MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN

2007:47 ISSN 1654-0247

Registrering av konstbilder En översikt av forskning och praktik i en domänspecifik form av kunskaps-

organisation

MAGNUS JOHNSSON KRISTOFER LECANDER

© Magnus Johnsson & Kristofer Lecander Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats

– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Registrering av konstbilder: En översikt av forskning och praktik i en domänspecifik form av kunskapsorganisation

Engelsk titel: Art Image Registration: A Review of Research Themes and

Practice in a Domain-Specific Form of Knowledge Organi-zation

Författare: Magnus Johnsson & Kristofer Lecander Kollegium: 2 Färdigställt: 2007 Handledare: Rebecca Landmér Abstract: The purpose of this thesis is to present a review of research

themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, in-stitutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach.

The result of the study is that two major problems are fre-quently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images. Furthermore, staff education, insti-tutional users, lack of coordination within the domain, in-compatibility between discourses and lack of suitable regis-tration tools are factors that have been affecting the discus-sions and practice within the domain.

Nyckelord: Bildanalys, Bildindexering, Domänanalys, Indexering, Kata-

logisering, Klassifikation, Konstbild, Registrering

Innehållsförteckning 1 Inledning....................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ................................................................................................................ 1 1.2 Problemställning – domänspecifik kunskapsorganisation...................................... 2 1.3 Begrepp................................................................................................................... 3

1.3.1 Registrering ..................................................................................................... 4 1.3.2 Konstbild och konstbildsdomänen .................................................................. 5

1.4 Syfte och frågeställningar....................................................................................... 6 1.5 Avgränsningar för översikten ................................................................................. 6 1.6 Tidigare forskning .................................................................................................. 6 1.7 Uppsatsens disposition ........................................................................................... 8

2 Tillvägagångssätt ....................................................................................................... 10 2.1 Översiktens syfte, inriktning, omfattning och perspektiv .................................... 10 2.2 Materialinsamling och urval................................................................................. 11 2.3 Upplägg för materialredovisning och analys........................................................ 12

3 Domänanalys - sociokognitiva och diskursanalytiska teorier ............................... 14 3.1 Birger Hjørlands domänanalys ............................................................................. 14 3.2 Reijo Savolainen, Sanna Talja och Kimmo Tuominen: social constructionism .. 16 3.3 Ulrika Kjellmans domänanalys ............................................................................ 17

4 Teorier och principer för ämnesanalys av bilder ................................................... 19 4.1 Ämnesanalys av bilder inom biblioteks- och informationsvetenskapen .............. 19 4.2 Två stadier av ikonologisk bildanalys .................................................................. 20

4.2.1 Erwin Panofsky ............................................................................................. 20 4.2.2 Sara Shatford ................................................................................................. 21

5 Redovisning av material............................................................................................ 23 5.1 Det rationalistiska objektiva paradigmet .............................................................. 23

5.1.1 ICONCLASS................................................................................................. 23 5.1.2 Universella systems diskursiva begränsningar .............................................. 24 5.1.3 Användarfeedback till ICONCLASS ............................................................ 25

5.2 Det tekniskt empiriska paradigmet ....................................................................... 26 5.2.1 CBIR.............................................................................................................. 27 5.2.2 Syntes av manuell och maskinell indexering ................................................ 28

5.3 Det användarorienterade kognitiva paradigmet.................................................... 28 5.3.1 Användarstudier av indexering och återvinning............................................ 29 5.3.2 Användning av kontrollerade vokabulärer .................................................... 31

5.4 Det sociokognitiva epistemologiska paradigmet.................................................. 32 5.4.1 Kontrollerade vokabulärer............................................................................. 32 5.4.2 Standardisering och nätverkssamarbeten....................................................... 34

6 Analys av insamlat material ..................................................................................... 37 6.1 Institutionella faktorer i konstbildsdomänen ........................................................ 37 6.2 Diskursiva faktorer i konstbildsdomänen............................................................. 38 6.3 Verktygsfaktorer i konstbildsdomänen................................................................. 39

7 Slutsatser .................................................................................................................... 41 8 Diskussion................................................................................................................... 42 9 Sammanfattning ........................................................................................................ 44 Källförteckning ............................................................................................................. 45

1

1 Inledning Denna uppsats är en översikt av forskningen kring och det praktiska arbetet med regi-strering av konstbilder1 och ett försök att med stöd i domänanalytisk2 teoribildning ut-röna vad som fokuseras i denna domänspecifika form av kunskapsorganisation samt vilka institutionella faktorer, diskursiva faktorer och verktygsfaktorer som påverkat konstbildsregistreringen. 1.1 Bakgrund

Då denna magisteruppsats är en utveckling av en tidigare uppsats kommer vi att inleda bakgrundsteckningen med att beskriva detta arbete eftersom den utgör den huvudsakliga delen av vår förförståelse. Därefter beskriver vi vad som motiverat oss till att vidareut-veckla idéerna som låg till grund för detta arbete. I detta nämnda tidigare arbete om bildindexering som vi genomförde vårterminen 2006 vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan – en upp-sats med titeln ”Indexering av konstbilder: översikt av problem och bildanalysens roll i konstbildsindexering” – var syftet att åstadkomma en översikt av bildindexeringsforsk-ningen med inriktning på indexering av konstbilder. När vi inför den studien gjorde vår litteraturgenomgång framstod de förhoppningar som ställts till tekniska lösningar på indexeringsproblem som dominerat bildindexeringsforskningen under 90-talet inte lika framträdande inom det forskningsfält som fokuserade på konstbilder. Därför inriktade vi oss på att försöka bekräfta detta intryck och söka en förklaring därtill. De forskningsöversikter vi tog del av gav oss en klar bild av hur bildindexeringsforsk-ningen sett ut fram till millennieskiftet men vi saknade mer aktuella översikter. Det enda arbete från senare år som vi hittade och som fångade vårt intresse var en studie av Ulrika Kjellman – nyligen disputerad doktor i biblioteks- och informationsvetenskap – som behandlade hur BoI-domänens teorier påverkat bildindexeringsforskningen3. Efter-som hon till skillnad från tidigare inflytelserika översikter inte var ute efter att undersö-ka möjligheterna till integration av tekniska lösningar med manuell ämnesanalys utan istället ville belysa de epistemologiska bakgrunderna till olika forskningsinriktningar ansåg vi den vara extra intressant och lät den därför bli vägledande för hur vi organise-rade vårt insamlade material.

