rekrytering, genomströmning och relevans

Rekrytering, genomstrmning och relevans en studie av yrkes- och lrlingsutbildningssystemen i Norden

Ved Stranden 18DK-1061 Kbenhavn Kwww.norden.org

Faugert & Co Utvrdering har genomfrt en studie om yrkes- och lrlingsutbildningar i de nordiska lnderna, Frarna, Grnland och land. I studien beskrivs de reformer som genomfrts i de nordiska lnderna d det gller kvalitet, tillgnglighet och insatser fr att minska antalet avhopp. Studien belyser ven frgor om samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter liksom vikten av att skapa en smidig vergng till arbetsmarknaden.

Det finns en mngd utmaningar i arbetet med att utveckla yrkes- och lrlingsutbildningssystemen i riktning mot hgre kvalitet, minskade avhopp och kad samverkan med arbetslivet. Ska utbildningarna frhindra utanfrskap eller ha hg status? Ska utbildningarna ta till vara individens intresse eller arbetsmarknadens behov? Det finns emellertid goda frutsttningar att skapa ett nordiskt mervrde genom att utbyta kunskap och erfarenheter, trots lndernas olika system fr yrkes- och lrlingsutbildningar.

Rekrytering, genomstrmning och relevans

TemaN

ord 2014:544

TemaNord 2014:544ISBN 978-92-893-2807-4ISBN 978-92-893-2808-1 (EPUB)ISSN 0908-6692

TN2014544 omslag.indd 1 17-06-2014 13:41:45

Rekrytering, genomstrmning

och relevans

en studie av yrkes- och lrlingsutbildningssystemen i Norden

Johanna Engberg

TemaNord 2014:544

Rekrytering, genomstrmning och relevans en studie av yrkes- och lrlingsutbildningssystemen i Norden

Johanna Engberg

ISBN 978-92-893-2807-4

ISBN 978-92-893-2808-1 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/TN2014-544

TemaNord 2014:544 ISSN 0908-6692

Nordic Council of Ministers 2014 Layout: Hanne Lebech

Cover photo: Signelements

This publication has been published with financial support by the Nordic Council of Ministers.

However, the contents of this publication do not necessarily reflect the views, policies or recom-mendations of the Nordic Council of Ministers.

www.norden.org/en/publications

Nordic co-operation

Nordic co-operation is one of the worlds most extensive forms of regional collaboration, involv-ing Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, and the Faroe Islands, Greenland, and land.

Nordic co-operation has firm traditions in politics, the economy, and culture. It plays an im-

portant role in European and international collaboration, and aims at creating a strong Nordic community in a strong Europe.

Nordic co-operation seeks to safeguard Nordic and regional interests and principles in the

global community. Common Nordic values help the region solidify its position as one of the worlds most innovative and competitive.

Nordic Council of Ministers Ved Stranden 18

DK-1061 Copenhagen K

Phone (+45) 3396 0200

www.norden.org

Innehll

Sammanfattning...................................................................................................................................... 7

Frord...................................................................................................................................................... 11

1. Inledning ......................................................................................................................................... 13 1.1 Studiens inriktning och avgrnsningar .................................................................. 14 1.2 Genomfrande ................................................................................................................. 15

2. Kvalitet och tillgnglighet i utbildningen ............................................................................ 17 2.1 Hg kvalitet i yrkes- och lrlingsutbildningarna ................................................. 18 2.2 Kvalitet i arbetsplatsfrlagd utbildning ................................................................. 21 2.3 Rekrytering till yrkes- och lrlingsutbildningarna ............................................. 24 2.4 Arbetet med att minska avhopp frn utbildningarna ........................................ 29 2.5 Vuxnas mjlighet att delta i yrkes- och lrlingsutbildningar.......................... 32 2.6 Mjligheter till fortbildning och vidareutbildning.............................................. 34

3. Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare ........................................ 39 3.1 Behovet av att skapa yrkes- och lrlingsutbildningar som svarar

mot arbetsmarknadens behov ................................................................................... 39 3.2 Prognostisering av arbetslivets framtida behov ................................................. 42 3.3 kat engagemang frn arbetsmarknadens parter i utbildningarna ............ 44

4. vergng frn yrkes- och lrlingsutbildning till arbetsmarknaden .......................... 49 4.1 vergngen till arbetsmarknaden ............................................................................ 49 4.2 Frslag om en bttre vergng till arbetsmarknaden ....................................... 51

5. Nordiskt samarbete .................................................................................................................... 53

6. Reflektioner ................................................................................................................................... 57

Referenser.............................................................................................................................................. 61

English summary ................................................................................................................................. 65

Bilaga A Intervjupersoner ................................................................................................................ 69

Sammanfattning

Den relativt omfattande ungdomsarbetslsheten i flera av de nordiska

lnderna samt Frarna, Grnland och land har lett till ett kat fokus

p hur yrkes- och lrlingsutbildningar leder till arbete fr ungdomar.

Frgor om rekrytering till och kvaliteten p yrkes- och lrlingsutbild-

ningar str hgt p dagordningen i dessa lnder. Sjlva kopplingen mel-

lan utbildningarna och arbetsmarknaden uppfattas som kritisk fr att

minska ungdomsarbetslsheten att unga kommer i arbete r viktigt

bde fr samhllet och fr individen.

Syftet med studien r att beskriva reformer och andra insatser som

genomfrs i de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land

avseende yrkes- och lrlingsutbildningar samt att reflektera kring de

framtida utmaningar som knnetecknar yrkes- och lrlingsutbildnings-

systemen.

Faugert & Co Utvrdering AB har under perioden januariapril 2014

genomfrt det arbete som redovisas i denna rapport. Datainsamlingen

har besttt av dokumentstudier, djupintervjuer med 43 representanter

fr departement/ministerier, myndigheter, arbetsgivarorganisationer,

fackfreningar och andra organisationer i Danmark, Finland, Frarna,

Grnland, Island, Norge, Sverige och land samt ett avstmningsmte

med Nordiska ministerrdet.

Rapporten inleds med en versiktlig redovisning av kvalitet och till-

gnglighet i yrkes- och lrlingsutbildningarna, vilket bde handlar om

kvalitet i skolmilj och i den arbetsplatsfrlagda utbildningen. Det r

tydligt att kvalitetsskring r centralt i alla de nordiska lnderna. Vidare

behandlas rekryteringen till utbildningarna och ett av problemen, dlig

tillgng till praktik- eller lrlingsplatser inom vissa branscher, vilket gr

det svrt att rekrytera till dessa utbildningar. Avhopp frn utbildningar

betraktas som ett stort problem i de nordiska lnderna samt Frarna,

Grnland och land, men graden av avhopp skiljer sig mellan lnderna.

Forskning visar att mnga faktorer pverkar antalet avhopp, exempelvis

typ av utbildning, mnesomrde och de studerandes sociala bakgrund.

Vuxna i Norden har i regel goda mjligheter att delta i yrkes- och lr-

lingsutbildningar. En tgrd som nu genomfrs i flera lnder fr att ka

vuxnas deltagande r att upprtta effektiva system fr att tillgodorkna

reell kompetens.

8 Rekrytering, genomstrmning och relevans

Mjligheterna till fortbildning och vidareutbildning efter avslutad yr-

kes- eller lrlingsutbildning varierar mellan lnderna, srskilt vad gller

vidare studier p hgskola eller universitet. I Finland och i Sverige ger

yrkes- och lrlingsutbildningar grundlggande hgskolebehrighet, i

Norge ges mjligheten vid val av viss utbildning och genom mindre

kompletteringar, medan utbildningarna p Island och i Danmark inte

alls r hgskolefrberedande.

Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknadens par-

ter r en viktig del i yrkes- och lrlingsutbildningssystemen. En viktig

utmaning r att skapa samverkan mellan skolor och arbetsgivare fr att

skra den framtida kompetensfrsrjningen.

vergngen till arbetsmarknaden frn utbildningarna beskrivs ibland

som problematisk. Mjligheterna att f ett arbete efter en yrkes- och

lrlingsutbildning varierar och beror p en mngd olika faktorer som

konjunkturlge, vilken bransch det handlar om samt ven personliga

egenskaper och individuella frutsttningar. Mnga yrkes- och lrlings-

utbildningar i de nordiska lnderna ger emellertid frhllandevis goda

mjligheter att f ett arbete, exempelvis d det finns ett nra samarbete

mellan skola och nringsliv eller i branscher med en god tillgng p

praktikplatser.

Det finns frutsttningar att skapa ett nordiskt mervrde genom att

utbyta kunskap och erfarenheter mellan de nordiska lnderna samt

Frarna, Grnland och land, trots olika yrkes- och lrlingsutbildnings-

system. Exempel p omrden dr erfarenheter kan utbytas r hur ut-

bildningarnas attraktionskraft kan kas och hur samverkan mellan ar-

betsliv och utbildningssamordnare kan frbttras. Det r ven mjligt

att skapa gemensamma evenemang som nordiska yrkestvlingar.

Avslutningsvis frs i studien en reflekterande diskussion om utma-

ningarna i arbetet med att utveckla yrkes- och lrlingsutbildningssyste-

men i de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land. Reforme-

ring av systemen har redan genomfrts och ytterligare reformer hller p

att infras. Liknande problem har i stor utstrckning identifierats i de

olika lnderna och reformerna i de olika lnderna har en hel del likheter.

Det finns dock en del inneboende motsttningar mellan de olika t-

grderna i reformerna. Det som r avsett som en frbttring inom ett

omrde kan f negativa bieffekter inom ett annat, vilket leder till ett

antal dilemman som beslutsfattare har att frhlla sig till.

Verktyg mot utanfrskap eller hg status?

Yrkes- och lrlingsutbildningar framhlls ofta i den politiska debatten

som ett alternativ fr studiesvaga och skoltrtta ungdomar samt fr

mnniskor som riskerar att hamna i utanfrskap. Samtidigt vill nrings-

Rekrytering, genomstrmning och relevans 9

livet att yrkes- och lrlingsutbildningarna ska locka ambitisa och studi-

emotiverade elever och att utbildningarnas kvalitet ska hjas d det

gller teoretiska kunskaper i matematik och sprk.

Mnga som hoppar av en yrkes- och lrlingsutbildning r personer

som har en felaktig bild av utbildningen eller som har en bristande moti-

vation. Drmed kan det antas att yrkes- och lrlingsutbildningarna ven

i framtiden riskerar att drabbas av en stor andel avhopp. Det finns en

inbyggd motsttning i att marknadsfra yrkes- och lrlingsutbildningar

mot studiesvaga mlgrupper och samtidigt vilja stadkomma en hgre

status och attraktionskraft fr andra grupper.

Utmaningen ligger i att skapa ett utbud av utbildningar som kan till-

godose flera gruppers behov av utbildning.

kad kvalitet genom prestationsbaserad eller behovsorienterad

resurstilldelning?

