Ärlyckanlivetsmening? - diva portal629556/fulltext01.pdf · 2013. 6. 17. · kapitel1. inledning 1...

45
Uppsala Universitet Kandidatuppsats i Religionsfilosofi Vårterminen 2013 Är lyckan livets mening? En hermeneutisk analys av Johannes Paulus II och Dalai Lamas syn på vad som konstituerar det goda livet Författare: Mikaela Larsson Handledare: Ulf Zackariasson Framläggning: 5 juni

Upload: others

Post on 30-Jan-2021

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • Uppsala Universitet

    Kandidatuppsats i Religionsfilosofi

    Vårterminen 2013

    Är lyckan livets mening?En hermeneutisk analys av Johannes Paulus II och Dalai Lamas

    syn på vad som konstituerar det goda livet

    Författare:Mikaela Larsson

    Handledare:Ulf Zackariasson

    Framläggning: 5 juni

  • Innehåll

    1 Inledning 41.1 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.3 Frågeställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.4 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.5 Material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81.6 Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

    1.6.1 Hofs normativa fråga: Vad är ett fullkomligt människoliv? 101.6.1.1 Enligt Aristoteles dygdetik . . . . . . . . . . . 101.6.1.2 Enligt Kants pliktetik . . . . . . . . . . . . . . 111.6.1.3 Enligt utilitarismen . . . . . . . . . . . . . . . 12

    1.6.2 Hofs brist-fråga: Vad är det mänskliga livets fundamentalabrister? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131.6.2.1 Enligt Aristoteles dygdetik . . . . . . . . . . . 131.6.2.2 Enligt Kants pliktetik . . . . . . . . . . . . . . 141.6.2.3 Enligt utilitarismen . . . . . . . . . . . . . . . 14

    1.6.3 Hofs vägen-till-målet frågan: Var går vägen till förverkli-gande av det fullkomliga livets ideal? . . . . . . . . . . . 151.6.3.1 Enligt Aristoteles dygdetik . . . . . . . . . . . 151.6.3.2 Enligt Kants pliktetik . . . . . . . . . . . . . . 161.6.3.3 Enligt utilitarismen . . . . . . . . . . . . . . . 16

    1.6.4 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171.6.5 Buddhistiska begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171.6.6 Avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191.6.7 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

    2 Bakgrund och tidigare forskning 192.1 Andra kristnas syn på vad som orsakar depression och hur man

    skapar lycka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192.1.1 Perssons bok om attityder till depression i kristna miljöer . 20

    1

  • 2.1.2 Stone om depression och hopp . . . . . . . . . . . . . . . 212.2 Andra buddhisters syn på orsaker till olycka/depression och vägen

    till lycka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232.2.1 Harvey om hur buddhismen ser på vad som orsakar olyc-

    ka/depression och vägen till lycka . . . . . . . . . . . . . 232.2.2 Swarup om Johannes Paulus II syn på buddhismens väg

    till lycka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242.2.3 Andras perspektiv på Johannes Paulus II syn på vad som

    orsakar olycka/depression och vägen till lycka . . . . . . 252.2.3.1 När buddhismen och kristendomen möts för att

    tillsammans tala om lycka . . . . . . . . . . . . 25

    3 Johannes Paulus II syn på vad som orsakar olycka och hur vägen tilllycka ser ut 273.1 Johannes Paulus II syn på vad som är det mänskliga livets funda-

    mentala brister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273.2 Johannes Paulus II syn på vad som är ett fullkomligt människoliv . 293.3 Johannes Paulus II syn på var vägen går till förverkligande av det

    fullkomliga livets ideal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293.4 Analys av Johannes Paulus IIs etiska argumentation med hjälp av

    de etiska teorierna läsaren finner i teoriavsnittet . . . . . . . . . . 32

    4 Dalai Lamas syn på vad som orsakar olycka och hur vägen till lyckaser ut 334.1 Dalai Lamas syn på vad som är det mänskliga livets fundamentala

    brister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334.2 Dalai Lamas syn på vad som är ett fullkomligt människoliv . . . . 344.3 Dalai Lamas syn på vägen till förverkligande av det fullkomliga

    livets ideal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 354.4 Analys av Dalai Lamas etiska argumenationmed hjälp av de etiska

    teorierna läsaren finner i teoriavsnittet . . . . . . . . . . . . . . . 38

    5 Jämförelse och diskussionsavsnitt 395.1 Jämförelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

    2

  • 5.1.1 Likheter och skillnader mellan Johannes Paulus II och Da-lai Lamas tänkande om nedstämdhetens orsaker och vägentill lycka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

    5.2 Diskussionsreflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

    6 Resultat och avslutning 426.1 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426.2 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

    Litteratur 44

    3

  • Kapitel 1. Inledning

    1 Inledning

    1.1 Introduktion

    Denna uppsats ämnar undersöka hur två representanter för två olika religiösa in-riktningar ser på begreppet lycka. Mer specifikt vad som kännetecknar lycka ochhur man uppnår den. Uppsatsen ämnar även undersöka hur lyckans motsats ser ut,eftersom författaren anser detta vara en vital del i sökandet efter lyckan, nämligenanalysen av vad dess motsats är så att individen kan få vägledning i vad den skallundvika i livet för att nå lyckan. Författaren valde att fokusera på kristendomenoch buddhismen. Författarens förutfattade meningar ledde denne att tro att budd-hismen skulle ha ett mer diffust sätt att se på lyckan. Medan den mediala bilden avkristendomen ibland förmedlar en bild av att om du inte tror på Gud så hamnar dui helvetet och att du måste tro på Gud för att på något sätt ha en chans att bli lyck-lig, både i detta livet och i nästa. Detta motsatsförhållande grundat på författarensfördomar gjorde denne ändå nyfiken på om detta stämde och om en jämförelsemellan dessa förmodat motsatta övertygelser eventuellt kunde bidraga till att ska-pa ny kunskap. Tibetansk buddhism valdes för att denna religiösa inriktning har entydlig ledare som behandlat lyckan i flera av hans verk. Den katolska kristendomlikaså, även denna religiösa riktning har ett tydligt överhuvud; påven, som ocksåskrivit om lycka och vägen dit.

    Ämnet lycka intresserar författaren för att det är av många det som anses varameningen med livet. Strävan efter lycka. Om det nu är meningen med livet, hurnår vi dit och kan vi få någon praktisk hjälp av världsreligionerna att nå dit, ochanser ens företrädarna att det är lyckan som är livets främsta mål och i sådana fallvilken sorts lycka, det vill säga vad tänker de att lycka egentligen innebär.

    1.2 Syfte

    Denna uppsats syfte är att undersöka hur kristendomen och buddhismen ser ochhar sett på hur man når det goda livet. Mer specifikt vad som kännetecknar detgoda livet och hur vägen dit ter sig. Speciellt i en värld som innehåller lidande ochorättvisor. Går det att finna lycka i den här världen och hur ser den i sådana fall

    4

  • Kapitel 1. Inledning 1.3. Frågeställning

    ut? Eftersom detta är en alldeles för bred frågeställning för en kandidatuppsats såhar jag valt att fokusera på populariserade skrifter av den tibetanska buddhismensoch den katolska kristendomens främsta företrädare för att få hjälp att besvara minfrågeställning.

    1.3 Frågeställning

    Hur ser den före detta påven Johannes Paulus II och denDalai LamaXIV på lyckani sig, vägen till lyckan och dess motsats och vad finns det för eventuella likheteroch skillnader i deras argumentation?

    1.4 Metod

    Jag kommer utföra ett komparativt litteraturstudium. I motsats till den positivis-tiska synen på texttolkning, där tolkaren tros kunna komma fram till en objektivsanning, ansluter jag mig till en hermeneutisk förståelse av texttolking. Vilket in-nebär att jag anser att det inte finns någon möjlighet till en objektiv tolkning, detvill säga föreställningen om att det skulle finnas en objektivt korrekt tolkning aven text. Med det inte sagt att det finns svagare eller starkare argumentationer förtolkningar av texter. Uppsatsens syfte är att övertyga läsaren om att författarens ar-gumentation finner stöd i för uppsatsen relevanta texter och att läsaren därför kanhålla med om argumentations hållbarhet och transparens även om läsaren själv inteskulle komma fram till samma slutsatser. Författarens intention är snarare att kom-ma med ett perspektiv på denna fråga för att stimulera läsaren till egen reflektionoch eftertanke.

    Vilka vi är påverkar vilket ämne vi som forskare väljer att studera och hur viväljer att studera ämnet.1 Ett sätt att försöka bryta hål på illusionen om författarensobjektivitet är att försöka förstå i vilken kontext texten har producerat men ocksåvem som är textens presumtiva mottagare. Den som tolkar texten kommer meden förförståelse av orden författaren skall analysera. Läsaren kanske inte kommerhålla med om författarens analys, men detta är en av det hermeneutiska hantverkets

    1 Björn Vikström. Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Stu-dentlitteratur, 2005, s. 21.

    5

  • Kapitel 1. Inledning 1.4. Metod

    förutsättningar. Det vill säga insikten om att när läsaren eller författaren tolkar entext så gör denne inte detta förutsättningslöst.

    Det är därför inte författarens mål att sträva efter en objektiv tolkning av texter-na denne läser eftersom författaren inte anser att det finns någon objektiv tolkning.Men däremot strävar författaren i likhet med Grenholms rekommendationer efteratt dennes tolkning skall vara så intersubjektivt prövbar som möjligt.2 Med dettamenar författaren att det är dennes strävan att vare sig läsaren är katolik, buddhisteller tillhör en annan livsåskådning som likväl kan vara religiös som icke-religiösså skall denne kunna följa uppsatsens centrala tankegångar och förhoppningsvisinte anse att författaren (medvetet) misstolkat vad avsändaren försökte säga medsin text. Ett exempel på ett dåligt utförande skulle kunna vara att man skall skrivaom en hinduisk idètradition som man är skeptisk mot. När författaren sedan utförtolkningen så tolkar författaren allt hinduer skrivit i det mest negativa av avseen-den eftersom dennes egna fördomar hindrar personen från att försöka förstå varförhinduen (i detta fall) skrev detta och vad som var avsikten.

    Vikström varnar för att insikten om författares subjektivitet skall leda till upp-givenhet. Istället bör en strävan efter att kommunicera så effektivt som möjligtinfinna sig.3 Till exempel har författaren en grundförståelse av vilka psykologis-ka mekanismer som driver människor, detta kommer göra att denne tolkar derashandlingar/ord på ett visst sätt. Därför vill författaren klarlägga redan nu att den-nes syn på vilka psykologiska mekanismer som får människor att agera på ett visstsätt är övertygelsen om att ingen människa föds ond, utan att våra handlingar ärfärgade av vad vi lärt oss under vår uppväxt. Att vi formas i mötet med andra.4 Detvill säga en konstruktivistisk förståelse för människors handlingar.

