revisionsrapport - lunds kommun€¦ · sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i...

Revisionsrapport

Granskning av modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan

Lunds kommun

Sofie Holmkvist

September 2012

Ändamålsenlig modersmålsundervisning

September 2012 Lunds kommun PwC

Innehållsförteckning

2.1. Bakgrund ........................................................................................................ 2

2.2. Revisionsfråga ................................................................................................ 2

2.3. Kontrollfrågor ................................................................................................. 2

2.4. Avgränsning och metod .................................................................................. 3

2.5. Lagstiftning..................................................................................................... 3

3.1. Organisering av modersmålsundervisningen ................................................ 4

3.2. Rutiner och struktur ....................................................................................... 5

3.2.1. Rutiner för verksamheten .............................................................................................. 5

3.2.2. Struktur och omfattning ................................................................................................ 5

3.2.3. Rutiner gällande eleven ................................................................................................. 6

3.2.4. Ersättning ....................................................................................................................... 7

3.3. Information .................................................................................................... 8

3.4. Erbjudande av modersmålsundervisning ...................................................... 8

3.5. Rapportering ................................................................................................ 10

4.1. Slutsatser ...................................................................................................... 12

4.2. Revisionell bedömning ................................................................................. 14


September 2012 Lunds kommun 1 av 15 PwC

1. Sammanfattning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har PwC granskat

huruvida kommunen har en ändamålsenlig modersmålsundervisning.

Granskningens revisionsfråga har varit ” Säkerställer Barn- och skolnämnderna

Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en

ändamålsenlig modersmålsundervisning? Den sammantagna bedömningen är att

nämnderna säkerställer detta.

Det kan konstateras att Lunds kommun genom modersmålscentrum har en

ändamålsenlig verksamhet. Det finns skriftliga rutiner och riktlinjer för

verksamheten och en välfungerande struktur för arbetet. Det finns även rutiner för

när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Samtliga av de

intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av

modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Vi finner vidare att

kommunen arbetar med information om elevers rätt till modersmålsundervisning

på ett ändamålsenligt vis.

Det kan samtidigt konstateras att det finns brister i likvärdigheten för eleverna vad

gäller omfattningen av modersmålsundervisningen. Enligt skollagen är det rektor

som beslutar om omfattningen av undervisningstiden. Det saknas en gemensam syn

på omfattningen av modersmålsundervisningen och eleverna erhåller olika

omfattning beroende på skoltillhörighet. Även samverkan mellan

modersmålslärarna och övriga lärare bör utvecklas.

Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna

rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att

erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller

minoritetsspråket romani chib ser situationen annorlunda ut. Sedan läsåret 08/09

har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Vi noterar att detta beror

på att modersmålscentrum inte funnit någon lämplig lärare trots annonsering efter

lärare i romani varje termin. Vår bedömning är att kommunen bedriver

kontinuerligt arbete för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Följande har identifierats som fortsatta utvecklingsområden:

* Rektorerna bör sträva efter en gemensam riktlinje för gruppering av eleverna i

modersmålsundervisningen samt omfattningen av undervisningstiden avseende

modersmålsundervisningen med syftet att nå en högre likvärdighet för eleverna.

* Vidareutveckling av samverkan mellan lärarna bör säkerställas. Nämnderna bör

även tillse att rektorerna får en ökad insyn i modersmålsverksamheten.

* Modersmålsundervisning i romani chib måste säkerställas. Även vidareutveckling

av insatser, för att både öka och bibehålla en hög kunskapsnivå om de nationella

minoriteterna hos rektorer och lärare, bör säkerställas.



2. Inledning

2.1. Bakgrund Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att eleverna på

ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin

tvåspråkiga identitet och kompetens. Enligt skollagen ska alla elever som har en

vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmåls-

undervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet,

samt om eleven har grundläggande kunskaper i språket. För minoritetsspråk gäller

dock att undervisning kan ges till elever som inte talar språket hemma varje dag.

Huvudman har stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att nå de

riktlinjer staten satt upp. En huvudman är skyldig att anordna modersmåls-

undervisning om det inom kommunen eller den fristående verksamheten finns

minst fem elever som önskar undervisningen, för nationella minoritetsspråk minst

en elev, och man kan finna en lämplig lärare. Modersmålsundervisning inom

gymnasieskolan är precis som i grundskolan ett eget ämne. Undervisningen i

modersmål syftar till att utveckla färdigheter och kunskaper om modersmålet och

elevens kunskaper om litteratur på modersmålet. Eleven ansöker om att få delta i

modersmålsundervisning.

