Årsmöteshandlingar · bfnar 2012:1. Årsredovisning och koncern redovisning (k3). om inte annat...

Årsmöteshandlingar

Svensk biblioteksförenings årsmöte 16 maj 2019 Stockholm

Föredragningslista

Svensk biblioteksförenings årsmöte 16 maj 2019

§ Ärende Föredragande Bilaga Styrelseordf.

Styrelseordf.

Mötesordf.

Mötesordf. Bilaga 1

Mötesordf.

Styrelseordf. Se separat dokument

GS Bilaga 2

Revisor

Revisor

GS och styrelseordf. Bilaga 4

Anja Dahlstedt Bilaga 5

a) ”Friplatser” till expertnätverken för institutionella medlemmar Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9

1. Mötets öppnandea) Mötesajournering - gästtalareb) Fastställande av röstlängd

2. Val av mötesfunktionärera) Ordförandeb) Sekreterarec) Justerare tillika rösträknare

3. Fråga om mötets behöriga utlysandea) Fastställande av arbetsordning

4. Fastställande av föredragningslista

5. Verksamhetsberättelse för föregående år

6. Årsredovisning samt fastställande avbalans- och resultaträkningar

7. Revisorernas berättelse

8. Beslut om ansvarsfrihet

9. Fastställande av vision och verksamhetsinriktning

10. Proposition från styrelsen om den interna strukturen

11. Behandling av motioner från medlemmar

b) Utredning om bibliotek med alternativa driftsformerc) Årets barnrättsutmärkelse Elefantend) Nationella minoriteter och urfolket samernae) Ansvarsfull hantering av Svensk biblioteksförenings finansiella kapital Bilaga 10

Bilaga 3

Sida 2

Svensk biblioteksförening

12. Beslut om ersättningar till förtroendevalda Valberedningen Bilaga 11

13. Fastställande av medlemsavgifter för 2020 GS Bilaga 12

14. Fastställande av budget för 2020 GS Bilaga 13

15. Val av styrelse Valberedningen Bilaga 14 - Nyval av 2 st ledamöter- Omval av 4 st ledamöter

16. Val av revisorer med ersättare Valberedningen Bilaga 15

17. Val av valberedning, fem personer varav en sammankallande På förslag av deltagarnapå mötet

18. Övriga frågor Mötesordf.

19. Avslutning

Sida 3

Svensk biblioteksförening Bilaga 1

Arbetsordning vid Svensk biblioteksförenings årsmöte

Styrelsen föreslår årsmötet besluta

Att fastställa följande arbetsordning:

1. Närvaro- och yttranderätt liksom förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i Svensk biblioteksför-ening. Mötespresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande. Ordet begärs skriftligt eller med röstkort.

2. Yrkanden ska lämnas skriftligt till mötespresidiet.

3. Beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet när inget annat är stadgat. Vid årsmöte sker omröstningöppet såvida inte sluten omröstning begärs.

4. Beslut vid val sker genom acklamation eller om något ombud så begär, genom sluten omröstning. Vidlika röstetal skiljer lotten. Om vid personval ingen kandidat erhåller mer än halva antalet röster görs nyomröstning mellan de två som erhållit flest röster.

5. Röstning genom fullmakt är inte tillåten för enskilda medlemmar. Enskild medlem har utöver egen rösträtt att företräda högst en institutionell medlem.

6. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samtom den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat.

7. Motionsyrkanden med ekonomisk inriktning avgörs i samband med årsmötets behandling av budget.

8. I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet.

För institutionella medlemmar gäller följande:

Antal årsarbetare Antal röster vid årsmötet Grupp 1 -10.00 2 (blå röstsedel) Grupp 2 10.01-20.00 3 (orange röstsedel) Grupp 3 20.01-30.00 4 (grön röstsedel) Grupp 4 30.01-40.00 5 (röd röstsedel) Grupp 5 40.01-80.00 6 (rosa röstsedel) Grupp 6 80.01- 7 (lila röstsedel)

Enskilda medlemmar har gul röstsedel med 1 röst.

Sida 4

Bilaga 2

Sida 5

Föreningens Firma

Säte

Orgnr

Styrelsen


Stockholm, Oxtorgsgränd 2

845000-2624

Styrelsen har under året bestått av nio kvinnor och två män.

Styrelsen har hållit sju möten under året, där två har varit internat varav ett med

styrelseutbildning.

Medlemmar

Vid årsskiftet 2018/2019 hade föreningen totalt 3.378 medlemmar, varav 462 är

institutionella och 2.916 enskilda medlemmar.

Resultat och utfall

Föreningen redovisar ett verksamhetsresultat på -18,5 Mkr (-17,9 Mkr för 2017).

Underskottet är enligt budget(+/- 0,0 Mkr 2017).

Resultatet efter finansnetto är -17,1 Mkr (+96,9 Mkr 2017).

Bilaga 2

Årsredovisning 2018

Förva ltni ngsberättelse

Information om verksamheten

Svensk biblioteksförening är en ideell, ekonomiskt och partipolitiskt obunden samt fri aktör.

Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek

och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja

forskning och utveckling. Verksamheten regleras av stadgarna, årsmötets beslut och

styrelsens handlingsplan. Föreningen är självfinansierad och inte beroende av till exempel

offentliga bidrag för att bedriva sin verksamhet.

I enlighet med stadgarna leds föreningens arbete av styrelsen, som inom sig utsett

arbetsutskott. Styrelsen upprättar en placeringspolicy samt fastställer en instruktion för

generalsekreteraren, vilken reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen, general

sekreteraren och kansliet.

Sida 6


845000-2624

Väsentliga ekonomiska händelser under året

l<apitalförvaltningen

Svensk biblioteksförening har under året fortsatt med indexförvaltning. Styrelsen har inom sig utsett ett Placeringsråd. Placeringsrådet har under 2018 sammanträtt fyra gånger. Styrelsen anlitar Fred Wachtmeister & Partners (FWP) som konsult. Fred Wachtmeister och Partners är adjungerade till Placeringsrådets möten. Genom de kontinuerligt återkommande Placeringråden säkras en balanserad tillgångsallokering. Under året har FWP granskat huruvida AMF räntefonder uppfyller föreningens etiska riktlinjer. FWP har också genomfört stresstest av föreningens möjlighet att göra uttag av kapital.

Uppfyllande av Placeringspolicyn:

"Styrelsen har ... fastställt en målsättning att avkastningen från Svensk biblioteksförenings finansiella

placeringar över rullande femårsperioder ... "

Målsättningen per 2018-12-31 var ca. 21,9% medan portföljen under samma period avkastat ca. 23,4%.

Styrelsens placeringsråd har bestått av Johanna Hansson, Anja Dahlstedt, Pelle Snickars och Helena Kettner-Rudberg och generalsekreteraren som föredragande.

Främjande av föreningens ändamål

Föreningen ger ut tidningen Biblioteksbladet med åtta nummer per år. Föreningen hade under året 18 aktiva expertnätverk, vilka genomförde 20 träffar under året med totalt runt 500 deltagare. Föreningen har åtta regionföreningar, varav en är vilande. Regionföreningarna har genomfört en rad programaktiviteter under året som redovisas i separata verksamhetsberättelser.

Synliggöra

Föreningen har som långsiktigt strategiskt mål att aktivt delta i internationella biblioteksföreningar och nätverk. Under året var föreningen delarrangör av ett "Satellite meeting" innan IFLA:s årsmöte i Kuala Lumpur. Anders Söderbäck valdes in i styrelsen till EBLIDA medan Ulrika Domellöf Matsson valdes till suppleant i samma förening.

Under 2018 arrangerade föreningen Biblioteksdagarna i Stockholm som lockade ca 600 deltagare. Eftersom det var valår deltog föreningen under Almedalsveckan med ett ambitiöst program om bland annat betydelsen av skolbibliotek. Under Bokmässan deltog Svensk biblioteksförening i ett flertal olika seminarier, men också med flera medlemsinterna evenemang i montern. Under hösten arrangerades Sveriges biblioteks utmärkelser med priser i åtta olika kategorier. För första gången hade Svensk biblioteksförening huvudansvaret för Mötesplats Profession Forskning som arrangerades i Växjö tillsammans med Linneuniversitetet och Högskolan i Borås. -W

Bilaga 2

Sida 7


845000-2624

Förena och engagera

Föreningen har under 2018 fortsatt arbeta med Svensk biblioteksförenings gemensamma vision för det allmänna biblioteksväsendet. Under 2018 har föreningen genomfört dialoger med regionföreningar och expertnätverk kring den interna strukturen och visionen.

Bevaka och utveckla

Under våren genomfördes en användarundersökning kring folkbibliotek av Novus. Resultatet presenterades på Biblioteksdagarna. Föreningen beställde en undersökning av två nationalekonomer från Handelshögskolan för att göra kostnadsberäkningar kring vad bemannade skolbibliotek skulle behöva för ökade statsanslag. Under årets sista månader presenterades rapporten Unga berättar om ungas läsvanor. Föreningen har uppvaktat politiker såväl nationellt som på EU-nivå samt lämnat synpunkter till den Nationella

biblioteksstrategin.

Resurser och processer

Under 2018 finputsades den digitala redovisningen. Föreningen genomförde också en omfattande förstudie för att byta medlemssystem och implementerade den nya Personuppgiftslagen.

Viktiga förändringar i verksamheten

Under årsmötet 2018 valdes Johanna Hansson till ordförande.

�

Bilaga 2

Sida 8

Svensk biblioteksförening 845000-2624

Resultat och ställning (Tkr)

Verksamhetens intäkter Verksamhetsresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning

2018

3 919 -18 547-17 171371 188

2017 2016

5 269 4 541 -17 943 -18 472 96 932 -11 868

388 634 291 431

Förändring av eget kapital

Ingående balans 2018-01-01 Årets resultat

Balanserat eget kapital

Utgående balans 2018-12-31

Resultatdisposition

Per 2018-12-31 finns följande balanserade medel:

Balanserat resultat Årets resultat

385 327 570 -17 171 498

368156 072

Balanserade medlen föreslås disponeras så att i ny räkning överförs

Resultaträkning

Verksamhetens intäkter

Medlemsavgifter Nettoomsättning Övriga verksamhetsintäkter

Summa verksamhetens intäkter

Verksamhetens kostnader

Produktionskostnader Övriga externa kostnader Övriga verksamhetskostnader Personalkostnader Avskrivningar immateriella anläggningstillg. Avskrivningar materiella anläggningstillg.

Verksamhetsresultat

Resultat från finansiella investeringar

Not

2

3

4,5 6 7

Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från andra kortfristiga fordringar Övriga finansiella kostnader

Årets resultat

2018

2 384 595 963 519 570 846

3 918 960

-3 171 959-11 087 122

-4 952 -7 863 087

0 -339 040

-22 466 160

-18 547 200

1 671 596 67

-2 2110

-293 750

1 375 703

-17 171498

2015 2014

4 848 4 221 -17 647 -18 241

-8 729 -10 118304 283 312 806

Totalt eget kapital

385 327 570 -17 171 498

368156 072

385 327 570 -17 171 498368 156 072

368 156 072

2017

2 397 225 1 619 157 1 252 874

5 2 69256

-3 277 819-11 003 169

-1 308-7 999 672

-706 064-224 246

-23 212 278

-17 943 021

115 249 478 0

-9170

-373 750

114 874 811

96 931 789

-6)

4

Bilaga 2

Sida 9


Balansräkning

Tillgångar

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar

Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar

Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar

Summa tillgångar

Eget kapital och skulder

Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital

Kortfristiga skulder Förskott från medlemmar Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

Summa eget kapital och skulder

Not

6

7

9

2018-12-31 2017-12-31

0 0 0 0

1131822 1006 049 1 131 822 1 006 049

364 350 804 380838-804364 350 804 380 838 804

365482 626 381844853

37 535 216 297 351 014 93 180

1 401361 1120 799 1 789 910 1 430 276

3 916 227 5 358 821

5 706 137 6 789 097

371 188 763 388 633 950

385 327 570 288 395 781 -17 171498 96 931 789

368 156 072 385 327 570

1 082 785 1499 345 1 201362 939 299

0 0 376 487 360 747 372 056 506 988

3 032 691 3 306 380

371 188 763 388 633 950

�

Bilaga 2

Sida 10


Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt Årsredovisningen är upprättad med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1. Årsredovisning och koncern redovisning (K3). Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år.

Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i föreningen. Medlemsavgifter redovisas vid inbetalning från medlemmen och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses.

Nettoomsättning Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller förväntas att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras föreningen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga intäkter Hyres- och flyttersättning i samband med byte av lokal samt del av egna konferenser.

Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningssvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Föreningens principer för avskrivning är följande: Hemsida 1-2 årDatorer Inventarier

3 år 5 år

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång kan antas vara bestående görs nedskrivning. Mot bakgrund av att det totala marknadsvärdet överstiger bokfört värde har inte någon nedskrivning gjorts under 2018.

Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 2 Nettoomsättning

Konferensintäkter Försäljningsintäkter Prenumerationer Annonsintäkter

Summa nettoomsättning

2018

259 800 184 049

70 915 448 755

963 519

2017

1 160 897 3 107

78 050 377 103

161915 7

�

Bilaga 2

Sida 11


Not 3 Övriga externa kostnader

ResPkostnader Loka !kostnader Kontorskostnader Konferens- och verksamhetskostnader Lämnade bidrag Övriga kostnader

Summa övriga externa kostnader

Not 4 Medelantalet anställda

Sverige

2018

Antal anställda 8

Varav män 1

Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Löner och andra ersättningar styrelse och generalsekreterare Löner och andra ersättningar övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

2018 2017

-1146 083 -1 588 796-2 075 096 -1 982 188

-823 759 -967 728-4 489 286 -3 955 737-1 737 815 -1 533 186

-815 084 -975 533

-11087 122 -11003169

2017

Antal anställda 9

2018

l 373 2442 974 8052 456 306(767 551)

Varav män l

2017

1331 972 3 268 001 2 487 266 (738 781)

Av föreningens pensionskostnader avser 275 152 (f.å. 263 976) generalsekreteraren. Föreningens utestående penslonsförpliktelser till denne uppgår till 0 (f.å. 0).

Tjänsten som generalsekreterare är av den karaktären att lagen om anställningsskydd inte är tillämplig. Vid uppsägning från styrelsens sida är denna befattningshavare, utöver lönen under uppsägningstiden, berättigad till engångsersättning om ytterligare sex månadslöner.

Not 6 Immateriella anläggningstillgångar 2018 2017

Ingående anskaffningsvärde rättigheter 586 314 586 314 Årets inköp rättigheter 0 0 Ingående anskaffningsvärde hemsida 683 420 501 170 Årets inköp hemsida 0 182 250

Utgående ackumulerade anskaffnlngsvärden 1269734 1269 734

Ingående avskrivningar -1 269 734 -563 671Årets avskrivningar rättigheter -0 -22 643Årets avskrivningar hemsida 0 -683 421

Utgående ackumulerade avskrivningar -1269 734 -1269 734

Utgående planenligt värde 0 0 cY

Sida 12

Bilaga 2


Not 7 Inventarier

Ingående anskaffningsvärde Arets inköp Årets försäljning och utrangering

Installation pä annans fastighet

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar Upplösning av avskrivning, utrangerade Tnventarier Årets avskrivningar inventarier Årets avskrivningar installation

Utgående ackumulerade avskrivningar

Utgående planenligt värde

Not 8 Resultat fråh värdepapper som är anläggningstillgångar

Utdelningar, återbetalda fondavgifter Ränteintäkter Realisationsresultat Återföring av nedskrivna placeringar

Summ.i

Not 9 Finansiella anläggningstillgångar

Övriga långfristiga värdepappersinnehav 2018

Bokfört värde Marknadsvärde Aktier och aktiefonder 163 688 348 154 011 529 Räntebärande värdepapper 151 271 857 172 614 457 Hedgefond 0 0 Alternativa fonder 49 390 600 53 480 941 Totalt 364 350 804 380 10 6 92 6

2018

)B 380 838 804 Anskaffning 463 513 Försäljning -16 951 513UB 364 350 804

Not 10 Ställda säkerheter

Hyresgaranti

2018 2017 1 366 194 2 016'475

464 813 1 063 903 0 -1 714 184

1831007 1366194

0 0

1 83100 7 136 6 194

-360 145 -1 850 0830 1 714 184

-339 040 -224 2460 0

-6 9918 5 -360 145

1131 82 2 100 6 049

2018 2017

1 534 196 556 781 0 0

137 400 114 692 697 0 0

1 6 71 5 96 115 24947 8

2017

Bokfört värde Marknadsvärde 179 636 844 176 341 306 151 185 960 171 807 674

0 0 50 016 000 49 561 000

380 838 804 397 70 9 980

2018 2017

l 023 000 1 023 000 -0:

Sida 13

Bilaga 2


Stockholm 2019 �-J.":\-

Pelle Snickars 2:e vice ordförande

Lo Claesson

4(g'-G; Ca1,v'� LAKarin Grönvall

Vår revisionsberättelse har avgivits 2019-01'0\

Jonas Grahn Auktoriserad revisor

,lhc� Anja DahMtedt 1:e vice ordförande

Helena Kettner Rudberg

t;,�J�-e.-c� Lisa Petersen

(Ji Thorhauge. ,

/� 1 . /"._ ll ./.

1 c·t, 11 tL c7ttr(u' 1 �

Cecilia Gärden

I

Förtroendevald revisor

Sida 14

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Till årsmötet i Svensk biblioteksförening, arg.nr 845000-2624

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Svensk biblioteksförening för år 2018.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2018

och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt Den förtroendevalde revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Den auktoriserade revisorns ansvar

Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Audi ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• Identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessaberor på oegentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annatutifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för attutgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följdav oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom

Bilaga 3

Sida 15

oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för minrevision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna,men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsensuppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vidupprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtaderevisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådanahändelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsättaverksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag irevisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om denväsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandetom årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumetför revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening intelängre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen,däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna ochhändelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

Denförtroendevalde revisorns ansvar

Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Svensk biblioteksförening för år 2018.

Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisions bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.

Revisorernas ansvar

Våii mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Bilaga 3

Sida 16

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Stockholm den 1 april 2019

Jonas Grahn Auktoriserad revisor PwC

i \1\L1iL� Förtroendevald re · sor

Bilaga 3

Sida 17


Fastställande av vision och verksamhetsinriktning

Bakgrund Årsmötet i Växjö 2017 beslutade att Svensk biblioteksförening skulle ta fram en gemensam vision för biblioteksväsendet. Styrelsen förordade en vision som siktade framåt med mål att fungera som stärkande för det gemensamma biblioteksväsendet.

Arbetet har pågått sedan årsmötet 2017 och föreningens medlemmar har engagerats genom kick-off i juni 2017, flera olika workshops, möten med regionföreningar, arbete på Bokmässan 2018 och ett intensivt styrelsearbete.

Visionen ska användas för att synliggöra för politiker och opinionsbildare den nytta bibliotek gör för indi-viden och samhället. Perspektivet har varit användarens snarare än det interna bibliotekssystemet. Tidsho-risonten är Agenda 2030 och utgångspunkterna har varit de mänskliga rättigheterna och den omvärldsana-lys som presenterades i antologin ”Den femte statsmakten”.

Det är styrelsens förhoppning att visionen kommer att vidga förståelsen för den roll biblioteksverksamhet kan spela i ett samhälle i förändring.

Visionen

Bibliotek – en kraft för förändring 2017 beslutade Svensk biblioteksförenings årsmöte att ta fram en vision för biblioteksväsendet. I detta arbete har vi – med utgångspunkt i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och om-världsantologin ”Den femte statsmakten” – arbetat med frågan: hur ser samhället ut och vilka behov har invånarna av bibliotek år 2030?

Vår vision kan sammanfattas så här:

Bibliotek är en kraft för förändring.

År 2030 har Sverige ett samverkande nät av bibliotek med uppgift att möta invånares behov av läsning, kunskap, kultur och delaktighet – genom hela livet. Biblioteken erbjuder sömlösa digitala tjänster och är ett stöd för såväl invånarnas informationsförsörjning som kunskapssamhällets utveckling. Bibliotek är en självklar aktör för samarbeten i lokalsamhället. Inom utbildningssektorn, yrkeslivet, sjukvården, myndig-heter och andra samhällsfunktioner är biblioteken en garant för kunskap.

År 2030 är våra bibliotek en kraft för förändring för såväl invånarna som det demokratiska samhällets ut-veckling. Det behöver dock satsas resurser och genomföras förändringar för att visionen ska bli verklig-het.

Nedan beskrivs visionen i tre delar:

Sida 18

Svensk biblioteksförening Bilaga 4 forts

Bibliotek bygger demokratiska och hållbara samhällen

Demokratiska och hållbara samhällen bygger på delaktighet på jämlika villkor. Bibliotek ger människor med olika förutsättningar likvärdig tillgång till information, kultur och kunskap. Bibliotek är också en plats där människor möts för dialog och utveckling. År 2030 är bibliotek inkluderande och funktionellt utformade med alla invånares behov av möten, skapande och gemenskap i fokus.

För att detta ska bli verklighet år 2030 krävs att: - Biblioteksväsendet samverkar och ger alla likvärdig tillgång till medier, information och forsknings-

resultat oavsett funktionsförmåga.- Biblioteksverksamhet bedrivs med en mångfald av språklig och interkulturell kompetens.- Bibliotek bygger sin verksamhet på relevant innehåll, hög kvalitet och välutbildad personal.

Bibliotek möjliggör kreativitet och lärande

I det hållbara kunskapssamhället 2030 är alla invånare rustade med jämlika möjligheter för kunskap, krea-tivitet och livslångt lärande. Bibliotek är en arena som inspirerar och inbjuder till skapande och gemen-samma upplevelser. Kreativitet ökar förutsättningarna för problemlösning, genererar nya idéer och driver vårt samhälle framåt.

År 2030 arbetar biblioteken i nätverk för spridning och användning av vetenskaplig information till invå-narna och forskarsamhället. Det ska vara lätt att lära.

För att detta ska vara verklighet år 2030 krävs att: - Bibliotek har ett tydligt uppdrag inom läsning, folkbildning, samt utbildning i medie- och informa-

tionskunnighet.- Europeisk och svensk lagstiftning har tydliga undantag i upphovsrätten för att möjliggöra biblio-

tekens uppgift att tillgängliggöra, sprida och använda information och kunskap.- Alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med utbildad bibliotekarie.- All offentligt finansierad forskning är fritt tillgänglig att ta del av och återanvända.

Bibliotek stärker den intellektuella friheten

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter bygger på en övertygelse om att alla människor är födda fria, har ett lika värde och samma rättigheter. De mänskliga rättigheterna är ömsesidigt samverkande, icke-diskriminerande och odelbara. Biblioteken har en viktig roll att försvara och utveckla människors intellektuella frihet.

År 2030 garanterar biblioteken individens rätt att fritt söka och ta del av information utan att bli spårad eller eftersökt. Biblioteken stöder alla människors möjlighet att utöva inflytande över sitt liv, samt äga informationen om sig själv och sin identitet.