Finansieringen av utbildningen kan anvndas som incitament fr att

stimulera kvalitetsarbete i utbildningen. Prestationsbaserad medelstill-

delning anvnds fr vissa yrkes- och lrlingsutbildningar i Finland och

tillmpas ofta inom universitets- och hgskolevrlden. I grunden hand-

lar det om att premiera kvalitet. Det skulle kunna prvas om prestat-

ionsbaserad resurstilldelning kan vara ett kvalitetsdrivande instrument i

fler lnder.

Denna typ av tilldelning av medel kan st i konflikt med en behovso-

rienterad resurstilldelning, dr de studerandes olika frutsttningar ska

vara styrande fr att bidra till en mer likvrdig utbildning och till kvali-

tetshjning dr behovet r som strst.

Individens intresse eller arbetsmarknadens behov?

Syftet med yrkes- och lrlingsutbildning r tudelat och handlar ena

sidan om att skerstlla frsrjning av kompetens p arbetsmarknaden

och andra sidan om att utgra ett verktyg fr individer att uppn social

integration och sjlvfrverkligande. Dessa tv syften kan i vissa fall

komma i konflikt med varandra, exempelvis nr det gller hur utbild-

ningen utformas och dimensioneras.

Ett problem med att lmna ver utbildningarna till arbetsgivarna r

att utbildningen kanske inte kan anvndas i andra sammanhang om fr-

utsttningarna p arbetsmarknaden frndras. En utbildning som inte

motsvaras av ett omedelbart behov p arbetsmarknaden kan likvl ha

ett vrde fr individen senare i karriren och ge erfarenheter som kan

tillmpas inom andra omrden.

Vikten av att ka engagemanget frn arbetsgivare tas upp i flera

sammanhang, bl.a. handlar detta om att fler arbetsgivare ska ta emot


lrlingar och praktikanter samt att arbetsgivarna i hgre utstrckning

ska ta ver utbildningen av lrlingar. Arbetsgivarna har behov av kom-

petent personal, har ofta krav p lnsamhet och mste ofta lsa sina

behov av kompetens i ett kortsiktigt perspektiv. Det ligger inte alltid i

deras intresse att ta emot lrlingar eller att driva utbildningar.

Nordiskt samarbete kostnad och mervrde

Det r viktigt att nordiskt samarbete leder till en viss konkret nytta och

till ett mervrde i de respektive lnderna. Detta samarbete kan ta upp

tid och resurser som ibland ven mste anvndas till EU-arbete och an-

nat internationellt samarbete.

Det finns goda frutsttningar att utveckla ett utbyte av kunskaper

och erfarenheter mellan lnderna d det gller utbildningarnas kvalitet,

rekrytering, samverkan med arbetsgivare och vergngen frn utbild-

ning till nringsliv. Det finns dock svrigheter med att direkt verfra

goda exempel, eftersom strukturen fr yrkes- och lrlingssystemen ser

s olika ut. En tyngdpunkt fr samarbetet br drfr ligga p att lta sig

inspireras av vad som grs i andra lnder.

Frord

Hvordan kan vi forhindre at unge havner uden for arbejdsmarkedet,

hvilket pvirker deres livssituation i lang tid fremover? Den hje

ungdomsarbejdslshed er hjt p den politiske agenda i Norden og et

stort frafald i specielt erhvervsuddannelserne er yderligere en udfor-

dring, som ogs diskuteres flittigt. At unge kommer i arbejde er vig-

tigt, bde for at finansiere velfrden i de nordiske lande, men ogs

for at sikre et meningsfuldt liv for den enkelte.

Dette var en del af baggrunden for, at det svenske formandskab i

Nordisk Ministerrd i 2013 arrangerede et nordiskt arbejdsmar-

kedsmde om ungdomsarbejdslshed, hvor de nordiske stats- og

beskftigelsesministre deltog sammen med et stort antal unge, er-

hvervsledere, reprsentanter fra kommuner og uddannelsesinstitu-

tioner, eksperter m.fl. fra hele Norden.

Som led i opflgningen p arbejdsmarkedsmdet, besluttede de

nordiske beskftigelses- og uddannelsesministre, at de nskede at se

nrmere p kvaliteten og effektiviteten i erhvervs- og lrlingeud-

dannelserne i Norden. Et srligt fokus blev lagt p lrlingeuddannel-

sen som effektiv brobygger mellem skole og arbejdsliv.

Studiet Rekrytering, genomstrmning och relevans - en studie av

yrkes- och lrlingsutbildningssystemen i Norden giver et bud p de

fremadrettede udfordringer, behov og visioner, som kendetegner

erhvervs- og lrlingsuddannelsessystemerne i de nordiske lande

med srskilt vgt p deres kobling til erhvervslivet.


Studiet er en del af Nordisk Ministerrds program Holdbar Nordisk

Velfrd, der har som mlstning at bidrage til nye lsninger for

fremtidens velfrd. Jeg hber at studiets anbefalinger kan bidrage til

nye lsninger p, hvordan vi kan f flere til at vlge og fuldfre en

erhvervsuddannelse, og hvordan vi gennem et bedre samspil mellem

uddannelses- og beskftigelsessektorerne kan skaffe flere lreplad-

ser og ge kvaliteten og effektiviteten i erhvervs- og lrlingeuddan-

nelserne i Norden.

Kbenhavn maj 2014

Dagfinn Hybrten

Generalsekretr, Nordisk Ministerrd

1. Inledning

Den relativt omfattande ungdomsarbetslsheten i flera av de nordiska

lnderna samt Frarna, Grnland och land har lett till ett kat fokus

p hur yrkes- och lrlingsutbildningar leder till arbete fr ungdomar.

Sjlva kopplingen mellan utbildningarna och arbetsmarknaden uppfatt-

tas som kritisk fr att minska ungdomsarbetslsheten. Att unga kommer

i arbete r viktigt bde fr samhllet och fr individen.

Idag prglas yrkes- och lrlingsutbildningarna av stora avhopp. Unga

mnniskor som inte har en avslutad utbildning efter grundskolan ham-

nar ltt i underlge p arbetsmarknaden, vilket kan f negativa konse-

kvenser fr den enskilde svl som fr samhllet. Med en avslutad ut-

bildning efter grundskolan har individen normalt goda mjligheter att

komma in p arbetsmarknaden. Det r drfr av stort intresse att nr-

mare underska vad som grs fr att frbttra vergngen frn utbild-

ning till arbetsliv, att minska avhoppen frn yrkes- och lrlingsutbild-

ningarna och att gra utbildningarna mer attraktiva. I grunden handlar

det om vad som grs fr att ka utbildningarnas kvalitet.

Det finns fler frgor kopplande till det ovanstende. En aktuell frga

rr mjligheten att g vidare till kompletterande eller hgre utbildning

efter att har deltagit i en yrkes- och lrlingsutbildning. Goda mjligheter

att kunna komplettera en utbildning eller lsa vidare p hgre niv leder

till att individen lttare kan anpassa sig och utvecklas p en frnderlig

arbetsmarknad. Att s sker r av vikt bde fr individens behov av livs-

lngt lrande och fr samhllets behov av uppdaterad kompetens. Det r

ven intressant att underska vilka insatser som grs fr att frbttra

samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare.

Mot bakgrund av ovanstende har Nordiska ministerrdet ltit ge-

nomfra en versiktlig studie av den aktuella situationen inom omrdet.

Srskild vikt har lagts vid rekryteringen till yrkes- och lrlingsutbild-

ningarna, kopplingen mellan yrkes- och lrlingsutbildningssystemen och

arbetslivet samt vid att vergngen mellan utbildning och arbetsliv inte

ska bli ondigt svr.

Syftet med studien r att beskriva reformer och andra insatser som

grs i de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land avseende

yrkes- och lrlingsutbildningar samt att reflektera kring de framtida ut-

maningar som knnetecknar yrkes- och lrlingsutbildningssystemen.


1.1 Studiens inriktning och avgrnsningar

Studien tar, enligt nskeml frn Nordiska ministerrdet, sin utgngs-

punkt i fyra rapporter framtagna av Nordiska ministerrdet som be-

handlar yrkes- och lrlingsutbildningar i Norden: Ungdomars vg frn

skola till arbetsliv (2008), Frafall i utdanning for 1620 ringer i Norden

(2010), Tradisjonelle utfordringer fornyet interesse (2012) och Uddan-

nelse for voksne (2013).

Som bakgrund till studien ligger Nordiska ministerrdets initiativ

Fler unga i arbete i Norden och det arbete som pgr i EU inom ramen

fr European Alliance for Apprenticeships.

Studien utgr ifrn fljande frgor:

Hur arbetar de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land

med att skra en hg kvalitet i yrkes- och lrlingsutbildnings-

systemen?

P vilket stt arbetar de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland

och land med rekrytering till yrkes- och hantverksomrdet och hur

kan yrkesutbildningarnas attraktionskraft strkas?

Hur arbetar de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land

med att minska antalet avhopp?

Hur ser vuxnas mjligheter ut att delta i yrkes- och lrlingsutbildning

i de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land?

Vilka hinder kan identifieras och vilka frndringar kan utpekas som

mjliga, ndamlsenliga och ndvndiga fr att skapa en bttre

vergng till vidareutbildning?

P vilket stt arbetar de nordiska lnderna samt Frarna, Grnland

och land med att skra att yrkes- och lrlingsutbildningssystemen

svarar mot de krav som stlls p arbetsmarknaden?

Hur kan nringsliv och arbetsmarknadsorganisationer fs att bli mer

engagerade i lrlingsutbildningarna?

Vilka hinder kan identifieras och vilka frndringar kan utpekas som

mjliga, ndamlsenliga och ndvndiga fr att skapa en bttre

vergng till arbetsmarknaden?

Hur kan incitament, modeller och goda exempel anvndas fr att

skapa nordiskt mervrde?

Vilka mjligheter finns fr att verfra de bsta exemplen mellan de

nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land?


Studiens frgor spnner ver ett mycket omfattande omrde och datain-

samlingen har drfr koncentrerats kring de frgor som aktualiseras i ln-

dernas pgende arbete inom yrkes- och lrlingsutbildningsomrdet. Stu-

dien utgr drmed en nulgesbild av ett omrde som r under frndring.

Studien r ocks avgrnsad till att i frsta hand behandla utveckling-

en p nationell niv med enstaka nedslag i regionala eller lokala om-

stndigheter.

I studien lggs frmst fokus p yrkes- och lrlingsutbildningssyste-

men i de fem nordiska lnderna. Frarna, Grnland och land ingr i

studien men behandlas i mindre omfattning.

I denna rapport kommer yrkes- och lrlingsutbildning att anvndas

som ett samlat begrepp fr att benmna alla de olika utbildningsformer

som erbjuds inom lndernas respektive utbildningssystem p ISCED-

niverna tre och fyra.

1.2 Genomfrande

Uppdraget har genomfrts perioden januariapril 2014 av Johanna En-

berg (projektledare), Anders Hkansson, Rebecca Allinson, Michelle

Andersson, Malin Jondell Assbring, Emma renman och Gran Melin.

Peter Stern har varit kvalitetsskrare.

