revisionen av garantiinstrumentet

ISSN

183

1-09

90

EUROPEISKAREVISIONSRÄT TEN

SV

2011

Särs

kild

rapp

ort n

r 4

REVISIONEN AV gARANTIINSTRUmENTET föR Små Och mEdElSTORA föRETAg

REVISIONEN AV gARANTIINSTRUmENTET föR Små Och mEdElSTORA föRETAg

Särskild rapport nr 4 2011

(i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i EUf-fördraget)

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

Särskild rapport nr 4/2011 – Revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN12, rue Alcide de gasperi1615 luxemburglUXEmBURg

Tfn +352 4398-1fax +352 4398-46410E-post: [email protected]: http://www.eca.europa.eu

Särskild rapport nr 4 2011

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet

via Europa-servern (http://europa.eu).

Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.

luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011

ISBN 978-92-9237-173-9

doi:10.2865/30997

© Europeiska unionen, 2011

Kopiering tillåten med angivande av källan.

Printed in Luxembourg

3


INNEhållSföRTEcKNINg

Punkt

Ordförklaringar

i–Vii Sammanfattning

1–11 inledning

1–6 SmfOchtillgångentillfinanSiering

7–11 huVuddrageni Smeg

12–14 reViSiOnenSinriktningOchOmfattningSamtreViSiOnSmetOd

15–98 granSkningSreSultat

15–27 utfOrmningenaVSmeg

16–19 SmEg ByggER På EN VÄlgRUNdAd ImPlIcIT INTERVENTIONSlOgIK

20–22 KONSEKVENSANAlySEN VAR TIll hjÄlP då INSTRUmENTET UTfORmAdES; dOcK INNEhöll dEN få KONKRETA BEVIS SOm STöddE INSTRUmENTET

23–27 jÄmföRT mEd mAP ÄR målEN mER EXAKTA, mEN dE ÄR fORTfARANdE INTE TydlIgA Och dET SAKNAS SPEcIfIKA mål

28–45 OrganiSatiOnenaVSmeg:SförValtning:dendagligaförValtningenhardelegeratStilleif

31–33 PlANERINgEN AV SmEg SKEddE föR SENT

34–37 föR AT T BEhållA KONTINUITETEN I STödET INföRdES EN BESTÄmmElSE Om RETROAKTIV VERKAN

38–45 EN lÄmPlIg RAm föR föRVAlTNINgEN AV SmEg hAR UPPRÄT TATS

46–55 ValetaVfinanSiellaintermediärer

47–50 RAmEN föR VAlET ÄR VÄl UTfORmAd

51–53 UNdERlAgET TIll AVTAlSPARAmETRARNA ÄR OTIllRÄcKlIgT

54–55 dE POlITISKA målEN ÄR INTE UTföRlIgT dEfINIERAdE I gARANTIAVTAlEN

4

Särskild rapport nr 4/2011 – Revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag Särskild rapport nr 4/2011 – Revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag

56–72 öVerVakningOchraPPOrteringaVreSultat

59–68 RESUlTATINdIKATORER hAR fASTSTÄllTS, mEN dE BöR VARA STABIlARE Och BÄT TRE AVVÄgdA

69–72 RAPPORTERINgSKRAVEN ÄR TydlIgA Och RImlIgA Och BARA NågRA fINANSIEllA INTERmEdIÄRER SER dEm SOm EN BöRdA

73–98 VadSOmuPPnåttSgenOmSmeg

74–87 OUTPUT fRåN SmEg

88–98 EUROPEISKT mERVÄRdE

99–104 SlutSatSerOchrekOmmendatiOner

Bilagai – öVerSiktöVerciP:SStrukturnertillgarantiinStrumentetförSmåOchmedelStOraföretag

Bilagaii – kOmmiSSiOnenSOcheif:SöVerVakning

Bilagaiii – definanSiellaintermediärernaSraPPOrteringtilleif

kOmmiSSiOnenSSVar


5


additionalitet: Avsikten med EU:s garantiinstrument för små och medelstora företag är att öka företa-gens tillgång till finansiering och inte att ersätta statlig finansiering. Additionalitet innebär normalt att lånevolymerna ökar jämfört med ett scenario utan EU-intervention.

ciP: Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (Competitiveness and Innovation Framework Programme, CIP) upprättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006 för perioden 2007–2013. Programmet lanserades av gd Näringsliv och gd Ekonomi och finans och förvaltas av EIf under tillsyn av gd Ekonomi och finans och har som syfte att främja entreprenörskap och innovation i de små och medelstora företagen i EU.

ciP-beslutet: Europaparlamentets och rådets beslut (Eg) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013).

delarnai Smeg: de fyra delarna i SmEg är • skuldfinansiering via lån eller leasing,• mikrokreditfinansiering,• garantier för investeringar av egenkapital eller sekundärt egenkapital i Smf,• värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar.

eiB: Europeiska investeringsbanken.

eif: Europeiska investeringsfonden har inrättats av EIB för att strukturera och bevilja specialiserade fi-nansiella produkter, inbegripet riskkapital, garantiinstrument för små och medelstora företag och värde-papperisering. EIf arbetar med ett nätverk av finansiella intermediärer där många är specialiserade på finansiering av Smf. Inom cIP ansvarar EIf för den operativa förvaltningen av SmEg.

eiP: Programmet för entreprenörskap och innovation är en av de tre pelarna inom cIP-ramen för främ-jande av entreprenörskap och innovation.

finansierings-instrument: Avser i denna text SmEg. Andra gemenskapsinstrument för finansiering av små och medelstora företag inom EIP är instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (gIf) och systemet för kapacitetsuppbyggnad (cBS).

finansiellaintermediärer: de finansiella intermediärer som deltar i SmEg kan vara institutioner som ställer offentliga garantier, organisationer som ställer ömsesidiga garantier, mikrofinansinstitut eller kommersiella banker. de kan vara direkta långivare som beviljar lån till Smf eller organisationer som ställer ut indirekta garantier som fungerar som medgarantier eller motgarantier för en låneportfölj med en eller flera direkta långivare.

fma: förvaltningsavtalet av den 20 september 2007 mellan Europeiska gemenskapen och EIf om SmEg inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (2007–2013).

förhandsanalysavkonsekvenser: Arbetsdokument från kommissionen, bilaga till förslaget om Euro-paparlamentets och rådets beslut att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013), SEK(2005) 433.

garantiöverenskommelse: En garantiöverenskommelse är det enskilda garantiavtalet mellan EIf och en finansiell intermediär om de aktiviteter som ska utföras enligt dessa avtal.

gdekonomiochfinans: generaldirektoratet för ekonomi och finans vid kommissionen.

gdnäringsliv: generaldirektoratet för näringsliv vid kommissionen.

ORdföRKlARINgAR

6


g&e: Initiativet för tillväxt och sysselsättning inrättades genom rådets beslut 98/347/Eg för perioden 1998–2000. Efterföljaren till detta program är mAP.

genomföranderapport: I rådets cIP-beslut anges att kommissionen ska ta fram en årlig genomföran-derapport om ramprogrammet och om varje särskilt program där den undersöker de verksamheter som fått stöd med avseende på deras finansiella genomförande, resultat och, om möjligt, konsekvenser. Kom-missionen ska överlämna de årliga genomföranderapporterna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

högstagarantibelopp: det högsta garantibeloppet är den största förlust som EIf ansvarar för vid en EU-garanti.

högstagarantisats: den högsta garantisatsen är en i förväg överenskommen högsta procentsats för EIf:s förpliktelse inom ett garantiavtal. Beloppet för EIf:s förpliktelse vid ett garantiavtal (högsta garan-tibelopp) beräknas genom att den faktiska portföljvolymen multipliceras med garantisatsen och den högsta garantisatsen.

Till exempel portföljvolym = 1 000, garantisats = 50 %, högsta garantisats = 10 %. Alltså, EIf:s maximala förpliktelse (högsta garantibelopp) = 1 000 x 50 % x 10 % = 50.

högstaportföljvärde : det högsta portföljvärdet är den högsta lånevolym som kan omfattas av en EU-garanti. det fastställs av EIf för varje finansiell intermediär med hänsyn till olika faktorer såsom den tillgängliga EU-budgeten och jämförbara tidigare lånevolymer.

input: Ekonomiska, personella och materiella resurser som mobiliseras för genomförandet av en inter-vention.

konsekvens: långsiktiga socioekonomiska konsekvenser som kan observeras efter en avslutad interven-tion och som kan beröra antingen de direkta eller indirekta adressaterna för interventionen.

lissabonstrategin: Vid Europeiska rådets möte i lissabon (mars 2000) lanserade stats- och regerings-cheferna lissabonstrategin som syftar till att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrens-kraftiga ekonomi och uppnå full sysselsättning senast 2010.

maP : det fleråriga programmet för företag och företagsamhet för perioden 2001–2006 är ett pro-gram för små och medelstora företag (Smf) från gd Näringsliv som förvaltas av EIf under tillsyn av gd Ekonomi och finans. Programmet var föregångare till cIP.

Oecd: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Output: det som produceras eller utförs med de resurser som tilldelats en intervention.

referensvolym : Referensvolymen är de garantier eller den finansiering som intermediären rimligen borde kunna uppbåda utan EU-garanti.

resultat: Omedelbara förändringar som inträffar för direkta adressater efter deras deltagande i en inter-vention.

Smeg: garantiinstrumentet för små och medelstora företag: ett finansieringsinstrument som förvaltas av EIf och som utfärdar garantier eller motgarantier till finansiella intermediärer för lån som beviljats av finansinstitut till små och medelstora företag för att öka deras tillgång till skuldfinansiering.


7


Smf: Små och medelstora företag. Enligt kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om defi-nitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag definieras Smf som företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro och/eller vars balans-omslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år och som uppfyller kriteriet på ett fristående företag.

utfall: förändring som sker till följd av att en intervention genomförs och som vanligtvis hänför sig till målen för interventionen. Utfallet inbegriper resultat och konsekvenser. Utfallet kan vara förväntat eller oförutsett, positivt eller negativt.

8


SAmmANfAT TNINg

i .g a r a n t i i n s t r u m e n t e t f ö r s m å o c h m e -d e l s t o r a f ö r e t a g ( S m E g ) ä r e t t f i n a n s i e r -i n g s i n s t r u m e n t s o m f ö r v a l t a s a v E u r o -p e i s k a i nve s t e r i n g s fo n d e n p å E u ro p e i s k a k o m m i s s i o n e n s v ä g n a r o c h s o m u t f ä r d a r g a r a n t i e r e l l e r m o t g a r a n t i e r t i l l f i n a n -s i e l l a i n t e r m e d i ä r e r f ö r l å n s o m b e v i l j a s a v f i n a n s i n s t i t u t t i l l s m å o c h m e d e l s t o r a f ö r e t a g ( S m f ) i s y f t e a t t ö k a t i l l g å n g e n t i l l skuldf inansier ing.

i i .S y f t e t m e d r e v i s i o n s r ä t t e n s r e v i s i o n v a r at t bedöma S mEg:s ändamålsenl ighet och i s y n n e r h e t h u r g a ra nt i i n s t r u m e nte t h a d e utformats och planerats, hur verksamheten hade för valtats och målen uppnåtts.

i i i .R e v i s i o n s r ä t t e n k o n s t a t e r a d e a t t m å l e n fö r d e t n u va ra n d e S m E g ä r m e r ex a k t a ä n f ö r t i d i g a r e p r o g r a m m e n a t t d e b a r a ä r s p e c i f i k a , m ä t b a r a , u p p n å b a r a o c h t i d s -b u n d n a n ä r d e t g ä l l e r f ö r v ä n t a d o u t p u t . I n te r ve n t i o n s l o gi k e n v a r i n te u t t a l a d o c h d e p o te nt i e l l a k o n s e k ve n s e r n a k va nt i f i e r-a d e s e n d a s t i b e g r ä n s a d u t s t r ä c k n i n g d å instrumentet planerades.


99


Vii .R e v i s i o n s r ä t t e n r e k o m m e n d e r a r a t t p r o -g r a m l o g i k e n t y d l i g g ö r s v i d a l l a l i k n a n d e k o m m a n d e i n t e r v e n t i o n e r, o c h a t t m a n ö v e r v ä g e r a t t i n f ö r a f l e r e l l e r b ä t t r e resultat indik atorer. Valet av möj l iga f inan -s i e l l a i n t e r m e d i ä re r b ö r b a s e r a s p å m i n i -m i k r a v n ä r d e t g ä l l e r d e k r i t e r i e r s o m d e s ö k a n d e m å s t e u p p f y l l a , o c h d e t b ö r i n fö r a s e t t p o ä n g s y s t e m s å a t t a n s ö k n i n -garna k an jämföras. lämpl iga åtgärder för att minimera dödviktsef fekter bör över vä-g a s . U n d e r p l a n e r i n g s s t a d i e t b ö r i n s t r u -mentets EU-mer värde t ydl igt påvisas.

iV.R a m e n f ö r f ö r v a l t n i n g e n a v d e n d a g l i g a verksamheten anses vara lämpl ig, men den s a k n a r p o ä n g s y s t e m e l l e r m i n i m i k r a v fö r valet av f inansie l la intermediärer.

V.d e t h a r f a s t s t ä l l t s t i l l r ä c k l i g a o u t p u t i n -d i k a t o re r s o m a nv ä n d s fö r a t t r a p p o r t e r a o m g e n o m f ö r a n d e t a v S m E g . K r a v e n p å r a p p o r t e r i n g ä r t i l l f r e d s s t ä l l a n d e o c h a c c e p t e r a s a v d e f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä r -erna.

Vi.d e t e n d a k v a n t i f i e r a d e m å l e t f ö r h u r m å n g a S m f s o m s k a n å s m e d S m E g k a n u p p n å s. N ä r d e t g ä l l e r ä n d a m å l e t m e d d e l å n s o m b e v i l j a d e s g a v s m i n d r e ä n h ä l f -t e n t i l l S m f s o m s a k n a d e s ä k e r h e t , o c h e n d a s t 1 2 % g a v s t i l l S m f s o m a n v ä n d e dem t i l l invester ingar i innovat iv verksam -het . Analysen av rev is ionsrättens ur va l av l å n v i s a d e p å e n d ö d v i k t s e f fe k t p å 3 8 % . I n s t r u m e n t e t s E U - m e r v ä r d e h a d e i n t e t yd l i g t p å v i s a t s fö re l a n s e r i n g e n o c h d e t a n g e s i nte h e l l e r i g a ra nt i av t a l e n m e d d e f inansie l la intermediärerna.

SAmmANfAT TNINg

10


INlEdNINg

SmfOchtillgångentillfinanSiering

1. d e s m å o c h m e d e l s to ra fö re t a g e n ( S m f ) ä r r yg gra d e n i E U : s ekonomi 1 och utgör 99 % av al la företag och står för 75 mil jon-er arbetst i l l fä l len i Europeisk a unionen 2. finansmark naderna är dock tveksamma ti l l att investera i nya el ler unga Smf efter-som de uppfattas som högrisk invester ingar, i synnerhet när de är verksamma på innovat iva mark nader. Enl igt O b s e r va t o r y o f E u r o p e a n S M E s 3 är den begränsade t i l lgången t i l l f inansier ing e t t p ro b l e m fö r S m f i Eu ro p a . d e n o f fe nt l i g a s e k to r n h a r e n v ikt ig ro l l att spela när det gäl ler att s tödja S mf, i synnerhet genom att förse dem med lämpl ig f inansier ing.

2. Smf-polit iken är en central del av lissabonstrategin vars syf te är att göra Europa mer attrakt ivt för invester ingar och arbets-k ra f t 4. l i s s a b o n s t rate gi n b e to n a d e at t fö re t a g a r i n i t i at i v o c h innovation måste st imuleras och uppmuntras. där för bör man s k a p a e t t g y n n s a m t k l i m a t fö r a t t s t a r t a i n n ov a t i v a fö re t a g, särsk i l t Smf 5. En av EU:s stödåtgärder t i l l Smf under lättar de -ras t i l lgång t i l l ex tern f inansier ing och är k änt som garant i in-strumentet för små och medelstora företag (SmEg) .

3. S m E g i n rät t a d e s i o k to b e r 2 0 0 6 s o m e n d e l av ra m p ro gra m -met för konkurrensk raf t och innovat ion (cIP, C o m p e t i t i v e n e s s a n d I n n o va t i o n Fra m e w o r k Pr o g ra m m e ) 6. det härstammar f rån rå d e t s b e s l u t 9 8 / 3 4 7 / Eg o m åtg ä rd e r fö r f i n a n s i e l l t s tö d t i l l innovat iva och sysselsättningssk apande små och medelstora företag – I n i t iat iv för t i l lväx t och sysselsättning (growth and Employment , g&E) , som for tsatte som en del av det ef ter fö l -j a n d e f l e r å r i g a p r o g r a m m e t f ö r f ö r e t a g o c h f ö r e t a g s a m h e t (mAP) 7 som inrättades 2001. I nom cIP är S mEg ett av de E g -f inans ier ings instrument som lanserades genom programmet för entreprenörsk ap och innovat ion (E IP) (se b i l a g a I ) .

1 ”Giving SMEs the credit they

need”(om att ge de små och

medelstora företagen de krediter

som de behöver), the magazine of

Enterprise Policy (en tidskrift om

näringslivspolitik), Europeiska

kommissionen, 12.2.2009.

2 KOm(2005) 551 slutlig,

10.11.2005.

3 Observatory of European

SMEs, en analysrapport,

november 2006–januari 2007,

Flash Eurobarometer.

4 KOm(2005) 24 slutlig, 2.2.2005.

5 Ordförandeskapets slutsatser,

Europeiska rådet i lissabon den

23 och 24 mars 2000.

6 Europaparlamentets och

rådets beslut (Eg) nr 1639/2006

av den 24 oktober 2006 om

att upprätta ett ramprogram

för konkurrenskraft och

innovation (2007–2013),

(EUT l 310, 9.11.2006, s. 15).

7 Rådets beslut 2000/819/ Eg

av den 20 december 2000

om ett flerårigt program för

företag och företagaranda,

särskilt för små och medelstora

företag (Smf) (2001–2005),

(EUT l 333, 29.12.2000, s. 84).


11


4. E I P h a r v i t t o m f a t t a n d e m å l : ” f ö r b ä t t r a t i l l g å n g e n t i l l f i n a n-s i e r i n g fö r s m å o c h m e d e l s t o r a fö re t a g i nye t a b l e r i n g s - o c h t i l lväxtfasen och invester ingar i innovationsverksamhet.” SmEg har o l ik a t yper av garant isystem som al la syf tar t i l l att s tödja entreprenörsk ap genom bättre t i l lgång t i l l f inansering för Smf. det innehål ler fyra ol ik a system (el ler delar) ; delen för lån och leasing, delen för mikrokreditf inansering, delen för egenkapital och sekundär t egenk apital samt delen för värdepapperiser ing.

5. S m E g f i c k 9 7 8 m i l j o n e r e u r o f ö r p e r i o d e n 1 9 9 8 – 2 0 1 3 i n o m tre på varandra föl jande ramprogram (g&E, mAP och cIP) . Vid u tg å n g e n av 2 0 0 9 g a r a n te r a d e d e n n a b u d g e t e n to t a l l å n e -por tföl j på 10,6 mi l jarder euro (se t a b e l l 1 ) .

ta B e l l 1öVergriPandeBudgetförSmeg

Budget(miljoner euro)

Garanterad låneportfölj vid utgången av 2009

(miljoner euro)

SMEG 1998 (G&E) 187 2 402

SMEG 2001 (MAP) 281 4 642

SMEG 2007 (CIP) 5101 3 534

Totalt 978 10 578

1 Preliminär budget för SmEg då cIP startade. fördelningen av budgeten mellan de olika typerna av finansieringsinstrument

sker på årsbasis.

Källa: Europeiska revisionsrätten baserat på olika rapporter från Europeiska kommissionen och EIf.