För att detta ska vara verklighet år 2030 krävs att: - alla garanteras informationsfrihet och tillgång till vetenskapligt grundad information,- internationella direktiv, förordningar och nationella lagar inte inskränker individens rätt till ett privat-

liv,- samtliga uppgifter om personers användning av biblioteksverksamhet omfattas av sekretess.

Sida 19

Svensk biblioteksförening Bilaga 4 forts.

Verksamhetsinriktning – Strategiska mål 2020-2024

Styrelsen har arbetat fram nya strategiska mål för åren 2020-2024. De strategiska målen kompletteras varje år med årsmål. De strategiska målen har minskats till tre från tidigare fyra men med samma målom-råde.

Synliggöra & bevaka Þ Opinionsbilda för att öka beslutsfattares kunskap om biblioteken som en kraft för förändring

och för att invånarna ska få tillgång till biblioteksverksamhet med bättre ekonomiska, struktu-rella och lagliga förutsättningar.

Þ Genom omvärldsbevakning och kunskapsuppbyggnad stärka medlemmarnas möjlig-heter att fullgöra sina uppdrag.

Detta gör Svensk biblioteksförening genom att synliggöra biblioteken och dess verksamheter, dela ut priser, bilda opinion och bedriva lobbying. Föreningen påverkar beslutsfattare på alla nivåer, föreslår åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten, omvärldsbevakar, framtidsspanar och till-handahåller en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt.

Förena, engagera & utveckla Þ Samla medlemmar från hela bibliotekssektorn. Föreningens arbete präglas av öppenhet och

delaktighet, erbjuder arenor för erfarenhetsutbyte samt möjliggör högt engagemang.

Svensk biblioteksförening samlar och verkar för alla typer av bibliotek, ser det gemensamma och möj-liggör kontakter mellan olika bibliotekstyper både regionalt och nationellt. Bidrar till nätverk och erfar-enhetsutbyte, samverkar med andra organisationer, institutioner och myndigheter, både nationellt och internationellt. Föreningen erbjuder arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengage-mang, bidrar till kunskapsutveckling, förmedlar forskning och tar fram rapporter. Föreningen ger kom-petensutvecklingsmöjligheter via bland annat kurser, konferenser och resestipendier.

Resurser och processer Þ Använda föreningens resurser på ett hållbart sätt i syfte att över tid uppfylla föreningens ändamål.

Föreningen använder sina resurser på ett hållbart sätt, planerar tillgångarna på ett långsiktigt sätt så att värdet inte urholkas samt använder styrsystem som säkerställer att föreningens målsättningar uppfylls.

Styrelsen föreslår därmed årsmötet

Att anta visionen

Att anta de föreslagna strategiska målen

Sida 20

Proposition om föreningsstrukturen

Inledning Årsmötet i Växjö 2017 beslutade att styrelsen under 2018 ska arbeta med att klargöra föreningens olika nätverk, regionföreningar och medlemskapskategoriers olika roller och förmåner.

När Svensk biblioteksförening bildades år 2000 följde delar av struktur och organisation med från de bägge föreningar som slogs ihop, Sveriges Allmänna Biblioteksförening och Svenska Bibliotekariesamfundet. Nu är föreningen etablerad och en översyn av den interna strukturen för att passa dagens förening och dess medlemmar var önskvärd. Föreningen är stabil och den senaste medlemsundersökningen visar att medlemmarna är nöjda, så det är därför en bra tid att fundera över utveckling när föreningen är i ett positivt läge. Två motioner gällande medlemskap i expertnätverk respektive modernt föreningsskick för regionföreningar har också funnits med som underlag för organisationsöversynen.

Arbetsgång En projektgrupp på kansliet har arbetat fram ett förslag byggt på synpunkter från styrelse och medlemmar. En referensgrupp med personer som representerar olika typer av medlemskap har knutits till projektet och haft två heldagsmöten. Kontakter med regionföreningar har skett vid ett samlat uppstartsmöte och en representant från projektgruppen har åkt ut till de olika regionföreningarnas styrelser för att samla in synpunkter och regionföreningarna har också lämnat synpunkter via mail. Mailkontakter har även tagits med expertnätverkens kontaktpersoner. På Bokmässan 2018 samlades synpunkter från medlemmar in i föreningens monter. En utomstående föreningskonsult har anlitats och information om ett flertal andra föreningars organisation har samlats in. Medlemmarna har informerats löpande om arbetet på föreningens webbplats, på föreningssidorna i BBL och i föreningens sociala medier (bilaga 1).

Medlemskategorier Föreningen har idag närmare tre tusen enskilda medlemmar och knappt 470 institutionella medlemmar.

Enskilt medlemskap Det enskilda medlemskapet innebär att man har möjlighet att vara medlem i en regionförening, att man kan delta i föreningens expertnätverk, söka föreningens stipendier, rabatt på konferenser som föreningen anordnar samt en prenumeration på Biblioteksbladet. Styrelsen föreslår inte några förändringar i det enskilda medlemskapet.

Institutionellt medlemskap Det institutionella medlemskapet innebär att man bidrar till föreningens arbete med utredningar, omvärldsbevakning och opinionsbildande arbete. De institutionella medlemmarna ger föreningen en stor del av sin legitimitet, att föreningen kan tala för bibliotekssektorn och driva prioriterade frågor. De institutionella medlemmarna har till skillnad från enskilda medlemmar en större röststyrka vid årsmötet. Institutionella medlemmar ges röstetal i förhållande till institutionens storlek. Medlemskapet innebär dessutom möjlighet att söka utvecklingsbidrag, tillgång till kampanjmaterial och tryckta skrifter samt prenumeration på Biblioteksbladet. Föreningen har dock tappat knappt 100 institutionella medlemmar mellan åren 2008–2018. När medlemsavgifterna höjdes kraftigt 2014 var många institutionella medlemmar kritiska till höjningen och dess brist på


Sida 21

Bilaga 5Svensk biblioteksförening forts.

motivering. Styrelsen föreslår därför en justering av medlemsavgifterna för de institutionella medlemmarna för att öka attraktionskraften på det institutionella medlemskapet. Styrelsen föreslår att man ska arbeta med att förtydliga värdet och nyttan av det institutionella medlemskapet och att skapa ett tydligare mervärde för de institutionella medlemmarna inom de befintliga ramarna.

Nätverk och grupper

Utvecklingsråd, verksamhetsgrupper och arbetsgrupper Svensk biblioteksförenings styrelse har möjlighet att inrätta utvecklingsråd i sakfrågor i syfte att bistå styrelsen med förslag och rekommendationer. Generalsekreteraren kan inrätta verksamhetsgrupper och arbetsgrupper där föreningens medlemmar kan delta. Styrelsen föreslår inte några förändringar gällande utvecklingsråd, verksamhetsgrupper eller arbetsgrupper.

Expertnätverk Svensk biblioteksförening har i dagsläget 21 olika expertnätverk. Expertnätverken arbetar med olika sakfrågor, som t.ex. Expertnätverket för hbtq-frågor på bibliotek eller Expertnätverket för verksamhetsutvecklande metoder, eller utifrån bibliotekstyp, som t.ex. Expertnätverket för skolbibliotek eller Expertnätverket för fängelsebibliotek. Nätverken är mycket uppskattade bland medlemmarna och det genomförs omkring 20 nätverksträffar om året. I motionen som framlades vid årsmötet 2017 framfördes önskemål om att institutionella medlemmar ska få skicka deltagare till expertnätverkens träffar. Det finns dock klara risker med detta. Om institutionella medlemmar tillåts skicka anställda, ej enskilda medlemmar, till nätverksträffar riskerar man att urholka det enskilda medlemskapet genom att det minskar incitamentet att bli enskild medlem. Från enskilda medlemmar aktiva inom expertnätverken, har man dessutom sett en risk i att nätverksarbetet tar skada om de institutionella medlemmarna skickar olika representanter till träffarna, och att träffarna mer uppfattas som konferenser än en del i ett pågående långsiktigt nätverksarbete. Det finns också en risk med oklarhet i vem man representerar i nätverket, sig själv i sin yrkesroll eller sin arbetsgivare. Styrelsen föreslår inte några förändringar vad gäller expertnätverken.

Regionföreningar Svensk biblioteksförening har i dagsläget åtta regionföreningar, varav en är vilande. Regionföreningarna har sitt ursprung i Svenska bibliotekariesamfundet. Till en början fanns regionföreningar vid de stora universitetsstäderna, men fler föreningar har under tiden bildats på initiativ av medlemmar i områden som tidigare saknat en regionförening. Trots detta finns vita fläckar på kartan, de nuvarande föreningarna täcker inte in hela landet. Vid träffar med medlemmarna har lyfts fram att styrkan med regionföreningarna är att de omfamnar alla bibliotekstyper och det ger en insikt i olika typer av verksamheter med den regionala förankringen. Flera av regionföreningarnas styrelser har dock fört fram att det är svårt att engagera medlemmar i styrelsearbete (därav en vilande förening) och att formalia kring att sköta föreningen (årsmöte, ekonomisk hantering, deklaration) tar för mycket tid från verksamheten. Det har även efterfrågats tydligare uppdrag åt regionföreningarna.

För att lyfta bort administrativt arbete och formella föreningsorganisatoriska krav på de regionalt aktiva medlemmarna skulle Svensk biblioteksförening, i likhet med andra föreningar, istället kunna bilda regionavdelningar. Istället för en styrelse kan styrgrupper bildas som arbetar med de träffar och andra aktiviteter som medlemmarna vill genomföra regionalt. Avdelningar skulle kunna ge större flexibilitet i verksamheten utifrån regionens

Sida 22

behov och intresse, samtidigt som vi skulle kunna få en mer likvärdig organisation i hela landet. Hur denna struktur ska utformas bör ske i nära samarbete mellan de nuvarande regionföreningarnas styrelser och styrelsen för Svensk biblioteksförening. Styrelsen föreslår att denna organisatoriska omställning sker under 2020.

Enligt Svensk biblioteksförenings stadgar och regionföreningarnas stadgar är det styrelsen för Svensk biblioteksförening som fattar beslut om att inrätta och lägga ned regionföreningar. Styrelsen anser dock ur ett föreningsdemokratiskt perspektiv att beslut om detta bör fattas av årsmötet.

Styrelsen föreslår årsmötet

att

att

att

att

att

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

justera medlemsavgifterna för de institutionella medlemmarna enligt bilaga 2

styrelsen under 2020 ska arbeta med att förtydliga värdet och nyttan av det institutionella medlemskapet och att skapa ett tydligare mervärde för de institutionella medlemmarna

föreningen omvandlar regionföreningarna till avdelningar med styrgrupper senast 2020-06-30.

ge styrelsen i uppdrag att ta fram en instruktion för styrgrupperna, i samverkan med representanter för de nuvarande regionföreningarnas styrelser

ändra i stadgarna i paragraferna 4, 6.2 och 7, enligt bilaga 3.

Projektets arbetsgång, tidslinje Förslag till medlemsavgifter institutionella medlemmar 2020 Förslag till stadgeförändringar gällande regionföreningarna Regionföreningarnas stadgar

Svensk biblioteksförening Bilaga 5forts.