Datainsamlingen har besttt av:

Dokumentstudier av bl.a. vetenskapliga studier, kunskapsversikter,

offentliga utredningar, policydokument, webbsidor och beslut.

Djupintervjuer med 43 representanter fr departement/ministerier,

myndigheter, arbetsgivarorganisationer, fackfreningar och andra

organisationer i Danmark, Finland, Frarna, Grnland, Island, Norge,

Sverige och land.

Ett avstmningsmte hlls med Nordiska ministerrdet den 28 mars 2014.

En frteckning ver intervjupersonerna finns i bilaga A.

2. Kvalitet och tillgnglighet i utbildningen

Yrkes- och lrlingsutbildningar i Norden r ett omrde under frndring.

Det har skett eller r p vg att genomfras betydande frndringar av

yrkes- och lrlingsutbildningssystemen i alla de fem nordiska lnderna.

ven p Frarna, Grnland och land sker frndringar.

I Danmark presenterades under brjan av 2014 huvuddragen i den

kommande reformeringen av yrkes- och lrlingsutbildningen i landet som

innebr tgrder fr en bttre och mer attraktiv yrkesutbildning. Tydli-

gare kursml, bttre vidareutbildningsvgar och kade mjligheter fr

elever att f praktikplats r ngra av de frndringar som ska genomfras.

I Finland r tgrder fr minskat utanfrskap i fokus fr nrvarande

och landet har under 2013 infrt en ungdomsgaranti som ska skerstlla

att alla ungdomar ges tillgng till sysselsttning eller utbildning. Parla-

mentet har beslutat att samtliga utbildningsanordnare ska ha ett lokalt

kvalitetsskringssystem p plats under 2015. Under 2014 ndras myn-

dighetsstrukturen p utbildningsomrdet och en myndighet fr utvrde-

ring inom skolvsendet bildas.

P Island har regeringen genomfrt ett antal tgrder fr att strka

lnken mellan utbildning och arbetsliv. Island r ocks mitt uppe i en

process dr yrkes- och lrlingsutbildningen ska frndras i syfte att ka

attraktiviteten och locka fler att ska sig till utbildningen.

I Norge la regeringen 2013 fram en proposition fr att strka kvali-

teten i den norska grund- och gymnasieskolan. Yrkesutbildningen fr-

ndrades fr att bli mer flexibel och anpassad till olika elevers behov.

Regeringen avsg ocks att strka utbildningarnas samverkan med ar-

betslivet fr att ka relevansen och skapa fler praktikplatser. I Norge

pgr ven Fagskoleutvalget som under 2014 ska lmna frslag p re-

former fr yrkes- och lrlingsutbildningarna.

I Sverige har mycket omfattande reformer av hela skolvsendet ge-

nomfrts under de senaste ren i syfte att hja kvaliteten i utbildningen

och skolornas resultat. Ny lroplan, ny lrarutbildning, infrande av

lrarlegitimation och nytt betygssystem hr till de strre reformerna.

Sverige har ocks terinfrt lrlingsutbildning specifikt inom yrkesut-

bildning p gymnasiet.


Hur kommer det sig att det sker s mnga frndringar i de nordiska

lnderna? Detta inte isolerat till Norden yrkes- och lrlingsutbildning-

arnas kvalitet och tillgnglighet r en desfrga fr hela Europas fram-

tida konkurrenskraft och drfr ngonting som ligger hgt upp p agen-

dan ven inom EU-samarbetet. Upprinnelsen till alla reformer r det

faktum att yrkes- och lrlingsutbildningarna str infr flera olika utma-

ningar. Yrkes- och lrlingsutbildningar r i regel mer drabbade av av-

hopp n mer generella teoretiska utbildningar. Det finns ocks en poli-

tisk vilja att frm fler, framfrallt ungdomar som riskerar arbetslshet

eller utanfrskap att g en yrkesutbildning eftersom det ses som en rela-

tivt snabb vg ut i arbete inom sektorer som efterfrgar arbetskraft.

2.1 Hg kvalitet i yrkes- och lrlingsutbildningarna

Det r tydligt att kvalitetsskringssystemen r centrala i alla de nordiska

lnderna. Det anges ofta som sjlva utgngspunkten fr mycket av det

reformarbete som sker just nu i de nordiska lnderna. En yrkes- och

lrlingsutbildning som hller hg kvalitet anses lsa mnga av de pro-

blem som idag r frknippade med dagens yrkes- och lrlingsutbild-

ningssystem. Det finns en frhoppning om att en frbttrad kvalitet

kommer att leda till att fler sker sig till yrkes- och lrlingsutbildningar,

att det sker frre avhopp och att utbildningarna p ett bttre stt frbe-

reder eleverna fr det kommande arbetslivet.

Frgan om kvalitet i utbildningen r emellertid mycket komplex och

det r viktigt att frst att kvalitet kan inrymma mnga olika dimension-

er. Kvalitet i utbildning kan handla om allt frn studieresultat och ge-

nomstrmning till utbildningarnas frmga att vcka elevernas intresse

fr ett yrke och gra dem redo fr arbetslivet. Detta avspeglar sig ocks i

kvalitetsskringssystemen som inte i ngot av lnderna utgrs av ett

enda enkelt system, utan en kombination av system som fljer upp och

utvrderar utbildningarnas resultat utifrn olika aspekter, p kort och

p lng sikt, nationellt och lokalt.

Kvalitetsskringssystemen r i grunden decentraliserade men styrs

ytterst av de nationella ml och lagar som faststlls av lndernas parla-

ment. Drutver utformas frordningar, rekommendationer och detalje-

rade riktlinjer av lndernas centrala frvaltningsmyndigheter som an-

svarar fr yrkes- och lrlingsutbildningarna. Dessa r vgledande fr det

arbete som utfrs av utbildningsanordnarna, men den centrala styrning-

en ger i varierad grad lokala offentliga frvaltningar, utbildningsanord-


nare och arbetsmarknadens parter frihet att utforma utbildningen, s

lnge den uppfyller de centrala mlen.

Utbildningsresultaten fljs kontinuerligt upp och analyseras av bde

lokala och nationella myndigheter. Det finns en stor mngfald och kom-

plexitet i yrkesutbildningssystemen liksom i metoderna fr kvalitetssk-

ring inom och mellan lnderna. Inom ramen fr det europeiska samar-

betet p utbildningsomrden har man utarbetat ett ramverk som syftar

till att skerstlla ppenhet, samstmmighet och verfrbarhet mellan

lnderna i syfte att ka det msesidiga frtroendet och rrligheten fr

studerande och arbetstagare (EQAVET).1 Referensramen har utvecklats

av medlemsstaterna i samarbete med Europeiska kommissionen och

den har antagits av Europaparlamentet och rdet. Den r en viktig del i

uppfljningen av Kpenhamnsfrklaringen som uppmanar till ett nr-

mare samarbete i frga om yrkesutbildning, srskilt fr kvalitetsskring

av yrkesutbildningen.

Norges nationella kvalitetsskringssystem bygger p samma princip

som EQAVET men utgr frn dialog och samverkan p lokal niv (Se ruta

om Nasjonalt kvalitetsvurderingssystem for fag- og yrkesopplringen). Sy-

stemet r utformat fr att samla in information inom vissa utpekade kvali-

tetsomrden som kan anvndas ppet och transparent inom alla niver i

utbildningssystemet. Utbildningarna ska inte styras genom nationellt fast-

stllda standarder, utan alla parter ska gras delaktiga i diskussionen om

utbildningarnas kvalitet lokalt genom information och dialog.

Kvalitetsbedmningssystemet anvnds bland annat av myndigheter

p nationell niv fr att gra prioriteringar och utforma politik. Det an-

vnds ocks p lokal niv inom skolor fr att fra en dialog med lrlingar

och elever vid planering, genomfrande och utvrdering av en utbild-

ning, och drmed hja dess kvalitet.

Flera lnder har emellertid rrt sig i en riktning mot att ka inslagen

av central styrning under senare tid, bland annat genom att tydliggra

och skrpa mlen fr yrkes- och lrlingsutbildningen. I Sverige innebar

gymnasiereformen frn 2011 en kad grad av central styrning, bland

annat genom att kursplaner och betygskriterier inom gymnasieskolan

tydligare beskriver kursernas centrala innehll. Infrandet av myndig-

heten Skolinspektionen 2009 i Sverige kan ocks ses som ett tecken p

kad grad av central styrning.

1 European Quality Assurance in Vocational Education and Training.


I Danmark sker en liknande utveckling som i Sverige med att omfor-

mulera kunskapsmlen. Den nuvarande reformeringen av yrkes- och

lrlingsutbildningen kommer att innebra ett tydliggrande av kun-

skapskraven inom den skolfrlagda respektive den arbestplatsfrlagda

delen av utbildningen. Srskilt kommer kravet p att undervisningen ska

vara praktiknra att tydliggras. Danmark kommer i och med implemen-

teringen av EUD-reformen ocks att skrpa kvalitetstillsynen av utbild-

ningarna.2

I Finland anvnds uppfljning av utbildningsresultat fr att frdela

resurser enligt en prestationsmodell som baseras p vissa nyckelindika-

torer kopplade till kvalitet.3 Idag frdelas ungefr tre procent av utbild-

ningarnas totala finansiering enligt denna modell men andelen ska steg-

vis kas ver tid.

En mycket viktig aspekt av kvalitet r utbildningarnas frmga att an-

passas efter arbetsmarknadens efterfrgan p kompetens. Island, Dan-

mark och Norge har en lng tradition av att ha ett starkt inflytande frn

arbetsmarknadens parter ver yrkes- och lrlingsutbildningarnas inne-

hll. Nringslivets mjligheter att pverka r starkt institutionaliserade i

dessa lnder. Ett exempel r Starfsgreinanefnd som r en rdgivande

kommitt i alla frgor som rr yrkesutbildningen gentemot utbildnings-

ministeriet p Island. Rdet samlar arbetsgivare, fackfrbund och utbild-

ningsanordnare och r en viktig lnk fr att skerstlla matchningen mel-

lan utbildningarnas innehll och behoven p arbets-marknaden. Kommit-

tn har ocks i uppgift att godknna nya lrlingsar-betsplatser. Liknande

rdgivande organ finns ocks i Danmark och Norge.

Sverige och Finland har generellt en ngot svagare struktur fr att

erbjuda arbetsmarknadens parter mjlighet att pverka utvecklingen av

yrkes- och lrlingsutbildningarna. I dessa lnder har den offentliga fr-

valtningen strre makt ver bde utbildningarnas dimensionering och

innehll. Utbildningarnas samverkan med arbetsmarknadens parter

beskrivs nrmare i kapitel 3.

2 Aftale om Bedre og mere attraktive erhvervsuddannelser, Regeringen (Socialdemokraterne og Radikale

Venstre), Venstre, Dansk Folkeparti, Socialistisk Folkeparti, Konservative Folkeparti og Liberal Alliance, 24.

februar 2014. EUD str fr erhvervsuddannelse. 3 Exempel p indikatorer som anvnds r exempelvis: andel examinerade som anstlls eller vidareutbildar

sig efter avslutad utbildning; andel avhopp; slutfrande av utbildning inom en viss tidsram; resurser som

anvnds fr kompetensutveckling av personal. EQAVET (http://www.eqavet.eu/qa/gns/case-studies/2008-

Case-Studies/Finland-funding-links-to-quality.aspx).


