Årsredovisning 2017 - lnu.se · 2018-03-12 · e-post [email protected] Årsredovisning 2017....

Årsredovisning 2017

391 82 Kalmar / 351 95 VäxjöTelefon 0772-28 80 00E-post [email protected]


Universitetsstyrelsebeslut2018-02-15

Dnr: 2017/6018-1.2

Beslut Dnr: 2017/6018-1.2

Fastställande av årsredovisning för 2017

Styrelsen för Linnéuniversitetet fastställer härmed årsredovisningen 2017 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 15 februari 2018.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitetet är betryggande.

Dan BrändströmOrdförande

Peter AronssonRektor

Marie Samuelsson

Magnus Andersson Jenni Nordborg Pia Kinhult

Stacey Lynne Sörensen Gunilla Saltin Tony Sandelius

Gunilla Byrman Anders Forsman Anna Stafsudd

Elin Axén Pia Gröhn Vidar Justegård


Dnr: 2017/6018-1.2

3 (68)

Fastställande av årsredovisning för 2017 3Rektor sammanfattar år 2017 6Linnéstudenterna har ordet 8Linnéuniversitetets organisation 10Läsanvisningar 11

Intressenter 11Hur Linnéuniversitetet redovisar prestationer 11Disposition 11Definitioner 11Förändrad modell för beräkning/avräkning av helårsstudenter (hst) under 2017 11Individbaserad statistik 12Underlag och källor 12

Intern styrning och kontroll 13Utvecklingsarbete för intern styrning och kontroll 13

Resultatredovisning 14Återrapportering enligt regleringsbrev 14

Jämställdhetsintegrering 14Utbyggnad av vissa utbildningar (sjuksköterskeutbildning) 14Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk sjuksköterskeutbildning 14Utbildningsutbud 14Lärar- och förskollärarutbildning 17Studieavgifter för tredjelandsstudenter 18Särskild höjning av ersättningsbelopp för vissa utbildningsområden 19Bedömning av reell kompetens 19Särskilda åtaganden – Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) 20Rekryteringsmål för professorer 20Övrig återrapportering enligt regleringsbrev 21

En kreativ och internationell kunskapsmiljö i Linnés anda 21

Utmanande utbildningar 21

Kvalitetsgranskningen av utbildningarna fortsätter 22Linnébarometern har fått ny utformning 22Ett integrationsnätverk arbetar för integration och etablering i Linnéregionen 22

Innehåll

4 (68)

Valideringsprojekt och projekt om integration underlättar för nyanlända 22Breddad rekrytering 22Stödet till studenter är samlat 23Utbildningsvolymen ökar långsamt 23Ökad andel studenter på avancerad nivå 26Hälften av programstudenterna finns inom professionsutbildningar 26Distansutbildningarna stödjer livslångt lärande 26Utbildningsutbud redovisat utifrån utbildningsområde 28Examina 29Utbildning på forskarnivå 29Polisutbildningen som är universitetets största uppdragsutbildning expanderar 29Prestationer inom utbildningsområdet 30

Framstående forskning 30Utvärderarna rekommenderar mer sammanhållna och balanserade miljöer 31Åtgärder under 2017 leder från det individuella till sammanhållna miljöer 31Många nya postdoktorala anställningar är ett steg mot framstående kunskapsmiljöer 31Professionsutbildningarnas forskningsanknytning är viktig för utbildningarnas kvalitet 31Linnaeus University Centres (Lnuc) och andra plattformar profilerar forskningen 31Regeringens strategiska forskningsområden EcoChange och Merge 32Forskningens externfinansiering utvecklas positivt 33Universitetsbiblioteket stödjer forskarnas publicering 34Vetenskapliga publikationer ökar kontinuerligt 34Linnéuniversitetet levererar mycket forskning i förhållande till anslaget 34Prestationer inom forskningen 35

Samhällelig drivkraft 35Linnéuniversitetet deltar i projekt för utveckling av samverkanskapaciteten 35Samverkansprojekt som rör samhällsutmaningar prisas och stimuleras 35Epic - Entreprenörskap Produktion Innovation och Kommunikation 36Samarbetet inom innovationskontoret Fyrklövern fortsätter 36Stöd och struktur till Linnéuniversitetets samverkan 36Intäkter uppdragsutbildning 38

Globala värden 40

Lika villkor 40Hållbar utveckling 42Internationalisering 42

Kompetensförsörjning, kompetensutveckling och verksamhetsstöd 44

Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor 44Chefs- och ledarskapsutbildningar 45Kompetensutveckling av medarbetare 45

Verksamhetsstödets processer utvecklas 45

Digitaliserat ärendehanteringssystem förenklar arbetsprocesser 45Interaktion och tvåvägskommunikation skapar delaktighet 45Kompetensförsörjning och rekrytering i siffror 45Önskvärd kompetensförsörjning 45Universitetspedagogiska utbildningar viktiga för kompetensutveckling 46Universitetsbiblioteket - systembyte, öppen vetenskap och nya studiemiljöer 46Byggnation för den samlade lokaliseringen i Kalmar – Universitetskajen 46

Ekonomisk redovisning 48

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 48Forskning och utbildning på forskarnivå 48Oförbrukade bidrag 50Avgiftsfinansierad verksamhet 50Stiftelser 50

Väsentliga uppgifter 51Resultaträkningar (tkr) 53Balansräkningar (tkr) 54Anslagsredovisning (tkr) 55Redovisnings- och värderingsprinciper 56Noter (tkr) 58Bilagor 64

Bilaga 1: Sjukfrånvaro 64

Bilaga 2: Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65

Innehåll

5 (68)

Rektor sammanfattar år 2017

Året har präglats av en ökad medvetenhet om värdet av de mer grundläggande akademiska värdena som en grundsten för den moderna liberaldemokratiska samhällsformen. Övertygelsen om människors lika värde, respekten för kunskapsbildning som ett nödvändigt led i god och framgångsrik samhällsutveckling odlas i hög grad i lärosätenas verksamhet, innehåll och sätt att arbeta. Detta är kanske vårt mest grundläggande bidrag till en hållbar samhällsutveckling, som när allt fungerar förtroendefullt kan bli nästan osynlig, men som i en tid där dessa värden utmanas blivit mer synliga.

Vår syskonskara bland de nya universiteten har på nyåret med Malmö universitet berikats med en ny syster. De nya ledningarna har träffats och ser att vi blir starka genom att framhålla hur vi även står för den största delen av professionsutbildningarna i Sverige.

Jag tillträdde som rektor den 1 oktober 2017, men har innan dess varit verksam som prorektor och vikarierande rektor vid Linnéuniversitetet, När jag ser tillbaka på 2017 kan jag konstatera att det har varit händelserikt år, både i omvärlden och på Linnéuniversitetet. Senare delen av året har färgats av metoo-rörelsen och den har öppnat ögonen på oss alla. På Linnéuniversitetet har vi tagit tydlig ställning. Här råder nolltolerans mot övergrepp och övertramp. I jämställdhetsarbetet kommer vi att ha god av hjälp av den plan för jämställdhetsintegrering som tagits fram under året och som vi nu ska omsätta i praktik.

Inom internationaliseringen har vi under året arbetat med de rekommendationer vi fick när internatio-naliseringen bedömdes av internationella experter. Det arbetet kommer att ge avtryck nästa år, men vi kan redan nu glädja oss åt att internationalisering på hemmaplan stärkts genom projektet Global Classroom och att Linnaeus University Summer Academy även detta år lockat ett stort antal studenter och lärare av

olika nationaliteter. Inom hållbar utveckling har vi kommit långt. FN:s klimatmål har varit på agendan i flera olika sammanhang och när jag nästa år skriver i årsredovisningen hoppas jag kunna stoltsera med en miljöcertifiering.

Vår ambition är att knyta samman utbildning, forskning och samverkan i kreativa kunskapsmiljöer. På så sätt kan vi på basis av starka akademiska miljöer ta oss an och finna lösningar på de samhällsutmaningar vi står inför nationellt och internationellt. Detta är ett dynamiskt arbete där alla delar samverkar. Vårt utbildningsutbud utvecklas och bidrar till att attrahera studenter och medarbetare samt svara mot behov på arbetsmarknaden. Ett steg på vägen för att skapa starkare sammanhang mellan olika delar var 2017 års utlysning för att etablera strategiska plattformar för kunskapsbildning över fakultetsgränserna. En rad intressanta förslag kom in och flera av dem kommer att utvecklas framöver.

En annan viktig förutsättning för utbildningens och forskningens utveckling är det kontinuerliga arbetet med kvalitet. Under året har granskningen av utbildningarnas kvalitet gått in i en ny fas där en pilotomgång avslutats och utvärderats. Bedömarna såg en styrka i utbildningarnas anknytning till forskningen, vilket är glädjande med tanke på vår strävan mot ämnesövergripande kunskapsplattformar. Bland utvecklingsområdena pekade bedömarna på vikten av att förtydliga och stärka studenternas delaktighet i kvalitetsarbetet. Med tanke på det senare är jag tacksam för att universitetet i Linnéstudenterna har en så aktiv och engagerad studentkår. Jag är också glad över att Linnéuniversitetet fortsätter att attrahera studenter, inte minst internationellt.

Även forskningen har präglats av kvalitetsarbete då Linnéuniversitetet under året har utvärderat forskningens förutsättningar, vilket bland annat

6 (68)

Årsredovisning 2017 Linnéuniversitetet

Peter AronssonRektor

inneburit självvärderingar som tillsammans med annat material bedömts av externa granskare som utifrån materialet gett Linnéuniversitetet rekommendationer inför framtiden. Behovet att bygga större kunskapsmiljöer både för forskare och forskarutbildning tillhör de mer centrala rekommendationerna och att rekryteringen sker strategiskt i förhållande till detta mål. Den forskningsberedning som börjat arbeta under året kommer att ta vara på rekommendationerna i arbetet med att ta fram en forskningsstrategi.

Forskningens finansiering har länge varit en angelägen fråga för Linnéuniversitetet. Eftersom vi har ett lägre forskningsanslag än många jämförbara lärosäten har vi satsat desto mer på att öka den externa finansieringen. De ansträngningarna börjar ge resultat på vissa områden. Särskilt glädjande är att Linnéuniversitetet ska leda två större forskningsprojekt inom EU:s Horizon 2020. Glädjande är också att forsknings- och samverkansprojekt vid Linnéuniversitetet vann första pris i Sweden Impact

Award samt att Sveriges första UNESCO-professur inom kultur tilldelats en av Linnéuniversitets professorer. Sådant ger lyskraft och glans och sporrar oss att med glädje och nyfikenhet fortsätta resan framåt.

Samverkan är en källa till både samhällelig drivkraft och ökad kvalitet i den akademiska verksamheten. Vi är redan framstående på det området och tar nu ledningen och deltar i flera nationella projekt för att kunna dra än mer nytta av de långsiktiga strategiska avtal vi har med företag som Ikea och International Software Technology (IST), våra värdkommuner och -regioner.

Som nytillträdd rektor för Linnéuniversitetet vill jag tillsammans med medarbetare och studenter verka för en miljö som präglas av öppenhet, tillit och respekt. I ett sådant klimat kan den kreativitet och arbetsglädje frodas och växa som är så oundgänglig för Linnéuniversitetets utveckling och attraktivitet som arbets- och studieplats. Alla är viktiga – studenter, lärare, forskare, ledare, verksamhetsstöd och – inte minst – alla utanför universitetet som vi samverkar med.

7 (68)

Linnéuniversitetet Årsredovisning 2017

Linnéstudenterna har ordet

Under våren 2017 ingick studentkåren Linnéstudenterna tillsammans med Linnéuniversitetet samt lärosätets två huvudsakliga kommuner - Växjö och Kalmar - i en gemensam avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap. Denna avsiktsförklaring har lett till en ökad samverkan mellan de två kommunerna, universitet och studentkåren, något vi på Linnéstudenterna gläds åt med hopp om ett fortsatt gott samarbete.

Med syfte att öka medvetenheten hos studenterna vid Linnéuniversitet om möjligheter och förutsättningar för arbete och sysselsättning inom Linnéregionen påbörjades ett projekt under året. Projektet Linnéstudenter i regional samverkan (Lirs) har under året fokuserat på Kalmarregionen och har efter ett gediget förarbete kunnat erbjuda studenter möjligheten att träffa potentiella arbetsgivare från näringslivet inom regionen. Projektet Lirs syftar även till att uppmuntra studenter att stanna kvar i regionen efter sina studier och på så vis vara med och skapa goda förutsättningar för både sig själva och Kalmarregionen. De mötesplatser som hittills anordnats för att knyta framtida kontakter och utveckla nya möjligheter för Linnéregionen har varit uppskattade av både studenter och näringsliv.

Under våren 2018 hoppas Linnéstudenterna att Lirs-projektets arbetsområde utökas till Kronobergsregionen för att öppna upp ytterligare möjligheter för näringsliv och studenter vid Linnéuniversitetet att mötas och utvecklas tillsammans.

I Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) årliga bostadsrapport, som ges ut i början av läsåret, rödlistades Växjö som universitetsstad för sina brister vad gäller att tillhandahålla bostäder till nyantagna studenter inom rimlig tid. Linnéstudenterna var kritiska till hur Linnéuniversitetet brustit i sin dialog med både oss och kommunen för att förhindra att studenter står alltför länge utan bostad vid terminernas start. Med nya studentlägenheter i produktion inom kommunen ser

vi hoppfullt fram emot nästa års bostadsrapport som möjligtvis markerar Växjö som studentstad i en annan färg än rött.

Vi har tillsammans med Linnéuniversitetet ett gemensamt ansvar att öka studenternas inflytande vid universitetet och har en ambition att tillsätta alla platser vid universitets beredande och beslutande organ. I och med de lokala regler för studentrepre-sentation som trädde i kraft under februari 2017 har en tydlig uppdelning gjorts mellan Linnéuniversitet och Linnéstudenternas åtaganden och ansvar för att främja studentrepresentationen. Under våren påbörjades även arbetet med att skapa gemensamma rutiner för samordning och utbildning av de studenter som åtagit sig uppdraget.

Under hösten 2017 genomfördes den första gemensamma utbildningsdagen för studenter som åtagit sig olika representationsuppdrag. Linnéstudenterna bedömer att en förutsättning för att vi ska kunna uppfylla våra åtaganden enligt Lokala regler för student representation, samt kunna prestera full studentpresentation i de olika organen, är att Linnéuniversitet också uppfyller sina åtaganden.

2017 har studentkåren formellt utsett studenter och doktorander till cirka 150 platser (ordinarie ledamöter och suppleanter) till universitetets olika organ. Organisationens studentrepresentantsregister visar att det formellt funnits representation på omkring 100 studentrepresentationsplatser under året. Ett drygt femtiotal studenter har rekryterats utanför Linnéstudenternas styrelse – både studerande på grund- och avancerad nivå och på forskarnivå.

Studentkåren Linnéstudenterna välkomnar Linnéuniversitetets beslut om att övergå till digitala examensbevis, vilka anses säkrare och innebär kortare handläggningstid än tidigare rutiner, vilket också möjliggör för nyexaminerade att snabbare komma ut

8 (68)


Elin Axénordförande

Pia Gröhnutbildningsbevakare och vice ordförande

Vidar Justegård studiesocialt ansvarig

i arbetslivet. Linnéuniversitetet står i framkant som första universitetet i Sverige med att utfärda digitala examensbevis och vi på studentkåren är stolta över att stå bakom vårt moderna universitet vid denna förändring.

Under hösten 2017 sattes även implementeringen av det nya utbildningsadministrativa systemet Ladok3 igång ordentligt. Från vår sida lägger vi stort värde i att universitetet ser den förändring som ett nytt system av vikt kan innebära och dess möjlighet till förstärkta rutiner, där vi i ett sent skede bjöds in att påverka. Viktiga ledord på vägen i detta arbete är att framgångsrika system är de som integreras väl mot sin

organisation och dess användare, där användare i detta fall innefattar personal och studenter med brett skilda erfarenheter.

Vi gläds åt det goda samarbete studentkåren haft med Linnéuniversitetets första rektor, men också åt den medverkan vi fått ta del av under processen att rekrytera, tillsätta och installera vår nya rektor. Linnéstudenterna lyfter nu blicken för att se framåt mot ännu ett år med fortsatt gott samarbete där dialogen mellan Linnéuniversitetet och studentkåren i hög grad är aktiv med studenternas bästa som centralt fokus.

9 (68)


Linnéuniversitetets organisation

Lärar- utbildningar

UniversitetsstyrelseRektor

Disciplinnämnd

PersonalansvarsnämndInternrevision

Universitetsgemensamma beredande organHoldingbolag

Nämnden för lärarutbildning (NLU)

Ekonomi-högskolan (FEH)

Institutionen för• ekonomistyrning

och logistik• marknadsföring• nationalekonomi

och statistik• organisation och

entreprenörskap

Fakulteten för hälso- och livs -vetenskap (FHL)

Institutionen för• biologi och miljö• hälso- och

vårdvetenskap• kemi och

biomedicin• medicin och

optometri• psykologi

Fakulteten för konst och humaniora (FKH)

Institutionen för• design• film och litteratur• kulturvetenskaper• medier och

journalistik• musik och bild• språk• svenska språket

Fakulteten för samhälls-vetenskap (FSV)

Institutionen för• didaktik och

lärares praktik • idrottsvetenskap • pedagogik och

lärande• samhällsstudier• socialt arbete• statsvetenskap

Fakulteten för teknik (FTK)

Institutionen för• byggd miljö och

energiteknik• byggteknik • datavetenskap och

medieteknik• fysik och elektro-

teknik• informatik• maskinteknik• matematik• skog och träteknikSjöfartshögskolan

Universitets-förvaltningen

• Avdelningen för externa relationer

• Ekonomi-avdelningen

• HR- avdelningen• IT-avdelningen• Kommunikations-

avdelningen• Lokal- och service-

avdelningen• Studerande-

avdelningen• Universitets-

ledningens kansli

Universitets-biblioteket (UB)

Kansli Fakultetskansli Fakultetskansli Fakultetskansli Fakultetskansli Fakultetskansli

Linnéuniversitetets organisationDatum: 2018-03-01

Polisutbildningen (PU)

Institutet för fortbildning av journalister (Fojo)

10 (68)


Läsanvisningar

IntressenterÅrsredovisningen utgör Linnéuniversitetets rapportering till regeringen enligt högskolelagen, förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll, regleringsbrev samt tillämpliga regeringsbeslut. Samtidigt ska årsredovisningen ge universitets-styrelsen och andra intressenter en översiktlig bild av Linnéuniversitetets verksamhet. Årsredovisningens siffermaterial utgör dessutom grunden för Linnéuniversitetets officiella statistik.

Hur Linnéuniversitetet redovisar prestationerEnligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina prestationer. Enligt Ekonomistyrningsverkets handledning är prestationer varor och tjänster som har lämnat myndigheten. För 2017 redovisar Linnéuniversitetet i enlighet med rektorsbeslut prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer och antal vetenskapliga publikationer/citeringar samt studerande på forskarnivå (årsarbetare). Kostnad per prestation redovisas i avsnittet Prestationer inom utbildningsområdet som finns under Utmanande utbildningar samt i avsnittet Prestationer inom forskningen som finns under Framstående forskning. Prestationsmått inom samverkan redovisas under Samhällelig drivkraft.

DispositionRektor har beslutat att årsredovisningen förutom rapportering enligt högskolelagen ska utgå från universitetets vision och strategi En resa in i framtiden. Årsredovisningen följer strategins disposition där kreativ kunskapsmiljö är ett överordnat begrepp som återspeglar de fyra huvudavsnitten:

• utmanande utbildningar • framstående forskning• samhällelig drivkraft • globala värden.

Rubriksättning och disposition styrs till viss del av återrapporteringskraven. Den återrapportering som krävs enligt regleringsbrev finns därför i avsnittet Återrapportering enligt regleringsbrev. Återrapporte-ringskraven kring utbildningen redovisas huvudsakligen under Återrapportering enligt regleringsbrev, men framställningen fördjupas i avsnittet Utmanande

utbildningar. Såväl lagar och förordningar som interna styrdokument ligger alltså till grund för årsredovisningens utformning. Detta innebär att samma företeelse ibland beskrivs på flera ställen, men ur olika perspektiv. Viss upprepning förekommer också för att underlätta för de läsare som väljer att endast läsa enstaka avsnitt.

DefinitionerHeltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (hp).

Helårsprestationer (hp) är ett mått som innebär en omräkning av alla studenters aktivitetet. Helårsprestationer beräknas genom att summan avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period divideras med 60.

Helårsstudenter (hst) är ett mått som beräknas genom antalet studenter som är förstagångsregistrerade respektive fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle, multiplicerat med kurstillfällets omfattning av högskolepoäng under en viss period, dividerat med 60.

Förändrad modell för beräkning/avräkning av helårsstudenter (hst) under 2017Ett nytt studieadministrationssystem, Ladok 3, sattes i produktion i december 2017, vilket medför vissa förändringar när det gäller beräkning/avräkning av hst jämfört med den föregående versionen av Ladok. Det tidigare beräkningssättet innebar att hst avräknades när studenterna registrerades på kurstillfället. Kurstillfällen som löpte över både höst- och vårterminerna, det vill säga över årsskiftet, schablonfördelades med högskolepoäng (hp) per termin. I Ladok 3 däremot avräknas hst dag för dag mellan studieperiodstart och studieperiodslut för kurstillfället.

Konsekvensen blir att de studenter (hst) som registrerats på kurstillfällen som tidigare schablonfördelats, i Ladok 3 avräknas med det faktiska antal dagar kurstillfället pågått under 2017. Kurstillfällen som startar i slutet av 2017 och vars studieperiod löper in i 2018 kommer därmed att avräknas med det faktiska antal dagar deras kurstillfälle pågår under 2017.

Den 2 december 2017 gjordes den sista körningen av verksamhetsberättelse (VB-körningen) i tidigare Ladok. Den 4 december exporterades motsvarande

11 (68)


underlag ur verifieringsmiljön i Ladok 3. Underlagen jämfördes och det konstaterades att differensen var plus (+) 100 hst i Ladok 3. Dessa 100 hst inkluderar samtliga finansieringsformer. Det totala antalet hst för 2017 är 15 310 (samtliga finansieringsformer), vilket innebär att differensen motsvarar mindre än 0,7 %. Det går inte att med säkerhet urskilja vilka av dessa 100 hst som var effekter av övergången till Ladok 3 eller sådant som registrerats i tidigare Ladok efter att 2016 års VB-körning gjordes.

Linnéuniversitetet gör bedömningen att differensen som uppkommit till följd av förändringarna i sättet att beräkna hst kan jämföras med så kallade periodiseringsfel, det vill säga att avräkning sker i annan period än enligt det gamla beräkningssättet. Felet kommer alltså att jämna ut sig över tiden. Med hänsyn till detta, bedömd storlek på felet vid VB-körning efter december (bedöms motsvara differensen vid övergången, + 100 hst), och att det inte är praktiskt möjligt att rätta felet på ett korrekt sätt, kommer någon justering för nytt sätt att beräkna hst inte att göras. Förändringen är inte heller jämförbar med förändring av redovisningsprincip, varför någon justering av historiska siffror inte behöver göras av den anledningen.

Individbaserad statistikI årsredovisningen redovisas individbaserad statistik som avser personal och studenter för innevarande år samt minst två jämförande år. I de fall könsuppdelning inte har redovisats i tabellen, finns i noten antingen en hänvisning till annan plats i årsredovisningen där könsuppdelningen redovisas eller en förklaring till varför redovisning inte har skett.

Underlag och källorUnderlaget till årsredovisningen består dels av information som fakulteterna, nämnden för lärarutbildning, universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket lämnat, dels av material som under året publicerats på Linnéuniversitetets interna webb eller i rapporter. Alla siffror avser kalenderåret 2017 om inget annat anges i not. Kvantitativa uppgifter har hämtats ur följande system:

• Ladok, studiedokumentationssystem• Diva, publikationsdatabas• NyA, antagningsdatabas• Interbas, databas för utbytesavtal och mobilitet• Primula, personal- och lönesystem• Agresso, ekonomisystem.