12


6. I det pågående cIP-programmet har 510 mi l joner euro öron-märkts för perioden 2007–2013. Budgeten används endast när g a r a n t e r a d e l å n i n t e å t e r b e t a l a s , o c h fö r v a r j e i n t e r m e d i ä r f a s t s t ä l l s e t t h ö g s t a å t a g a n d e i E U - b u d g e te n . fr a m t i l l d e n 31 december 2009 hade garant ier på total t 1 ,7 mi l joner euro t a g i t s i a n s p r å k i n o m c I P. E n d e t a l j e r a d r e d o v i s n i n g a v d e r e s u l t a t s o m u p p n å d d e s a v i n s t r u m e n t e t i n o m c I P f i n n s i t a b e l l 2 .

huVuddrageni Smeg

7. f l e r a p a r t e r d e l t a r i d e n o p e r a t i v a f ö r v a l t n i n g e n a v S m E g (se d i a g ra m 1 ) .

ta B e l l 2reSultatSOmuPPnåddeSaVSmeginOmciP–nyckelSiffrOrPerden31 decemBer2009

Totalt Lånedelen Mikrokredit-fnansieringsdelen

Antal intermediärer 21 17 4

Antal avtal 25 21 4

Länder som ingick 13 11 4

Antal SMF 58 767 50 476 8 314

Antal lån 64 327 55 796 8 531

Antal anställda (vid beviljandet) 217 134 204 155 13 004

EU:s garantier i miljoner euro 3 534 3 306 228

Utbetalda nettogarantier i miljoner euro 1,7 0,8 0,9

Lånebelopp i miljoner euro 3 793 3 695 98

Investeringsbelopp i miljoner euro 6 849 6 692 157

Beräknad garanterad SMF-finansiering i miljoner euro 11 610 11 264 346

Källa: ”Quarterly Report 31 December 2009 – SMEG 2007 facility” (kvartalsrapport 31 december 2009–SmEg 2007), Europeiska investeringsfonden.


13


8. Två genera ld i rektorat v id Europeisk a kommiss ionen plus Eu-r o p e i s k a i n v e s t e r i n g s f o n d e n ( E I f ) 8 ä r a l l a i n v o l v e r a d e i u t -f o r m n i n g e n , f ö r v a l t n i n g e n o c h ö v e r v a k n i n g e n a v S m E g . generaldi rektoratet för när ingsl iv (gd När ingsl iv ) samordnar d e n r ä t t s l i g a g r u n d e n , u t a r b e t a r d e t å r l i g a a r b e t s p ro g r a m -met och rappor terna om genomförandet av cIP:s o l ik a pelare och ansvarar för att organisera ut värder ingar na av program -met. generaldirektoratet för ekonomi och f inans (gd Ekonomi och f inans) har det direkta för valtningsansvaret för SmEg och fö r h a n d l a r f r a m fö r v a l t n i n g s av t a l e t m e d E I f 9, g o d k ä n n e r f i -n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä re r, öve r v a k a r i n - o c h u t b e t a l n i n g a r p å fö r v a l t n i n g s k o n t o n a o c h s e r t i l l a t t m e d l e n a nv ä n d s e n l i g t cIP:s mål .

8 EIf är det EU-organ som

är specialiserat på att förse

Smf med garantiinstrument

och riskkapital.

9 förvaltningsavtalet av den

20 september 2007 mellan

Europeiska gemenskapen och EIf

om SmEg inom ramprogrammet

för konkurrenskraft och

innovation (2007–2013).

d i a g r a m 1

Källa: Europeiska revisionsrätten.

öVerSiktöVerPrOceSSflödetinOmSmeg

överlåter

Smf Smf

lämnar garantier

begär att garantin ska falla ut

betalar det garanterade beloppet

betalar det garanterade beloppet

begär att garantin ska falla ut

återbetalar lån

återbetalar lån

beviljar lån

beviljar lån

medgarantier (eller)garantier

EUgenomkommissionen

(GDNäringslivochGDEkonomiochfinans)

EIFväljerfinansiellaintermediärer(FI)

ochlämnar

Partnerbank fI

14


9. E I f l ä m n a r g a ra nt i e r t i l l f i n a n s i e l l a i nte r m e d i ä re r fö r at t fö r -b ä t t r a d e r a s u t l å n i n g s k a p a c i t e t o c h d ä r i g e n o m d e s m å o c h medelstora företagens t i l lgång t i l l lån och lånevil lkor. EIf ingår garant iavta l för kommiss ionens räk ning i eget namn där r i sk-e r n a o c h k o s t n a d e r n a å l i g g e r u n i o n e n s b u d g e t . fö r at t k o m-m i s s i o n e n s k a k u n n a ö ve r v a k a i n s t r u m e n t e t r a p p o r t e r a r E I f var je k var ta l t i l l gd Ekonomi och f inans om dess ut veck l ing.

10. de f inansiel la intermediärer som deltar i SmEg är institutioner som stäl ler offentl iga garantier, organisationer som stäl ler öm -sesidiga garantier, mik rof inansinst i tut och kommersiel la e l ler offentl igt ägda el ler kontrol lerade banker. de k an vara direkta l å n g i v a re s o m b e v i l j a r l å n t i l l S m f e l l e r o rg a n i s a t i o n e r s o m stä l ler indirekta garant ier som fungerar som komplement t i l l e l l e r ä r m o tg a r a n t i e r 1 0 fö r e n S m f - l å n e p o r t fö l j m e d e n e l l e r f lera d i rekta lånegivare. för var je garant iöverenskommelse 11 faststä l ls speci f ik a mål för de lånevolymer som sk a uppnås av den f inansie l la intermediären.

11. d e s m å o c h m e d e l s t o r a fö re t a g e n m å s t e m o t s v a r a k o m m i s -s ionens def in i t ion av S mf för at t vara berätt igade t i l l en ga -ranti inom SmEg. Smf def inieras som företag som sysselsätter fär re än 250 personer och vars årsomsättning inte överst iger 50 mil joner euro och/el ler vars balansomslutning inte överst i-ger 43 mi l joner euro per år. de måste också uppfyl la k r i ter iet på ett f r i s tående företag 12.

10 En medgaranti ger en

andra garanti utöver den

huvudsakliga garantin till

långivaren medan en motgaranti

garanterar en del av den första

garantigivarens garanti.

11 En garantiöverenskommelse

är det enskilda garantiavtalet

mellan EIf och en finansiell

intermediär om de aktiviteter

som ska utföras enligt dessa avtal.

12 Kommissionens rekom-

mendation 2003/361/Eg av den

6 maj 2003 om definitionen

av mikroföretag samt små

och medelstora företag

(EgT l 124, 20.5.2003, s. 36).


15


12. målet för revis ionsrättens revis ion var att bedöma S mEg:s än-damålsenl ighet med hjä lp av fö l jande gransk ningsfrågor :

ο h a r k o m m i s s i o n e n u t fo r m at S m E g o c h d e s s fö r va l t n i n g s -struktur på ett enhet l igt och ändamålsenl igt sätt?

ο h a r k o m m i s s i o n e n o c h E I f f a s t s t ä l l t o c h t i l l ä m p a t ä n d a -målsenl iga för faranden för att väl ja ut lämpl iga f inansie l la intermediärer och för att över vak a SmEg:s resultat?

ο h a r g a r a n t i ö ve re n s k o m m e l s e r n a fö r S m f b i d r a g i t t i l l a t t pol i t ikens mål har uppnåtts?

13. Vid revis ionen undersöktes rol ler och ansvarsområden för a l la h u v u d a k t ö re r n a i S m E g , d e t v i l l s ä g a k o m m i s s i o n e n , E I f o c h d e f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä r e r n a . fo k u s l å g p å S m E g i n o m c I P (2007–2013); SmEg inom mAP användes för att jämföra med cIP.

14. I revis ionen ingick fö l jande delar :

ο E n b e d ö m n i n g a v o m S m E g - m å l e n v a r s p e c i f i k a , m ä t -b a ra , u p p n å b a ra , re a l i s t i s k a o c h t i d s b u n d n a m å l (S M A R T ) o c h o m d e t va r s a n n o l i k t at t u t fo r m n i n g e n o c h p l a n e r i n -g e n a v i n s t r u m e n t e t s k u l l e l e d a t i l l a t t ä n d a m å l s e n l i g a resultat uppnåddes.

ο E n u t v ä r d e r i n g a v f ö r v a l t n i n g e n a v S m E g : s v e r k s a m h e t , i n b e gr i p e t e n b e d ö m n i n g av fö r f a ra n d e n a fö r va l e t av f i -nansie l la intermediärer samt kommiss ionens och E If:s för-faranden för rappor ter ing och över vak ning.

ο Besök hos nio f inansiel la intermediärer 13 (av de 14 som det fanns avta l med då rev is ionen planerades i juni 2009) . d e v a l d e s u t p å g r u n d v a l a v fö l j a n d e k r i t e r i e r : i ) t y p a v g a -ra nt i , i i ) f a k t i s k g a ra nt i vo l y m s o m u p p n åt t s , i i i ) t y p av f i -nansiel l intermediär och iv) direkt garanti el ler motgaranti . fö r v a r j e f i n a n s i e l l i n t e r m e d i ä r u n d e r s ö k t e s d e t a k t u e l l a g a ra nt i fö r s l a g e t , E If : s o c h k o m m i s s i o n e n s b e d ö m n i n g av f ö r s l a g e t s a m t d e t i n g å n g n a a v t a l e t m e l l a n E I f o c h d e n f inansie l la intermediären.

13 finansiella intermediärer

i Belgien, frankrike, Ungern,

Slovenien, Italien, Spanien och

Tyskland besöktes.

REVISIONENS INRIKTNINg Och OmfATTNINg SAmT REVISIONSmETOd

16


ο U r v a l b e s t å e n d e a v 1 8 1 l å n f r å n d e n i o f i n a n s i e l l a i n t e r -mediärer som besöktes för att bedöma om användningen av de garanterade Smf-lånen överensstämde med SmEg-målen14.

ο Ett frågeformulär r iktat t i l l al la de 51 f inansiel la intermediär-er som deltog inom mAP och/el ler cIP 15 för att få deras syn-punkter på utformningen och för valtningen av SmEg 16.

14 dokumentation om

låneförslaget och godkännandet,

bedömningen av kreditrisken för

låntagaren och syftet med lånet

kontrollerades på plats hos de

finansiella intermediärerna.

15 Intermediärerna ombads

besvara 48 frågor om följande

aspekter: i) processen för

ansökan om SmEg, ii) EIf:s

förvaltning under garantins

giltighetstid, iii) den

garanterade produkten, och iv)

konsekvenserna av finanskrisen

för produkterna. dessutom

tillfrågades de intermediärer

som deltog i mAP men inte i cIP

om orsakerna till detta.

16 När frågorna formulerades

togs det hänsyn till

kommentarer från både EIf och

kommissionen. En svarsfrekvens

på 82 % uppnåddes (42 av 51

finansiella intermediärer).


17


17 Arbetsdokument

från kommissionen,

bilaga till förslaget om

Europaparlamentets och

rådets beslut att upprätta ett

ramprogram för konkurrenskraft

och innovation (2007–2013),

SEK(2005) 433, 6.4.2005.

18 halvtidsutvärderaren

rekommenderade att det skulle

finnas en tydligt formulerad

interventionslogik för varje åtgärd

i syfte att förbättra programmets

övergripande enhetlighet

och visa på konsekvenserna.

Europeiska kommissionen, Interim

Evaluation of the Entrepreneurship

and Innovation Programme

(halvtidsutvärdering av EIP), 2009.

utfOrmningenaVSmeg

15. O m e n o f fe n t l i g i n s a t s ä r k o r r e k t u t fo r m a d ä r d e t t r o l i g a r e att den bl i r f ramgångsr ik . för att bedöma utformningen ana-lyseras i detta avsnitt den inter ventionslogik som låg t i l l grund fö r S m E g . d e n fö r h a n d s a n a l ys av k o n s e k ve n s e r s o m g j o rd e s av c I P 1 7 n ä r d e t g ä l l d e S m E g d e t a l j g r a n s k a s , l i k s o m i v i l k e n utsträck ning resultatet av förhandsanalysen beaktades vid ut-for mningen. S lut l igen bedöms målen för SmEg i för hål lande t i l l speci f ik a , mätbara , uppnåbara , re levanta och t idsbundna ( S M A R T ) k r i ter ier.

SmegByggerPåenVälgrundadimPlicitinterVentiOnSlOgik

16. I n t e r ve n t i o n s l o g i k e n u t g ö r k o p p l i n g e n m e l l a n e n i n t e r ve n-t i o n s i n p u t o c h p r o d u k t i o n e n a v o u t p u t o c h d ä r e f t e r d e s s konsek venser för samhäl let i form av resultat och utfa l l . d en b e s k r i ve r h u r d e t ä r t ä n k t a t t d e öve rgr i p a n d e m å l e n fö r e n i n s a t s s k a u p p n å s . E n u t t a l a d i n t e r v e n t i o n s l o g i k a n g e r h u r programmet är tänkt att fungera .

17. Varken cIP-beslutet , kommissionens förs lag el ler konsek vens-analysen av cIP innehöll en tydlig beskrivning av interventions-logiken för SmEg i detta avseende. Avsak naden av utta lad in-te r ve n t i o n s l o gi k n o te r a d e s äve n i h a l v t i d s u t v ä rd e r i n g e n av E IP 18.

18. I de ol ik a under lagen f inns det dock t i l l räck l igt med informa-t ion för ett impl ic i t antagande om hur det är tänkt att S mEg sk a fungera . för långivare k an det vara svår t att bedöma en -sk i lda låneansök ningar med t i l lhörande r isker, i synnerhet om låntagaren är nyetablerad. I en sådan situation k an låntagaren ge en garant i för lånet t i l l långivaren i form av säkerhet men d e n s o m s a k n a r t i l l r ä c k l i g s ä k e r h e t k a n v ä g r a s t i l l g å n g t i l l k redit även om det f inns en real ist isk af färs idé. Avs ikten med SmEg är att åtgärda detta genom att utfärda garantier när Smf inte s jä lva k an göra det .

gRANSKNINgSRESUlTAT

18


19 Se till exempel North,

Baldock, Ekanem, Whittam och

Wyper: Access to Bank Finance

for Scottish SMEs (om tillgång

till bankfinansiering för Smf

i Skottland) 2008.


5.6.2002.

21 I konsekvensanalysen anges

output, såsom antalet lån eller

antalet Smf, som konsekvenser.

de faktiska konsekvenserna är

dock mindre än output eftersom

en del Smf skulle ha beviljats lån

även utan garantin.

19. Ef tersom det sak nas en uttalad inter ventionslogik är det dock s vå r t at t fö r s t å re s o n e m a n g e t b a k o m n å gra s p e c i f i k a a s p e k -ter av S mEg, såsom när den r iktar s ig t i l l innovat iva S mf v ia lånedelen. Skuldf inanser ing erbjuds innovat iva S mf trots att kapital investeringar al lmänt bedöms vara lämpligare för denna t yp av Smf 19.

kOnSekVenSanalySenVartillhjälPdåinStrumentetutfOrmadeS;dOckinnehölldenfåkOnkretaBeViSSOmStöddeinStrumentet

20. Konsekvensanalys är ett vikt igt instrument som kommissionen använder när en pol i t ik sk a utformas 20. I konsek vensanalysen sk a det aktuel la problemet identi f ieras och analyseras, de mål s o m s k a u p p n å s s k a a n g e s l i k s o m d e v i k t i g a s t e s t r a t e g i s k a a l t e r n a t i ve n fö r a t t n å d e m . d e t ro l i g a e k o n o m i s k a , s o c i a l a och mi l jömäss iga konsek venser na av de o l ik a s t rategisk a a l -te r n at i ve n s k a ut vä rd e ra s . S l ut l i g en sk a de a r ra n g em a n g fö r över vak ning och utvärder ing som k rävs under genomförandet av pol i t iken ident i f ieras i konsek vensanalysen.

21. N ä r d e t g ä l l e r S m E g i n g å r d e n n a t y p av a n a l ys i k o n s e k ve n -sanalysen av cIP. Konsek vensanalysen av cIP innehöl l a l la de obl igator isk a punkterna och ger där igenom en bi ld av de av-väganden som bidrog t i l l ut formningen av cIP och dess v ikt i -gaste delar såsom SmEg. Konsek vensanalysen av cIP är här i -genom en förbättr ing i jämförelse med mAP för v i lket det inte gjordes någon sådan analys.

22. m ånga av avsni t ten i konsek vensanalysen av cIP är dock inte t i l l r ä c k l i g t d e t a l j e r a d e o c h k v a n t i f i e r a d e . T i l l e xe m p e l s ä g s i problemanalysen ingent ing om problemets omfattning, och analysen av ol ika strategiska alternativ är enbar t baserad på en förenk lad k val i tat iv jämförelse där de t rol iga konsek venserna inte är k vant i f ierade. för det va lda a l ter nat ivet k vant i f ierade k o m m i s s i o n e n fö r v ä n t a d o u t p u t 2 1 o c h i n t e k o n s e k v e n s e r n a , utom när det gällde konsekvenserna för antalet arbetsti l l fäl len.


19


jämförtmedmaPärmålenmerexakta,mende ärfOrtfarandeintetydligaOchdetSaknaSSPecifika mål

23. det sk a anges SmAR T-mål för a l l verksamhet som ingår i bud-geten 22. målen anses vara

ο spec i f ik a om de är t i l l räck l igt exakta och konk reta för at t inte kunna tolk as på ol ik a sätt 23,

ο mätbara om outputen kan mätas vi lket gör att varje förbätt-r ing k an bedömas,

ο u p p n å b a r a o m d e t ä r r i m l i g t a t t d e p l a n e r a d e re s u l t a t e n k an produceras med hjä lp av de t i l lgängl iga resurserna,

ο relevanta om de hänför s ig t i l l behoven och de strategisk a målen,

ο t idsbundna om de hänför s ig t i l l en t idsf r i s t e l ler en t ids-per iod 23.

24. Som en föl jd av cIP:s tämligen komplexa struktur (se b i l a ga I ) b l i r den h ierar k isk a st rukturen på målen också komplex . d et h a r s a t t s u p p f y r a ö ve r g r i p a n d e m å l p å r a m p ro g r a m s n i v å 2 4. När det gäl ler E IP, där SmEg ingår, har de omedelbara målen 25 angetts för de speci f ik a programmen 26. Även om det inte har angetts speci f ik a mål för f inansier ingsinstrumenten besk r ivs var je del av SmEg på ett mål- l ik nande sätt i ar t ikel 19 .2 i c IP-beslutet (se r u t a 1 ) .

25. m ålen är re levanta , men de är enbar t speci f ik a , mätbara och t idsbundna i förhål lande t i l l instrumentets planerade output . d e t k v a n t i f i e r a d e m å l e t a t t n å 3 1 5 7 5 0 S m f f ö r e f a l l e r v a r a r iml igt (se punkt 77) .

22 Artikel 27.3 i rådets förordning

(Eg, Euratom) nr 1605/2002

av den 25 juni 2002 med

budgetförordning för Europeiska

gemenskapernas allmänna

budget (EgT l 248, 16.9.2002, s. 1).

23 definitionen är hämtad från

Europeiska kommissionens

Impact Assessment Guidelines

(riktlinjer för konsekvensanalys),

SEK(2005) 791, 15.6.2005.

24 Artikel 2 i cIP-beslutet.

25 Omedelbara mål gäller

resultatet av en intervention för

direkta mottagare och tar hänsyn

till det tänkta specifika området

och den särskilda karaktären för

den politiska intervention som

övervägs. När det gäller SmEg

ses det relevanta EIP-målet som

det omedelbara målet.


20


27 Exempel på innovation

i urvalet: investeringar i ny teknik

för paketering och sortering

i ett lager och en ny ugn med

tilläggsfunktioner i ett bageri.

26. I j ä m fö re l s e m e d mA P va r m å l e n fö r S m E g m e r ex a k t a . d e ä r d o c k v ä l d i g t b re t t d e f i n i e r a d e. E xe m p e l v i s s k a l å n e n e n l i g t EIP:s omedelbara mål ” förbättra t i l lgången t i l l f inansier ing för S m f i nye t a b l e r i n g s - o c h t i l l v ä x t f a s e n”. m e d e t t s å d a n t m å l fö l jer en mycket bred målgrupp av potent ie l la S mf ef tersom det k an hävdas att så gott som al la lån som tas av dessa före -tag tas för att säkerstä l la företagens t i l lväx t . Även begreppet innovat ion har fått en bred tolk ning 27.

r u ta 1målförSmeg

övergripandemål

Att utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag.