2.2. Revisionsfråga Granskningen ska svara på följande revisionsfråga:

Säkerställer Barn- och skolnämnderna Lund Öster och Lunds stad samt

Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en ändamålsenlig

modersmålsundervisning?

2.3. Kontrollfrågor Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollfrågor:

På vilket sätt är modersmålsundervisningen organiserad? Hur stor andel av

eleverna har modersmålsundervisning?

Finns ändamålsenliga rutiner och struktur för modersmålsundervisningen?

Informerar kommunen om elevers rätt till modersmålsundervisning?

Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella

minoritetsspråken?

Ställer nämnderna krav på rapportering som rör

modersmålsundervisningen?



2.4. Avgränsning och metod Granskningen avser Barn- och skolnämnd Lund öster, Barn- och skolnämnd Lunds

stad samt Utbildningsnämnden. De förhållanden som presenteras i föreliggande

granskningsrapport är utifrån intervjuer med respektive nämnds förvaltningschef,

chef samt biträdande chef för modersmålscentrum samt rektorer från vardera två

skolor inom respektive nämnd. Kompletterande frågor har även ställts till

ekonomer på utbildningsförvaltningen samt integrationsutvecklaren i Lunds

kommun. För ytterligare kunskapsinhämtning har uppdraget även inneburit studier

av för granskningen relevanta dokument såsom exempelvis kvalitetsredovisningar,

Skolverkets rapport om nationella minoritetsspråk i Lunds kommun, rutiner för

Lunds skolors modersmålsverksamhet.

2.5. Lagstiftning I skollagens1 10 och 15 kapitel regleras modersmålsundervisningen för grund-

respektive gymnasieskolan. Ytterligare föreskrifter finns i skolförordningen2 samt i

gymnasieförordningen3. Här anges bland annat att det är rektor som beslutar om en

elevs modersmålsundervisning.

Enligt skolförordningen får modersmålsundervisningen anordnas

som språkval

som elevens val

inom ramen för skolans val, alternativt

utanför den garanterade undervisningstiden Enligt gymnasieförordningen får modersmålsundervisningen anordnas

som individuellt val

som utökat program, alternativt

som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska

Modersmålsundervisning får i normalfallet inte omfatta mer än ett språk för en

elev. Modersmålsundervisning är undervisning i det språk som elevens

vårdnadshavare har som modersmål. För att en elev ska vara berättigad till

modersmålsundervisning krävs att språket är elevens dagliga umgängesspråk i

hemmet och att eleven har grundläggande kunskaper i det. När det gäller

modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska undervisning erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. En huvudman är

skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever

som ska erbjudas undervisning i språket önskar undervisning och om det finns en

lämplig lärare att tillgå. En huvudman är skyldig att anordna modersmåls-

undervisning i de nationella minoritetsspråken även om antalet elever som önskar

sådan undervisning understiger fem. Enligt 7 § i Språklagen4 är de nationella

minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

1 2010:800

2 2011:185, 5 kap

3 2010:2039, 4 kap

4 2009:600



3. Iakttagelser

3.1. Organisering av modersmålsundervisningen

I Lunds kommun organiseras modersmålsundervisningen genom en egen enhet,

Modersmålscentrum. Organisatoriskt ligger modersmålsverksamheten under

utbildningsförvaltningen. Förutom att arbeta mot gymnasieskola och kommunal

vuxenutbildning inom utbildningsförvaltningen så arbetar Modersmålscentrum

även gentemot förskolor och skolor inom barn- och skolförvaltningarna Lunds stad

och Lund Öster. Modersmålsundervisning erbjuds till såväl kommunala som

fristående förskole- och skolenheter. Sedan 2008 fungerar Modersmålscentrum

som en resultatenhet som säljer tjänster utifrån beställning från skolorna. Skolorna

betalar utförda tjänster med elevpengen. Tidigare var Modersmålscentrum

anslagsfinansierat och tjänsterna var därmed en fri nyttighet för verksamheterna.

Cirka 3 000 elever undervisas i något av de 335 olika språk som erbjuds. Arabiska

och engelska är de språk som flest elever har modersmålsundervisning i. Antal

elever inom grundskolan är drygt 2 400 vilket motsvarar cirka 15,9 % av totala

elevantalet6. På gymnasiet deltar cirka 550 elever i tre olika kurser i ämnet

modersmål. Fördelningen av elever med modersmålsundervisning i de kommunala

gymnasieskolorna såg läsåret 11/12 ut som följer:

Gymnasieskola

Andelen elever med

modersmålsundervisning av

totala elevantalet på skolan

Vipans gymnasium 5 %

Katedralskolan 7,5 %

Polhemskolan 8 %

Spykens gymnasium 5 %

Totalt sett har Modersmålscentrum 78 lärare anställda.

Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av

modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Majoriteten av de

intervjuade menar att det blir en effektivare organisation än om respektive skola

skulle utföra och samordna modersmålsundervisningen. I intervjuerna ger flertalet

uttryck för att den nya ledningen för Modersmålscentrum är utvecklingsinriktade,

prioriterar ett utökat samarbete mellan verksamheterna samt betonar och lyfter

fram vikten av modersmålsundervisningen.

5 Se bilaga 1

6 Kommunbladet 2011, Lunds kommun



3.2. Rutiner och struktur 3.2.1. Rutiner för verksamheten

2008-06-18 antog Utbildningsnämnden rutiner för Lund skolors

modersmålsverksamhet7. Här återfinns bland annat rutiner och riktlinjer för

anmälan, bedömning av berättigande till modersmålsundervisning, registrering av

elever i Procapita, gruppering, beställning, schemaläggning, läromedel,

medarbetarskapet, betyg, statistik samt rutiner för ersättning och debitering.

Ansökan om modersmålsundervisning sker via blankett som tillhandahålls av

Modersmålscentrum. Ansökningsförfarandet kommer enligt uppgift att bli

digitaliserat inom snar framtid. Modersmålslärarna tar fram ett underlag för

bedömning om eleverna är berättigade till modersmålundervisning. Rektor beslutar

om modersmålsundervisning ska erbjudas och i så fall i vilken omfattning.

3.2.2. Struktur och omfattning

Modersmålslärarna är anställda av Modersmålscentrum. Chef och biträdande chef

för Modersmålscentrum arbetar som pedagogiska ledare för modersmålslärarna,

det vill säga gör lektionsbesök, arbetar med pedagogiska planeringar, ansvarar för

kvalitetsuppföljning och lärarnas kompetensutveckling etcetera.

Modersmålscentrum fungerar på samma sätt som en skolenhet med skolledning.

Det som skiljer i uppdraget jämfört med rektorer och förskolechefer är ansvaret för

barnen och eleverna.

Undervisningen för de yngre eleverna sker på den skola där eleven tillhör, medan

undervisningen för de äldre eleverna (årskurs 7-9 samt gymnasiet) kan förläggas på

annan skola. Till följd av detta är undervisningsgrupperna i en del språk små, ibland

endast en elev per skola. Detta medför att arbetssituationen för lärarna ser olika ut.

Samtliga lärare har flera olika arbetsplatser med restid i stor omfattning som följd.

Modersmålsundervisningen är ett frivilligt ämne för eleven. Det räknas som ett eget

ämne där eleven får omdömen och betyg. Kursplanen i grundskolan och läroplanen

i gymnasieskolan gäller för modersmålsundervisningen på samma sätt som för

övriga ämnen. Innehållet i undervisningen bestäms därmed av läraren i den

pedagogiska planeringen utifrån de nationella styrdokumenten. En viktig skillnad

finns vad gäller modersmålsundervisningen i förhållande till övriga ämnen.

Modersmålsundervisningen är det enda ämnet där det saknas en reglerad timplan.

Det finns med andra ord ingen garanterad undervisningstid i ämnet. Respektive

rektor beslutar omfattningen av undervisningen. Av intervjuerna framgår att det är

en stor variation i undervisningstiden i ämnet modersmål för eleverna. Vanligen

beställer rektorerna 40 minuter per vecka. Det finns även elever som får 60 eller 80

minuter modersmålsundervisning per vecka. Det går inte att se något mönster

kopplat till årskurs, utan det är snarare faktorer som gruppstorlekar och

åldersblandade grupper som medför att några elever erhåller mer undervisningstid.

Noteras bör dock att det inte per automatik innebär att alla grupper med fler elever

och en stor åldersspridning i gruppen har mer än 40 minuter per vecka. Inom

7 Dnr UF 25/08



gymnasieskolan erbjuds tre olika 100-poängs kurser i modersmål och ämnet ingår i

ordinarie kursutbud som eleverna väljer bland.

Utöver omfattningen på undervisningen beslutar rektor även om grupperingar av

eleverna. Modersmålscentrum anser att även om det är en spridning av åldrarna

bland eleverna medför samläsning ofta många fördelar. Dock finns det en gräns för

när åldersspridningen på eleverna blir för stor. Här kan enligt uppgift ske en

diskrepans mellan vad Modersmålscentrum anser och vad rektorerna anser.

