Resurstillgångar och internationell handel

Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4

Patrik Karpaty

Handelshögskolan, Örebro universitet

1

Dagens föreläsning

Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher-Ohlin) – förklarar varför komparativa fördelar uppstår

– vad händer med industristruktur?

– Ersättningen till inputs i produktionen

– Inkomstfördelningen

• Hoppa över specifika faktormodellen om ni vill

2

3

Neoklassiska modellen Bertil Ohlin och Eli Heckscher

Ett teorem som bygger på:

• att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder

• olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land – kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor

– produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet

Bertil Ohlin

Nobelpris 1977

Eli Heckscher

Libanios

• född omkring 315 i Antiochia, död där omkring 393, en grekisk sofist och retoriker.

• Konstaterade att ”Gud har fördelat resurser ojämnt mellan länder så att människor finna stor glädje att söka upp varandra över landgränser och genom handel hjälpa varandra och njuta av världens frukter vartän man bor”

Produktionsfaktorer

• Land

– tex areal åkermark

• Arbete

– tex arbetstiden i timmar

• Kapital

– Tex jordbruksmaskiner och byggnader

6

Heckscher-Ohlin teoremet

Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning av, och

exportera, den vara vars tillverkning kräver relativt mycket

av den produktionsfaktor som landet har gott om och

importera den vara som är intensiv i användningen av

landets knappa resurs.

HO forts.

• Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital kommer att göra denna faktor billig relativt andra länder

• Ett land kommer att ha komparativ fördel i produktionen av den vara som kräver mycket av den rikligt förekommande insatsfaktorn

7

Tilltagande alternativkostnader

1. Om resurser som används i produktionen av två olika varor är anpassade (specifika)

I. tex maskiner i textilproduktion ej användbara i jordbruk

II. tex textilarbetare som ej är lika användbar inom jordbruket

2. Om produktionen av två olika varor kräver olika mycket arbete och kapital (H-O)

tex är jordbruksproduktion idag mer kapitalintensivt än textilproduktion

8

Figure 3.5 Supply Curves of a Good and the Production Possibilities Frontier Under Constant Cost Conditions

TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY COSTS

Cloth

Soya

Price of Machines

Soya

Supply

Figure 3.6 Supply Curves of a Good and the Production Possibilities Frontier Under Increasing-Cost Conditions

TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY COSTS

Cloth

Soya

300 A

280 B

20

240 C

40

180 D

60

E 100

80

F

100

Price of Machines

Soya

Supply

K/L Land A K/L Soya K/L Textil

Mindre Större

Vertikala linjen i mitten= landets K/L-kvot, de feta linjerna är de optimala K/L-kvoterna i vardera bransch

Soya • 1 traktor / 1 bonde

– lägg till ytterligare en traktor eller en bonde

– produktiviteten faller

• Tänk nu på ppf. När vi ökar produktionen av Soya innebär det att vi går mot landets genomsnittliga K/L-kvot vilket är ineffektivt

– för låg K/L-kvot, tex 9 bönder per traktor

– hög alternativkostnad för den sista soyaflaskan i termer av textil som vi ger upp

– samma för textilproduktionen

– därför får vi en konkav ppf (tilltagande alternativkostnader)

13

Tilltagande alternativkostnader

• Om tex soyaindustrin använder mer kapital än textilindustrin – Produktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från

origo)

• Starta i ett läge med produktion av bara textil

• Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft från textilindustrin

• Därefter avtar produktionsökningstakten i soyaindustrin vid ytterligare överföring av resurser från textilindustrin, kvoten K/L avtar eftersom soyaindustrin är mer kapitalintensivt än textilindustrin

14

Tilltagande alternativkostnad

textil

soya 1 2 3

Det kostar mer och mer i termer av textil

att gå över till soyaindustri. Tilltagande alt. Kostnad.