Nasjonalt kvalitetsvurderingssystem for fag- og yrkesopplringen

Nasjonalt kvalitetsvurderingssystem for fag- og yrkesopplringen r Ut-

danningsdirektoriatets kvalitetsbedmningsystem fr yrkesutbildning

(fag- og yrkesopplringen) i Norge. Systemet har funnits sedan 2009 och

bygger p att systematiskt och regelbundet inhmta och sammanstlla

information om respektive yrkesutbildning fr att drefter gra en sam-

lad bedmning av dess kvalitet. Mlet r att systematiskt kvalitetsarbete

ska bidra till att elever och lrlingar fr relevant utbildning i en god milj

och att s mnga som mjligt slutfr sin utbildning.

Kvalitetsarbetet utgr frn nationella ml och ramverk (politiska ml,

lagar, freskrifter, budget) fylkeskommunala ml och ml fr den en-

skilda skolan. Bedmningen utgr frn huruvida mlen ns, vilka brister

som finns, vad de kan bero p samt hur problemen kan tgrdas.

Kunskapen som ligger till grund fr bedmningarna inhmtas genom

olika verktyg; anvndarunderskningar (till elever, lrlingar, lrare och

frldrar) reflektionsverktyg, forskningsprojekt, utvrderingar, inter-

nationella insatser fr att hja kvaliteten inom yrkesutbildningen och

internationella studier. Systemet innefattar ocks kunskapsspridning

vilket bland annat sker via Skoleporten, Utdanningsdirektoriatets hem-

sida, Statistisk sentralbyr, utbildningsportalen Vigo, publikationer och

vid konferenser.

2.2 Kvalitet i arbetsplatsfrlagd utbildning

Kvalitet i den arbetsplatsfrlagda utbildningen r i fokus fr det p-

gende nordiska samarbetsprojektet som genomfrs med std av Nor-

diska ministerrdet kallat Lrande p arbetsplats.4 Projektet leds av

Skolverket i Sverige och syftar till att mta de utmaningar som de nor-

diska lnderna str infr nr det gller att skra lrlings- och praktik-

platser, ka kvaliteten inom lrande p arbetsplats samt ka andelen

som fullfljer utbildning p gymnasieniv. Projektet involverar nation-

ella representanter frn den centrala frvaltningen i de nordiska lnder-

na samt Frarna, Grnland och land. I projektet deltar ocks andra

organisationer, som exempelvis enskilda utbildningsanordnare. Pro-

jektet pgr till och med 2015. Det har hittills konstaterats att lndernas

4 http://www.norden.org/sv/tema/haallbar-nordisk-vaelfaerd/utbildning-och-arbete-foer-vaelfaerd/

laerande-paa-arbetsplatsen


olika system fr arbetsplatsfrlagd utbildning skiljer sig betydligt p en

rad avgrande punkter, men att lnderna likvl brottas med gemen-

samma svrigheter avseende kvalitet.5

Att skerstlla kvalitet i arbetsplatsfrlagd utbildning r srskilt ut-

manande eftersom varken utbildningsanordnare eller ansvariga myn-

digheter har tillgng till lrmiljn p samma stt som nr undervisning-

en sker i skolmilj. I lnder som har en yrkes- och lrlingsutbildning som

prglas av en lng tradition av stor andel arbetsplatsfrlagd utbildning

(Norge, Island, Danmark, Frarna och Grnland) r kvalitetsskringen i

huvudsak frlagd till lokal niv och hanteras gemensamt av de delta-

gande parterna. Det finns en stark tradition i dessa lnder av att nrings-

livet har ett betydande inflytande ver bde utbildningarnas innehll

och vilka som ges tillstnd att erbjuda lrlingsplatser.

Som tidigare nmnts har lnderna olika system fr att organisera

kvalitetsskringen. I Danmark och Island dokumenterar eleverna sin

utbildning p arbetsplatsen med hjlp av loggbcker. Dessa anvnds

bland annat av lrare fr att se till att eleverna ges en utbildning som r i

enlighet med utbildningsmlen. Loggboken fungerar ocks som ett std i

samtalen som sker mellan lrare, elev och handledare p arbetsplatsen. I

Norge anvnds det system fr kvalitetsskring som beskrivs i avsnitt 2.1

som innebr att information samlas in och tillgngliggrs offentligt och

bidrar till att lokalt kunna identifiera frbttringsomrden.

I Finland och Sverige r det en betydligt mindre andel av yrkesut-

bildningen som r arbetsplatsfrlagd. Det r en mindre andel av yrkese-

leverna som gr den mer utprglade lrlingsbaserade utbildningen, dr

majoriteten av utbildningstiden r frlagd till arbetsplatsen. I Sverige

ingr numera lrlingsutbildning som en del av den reguljra yrkesut-

bildningen p gymnasial niv, men det r en utbildningsform som en

liten minoritet av eleverna vljer att g.

I det finska systemet utgrs det frmsta verktyget fr att skerstlla

kvalitet i den arbetsplatsfrlagda utbildningen av regionala kommitter

som bestr av utbildningsanordnare, representanter frn arbetsmark-

nadens parter och elevrepresentanter. En liknande funktion inrttades

nr lrlingsutbildning infrdes p prov i Sverige men en utvrdering av

lrlingsutbildningen visar att engagemanget frn arbetsmarkanden inte

har kunnat upprtthllas i alla delar av landet.6 Flera utbildningar sak-

5 Fruktbart frsta mte om lrande p arbetsplats:

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.215791!/Menu/article/attachment/apl_reportage_2.pdf/ 6 Skolverket (2012).


nar etablerad samverkan mellan skola och arbetsliv och det svenska

systemet har kritiserats av myndigheter och forskare fr bristande sys-

tematik i kvalitetsskring av utbildningen som sker p arbetsplatsen.7

En annan utmaning som har uppmrksammats svl i Sverige som i

flera andra nordiska lnder, r att lrarnas kompetens och mjligheter

att frmedla kunskap och yrkeskunnande p ett pedagogiskt stt r en

nyckelfaktor fr att uppn en bra kvalitet i den arbetsplatsfrlagda ut-

bildningen. Drfr genomfr flera lnder nu insatser fr att ka utbytet

av erfarenheter och goda exempel. FYR-projektet i Norge syftade till att

stdja kompetensutveckling av lrare genom att bilda ntverk mellan

yrkesutbildningar p regional niv.8 I Danmark pgick ett liknande nat-

ionellt projekt kallat Kvalitetspatruljen fr att fnga upp och sprida goda

exempel, se ruta om Kvalitetspatruljen. Det sker ocks en utveckling mot

att lnderna stller hgre krav p lrarnas pedagogiska kompetens.

EUD-reformen i Danmark kommer innebra att lrare som har anstllts

efter 2013 ska ha en yrkespedagogisk utbildning inom fyra r.9

Mycket pekar alltjmt mot att en stor andel arbetsplatsfrlagd ut-

bildning bidrar till att frbttra mjligheterna fr studenten att etablera

sig i arbetslivet under eller strax efter utbildningen. Danmarks lrlings-

utbildningssystem framhlls ofta som framgngsrikt i detta avseende.

Men ju mer tid som tillbringas ute i arbetslivet, desto mer av ansvaret

fr utbildningens innehll och utformning lggs p arbetsplatsen. Denna

ordning stller drmed stora krav p systemet att fortsatt kunna upp-

rtthlla en likvrdig, rttsker utbildning som ligger i linje med riktlin-

jer och styrdokument.

Kvalitetspatruljen

Kvalitetspatruljen var ett danskt projekt som pgick mellan 2010 och

2013 och syftade till att frbttra kvaliteten inom yrkesutbildningen

(erhvervsuddannelsen) genom att ka samarbetet och kunskapsutbytet

mellan yrkesskolor, samt frbttra yrkesutbildningars rykte.

Arbetet pgick mellan 2010 och 2013 och utgjordes frmst av att

Kvalitetspatruljen, bestende av fyra anstllda vid Ministeriet fr barn

och unga, beskte samtliga yrkesskolor i Danmark fr att fnga upp de-

lar av verksamheten som fungerade vl och mindre vl. Kunskap och

7 Skolinspektionen (2013b). 8 Kunnskapsdepartementet (2012) FYR str fr fellesfag, yrkesretting och relevans. 9 Aftale om Bedre og mere attraktive erhvervsuddannelser.


erfarenheter vidarefrmedlades drefter till andra skolor genom konfe-

renser och publiceringar av goda exempel.

Projektet har inspirerat yrkeskolorna att dela kunskap med varandra

samt skapat ett kat ntverkande skolor emellan. I den utvrdering som

gjordes av Kvalitetspatruljen 2013 konstaterades att kvaliteten p yr-

kesutbildningen har frbttrats genom projektet, och till viss del ven

allmnhetens knnedom om yrkesutbildningar. Skolbesken fungerade

som en katalysator fr dialog skolorna emellan och ppnade upp fr en

mer tillitsfull dialog mellan ministeriet och yrkesskolorna, vilket har lett

till frbttrad kunskap inom ministeriet om hur skolornas verksamhet

ser ut. Skolorna har genom projektet ftt mjlighet till rdgivning frn

Kvalitetspatruljens medarbetare och uppges bland annat ha ftt kad

kunskap om den lagstiftning som rr yrkeskolan.

2.3 Rekrytering till yrkes- och lrlingsutbildningarna

Att hja yrkes- och lrlingsutbildningarnas status r ngonting som str

hgt upp p den politiska agendan i de nordiska lnderna. Lnderna

genomfr en rad tgrder som syftar till att hja utbildningarnas attrakt-

ionskraft och gra yrkes- och lrlingsutbildningar till en del av det livs-

lnga lrandet och ett lockande alternativ fr fler mnniskor, svl unga

som vuxna.

Det finns givetvis en rad olika faktorer som pverkar utbildningarnas

status. Vissa omstndigheter finns det mjlighet att pverka genom poli-

tiska beslut eller organisering. Andra r av den karaktren att det rr sig

om samhllsstrmningar eller andra yttre frutsttningar som inte lika

enkelt lter sig styras.

Flera av intervjupersonerna i denna studie pekar p att det bland

mnga finns en allmn uppfattning att yrkes- och lrlingsutbildningarna

har en smre kvalitet, vilket tros ha en stor inverkan p bde ungdomars

och vuxnas bengenhet att ska sig till dessa utbildningar. Drfr menar

man att vgen till att ka statusen fr yrkes- och lrlingsutbildning gr

genom att uppn en hg kvalitet i utbildningen. I flera lnder har det

under lng tid pgtt en diskussion om utbildningarnas kvalitet; vi har

tidigare beskrivit utmaningarna frknippade med att anpassa yrkesut-

bildningarnas innehll till behovet av kompetens som finns i nringsli-

vet, och att det finns brister i den pedagogiska kompetensen bland lrare

och handledare.