12 (68)


Intern styrning och kontroll

Utvecklingsarbete för intern styrning och kontrollUniversitetets arbete med intern styrning och kontroll (ISK) utgår sedan 2016 från Policy för intern styrning och kontroll beslutad av universitetsstyrelsen. I policyn anges universitetets övergripande syfte med intern styrning och kontroll, vilket omfattar att utveckla verksamheten för att nå de strategiska målen som formuleras i Linnéuniversitetets visions- och strategidokumentet 2015-2020, En resa in i framtiden, samt att med rimlig säkerhet fullgöra de krav som ställs i 3 § myndighets-förordningen. Målsättningen är att intern styrning och kontroll ska vara en integrerad del av verksamhets-planeringen och verksamhetsutvecklingen på universitetet. I policyn anges att universitetet ska identifiera och värdera kritiska faktorer för att nå de strategiska målen, vilket innefattar både möjligheter och risker.

De kritiska faktorer som identifierats 2015 omformulerades till prioriterade områden i universitetets verksamhetsplan 2017-2019. I samma verksamhetsplan slogs fast att de kritiska faktorerna ska revideras både på universitetsövergripande nivå och inom respektive enhet, vilket innebär varje fakultet, nämnden för lärarutbildning, universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket. I enlighet med universitetets policy för ISK har fokus inte legat på att ange numeriska värden för de kritiska faktorerna utan på att beskriva vad som händer om de kritiska faktorerna inte hanteras och de strategiska målen därmed inte uppnås. De reviderade

kritiska faktorerna har behandlats i universitetsledningen vid två tillfällen. Reviderade kritiska faktorer har därefter beslutats av rektor och fastställts av universitets-styrelsen i universitetets nästa verksamhetsplan 2018-2020.

Reviderade kritiska faktorer för Linnéuniversitetets måluppfyllelse (gäller för 2018)

• önskvärd kompetensförsörjning• ändamålsenliga arbetssätt och processer • högkvalitativa och efterfrågade utbildningar• högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning• utveckling av det goda ledarskapet.

Den interna processen för ISK ska utvecklas ytterligare under 2018 och tydligt knytas samman med hela verksamhetsprocessen i enlighet med policyn. Utvecklingen ska ske genom att planerade åtgärder i relation till kritiska faktorer och strategiska mål tydligt och samlat anges i verksamhetsplaner samt att åtgärderna tydligare följs upp i verksamhetsberättelser och i årsredovisning.

Uppföljning av intern styrning och kontroll 2017 redovisas i det underlag universitetsstyrelsen får inför undertecknandet av årsredovisningen. I beslutet om fastställande av årsredovisningen gör universitets-styrelsen sin bedömning av Linnéuniversitetets interna styrning och kontroll.

13 (68)


Resultatredovisning

Återrapportering enligt regleringsbrevStycken ur regleringsbrevet i kursiv stil.

JämställdhetsintegreringUniversitet och högskolor ska ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10), t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta under 2017–2019. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och varje universitet och högskola ska redovisa åtgärder och resultat utifrån planen i sina årsredovisningar för 2017–2019.

Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet har tagits fram i dialog med verksamheten. Fakulteterna, universitetsbiblioteket, universitetsförvaltningen och studeranderepresentanter har deltagit.

Följande tio problemområden identifierades i den inledande probleminventeringen:

• ojämställda karriärvägar • fördelning forskningsmedel utifrån kön • kvalitetssäkrad och jämställdhetsintegrerad

forskarutbildning• jämställdhetsintegrerad rekrytering • jämställdhetsintegrerad personalpolitik• breddad studentrekrytering• hållbar jämställdhetsintegrering• koppling av styrdokument till jämställdhets-

politiska mål • kunskap om genus, jämställdhet och normkritiska

perspektiv• bild-bank och bildmanér

Inom respektive problemområde har mål, aktiviteter, ansvarig och tidsplan tagits fram. Rektor har även utsett en styrgrupp som ska samordna det fortsatta arbetet med implementering och uppföljning av planer inom respektive område.

Utbyggnad av vissa utbildningar (sjuksköterskeutbildning)Antalet programnybörjare ska vid universitet och högskolor öka på de utbildningar som framgår av bilaga 7. Utbyggnaden ska genomföras under 2017 och ska redovisas i årsredovisningen.

Ökningen av programnybörjare var 19 till antalet under perioden 2014-2017, vilket innebär att Linnéuniversitetet inte helt når upp till målet om 22 programnybörjare för perioden. Hösten 2017 startade sjuksköterskeutbildning i Ljungby och från och med 2018 görs antagning både höst- och vårtermin, vilket ger förutsättningar för en ytterligare ökning av antalet programnybörjare.

Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk sjuksköterskeutbildningUniversitetet ska planera för och bygga upp kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk sjuksköterske-utbildning. Utbildningen ska bedrivas enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning.

Utbildningen startar vårterminen 2018 med 25 platser. Fakulteten för hälso- och livsvetenskap har planerat för en ytterligare antagning.

Utbildningsutbud Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Prioriteringar och förändringar som rör utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärar-utbildningar ska särskilt kommenteras. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter om antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet

14 (68)


examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina:

• barnmorskeexamen,• civilingenjörsexamen,• förskollärarexamen,• grundlärarexamen (med inriktning mot arbete i

förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3),• högskoleingenjörsexamen,• ämneslärarexamen, • ämneslärarexamen som avläggs efter

kompletterande pedagogisk utbildning,

• läkarexamen,• sjuksköterskeexamen,• speciallärarexamen och specialpedagogexamen,• specialistsjuksköterskeexamen, och• tandläkarexamen.

Prioriteringar och behovsanalyserNär externa bedömare utvärderade förutsättningar för att bedriva forskning vid Linnéuniversitetet pekade de bland annat på en obalans mellan forskning och utbildning, exempelvis att utbildningsverksamheten

Tabell 1. Uppföljning av antal programnybörjare enligt bilaga 7, regleringsbrev 2017

Program-nybörjare 2017

Program- nybörjare 2016



Förändring 2014 - 2017

Uppdrag enligt bilaga 7 i regleringsbrev 2017

Sjuksköterskeutbildning1 300 286 273 281 19 221 Utbyggnad enligt uppdrag i bilaga 7 i regleringsbrevet avseende utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen 2014-2017.

Källa: Ladok

Tabell 2. Antal programnybörjare, helårsstudenter1 samt examina

2017 2016 2015

Program-nybörjare

Helårs- studenter Examina

Program-nybörjare


Program-nybörjare


Högskoleingenjörsutbildningen 198 422 119 177 435 92 166 462 80 -varav kvinnor 42 85 28 26 96 20 31 108 19 -varav män 156 337 91 151 339 72 135 354 61Sjuksköterskeutbildning 300 731 218 286 725 213 273 694 205 -varav kvinnor 251 610 186 235 604 181 220 580 173 -varav män 49 121 32 51 121 32 53 114 32Specialistsjuksköterskeutbildning 164 141 113 149 140 137 140 122 98 -varav kvinnor 139 119 95 118 116 119 116 106 84 -varav män 25 22 18 31 24 18 24 16 14Barnmorskeutbildning 20 29 20 22 27 2 19 18 13 -varav kvinnor 20 29 20 22 27 2 19 18 13 -varav män 0 0 0 0 0 0 0 0 0Grundlärarutbildning F-3 192 583 153 197 573 92 145 529 81 -varav kvinnor 141 424 106 132 419 72 116 393 62 -varav män 51 159 47 65 154 20 29 136 19Förskollärarutbildning 292 656 177 288 634 162 279 618 126 -varav kvinnor 268 615 173 273 597 160 259 583 124 -varav män 24 41 4 15 37 2 20 35 2Kompletterande pedagogisk utbildning2 40 44 - 34 39 - 38 38 -

-varav kvinnor 22 25 - 18 24 - 25 28 - -varav män 18 19 - 16 15 - 13 10 -Speciallärare/Specialpedagoger 137 111 76 107 115 76 104 102 68 -varav kvinnor 125 104 73 99 110 70 100 97 66 -varav män 12 7 3 8 5 6 4 5 2Ämneslärarutbildning2 174 563 104 180 585 83 230 541 26 -varav kvinnor 75 272 59 91 280 41 99 248 19 -varav män 99 291 45 89 305 42 131 293 7

1 517 3 280 980 1 440 3 273 857 1 394 3 124 697

1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter.2 Ämneslärarexamen genom kompletterande pedagogisk utbildning ingår i ”Ämneslärarexamen”.

Källa: Ladok

15 (68)


är betydligt större än forskningen. Mot denna bakgrund har universitetsstyrelsen gett fakulteterna i uppdrag att göra en översyn av utbildningsutbudet. Syftet är att profilera utbudet med utgångspunkt i starka forskningsmiljöer, samhällsutmaningar, arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Översynerna ska följas upp under hösten 2018.

Fakulteterna arbetar redan idag med kontinuerliga genomlysningar och externa undersökningar som underlag, till exempel från Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer samt Arbetsförmedlingens prognos, Var finns jobben? Som exempel kan nämnas att fakulteten för samhällsvetenskap har slutfört en utvärdering av huvudområden som pågått sedan 2014 liksom ett projekt för genomlysning av utbildningsprogram. Även ekonomihögskolan har gjort en genomlysning av programmen samt beslutat om en åtgärds- och handlingsplan.

Linnéuniversitetets alumnstudie och kontakter med alumner ger också en indikation om utbildningarnas användbarhet. Ett alumnnätverk har därför utvecklats. Flera utbildningar har externa ledamöter i sina programråd eller på annat sätt täta kontakter med intressenter i samhället (se även avsnitt Samhällelig drivkraft). Professionsutbildningar såsom lärar- och vårdutbildningar har systematiserade nära kontakter med studenternas potentiella arbetsgivare och har därför en god uppfattning om arbetsmarknadens behov.

På flera institutioner pågår ett utvecklingsarbete för att inrätta programråd med externa ledamöter från specifika branscher och professioner för att därmed åstadkomma bättre matchning mellan olika branschers behov och universitetets utbildningsutbud.

Exempel på hur studenternas efterfrågan påverkar utbildningsutbudet är avancerade program inom biologi som utvecklats sedan de efterfrågats av studenter. Tre masterutbildningar kopplade till Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems har tagits fram samt en magisterutbildning i djurskydd.

Dimensionering mellan program och kurser baseras inte sällan på ekonomiska överväganden. Genom att öka eller minska enstaka kurser kan universitetet snabbt anpassa utbudet, medan nedläggning eller start av utbildningsprogram får mer långtgående konsekvenser. Anpassning till takbelopp innebär ibland att fakulteter drar ned på utbildningar eller avstår från att starta nya trots att efterfrågan är stor hos både studenter och arbetsgivare.

Prioriteringar och förändringar avseende utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdetInför varje verksamhetsår gör fakulteten för hälso- och livsvetenskap en analys av arbetsmarknadens behov. Det finns ett stort behov av fakultetens utbildningar, framförallt av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker och optiker. Den nya mastersutbildningen i eHälsa, är ett svar på den lokala arbetsmarknadens behov och hade vid första utlysningen ett gott söktryck.

Linnéuniversitetet har ålagts att öka antalet platser på sjuksköterskeprogrammet. Utökningen har huvudsakligen uppnåtts genom ytterligare studieorter. Efter önskemål från Region Kronoberg har därför Ljungby tillkommit som studieort under 2017, med gott söktryck och 17 registrerade studenter.

Många professionsutbildningar har en stor del verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med nära kontakt med arbetslivet. Att hitta VFU-platser är fortsatt en utmaning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta har medfört att antal platser på barnmorskeprogrammet inte kunnat ökas.

Under året har regional samverkan kring specialist-utbildningar för sjuksköterskor och andra bristyrken inom vårdområdet fortsatt. Deltar gör tre lärosäten och fyra landsting/regioner. I samverkansgruppen ingår rektorer, dekaner, prodekaner, landstingsdirektörer och landstingets HR-chefer. Ett samarbete gällande specialistsjuksköterskeutbildning, inriktning operations-sjuksköterska, har inletts med planer på studieplatser på Linnéuniversitetets utbildningar i Jönköping och Linköping.

Prioriteringar och förändringar inom lärar- och förskollärarutbildningarEn inventering har visat att det finns fler VFU-platser i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 och

16 (68)


gymnasieskolan än vad som tidigare varit känt. Linnéuniversitetet behöver därför inte begränsa antalet studenter i dessa ämnen som har ett högre söktryck än andra ämnen inom ämneslärarprogrammet.

Linnéuniversitetet möter det omgivande samhällets behov av utbildning.Arbetsmarknadens efterfrågan har lett till fakultets-övergripande samarbeten för att revidera eller inrätta nya utbildningar. Exempel på nya utbildningar är ett nytt kandidatprogram för kryssnings- och turismsektorn, Customer experience management samt Medieentreprenör-programmet. Under 2017 startade Masterprogrammet i eHälsa, vilket är ett samarbete mellan tre fakulteter. Masterprogrammet i eHälsa är strategiskt viktigt eftersom stora delar av eHälsomyndigheten har flyttats till Kalmar, vilket ökar behovet av lokal kompetens inom området.

Det finns ett behov av utbildningar inom integration, vilket Linnéuniversitetets program för integrations- och mångfaldsstudier startade 2016 är exempel på. Dessa studenter är redan eftersökta av arbetsgivare. Ett annat exempel är snabbspår i engelska och svenska för nyanlända akademiker vilka ska underlätta insteget på arbetsmarknaden.

Vidare utvecklas en civilingenjörsutbildning med utgångspunkt i regionens och arbetsmarknadens

behov. Ansökan om examensrättighet pågår och som ett led i detta arbete utvecklas program på avancerad nivån. Tre mastersprogram har inrättats under året: Hållbar konstruktionsteknik, Hållbara energiprocesser samt Förnyelsebara elkraftsystem. De två förstnämnda har inrättats med stöd av KK-avans-medel. De tre programmen ska starta HT18 och erbjuds på engelska för att attrahera internationella studenter. Linnéuniversitetets stora utbud av uppdragsutbildningar svarar i hög grad mot samhällets behov. Se även avsnitten Utmanande utbildningar samt Samhällelig drivkraft.

Lärar- och förskollärarutbildningUtöver vad som anges under rubriken Utbildningsutbud ovan ska universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- eller förskollärarexamina planera för dimensioneringen av utbildningen till olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen.

De utredningar som nämnden för lärarutbildning genomfört under året ligger till grund för beslut om

17 (68)


dimensionering för 2018. Utredningarna har resulterat i förändringar av förskollärarutbildningen och av KPU. Därutöver har följande förutsättningar påverkat beslut om dimensionering:

• arbetsmarknadens behov nationellt och regionalt• söktryck och genomströmning• personaltillgång• VFU-platsinventering.

Utbildningsdepartementets uppdrag genomfördes redan 2017 vilket innebär att dimensioneringen för 2018 är densamma, totalt 888 utbildningsplatser. Samtliga program och inriktningar har samma dimensionering 2018, förutom förskollärarprogrammet där platser omfördelats från deltid till heltidsutbildning på grund av lägre söktryck och studieavbrott. Den totala volymen i förskollärarutbildningen kvarstår dock.

Lärarutbildningen har fyra specialiserade studievägledare som informerar och vägleder lärarstudenterna.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgifts-finansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter

som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat.

Fler betalande studenter ställer krav på både verksamhetsstöd och akademiAntalet betalande studenter har fortsatt öka (se tabell 3). Den snabba ökningen ställer krav på både universitetsförvaltningen och fakulteterna eftersom denna studentgrupp behöver information och service före ankomst, vid ankomst samt under studietiden. Introduktionsprogram, stipendietilldelning, studie avgiftshantering och studievägledning är exempel på funktioner som utökats i takt med att antalet betalstudenter ökat. Samtidigt bidrar dessa studenter till internationalisering på hemmaplan och tillför nya perspektiv i det internationella klassrummet.

De avgiftsskyldiga studenterna är en heterogen grupp och lärare behöver ibland lägga extra tid på att ge studenterna grundläggande akademiska färdigheter. Fakulteten för samhällsvetenskap anordnar exempelvis särskilda tillfällen för internationella studenter då de introduceras i vetenskapligt förhållningssätt och tänkande, vetenskapsteori, metod, akademisk skrivande, källkritik, sökning, citering/- och referensanvändning.

Tabell 3. Studieavgiftsfinansierade helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad1

2017 2016 2015Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Utbildning på grundnivåHelårsstudenter 90 95 185 90 71 161 73 87 160Helårsprestationer 77 72 149 67 52 119 51 56 107Prestationsgrad 86% 76% 80% 74% 73% 74% 70% 64% 67%

Utbildning på avancerad nivåHelårsstudenter 95 97 192 72 64 136 65 56 121Helårsprestationer 74 66 140 64 54 118 49 41 90Prestationsgrad 78% 68% 73% 89% 84% 87% 75% 73% 74%

TotaltHelårsstudenter 185 192 377 162 135 297 138 143 281Helårsprestationer 151 138 289 131 106 237 100 97 197Prestationsgrad2 82% 72% 77% 81% 79% 80% 72% 68% 70%

Antal individerAntal antagna studieavgiftsfinansierade studenter 501 218 719 393 172 565 225 100 325

Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter3 376 375 751 314 260 574 249 263 512

1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev.

2 När studentvolymerna förändras mellan läsåren kan prestationsgraden mätt per kalenderår vara något missvisande.3 Antal registrerade studenter kan vara fler än antalet antagna och det beror på att många studenter är antagna till ett program som sträcker sig över flera terminer. Registrering av studenter sker terminsvis.

Källa: Ladok

18 (68)


Tredjelandsstudenter inom utbytesavtalAntalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal var 293. År 2016 var motsvarande siffra 247 och 2015 var antalet tredjelands-studenter inom utbytesavtal 300 (se Globala värden tabell 35). Några större förändringar har därmed inte skett i denna verksamhet.

Nära samarbete med Migrationsverket men förseningar påverkar universitetetLinnéuniversitetet har ett nära samarbete Migrationsverket i Växjö. Svar i ärenden kommer i regel med relativt kort väntetid. Informella kontakter är värdefulla och besparar onödigt arbete. Information om betalda studieavgifter hämtas från Ladok direkt till Migrationsverket vilket ger underlag för beslut om uppehållstillstånd. För att förkorta handlägg-ningstiderna och säkra handläggningsprocessen lämnar Linnéuniversitetet fortlöpande information. Det finns dock problem med regelverket, speciellt vid förlängningsärenden.

Ingen separat antagning under 2017Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta.

Linnéuniversitet har valt att inte använda sig av separat antagning under 2017.

Särskild höjning av ersättningsbelopp för vissa utbildningsområdenDen särskilda höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som har redovisats i budgetpropositionen för 2016 ska användas för kvalitetsförstärkande åtgärder. Medlen avsatta för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap ska i första hand användas för att öka andelen lärarledd tid på utbildningar inom dessa områden. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa och analysera hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar.

Höjningen av ersättningsbeloppen har använts på olika sätt. Medlen har gått till utökad handledartid, gästföreläsningar och särskilt riktat stöd. Inom områden där den lärarledda tiden gradvis urholkats har den extra tilldelningen främst inneburit att planerade besparingar kunnat undvikas.

Inom humaniora har medlen främst gått till utökad handledningstid för uppsatskurser. Även inom lärarutbildningen har lärarledd tid för självständigt arbete ökats. Kvalitetsförstärkningen har även använts för att utöka språkstödet. Inom verksamhetsförlagd utbildning har studenternas kontakt med förskole- eller skolverksamhet utvecklats. Särskilda satsningar på ämneslärarstudenter inom moderna språk har genomförts genom att studenterna erbjudits extraundervisning inom grammatik och didaktik.

Kurser kopplade till skrivandet av självständiga arbeten inom svenska språket har fått utökat handledarstöd. Fakulteten för konst och humaniora tillför även extra resurser för att studenterna ska få bättre förutsättningar att uppnå examensmålen.

Inom samhällsvetenskap har höjningen använts till förstärkt introduktionsundervisning, ökat inslag av gästföreläsare samt extra lektionstillfällen med verksamma samhällskunskapslärare. Därutöver har studenterna erbjudits extra didaktikundervisning i form av seminarier som har gett studenterna bättre förutsättningar till måluppfyllelse inom akademiskt läsande och skrivande. Den ökade tilldelningen har även skapat utrymme för att ge varje student individuell återkoppling på skriftliga uppgifter.

För vissa åtgärder, framförallt de som gäller inbjudna gästlärare till kurserna, är responsen från studenterna mycket positiv. Det är dock svårt att utläsa effekter i form av högre betygsmedelvärden eller ökad genomströmning och även om sådana effekter kan iakttas är sambanden svåra att slå fast.

Bedömning av reell kompetensAlla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd för högskoleutbildning bör kunna erbjudas den möjligheten. Universitet och högskolor ska därför under perioden 2016–2018 utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens. Universitets- och högskolerådet (UHR) har den 17 november getts i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till såväl universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens som lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen (U2016/04965/UH). Universitet och högskolor ska samverka med UHR i detta arbete.

I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas. Redovisningen ska också innefatta hur lärosätet har bidragit till UHR:s arbete inom ramen för det nämnda uppdraget. I årsredovisningen för 2018 ska lärosätena redogöra för hur arbetet med reell kompetens har utvecklats under perioden.

Möjligheten att formellt ansöka om och prövas för reell kompetens har alltid varit en del av Linnéuniversitetets verksamhet. Möjligheten har framförallt använts vid ansökan till utbildning vid Linnéuniversitetet. I samband med att Universitets- och högskolerådet (UHR) initierade arbetet (REKO-uppdraget) fick Linnéuniversitet medel för att utveckla verksamheten och delta i ett nationellt samarbete om bedömning.

Under 2017 gjorde Linnéuniversitetet en förberedande kartläggning av processen för bedömning av reell kompetens. Denna ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Linnéuniversitetet har även sökt och beviljats deltagande i flera av UHR:s delprojekt där lärosäten samverkar i syfte att skapa en varaktig struktur för stöd till bedömningar av reell kompetens. Det innebär bedömningar i förhållande till såväl förkunskapskrav som akademiska poäng och examen. Bedömning av reell kompetens ingår i arbetet

19 (68)


med validering där Linnéuniversitetet sedan tidigare har en anställd med ansvar för validering. En samordnare för reell kompetens påbörjade sin anställning i december 2017 (se även avsnitt om validering under Utmanande utbildningar).

Särskilda åtaganden – Institutet för fortbildning av journalister (Fojo)Universitetet ska varje läsår erbjuda fortbildning av journalister. I årsredovisningen ska en redovisning av verksamheten lämnas.

Fojo har under 2017 genomfört 39 utbildningar inom ramen för regeringens utbildningsuppdrag. Antalet deltagare uppgick till 589. Fojo erbjuder även webbaserade utbildningar. Den övervägande andelen deltagare var kvinnor (se tabell 4).

I den anslagsfinansierade kursverksamheten för svenska journalister låg antalet sökande liksom antalet utbildningar och antagna kursdeltagare i nivå med tidigare år. Söktrycket har ökat på de kortare utbildningarna runt om i Sverige och något färre söker till de veckolånga kurserna i Kalmar. Fojo utvärderar och justerar utbudet fortlöpande för att på bästa sätt erbjuda vidareutbildning till så många yrkesverksamma journalister som möjligt.

Fojo har arbetat aktivt med att bredda sin verksamhet i Sverige för att på olika sätt stärka fri, oberoende och professionell journalistik. Vid sidan av kursverksamheten har Fojo under 2017 gjort en förstudie för ett projekt som motverka desinformation, propaganda och digitala påverkanskampanjer. Förstudien finansierades av Anderstiftelsen och kommer att resultera i en Faktajour, vilken i stor utsträckning är uppbyggd enligt Offentlighetsjouren som sedan 2014 hjälper svenska journalister i frågor gällande offentlighet och sekretess.

Fojo genomför på uppdrag av kulturdepartementet ett projekt för att förebygga hat och hot mot journalister. I uppdraget ingår tre specificerade områden: att bygga upp en digital kunskapsbank, att genomföra seminarier för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt att utforma och handha en tjänst som erbjuder råd och stöd anpassade för målgruppen.

Fojo har under hösten även fått i uppdrag av utrikesdepartementet att genomföra en pilotstudie för att sätta upp ett internationellt center mot hat och hot mot journalister.

Rekryteringsmål för professorerUnder 2017–2019 har lärosätet ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer om 46 procent kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer.

I Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet görs en probleminventering som inkluderar rekryteringsmålen för professorer. Till dessa problemområden hör ojämställda karriärvägar, ojämn fördelning av forskningsmedel utifrån kön och jämställdhetsintegrerad rekrytering. Planen föreslår mål, aktiviteter och genomförandet med ambitionen att påverka könsfördelningen bland nyrekryterade professorer.