Utöver arbetsplatsträffar har modersmålslärarna gemensam mötestid en gång i

veckan. Lärarna på modersmålscentrum är organiserade i utvecklingsgrupper,

internationalisering, IT, integration etcetera. Lärarna är även organiserade i olika

språkgrupper. De lärare som är ensamma i ett språk ingår i tvärspråkliga grupper

och i en del fall har de samarbete med lärare i andra kommuner. Det finns en

modersmålslärare som är kontaktperson för respektive skola. Från och med

höstterminen 2012 kommer även samtliga skolor att utse en kontaktperson.

Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare sker enligt uppgift i liten

omfattning. Introduktionsmöte sker på respektive skola vid terminsstart i augusti.

På introduktionsmötena träffas rektor, modersmålslärarna och övriga lärare och

diskuterar praktiskt upplägg inför läsårsstart. Samtliga intervjuade anser att

samverkan mellan lärarna är ett område som behöver utvecklas. Några initiativ om

utökade mötesforum har tagits under våren 2012 som ett led i att stärka samverkan.

3.2.3. Rutiner gällande eleven

När en elev riskerar att inte nå målen i modersmålsundervisningen är rutinen på

grundskolan att modersmålslärarna meddelar elevens mentor. På gymnasiet fyller

modersmålslärarna i en anmälan om utredning för att eleven riskerar att inte uppnå

kunskapskraven. När rektor får vetskap om att en elev riskerar att inte nå målen ska

en pedagogisk utredning göras som grund för beslut om att eventuellt ta fram

åtgärdsprogram för eleven. Inom grundskolan är modersmål ett frivilligt ämne och

det finns krav på ”grundläggande kunskaper i språket” för att få delta. Detta kan

leda till att många elever väljer att hoppa av undervisningen när de blir medvetna

om att de riskerar att inte uppnå kunskapskraven. En annan uppmärksammad

svårighet enligt Modersmålscentrum är i de fall rektorerna resonerar att om eleven

inte når kunskapskraven kanske han eller hon inte har grundläggande kunskaper

och därmed inte har rätt att delta.

Enligt gällande föreskrifter har en elev rätt till studiehandledning på sitt

modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning kan exempelvis ges i ämnet

fysik om eleven är i behov av handledning av ämnet på sitt modersmål.

Studiehandledning är en särskild stödinsats som föregås av ett åtgärdsprogram.

Innehållet i studiehandledningen beslutas av rektor, men tjänsten tillhandahålls av

modersmålscentrum. Handledningen sker i en del fall i samverkan med

ämneslärarna.

Samtliga skolor i Lunds kommun omfattas av gemensamma riktlinjer för

frånvarorapportering. Via Skola24 som är ett webbaserat verktyg markerar lärarna

när- och frånvaron på individnivå. För skriftliga omdömen används UNIKUM i de

fall elevens hemskola använder detta system för rapportering. För



betygsrapportering används samma system (Procapita) som de kommunala

skolorna använder.

3.2.4. Ersättning

Enligt gällande rutiner för Lunds Skolors Modersmålsverksamhet (LSM)8 ska

ersättningsbeloppen per undervisningstimme vara baserade på LSM:s självkostnad

för utlagda undervisningstimmar. Ersättningsbeloppen fastställs per budgetår av

den nämnd som ansvarar för verksamheten. Respektive skolförvaltning erbjuds

lämna synpunkter. Fakturering sker månadsvis utifrån exakt antal utförda timmar.

Modersmålscentrum arbetar för närvarande med att ta fram förslag till förändrade

rutiner, i vilka det bland annat föreslås att debitering ska ske terminsvis istället för

per lektion.

Grundskolan får kompensation för modersmålsundervisningen i elevpengen.

Kommunkontoret räknar årligen fram elevpengen per skola. Denna består av en

grundresurs samt tillägg för föräldrarnas utbildningsnivå och för utländsk

bakgrund. Högre andel elever med utländsk bakgrund respektive högre andel elever

där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå innebär mer i elevpeng. Skillnaden

mellan högst och lägst elevpeng för grundskolor inom Lunds kommun är 14 854 kr

för år 2012. Totalt fördelades 39,9 mnkr i tillägg för utländsk bakgrund under 2011.

Dessa medel skall dock enligt uppgift inte enbart täcka kostnader för

modersmålsundervisning utan även kostnader för svenska som andra språk,

tolkkostnader vid föräldrasamtal etcetera.

När det gäller gymnasieskolorna får utbildningsförvaltningen ett tilläggsanslag för

att täcka kostnader för modersmålsundervisning. Detta anslag är år 2012 cirka 2

mnkr, vilket skall täcka modersmålsundervisning för kommunala såväl som

fristående gymnasieskolor. På de kommunala gymnasieskolorna fördelas medlen

som anslag vid årets början baserat på antal elever i behov av

modersmålsundervisning. Fristående gymnasieskolor får ansöka om medel från

utbildningsförvaltningen för att täcka sina kostnader.