    Det är också författarens övertygelse att företrädarna inte vill att någon skalllida eller vara olycklig för lidandets egen skull utan att de faktiskt vill skapa enbättre värld utifrån deras respektive analys av världen. Av denna programförkla-ring så hoppas författaren att läsaren bär med sig i bakhuvudet att när författarenhar läst texterna så har denne därför tolkat de utifrån perspektivet att författaren

    2 Car-Henrik Grenholm. Att förstå religion: metoder för teologisk forskning. Lund: Studentlit-teratur, 2006, s. 89.

    3 Vikström, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, a. a., s. 23.4 Ibid., s. 22.

    6

  • Kapitel 1. Inledning 1.4. Metod

    tror att både Johannes Paulus och Dalai Lama vill att människor skall finna någonform av lyckligt liv. Man skulle med Ricoeurs ord kunna säga att det är författa-rens medkännande tolkande sida som tolkar de positivt. Men Ricoeur framhärdaräven vikten av att vara misstänksam mot texter och ställa sig frågor som varförförfattaren skrivit detta, det vill säga i vilken kontext texten skrivits men ocksåvem den förmodade mottagaren är.5

    För att kunna analysera Johannes Paulus och Dalai Lamas syn på lycka ochdess motsats har författaren tagit avstamp i Aristoteles dygdetik, Kants pliktetikoch utilitarismens syn på lycka och vägen dit. För att hjälpa författaren att ställarätt frågor har denne tagit Hof till hjälp. Hof har i sin problemhistoriska översiktöver gudsuppfattningar och människosyner ett flertal andra frågeställningar mende som författaren anser vara relevanta för att lösa uppsatsen frågeställning är:

    1. Hofs normativa fråga: Vad är ett fullkomligt människoliv?

    2. Hofs brist-fråga: Vad är det mänskliga livets fundamentala brister?

    3. Hofs vägen-till-målet frågan:Var går vägen till förverkligande av detfullkomliga livets ideal?6

    Författaren kommer använda sig av dessa frågor genom att ställa dem till de texterdenne valt ut. Mer konkret kommer författaren att använda de för att analysera devalda texterna. Hofs verk kallar han själv för en “problemhistorisk översikt”. Såvitt författaren förstår så är hans problemformuleringar väldigt lika uppsatsens iatt Hof vill få reda på hur människan kan leva ett lyckligt liv utifrån religionernasföreskrifter, även om Hofs översikt även innehåller icke-religiösa synsätt.7 Förfat-taren håller med Hof i hans invändning mot att behandla teorierna om hur man nårlycka som “museala föremål”.8 Författarens intention är även här att levandegöradessa teorier och så långt som denne kan aktualisera dessa för läsaren. Detta bördock inte bli lika problematiskt för författaren som för Hof eftersomHof behandlar

    5 Vikström, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, a. a., s. 26–27.6 Hans Hof. Gudsuppfattningar och människosyner: en problematisk översikt. Del 1. Uppsala:

    [H. Hof], 1985, s. 10.7 Ibid., s. 3.8 Ibid., s. 3.

    7

  • Kapitel 1. Inledning 1.5. Material

    2500 års idèhistoria medan denna uppsats endast ämnar överblicka två företrädaresom levt/lever under det förra århundradet.

    Författaren kommer även gå igenom tre av de största normativa etiska teori-erna nämligen dygdetik, utilitarismen och pliktetiken och deras syn på vägen tilllycka. Denna genomgång skall hjälpa författaren att analysera de svar denne fårpå “Hofs frågor”. För att på ett tillfredställande sätt kunna besvara Hofs frågorbehöver uppsatsen ha några klassiska svar på frågorna att luta sig på i analysen.

    1.5 Material

    Uppsatsens primärkällor utgörs av litteratur som är auktoriserade av företrädarnasjälva. Crossing the Threshold of Hope9 och An Invitation to Joy10 är de två böc-ker författaren funnit som godkänts av Johannes Paulus II. Lycka! En handbok ikonsten att leva11 och Om livet och döden12 är böckerna författaren valt som ärgodkända av Dalai Lama. Även om An Invitation to Joy är en bearbetad versionav katolska kyrkan så ansåg författaren att den faktorn endast bidrog till att geförfattaren en djupare förståelse och en kontext. Lycka! är skriven för en väster-ländsk publik i första hand och det märks eftersom det är en västerländsk psyko-log som bearbetat materialet.13 Alla uppsatsens primärkällor kan sägas tillhöra denreligionsöverskridande litteraturgenren uppbyggelselitteratur.14 Detta innebär attförfattaren är medveten om att denna litteratur är skriven i syfte att övertyga läsa-ren om den egna religiösa riktningens förträfflighet. Traditionellt har den kristnauppbyggelselitteraturen spelat rollen av att vidareutveckla den redan övertygadeskaran om hur man skall tänka i olika frågor. Men i dagens samhälle där inte kris-tendomen har makten har den också syftet att omvända icke-troende.

    För att skapa en översiktlig bakgrund till de båda inriktningarnas syn på

    9 Johannes Paulus II. Crossing the Threshold of Hope. London: Cape, 1994.10 Johannes Paulus II. An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His

    Holiness John Paul II. New York: Simon & Schuster, 1999.11 Dalai Lama XIV och Howard C. Cutler. Lycka! En handbok i konsten att leva. Malmö: Rich-

    ter, 2001.12 Dalai Lama XIV. Om livet och döden. Stockholm: Svenska Dagbladet, 1996.13 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 18.14 Nationalencyklopedin: Uppbyggelselitteratur. Maj 2013. url: http : / / www . ne . se .

    ezproxy.its.uu.se/uppbyggelselitteratur.

    8

  • Kapitel 1. Inledning 1.5. Material

    varandra har författaren sökt hitta litteratur där de båda inriktningarna skriver omvarandras inriktningar och deras syn på vägen till lycka/olycka. Dessa är A Hindu-Buddhist Rejoinder15 och The Good Heart.16 Av de här tre fann författaren TheGood Heart vara mest användbar eftersom den behandlade båda traditionernassyn på varandra. Eftersom texterna som företrädarna själva valt ut är glorifierandeoch med syfte att övertyga läsaren om den egna inriktningens förträfflighet så harförfattaren även sökt hitta texter som är mer skeptiska mot deras argumentation,detta har tillfredställts genom att verken ovan är mer distanserade och i vissa falläven till och med med en tydlig skepticism.

    Slutligen har författaren valt sekundärkällor som skall hjälpa med analysen avtraditionerna tillsammans med Hofs frågor och de etiska teorierna. Dessa är skriv-na av akademiker, och har därför ett inomvetenskapligt perspektiv. Dessa tillförhjälpmed att dels se hur traditionerna i stort ser på vägen till lycka/olyckamen ävenför att hjälpa författaren att förstå den inomtraditionella begreppsanvändningen.Böcker som hjälpt till med detta är Depression and Hope: New Insights for Pasto-ral Counseling,17 Attityder till depression i kristna miljöer18 ochAn Introduction toBuddhist Ethics.19 Dessa fokuserar dock inte uteslutande på den tibetanska budd-hismen eller den romersk-katolska kristendomen utan behandlar buddhismen ochkristendomen i stort. Detta eftersom författaren inte hittat litteratur som behandlatuppsatsens fokus specifikt.

    Dalai Lama är Tibets andliga och styrande ledare. Han anses vara den fjortondereinkarnationen av barmhärtighetens bodhisattva Chenresi. En bodhisattva är enmunk som nått nirvana,20 men som ändå väljer att födas på nytt för att hjälpa and-ra att nå nirvana. Den fjortonde reinkarnationen hittades 1937.21 Den tibetanska

    15 RamSwarup.Pope John Paul II on Eastern Religions and Yoga: aHindu-Buddhist Rejoinder.New Delhi: Voice of India, 1995.

    16 Dalai Lama XIV. The Good Heart: a Buddhist Perspective on the Teachings of Jesus. Boston,Mass.: Wisdom Publications, 1996.

    17 Howard W. Stone. Depression and Hope: New Insights for Pastoral Counseling. Minneapo-lis: Fortress Press, 1998.

    18 Verner Persson. Attityder till depressioner i kristna miljöer. Göteborg, 1983.19 Peter Harvey. An Introduction to Buddhist Ethics: Foundations, Values and Issues. Cam-

    bridge: Cambridge University Press, 2000.20 upplysning21 Nationalencyklopedin: Dalai Lama. Maj 2013. url: http://www.ne.se.ezproxy.its.

    uu.se/lang/dalai-lama.

    9

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    buddhismen tillhör mahayanatraditionen inom buddhismen.Johannes Paulus II föddes som Karol Wojtyla 1920 i Polen. Innan Wojtyla

    valdes till påve hade det inte funnits någon påve som inte var italienare sedan1522. Han var aktiv i Polens frigörelse mot kommunismen och har av många blivitansedd att vara en ”folklig” påve. Johannes Paulus II var den romersk-katolskakyrkans andliga ledare22 mellan 1978 och 2005, då han avled.23

    1.6 Teori

    I teoriavsnittet ämnar författaren introducera läsaren för ett antal etiska teorier somdenne anser vara relevanta och intressanta att ha som hjälpmedel och bakgrundtill sin analys. Författaren har valt att fokusera på Aristoteles dygdetik, kantianskpliktetik och utilitarismen. Författaren kommer även att förklara grundläggandebuddhistiska begrepp och tankegångar för att underlätta läsarens förståelse av denefterkommande texten.

    1.6.1 Hofs normativa fråga: Vad är ett fullkomligt människo-liv?

    1.6.1.1 Enligt Aristoteles dygdetik

    Hof svarar själv så här på frågan om vad Aristoteles menar är ett fullkomligt liv:

    Människans liv blir fullkomligt, om och endast om det (teleologiskt)inriktas på människans livsmål, som består av en allsidig utvecklingav den intellektuella själen (ett slags intellektuellt självförverkligandealltså) och uppnåendet av detta livsmål ger människan sällhet.24

    Aristoteles menade att alla varelser skall leva efter vad som gör de unika. EnligtAristoteles var människans unicitet förnuftet, därför tänkte han sig att målet förmänniskan är att leva ett själsligt liv i enlighet med förnuftet.25 Enligt Aristoteles

    22 påve23 Nationalencyklopedin: Johannes Paulus II. Maj 2013. url: http://www.ne.se.ezproxy.

    its.uu.se/lang/johannes-paulus-ii.24 Hof, Gudsuppfattningar och människosyner: en problematisk översikt, a. a., s. 49.25 Anthony Kenny. Västerlandets filosofi. Stockholm: Thales, 2009, s. 113.