Omedelbartmål

förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen och investeringar i innovationsverksamhet.

defyradelarnai Smeg

lånedelen - ska minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finan-siering, vilka beror antingen på en förmodad högre risk i samband med investeringar i vissa former av kunskapsrelaterad verksamhet såsom teknisk utveckling, innovation och tekniköverföring, eller på bristande säkerheter.

mikrokreditdelen – ska uppmuntra finansinstitut att spela en större roll för lånetillgången när det gäller mindre belopp som normalt sett skulle innebära proportionellt sett högre hanteringskost-nader per enhet för låntagare med otillräckliga säkerheter. förutom garantier eller motgarantier får finansiella intermediärer ta emot stöd för att delvis kompensera de höga administrativa kostnaderna vid mikrokreditfinansiering.

delen för egenkapital och sekundärt egenkapital – ska omfatta investeringar som tillhandahåller såddkapital och/eller kapital i etableringsfasen och av överbryggningsfinansiering; syftet ska vara att minska de särskilda svårigheter som hänger ihop med små och medelstora företags svaga finansiella struktur, liksom sådana svårigheter som uppstår vid företagsöverlåtelser.

delen för värdepapperisering – ska mobilisera kompletterande skuldfinansiering för små och medelsto-ra företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med de berörda instituten. Stöd till dessa trans-aktioner ges på villkor att finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda lik-viditeten av det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning till Smf inom en rimlig tidsperiod.


21


27. I konsekvensanalysen av cIP anges ett outputmål för det antal Smf som planeras komma i f råga under det s juår iga program-m e t . d e t h a r i n t e a n g e t t s n å g r a m å l f ö r r e s u l t a t e l l e r k o n-s e k ve n s e r ( fö r n ä r m a re d e t a l j e r, s e p u n k t 6 4 ) . I k o n s e k ve n s -a n a l y s e n a n g a v s e t t b e r ä k n a t a n t a l d i r e k t a a r b e t s t i l l f ä l l e n s o m s k u l l e b e h å l l a s e l l e r s k a p a s i n o m fe m å r. d e t t a h ä n fö r s ig inte di rekt t i l l något av målen men k an här ledas f rån den förnyade l issabonstrategin.

OrganiSatiOnenaVSmeg:SförValtning:den dagligaförValtningenhardelegeratStilleif

28. En hör nsten för en ändamålsenl ig och ef fekt iv deleger ing är k o n t r a k t e t m e d b e s t ä m m e l s e r fö r h u r d e u p p g i f t e r s o m h a r ö v e r l å t i t s t i l l d e t s p e c i a l i s e r a d e o r g a n e t s k a g e n o m f ö r a s . I a v t a l e t s k a i s y n n e r h e t d e t s p e c i a l i s e r a d e o r g a n e t s s k y l -d i g h e t e r a n g e s o c h a l l a l ä m p l i g a a r r a n g e m a n g f ö r a t t g a -rantera att de pol i t isk a målen kommer att nås f innas med 28.

29. E If har systematiskt byggt upp sak kunsk ap när det gäl ler att b istå Smf i Europa med f inans ier ingstek nisk a produkter. Eu -r o p e i s k a g e m e n s k a p e n v a l d e E I f f ö r a t t s k ö t a d e n d a g l i g a dr i f ten av SmEg då det in leddes 1998. man har använt E If för de på varandra föl jande f lerår iga programmen (g&E, mAP och d ä re f t e r c I P ) i s y f t e a t t g a r a n t e r a d e n n ö d v ä n d i g a k o n t i n u -i teten i för valtningen av SmEg.

30. Revis ionsrätten undersökte här

ο om genomförandet av SmEg planerades på ett ändamålsen-l igt sätt för att undvik a förseningar och oavbrutet ge stöd t i l l Smf,

ο om den rättsl iga ram29 som anger vi lka t jänster EIf ska bistå med garanterar en ef fekt iv och ändamålsenl ig för valtning av instrumentet .

28 I enlighet med artikel 43.4

i kommissionens förordning

(Eg, Euratom) nr 2342/2002 av

den 23 december 2002 om

genomförandebestämmelser

för rådets förordning

(Eg, Euratom) nr 1605/2002

med budgetförordning för

Europeiska gemenskapernas

allmänna budget

(EgT l 357, 31.12.2002, s. 1).

29 för SmEg: förvaltningsavtalet

med tillhörande riktlinjer för

driften (såsom Guidance on

Enhanced Access to Finance

(riktlinjer för bättre tillgång till

finansiering)).

22


30 det första garantiavtalet

inom cIP mellan en

finansiell intermediär och

EIf undertecknades den

2 september 2008.

PlaneringenaVSmegSkeddeförSent

31. med tanke på att mAP gäl lde för per ioden 2001–2006 och att cIP gäl ler per ioden 2007–2013 borde star ten av verksamheten inom cIP ha planerats så att man bevarade kontinuiteten i det f i n a n s i e l l a s t ö d e t . fö r v a l t n i n g s a v t a l e t b o r d e h a v a r i t k l a r t m i n s t e l va m å n a d e r ( s e p u n k t 3 3 ) i n n a n c I P i n l e d d e s fö r at t m a n s k u l l e h a t i l l r ä c k l i g t m e d t i d a t t u n d e r t e c k n a g a r a n t i -avtalen mel lan E If och de f inansie l la intermediärerna.

32. det första utk astet t i l l för valtningsavtal inom cIP var daterat m a r s 2 0 0 6 m e n u n d e r t e c k n a d e s i n t e fö r r ä n d e n 2 0 s e p t e m -b e r 2 0 0 7 , n ä s t a n n i o m å n a d e r e f te r d e t at t c I P h a d e i n l e t t s . däref ter tog det nästan ett år innan det första garant iavtalet m e l l a n E I f o c h e n f i n a n s i e l l i n t e r m e d i ä r u n d e r t e c k n a d e s 3 0 (se d i a g ra m 2 ) .

d i a g r a m 2tidSlinjeöVerdenrättSligagrundenförmaPOchciP

Nio månaders försening Tolv månaders försening

december 2006 januari 2007

mAP avslutasenligt beslut

nr 1776/2005/Eg

cIP inleds enligt beslut

nr 1639/2006/Eg

september 2007 september 2008

förvaltningsavtal inom cIP mellan

Eg och EIfundertecknas

första garanti-avtalet mellan EIf och en finansiell

intermediär


23


33. genomsnittst iden från det att en intermediär lämnade in cIP-a n s ö k a n t i l l s öve re n s k o m m e l s e n u n d e r te c k n a d e s va r n ä s t a n e l v a m å n a d e r 3 1. I å t t a a v d e 2 1 s v a r e n p å r e v i s i o n s r ä t t e n s frågeformulär angavs att t idsramen för behandl ingsprocessen var or iml ig 32. dröjsmålet i ur valsprocessen berodde f rämst på att tek nisk a aspekter som EIf hade påpek at måste lösas innan SmEg kunde genomföras; t i l l exempel måste man komma över-e n s o m h u r a d d i t i o n a l i te te n fö r l å n e g a r a n t i e r s k u l l e d e f i n i -e r a s o c h m ä t a s ( s e p u n k t 8 4 ) . S a m m a n t a g e t l e d d e d e t t a t i l l e t t b e t yd a n d e g l a p p v i d öve rg å n g e n m e l l a n d e p å va ra n d ra föl jande programmen.

förattBehållakOntinuiteteni StödetinfördeSenBeStämmelSeOmretrOaktiVVerkan

34. K o n t i n u i te te n i s tö d e t ä r v i k t i g fö r f i n a n s i e l l a i n te r m e d i ä re r eftersom några av dem hade inför t speciel la låneprodukter som hade sk räddarsytts för behoven inom S mEg. Om EU-stödet av-bröts skulle det kunna leda t i l l större förluster för de f inansiel la intermediärerna om produkten behöl ls utan garant i f rån EU.

35. Bestämmelsen om retroaktiv verkan infördes för att minska glap -pet mel lan de två på varandra föl jande programmen och bevara kontinuiteten mellan programmen inom mAP och cIP. med hjälp av denna bestämmelse kunde de f inansiel la intermediärerna ret-ro a k t i v t i n k l u d e ra l å n s o m s k u l l e f å s tö d g e n o m i n s t r u m e nte t och som de hade avtalat när mAP inte längre var t i l lgängligt och innan garant iavtalet för cIP hade under teck nats.

36. d e t t a i n n e b a r at t d e f i n a n s i e l l a i nte r m e d i ä re r n a i nte l ä n gre g a r a n t e r a d e s l i k a b e h a n d l i n g e f t e r s o m d e f i n a n s i e l l a i n t e r -mediärer som hade del tagi t i mAP f ick en fördelakt igare be -h a n d l i n g g e n o m at t l å n i n k l u d e ra d e s re t ro a k t i v t . l å n k u n d e ink luderas retroaktivt f rån september 2007 samtidigt som nya f inansie l la intermediärer kunde ink ludera lån först när deras garant iavtal med EIf hade under teck nats 33.

31 Beräknat på grundval av de

nio intermediärer som besöktes

tog det i genomsnitt 323 dagar

att behandla en godkänd

ansökan inom cIP.

32 Baserat på det frågeformulär

(Q6) som skickades till alla

finansiella intermediärer som

hade ansökt inom cIP.

33 de första garantiavtalen

inom cIP undertecknades

i september 2008.

24


34 I enlighet med artikel 53

i rådets förordning (Eg, Euratom)

nr 1605/2002.

37. Trots att bestämmelsen om retroakt iv verk an hade utformats så att det inte blev ett glapp i de f inansiel la intermediärernas f inanser ing mel lan mAP och cIP gick det inte a l l t id att förhin-dra att EU:s stöd t i l l Smf avbröts. Så var det för t vå av de nio f inansiel la intermediärer som besöktes där t i l lgängl ighetspe -r ioden inom mAP var över innan t i l lgänglighetsperioden inom cIP bör jade (ett g lapp på fyra månader) .

enlämPligramförförValtningenaVSmegharuPPrättatS

38. K o m m i s s i o n e n o c h E I f f ö r v a l t a r g e m e n s a m t v e r k s a m h e t e n inom SmEg 34. för att garantera att deleger ingen fungerar väl bör de operat iva r ikt l in jerna på området innehål la fö l jande:

ο En def in i t ion av de åtgärder som sk a v idtas, såsom de sär-sk i lda målen för var je SmEg- del ( se r u t a 1 för en besk r iv-ning av delarna) .

ο fö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e n f ö r g e n o m f ö r a n d e t a v u p p -gi f terna.

ο fa s t s t ä l l a n d e a v l ä m p l i g s t r u k t u r f ö r e r s ä t t n i n g a r n a f ö r E If:s t jänster.

39. I a r t ike l 3 i för va l tn ingsavta let anges v i lk a uppgi f ter E I f sk a utföra (se r u t a 2 ) .

r u ta 2eif:SViktigaSteuPPgifternärdetgällerförValtningenaVSmeg:

ο Identifiera, utvärdera och välja finansiella intermediärer.

ο fastställa, och komma överens med de finansiella intermediärerna om, vad som ska gälla för EU:s garantier i fråga om typ och detaljerade villkor.

ο fatta beslut om att anslå medel.

ο genomföra, förvalta och avsluta EU:s garantier (inbegripet rapportering och övervakning).


25


40. fö r v a r j e S m E g - d e l h a r o p e r a t i v a r i k t l i n j e r u t a r b e t a t s 3 5 o m d e t s p e c i f i k a s y f t e t , v a l e t a v i n t e r m e d i ä r e r, k r i t e r i e r n a f ö r s tödberätt igande, EU:s garant i och ar betssättet . Kommiss io -nen gav den 29 oktober 2007 ut G u i d a n ce o n E n h a n ce d Acce s s t o Fi n a n c e ( r ikt l in jer för bättre t i l lgång t i l l f inans ier ing) som komplement t i l l de operat iva r ikt l injerna, och som framföral l t gäl ler bestämmelserna i för valtningsavtalet om faststäl landet av parametrarna i garant iavtalet .

41. d e n fö r v a l t n i n g s o rg a n i s a t i o n s o m f a s t s t ä l l d e s fö r S m E g v a r l ä m p l i g e f t e r s o m d e n i n n e b a r e n fö r b ä t t r i n g av d e o p e r a t i -va r i k t l i n j e r n a o c h av d e öv r i g a b e s t ä m m e l s e r n a fö r g e n o m-f ö r a n d e t a v u p p g i f t e r j ä m f ö r t m e d v a d s o m h a d e g ä l l t f ö r m A P e f t e r s o m a l l a u p p g i f t e r s o m s k a u t f ö r a s b e h a n d l a d e s t i l l räck l igt detal jerat .

42. B e r ä k n i n g e n a v d e e r s ä t t n i n g a r s o m s k a b e t a l a s t i l l E I f s k a göras med hänsyn t i l l fö l jande faktorer :

ο Resultat när det gäl ler hur väl speci f ik a mål uppnås.

ο geograf isk fördelning i de bidragsberätt igade länderna.

ο hur nysk apande och komplex t garant i instrumentet är.

43. EIf:s ersättningssystem har förbättrats för cIP i jämförelse med mAP ef tersom

ο ersättningar na har delats upp i fyra separata delar för att b ä t t re å t e r s p e g l a d e t a r b e t e s o m h ö r s a m m a n m e d v a r j e uppgif t ,

ο rätten ti l l ersättning uppkommer när specif ika resultat upp-nås (se t a b e l l 3 ) .

35 förvaltningsöverenskommel-

sen, bilagorna 1A–1d.

ta B e l l 3öVerSiktöVerdefyraStimulanSerSättningarSOmutgörerSättningentilleif

Typ av stimulansersättning Ska i första hand stimulera

Startersättning att programmet är startklart inom 12 månader

Ersättning vid undertecknande att programmet har bred geografisk spridning och utnyttjar specifika SMEG-delar

Genomförandeersättning att tilläggsvolym har uppnåtts och dagliga operationer

Övervakningsersättning garantin för sund ekonomisk förvaltning

Källa: Bilaga 13 i förvaltningsavtalet.

26


44. E If:s så k al lade ersättning v id under teck nande är en särsk i ld b o n u s fö r b re d g e o gra f i s k t ä c k n i n g av i nte r m e d i ä re r. Vi d a re betalas ersättning när intermediärer i länder som tidigare inte ingick deltar och för nya intermediärer som inte har deltagit i t id igare program.

45. Trots stimulansersättningen för utnyttjande av specif ika SmEg-delar hade inte delarna för egenkapital och sekundär t egenka -pital samt värdepapperiser ing utnyttjats per den 31 december 2009. detta beror delv is på f inansk r isen som hade en negat iv inverk an på hela värdepapper iser ingsmark naden.

ValetaVfinanSiellaintermediärer

46. Vid gransk ningen av ur valsprocessen bedömdes

ο om anvisningarna t i l l E If när det gäl ler valet av f inansie l la intermediärer var fu l lständiga och garanterade ett rätt v ist och öppet val ,

ο o m av t a l s p a ra m e t ra r n a , s o m a n g e r o m f a t t n i n g e n av E U : s inter vent ion, var korrekta ,

ο om de pol i t isk a målen hade konk ret iserats korrekt i garan-t iavtalen.

ramenförValetärVälutfOrmad

47. V i d b e d ö m n i n g s p r o c e s s e n b ö r m a n t i l l ä m p a g e m e n s a m m a standarder för ut värder ingen av f inans ie l la inter mediärer så att ett rätt v ist , s t rukturerat och öppet val k an garanteras. E If och kommissionen bör ta f ram och t i l lämpa minimistandarder för valet av potent ie l la intermediärer.


27


48. K o m m i s s i o n e n g a v E I f 3 6 r ä t t a t t v ä l j a i n t e r m e d i ä r e r g e n o m att t i l lämpa de ur valsk r i ter ier och den ur valsprocess som an-ges i den re levanta garant istrategin 37. g arant istrategin anger v idare att intermediärerna sk a väl jas ut i enl ighet med bästa p r a x i s . E n ö v e r s i k t ö v e r E I f : s u r v a l s p r o c e s s f ö r S m E g f i n n s i r u t a 3 .

49. När för va l tn ingsramen för inst rumentet def in ierades angavs fö l j a n d e k r i te r i e r i fö r va l t n i n g s av t a l e t fö r va l av p o te nt i e l l a f inansie l la intermediärer 38:

ο Intermediärens f inansiel la stäl lning och operativa kapacitet samt förmågan att hantera r i sk och uppfy l la v i l lkoren och bestämmelserna för SmEg.

ο huruvida inter mediären garanterar den sk uldf inans ier ing o c h / e l l e r m i k ro k re d i t f i n a n s i e r i n g s o m m å n g a o l i k a t y p e r av långivare bevi l jar Smf.

ο geograf isk täck ning (endast lånedelen) .

ο K apacitet att ge rådgivning och af färsstöd (endast mik ro - k redit f inansier ingsdelen) .

ο Erk ännande av k r i ter iet för bättre t i l lgång t i l l f inansier ing (se punkt 54) .

36 Artikel 3.1

i förvaltningsavtalet.

37 förvaltningsavtalet anger

en garantistrategi för var

och en av de fyra specifika

delarna i instrumentet. där

anges specifikt syftet med

den berörda delen, processen

för valet av intermediärer,

kriterierna för stödberättigande,

arbetssättet för bättre tillgång

till finansiering, rapportering,

övervakning och revision,

spridning och synlighet.

38 Kriterierna för

SmEg-delarna för lån och

mikrokreditfinansiering.

Urvalskriterierna för egenkapital

och värdepapperisering

granskades inte eftersom dessa

SmEg-delar inte utnyttjades

förrän den 31 december 2009.

r u ta 3eif:SPrOceSSförattVäljaintermediärer

ο Analys av ansökningar från intermediärer efter ett öppet anbudsförfarande

ο första urval bland ansökningarna – standardiserad kontroll av formella krav

ο Kontrollprocess (inbegripet fastställande av garantiparametrar)

ο Oberoende yttrande från EIf:s avdelning för riskhantering

ο Bedömning gjord av avdelningen för efterlevnad vid EIf

ο godkännande av EIf:s styrelse och av Europeiska kommissionen (direktören för gd Ekonomi och finans – l)

28


50. R e v i s i o n s r ä t t e n a n s e r a t t k r i t e r i e r n a fö r v a l e t av f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä re r fö l j e r r å d a n d e p a x i s v i d j ä m fö r b a r a f i n a n s i n -st i tut . Varken kommissionen el ler E I f hade dock angett något poängsystem som kunde användas för att bedöma, rangordna o c h j ä m fö r a i n t e r m e d i ä r e r n a s a n s ö k n i n g a r e f t e r h u r v ä l d e u p p f y l l d e k r i te r i e r n a . d e va g a u r va l s k r i te r i e r n a g av E If s to r handl ingsfr ihet v id ut värder ingen av ansök ningar.

underlagettillaVtalSParametrarnaärOtillräckligt

51. d e t vå v i k t i g a s te p a ra m e t ra r n a i g a ra nt i av t a l e n ä r re fe re n s -vo l y m e n o c h d e n h ö g s t a g a ra n t i s a t s e n . R e fe re n s vo l y m e n ä r de garantier el ler den f inansiering som intermediären r imligen borde kunna uppbåda utan EU-garanti 39. Referensvolymen t jä-nar dessutom som under lag för att beräk na andra avtalspara-metrar. den högsta garant isatsen 40 är den högsta för lust som E I f a n s v a r a r f ö r v i d e t t g a r a n t i a v t a l . B å d a p a r a m e t r a r n a ä r nyckel faktorer ef tersom de avgör

ο om EU- inter vent ionen är ett t i l l skott t i l l den bef int l iga ak-t iv i teten inom garant isystemet e l ler bara ersätter den,

ο d e n h ö g s t a b u d g e tex p o n e r i n g s o m E U fö r vä nt a s u t s ät t a s för inom ett speci f ikt avtal .