Sida 23

Proposition om föreningsstrukturen Bilaga 1

Arbetet med föreningsstrukturen

Datum Aktivitet/grupp Innehåll

2017-05-10 ÅrsmöteMotion från Karin Bergendorff och Catharina Isberg angående institutionella medlemmars deltagande i expertnätverken

2017-06-09

Årlig föreningsdag med regionföreningar och expertnätverk

Workshop där man bl.a. talar om vilka värden som skapas för de enskilda medlemmarna resp institutionella medlemmar. När det gäller regionföreningarna lyfter man att de samlar alla bibliotekstyper, både professionellt och socialt. Det skapar förståelse för varandras frågor. På frågor kring föreningsstruktur är flera tydliga med att man vill att regionföreningarna ska ha tydliga uppdrag

2017-09-11 Intern projektgrupp

Arbete med en förstudie inleds. Vi träffar andra föreningar (Naturskyddsföreningen, SVEROK och Kulturskolerådet) som har både nationell och regional verksamhet för att jämföra struktur, medlemskategorier och organisationssätt

Oktober 2017 - April 2018

Möten med regionföreningarna

Jenny Poncin (Anna Lindahl och Karin Linder vid ett tillfälle var) träffar alla regionföreningar (förutom Regionförening Väst då man inte lyckas hitta ett lämpligt datum). Man diskuterar för- och nackdelar med regionföreningarna och föreningsstrukturen.

2018-03-02Workshop med regionföreningarna

Representanter från samtliga regionföreningar (utom den vilande) medverkade. Under punkten "organisation" kom frågan upp från medlemmarna om man kunde ha "avdelningar istället för föreningar? Värt att undersöka. Inspirerat engagemang istället för formalia".

2018-05-07 Referensgrupp

Vi skickade ut en allmän efterlysning efter medlemmar som vill ingå i en referensgrupp gällande arbetet med föreningsstrukuren. Representanter från olika medlemskategorier, expertnätverk och regionförening tillsattes. Även geografisk spridning togs i beaktande.

2018-05-16 ÅrsmötePresentation av arbetet med föreningsstrukturen. Motion från Regionförening Stockholm, Uppsala, Gotland om översyn av regionföreningarnas stadgar

2018-06-13Möte med Wiviann Wilhelmson

Föreningsstrukturen i backspegeln. Hur har föreningensstrukturen utvecklats de åren som gått.

2018-06-14 StyrelsemöteStyrelsen arbetar med strukturen. Nulägesbeskrivning samt tankar om vad som ska förändras

2018-06-18 ReferensgruppsmöteArbeta med underlaget från styrelsen. Identifiera fortsatta arbetsinsatser. Arbetsgruppen efterlyste konkreta förslag att ta ställning till.

2018-08-20Uppstart medlemsundersökning Träff med Enkätfabriken. Tidplan och utkast till frågor.

Hösten 2018 Expertnätverken Skicka information till kontaktpersonerna för expertnätverken2018-09-17 Styrelsemöte Workshop kring föreningsstrukturen2018-09-25 Workshop Worskhop del 1. Projektgruppen och organisationskonsult2018-09-27 Bokmässan Monteraktivitet. Värdet med medlemskapet. Vad vill jag få ut av föreningen?2018-10-01 Medlemsundersökning Medlemsundersöknigen skickas ut till medlemmarna2018-10-03 Workshop Worskhop del 2. Projektgruppen och organisationskonsult

2018-10-05 Referensgruppsmöte

Konkreta förslag kring regionföreningarna och institutionella medlemskapet presenterades. Regionavdelningar förordas, dock förordas inga av förslagen gällande institutionella medlemskapet.

2018-11-02 Medlemsundersökning Resultatet av medlemsundersökningen från Enkätfabriken2018-11-12 Styrelsemöte Inriktningsbeslut i styrelsen gällande strukturen2018-11-30 Expertnätverk Sista dag för input från expertnätverk2018-12-17 Styrelsemöte Beslut om förslag till årsmötet2019-02-22 Styrelsemöte Sista justering gällande förslag till årsmötet

Bilaga 5

Sida 24


Förslag till avgifter år 2020 för institutionellt medlemskap i Svensk biblioteksförening

De institutionella medlemmarna är grupperade efter storlek, dvs. antalet anställda. I dagslägen finns sex kategorier där de minsta betalar 1000 kr/år i medlemsavgift och de största betalar 30 000 kr/år i medlemsavgift.

Grupperna är indelade efter hur många anställda biblioteken har, men avgifterna i sig bygger inte på antalet anställda utan på en solidarisk betalningsprincip, dvs utifrån betalningskapacitet.

Antal medlemmar per grupp är baserat på 2018 års siffror.

Med detta förslag så behåller vi grupp 1 och 2, men slår ihop de tidigare grupperna 3 och 4 respektive 5 och 6.

Storleken på rabatten på deltagaravgiften på Biblioteksdagarna fastställs av styrelsen.

Grupp Antal anställda Antal Medlemsavgift Röster på årsmötet Antal BBL Rabatt på Bibl.dag Intäkt1 1 - 10 st 306 1 000 kr 2 2 2 306 000 kr2 11 - 20 st 85 3 000 kr 3 3 3 255 000 kr3 21 - 30 st 21 5 000 kr 4 4 4 105 000 kr4 31 - 40 st 16 10 000 kr 5 5 5 160 000 kr5 41 - 80 st 19 20 000 kr 6 6 6 380 000 kr6 81 - st 10 30 000 kr 7 7 7 300 000 kr

Total intäkt 1 506 000 kr

Nuvarande medlemsavgifter

Grupp Antal anställda Antal Medlemsavgift Röster på årsmötet Antal BBL Rabatt på Bibl.dag Intäkt1 1 - 10 st 306 1 500 kr 2 2 2 459 000 kr2 11 - 20 st 85 3 500 kr 3 3 3 297 500 kr

Total intäkt 1 450 500 kr

Förslag till nya medlemsavgifter

3 21 - 40 st 37 7 000 kr 5 5 5 259 000 kr

7 7 435 000 kr4 41 - st 29 15 000 kr 7

Bilaga 2

Bilaga 5

Sida 25


Förslag till stagdeförändringar

Nuvarande lydelse Förslag till ny lydelse

4. Organisation 4. OrganisationFöreningens verksamhet bedrivs genom:• Medlemsmöten• Styrelse med kansli• Aktivt medlemsengagemang i nätverk, råd ochgrupper.• Regionföreningar• Medlemstidskrift samt andra publikationer

Föreningens verksamhet bedrivs genom:• Medlemsmöten• Styrelse med kansli• Aktivt medlemsengagemang i nätverk, råd ochgrupper.• Regionavdelningar• Medlemstidskrift samt andra publikationer

6.2 Styrelsen uppgifter 6.2 Styrelsen uppgifterStyrelsen skall• utveckla, leda och samordna föreningensverksamhet• marknadsföra och företräda föreningen utåt• ansvara för föreningens ekonomiska planering,förvaltning av tillgångar och framtagandeav placeringspolicy• ansvara för omplacering av föreningenstillgångar; köp och försäljning av fast och lösegendom• ansvara för föreningens centrala administration• ha arbetsgivaransvar för anställd personal• utse ansvariga utgivare för föreningenspublikationer• hålla regelbunden kontakt med råd, grupper,nätverk och regionföreningar• upprätta en arbetsordning för sitt arbete, endelegationsordning för verksamheten samtfastställa instruktion för generalsekreteraren somreglerar arbetsfördelningen mellanstyrelsen, generalsekreteraren och kansliet samtanger vilka av styrelsens uppgifter somdelegerats.

Styrelsen skall• utveckla, leda och samordna föreningensverksamhet• marknadsföra och företräda föreningen utåt• ansvara för föreningens ekonomiska planering,förvaltning av tillgångar och framtagandeav placeringspolicy• ansvara för omplacering av föreningenstillgångar; köp och försäljning av fast och lösegendom• ansvara för föreningens centrala administration• ha arbetsgivaransvar för anställd personal• utse ansvariga utgivare för föreningenspublikationer• hålla regelbunden kontakt med råd, grupper,nätverk och regionavdelningar• upprätta en arbetsordning för sitt arbete, endelegationsordning för verksamheten samtfastställa instruktion för generalsekreteraren somreglerar arbetsfördelningen mellanstyrelsen, generalsekreteraren och kansliet samtanger vilka av styrelsens uppgifter somdelegerats.

7. Regionföreningar 7. Regionavdelningar

Bilaga 3

Bilaga 5

Sida 26

Regionföreningen har till uppgift att inom regionen verka för att skapa nätverk mellanföreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.Det sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök ochdiskussioner.Regionföreningar initieras av intresserade medlemmar eller av styrelsen. Regionföreningar och dess geografiska indelning måste godkännas av styrelsen.

Regionavdelningarna har till uppgift att inom regionerna verka för att skapa nätverk mellanföreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.Ekonomiska ramar och riktlinjer för arbetet i regionavdelningarna beslutas av styrelsen inför varje verksamhetsår. Varje regionavdelning leds av en styrgrupp. Styrgruppens ledamöter utses av styrelsen.Regionavdelningar initieras av intresserade medlemmar eller av styrelsen.Regionavdelningar och dess geografiska indelning måste godkännas av styrelsen.

Bilaga 3

Bilaga 5

Sida 27

Stadgar för Svensk biblioteksförenings

regionföreningar

Bilaga 4

Bilaga 5

Sida 28

1 ÄndamålRegionföreningen ska verka i enlighet med Svensk biblioteksförenings syfte och mål.

2 MedlemskapMedlem i regionföreningen är den enskilde medlem av riksföreningen som är bosatt i regionföreningens upptagningsområde. Det står dock varje medlem fritt att avstå från medlemskap i regionförening eller att välja att tillhöra en annan regionförening.

3 VerksamhetRegionföreningen har till uppgift att inom regionen verka för att skapa nätverk mellan föreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Det sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök och diskussioner.

4 ÅrsmöteRegionföreningens årsmöte hålls i början av varje kalenderår senast fyra veckor före riksföreningens årsmöte. Föreningen kan även anordna extra årsmöte.

4.1 Kallelse till årsmöteKallelse till årsmöte ska utsändas till medlemmarna senast sex veckor före mötet.

4.2 ÄrendeÄrende, som medlem önskar ta upp på årsmötet, ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före mötet.

4.3 FöredragningslistaÅrsmötets föredragningslista ska omfatta:

1. Fastställande av föredragningslista2. Upprättande av röstlängd3. Fråga om mötets behöriga utlysande4. Val av mötesfunktionärer5. Granskning av framlagda verksamhetsberättelser och ekonomiska berättelser

för föregående verksamhetsår och beslut med anledning av dessa6. Ställningstaganden i fråga om motioner och förslag7. Val av styrelse enl. § 58. Val av en revisor och en suppleant för denna9. Val av valberedning varav en sammankallande10. Fastställande av föreningens handlingsprogram och verksamhetsinriktning11. Fastställande av budget12. Övriga frågor

Bilaga 4

Bilaga 5

Sida 29

4.4 ValberedningRegionföreningen utser vid årsmötet en valberedning bestående av högst tre ledamöter för ett år.

4.5 BeslutsformerBeslut fattas av årsmötet med enkel majoritet när inget annat är stadgat. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om något ombud så begär, genom sluten omröst-ning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Om vid personval ingen kandidat erhåller mer än halva antalet röster görs ny omröstning mellan de två som erhållit flest röster.

4.6 MandatperiodMandattiden är två år. Mandatperiod för förtroendevalda börjar och slutar vid års-möte. Samma person kan, efter första perioden, omväljas på samma post högst två gånger i följd. Verksamhetsåret är kalenderår.

4.7 Extra årsmöteExtra årsmöte hålls på kallelse av styrelsen. Om minst 15 procent av regionens med-lemmar skriftligt begär extra möte, skall styrelsen anordna sådant inom fyra veckor. Kallelse till extra möte utsänds senast två veckor före mötesdagen. I kallelsen skall anmälas vilket eller vilka ärenden som förekommer till beslut. Annat ärende får ej upptagas till behandling. I övrigt gäller för extra årsmöte samma regler som för års-möte.