1 Begreppen registrering och konstbild kommer att definieras i avsnitt 1.3. 2 Inledningsvis kommer vi att använda oss av begreppet domänanalys för ett vetenskapligt perspektiv som utgår från sociokognitiv och diskursanalytisk teoribildning. Vi kommer att problematisera begreppet i kapitel 3. 3 Kjellman, Ulrika 2003. ”Konsten att representera en bild: Om hur LIS-forskningens teorier kring kun-skapsorganisation och ämnesbestämning påverkat bildindexeringsforskningen”.

2

I ett senare skede av arbetet väcktes vårt intresse för kopplingen mellan indexering av konstbilder och en för den konstvetenskapliga domänen4 relativt specifik form av bild-analys: den ikonologiska bildanalysen. På grund av uppsatsens begränsade omfattning inskränkte vi ansatsen till att skapa en kunskapsgrund för vidare studier men gjorde även ett blygsamt försök att i analysen av det insamlade materialet belysa vilken roll den ikonologiska bildanalysen spelar i indexering av konstbilder. Då den forskning som bedrivs inom biblioteks- och informationsvetenskap kring regi-strerings- och återvinningsproblem – både vad beträffar text och bild – tenderar att fo-kusera på antingen praktiska tillämpningar i enskilda samlingar eller tekniska lösningar för förbättring av indexering och återvinning av information tyckte vi att det var mer intressant att istället anlägga ett domänanalytiskt perspektiv på forskningen kring kun-skapsorganisation. Dels för att man då intresserar sig för ett större forskningssamman-hang istället för en enskild samling, och dels för att det ger möjligheter att undersöka hur kunskapsorganisationen påverkas av sitt sociala sammanhang. Enstaka studier har i en svensk kontext gjorts där man tagit sig an en hel kunskapsdomän för att med domän-analytiska verktyg undersöka hur kunskapsorganisationen inom detta fält är beskaffad.5 Med oss från det tidigare uppsatsarbetet hade vi dock uppfattningen att ingen tidigare hade anlagt ett domänanalytiskt perspektiv på kunskapsorganisation av konstbilder. Utöver ett större omfång av empiriskt material och en domänanalytisk ansats tyckte vi även att en viktig utveckling från vårt tidigare arbete skulle vara att inte begränsa sig till enbart indexerings- och återvinningsfrågor. Framförallt då dessa frågor – enligt våra slutsatser från den tidigare uppsatsen – inte dominerat forskning kring kunskapsorgani-sation av konstbilder såsom de har gjort i biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning kring bilder generellt. Därför valde vi att utvidga indexering till registrering som omfattar såväl indexering som en rad andra närliggande processer som är intressan-ta att belysa i forskningen. 1.2 Problemställning – domänspecifik kunskapsorganisation

Där forskningen som bedrivs vid Institutionen Biblioteks- och informationsveten-skap/Bibliotekshögskolan kring kunskapsorganisation är inriktad på hur informations- och kommunikationsteknik kan förbättra tillgången till information, använder flera forskare vid institutionen för ABM, estetik och kulturstudier vid Uppsala universitet ett uttalat domänanalytiskt perspektiv i sin forskning kring kunskapsorganisation, däribland ovan nämnda Ulrika Kjellman6. Hon har med en domänanalytisk ansats studerat kun- 4 Vi kommer i detta arbete att använda oss av begreppen domän eller socialt sammanhang för att beskriva en kontext som präglas av en specifik diskurs eller särskilda institutionella och materiella aspekter. 5 Av dessa har vi närmare studerat Martin Alm och Jan Larssons Den dolda disciplinen: en domänanaly-tisk ansats i relation till Idé- och lärdomshistoria genom ämnesrepresentationen i LIBRIS: med bibliogra-fi, Britt Dagbos Tekniska forskningsbibliotekens kunskapsorganisation – en diskurs- och domänanalys samt Karin Alhzéns Klassifikation av semantik – en jämförelse av SAB-systemet och Dewey Decimal Classification ur domänanalytiskt perspektiv (vilken behandlar semantiken som en specifik domän inom lingvistiken). 6 Högskolan i Borås 2007; Uppsala Universitet 2005.

3

skapsorganisationen vid Kungliga bibliotekets bildsamling och uppmanar till debatt kring vikten av olika teoretiska utgångspunkter för samlingar med skilda perspektiv, framför allt i kontexten av ett ökande antal stora projekt för digitalisering av det visuella kulturarvet.7 Vi vill som tidigare nämnt göra en översikt av konstbildsregistrering och särskilt fokusera på dess domänspecifika förutsättningar med hjälp av domänanalytisk teoribildning då ingen sådan är gjord men hoppas även kunna anknyta till denna veten-skapliga debatt. Deirdre C. Stam och Angela Giral slår fast i introduktionen till ett temanummer av Lib-rary Trends ägnat åt den bibliotekariska praktiken på konstbibliotek att kunskapsorgani-sation inom det konstvetenskapliga fältet dras med svårt ett problem, nämligen att ve-tenskapens själva studieobjekt inte förser de som registrerar konstmaterial med naturliga kopplingar mellan termer och objekt:

Unlike most fields now developing integrated databases, the study of art con-centrates upon a nonverbal entity – i.e., the work of art itself. The vocabulary necessary to describe the work of art evolves as part of the research process; the object itself does not naturally suggest the words that should be used to characterize its aspects. […] This anomaly – the lack of natural connections between words and objects – forms the central difficulty of linking art ob-jects and related information. […] In order to achieve meaningful links be-tween objects and their information bases – links useful to scholars – one must consider the nature of scholarship in this unusual field of study.8

Registrering av konstbilder har utförts på olika sorters institutioner i mer eller mindre organiserad form sedan bildreproduktionsteknikens intåg under 1800-talets senare hälft. Det är dock först under de senaste 40 åren som verksamheten har problematiserats och teoretiska diskussioner och praktik utvecklats.9 Någon samlad ansats att dokumentera och problematisera denna verksamhet har vi ännu inte tagit del av. En bok med titeln Art Museum Libraries and Librarianship som nyligen publicerats – men som vi ännu inte fått tag på – verkar dock ha ett syfte som ligger nära denna ansats. Innan vi presenterar vad denna problemställning resulterar i för syfte och frågeställning-ar tycker vi att det är hög tid att förklara hur vi definierar begreppen registrering och konstbilder. Vi kommer även att med stöd i Ulrika Kjellmans definition av domänbe-greppet förklara hur vi definierar den domän vi ämnar undersöka och resonera kring den benämning – konstbildsdomänen – som vi ger den. 1.3 Begrepp

I detta avsnitt kommer vi att definiera centrala och ganska omfattande begrepp som vi kommer att använda oss av i vår undersökning. Begreppen registrering och konstbild

7 Mosén, Gunilla 2007. ”Från kungaporträtt till läsketikett”, s. 10f. 8 Stam, Deirdre C. & Giral, Angela 1988. ”Introduction”, s. 117-119. 9 Wikipedia 2007. “Slide library”.