52. En l igt för va l tn ingsavta let och r ikt l in jer na för bätt re t i l lgång t i l l f i n a n s i e r i n g s k a vo l y m e r n a , i n b e gr i p e t re fe re n s vo l y m e n , faststä l las på grundval av E I f:s er farenhet som bygger på t i -digare budgetar och för lustnivåer el ler prognoser (särsk i l t för system för offentl iga garantier) och med hänsyn t i l l marknads-v i l lkoren och deras ut veck l ing över t iden.

39 Guidance on Enhanced Access

to Finance, 25 oktober 2007.

40 den högsta garantisatsen

är en i förväg överenskommen

högsta procentsats för EIf:s

förpliktelse inom ett garantiavtal.

Beloppet för EIf:s förpliktelse

vid ett garantiavtal (högsta

garantibelopp) beräknas genom

att den faktiska portföljvolymen

multipliceras med garantisatsen

och den högsta garantisatsen.

T.ex. portföljvolym = 1 000,

garantisats = 50 %, högsta

garantisats = 10 %. Alltså,

EIf:s maximala förpliktelse

(högsta garantibelopp) =

1 000 x 50 % x 10 % = 50.


29


53. Revis ionsrätten konstaterade att E I f:s dokumentat ion av hur avtalsparametrarna, inbegr ipet referensvolymen och garant i-s at s e n , h a d e f a s t s t ä l l t s va r b r i s t f ä l l i g . E If : s b e g ä ra n o m s t y-relsens godk ännande innehål ler endast en sammanfattning av re s u l t ate t av k o nt ro l l e r n a . N ä r p a ra m e t ra r n a f a s t s t ä l l s u tg å r EIf f rån den information som lämnats av den f inansiel la inter-mediären. Revis ionsrätten fann inga bevis för att E If kontrol -lerade denna information.

dePOlitiSkamålenärinteutförligtdefinieradei garantiaVtalen

54. Va r j e g a r a n t i av t a l b ö r b i d r a t i l l a t t d e p o l i t i s k a m å l e n u p p -n å s g e n o m at t d e t s p e c i f i k t a n g e s va d s o m s k a u p p n å s. I d e a l lmänna åtagandena i garant iavta len som gäl ler för a l la in -termediärer ingår principer om bättre t i l lgång t i l l f inansier ing. Pr inciperna har hämtats f rån de bredare mål som anges i den rätts l iga grunden 41 och i för va l tn ingsavta let och återspeglar dessa mål på ett lämpl igt sätt . I r u t a 4 presenteras de pr inci -per som gäl ler för lånedelen.


r u ta 4PrinciPernaförBättretillgångtillfinanSieringenligtgarantiaVtalet(lånedelen)

Syftet med detta avtal är att EIf lämnar en garanti till intermediären som delvis ska täcka intermediä-rens portföljrisk för att

i) förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering,

ii) minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering, som beror antingen på en förmodad högre risk i samband med investeringar i vissa former av kun-skapsrelaterad verksamhet såsom teknisk utveckling, innovation och tekniköverföring, eller på bristande säkerheter.

iii) stimulera skapandet av arbetstillfällen genom att hjälpa Smf att skapa tillväxt och sysselsättning.

30


55. Utöver dessa a l lmänna bestämmelser k an det i de f inansie l la inter mediärer nas särsk i lda garant iv i l lkor ingå andra k va l i ta -t i va åt a g a n d e n fö r b ät t re t i l l g å n g t i l l f i n a n s i e r i n g. N å gra av inter mediärer nas garant iv i l lkor är dock oförenl iga med cIP:s m å l e l l e r i n n e h å l l e r myc k e t k o r t f a t t a d e o p e r a t i v a r i k t l i n j e r. föl jande k an ges som exempel :

ο Beträf fande aspekten br ist på säkerhet konstaterades i ett f a l l a t t i n t e r m e d i ä r e n u t ö v e r a t t f ö l j a a l l a r e l e v a n t a b e -stämmelser i avta let även åtog s ig att k räva en låg nivå på säkerhet för s ina t ransakt ioner. I detta fa l l innebär de sär-sk i lda v i l lkoren i avta let att de a l lmänna v i l lkoren för br ist på säker het omvandlas t i l l sänkta k rav på säker het . d etta innebär dock att a l la Smf får utnytt ja de sänkta k raven på s ä k e r h e t o c h a t t d e t i n t e f i n n s n å g o n g a r a n t i fö r a t t e n -dast de Smf som fakt iskt sak nar säker het , och där för inte k an låna enl igt normala kommersie l la v i l lkor, k an utnytt ja instrumentet .

ο de särsk i lda avtalsvi l lkoren ger stor t tolkningsutr ymme när d e t g ä l l e r i n n ov a t i o n . I s a m m a g a r a n t i av t a l a n g avs , u t a n n ä r m a re fö r k l a r i n g, a t t i n t e r m e d i ä re n å t o g s i g a t t u t fö r a intermediära t ransakt ioner med nystar tade S mf e l ler Smf som syss lar med innovat iva projekt .

öVerVakningOchraPPOrteringaVreSultat

56. för en ändamålsenlig över vakning och rappor tering krävs rele -vant och ti l l förl it l ig information i rätt t id om hur långt man har kommit i genomförandet av polit iken och i vi lken utsträckning de pol i t isk a målen uppnås.

57. Både kommiss ionen och E If över vak ar resultatet av SmEg (se b i l a g a I I ) . I n fo r m a t i o n s f l ö d e t g å r f r å n Sm f ( d e t v i l l s ä g a d e s lut l iga s tödmottagar na) genom ett e l ler f lera sk ikt (när det g ä l l e r m e d g a ra nt i e r e l l e r m o tg a ra nt i e r ) b e s t å e n d e av f i n a n-siel la intermediärer t i l l E If och slutl igen t i l l kommissionen. de f inansiel la intermediärerna rappor terar varje kvar tal t i l l EIf om SmEg. Baserat på denna information utarbetar EIf varje kvar tal k o n s o l i d e ra d e ra p p o r te r t i l l k o m m i s s i o n e n s o m d ä re f te r a n -vänder dessa rappor ter t i l l de år l iga rappor terna om genom-förandet av E IP och cIP.


31


58. R e v i s i o n s rät te n k o nt ro l l e ra d e fö l j a n d e a s p e k te r av öve r va k -ningen och rappor ter ingen av resultat :

ο O m k o m m i s s i o n e n h a d e f a s t s t ä l l t e n vä l av vä g d u p p s ät t -ning resultat indik atorer för att på ett t i l l för l i t l igt sätt mäta s i tuat ionen när det gäl ler genomförandet av pol i t iken.

ο Om rappor ter ingsk raven är t ydl iga och r iml iga.

reSultatindikatOrerharfaStStälltS,mendeBörVaraStaBilareOchBättreaVVägda

59. E n fö r u t s ä t t n i n g fö r e n ä n d a m å l s e n l i g öve r v a k n i n g ( d e t v i l l säga mätning av hur genomförandet av S mEg for tsk r ider ) är att man definierar en uppsättning tydl iga indik atorer med t i l l -hörande mål. I ndik atorerna bör vara re lat ivt stabi la så att det går att konstatera och jämföra förändr ingar över t iden.

60. Resultat indik atorerna för SmEg bör bidra t i l l bedömningen av hu r p rogra mme ts sp ec i f ik a m ål enl igt de n rät ts l iga gr und en o c h d e öve rgr i p a n d e m å l e n fö r Eu ro p e i s k a u n i o n e n s p o l i t i k , f rån v i lk a dessa mål har hämtats, uppnås.

61. f ö r S m E g h a r k o m m i s s i o n e n f a s t s t ä l l t s e x i n d i k a t o r e r (se t a b e l l 4 ) .

62. A v d e f y r a i n d i k a t o r e r ( n u m m e r 2 , 3 , 5 o c h 6 ) s o m i n g i c k i förhandsanalysen av konsek venser och i E IP:s arbetsprogram för 2009 togs bara två (nummer 2 och 3) med i kommissionens ra p p o r t o m g e n o m fö ra n d e t av E I P. I E I P : s a r b e t s p ro gra m fö r 2010 togs två av de ursprungliga indikatorerna bor t (nummer 5 och 6) och två nya indik atorer las t i l l (nummer 1 och 4) . dessa ändr ingar, som gjordes 2010, var en reakt ion på en studie om ut värder ingen av indik atorerna 42.

42 Utvärdering av indikatorerna

för EIP, februari 2010.

32


ta B e l l 4kOmmiSSiOnenSindikatOrerförSmeg

Indikatorer för SMEG

Indikatorer enligt förhands-

analysen av konsekvenser1

Indikatorer i EIP:s arbetsprogram

för 2009

Indikatorer som rapporterades

i EIP:s genomförande-rapport för 2009

Indikatorer i EIP:s arbetsprogram

för 2010Typ av indikator

1

Kommissionens åtagande för skuldfinansiering och den totala garanterade finansieringen

ej tillämpligt ej tillämpligt

111,8 miljoner euro (garantibelopp) vilket garanterar

en faktisk lånevolym på

2 771 miljoner euro

Ja, men inget målvärde hade

angettsOutput

2

Antal jobb som skapats eller behållits i SMF som fått ny finansiering

315 7502


angetts

Antal anställda vid beviljandet:

151 475


angettsKonsekvens

3Antal SMF som fått ny finansiering

315 750Ja, men inget

målvärde hade angetts

47 791Ja, men inget

målvärde hade angetts

Output

4

Antal SMF om får stöd, uppdelat efter verksamhets-område

ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt3


angettsOutput

5

Ändring av investerings-finansieringens volym


angetts


angettsInte rapporterat ej tillämpligt Resultat

6Nettoutbetal-ningar totalt


angetts


angettsInte rapporterat ej tillämpligt Output

1 Bilaga till förslaget om Europaparlamentets och rådets beslut att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation

(2007–2013), SEK(2005) 433.

2 Ett jobb som skapats eller behållits för varje Smf som fått ny finansiering. Kommissionen anser att eftersom uppgifterna för

Initiativet för tillväxt och sysselsättning tyder på att de Smf som fått stöd i genomsnitt skapade 1,2 jobb bör man använda en

försiktigare kvot för att ta hänsyn till att mikrokreditfinansiering står för över 20 % av alla företag som nås av SmEg och att man

följaktligen förväntar sig att dess företag ska skapa färre jobb, vilket drar ner genomsnittet totalt sett.

3 dessa uppgifter finns endast i EIf:s kvartalsrapporter.


33


63. I k o n s e k ve n s a n a l y s e n p å fö r h a n d h a d e b a r a t v å i n d i k a t o re r (nummer 2 och 3) t i l ldelats målvärden. I E IP:s arbetsprogram för 2009 och 2010 hade det inte angetts några mål för indik a -torerna för respektive period. När det sak nas målvärden är det svår t att bedöma om programmet ut veck lats som planerat .

64. Trots att kommissionen försökte skapa en väl avvägd uppsättning mätbara indik atorer, med indik atorer för output , konsek venser och resultat , behöll man inte den enda resultat indik atorn (num -m e r 5 ) , o c h d e n to g s t i l l s i s t b o r t av k o m m i s s i o n e n . d e n e n d a k o n s e k v e n s i n d i k a t o r n ( n u m m e r 2 ) ä r p r o b l e m a t i s k ( s e p u n k-t e r n a 6 7 o c h 6 8 ) o c h a l l a d e å t e r s t å e n d e i n d i k a t o re r n a g ä l l e r output . I ndik atorer na har här igenom mer b l iv i t ett instrument för operat iv för va l tn ing än en indik ator för at t mäta program -mets konsek venser och f ramgång. det är svår t att få rätt balans m e l l a n a t t p å e t t e k o n o m i s k t s ä t t s a m l a i n u p p g i f t e r o c h p å ett ändamålsenl igt sätt över vak a resultat . de som ut värderade i n d i k a to re r n a fö r E I P fö re s l o g e n u p p s ä t t n i n g v ä l av v ä g d a i n -dik atorer l iksom metoder och t idpunkt för uppgif ts insamling 43.

65. O m d e t s k a g å a t t d r a m e n i n g s f u l l a s l u t s a t s e r o m v a d s o m å s t a d k o m m i t s g e n o m S m E g - p ro g r a m m e t ä r d e t n ö d v ä n d i g t att de uppgif ter f rån över vak ningen som lämnas av de f inan-s i e l l a i n te r m e d i ä re r n a ä r t i l l fö r l i t l i g a , d e t v i l l s ä g a k o r re k t a och ful lständiga.

66. de f inansiel la intermediärer som revis ionsrätten besökte hade s a m t l i g a f a s t s t ä l l t fö r f a ra n d e n fö r a t t s a m l a i n d e u p p gi f te r som behövs för rappor ter ingen t i l l E If. Kval i teten på rappor-ter ingsprocessen på mel lannivån kontrol leras v id E I f:s över-vak ningsbesök på plats .

67. Några f inansiel la intermediärer har svår t att samla in uppgifter för indikatorn om ”antal jobb som skapats”. I några länder läm -n a s u p p gi f te r n a av s t at l i g a my n d i g h e te r 4 4, n å gra f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä re r s a m l a d e i n d e m b a s e r a t p å s t i c k p rov 4 5, a n d r a gjorde beräkningar med användning av för väntade värden46 el-ler så uppdaterade de f inansiel la intermediärerna inte syssel -sättningss i f f rorna var je år ef tersom det skul le k räva för myc-k e t a r b e te 4 7. E f te r s o m k va l i te te n p å s ys s e l s ät t n i n g s s i f f ro r n a varierar från land ti l l land kan man ifrågasätta t i l l för l it l igheten i värdet för den indik ator som gäl ler det antal jobb som sk a-pats (nummer 2) när dessa s i f f ror läggs samman.

43 för att mäta resultat och

konsekvenser föreslogs flera

indikatorer, till exempel bidraget

till mottagarnas resultat

(ökad försäljning, skapade

jobb/jobb som behållits och

nya produkter eller tjänster

som tagits fram) eller den

totala (eller genomsnittliga)

omsättningsökningen för de

Smf som fått finansiering.

44 Exempelvis fick en

intermediär i Slovenien

uppgifterna om arbetstillfällen

från den statliga institutionen

för socialförsäkring.

45 En intermediär i Spanien

får varje år uppgifter

som är baserade på ett

stickprovsurval från de

regionala garantisällskapen.

46 En annan intermediär i Spanien

beräknar förändringen i antalet

arbetstillfällen genom att jämföra

de beräkningar som gjordes då

låneansökan lämnades in med

den faktiska sysselsättningen då

beräkningen görs.

47 Exempelvis begär en

intermediär i Italien bara in

uppgifter om sysselsättning

i den inledande garantiansökan

och uppdaterar dem inte senare.

34


68. Ett annat problem med den här indikatorn är att värdena baseras på det antal personer som är anstäl lda vid de S mf som får stöd, v i lket inte är detsamma som antalet jobb som sk apats e l ler be -hål l i ts v id de Smf som får ny f inansier ing. den nya f inansier ing som ett Smf tar emot är inte den enda faktor som leder t i l l att jobb behål ls e l ler sk apas. d et analyseras inte hur det lån som garanterades bidrog t i l l att behål la e l ler sk apa jobb.

raPPOrteringSkraVenärtydligaOchrimligaOchBaranågrafinanSiellaintermediärerSerdemSOm en Börda

69. det sk a stä l las t ydl iga rappor ter ingsk rav på de f inansie l la in-ter mediärer na så at t man får in uppgi f ter för över vak ningen av och rappor ter ingen om SmEg-programmet. den t id och de resurser som k rävs för att få f ram den information som begärs fö r i n d i k ato re r n a s k a i n te i n n e b ä ra e n o n ö d i g a d m i n i s t ra t i v börda.

70. d e f i n a n s i e l l a i nte r m e d i ä re r n a ä r s k y l d i g a at t s a m l a i n o l i k a uppgif ter om de Smf som får stöd och regelbundet rappor tera t i l l E I f ( s e b i l a g a I I I ) . R a p p o r t e r i n g s k r ave n a n g e s i g a r a n t i -avta let mel lan E If och den f inans ie l la inter mediären. E If har g e t t u t t yd l i g a r i k t l i n j e r 4 8 fö r d e f i n a n s i e l l a i nte r m e d i ä re r n a o m h u r d e b e g ä r d a u p p g i f t e r n a s k a s t ä l l a s s a m m a n . d e t t a bek räftades av att 88 % av de f inansiel la intermediärerna upp-gav att de operat iva anvisningar som EIf gett ut var t ydl iga 49. Vidare uppgav 98 % av de f inansie l la intermediärerna att E I f al l t id är vi l l igt att lämna ytter l igare information för att för tyd-l iga operat iva aspekter 50.

71. Resultatet av revis ionsrättens f rågeformulär v isade också att endast 20 % av de f inansie l la intermediärer som deltog i c IP och/el ler mAP uppfattade rappor ter ingskraven som orimliga 51.

48 Manual for compiling reports

under the SME guarantee facility

2007–2013 (CIP) (en handbok för

sammanställning av rapporter

inom SmEg 2007–2013, cIP) – EIf.

49 Baserat på ett frågeformulär

(Q 14) där 36 av de 41 finansiella

intermediärer som besvarade

denna fråga angav att de

operativa riktlinjer som EIf gett

ut var tydliga.


(Q15) där 40 av de 41 finansiella


denna fråga angav att EIf alltid

gärna ger förklaringar så länge

garantin pågår.


(Q16) där 8 av de 42 finansiella


denna fråga inte höll med om att

rapporteringskraven var rimliga.


35


72. I d e f a l l n ä r i n s a m l i n g e n a v u p p g i f t e r v i a f i n a n s i e l l a i n t e r -m e d i ä re r ä r b e s v ä r l i g ( t i l l e xe m p e l fö r u p p g i f t e r n a o m s y s -se lsättn ing) k unde a l ter nat iva metoder för at t få f ram infor -m a t i o n e n h a v a r i t l ä m p l i g a r e . I b å d a r a p p o r t e r n a , d e n o m ut värder ingen av indik atorer na för E IP och den om halvt ids-ut värder ingen av E IP, föres logs att man skul le använda s ig av enk äter i samband med en ut värder ing.

VadSOmuPPnåttSgenOmSmeg

73. I d e t t a a v s n i t t b e s k r i v s d e n o u t p u t s o m l e v e r e r a d e s g e n o m SmEg. Outputen analyseras i förhållande t i l l instrumentets mål. Vidare undersöks instrumentets EU-mer värde, i synnerhet när det gäl ler om instrumentets mål uppnås bättre när de genom-förs på gemensk apsnivå än på nat ionel l e l ler regional n ivå .

OutPutfrånSmeg

74. finansier ingsinstrumenten inom cIP sk a ” förbättra t i l lgången t i l l f i n a n s i e r i n g fö r s m å o c h m e d e l s to ra fö re t a g i nye t a b l e r -i n g s - o c h t i l l v ä x t f a s e n o c h i nve s t e r i n g a r i i n n o v a t i o n s ve r k -samhet ” 52. mer speci f ikt sk a SmEg inom cIP

ο nå 315 750 Smf 53

ο garantera lån som sk a f inans iera Smf:s invester ingar i in-n o v a t i v v e r k s a m h e t 5 4, e l l e r s o m g e s t i l l S m f s o m s a k n a r t i l l räck l ig säkerhet , och där igenom

ο förbättra til lgången til l f inansiering när marknaden misslyckas.

75. Analysen nedan baserades på en genomgång av det ur val av lån som revis ionsrätten gjorde 55. När det gäl ler invester ingar i v iss kunsk apsrelaterad verksamhet såsom tek nisk utveck l ing, inno-vat ion och tek niköver för ing hänvisas t i l l OEcd:s Oslo -manual för mätningen av vetensk apl ig och tek nisk verksamhet 56.


53 Bilaga till förslaget om

Europaparlamentets och

rådets beslut att upprätta ett

ramprogram för konkurrenskraft

och innovation (2007–2013),

SEK(2005) 433.

54 gäller endast lånedelen.