Dlig tillgng till praktik eller lrlingsplatser kan ibland frsvra mj-

ligheterna att ka antagningen till yrkes- och lrlingsutbildningar. Till-


gngen skiftar ver tid beroende p konjunkturlget och varierar stort

mellan olika sektorer. P Grnland vittnar intervjupersoner om att bris-

ten p praktikplatser leder till att frre personer kan pbrja en yrkes-

utbildning. I Danmark, dr det r problem att f fram lrlingsplatser

inom flera branscher, ges mjligheten till lrlingspraktik p skolan fr de

elever som inte hittar en plats ute p ett fretag. I Danmark och p Fr-

arna har man ocks ppnat fr mjligheten att dela upp lrlingsutbild-

ningen p flera fretag om inte hela utbildningen kan frlggas till en

arbetsplats. P Grnland finns nu liknande planer fr att kunna infra

kortare praktikperioder, dela upp praktiken p flera arbetsplatser samt

ge elever mjlighet att genomfra en del av praktiken p skolan.10

I sektorer som domineras av enmansfretag (exempelvis frisryrket

eller olika hantverksyrken) rder det en srskild brist p praktik- eller

lrlingsplatser. I Norge finns det drfr srskilda lrlingskontor (opplae-

ringskontor) som kan samla flera smfretagare och erbjuda lrlingsele-

ver plats p flera olika fretag. Hur dessa kontor r organiserade skiljer

sig t; dels finns det kontor som opererar i ett specifikt fylke, dels finns

det kontor som arbetar med tillsttning av lrlingar inom en eller ett par

branscher i flera fylken. Dessutom har kontoren en rdgivande funktion

och fungerar som en resurs fr fretagen om problem skulle upp-

komma.11 I Norge har ocks staten trffat en verenskommelse med

arbetsmarknadens parter om att ka antalet lrlingsplatser med 20 pro-

cent till r 2015.12

Samtidigt arbetas det i lnderna med att skapa en mer attraktiv

lrmilj i den skolfrlagda delen av utbildningen. Framfrallt r detta

prioriterat i lnder dr det finns en tydlig uppdelning mellan skolfrlagd

och arbetsplatsfrlagd utbildning. I Danmark och Norge gr exempelvis

utvecklingen mot att skapa utbildningscampus som samlar flera olika

utbildningar. Dessa anlggningar frvntas bidra till att skapa en bttre

samhrighet och en mer attraktiv studiemilj fr framfrallt ungdomar.

Pfallande mnga intervjupersoner tar upp frldrarnas starka in-

verkan p sina barns val av utbildning. Drfr r inte bara ungdomarnas

utan ven frldrarnas uppfattningar avgrande fr hur mnga som

vljer att ska sig till en yrkes- eller lrlingsutbildning. Intervjuperso-

10 Departementet for Uddannelse, Kirke, Kultur og Ligestilling (2014): http://naalakkersuisut.gl/da/

Naalakkersuisut/Departementer/Uddannelse-Kirke-Kultur-og-Ligestilling 11 Kunnskapsdepartementet (2014): http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd.html?id=586 12 Utdanningsdirektoratet: Samfunnskontrakt for flere lreplasser. http://www.udir.no/Upload/Fagopplaring/

Samfunnskontrakt%20for%20flere%20l%C3%A6replasser%202012-2015.pdf?epslanguage=no


nerna lyfter fram att yrkes- och lrlingsutbildning fr mnga r ett

andrahandsval i frhllande till generell teoretisk gymnasieutbildning

eftersom att man upplever att yrkes- och lrlingsutbildning r av smre

kvalitet, inte erbjuder mjligheter till vidare studier och leder till yrken

som har lg status. Drfr r det viktigt att ven frldrar till ungdomar

som str i begrepp att vlja utbildning ns av aktuell information om de

alternativ som erbjuds, srskilt nu nr yrkes- och lrlingsutbildningarna

genomgr stora frndringar i Norden.

Studie- och yrkesvgledarens roll lyfts fram av mnga som central fr

att bde frmedla korrekt och saklig information om olika yrkes- och

utbildningsalternativ till bde ungdomar och vuxna. Vgledningen br

ocks ge eleverna en realistisk bild av vad det innebr att g en yrkes-

eller lrlingsutbildning.

I flera nordiska lnder diskuteras huruvida yrkes- och lrlingsutbild-

ning vid sidan av en yrkesexamen ven ska vara hgskolefrberedande.

Flera lnder gr mot att erbjuda kade mjligheter till bde yrkesexa-

men och behrighet till vidare studier som ett stt att ka yrkes- och

lrlingsutbildningarnas attraktivitet (exempelvis Danmark och Norge).

Hur denna mjlighet ser ut i de olika lnderna utvecklas i avsnitt 2.6.

De flesta nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land arbe-

tar intensivt med tgrder fr att ka rekryteringen till yrkes- och lr-

lingsutbildning. P Grnland r rekryteringen ett mindre problem n i

Danmark. I Finland och p land r utbildningsformen idag tmligen

populr. ver 95 procent av alla ungdomar gr vidare till gymnasiet

efter avslutad grundskola och nrmare 50 procent av dessa vljer ngon

typ av yrkesutbildning, en andel som har kat kraftigt under de senaste

tio ren. Lrlingsutbildning (lroavtalsutbildning) r ett alternativ till

den reguljra yrkesutbildningen som domineras av skolfrlagd utbild-

ning med inslag av kortare praktikperioder, men vljs endast av ngra f

procent av eleverna som gr yrkesutbildning. Sett ur ett europeiskt per-

spektiv r det finska lroavtalsutbildningssystemet unikt d svl exper-

ter frn arbetslivet som utbildningskommissionerna har ansvar fr kva-

liteten i examina.13

De intervjuade finska statstjnstemnnen anger flera troliga orsaker

till yrkesutbildningarnas kade populritet i Finland. Frn de nationella

myndigheternas sida har man strvat efter att stimulera en diskussion

om kvalitet i yrkesutbildning. En specifik tgrd r den tvling fr kvali-

13 I flera europeiska lnder finns enbart lroavtalsutbildning som en utbildning inom yrkesutbildning.


tet i yrkesutbildningar som beskrivs nrmare i rutan om Kvalitetsut-

mrkelse fr yrkesutbildning.

Regeringen i Finland tog initiativ till en nationell kampanj fr att in-

formera och ka intresset fr utbildningarna som flera intervjuade me-

nar har gett effekt. Samtidigt har det i samhllsdebatten uppmrksam-

mats att det kommer ske stora pensionsavgngar inom vissa yrken. Den

kade populriteten har i sin tur skapat en hrdare konkurrens p vissa

utbildningar, ngot som skapar en exklusivitet och drmed status. Sam-

mantaget har en kombination av riktade insatser och gynnsamma yttre

omstndigheter sannolikt bidragit till att ka populriteten och skapa

positiva attityder till yrkesutbildning.

Vi ser ocks att flera andra lnder i Norden nu satsar p informat-

ions- eller marknadsfringskampanjer fr att skapa uppmrksamhet

kring mjligheterna med yrkesutbildning. P Island initierade utbild-

ningsministeriet en marknadsfringskampanj fr tv r sedan. I Sverige

har Skolverket ftt ett srskilt uppdrag avseende kvalitet i yrkesutbild-

ning som bland annat handlar om att informera, vcka intresse och att

genomfra en kvalitetstvling.14

Samtliga lnder arbetar fr att gra yrkes- och lrlingsutbildning mer

tillgnglig fr fler grupper. Yrkesutbildningar r i hgre utstrckning n

generella gymnasieutbildningar drabbade av ojmn knsfrdelning. De

flesta yrkesutbildningar har drfr en stor potential i att ka rekryte-

ringen inom det underrepresenterade knet.

I flera lnder arbetar den offentliga frvaltningen intensivt fr att

skapa ett mer diversifierat och flexibelt utbildningssystem som kan till-

godose olika individers behov. Det kan handla om att skapa utbildnings-

spr som stimulerar elever som r studiemotiverade och vill ha en

strre utmaning. Ngra av de grupper som r srskilt i fokus fr detta

arbete r studieomotiverade elever som efterfrgar en kortare utbild-

ning med mindre inslag av teoretiska moment och ungdomar i utanfr-

skap (NEET15) som saknar kvalifikationer fr att ta sig in p arbets-

marknaden eller p en reguljr yrkes- eller lrlingsutbildning.

Vi har tidigare nmnt att Finland har infrt Ungdomsgarantin som

skerstller att alla ungdomar inom tre mnader av arbetslshet ska

erbjudas antingen utbildning, praktik eller anstllning. I Danmark infrs

just nu reformen EUD 10 som en ny inriktning av det tionde skolret

14 Skolverket Kvalitet i yrkesutbildning (KYRK): http://larlingskompassen.se/download/

18.5289fb51142168be9761ecb/1384166635507/PP+L%C3%A4rlingskompassen+Lotta+Naglitsch.pdf 15 NEET str fr Not in education, employment, or training.


som innebr att elever kan prova p olika typer av yrkesutbildningar (30

procent av utbildningen sker ute p en arbetsplats) och samtidigt lsa in

behrighet fr vidare yrkes- eller lrlingsutbildning. Norges reformering

av yrkesutbildningen innebr att det nu finns fler mjligheter att gra

avsteg frn den gngse s kallade 2+2-modellen.16 Framfrallt handlar

det om mjligheten att redan under de tv inledande ren av utbildning-

en genomfra delar av den praktiskt inriktade utbildningen.

Dessa specialingngar ppnar andra vgar fr personer in i utbild-

ning som saknar formell behrighet frn grundskolan.

Kvalitetsutmrkelse fr yrkesutbildning

Finska Undervisnings- och Kulturministeriet delar sedan r 2000 ut en

rlig kvalitetsutmrkelse (Ammatillisen koulutuksen laatupalkinto) till

anordnare av grundlggande yrkesutbildning. Utmrkelsen utgr ett bra

stt att ta fram och sprida goda exempel och samtidigt gra yrkesutbild-

ningen mer knd, vrderad och lockande.

Utbildningsanordnare fr sjlva nominera sig till utmrkelsen genom

att i en anskan motivera varfr de br motta priset. Motiveringen ska

utg frn de utvrderingsomrden som ingr i den europeiska modellen

fr kvalitetsutmrkelse (EFQM) dr utbildningsanordnaren beskriver

hur denne har arbetat fr att n mlen. Den vergripande kvalitetssk-

ringen och kvalitetsutvecklingen, samt personalens engagemang i kvali-

tetsarbetet, utgr ocks viktiga delar i bedmning av anskan.

Kvalitetsutmrkelsen har ett nytt tema varje r som bestms av

Undervisnings- och Kulturministeriet utifrn en frga som varit aktuell

ngra r tidigare och behver fljas upp. r 2014 r temat frmjande av

genomstrmning och minskning av avbrott och tidigare r har temat

rrt fretagsamhet och lrande p arbetsplats.