    10

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    uppnås det fullkomliga livet när den moraliska dygden och visdomen samverkar.Han menade att det ena inte kan existera utan det andra.26 Aristoteles delade uppförnuftet i en teoretisk del och en praktisk del. Det praktiska förnuftet (fronesis)har funktionen att hjälpa oss att avgöra vad som är rätt handling.27 Det teoretiskaförnuftet (theoria) strävar efter att samla vad Aristoteles definierade som objektivkunskap om världen. Fronesis och theoria bildar tillsammans visheten (sofia) somär människans högsta goda.28 Aristoteles menade att allt strävar efter ett mål. Ste-nen strävar efter att vara nära marken, ekollonet strävar efter att bli en ek och såvidare.29 Människans själv är uppdelad i tre delar; den vegetativa, den förnimman-de och förnuftsdelen. De två första har människan gemensamt med djuren medanförnuftsdelen är det som utmärker människan. Därför är det förnuftet som män-niskan bör förverkliga. Den förnimmande delen strävar efter det lustfyllda ochfungerar tillsammans med det praktiska förnuftet som människans motor.30

    För att kunna döma en människa efter dess handlande måste handlandet varafrivilligt och därför uppfylla följande två kriterier; orsaken till handlingen skallåterfinnas hos personen och personen skall vara medveten om dess handlande.31

    Vad vi kan se här är alltså en argumentation som i stort menar att lyckan kanvara objektiv till skillnad mot gängse förståelse av lyckan som en subjektiv ochmental upplevelse. Aristoteles menar i motsats till den gängse förståelsen att manskulle kunna bedöma om enmänniska har uppfyllt kraven för ett fullgott liv utifrån.Den lustfyllda (mentala) lyckan fungerar endast som livsmålets motor.

    1.6.1.2 Enligt Kants pliktetik

    Enligt Kant var ett gott människoliv att ha en god vilja. Denna goda vilja var nogi sig själv.32 Endast handlingar som utförds utav plikt har ett moraliskt värde. Detvill säga handlingar som utförs även fast handlingen är svår.33 Kant menar att sam-

    26 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 119.27 Svend Andersen. Som dig själv: en inledning i etik. Nora: Nya Doxa, 1997, s. 35.28 Ibid., s. 37.29 Ibid., s. 28.30 Ibid., s. 29.31 Ibid., s. 30.32 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 445.33 Ibid., s. 446.

    11

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    tidigt som ett människoliv är ovärderligt i motsats till djuren så är anledningen tilldetta att människans potential är att realisera sig själv som moralisk agent.34 Kantmenade att det etiska livets högsta goda är att förena strävan efter lycka med ettmoraliskt handlande.35

    Till skillnad från Aristoteles så delar inte Kant synen på att realisationen avförnuftet skulle vara det högsta goda, utan menar istället att det högsta goda beståri att kombinera lyckan med ett moraliskt handlande. Så Kant ersätter Aristotelesfokus på strävan efter att utveckla sitt förnuft till att öka lyckan men båda kombi-nerar det med ett moraliskt handlande. I litteraturen finns ingen grund för vad Kantskulle mena när han talar om lycka, men om författaren skulle tillåta sig att läsamellan raderna så skulle denne hävda att Kant syftar på den mentala upplevelsenav välbehag.

    1.6.1.3 Enligt utilitarismen

    Enligt klassisk utilitarism som även brukar benämnas hedonistisk utilitarism så ärmänniskans mål att maximera lyckan/lusten.36 Mill delade in njutningarna i högreoch lägre njutningar. Han menade att det var bättre att vara en intellektuell individoch vara olycklig än att vara dum och tillfredställd med livet.37 Preferentialismenmenar att det är önskeuppfyllelse snarare än välbefinnande som människan bor-de sträva efter.38 Enligt perfektionismen är människans mål att eftersträva vissavärden så som till exempel kunskap, självförverkligande och självständighet. Pre-ferentialisterna menar att önskningarna måste ha ett värde i sig och får inte baravara ett medel för att uppnå något annat.39 Tännsjö invänder emot att man inteskulle kunna mäta lycka. För nog håller väl de flesta med om att det är en lindri-gare olycka att ha det dragigt på kontoret än att sitta i koncentrationsläger.40 G.EMoore menar att det finns tre saker som är goda i sig själva; välbehag, vänskap och

    34 Andersen, Som dig själv: en inledning i etik, a. a., s. 131.35 Ibid., s. 132.36 Torbjörn Tännsjö. Grundbok i normativ etik. Stockholm: Thales, 2003, s. 25.37 Ibid., s. 29.38 Ibid., s. 29.39 Ibid., s. 29.40 Ibid., s. 35.

    12

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    estetisk tillfredställelse. Att öka dessa tre värden är utilitarismens mål.41 Utilita-rister strävar inte heller endast efter att bara tillfredställa den individuella lyckan,utan det som eftersträvas är den sammanlagda lyckan i världen.42

    De olika förgreningarna av utilitarister har syftat till att problematisera begrep-pet lycka, den hedonistiska utilitarismen menar att det är den högre sortens lustsom skall tillfredställas, det vill säga den man får av intellektuell verksamhet ochdå är vi tillbaka på aristotelisk mark. Preferentialisterna individualisera lyckobe-greppet och menar att det är önskeuppfyllelse som borde vara det högsta målet.Perfektionismen flirtar även den med Aristoteles genom att mena att det är vissavärden som skall förverkligas, det vill säga likt Aristoteles tankar om att förverk-liga dygder. Utilitaristerna höjer även blicken från det individuella sökandet efterlycka och menar att det är den högsta möjliga sammanlagda lyckan som är efter-strävansvärd.

    1.6.2 Hofs brist-fråga: Vad är det mänskliga livets fundamen-tala brister?

    1.6.2.1 Enligt Aristoteles dygdetik

    Aristoteles menar att ett människoliv bör levas i enlighet med människans unicitet;förnuftet. Författaren tolkar detta som att ett liv som inte levs i enlighet med des-sa principer inte uppfyller människans hela potential och ses därför som en brist.Aristoteles menar att det i vissa fall inte finns någon rätt mängd eller någon medel-väg. Aristoteles menade till exempel att det inte finns något rätt antal mord. Inteheller någon rätt mängd avund eller trots.43 Aristoteles menade att asketerna an-vändemedelvägen för lite med sinamånga förbud och att utilitarister överanvändersig av medelvägen. Aristoteles menade att det fanns saker som till exempel mordsom man aldrig kan rättfärdiga även om det skulle bidra till positiva konsekven-ser.44 Andersen uttrycker det som att Aristoteles dygder söker undvika tillstånden

    41 James Rachels och Stuart Rachels. Rätt och Fel: introduktion till moralfilosofi. 2. uppl. Lund:Studentlitteratur, 2010, s. 133.

    42 Andersen, Som dig själv: en inledning i etik, a. a., s. 144.43 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 116.44 Ibid., s. 116–117.

    13

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    överdrift eller bristfällighet. Feghet är till exempel en brist på mod. Övermod ären överdrift av modet.45 Han menade även att om man inte tyckte om att utföradygden så var det ingen “riktig” dygd.46

    Här accentueras Aristoteles bild av att denmentala lyckan (lusten) snarare skallfungera som enmotor, det vill säga om inte personen vill utföra handlingen så skalldet inte räknas som en dygd. Författaren tillåter sig här att spekulera i om dettaberor på att Aristoteles ansåg att motiveringen bakom handlingen var viktigare änsjälva handlingen.

    1.6.2.2 Enligt Kants pliktetik

    Kantmenade att man aldrig bör se enmänniska endast som ett medel utan även somett ändamål sig.47 Han menade att man inte bör handla utifrån lust eller böjelserutan utifrån plikt, även om det inte korresponderar med vad som gör en lycklig.Kant gick till och med så långt som att säga att en dygdig handling endast uppstårnär subjektet handlar “rätt” trots sin egen vilja att göra annat.48 Kant menade attman inte bör utföra dygder utifrån en föreställning om att man begår välgörenhetoch därför förvänta sig tacksamhet. Man bör istället handla som att det är ensmoraliska plikt att hjälpa andra och därför inte avkräva tacksamhet.49

    Här framhärdar Kant i den totalamotsatsen till Aristoteles argumentation, näm-ligen att svårigheten och motståndet hos individen att utföra handlingen snarareskulle vara ett kriterium för vad som skall räknas som en dygd.

    1.6.2.3 Enligt utilitarismen

    Bentham var en stark motståndare av den ansats som tidigare präglat det etiskatänkandet; nämligen tanken om att etiken var av naturen given.50 Bentham av-visade även tanken om vedergällning när det gällde straff eftersom han menadeatt det bara ökade ondskan och lidandet i världen. Viktigare att ta i beaktning är

    45 Andersen, Som dig själv: en inledning i etik, a. a., s. 31.46 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 117.47 Ibid., s. 447.48 Andersen, Som dig själv: en inledning i etik, a. a., s. 125.49 Ibid., s. 130.50 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 467.

    14

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    frågan om påföljden kommer att hindra personen från att begå nya brott, och omdetta då leder till att brottslingens välbefinnande och andras välbefinnande ökar.51

    Bentham menade vidare att det inte finns några handlingar som är onda i sig. Alltberor på omständigheterna och om handlingen i slutändan genererade mer lycka ivärlden.52 Människans uppgift är inte att behaga Gud eller följa abstrakta moralis-ka regler. Det handlar inte heller om att förneka sig själv, utan är i grunden en frågaom lycka/olycka.53 En stor brist i det mänskliga livet är fokuset på det förflutna,vi borde istället endast fokusera på den framtida sammanlagda lyckan.54

    1.6.3 Hofs vägen-till-målet frågan: Var går vägen till förverk-ligande av det fullkomliga livets ideal?

    1.6.3.1 Enligt Aristoteles dygdetik

    Enligt Aristoteles uppnås lyckan genom att själen utvecklas i enligt med män-niskans högsta ändamål, vilket är att utöka sin kunskap och handla enligt dennakunskap. Denna kunskap måste även kombineras med ett dygdigt leverne.55 Endygd är enligt Aristoteles ett karaktärsdrag som utgör ett vanemässigt handlan-de. Till skillnad från lasten som också är ett vanemässigt handlande är dygden ettberömvärt handlande.56 Dessa dygder låg enligt Aristoteles mellan två extremer.Mod är till exempel medelvägen mellan dumdristighet och feghet och generositetär medelvägen mellan snålhet och slöseri.57 Aristoteles menar att man måste kun-na motivera varför ett visst handlande är en dygd som till exempel att mod hjälpeross att hantera faror.58 Men Rachels menar att en av bristerna med den radikaladygdetiken är att man inte kan besvara frågan om varför något är en dygd.59 Hofbesvarar själv frågan om hur man når detta ideal enligt Aristoteles:

    51 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 469.52 Ibid., s. 470.53 Rachels och Rachels, Rätt och Fel: introduktion till moralfilosofi, a. a., s. 117.54 Ibid., s. 137.55 Ibid., s. 187.56 Ibid., s. 189–190.57 Ibid., s. 191–192.58 Ibid., s. 196.59 Ibid., s. 202.

    15

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    Intellektet (förnuftet) styr med hjälp av dygden, inlärda själsliga va-nor som gör människan disponerad att handla på ett klokt sätt i valsi-tuationer. Man skall menar Aristoteles, alltid välja den gyllene mittenmellan ytterligheter.60

    1.6.3.2 Enligt Kants pliktetik

    Kant menade att man bör handla efter två sorters moraliska imperativ; de hypote-tiska och de kategoriska. De hypotetiska imperativen visar vägen för rätt handlinggenom att stipulera en handling som leder till en visst värde som personen i frågaeftersträvar. Till exempel, om jag vill bli bra på att åka skidor bör jag åka skidor.De två främsta kategoriska imperativen som Kant formulerar är:

    Handla endast efter den maxim om vilken du kan vilja att den ocksåskall vara allmän lag.61

    De kategoriska imperativen formulerar en lag som alltid ska följas. Kants andraförslag låter som följer:

    Handla så att du brukar människonaturen, i din person likaväl somi varje annan person, alltid också som ändamål och aldrig blott sommedel.62

    Kants invändning mot utilitarismen var att man aldrig kan vara säker på konse-kvenserna av sina handlingar.63 Han menade vidare att de förnämsta plikterna be-stod av kärleksplikterna, som bestod i de plikter som man utför av altruistiskaskäl.64

    1.6.3.3 Enligt utilitarismen

    Bentham menade att vägen till lycka gick genom att individen själv måste avgöravad som är rätt eller fel genom att avgöra vad som generar mest lycka i världen.