I artikel 19.2 i cIP-beslutet nämns

”investeringar i vissa former av

kunskapsrelaterad verksamhet

såsom teknisk utveckling,

innovation och tekniköverföring”.

55 Ett urval med 181 lån

gjordes från de nio finansiella

intermediärer som besöktes.

det antal lån som valdes från

varje intermediär återspeglar

den garantivolym som uppnåtts

och begränsades till ett intervall

mellan 10 och 45.

56 Oslo-manualen, Proposed

guidelines for collecting and

interpreting technological

innovation data (förslag till

riktlinjer för att samla in och

tolka uppgifter om teknisk

innovation), OEcd, 1997,

omnämns även i åttonde skälet

i cIP-beslutet och i Europeiska

kommissionens riktlinjer för

konsekvensanalys från 2009,

SEK(2009) 92.

36


D e t ö v e r g r i p a n D e m å l e t a t t n å 315 750 SmF k a n u p p n å S

76. Al la de f inansie l la intermediärer som besöktes var t ydl igt in-r iktade på Smf, och a l la hade inför t för faranden för at t kon-trol lera låntagarens status som Smf.

77. N ä r d e t g ä l l e r d e t öve rg r i p a n d e m å l e t a t t n å 3 1 5 7 5 0 S m f 5 7 l yc k a d e s k o m m i s s i o n e n o c h E I f h a n t e r a k o n s e k ve n s e r n a a v den in ledande förseningen (se punkt 32) genom att koncen-t re r a s i g p å d e s t ö r re f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä re r n a . U n d e r d e tre år som har gått sedan cIP trädde i k raf t har E If under teck-n a t 2 5 ö v e r e n s k o m m e l s e r m e d 2 1 f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä r e r (se t a b e l l 2 ) . Vid utgången av 2009 uppgick det totala högsta g a r a n t i b e l o p p e t 5 8 fö r d e s s a g a r a n t i a v t a l t i l l 1 9 1 , 1 m i l j o n e r euro, v i lket motsvarar 37 ,5 % av den övergr ipande budgeten för SmEg. de f inansiel la intermediärerna hade bevi l jat lån t i l l när mare 59 000 Smf, v i lket motsvarar 19 % av det anta l S mf s o m h a d e s a t t s u p p s o m m å l . O m m a n r ä k n a r i n r e s u l t a t e n f r å n mA P u p p g å r d e u n d e r t e c k n a d e g a r a n t i av t a l e n t i l l ö ve r häl f ten av det anta l S mf som hade angetts som mål (57 ,4 %) o m d e t h ö g s t a p o r t fö l j b e l o p p e t u p p n å s fö r v a r t o c h e t t a v dessa avtal 59 (se d i a g ra m 3 ) . genomförandet for tsk r ider a l l tså t i l l räck l igt väl för att det sk a kunna för väntas att det övergr i -pande målet att nå 315 750 Smf kommer att uppnås.

57 Som angavs i konse kvens-

analysen av cIP, SEK(2005) 433.

58 garantibeloppet motsvarar

de högsta kostnaderna för

EU-budgeten och kommer

endast att utnyttjas om den

finansiella intermediären uppnår

det maximala portföljbeloppet

och realiserar de förväntade

förlusterna för låneportföljen.

59 Som exempel uppnådde inom

mAP endast 2 av de 45 finansiella

intermediärerna mindre än 90 %

av det högsta portföljbeloppet.

d i a g r a m 3OutPutfrånSmeginOmciPVidutgångenaV2009

42,9 %

57,4 %

18,6 %

37,5 %

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Totalt takbelopp för ingångna garantier uttryckt i procent av den övergripande budgeten för SMEG

Antal SMF som redan nåtts uttryckt i procent av det övergripande målet för SMEG

Antal SMF som skulle kunna nås med de garantiavtal som hittillsingåtts uttryckt i procent av det övergripande målet för SMEG1

Den tid som för�utit uttryckt i procent

1 Revisionsrättens beräkning som utgår från att den genomsnittliga kostnaden för att nå ett Smf är samma som i mAP-programmet

(1 055 euro) och att det högsta portföljbeloppet nås för alla existerande garantiavtal.



37


i n S t r u m e n t e t n å r D e SmF S o m S a k n a r S ä k e r h e t ; D e t ä r o n t o m i n n o v a t i v a p r o j e k t

78. SmEg har utformats så att t i l lgången t i l l skuldf inansier ing sk a förbättras för Smf som har l ivsk raf t iga projekt men som inte k an få lån från kommersiel la långivare. En sådan s ituation k an uppstå om ett Smf inte har t i l l räck l ig säkerhet för att uppfyl la den kommers ie l la långivarens k rav. Et t S mf k an också nek as lån om de kommers ie l la långivar na inte har möj l ighet att på ett enkelt sätt bedöma om affärs idén är l ivsk raf t ig, v i lket k an vara fal let när det gäl ler invester ingar i innovativ verksamhet. ju mer nysk apande invester ingen är desto mindre sannolikt är det att ett lån kommer att bevi l jas .

79. En l igt svaren på rev is ionsrättens f rågefor mulär inr iktade s ig de f inansie l la intermediärerna inom cIP i första hand på Smf som saknade t i l l räck l ig säkerhet, i andra hand på mikroföretag och därefter på nyetableringar. Innovativa Smf är den kategori som är minst i bl ickfånget. medan 90 % av intermediärerna an-gav att deras cIP- garanterade produkt var inr iktad på kunder som sak nade t i l l räck l ig säker het angav endast omk r ing häl f -ten av intermediärerna att deras cIP- garanterade produkt var inr iktad på innovat iva Smf (se d i a g ra m 4 ) .

d i a g r a m 4underSökningaVfinanSiellaintermediärer–deSmfSOmgarantin/lånePrOduktenriktarSigtill

54 %

69 %

79 %

90 %

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Våra CIP-garanterade produkter riktar sig till innovativa SMF

Våra CIP-garanterade produkter riktar sig till nyetablerade SMF

Våra CIP-garanterade produkter riktar sig till mikroföretag

Våra CIP-garanterade produkter riktar sigtill kunder som saknar tillräcklig säkerhet

de finansiella intermediärerna inom cIP skulle på en femgradig skala ange hur väl dessa fyra påståenden överensstämde med deras

situation. Procentandelen i diagrammet visar den andel svarande som antingen höll med eller fullständigt höll med om påståendet.

Antalet svar på varje fråga varierade mellan 28 och 30 av de 31 finansiella intermediärer som antingen deltog eller planerade att

delta i cIP.

Källa: Revisionsrättens frågeformulär till de finansiella intermediärerna.

38


80. An a l ys e n av u r va l e t av l å n v i s a r at t S m f s o m s a k n a d e s ä k e r -het of tare f ick utnytt ja instrumentet än Smf som investerade i innovativ verksamhet. Av de 181 lånen i ur valet gick 77 styc-ken (43 %) t i l l Smf som sak nade t i l l räck l ig säkerhet för att få t i l lgång t i l l f inansier ing genom existerande kommersiel la lån. Endast 22 lån (12 %) användes för att f inansiera lån som hade innovat iva aspekter (se t a b e l l 5 ) .

81. Äve n o m i nve s t e r i n g a r i i n n o v a t i v ve r k s a m h e t v a r s ä l l s y n t a f a n n s d e t n å g r a m y c k e t i n n o v a t i v a i n v e s t e r i n g a r i u r v a l e t . häl f ten av de innovat iva projekten (11 av 22) bedömdes vara i n n o v a t i o n e r s o m a n t i n g e n v a r n y a p å f ö r e t a g e t s m a r k n a d e l l e r p å v ä r l d s m a r k n a d e n . S y f t e t m e d d e s s a p r o j e k t v a r a t t s k a p a ny a e l l e r v ä s e n t l i g b ä t t re p ro d u k te r, p ro d u k t i o n s p ro -cesser e l ler leveransmetoder som var nya åtminstone på den mark nad där företaget var verksamt. Ett exempel på en sådan invester ing ges i r u t a 5 . d e återstående innovat iva invester-ingarna var bara en nymodighet för det aktuel la företaget och genomfördes redan av andra företag som konkurrerade direkt med låntagaren.

ta B e l l 5reSultataVanalySenaVlåni antallånOchi PrOcentaVurValet

SMF som saknar tillräcklig säkerhet1

SMF med tillräcklig säkerhet

Brist på säkerhet inte påvisad Totalt

Lån för att finansiera investeringar i innovativ verksamhet

7 12 3 22

4 % 7 % 2 % 12 %

Lån till projekt utan stora innovativa aspekter

70 69 20 159

39 % 38 % 11 % 88 %

Totalt77 81 23 181

43 % 45 % 13 % 100 %

1 I de fall då en finansiell intermediär definierade nivån på tillräcklig säkerhet eller när denna nivå var underförstådd tillämpades

detta för att fastställa om säkerheten var ”tillräcklig”. I övriga fall ansågs ett Smf ha tillräcklig säkerhet om lånebeloppet inte

överskred 70 % av värdet på de omsättningsbara tillgångarna. I den senare kategorin togs det även hänsyn till andra faktorer som

ökade riskprofilen för ett Smf (till exempel lån till arbetslösa) och därför sågs dessa Smf som ”Smf som saknar tillräcklig säkerhet”.



39


82. f ö r 2 3 l å n g i c k d e t e m e l l e r t i d i n t e a t t b e d ö m a d e n r a p -p o r te ra d e b r i s te n p å s ä k e r h e t e f te r s o m d e f i n a n s i e l l a i nte r -mediärerna inte hade någon information.

D e F i n a n S i e l l a i n t e r m e D i ä r e r n a S t r ä v a r e F t e r a t t ö k a l å n e v o l y m e r n a , m e n D ö D v i k t S e F F e k t e r k u n D e h a F å t t S t ö r r e u p p m ä r k S a m h e t

83. med garant isystem uppstår ”dödviktsef fekter ” om låntagaren s k u l l e h a k u n n at f å l å n f rå n k o m m e r s i e l l a l å n gi va re u t a n o f-fe n t l i g t s t ö d . I e n s å d a n s i t u a t i o n s k u l l e e f fe k t e r n a , s å s o m att det sk apas jobb och ekonomisk och innovat iv verksamhet, h a u p p k o m m i t ä n d å . g a r a n t i s y s t e m s o m f å r o f fe n t l i g t s t ö d ä r m e s t ä n d a m å l s e n l i g a n ä r d e n f i n a n s i e r a d e i nve s t e r i n g e n annars inte skul le ha ägt rum och de önsk ade ef fekterna inte skul le ha uppkommit .

84. för att garantera att SmEg ök ar de små och medelstora före -tagens t i l lgång t i l l f inansier ing har kommiss ionen tagit f ram G u i d a n c e o n E n h a n c e d A c c e s s t o Fi n a n c e ( r i k t l i n j e r fö r b ät t re t i l lgång t i l l f inansier ing) . R ikt l in jerna sk a garantera att de f i -nans ie l la inter mediärer na bara k an utnytt ja por t fö l jgarant in när den fakt isk a lånevolymen översk r ider den lånevolym som intermediären skul le ha uppnått utan garant in . denna def ini -t ion av addit ional i tet är enkel att t i l lämpa och k an lätt föras in i garant iavtalet .

r u ta 5exemPelPåettinnOVatiVtPrOjekt

företagaren hade inte tillräcklig säkerhet för att kunna få ett normalt kommersiellt lån på 40 000 euro. I sitt tidigare arbete som forskare hade han förvärvat stor kunskap om produktion av vinäger. han använde därför det garanterade lånet till att etablera ett företag som producerade vinäger av hög kvalitet. för produktionsprocessen användes särskilt odlade bakterier som gjorde jäsningsprocessen mer stabil. Vinägern som producerades smakade bättre och hade en högre sockerhalt – egenskaper som uppskattas av konsumenterna. företagets marknad var regional och inga konkurrenter använde samma produktionsprocess.

40


85. Addit ional i tet innebär dock inte en garant i för att den ök ade v o l y m e n f ö r d e n f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä r e n ä r l i k a m e d e n ök ning för ekonomin. för SmEg anses att det uppkommer en d ö d v i k t s e f fe k t o m g a ra n t i e r l ä m n a s fö r l å n t i l l Sm f s o m h a r t i l l r ä c k l i g s ä k e r h e t o c h t i l l S m f s o m i n t e i nv e s t e r a r i i n n o -v a t i v ve r k s a m h e t . E n v i s s d ö d v i k t s e f fe k t ä r d o c k o u n d v i k l i g när man ger stöd som baseras på lånepor tföl jer. Analysen av lånen v isade att det fanns dödviksef fekter i över en t redjedel av lånen i ur valet (38 %, 69 av 181, se ta b e l l 5 ) . med al lt annat l ik a skul le dessa låntagare ha kunnat få lån f rån kommersiel la långivare utan Smf-garantin. halvtidsutvärderarens undersök-n i n g a v l å n t a g a r n a i n o m m A P v i s a d e p å l i k n a n d e n i v å e r a v dödviktsef fekter 60.

S ä r S k i l D a l å n e v i l l k o r

86. I v a r j e g a r a n t i a v t a l m e l l a n E I f o c h d e n f i n a n s i e l l a i n t e r m e -d i ä re n f i n n s e n s t a n d a rd k l a u s u l m e d p r i n c i p e r n a fö r b ä t t re t i l lgång t i l l f inansier ing (se punkt 54) för de Smf som sak nar säkerhet el ler vi l l investera i innovativ verksamhet. det är inte al l t id tydl igt hur den f inansiel la intermediären planerar att nå dessa företag. Några f inansie l la intermediärer använde s ig av s ä r s k i l d a l å n e v i l l k o r fö r at t at t ra h e ra d e n n a t y p av S m f, o c h där igenom minsk a dödsviktsef fekten (se r u t a 6 ) .

60 I halvtidsutvärderingen sägs

att undersökningsresultaten

pekar på att två av tre företag

inte skulle ha genomfört

projekten utan det garanterade

lånet, eller skulle ha gjort

mindre. Endast ett av tre företag

i undersökningen svarade att det

skulle ha etablerat företaget eller

genomfört projektet även utan

det garanterade lånet.

r u ta 6låneVillkOrförattattraheraantingeninnOVatiVaSmfellerSmfSOmintehartillräckligSäkerhet

ο garanterade lån kan endast ges till nyetablerade företag eller till Smf med kort företagshistorik.

ο Tak för lånebeloppet.

ο Smf får icke-monetära fördelar61 så att de garanterade lånen inte är billigare än lån utan garanti.

ο högre garantinivåer för investeringar som är innovativa eller i någon mån utgör en nymodighet.

61 Såsom lägre krav på säkerhet, snabbare kreditbeslut och fasta räntor.


41


87. de tre första lånevil lkoren bör automatiskt attrahera låntagare som sak nar säkerhet medan det s ista v i l lkoret antagl igen att-raherar innovat iva Smf. Att re lat ivt få lånevi l lkor r iktades t i l l innovativa Smf k an förk lara det låga antalet invester ingar i in-novat iv verksamhet som konstaterades i ur valet (se t a b e l l 5 ) .

eurOPeiSktmerVärde

88. E f te r s o m a n s va re t fö r a l l a d e o m rå d e n s o m i n g å r i c I P d e l a s mel lan medlemsstaterna och gemensk apen 62 sk a den subsidi-ar i tetspr incip som föresk r ivs i ar t ikel 5 i fördraget också gäl la för SmEg. EU-åtgärder som inte t i l lhör unionens exk lusiva be -hör ighet , såsom SmEg, sk a genomföras endast om och i den m å n s o m m å l e n fö r d e n p l a n e ra d e åtg ä rd e n i nte i t i l l rä c k l i g utst räck ning k an uppnås av medlemsstater na utan på grund av den planerade åtgärdens omfattning el ler verkningar bättre k an uppnås på gemensk apsnivå .

89. S u b s i d i a r i te t s p r i n c i p e n u p p re p a s i e t t av s k ä l e n t i l l c I P- b e -slutet 63, i förslaget t i l l cIP 64 och i konsekvensanalysen av cIP 65. I grund och botten kan kommissionens argument för f inansier-ingsinstrumentens EU- dimension samlas under t vå rubr iker :

ο En garant i för enhet l igt genomförande.

ο Konkurrens och innovat ion är per def in i t ion globala före -teelser.

Smeg k a n i n n e b ä r a b e t y D a n D e i c k e - m o n e t ä r a F ö r D e l a r F ö r e n i n t e r m e D i ä r ; D o c k S t r ä v a r m a n i n t e a k t i v t e F t e r e t t e n h e t l i g t g e n o m F ö r a n D e

90. I f ö r a r b e t e n a t i l l c I P h ä v d a d e k o m m i s s i o n e n a t t d e n e u r o -peisk a d imensionen kommer att vara en garant i för at t goda e r f a r e n h e t e r s p r i d s d å f i n a n s i e r i n g s i n s t r u m e n t , i n b e g r i p e t SmEg, används. Även om det f inns l ik nande åtgärder i några medlemsstater kommer gemensk apens insats att b idra t i l l att genomförandet bl i r enhet l igt .

62 Kommissionen hämtade

den rättsliga grunden för cIP

från artiklarna 172, 173.3 och

192.1 i fördraget om Europeiska

unionens funktionssätt

(konsoliderad version

efter lissabonfördraget).

63 Skäl 62 i cIP-beslutet.


6.4.2005.

65 SEK(2005) 433, 6.4.2005.

42


66 Intermediärer som deltar eller

planerar att delta inom cIP.


91. R e v i s i o n s r ä t t e n f a n n f l e r a f a l l d ä r f i n a n s i e r i n g e n f r å n E U : s budget var avgörande, inte endast för att delv is täck a k redit-fö r l u s t e r u t a n o c k s å fö r a t t d e t i n n e b a r a t t m o t t a g a re n f i c k m ö j l i g h e t at t p röva n å g o t ny t t . I t vå f a l l u n d e r l ät t a d e Sm E g f r a m t a g n i n g e n a v g a r a n t i - e l l e r l å n e p r o d u k t e r s o m v a r ny a för intermediären. I ett av fa l len måste det göras f lera försök i n n a n p r o d u k t e n b l e v t i l l r ä c k l i g t e r k ä n d a v d e b a n k e r s o m verkstäl lde lånen och av kunderna. Produkten hade antagligen inte tagits f ram om inte E If och kommissionen vid upprepade t i l l fäl len hade samarbetat med intermediären. Vidare k an sam-arbetet med EU:s inst i tut ioner hjä lpa i synnerhet små pr ivata banker att er k ännas av de banker som ver kstä l ler lån och/av deras kunder.

92. detta bek räf tas av resultatet på det f rågeformulär som sk ick-a d e s t i l l d e f i n a n s i e l l a i n t e r m e d i ä r e r n a . 6 a v 3 1 c I P - i n t e r -mediärer 66 har tagit f ram en ny låne - el ler garantiprodukt, och 16 av 31 har gjor t stora ändringar av s ina bef int l iga produkter för att delta i c IP.

93. S m E g g ö r a t t E U - s t ö d e t b l i r s y n l i g a r e f ö r f i n a n s i e l l a i n t e r -mediärer. Vid gransk ningsbesöken f ramkom att k ännedomen o m E U : s g a r a n t i e r i n t e v a r s ä r s k i l t h ö g b l a n d S m f. d e t g i c k d o c k i n te a t t s e n å gr a a k t i v a fö r s ö k a t t g a r a n te r a e n e n h e t-l i g h e t m e l l a n d e o l i k a i n t e r m e d i ä re r n a s a r b e t s m e t o d e r. E If samlar bara in information om de f inansiel la intermediärernas arbetsmetoder och i frågasätter dem inte. I l ikhet med vad som har konstaterats när det gäl ler lånevi l lkor (se punkt 86) skul le k a n s k e e n m e r a a k t i v i n s a t s f r å n E I f k u n n a l e d a t i l l a t t S m f med innovat iva projekt e l ler för l i te säkerhet i s törre utsräck-ning skul le utnytt ja instrumentet .