4

har givits en kort förklaring i en fotnot men det förefaller sig lämpligt att i detta avsnitt diskutera hur vi resonerat oss fram till ett förhållningssätt till begreppen och deras inne-börder. Vidare förklarar vi hur vi definierar konstbildsdomänen.

1.3.1 Registrering Vi kommer att använda registrering av bilder alternativt bildregistrering som ett sam-lingsbegrepp för de kunskapsorganisatoriska processer som utförs i arbetet med att or-ganisera visuellt material. Dessa processer är ämnesanalys och indexering (att tolka och definiera en bilds ämne, mening, intellektuella innehåll och att därefter återge detta in-nehåll genom t.ex. ämnesord som extraherats från ett register, index), klassificering (att avkoda en bild enligt en hierarkisk strukturmall så att det kan fileras i en klass med lik-nande bilder), katalogisering (att upprätta en bibliografisk post i en katalog) samt for-matering (att utforma en bibliografisk post i form av fält och delfält så att en bilds in-formation kan matas in). Inom biblioteks- och informationsvetenskapen har man sedan länge utvecklat kun-skapsorganisatoriska system för hantering av textmaterial men det är inte förrän på se-nare år som liknande standarder utvecklats för andra typer av objekt som kan registreras i arkiv liknande bibliotek.10 Bilder är ett sådant objekt. Utmaningen – som bland annat forskarna Patricia J. Barnett och Jane Greenberg ser det – ligger framförallt i hur man i registreringsprocessen ämnesbeskriver ett bildobjekt och följaktligen hur uttömmande dess bibliografiska post bör vara.11 Då vi inom biblioteks- och informationsvetenskap – till skillnad från andra vetenskaper där klassificering är ett centralt moment, till exempel arkeologi och arkivvetenskap – sysselsätter oss med bibliografisk klassifikation men inte objektsklassificering borde kanske en stark skiljelinje dras mellan dessa praktiker i vår undersökning. Men i en rela-tivt stor del av den forskning vi har tagit del av är inte denna distinktion uttalad. Vi för-söker dock begränsa oss till de teoretiska resonemang och praktiska tillämpningar som inriktar sig på bibliografisk registrering. Då forskningslitteraturen vi tagit del av omväxlande använder termer som indexering, katalogisering och klassificering för att beskriva så skilda aktiviteter som ämnesanalys, och utarbetande av standardiserade riktlinjer och metadatastrukturer väljer vi att använ-da termen registrering för att beskriva aktivitet i arbetet med att ämnesbestämma och skapa åtkomst till dokument, i det här fallet konstbilder.

10 Baird Whiteside, Ann 2005. ”Cataloguing Cultural Objects: New Descriptive Cataloguing Guidelines for the Cultural Heritage Community”, s. 16; Greenberg, Jane 1993. “Intellectual control of visual ar-chives: a comparison between the Art and Architecture Thesaurus and the Library of Congress Thesaurus for Graphic Materials”, s. 87. 11 Barnett, Patricia J. 1988. ”An Art Information System: From Integration to Interpretation”, s. 194; Greenberg 1993, s. 88.

5

1.3.2 Konstbild och konstbildsdomänen Vår definition av konstbild görs inte i enlighet med någon allmän eller vetenskaplig uppfattning av vad som är konst. Och skulle vi utgå från idén om att konst uppstår i betraktarens ögon hade det fått till följd att alla typer av bilder oavsett kontext skulle kunna gå under begreppet konstbilder. Därför låter vi den – av studiens syfte givna de-finitionen – bli bilder som organiseras i en kontext där de betraktas som konstverk. Det som dock kan vara intressant att tillägga är att vi med konstbilder menar reproduktioner av dessa konstverk och i detta avseende gör vi ingen skillnad på om det rör sig om dia-bilder, fotokopior eller digitala kopior. För att definiera den domän som vi avser att studera tar vi hjälp av den domändefinition som Ulrika Kjellman gör i sin doktorsavhandling om Kungliga bibliotekets bildsamling. Hon anser att det inte finns några absoluta eller stabila domäner med uttalade gränser utan att de snarare är att betrakta som föränderliga och att gränsdragningen därför bör utgå från ett pragmatiskt förhållningssätt till de institutionella och materiella förutsätt-ningarna för vad man vill studera.12 Vidare presenterar hon fyra faktorer som hon anser vara avgörande för förståelsen av kunskapsorganisationen i den domän hon ämnar studera. Dessa är:

• Den institutionella praktiken - förutsättningarna för kunskapsorganisation i de institutioner som ryms inom domänen.

• De diskursiva konstruktioner som görs kring exempelvis bild och dokument - exempelvis vetenskapliga diskurser som präglar synen på de bilder som hanteras i domänen.

• Bildens materiella och funktionella egenskaper - det vill säga om bilderna som hanteras exempelvis är konstbilder eller massproducerade bilder av vardaglig karaktär.

• De verktyg som är satta att hantera materialet - de kunskapsorganisatoriska för-hållningssätt och rutiner som föreligger inom domänen.13

I Kjellmans studie behandlas ett flertal olika bildtyper. Vår studie behandlar dock bara en bildtyp och det är en gemensam syn på denna bildtyps materiella och funktionella egenskaper som får definiera den domän som står i centrum i vårt arbete. Som vi be-skrivit ovan är den avgörande faktorn för hur vi definierar konstbild att man i synen på dessa bilder uppfattar dess materiella och funktionella aspekter som just konstbild, att bilden uttrycker något som anses intressant att studeras i konstvetenskaplig kontext. Vår definition av konstbildsdomänen blir således aktörer som befattar sig med bilder de de-finierar som konst. Således är konstbildens materiella och funktionella egenskaper en förutsättning för vår gränsdragning av konstbildsdomänen och kan därför anses vara integrerad i de tre andra faktorerna. Vi kommer därför enbart att använda oss av institutionella faktorer, diskur-

12 Kjellman, Ulrika 2006. Från kungaporträtt till läsketikett: en domänanalytisk studie över Kungl. bib-liotekets bildsamling med särskild inriktning mot katalogiserings- och indexeringsfrågor, s. 62. 13 Kjellman 2006, s. 78f.