    60 Hof, Gudsuppfattningar och människosyner: en problematisk översikt, a. a., s. 49.61 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 446.62 Ibid., s. 447.63 Rachels och Rachels, Rätt och Fel: introduktion till moralfilosofi, a. a., s. 156.64 Andersen, Som dig själv: en inledning i etik, a. a., s. 129.

    16

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    Enligt hans egen etiska modell var det lusten som skulle maximeras och det varpå detta sätt man kunde avgöra om handlingen var etiskt korrekt eller felaktig.65

    Enligt utilitarismen kan en handling som inte skadar någon annan inte vara fel.66

    Mill menar att det enda som är eftersträvansvärt moraliskt sett är lyckan, allt annatär blott medel till detta mål.67 Enligt regelutilitarismen kan man underlätta sinvardag så att man inte behöver beräkna konsekvenserna av ens handlingar i varjefall genom att ha vissa regler som brukar leda till positiva konsekvenser.68

    1.6.4 Sammanfattning

    För att underlätta för läsaren kommer här en kort genomgång av teorierna i storadrag. Aristotelistisk dygdetik handlar i grund och botten om att förverkliga denmänskliga naturen genom att kombinera förnuftet med moralen, kantiansk plikte-tik handlar om att endast handla på ett sätt som även skulle kunna bli allmän lagoch att aldrig använda en människa endast för att uppnå ett mål och utilitarismenhandlar om att maximera lusten för ett så stort antal som möjligt.

    1.6.5 Buddhistiska begrepp

    Här förklaras några av de grundläggande buddhistiska begrepp som kommer an-vändas i uppsatsen.

    Buddhanatur Buddhanaturen är människans grundläggande mentala läggning.Inom mahayanabuddhismen kännetecknas detta av en mental läggning somär helt fri från negativitet.69

    De fyra ädla sanningarna

    1. Allt är lidande

    2. Lidandets ursprung är livstörsten.

    65 Kenny, Västerlandets filosofi, a. a., s. 472.66 Rachels och Rachels, Rätt och Fel: introduktion till moralfilosofi, a. a., s. 121.67 Ibid., s. 131.68 Ibid., s. 142.69 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 59.

    17

  • Kapitel 1. Inledning 1.6. Teori

    3. Det finns ett slut för lidandet: utsläckandet av livstörsten genom upp-lysningen, så att man når nirvana.

    4. Det finns en väg som leder till nirvana, “den ädla åttafaldiga vägen”.70

    Den åttafaldiga vägen

    1. Rätt åskådning, som är motsatsen till fel åskådning, vilken förnekarkarma som drivkraft bakom återfödelserna.

    2. Rätt sinnelag, som är motsatsen till fel sinnelag, vilket behärskas avbegär, illvilja och våldsmentalitet.

    3. Rätt tal, som är motsatsen till fel tal, vilket består av lögn, förtal, okvä-dande och onyttigt prat.

    4. Rätt handlande, som är motsatsen till fel handlande, dvs. dödande,stöld och ett utsvävande liv.

    5. Rätt vandel, som är motsatsen till fel vandel, dvs. bedrägeri, förförelse,spådomskonst och ocker.

    6. Rätt strävan, som är motsatsen till fel strävan, vilket är att leva utanvaksamhet.

    7. Rätt vaksamhet, som har en motsats i brist på vaksamhet. Att utvecklavaksamhet är en speciell insiktsrelaterad meditationsteknik som skallleda fram till insikten om att allt är förgängligt – alltså att även männi-skan är förgänglig. Det är denna insikt som är ett led i befrielsen.

    8. Rätt försjunkande, som är motsatsen till fel försjunkande; rätt försjun-kande innebär att “tömma” medvetandet för att fylla det med insik-ten om alltings obeständighet; det är också en känslorelaterad medi-tationsteknik, som går ut på att genom utveckling av oändlighetskäns-lor (oändlig välvilja, oändligt medlidande, oändlig medglädje) kommafram till en upphöjd känsla av frihet från nödvändigheten att värderaoch döma tillvaron. Denna känsla kallas jämnmod och är tröskeln tillnirvana.71

    70 Nationalencyklopedin: Buddhism. Maj 2013. url: http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/buddhism.

    71 Ibid.

    18

  • Kapitel 2. Bakgrund

    Tong-len En meditationsteknik som betyder att du andas in världens lidande ochandas ut det goda du har i dig, för att lättare kunna hantera och se meningenmed lidande.72

    1.6.6 Avgränsning

    Jag har valt att begränsa min studie till romersk-katolsk kristendom och tibetanskbuddhism för att de vardera har två tydliga andliga ledare vilkas tankar faktiskt kanfå representera de båda inriktningarna, även om jag såklart inser att det finns likamånga olika sorters tibetanska buddhismer/katolska kristendomar som det finnstibetanska buddhister. Precis som Freeman hävdar så kan vi inte längre i vår post-moderna tidsera bortse från att ideologier är så mångfacetterade att vi nästan aldrigkan fånga hela ideologin, utan snarare bara precis det som vi har undersökt.73

    1.6.7 Disposition

    Uppsatsen inleds med en analys av de utvalda texterna med hjälp av Hofs analys-frågor och de normativa etiska teorierna. Sedan utförs det en jämförelse mellanresultaten. För att avslutas med en resultatdel som i huvudsak fungerar samman-fattande och en reflektionsdel kring resultaten som fungerar framåtblickande.

    2 Bakgrund och tidigare forskning

    2.1 Andra kristnas syn på vad som orsakar depression och hurman skapar lycka

    Här följer en översikt över hur andra kristna riktningar kan se på vägen till lyckaoch dess motsats “olyckan” som här får illustreras av texterna om depression. Inteför att olycka endast kännetecknas av det mentala tillståndet depression utan för

    72 Harvey, An Introduction to Buddhist Ethics: Foundations, Values and Issues, a. a., s. 129.73 Dalai Lama XIV, The Good Heart: a Buddhist Perspective on the Teachings of Jesus, a. a.,

    s. 11,23.

    19

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.1. Andra kristnas syn

    att det var den litteratur jag fann på ämnet. Eftersom det fanns en större mängdmaterial som behandlade lycka och inte så många texter som behandlade olycka såfokuserade jag på texter som beskrev vad som kan orsaka olycka för att undersökaom det även fanns svar på hur man skall gå till väga för att sluta vara olycklig. Jagmenar inte att denna översikt är uttömmande utan fungerar snarare som exempelpå hur kristna och buddhister skulle kunna se på olyckan och vägen till lycka.

    2.1.1 Perssons bok om attityder till depression i kristnamiljöer

    LaHaye anser att det som orsakar depression är vrede och självömkan. Man blirinte deprimerad om man lever ett gott andligt liv.74 Han menar vidare att lösning-en är att ändra tankesättet, vilket sker när man väljer Jesus och Gud i sitt liv.75

    Persson håller med om att ett sätt att bota depressionen är genom tron på Jesus.76

    Moltmann menar att en av västerlandets främsta fiender är apatin. Apati i bety-delsen fri från lidelse och passion. Han menar att de gamla grekerna såg det somden främsta av dygder; att ha befriat sig från band till andra och vara sig själv nog.Moltmann menar däremot att detta är ett sjukdomstecken. Vi bör precis som Jesuskänna passionerat inför livet.77 Persson menar att det är viktigt att inte förenklabilden av hur depression uppstår utan att man snarare bör vara öppen för så mångaolika förklaringar och därmed så många olika behandlingsmetoder som möjligt.78

    Persson menar att “religionen” uppmanar till att arbeta hårt och alltid kämpa vida-re, medan det i kristendomen finns lugn och stillhet i Jesus och stora möjlighetertill terapeutiska möjligheter.79 Persson tror att det är viktigt att terapeuten möterpatienter med ett varmt hjärta och han anser att en fast tro på någonting utanför sigsjälv leder till ett lyckligare liv.80

    74 Persson, Attityder till depressioner i kristna miljöer, a. a., s. 9.75 Ibid., s. 10.76 Ibid., s. 30.77 Ibid., s. 31.78 Ibid., s. 32.79 Ibid., s. 34.80 Ibid., s. 36.

    20

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.1. Andra kristnas syn

    2.1.2 Stone om depression och hopp

    Stone menar att det mest troligen är både miljö och arv som orsakar depression.81

    Både samhällets politiska konstitution, genetiskt arv och socialpsykologi finnsmed som förklaringar. Man bör akta sig för att bara välja en som förklaring. I frå-gan om individers välmående bör man heller inte fokusera för mycket på vems feldet är, utan snarare på individens väg ut ur depressionen.82 Ibland kan till och medolika fysiska diagnoser vara orsaken till depression.83 Genom historien har olikakristna beskrivit det psykiska tillståndet depression på olika sätt. Men de verkaralla komma tillbaka till att det är en nedstämdhet som inte verkar ha någon up-penbar förklaring. En munk vid namn Cassian som levde på 400-talet kallade detdepressionsliknande tillståndet för tristitia som direkt översatt betyder nedstämd-het. Han beskrev det som ett tillstånd av nedstämdhet som verkade uppkommautan uppenbar anledning. Ignatius av Loyola använde begreppet desolations (ung.övergiven, öde på svenska). Han beskrev det som ett själsligt mörker som gjordeatt den drabbade sökte sig ifrån Gud och den drabbade tappade all tro på en po-sitiv framtid.84 Martin Luther introducerade begreppet Anfechtungen som ungefärbetyder det som skall bekämpas (to be fought at). Han menar att det var ett till-stånd som skapade synd och lidande och somman alltid bör passa sig för.85 Luthermenade att det var djävulen som lockade oss till detta tillstånd och att botemedletvar att alltid vara beredd att göra motstånd. “Man bör vara mer envis än den mestenvisa bonden”.86 Han fortsätter att framhäva vikten av att aldrig tappa tron påGud och aldrig tappa hoppet om att Gud alltid är med oss och finns där för oss.87

    Stone menar att präster kan ge ett mervärde som inte den vanliga psykiatrinkan ge till deprimerade personer. Detta är hoppet som möjliggörs av Gudstron.88

    Stone menar att det är viktigt att hjälpa deprimerade att hitta tillbaka till hoppet

    81 Stone, Depression and Hope: New Insights for Pastoral Counseling, a. a., s. 7.82 Ibid., s. 9.83 Ibid., s. 10.84 Ibid., s. 24–26.85 Ibid., s. 27.86 Ibid., s. 28.87 Ibid., s. 30.88 Ibid., s. 30–31.