En svårighet är att andelen elever med utländsk bakgrund inte är detsamma som

antalet tvåspråkiga elever. Andel av eleverna med utländsk bakgrund hämtas från

befolkningsregistret baserat på var elever och deras föräldrar är födda. Andel

tvåspråkiga baseras på uppgift till skolan om att det talas fler språk än svenska i

elevens hemmiljö. Andel tvåspråkiga elever har på senare år enligt uppgift ökat mer

än andelen med utländsk bakgrund, vilket leder till en skillnad i skolornas

kostnadskompensation i förhållande till kostnadsutvecklingen.

8 Utbildningsnämnden 2008-06-18,§78



3.3. Information Rektorerna ansvarar för att informera om modersmålsundervisningen till elever

som börjar förskoleklass samt till elever som kommer nya till skolan i övriga

årskurser. Även inom gymnasieskolan ansvarar rektorerna för tillhandahållande av

information.

På Lunds kommuns hemsida finns en länk till Modersmålscentrums hemsida. Här

finns t.ex. information om vad som gäller för de olika skolformerna förskola,

grundskola och gymnasieskola, information om nationella minoritetsspråk,

studiehandledning, publikationer, forskning och rapporter. Under några av

avsnitten finns en ruta innehållande ”Relaterad information” där det finns länkar

till andra sidor med ytterligare information. Hemsidan innehåller även genväg till

Skolverkets hemsida och deras information om modersmålsundervisning.

Modersmålscentrum finns även representerade på sociala medier såsom Facebook.

På hemsidan finns även information om Modersmålsrådet. Detta är ett

informations- och diskussionsforum för elever och föräldrar med syfte att öka

delaktighet och insyn i modersmålscentrums verksamhet. Modersmålsrådet

sammanträffar fyra gånger per år och består av representanter för elever, föräldrar,

personal, modersmålscentrum samt ledamöter från utbildningsnämnden.

Minnesanteckningar från mötena finns att tillgå på hemsidan.

För att informera även via andra kanaler än internet har Modersmålscentrum tagit

fram en informationsfilm samt broschyren ”Den som äger ett språk äger mer än

ord”. Broschyren finns idag förutom på svenska språket även översatt till engelska,

arabiska, finska och romani. Ambitionen är att broschyen ska översättas till

ytterligare språk.

På två av sex granskade skolors hemsidor finns länk till modersmålsverksamheten

direkt på förstasidan. På två av sex granskade skolor finns länk, men den är svårare

att upptäcka. På två av sex granskade skolor går det inte att hitta någon länk.

3.4. Erbjudande av modersmålsundervisning Det enda skälet till när Modersmålscentrum inte kan erbjuda modersmåls-

undervisning är enligt uppgift när lämplig lärare inte finns att tillgå.

Uttrycket lämplig lärare används i skolförordningen om lärare i modersmål. Om en

lärare inte behärskar den varietet av språket som eleven gör anses läraren inte

lämplig. I Lunds kommun har detta varit aktuellt i romani. I en del fall kan det även

handla om en lärare som saknar den utbildningsnivå som Modersmålscentrum

anser nödvändig för att arbeta som lärare. I dagsläget finns inga nationella krav på

lärarkompetensen för modersmålslärarna, utan regleringen i skolförordningen är

att läraren ska vara lämplig. Lunds kommun har satt upp lärarutbildning och

ämnesstudier i språket som mål vid rekrytering. Av intervjun med representanter

för Modersmålscentrum framgår att det generellt sätt är enkelt att hitta

modersmålslärare, men att det är komplicerat i några få språk.



75 barn/elever fick inte modersmålsstöd/modersmålsundervisning läsåret 11/12. 65

av dessa var anmälda i språk där det inte fanns sammanlagt fem anmälningar.

Totalt 10 elever i två olika språk kunde inte erbjudas undervisning på grund av att

Modersmålscentrum inte lyckades rekrytera lämplig lärare i dessa språk.

I Lunds kommun är finska och romani aktuella minoritetsspråk. Läsåret 11/12 har

35 elever fått stöd/undervisats i finska som modersmål, varav 8 i förskolan, 22 i

grundskolan samt 6 på gymnasiet. Under senaste femårsperioden har samtliga

elever som sökt finska som modersmål fått undervisning i språket.

För de elever som ansökt om modersmålsundervisning i romani ser situationen

annorlunda ut.

Sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts.

Enligt uppgift annonserar Modersmålscentrum efter lärare i romani varje termin.