Ricardo

Konstant

Alt. kostnad

I

J

4 5

A B C

D

E

1 2 3

4

5

6

6

15

Öka L i Indien

soya

textil

Land A

K/L-kvoten sjunker

16

Öka K i USA

soya

textil

K/L-kvoten stiger

HO-teoremet antaganden

• Två produktionsfaktorer – Arbete (L) och Kapital (K) – kan flyttas fritt inom ett land, mellan branscher – Inte mellan länder

• Produktionsfunktionerna är olika för olika varor men densamma i bägge länderna (tillgänglig teknologi identisk, se nästa bild)

• Produktionsfunktionerna uppvisar olika faktorintensitet för olika varor

• Länderna är olika utrustade med produktionsfaktorerna K och L

• Identiska efterfrågeförhållanden i länderna

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY

Table 4.1 Production Conditions in the U.S. and India

Input Requirements to Produce

Country 1 Soya 10 Yards of Cloth

U.S. 10 units of capital

+4 days of labor

4 units of capital

+8 days of labor

India 10 units of capital

+4 days of labor

4 units of capital

+8 days of labor

19

USA relativt rikt på kapital Indien relativt rikt på arbetskraft

soya

textil

Indien

USA

A = Autarki

A = Autarki

soya

textil

Ungefär samma storlek på länderna och samma smak

lutning = Ps/Pt

Utan handel = autarki

U

U

U

U

MRT i Indien och USA

20

textil textil

soya soya

1

2

1 2

1

1 2

2

21

Priserna

• Utan handel formas priserna av indifferenskurvorna och produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land

• Jämvikt där UU tangerar produktionsmöjlighetskurvan

• Jämviktspriset i Indien är ”brantare” – (högt relativpris på soya) än i USA – eftersom soya är relativt dyrare än textil i Indien

– Definierar alltid relativpriser utifrån horisontella axeln

22

Med fri handel

soya

textil

Indien

USA

soya

textil

världsm.priser Ps/Pt

C C

Prislinjen är mindre brant än

prislinjen i autarki Prislinjen är brantare än

prislinjen i autarki

23

Jämvikt i de två länderna

soya

B

U U

P

P

U

C C

soya

U

Indien USA textil textil

24

Jämvikt i de två länderna

soya

B

U U

P

P

U

C C

soya

U

Indien USA

T2

T1

S2 S1 S2 S1

T2

T1

textil textil

25

Jämvikt i de två länderna

soya

B

U U

P

P

U

C C

soya

U

Indien USA

T2

T1

S2 S1 S2 S1

T2

T1

Export

Import

Import Export

Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva

textil

textil

I Indien

• Produktion skiftar mot mer textil

• Exporterar textil och importerar soya

• Ps/Pt faller relativt autarki

– Soyapriserna faller nu när de kan köpa från USA

• När ekonomin rör sig mot mer specialisering av textil

– stiger lönerna (w) och kapitalräntan (r) faller

• Arbetskraften får det bättre, kapitalägarna sämre

I USA

• Produktion skiftar mot mer soya

• Exporterar soya och importerar textil

• Ps/Pt stiger relativt autarki

– textilpriserna faller nu när de kan köpa från Indien

• När ekonomin rör sig mot mer specialisering av soya

– faller lönerna (w) och kapitalräntan (r) stiger

• Arbetskraften får det sämre, kapitalägarna bättre

Sammanfattning Heckscher-Ohlin

• I exemplet ovan framgår att Indien exporterar textil, Indien har gott om arbetskraft – i enlighet med HO teoremet

• Leder till utjämning av priser • Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans

mellan autarkipriserna

• Ej fullständig specialisering – till skillnad från Ricardomodellen produceras nu bägge

varor – beror på tilltagande alternativkostnader – skulle kosta väldigt mycket för Indien att övergå helt till

textilproduktion

Sammanfattning forts.

• Handel uppstår på grund av...

– Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer

– Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer

– Komparativa kostnadsskillnader i produktionen

– Skillnad i relativt varupris Handel

• Handelsmönster:

– Varje land exporterar varor som i sin produktion använder mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och som därför är relativt billig

29

Sammanfattning forts.

• Innan handel var den knappa faktorn värdefull och betalades bra

• Fri handel gynnar den rikligt förekommande faktorn och missgynnar den knappa – (Stolper Samuelson teoremet)

• handel leder till – Indien: högre löner, fallande avkastning till

kapitalägarna – USA: lägre löner stigande avkastning till kapitalägarna

• När Indien importerar soya från USA är det nästan som att importera kapital

Sammanfattning forts.