    21

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.1. Andra kristnas syn

    och sin tilltro till framtiden.89 Den deprimerade måste ges tillfälle att se att detgår att se saker ur nya perspektiv.90 Stone framhäver att det är viktigt att tänkapå de individuella skillnaderna när man väljer behandlingsmetod för deprimera-de.91 Stone menar att det är sättet vi väljer att hantera jobbiga situationer på somavgör om vi kommer bli deprimerade eller inte. Därför är det viktigt att ändra pånegativa beteenden och tankemönster.92 Många deprimerade ägnar mycket tid åtatt älta problem och oroa sig inför framtiden, därför kan en effektiv metod vara attbara låta personen oroa sig en viss tid per dag.93 Eftersom deprimerade människortenderar att fokusera för mycket på det negativa och glömma bort allt det positiva,så föreslår han att man ber dem att skriva ner allt positivt som hänt under en dag.94

    Stone föreslår också en metod som är väldigt lik buddhismens meditationer, dengår ut på att den deprimerade skall försöka sluta tänka och fokusera på olika böner.Detta är hans exempel:

    Inhale: The lord is my shepherd;Exhale: I shall want nothing.Inhale: He makes me lie down in green pastures;Exhale: I shall want nothing.Inhale: He leads me beside the waters of peace;Exhale: I shall want nothing.Inhale: He renews life within me;Exhale: I shall want nothing.95

    Men Stone hävdar också att ingen kristen kan bli lycklig utan Guds hjälp.96

    89 Stone, Depression and Hope: New Insights for Pastoral Counseling, a. a., s. 53.90 Ibid., s. 55.91 Ibid., s. 64.92 Ibid., s. 69.93 Ibid., s. 116.94 Ibid., s. 117.95 Ibid., s. 121.96 Ibid., s. 148.

    22

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.2. Andra Buddhisters syn

    2.2 Andra buddhisters syn på orsaker till olycka/depressionoch vägen till lycka

    2.2.1 Harvey om hur buddhismen ser på vad som orsakar olyc-ka/depression och vägen till lycka

    Inom buddhismen finns det texter som menar att man bör försöka ändra på and-ras felaktiga beteenden, till exempel upplysa slaktaren om det lidande som djuretfår utstå.97 Samtidigt menar Harvey att sanningen skall sägas på ett sätt som för-utsägs ha en positiv effekt.98 Harvey menar att mahayanabuddhismens kärna kanuttryckas i följande meditation:

    Thus by the virtue collected through all that I have done, may thepain of every living creature be completely cleared away. May I bethe doctor and the medicine and may I be the nurse for all sick beingsin the world until everyone is healed. May a rain of food and drinkdescend to clear away the pain of thirst and hunger, and during theaeon of famine may I myself change into food and drink. May I bea protector for those without one, and a guide to all travellers on theway; may I be a bridge, a boat and a ship for all those who wish tocross (the water).99

    Buddhister menar att man kan umgås med människor som begår illgärningar ef-tersom buddhisterna vet att detta inte är del av dessa människors sanna natur.100

    Mahayanabuddhister strävar efter att inte behandla fiender och vänner olika ef-tersom människor kan ändra sig. Vännen kanske sviker och fienden kanske be-handlar dig vänligt om du ändrar något i ditt eget beteende. Buddhismen menaratt man bör se på andra människor som en förälder bör se på ett barn, och visa desamma kärlek.101 En bodhisattva viger sitt liv åt att göra gott för andra.102 Samti-

    97 Harvey, An Introduction to Buddhist Ethics: Foundations, Values and Issues, a. a., s. 56–57.98 Ibid., s. 75.99 Ibid., s. 124.100 Ibid., s. 125.101 Ibid., s. 126–127.102 Ibid., s. 131.

    23

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.2. Andra buddhisters syn

    digt lär buddhismen oss att det ibland kan vara rätt att göra etiska fel om man gördet för att en större ondska skall förhindras.103

    2.2.2 Swarup om Johannes Paulus II syn på buddhismens vägtill lycka

    Swarup menar att katolicismens förhållande till andra religioner tidigare varit kan-tad av fördömanden och förföljelser eftersom dessa religioner ansågs vara inspire-rade av djävulen. Men i och med boken Crossing the Threshold104 som är specielltviktig eftersom det är påven själv som står som författare talar påven om andrareligioner på ett mer sympatiskt sätt, speciellt de två andra monoteistiska religi-onerna; judendom och islam.105 Swarup menar att Johannes Paulus II egentligeninte kommer med något nytt i Crossing the threshold. Han upprepar bara att detendast går att nå frälsning genom den katolska kyrkan. Johannes Paulus II me-nar i hans bok att buddhismen precis som kristendomen är en tro som handlar omfrälsning (salvation).

    Swarup skriver att påven beskriver buddhismen som en religion som uppma-nar till att inte bry sig om resten av världen. Johannes Paulus II skriver också attGud hjälper kristna att begå goda gärningar. Detta menar Swarup inte har varitfallet historiskt sett när den katolska kyrkan faktiskt har innehaft reella politiskamaktpositioner. Då har de istället bland annat bränt oppositionella på bål för att dehar trott att det ska rädda deras själar. Swarup menar att om detta är tecken på Gudsgodhet, borde man kanske inte vara så fördömande mot andra religioner. Swarupmenar att Johannes Paulus II misstolkar många av de buddhistiska kärnkonceptenoch behandlar de närmast klichèartat. Swarup tar upp flera exempel, och det förstaav de är lidande.

    I den buddhistiska traditionen betyder lidandet insikten om att de som försökertillfredställa atman (självet, jaget) kommer leva ett liv i lidande. Sanningen är attsträva efter anatman, upplösandet av jaget och insikten om att livet går ut på att

    103 Harvey, An Introduction to Buddhist Ethics: Foundations, Values and Issues, a. a., s. 135.104 Johannes Paulus II, Crossing the Threshold of Hope, a. a.105 Swarup, Pope John Paul II on Eastern Religions and Yoga: a Hindu-Buddhist Rejoinder,

    a. a., s. 1.

    24

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.2. Andra buddhisters syn

    hjälpa andra varelser och inte bara tänka på sig själv.106 Det är en lycka att inseatt allt är lidande eftersom man då också kan inse sanningen om hur man tar sigur lidandet. Genom att man lever ett liv för andra istället för sig själv.107 Nirvanaär närmre konceptet om fullständighet än ingenting. Eftersom man inser att allt ärsammankopplat och att det finns en väg ut ur lidandet.108

    Swarup menar även att Johannes Paulus II har fel när han menar att i motsatstill buddhismens världsförnekelse är kristendomen positiv och uppskattar världenoch förnuftet och vetenskapen. Swarup hävdar att Johannes Paulus II menar attvetenskapen har sina rötter i den grekisk-filosofiska traditionen och den judisk-kristna uppenbarelsen. Katolicismen har vid makten genom århundraden snararemotsatt sig den moderna vetenskapen och stämplat vetenskapsmän som kättare.109

    Swarup skriver också att många sri lankiska buddhister protesterade mot JohannesPaulus II besök i landet på grund av hans intolerans gentemot andra religioner.110

    2.2.3 Andras perspektiv på Johannes Paulus II syn på vad somorsakar olycka/depression och vägen till lycka

    2.2.3.1 När buddhismen och kristendomenmöts för att tillsammans tala omlycka

    Laurence Freeman menar att för att buddhismen och kristendomen verkligen skallkunna förstå varandra behöver det etableras vänskapsband. Utan dessa vänskaps-band finns det inget hopp om att kunna förstå varandra.111 Dalai Lama menar attdet finns många liknelser mellan kristendomen och buddhismen, om man skullevilja skulle man kunna jämföra buddhismens tre juveler med den kristna treenig-heten.112 Freeman menar att det kristna hoppet gör oss hela och föder vår själ. Han

    106 Swarup, Pope John Paul II on Eastern Religions and Yoga: a Hindu-Buddhist Rejoinder,a. a., s. 5–6.107 Ibid., s. 7.108 Ibid., s. 9.109 Ibid., s. 9–10.110 Ibid., s. 10–11.111 Dalai Lama XIV, The Good Heart: a Buddhist Perspective on the Teachings of Jesus, a. a.,

    s. 10–11.112 Ibid., s. 22.

    25

  • Kapitel 2. Bakgrund 2.2. Andra buddhisters syn

    menar att buddhister kan ha svårt att förstå det konceptet.113 Dalai Lama menaratt man inte skall blanda ihop kristendomen och buddhismen utan att alla religiösatraditioner finns till för en anledning, och att vi inte bör inte frukta utan hylla våraolikheter.114 Dalai Lama menar när han kommenterar den bibliska passagen omatt älska sin fiende att buddhismen uppmanar till samma sak. Visa din fiende kär-lek för han har något att lära dig.115 Han menar att kristna nog borde tänka kringtanken om att älska sin fiende som att man gör det för att behaga sin Gud, medanför buddhister är det ett mål i sig som är en del i att nå upplysning.116

    Dalai Lamamenar att den främsta likhetenmellan Buddha och Jesus är att bådamenar att det endast är genom svårigheter, envishet och insikten om att man är redoatt binda sig till ett mål som man kan växa andligt och nå frälsning.117 Dalai Lamamenar att när man skall lösa ett problem bör man alltid börja med att mediteraöver det, vilket betyder att man ska reda ut begreppet man skall meditera över.118

    Dalai Lama menar att man ska följa den religiösa väg som bäst gör en till en godoch varmhjärtad person.119 Han menar att kristendomen och buddhismen båda ärreligiösa vägar som ämnar leda till att människor blir bättre och mer godhjärtadepersoner. När han går in i diskussioner med andra människor brukar han förutsättadetta ochmenar att det är den bästa grunden för en bra relation och ett bra samtal.120

    Dalai Lama påpekar också att man bör vara beredd på att anpassa sitt svarefter vem man pratar med och inte stöta sig med folk i onödan. För att förtydligavad han menar berättar han om en gång när Buddha träffade en person som hadeen stark tro på sitt eget jag, och Buddha visste att det inte skulle leda till någotgott att svara ärligt på hennes fråga om hur han såg på själen så Buddha svaradeinte på frågan.121 Dalai Lama menar att det enligt buddhismen finns olika nivåerav sanning, den ultimata sanningen är den djupare sanningen om anatman och

    113 Dalai Lama XIV, The Good Heart: a Buddhist Perspective on the Teachings of Jesus, a. a.,s. 30.114 Ibid., s. 46.115 Ibid., s. 48.116 Ibid., s. 50.117 Ibid., s. 58.118 Ibid., s. 62.119 Ibid., s. 74.120 Ibid., s. 80.121 Ibid., s. 98.

    26

  • Kapitel 3. Johannes Paulus II

    sanningen om lidandet.122

    I följande text ämnas texterna analyseras med hjälp av Hofs analysfrågor ochde normativa etiska teorierna.