I Lunds kommun finns tre olika romska föreningar. Kommunen samarbetar enligt

uppgift med samtliga. Med en av föreningarna, Lovara, har kommunen haft ett

långvarigt samarbete. Föreningen bedriver stödarbete för romska barn och

ungdomar. Stödarbetet handlar bland annat om vikten av att barn går i skolan,

friskvård och hälsa, datakunskap, hjälp i arbetssökande mm. Skolorna har enligt

uppgift kontakt med föreningen i somliga frågor.

Under hösten 2011 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning med syfte

att undersöka hur kommunerna informerar om rätten till samt fullgör sin

skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella minoritetsspråken enligt skollag

och skolförordning. Vidare granskades tvåspråkig undervisning på de nationella

minoritetsspråken. Lunds kommun utgjorde en av de 34 kommuner som

granskades. Nedan frågeställningar var vägledande i Skolinspektionens analys av

Lunds kommun.

1) Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella

minoritetsspråken enligt de krav som ställs i författningarna?

0

1

2

3

4

5

6

7

Läsår 06/07

Läsår 07/08

Läsår 08/09

Läsår 09/10

Läsår 10/11

Läsår 11/12

Romani

Antal anmälda

Antal i undervisning



Av Skolinspektionens rapport framgår att det bedrivs ett aktivt arbete att utveckla

modersmålsverksamheten i kommunen men att det finns behov av att utveckla ett

systematiskt kvalitetsarbete, med organisatorisk förankring på central såväl som på

förvaltningsnivå. I rapporten påpekades att särskilt undervisning i de nationella

minoritetsspråken borde fokuseras i utvecklingen av ett system för

kvalitetsuppföljning. Då denna granskning genomfördes hade ett arbete påbörjats

för att utveckla instrument för att centralt få igång ett systematiskt kvalitetsarbete

kring modersmålsundervisningen. Rapporten framhöll även att det vid

granskningstillfället saknades tillgång till lärare i romani chib, men att ett

rekryteringsarbete inletts.

Vidare bedömde Skolinspektionen att Lunds kommun bedriver ett arbete för att

motivera elever att delta i modersmålsundervisning i de nationella

minoritetsspråken. Dock påpekades att det finns behov av ytterligare insatser för att

nå ökad kunskap om två- och flerspråkighet, modersmål samt de nationella

minoriteterna och deras rättigheter hos rektorer och lärare.

2) Ges de elever som har behov av det studiehandledning på modersmål i de

nationella minoritetsspråken?

I rapporten framhålls att rutiner finns för att säkerställa att elever som behöver

studiehandledning på modersmålet ges detta. Vid granskningstillfället pågick även

ett arbete för att öka kompetensen kring studiehandledning på modersmål i

kommunen. Detta för att ytterligare trygga att den enskilda eleven ges

studiehandledning på det sätt och i den omfattning som det finns behov av.

Lunds kommun har i sitt svar till Skolinspektionen, daterat den 18/5 2012, beskrivit

att arbetet med att utveckla modersmålsverksamheten har fortsatt och fördjupats. I

svaret exemplifieras arbetet med ett antal satsningar som pågår och är planerade

under 2011-2013. Här nämns bland annat att Skolverkets skrift ”Nationella

minoriteter i förskola och skola” har beställts till samtliga skolledare, att

Modersmålscentrum verkar för en ökad kommunikation kring verksamheten i form

av distribution av olika media, utvecklad kvalitetsdokumentation samt ökade

utbildningsinsatser i flerspråkighet. Av svaret framgår även att en kommun-

gemensam satsning på ett förbättrat kvalitetsarbete pågår.

3.5. Rapportering Nämnderna ställer krav på rapportering gällande modersmålsverksamheten på tre

olika sätt:

1. I samband med månadsrapporter och årsredovisning

2. I sammanställningen av kvalitetsredovisningar

3. Via kontaktpolitiker som deltar på modersmålsrådet

I årsredovisningen för år 2011 nämns exempelvis Modersmålscentrums verksamhet

både under avsnittet Årets händelser samt under Ekonomi i Utbildningsnämndens



redogörelse. Det redovisas även nyckeltal i form av andelen elever som hade rätt att

delta samt som deltagit i undervisningen.