6

siva faktorer och verktygsfaktorer som fästpunkter för vår betraktelse av kunskapsorga-nisationen i konstbildsdomänen. När vi nu har framställt bakgrunden till och problemställningen för vårt arbete samt presenterat de begrepp som är centrala för hur vi närmar oss ämnesområdet kan vi for-mulera uppsatsens syfte och frågeställningar. 1.4 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att sammanställa en översikt av teoretiska diskussioner och praktiska till-lämpningar för registrering av konstbilder. Då vi betraktar registrering av konstbilder som en domänspecifik form av kunskapsorganisation vill vi även undersöka vilka insti-tutionella faktorer, diskursiva faktorer och verktygsfaktorer inom konstbildsdomänen som påverkat dessa teoretiska diskussioner och praktiska tillämpningar. För att göra detta kommer vi att försöka besvara följande frågor:

1. Vilka problem har fokuserats i teoretiska diskussioner och praktiska tillämp-ningar för registrering av konstbilder?

2. Vilka institutionella faktorer, diskursiva faktorer och verktygsfaktorer inom

konstbildsdomänen har påverkat dessa teoretiska diskussioner och praktiska till-lämpningar för registrering av konstbilder?

1.5 Avgränsningar för översikten

Det som utgör begränsningen för vad vi behandlar är forskning och praktik som berör registrering av bilder med en ytterliggare avgränsning till forskning och praktik som berör registrering av konstbilder. Vi har inte gjort någon medveten avgränsning i tid eller geografisk spridning – förutom de begränsningar våra språkkunskaper ger – för översikten. Vi begränsar oss till forskning och praktik inom biblioteks- och informa-tionsvetenskapen utom i några enstaka fall där intressant forskning i gränslandet mellan datavetenskap och biblioteks- och informationsvetenskap beaktas. En utförligare beskrivning av de avgränsningar för materialinsamlingen vi satt presente-ras i avsnitt 2.2. 1.6 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenterar vi de viktigaste av de tidigare forskningsansatser som behand-lat eller angränsat till vår problemställning samt vilken betydelse de har för vår studie

7

och följaktligen hur vi tänker förhålla oss till dem. Den forskning som utgör den huvud-sakliga teoriramen för uppsatsen presenteras i kapitel 3 som föregår översikten. I vår materialinsamling har vi inte stött på någon översikt av registrering av konstbilder. Däremot har vi tagit del av ett antal forskningsöversikter av god kvalitet som förvisso behandlar bildregistrering generellt men som ändå fungerar som bakgrund för en över-sikt av registrering av konstbilder. Av dessa vill vi särskilt lyfta fram Peter Ensers arti-kel ”Visual image retrieval: seeking the alliance of concept-based and content-based paradigms” från 2000 samt Margaret E. Grahams artikel ”The cataloguing and indexing of images: time for a new paradigm?” från 2001. I avsnitt 4.1 relaterar vi till dem i framställningen av olika förhållningssätt till ämnesanalys av bilder. Anders Ørom – tidigare professor vid Danmarks biblioteksskole – har specialiserat sig på bland annat kunskapsorganisation inom humanistiska ämnen, framför allt sådana som behandlar visuella medier. I artikleln ”Kunsten at organisere viden om kunsten” från 2003 delar han upp kunskapsorganisationen inom konstvetenskapen på tre artikula-tionsnivåer: den första nivån där konstverk organiseras i utställningar på konstmuseer, den andra nivån där kunskap organiseras i facklitterära dokumenttyper, och den tredje nivån där dessa dokument (och i viss utsträckning bilder) organiseras i klassifikations-system, tesaurer, bibliografier och andra sekundära dokumenttyper 14 . Influerad av konstbibliotekarien och forskaren Lyn Korenic intresserar han sig framför allt för hur utvecklingen inom konstvetenskapen från stilistiska, ikonografiska och kontextuella analysmetoder mot metoder inlånade från litteraturvetenskap, filosofi och psykologi har påverkat kunskapsorganisationen inom den konstvetenskapliga domänen 15 . Hans diskursanalytiska perspektiv på denna utveckling genererar en del intressanta slutsatser, bland annat att klassifikationssystem och tesaurer oftast bygger på traditionell konsthi-storia vilket försvårar registrering av dokument som företräder nyare konstvetenskapliga riktningar16. Trots att Ørom visar ett visst intresse för system konstruerade för organisa-tionen av bilder som representationer av konstverk ligger ändå fokus på de två första artikulationsnivåerna17. Konstbibliotekarien och konstvetaren Lyn Korenic – som inspirerat Anders Ørom i hans studier av kunskapsorganisation inom konstvetenskapen – har beskrivit hur konstveten-skapen förändrats till en mer interdisciplinär vetenskap under 1980- och 90-talen och vilka utmaningar denna förändring innebär för den bibliotekariska praktiken. Den text av Korenic som Ørom har utgått ifrån och som vi studerat – ”Inside the Discipline, Out-side the Paradigm” från 1997 – fokuserar dock inte på registreringspraktiken utan snara-re på hur man i referensarbetet ska förhålla sig till föränderligheten inom domänen. Dessa två studier är intressanta att beakta i förhållande till de diskursiva faktorer som påverkat konstbildsregistreringen och vi kommer därför att använda dem som stöd i vår analys.

14 Ørom, Anders 2003. ”Kunsten at organisere vide nom kunsten”, s. 62. 15 Ørom, 2003, s. 61. 16 Ørom, 2003, s. 74. 17 Ørom, 2003, s. 71ff.

8

Avslutningsvis bör nämnas att i vår förförståelse även ingår ett stort antal magisterupp-satser som behandlar problematik kring bildregistrering och ett antal magisteruppsatser som med en domänanalytisk ansats tagit sig an domänspecifik kunskapsorganisation. Det rör sig om arbeten som vi studerat inför både den tidigare uppsatsen och denna upp-sats. 1.7 Uppsatsens disposition