Linnéuniversitetet rekryterade 16 nya professorer under 2017. Av dessa var sex kvinnor. Andelen kvinnor av nyrekryterade professorer var därmed 38 procent. Denna andel överträffade det tidigare målet om 36 procent men det är en bit kvar för att uppfylla det nya målet om 46 procent för 2019. Arbetet med jämställd-hetsintegrering innebär en översyn av stödet för professorsmeritering för underrepresenterat kön som Linnéuniversitetet arbetat med sedan 2013.

Tabell 4. Regeringens utbildningsuppdrag avseende fortbildning av journalister

2017 2016 2015 2014 2013Antal genomförda utbildningar 39 35 35 43 34Antal kursdagar 130 128 146 140 118Antal deltagare 589 543 584 674 612 -varav kvinnor 389 344 397 470 410 -varav män 200 199 187 204 202Antal ansökningar 1 199 1 128 1 305 1 320 1 112

Intäkt av anslag, tkr 10 344 10 188 10 052 9 983 9 781

Tabell 5. Professorsrekrytering

Professorsrekrytering 2017 Totalt 2012-2016Totalt Kvinnor Andel kvinnor totalt Totalt Kvinnor Andel kvinnor totalt

Professorer 9 3 33% 23 9 39%Befordrade professorer 1 1 100% 36 10 28%Gästprofessorer 6 2 33% 25 15 60%

16 6 38% 84 34 40%Källa: Primula per december

20 (68)


Övrig återrapportering enligt regleringsbrev Resultaträkningar per verksamhetsområde, oförbrukade bidrag, avgiftsfinansierad verksamhet, resultat av högskoleprovet samt kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas i avsnitt Ekonomisk redovisning. Takbelopp redovisas i bilaga 2.

En kreativ och internationell kunskapsmiljö i Linnés anda En av Linnéuniversitetets övergripande målsättningar är att skapa kreativa kunskapsmiljöer som knyter samman utbildning och forskning med syftet att svara mot samhällets utmaningar. Universitetsstyrelsen beslutade i slutet av 2017 om fem kritiska framgångsfaktorer för att nå de övergripande målen och skapa kreativa kunskapsmiljöer (se avsnitt Intern styrning och kontroll):

• önskvärd kompetensförsörjning• ändamålsenliga arbetssätt/processer • högkvalitativa och efterfrågade utbildningar• högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning• utveckling av gott ledarskap.

Kunskapsmiljöer förutsätter samverkan över interna och externa gränser. Som ett led i arbetet har Linnéuniversitetet därför utlyst medel för strategiska plattformar med relevans för samhällsutmaningar. Dessa utlysningar ska uppmuntra till samarbete och samutnyttjande av resurser. Kunskapsmiljöerna har varit i fokus hela året och kommer att prägla planering och arbete framöver.

För att få konstruktiva inspel till arbetet med kunskapsmiljöer har en extern bedömargrupp fått granska förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning. Bedömargruppen lämnade rekommendationer för att utveckla forskningen, bland annat att skifta fokus från individuella prestationer till samarbete inom starka miljöer. En annan rekommendation var att skapa bättre balans mellan utbildningsutbud och forskning. Bedömargruppen menade även att rekrytering och meritering bör knytas tydligare till universitetets övergripande strategi och att balansen mellan undervisning, forskning och administration bör optimeras. De externa bedömarnas rekommendationer berör med andra ord inte bara forskning utan även utbildning och samverkan. De kommer därför att påverka utvecklandet av kunskapsmiljöer.

Kultur och kulturarv i Linnés andaKultur bedöms vara en viktig komponent i Linnéuniversitetets vision om kreativa kunskapsmiljöer. Därför driver Linnéuniversitetet ett projekt som ska utveckla en kulturell och konstnärlig verksamhet på universitetet, riktad mot studenter som både utövare och deltagare men öppen för alla att ta del av. Kultursatsningen går i linje med universitetets vision- och strategi för 2015-2020 där det bland annat står; ”...Liksom Linné kan studenter och forskare

bli framgångsrika i sin verksamhet genom att arbeta gränsöverskridande inom vetenskap, konst och praktik”.

Projektet startade i samband med att Linnéuniversitetet firade femårsjubileum under hösten 2015 och har utvecklats från det. Det kulturella universitetet har under året genomfört ett stort antal program som engagerat i första hand studenter men också medarbetare i kulturell verksamhet.

Linnéuniversitetet ser värdet av att Kronobergs län lyfts fram och blir en del i ett levande kulturarv efter Carl von Linné och deltar därför i arbetet med en UNESCO-ansökan om ett Världsarv i systematisk biologi, The Rise of Systematic Biology. Projektet syftar till att nominera ett urval av platser till UNESCO:s världsarvslista. Några av de svenska platser som är tänkta att ingå i nomineringen är Linnéträdgården och Linnés födelseort Råshult. I sammanhanget bör även nämnas att en av Linnéuniversitetets professorer 2017 utsågs till Unesco-professor inom arkeologi med inriktning på framtiden i relation till kultur- och naturarv.

Utmanande utbildningar För att möta samhällsutmaningar och erbjuda relevanta utbildningar uppmuntrar Linnéuniversitetet till samarbete över ämnes- och fakultetsgränser i kunskapsplattformar, vilket är ett av många uttryck för Linnéuniversitetets väg mot visionen – en kreativ och internationell kunskapsmiljö i Linnés anda. Linnéuniversitetet strävar efter att utifrån utbildningsanslaget ha ett väl avvägt utbildningsutbud av utbildningsprogram och kortare kurser, vilket även inkluderar en stor andel uppdragsutbildning. Viss utbildning utanför huvudstudieorterna och satsning på digitalisering breddar studentunderlaget och innebär att Linnéuniversitetet kan nå studenter i olika skeden av livet och utbilda inte bara unga för ett framtida yrkesliv, utan även yrkesverksamma eller de som står utanför arbetsmarknaden. Fakulteterna har under året fått ett förnyat uppdrag att analysera utbildningsutbudet och prioritera i det.

Inom kvalitetsarbetet betonas helhetssyn och samarbete Ansvaret för kvalitet och kvalitetsarbete finns på olika nivåer i organisationen. Rektor och universitetsstyrelse har det övergripande ansvaret medan fakultetsstyrelserna ansvarar för kvaliteten i utbildning och forskning inom respektive fakultet och nämnden för lärarutbildning ansvarar för kvaliteten i lärarutbildningarna.

Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och stöd till universitetsledningen samt till fakultetsstyrelsernas kvalitetsansvar. Rådet arbetar med övergripande kvalitetsfrågor för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Linnéuniversitetets kvalitetsråd fick inför 2017 i uppdrag att samordna och utveckla ett övergripande kvalitetssäkringssystem för utbildning. Kvalitetsrådet ska därutöver samordna universitets-pedagogiska frågor för att främja pedagogisk utveckling vid Linnéuniversitetet.

21 (68)


Under året har en utredning om kvalitetssäk-ringssystem genomförts. Syftet var att föreslå ett internt system för uppföljning och utveckling av utbildningar samt att föreslå kvalitetskriterier för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utredningen betonade helhetssyn, kommunikation och samarbete. Arbetet har skett i dialog mellan kvalitetsrådet och fakulteterna. Kriterierna och principerna har fastställts av rektor och ska utvecklas och implementeras 2018-2019.

Ekonomihögskolan har under 2017 fortsatt arbetet för att bli en ackrediterad business school enligt The Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB), vilket innebär ett genomgripande kvalitetsarbete. Detta och andra initiativ inom kvalitetsarbetet ska i görligaste mån samordnas för att undvika dubbelarbete och skapa maximal nytta.

Kvalitetsgranskningen av utbildningarna fortsätterLinnéuniversitetet samarbetar med Karlstads universitet och Mittuniversitetet för ett gemensamt system för utvärdering av utbildningar. Arbetet gick under 2017 in i en ny fas genom att pilotomgången avslutades och utvärderades. Under en sexårscykel ska samtliga huvudområden utvärderas av bedömargrupper med extern representation. Granskningen knyts också till arbetslivet genom att företrädare för arbetslivet finns med i bedömargrupperna. Bedömargrupperna ska även kontrollera om studenternas resultat visar att de når generella mål och examensspecifika mål.

Linnébarometern har fått ny utformning Linnébarometern är en årlig enkätundersökning med fokus på hur studenter i slutet av sin utbildning uppfattar utbildningen utifrån olika aspekter kopplade till universitetets vision och strategi. Linnébarometern har under året genomgått en omfattande revidering och innehåller till stor del nya frågor. Förändringarna knyter an till bedömningskriterierna i samarbetet med Karlstads universitet och Mittuniversitetet samt det nationella utvärderingssystemet för högre utbildning. Linnébarometern har därmed potential att bli ett konkret verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat från Linnébarometern har legat till grund för förbättringsåtgärder i fakulteternas utveckling av utbildningar.

Linnéuniversitetet arbetar för ökad digitalisering av utbildning Linnéuniversitetet arbetar för ökad digitalisering av utbildningarna. Kvalitetsrådet fick inför 2017 i uppdrag att ta fram ett förslag på hur samordning och utveckling av det digitala lärandet kan stödjas. Uppdraget resulterade i ett förslag på en strategi för digitalt lärande som ska beslutas och implementeras under 2018.

Ett integrationsnätverk arbetar för integration och etablering i Linnéregionen Linnéuniversitetet bidrar till integration av nyanlända. Arbetet leds av en vicerektor med särskilt uppdrag. Ett integrationsnätverk som består av regionala aktörer samt universitetets forskare och lärare träffas regelbundet. Avsikten är att utveckla samarbeten för integration och etablering i Linnéregionen. Linnéuniversitetet bedriver dessutom både forskning och utbildning inom integration, till exempel finns ett kandidatprogram för integrations- och mångfaldsstudier.

Universitetet anordnar studiebesök för nyanlända akademiker och fakulteten för samhällsvetenskap har arrangerat så att nyanlända med socionomutbildning eller motsvarande deltar i föreläsningar på socionom-utbildningen, vilket räknas som språkpraktik i de nyanländas språkutbildning.

Under året har universitetet tagit emot tio nyanlända som praktikanter inom utbildning och administration och har erbjudit fler platser än Arbetsförmedlingen haft kandidater till.

Valideringsprojekt och projekt om integration underlättar för nyanlända Linnéuniversitetet vill bidra till att de människor som kommit till Sverige ska kunna etablera sig och vara en resurs i det svenska samhället. En viktig pusselbit är att synliggöra individers kunskap och kompetens. Vid validering jämförs kunskaper och erfarenheter med de mål som är uppsatta för ett ämne, en kurs eller ett program. Syftet är att göra en bedömning av vilka delar som kan räknas med och vilka delar som saknas så att behovet av komplettering kan göras synligt. Universitetet har initierat ett lärosätesövergripande nätverk för validering och har tagit fram en rättssäker och fakultets-övergripande metod som används av fakulteterna, till exempel har fakulteten för teknik genomfört ett valideringsprojekt med inriktning IT-kompetens.

Även bedömning av reell kompetens ingår i arbetet med validering där Linnéuniversitetet sedan tidigare har en anställd med ansvar för validering. Bedömning av reell kompetens är bedömning i förhållande till såväl förkunskapskrav som akademiska poäng och examen. En samordnare för reell kompetens påbörjade sin anställning i december 2017. Under 2017 har Linnéuniversitetet gjort en förberedande kartläggning av processen för bedömning av reell kompetens. Kartläggningen kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Dessutom har Linnéuniversitetet sökt och beviljats deltagande i flera av UHR:s delprojekt där lärosäten samverkar i syfte att skapa en varaktig struktur för stöd till bedömningar av reell kompetens.

Breddad rekrytering Linnéuniversitetet arbetar med breddad rekrytering utifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) vidgade definition av begreppet:

22 (68)


Rekrytering av studenter från grupper som på olika sätt är underrepresenterade vid olika högskoleutbildningar, olika typer av stödåtgärder under utbildningen, dvs. breddat deltagande samt lärosätenas stödåtgärder när det gäller studenternas och nyutexaminerades anställningsbarhet.

Arbetet för att integrera nyanlända är i sig en aspekt av breddad rekrytering. Andra exempel på verktyg för breddad rekrytering är målgruppsanpassad kommunikation, distansutbildningar samt utbildning i Oskarshamn, Ljungby, Västervik och Hultsfred, det vill säga utanför huvudstudieorterna.

I den probleminventering som gjordes när Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet togs fram, framkom att universitetet inte har något samlat arbete för breddad studentrekrytering (se även avsnitt Lika villkor). I den åtföljande handlingsplanen föreslås därför att Linnéuniversitetet arbetar strukturerat och över organisatoriska gränser för att motverka könsbundna studieval samt för att rekrytera studenter från studieovana hem.

Stödet till studenter är samlatLinnéuniversitetets erbjuder ett samlat stöd till samtliga studenter, vilket inkluderar både svenska och

internationella studenter. I samband med mottagandet av internationella studenter ordnas såväl ankomst- som introduktionsdagar. Inom studenthälsan erbjuds kurativa samtal och gruppverksamhet kring självkänsla, talängslan och stresshantering samt livsstilsprojekt med inriktning på alkoholprevention och fysisk hälsa. På universitetets karriärcentrum finns möjlighet till individuell rådgivning angående arbetsmarknaden och hur man söker arbete. Pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning erbjuds och studieverkstaden erbjuder stöd i akademiskt skrivande och studieteknik.

Utbildningsvolymen ökar långsamt Linnéuniversitetet bedrev utbildning till ett värde understigande takbeloppet 2017. För 2017 uppgick antalet helårsstudenter till 14 124, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ökningen beror till stor del på att antalet studieavgiftsfinansierade studenter har ökat. Prestationsgraden har legat kring ca 80 procent under de senaste fem åren (se tabell 6).

Söktryckets utveckling Linnéuniversitetet har jämfört med förra året en positiv utveckling när det gäller sökande totalt och sökande i

Tabell 6. Studenter på grundnivå och avancerad nivå1

2017 2016 2015 2014 2013Helårsstudenter2 14 124 14 016 13 983 13 950 14 336Helårsprestationer2 11 257 11 455 11 329 11 480 11 662Prestationsgrad2, 3 80% 82% 81% 82% 81%

1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter.2 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev.

3 När studentvolymerna förändras mellan läsåren kan prestationsgraden mätt per kalenderår vara något missvisande. Källa: Ladok

Tabell 7. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå1

Vt 2017 Vt 2016 Vt 2015 Vt 2014 Vt 2013 Ht 2017 Ht 2016 Ht 2015 Ht 2014 Ht 2013Sökande totalt 36 817 35 631 34 307 32 585 30 700 53 391 52 603 55 446 58 620 56 660Sökande i första hand, totalt 14 728 14 549 13 728 13 222 14 894 18 760 18 325 19 342 20 818 21 472Sökande, program 3 313 3 176 3 029 4 342 5 836 20 645 21 701 23 622 25 497 26 099Sökande i första hand, program 1 027 969 1 063 1 765 1 678 7 107 7 226 8 088 9 062 9 664

1 Könsuppdelning har inte varit möjlig att ta fram eftersom uppgifterna i UHR/NYA inte finns könsuppdelade.Källa: UHR/NyA

Tabell 8. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå1

Vt 2017 Vt 2016 Vt 2015 Vt 2014 Vt 2013 Ht 2017 Ht 2016 Ht 2015 Ht 2014 Ht 2013Sökande/antagna2, totalt 1,03 1,00 1,05 1,10 1,08 1,00 1,02 1,04 1,08 1,15Sökande/antagna2, program 2,79 2,52 2,82 3,12 2,84 1,39 1,42 1,54 1,62 1,601 Könsuppdelning har inte varit möjlig att ta fram eftersom uppgifterna i UHR/NYA inte finns könsuppdelade.2 Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två).

Källa: UHR/NyA

23 (68)


24 (68)


25 (68)


första hand (se tabell 7). Antal sökande på program har liksom nyckeltalet behöriga sökande per antagen minskat under flera år vad gäller höstterminen. Minskningen behöver bevakas med anledning av att den huvudsakliga utbildningsvolymen finns inom program som startar på hösten. Linnéuniversitetet kommer att göra en analys av söktalen under 2018 i samband med en genomgripande översyn med fokus på utveckling av utbildningsutbudet.

Ökad andel studenter på avancerad nivå Antalet helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 26 procent jämfört med 2013. Andelen studenter på avancerad nivå har sedan 2013 ökat något, vilket är i linje med Linnéuniversitetets mål. Utbildning på avancerad nivå är viktig för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men också för att ytterligare integrera utbildning och forskning (se tabell 9).

Vid Linnéuniversitetet ges utbildning på avancerad nivå ofta i samarbete med omgivande samhälle och med flexibla lärandeformer för att utbildningarna ska passa studenter som redan är yrkesverksamma, till exempel lärare.

Hälften av programstudenterna finns inom professionsutbildningar Professionsutbildningarna svarar för ungefär hälften av Linnéuniversitetets programstudenter och omfattar bland annat utbildningar till lärare, civilekonom, högskoleingenjör, sjuksköterska, socionom, psykolog, sjöingenjör och sjökapten. Linnéuniversitetets lärarutbildningar erbjuder ett komplett spektrum från förskollärare till ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och yrkeslärare.

Andelen fristående kurser utgjorde 30 procent av det totala antalet helårsstudenter (se tabell 10). Nivån har varit i stort sett oförändrad under de senaste fem åren även om fakulteternas utbud av fristående kurser kontinuerligt ses över och förändras.

Distansutbildningarna stödjer livslångt lärandeEftersom distansutbildningar är obundna av plats och tid är de ett bra verktyg för att nå även redan yrkesverksamma. Andelen distansutbildningar har ökat något och uppgick för 2017 till 28 procent. Prestationsgraden visar en nedåtgående trend och orsakerna till detta kommer att analyseras i den översyn och utveckling av utbildningsutbudet som ska göras 2018. De kvinnliga studenternas prestationsgrad är något bättre än de manliga studenternas men skillnaden mellan könen har minskat (se tabell 12).

Tabell 9. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå1

2017 2016 2015 2014 2013Grundnivå2 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män TotaltHelårsstudenter 7 650 4 854 12 504 7 712 4 781 12 493 7 732 4 874 12 606 7 734 4 944 12 678 8 025 5 024 13 049Helårsprestationer 6 238 3 706 9 944 6 397 3 793 10 190 6 359 3 840 10 199 6 506 3 912 10 418 6 696 3 952 10 648Prestationsgrad 82% 76% 80% 83% 79% 82% 82% 79% 81% 84% 79% 82% 83% 79% 82%

Avancerad nivåHelårsstudenter 1 028 592 1 620 972 551 1 523 874 503 1 377 799 473 1 272 787 500 1 287Helårsprestationer 845 468 1 313 815 450 1 265 742 388 1 130 666 396 1 062 650 364 1 014Prestationsgrad3 82% 79% 81% 84% 82% 83% 85% 77% 82% 83% 84% 84% 83% 73% 79%Andel hst på avancerad nivå 12% 11% 11% 11% 10% 11% 10% 9% 10% 9% 9% 9% 9% 9% 9%

1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter.2 Inklusive ej klassad utbildningsnivå, exempelvis basårsutbildning.3 När studentvolymerna förändras mellan läsåren kan prestationsgraden mätt per kalenderår vara något missvisande.

Källa: Ladok

Tabell 10. Avvägning mellan program och kurser, helårsstudenter1

2017 2016 2015 2014 2013Andel professionsutbildning2 36% 36% 36% 36% 36%Andel annan programutbildning 34% 34% 35% 35% 34%Andel fristående kurser 30% 30% 29% 29% 30%1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsskyldiga studenter. Andelsberäkningen utgår från helårsstudenter. Könsuppdelning se tabell 31 i avsnitt Lika villkor.2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.

Källa: Ladok

26 (68)


Tabell 11. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader på program och kurser1

Professionsutbildning2 2017 2016 2015 2014 2013Helårsstudenter 5 112 5 103 4 969 5 017 5 103Helårsprestationer 4 688 4 777 4 586 4 736 4 704Prestationsgrad 92% 94% 92% 94% 92%

Annan programutbildningHelårsstudenter 4 740 4 697 4 928 4 896 4 865Helårsprestationer 3 965 4 052 4 103 4 112 3 989Prestationsgrad 84% 86% 83% 84% 82%

Fristående kurserHelårsstudenter 4 271 4 216 4 086 4 037 4 367Helårsprestationer 2 604 2 626 2 639 2 632 2 970Prestationsgrad 61% 62% 65% 65% 68%

Totalt Helårsstudenter 14 124 14 016 13 983 13 950 14 336Helårsprestationer 11 257 11 455 11 329 11 480 11 663Prestationsgrad 80% 82% 81% 82% 81%

1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se tabell 31 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter.2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.

Källa: Ladok

Tabell 12. Distansutbildningar1

2017 2016 2015 2014 2013

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män TotaltAndel distansutbildning av helårstudenter 30% 24% 28% 29% 23% 26% 27% 21% 25% 27% 20% 24% 29% 21% 26%

Helårsstudenter 2 611 1 324 3 936 2 478 1 221 3 699 2 362 1 114 3 476 2 336 1 072 3 408 2 545 1 135 3 680Helårsprestationer 1 566 718 2 284 1 585 719 2 304 1 529 635 2 164 1 588 633 2 221 1 832 686 2 518Prestationsgrad2 60% 54% 58% 64% 59% 62% 65% 57% 62% 68% 59% 65% 72% 60% 68%

1 Undervisningsform distans och it-distans.2 När studentvolymerna förändras mellan läsåren kan prestationsgraden mätt per kalenderår vara något missvisande.

Källa: Ladok

Tabell 13. Avvägning mellan olika utbildningsområden, helårsstudenter (hst)1

2017 2016 2015Utbildningsområde2 Hst Andel hst Hst Andel hst Hst Andel hst Humanistiskt 1 806 13% 1 774 13% 1 653 12%Juridik/Samhällsvetenskap 4 195 30% 4 322 31% 4 358 31%Medicin 730 5% 688 5% 655 5%Design/Media/Musik3 284 2% 281 2% 287 2%Naturvetenskapligt/Farmaci 1 853 13% 1 698 12% 1 684 12%Tekniskt 1 777 13% 1 765 12% 1 907 14%Undervisning/VFU4 1 230 9% 1 222 9% 1 153 8%Vård 1 181 8% 1 201 9% 1 156 8%Idrott/Övrigt 1 068 8% 1 065 7% 1 130 8%

14 124 100% 14 016 100% 13 983 100%1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se tabell 32 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter.2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev.3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårsstudenter/helårsprestationer. Helårsstudenter/helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap.

4 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen.Källa: Ladok

27 (68)


Utbildningsutbud redovisat utifrån utbildningsområdeLinnéuniversitetet bedriver utbildning inom 15 av totalt 21 utbildningsområden enligt regeringens regleringsbrev. Musik, media och design utgör konstnärliga

utbildningsområden. Fördelningen av helårsstudenter mellan olika utbildningsområden har varit i stort sett oförändrad över tiden. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är det enskilt största med 30 procent av det totala antalet helårsstudenter (se tabell 13).

Tabell 14. Antal utfärdade examina


Examina på grundnivåGenerella examinaHögskoleexamen 18 25 43 25 54 79 43 70 113Kandidatexamen 811 343 1154 879 413 1 292 861 430 1 291Summa 829 368 1 197 904 467 1 371 904 500 1 404

YrkesexaminaBiomedicinsk analytikerexamen 7 2 9 10 2 12 7 1 8Högskoleingenjörsexamen 28 91 119 20 72 92 19 61 80Optikerexamen 16 2 18 21 1 22 13 3 16Receptarieexamen 27 6 33 31 8 39 25 3 28Sjuksköterskeexamen 186 32 218 181 32 213 173 32 205Sjöingenjörsexamen 3 27 30 1 30 31 2 32 34Sjökaptensexamen 5 37 42 10 42 52 12 44 56Socionomexamen 120 20 140 127 17 144 103 20 123Summa 392 217 609 401 204 605 354 196 550

Examina på avancerad nivåGenerella examinaMagisterexamen 218 89 307 189 119 308 139 104 243Masterexamen 49 43 92 42 38 80 54 38 92Summa 267 132 399 231 157 388 193 142 335

YrkesexaminaBarnmorskeexamen 20 0 20 2 0 2 13 0 13Civilekonomexamen 61 64 125 71 56 127 41 42 83Specialistsjuksköterskeexamen 95 18 113 119 18 137 84 14 98Specialpedagogexamen 43 2 45 32 4 36 27 0 27Speciallärarexamen 30 1 31 38 2 40 39 2 41Psykologexamen1 18 7 25 23 6 29 - - -Summa 267 92 359 285 86 371 204 58 262

Lärarexamen, grundnivå och avancerad nivåLärarexamen2 389 113 502 338 92 430 350 108 458Yrkeslärarexamen 20 26 46 19 11 30 17 15 32Summa 409 139 548 357 103 460 367 123 490

Totalt Linnéuniversitetet 2 164 948 3 112 2 178 1 017 3 195 2 022 1 019 3 041

1 Psykologprogrammet är ett femårigt program som startade 2011. Första examen togs ut 2016.2 Inklusive ämneslärarexamen via kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).