    3 Johannes Paulus II syn på vad som orsakar olyckaoch hur vägen till lycka ser ut

    3.1 Johannes Paulus II syn på vad som är det mänskliga livetsfundamentala brister

    Johannes Paulus II menar att promiskuitet aldrig har gjort varkenmän eller kvinnorlyckliga. Det är viktigt att vi inser att den sanna lyckan ligger i att hitta en partnersom vi kan ge av oss själva till, utan baktankar. Faktorer som försvårar dennaaltruism är egoismen, när kärleken endast ges för att få någonting tillbaka.123 Utankärlek och närhet blir vi olyckliga. Det är endast i intima relationer där vi på riktigtger av oss själva som vi förverkligar oss själva.124 Utan kärlek kan vi inte förstålivet och vårt jag förblir därför oförståeligt för oss själva.125

    Om vi fokuserar för mycket på oss själva leder det till olycka. Detta eftersomvi endast kommer inse att vi är ändliga varelser och att vi som människor lever isynd och att vi aldrig kan uppnå Guds perfektion och frihet från synd. Livet sommänniska är ett liv som syndare.126 Gud har bjudit in alla till ett liv i Guds kärlekoch de som inte väljer denna väg kommer hamna i helvetet.127 Han menar vidareatt känslotillståndet hat leder till olycka.128

    122 Dalai Lama XIV, The Good Heart: a Buddhist Perspective on the Teachings of Jesus, a. a.,s. 100.123 II, An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His Holiness John Paul

    II, a. a., s. 49.124 Ibid., s. 53.125 Ibid., s. 55.126 Ibid., s. 111.127 Ibid., s. 123.128 Ibid., s. 188.

    27

  • Kapitel 3. Johannes Paulus II 3.1. Livets fundamentala brister

    All olycka och ondska i världen härstammar från synden, som fördes in i värl-den via syndafallet och skapade arvsynden. För Gud var den fria viljan värd attmänniskor kan välja att synda. Med Jesus offer på korset så slutade döden att exi-stera. Istället kommer de som väljer att vandra genom livet tillsammans med Gudatt leva för evigt i Guds kungarike. Innan Jesus dog för människornas skull vardöden vad Johannes Paulus II kallar en radikal och slutgiltig ondska.129

    Människor hamnar inte i helvetet på grund av att Gud inte älskar dem eller harvalt bort dem. Människor hamnar i helvetet för att de själva valt bort Gud och him-melriket. Innan syndafallet fanns det varken sjukdom eller död. Johannes Paulusmenar att när människan kan välja att göra ont, så blir värdet av när hon gör gottmycket större. Vetskapen om att Gud gav hans ende son för mänskligheten behö-ver inte endast leda till sorg utan skall även fungera hoppingivande och kan tilloch med tjäna som lyckoproducent.130 Johannes Paulus menar att vi aldrig hellerriktigt kan förstå det stora mysteriet som lidande ändå förblir. Men vi får aldrigförlora vårt hopp i Gud som alltid gör vad som är bäst för mänskligheten.131 Jo-hannes Paulus menar att ibland kan även andras fysiska lidande och handikappgöra så att vi som är friska påminns om vår egen lycka.132

    Paulus använder sig i grunden av en pliktetisk argumentation, det vill säga hanmenar att det finns absoluta plikter som grundar sig i en övertygelse om att dessaplikter har dikterats av den kristna Guden. Paulus menar också att hans argumen-tation är allmängiltig det vill säga att han med Kants ord nog sannolikt skulle viljaatt hans plikter blev allmän lag. Argumentationen för att Paulus skulle följa endygdetisk modell brister på grund av att han just hävdar att hans modell skall bliallmän lag. Aristoteles menade att det är individen själv som väljer vilka dygderman väljer att eftersträva och hur dessa manifesteras i ens eget liv. Samtidigt somAristoteles inte var främmande för att hävda att det fanns vissa värden som ärobjektivt eftersträvansvärda. Utilitaristiska argument faller också på att det finnsabsoluta dåliga och goda handlingar enligt Paulus argumentation, han utgår inteifrån en argumentation om vad som skulle göra flest människor lyckliga, utan i

    129 II, An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His Holiness John PaulII, a. a., s. 190–191.130 Ibid., s. 191.131 Ibid., s. 194.132 Ibid., s. 197.

    28

  • Kapitel 3. Johannes Paulus II 3.2. Det fullkomliga livet

    slutändan att man skall leva ett liv utefter vad som gör Gud mest lycklig. Denpliktetiska argumentationen accentueras även av det faktum att Paulus precis somKant hävdar är att man bör utföra handlingar som dessutom kanske gör en olyck-lig för att ett högre gott skall förverkligas. Till exempel för att tillfredställa PaulusGud. Kant skulle sannolikt förhålla sig skeptisk mot påståendet om att andra män-niskors olycka skulle kunna fungera som lyckoproducenter för andra eftersom deinte har det lika illa. Kant menade att man aldrig skall behandla någon som ettmedel utan alltid som ett ändamål.

    3.2 Johannes Paulus II syn på vad som är ett fullkomligt män-niskoliv

    Johannes Paulus menar att den genuina sortens kärlek som vill ge av sig själv ochtjäna andra kännetecknar lyckan.133 Här finner vi återigen en tydlig koppling tillKants tanke om kärleksplikterna som den högsta formen av plikter.

    3.3 Johannes Paulus II syn på var vägen går till förverkligandeav det fullkomliga livets ideal

    Johannes Paulus II menar att det är djupt mänskligt att vara rädd och orolig, att dettill och med ingår i den mänskliga erfarenheten.134 Han menar att vi inte skall vararädda för vår egen svaghet eftersom människan även i sin svaghet är storslagen.135

    Han hävdar att Gud är den främsta källan till lycka.136 De som på riktigt har förståttdet kristna budskapet kommer med nödvändighet inse att liv är bättre än icke-liv. Idet kristna livet finns ingen plats för längtan efter nirvana eller apati.137 Meningenmed livet är Gud och insikten om att Gud främst av allt är kärlek.138 Han menaratt lyckan ligger i skapelsen och inte bortom till skillnad från hans uppfattning om

    133 II, An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His Holiness John PaulII, a. a., s. 51.134 Johannes Paulus II, Crossing the Threshold of Hope, a. a., s. 6.135 Ibid., s. 12.136 Ibid., s. 20.137 Ibid., s. 21.138 Ibid., s. 26.

    29

  • Kapitel 3. Johannes Paulus II 3.3. Vägen till det goda livet

    vad buddhister menar leder till lycka. Gud har skapat oss och menade att skapelsenvar god, alltså måste vi förlita oss till Gud.139

    Världen i sig själv kan inte göramänniskan lycklig tvärtemot vad upplysningenlärde oss. Människan behöver Gud för att finna äkta lycka i motsats till den världs-liga lyckan.140 Samtidigt menar han att människan inte kan veta vad sann godhetär eftersom ingen förutom Gud besitter denna absoluta egenskap.141 Han menaratt buddhismen och kristendomen skiljer sig åt eftersom kristendomen menar attskapelsen är god, medan buddhismen menar att man skall söka sig bortom skapel-sen eftersom skapelsen slutligen är lidande.142 Han menar att buddhismen menaratt för att bli lyckliga måste människorna sluta bry sig om skapelsen och därmedvända sig från Gud. Johannes Paulus II menar att för att människan skall bli lyck-lig måste hon välja Gud.143 Han menar att världen som var smittad av arvssyndenoch därför var av ondo blev god genom att Jesus dog för oss på korset.144 Kristusär vägen, sanningen och livet.145 Människan måste alltid påminna sig själv om attdet är Guds nåd allena som kommer rädda och döma individen på den slutligadagen. Men det finns också bara en väg till himlen och det är genom den romersk-katolska kyrkan.146 Genom den kristna tron uppnår människan sin fulla potentialsom rationell varelse.147

    Det viktigaste i livet är kärleken till Gud och kärleken till nästan, och intematerialism.148 Vägen till genuin lycka går via den givande kärleken som är densanna kärleken i motsats till den kärlek som är självcentrerad och kräver saker avandra. Han menar att den sexuella kärleken är egoistisk och förförisk medan denromantiska kärleken bara vill gott. Den sanna, finaste sorten kärleken är att till ochmed vara kapabel att älska sina fiender.149 Han menar också att det är viktigt att

    139 Johannes Paulus II, Crossing the Threshold of Hope, a. a., s. 43–44.140 Ibid., s. 55.141 Ibid., s. 71.142 Ibid., s. 85.143 Ibid., s. 86.144 Ibid., s. 88–89.145 Ibid., s. 111.146 Ibid., s. 140.147 Ibid., s. 192.148 II, An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His Holiness John Paul

    II, a. a., s. 29.149 Ibid., s. 48–49.

    30

  • Kapitel 3. Johannes Paulus II 3.3. Vägen till det goda livet

    ta sig ut i naturen ibland för att nå inre balans.150 Att leva i Guds kärlek leder tillden högsta lyckan.151 Att utföra bön är att spendera tid i Guds kärlek.152 När vi bervänder vi uppmärksamheten mot Gud och andra istället för att tänka på oss själva.Detta leder till ett lyckligare liv.153

    Alla människor är syndare och därför är det viktigt att förlåta varandras synderoch inte döma varandra.154 Han menar att vi måste påminna oss själva om att Gudinte lämnar oss när vi syndar utan blir ännu mer uppmärksam på oss och vill hjälpaoss. Han älskade oss så mycket att han lät hans enda son dö för oss.155 Det bästabotemedlet mot synd är förlåtelse. Det för oss närmare Gud.156

    Johannes Paulus menar att många människor går genom livet utan att veta attmeningen med livet är evigt liv och lyckan som generas genom en relation medGud. Istället fokuserar de för mycket på det som kan distrahera oss från Gud, somtill exempel materialism.157 Om man går med Gud går man aldrig ensam och detborde vara nog för människan för att klara sig genom livet.158 Genom Jesus offerpå korset har människan fått evigt liv, efter att arvsynden skapade död och synd.159

    Alla kristna har fått ett kall av Gud, detta innebär att det finns något särskilt somman är menad att göra för att bli lycklig och skapa lycka åt andra i just den per-sonens liv. Alla människor är också kallade till att leva ett liv i Guds kärlek.160

    Han menar även att det inte finns två separata världar med separata etiska regleri motsats till Luther utan menar att alla situationer är möjliga stunder att svara påalla kristnas kall till helighet.161

    Paulus menar att alla människor måste hjälpas åt så att ingen människa behö-ver växa upp i rädsla, fattigdom och nedstämdhet.162 Vi måste ge upp tanken på

    150 II, An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His Holiness John PaulII, a. a., s. 69.151 Ibid., s. 98.152 Ibid., s. 108.153 Ibid., s. 111.154 Ibid., s. 115.155 Ibid., s. 116.156 Ibid., s. 119.157 Ibid., s. 122.158 Ibid., s. 122–123.159 Ibid., s. 123.160 Ibid., s. 141.161 Ibid., s. 145.162 Ibid., s. 161.