I detta kapitel har vi presenterat uppsatsens ämne och de bakomliggande orsakerna till vårt ämnesval, introducerat bakgrunden till problemställningen, formulerat studiens syfte och frågeställningar och fastställt studiens avgränsningar. Som ett led i precise-ringen av studiens syfte har vi förklarat hur vi ställer oss till de för frågeställningen cen-trala begreppen. Avslutningsvis har vi beskrivit den forskning som i vårt tycke lägger fram idéer och teoretiska ansatser av intresse för vår studie samt hur vi kommer att för-hålla oss till den. Uppsatsen fortsätter med ett kapitel där vi dels stipulerar ansatsen för vår översikt med hjälp av de riktlinjer för en forskningsöversikt som presenteras i Jarl Backmans bok Rapporter och uppsatser från 1998 och dels framställer de – från Ulrika Kjellman inlå-nade – modellerna vi använder oss av för att organisera, presentera och analysera vårt empiriska material. Vidare presenteras i detta kapitel även de avgränsningar vi gjort i insamlingen och urvalet av forskningsmaterialet. Syftet med detta kapitel är att klarläg-ga vad målet med vår översikt är och vilka aspekter i forskningen vi tar fasta på samt att presentera Kjellmans forsknings relevans för presentationen och analysen av vårt in-samlade material. I kapitlet Domänanalys – sociokognitiva och diskursanalytiska teorier behandlas teoribildning inom biblioteks- och informationsvetenskap som intresserar sig för hur kunskap definieras och ordnas beroende av de sociala eller vetenskapliga kontexter inom vilka det sker. Kapitlet ger oss den teoriram med vilken vi tar oss an det insamlade materialet. Innan materialet framställs presenterar vi även de principer för ämnesanalys av bilder som är en viktig del av vår förståelse av de faktorer som inverkar på konst-bildsregistreringen. I det efterföljande kapitlet kommer vi att presentera det urval av texter som vi anser vara representativt för den forskning vi har tagit del av. Vi kommer att strukturera presenta-tionen utifrån Kjellmans modell om fyra epistemologiska paradigm som också förklaras utförligt här. När vi väl presenterat allt empiriskt material kommer vi i det nästföljande kapitlet att analysera det utifrån de tre faktorer som nämns i vår andra frågeställning med målet att få fram resultat som kan besvara våra frågeställningar. Översikten avslutas med att slutsatserna presenteras och att vi för en diskussion om stu-diens tillförlitlighet och begränsningar samt möjligheten till alternativa tillvägagångssätt.

9

Avslutningsvis rekapitulerar vi uppsatsens syfte, vårt tillvägagångssätt, hur vi presente-rat och analyserat det insamlade materialet samt de resultat som frågeställningarna ge-nererat.

10

2 Tillvägagångssätt I detta kapitel stipulerar vi översiktens syfte, inriktning, omfattning och perspektiv, re-dogör för de avgränsningar vi gjort i insamlingen och urvalet av forskningsmaterialet samt presenterar den metodologiska ansats som vi använder vid struktureringen och analysen av vårt insamlade empiriska material. 2.1 Översiktens syfte, inriktning, omfattning och perspektiv

För att definiera ansatsen för vår översikt har vi valt att använda oss av Jarl Backmans beskrivning av den översiktliga forskningsprocessen då den på ett klart och utförligt sätt tar fasta på de aspekter i en forskningsöversikt som vi vill problematisera här. Forsk-ningsöversikten beskrivs av honom som ett arbete med syftet att ”sammanfatta och in-tegrera empirisk forskning”18. De huvudsakliga målen med ett sådant arbete är oftast att skapa generaliseringar, hitta kausalsamband, konstruera teorier eller att försöka finna praktiska tillämpningar för den föreliggande forskningen19. Backman visar upp ett klas-sifikationsschema för forskningsöversikter (se tabell 1) där en forskningsöversikt klassi-ficeras utifrån aspekterna syfte, inriktning, omfattning och perspektiv. Till varje aspekt finns ett antal kategorier som pekar på den riktning som forskningsöversikten tar20. Tabell 1: Klassifikationsschema för forskningsöversikter. Aspekt Kategori Syfte Integration Generalisera Lösa motsättningar Hyfsa terminologi Fatta beslut Kritik Centrala områden Praktik Inriktning Teorier Metoder Resultat Tillämpningar Omfattning Heltäckande Selektiv Representativ Kritisk Perspektiv Neutralt Ställningstagande

18 Backman, Jan 1998. Rapporter och uppsatser, s. 66. 19 Backman 1998, s. 66. 20 Backman 1998, s. 74f.

11

Utifrån klassifikationsschemat i tabell 1 kan ansatsen för vår översikt summeras enligt följande uppställning: Syfte – Vårt syfte kan sammanfattas med kategorin centrala områden. Då en av fråge-ställningarna syftar till att urskilja vilka teoretiska frågor och praktiska uppgifter som har varit i fokus i forskningen kring registrering av konstbilder förefaller kategorin gi-ven. Att – som vi gör i materialredovisningen – reflektera över olikheter i epistemolo-giska utgångspunkter och metodologiska val görs ofta med avsikten att integrera forsk-ningen utifrån generaliseringar eller hyfsningar av terminologi men i vårt fall är detta fokus på olikheter i forskningen ett medel för att strukturera materialet. Inriktning – Materialredovisningen struktureras utifrån den epistemologiska utgångs-punkt vi identifierat för forskningen. Detta gör vi dock inte för att lägga störst vikt vid forskningens teoretiska bas. Även metoder, resultat och tillämpningar studeras för att besvara våra frågeställningar. Omfattning – En heltäckande omfattning är enligt vår mening varken genomförbar eller meningsfull för en studie med vårt syfte, även då materialet inte är direkt oöverskådligt. Eftersom vi väljer att tematisera det material vi samlar in och analyserar borde kanske omfattningen beskrivas som selektiv, men då vi inte medvetet utelämnat någon form av forskning utan strävat efter att täcka in hela forskningsspektrat vill vi beskriva omfatt-ningen som representativ. Perspektiv –Vårt mål är att i översikten som helhet bibehålla ett neutralt perspektiv. Detta sammanfattar översiktens syfte, inriktning, omfattning och perspektiv. Nu följer ett avsnitt som beskriver vår strategi för att presentera och analysera materialet i över-sikten. 2.2 Materialinsamling och urval

Vi har i avsnitt 1.5 redogjort för de avgränsningar vi satt för studien. Dessa utgör även de grundläggande kriterierna för hur vi samlat in materialet. Inledningsvis har vi därför sökt i ett flertal av de databaser som finns tillgängliga via Högskolebiblioteket i Borås samt på webben med både breda och specifika sökfrågor för konstbild och registrering. Resultatet av dessa sökningar gav oss ett för vitt material, framför allt en övervägande mängd texter om bildregistrering generellt och inte så mycket som behandlade konst-bildsdomänen. Med förhoppning att finna texter som mer specifikt behandlade kun-skapsorganisation av konstbilder skummande vi därför igenom de årgångar av tidskrif-terna Art Documentation och Art Libraries Journal21 som fanns tillgängliga i högskole-bibliotekets bestånd. Med denna strategi fann vi ett stort antal artiklar med ett flertal olika perspektiv på registrering av konstbilder. Ett antal av dessa artiklar gav också via

21 Art Documentation är sedan 1982 språkrör för Art Libraries Society of North America och Art Librari-es Journal har i samarbete med IFLA utgivits sedan 1976 med en internationell fokus.