Inkomna anskningar bedms av en utvrderingsgrupp som tillstts

av Undervisnings- och Kulturministeriet och inkluderar bland annat

studentrepresentanter och representanter fr arbetsgivarorganisation-

er. Utvrderingsgruppen vljer utifrn anskningarna ut ngra skolor

som de sedan utvrderar genom platsbesk och drefter skriver en ut-

vrderingsrapport fr respektive skola.

Varje r utses upp till fyra vinnare som vardera mottar minst 50 000

euro. Vinnande skolor mste lova att gra goda exempel tillgngliga fr

andra skolor och fr myndigheter, anordna studiebesk och delta p

16 2+2-modellen innebr tv rs utbildning i skolan och drefter tv r p praktikplats.


seminarier anordnade av Utbildningsstyrelsen, dr goda exempel pre-

senteras. De vinnande skolorna har sjlva mjlighet att anvnda utvr-

deringsrapporterna fr att marknadsfra sina utbildningar samt freg

med gott exempel.

2.4 Arbetet med att minska avhopp frn utbildningarna

Avhopp frn utbildningar betraktas som ett stort problem i samtliga

nordiska lnder. Det rder dock stora svrigheter med att jmfra av-

hopp lnder emellan eftersom de nordiska lnderna tillmpar olika me-

toder och kriterier fr datainsamling och analys. Det som r gemensamt

r att det rder stora skillnader i avhopp i jmfrelser mellan exempel-

vis enskilda utbildningar, mnesomrden, utbildningsniv och stu-

derandes sociala bakgrund.

Yrkes- och lrlingsutbildningar r i regel mer drabbade n studiefr-

beredande utbildning. Sverige och Danmark r srskilt drabbade av av-

hopp medan problemet r ngot mindre i Norge, Finland och p land. I

Norge sker frre avhopp frn fagskolan n frn fag- og yrkesopplringen.

Finland har frre avhopp n vriga Norden men betraktar nd avhopp

som ett stort problem.

2.4.1 Orsaker till avhopp

Orsakerna till avhopp r mnga och utgrs ofta av en kombination av

orsaker. Det framgr tydligt av de intervjuer som har genomfrts att

avhoppsproblemen r starkt kopplade till vergripande frgor som kva-

litet, attraktionskraft och arbetsmarknadsanknytning och det r drfr

vanskligt att behandla avhopp som ett isolerat problem.

Det finns nd ngra generella orsaker till avhopp som frekommer i

samtliga nordiska lnder. Fel val av utbildning och bristande motivation

nmns i intervjuerna som vanliga orsaker till avhopp. Bristande motivat-

ion r ofta ett problem bland unga som vljer en yrkesutbildning i brist

p annat att gra. Det finns ven tendenser till att studerande hoppar

ver utbildningsmoment som upplevs som mindre relevanta, exempelvis

teoretiska kurser. Sociala faktorer ssom studerandes etnicitet, betyg


frn grundskolan och frldrarnas utbildningsniv r ocks starkt kopp-

lade till graden av avhopp.17

Brist p lrlingsplatser r ett problem i de flesta nordiska lnder d

studerande hindras frn att slutfra sina utbildningar. Problemet r

srskilt ptagligt i Norge, Danmark, p Island och land, men varierar

med konjunktur och ssong samt mellan utbildningsomrden.

P Island finns det inte tillrckligt med arbetsgivare som r villiga att

ta emot lrlingar vilket till viss del frklaras med otillrcklig kunskap om

hur mnga lrlingsplatser varje sektor har utrymme fr. Hr anses yr-

kesvgledning spela en viktig roll fr att styra studerande mot sektorer

med behov av arbetskraft.

Det finns ven mer positiva orsaker till avhopp, ssom att studerande

blir erbjudna arbete innan examen eller att de gr vidare till en annan

utbildning, ven om det ocks innebr en kostnad fr samhllet. I Norge

anvnds ibland begreppet bortval istllet fr avhopp fr att tydliggra

att det r ett aktivt val att lmna en utbildning och att studerande istllet

pbrjar annan sysselsttning.18 Avhopp till fljd av att man har ftt

arbete frekommer i hela Norden, men enligt dem vi har intervjuat r

det srskilt vanligt p Island och i Norge. Nr studerande hoppar av fr

att byta utbildning r det ofta till frmn fr en teoretisk utbildning som

generellt sett har hgre status n yrkesutbildningar.

Alla lnder arbetar med att f kad kunskap om avhopp genom ett

stort antal studier och forskningsprojekt.

Bckman et al har studerat avhopp frn gymnasieskolan i Norden och

drar slutsatsen att en hg grad av arbetsplatsfrlagd utbildning inte

entydigt bidrar till frre avhopp och utanfrskap.19 Studien ger heller

inte std fr att avhoppare frn yrkesutbildningar med stort inslag av

arbetsplatsbaserad trning lttare skulle kunna undvika utanfrskap n

avhoppare frn skolbaserade yrkesutbildningar.

Olofsson och Panican finner att lrlingsutbildning inte r ngon ga-

ranti fr hg genomstrmning och pekar p genomstrmningsproble-

men inom den danska ungdomsutbildningen som exempel.20 Sverige har

srskilda problem med genomstrmning i gymnasiet, vilket delvis fr-

klaras med den hga andelen elever med invandrarbakgrund. En annan

frklaring r att Sverige har ett mindre utbud av utbildningar p olika

17 Markussen, E. (2010). 18 Markussen, E., Wigum Frseth, M., Ldding, B., & Sandberg N. (2008). 19 Bckman, O., Jakobsen, V., Lorentzen, T., sterbacka, E., & Dahl, E. (2011). 20 Olofsson, J., & Panican, A. (2008).


niver, samt har en vre lders- och tidsgrns fr gymnasiestudier, vil-

ket andra nordiska lnder saknar.

Bckman et al har ven underskt vilken effekt avhopp i Norden har

p studerandes chanser p arbetsmarknaden.21 Studien finner att yrkes-

utbildningen i Norge har den hgsta avhopparfrekvensen och Finland

den lgsta. Risken att st utanfr arbetsmarknaden efter avhopp r

strst i Norge och lgst i Sverige. Den lga risken i Sverige frklaras av

att den svenska vuxenutbildningen tycks vara bttre p att fnga upp

avhoppare.

2.4.2 tgrder fr att minska avhopp

Avhopp betraktas som ett prioriterat problem och lnderna bedriver

aktivt insatser fr att ka genomstrmningen, ofta mycket resurskr-

vande sdana. Eftersom orsakerna till avhopp r mnga finns inga enkla

tgrder att ta till. tgrder mste genomfras p flera niver inom ut-

bildningssystemen och inkludera mnga olika aktrer. Ngra intervju-

personer pekar exempelvis p att vgen till minskade avhopp framfrallt

gr via frbttrad kvalitet i utbildningen som p sikt frvntas leda till

hgre status, starkare attraktionskraft och hgre genomstrmning.

I ngra av lnderna satsar man p frbttrade statistiska underlag

som hjlp fr att frebygga avhopp. I Norge sammanstlls data ver

hgre utbildning i Database for statistikk om hgre utdanning dr en

mngd aktrer inrapporterar uppgifter om bland annat genomstrm-

ning inom fagskolan. I Finland samlas statistik kring avhopp in fr att

anvndas som en indikator inom den kvalitetsbaserade tilldelningen.

Lnderna har gjort frsk med mer flexibla utbildningsmodeller fr

att ge fler mjligheten att slutfra sin utbildning. Inom norska fag- og

yrkesopplringen har de varit srskilt aktiva med att skapa alternativ till

den traditionella 2+2-modellen. Ett frsk med praktik redan efter ett

halvr har genomfrts i Oslo och andra modeller diskuteras. I Stortings-

melding 20 fresls mjlighet till en termins kvalificering mellan andra

och tredje ret fr att ka studerandes mjlighet att f en praktikplats.

ven frsk ssom praksisbrevordningen och lrekandidat r exempel

p hur norska fag- og yrkesopplringen har anpassats fr att mta de

studerandes behov.

21 Bckman, O., Jakobsen, V., Lorentzen, T., sterbacka, E., & Dahl, E. (2011)


I Finland har man infrt mjligheten till ett extra r i grundskolan fr

att bemta de avhopp som sker p grund av bristande motivation och fel

val av utbildning. Det finns ocks mjlighet att vlja ett extra frbere-

dande r som inleder yrkesutbildningen dr man kan prva p olika

mnen fr att se vad som passar. I Danmark r det mjligt fr eleverna

att beska sin lrlingsplats fr att bli trygg i att den passar deras intres-

sen och behov.

Ett antal intervjupersoner nmner att lnderna arbetar med nation-

ella utvecklingsbidrag som finansierar olika typer av lokala eller region-

ala projekt som syftar till att minska avhopp. Ett exempel r ett islndskt

projekt dr utvalda skolor har ftt extra medel fr att flja upp de grup-

per som riskerar att hoppa av. Projektet betraktas som lyckat och har

utkats till fler skolor.

Ngra av lnderna arbetar med hjda antagningskrav fr att ka ge-

nomstrmningen i yrkes- och lrlingsutbildningen. I Danmark r hjda

antagningskrav en del av reformen fr Bedre og mere attraktive

erhvervsuddannelser och i Sverige hjdes antagningskraven i och med

gymnasiereformen 2011.

Frbttrad och mer tillgnglig studie- och yrkesvgledning p alla ni-

ver i utbildningssystemet betraktas som en viktig tgrd fr att fre-

bygga avhopp. Frgan diskuteras i samtliga lnder men r srskilt aktu-

ell i Norge dr tillgngen till vgledning fr unga och vuxna uppfattas

som alltfr liten. Den strsta anledningen anses vara att studie- och yr-

kesvgledning i Norge utfrs av lrare, till skillnad frn andra nordiska

lnder dr studie- och yrkesvgledning r en egen profession.

2.5 Vuxnas mjlighet att delta i yrkes- och lrlingsutbildningar

Samtliga lnder utom Island har srskilda studiegngar inriktade mot

vuxna, likas Grnland och land. Frarna saknar srskild studiegng

p gymnasial niv inriktad mot vuxna.22 Samtliga lnder inklusive Fr-

arna, Grnland och land har emellertid olika tgrder eller speciella

ingngar som syftar till att frenkla fr vuxna och unga vuxna att ge-

nomg yrkes- eller lrlingsutbildning. En speciell omstndighet i Dan-

mark r att ungdomar har rtt att brja lsa en utbildning upp till att de

22 Vinther-Jrgensen T. m.fl. (2013).


fyller 25 r, vilket skiljer sig frn andra lnder i Norden. I Sverige har

personer inte tillgng till ungdomsskolan efter att de har fyllt 20 r, utan

hnvisas d till srskild vuxenutbildning.