    31

  • Kapitel 3. Johannes Paulus II 3.4. Analys

    att vi är enskilda öar som inte behöver varandra. Sanningen är att våra öden ärsammanlänkade med varandra och detta leder till att vi inte kan lämna någon efteross i jakten efter ett bättre liv. Vi måste alla hjälpas åt för att skapa en bättre världför alla.163 “Konsumerism” och materialism behöver inte i sig leda till olycka menman skall inte anta att man blir lyckligare för att man har massa saker. Den rikekan vara lika olycklig som någon som är mycket fattig.164

    Johannes Paulus menar att den högsta sanningen om människan är att hon harrätt till frihet.165 Han menar att endast Gud kan avgöra vad som är gott och ont.Därför är de tio budorden absoluta. Frihet är inte en absolut rättighet utan en gåvaav Gud som skall användas eftertänksamt.166 Han menar att möjligheten till fredmellan folk bara kan börja när det finns frid med Gud i människors hjärtan.167 Manskall alltid påminna sig om att livet bara är början, och om man som kristen leverett gott liv kommer allt lidande vara värt det när man får ta del av himmelriket iefterlivet.168

    3.4 Analys av Johannes Paulus IIs etiska argumentation medhjälp av de etiska teorierna läsaren finner i teoriavsnittet

    Författaren finner pliktetiken mest aktuell. Paulus menar att man skall behandlaandra människor väl för deras egen skull och inte bara utnyttja andra människor förens egen njutning skull. Denna argumentation är snarlik Kants devis om att aldrigbehandla någon endast som ett medel utan som ett mål i sig. Paulusmenar vidare attman blir olycklig omman inte får tillgång till närhet och kärlek. Detta påminner omKants förnämsta plikter; nämligen kärleksplikterna. De högsta plikterna är de somutförs utifrån en altruistisk motivation. Paulus menar att den högsta lyckan uppnåsgenom att man utför handlingar utifrån kärlek och empati inför andra. Detta tolkarjag som att han skulle hålla med Kant om hans tankar om kärleksplikterna. Men

    163 II, An Invitation to Joy: Selections from the Writings and Speeches of His Holiness John PaulII, a. a., s. 172.164 Ibid., s. 175.165 Ibid., s. 175.166 Ibid., s. 181.167 Ibid., s. 183.168 Ibid., s. 193.

    32

  • Kapitel 4. Dalai Lama

    Paulus menar ändå i slutändan att den högsta lyckan bara går att få tillgång till viaGud.

    4 Dalai Lamas syn på vad som orsakar olycka ochhur vägen till lycka ser ut

    4.1 Dalai Lamas syn på vad som är det mänskliga livets funda-mentala brister

    Dalai Lama menar att det finns så många olika faktorer som skapar människorsnedstämdhet att det är svårt att någonsin få reda på hela sanningen. Sen tilläggerhan att det mest fruktfulla sättet att få reda på orsakerna är att meditera och användaandra vägar än de konventionella för att få reda på vad det egentligen är som liggertill grund för nedstämdheten.169 Dalai Lama menar att fenomenet att vilja ha ettsvar på alla problem är ett vanligt förekommande problem i den västerländskakulturen. Och finner man inte svaret så leder detta till en ångestfull situation.170

    Dalai Lama menar att det västerländska tänkandet kan visas genom en metafor omett rum. Du har tappat din nyckel och har bestämt dig för att den finns i rummet dustår i. Du hittar den inte, men fortsätter ändå att leta i rummet. Även fast du inte ensletat utanför rummet.171 Dalai Lama tror att alla människor i grunden är lagda åtvänlighet, lugn och mot att känna medkänsla med alla andra varelser.172 Negativakänslor så som vrede, hat och depression tror inte Dalai Lama är grundläggandeutan sekundära egenskaper som bildas när vår buddhanatur förvrängs.173 Lidandetfinns inbyggt i vår världsliga existens. Han menar även att grunden till allt lidandefinns i “sinnenas tre gift” som är okunnighet, åtrå och hat.174

    169 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 15.170 Ibid., s. 16.171 Ibid., s. 17.172 Ibid., s. 18.173 Ibid., s. 60.174 Ibid., s. 146.

    33

  • Kapitel 4. Dalai Lama 4.2. Det fullkomliga livet

    4.2 Dalai Lamas syn på vad som är ett fullkomligt människoliv

    Lyckan är inte statisk utan tenderar att fungera relativt. Om alla människor i helavärlden var lika fattiga skulle man inte känna sig lika olycklig. Men om ens grannehade dubbelt så hög lön som en själv så skulle man känna sig olycklig för attman anser sig vara orättvist behandlad.175 Dalai Lama menar att lycka är att haen lugn grundstämning, men denna känsla skall inte förväxlas med apati, utangenerar när den är rätt inställd snararemedkänsla och värme.176 Äkta lycka kan inteköpas för pengar. Lama menar att vi visst blir lyckligare om vi har våra basbehovtillgodosedda, det vill säga mat, bostad och liknande som vi faktiskt behöver. Menmänniskor som tenderar att överkonsumera blir ofta inte lyckligare när de fått densenaste bilen istället för den de hade innan. Man bör därför ledas av medelvägen.Fattigdom och nöd skapar olycka men det gör även överkonsumtion.177

    Det är skillnad på lycka och njutning. Lycka är ett själsligt grundtillstånd somalla varelser strävar efter medan njutning är en kortare form av välbehag.178 Äktalycka består i medkänsla, värme och tillit. Att sträva efter att bli en godhjärtad per-son.179 Känslor bör inte kategoriseras som dåliga respektive bra känslor. Riktlinjenbör istället vara vad som gör oss lyckliga.180 Dalai Lama menar att kunskapen somär viktig för att uppnå lycka skall användas till att göra våra hjärtan godare, ochinte för att uppnå någon sorts objektiv intelligens som ibland används för att tryc-ka ner andra.181 Dalai Lama anser att den mänskliga naturen i grunden bygger påvänlighet, lugn och empati, och detta är också i grunden en mahayanabuddhistiskföreställning om människans natur, den så kallade buddhanaturen.182 Medkänslaär en insikt om att man själv önskar sig lycka och befrielse från lidande och attandra varelser har samma strävan och denna insikt leder till en omtanke om andravarelser. Denna sortens medkänsla är ovillkorlig och förändras inte på grund av

    175 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 29.176 Ibid., s. 32.177 Ibid., s. 34–35.178 Ibid., s. 40.179 Ibid., s. 47.180 Ibid., s. 48.181 Ibid., s. 57.182 Ibid., s. 58.

    34

  • Kapitel 4. Dalai Lama 4.3. Vägen till det goda livet

    den andra partens eventuella negativa beteende.183

    Dalai Lama har mycket gemensamt med Aristoteles. Han menar att vi bör levalivet genom att följa den gyllene medelvägen. Man skulle kunna jämföra Dalai La-mas föreställning om det högsta goda det vill säga medkänsla och värme gentemotandra varelser som förverkligande av ett dygdigt leverne.

    4.3 Dalai Lamas syn på vägen till förverkligande av det full-komliga livets ideal

    Dalai Lama menar att för att nå sann lycka måste man ändra sin egen syn på livet.Man kan ha alla materiella bekvämligheter och fysiska förutsättningar för lycka,men utan den rätta mentala hållningen kommer man aldrig nå lyckan.184 För attnå lyckan behöver man förhålla sig lugn gentemot nya situationer.185 Människanhar ett behov av att bemötas med vänlighet och omtanke, även av människor som“endast” utövar sitt yrke till exempel lärare, läkare med flera för att nå lycka.186

    Omman vet att vissa händelser gör en orolig skall man sträva efter att förekommaoch undvika dessa händelser.187 Lyckan uppnås mest effektivt genom att inse attjaget är en illusion, ju mer vi letar efter det desto svårare blir det att finna.188 Mendenna insikt skall inte leda till nihilism, utan man bör även meditera för att nåinsikten om att allt som finns är beroende av allt annat. Denna ömsesidighet är endel av läran om mittens väg.189

    Dalai Lamamenar att man bör möta nya människor som gamla goda vänner föratt undvika rädsla och förtvivlan. Man skall inte heller binda upp all sin lycka på ensak utan ha flera saker som gör en lycklig för att uppnå balans och undvika besvi-kelse.190 Dalai Lamamenar att för att bota ångest bör man meditera analytiskt översin situation.191 Dalai Lama menar även att psykoterapi kan fungera som komple-

    183 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 118.184 Dalai Lama XIV, Om livet och döden, a. a., s. 49.185 Ibid., s. 45.186 Ibid., s. 59.187 Ibid., s. 79.188 Ibid., s. 89.189 Ibid., s. 92.190 Ibid., s. 119–120.191 Ibid., s. 122.

    35

  • Kapitel 4. Dalai Lama 4.3. Vägen till det goda livet

    ment till mittens väg och meditation.192 Om man är deprimerad så hjälper det attmeditera och inse att det inte hjälper situationen att vara deprimerad och/eller för-tvivlad.193 Vägen till lycka är meditation över verklighetens sanna natur.194 DalaiLama menar att för att bli lycklig bör man börja med att analysera vad som gören lycklig och vad som gör en olycklig för att sedan eliminera de beteenden somskapar olycka och främja de beteenden som gör en lycklig.195

    Dalai Lama menar att det inte finns någon mirakelmetod för att uppnå de rät-ta känslorna, utan menar att förändring tar tid och att man behöver många olikametoder för att förändring skall slå rot.196 Dalai Lama menar även att kunskap ärviktigt för att uppnå lycka, för utan kunskapen vet du inte hur du ska nå ett lyckligtliv.197 Dalai Lama menar att medkänslans väg bland annat innebär att man helstska hjälpa andra varelser och om man inte hjälper andra bör man i alla fall inteskada andra varelser.198 Han menar att buddhister och hinduer kan ha lättare atthantera lidande eftersom de kan förklara lidandet med karma. Det vill säga vårtlidande i detta livet kan vara orsakat av dåligt handlande i ett tidigare liv.199 Om vifinner oss i en situation där vi tycker att någon handlar fel mot oss bör vi undersökaom vi kan ändra någonting i vårt eget beteende för att förbättra situationen. Manskall aldrig sluta försöka se situationer ur olika perspektiv och då speciellt and-ras perspektiv.200 Om man har varit med om en tragisk händelse i sitt liv som tillexempel dödsfall menar han att det kan hjälpa om man mediterar över att mångaandra har varit med om samma sak. Över insikten att man aldrig är ensam om sittlidande.201 Om man har en fiende bör man se detta som ett tillfälle att utvecklasina förmågor tålamod och tolerans. Därför bör man vara tacksam mot sin fiende,eftersom den ger en chansen att träna sig i dessa förmågor.202

    Återigen liknar Lamas tankegångar Aristoteles när han talar om att kunskapen

    192 Dalai Lama XIV, Om livet och döden, a. a., s. 125.193 Ibid., s. 127.194 Ibid., s. 133.195 Ibid., s. 23.196 Ibid., s. 48–49.197 Ibid., s. 56–57.198 Ibid., s. 69.199 Ibid., s. 158.200 Ibid., s. 163.201 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 177.202 Ibid., s. 181.

    36

  • Kapitel 4. Dalai Lama 4.3. Vägen till det goda livet

    är nödvändig för att leva ett fullständigt liv eftersom man inte kan fatta dygdigabeslut utan kunskap.