12

referenslistor vidare hänvisningar till intressant litteratur. Ur den samlade massan av insamlade dokument gjorde vi sedan ett urval. Vi har inte haft några fasta urvalskriterier för vilket material vi valt att presentera vad gäller forskningens teorier, metoder, resultat och tillämpningar. Tvärtom har vi försökt vinnlägga oss om att presentera flera perspektiv och inte göra några begränsningar ut-ifrån tid eller geografisk spridning för materialet annat än att det kan bidra till att ge en representativ bild av vad som fokuserats i teoretiskt och praktiskt arbete med konst-bildsregistrering. De texter vi valt bort är framför allt sådana som i och för sig behandlar kunskapsorgani-sation inom konstbildsdomänen men som i alltför hög grad fokuserar på textdokument och inte på bilder. Men även dokument som inte förmedlar någon för oss ny kunskap samt perifera exempel på konstbildsregistrering som inte haft någon bestående inverkan på konstbildsdomänen är också sådant som valts bort. Trots vår avgränsning mot forskning från andra vetenskaper än biblioteks- och informa-tionsvetenskapen samlade vi ändå in ett antal texter som beskrev datavetenskapliga forskningsprojekt kring registrering av konstbilder. Från denna mängd valde vi bort den forskning vars relevans för ämnet vi hade svårt att avgöra på grund av vår bristande insikt i denna vetenskaps forskningsmetoder. 2.3 Upplägg för materialredovisning och analys

De forskningsöversikter vi har tagit del av som behandlar bildregistrering har nästan uteslutande haft som syfte att integrera de befintliga indexeringspraktiker som gruppe-rats i de två principerna automatisk och manuell bildindexering, samt huvudsakligen inriktat sig på metoder och tillämpningar. Många av dessa översikter har dessutom haft ett kritiskt perspektiv riktat mot automatisk bildindexering. Ulrika Kjellman identifierar samma problematik i artikeln ”Konsten att representera en bild: Om hur LIS-forskningens teorier kring kunskapsorganisation och ämnesbestämning påverkat bildin-dexeringsforskningen” från 2003 men väljer istället att försöka urskilja de teoretiska hållningar som ligger till grund för olika former av bildindexering i syfte att argumente-ra för en kontextbunden bildregistrering på en domänanalytisk grund22. I likhet med Kjellmans domänanalytiska hållning betraktar vi konstbildregistrering som en domän-specifik form av kunskapsorganisation. Detta är anledningen till att vi använder oss av hennes definition av fyra epistemologiska paradigm inom biblioteks- och informations-vetenskap – vilka har påverkat bildindexeringsforskningen – som mall framför andra tänkbara strukturer för översikten. Dessa paradigm är:

• Det rationalistiska objektiva paradigmet • Det tekniskt empiriska paradigmet • Det användarorienterade kognitiva paradigmet

22 Kjellman 2003, s. 16.

13

• Det sociokognitiva epistemologiska paradigmet23 Kjellman benämner själv dessa positioner paradigm med stöd i BoI-professorn Birger Hjørlands definition av paradigmbegreppet24. Han menar att en vetenskaplig disciplin kan befinna sig i flera paradigm samtidigt25. Vi är dock tveksamma till att gå så långt som att själva använda termen paradigm men väljer ändå för översiktlighetens skull att låta hennes begrepp kvarstå i rubrikerna. Vi följer även den ordning i vilken hon presen-terar dem för översiktlighetens skull. Syftet med att använda Kjellmans paradigmmall är inte att placera in forskningen kring konstbildsindexering i denna mall för att verifiera, falsifiera eller på annat sätt proble-matisera hennes arbete. Den har inte heller varit vägledande för insamling eller för urva-let av materialet. Den är enbart en mall för tematiseringen av materialet i kapitlet där forskningen redovisas. Däremot påverkar Kjellmans framställning vår syn på det insam-lade materialet på så sätt att vi i detta försöker identifiera de kännetecken för de olika paradigmen som hon stipulerat i sin text. Vi menar alltså att ett betonande av forskning-ens epistemologiska bakgrund är ett bra sätt att skapa en grund för en analys av vad som stått i fokus i forskningen, samtidigt som det ger en möjlighet till att betrakta konstbilds-registrering som en domänspecifik form av kunskapsorganisation. Denna fokus medger även en analys som tar fasta på hur institutionella faktorer, diskur-siva faktorer och verktygsfaktorer inverkat på vad som fokuserats inom konstbildsregi-strering. Att ta fasta på dessa faktorer i analysen av materialet är ett tillvägagångssätt som vi har lånat från Kjellmans doktorsavhandling om Kungliga bibliotekets bildsam-ling. Vi har ovan beskrivit vår förståelse av dessa faktorer och kommer i nästa avsnitt att beskriva de sociokognitiva och diskursanalytiska teoribildningar som ligger till grund för Ulrika Kjellmans domänanalytiska hållning.

23 Vad Kjellman anser känneteckna de fyra paradigmen ges en utförligare presentation i inledningarna av respektive avsnitt av kapitel 5. 24 Kjellman 2003, s. 7. 25 Hjørland, Birger 2002a. “Epistemology and the Socio-Cognitive Perspective in Information Science”, s. 261.

14

3 Domänanalys - sociokognitiva och diskursana-lytiska teorier Syftet med uppsatsen är att betrakta forskning kring och praktiskt arbete med registre-ring av konstbilder som en domänspecifik form av kunskapsorganisation. Detta kapitel kommer därför att behandla teoribildning inom biblioteks- och informationsvetenskap som intresserar sig för hur mening skapas och kommuniceras – eller annorlunda uttryckt hur kunskap definieras och ordnas – beroende av de sociala kontexter inom vilka det sker. Inom biblioteks- och informationsvetenskapen har Birger Hjørland länge varit en av de ledande teoretikerna i utvecklingen av dessa teoretiska resonemang. Framförallt har tanken på att perceptionen av kunskap och information regleras av socialt konstrue-rade kognitiva strukturer – och att man för att förstå exempelvis kunskapsorganisation i en domän måste utgå ifrån en analys av diskursen i detta sociala sammanhang – kommit att förknippas med honom och hans användande av begreppet domänanalys. Som vi nämnt ovan kommer vi att basera vår analys på den domänanalytiska hållning som Kjellman företräder. Men för att fullt ut förstå den väljer vi att först sätta oss in i den teoribildning hon utgår från i sin doktorsavhandling. Det är svårt att urskilja någon enhetlig grund för den teoribildning vi diskuterar. Ett an-tal anti-positivistiska och kognitionsvetenskapliga tanketraditioner – som framförallt influerat informationsanvändarperspektivet inom biblioteks- och informationsvetenskap – och diskursanalytisk teoribildning i spåren av the linguistic turn och Focaults teori om diskurser skulle kunna nämnas. Viktigare för oss är dock att fokusera på den teoribild-ning som intresserat sig för hur dessa sociokognitiva och diskursteoretiska tanketradi-tioner kan komma till användning för att förstå vilka bakomliggande strukturer som påverkar kunskapsorganisation inom olika domäner. 3.1 Birger Hjørlands domänanalys