Källa: Ladok

28 (68)


Examina Under 2017 utfärdades 3 112 examina, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Examen på grundnivå har minskat, högskoleexamina från 79 till 43 och kandidatexamen från 1292 till 1 154. Antalet yrkesexamina har ökat svagt. Högskoleingenjörsexamen står för den största ökningen och för sjökaptensexamen märks en fortsatt minskning. Examen på avancerad nivå har ökar något, främst magisterexamen som ökat från 80 till 92 (se tabell 14).

Utbildning på forskarnivå Linnéuniversitetet påbörjade 2015 ett kvalitetssäk-ringsarbete för utbildning på forskarnivå. Universitets-kanslerämbetets granskning av utbildning på forskarnivå pågår. En expertgrupp med representanter från samtliga fakulteter har därför inrättats. Gruppens uppdrag är i

första hand att stödja fakulteterna genom att läsa och ge synpunkter på de självvärderingar som skrivs fram i samband med UK-ämbetets utvärderingar. Därutöver ska gruppen samordna arbetet med kvalitetsfrågor avseende utbildning på forskarnivå.

Linnéuniversitetet hade under 2017 totalt 302 studerande på forskarnivå. Andelen kvinnor utgör inom humaniora och samhällsvetenskap 68 procent och inom naturvetenskap och teknik 38 procent. Under året har totalt 65 studerande antagits till utbildning som leder till doktors- eller licentiatexamen varav 42 procent kvinnor. Se tabell 15, 16 och 17.

Polisutbildningen som är universitetets största uppdragsutbildning expanderarPolisutbildningen är Linnéuniversitetets enskilt största uppdragsutbildning som genomförs på årligt

Tabell 15. Antal studerande på forskarnivå

Område1 2017 2016 2015 2014 2013Humaniora och samhällsvetenskap 169 165 170 160 160 -varav kvinnor 115 111 111 104 103 -varav män 54 54 59 56 57Naturvetenskap och teknik 133 138 155 156 172 -varav kvinnor 50 57 70 63 75 -varav män 83 81 85 93 97

302 303 325 316 3321 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning.

Källa: Ladok

Tabell 16. Antagna till utbildning på forskarnivå

Doktorsexamen LicentiatexamenOmråde1 2017 2016 2015 2014 2013 2017 2016 2015 2014 2013Humaniora och samhällsvetenskap 22 25 17 6 14 6 4 3 8 6 -varav kvinnor 13 15 12 3 9 5 3 3 5 6 -varav män 9 10 5 3 5 1 1 0 3 0Naturvetenskap och teknik 37 20 26 26 30 0 1 2 5 6 -varav kvinnor 9 6 17 12 11 0 1 0 2 1 -varav män 28 14 9 14 19 0 0 2 3 5

59 45 43 32 44 6 5 5 13 121 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning.

Källa: Ladok

Tabell 17. Avlagda examen på forskarnivå

Doktorsexamina LicentiatexamenOmråde1 2017 2016 2015 2014 2013 2017 2016 2015 2014 2013Humaniora och samhällsvetenskap 21 20 16 21 18 2 1 2 3 0 -varav kvinnor 13 13 6 15 12 1 1 2 0 0 -varav män 8 7 10 6 6 1 0 0 3 0Naturvetenskap och teknik 14 16 17 23 31 3 2 6 5 3 -varav kvinnor 8 4 7 10 19 3 0 3 2 0 -varav män 6 12 10 13 12 0 2 3 3 3

35 36 33 44 49 5 3 8 8 31 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning.

Källa: Ladok

29 (68)


uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Under 2016 tilldelades Linnéuniversitetet 325 utbildningsplatser medan antalet platser fördubblats till 650 under 2017. Därutöver ges ett antal vidareutbildningar för både för polisanställda och andra myndigheter. Att antalet platser varierar från år till år försvårar verksamhetsplaneringen och att långsiktigt bygga upp kompetens och erfarenhet. Linnéuniversitetet har även börjat akademisera delar av utbildningen och Linnéuniversitetet har därför inrättat polisiärt arbete som huvudområde.

Polisutbildningen fortsätter att expandera och har under 2017 tagit emot cirka 600 nya grundutbild-ningsstudenter. I januari 2018 kommer ytterligare 325 polisstudenter att påbörja sin utbildning i Växjö och studentantalet kommer då att uppgå till cirka 1 200. Utöver detta har cirka 400 kursdeltagare från Polismyndigheten gått olika vidareutbildningar på Linnéuniversitetet. De största kurserna har gällt nationell förundersökningsledning och grundkurs i utredningsmetodik för nya civilanställda inom Polismyndigheten. Bland de externa uppdragen kan nämnas grundutbildning för Militärpolisen, där Försvarsmakten är uppdragsgivare. Polisutbildningen deltar även i ett antal internationella projekt.

Linnéuniversitetet tilldelades 325 platser både vårtermin och hösttermin 2017, men på grund av för få sökande som uppfyllde urvalskriterierna startade 306 respektive 303 studenter. I dessa antagningar påbörjade 50 studenter vardera Polisprogrammet på distans.

Prestationer inom utbildningsområdet Linnéuniversitetets prestationer utgörs av helårsstudenter och helårsprestationer. Utbildningsområdenas olika prislappar samt genomströmning påverkar vilka resurser som kan läggas per prestation (se tabell 20).

Framstående forskningEtt av Linnéuniversitets övergripande mål för att nå den övergripande visionen om en kreativ och internationell kunskapsmiljö är engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Vetenskapligt och konstnärligt framstående forskning som är till nytta för samhället är ett annat övergripande mål. Linnéuniversitetet initierade 2016 en översyn av forskningens förutsättningar. Arbetet syftade bland annat till att:

• ta fram beskrivningar av starka miljöer och arbetssätt värderade i en nationell och internationell kontext

• öka kunskapen om hur forskningsstödet på bästa sätt kan utvecklas

• ta fram metoder för att göra prioriteringar och använda resurser på ett effektivt sätt.

Ett uppdrag är att utifrån översynens resultat utveckla förutsättningarna för att bedriva framgångsrik forskning. Med utgångspunkt i översynen har Linnéuniversitetet inlett arbetet med en ny forskningsstrategi.

Tabell 18. Antal tilldelade utbildningsplatser, grundläggande polisutbildning

2017 2016 2015 2014 2013Vårens antagning 325 75 100 100 100Höstens antagning 325 250 89 100 75

650 325 189 200 175

Tabell 19. Antal helårstudenter inom polisutbildningen

2017 2016 2015 2014 2013Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Grundläggande polisutbildning 117 238 355 118 268 386 110 245 355 143 257 400 171 298 469

Övrig poänggivande uppdragsutbildning 50 58 108 40 46 86 10 33 43 18 40 58 46 52 98

167 296 463 158 314 472 120 278 398 161 297 458 217 350 567

Källa: Ladok

Tabell 20. Redovisning av prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå1

2017 2016 2015 2014 2013Helårsstudenter (hst) 14 124 14 016 13 983 13 950 14 336Helårsprestationer (hpr) 11 257 11 455 11 329 11 480 11 662Kostnader (tkr) 1 133 546 1 133 345 1 063 692 1 032 107 1 005 933Kostnad/hst (kr) 80 257 80 861 76 070 73 986 70 168Kostnad/hpr (kr) 100 697 98 939 93 891 89 905 86 2571 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsskyldiga studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter.

30 (68)


Utvärderarna rekommenderar mer sammanhållna och balanserade miljöerUnder våren 2017 startade utvärderingarna av forskningens förutsättningar. Fakulteterna, universitets-förvaltningen och universitetsbiblioteket genomförde självvärderingar. Dessa granskades tillsammans med andra underlag av externa utvärderare. I augusti lämnade de externa utvärderarna en rapport som innehöll en rad rekommendationer.Utvärderarna rekommenderade Linnéuniversitetet att:

• stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och samverkan

• lyfta spirande och mogna miljöer som stärker forskning och utbildning

• se över modellen för att fördela forskningsanslag • öka forskningsvolymen • stärka forskarutbildningen • verka för en långsiktig och hållbar rekrytering • prioritera i utbildningsutbudet • utveckla det goda ledarskapet.

Åtgärder under 2017 leder från det individuella till sammanhållna miljöerNär Linnéuniversitetet inledde arbetet med en ny forskningsstrategi märktes ett behov av en fakultetsö-verskridande arena där universitetets forskare kunde utbyta erfarenheter och diskutera förutsättningar för hur framgångsrik forskning bedrivs och utvecklas. Rektor har därför inrättat en forskningsberedning med aktiva forskare. Ett av beredningens uppdrag är att diskutera samt lyfta idéer och initiativ som kan generera förslag om hur universitetets forskning kan utvecklas än starkare. Forskningsberedningen har träffats vid fyra tillfällen under året och främst arbetat med de externa bedömarnas rekommendationer. Som ett resultat kraftsamlar universitetet kring arbetet med kunskapsmiljöer. Fakulteterna har arbetat med att identifiera kunskapsmiljöer vilket diskuterades vid höstdialogerna.

Många nya postdoktorala anställningar är ett steg mot framstående kunskapsmiljöer Framgångsrika forskningsmiljöer bidrar till att stärka forskningsanknytningen i utbildningarna samt att möta samhällsutmaningar och bidrar därmed till att utveckla starka kunskapsmiljöer. Framgångsrika forskningsmiljöer ökar även möjligheterna till att attrahera externa medel samt att rekrytera och behålla medarbetare.

Det förstärkta grundanslag som tillkom 2016 (29 miljoner kronor) är viktiga för Linnéuniversitetets utveckling. Universitetet har med hjälp av dessa medel gjort en särskild satsning på rekrytering av tidsbegränsade postdoktorala anställningar. Satsningen har gjorts i dialog mellan universitetsledning och fakulteter och syftet var att attrahera yngre, lovande forskare till universitetet. Under året har satsningen följts upp avseende antal rekryterade postdoktorala

anställningar. Uppföljningen visar att rekryteringar i stort sett har skett enligt plan. Det förstärkta anslaget kommer även fortsättningsvis att användas till strategiska rekryteringar.

Rekryteringen av postdoktorala anställningar är ett viktigt första steg för att bygga upp forskningsmiljöerna, men i förhållande till andra jämförbara unga universitet ligger Linnéuniversitetet fortfarande efter i utvecklingen. Eftersom tilldelningen av forskningsmedel initialt var liten, tar det tid att växla upp. För Linnéuniversitetets del är det därför av yttersta vikt att arbetet med strategiska rekryteringar blir uthålligt, att fler professorer kan anställas och att fler goda forskningsmiljöer som har förmåga att dra till sig både kompetens och externa medel skapas. För det krävs uthållighet och ett tillräckligt stort forskningsanslag (se även avsnitt Kompetensförsörjning, verksamhetsstöd och infrastruktur).

Professionsutbildningarnas forskningsanknytning är viktig för utbildningarnas kvalitet Linnéuniversitetet har i likhet med de andra nya universiteten flera professionsutbildningar av vikt för samhället. Som exempel kan nämnas psykologprogrammet, lärarutbildningen, optikerprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Därutöver finns sedan flera år ett avtalat samarbete med läkarutbildningen i Linköping. Samarbetet innebär bland annat att läkarstudenter läser vissa kurser vid Linnéuniversitetet samt delat handledarskap.

De självständiga arbetenas kvalitet är beroende av kompetensen hos handledare och examinatorer. Disputerade och forskande lärare är även viktiga för utbildningarnas forskningsanknytning. Utbyggnaden av professionsutbildningarnas forskning begränsas av brist på medel, vilket medför svårigheter vid rekrytering. En satsning på forskningsanknytning av professionsutbild-ningarna kommer att utgöra en prioriterad åtgärd om Linnéuniversitetet får utökat forskningsanslag.

Linnaeus University Centres (Lnuc) och andra plattformar profilerar forskningenLnuc utgör Linneuniversitetets främsta forskningsmiljöer. Forskningen som bedrivs inom ramen för dessa centra skall hålla högsta kvalitet samt ha en nationell och internationell lyskraft. Lnuc-miljöerna har inrättats efter en process med internationella sakkunniga utifrån angivna bedömningskriterier. Ett Lnuc finansieras av fakulteternas anslag samt särskilt avsatta medel från universitetsstyrelsen. Beslut om finansiering sker för en femårsperiod. Innan utgången av den aktuella femårsperioden görs på rektors initiativ en extern utvärdering som ligger till grund för beslut om eventuell ytterligare finansiering. Under 2017 har Lnuc Biomaterials Chemistry utvärderats. Utvärderarna framhöll att forskningsmiljön var excellent och deras rekommendationer avsåg bland annat breddning och samverkan, vilket är i linje med Linnéuniversitetets

31 (68)


arbete mot kunskapsmiljöer. Rekommendationerna kommer att följas upp 2019 och är en förutsättning för den fortsatta finansiering som rektor beslutat om.

Under året har ytterligare ett Lnuc startat, Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences & Applications (se nedan). Linnéuniversitetets Lnuc är:

• Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences & Applications (DISA) är Linnéuniversitetets yngsta Lnuc. DISA fokuserar på hur datastyrda metoder kan användas för att öka förståelsen för olika tillämpningar inom olika områden. Datavetenskap, medieteknik och statistik står för den tekniska kärnan i centrat. Eftersom data finns hos externa parter har DISA ett nära samarbete med flera olika kluster och nätverk kopplade till näringsliv, IT, e-hälsa och offentlig sektor. Genom dessa samarbeten strävar centrats forskare efter excellent forskning, men också efter lösningar på konkreta utmaningar i samhället.

• Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies fokuserar på kulturmöten som en följd av kolonial expansion och består av forskare inom ett stort antal områden inom humaniora och samhällsvetenskap, såsom litteraturvetenskap, historia, språk, religionsvetenskap, socialt arbete och freds- och utvecklingsstudier.

• Ecology and Evolution in Microbial Model Systems forskar om vattenmiljön i och nära Östersjön och samlar forskning i mikrobiologi, evolutionsbiologi och marinbiologi.

• Linnaeus University Centre for Discrimination and Integration Studies (tidigare Labor Market and

Discrimination Studies) är ett Lnuc inom främst nationalekonomi, men även statsvetenskap och psykologi, som undersöker hur etnisk tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar olika gruppers framgång på arbetsmarknaden.

• Biomaterials Chemistry är ett centrum för forskning i immunologi, organisk kemi och biokemi. Forskare inom centrumet arbetar med utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna eller integreras i biologiska system. Miljön har utvärderats under året och fått fortsatt finansiering.

• Intermedial and Multimodal Studies är en tvärvetenskaplig miljö med ambition att fördjupa förståelsen för alla mediers grundläggande natur och möta de utmaningar som det nya medielandskapet innebär.

Regeringens strategiska forskningsområden EcoChange och MergeLinnéuniversitetet deltar i två av regeringens strategiska forskningsområden. Inom havsmiljöforskning deltar Linnéuniversitetet i EcoChange (Ecosystem Dynamics in the Baltic Sea in a Changing Climate Perspective) som koordineras av Umeå universitet. Linnéuniversitetets läge vid Egentliga Östersjön och Umeå universitetets läge vid Bottniska viken möjliggör här en unik jämförande forskningsinsats.

Forskning om klimatmodeller bedrivs inom MERGE (ModElling Regional and Global Earth system). MERGE är ett samarbete mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet, Rossby centre/SMHI,

32 (68)


http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Concurrences-in-Colonial-and-Postcolonial-Studies

http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Concurrences-in-Colonial-and-Postcolonial-Studies

Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan. Lunds universitet är huvudman.

Linnéuniversitetet deltar även i Havsmiljöinstitutet som koordineras av Göteborgs universitet.

Forskningens externfinansiering utvecklas positivt Fakulteterna har i flera år haft i uppdrag att öka forskningens externfinansiering. Satsningen på ökad extern finansiering har fått genomslag i organisationen och Linnéuniversitetets långsiktiga arbete har gett resultat. Linnéuniversitetet kommer att leda två stora internationella EU-projekt inom ramen för Horizon 2020. Forskningsprojektet PreCoM består av 17 partners från 6 länder och har en budget på 60 miljoner kronor. Det syftar till att utveckla ett system som kan identifiera och förutsäga skadeutvecklingen för maskiner i industrin. Det andra forskningsprojektet är ME-WE med tio partners från sju länder och har en budget på 36 miljoner kronor. Projektet handlar om psykosocialt stöd till ungdomar som ger betydande eller stor omsorg, hjälp eller stöd till andra familjemedlemmar, för att främja ungdomars mentala hälsa och välbefinnande.

Ett forskningsområde som under året varit särskilt framgångsrikt i att söka och få externa medel är Educational Linguistics som i olika projekt beviljats medel från bland annat Vetenskapsrådet.

Den totala intäkten för verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 19 procent mellan 2013 och 2017. Under 2017 har andelen externfinansierad forskning ökat något från 35 procent till 38 procent. Sett över ett längre tidsperspektiv har andelen externfinansierad forskning av totala intäkter forskning varit i stort sett oförändrad eftersom även anslagsintäkterna har ökat. I numerära tal har dock externfinansieringen ökat och uppgick för 2017 till 194 miljoner kronor. Både intäkterna för bidragsforskning och uppdragsforskning har ökat jämfört med 2016.

Beviljade forskningsmedel 2017 från större forskningsfinansiärer, som till stor del handlar om framtida intäkter, har totalt ökat med 48 procent, vilket tyder på att de externa forskningsintäkterna bör öka även kommande år. Ökningen hänförs framförallt till finansiering från Vetenskapsrådet och Horizon 2020.

Den externa forskningsfinansieringen sträcker sig ofta över flera år och den årliga uppföljningen kan därför variera, se tabell 21, 22 och 23.

Tabell 22. Inbetalda medel (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå per finansiär

2016 2015 2014 2013Crafoordska stiftelsen 3 202 1 941 1 444 3 470EU1 15 786 7 436 8 840 7 005Familjen Kamprads stiftelse 18 726 25 645 26 557 27 143FORMAS2 9 914 7 964 5 376 3 982FORTE3 4 420 1 037 385 2 602IKEA Sweden AB 2 500 7 500 7 500 7 500KK-stiftelsen 15 379 10 758 11 816 8 759Riksbankens jubileumsfond 40 2 210 2 749 2 868SFO4 4 066 3 963 3 905 3 884Södra skogsägarna 1 924 4 586 1 000 1 141Vetenskapsrådet 23 736 26 916 30 109 25 680Vinnova5 9 018 7 204 4 758 3 571Övriga 54 578 50 290 56 206 69 323Uppdragsforskning 21 292 12 693 21 399 27 669

184 581 170 143 182 044 194 597

1 Horizon 2020, FP7 och andra EU-medel.2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.3 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Namnbyte från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap).

4 Regeringens strategiska forskningsområden.5 Verket för innovationssystem.

Källa: Agresso

Tabell 23. Beviljade forskningsmedel (tkr), per större finansiär

2017 2016 2015 2014 2013Crafoordska stiftelsen 4 322 3 350 1 240 3 330 500EU Horizon 2020, FP71 32 397 25 374 3 939 3 181 13 091Familjen Kamprads stiftelse 12 300 30 400 15 200 42 200 17 000FORMAS2 14 417 6 082 6 000 5 320 6 067FORTE3 19 200 0 1 930 2 430 0KK-stiftelsen 16 036 13 005 24 696 20 668 6 373Riksbankens jubileumsfond 11 343 5 647 4 171 342 200Vetenskapsrådet 47 885 19 042 20 037 29 650 19 729Vinnova4 794 4 500 4 501 1 621 0

158 694 107 400 81 714 108 742 62 960

1 Utlysningsåret är detsamma som året för beviljade medel. FP7 avser EU:s sjunde ramprogram. 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.3 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 4 Verket för innovationssystem.

Källa: Respektive finansiär

Tabell 21. Intäkter avseende forskning och utbildning på forskarnivå, tkr

2017 2016 2015 2014 2013Anslag 323 317 318 453 285 795 283 945 275 823Externa medel, varav: 194 219 174 471 186 798 173 305 159 136 -bidragsforskning 166 948 152 108 153 158 129 250 123 438 -uppdragsforskning 18 181 11 788 22 200 29 047 22 129 -övrigt 9 090 10 575 11 440 15 008 13 569Totala intäkter 517 536 492 924 472 593 457 250 434 959Extern forskningsfinansiering i % av totala intäkter 38% 35% 40% 38% 37%

Källa: Agresso

33 (68)


Universitetsbiblioteket stödjer forskarnas publicering Universitetsbiblioteket (UB) har utvecklat sin organisation för att effektivt kunna stödja forskares publicering. Uppdraget är att på olika sätt stödja publiceringsverksamheten inom Linnéuniversitetet samt ansvara för Linnaeus University Press. UB bistå lärare och forskare i att göra publikationer synliga och tillgängliga. Detta sker företrädesvis genom open access publicering, vilket många forskningsfinansiärer kräver, samt genom att visa på vilka andra möjligheter som finns.

Open access publicering av forskningsresultaten kan bland annat ske genom att forskaren betalar en författaravgift, Article Processing Charges (APC). Linnéuniversitetet har under året beslutat ingå i avtalet Springer Compact. Syftet är att föra samman licensavgifter och författaravgifter genom att på förhand betala författaravgifterna för ett stort antal lärosäten i landet. Den publicerade artikeln blir då omedelbart tillgänglig i ett stort antal så kallade hybridtidskrifter inom Springer förlag (Springer Open Choice).

Vetenskapliga publikationer ökar kontinuerligt Fakulteterna har i flera år haft uppdraget att öka vetenskaplig publicering. Antal vetenskapliga publikationer registrerade i Diva har ökat kontinuerligt under en femårsperiod, från 634 till 838, vilket är en ökning med 32 procent. Både artikel i tidskrift och bok/monografi ökade (se tabell 24). Ökningen är sannolikt ett resultat av Linnéuniversitetets långsiktiga mål och åtgärder för att öka antalet vetenskapliga publikationer, exempelvis att universitetsbiblioteket erbjuder forskare stöd avseende publiceringsstrategi.

Linnéuniversitetets bibliometriska modell bygger på den modell som används i Norge vid fördelning av forskningsmedel. Även med detta mått märks en kontinuerlig ökning från 2 263 publikationspoäng

perioden 2010-2014 till 2 904 publikationspoäng 2012-2016, en ökning med 28 procent (se tabell 25).

Linnéuniversitetet levererar mycket forskning i förhållande till anslaget Linnéuniversitetet har de senaste åren ökat antalet vetenskapliga publikationer. Universitetet har tidigare år varit ett av de universitet i landet som levererat mest i förhållande till sitt statliga forskningsanslag. Regeringens beslut om ökade forskningsanslag 2016 var en viktig förutsättning för fortsatt utveckling. Linnéuniversitetet har dock en lägre andel forskningsanslag av totalt anslag än jämförbara nya universitet, det vill säga Karlstads universitet och Mittuniversitetet. För Karlstads universitet och Mittuniversitetet uppgick andelen forskningsmedel i genomsnitt till 28 procent och för Linnéuniversitetet till 24 procent. Skillnaden beror på att när Linnéuniversitetet bildades genom fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar erhöll det nya universitetet inte den förväntade anslagsförstärkningen (se tabell 26).