5 RegionstyrelseRegionföreningen leds av en styrelse bestående av ordförande och det antal leda-möter som årsmötet väljer. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av ledamö-terna är närvarande. Styrelseordförande har utslagsröst. Styrelsens ledamöter bör representera bibliotek av olika typer. Styrelsen utser inom sig sekreterare och kassör.

6 VerksamhetsberättelseVerksamhetsberättelse översändes omgående efter årsmötet till riksföreningen.

7. Ekonomisk förvaltningRäkenskapsår omfattar ett kalenderår. Regionstyrelsen upprättar för varje räken-skapsår ekonomisk berättelse för regionen.

8 VerksamhetsplanVerksamhetsplan för regionföreningen ska vara riksföreningen tillhanda senast två månader efter regionföreningens årsmöte.

9. Samgående eller upplösningBeslut rörande samgående eller upplösning av regionförening fattas av riksförening-ens styrelse. Vid upplösning förfogar riksföreningen över kvarvarande egendom.

Bilaga 4

Bilaga 5

Sida 30

10. Särskilda stadgarI stadgar som upprättas för regionförening ska intas vad här föreskrivits i§ 1- Stadgar med innehåll därutöver ska för att vara gällande ha stadfästs avriksföreningens styrelse,

11 StadgeändringÄndring av dessa stadgar ska beslutas vid riksföreningens årsmöte.

Stadgarna är antagna vid Svensk biblioteksförenings årsmöte och reviderade vid årsmötet 2010-08-14.

Oxtorgsgränd 2 • 111 57 STOCKHOLMTel +46 8 545 132 30

E-post [email protected] • www.biblioteksforeningen.se

Bilaga 4

Bilaga 5

Sida 31


Motion angående ”friplatser” till expertnätverken för institutionell medlemInskickad av Torbjörn Nilsson

Motionen Svensk biblioteksförenings expertnätverk är populära och bra, det handlar om erfarenhetsutbyte, kompe-tensutveckling m.m.

Problemet är dock att expertnätverken endast är öppna för enskilda medlemmar, vilket innebär att institut-ionella medlemmars medarbetare utestängs, om de inte betalar individuella medlemsavgifter till Svensk biblioteksförening. På så sätt missar de institutionella medlemmarna en kompetensutvecklings-möjlighet som är både unik, bra och värdefull för svenskt biblioteksväsen.

Det är heller inte, lagligt sett, möjligt för institutionerna att fullt ut stå för medarbetarnas individuella medlemsavgifter.

Jag föreslår därför att varje institutionell medlem i proportion till storlek får ”friplatser” till expertnätverken. Som motpre-station höjs de institutionella avgifterna.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut. Motionen innehåller ett liknande förslag som den motion som inskickades till årsmötet 2017 av Karin Bergendorff och Catharina Isberg. Med anledning av den förra motionen har styrelsen genomfört en över-syn av föreningsstrukturen i syfte att klargöra föreningens olika nätverk, regionföreningar och medlem-skapskategoriers olika roller och förmåner. Denna översyn presenteras av styrelsen och beslutas av års-mötet 2019.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

att motionen avslås

Sida 32


Motion angående utredning om bibliotek med alternativa drifts- formerInskickad av Lena Lundgren

Motionen Från och med 2019 har Sverige sitt första större folkbibliotekssystem, Nackas, som helt drivs på entrepre-nad av två företag, Dieselverkstadens bibliotek AB och Axiell Services AB.

År 2007 gjorde föreningen Bibliotek i Samhälle, BiS, med små resurser en rikstäckande sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. Uppgifterna samlades in genom en enkät och kompletterande telefonsamtal och antalet bibliotek var då nitton. Under många år har det funnits mindre folkbibliotek, i första hand biblioteksfilialer, som har drivits eller drivs av föreningar eller studieförbund. Ofta har de övertagits av en lokal grupp eller organisation efter hot om nedläggning av filialen. Några få försök med alternativa driftsformer av hela bibliotek eller inom en del av ett större bibliotekssystem har gjorts i Åre kommun, Linköping, Västerås, Hällefors och Nacka. Några av dem har sedan upphört, några kan ha till-kommit.

Fyra år senare, 2011, gjorde Svensk biblioteksförening en enklare uppföljning och bedömde då att situat-ionen var i stort sett oförändrad.

I och med att alla biblioteken i Nacka kommun nu drivs av företag, och att ett par andra kommuner enligt uppgifter i media är beredda att upphandla sin biblioteksservice, och att man dessutom kan förmoda att situationen efter åtta år har ändrats i fler kommuner, finns det ett behov av att göra en kartläggning av folkbibliotek med alternativa driftsformer.

Även annat har hänt sedan 2007/2011: Diskussionen om likvärdighet, kvalitet och utvärdering av verk-samheten i den offentliga sektorn har uppmärksammats de senaste åren. Frågan om hur biblioteken upp-fyller bibliotekslagen och samarbetet mellan bibliotekssystemen har tagits upp av arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi. Och hur kan konkurrens mellan biblioteken i en kommun förenas med kravet på samverkan? Frågeställningarna om yttrandefrihet och meddelarfrihet har aktualiserats av några händel-ser som har uppmärksammats i pressen. Andra aspekter har också kommit upp i debatten. Möjligen har dessutom ytterligare varianter av driftsformer tillkommit. Även dessa frågor behöver belysas.

Jag yrkar att årsmötet beslutar att uppdra åt föreningens styrelse att genomföra en grundlig och allsidig undersök-ning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblio-teken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad.

Sida 33


Styrelsens yttrande och förslag till beslut. Motionären väcker en viktig fråga som väcker engagemang i sektorn. Som motionären skriver har före-ningen undersökt den tidigare. I slutet av 2009 tillsatte den dåvarande styrelsen ett utvecklingsråd för driftformsfrågor med sju ledamöter samt en kansliresurs till sitt förfogande. Uppdraget var att följa frågan om biblioteksentreprenader samt förelägga styrelsen ett förslag till beslut om ställningstagande i frågan. Rådet överlämnade sin rapport till styrelsen i december 2010. I sin slutrapport föreslog utvecklingsrådet att föreningen ska förhålla sig neutral i driftformsfrågor. ”Mot bakgrund av detta anser Driftsformsrådet att Svensk biblioteksförening inte ska ta ställning för eller emot bibliotek på entreprenad. Föreningen ver-kar för att ”Alla människor har under alla skeden i livet god och likvärdig tillgång till en biblioteksservice av hög kvalité som omfattas av en ändamålsenlig bibliotekslag och en välutvecklad nationell biblioteks-politik.” Detta mål är lika giltigt oberoende av driftsform. Svensk biblioteksförening företräder en god offentligt finansierad biblioteksverksamhet, oberoende av huruvida verksamheten sker i offentlig eller privat regi. Föreningens bibliotekspolitiska synsätt ska vara driftsformsneutralt.” Svensk biblioteksför-enings styrelse godkände detta på styrelsesammanträdet den 18/2-2011. Hela rapporten finns tillgänglig på föreningens webbplats.

Förekomsten av folkbiblioteksverksamhet på entreprenad är alltjämt sällsynt. Nacka kommun har fattat beslut om att upphandla samtliga kommunala bibliotek och sen den första januari 2019 drivs tre av Die-selverkstaden och tre av Axiell, som dessutom är stor leverantör av systemlösningar till hela folkbiblio-tekssektorn. Utöver själva driftformsfrågan har detta lett till en diskussion om Axiells dominerande ställ-ning inom sektorn.

I en enkät som Biblioteksbladet gjort (7/2017) visade det sig att enstaka kommuner planerar att upphandla sina folkbibliotek. Ytterligare 18 kommuner övervägde frågan. Efter valet i september 2018 har det också varit en förnyad debatt om bibliotek på entreprenad.

Sedan det tidigare utvecklingsrådets rapport har Sverige fått en ny bibliotekslag som började gälla 2014. I den nya lagen ges biblioteken ett tydligt demokratiuppdrag med formuleringen ”Biblioteken i det all-männa biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kun-skapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Det förtydligas också att biblioteksverksamhet ska finnas till-gänglig för alla.

Frågan om privata utförare i offentligt finansierad verksamhet har också varit intensiv de senaste åren. Den tidigare regeringen tillsatte exempelvis en utredning för att begränsa vinsterna i delar av välfärden.

Mot bakgrund av att den tidigare rapporten har ett antal år på nacken, och den återkommande diskuss-ionen för och emot folkbibliotek på entreprenad, finner styrelsen det naturligt att på nytt undersöka frågan närmare, enligt motionärens önskemål.


att bifalla motionen

Sida 34


Motion angående årets barnrättspris Inskickad av Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg och Christine Wennerholm

Motionen Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter lag i Sverige. Det betyder att all offentlig verksamhet i kommuner och regioner ska arbeta utifrån de 54 artiklarna i FN:s konvention om barnets rät-tigheter.

Biblioteken är demokratiska platser där alla barn och unga ska vara trygga med att deras rättigheter beak-tas och tas på allvar. Det gäller i de beslut som tas i det dagliga arbetet oavsett om det gäller vuxenverk-samhet eller barnverksamhet. Det gäller i alla delar som en biblioteksverksamhet består av. All personal på alla bibliotek ska ha kunskap om hur de kan arbeta för att uppfylla FN:s konvention om barnets rättig-heter. Biblioteken behöver arbeta strategiskt och öka kunskapen om barnets rättigheter och praktiskt ge-nom att förändra sina arbetssätt. Vi föreslår i denna motion att Svensk biblioteksförening uppmärksam-mar frågan, förslagsvis genom att inrätta en barnrättsutmärkelse eller på annat sätt som föreningens med-lemmar finner lämpligt.

Vi föreslår att • Svensk Biblioteksförening bidrar till att årligen sätta ljuset på FN:s konvention om barnets rättig-

heter genom att inrätta Årets barnrättsutmärkelse Elefanten.• Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma en verksamhet eller en person som i en biblioteks-

kontext föredömligt har arbetat med att stärka barnets rättigheter, i enlighet med FN:s konventionom barnets rättigheter.

• Utmärkelsen får namnet Årets barnrättsutmärkelse Elefanten.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut. ”Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Regeringen framhåller som motiv till bestämmel-sen läsförmågans stora betydelse i samhällslivet och att det är angeläget att folkbibliotekens tjänster rik-tade till barn och ungdomar fortsätter att utvecklas. /…/I bestämmelsen står att barns och ungas språkut-veckling ska främjas genom att biblioteken erbjuder litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Det innebär att biblioteken måste ta hänsyn till bland annat olika åldersgrupper och de skilda förutsättningar barn och ungdomar kan ha, till exempel med anledning av funktionsnedsättning. Det handlar också om att ta hänsyn till barns och ungdomars intressen och, för att kunna göra det, om att inhämta och beakta deras åsikter. Det är betydelsefullt att barn och ungdomar själva ges möjlighet till inflytande över hur biblio-teken bedriver sin verksamhet i denna del.”

Ovanstående är ett citat från föreningens rapport För det demokratiska samhällets utveckling – biblioteks-lagen enligt lagstiftaren som kom i ny upplaga 2019. Styrelsen är mycket väl medveten om hur priorite-rad gruppen barn och unga är för folkbiblioteken. Det är av vikt att både stötta medlemmarna i att ut-veckla folkbiblioteksverksamheten för barn och unga och att få beslutsfattare att uppmärksamma skriv-ningen i bibliotekslagen och dess koppling till bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter.

Sida 35


Föreningen gör under 2019 flera satsningar för att understödja folkbibliotekens arbete för barn och unga.