Smeg ö k a r e n S k i l D a F ö r e t a g S k o n k u r r e n S k r a F t ; D e t t a F ö r i n t e m e D S i g eu- m e r v ä r D e

94. denna aspekt av EU-mer värde är direkt kopplad t i l l ett av cIP:s g lobala mål : ”at t ut veck la företagens konk ur rensk raf t , i syn-n e r h e t n ä r d e t g ä l l e r s m å o c h m e d e l s to ra fö re t a g 6 7”. I fö ra r -betena anförde kommiss ionen att den konkurrens som euro -p e i s k a fö re t a g m ö te r b l i r a l l t m e r g l o b a l o c h a t t i n n ov a t i o n sk a ses som ett g lobalt fenomen som inte k an nå f ramgångar och bl i varakt igt i en s luten mi l jö.


43


95. Analysen av lånen v isade att SmEg verk l igen hjä lper ensk i lda f ö r e t a g a t t ö k a s i n k o n k u r r e n s k r a f t . d e t k o n s t a t e r a d e s a t t 7 4 a v 1 8 1 l å n ( 4 1 % ) a nv ä n d e s fö r a t t d i re k t ö k a fö re t a g e t s konkurrensk raf t 68. SmEg levererar många andra värdeful la re -sultat när det gäl ler att åstadkomma en konkurrensk raf t igare mi l jö. d et gör det möj l igt för nyetablerade företag – särsk i l t inom ser v icesektorn – att komma f ram. Av de 181 lånen i ur -valet användes 26 lån (14 %) t i l l att s tar ta nya företag och 15 lån (8 %) användes för att f inansiera företags expansion ef ter etableringsfasen 69. det hjälper också t i l l att behålla ett konkur-rensk raf t igt k l imat när ensk i lda k an bl i företagare genom att köpa ett ex isterande Smf (47 lån, 26 %) .

96. EU-mer värdet för dessa resultat är dock inte entydigt eftersom s a m m a k o n s e k ve n s e r k a n u p p n å s m e d f i n a n s i e r i n g f r å n n a -t ionel la budgetar. Exempelvis ger kommiss ionen 70 t re förs lag på hur en EU-pol i t ik skul le kunna påverk a konkurrensk raf ten på EU-nivå 71. EU-pol i t iken skul le kunna

ο p å v e r k a E U - f ö r e t a g s k o n k u r r e n s l ä g e j ä m f ö r t m e d d e r a s konkurrenter utanför EU,

ο s t i m u l e r a g r ä n s ö v e r s k r i d a n d e i n v e s t e r i n g s f l ö d e n , i n b e -gr ipet omlok al iser ing av ekonomisk akt iv i tet ,

ο vara nödvändig för att korr igera oönsk ade konsekvenser av mark nadsprocesser på EU:s mark nader.

97. I ngen av dessa konsek venser noterades v id rev is ionen. Ana-lysen av lånen bek räftade att merpar ten av Smf är verksamma på den lok ala , regionala e l ler nat ionel la mark naden. 19 av de 1 8 1 l å n e n ( 1 0 % ) g avs t i l l S m f s o m h a d e v i s s grä n s öve r s k r i -dande verksamhet , och 13 lån (7 %) användes för invester in -g a r m e d e n s to r grä n s öve r s k r i d a n d e k o m p o n e n t 7 2. d e n l å g a n ivån på gränsöversk r idande ver ksamhet är inte för vånande m e d t a n k e p å v i l k e n t y p av Sm f s o m i n gi c k i u r v a l e t ( fö r e n övers ikt , se d i a g ra m 5 ) : 17 restauranger, 8 tax ichaufförer, 41 småbutiker (bageri , s laktare, t idningsaffär el ler matvarubutik) e l ler 17 hant verk are (snick are, e lektr iker, murare e l ler tak läg -gare) . för dessa exempel på låntagare vars a f färsver ksamhet va n l i g e n ä r l o k a l ä r i nte b e h ove t av e n E U - i n s at s t i l l rä c k l i g t t ydl igt påvisat .

68 det ansågs att företagets

konkurrenskraft hade ökat

om det i affärsplanen fanns

information om att investeringen

skulle få någon av följande

konsekvenser:

• företagets kapacitet att

producera varor eller tjänster

ökar eller blir effektivare.

• företagets

marknadsandel ökar.

• företagets export ökar.

• Personalens resultat/

utbildning förbättras.

• Informationsteknik används

på ett mer produktivt sätt.

• marknadsföringen av

företagets produkter eller

tjänster förbättras.

Nyetablerade företag

bedömdes för sig och ansågs

alltid vara ett tillskott till ett

konkurrenskraftigt klimat.

69 med expansion efter

etableringsfasen menas

företagets expansion inom tre år

efter etableringen.

70 Arbetsdokument från

kommissionen, Impact

Assessment: Next Steps - In

support of competitiveness

and sustainable development

(en konsekvensanalys om

fortsatt stöd till konkurrenskraft

och hållbar utveckling),

SEK(2004) 1377.

71 Nämns även i SEK(2005) 791.

72 den gränsöverskridande

komponenten ansågs vara stor

om syftet med investeringen

var att öka produktionen

utomlands, expandera till

marknader utomlands eller

skapa nya affärsförbindelser

med utländska motparter (till

exempel leverantörer).

44


73 Vilket även noterats av

exempelvis EcB, The financing

of Small and Medium-Sized

Enterprises in the Euro area,

(om finansieringen av Smf

i euro-området), ECB Monthly

Bulletin, augusti 2007, s. 77.

98. Omfattningen av de ensk i lda garant iavtalen sträcker s ig inte h e l l e r ö v e r n a t i o n s g r ä n s e r n a . I g r u n d o c h b o t t e n f u n g e r a r SmEg som en uppsättning nat ionel la garant isystem ef tersom d e t rå d e r s to ra s k i l l n a d e r m e l l a n d e n at i o n e l l a l å n e m a r k n a -derna 73. Sk i l lnaderna uppstår på grund av både kulturel la och rätts l iga restr ikt ioner och är så stora att lånemark naderna k an betraktas som rent nat ionel la .

d i a g r a m 5analySaVlånen–tyPaVaffärSVerkSamhet

26 %

24 %14 %

12 %

5 %

19 %

Tillverkning

Detaljhandel

Hotell, restaurang, catering

Enskilda hantverkare och byggföretag

Taxi och transporter

Övrigt



45


SlUTSATSER Och REKOmmENdATIONER

u t F o r m n i n g e n a v Smeg

99. d e t f a n n s i n g e n u t t a l a d i n t e r v e n t i o n s l o g i k i fö r a r b e t e n a t i l l S m E g m e n e n i m p l i c i t i n t e r v e n t i o n s l o g i k k a n u t l ä s a s a v d e o l i k a fö r a r b e t e n a t i l l c I P- b e s l u t e t . d e t f i n n s d o c k i n g e n b e -greppsmäss ig koppl ing mel lan det aktuel la problemet och de planerade resultat och konsek venser som presenterades innan inter ventionen inleddes. Även om målen nu är mer exakta än för det t id igare mAP-programmet är de endast speci f ik a , mätbara , uppnåbara och t idsbundna när det gäl ler för väntad output .

Kommande program för stöd ti l l Smf bör baseras på en ut ta-lad inter ventionslogik där inputen är kopplad ti l l den output o ch de result at o ch konsek venser som för vänt as uppnås .

r e k O m m e n d at i O n 1

u p p r ä t t a F ö r v a l t n i n g S S t r u k t u r e n

100. Som helhet har det faststäl lts en lämplig ram för för valtningen av S m E g . E r s ä t t n i n g s s t r u k t u re n h a r fö r b ä t t r a t s j ä m fö r t m e d mAP genom att det har t i l lkommit st imulansersättningar som utlöses när resultat uppnås. dock var förseningar i planeringen av instrumentet ett hinder för en ändamålsenl ig fördelning av budgeten under första året v i lket för några f inans ie l la inter -mediärer innebar att stödet avbröts.

fö r p lan er ing en av ko mman d e ins tr um ent re ko mm en der ar rev is ionsrät ten at t den rät t s l iga grunden o ch för valtnings-av t a l e t ä r k l a r a i g o d t i d i n n a n p r o g r a m p e r i o d e n f a k t i s k t inleds så at t det f inns t id at t välja ut lämpliga f inansiel la in -termediärer och slut föra kontrak tsförhandlingarna med dem innan programperioden fak tisk t inleds och därigenom slippa t i l lgr ip a en b es t ämm else om retro ak t iv verk an i f ramtiden.


46


va l e t a v F i n a n S i e l l a i n t e r m e D i ä r e r

101. Kommissionen har utformat lämpliga för faranden för att väl ja ut f inansiel la intermediärer. det har dock inte faststäl lts något poängsystem för rangordningen av ansök ningarna f rån ol ik a potent ie l la intermediärer och det hade inte def in ierats mini -mik rav för de ol ik a ur valsk r iter ierna. dokumenter ingen av hur parametrarna i garantiavtalen med de f inansiel la intermediär-erna hade faststä l l ts var br ist fä l l ig.

för bät tre ins yn i valet b ör det införas et t p oängs ystem för bedömningen av ansökningar från potentiella intermediärer för eventuel la e f ter fö l jande pro gram . d et b ör anges mini -mik r av f ö r v a l e t av f inansi e l la inte r m e diäre r. d o k um e nt a -t ionen av hur p aram etrarna i garant iav t alen har b eräk nat s b ör vara m er det al jerad.


ö v e r v a k n i n g o c h r a p p o r t e r i n g a v r e S u l t a t

102. d e t h a d e f a s t s t ä l l t s t i l l r ä c k l i g a o u t p u t i n d i k a t o r e r s o m a n-vändes v id rappor ter ingen om genomförandet av SmEg. Upp -gi f ter na för den enda konsek vens indik ator som gäl ler ”anta l sk apade jobb” är svåra att samla in och k an, på grund av ol ik a beräk ningsmetoder, inte jämföras länder emel lan. R appor ter-i n g s k rave n ä r t yd l i g a o c h u p p l e vs i nte s o m e n b ö rd a av m a -jor i teten av de f inansie l la intermediärer som deltar i SmEg.

Kommissionen b ör över väga om det f inns utr y mm e för at t s k a p a y t t e r l i g a r e e l l e r b ä t t r e r e s u l t a t i n d i k a t o r e r f ö r a t t b ä t t r e ö v e r v a k a h u r i n s t r u m e n t e t s m å l u p p n å s o c h d r a lämp l iga s lut s at ser.



47


74 Revisionsrättens svar på

kommissionens meddelande

Reformen av EU:s budget – Att

förändra Europa (punkterna 7–9)

och yttrande nr 1/2010 Förbättra

den ekonomiska förvaltningen

av Europeiska unionens

budget: Risker och utmaningar

(punkterna 18–19).

va D S o m u p p n å t t S g e n o m Smeg

103. det enda mål som k vant i f ierats , att nå 315 750 Smf, kommer t rol igen att uppnås. Analysen av revis ionsrättens ur val av lån visade att mindre än hälf ten av lånen (43 %) gavs t i l l Smf som sak nade t i l l räck l ig säkerhet och att bara 12 % använde lånen t i l l i nve s te r i n g a r i i n n ov a t i v ve r k s a m h e t . A n a l ys e n av l å n e n v isade på en dödviktsef fekt på 38 %, det v i l l säga att lån be -vi l jades t i l l Smf som hade ti l lräck lig säkerhet och inte använde dem för innovat iv verksamhet.

104. Tack vare SmEg kunde några f inansiel la intermediärer ta f ram och erbjuda nya låne - e l ler garant iprodukter men det sker in-gen akt iv identi f ier ing el ler spr idning av bra metoder. SmEg:s E U - m e r v ä rd e h a r i n te p åv i s a t s e f te r s o m re s u l t a te n av Sm E g skul le ha kunnat uppnås med f inansier ing från nat ionel la sys-tem. d et noterades inga stör re gränsöversk r idande invester-ingar e l ler konsek venser av SmEg-lån.

Kommissionen b ör i f ramtiden s ät t a upp m er sp e ci f ik a mål som b ät tre åter sp e glar f inansier ingsins trum ente t s s y f ten . Så länge ins trum entet p ågår b ör över vak ningen inb e gr ip a e n m ä t n i n g av u t v e c k l i n g e n m o t a t t n å d e s s a m å l s å a t t d e t v i d b e h o v g å r a t t v i d t a k o r r i g e r a n d e å t g ä r d e r. m a n b ör över väga at t införa lämpl iga åtgärder för at t minimera d ö d v ik t s e f f e k te r na o ch då b lan d annat u tgå f r ån d e g o da m eto der som några interm e diärer re dan använder.


Som revisionsrät ten t idigare har påpekat måste utgif ter f rån EU - b u d g e te n l e da t i l l k lar a o ch t ydl i g a f ö rd e lar f ö r EU o ch dess medborgare som inte kan uppnås genom utgif ter på en -bar t nationell , regional eller lokal nivå74. Budgetmyndigheten o c h ko m m i s s i o n e n b ö r d ä r f ö r ö v e r v ä g a h u r EU - m e r v ä r d e t k an ma xim eras i eventuel la e f ter fö l jare t i l l Sm Eg .


48


d enna rappor t har antagits av rev is ionsrättens avdelning IV, m e d l e d a m o t e n I g o r s lU d B O R Ž S s o m o r d f ö r a n d e , v i d d e s s sammanträde i luxemburg den 22 mars 2011.

För revisionsrätten

Vítor manuel da SIlVA cAldEIRAOrdförande


49


ö V e r S i k t ö V e r c i P S : S S t r u k t u r n e r t i l lg a r a n t i i n S t r u m e n t e t f ö r S m å O c h m e d e l S tO r a f ö r e tag

B i l a g a i

CIP-strukturen: 3 delarBudget 2007–2013: 3 621 miljoner euro

i. EIP: programmet för entreprenörskap och innovation

ii. IEE: Intelligent energi – Europa iii. ICT: IKT-stödprogrammet

EIP: Programmet för entreprenörskap och innovation (2 172 miljoner euro)

i. Finansieringsinstrumentii. Nätverket Enterprise Europe

Network: Tjänster till stöd för företag och innovation

iii. Pilot- och marknads-introduktionsprojekt för innovation och miljöinnovation

iv. Politikanalys, utveckling, samordning och partnerskap

Finansieringsinstrument (1 130 miljoner euro)

i. SMEGii. Instrumentet för innovativa små och

medelstora företag med hög tillväxt (GIF)iii. Systemet för kapacitetsuppbyggnad

(CBS)

Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (510 miljoner euro)Fyra olika garantier:

i. Lån och leasing ii. Mikrokreditfinansieringiii. Egenkapital och sekundärt

egenkapitaliv. Värdepapperisering

50


kO m m i S S i O n e n S O c h e i f: S ö V e r Va k n i n g

1. Kommissionen gör följande:

ο övervakar EIf för att bedöma förvaltningen av SmEg. I detta ingår att se över följande:

• EIf:s kontroller av huruvida en garanti ska ingå i portföljen.

• Anspråk på garanti.

• EIf:s granskningsresultat vid besök på plats hos finansiella intermediärer.

ο övervakar finansiella intermediärer och Smf. I detta ingår följande:

• Besök hos finansiella intermediärer. Vid besöken kontrolleras följande: de system som ska garantera att garantibrevet och förvaltningsavtalet efterlevs, framstegen i den finansiella intermediärens genomförande av instrumentet, de system som den finansiella intermediären har infört för att genomföra instrumentet och efterlevnaden i ett urval av lån eller garantier till Smf (transaktioner).

• Besök vid Smf.

• Undersökning av sysselsättningen genom SmEg som syftar till att kontrollera efterlevnaden av kraven enligt förvaltningsavtalet.

ο Andra övervakningsuppgifter såsom en kontroll av den kvartalsvisa ersättningen till EIf.

2. EIf kontrollerar i första hand följande:

ο Uppgifter från finansiella intermediärer genom en rimlighetskontroll.

ο genom övervakningsbesök på platsen hos finansiella intermediärer:

• Rapporteringsprocessens kvalitet.

• Processerna för betalning och återvinning av garantier.

• Processen för att kontrollera kriterierna för berättigande att ingå portföljen.

ο den finansiella intermediärens begäran om betalning genom att dubbelkontrollera att de uppgifter som den finansiella intermediären har rapporterat i sin kvartalsrapportering överensstämmer med uppgifterna i begäran om betalning. med hjälp av ett urval görs ytterligare substansgranskning med användning av underlag från de finansiella intermediärerna för att säkerställa att den finansiering som inte återbetalats är giltig.

B i l a g a i i


51


B i l a g a i i id e f i n a n S i e l l a i n t e r m e d i ä r e r n a S r a P P O r t e r i n g t i l l e i f

de finansiella intermediärernas rapportering1 till EIf är uppdelad enligt följande:

ο del A gäller nya operationer (kvartalsrapporter):

• låntagare – skattekod, namn, adress, postnummer, ort, region, land, uppgifter om etableringen, ekonomisk sektor, juridisk status, befintligt antal anställda och kommentarer.

• lån – skattekod, lånereferens, valuta, syftet med finansieringen, investeringsbelopp, materiella tillgångar, immateriella tillgångar, rörelsekapital, lånebelopp, lånets löptid, betalningsfrist, datum för undertecknande av lånet, datum för första utbetalning och kommentarer.

ο del B gäller förteckningen över den information som ska ingå (kvartalsrapportering):

• skattekod, lånereferens, valuta, total minskning av lånebeloppet, slutligt utestående lånebelopp och slutdatum för utbetalningsperioden.

ο del c gäller de garantier som tagits i anspråk (kvartalsrapportering):

• skattekod, lånereferens, datum då lånet borde ha betalats, valuta, det belopp som borde ha betalats, belopp att återvinna, upplupen ränta och förlust.

ο del d gäller de lån som har förfallit (kvartalsrapportering):

• skattekod, lånereferens och datum för återbetalning.

ο del E gäller upphävda lån (kvartalsrapporter):

• skattekod, lånereferens och typ av upphävande.

ο del f gäller ändringar (kvartalsrapportering).

ο del g gäller sysselsättningsrapporten (årlig rapportering).

1 denna sammanställning baseras på EIf:s dokument Manual for compiling reports under the SMEG Facility 2007 – 2013 (en handbok för

sammanställning av rapporter inom SmEg 2007–2013).

52


KOmmISSIONENS SVARSammanfattning

iii .garantiinstrumentet för små och medelstora företag (nedan k al lat SMF- garanti instrumen-tet) inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (nedan kallat CIP) utformades med hänsyn till de omfattande erfarenheterna från det fleråriga programmet för företag och företagaranda (nedan kallat det fleråriga pro-grammet) . dessa er farenheter bekräftades av ex terna utvärderare, som rekommenderade att programmet skulle drivas vidare med sina olika instrument. Varken kommissionen eller budgetmyndigheten ansåg det nödvändigt att uttryckligen hänvisa till interventionslogiken, eftersom lånegarantier anses vara ett mycket ändamålsenligt och effektivt sätt att uppnå de strategiska målen.

det råder inget tvivel om att metoderna för utvidgade konsekvensanalyser har utvecklats sedan konsekvensanalysen av cIP, som genom-fördes 2005. Kommissionens avdelningar kom-mer att sträva efter att til lämpa högre stan-darder och ta fasta på revisionsrättens farhågor i samband med utformningen av en eventuell efterföljare till Smf-garantiinstrumentet.

Kommissionen är fullt medveten om förde -larna med klara och relevanta indikatorer och beställde 2009 en utvärdering för att se över dessa. de framlagda förslagen – som grundar sig på en noggrann översyn av interventions-logiken – har redan genomförts och innebär en förbättring som bör bidra till att lösa vissa av de problem som revisionsrätten har påpekat.


5353


iV.Kommissionen välkomnar revisionsrättens po -sitiva bedömning av den löpande verksam-heten.

Kommissionen kommer vidare att överväga om Europeiska investeringsfonden (nedan kallad EIF) borde använda ett poängsystem för att fastställa en miniminivå.

det bör dock påpekas att EIf, vid sin bedöm-ning i samband med det preliminära urvalet av ansökningar, kräver att mellanhänderna ska uppfylla vissa minimikrav med avseende på innehållet i den information som ska tillhan-dahållas.

Vi.Kommissionen delar revisionsrättens uppfatt-ning att målet när det gäller antalet små och medelstora företag som ska nås är realistiskt.