Den viktigaste tgrden fr att ka vuxnas deltagande i yrkesutbild-

ning handlar om att p ett effektivt och ndamlsenligt stt upprtta

system fr att vrdera och erknna reell kompetens och tidigare utbild-

ningar fr att p s stt kunna frkorta utbildningen genom att ta bort

utbildningsmoment som eleven redan behrskar. I tidigare studier

framgr att de fem nordiska lnderna har vl utvecklade system fr att

vrdera reell kompetens.23 I Finland, Norge och Danmark inleds vuxen-

utbildningen p gymnasial niv med att vrdera den reella kompetensen

vilket sedan ligger till grund fr den fortsatta utbildningen. I Sverige kan

eleven sjlv anska om att f reell kompetens vrderad.

Ansvaret fr att bedma reell kompetens ligger emellertid ofta p de

enskilda utbildningsanordnarna, ibland i samverkan med nringslivets

parter. Intervjupersoner i flera lnder pekar p att bedmning och vr-

dering av reell kompetens inte grs p ett likvrdigt stt.

En annan tgrd r att ge vuxna ett tillflle att genom ett examens-

prov visa sin yrkeskompetens och erhlla en examen utan att genomg

utbildning. Ett exempel p detta r Finlands system med fristende ex-

amina. Det r dock vanligt att elever vljer att g en kortare del av en

utbildning som frberedelse. ven i Norge r det mjligt att avlgga ett

examensprov utan att ha genomgtt utbildning, om man har relevant

arbetslivserfarenhet (Praksiskandidat).

P Island betraktas inrttandet av Centrum fr livslngt lrande som

en framgngsrik tgrd. Centren r regionala kontor som erbjuder en

heltckande service fr allt som rr vidareutbildning med inriktning mot

vuxna, se ruta om Centrum fr livslngt lrande. En liknande ordning

finns ocks i Danmark, s kallade centrum.24

Vuxna som vljer att skola om sig eller byta inriktning p sin karrir

tervnder i regel till utbildning frn en etablerad position p arbets-

marknaden. Det kan vara en vergng som r srskilt utmanande och ett

steg som kan utgra ett hinder fr mnga. En tillbakagng till studier

kan exempelvis innebra frndrade ekonomiska frutsttningar eller

att man mste flytta till en annan ort, vilket kan vara svrare fr vuxna

att anpassa sig till jmfrt med ungdomar.

23 Ibid. 24 VEU str fr Voksen- och Efteruddannelse (http://www.veu-center.dk/).


Trots vissa specifika utmaningar och hinder som rr vuxnas mjlig-

heter att tillgna sig en yrkesutbildning r det flera intervjupersoner

som framhller att vuxna i sjlva verket kan ha bttre frutsttningar att

klara en yrkes- eller lrlingsutbildning. Vuxna har vanligtvis ngon form

av tidigare arbetslivserfarenhet och drmed en grundlggande frst-

else fr arbetslivet villkor, vilket kan gra det enklare att klara en exem-

pelvis lrlingsutbildning. Vuxna kan ocks i hgre grad vara mer motive-

rade och mlinriktade och drmed ha bttre frutsttningar att slutfra

sin utbildning.

Centrum fr livslngt lrande

Centrum fr livslngt lrande (Smenntunarmistvar) r 10 regionala

utbildningscentra fr vuxna p Island som har bidragit till kat delta-

gande fr vuxna i utbildning. Centren r ett komplement till det is-

lndska utbildningssystemet och har som syfte att skerstlla allas lika

rtt till utbildning, bde allmn utbildning och yrkesutbildning, samt att

motverka befolkningsflykt frn glesbefolkade regioner. De flesta center

har en styrelse bestende av fretrdare fr lokala myndigheter, utbild-

ningsinstitutioner, arbetsgivare och fackliga organisationer i regionen.

Centren ska vara uppdaterade kring de behov som invnarna i respek-

tive region har och mste utnyttja mjligheten till distansstudier.

Verksamhet och kursutbud varierar frn center till center eftersom

det anpassas till befolkningens aktuella behov. Kurser erbjuds i samar-

bete med bland annat branschorganisationer, fackfreningar och ar-

betsgivare och innefattar bde teoretiska mnen och kurser i yrkesfr-

digheter. Centren erbjuder ofta karrirrdgivning, validering av reell

kompetens samt kurser i islndska fr utlnningar. Centren samarbetar

ocks med universitet p Island som erbjuder kurser i exempelvis data-

kunskap, sprk, litteratur, design och konst, samt utbildningar av olika

lngd som leder till ett utbildningsbevis, inom exempelvis marknadsf-

ring och projektledning.

2.6 Mjligheter till fortbildning och vidareutbildning

I de nordiska lnderna varierar det vilka mjligheter som finns till vi-

dare studier p hgskola och universitet efter en avslutad yrkesutbild-

ning. Systemen har nyligen frndrats i flera lnder och hur integrerad

yrkesutbildningen r i gymnasiet varierar. I Sveriges och Finlands skol-

baserade system har yrkesutbildning sedan lnge gett grundlggande

hgskolebehrighet. I Sverige frndrades yrkesprogrammen p gym-

nasiet i och med gymnasiereformen 2011 till att inte lngre ge allmn


behrighet. Numera kan dock elever sjlva vlja att lsa ett yrkespro-

gram med eller utan allmn behrighet.

I teorin r alla elever som genomgtt yrkesutbildning i Finland beh-

riga till hgre studier men de har i praktiken olika mjligheter att bli

antagna beroende p vilken utbildning de gtt. Exempelvis krvs det fr

vissa utbildningar srskild behrighet samt att eleven har lst specifika

kurser fr att kunna bli antagen. Personer med yrkesutbildningsexamen

kan drfr ha en lngre vg fr att bli behriga till universitetsutbild-

ningar n personer som har gtt en allmn teoretisk utbildning.

Elever i Sverige som sker sig till en utbildning som ger hgskolebe-

hrighet fr i regel en allmn behrighet och p samma stt som i Fin-

land krvs ytterligare kurser fr att bli behrig fr vissa utbildningar.

ven i Norge r det valfritt fr elever att genomfra sin yrkesutbild-

ning med eller utan erhllen behrighet till vidare studier. Dr har ele-

ver mjlighet att efter tv rs yrkesutbildning byta inriktning och lsa de

teoretiska mnena som krvs fr att f hgskolebehrighet. Detta grs

d i stllet fr att genomfra en lrlingsperiod p tv r. Eleven kan vlja

att lsa detta extra r ven senare i utbildningen.

En annan tgrd som infrts fr att underltta yrkesutbildades ver-

gng till hgskolan r y-veien i Norge (se faktaruta).25

Situationen p Island och i Danmark skiljer sig t frn de lnder som

redan nmnts. Dr r yrkesutbildningarna i utgngslget inte hgskole-

frberedande och yrkes- och lrlingsutbildningssystemet r mer skilt

frn gymnasieutbildningen i dessa tv lnder. En liknande situation finns

p Grnland, dr yrkesutbildningar inte frbereder eleverna fr hgsko-

lestudier. Drfr krvs det oftast en ngot mer omfattande komplette-

ring fr att bli behrig till hgskola och universitet fr elever som gr en

yrkes- eller lrlingsutbildning. P Island bestr kompletteringen av ett

till tv rs studier av teoretiska mnen efter en avslutad yrkesutbildning.

Nr detta infrdes 2004 fanns det en oskerhet inom den hgre utbild-

ningen om hur dessa elever skulle klara en akademisk utbildning. Sy-

stemet favoriserade ocks elever som hade gtt en allmn teoretisk

gymnasieutbildning.

I Danmark finns nu mjligheten att frlnga sin yrkesutbildning med

tillgget Eux och p s stt f allmn hgskolebehrighet (generell

studiekompetanse). Detta mjliggr d studier p samma villkor som fr

25 Kunnskapsdepartementet, Y-veien: http://utdanning.no/tema/hjelp_og_veiledning/y-veien Universitets-

og hgskolerdet (2010).


elever som gtt p gymnasiet. Hur mycket utbildningen mste frlngas

varierar bland annat beroende p vilken utbildning som kompletteras.

Eux finns endast p vissa skolor och inom vissa utbildningar, eftersom

projektet fortfarande befinner sig i en inledande fas.26 I Danmark finns

ven mjligheten att efter en avslutad professionsbachelorutbildning

direkt pbrja universitetsstudier. Det gller dock bara fr vissa speci-

fika utbildningar som befinner sig inom samma mnesomrde. Vidare

finns det kurser som ska gra vergngen mellan professionsbachelor-

utbildning och universitetet lttare, s kallade supplieringskurser. Ngra

intervjupersoner menar emellertid att vissa kritiska rster har rests mot

kvaliteten p dessa kurser.

Elever med yrkesutbildning kan i Danmark g direkt vidare till

erhvervsakademiuddannelser samt professionsuddannelser.27 P Frarna

finns det ocks mjlighet att vidareutbilda sig efter en yrkesutbildning.

Bland annat erbjuds utbildningar fr att bli elektriker och maskinopera-

tr. I Sverige finns yrkeshgskolan som r en eftergymnasial vidareut-

bildning inom yrken dr det finns en stark efterfrgan frn nringslivet.

Kraven fr att bli antagen r att man har kunskaper som motsvarar en

gymnasieutbildning samt eventuellt relevanta frkunskaper. Utbild-

ningsanordnaren kan dock anta personer som inte har formell behrig-

het genom att bedma huruvida deras reella kompetens r tillrcklig fr

att klara av utbildningen och senare arbeta inom omrdet.28

I Norge finns ett likande system med fagskolen. Bland annat erbjuds

vidareutbildning inom olika yrken och efter att ha ftt flera rs yrkeser-

farenhet kan en person bli mstare (mester) inom sitt yrkesomrde.29

ven p Island finns mjlighet fr yrkesutbildade att vidareutbilda

sig till att bli mstare inom olika yrkesomrden. En annan mjlig utbild-

ningsvg r att bli lrare inom yrkesutbildningen. Det finns ven vissa

specifika ingngar till yrken som t.ex. flygledare och polis vid speciella

skolor. ven Vocational Education and Training Centre ger mjlighet till

vidareutbildning.30

Personer med yrkesutbildning i Finland kan vidareutbilda sig p yr-

keshgskolor (polytechnics). Studierna kan d leda till lgre eller hgre

yrkeshgskoleexamina.31 Sammantaget finns det allts liknande system i

26 Undervisningsministeriet (2014). 27 Cedefop (2012d). 28 Myndigheten fr yrkeshgskolan (2014). 29 Cedefop (2010). 30 D. Stefnsdttir & T. lafsson (2012). 31 Cedefop (2012b).


de nordiska lnderna fr mjligheter till vidareutbildning efter en yr-

kesutbildning.