Skolorna gör kvalitetsredovisningar som redovisas årligen för respektive nämnd. I

granskade kvalitetsredovisningar redovisas bland annat hur många elever som haft

modersmålsundervisning samt måluppfyllelsen för dessa elever (redovisas på

motsvarande sätt som för övriga ämnen). Av någon kvalitetsredovisning framgår

även vilka språk det rör sig om. I Barn- och skolförvaltningen Lund Östers

kvalitetsredovisning för år 2011 nämns att en fortsatt dialog med

Modersmålscentrum ska ske i syfte att ytterligare utveckla samarbetet. Här anges

även att en bra planering och en god kommunikation mellan pedagogerna är viktig

för att öka måluppfyllelsen. Även i Barn- och skolförvaltningen Lund Stads

kvalitetsredovisning har utveckling av samverkan med modersmålscentrum varit

med som åtgärd 2010 för att öka måluppfyllelsen. I Utbildningsnämndens

kvalitetsredovisning nämns Modersmålscentrum som en del i ett gemensamt

kvalitetsarbete som ska bedrivas inom nämnden som en åtgärd till följd av

resultatet från läsåret 10/11.

Fram till och med år 2008 tog även Modersmålscentrum fram en egen

kvalitetsredovisning för verksamheten. I samband med ny organisation togs kravet

på kvalitetsredovisning bort eftersom verksamheten inte var en skola och elevernas

hemskola var fria att vända sig till andra aktörer för att tillgodose elevens önskemål

om modersmålsundervisning. Utifrån nya skollagen och ökade krav på

huvudmannens systematiska kvalitetsarbete kommer dock Modersmålscentrum

från och med 2011 att återigen ta fram en egen kvalitetsredovisning.



4. Slutsatser och revisionell bedömning

4.1. Slutsatser Det kan utifrån nya skollagen diskuteras huruvida organiseringen av

modersmålsverksamheten i en egen enhet står i paritet med rektors förtydligade roll

och ansvarsområden. Vi gör dock bedömningen att organiseringen i Lunds

kommun är ändamålsenlig. Vi baserar främst detta på att det fortfarande är rektor

som fattar beslut om modersmålsundervisningen och beställer omfattningen av

den.

På vilket sätt är modersmålsundervisningen organiserad? Hur stor

andel av eleverna har modersmålsundervisning?

I Lunds kommun organiseras modersmålsundervisningen genom en egen enhet,

Modersmålscentrum. Organisatoriskt ligger modersmålsverksamheten under

utbildningsförvaltningen. Sedan 2008 fungerar Modersmålscentrum som en

resultatenhet som säljer tjänster utifrån beställning från skolorna. Cirka 3 000

elever undervisas i något av de 33 olika språk som erbjuds. Arabiska och engelska är

de språk som flest elever har modersmålsundervisning i. Antal elever inom

grundskolan är drygt 2 400 vilket motsvarar cirka 15,9 % av totala elevantalet. På

gymnasiet deltar cirka 550 elever i tre olika kurser i ämnet modersmål.

Finns ändamålsenliga rutiner och struktur för


Vi gör bedömningen att det finns ändamålsenliga rutiner och struktur för

modersmålsundervisningen i Lunds kommun. Skriftliga rutiner och riktlinjer för

verksamheten finns avseende anmälan, bedömning av berättigande till

modersmålsundervisning, registrering av elever i Procapita, gruppering,

beställning, schemaläggning, läromedel, medarbetarskapet, betyg, statistik samt

rutiner för ersättning och debitering. Det finns även rutiner för när en elev riskerar

att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Vi anser vidare att

Modersmålscentrum och rektorerna skapat en tydlighet i strukturen för arbetet.

Vi konstaterar däremot att det finns brister i likvärdigheten för eleverna vad gäller

omfattningen av modersmålsundervisningen. Enligt skollagen är det rektor som

beslutar om omfattningen av undervisningstiden. Det saknas en gemensam syn på

omfattningen av modersmålsundervisningen och eleverna erhåller olika omfattning

beroende på skoltillhörighet.

Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare sker enligt uppgift i liten

omfattning. Vi vill betona vikten av samverkan mellan lärarna. Samtliga intervjuade

anser att detta är ett område som behöver utvecklas. Några initiativ om utökade

mötesforum har tagits under våren 2012 som ett led i att stärka samverkan.

Ytterligare en iakttagelse som gjorts vid intervjuerna är att några av rektorerna



upplever att de inte har insyn i verksamheten i någon större grad. Även denna del

behöver utvecklas.

Informerar kommunen om elevers rätt till modersmålsundervisning?

Vi gör bedömningen att kommunen informerar om elevers rätt till

modersmålsundervisning på ett tillfredsställande sätt. Beskrivning av hur

kommunen går tillväga finns under avsnittet 3.3. Det bör säkerställas att länk till

Modersmålscentrum finns lättillgänglig på samtliga skolors hemsidor.

Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de

nationella minoritetsspråken?

Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna

rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att

erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller

minoritetsspråket romani chib ser situationen annorlunda ut. Sedan läsåret 08/09

har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Vi noterar att detta beror

på att modersmålscentrum inte funnit någon lämplig lärare trots annonsering efter

lärare i romani varje termin. Enligt skollagen är en huvudman skyldig att anordna

modersmålsundervisning i ett språk endast om det finns en lämplig lärare att tillgå.

Modersmålscentrum har enligt uppgift varit i kontakt med Skolverket för tolkning

och resonemang kring lagstiftarens ordval ”lämplig lärare”. I Skolinspektionen

rapport, daterad 2011-12-22 gjordes bedömningen att Lunds kommun bedriver ett

arbete för att motivera elever att delta i modersmålsundervisning i de nationella

minoritetsspråken. Dock påpekades att det finns behov av ytterligare insatser för att

nå ökad kunskap om två- och flerspråkighet, modersmål samt de nationella

minoriteterna och deras rättigheter hos rektorer och lärare. Skolinspektionen

konstaterade även att rekryteringsarbete inletts. I likhet med Skolinspektionens

bedömning bedömer vi att kommunen bedriver ett kontinuerligt arbete för att

kunna fullgöra sina skyldigheter. Däremot krävs ett intensifierat arbete för att

modersmålsundervisningen i romani chib ska fungera.

Ställer nämnderna krav på rapportering som rör


Vi gör bedömningen att nämnderna, i och med att Modersmålscentrum från och

med år 2011 kommer att ta fram egen kvalitetsredovisning, ställer krav på

rapportering i tillräcklig grad. Av Skolinspektionens rapport framgår att det bedrivs

ett aktivt arbete att utveckla modersmålsverksamheten i kommunen men att det

finns behov av att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, med organisatorisk

förankring på central såväl som på förvaltningsnivå. Vi bedömer att detta arbete

pågår och att framtagande av kvalitetsredovisningar är ett led i det systematiska

kvalitetsarbetet.



4.2. Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga har varit ” Säkerställer Barn- och skolnämnderna

Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en

ändamålsenlig modersmålsundervisning?” Den sammantagna bedömningen är att

detta säkerställs.

Det kan konstateras att Lunds kommun genom Modersmålscentrum har en

ändamålsenlig verksamhet. Det finns skriftliga rutiner och riktlinjer för

verksamheten och en välfungerande struktur för arbetet. Det finns även rutiner för

när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Samtliga av de

intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av

modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning.

Modersmålsundervisningen blir med detta upplägg en extern verksamhet i

förhållande till skolan, även om den bedrivs inom skolans lokaler och för skolans

elever. Att organisera modersmålsundervisningen på detta sätt är förståeligt om

man ser till förhållandet att det kan handla om elever från olika skolor i en

undervisningsgrupp. Det är inte många skolor som har elevunderlag att bedriva

verksamheten själva, i meningen att ha fast anställda modersmålslärare på skolan.

För skolans del kan förhållandet att modersmålscentrum ansvarar för att

undervisning anordnas betyda mindre insyn i verksamheten. Emellertid har skolan

det yttersta ansvaret för sina elever.

Vår bedömning är att modersmålsverksamheten är ändamålsenlig. Med anledning

av ovan slutsatser bör ändå följande beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet:

* Rektorerna bör sträva efter en gemensam riktlinje för gruppering av eleverna i

modersmålsundervisningen samt omfattningen av undervisningstiden avseende

modersmålsundervisningen med syftet att nå en högre likvärdighet för eleverna.

* Vidareutveckling av samverkan mellan lärarna bör säkerställas. Nämnderna bör

även tillse att rektorerna får en ökad insyn i modersmålsverksamheten.

* Modersmålsundervisning i romani chib måste säkerställas. Även vidareutveckling

av insatser, för att både öka och bibehålla en hög kunskapsnivå om de nationella

minoriteterna hos rektorer och lärare, bör säkerställas.

2012-09-18

Sofie Holmkvist Lena Salomon

Projektledare Uppdragsledare



Bilaga 1

1. Albanska 2. Amaringa 3. Arabiska 4. Bosniska 5. Danska 6. Dari 7. Engelska 8. Finska 9. Franska 10. Grekiska 11. Isländska 12. Italienska 13. Kantonesiska 14. Kroatiska 15. Kurdiska 16. Lettiska 17. Mandarin 18. Nederländska 19. Pastho 20. Persiska 21. Polska 22. Portugisiska 23. Rumänska 24. Ryska 25. Serbiska 26. Singalesiska 27. Somaliska 28. Sorani 29. Spanska 30. Thai 31. Tigrinja 32. Tyska 33. Ungerska

revisionsrapport - lunds kommun€¦ · sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i...

Documents