Användandet av en syntes av sociokognitiva och diskursanalytiska teorier – i syfte att förstå de sociala och materiella sammanhangen i en domän för att kunna utforma bäst lämpade verktyg för kunskapsorganisation och ämnesrepresentation för denna domän – kan inte enkom tillskrivas Hjørland men det är hans teoretiska arbete kring detta som har fått störst inflytande inom biblioteks- och informationsvetenskapen, och då under namnet domänanalys. Begreppet domänanalys presenterade Hjørland redan 1993 i avhandlingen Emnerepræ-sentation og informationssøgning: Bidrag til en teori på kundskabsteoretisk grundlag i en analys av ämnesbegreppets betydelse för teorier om informationsbehov och informa-tionssökning inom den biblioteks- och informationsvetenskapliga domänen.26 Samma år presenterade han sina teorier och begreppet domänanalys för en större omvärld vid en konferens under titeln ”Towards a New Horizon in Information Science: Domain- 26 Hjørland, Birger 1993. Emnerepræsentation og informationssøgning: Bidrag til en teori på kundskabs-teoretisk grundlag.

15

Analysis”, ett föredrag som han två år senare publicerade under samma titel i Journal of the American Society for Information Science tillsammans med Hanne Albrechtsen.27 Texten möttes av kritik från Gerald Salton28 som besvarades av Hjørland.29 I såväl texten som i Hjørlands svar på Saltons kritik uttrycks att biblioteks- och informa-tionsvetenskapen präglas av i huvudsak två oförenliga paradigm, dels den kognitions-orienterade användarcentrerande forskningen och dels de positivistiska klassifikations-teorierna och IR-teorierna. Därför måste – enligt Hjørland – biblioteks- och informa-tionsvetenskapen orientera sig mot en epistemologisk underbyggnad som betraktar kun-skapsproduktion, förmedling av information och meningsskapande som processer regle-rade av sociala sammanhang.30 Dessa sociala sammanhang utgörs i Hjørlands teoribildning huvudsakligen av veten-skapliga kunskapsdomäner. Kunskapsdomänerna definieras som ”thought or discourse communities” och kunskapsorganisation och informationssystem bör ses som “reflec-tions of the work of these communities”.31 Detta ger att domänanalysens syfte är att undersöka diskursen i de sociala sammanhang där kunskapsorganisatoriska verktyg in-går så att verktygen för kunskapsorganisation och ämnesrepresentation kan anpassas till diskursen i detta sociala sammanhang.32 Denna syn på kunskapsorganisation anpassad till sitt sociala sammanhang föranleder Hjørland att rikta kritik mot ämnesanalysen i det användarcentrerande, kognitiva per-spektivet och det perspektiv han – i Emnerepræsentation og informationssøgning – de-fenierar som objektiv idealism, det vill säga det perspektiv där ”man een [!] gang for alle kan identificere videns grundstruktur eller –grundelementer [!] – og at ny viden består i kombinationer af disse”.33 Den användarcentrerande, kognitiva inriktningens betonande av användarvänlighet bi-drar enligt Hjørland till en alltför smal och målinriktad ämnesanalys vilket leder till in-formationssystem som saknar den långsiktighet, stabilitet och breda relevans som ges av en kunskapsorganisation som tar sin utgångspunkt i vetenskapliga discipliners diskur-ser.34 Hjørland efterlyser istället en stabilare grund för ämnesanalys som definierar ett dokuments ämne utifrån dess kunskapsteoretiska potential.35 Hjørland motsätter sig även tanken på att kunskapskategorier kan betraktas som absolu-ta – vilket är fallet i den objektiva idealismen – där begrepp uppfattas som metafysiska,

27 Hjørland, Birger & Albrechtsen, Hanne 1995. “Toward a New Horizon in Information Science: Do-main-Analysis”. 28 Salton, Gerald 1996. ”A New Horizon for Information Science”, s. 333. 29 Hjørland, Birger 1996. ”Rejoinder: A New Horizon for Information Science”, s. 333-335. 30 Hjørland & Albrechtsen 1995; Hjørland 1996, s. 334f. 31 Hjørland & Albrechtsen 1995, s. 400. 32 Hjørland, Birger 2002b. “Domain Analysis in Information science: Eleven Approaches – Traditional as well as Innovative”, s. 422; Hjørland, Birger 1997. Information Seeking and Subject Representation: An Activity-Theoretical Approach to Information Science, s. 83-85. 33 Hjørland 1993, s. 54. 34 Hjørland 1997. s. 85-87. 35 Hjørland 1997, s. 87.

16

bestämda idéer. Detta leder enligt Hjørland till att det blir svårt att ta hänsyn till olika vetenskapliga diskurser när man analyserar ett dokuments ämne: ”Såfremt man som Ranganathan og Langridge ønsker et rendyrket rationalistisk system mister man herved kontakten med videnskabens fortolkning af virkeligheden, og isolerer biblioteks- og informationsvidenskaben i sin egen lukkede idéverden, der ikke passer ind i det moder-ne verdensbillede og den virkelige verden.”36 Det bör dock tilläggas att Hjørland – även om han betraktar ett dokuments vetenskapli-ga kontext som den stabilaste basen för ämnesanalys – lyfter fram att en analys av en vetenskaplig domän måste utgå från att denna domän troligtvis präglas av att flera epis-temologiska positioner samsas om tolkningsföreträdet.37 Avslutningsvis kan man sammanfatta det vi valt att lyfta fram från Hjørlands teoribild-ning på följande sätt: Ämnesanalys på sociokognitiv grund med hänsyn till dokumentets epistemologiska kontext leder till att dokumentets informationspotential inte bara görs mer lättillgängligt till det sociala sammanhang det är skapat i och för, utan även ges en mer långsiktig och bred relevans. 3.2 Reijo Savolainen, Sanna Talja och Kimmo Tuominen: social constructionism