Fr yrkesutbildade som nskar studera vidare kan validering av reell

kompetens vara ett stt att undvika lnga omvgar fr att f den for-

mella kompetens som efterfrgas. Drfr r det viktigt att det finns ett

system fr validering av reell komptens som fungerar effektivt och rtts-

skert. Flera intervjupersoner pekar p att de nordiska lnderna har

system som kan frbttras. Bland annat finns det i flera lnder problem

med att reell kompetens vrderas p skilda stt av olika utbildningsan-

ordnare. Det efterfrgas en samsyn p hur valideringen ska gras fr att

bedmningarna ska bli mer likvrdiga och frutsgbara. Vidare har det i

samtal med representanter frn Island nmnts att det bedrivs ett arbete

med validering av reell kompetens, men detta skulle kunna gras mer

systematiskt. P Frarna finns det nnu inte mjligheter att f reell

kompetens vrderad, varken fr vuxna eller fr unga p gymnasieut-

bildning eller p yrkesutbildningar.32

Arbetet med validering har ven en koppling den europeiska refe-

rensramen fr kvalifikationer (EQF33). EQF r ett europeiskt verktyg fr

att verstta en individs kunskap och kompetens mellan europeiska

system. Mlet r att underltta individers mobilitet och det livslnga

lrandet. Beslutet om EQF togs 2008 och innebr att alla lnder ska ut-

veckla nationella kvalifikationsramverk som mjliggr versttning.

Validering av reell kompetens uppmuntras i EQF och samma tankestt

finns inom EQF och inom validering; det r den faktiska kunskapen och

kompetensen som r det centrala.34 Sammanfattningsvis kan konstate-

ras att utvecklingen av validering av reell kompetens i de nordiska ln-

derna r en process som pbrjats, men det finns utrymme fr att pro-

cessen ska standardiseras.

Fr de personer med yrkesutbildning som brjar studera kan det

ven efter antagning till hgskolan kvarst hinder. Eftersom deras ut-

bildningsbakgrund skiljer sig t frn studenter som gtt en teoretisk

gymnasieutbildning, kan det innebra att de inte har ftt samma frut-

sttningar att klara av teoretiska studier p akademisk niv. Vidare har

yrkes- och lrlingsutbildningarna generellt sett attraherat grupper av

elever som r svagare i de teoretiska mnena, vilket kan f effekten att

de fr det svrare att klara en akademisk utbildning. Svrigheterna nr

32 Vinther-Jrgensen m.fl. (2013). 33 European Qualifications Framework. 34 Europeiska kommissionen (2012a).


personer med yrkesexamen pbrjat en hgskoleutbildning bestr allts

dels av att de kan sakna tillrckliga teoretiska frkunskaper, dels av att

en strre andel av de studiesvaga eleverna valt yrkesutbildning.

Y-veien

Genom infrandet av y-veien kan personer i Norge med viss yrkesutbild-

ning ska direkt till universitetsutbildningar inom samma omrde. Tidi-

gare har alltid en studiefrberedande gymnasieutbildning krvts fr att

kunna bli behrig fr vidare studier, men genom y-veien stlls endast

krav p att ha ett relevant fagbrev, svennebrev eller andra yrkeskvalifi-

kationer. Y-veien rr frmst ingenjrsutbildningar. Fr att skerstlla att

studenterna med yrkesutbildningsbakgrund som blir antagna genom Y-

veien ska f samma kompetens som vriga studenter ges en strre andel

teoretisk undervisning och mindre praktik under hgskoleutbildningen.

Framfrallt rr det sig om extra kurser i matematik och fysik.

Utvrderingen av y-veien visar att andelen studenter som genomgtt

hela utbildningen har varit frhllandevis stor i jmfrelse med de stu-

denter som ftt en studieplats p traditionellt stt. Det krvs mer resur-

ser fr att genomfra utbildningen fr de studenter som kommit in via y-

veien, eftersom studieplanen delvis mste ndras och att studenternas

framsteg mste fljas upp mer noga. Utvrderingen freslr ocks att

det br infras nationella riktlinjer, s att uppbyggnaden av utbildning-

en r liknande p alla universitet och hgskolor.

3. Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare

3.1 Behovet av att skapa yrkes- och lrlingsutbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov

Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare r en viktig

del i de nordiska yrkesutbildningssystemen. Samverkan kan strka och

skra kvaliteten i utbildningen, ka utbildningens attraktionskraft och

ge en smidigare vergng till arbetsmarknaden.

Genom nra samarbete med svl nationella som regionala fretag

finns det frutsttningar fr att utbildningsinnehllet utformas efter

nringslivets behov. En fortsatt framtida utmaning r att skapa former

fr samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare som kan

bidra till fler relevanta yrkesutbildningar och som synliggr nringsli-

vets behov av kompetens. Flera intervjupersoner understryker vikten av

att skra den framtida kompetensfrsrjningen, vilket mjliggrs genom

nra och systematisk samverkan. Detta kan resultera i att fretag fr

strre mjligheter att rekrytera medarbetare med rtt kompetens.

Det rder samstmmighet avseende det stora behovet av att sker-

stlla att dagens yrkesutbildningar svarar mot arbetsmarknadens efter-

frgan. De nordiska lnderna samt Frarna, Grnland och land arbe-

tar med att skra att yrkes- och lrlingsutbildningssystemen svarar mot

arbetsmarknadens behov p ett antal olika stt.

Samverkan tar sig en mngd olika uttryck och utbildningsansvariga

och nringslivet interagerar p olika stt i svl planerings- som genom-

frandeprocessen, bland annat genom yrkes- och branschrd i respek-

tive land. De nordiska lnderna arbetar ven med olika prognostise-

ringsverktyg som behandlar arbetsmarknadens utveckling och

branschernas framtida behov.


3.1.1 Yrkes- och branschrd i de nordiska lnderna

Flera intervjupersoner framhller att det r viktigt att verka fr att sti-

mulera kontakt mellan nringslivet och utbildningsanordnare. Yrkes-

och branschrd mjliggr en formell och regelbunden dialog mellan

samtliga involverade parter.

Det norska Samarbeidsrdet for yrkesopplring (SRY) bestr av re-

presentanter frn Utdanningsdirektoratet, samt arbetsgivare och fack-

frbund, exempelvis NHO, LO, Spekter och YS. ven representanter frn

svl Kunnskapsdepartementet som Senter for internasjonalisering av

utdanning deltar. Arbetet syftar till att utveckla yrkesutbildningssyste-

met. Om behov freligger kan SRY ven fresl ndringar i regelverket.35

Utver SRY finns nio faglige rd; ett rd fr varje utbildningsomrde.

De faglige rden r rdgivande organ som ska bidra till samarbete mel-

lan relevanta aktrer bde p regional och p nationell niv. Arbetet ska

ven frmja samarbete mellan olika branscher och sektorer. Fljaktligen

fr nringslivet mjlighet att styra ver utbildningsupplgget genom att

exempelvis ge rd om innehllet i lroplanen. P regional niv finns yr-

kesopplringsnemndene som bland annat arbetar med frgor som rr

dimensionering.

Nasjonalt fagskolerd i Norge r ett rdgivande organ under

Kunnskapsdepartementet med representanter frn utbildningsanord-

nare, arbetsgivare och studenter som arbetar med frgor som rr kvali-

tet och dimensionering av fagskoleutbildning. Rdet bestr av medlem-

mar frn bland annat LO, NHO, Spekter och YS.

ven i Danmark har arbetsgivare mjlighet att pverka de nationella

yrkesutbildningarna. Rdet for de grundlggende Erhvervsrettede Uddan-

nelser (REU) fungerar som rdgivande organ till Undervisningsministeriet.

Rdet arbetar med att studera utvecklingstendenser p arbetsmarknaden

som kan vara av betydelse fr den framtida danska yrkesutbildningen.

Rdets rekommendationer kan anvndas fr att ta initiativ till frndring-

ar av utbildningsutbudet. REU bestr av medlemmar frn exempelvis

Dansk Arbejdsgiverforening, Finanssektorens Arbejdsgiverforening, Kom-

munernes Landsforening, Landsorganisationen i Danmark, Funktionrer-

nes og Tjenestemndenes Fllesrd, elevorganisationer och lrarorgani-

sationer. Nrheten till arbetslivet anses vara en bidragande faktor till att

mnga studenter fr ett arbete efter avslutad yrkesutbildning.

35 Utdanningsdirektoratet (2012).


De faglige udvalg, med parter frn arbetsmarknaden, ska flja ut-

vecklingen p den danska arbetsmarknaden, ta initiativ till frndringar

i utbildningsutbudet och skra att utbildningen r relevant. Drtill har

udvalget till uppgift att kvalitetsutveckla och kvalitetsskra utbildning-

arnas praktikdel, se avsnitt 2.2. Genom att genomfra s kallade ud-

viklingsredegrelser som bland annat innefattar statistik ver sysselstt-

ningsgrad och utbildningsfrekvens kan udvalget skra att utbildningarna

fljer arbetsmarknadens behov.

ven Island arbetar p ett liknande stt. Den islndska regeringen

har satsat p yrkesutbildning de senaste ren med avseende p att

strka kopplingen mellan yrkesutbildning och arbetsliv, bland annat

genom branschernas yrkesrd. I yrkesrden deltar representanter frn

svl arbetsgivare som arbetstagarorganisationer.

Det friska systemet liknar det danska med fagrd med represen-

tanter frn industrin. P Frarna samlas arbetsmarknadens parter i

yrkesutbildningsrdet (Yrkistbgvingarri). Rdet ska bland annat

ge rd gllande befintliga yrkesutbildningar och deras ml och struktur.

Det Nationale Arbejdsmarkedsrd p Grnland inkluderar parter frn

arbetsmarknaden, lokala myndigheter och fretrdare frn skolorna.

Rdet diskuterar framtida arbetsmarknadsbehov. Det finns ven ett

antal lokala initiativ och det r kommunerna som arbetar fram och fljer

upp de lokala yrkesstrategierna.

I Sverige arbetar nationella programrd med att skerstlla nrings-

livets behov. De tolv rden, ett fr varje yrkesprogram, syftar till sam-

verkan p nationell niv och bestr av representanter frn arbetsmark-

nadens parter som r utsedda av Skolverket. Drtill engageras ven

branschorganisationer i rden. De nationella rden genomfr bland an-

nat analyser av yrkesutbildningarna utifrn arbetsmarknadens behov.

Dessa analyser kan sedan anvndas som beslutsunderlag.

Arbetsmarknadsrdet i Sverige bidrar dels med information om ut-

vecklingen p den svenska arbetsmarknaden, dels med analyser till

Myndigheten fr yrkeshgskolan gllande yrkeshgskoleutbildningar.

Informationen gller exempelvis vilka yrkesomrden som r p fram-

marsch respektive vilka som r p nedgng. Ledamterna i rdet kom-

mer frn Arbetsfrmedlingen, Svenskt Nringsliv, Fretagarna, LO, Un-

ionen samt Sveriges kommuner och landsting.

De nationella utbildningskommissionerna i Finland r rdgivande

trepartsorgan som utses av Undervisnings- och kulturministeriet. De 26

kommissionerna, som r uppdelade p utbildningsomrden, deltar i

svl planering som utveckling av yrkesutbildningarna. Kommissioner-

na bestr av fretrdare frn utbildningsfrvaltningen, utbildningsan-


ordnare och lrare, samt arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet i kom-

missionerna syftar till att dels flja upp verksamheterna och prognosti-

sera kompetensbehovet i Finland och dels presentera frslag ti

rekrytering, genomströmning och relevans

Documents