheter att ta sig igenom en text r det av stor vikt att de redan tidigt, frn frskoleklass,

har lrt sig att anvnda alternativa lrverktyg fr att kunna kompensera den svrighet som uppstr i

mtet med texten.

Text/lsfrstelse och ord- och begreppsfrrd utvecklas genom samtal om texter som lses

gemensamt i klassen, genom att lsa flera olika texter kring samma mnesomrde och genom att

lsa texter som utmanar elevens fantasi och frestllningsfrmga. Elevers lsfrstelse r beroende

av en aktiv undervisning kring lsfrstelsestrategier. Syftet r att utveckla frmgan att reflektera

ver det lsta.

Med god lsfrstelse menas att bde kunna lsa som avkoppling, att lsa med

kritisk urskiljning samt att inhmta information ur olika slags texter, vilket

kursplanen i svenska uttrycker ska glla fr alla elever. Lsfrstelse betraktas

idag inte enbart som en kognitiv process; ven lsarens anstrngning och

motivation anses pverka lsfrstelsen, likas graden av engagemang. Lrarnas

uppdrag r att vcka elevernas lsengagemang och motivation, s att de bde

lser fr att lra sig och fr att f upplevelser genom lsningen.

5. Observation, kartlggning och analys

Det r av vikt att systematiskt flja och kartlgga barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling.

Genom pedagogers och lrares dagliga arbete med bedmning fr barn och elever terkoppling kring

sin utveckling av frmgor och frdigheter. Denna formativa bedmning, ven kallad bedmning fr

lrande (BFL) innebr att barnen och eleverna r vl frtrogna med de ml som ska uppns, hur de

nr dit och vad de behver utveckla. Med hjlp av bedmningen kan pedagoger och lrare f syn p

och utveckla den egna undervisningen. All bedmning ska vara undervisningsintegrerad, dvs. den

mste f konsekvenser i undervisningen och inte enbart resultera i individuella tgrder fr de barn

och elever som r behov av srskilt std.

Observationer fr att flja barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling med

hjlp av kvalitativa material och metoder grs hela ret. Mer formella

kartlggningar med hjlp av kvantitativt material grs vid enstaka avstmningar

under lsret. Den efterfljande kvalitativa analysen som grs, oavsett material

eller metod, resulterar sedan i omedelbara olika tgrder p (fr)skol-, grupp- och

individniv.

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

9

Ls mer i Eklf & Kristensson, Teoretisk bakgrund

Ls mer i Eklf & Kristensson, Teoretisk bakgrund

Ls mer i Eklf & Kristensson, Teoretisk bakgrund

Ls mer i BUFs Rutin och Std -material fr tgrds-program

Frdigheter som behver kartlggas r bl. a. elevers lshastighet, avkodning och text/lsfrstelse.

Nr en kartlggning grs r det viktigt att veta vad som bedms, vad syftet r, dvs. varfr det bedms

och hur arbetet fortskrider efter en bedmning. Ett test ska enbart anvndas om det finns kunskap i

hur det genomfrs och analyseras.

6. tgrder och srskilt std Observation, kartlggning och analys ska alltid fljas av direkta tgrder kopplade

till den bedmning som har gjorts, de resultat som har setts och den efterfljande

analysen. Fr barn i frskola som uppvisar ngon form av svrighet kopplad till

sprk-, ls- och skrivutveckling behver riktade insatser sttas in omedelbart d

dessa har uppmrksammats. Fr elever som riskerar att inte n kunskapskraven

eller hllpunkterna fr sprk-, ls- och skrivutveckling behvs mer riktade tgrder.

De elever som dremot ltt nr kunskapskraven kan behva andra typer av

tgrder som istllet syftar till att utmana och stimulera en ytterligare

kunskapsutveckling. tgrder ska genomfras p individ-, grupp- och/eller skolniv.

Om en elev riskerar att inte n kunskapskraven fr rskurs 3, 6 eller 9 ska ett

tgrdsprogram upprttas.

7. Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning Fr att utrna om det frebyggande arbetet, de tidiga insatserna samt tgrderna

ger det resultat som nskas r det av stor vikt att flja upp och utvrdera

arbetssttet med regelbundna mellanrum. Med hjlp av dessa uppfljningar och

utvrderingar kan verksamheten utvecklas och utmanas och p s stt ge

barnen, eleverna, lrarna och pedagogerna fler frutsttningar fr egen utveckling

och eget lrarande. Uppfljningar och utvrderingar ska leda till att undervisningen

ses ver och utvecklas och utmanas kontinuerligt. Det r sledes inte enbart

barnens och elevernas utveckling som ska vara i fokus. I sin handlingsplan avgr frskolan och skolan

vilka delar i processen som behver dokumenteras

8. verlmning och mottagande

verlmningar och mottaganden sker kontinuerligt inom och mellan vra

verksamheter. En verlmning mellan pedagoger och lrare vid olika vergngar,

med fokus p sprk-, ls- och skrivutveckling samt hur den tidigare undervisningen

sett ut, har mycket stor betydelse fr det frebyggande arbetet och de tidiga

insatserna. verlmningen ska ligga till grund fr mottagande pedagogs och lrares

planering samt kommande undervisning och r en viktig frutsttning fr att kunna ta

till vara p och vidareutveckla barns och elevers kunskaper.

Vid verlmning mellan frskola och frskoleklass, mellan frskoleklass och k 1 samt vid lrar-,

stadie- och skolbyte r det av vikt att fokus ligger p barnens och elevernas starka sidor och

utvecklingsomrden vilket underlttar fr mottagande lrare att ta hnsyn till varje enskild individs

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

10

Ls mer i Eklf & Kristensson, Stdmaterial fr Rutin fr arbete

behov, frutsttningar, erfarenheter och tnkande (Lgr 11, Skolverket, 2011) redan vid terminsstart.

Lrare kan utifrn detta vgleda barnen och eleverna med effektiva och flexibla metoder.

9. Stdmaterial

Skriften Stdmaterial fr Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och

skrivutveckling, kompletterar denna skrift, Rutin fr arbete med barn och elevers sprk-

ls- och skrivutveckling. Stdmaterialet syftar till att frtydliga, stdja och underltta

arbetet med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling i alla mnen samt

framtagandet av en verksamhetsgemensam handlingsplan.

10. Referenser

Eklf, E. & Kristensson, J.( 2012). Teoretisk bakgrund till Rutin fr sprk- ls och skrivutveckling.

Halmstad

Halmstads kommun.(2014) Stdmaterial fr Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och

skrivutveckling. Dnr BU 2012/0470

Hattie, J (2012). Synligt lrande fr lrare. Natur & Kultur. Stockholm

SFS 2010:800. Den nya skollagen. (2010) Stockholm: Svensk facklitteratur

Skolverket. (2010). Lroplan fr frskolan Lpf 98 (2010). Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2011). Lroplan fr grundsrskolan Lgrs 11 (2011). Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2011) Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. Stockholm:

Fritzes

SOU 2012:10. Lsarnas marknad, marknadens lsare. Stockholm: Elanders Sverige AB

SOU 2012:65. Lsandets kultur. Stockholm: Elanders Sverige AB

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

11

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

12