• Handel drivs av resurstillgångar

• Varning! Handel kommer inte att ske mellan länder som är lika varandra – inte mellan Sverige – Norge

– eller mellan USA – Kanada

• Länder kommer att fortsätta att producera många varor, – men bara exportera varor som man har

komparativa fördelar i

Faktoravkastning, vinster av handel och politik

• Produktionsfaktorerna kommer inte att få det lika bra (uniformt lika bra)

– en del får det bättre, andra sämre

• Landet som helhet får det bättre

• I figuren nedan ser vi att det kommer att finnas mer av bägge varor efter int. handel

– alla kan få det bättre

– transfereringar från arbetarna till kapitalägarna

33

Indien med fri handel

soya

textil

Mer av varje vara efter handel

världsm.priser Ps/Pt

efter handel konsumtion

A = Autarki

lutning = Ps/Pt

Effekter av H-O

• Handel medför en konvergering av relativpriserna, och faktorpriser.

• Den grupp som har begränsad tillgång på en insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på handel.

• Den grupp i samma land som har den rikligt förekommande faktorn vinner.

• Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i det land som specialiserar sig på arbetsintensiv produktion, ner i det andra landet

34

Sammanfattning

• Innan handel

• Efter handel

35

IndienUSA

r

w

r

w

IndienUSA

r

w

r

w

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet

• Handel – Produktionen av arbetsintensiva (importkonkurrerande)

varor minskar i USA mycket arbetskraft frigörs i förhållande till kapital

– Produktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror) ökar i USA relativt mycket kapital i förhållande till arbetskraft kommer att efterfrågas

• Ovanstående leder till att det i USA uppkommer – ett utbudsöverskott på arbetskraft – ett efterfrågeöverskott på kapital – w/r↓

36

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet

• Handel – Produktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor

minskar i Indien mycket kapital frigörs i förhållande till arbetskraft

– Produktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i Indien relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer att efterfrågas

• Ovanstående leder till att det i Indien uppkommer – ett utbudsöverskott på kapital – ett efterfrågeöverskott på arbetskraft – w/r

• Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan USA och Indien

• Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan även de absoluta.

37

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet: Varför observerar vi då skillnader i löner?

• I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på ett begränsat antal varor – Utvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor,

sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser – Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva

varor • Använder helt olika teknologier i produktionen

– Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara motsvarande högre. (Jämför med Ricardo)

• Priserna konvergerar inte på grund av transportkostnader och olika handelspolitiska begränsningar

• Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte

38

39

Skillnader mellan modellerna

Teknologi

• Klassiska (Ricardo):

• olika teknologier i olika länder

• Neoklassiska (Heckscher-Ohlin):

• identisk teknologi i alla länder

Produktionsfaktorer

• Klassiska (Ricardo):

• en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft)

• Neoklassisk (Heckscher-Ohlin):

• två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft)

40

Hur står sig Heckscher-Ohlin?

• Antar ju lika teknologi i alla länder – inte så realistiskt (FoU skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt för

tekniska framsteg)

• Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel – kan inte förklaras med H-O teorin

– finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller faktoruppsättningen

2008 års Nobelpristagare (Paul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår

inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder

som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi.

Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar.

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY

Table 4.2 Capital Stock per Worker of Selected Countries in 1992 (in 1985 international dollar prices)

High-Income Country

Capital-to-Labor Ratio

Middle & Low Income Country

Capital-to-Labor Ratio

Switzerland $76,733 Mexico $11,697

Canada 44,970 Poland 11,811

Japan 41,286 Chile 11,306

Australia 38,729 Turkey 7,626

France 37,560 Thailand 5,853

United States 35,993 Philippines 3,598

Netherlands 34,084 India 1,997

Italy 33,775 Kenya 822

Spain 30,888 Nigeria 735

United Kingdom 22,509

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY

Table 4.3 The Factor-Proportions Theory and U.S.–China Trade

Skill Group Industry Examples

Percent of Chinese Exports to the U.S.