”dödvikt” ska i detta sammanhang inte tolkas som synonymt med ineffektiv användning av budgetmedel.

Smf-garantierna beviljas på portföljbasis, och al ltså inte som separata garantier för varje enskilt lån.

cIP-programmet är utformat för att förebygga potentiella problem med dödvikt, på så sätt att intermediären blir skyldig att göra mer än vad som skulle ha varit fallet utan cIP-garan-tin, eftersom det är ett villkor för garantin att referensvolymen överträffas. Referensvolymen definieras som den f inansiering som inter-mediären borde kunna uppbåda utan cIP-garanti. Kommissionen håller ändå med om att lämpliga åtgärder för att minimera dödviktsef-fekterna (se punkt VII nedan) bör planeras för eventuella efterföljande program.

Kommissionen noterar revisionsrättens beräk-ningar. Enligt färska telefoninter vjuer med Smf-garantimottagare i samband med den pågående utvärderingen av programmet för entreprenörsk ap och innovat ion, var pro -centandelen av dem som sysslade med innova-tion betydligt högre.

Kommissionen anser att det finns mycket som talar för att instrumentet t i l l för europeiskt mervärde, och denna uppfattning bekräftades av den oberoende utvärdering av Smf-garan-tiinstrumentet som utfördes inom ramen för det fleråriga programmet för företag och före-tagaranda (den slutliga utvärderingen). Också budgetmyndigheten godtog att det fanns ett europeiskt mervärde, vilket bekräftades när den antog den rättsliga grunden.

Vii .Kommissionen godtar rekommendationen om att det europeiska mervärdet bör maximeras vid eventuella liknande åtgärder i framtiden. Sådan hänsyn tas redan i diskussionerna och planeringen inför nästa generation av finan-sieringsinstrument i den fleråriga budgetra-men efter 2013, där säkerställandet av euro-peiskt mervärde är en av de grundprinciper som måste följas i alla föreslagna instrument.

KOmmISSIONENS SVAR

54


SlutSatSer

17.Smf-garantiinstrumentet under cIP-program-met bygger på erfarenheterna från ett tidigare program, det fleråriga programmet för företag och företagsamhet för perioden 2001–2006. dessa erfarenheter har bekräftats av externa utvärderare, som rekommenderade att pro-grammet skulle drivas vidare med de olika befintliga instrumenten, med undantag för den del som rör IKT-lån. Varken kommissionen eller budgetmyndigheten ansåg det nödvändigt att uttryckligen hänvisa till interventionslogiken, eftersom lånegarantier anses vara ett mycket ändamålsenligt och effektivt sätt att uppnå de strategiska målen.

19.Se svaren på iakttagelse 17. Smf-garantiinstru-mentet syftar til l att förbättra de finansiella förutsättningarna för små och medelstora företag, öka utlåningen till dessa företag och, i möjligaste mån, ge dem bättre lånevillkor än som annars skulle vara möjligt.

det är riktigt att aktieinvesteringar är att före-dra när det gäller nyetablerade teknik- och forsk ningsföretag som är inr iktade på hög ti l lväxt. lånefinansiering kan dock vara ett lämpligt komplement för att optimera tillväx-ten för ett specifikt företag. Vidare är lånefi-nansiering generellt av större betydelse för de f lesta företag, ef tersom det vanl igt v is är en bi l l igare och mer lätt i l lgängl ig form av fi nansiering som inte innebär att ägaren måste avstå från kontrol len över en del av företaget. lösningen att använda en rad olika instrument grundar s ig således på tanken att ett företag under sin l ivstid behöver ha t i l lgång t i l l ol ik a typer av instrument som kompletterar varandra.

22.Smf-garantiinstrumentet under cIP bygger på omfattande erfarenheter från ett tidigare pro-gram, det fleråriga programmet för företag och företagsamhet för perioden 2001–2006. dessa erfarenheter har bekräftats av externa utvärder-ingar. Konsekvensbedömningen av cIP ansågs därför vara tillräcklig också med avseende på de relevanta instrumenten, med hänsyn till att dessa i praktiken utgjorde fortsättningen på ett framgångsrikt tidigare program och att det redan fanns ett brett stöd för dem inom bud-getmyndigheten. mot den bakgrunden är det oklart vilket mervärde som kan tillmätas en mer ingående konsekvensbedömning.

det råder inget tv ivel om att bästa praxis för utvidgade konsekvensbedömningar har utvecklats sedan den utvidgade konsekvens-bedömningen av cIP genomfördes 2005. det står också klart att kommissionens avdelnin-gar kommer att sträva efter att tillämpa högre standarder och ti l lmötesgå revisionsrättens synpunkter i samband med förberedelserna av det program som tar vid efter cIP.

Kommissionen är fullt medveten om förde-larna med klara och ändamålsenliga indika-torer och beställde 2009 en undersökning för att se över denna fråga. En ingående översyn av interventionslogiken ledde till vissa förslag som redan har genomförts, och de förbättrin-gar som blivit följden borde tillgodose vissa av revisionsrättens önskemål.

25.Kommissionen delar revisionsrättens uppfatt-ning att garantin kommer att kunna nå minst 315 750 små och medelstora företag. Sett till de nuvarande utnyttjandegraden kan detta mål till och med komma att överträffas.

KOmmISSIONENS SVAR


5555


26.målen fastställdes av den lagstiftande myn-digheten på ett sätt som möjliggör genom-förande på ett antal enskilda marknader med skiftande behov (exempelvis fokus på nyeta-bleringar, ökad utlåning etc.), och tillräcklig flexibilitet för att kunna reagera på förändrin-gar av marknadsvillkoren under programperi-oden. definitionen av begreppet innovation motsvarar bästa praxis enligt OEcd:s Oslo-manual, som det hänvisas till i cIP-beslutet.

29.Kommissionen välkomnar revisionsrättens posi-tiva omdömen om sakkunskapen inom EIf.

31.Under 2006 och 2007 diskuterade kommissio-nen internt ett antal viktiga frågor om garanti-instrumentets effektivitet, däribland frågor om förbättrad tillgång till finansiering.

Både kommissionen och EIf ansåg det nöd-vändigt att i detalj gå igenom och ompröva g e n o m f ö r a n d e t a v g a r a n t i i n s t r u m e n t e t . dessa nya åtgärder återspeglas i förvaltnings-avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Smf- garant i instrumentet inom cIP (nedan kallat förvaltningsavtalet).

Avtal inom det fleråriga programmet kunde emellertid undertecknas ända fram till slutet av 2006, med t i l lgängl ighetsper ioder som sträckte sig t i l l december 2008. för många intermediärer täcktes därigenom åtminstone en del av luckan mellan det fleråriga program-met och cIP.

32.Se vårt svar på iakttagelse 31.

33.den genomsnitt l iga t iden återspeglar inte den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga intermediärer. Beräkningen gäller nio intermediärer vars ansökningar behandlades av EIf vid starten av programmet. det stämmer att de första ansökningarna krävde en relativt lång handläggningstid. det fanns flera skäl till detta (exempelvis ändring av en ursprunglig ansökan i nära samarbete med den finansiella intermediären, väntan på att den finansiella intermediären skulle svara eller inkomma med begärda uppgifter, förhandlingar om garanti-avtalet mellan EIf och den finansiella inter-mediären). det bör dock noteras att när väl de inledande eftersläpningarna hade avhjälpts, handlades ansök ningarna for tsättningsvis i snabb takt. Under 2010 sjönk den genom-snittliga handläggningstiden från ansökan till undertecknande till sex månader.

dessutom bör det påpekas att mätningen av perioden från ansökan till undertecknande är en metod som inte tar hänsyn till alla faktorer av betydelse vid bedömningen av ansöknings-förfarandets effektivitet:

1 . d e n u r s p r u n g l i g a a n s ö k a n f r å n e n i n -t e r m e d i ä r l i g g e r s ä l l a n t i l l g r u n d f ö r k o n k r e t a å t g ä r d e r – d e t k r ä v s i n fo r m a -t i o n f r å n i n t e r m e d i ä r e n f ö r a t t g å v i -d a r e m e d d e t p r a k t i s k a a r b e t e t u n d e r kontrol lerade former.

2 . N ä r d e t g ä l l e r k r a v e t p å f ö r b ä t t r a d t i l l g å n g t i l l f i n a n s i e r i n g b ö r d e t n o t e -r a s a t t d e n p o r t fö l j s o m fö r e s l å s a v i n -t e r m e d i ä r e n o f t a g e n o m g å r b e t y d a n d e f ö r ä n d r i n g a r i s a m b a n d m e d a n a l y s e n o c h fö r h a n d l i n g a r n a o m a f f ä re n , n å g o t som k an ta avsevärd ex tra t id i anspråk .

KOmmISSIONENS SVAR

56


3 . I n t e r m e d i ä r e r b e h ö v e r o f t a e x t r a t i d fö r a t t fö r b e r e d a d e t p r a k t i s k a g e n o m -f ö r a n d e t – u n d e r t e c k n a n d e d a g e n k a n s k j u t a s u p p e n l i g t ö v e r e n s k o m m e l s e f ö r a t t g e d e m t i d a t t f ö r b e r e d a s i g i n f ö r s t a r t e n p å d e n p e r i o d d å S m f -l å n k a n i n k l u d e r a s i p o r t f ö l j e n ( n e d a n k al lad t i l l g ä n g l i g h e t s p e r i o d e n ) .

34.Kommissionen och EIf har inte fått några indikationer på att garantiinstrumentet har fungerat sämre t i l l föl jd av den försenade star ten. Tvär tom har den förbättrade för-valtningsstrukturen och arbetet för att effek-tivisera godkännandeprocessen lett till positiva resultat i form av en smidigare handläggning av ansökningar till EIf.

36.Bestämmelsen om retroaktiv verkan infördes för att minimera luckan mellan det fleråriga programmet och cIP för intermediärer som ville fortsätta med sina Smf-program inom cIP-programmet (som redan hade offentliggjorts). Begreppet likabehandling är bara tillämpligt i jämförbara fall. fall som är olika på ett objek-tivt plan kräver alltså inte likabehandling. När det gäller nya finansiella intermediärer fanns det ingen sådan lucka som behöver täckas genom en retroaktiv inkludering av lån. Kom-missionen undersökte de rättsl iga verknin-garna av en retroaktiv t i l lämpning av Smf-garanti instrumentet inom cIP och kom ti l l slutsatsen att likabehandling av nya finansiella intermediärer säkerstäl ls genom enhetl iga tillgänglighetsperioder.

41.Kommissionen välkomnar revisionsrättens posi-tiva bedömning av förvaltningsorganisationen.

45.Till följd av finanskrisen har det knappt skett någon värdepapperisering sedan 2008. det är där för inte för vånande att denna del av Smf- garant i instrumentet inte har kommit t i l l användning al ls. Nu när värdepappers-marknaden så sakta börjar återhämta sig är EIf i färd med att överväga en första värdepapperi-sering inom cIP, och en nationell förmedlande bank har bett om cIP:s hjälp med att öppna upp värdepappersmarknaden för Smf-låne -portföljer. den första transaktionen inom eget kapital-komponenten godkändes av EIf:s sty-relse i september 2010 och av kommissionen i oktober 2010.

50.Enligt överenskommelse med kommissionen (bilaga I t i l l förvaltningsavtalet) arbetar EIf med klara urvalskriterier inom ramen för ett öppet urvalsför farande. Som revisionsrätten nämner i iakttagelse 29 har EIf den sakkunskap som krävs för detta.

Kommissionen vill påpeka att EIf i samband med den prel iminära bedömningen av en ansökan kräver att intermediärerna ska upp-fylla vissa minimikrav när det gäller omfatt-ningen av den information som tillhandahålls i enlighet med beskrivningen nedan.

den preliminära bedömningen går till så att den avdelning som ansvarar för garantiöver-föringarna gör ett formellt urval, i huvudsak på grundval av ansökans kvalitet och med hän-syn till stöd- och urvalskriterierna. därefter ska varje förslag genomgå en oberoende bedöm-ning av EIf:s r iskhanteringsfunktion och en bedömning av om förslaget uppfyller kraven, samt tas upp vid ett preliminärt formellt möte mellan alla berörda EIf-avdelningar.

Kommissionen kommer emellertid att överväga närmare om det vore lämpligt att EIf införde ett poängsystem i den här typen av förslagsom-gångar så att det blir möjligt att fastställa mini-minivåer för eventuella efterföljande program.

KOmmISSIONENS SVAR


5757


53.Ansökningar om godkännande inom ramen för cIP omfattar en detaljerad analys av de berörda volymerna samt av grunderna och metoderna för att fastställa den föreslagna garantisatsen (se även svaret på punkt 63 nedan). Analysen byg-ger bland annat på omfattande informations-utbyten med intermediären, eftersom syftet är att fastställa exakt vad projektet kan til lföra, och uppgifter om tidigare volymer och förluster måste tas fram av mellanhanden. Till detta kom-mer volymer som uppnåtts och förluster som rapporterats inom ramen för eventuella tidigare avtal som finns tillgängliga hos EIf.

dessutom är detta endast en del av de fak-torer som måste beaktas, eftersom garanti-satsen bör vara utformad på ett sätt som tar hänsyn till framtida utveckling (till exempel verkningarna av additionalitet på förväntade förluster och förväntade ekonomiska föränd-ringar). dessa aspekter tas upp i ansökan om godkännande till EIf:s styrelse.

E I f k o nt ro l l e ra r at t d e n i n fo r m at i o n s o m intermediärerna tillhandahåller är rimlig och grundar sig där vid på sin omfattande kun-sk ap om k redit r isker i samband med små och medelstora företag på olika europeiska marknader. Eftersom många mellanhänder har arbetat med EIf under ett antal år inom ramen för tidigare Smf-garantiavtal, har EIf tillgång till volym- och förlustuppgifter för dessa inter-mediärer, vilket inte hindrar att EIf även tar hänsyn till andra parametrar.

Ti l l sammans med EIf kommer kommiss io -n e n a t t ö ve r v ä g a h u r m a n k a n fö r b ä t t r a dokumentationen av hur parametrarna fast-ställs ytterligare, med hänsyn till eventuella efterföljande program.

55.garantivi l lkoren överensstämmer med för-valtningsavtalet mellan Europeiska gemenska-pen och EIf, där det redogörs för de bredare målen med den rättsliga grunden. de exempel som revisionsrätten tar upp återspeglar speci-fika avtal för dessa överenskommelser.

Till målen för cIP hör att främja konkurrens-kraften för företag, särskilt små och medelstora företag, och att främja alla former av innova-tion, inklusive miljöinnovation. Vidare syftar Smf-garantiinstrumentet till att förbättra möj-ligheterna till lånefinansiering för befintliga små och medelstora företag, reagera på små och medelstora företags förändrade finansier-ingsbehov, förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag i nyetabler-ings- och tillväxtfasen och investeringar i inno-vationsverksamhet, samt stödja utvidgning av deras affärsverksamhet till andra länder.

Att införa alltför restriktiva krav för de slut-liga stödmottagarna skulle inte vara förenligt med de breda strategiska målen och försvåra genomförandet av programmet. det skulle också kunna inverka negativt på programmets effektivitet, bland annat i följande avseenden:

1 . B e t u n g a n d e fö r p l i k te l s e r fö r d e n u t l å n-ande inst i tut ionen att noggrant kontrol -lera och dokumentera br ist på säkerhet .

2 . för lust av fördelar na med divers i f ier ing av ( låne -)por t föl jer,

3 . E n ö k a d r i s k fö r k re d i t fö r l u s te r o c h fö r-väntade för luster som resulterar i ök ade anslagsbehov, sämre hävstångs effekt och minsk ad ef fekt iv i tet .

KOmmISSIONENS SVAR

58


62.Bytet av indikatorer har begärts av medlemssta-ternas företrädare i EIP:s förvaltningskommitté, och kommissionen har t i l lmötesgått denna begäran. Notera dessutom att förhandsutvär-deringen tydligt anger att dessa indikatorer kommer att ses över och uppdateras.

63.Kommissionen använder sig inte endast av indikatorerna som underlag för sin bedöm-ning av programmets utveckling. den tar också hänsyn till antalet länder som berörs, antalet intermediärer som tecknar avtal varje år, voly-men i de bakomliggande portföljerna och den kompletterande information som tillhandahålls inom ramen för EIf-rapporteringen.

Eftersom EIP:s förvaltningskommitté får regel-bunden information om de faktorer som nämns ov a n , ä r öve r v a k n i n g e n av p ro g r a m m e t s utveckling säkerställd. Kommissionen anser att det är viktigare att se till den långsiktiga utvecklingen än att fastställa årliga mål, och som revisionsrätten påpekar i punkt 103 kom-mer målet när det gäller antalet nådda små och medelstora företag troligen att uppnås.

64.Kommissionen godtar att det finns ett behov av en bättre mätning av programresultaten. Kommissionen har accepterat de indikatorer som utvärderarna föreslagit och beställt en undersökning inom ramen för den slutl iga utvärderingen av EIf. Resultaten av denna kom-mer att levereras i mitten av 2011.

67.På grund av olika marknadsvillkor och skilda administrativa förutsättningar är det omöjligt för EIf att införa ett enhetligt system för insam-ling av sådana uppgifter. Kommissionen anser att uppgifter om antalet skapade arbetstillfäl-len i ett sådant program kan bedömas bättre inom ramen för en utvärdering.

En analys av sysselsättningsuppgifter utfördes av de oberoende utvärderarna i samband med den preliminära utvärderingen av program-met för entreprenörskap och innovation inom cIP (uppgifter om stödmottagare inom det fleråriga programmet), som kom fram till att antalet arbetstil lfällen hade ökat med 17 % efter det att de lån som garanterats genom programmet hade utbetalats.

68.B e d ö m n i n g e n av o r s a k s s a m b a n d e t m e l l a n arbetstil lfällen och ny finansiering som mot-tagits av berörda små och medelstora företag är en mycket komplicerad fråga och kommissio-nen håller med om att den behandlas bäst inom ramen för en utvärdering.

79.Till cIP-målen hör: ”[a]tt utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag” och ”att främja alla former av innovation, inklusive miljöinnova-tion”. Vidare ska Smf-garantiinstrumentet bidra till att

1 . ” förbättra de nuvarande små och medel-stora företagens möjl igheter att få lån t i l l verksamhet som förbättrar deras konkur-re n s k r a f t o c h t i l l v ä x t p o t e n t i a l ” ( s k ä l 2 7 i den rätts l iga grunden) ,

2 . ” v a r a l y h ö r t fö r d e s m å o c h m e d e l s t o r a f ö r e t a g e n s ä n d r a d e f i n a n s i e l l a b e h o v ” (sk äl 29) ,

3 . s t ö d j a ” t i l l g å n g e n t i l l f i n a n s i e r i n g f ö r små och medelstora företag i nyetabler -ings- och t i l lväx tfasen och invester ingar i innovationsverksamhet ” (ar t ikel 10.2 a) ,

4 . s t ö d j a ”e x p a n s i o n ö v e r g r ä n s e r n a a v deras verksamhet ” (ar t ikel 17 .1) .

KOmmISSIONENS SVAR


5959


Kommissionen noterar med tillfredsställelse att den stora majoriteten (90 %) av de undersökta intermediärerna höll med om att Smf-garantier inom cIP riktar sig till kunder som har svårt att ställa tillräcklig säkerhet, vilket är i överens-stämmelse med artikel 19.2 första strecksatsen.

80.Strukturen i tabell 5 förefaller vara baserad på antagandet att ett litet eller medelstort före-tag antingen ska sakna säkerhet eller betrak-tas som innovativt för att kunna komma i fråga för Smf-garantiinstrumentet. Ett sådant anta-gande grundar sig på artikel 10 i den rätts-liga grunden tagen helt för sig. Kommissio-nen anser att en jämförelse mellan skälen 20, 22 och 27 ger vid handen att programmet har ett bredare användningsområde än så och rik-tar sig till en vid krets av små och medelstora företag, samtidigt som det omfattar företa-gens hela livscykel (artiklarna 10 och 17 i den rättsliga grunden).