För Växjö universitet uppgick andelen forskningsanslag till 27 procent året innan fusionen (2009). Motsvarande andel för Högskolan i Kalmar var samma år 16 procent. Högskolan i Kalmar hade vetenskapsområde naturvetenskap och hade forskningsmedel för denna universitetsstatus. Linnéuniversitetet erhöll däremot inte den förväntade höjningen av forskningsanslag för de områden av Högskolan i Kalmar som inte hade vetenskapsområde. Dessa områden var lärarutbildning, sjöfart, ekonomi, kommunikation, design och vård samt humaniora och samhällsvetenskap.

Om Linnéuniversitetet hade fått samma förutsättningar som de andra jämförbara unga universiteten skulle det ha inneburit ett tillskott på forskningsanslagen om uppskattningsvis 80-90

Tabell 24. Antal vetenskapliga publikationer1

2017 2016 2015 2014 2013Artikel i tidskrift 608 524 508 446 438Bok/monografi 28 24 25 28 16Kapitel i bok/del av antologi 202 244 162 210 180

838 792 695 684 634Antal tidskriftsartiklar som -ingår i Web of Science2 383 327 301 272 249 -genomgått peer review 579 490 478 423 404

1 Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning.2 Om även artiklar i ESCI räknas med blir värdet 447. ESCI är en ny deldatabas i WoS med tidskrifter som uppfyller de grundläggande kraven för att ingå i citerings-indexen, men den slutgiltiga kvalitetskontrollen är inte klar ännu.

Källa: Diva

Tabell 25. Publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell1

Publikationsår2 2012-2016 2011-2015 2010-2014Ekonomihögskolan 361 331 308Fakulteten för hälso- och livsvetenskap 679 638 595Fakulteten för konst och humaniora 701 616 475Fakulteten för samhällsvetenskap 521 463 351Fakulteten för teknik 642 581 534

2 904 2 629 2 263

1 Linnéuniversitetets bibliometriska modell utgår från den modell som används i Norge för att dela ut forskningsmedel till lärosätena. I den Norska modellen ger böcker, kapitel och artiklar publicerade i vetenskapliga kanaler poäng enligt en lista på förlag och tid-skrifter upprättad av norska forskare. I Linnéuniversitetets modell ingår dessutom publicerade konferenspapers. Publikationspoängen är inte fakultetsjusterad, vilket innebär att poängen inte är jämförbar mellan fakulteterna.

2 Publikationspoäng per fakultet redovisas för sammanlagt fem år, vilket ger stabilare värden och tydligare trender. Samtliga vetenskapliga publikationer för 2017 är ännu inte registrerade utan dessa redovisas därför i årsredovisningen för 2018.

Källa: Diver/Diva

34 (68)


miljoner. Att ökningen har uteblivit innebär att Linnéuniversitetet föranletts göra hårda prioriteringar i fördelningen av forskningsmedel, vilket haft en negativ påverkan på förutsättningarna för att utveckla konkurrenskraftig forskning. Det påverkar också den takt i vilken Linnéuniversitetet kan stärka sambandet mellan utbildning och forskning, ha en väl utvecklad samverkan, ta ett helhetsansvar för utbildning på forskarnivå samt arbeta med strategisk rekrytering för att stärka forskningen.

Prestationer inom forskningen Universitetets prestationsmått inom forskning och utbildning på forskarnivå utgörs av vetenskapliga publikationer/citeringar samt antal studerande på forskarnivå. Båda prestationsmåtten visar en ökning jämfört med föregående år. Antal vetenskapliga publikationer visar en positiv trend sedan 2014.

Samhällelig drivkraft Lärare och forskare som med personligt engagemang initierar och driver samverkansprojekt utgör basen i Linnéuniversitetets samverkan som är omfattande med både bredd och djup. Olika funktioner och kompetenser behövs för att samverkan med det omgivande samhället ska lyckas och det krävs arbete på såväl strategisk som operativ nivå. I det arbetet har såväl universitets-ledningen som universitetsförvaltningen och fakulteterna olika men kompletterande roller. Linnéuniversitetet

arbetar vidare med de goda resultaten från Vinnovas pilotutvärderingar för att utveckla området samhällelig drivkraft ytterligare. För att konsolidera arbetet och arbeta mot visionen om en kreativ och internationell kunskapsmiljö strävar Linnéuniversitetet efter att koppla samman samverkan, forskningsstrategi och utbildningskvalitet i ett antal kunskapsplattformar.

Linnéuniversitetet deltar i projekt för utveckling av samverkanskapacitetenFör att bygga kunskapsplattformar är det viktigt att underhålla eller skapa strategiskt viktiga partnerskap. Linnéuniversitet har därför inom ramen för Vinnovas satsning på att förbättra lärosätenas samverkanskapacitet ansökt om och erhållit ca 14 miljoner kronor för projektet SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Linnéuniversitetet koordinerar det treåriga projektet som sker i samarbete mellan 17 svenska lärosäten. Därutöver deltar Linnéuniversitetet tillsammans med andra lärosäten i ytterligare sex utvecklingsprojekt inom olika temaområden.

Samverkansprojekt som rör samhällsutmaningar prisas och stimulerasMånga projekt inom samverkan tar sin utgångspunkt i samhällsutmaningar och har potential att göra långsiktiga avtryck, så kallad impact, i det omgivande samhället. Tre sådana forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet var nominerade när priset Sweden Impact Award delades ut i juni. De nominerade

Tabell 26. Andel forskningsanslag av totalt anslag från regeringen, tkr

Totalt anslag1 Forskningsanslag2 Andel Forskningsanslag2017 2016 2015 2014 2017 2016 2015 2014 2017 2016 2015 2014

Karlstads universitet 861 586 837 942 800 287 781 996 227 090 223 706 204 616 201 005 26% 27% 26% 26%Mittuniversitetet 760 278 749 681 730 124 729 363 234 620 231 067 207 024 207 207 31% 31% 28% 28%

1 621 864 1 587 623 1 530 411 1 511 359 461 710 454 773 411 640 408 212 28% 29% 27% 27%

Linnéuniversitetet 1 352 623 1 330 673 1 279 053 1 260 083 323 317 318 453 285 795 283 945 24% 24% 22% 23%

1 Ramanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå.2 Ramanslag för forskning och utbildning på forskarnivå.

Källa: Regleringsbrev

Tabell 27. Redovisning av prestationer inom forskning och utbildning på forskarnivå1

Prestationer 2017 2016 2015 2014Antal vetenskapliga publikationer2 838 792 695 684Kostnad per vetenskaplig publikation, tkr 555 568 615 602Antal studerande på forskarnivå (årsarbetare)3 171 169 164 179Kostnad per studerande på forskarnivå (årsarbetare), tkr4 938 914 877 8731 Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Kostnader för motsvarande vetenskapliga publikationer redovisas för publikationens år minus ett år. 2 Avser artikel i tidskrift, bok/monografi, kapitel i bok/del av antologi. 3 Källa: Ladok4 Kostnadsredovisning för utbildning på forskarnivå är en kombination av utfall och schablonberäkning.

35 (68)


projekten bedömdes utifrån hur deras forskning skapar synergieffekter i samhället. Två av de nominerade projekten vann i sina respektive kategorier: Medical and Life Sciences samt Physical Sciences and Engineering. Priset Sweden Impact Award är instiftat av AESIS (Network for Advancing & Evaluating the Societal Impact of Science).

Kommittén för samhällelig drivkraft har fortsatt satsningen på fakultetsövergripande projekt och har i enlighet med ett rektorsbeslut utlyst strategiska medel för detta. Medarbetare har i utlysningarna uppmuntrats att formulera viktiga satsningar som både fungerar kvalitetsdrivande för kärnverksamheten och möter samhällsutmaningar på ett sätt som förutsätter samverkan med det omgivande samhället; allmänhet, organisationer och näringsliv. Förmågan att på sikt också mobilisera externa medel för satsningarna kommer också att vägas in när kommittén för samhällelig drivkraft fördelar strategiska medel inför 2018.

Epic - Entreprenörskap Produktion Innovation och Kommunikation Sedan 2013 har det förts diskussioner mellan Växjö kommun, Linnéuniversitetet och föreningen GoTech om att skapa en gemensam samlingsplats för teknikutbildningar i formen av en attraktiv industrimiljö med högteknologisk maskinutrustning.

Avsikten med samarbetet mellan gymnasieskolor, Linnéuniversitetet och industri är att väsentligen öka tillgången till kvalificerad arbetskraft i regionen i syfte att bibehålla och utveckla världsledande industrier. Bakom samarbetet finns också en strävan efter att fler ungdomar ska söka sig till tekniska utbildningar, att öka intresset för fortsatta högskolestudier samt skapa bra förutsättningar för kvalificerad forskning.

Samarbetet inom innovationskontoret Fyrklövern fortsätterMittuniversitetet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet driver tillsammans innovationskontoret Fyrklövern. Innovationskontoret ger kvalificerat stöd samt initierar och stimulerar nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap vid de fyra lärosätena.

Innovationskontorets uppdrag handlar både om att stimulera till en innovationsdrivande verksamhet inom forskning och utbildning, samt att individuellt stödja de forskare och studenter som vill utveckla forskningsbaserade och kunskapsintensiva idéer (nya varuprodukter, tjänster, processer eller metoder).

Universitetet samarbetar även med stiftelsen Drivhuset, en länk i innovationskedjan som finns lokaliserad vid Linnéuniversitetet i både Kalmar och Växjö. Drivhuset håller vägledningar, faktabaserade utbildningar samt idé-och affärsutvecklingsutbildningar. Dessutom anordnas workshops, inspirationsträffar, seminarier och andra sammankomster för att uppmuntra entreprenörskap och nytänkande hos studenter.

Kommunerna i Växjö och Kalmar, Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet samarbetar för att effektivisera systemet för innovationsstöd, genom att bland annat ge drivhusen och inkubatorerna en tydlig och långsiktig finansiering. I inkubatorerna, som drivs av Kalmar Science Park i Kalmar respektive Företagsfabriken i Kronoberg AB i Växjö kan studenters och anställdas nystartade företag verka i en lärmiljö där de kan växa och utvecklas till kommersiella företag.

Doktorandkurs om nyttiggörandeFyrklövern genomförde den sjätte omgången av doktorandkursen Att nyttiggöra forskning och vetenskap med 19 doktorander (nio kvinnor och tio män). Doktoranderna representerade en bredd av ämnesdiscipliner från samtliga lärosäten och sju olika nationaliteter var representerade. Under kursen arbetar doktoranderna med idéer som avslutningsvis presenteras för en panel.

LicensbankenLicensbanken.se är Innovationskontoret Fyrklöverns gemensamma marknadsplats för spridning av licenserbjudanden från akademin. Elva nya erbjudanden har publicerats i banken under året och fyra licenser har förmedlats. Arbetsgruppen har också förberett Licensbanken för att under 2018 öppna den för erbjudanden från andra lärosäten.

Stöd och struktur till Linnéuniversitetets samverkan Under 2017 har stödet för Linnéuniversitetets samverkan utvecklats genom att ett CRM-system (Customer Relation Management) tagits i bruk. Systemet är ett stödverktyg för arbetet med externa kontakter ”från potentiell student till alumn/företagskontakt”. Verktyget fungerar som stöd i arbetet med företag och organisationer i samband med exempelvis karriärdagar och mentorsprogrammet, för att underhålla alumnrelationer, i studentrekryteringen samt i kommunikationen med internationella betalstudenter och stipendieansökningar.

AlumnverksamhetLinnéuniversitetet ser alumner som en naturlig och viktig del i sitt arbete med samverkan av företag och organisationer i regionen, nationellt och internationellt. Under 2017. Inom ramen för den växande alumnverksamheten har bland annat följande aktiviteter genomförts under året:

• alumnträff i Bryssel tillsammans med regionkontoret Småland-Blekinge

• alumnträff i Göteborg tillsammans med Fyrklövern • Nutrition och livsmedelsprogrammet, karriärdag

för internationella akademiker. • Månadens alumn på hemsidan• Jubileumsfirande med de första studenterna som

läste vid filialen i Växjö.

36 (68)


Arbetet med att utveckla alumnnätverk sker på olika sätt och olika nivåer, inte minst i anslutning till programutbildningarna. Exempelvis har fakulteten för samhällsvetenskap etablerat alumnnätverk kopplade till bland annat Sociologiprogrammet, Programmet för ungdoms- och missbruksforskning samt Programmet för Ledarskap och organisation.

Linnéuniversitetet fortsätter arbetet med integration av nyanlända I det integrationsnätverk som Linnéuniversitetet koordinerar ingår ett 30-tal aktörer från Linnéregionen. Nätverket är ett uppskattat forum som har resulterat i uppdragsutbildningar, följeforskning, examensarbeten och kunskapsspridning.

Under året har studiebesök genomförts vid Malmö högskola och Högskolan i Borås för att hämta erfarenheter från dessa lärosätens aspirantutbildning respektive invandrarakademi. Linnéuniversitetet har med utgångspunkt i dessa erfarenheter tagit fram ett underlag som diskuterats i kvalitetsrådet där det fortsatta arbetet med integration av nyanlända formulerats.

I januari 2017 startade projektet Tillvarata internationella akademiker i Linnéregionen. Projektet har initialt fokuserat på kartläggning och metodutveckling. Fokussamtal har genomförts med nyanlända internationella akademiker, studenter och forskarstuderande i syfte att få kunskap om vilka behov som finns.

37 (68)


UppdragsutbildningLinnéuniversitetet har ett betydande inslag av uppdragsutbildning. Inför 2017 gavs fakulteterna i uppdrag att öka andelen uppdragsutbildning samtidigt som stödet för denna verksamhet skulle utvecklas. Verksamheten spänner över ett stort antal ämnesområden och sektorer, och innefattar såväl stora enskilda program som mindre moduler. Polismyndigheten och Skolverket är exempel på stora uppdragsgivare liksom Apoteksbolagen, som köper farmaceututbildning av Linnéuniversitetet. Uppdrags-utbildningen fyller ett viktigt behov av vidareutbildning hos företag och offentliga organisationer och skapar samtidigt värdefulla nätverk. För att utveckla uppdrags-utbildningen på ett strukturerat sätt har universitets-förvaltningen fått i uppdrag att samordna och stödja verksamheten.

Uppdragsutbildningen utvecklas huvudsakligen av kärnverksamheten i samverkan med det omgivande samhället. Samtidigt strävar Linnéuniversitetet efter ämnesövergripande samarbeten i större kunskapsplattformar. Det är ur det perspektivet angeläget att arbeta systematiskt och på ett gemensamt sätt. Sedan 2015 finns en särskild arbetsgrupp för att stödja fakulteternas arbete med uppdragsutbildning. Förra året togs en processbeskrivning fram och under året har gruppen bland annat arbetat med förslag till mallar för kalkyl, offert, avtal, intyg och utvärdering samt omarbetat lärosätets övergripande regler för uppdragsutbildning. Under året genomfördes även två seminariedagar riktade till personer som arbetar med uppdragsutbildning.

Intäkter uppdragsutbildning De totala intäkterna för Linnéuniversitetets uppdragsutbildning uppgick för 2017 till 166 miljoner kronor, vilket är en ökning med 17 procent. Polisutbildningen och Fojo står för Linnéuniversitetets största och näst största uppdragsutbildningar och har ökat intäkterna medan Linnéuniversitetets tredje största uppdragsutbildning, Sjöfartshögskolan, har minskat under året beroende på en minskad beställning från Försvarshögskolan samt att fortbildningsdelen till aktiva sjöbefäl har minskat.

Intäkterna för rektorsutbildningen minskar kontinuerligt eftersom uppdraget enligt nuvarande avtal ska avslutas. Intäkter från uppdragsutbildning i matematikdidaktik har minskat beroende på att ett större uppdrag avslutades under 2016 (se tabell 28).

Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning uppgick till totalt 1 185, vilket är en ökning med 50 procent jämfört med 2016. Ökningen beror till övervägande del på utbyggd polisutbildning. Ökningen har därför skett på grundnivå. (se tabell 29).

Linnaeus University Development AB är Linnéuniversitetets holdingbolag Linnaeus University Development AB är universitetets holdingbolag som bildades 2007. Holdingbolagets helägda dotterbolag Linnaeus Venture AB finns för att Linnéuniversitetet ska kunna äga intellektuella tillgångar, investera i bolag med ursprung vid Linnéuniversitetet eller närliggande verksamhet samt arbeta med licensaffärer i projektet Licensbanken. Licensbanken är ett projekt inom ramen för innovationskontoret Fyrklövern. Emma Hermansson

Tabell 28. Intäkter i uppdragsutbildning, tkr

2017 2016 2015Polisutbildningen 83 783 59 634 53 164Fortbildning av journalister 29 138 22 629 26 765Sjöfartshögskolan 12 909 19 388 19 245Rektorsutbildningen 9 959 14 543 17 363Pedagogik och utbildningsvetenskap 4 598 4 083 4 882Farmaceut, Apoteksbolagen 3 181 3 811 2 981Matematikdidaktik 865 1 822 2 734Övriga verksamheter 21 438 16 216 20 718

165 871 142 126 144 871Källa: Agresso

Tabell 29. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader inom poänggivande uppdragsutbildning

2017 2016 2015Grundnivå1Helårsstudenter 1 135 712 621Helårsprestationer 1 002 592 547Prestationsgrad 88% 83% 88%

Avancerad nivåHelårsstudenter 50 77 110Helårsprestationer 66 80 119Prestationsgrad 132% 104% 108%

TotaltHelårsstudenter 1 185 789 731 -varav kvinnor 467 347 335 -varav män 718 442 396Helårsprestationer 1 068 672 666 -varav kvinnor 438 298 302 -varav män 630 374 364Prestationsgrad2 90% 85% 91%1 Inklusive ej klassad utbildningsnivå.2 När studentvolymerna förändras mellan läsåren kan prestationsgraden mätt per kalenderår vara något missvisande.

Källa: Ladok

38 (68)


är VD för Linnaeus University Development AB och Linnaeus Venture AB.

Holdingbolaget har en minoritetspost i Kalmar Science Park AB och är även delägare i Företagsfabriken i Kronoberg AB samt i spin-off företaget AvIT Labs AB.

Styrelserna för de båda bolagen bestod 2017 av Per Brolin, universitetsdirektör (ordförande fram

till stämman därefter ledamot) och ledamöterna Peter Aronsson, vikarierande rektor (senare rektor), Ann-Charlotte Larsson, vicerektor (ordförande efter årsstämman, dessförinnan ledamot) samt Rickard Bucksch, chef för avdelningen för externa relationer.

Prestationsmått inom samverkan

Tabell 30. Prestationsmått inom samverkan

2017 2016 2015Uppdragsutbildning, totala intäkter i tkr 165 871 142 126 144 871

Uppdragsforskning, totala intäkter i tkr 18 914 11 814 22 328

Antal adjungerade professorer1 10 11 10

-varav kvinnor 1 1 1

-varav män 9 10 9

Antal företagsdoktorander2 9 10 12


-varav män 5 5 5

Doktorandkursen Nyttiggörande av forskning och vetenskap:

Antal antagna, Fyrklövern 18 23 25

Antal antagna, Linnéuniversitetet 5 4 6


-varav män 3 4 4

Antal utvärderade idéer, från anställda 12 11 16

Antal utvärderade idéer, från studenter 152 138 203

Antal verifieringsansökningar avseende forskarnas affärsidéer3 6 11 13

Antal som erhållit verifieringsmedel2 (externa medel) 6 11 12

Antal sökta IPR4/patent 1 2 2

Antal beviljade IPR4/patent 1 1 0

Antal idéer överlämnade till inkubatorer 1 1 0

Antal nystartade företag (via studenter) 56 54 56

1 Kvalificerade personer med sin huvudsakliga sysselsättning inom någon annan verksamhet kan enligt universitetets anställningsordning anställas som adjungerade professorer till högst 50 procent. Källa: Primula per december.

2 Företagsdoktorander är antagna till utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet men har sin anställning vid en annan arbetsgivare än universitet och högskola.3 Verifieringsmedel för undersökning av affärsidéns bärkraft för marknaden. 4 IPR: Intellectual Property Rights.

39 (68)


Globala värdenDe globala värdena internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling ingår i Linnéuniversitetets strategi och vision om en kreativ och internationell kunskapsmiljö. De ska genomsyra all verksamhet vid Linnéuniversitetet och finnas med i både anställdas och studenters vardag. Linnéuniversitetet verkar för att kommittéer inom globala värden ska ha en aktiv roll och att ledamöternas kompetens inom lika villkor, hållbar utveckling och internationalisering, ska användas av fakulteterna. Kommittéerna består av representanter från fakulteterna och leds av prorektorer eller vicerektorer. För att integrera alla aspekter av hållbar utveckling i verksamheten: miljö, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, arbetar kommittén för hållbar framtid integrerat med hållbar utveckling och lika villkor. Detta synsätt har stöd i FN:s hållbarhetsmål och även på nationell nivå betonas att de globala utmaningarna fordrar ett brett angreppssätt.

Lika villkorUnder året har arbetet med en ny plan för jämställdhets-integrering utgjort en viktig del i arbetet med lika villkor (se även avsnitt Återrapportering enligt regleringsbrev). Det strukturerade arbetet med lika villkor har dock funnits med sedan Linnéuniversitetets start 2010. Sedan tidigare finns en utsedd kommitté, en utredare och olika styrdokument inom området.

I arbetet med den nya planen har de ansvariga samlat in information från fakulteterna om vad som tidigare gjorts eller behöver göras inom jämställd-hetsarbetet på Linnéuniversitetet. De ansvariga har gått igenom styrdokument och samlat in data avseende forskarutbildning, strategiska forskningsmedel och löneutfall för att kartlägga jämställdheten. Dokument och siffror visade att en hel del arbete återstår. En referensgrupp med representanter för alla fakulteter och nämnden för lärarutbildning utgjorde stöd för arbetet med planen.

Linnéuniversitetet tar ställning mot trakasserierNågra exempel på aktiviteter som skett under året är deltagande i Pride-paraderna i Växjö och Kalmar samt ett tydligt ställningstagande i Metoo-rörelsen där Linnéuniversitetet deklarerat nolltolerans mot sexuella trakasserier och kränkningar. För att motverka sexuella trakasserier ska universitetet, utöver de redan existerande formerna för att hantera anmälningar om kränkande särbehandling och diskriminering, arbeta med aktiva åtgärder:

• Linnéuniversitetet ska arbeta systematiskt, kartlägga risker, vidta aktiva åtgärder och säkerställa så att inga former av sexuella trakasserier eller diskriminering kan förekomma.

• Medarbetare och studenter ska ha kännedom om regelverket och att nolltolerans råder.

• Medarbetare och studenter uppmuntras att berätta om och anmäla olämpligt beteende, obehagliga situationer och eventuella övergrepp via en ny webbsida.

• På rektors uppdrag har en särskild arbetsgrupp inrättats med ansvar för att utveckla och fördjupa Linneuniversitets arbetssätt för allas lika rättigheter och möjligheter, och mot alla former av diskriminering och trakasserier med den reviderade diskrimineringslagen som grund.

Satsning på integration är en aspekt av lika villkor Arbetet med lika villkor syftar till att motverka diskriminering och trakasserier samt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Linnéuniversitetet har medvetet valt att använda det bredare begreppet lika villkor istället för jämställdhet. Linnéuniversitetets satsning på integration synliggör i många avseenden arbetet med lika villkor (se avsnitt om integrationsnätverket under Samhällelig drivkraft).

Tillgängligheten blir bättre när universitetet bygger nytt i KalmarArbetet med fysisk tillgänglighet sker i samarbete med fastighetsägare och tillgängligheten bedöms framförallt i studieort Växjö vara god. I Kalmar huserar universitetet i ett tjugotal byggnader. Många av de äldre byggnaderna har ursprungligen byggts för annan verksamhet och är därför svåra att anpassa till dagens krav på fysisk tillgänglighet. När Linnéuniversitetet nu bygger nya, samlade lokaler för verksamheten i Kalmar beaktas kraven på tillgänglighet fortlöpande.

Könsuppdelad statistik Kvinnor utgjorde en majoritet av studenterna, 61 procent, men könsfördelningen är något jämnare än förra året. På barnmorskeutbildningen är 100 procent av studenterna kvinnor trots att insatser görs för att få manliga sökande. Andra utbildningar med övervägande kvinnliga studenter är exempelvis optiker, farmaceut, sjuksköterska och socionom. Manliga studenter är i majoritet på ingenjörsutbildningar samt utbildning till sjökapten (se tabell 31 och 32).

Könsfördelningen bland studerande på forskarnivå är någorlunda jämn, med 55 procent kvinnor och 45 procent män. Fler kvinnor än män har under året tagit ut doktorsexamina, men dessa förhållanden varierar över åren.