I mars kom översättningen av de riktlinjer IFLA har för folkbibliotekens arbete för barn och unga. De ut-går bland annat från FN:s konvention om barnets rättigheter. IFLA har genom sitt nära arbete med Une-sco en naturlig utgångpunkt även i övriga konventioner, deklarationer och agendor som är aktuella för FN. Så i riktlinjerna finns stöd för folkbibliotekens arbete utifrån barnets rättigheter och hur dessa kan ut-vecklas.

Under hösten ägnas Expertnätverket för barn- och ungdomsbiblioteks nätverksträff uteslutande åt barn-konventionen i svensk lag 2020 och de effekter detta kan få för barn- och ungdomsbiblioteksverksam-heten.

Men även politiker och opinionsbildare måste nås inför förändringen. I samarbete med styrgruppen för Expertnätverket för barn- och ungdomsbibliotek tar kansliet fram en opinionsbildande text för beslutsfat-tare, bl a utifrån de av föreningen 2003 utgivna rekommendationerna "På barns och ungas villkor".

Av föreningens priser, i dagsläget åtta till antalet, finns tre barnlitterära priser (ett för vuxna), ett pris en-bart inriktat för insatser för folkbibliotek, Bengt Hjelmqvists pris, ett för mobil biblioteksverksamhet som i dagsläget uteslutande har tilldelats folkbibliotekens mobila verksamhet och ett pris för marknadsföring, Greta Renborgs pris. Däremot finns endast ett pris, Collijnpriset, som har som syfte att belöna något ”av allmänt intresse för verksamheten vid landets forskningsbibliotek och/eller informationsförsörjningen till högre utbildning, forskning och utveckling”.

Styrelsen anser det inte motiverat att instifta ytterligare ett pris som främst är inriktat på folk- och/eller skolbibliotek. Det är inget som hindrar att juryn för Bengt Hjelmqvists pris eller Greta Renborgs pris att utse mottagare som särskilt har verkat för barn och unga inom folkbiblioteken från ett barnrättsperspektiv.


att motionen avslås.

Sida 36


Motion angående nationella minoriteter och urfolket samerna

Inskickad av Frida Rönnbäck, Elisabet Rundqvist, Hanna Schimmer, Kerstin Örbo, Åsa-Maria Berg Levinsson

Motionen

Inledning Senast Svensk biblioteksförening lyfte de nationella minoriteterna och urfolket samerna på ett strukturerat sätt tycks vara 2010 när den svenska lagstiftningen inom området infördes, det är 9 år sedan.

Svensk biblioteksförening bör spegla både bibliotekslagens paragrafer och bibliotekens användare, det är således både en fråga om att täcka hela bibliotekslagens lagstiftning och att spegla de användare som identifierar sig som hörande till de nationella minoriteterna och urfolket samerna som brukar landets bibliotek, eller som skulle kunna komma att använda sig av biblioteken i framtiden.

I KB:s lägesbeskrivning och Regionbibliotek Stockholms rapporter blir det tydligt att biblioteken behöver mer vägledning i området nationella minoriteter och urfolket samerna. Särskilt i ljuset av att Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2018:1367 från och med 2019-01-01 har skärpts, utvidgats och uppdaterats. Området har av den nationella biblioteksstrategin pekats ut som särskilt angeläget att lyfta, en reform om sammanlagt 40 mkr föreslås.

SFS 2013:801 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella mino-riteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken [..]

Bakgrund I KB:s lägesbeskrivning framgår det att arbetet med nationella minoriteter och urfolket samerna innebär utmaningar för bibliotekspersonal. Många saknar till exempel stöd för arbete med nationella minoriteter och urfolket samerna i sina lokala styrdokument, vilket i sin tur kan leda till prioriteringsproblem. När det gäller medieinköp, kan det vara svårt att hitta och köpa materialet, samt att personalen upplever begränsad efterfrågan.

Problem För att biblioteken i Sverige ska kunna leva upp till de lagar som styr vårt arbete med nationella minorite-ter och urfolket samerna, behövs en samordnad kraftansträngning för att öka personalens, ledningens och de folkvaldas förståelse och kompetens i frågan.

Lösning För att öka möjligheterna för biblioteken att leva upp till de lagar som styr verksamheten, behöver nation-ella minoriteter och urfolket Samerna lyftas fram mer genom att från Svensk biblioteksförenings sida fo-kusera på området, genom till exempel ett expertnätverk, konferenser och fortbildningar inom området. För att underlätta bibliotekspersonalens dagliga arbete med frågorna är det viktigt att även bibliotekets ledning och kommunala beslutsfattare förstår varför frågan bör tas på allvar. Genom ett särskilt fokus på frågan från Svensk biblioteksförenings sida, ökar intresset för och kunskapen om nationella minoriteter och urfolket samerna på olika nivåer i bibliotekens organisation.

Sida 37


Vi föreslår att Svensk biblioteksförening av styrelsen och årsmötet får i uppdrag att aktivt främja och stödja

bibliotekens arbete med att uppfylla 5.1 § SFS 2013:801, t.ex. genom utvecklingsstöd, konfe-renser, expertnätverk etc.

att Svensk biblioteksförening särskilt beaktar de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt till samråd i de delar där ett samråd stärker dessa gruppers egenmakt och lagstadgade rät-tigheter till sitt språk och sin kultur

att Svensk biblioteksförening inrättar ett stipendium för deltagande i IFLA - Indigenous Matters Section https://www.ifla.org/indigenous-matters för urfolket samerna att söka

att Svensk biblioteksförening särskilt beaktar behovet av stipendier för resor och deltagande i konferenser med inriktning nationella minoriteter och urfolket samerna

att Svensk biblioteksförening söker samarbeten med i första hand de nordiska biblioteks-före-ningarna som delar samma nationella minoriteter, i andra hand även föreningar i EU. Svensk biblioteksförening bör särskilt beakta att Sapmi delats av nationella gränser, men det är mer naturligt att följa Sapmis utbredning vilket gör att ett samnordiskt samarbete inklusive Ryss-land blir ett mer naturligt sätt att arbeta.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut.

Svensk biblioteksförening arbetar aktivt med att främja och stödja bibliotekens arbete med att uppfylla bibliotekslagen. Föreningen beviljar stipendier för resor och deltagande i konferenser, däribland till IFLA. Alla enskilda medlemmar har möjlighet ansöka om dessa. Föreningen tar hänsyn till aktuellt målarbete utifrån bibliotekslagen när stipendier beviljas. Institutionella medlemmar har möjlighet att ansöka om ut-vecklingsstöd. Enskilda medlemmar uppmuntras att starta expertnätverk inom sitt område eller gå med i ett nätverk inom befintlig struktur. Styrelsen menar därför att intentionen i motionens första att-sats redan uppfylls.

Detta blev särskilt tydligt när 2018 års utvecklingsmedel tilldelades Upplands Väsbys bibliotek som stöd för projektet Vi syns och vi finns – Nationella minoriteter på Upplands Väsby bibliotek, med syfte att lyfta Sveriges fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

Motionärerna skriver att många saknar stöd för sitt arbete med nationella minoriteter och urfolket sa-merna i sina lokala styrdokument, vilket i sin tur kan leda till prioriteringsproblem. Man anser att det be-hövs en samordnad kraftansträngning för att öka personalens, ledningens och de folkvaldas förståelse och kompetens i frågan. Styrelsen anser att detta är frågor som ska drivas vid biblioteken genom deras medar-betare, ledningar och kommunpolitiker. Föreningen ska inte agera kompensatoriskt, utan vill istället för-tydliga huvudmännens ansvar i dessa frågor, samt stöd från en eventuell samordnande myndighet i enlig-het med den Nationella biblioteksstrategin.

Motionärerna yrkar att Svensk biblioteksförening särskilt beaktar de nationella minoriteternas och urfol-ket samernas rätt till samråd i de delar där ett samråd stärker dessa gruppers egenmakt och lagstadgade

Sida 38


rättigheter till sitt språk och sin kultur. Styrelsen anser att detta är en större fråga som bör drivas på nat-ionell, och internationell, politisk nivå.

Gällande samarbeten med andra biblioteksföreningar i länder som delar samma nationella minoriteter, är styrelsen positivt inställd och kommer ta frågan vidare till de nordiska samarbetsmötena.


att nedanstående yrkanden anses besvarade:

• att Svensk biblioteksförening av styrelsen och årsmötet får i uppdrag att aktivt främja och stödjabibliotekens arbete med att uppfylla 5.1 § SFS 2013:801, t.ex. genom utvecklingsstöd, konferen-ser, expertnätverk etc.

• att Svensk biblioteksförening särskilt beaktar behovet av stipendier för resor och deltagande i kon-ferenser med inriktning nationella minoriteter och urfolket samerna

att nedanstående yrkanden avslås:

• att Svensk biblioteksförening särskilt beaktar de nationella minoriteternas och urfolket Samernasrätt till samråd i de delar där ett samråd stärker dessa gruppers egenmakt och lagstadgade rättig-heter till sitt språk och sin kultur.

• att Svensk biblioteksförening inrättar ett stipendium för deltagande i IFLA - Indigenous MattersSection https://www.ifla.org/indigenous-matters för urfolket samerna att söka

att bifalla yrkandet:

• att Svensk biblioteksförening söker samarbeten med i första hand de nordiska biblioteksförening-arna som delar samma nationella minoriteter, i andra hand även föreningar i EU. Svensk biblio-teksförening bör särskilt beakta att Sapmi delats av nationella gränser, men det är mer naturligt attfölja Sapmis utbredning vilket gör att ett samnordiskt samarbete inklusive Ryssland blir ett mernaturligt sätt att arbeta.

Lagar: Språklagen (2009:600) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2009:724 ersattes 2019-01-01 med 2018:1367. Från 2019-01-01 införs nya lagparagra-fer bl.a. i skollagen och socialtjänstlagen. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2009:724 förtydligas och förstärks. Det nya förstärkta grundskyddet ligger på samtliga kommuner att ovillkorligen uppfylla, liksom att genomföra strukturerade samråd.

Konventioner: Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, artikel 27 (1966) Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (EU) ratificerades 1999 (SÖ 2000:2) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (EU) ratificerades 2000, (SÖ 2000:3) Barnkonventionen, artikel 17 och 30

Samerna har en egen lagstiftning i Samelagen, Sametinget är både en myndighet och Samernas parlament och intar därmed en särställning i jämförelse med de andra erkända nationella minoriteterna.

Sida 39


Motion angående ansvarsfull hantering av Svensk biblioteks- förenings finansiella kapital

Inskickad av Daniel Forsman, Stockholms stadsbibliotek, Anette Eliasson, Göteborgs stadsbib-liotek, Torbjörn Nilsson, Malmö stadsbibliotek

Motionen

Sammanfattning Svensk biblioteksförening behöver ta ett större ansvar för hur föreningens finansiella tillgångar används. Föreningens verksamhet behöver även vara till större nytta för de institutionella medlemmarna. Vi före-slår därför att Biblioteksbladet ersätts med ett omvärldsbevakande arbete i digitala kanaler, att pengar av-sätts för verksamhetsutveckling vid de institutionella medlemsbiblioteken, samt att ca en miljon kronor årligen sparas in i föreningens verksamhetskostnader.

Bakgrund Svensk biblioteksförening har, tack vare en vältajmad försäljning av BTJ och en ansvarsfull förvaltning av de finansiella tillgångar försäljningen gav, möjlighet att bedriva verksamhet med en nivå och omfatt-ning som har få motsvarigheter hos andra ideella föreningar med motsvarande medlemsantal. I praktiken finansieras föreningens verksamhet med att ett antal miljoner varje år plockas från de finansiella tillgång-arna. Sedan 2013 har det, enligt föreningens årsredovisning 2018, rört sig om ca 18 miljoner kronor per år. Föreningen gör alltså varje år ett kraftigt minusresultat.