Kommissionen anser att ur ett rättsligt per-spektiv måste garantiinstrumentet för små och medelstora företag genomföras på ett sådant sätt att det omfattar en vid krets av små och medelstora företag, och inte bara innovativa sådana, för att fullt ut överensstämma med den rättsliga grunden.

Innovation är ett av de mål som beskrivs i den rättsliga grunden för cIP. Resultaten av under-sökningen visade tydligt att Smf-garantiin-strumentet har bidragit till att stödja innova-tion, och detta i en beaktansvärd utsträckning. å andra s idan är innovation inte det enda målet, och det föreskrivs ingen särskild kvot eller målsättning i den rättsliga grunden och inte heller något mandat beträffande hur stor procentandel av investeringarna som bör gå till innovationsstöd.

När det gäller tabell 5 är det generellt mycket svårt att inom ramen för offentliga program nå exakt och endast den på förhand faststäl lda målgruppen. därför kan man också förvänta sig vissa dödviktseffekter i ett program som Smf-garantiinstrumentet. Värdet av de siffror som presenterades rörande små och medelstora före-tag som saknade tillräcklig säkerhet begränsas av att man antar att dokumentationen hos de f inansiel la intermediärerna var uttömmande och där för fullständigt beskrev den rådande finansiella situationen för företagen i fråga. det förefaller dock osannolikt att en begäran om godkännande skulle innehålla någon ingående analys av tillgångar som inte föreslås som säker-het för lånet.

Slutligen har externa utvärderare inom ramen för den pågående utvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation1 genomfört telefonintervjuer med 200 små och medelstora företag som utnyttjat lånegarantidelen av Smf-garantiinstrumentet inom cIP. Enligt utkastet till rapport angav 65 % av Smf-garantimotta-garna att de hade arbetat med innovation inom strategi och affärspraxis under de senaste tre åren, medan 61 % angav att de hade arbetat med produkt- och/eller tjänsteinnovationer och 50 % att de sysslat med processinnovationer under motsvarande period.

81.Även om innovation bara är ett av flera mål med cIP är det mycket posit ivt att f lera av i nve s te r i n g a r n a g ä l l d e i n n ov a t i o n e r s o m var nya på företagets marknad eller helt nya på världsmarknaden.

Innovationsmålen för Smf-garantiinstrumentet är emellertid inte begränsade till innovationer som är nya på företagets mark nad el ler på världsmarknaden, och vikten av nyskapande lösningar som är nya endast för det enskilda företaget ska inte underskattas. I praktiken är det ofta sådana innovationer som gör det möjligt för ett företag att utvecklas i takt med konkurrenterna, vilket bidrar till att uppnå ett av huvudmålen för cIP (konkurrenskraft).

1 den slutliga utvärderingen av programmet för entreprenörskap

och innovation. Rapport om preliminära resultat och

rekommendationer, februari 2011.

KOmmISSIONENS SVAR

60


82.I underlaget för den vidareförmedlande bank-ens beslut nämns den säkerhet som ställts för att garantera finansieringen. det bör här näm-nas att det även ligger i låntagarens intresse att erbjuda så mycket säkerhet som möjligt för att förbättra förutsättningarna för ett positivt beslut från banken.

83.Se svar på iakttagelse 85.

85.”dödvikt” ska i detta sammanhang inte tolkas som synonymt med ineffektiv användning av budgetmedel.

Smf-garantierna beviljas på portföljbasis, och al ltså inte som separata garantier för varje enskilt lån.

cIP-programmet är utformat för att förebygga potentiella problem med dödvikt, på så sätt att intermediären blir skyldig att göra mer än vad som skulle ha varit fallet utan cIP-garan-tin, eftersom det är ett villkor för garantin att referensvolymen överträffas. Referensvolymen definieras som den f inansiering som inter-mediären borde kunna uppbåda utan cIP-garanti.

Bortsett från huruvida ett enskilt l itet eller m e d e l s t o r t f ö r e t a g k a n s t ä l l a t i l l r ä c k l i g sä kerhet eller om företaget är innovativt, vilket är frågor som kan hänföras t i l l mikronivån, finns det även en makroaspekt, nämligen om den finansiella intermediären kan överträffa den referensvolym som fastställts. Om inter-mediären inte lyckas med detta kommer garan-tiinstrumentet inte att gå in med någon garanti för att täcka ”dödviktskomponenten” i port-följen.

86.I bestämmelsen om pr inciperna för bättre tillgång till finansiering anges det, i linje med förvaltningsavtalet, att målen för instrumentet är att förbättra de små och medelstora före-tagens ti l lgång ti l l f inansiering, att ge stöd i sådana fall där det saknas tillräcklig säker-het samt att stimulera tillväxt och sysselsätt-ning i små och medelstora företag genom att förbättra företagens förutsättningar att få lånefinansiering.

Bestämmelsen bör ses som förklarande snarare än föreskrivande – de specifika kraven på addi-tionalitet anges i avtalet med intermediären. I överensstämmelse med förvaltningsavtalet k rävs det al l t id en ök ning av volymen och beroende på särdragen hos det projekt som utformats i samarbete med intermediären kan det även ingå mer specifika villkor i det avtal som sluts med denne. det kan gälla att inter-mediären bidrar ti l l additionaliteten genom att göra kvalitativa åtaganden, t .ex. om att erbjuda finansiering till kategorier av små och medelstora företag som medför större risker, däribland nystartade företag.

87.Se ovanstående svar om ”dödvikt” (punkt 85) samt om programmets mål (punkt 26).

93.I praktiken bidrar EIf till att sprida god praxis, i synnerhet i länder där f inansmarknaderna och garantisystemen befinner sig i en utveck-l ingsfas. Tanken är inte att kommiss ionen och EIf ensidigt ska besluta vilka villkor eller v i lken praxis för garantier som sk a t i l läm-pas. All re levant information som kommer in utvärderas noggrant, och används som grund-val för skräddarsydda lösningar för den speci-fika ekonomiska situationen, skattesystemet och affärsseden på marknaden i fråga.

KOmmISSIONENS SVAR


6161


När det gäller frågan om synlighet har kom-missionen gjort informationsinsatser i nästan al la deltagande länder, för att öka kunska-pen om Smf- garant i instrumentet och det särsk i lda instrumentet för innovat iva små o c h m e d e l s to ra fö re t a g m e d h ö g t i l l vä x t (gIf). Temadagar om finansiering för små och medelstora företag (SME Finance Days) anord-nades i 28 av de deltagande länderna. dessa arrangemang riktades till en bred publik med deltagare från såväl de små och medelstora företagen s jä lva som för f inansiel la inter-mediärer och informationsförmedlare.

gemensamtsvarpåpunkterna96,97och98Enligt kommissionen finns det starka skäl att utgå ifrån att det finns ett europeiskt mervärde i verksamheten, vilket också framgår av den slut-liga utvärderingen av det fleråriga programmet.

I den externa utvärdering av det fleråriga pro-grammet som skedde 2004 drogs slutsatsen: ”Båda instrumenten uppvisar tydliga exempel på europeiskt mervärde. detta gäller både kvantita-tivt, genom att de har gjort det möjligt för finan-siella intermediärer att ta större risker i samband med investeringar (ETf Start) och erbjuda garan-tier i större volym (Smf-garantiinstrumentet), och kvalitativt, genom stödet från det fleråriga programmet och det faktum att transaktioner som undertecknas av EIf har gett en ”ökad tro-värdighet” åt de fonder som förmedlat stödet och i viss mån till de små och medelstora före-tag som är slutmottagare (ETf Start). dessutom har garantiinstrumentet för mikrokrediter (SMEG Micro-credit) gjort det möjligt för mikroföretag att få tillgång till bankkrediter”.

I samma externa utvärdering angavs vidare:

”[…] i länder där EIf har samarbetat med stora f inansiel la intermediärer på den nationella marknaden har detta lett till särskilt stark kom-plementaritet, ’korsbefruktning’ och ett extra stort mervärde” (utvärderingen föreligger inte på svenska och citaten har översatts i efter-hand, ö.a.).

I f råga om det aktuel la ur valet av fal l k an resultaten också återspegla den finansiella och ekonomiska krisen 2008–2010, som skapade den djupaste konjunkturnedgången sedan den stora depressionen. Konjunkturnedgån-gen har lett till att risknivåerna ökat, samti-digt som investeringarna i innovativa små och medelstora företag har hämmats.

SlutSatSerOchrekOmmendatiOner

99.Smf-garantiinstrumentet under cIP-program-met bygger på erfarenheterna från ett tidigare program, det fleråriga programmet för företag och företagsamhet för perioden 2001–2006. dessa erfarenheter har bekräftats av externa utvärderare, som rekommenderade att pro-grammet skulle drivas vidare med de olika befintliga instrumenten, med undantag för IKT-lånefönstret, som följaktligen stängdes. Var-ken kommissionen eller budgetmyndigheten ansåg det nödvändigt att uttryckligen hänvisa till interventionslogiken, eftersom lånegaran-tier anses vara ett mycket ändamålsenligt och effektivt sätt att uppnå de strategiska målen.

det råder inget tvivel om att bästa praxis för utvidgade konsekvensbedömningar har utvecklats sedan den utvidgade konsekvens-bedömningen av cIP genomfördes 2005. det står också klart att kommissionens avdelnin-gar kommer att sträva efter att tillämpa högre standarder och til lmötesgå revisionsrättens synpunkter i samband med förberedelserna av det program som tar vid efter cIP.

Kommissionen är fullt medveten om förde -larna med klara och ändamålsenliga indika-torer och beställde 2009 en undersökning för att se över denna fråga. En ingående översyn av interventionslogiken ledde till vissa förslag som redan har genomförts, och de förbättrin-gar som blivit följden borde tillgodose vissa av revisionsrättens önskemål.

rekommendation1Kommissionen godtar denna rekommenda-tion och har redan tagit hänsyn till den i sam-band med diskussionerna inför nästa genera-tion fi nansieringsinstrument, som kommer att inrättas under budgetramen för perioden efter 2013.

KOmmISSIONENS SVAR

62


100.Under 2006 och 2007 diskuterade kommissio-nen internt ett antal viktiga frågor om garanti-instrumentets effektivitet, däribland frågor om förbättrad tillgång till finansiering. Både kom-missionen och EIf ansåg det nödvändigt att i detalj gå igenom och ompröva genomföran-det av garantiinstrumentet. dessa nya åtgärder återspeglas i förvaltningsavtalet mellan Euro-peiska gemenskapen och Smf-garantiinstru-mentet inom cIP (nedan kallat förvaltnings-avtalet). Avtal inom det fleråriga programmet kunde emellertid undertecknas ända fram till slutet av 2006, med til lgänglighetsperioder som sträckte sig till december 2008. för många intermediärer täcktes därigenom åtminstone en del av luckan mellan det fleråriga program-met och cIP.

Kommissionen och EIf har inte fått några indikationer på att garantiinstrumentet har fungerat sämre t i l l föl jd av den försenade star ten. Tvär tom har den förbättrade för-valtningsstrukturen och arbetet för att effek-tivisera godkännandeprocessen lett till positiva resultat i form av en smidigare handläggning av ansökningar till EIf.

rekommendation2Kommissionen förstår resonemanget bakom denna rekommendation, och håller med om att det vore önskvär t om man kunde agera i linje med revisionsrättens förslag. Emellertid gör tidtabellen för medbeslutandeförfarandet som regel det omöjligt att känna till det slut-liga innehållet i den rättsliga grunden förrän strax innan den antas. Kommissionens förbere-delser måste därför till stor del ske i förväg, och det går således inte att vara säker på att dessa förberedelser täcker alla aspekter av den rättsliga grunden innan denna är formellt anta-gen. målet är att ha ett planerat program för den kommande programperioden så väl förbe-rett att det kan omsättas i praktiken redan från periodens början.

101.Enligt överenskommelse med kommissionen (bilaga I t i l l förvaltningsavtalet) arbetar EIf med klara urvalskriterier inom ramen för ett öppet urvalsför farande. Som revisionsrätten nämner i iakttagelse 29 har EIf den sakkunskap som krävs för detta.

I samband med den preliminära bedömningen av en ansökan kräver EIf att intermediärerna ska uppfylla vissa minimikrav när det gäller omfattningen av den information som tillhan-dahålls i enlighet med beskrivningen nedan.

den preliminära bedömningen går till så att den avdelning som ansvarar för garantiöver-föringarna gör ett formellt urval, i huvudsak på grundval av ansökans kvalitet och med hän-syn till stöd- och urvalskriterierna. därefter ska varje förslag genomgå en oberoende bedöm-ning av EIf:s r iskhanteringsfunktion och en bedömning av om förslaget uppfyller kraven, samt tas upp vid ett preliminärt formellt möte mellan alla berörda EIf-avdelningar.

Kommissionen kommer emellertid att överväga närmare om det vore lämpligt att EIf införde ett poängsystem i den här typen av förslagsom-gångar, så att det blir möjligt att fastställa mini-minivåer för eventuella efterföljande program.

rekommendation3Kommissionen kommer att överväga närmare om EIf bör införa ett poängsystem som gör det möjligt att fastställa miniminivåer för even-tuella efterföljande program.

När det gäller dokumentationen av garantipar-ametrar kommer kommissionen att överväga behovet av att för tydliga kraven, och vidta eventuella kompletterande åtgärder, när det gäller EIf:s dokumentation av hur parametrarna för garantiavtalen beräknas.

KOmmISSIONENS SVAR


6363


102.Kommissionen hål ler med om att antalet sk apade arbetst i l l fä l len är en lämpligare indikator att ta hänsyn till vid utvärderingen av programmet.

rekommendation4Kommissionen godtar denna rekommendation, som kommer att beaktas i samband med even-tuella program som tar vid efter Smf-garanti-instrumentet.

103.Innovation är ett av de mål som beskrivs i den rättsliga grunden för cIP och resultaten av de telefonintervjuer som genomförts inom ramen för den pågående utvärderingen av program-met för entreprenörskap och innovation visade tydligt att Smf-garantiinstrumentet har bidragit till att stödja innovation. å andra sidan är inno-vation inte det enda målet, och det föreskrivs ingen särskild kvot eller målsättning i den rätts-l iga grunden och inte hel ler något mandat beträffande hur stor procentandel av invester-ingarna som bör gå till innovationsstöd.

Kommissionen anser att en jämförelse mellan skälen 20, 22 och 27 ger vid handen att pro-grammet har ett bredare användningsområde än revisionsrätten än det som revisionsrätten hänvisar till. Smf-garantiinstrumentet riktar sig till en vid krets av små och medelstora företag och omfattar företagens hela livscykel (artik-larna 10 och 17 i den rättsliga grunden). det är således inte endast innovativa företag eller företag som inte kan ställa tillräcklig säkerhet som kommer i fråga. detta återspeglas i hur programmet genomförs.

”dödvikt” ska inte tolkas som synonymt med ineffektiv användning av budgetmedel. Smf-garantierna beviljas på portföljbasis, och alltså inte som separata garantier för varje enskilt lån.

cIP-programmet är utformat för att förebygga potentiella problem med dödvikt, på så sätt att intermediären blir skyldig att göra mer än vad som skulle ha varit fallet utan cIP-garan-tin, eftersom det är ett villkor för garantin att referensvolymen överträffas. Referensvolymen definieras som den f inansiering som inter-mediären borde kunna uppbåda utan cIP-garanti. Kommissionen håller ändå med om att lämpliga åtgärder för att minimera död-viktseffekterna bör planeras för eventuella efterföljande program.

rekommendation5Kommissionen godtar denna rekommendation, som kommer att beaktas i samband med even-tuella program som tar vid efter Smf-garanti-instrumentet.

104.I praktiken bidrar EIf till att sprida god praxis, i synnerhet i länder där finansmarknaderna och garantisystemen befinner sig i en utveck-l ingsfas. Tanken är inte att kommiss ionen och EIf ensidigt ska besluta vilka villkor eller v i lken praxis för garantier som sk a t i l läm-pas. All re levant information som kommer in utvärderas noggrant, och används som grund-val för skräddarsydda lösningar för den speci-fika ekonomiska situationen, skattesystemet och affärsseden på marknaden i fråga.

Enligt kommissionen finns det starka skäl att utgå ifrån att det finns ett europeiskt mervärde i verksamheten, vilket också framgår av den slut-liga utvärderingen av det fleråriga programmet.

KOmmISSIONENS SVAR

64


I den externa utvärdering av det fleråriga pro-grammet som skedde 2004 drogs slutsatsen: ”Båda instrumenten uppvisar tydl iga exem-pel på europeiskt mervärde. detta gäller både kvantitativt, genom att de har gjort det möjligt för finansiella intermediärer att ta större risker i samband med investeringar (ETf Start) och erbjuda garantier i större volym (Smf-garan-tiinstrumentet), och kvalitativt, genom stödet från det fleråriga programmet och det faktum att transaktioner som undertecknas av EIf har gett en ”ökad trovärdighet” åt de fonder som förmedlat stödet och i viss mån t i l l de små och medelstora företag som är slutmottagare (ETf Start) . dessutom har garantiinstrumen-tet för mikrokrediter (SmEg micro-credit) gjort det möjl igt för mik roföretag att få t i l lgång till bankkrediter”.

I samma externa utvärdering angavs vidare:

”[…] i länder där EIf har samarbetat med stora f inansiel la intermediärer på den nationella marknaden har detta lett till särskilt stark kom-plementaritet, ’korsbefruktning’ och ett extra stort mervärde” (utvärderingen föreligger inte på svenska och citaten har översatts i efter-hand, ö.a.).

I f råga om det aktuel la ur valet av fal l k an resultaten också återspegla den finansiella och ekonomiska krisen 2008–2010, som skapade den djupaste konjunkturnedgången sedan den stora depressionen. Konjunkturnedgån-gen har lett till att risknivåerna ökat, samti-digt som investeringarna i innovativa små och medelstora företag har hämmats.

rekommendation6Kommissionen godtar denna rekommenda-tion, och har redan tagit hänsyn till den i sam-band med diskussionerna inför nästa genera-tion fi nansieringsinstrument, som kommer att inrättas under budgetramen för perioden efter 2013. Säkerställandet av europeiskt mervärde är en av de grundprinciper som måste följas i alla föreslagna instrument.

KOmmISSIONENS SVAR


Europeiska revisionsrätten

Särskildrapportnr4/2011revisionenavgarantiinstrumentetförsmåochmedelstoraföretag

luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå

2011 — 64 s. — 21 × 29,7 cm

ISBN 978-92-9237-173-9

doi:10.2865/30997

hurhittarmaneu:spublikationer?

gratispublikationer:

• genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).

• hos Europeiska unionens representationer och delegationer. Adressuppgifter finns på Internet (http://ec.europa.eu) eller kan fås från fax +352 2929-42758.

avgiftsbelagdapublikationer:

• genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).

avgiftsbelagdaprenumerationer(t.ex.årsabonnemangpåEuropeiska unionens officiella tidningochpårättsfallssamlingenfråneuropeiskaunionensdomstol):

• genom ett av Europeiska unionens publikationsbyrås försäljningsombud (http://publications.europa.eu/others/agents/index_sv.htm).

Qj-A

B-11-002-SV

-c

ETT AV fINANSIERINgSINSTRUmENTEN INOm EUROPEISKA UNIONENS

RAmPROgRAm föR KONKURRENSKRAfT Och INNOVATION ÄR

gARANTIINSTRUmENTET föR Små Och mEdElSTORA föRETAg. I dENNA

RAPPORT UNdERSöKER REVISIONSRÄTTEN hUR INSTRUmENTET hAR

UTfORmATS Och PlANERATS, hUR VERKSAmhETEN hAR föRVAlTATS

Och målEN UPPNåTTS I SyfTE ATT BEdömA INSTRUmENTETS

ÄNdAmålSENlIghET. ÄVEN Om dET REdAN hAR SKETT STORA fRAmSTEg

jÄmföRT mEd TIdIgARE PROgRAm REKOmmENdERAS KOmmISSIONEN

ATT yTTERlIgARE föRBÄTTRA UTfORmNINgEN, dEN OPERATIVA

föRVAlTNINgEN Och mÄTNINgEN AV VAd SOm UPPNåS gENOm

INSTRUmENTET.

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

revisionen av garantiinstrumentet

Documents