Linnéuniversitetets anställda har en jämn könsfördelning för undervisande och forskande medarbetare. Stödkompetensen är oförändrat kvinnodominerad med 67 procent kvinnor (se tabell 34).

40 (68)


Tabell 31. Könsfördelning – helårsstudenter per utbildning1

2017 2016 2015Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Utbildning Totalt hst Kvinnor Män Totalt hst Kvinnor Män Totalt hst Kvinnor MänLärare 2 025 73% 27% 2 015 73% 27% 1 921 73% 27%Barnmorska 29 100% 0% 27 100% 0% 18 100% 0%Biomedicinsk analytiker 57 79% 21% 49 76% 24% 46 76% 24%Civilekonom 546 48% 52% 564 49% 51% 604 49% 51%Högskoleingenjör 422 20% 80% 435 22% 78% 462 23% 77%Optiker 76 81% 19% 65 83% 17% 67 86% 14%Farmaceut 164 84% 16% 144 83% 17% 143 83% 17%Psykolog2 155 66% 34% 148 66% 34% 131 65% 35%Sjuksköterska 731 83% 17% 725 84% 16% 694 84% 16%Specialistsjuksköterska 141 84% 16% 140 82% 18% 122 87% 13%Sjöingenjör 102 5% 95% 110 6% 94% 145 7% 93%Sjökapten 152 9% 91% 149 13% 87% 176 15% 85%Socionom 513 82% 18% 532 82% 18% 526 83% 17%Andra utbildningsprogram 4 740 56% 44% 4 697 57% 43% 4 842 58% 42%Fristående kurs 4 271 62% 38% 4 216 63% 37% 4 086 62% 38%

14 124 61% 39% 14 016 62% 38% 13 983 62% 38%1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter.

Källa: Ladok

Tabell 32. Könsfördelning – helårsstudenter (hst) per utbildningsområde1

2017 2016 2015Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Utbildningsområde2 Totalt hst Kvinnor Män Totalt hst Kvinnor Män Totalt hst Kvinnor MänHumanistiskt 1 806 67% 33% 1 774 69% 31% 1 653 67% 33%Juridik/Samhällsvetenskap 4 195 63% 37% 4 322 65% 35% 4 358 65% 35%Medicin 730 81% 19% 688 81% 19% 655 81% 19%Design/Media/Musik3 284 67% 33% 281 67% 33% 287 65% 35%Naturvetenskapligt/Farmaci 1 853 46% 54% 1 698 47% 53% 1 684 50% 50%Tekniskt 1 777 35% 65% 1 765 34% 66% 1 907 33% 67%Undervisning/VFU4 1 230 76% 24% 1 222 76% 24% 1 153 77% 23%Vård 1 181 81% 19% 1 201 82% 18% 1 156 82% 18%Idrott/Övrigt 1 068 60% 40% 1 065 57% 43% 1 130 57% 43%

14 124 61% 39% 14 016 62% 38% 13 983 62% 38%1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive avgiftsskyldiga studenter.2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev.3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårsstudenter/ helårsprestationer. Helårsstudenter/helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap.

4 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. Källa: Ladok

Tabell 33. Könsfördelning – utbildning på forskarnivå

2017 2016 2015Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Doktorsexamen 35 60% 40% 36 47% 53% 33 39% 61%Licentiatexamen 5 80% 20% 3 33% 67% 8 63% 37%Antagna till doktorsexamen 59 37% 63% 45 47% 53% 43 67% 33%Antagna till licentiatexamen 6 83% 17% 5 80% 20% 5 60% 40%Antal stud. på forskarnivå 302 55% 45% 303 55% 45% 325 56% 44%

Källa: Ladok

Tabell 34. Könsfördelning - antal anställda fördelade på kärn-, lednings- och stödkompetens

2016 2015 2014Kompetens Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor MänKärnkompetens 1 382 49% 51% 1 325 48% 52% 1 317 48% 52%Ledningskompetens1 56 45% 55% 60 42% 58% 57 51% 49%Stödkompetens 690 67% 33% 677 67% 33% 660 66% 34%

2 128 55% 45% 2 062 54% 46% 2 034 53% 47%1 I gruppen ledningskompetens ingår rektorer, universitetsdirektör, avdelningschefer, dekaner, kanslichefer och prefekter.

Källa: Primula per december

41 (68)


Hållbar utvecklingLinnéuniversitetet har en väl utvecklad process för hållbarhet i utbildning

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under 2017 utvärderat högskolornas och universitetens arbete med hållbar utveckling i grundutbildningen. Linnéuniversitetet tillhör den fjärdedel av landets lärosäten som når upp till de kriterier som satts upp. Totalt 47 lärosäten omfattades av utvärderingen. Av dessa fick tolv godkänt och Linnéuniversitetet är ett av dem. Linnéuniversitetet bedöms ha en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling i grundutbildningen.

I UKÄs utvärdering av Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling framgår att Linnéuniversitetet har ett välorganiserat och sammanhållet arbete för integration av hållbar utveckling i utbildningen. Lärosätesövergripande mål, ansvarsfördelningen och resurser på central lärosätesnivå ger en rad olika möjligheter för de studenter och den personal som vill engagera sig i arbetet med hållbar utveckling.

Som ett led i att ständigt förbättra Linnéuniversitetets miljöarbete arbetar universitetet för att bli miljöcertifierat enligt ISO-standard. Vid certifieringsrevisionen i

oktober 2017 framkom det att universitetet har en bit kvar för att nå ISO-certifieringen. Linnéuniversitetet har skapat goda förutsättningar genom de interna miljörevisionerna och genom programmet med universitetsgemensamma hållbarhetsmål. När det gäller medvetenhet, implementering och uppföljning på samtliga nivåer i organisationen, uppfylls ännu inte kraven i ISO-standarden, men målet är att detta ska åtgärdas under 2018.

Kursen lärande för hållbar utveckling stimulerar till utveckling Under hösten 2017 genomfördes kursen Lärande för hållbar utveckling för fjärde året i rad. Kursen riktar sig till universitetslärare. Kursen syftar till att ge ökade kunskaper om globala utmaningar samt om hur hållbar utveckling kan integreras i utbildningen. Kursen samlade sjutton deltagare från sju olika lärosäten. Den fick under året ett omnämnande från EU-projektet University Educators for Sustainable Development (UE4SD) som ett gott exempel på fort- och vidareutbildning inom hållbar utveckling för universitetslärare.

42 (68)


InternationaliseringGlobal Classroom – virtuell mobilitet vid Linnéuniversitetet

I Linnéuniversitetets strategiska målsättningar ingår att vara ett internationellt universitet. Traditionella internationaliseringsaktiviteter såsom mobilitet når emellertid inte alla studenter och lärare. Digitala medier gör det däremot möjligt för alla att delta i internationella nätverk och samarbeten, både som komplement till fysisk mobilitet och när det inte är möjligt att resa. Syftet med projektet Global Classroom är att främja internationalisering på hemmaplan genom virtuella möten och nätverk. Projektgruppen har som ambition att guida programansvariga och lärare och hjälpa till så att möten med studenter från utländska lärosäten blir en integrerad del i utbildningen. Projektet har därför fört diskussioner med företrädare från verksamheten. Global Classroom arbetar även med att skapa riktlinjer och en organisation för att etablera internationella nätverk och samarbete som en integrerad del av våra utbildningar vid Linnéuniversitetet.

Linnaeus University Summer Academy är internationalisering på hemmaplanLinnaeus University Summer Academy (LUSA) har växt kontinuerligt sedan starten 2014. Sommaren 2017 samlades 223 studenter på Universitetskajen i Kalmar. Undervisning och seminarier skedde i de enskilda kurserna men varvades med interdisciplinary days där studenter, lärare och discipliner möttes. Bland studenterna var 35 olika nationaliteter representerade. Även bland lärarna var många nationaliteter representerade. Alla lärare hade internationell erfarenhet och könsfördelningen var jämn med 26 kvinnliga och 26 manliga lärare. En viktig del av LUSA är att internationella studenter och lärare ska få möta och lära känna Sverige. Detta skedde genom gemensamma sociala aktiviteter och studieresor.

Internationalisering prioriteras utifrån resultaten från förra årets expertgranskningKommittén för internationalisering arbetar utifrån resultaten av den peer review med externa granskare som genomfördes 2016. Som ett resultat av detta sker en genomlysning av verksamhetsstödet till internationa-lisering. Externa konsulter har anlitats för detta och ett samarbete mellan berörda avdelningar på gemensamma förvaltningen har inletts. Arbetet med internationalisering har vidgats och internationalisering på hemmaplan samt internationell rekrytering är vid sidan av traditionell mobilitet viktiga beståndsdelar. Linnéuniversitetet har prioriterat arbetet genom att ge vicerektor för internatio-nalisering utökad tid för uppdraget.

Kommittén för internationalisering har dessutom tillsammans med fakulteten för hälso- och livsvetenskap arrangerat ett heldagssymposium på temat Internationa-lisation at Home: How to internationalise the Curriculum. Syftet var att utbilda, inspirera och sprida goda exempel kring hur man kan internationalisera utbildnings-programmen samt stärka arbetet med internationa-lisering på hemmaplan inom utbildningen. I samma syfte har universitetet anordnat en studentdag med inriktning internationalisering.

Internationell kompetensutveckling i konflikthantering och interkulturell kommunikationLinnéuniversitetet anordnade i juni en internationell vecka för kompetensutveckling som involverade deltagare från både Linnéuniversitetets partneruniversitet och Linnéuniversitetet. Under veckan samlades 38 deltagare från 19 olika länder. Deltagarna arbetade under veckan med olika teman såsom konflikthantering och interkulturell kommunikation. Föreläsningar varvades med grupparbeten och internationella deltagare fick tillfälle att jobbskugga kollegor på Linnéuniversitetet.

Mobilitet Linnéuniversitetet har som uttalat mål att balansera flödena av in- och utresande utbytesstudenter. Antalet utresande utbytesstudenter är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år, medan antalet inresande har ökat med 67 studenter, vilket är en ökning med tio procent jämfört med föregående år.

43 (68)


Internationella utbyten för utresande lärare, forskare, doktorander och administratörer uppgick för 2017 till 117, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med föregående år. Minskningen kan främst hänföras till kraftigt minskat lärarutbyte inom Linnaeus/Palme, vilket beror på att detta program fått en minskad budget och att färre projekt därmed tilldelats medel. Inom Erasmus märks en omfördelning från lärarutbyten till personalfortbildning där lärarna inte undervisar men kan besöka en utbildning eller kollegor för att exempelvis diskutera framtida samarbeten eller jämföra utbildningar och pedagogik (se tabell 36).

Linnéuniversitetet har varit fortsatt framgångsrikt i programmet Teaching Sabbatical Programme (före detta Program for Excellence in Teaching). Programmet utlyses av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Sedan 2000 har 19 lärare från Linnéuniversitetet deltagit i programmet.

Kompetensförsörjning, kompetensutveckling och verksamhetsstöd De externa experter som utvärderade Linnéuniversitetets förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning framhöll rekrytering och gott ledarskap som väsentliga förutsättningar. Det gäller såväl forskande och undervisande medarbetar som medarbetare inom verksamhetsstödet. Strategisk kompetensförsörjning innebär ett strategiskt arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och ibland även avveckla kompetens. Till den kreativa kunskapsmiljön hör också infrastruktur såsom digitala lösningar och fysiska lokaler.

Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor Linnéuniversitetets vision är att vara en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Att medarbetare och studenter söker sig till Linnéuniversitetet, och trivs och utvecklas där, är avgörande för att universitetets vision ska förverkligas och starka kunskapsmiljöer utvecklas.

Sedan Linnéuniversitetet bildades har universitetets styrelse lyft fram kompetensförsörjningen som ett område med hög prioritet och gett universitetet i uppdrag att prioritera åtgärder i detta avseende. Det gäller framför allt arbetet med strategisk rekrytering. Universitetsstyrelsen fattade i december 2017 beslut om att under 2018 inleda ett arbete som syftar till att utveckla rekrytering, meritering, styrdokument och processer. Kompetensförsörjningen har därför identifierats som en avgörande kritisk faktor för universitetets måluppfyllelse (se avsnitt Intern styrning och kontroll).

Förstärkningen av forskningsanslaget 2016 möjliggjorde strategiska rekryteringar som stärker och kompletterar befintliga forskningsmiljöer. I ett första steg utlystes 24 postdoktorala anställningar och under 2017 har Linnéuniversitetet tillsatt merparten av de utlysta anställningarna.

Linnéuniversitetet använder sig av internationella annonseringsplatser som t ex Research Gate, the Guardian och Euraxess (mobilitet för forskare i Europa). Under 2017 har en projektgrupp planerat för att förbättra mottagande av framförallt internationella medarbetare. Åtgärderna inkluderar bland annat praktisk information om boende, barnomsorg och skola, banker, myndigheter och arbetsmarknad.

Linnéuniversitetet arbetar aktivt med att integrera nyanställda från andra länder i verksamheten. De erbjuds kurser i svenska samt därefter samtalsgrupper där fokus ligger på Linnéuniversitetets interna dokument och rutiner. Som komplement till undervisning i svenska erbjuds en serie seminarier på engelska kring teman såsom Lokal kultur i Småland, Olika myndigheter: Hur fungerar det i Sverige?,

Tabell 35. Antal inresande och utresande utbytesstudenter1 fördelade på region

Inresande UtresandeRegion 2017 2016 2015 2017 2016 2015Afrika 12 4 17 3 6 4Amerika 102 101 100 96 92 118Asien och Oceanien 173 139 181 64 65 97Europa 438 417 563 137 127 148Mellanöstern och Nordafrika 6 3 2 0 1 0

7312 664 863 300 291 367 -varav kvinnor 421 402 514 186 183 241 -varav män 310 262 349 114 108 1261 Avser enbart utbytesstudenter, ej betalstudenter och freemovers.2 Av dessa är 293 så kallade tredjelandsstudenter, varav 200 kvinnor och 93 män.

Källa: Ladok och Interbas

Tabell 36. Utresande personal

Antal utresande lärare 2017 2016 2015Erasmus1 - undervisningsuppdrag, lärare 40 47 47Erasmus - personalfortbildning, lärare 22 9 8Erasmus, administratörer 25 26 14Linnaeus/Palme2, lärare 2 18 25Strategiska anslagsmedel, lärare 8 17 22Strategiska anslagsmedel, forskare/doktorander 13 9 3Strategiska anslagsmedel, administratörer 7 12 8

117 138 127 -varav kvinnor 55 70 62 -varav män 62 68 651 Visar antal utbyten, enskilda lärare kan ha g jort flera utbyten.2 Redovisas läsårsvis, det vill säga 2017 redovisas läsåret 2016-2017 och samma prinicip gäller för samtliga år.

Källa: Interbas

44 (68)


Chefs- och ledarskapsutbildningar Under 2017 har ledarskapsutbildningarna fokuserat på lönesättande samtal och arbetsmiljö, inklusive en specialsatsning på olika aspekter kring den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. En aktivitet under 2017 som bidrog till internationalisering och kompetensutveckling av chefer vid verksamhetsstödet var en gemensam studieresa till ett antal universitet i Skottland. Ekonomispelet – en utbildning om verksamhetsutveckling och styrning som är upplagd i form av ett pedagogiskt spel – hölls under 2017 vid två tillfällen. Ledarutvecklingsprogrammet för personer med arbetsledande funktioner (LUPA) som påbörjades under 2016 avslutades under våren 2017 och en ny omgång startade under hösten. Under de universitets-gemensamma chefsdagarna som hölls 2017 har hållbar framtid och utbildningskvalitet stått i centrum och en genomlysning för att identifiera områden som behöver prioriteras under de närmaste åren vad gäller chefs- och ledarskapsutveckling har påbörjats.

Kompetensutveckling av medarbetareArbetet med den gemensamma värdegrunden för statsanställda och frågor om bemötande har fortsatt under 2017, främst i form av seminarier och workshops runt om i organisationen. Nätverket för värdegrundsarbete i praktiken med representanter från alla delar av organisationen har under året tagit fram ett material som underlag för diskussioner.

Gemensam introduktionsdag för nyanställda har anordnats vid två tillfällen på både svenska och engelska. Informationsmöten om frågor som berör de anställdas rättigheter och skyldigheter erbjöds både på svenska och på engelska vid flera tillfällen under året. Ett sjuttiotal medarbetare deltog under 2017 i kurser i svenska språket.

Verksamhetsstödets processer utvecklas I universitetets uppdaterade kritiska faktorer lyfts ändamålsenliga arbetssätt upp som en viktig faktor för universitetets måluppfyllelse. Verksamhetsstödet ska stödja Linnéuniversitetets utveckling och anpassa arbetssätten på ett sådant sätt att arbetet är effektivt även över organisatoriska gränser, till exempel inom kunskapsmiljöer. Universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna har därför under 2017 arbetat med att gemensamt säkerställa processer samt skapa ett gemensamt förhållningssätt. Universitetsförvaltningens chefer och fakulteternas kanslichefer har under ledning av universitetsdirektören haft regelbundna gemensamma möten. Fokus under 2017 har varit att förbättra beredning och kommunikation av beslut som fattas centralt på universitetet och berör hela verksamheten.

Digitaliserat ärendehanteringssystem förenklar arbetsprocesserFör att förenkla arbetsprocesser har Linnéuniversitetet digitaliserat ärendehantering och beslutsprocesser samt infört digital signering. Under 2017 har universitetet även börjat arbeta med inhämtning av information via digitala formulär. Detta kommer att underlätta bland annat tillgodoräknanden och ansökningar om strategiska medel.

Linnéuniversitetet har även utfärdat de första digitala examensbevisen. Detta innebär inte bara en snabbare och säkrare service till studenten, utan är också ett led i Linnéuniversitetets arbete för en hållbar framtid, då den digitala hanteringen avsevärt minskar pappersförbrukningen.

Interaktion och tvåvägskommunikation skapar delaktighetLinnéuniversitetet har även tagit initiativ för att förbättra kommunikationen av viktiga styrdokument eller aktiviteter. Café Linné är träffar där universitets-ledningen träffar medarbetare och berättar om aktuella händelser eller teman samt bjuder in till diskussion och reflektion. Café Linné fanns när Linnéuniversitetet bildades och denna möjlighet till tvåvägskommunikation har nu återupptagits.

Kompetensförsörjning och rekrytering i siffrorLinnéuniversitetet påbörjade 2014 en satsning för kompetensutveckling av adjunkter som saknar examen på avancerad nivå. Under året har ett förtydligande beslut med åtföljande handlingsplan tagits för att alla adjunkter inom ett år ska ha uppnått magister- eller mastersnivå. En del adjunkter har även påbörjat forskarutbildning.

Att öka andelen disputerade bland forskande och undervisande medarbetare har varit ett mål sedan Linnéuniversitetets bildande. Av tabell 37 framgår att Linnéuniversitetet har lyckats med detta, då andelen disputerad undervisande personal har ökat kontinuerligt samtidigt som antalet adjunkter har minskat.

Önskvärd kompetensförsörjning Det är viktigt att universitetet lyckas rekrytera önskvärd och nödvändig kompetens samt behålla och utveckla befintlig personal. Detta är betydelsefullt inte minst för att nå målen avseende utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans och framstående forskning till nytta för samhällsutvecklingen.

Linnéuniversitetet behöver utveckla arbetet med att rekrytera och meritera medarbetare med de kompetenser som behövs för att arbeta framgångsrikt med kreativa kunskapsmiljöer. Förutom vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk kompetens behöver ledarskap, samverkanskompetens och annan erfarenhetsbaserad kompetens få en tydligare plats och värdering.

45 (68)


Därför behöver Linnéuniversitetet bli bättre på att hitta flexibla lösningar i arbetet med rekrytering och meritering samt att värdera andra kompetenser utöver de vetenskapliga och pedagogiska. Under 2018 inleds ett arbete med syftet att utveckla arbetet med rekrytering, meritering, styrdokument och processer.

Fakultetsledningarna ska fortsätta driva rekryteringsarbetet, exempelvis utifrån bedömningar av hur ekonomiskt över- och underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering, vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas.

Universitetspedagogiska utbildningar viktiga för kompetensutveckling Universitetspedagogiska satsningar har en viktig roll när det gäller universitetets behov av att utveckla kompetens. Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen samt forskarhandledarutbildningen är tillsammans de mest omfattande utbildningarna och under året deltog 68 respektive 55 personer i dessa utbildningar. (se tabell 40).

Som ett led i Linnéuniversitetets omfattande arbete med att höja kvaliteten i undervisningen erbjuds fortbildning för undervisande medarbetare. Kurserna, som kallas Den gula tråden genomfördes under året med 53 deltagare, vilket är en ökning jämfört med föregående år, könsfördelningen var jämn.

Linnéuniversitetet har utvecklat en kurs för universitetslärare om språkutvecklande undervisning. Syftet med kursen är att ge underlag till en strategi för att hantera och motverka studenters språkliga brister och bidra till att studenter utvecklar språkliga verktyg. Utbildningarna har en nära koppling till Educational Linguistics en växande forskningsmiljö som samlar forskare inom språkvetenskap och språkdidaktik.

Universitetsbiblioteket - systembyte, öppen vetenskap och nya studiemiljöerUniversitetsbiblioteket (UB) har under året genomfört byte av bibliotekssystem. Det har berört i princip alla medarbetare och innebär förändrade, moderniserade och förbättrade arbetssätt. För användarna innebär det att UB:s tjänster presenteras på ett integrerat sätt och att UB därmed kan erbjuda en bättre service.

Under 2017 har diskussionerna om det som med ett samlande begrepp kallas öppen vetenskap (Open Science) blivit alltmer påtagliga. På nationell nivå finns målet att en total omställning till öppen tillgång till forskningspu-blikationer ska vara genomförd inom tio år. Arbetet leds och stöds av Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket men innebär även ett stort engagemang från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och från de enskilda lärosätena. Vid Linnéuniversitetet märks ett ökat intresse för en omställning till open access för de tidskrifter som ges ut vid lärosätet. Universitetsbiblioteket bistår i detta arbete bland annat genom att erbjuda stöd till publicering i systemet Open Journal System (OJS).

Att forskningsdata görs tillgänglig är en annan del av arbetet med en öppnare tillgång. Fler forsknings-finansiärer ställer krav på att även de data som ligger till grund för en publikation ska redovisas. På nationell nivå har Svensk Nationell Datatjänst (SND) tagit initiativ till att bygga upp en infrastruktur för att stödja detta arbete. Linnéuniversitetet ingår, tillsammans med 27 av landets lärosäten i det nätverk som i samarbete med SND ska bygga upp en så kallad Data Access Unit (DAU) för att kunna stödja forskarna inom det egna lärosätet (se även avsnitt Framstående forskning).

Studenternas behov av ändamålsenliga studiemiljöer som stödjer både ett ökat kollaborativt och ett mer digitalt arbetssätt har lett till att studiemiljön på universitets-biblioteket i Växjö har fått ny inredning. Studiemiljön har delats in i ljudzoner och dessutom erbjuds ett större antal grupparbetsmöjligheter. Även i Kalmar har förändringar skett, bland annat i bibliotekets entré där studenter och andra besökare nu möter en loungemiljö.

Byggnation för den samlade lokaliseringen i Kalmar – UniversitetskajenRedan innan Linnéuniversitetet bildades arbetade Högskolan i Kalmar med en vision om en samlad lokalisering. Visionen var ett samlat universitet med egen identitet som ändå är integrerat i stadsväven och en del av stadsmiljön. Efter sju år av alltmer konkreta och intensiva förberedelser var det den 27 januari 2016 dags för ett symboliskt första spadtag på plats vid Universitetskajen i Kalmar. Samma månad tecknades avtal med hyresvärdar och totalentreprenör och byggnationen påbörjades inte långt därefter. Byggnationen av den första etappen har nu kommit långt och den 23 augusti 2017 var det taklagsfest.

Projektet engagerar en stor mängd medarbetare och det är viktigt att även de som inte arbetar direkt i projektet bidrar med idéer och synpunkter på den framtida arbetsmiljön.