    Dalai Lama har funnit att det hjälper att läsaDe åtta verserna om sinnets övningnär han vill påminna sig om hur man skall förhålla sig till andra. Så här lyder den:

    Må jag varje gång jag umgås med någon betrakta mig som den lägstaav alla och anse den andra överlägsen i djupet av mitt hjärta! När jagser varelser onda till sin natur, nedtryckta av våldsamma synder ochförbannelser, må jag hålla dessa sällsynta varelser för dyrbara som omjag hade funnit en oskattbar rikedom! När andra, på grund av avund-sjuka, behandlar mig illa med onda ord, förtal och dylikt, må jag böjamig under nederlaget och bära fram segern åt andra! När den ende somjag har omfattat med stora förhoppningar sårar mig svårt, må jag sehonom som min högste mästare! Må jag i korthet direkt och indirekterbjuda välgärningar och lycka åt allt levande, må jag i hemlighet tapå mig den skada och det lidande som plågar alla varelser!203

    För att bättre utstå lidande brukar Lama använda sig av en meditation som hetertong-len. Den innebär att man visualiserar att man tar på sig andras lidande. Manger de all sin lycka och sina materiella ägodelar så att de inte behöver lida.204

    Buddhismen har inte bara motmedel mot specifika inställningar som t.ex tålamodoch tolerans mot vrede och hat, utan det finns också ett motmedel mot allt lidandeoch det är insikten om verklighetens natur, att allt är lidande.205

    Cutler menar att det finns västerländska tankar som vilar på Freuds syn påkänslor, vilket innebär att känslorna fylls på för att sedan bli fulla och bli tvungnaatt få utlopp. Men Cutler menar att nya rön snarare menar att Buddhas “lugnetsväg” fungerar bättre då man tror att det snarare handlar om att vi vänjer oss vidbeteenden, vilket då leder till att om vi alltid skall släppa ut vår ilska lär vi oss inteatt hantera ilskan på ett konstruktivt sätt. Till exempel genom att tänka rationelltpå situationen och välja den “lugna” vägen.206

    203 Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok i konsten att leva, a. a., s. 185.204 Ibid., s. 205.205 Ibid., s. 240.206 Ibid., s. 254.

    37

  • Kapitel 4. Dalai Lama 4.4. Analys

    Dalai Lama menar att bodhisattvalöftet207 hjälper honom att påminna sig omvad som är det viktigaste i livet. Löftet innebär att man har uppnått bodhicitta,vilket innebär att man har en sann strävan efter att känna medkänsla och tjäna allaandra levande varelser.

    4.4 Analys av Dalai Lamas etiska argumenation med hjälp avde etiska teorierna läsaren finner i teoriavsnittet

    Dalai Lamas argumentation bygger i hög grad på dygdetiska argument. Han me-nar att några av de fundamentala bristerna består av okunnighet, åtrå och hat. Hanmenar istället att man bör sträva efter medkänsla och empati. Dalai Lama menaratt det är viktigt att leva enligt ”mittens väg” och talar ibland även uttryckligenom medelvägen. Denna mittens väg präglas av lugn och meditation om livets me-ning. Han delar också Aristoteles uppfattning om att det är viktigt att förena detvå dygderna empati och kunskap, eftersom man utan kunskap inte kan veta vadsom utgör rätt etiskt handlande. Detta uppnår man genom meditation, det vill sä-ga fokuserad tankeverksamhet; det som Aristoteles värdesatte högst och som hanmenade definierade människan som art.

    207 Boddhisatva betyder väckande krigare. (Dalai Lama XIV och Cutler, Lycka! En handbok ikonsten att leva, a. a., s. 297)

    38

  • Kapitel 5. Jämförelse och diskussion

    5 Jämförelse och diskussionsavsnitt

    5.1 Jämförelse

    5.1.1 Likheter och skillnader mellan Johannes Paulus II ochDalai Lamas tänkande om nedstämdhetens orsaker ochvägen till lycka

    Både Johannes Paulus II och Dalai Lama fokuserar mycket på den självuppoffran-de kärleken som vägen till sann lycka. Detta skulle man kunna koppla till utilitaris-mens devis om att försöka maximera den sammanlagda andelen lycka på jorden.Men man skulle lika gärna kunna se det som ett maximerande av dygden själv-uppoffring enligt dygdetiken. Men ser man till deras argumentation som helhet såverkar Johannes Paulus grunda sin etiska förståelse i pliktetiken och Dalai Lama idygdetiken.

    Båda hävdar att ett alltför stort fokus på jaget leder till olycka, även om anled-ningarna till detta skiljer sig åt. Johannes Paulus menar att man inte skall fokuseraför mycket på sig själv eftersom det då föreligger risk att man ältar sin egen ändlig-het och sitt eget syndande. Dalai Lama menar istället att man inte skall fokuseraför mycket på sig själv eftersom jaget egentligen är en illusion. Båda menar atthat leder till olycka. Båda skriver också om att vi behöver våra basbehov tillgodo-sedda för att kunna vara lyckliga men att man skall akta sig för överkonsumtion,eftersom saker inte skapar genuin lycka.

    Lahaye och Dalai Lama menar båda att vrede och självömkan leder till olycka.Både Stone och Dalai Lama menar att depression kan ha många olika orsaker ochbör därför behandlas på olika sätt. Både Stone och Dalai Lama pratar också omatt ändra negativa beteenden, eftersom vårt främsta hot mot lycka inte är det somhänder oss, utan hur vi hanterar och tänker på det som händer oss.

    Både Johannes Paulus och Dalai Lama tror att människan i grunden är god.Men de skiljer sig åt i hur de ser på orsakerna. Johannes Paulus menar att syndenoch lidande infördes i världen via syndafallet medan Dalai Lama menar att det ärförvrängningar i buddhanaturen som är orsaken till lidande. Både Johannes Paulus

    39

  • Kapitel 5. Jämförelse och diskussion 5.1. Jämförelse

    och Dalai Lama menar att vi alla egentligen hänger ihop och påverkar varandra.Därför kan vi inte gå genom livet utan att bry oss om varandra.

    Johannes Paulus menar att vi blir olyckliga utan kärlek och närhet. Medan jagtolkar Dalai Lama som att det är vårt tänkande som gör oss olyckliga. Vi skullekunna vara ensamma (i vuxen ålder) och ändå vara lyckliga för att vi tänker rätt.Dalai Lama skulle mena att vi aldrig kan vara ensamma, eftersom jaget är en il-lusion. Egentligen är vi alltid tillsammans med allt annat. Johannes Paulus menarockså att om man inte har valt Gud så kommer man hamna i helvetet när mandör, vilket måste ses som en stor olycka. Även om Johannes Paulus hävdar attdet aldrig är Gud som förskjuter någon, utan att det är individen som själv väljerbort Gud. Johannes Paulus menar också att Jesus död såklart är en sorg för krist-na, men reflektion över Jesu offer kan även skapa lycka i insikten om att han dogför mänskligheten. Johannes Paulus II menar att meningen med livet är Gud ochatt man måste vara med i den romersk-katolska kyrkan för att komma till him-len. Moltmann menar att man som Jesus måste ha en passionerad inställning tilllivet och menar att apati snarare är ett sjukdomstillstånd. Dalai Lama förespråkarvarken apati eller passion utan istället en lugn och godhjärtad inställning.

    Luther menade att tron på Jesus var det bästa botemedlet mot depression. DalaiLama menar att vi inte behöver ha alla svar på allting, däribland orsakerna tillolycka. Han menar att det är ett västerländskt tankesätt att behöva ha alla svaroch veta hur allt hänger ihop. Fast där menar faktiskt Johannes Paulus att vi inteheller behöver ha alla svar utan att det räcker med att tro på att Gud alltid vill gott islutändan. Och att allt lidande kommer vara värt det omman tror på Jesus eftersomdet kommer innebära att man kommer till himlen. Dalai Lama menar att lycka äratt ha en lugn grundstämning och att man är en godhjärtad person. Detta håller nogJohannes Paulus med om även om han inte uttrycker det på exakt samma sätt.

    Dalai Lama menar att man inte skall hänga upp sin lycka på en sak utan hamånga saker som gör en lycklig så att lyckan blir mindre bräcklig. Här tolkar jagJohannes Paulus som att han menar att det viktigaste är tron på Gud, och då görhan vad Dalai Lama kallar att hänga upp sin lycka på en sak. Men Johannes Paulusskulle nog hävda att Gudstron inte är bräcklig. Eller inte bör vara det i alla fall.Han skulle nog hävda att det inte finns någon anledning att sluta tro på Gud.

    Bådas traditioner har sätt att lättare kunna hantera lidande. Kristendomen med

    40

  • Kapitel 5. Jämförelse och diskussion 5.2. Diskussionsreflektion

    löftet om att allt världsligt lidande kommer vara värt det bara du tror på Gud ef-tersom du kommer komma till himlen. Buddhismen menar att en förklaring tilllidande kan vara dåligt handlande i ett tidigare liv (karma). Dalai Lama menar attdet bästa botemedlet mot vrede och hat är tålamod och tolerans och det bästa bo-temedlet mot allt lidande är insikten om verklighetens natur genom de fyra ädlasanningarna.

    En intressant observation är att Dalai Lamas argumentation för hur man skallundvika olycka är mer lik de kristna företrädarna som talar om hur man undvikerolycka än Johannes Paulus argumentation. Men detta kan i och för sig bero påatt både Dalai Lama och de kristna företrädarna i tidigare forskningsavsnittet merkonkret uttalat sig om hur man undviker olycka.

    5.2 Diskussionsreflektion

    Så hur användbara är Dalai Lamas och Johannes Paulus råd om hur man skallbli lycklig? Om man inte är troende så kan Dalai Lamas inställning verka mertillgänglig eftersom han betonar ett annat storts tänkande. Ett liv som går ut påatt bli en godhjärtad person. Johannes Paulus menar i slutändan att det viktigasteför att nå lyckan är att man väljer Gud. Om man dock förutsätter att individen ärreligiös så anser jag att den katolska tron är mer tillgänglig eftersom den hävdar attså länge du tror på Gud så kommer Gud aldrig att lämna dig. Vad du än begår försynd så kan du bli förlåten bara du ber om förlåtelse. För mig verkar det svårare attnå nirvana, som är buddhismens mål, än att komma in i himlen. Även om JohannesPaulus betonar att det är genom Guds nåd allena som han väljer vem som kommerin i himlen. Men då är det fortfarande inte något som individen själv kan påverka.

    41

  • Kapitel 6. Resultat och avslutning

    6 Resultat och avslutning

    6.1 Resultat

    Med hjälp av Hofs frågor och tre etiska inriktningar har den här uppsatsen söktbesvara och problematisera frågorna om vad lycka är och hur vägen dit ser utenligt Johannes Paulus II och Dalai Lama. Både Johannes Paulus och Dalai Lamamenar att ett för stort fokuset på jaget kommer leda till olycka. Johannes Paulusför att han anser att det bara leder till att man ältar sin egen ändlighet och sitt egetsyndande, eftersom att man i det här livet inte kan undvika att synda. Dalai Lamamenar att ett för stort fokus på jaget är negativt eftersom bud