Percent of U.S. Exports to China

Most Skilled

1 Periodical, office & computing machines 4.8 7.7

2 Aircraft & parts, industrial inorganic chemicals

2.6 48.8

3 Engines & turbines, fats & oils 3.9 21.3

4 Concrete, non-electric plumbing & heating 11.5 4.3

5 Watches, clocks, toys, sporting goods 18.9 6.3

6 Wood buildings, blast furnaces, basic steel

8.2 1.3

7 Ship building & repair, furniture & fixtures 4.1 2.8

8 Cigarettes, motor vehicles, iron & steel foundries

5.2 1.8

9 Weaving, wool, leather tanning & finishing 17.2 0.4

10 Children’s outerwear, nonrubber footwear 23.5 5.2

Least Skilled

Leontief 1953

• Använde handelsdata för år 1947 för USA

• Han mätte hur nycket K och L det gick åt för att producera

– $1 miljon för export och

– $1 miljon för import

EXPORT IMPORT

KAPITAL 2.55 3.1

ARBETSKRAFT 182 170

K/L $ per person 14,000 18,200

Problem

• Leontief hade bara data för resursanvändningen i USA, inte i de länder USA importerade från

– Han hade alltså inte data över utländsk teknologi

– HO antog att (K/L) var densamma i alla länder, då kunde Leontief utnyttja data för USA

• Han fann alltså att K/L i importen var större än exporten – PARADOX!

– Han hade helt riktigt antagit att USA var kapitalintensivt och skulle exportera kapitalintensiva produkter

Förklaringar

• Teknologin är inte densamma i alla länder – kapitalanvändningen ej jämförbar mellan länder

• Leontief ignorerade land. USA har stora landtillgångar

• Borde ha skilt på utbildad och icke utbildad arbetskraft

• Data för år 1947 kan ha varit missvisande (efter kriget)

• USA hade en massa tullar = ej frihandel

46

Efter Leontief paradoxen

• Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin

• Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna

• Direktinvesteringar

• Arbetskraften är inte homogen – Finns stora skillnader i andelen högutbildade

• Mellan branscher och mellan länder – tex flyg och läkemedelsindustrin vs textilindustrin

• Mellan i- och u-länder

• Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens – märkesvaror

– stordriftsfördelar

t ex Krugman (2008 års Nobelpristagare)

47

Vilka resurser formar mönstret av komparativa fördelar?

• Resurser som har låg internationell rörlighet – rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering

• Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa resurspriser skiljer sig mellan länderna – t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar mellan

länderna

• Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan branscher – t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över branscher

48

Exempel

• naturresurser (olja, malm, skogsmark m m),

• realkapital i form av maskiner och byggnader,

• arbetskraft,

• humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften – vanligen mätt i form av utbildning

• teknisk och kommersiell kunskap hos företagen – vanligen mätt i termer av FoU

49

Relativa faktortillgången

Det bör understrykas att det är den relativa

faktortillgången i ett land och den relativa åtgången

av en faktor i en bransch – dvs värdet av beståndet

av realkapital per sysselsatt och andelen

högutbildade i arbetskraften i branschen och landet

– som är relevant, och inte tillgången i absoluta tal.

50

Andra faktorer som formar komparativa fördelar

• Hemmamarknadens storlek – Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar

• Höginkomstland – Sofistikerad efterfrågan

– Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland

• Strikta miljökrav – Kan ge komparativa fördelar

• Omfattning och kvalitet i infrastruktur – Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter

51

Hur är det med rörligheten? • Naturresurser

– Inte rörliga, – men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder

• Realkapital (byggnader och maskiner) – Finansiellt kapital rör sig allt snabbare – Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för

realkapitalet suddas ut

• Arbetskraft – Inte särskilt rörlig

• undantag flyktingar

– Inte ens inom EU

• Humankapital – Inte särskilt rörligt – Utbildningssystemet viktigt

• Forskning och utveckling (FoU) – Mer rörligt genom direktinvesteringar

52

Forskning och utveckling (FoU)

• Den FoU som skapas i ett land kan transporteras över gränser – Påverkar produktionen (produktiviteten) i

dotterbolag i utlandet

– Kunskapsspridning till andra företag • via kontakter mellan inhemska och utländska

producenter

• via handeln – produktkrav och stödtjänster

• via direktinvesteringar

• I Sverige står ett litet antal stora multinationella företag (MNFs) för den största delen av FoU

53

Hur ser det ut för Sverige?

Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder

• realkapital

• utbildning

• FoU

54

Land Bruttoinvesteringar

som andel av BNP

(procent)

Bruttoinvesteringar

som andel av

förädlingsvärdet inom

industrin (procent)*

BNI/capita

(USD löpande

priser)

USA 17,0 10,5 41440

Japan 23,9 - 37050

Sverige 16,1 15,3 35840

Storbritannien 18,0* 9,1 33630

Tyskland 17,3 14,0 30690

Sydkorea 30,2 29,3 14000

Tjeckien 27,6 23,4 9130

Ungern 23,9 26,4 8370

Polen 20,0 21,1** 6100

Ryssland 20,8 - 3400

Brasilien 21,3 - 3000

Thailand 27,1 - 2490

Kina 38,7 - 1500

Indien 23,9* - 620

Zambia 26,0 - 400

Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BNP per capita 2004 ITPS-rapporten

55

02

46

81

01

21

41

61

82

02

22

4

Pro

cen

t

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003

Investeringskvot OECD Investeringskvot Sverige

Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med

investeringskvoten inom industrin i OECD 1970-2003

Anmärkning: De OECD-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden 1970-2003 är

Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien,

Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), USA och Österrike. Källa: OECD STAN

ITPS-rapporten

56

Land Genomsnittlig

utbildningstid

(år)

Off utgifter för

utbildning som

andel av BNP

(procent)

BNI/capita

(USD

löpande)

USA 12,2 5,4 41440

Japan 9,7 3,5 37050

Sverige 11,4 6,5 35840

Storbritannien 9,4 5,1 33630

Tyskland 9,8 4,4 30690

Sydkorea 10,5 4,6 14000

Tjeckien 9,5 4,3 9130

Ungern 8,8 5,5 8370

Polen 9,9 5,8 6100

Ryssland 10,5 3,7 3400

Brasilien 4,6 3,9++ 3000

Thailand 6,1 3,8+ 2490

Kina 5,7 2,0+++ 1500

Indien 4,8 3,3 620

Zambia 5,4 2,7+ 400

ITPS-rapporten

Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter

för utbildning som andel av BNP 2003 och BNP per capita 2004

Källa: Barro & Lee (2000)

OECD och UNESCO

57

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 FoU intensitet (procent)

Polen

Irland

Tjeckien

Italien

Spanien

Australien

Kanada

Norge

Nederländerna

Belgien

Storbritannien

Korea

Frankrike

Tyskland

Danmark

USA

Japan

Finland

Sverige

Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom industrin

som andel av förädlingsvärdet i 19 OECD-länder 2003

Anmärkning: Uppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för Polen

från 2002. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN

ITPS-rapporten

58

Frankrike

DanmarkBelgien

TysklandNorgePolen

Japan

Finland

USA

Korea

Sverige

Irland

05

10

15

20

25

An

de

l hö

gte

kno

log

isk

pro

du

ktio

n (

pro

cen

t)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16FoU intensitet (procent)

Figur 3.3 Industriell FoU-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor

Anmärkning: FoU intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet 2001. Andelen

högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien

och USA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna,

Polen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN

ITPS-rapporten

59

Exportparadoxen

• Sverige har en överlägsen position i termer av FoU investeringar (Fig 3.2 ITPS-rapporten)

• Sverige ledande i utgifter för FoU

• Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg

• Svenska multinationella företags (MNFs) FoU i Sverige fördelas bland utländska dotterbolag

• Sverige har komparativa fördelar i FoU, men inte i tillverkning som använder mycket FoU

60

Svensk industris internationella specialisering

Komparativa fördelar inom

• kunskapsintensiv produktion – hög kompetens genom utbildning

– stora investeringar i FoU

• realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri

• produktion baserad på våra naturresurser (främst skog)

• Specialiseringsmönstret stämmer med vad man förväntar sig utifrån våra faktortillgångar