Under 2017 har bland annat följande hänt inom projektet:• en riskbedömning inklusive åtgärdsplan gällande

övergripande risker med anledning av olika inflyttningstidpunkter 2018-2020 redovisades på universitetsstyrelsens sammanträde den 20 april

• riskbedömning inklusive åtgärdsplan för del av verksamhet med anledning av olika inflyttnings-tidpunkter 2018-2020 redovisades på universitets-styrelsens sammanträde den 7 december

• ekonomiska uppföljningar sker löpande och redovisas för ledning och universitetsstyrelse

• upphandlingar av exempelvis lös inredning, datakablage, lås och säkerhet pågår/har genomförts

• Statens konstråd har tillsammans med samrådsgrupp tagit beslut gällande utvändig byggnadsanknuten konst

• flyttplanering gällande inflyttning 2018 har konkretiserats

• projektering av sista etappen med inflyttning hösten 2020 har påbörjats.

46 (68)


Tabell 37. Antal anställda och årsarbetare per kategori1

2017 2016 2015 2014 2013Kategori Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal Årsarb.Professorer 130 116 122 108 113 103 109 99 107 100Gästprofessorer och adjungerade professorer2 49 14 41 12 43 12 41 13 41 11Universitetslektorer3 547 454 532 452 510 430 484 410 450 395Postdoktorala anställningar4 87 85 72 61 51 46 38 33 31 30Summa disputerade 813 669 767 633 717 591 672 555 629 536

Universitetsadjunkter 349 275 356 294 388 303 398 340 435 362Doktorander 148 136 152 140 144 131 151 137 189 172Övrig forskande och undervisande personal 111 74 87 53 104 65 94 66 85 58Summa ej disputerade 608 485 595 487 636 499 643 543 709 592

Andel disputerad undervisande personal 57% 58% 56% 57% 53% 54% 51% 51% 47% 48%

Bibliotekspersonal 61 53 64 57 60 52 54 50 54 50Teknisk och administrativ personal 646 579 636 560 621 553 627 550 601 555Summa övrig anställda 707 632 700 617 681 605 681 600 655 605

2 128 1 786 2 062 1 737 2 034 1 695 1 996 1 698 1 993 1 7331 Könsuppdelning se tabell 34 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter.2 Inklusive seniorprofessorer.3 Inklusive adjungerade lektorer och gästlektorer.4 Inklusive postdok, forskarassistenter och biträdande lektorer.


Tabell 38. Universitetslektorer och postdoktorer med docentkompetens

2017 2016 2015Kategori Antal Årsarb Antal Årsarb Antal ÅrsarbUniversitetslektorer 123 105 113 104 109 92Postdoktorala anställningar 1 1 2 2 1 1

124 106 115 106 110 93 -varav kvinnor 47 39 38 37 39 35 -varav män 77 67 77 69 71 58


Tabell 39. Antal professorer fördelade på ålder 2017 och per fakultet1

Totalt FEH2 FHL3 FKH4 FSV5 FTK6Seniorprofessorer > 67 år 17 1 5 5 3 3Professorer 60-67 år 43 6 15 7 8 7Professorer < 60 år 87 11 17 23 8 28Gästprofessorer 22 8 3 3 2 6Adjungerade professorer 10 1 1 1 1 6

179 27 41 39 22 50

1 Syftet med tabellen är att visa det framtida kompetensförsörjningsbehovet av professorer. Några jämförelsesiffror har därför inte tagits fram.

2 Ekonomihögskolan.

3 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap.4 Fakulteten för konst och humaniora.5 Fakulteten för samhällsvetenskap.6 Fakulteten för teknik.

Källa: Primula

Tabell 40. Antal deltagare vid universitetspedagogiska kurser1


Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, BHU2 35 33 68 45 41 86 41 27 68

Forskarhandledarutbildning i Sydost, FLUS3 26 29 55 21 20 41 19 23 42Den Gula Tråden 26 27 53 25 21 46 61 13 74

87 89 176 91 82 173 121 63 1841 Könsuppdelningen för tidigare år har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna bygger på manuella sammanställningar som inte har arkiverats. 2 Den 1/1 2017 upplöstes den Universitetspedagogiska enheten och en utredning för ny organisation genomfördes under året. I samband med detta beslutades även att BHU delkurs 1 inte skulle ges under hösten 2017, vilket resulterade i att det totala antalet deltagare här är lägre än vad det annars skulle varit. En kursgrupp om minst 24 personer brukar antas, så i normalfall skulle totalen på BHU ha varit ca 90, och deltagartotalen för samtliga kurser ca 200.

3 Ingår även deltagare från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Kristianstad. Under 2016 och 2017 är dock samtliga deltagare från LNU.

47 (68)


Ekonomisk redovisning

Årets verksamhetsutfall visar ett överskott på 8,4 miljoner kronor varav 9,7 miljoner kronor hänförs till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, medan forskning och utbildning på forskarnivå redovisar ett underskott på 1,3 miljoner kronor. I resultatet ingår en minskning med 3,9 miljoner kronor av tidigare avsättning för framtida kostnader för den nybyggnation som pågår på Universitetskajen i Kalmar.

Verksamhetens intäkter uppgick totalt till 1 825 miljoner kronor vilket är en ökning med fyra procent jämfört med 2016. Intäkter av anslag ökade med 22,2 miljoner kronor och den största delen av ökningen är inom verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den stora ökningen av intäkterna kommer dock från externa intäkter som har ökat med 42,5 miljoner kronor jämfört med 2016 och ökningen är ungefär lika fördelad mellan verksamheterna utbildning och forskning.

Ökningen av externa intäkter inom utbildning beror till största del påökat antal studenter på polisutbildningen. Linnéuniversitetet bedrev 2017 utbildning till ett värde understigande takbeloppet med 11,1 miljoner kronor vilket motsvarar ca 150 helårsstudenter. Detta innebär att universitetet avräknar intäkter av anslag som uppkommit tidigare år när utbildningens värde överskridit takbeloppet (så kallad överproduktion). Totalt har Linnéuniversitetet 51,2 miljoner kronor, motsvarande cirka 691 helårsstudenter, i sparad överproduktion efter årets slut.

Universitetets totala kostnader ökade med 53,6 miljoner kronor. Huvuddelen av kostnadsökningen avser personalkostnader som ökade med fem procent. Ökningen består till ungefär lika delar av ökat antal anställda och av löneökningar/övriga personalkostnader. Lokalkostnaderna minskade med 25,9 miljoner kronor. Om hänsyn tas till den avsättning för framtida kostnader i samband med nybyggnationen på Universitetskajen som gjordes 2016, har lokalkostnaderna ökat med 2,8 miljoner kronor.

Återrapportering av resultaträkningar, utbildning på grundnivå och avancerad nivå/forskning och utbildning på forskarnivå, enligt regleringsbrev, avgiftsfinansierad verksamhet samt kapitalförändring per verksamhetsområde och förändring av myndighetskapital återfinns från och med 2017 i noter till resultat- och balansräkning. Se not 17, 11, 20 och 21. Dessa uppgifter fanns 2016 upptagna i särskilda tabeller i den ekonomiska redovisningen. Även uppställningsformen och jämförelsetalen har ändrats jämfört med 2016.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivåDe totala intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgick till 1 307,7 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med 2016. Verksamhetsutfallet var 9,7 miljoner kronor varav ett överskott i utbildning enligt uppdrag i regleringsbrevet på 8,3 miljoner kronor och ett överskott i uppdragsut-bildningen på 1,4 miljoner kronor. Linnéuniversitetet har de senaste åren arbetat för att anpassa utbildningens volym till takbeloppet. Balans uppnåddes 2014 medan de efterföljande åren har inneburit underproduktion. Anpassningen av utbildningsvolymen är en långsam process och därför har utbyggnaden av vissa utbildningar ännu inte slagit igenom, vilket är en anledning till att utbildningsvolymen understiger takbeloppet. Till en del avser det utbyggnaden av lärarutbildningarna som beslutats om i statsbudgeten och som för Linnéuniversitetet går långsammare än planerat. Under 2018 kommer en mer genomgripande översyn av utbildningsutbudet att genomföras.

Antalet avgiftsstudenter har fortsatt öka och under 2017 fanns 377 helårsstudenter jämfört med 297 helårsstudenter 2016. Intäkterna av studieavgifter ökade från 35,5 miljoner kronor 2016 till 41,4 miljoner kronor 2017.

Uppdragsutbildningens totala intäkter var 165,9 miljoner kronor (motsvarande siffra för 2016 var 142,1 miljoner kronor) och här redovisas ett överskott med 1,4 miljoner kronor.

Forskning och utbildning på forskarnivåVerksamhetsutfallet inom forskning och utbildning på forskarnivå uppgår totalt sett till ett underskott på 1,3 miljoner kronor. Både verksamheten enligt uppdrag i regleringsbrev och uppdragsutbildning uppvisar negativa resultat. Även om intäkterna har ökat under 2017 har kostnaderna ökat i ännu större omfattning och det är främst personalkostnader och övriga kostnader som står för ökningen. Ökade kostnader beror dels på att nyrekryterade medarbetare kommit på plats under året, dels på ökade konsulttjänster inom forskningsområdet.

De totala intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå uppgick till 517,5 miljoner kronor vilket är en ökning med fem procent jämfört med 2016. Den externfinansierade forskningen har ökat i samband med att nya projekt har tillkommit och totalt uppgår den externfinansierade forskningen till 38 procent av de totala intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå (se tabell 21).

48 (68)


Tabell 41. Resultaträkningar (tkr), utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2016 2016 Förändring % 2015Verksamhetens intäkterAnslag 1 046 070 1 028 731 17 339 1,7% 1 020 867Avgifter 201 878 186 639 15 239 8,2% 170 364Bidrag 59 136 51 499 7 637 14,8% 52 462Finansiella intäkter 628 733 -105 -14,3% 524

1 307 712 1 267 602 40 110 3,2% 1 244 217

Verksamhetens kostnaderPersonal -864 303 -835 056 -29 247 3,5% -790 508Lokalkostnader -145 694 -166 796 21 102 -12,7% -151 149Övriga driftskostnader -265 498 -253 815 -11 682 4,6% -241 897Finansiella kostnader -3 131 -2 758 -373 13,5% -1 454Avskrivningar -19 403 -20 960 1 557 -7,4% -23 455

-1 298 029 -1 279 385 -18 644 1,5% -1 208 463

Transfereringar, erhållna 36 370 21 542 14 828 29 235Transfereringar, lämnade -36 370 -21 542 -14 828 -29 235Saldo 0 0 0

Kapitalförändring 9 683 -11 783 21 466 35 754Källa: Agresso

Tabell 42. Resultaträkningar (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå

2017 2016 Förändring % 2015Verksamhetens intäkterAnslag 323 317 318 453 4 864 1,5% 285 795Avgifter 27 070 22 150 4 920 22,2% 33 527Bidrag 166 951 152 108 14 843 9,8% 153 158Finansiella intäkter 198 213 -15 -7,0% 113Summa 517 536 492 924 24 612 5,0% 472 593

Verksamhetens kostnaderPersonal -384 422 -353 245 -31 177 8,8% -331 441Lokalkostnader -38 209 -43 002 4 793 -11,1% -37 875Övriga driftskostnader -87 864 -79 457 -8 407 10,6% -87 297Finansiella kostnader -854 -757 -97 12,8% -445Avskrivningar -7 516 -7 491 -25 0,3% -8 175Summa -518 865 -483 952 -34 913 7,2% -465 233

Årets verksamhetsutfall -1 329 8 972 -10 301 0 7 360

Resultandelar från hel- och delägda företag -148 -11 -38

TransfereringarTransfereringar, erhållna 46 864 14 332 18 554Transfereringar, lämnade -46 864 -14 332 -18 554Saldo 0 0 0

Årets kapitalförändring -1 477 8 961 -10 301 7 322Källa: Agresso.

49 (68)


Även bidragsforskningen har utvecklats positivt, intäkter, inbetalda medel och beviljade forskningsmedel har ökat under året.

Oförbrukade bidragI posterna upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag ingår både verksamhetsområdet utbildning på grundnivå och avancerad nivå och verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. För oförbrukade bidrag avser 71 procent forskning och 27 procent utbildning samt 2 procent övrigt. Av upplupna bidragsintäkter avser 67 procent forskning och 33 procent utbildning.

Oförbrukade bidrag har minskat med 5,2 miljoner kronor och de oförbrukade nettobidragen med 10,5 miljoner kronor. Minskningen av oförbrukade bidrag avser till 1,5 miljoner kronor utbildningsverksamheten, där Fojo:s projektverksamhet minskade med 7,7 miljoner kronor och stipendiemedel för avgiftsstudenter ökade med 1,7 miljoner kronor. Övriga ökningar finns främst inom Fakulteten för teknik där flera projekt finansierade via KK-stiftelsen avseende expertkompetens tillkommit och där medel utbetalats.

Forskningsverksamhetens oförbrukade bidrag minskade med 4,3 miljoner kronor. Vetenskapsrådet är den bidragsgivare som står för den enskilt största minskningen, en minskning av oförbrukade bidrag från 34,2 miljoner kronor till 26,4 miljoner kronor. Det beror delvis på att ett stort antal projekt startade 2015 och att

Vetenskapsrådet betalat ut medel under tre år för projekt som pågår i fyra år, det vill säga det sista året finansieras helt av oförbrukade bidrag.

Ökningen av upplupna bidragsintäkter fördelar sig jämnt mellan verksamhetsområdet utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. Det är främst upplupna bidragsintäkter från internationella organisationer som ökar och då främst EU.

Avgiftsfinansierad verksamhetDen avgiftsfinansierade verksamheten redovisas i enlighet med universitetets regleringsbrev. Det ackumulerade överskottet är mindre än tio procent av intäkterna (se avsnitt Noter 20 och 21).

Enligt regleringsbrevet för Linnéuniversitetet får universitetet utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgifter för verksamheten vid optikercentralen inom optikerutbildningen. Några sådana avgifter tas inte ut beroende på att universitetet inte har någon komplett optikercentral.

StiftelserLinnéuniversitetet förvaltar 15 stiftelser varav fyra är samförvaltade. Tre av stiftelserna delar ut medel till forskning och resterande stiftelser delar ut stipendier för goda studieprestationer. Det sammanlagda stiftelsekapitalet uppgår till 20,4 miljoner kronor.

Tabell 43. Upplupna bidrag, fordringar och skulder (tkr)

2017 2016 2015 2014 2013Upplupna bidragsintäkter Ingående balans 27 677 18 078 22 045 29 237 25 596Förändring 5 315 9 599 -3 967 -7 192 3 641Utgående balans 32 992 27 677 18 078 22 045 29 237

Oförbrukade bidragIngående balans -234 972 -196 987 -216 262 -187 387 -157 251Förändring 5 229 -37 985 19 275 -28 875 -30 136Utgående balans -229 743 -234 972 -196 987 -216 262 -187 387

Netto -196 751 -207 295 -178 909 -194 217 -158 150Källa: Agresso.

50 (68)


Väsentliga uppgifter

Utbildning och forskning 2017 2016 2015 2014 2013Totalt antal helårsstudenter1 14 124 14 016 13 983 13 950 14 336 - andel kvinnor 61% 62% 62% 61% 61% - andel män 39% 38% 38% 39% 39%Kostnad per helårsstudent (kr) 80 257 80 861 76 070 74 725 70 168Totalt antal helårsprestationer1 11 257 11 455 11 329 11 480 11 662 - andel kvinnor 63% 63% 63% 62% 63% - andel män 37% 37% 37% 38% 37%Kostnad per helårsprestation (kr) 100 697 98 939 93 891 90 803 86 257Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)2 377 297 281 206 90 - andel kvinnor 49% 55% 49% 50% 40% - andel män 51% 45% 51% 50% 60%Totalt antal nyantagna doktorander 65 50 48 45 56 - andel kvinnor 42% 50% 67% 49% 46% - andel män 58% 50% 33% 51% 54%Totalt antal doktorander med någon aktivitet 302 303 325 316 332 - andel kvinnor 55% 55% 56% 53% 54% - andel män 45% 45% 44% 47% 46%Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 136 140 131 137 172 - andel kvinnor 56% 54% 58% 52% 53% - andel män 44% 46% 42% 48% 47%Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0Genomsnittlig studietid för licentiatexamen3 3,8 2,6 2,6 2,0 2,6Genomsnittlig studietid för doktorsexamen3 3,7 3,9 3,8 3,6 3,4Totalt antal doktorsexamina 35 36 33 44 49 - andel kvinnor 60% 47% 39% 57% 63% - andel män 40% 53% 61% 43% 37%Totalt antal licentiatexamina 5 3 8 8 3 - andel kvinnor 80% 33% 63% 25% 0% - andel män 20% 67% 37% 75% 100%Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer4 579 490 478 423 404Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr)4 804 917 894 973 979

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Inklusive studieavgiftsfinansierade studenter.

2 Exklusive beställd utbildning3 Nettostudietid, antal år. Källa: Ladok.4 Artikel i tidskrift Peer review. Källa: Diva. Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Redovisade kostnader avser året före publiceringsår.

51 (68)


Väsentliga uppgifter forts.

Personal 2017 2016 2015 2014 2013Totalt antal årsarbetskrafter5 1 786 1 737 1 695 1 698 1 733 - andel kvinnor 54% 54% 53% 53% 54% - andel män 46% 46% 47% 47% 46%Medelantal anställda6 2 115 2 071 2 020 1 987 2 000 - andel kvinnor 55% 54% 54% 54% 54% - andel män 45% 46% 46% 46% 46%Totalt antal lärare (årsarb.) 944 927 892 895 898 - andel kvinnor 46% 47% 45% 46% 47% - andel män 54% 53% 55% 54% 53%Antal disputerade lärare (årsarb.) 669 633 582 532 513 - andel kvinnor 45% 45% 44% 44% 43% - andel män 55% 55% 56% 56% 57%Antal professorer (årsarb.) 130 120 115 112 111 - andel kvinnor 27% 25% 25% 26% 25% - andel män 73% 75% 75% 74% 75%

Ekonomi 2017 2016 2015 2014 2013Intäkter totalt (Mkr), varav 1 825 1 761 1 717 1 654 1 615utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Mkr) 1 308 1 268 1 244 1 197 1 180 - andel anslag (%) 80% 81% 82% 83% 83% - andel externa intäkter (%) 20% 19% 18% 17% 17%forskning och utbildning på forskarnivå (Mkr) 517 493 473 457 435 - andel anslag (%) 62% 65% 60% 62% 63% - andel externa intäkter (%) 38% 35% 40% 38% 37%Kostnader totalt (Mkr) 1 817 1 763 1 674 1 623 1 586 - andel personal 69% 67% 67% 66% 66% - andel lokaler 10% 12% 11% 12% 12%Lokalkostnader7 per kvm (kr) 1 507 1 757 1 608 1 617 1 595 - andel av justerade totala kostnader (%) 11% 13% 13% 13% 14%Balansomslutning (Mkr) 939 903 845 802 773 - varav oförbrukade bidrag 230 235 197 216 187 - varav årets kapitalförändring 8 -3 43 31 28 - varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 260 252 255 212 180

5 Källa Primula per december. Medelantalet årsarbetare redovisas i bilaga 1, Sjukfrånvaro.6 Mättidpunkter: 1 jan, 1 jun, 1 dec. 7 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna (REK 2014:1, dnr 14/069).

52 (68)


Resultaträkningar (tkr)

not 2017 2016Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 1 369 387 1 347 184Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2, 20, 21 228 947 208 789Intäkter av bidrag 226 087 203 607Finansiella intäkter 3 827 946Summa 1 825 248 1 760 526

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 -1 248 725 -1 188 301Kostnader för lokaler -183 903 -209 798Övriga driftskostnader 5 -353 362 -333 272Finansiella kostnader 3 -3 985 -3 515Avskrivningar -26 919 -28 451Summa -1 816 894 -1 763 337

Verksamhetsutfall 8 354 -2 811

Resultat från andelar i hel- och delägda företag -148 -11

Transfereringar 6Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 31 403 27 187Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 51 831 8 687Lämnade bidrag -83 234 -35 874Saldo 0 0

Årets kapitalförändring 7 8 206 -2 822

53 (68)


Balansräkningar (tkr)

TILLGÅNGAR Not 2017-12-31 2016-12-31

Immateriella anläggningstillgångarRättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 258 323

Materiella anläggningstillgångar 9Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 590 14 659Maskiner, inventarier, installationer mm 50 917 51 268Pågående nyanläggningar 6 206 625Summa materiella anläggningstillgångar 77 713 66 552

Finansiella anläggningstillgångar 10Andelar i hel- och delägda företag 1 128 1 276Andra långsiktiga värdepapperinnehav 288 288Summa finansiella anläggningstillgångar 1 416 1 564

Kortfristiga fordringarKundfordringar 19 023 13 959Fordringar hos andra myndigheter 45 906 36 444Övriga kortfristiga fordringar 594 932Summa kortfristiga fordringar 65 523 51 335

Periodavgränsningsposter 11Förutbetalda kostnader 72 879 74 097Upplupna bidragsintäkter 32 992 27 677Övriga upplupna intäkter 2 361 2 782Summa periodavgränsningsposter 108 232 104 556

Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 12 0 0

Kassa och Bank 13Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 652 953 669 025Kassa och bank 32 532 10 068Summa kassa och bank 685 485 679 093

SUMMA TILLGÅNGAR 938 627 903 423

KAPITAL OCH SKULDER Not 2016-12-31 2015-12-31

Myndighetskapital 14Statskapital 2 232 2 232Donationskapital 598 632Resultat i hel- och delägda företag -74 -64Balanserad kapitalförändring 249 341 252 153Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 8 206 -2 822Summa myndighetskapital 260 303 252 131

AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 5 134 4 673Övriga avsättningar 16 33 338 36 901Summa avsättningar 38 472 41 574

Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 17 60 415 54 254Kortfristiga skulder till andra myndigheter 24 062 49 567Leverantörsskulder 99 539 80 205Övriga kortfristiga skulder 18 32 780 29 696Summa skulder 216 796 213 722

Periodavgränsningsposter 19Upplupna kostnader 78 348 76 915Oförbrukade bidrag 229 743 234 972Övriga förutbetalda intäkter 114 965 84 109Summa periodavgränsningsposter 423 056 395 996SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 938 627 903 423

54 (68)


Anslagsredovisning (tkr)

Anslag

Ingående överförings-

belopp

Årets tilldelning enligt

regleringsbrevOm dis ponerat an slags belopp

Totalt disponibelt

belopp Utgifter

Utgående överförings-

beloppUtgiftsområde 16Utbildning och universitetsforskning

16 02 023 Linnéuniversitetet: utbildning på grundnivå och avancerad nivå001 Takbelopp 1 029 306 1 029 306 -1 029 306

16 02 024 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning001 Basresurs 323 317 323 317 -323 317

16 02 065 Särskilda medel till universitet och högskolor021 Fortbildning för journalister 10 344 10 344 -10 344022 Utrustning till sjöbefälsutbildning 6 420 6 420 -6 420

Summa utgående överföringsbelopp 0 1 369 387 0 1 369 387 -1 369 387 0

Andra finansiella villkor:Enligt regleringsbrevets avsnitt om ekonomisk redovisning punkt 2 får anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå belastas med personskadeför-säkringar för studenter. Kostnaden får högst uppgå till 24 kr per helårsstudent. Premien för 2017 uppgick till 73 tkr totalt, det vill säga 5,43 kr per helårsstudent.

55 (68)


Redovisnings- och värderingsprinciper

AllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt övrig lagstiftning och aktuella rekommendationer. Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) samt god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till FÅB.

Undantag från generella ekonomiadministrativa reglerUniversitet och högskolor medges undantag:

• från bestämmelserna om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag ska ske i samband med de månatliga inbetalningarna till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.

• från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

• från bestämmelserna i 2 kap.4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Uppgifter skall istället lämnas enligt regleringsbrev, bilaga 6 väsentliga uppgifter.

• från bestämmelserna enligt 1 kap.3 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och lämna delårsrapport till regeringen.

• från bestämmelserna enligt 2 kap.4 § förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen.

• från 2 kap 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörj-ningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

• Från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens

omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

PeriodavgränsningsposterLöpande redovisning av leverantörsfakturor avseende räkenskapsåret har gjorts fram till brytdagen. Som periodavgränsningspost (förutbetalda/upplupna intäkter/kostnader) bokförs belopp överstigande 30 tkr (2016: 30 tkr). I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag, eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättats, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter.

Helt eller delvis externfinansierade forskningsprojekt redovisas på institutionsnivå. För pågående projekt tas intäkter upp under upplupen bidragsintäkt motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen i de fall bidragen ännu inte har använts i verksamheten.