Biblioteksföreningen har som målsättning att förvalta de finansiella tillgångarna på ett sätt som gör det möjligt att leva för evigt. Detta bör ske genom både en ansvarsfull placering av de finansiella tillgång-arna, och genom ett ansvarsfullt utnyttjande av dem.

Stockholmsbörsen gick, under perioden 2008-2018, upp med mer än 250%.1 Föreningens samlade kapital har, under denna period, kunnat växa trots det årliga minuset i föreningens verksamhetsresultat. Upp-gången under den senaste tioårsperioden föregicks dock av en finanskris då börsen under ett enskilt år gick ner 40%. Vi vet inte när nästa nedgångsperiod kommer. Vi vet däremot att de senaste tio åren är en av de längsta uppgångsperioderna i historien. Vi vet också att de flesta ekonomiska prognoser tyder på att vi just nu befinner oss i en konjunkturtopp och att en lågkonjunktur är förestående. Vi menar därför att föreningen redan nu bör förbereda sig på en förestående minskning av kapitalet, och att det därmed blir svårare att vara så frikostig med det årliga minusresultatet, och att vi redan idag behöver diskutera priori-teringar. Dessa prioriteringar bör vara en angelägenhet för årsmötet. Biblioteksföreningens samlade till-gångar bör användas på ett sätt som så effektivt som möjligt långsiktigt ger medlemmarna största möjliga nytta.

Under 2017 redovisas intäkter från medlemsavgifter för 2 397 225 kr. Detta utgör 10% av verksamhets-kostnaderna. Att medlemsavgifter utgör en så liten del av finansieringen av föreningens verksamhet har, menar vi, medfört att viktiga frågor kring föreningens medlemsbas står olösta. Under

________________________ 1 254% mätt enligt Nasdaqs breda branschindex OMXSPI från den dag börsen stod som lägst 2008 till den dag börsen låg som högst 2018.

Sida 40


2017 stod de institutionella medlemmarna för 58% av intäkter från medlemsavgifter.2 Vi menar därför att utväxlingen av det samlade finansiella kapitalet i högre grad än idag bör komma de institutionella med-lemmarna till del.

Vi har granskat Biblioteksföreningens årsredovisning och ser en möjlighet att få ut större nytta av före-ningens pengar samtidigt som vi minskar minusresultatet i årsredovisningen och därmed förbereder oss för en kommande börsnedgång. Kostnaden för medlemstidningen Biblioteksbladet uppgår till ca 3 000 000 kr per år.3 Dessa pengar kan användas på ett mer ansvarsfullt sätt.

Förslag Biblioteksbladet ger, menar vi, inte en nytta för föreningen som motsvarar kostnaden. Särskilt gäller detta gentemot de institutionella medlemmarna. Genom en avveckling av Biblioteksbladet sparar föreningen ca 3 000 000 kr årligen.

Biblioteksföreningens ändamål beskrivs i första punkten av föreningens stadgar. Vi ser inte att dessa än-damål motiverar en intern branschtidning i tryckt format. Den ändamålsskrivning som möjligen realiseras genom Biblioteksbladet är att föreningen ska ”stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet.” I ägardirektiven till Biblioteksbladet ser vi att tidningen har i uppdrag att bevaka biblioteksverksamhet och bibliotekspolitik, informera om föreningens åsikter, samt stimulera en god och allsidig debatt kring biblioteksfrågor.4 Detta menar vi uppnås både bättre och billigare genom att arbeta helt i digitala kanaler. Kansliet kan, om så krävs, förstärkas med en heltidstjänst med ansvar för detta. Kostnad för detta bör uppgå till maximalt 1 000 000 kr.

Vidare föreslår vi att 1 000 000 kr årligen används för projektmedel. Dessa medel kan enbart sökas av in-stitutionella medlemmar. Pengarna bör finansiera nytänkande biblioteksverksamhet som inte ryms inom bibliotekens ordinarie budget.

Slutligen kan så ca 1 000 000 kr årligen sparas, vilket ger föreningen en bättre beredskap inför kommande börsnedgångar.

________________________ 2 Vid årsskiftet 2017/18 redovisade föreningen 465 institutionella medlemmar och 2869 enskilda medlemmar. Intäkter från de olika medlemskategorierna redovisas inte i årsredovisionen, men givet att medlemsavgift för en enskild medlem uppgår till 350 kr bör den totala intäkten från enskilda medlemmar utgöra 1 004 150 kr. Resterande 1 393 075 kr kommer alltså från de in-stitutionella medlemmarna.

3 Enligt årsredovisning 2017 utgjorde Biblioteksbladets intäkter 533 900 kr och kostnaden 3 476 305 kr. Intäkterna har i årsre-dovisning 2018 sjunkit till 455 153 kr. Kostnaden redovisas inte tydligt i denna årsredovisning. Vi tvivlar dock på att kostna-derna sjunkit utan gör bedömningen att den totala kostnaden för BBL årligen uppgår till ca 3 mKr.

4 Ägardirektiv finns inte omedelbart tillgängliga för föreningens medlemmar. Vi har därför bett att få tillgång till dessa genom föreningens kansli.

Sida 41


Vi föreslår årsmötet besluta att Biblioteksbladet avvecklas så snart som är möjligt utifrån de avtal som finns med nuvarande

leverantör att Biblioteksföreningens kansli efter avvecklingen av Biblioteksbladet tillskjuts resurser motsva-

rande en årsarbetskraft för omvärldsbevakning och nyhetsförmedling via digitala kanaler att efter avveckling av Biblioteksbladet en miljon kronor årligen avsätts som projektmedel möj-

liga att söka för institutionella medlemmar att den kostnadsbesparing som sker som följd av avveckling av Biblioteksbladet används för att

minska minusresultatet i föreningens verksamhetsresultat

Styrelsens yttrande och förslag till beslut.

Kapitalförvaltning Det är helt korrekt att, som motionärerna skriver, föreningen har möjlighet att bedriva kvalificerad verksamhet trots låga medlemsintäkter. Sedan försäljningen av BTJ har föreningen kunnat bedriva en verksamhet vars kostnader vida överstiger medlemsintäkterna. Ett medlemskap i Svensk biblioteks-förening innebär föru-tom medlemstidningen också tillgång till riktade konferenser, internationellt arbete, omvärldsbevakning, politiskt påverkansarbete, expertnätverk, kompetensutveckling, regionföreningar, utvecklingsstöd och flera olika former av stipendier.

Föreningens kapital är placerat på ett sådant sätt att avkastningsförmågan inte sjunker trots att föreningen varje år säljer av de finansiella tillgångarna. Föreningen tar varje år ut medel som står i proportion till den avkastning portföljen kan generera. Föreningen har tack vare en förvaltningsfilosofi som bygger på index samt beräknat uttag möjlighet att sälja tillgångar utan att tära på kapitalets avkastningsförmåga. Strategin för kapitalets förvaltning är passiv. Med det menas att man inte spekulerar i upp- eller nedgång utan följer med marknaden. Det betyder att när man gör ett uttag gör man det från det tillgångsslag som är övervik-tad mot en normalportfölj. Kapitalet har under åren följt sitt jämförelseindex.

Styrelsen instämmer i motionärernas uppfattning att föreningens finansiella tillgångar ska skötas på ett ansvarsfullt sätt. Styrelsen har stadgeförordnat uppdrag att ansvara för föreningens ekonomiska planering, förvaltning av tillgångar och framtagande av placeringspolicy.

För att fullgöra detta uppdrag tar styrelsen årligen beslut om placeringspolicy. Uppföljning och översyn av placeringspolicyn sker genom ett av styrelsen utsett placeringsråd. Placeringsrådet sammanträder fyra gånger om året.

För stöd och uppföljning kring kapitalets förvaltning anlitar Svensk biblioteksförening F Wachtmeister och Partners (FWP) som tar fram kvartalsvisa rapporter över tillgångarnas utveckling. FWP är också ad-jungerade till placeringsrådets möten.

Som motionärerna nämner är det allt fler tecken som tyder på en kommande lågkonjunktur. Det är då san-nolikt att föreningens möjlighet att ta ut kapital genom avkastning och försäljning av tillgångar inte kan fortgå i samma omfattning som tidigare. Placeringsrådet har arbetat med detta scenario under de senaste åren. FWP har genomfört och redovisat stresstester och placeringsrådet har beredskap för en omalloke-ring av tillgångarna i enlighet med placeringspolicyn.

Sida 42

Svensk biblioteksförening forts.

Styrelsen instämmer med motionärernas uppfattning att det är viktigt med kostnadsanalyser av verksam-heten samt beredskap att minska utgifterna. Styrelsen har också diskuterat vilka kostnader och vilka verk-samheter som snabbast kan minskas tills börsen stabiliserats. Styrelsen vill påpeka att börsnedgångar hi-storiskt sett oftast är tidsmässigt kortare än uppgångarna och att föreningens verksamhetsminskning sna-rare bör vara av tillfällig karaktär än definitiv nedläggning av en stadgeförordnad verksamhet.

Motionärerna nämner också obalansen i de medlemsintäkter som föreningen har kontra utgifter för att be-driva verksamhet. Motionärerna menar att de institutionella medlemmarna år 2017 stod för 58% av medlemsintäkterna och att utväxlingen av det samlade kapitalet därför i högre grad bör tillfalla dessa medlemmar.

Styrelsen menar att föreningens verksamhet styrs av stadgarna som i sin ändamålsparagraf fastslår det ge-mensamma syftet i tolv punkter, där den första paragrafen lyder:

”Svensk biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att: Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard.”

Medlemsavgiftens storlek står alltså inte i korrelation till vad som kan ”finansieras tillbaka” till respektive medlem eller medlemskategori, utan till hur det gemensamma biblioteksväsendet bäst kan främjas. Styrel-sen tar fasta på uppdraget som ändamålsparagrafen stadgar och som anger ett antal områden som är ge-mensamma för samtliga bibliotekstyper.

För att föreningens olika medlemskategorier ska känna att de erbjuds nytta av sitt medlemskap erbjuds en rad olika förmåner till en relativt låg medlemsavgift. Genom den översyn av den interna strukturen som föreningen genomfört de senaste två åren föreslås också en förändring i medlemsavgifterna samt ett ar-bete att se över erbjudandet till de institutionella medlemmarna.

Biblioteksbladet I föreningens stadgar under punkt 4. Organisation fastslås att föreningens verksamhet bedrivs genom bland annat en medlemstidskrift och andra publikationer.

Styrelsen instämmer med motionärerna att kostnaderna för Biblioteksbladet är höga och har det senaste året diskuterat olika alternativ för att fortsatt kunna ge ut en medlemstidskrift och samtidigt på ett an-svarsfullt sätt planera ekonomin.

Idag kommer Biblioteksbladet ut med åtta nummer per år. Under 2018 genomfördes en medlemsunder-sökning som även omfattade tidningen. Medlemsundersökningen besvarades av 1.382 respondenter av totalt 3.185 medlemmar.

52 % av de svarande läser alla nummer av Biblioteksbladet och 32% läser de flesta nummer. Vidare sva-rade 26% att de vanligen läser allt i Biblioteksbladet, medan var tredje, 33 procent, läser mer än hälften av tidningens material. Som svar på frågan huruvida medlemmarna följer tidningen digitalt svarade 74% nej, och 9% ja på att de följer tidningen på webben. Upplagan är 4.100-4.300 nummer per utgivning.

Bilaga 10

Sida 43

Svensk biblioteksförening forts.