För projekt som avslutats under året redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över- eller underskott i resultaträkningen. Projekt med nettofordran, det vill säga där bidrag enligt kontrakt ännu ej erhållits, bokförs som fordran på bidragsgivaren.

Brytdag Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts till och med 5 januari 2018.

Värdering av immateriella tillgångarUniversitetets immateriella tillgångar består främst av datorprogram och licenser. Anskaffningar som överstiger 100 tkr och har en ekonomisk livslängd på minst tre år redovisas som tillgång. Avskrivningstiden är tre eller fem år och avskrivning sker linjärt från den månad tillgången anskaffas.

Värdering av materiella anläggningstillgångarMaskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på minst tre år, redovisas som anläggningstillgång. Avskrivning sker linjärt från den månad tillgången anskaffas. Följande avskrivningstider tillämpas:

56 (68)


Om- och tillbyggnader Enligt hyreskontrakt dock minst 3 årMaskiner, lab.utrustning, simulatorer 5-7 årDatorer och kringutrustning 3 årDatorkommunikation 5 årBilar och andra transportmedel 5 årFartyg 10 årÖvriga inventarier

Presentationsmedel/kontorsmaskiner 5 årMöbler 7 årElektriska musikinstrument 3 årAkustiska musikinstrument 10 årKonst Ingen avskrivning

Fordringar och skulderFordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp som de beräknas bli inbetalda. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid bokföringstidpunkten istället för balansdagens kurs på grund av att skillnaden är oväsentlig.

Samfinansiering i externfinansierade projektSamfinansiering i ett forskningsprojekt är kompletterande finansiering i form av forskningsanslag eller externa forskningsbidrag, och avser den del av projektets totala kostnader som bidragsfinansiären enligt avtalet inte ersätter. Samfinansiering kan avse såväl direkta som indirekta kostnader i ett projekt. Samfinansiering ska tillföras i samma takt som det externa bidraget förbrukas. Parallell förbrukning av externa intäkter och anslag ska ske. Alla underskott ska bäras av projektet.

Oförbrukade bidragEnligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s föreskrifter till kap 7 ska under posten oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet lämnas uppgift om hur stor del av posten som förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall:

• inom tre månader• mer än tre månader till ett år• mer än ett år till tre• mer än tre år.Noten har tagits fram i enlighet med Hfr

redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättnings-

hastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Vid beräkningen har särskild hänsyn tagits till saldot oförbrukade bidrag/linjär prognos för de tio största projekten, genom att individuell beräkning har gjorts för dessa. De tio största projekten svarar för 36 procent (2016: 43 procent) av saldot oförbrukade bidrag från inomstatliga motparter.

Avsättning för framtida kostnader förknippade med projektet nybyggnation av universitetsbyggnader i KalmarAvsättning gjordes med 24,9 miljoner kronor i bokslutet per 2016-12-31 och avsåg framtida kostnader som beräknades uppkomma under åren 2017-2020. En förnyad beräkning har gjorts för kostnader som beräknas uppkomma under åren 2018-2020. Avsättningen per 2017-12-31 uppgår till 21,0 miljoner kronor, vilket innebär en upplösning av avsättningen med 3,9 miljoner kronor under 2017. Beräkningen av kostnaderna följer ESV:s anvisning ”Att redovisa avsättningar och ansvarsförbindelser”, ESV 2016:33. Avsättningen består av kostnader för omförhandling av uppsägningstider i samband med flytt, kostnader för dubbelhyror i samband med flytt samt återställningskostnader av befintliga lokaler som lämnas efter flytt för larm, lås, IT och ombyggnationer.

Övriga avsättningar Under övriga avsättningar redovisas även avsättning för lokalt aktivt omställningsstöd med 12,3 miljoner kronor.

Finansiella anläggningstillgångar/Resultat från andelar i hel- och delägda företagUnder finansiella anläggningstillgångar redovisas aktier och aktieägartillskott i Linnaeus University Development AB med totalt 1,3 miljoner kronor. Vid värderingen av aktier och andelar i hel- eller delägda företag har kapitalandelsmetoden tillämpats i enlighet med 5 kap. 7§ i FÅB. Detta innebär att värdet av aktierna/andelarna ska ökas respektive minskas i samma mån som företagets egna kapital förändras. Årets andel av företagets resultat ska redovisas i resultaträkningen.

57 (68)


Noter (tkr)

Resultaträkningar

1) Intäkter från anslag 2017 2016Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 029 306 1 012 220Fortbildning för journalister 10 344 10 188Utrustning till sjöbefälsutbildning 6 420 6 323Forskning och forskarutbildning 323 317 318 453Summa 1 369 387 1 347 184 2) Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2017 2016Avgifter enligt §4 avgiftsförordningen 15 027 12 439Intäkter av tjänsteexport 40 653 34 796Intäkter av andra ersättningar 15 239 28 415Intäkter av uppdrag 158 029 133 139Summa 228 948 208 789 3) Finansiella intäkter och kostnader 2017 2016Ränteintäkter från riksgäldskontoret 275 296Övriga finansiella intäkter 551 650Summa 826 946

Räntekostnader på räntekonto hos Riksgäldskontoret 3 176 2 812Övriga finansiella kostnader 809 703Summa 3 985 3 515 4) Kostnader för personal 2017 2016Varav lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter mm 823 979 787 594Av lönekostnaderna som avser arvoden till styrelse, kommittéer, eller ej anställd personal 19 191 17 797

Skattepliktiga ersättningar till universitetssyrelsens ledamöter, utbetalade 2017 Brändström Dan 66 66Andersson Helen 17 14Andersson Magnus 30 28Angelsmark Erika 14Axén Elin 14 Carlzon Thomas 9 28Emilsson Karin 9 28Gröhn Pia 78 Hellvin Sebastian 14Henriksson Patrik 26 14Hwang Stephen 442 1 283Justegård Vidar 14 Kinhult Pia 14 Lagerkrantz Victor 29 14Nordborg Jenni 28 28Saltin Gunilla 14 Samuelsson Marie 31 28Sandelius Tony 0 Svedbjörk Daniel 14Söderström Bengt 42 61Sörensen Stacey Lynne 14 Wejryd Kajsa 11 38Aronsson Peter 1 211

58 (68)


Övriga upplysningar för styrelseledamöter Brändström Dan VD/ordf Apeiron Knowledge AB, " ordförande Bildmuseet vid Umeå Universitet " ordförande Prior & Nilsson Kapitalförvaltning AB Gunilla Saltin ledamot Holtab AB " ledamot LKAB Kajsa Wejryd ledamot Uppsala stadsteater AB Karin Emilsson rådsledamot Energimyndigheten " ledamot Formas Magnus Andersson ledamot BID branschföreningen för interiör och design " ledamot Glasma AB " ledamot Kosta Boda Art Hotel AB " ledamot Kosta Fashion AB " ledamot Kosta Food & Beverage AB " ledamot Kosta Förlag AB " VD/ledamot Kosta Glasproduktion AB " ledamot Kosta Lodge AB " ledamot Kosta Outdoor AB " ledamot Kosta Taxi & Limousine AB " ledamot Lågprisvaruhuset Kosta AB " VD/ledamot Orrefors Kosta Boda AB " ledamot Orrefors Kosta Event AB " ledamot Orrefors Leasing AB Marie Samuelsson VD/ordf GoLocal AB Pia Kinhult ledamot Victoria Park AB Stephen Hwang ledamot Arbetsgivarverkets styrelse " ledamot Högskolan i Halmstad " ledamot Insynsråd, Länsstyrelsen i Kronobergs län " ledamot Insynsråd. Länsstyrelsen i Hallands län " ledamot Sveriges utbildningsradio AB Thomas Carlzon ordförande ALMI Invest Småland och Öarna AB " ledamot Carlzon Coaching & Consulting AB " ledamot Insynsråd, Länsstyrelsen i Kronobergs län Tony Sandelius ledamot Statens forskningsråd, RISE 5) Övriga driftskostnader 2017 2016Reaförlust vid utrangering av maskiner och inventarier 388 242 6) Transfereringar Av lämnade bidrag 83 234 tkr (2016: 35 874 tkr) avser 31 403 tkr (2016: 27 187 tkr) medel från inomstatliga motparter och 51 831 tkr (2016: 8 687 tkr) övriga erhållna medel som Linnéuniversitetet vidaretransfererat i egenskap av koordinator i olika projekt. 7) Kapitalförändring enligt resultaträkningen 2017 2016Kapitalförändring per finansieringsform Anslagsfinansierad verksamhet 7 790 -2 053Avgiftsfinansierad verksamhet -1 035 -4 186Bidragsfinansierad verksamhet 1 451 3 417Redovisad kapitalförändring 8 206 -2 822

Kapitalförändring per områdeBalanserad kapital-

förändring (A) Justering1Årets kapital-

förändring (B)Summa

(A+B)Utbildning på grundnivå och avancerad nivåUtbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 244 151 8 295 252 446Uppdragsverksamhet 9 045 1 388 10 433Summa 253 196 9 683 262 879

Forskning och utbildning på forskarnivåUtbildning på forskarnivå och forskning -5 292 10 -888 -6 170Uppdragsforskning 1 427 -589 838Summa -3 865 10 -1 477 -5 332Total 249 331 10 8 206 257 5471 10 avser 2016 års resultatandel i hel- och delägda företag som redovisas under egen rubrik i enlighet med kapitalandelsmetoden.

Noter (tkr)

59 (68)


Stats- kapital

Donations-kapital

Resultat andelar i hel- och

delägda företag

Kapital-förändring

anslag


avgift


bidrag


enl. RR SummaUtgående balans 2016 2 232 632 -64 206 969 25 989 19 195 254 953Ändrade redovisningsprinciperRättelserA Ingående balans 2017 2 232 632 -64 206 969 25 989 19 195 254 953Föregående års kapitalförändring -2 053 -4 186 3 417 2 822 0

Balanserat kapitalIanspråktagande av donationskapital -34

Omföring av 2016 års resultatandel i hel- och delägda företag

-10 10

Årets kapitalförändring enl. not 14 7 790 -1 035 1 451 -8 206 0

B Summa årets förändring 0 -34 -10 5 747 -5 221 4 868 5 350C Utgående balans 2017 A + B 2 232 598 -74 212 716 20 768 24 063 260 303

Balansräkningar 8) Immateriella anläggningstillgångar 2017 2016Ingående anskaffningsvärde 7 658 7 658Årets anskaffningar 252 0Avgår anskaffningsvärde utrangerade tillgångar 0 0Summa anskaffningsvärde 7 910 7 658Ackumulerade avskrivningar -7 335 -7 058Årets avskrivningar -317 -277Avgår avskrivningar på utrangerade tillgångar 0 0Summa ackumulerade avskrivningar -7 652 -7 335Summa immateriella anläggningstillgångar 258 323 9) Materiella anläggningstillgångar 2017 2016Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 110 497 106 078Årets investeringar 12 209 4 483Utrangeringar/försäljningar -22 419 -64Överföring från andra tillgångar Summa anskaffningsvärde 100 287 110 497Ackumulerade avskrivningar -95 838 -88 978Årets avskrivningar -5 942 -6 902Utrangeringar 22 083 42Summa ackumulerade avskrivningar -79 697 -95 838Summa förbättringsutgifter på annans fastighet 20 590 14 659 Maskiner, inventarier, installationer mm Ingående anskaffningsvärde 382 244 387 022Årets investeringar 20 362 19 721Utrangeringar/försäljningar -29 676 -24 499Överföring från andra tillgångar Summa anskaffningsvärde 372 930 382 244Ackumulerade avskrivningar -330 976 -333 913Årets avskrivningar -20 738 -21 272Utrangeringar 29 701 24 209Summa ackumulerade avskrivningar -322 013 -330 976Summa maskiner, inventarier, installationer mm 50 917 51 268

Noter (tkr)

60 (68)


Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde 625 2 386Årets investeringar 6 206 625Överföringar/aktivering -625 -2 386Summa pågående nyanläggningar 6 206 625Summa materiella anläggningstillgångar 77 713 66 552 10) Finansiella anläggningstillgångar 2017 2016Linneaus University Development AB, organisationsnummer 556308-6411 Aktiekapital: 1000 aktier à nominellt 100 kr 100 100Aktieägartillskott 1 250 1 250Aktier och andelar i hel och delägda företag - justeringar -222 -74Andra långsiktiga värdepapperinnehav 288 288Summa finansiella anläggningstillgångar 1 416 1 564

Aktier och andelar i hel och delägda företag, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Detta innebär att justering görs för Linnéuniveritetets andel i företagets förändring av det egna kapitalet. Andra långsiktiga värdepapperinnehav, avser andelar i räntefond ingående i Inga-Britt Perssons minnesfond som finns upptagen under myndighetskapital - donationskapital med motsvarande belopp. Fondinnehavet har justerats med under året sålda fondandelar. 11) Periodavgränsningsposter 2017 2016Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader, utomstatliga 38 786 37 503Övriga förutbetalda kostnader, inomstatliga 1 871 1 666Övriga förutbetalda kostnader, utomstatliga 32 222 34 928Summa förutbetalda kostnader 72 879 74 097

Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 5 837 8 653Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 27 155 19 024Summa upplupna bidragsintäkter 32 992 27 677

Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter, inomstatliga 687 810Övriga upplupna intäkter, utomstatliga 1 674 1 972Summa övriga upplupna intäkter 2 361 2 782Summa periodavgränsningsposter 108 232 104 556

Upplupna bidragsintäkter, utomstatliga, har ökat med 8 131 tkr. Det är främst olika projekt som tillkommit på fakulteten för konst och humaniora och fakulteten för hälso- och livsvetenskap som står för ökningen. 12) Avräkning med statsverket 2017 2016Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag 1 369 387 1 347 184Anslagsmedel som tillgodoförts räntekonto -1 369 387 -1 347 184Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 0 13) Kassa och bank 2017 2016Behållning på räntekonto hos Riksgäldskontoret 652 953 669 025Behållning i bank 32 532 10 068Summa kassa och bank 685 485 679 093 14) Myndighetskapital 2017 2016Statskapital Ingående statskapital 2 232 2 232Omföring av ursprungligt kapitaltillskott till hel-delägda företag 0 0Utgående statskapital 2 232 2 232

Donationskapital Ingående donationskapital 632 659Ianspråktagande under året -34 -27Nytt donationskapital 0 0Utgående donationskapital 598 632

Noter (tkr)

61 (68)


Resultatandel i hel- och delägda företag Ingående resultatandel -64 -26Årets förändring -10 -38Utgående resultatandel i hel- och delägda företag -74 -64

Kapitalförändring Ingående kapital 249 331 252 115Omföring av ursprungligt kapitaltillskott till hel-delägda företag 10 38Balanserad kapitalförändring 249 341 252 153Årets kapitalförändring 8 206 -2 822Utgående myndighetskapital 260 303 252 131 Kapitalförändring per verksamhetsområde Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ingående kapital 253 196 264 979Omföring av ursprungligt kapitaltillskott till hel-delägda företag 0Årets kapitalförändring 9 683 -11 783Utgående kapitalförändring för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 262 879 253 196

Forskning och utbildning på forskarnivå Ingående kapital -3 865 -12 864Omföring resultatandel i hel- delägda företag 10 38Årets kapitalförändring -1 477 8 961Utgående kapitalförändring för forskning och utbildning på forskarnivå -5 332 -3 865Summa utgående kapitalförändring 257 547 249 331

Från och med 2015 redovisas andelar i hel- och delägda företag enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att ursprungligt andel i aktiekapital och aktieägartillskott redovisas under statskapital och tidigare års resultatandelar under posten resultatandel i hel- och delägda företag. 15) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2017 2016Ingående avsättning 4 673 6 133Årets pensionskostnad 3 182 1 216Årets pensionsutbetalningar -2 721 -2 676Utgående avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 5 134 4 673 16) Övriga avsättningar 2017 2016Avsättning för omstruktureringsåtgärder mm Ingående avsättning 24 879 350Återföring -3 867 -350Ny avsättning 0 24 879Utgående avsättning för omstruktureringsåtgärder mm 21 012 24 879

Avsättningen på 21 012 tkr avser framtida kostnader som är förknippade med projektet nybyggnation av universitetsbyggnad i Kalmar.

Avsättning för lokalt aktivt omställningsarbete Ingående avsättning 12 022 10 763Årets förändring 304 1 259Utgående avsättning för lokalt aktivt omställningsarbete 12 326 12 022Summa övriga avsättningar 33 338 36 901 17) Lån i Riksgäldskontoret 2017 2016Beviljad låneram 120 000 tkr Skuld vid årets början 54 254 60 473Upptagna lån 30 929 19 450Årets amorteringar -24 768 -25 669Skuld vid årets utgång 60 415 54 254 18) Övriga kortfristiga skulder Av beloppet ingår källskatt för december månad med 7 tkr (2016: 20 257 tkr). Minskningen beror på att källskatt för december 2017 betalades under samma månad.

Noter (tkr)

62 (68)


Noter (tkr)

19) Periodavgränsningsposter skulder 2017 2016Upplupna kostnader Upplupna löner 8 248 2 878Upplupna semesterlöner 57 297 57 909Övriga upplupna kostnader, inomstatligt 1 173 1 792Övriga upplupna kostnader, utomstatligt 11 630 14 336Summa upplupna kostnader 78 348 76 915 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, inomstatligt 114 676 120 559Oförbrukade bidrag, utomstatligt 115 067 114 413Summa oförbrukade bidrag 229 743 234 972

Oförbrukade bidrag har minskat med 5,3 miljoner kronor. Minskningen av oförbrukade bidrag avser till 1,5 miljoner kronor utbildningsverksamheten, varav Fojos projektverksamhet minskar med 7,7 miljoner kronor och stipendiemedel för avgiftsstudenter ökar med 1,7 miljoner kronor. Övriga ökningar finns främst inom Fakulteten för teknik där flera projekt finansierade via KK-stiftelsen avseende expertkompetens tillkommit och där medel bokats ut.

Oförbrukade bidrag från andra statliga myndigheter beräknas tas i anspråk inom följande tidsintervall: Inom tre månader 30 867 24 645 Mer än tre månader till ett år 71 060 73 935 Mer än ett år till tre år 9 954 17 811 Mer än tre år 2 795 4 168 Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter, inomstatligt 91 731 57 896Övriga förutbetalda intäkter, utomstatligt 23 234 26 213Summa övriga förutbetalda intäkter 114 965 84 109Summa periodavgränsningsposter 423 056 395 996

20) Redovisning av avgifter enligt FÅB 3 kap 2 §

Verksamhet

Över-/ underskott

t.o.m. år 2015

Över-/ underskott

2016 Intäkter Kostnader

Över-/ underskott

år 2017

Ack. över-/ underskott

utgående Utbildning på grundnivå eller avancerad nivåBeställd utbildningYrkeshögskolan, KY m.m.Uppdragsutbildning 12 323 -4 786 139 413 138 342 1 070 8 607Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter -144 1 005 41 402 41 323 79 940

Internatverksamhet vid institutet för fortbildning av journalister -3 476 -297 1 863 2 421 -558 -4 331

Summa 8 703 -4 078 182 678 182 086 591 5 216

Forskning eller utbildning på forskarnivåUppdragsforskning 1 579 -154 18 181 18 746 -565 860Summa 1 579 -154 18 181 18 746 -565 860

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gällerHögskoleprovet -93 -513 1 157 1 305 -148 -754Upplåtande av bostadslägenhet- utbytesprogram och gästforskareUpplåtande av bostadslägenhet- regeringsbeslut (U2010/4277/UH)ÖvrigtSumma -93 -513 1 157 1 305 -148 -754

Fojo:s underskott av internatverksamhet: Internatverksamheten vid institutet för fortbildning av journalister har även 2017 bedrivits med underskott. Orsakerna är en lägre beläggningsgrad än planerat och högre driftskostnader. Ackumulerade underskottet uppgår till -4,3 Mkr. Internatverksamheten kommer att upphöra i och med verksamhetsflytten till nya universitetsbyggnaden i Kalmar under 2019.

21) Redovisning enligt 25 a § avgiftsförordningen 2017 2016A. Ackumulerat överskott i avgiftsfinansierad verksamhet 6 076 6 050B. Årets totala omsättning i avgiftsfinansierad verksamhet 200 859 167 763A i procent av B 3,0% 3,6%

63 (68)


Bilagor

Bilaga 1: Sjukfrånvaro Nyckeltal avseende sjukfrånvaro 2017 2016 2015 2014 2013Nyckeltal 1: Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2,80% 2,81% 2,81% 2,55% 2,15%

Antal årsarbetare 1 788 1 751 1 713 1 725 1 704

Antal individer med sjukfrånvaro 619 626 596 525 508

Nyckeltal 2: Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro

71,57% 66,87% 68,76% 70,03% 67,07%

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid

2,00% 1,88% 1,93% 1,79% 1,44%

Antal individer med sjukfrånvaro 619 626 596 525 508

Antal individer med långtidssjukfrånvaro 110 101 102 90 82

Nyckeltal 3: Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 4,04% 4,13% 4,10% 3,79% 3,01%

Antal kvinnliga årsarbetare 973 937 919 937 921

Antal kvinnor med sjukfrånvaro 456 447 425 374 369

Nyckeltal 4: Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,31% 1,30% 1,33% 1,07% 1,15%

Antal manliga årsarbetare 815 814 795 787 783

Antal män med sjukfrånvaro 163 179 171 151 139

Nyckeltal 5: Sjukfrånvaro för åldersgruppen upp tom 29 år i procent av tillgänglig arbetstid

2,16% 1,75% 1,03% 1,73% 1,33%

Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre 88 84 78 89 98

Antal individer i åldersgruppen upp tom 29 år med sjukfrånvaro

35 51 33 27 41

Nyckeltal 6: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i procent av tillgänglig arbetstid

2,45% 2,57% 2,91% 2,28% 1,84%

Antal årsarbetare i åldersgruppen 30-49 år 908 879 879 887 875

Antal individer i åldersgruppen 30-49 år med sjukfrånvaro 327 322 320 278 256

Nyckeltal 7: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid

3,26% 3,20% 2,88% 2,97% 2,64%

Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre 792 788 756 750 732

Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro

257 253 243 220 211

Källa: Arbetsgivarverket.

64 (68)


Bilaga 2: Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivåTabell 1: Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR)

Utfall avseende perioden 2017-01-01--2017-12-31Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer.Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte.

A B C D E

Utbildningsområde Utfall hst Utfall hpr hst

Ersättn. (tkr)hpr

Ersättn. (tkr)Utfall total

ersättn. C+D (tkr)Humaniora 1 733 1 098 54 247 22 425 76 671Samhällsvetenskap 3 831 3 217 119 939 65 624 185 563Juridik 201 170 6 297 3 465 9 761Naturvetenskap 1 763 1 240 94 139 55 846 149 985Teknik 1 849 1 439 98 713 64 805 163 519Farmaci 22 23 1 178 1 022 2 200Vård 1 178 1 105 66 851 54 320 121 171Medicin 729 609 46 238 46 996 93 235Undervisning 977 882 37 208 35 203 72 412Verksamhetsförlagd utbildning 253 237 13 646 12 433 26 079Övrigt 991 729 42 498 25 390 67 888Design 115 115 17 397 10 599 27 996Musik 20 20 2 610 1 650 4 261Media 10 10 3 069 2 459 5 528Idrott 75 72 8 253 3 654 11 907

Summa 13 747 10 967 612 284 405 891 1 018 176

Takbelopp (tkr) 1 029 306Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) -11 130

Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 169 inom design. Högst får 115 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik.

Totalt antal utbildade helårsstudenter 46 inom musik. Högst får 20 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet teknik.

Totalt antal utbildade helårsstudenter 57 inom media. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom media har avräknats mot utbildningsområdet teknik.Tabell 2: Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)

Tabell 2: Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 1 029 306 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) 0Summa (A) 1 029 306B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår 5 916Utfall total ersättning enligt tabell 1 1 018 176 + Ev. ingående överproduktion (tkr) 56 378Summa (B) 1 080 469Summa (A-B)1 -51 1631 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grundutbildning (A-B) 0 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2. 0Utgående anslagssparande

Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion 51 163 - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 0Utgående överproduktion 51 1632 Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

65 (68)



Dnr: 2017/6018-1.2


391 82 Kalmar / 351 95 VäxjöTelefon 0772-28 80 00E-post [email protected]


Årsredovisning 2017 - lnu.se · 2018-03-12 · e-post [email protected] Årsredovisning 2017....

Documents