Styrelsen menar därför att tidningen är en uppskattad förmån i medlemskapet. Huruvida tidningen ska ges ut digitalt eller på papper är en fråga som diskuteras i styrelsen och som åligger styrelsen att besluta om. Det bör påpekas att digital publicering sannolikt blir lika kostsam som en papperspublikation. Att övergå från det ena publiceringssättet till ett annat kräver eftertanke och noggrant övervägda ställningstaganden.

Den av stadgarna förordade medlemstidskriften bör vara ett medel som gör att föreningen på bästa sätt når målen i ändamålsparagrafen. Styrelsen menar att skrivningen ”stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom bibliotek- och informationsområdet” låter sig bäst göras i en tidning med ansvarigt utgivarskap. Även uppgiften att kritiskt granska görs bäst av en journalistiskt fristående part. Omvärldsbevakning dis-kuteras bäst inom det övergripande ansvaret för kommunikation.

Biblioteken verkar för yttrandefrihet med tryckfrihetsförordningen som grund. Att som Svensk biblioteks-förening kunna erbjuda en fristående granskande tidskrift är en styrka för såväl bibliotekarie-professionen som biblioteksväsendet. Styrelsen har det senaste året diskuterat uppdraget för Biblioteksbladet och även de kostnader som tidningen för med sig. Det är klokt av motionärerna att ifrågasätta om nyttan motsvarar kostnaden för tidningen. En sådan analys låter sig bäst göras genom medlemsundersökningar, läsarunder-sökningar och ett klart och tydligt uppdrag till tidningens producenter.

Sammanfattning

Styrelsen menar att Svensk biblioteksförenings kapital idag förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och att såväl portföljens sammansättning av tillgångsslag som föreningens beredskap på kostnadsjusteringar är fullgod. Styrelsen menar också att föreningens stadgar fastslår att det är biblioteksväsendets gemensamma bästa som ska vara utgångspunkt för arbetet och att det därmed är olyckligt att mäta medlemsnytta utifrån me-del som riktas till särskilda medlemskategorier. Biblioteksbladet uppskattas av flera medlemmar och bör användas strategiskt och med rätt förutsättningar för att tillmötesgå föreningens stadgar.

Styrelsen är genom det grundliga arbete som genomförts med den interna strukturen medveten om att er-bjudandet till de institutionella medlemmarna behöver bli tydligare och att medlemstidskriftens roll kan förtydligas.

Styrelsen föreslår därför årsmötet:

Att det görs en grundlig översyn av medlemstidskriftens kostnader kontra relevans för medlem-marna


Att avslå motionen

Bilaga 10

Sida 44

Bilaga 11 Svensk biblioteksförening

Valberedningens förslag till ersättningar till förtroendevalda Valberedningen föreslår oförändrade arvoden

Ordförande: 15.000 kr/mån 1:e och 2:e vice ordförande: 8.200 kr/mån Ledamot: 1.000 kr för deltagande i helt möte, 500 kr för halvt.

Valberedningen föreslår årsmötet besluta:

att fastställa oförändrade arvoden för 2020.

Valberedningens ledamöter har varit: Annelie Janred, bibliotekschef Biomedicinska biblioteket, Göteborgs universitet, ordförande Anna Swärd Bergström, förste bibliotekarie, avdelningschef Umeå universitetsbibliotek Anette Mjöberg, bibliotekschef, Hässleholms kulturförvaltning Jakob Harnesk, biblioteksdirektör, Karlstad universitetsbibliotek Susanne Hägglund, bibliotekschef, Härnösands bibliotek Lotta Åstrand, enhetschef för regionbibliotek Uppsala

Sida 45


Förslag till Avgifter år 2020 för medlemskap i Svensk biblioteksförening Inom parentes anges nuvarande avgifter.

Enskilda medlemmar och vänföreningar Röster vid årsmötet Antal BBL Rabatt Biblioteksdagarna Årsavgift/kalenderår

1 1 1 350 kr (350)

Studerande, pensionärer och arbetslösa Röster vid årsmötet Antal BBL Rabatt Biblioteksdagarna Årsavgift/kalenderår

1 1 1 175 kr (175)

Organisationer Röster vid årsmötet Antal BBL Rabatt Biblioteksdagarna Årsavgift/kalenderår

1 1 1 700 kr (700)

Institutionella medlemmar Nedanstående förslag till medlemsavgifter för institutionella medlemmar gäller endast om styrelsens proposition om den interna strukturen (se paragraf 10) inte antas av årsmötet.

Antal BBL och Antal anställda Röster vid rabatterade platser vid biblioteket årsmötet på Biblioteksdagarna Årsavgift/kalenderår

-10.00 2 2 1.000 kr (1.000)

10.01-20.00 3 3 3.000 kr (3.000)

20.01-30.00 4 4 5.000 kr (5.000)

30.01-40.00 5 5 10.000 kr (10.000)

40.01-80.00 6 6 20.000 kr (20.000)

80.01- 7 7 30.000 kr (30.000)

Storleken på rabatten på deltagaravgiften på Biblioteksdagarna fastställs av styrelsen.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta

att fastställa ovanstående avgiftsklasser och avgifter för medlemskap i Svensk biblioteksförening.

att notera att styrelsen inom ramen för sin förvaltning äger rätt att besluta om medlemsvärvar-kam-panjer och reducerade medlemsavgifter i samband med det.

Sida 46

Bilaga 13 Svensk biblioteksförening

Fastställande av BUDGET 2020

Svensk biblioteksförening beslutar vid årsmötet i maj om budget för nästkommande verksamhetsår. Med alltför detaljerat budgetförslag redan vid så tidigt datum begränsas styrelsen i sitt budgetarbete och därmed möjlighet att anpassa verksamhet och uppföljning. Budgeten för 2020 presenteras därför som en rambudget med intäkter och utgifter.

Med anledning av förväntade minskade intäkter som en följd av Proposition om föreningsstrukturen samt indexuppräkning av utgifter för bland annat hyra, IT-stöd och internationella avgifter förväntas utgifterna stiga med 500 tkr. Detta kan justeras redan 2021 då föreningens samarbete med Kenya Library Association avslutats.

Föreningens kapital ska användas på ett sådant sätt att det räcker till ”evig” verksamhet. Denna princip är viktig för att trygga föreningens möjligheter att vara en fri och obunden aktör med egen, hållbar och långsiktig finansiering. Givet detta bedömer styrelsen att budgetramen för 2020 kan uppgå till 19 400 tkr.

Budgetförslag 2020, tkr Utfall 2018 Budget 2019 Förslag 2020

Verksamhetens intäkter Summa verksamhetens intäkter 3 919 3 000 2 800

Verksamhetens kostnader Föreningsverksamhet -1 988 -1 750 -1 570Verksamhetsresurser -12 402 -11 950 -12 950Kunskapsutveckling & omvärldsbevakning -6 276 -6 500 -6 480Opinionsbildning -1 799 -1 700 -1 200

Summa verksamhetens kostnader -22 465 -21 900 -22 200

Verksamhetsresultat -18546 -18 900 -19 400


att fastställa föreslagen rambudget för 2020.

Sida 47


Valberedningens förslag till val av styrelse

Beskrivning av processen Valberedningen har träffats fysiskt vid ett tillfälle, utöver det har kontakt skett via zoom, mail och telefon.

Vi har frågat nuvarande styrelseledamöter via en enkät om vilken kompetens som saknas och hur man an-ser att styrelsearbetet skall utföras, på såväl lång som kort sikt. Man önskar ledamöter med föreningsvana, att man som ledamot representerar bibliotekssverige och inte en specifik bibliotekstyp. Att man som sty-relseledamöter är relevanta och trovärdiga.

Vi frågade de ledamöter som sitter på omvalbar plats om de var intresserade att fortsätta, utan att ge några utfästelser. Vi frågade också dem som är mitt i sin mandatperiod om de har andra planer än att fortsätta den.

Valberedningen fick hjälp av kansliet att skicka ut frågan om nomineringar till nya ledamöter och vi fick in ett gott underlag, 19 st. nomineringar från hela biblioteksfältet. Vi gick till beslut och kandidater tillfrå-gades.

Valberedningens enhälliga förslag är:

Ordinarie ledamöter, val på två år Eva-Maria Häusner Nyval Bibliotekschef vid Karolinska Sjukhuset, fr 15/5 2019 Eva-Maria Häusner har arbetat på Kungliga biblioteket sedan 2010 med olika uppdrag, bl.a. med förvärv, ar-bete med OA-resurser och som koordinator. Det senaste uppdraget på KB har varit att arbeta som Projektledare och utredare. (med t.ex. ansvar för utredning om öppen tillgång för vetenskapliga monografier.)

Eva har stor föreningsvana och lätt för att bygga upp nya kontaktnät. Hon är styrelseledamot i Svensk biblio-teksföreningens regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland och är för närvarande ordförande i densamma.

Eva är också aktiv i samordningsgruppen för expertnätverket för verksamhetsutvecklande metoder inom Svensk biblioteksförening. Utöver dessa föreningsmeriter så är Eva aktiv medlem i DIK-förbundet.

Leif Mårtensson Nyval Ledningskoordinator, Kulturförvaltningen i Umeå Leif Mårtensson har mångårig erfarenhet av både finansvärlden och biblioteks- och kulturvärlden.

Leif har arbetat som enhetschef på stadsbiblioteket i Umeå och med Umeås kulturhus Vävens tillblivelse, han har också arbetat med lokaler på strategisk nivå samt stadsutvecklingsarbete. Inom ramen för uppdraget som ledningskoordinator finns i dag bl.a. arbete med nationella minoriteter, lokal- och säkerhetsfrågor men också upphandlingar, avtal, en lokal biblioteksstiftelse och olika biblioteksrelaterade projekt.

Leif har ett långt engagemang i Svensk biblioteksförening där han bl.a. har varit med i föreningens internat-ionella råd samt varit föreningsvald revisor för både riksföreningen och regionföreningen i Västerbotten.

Leif är, sedan 2010, ansvarig för Svensk biblioteksförenings projekt med Kenya Library Association. Han del-tar också i IFLAs sektion för ursprungsfolk.

Sida 48


Anja Dahlstedt Omval. Invald 2015. Omvald 2017 Kultur- och fritidschef, Botkyrka Helena Kettner Rudberg Omval. Invald 2015. Omvald 2017 Chef Marknad, MTM Malin Ögland Omval. Invald 2017 Universitetsadjunkt, Högskolan i Borås

Kvarstår sedan årsmötet 2018 Johanna Hansson, ordförande Invald 2018 Biträdande överbibliotekarie Uppsala universitetsbibliotek

Lisa Petersen Invald 2018 Bibliotekschef Mälardalens högskola

Karin Grönvall Fyllnadsvald 1 år 2017. Omvald 2018 Överbibliotekarie SLU

Lo Claesson Invald 1 år 2015. Omvald 2016 och 2018 Bibliotekschef, Vaggeryd

Jens Thorhauge Invald 2016. Omvald 2018 Egen konsult, Danmark

Pelle Snickars Invald 2016. Omvald 2018 Professor, Umeå universitet

Avgår ur styrelsen vid årsmötet 2019 Cecilia Gärdén Invald 2013. Omvald 2015 och 2017 Konsulent bibliotekens lärande och verksamhetsutveckling Kultur i Väst


att välja styrelse i enlighet med förslaget ovan.


Sida 49


Valberedningens förslag till val av revisorer Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Omval Elin Götling, suppleant Omval

Val av lekmannarevisorer Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Umeå, ordinarie Nyval Kristina Hedberg, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, suppleant Nyval


att välja revisorer i enlighet med förslaget ovan.


Sida 50

Årsmöteshandlingar · bfnar 2012:1. Årsredovisning och koncern redovisning (k3). om inte annat...

Documents