Här tänker vi presentera ett perspektiv på hur sociokognitiva och diskursanalytiska teo-rier kan implementeras i biblioteks- och informationsvetenskap – för att utveckla biblio-teks- och informationsvetenskapens förståelse av problemen kring informationsbehov och kunskapsorganisation – som kompletterar och pekar på svagheter i Hjørlands teori-bildning. Detta perspektiv representeras av Reijo Savolainen, Sanna Talja och Kimmo Tuominen. Den metateori – social constructionism – som dessa representerar har andra företrädare inom biblioteks- och informationsvetenskapen, bland annat Bernd Frohmann38. Savola-inen, Talja och Tuominen har dock tydligt positionerat sig gentemot det fokus på indi-viden som meningsskapare i en social kontext som – enligt deras mening – bland annat präglar Hjørlands sociokognitiva teorier.39 Savolainen, Talja och Tuominen intresserar sig för de metateorier inom biblioteks- och informationsvetenskap som ligger till grund för teoribildning kring relationen mellan diskurs, kognition och verklighet.40 Med ett inlån från psykologiprofessorn Kenneth J.

36 Hjørland 1993, s. 53. 37 Hjørland 1997, s. 87; Hjørland 2002b. 38 Hjørland 2002a, s. 258; Talja, Sanna, Tuominen, Kimmo & Savolainen, Reijo 2005. ”’Isms’ in Infor-mation Science: constructivism, collectivism and constructionism”, s. 81. 39 Tuominen, Kimmo, Talja, Sanna & Savolainen, Reijo 2002. “Discourse, Cognition, and Reality: To-ward a Social Constructionist Metatheory for Library and Information Science”, s. 277-281. 40 Tuominen, Talja & Savolainen 2002, s. 271.

17

Gergens teorier och terminologival presenterar de en alternativ ståndpunkt till ovan nämnda teoribildning som de benämner social constructionism.41 Savolainen, Talja och Tuominen har kritiserats för att använda sig av allt för oklara be-grepp och snåriga tolkningar i beskrivningen av sina och andra forskares epistemologis-ka position.42 Vi ämnar dock inte att reda ut deras begreppsapparat eller att försöka översätta deras begrepp till en befintlig svensk terminologi. För oss framstår ändå kär-nan i deras teoretiska resonemang klar och det vi tar fasta på i deras begreppsapparat är det prefix – social – de placerar framför constructionism. Detta prefix manifesterar att de ser meningsskapandet som en lingvistisk process som sker i ett socialt samspel och inte en mental process som sker på ett individuellt plan vilket antas i de sociokognitiva och konstruktivistiska tanketraditioner som – enligt deras synsätt – bland annat påverkat Hjørland.43 Savolainen, Talja och Tuominen betonar meningsskapandets kontextbundna och dialo-giska natur och vill ersätta kognitionsbegreppet med conversations för att belysa hur synen på information och kunskap inom olika diskurser präglas av diskontinuiteter och motsatta synsätt i en ständigt pågående argumentation om tolkningsföreträdet.44 I artikeln ”Discourse, Cognition, and Reality” uttrycker de en förhoppning om att social constructionism kan bli en metateori som kan förena de användarcentrerade och de sy-stemcentrerade riktningarna inom biblioteks- och informationsvetenskapen och leda till att man analyserar information, informationssystem och informationsbehov som con-versational constructions producerade inom olika diskurser. De ger en bild av hur denna metateori skulle kunna komma till uttryck inom biblioteks- och informationsveten-skap: ”When constructionist ideas are applied in, for instance, digital library design, the aim is to develop an information architecture that maps the diversity in viewpoints, in epistemological, political, and ethical positions in a systematic manner”45 3.3 Ulrika Kjellmans domänanalys

I artikeln från 2003 som vi beskrivit ovan utförde Ulrika Kjellman en sammanställning av Birger Hjørlands teoribildning kring ämnesbegreppet och ämnesrepresentation och olika epistemologiska positioner inom biblioteks- och informationsvetenskapen. Hon ansluter sig där till Hjørlands syn på kontextbunden kunskapsorganisation i sin slutsats att registrering av en bilds innehåll alltid måste ta avstamp i en analys av bildens kon-text.46

41 Tuominen, Talja & Savolainen 2002, s. 272. 42 Hjørland, Birger 2005. ”Comments on the Articles and Proposals for Further Work”, s. 158f. 43 Tuominen, Talja & Savolainen 2002, s. 273; Talja, Tuominen & Savolainen 2005, s. 89f. 44 Tuominen, Talja & Savolainen 2002, s. 272f; Talja, Tuominen & Savolainen 2005, s. 90. 45 Tuominen, Talja & Savolainen 2002, s. 278. 46 Kjellman 2003, s. 16.

18

I sin doktorsavhandling från 2006 om Kungliga bibliotekets bildsamling återknyter hon till Hjørlands domänanalytiska position i sin syn på kunskapsorganisation men har även utökat sin teoretiska ram med synsätt som fokuserar domäners diskursiva spänningar och som även tar hänsyn till hur materiella, sociala och funktionella faktorer påverkar kunskapsorganisationen.47 Dessa synsätt kommer främst från Talja, Tuominen och Sa-volainen men hon nämner även de två svenska forskarna Jenny Johannisson och Olof Sundin.48 Sundin och Johannisson har riktat kritik mot Hjørlands brist på hänsyn till olika maktaspekter inom vetenskapliga samfund då de hävdar att informationssystem inte kan vara neutrala utan alltid är en produkt av en viss agenda.49 Detta leder hos Kjellman till en ståndpunkt som utgår från att det inte existerar några neutrala materiella, institutionella och funktionella förutsättningar för kunskapsorgani-sation i en domän utan att kunskapsorganiserande verktyg och institutionell praktik all-tid skapas utifrån och medierar domänens diskurser.50 Hon sammanfattar sin domänanalytiska ståndpunkt i en argumentation för en bildindex-ering ”som tar sin utgångspunkt i en socialt tolkningsorienterad ansats, där den institu-tionella, materiella och diskursiva praktik som föreligger i det aktuella sammanhanget analyseras för att skapa en så ändamålsenlig indexering som möjligt.”51

47 Kjellman 2006, s. 62. 48 Kjellman 2006, s. 61f. 49 Johannisson och Sundin vill implementera synsätt från Lev Vygotskys sociokulturella teorier och den neopragmatism som företräds av Richard Rorty i syfte att i högre grad än vad Hjørland gör ifrågasätta maktspelet bakom sociala och vetenskapliga auktoriteter. För vidare resonemang, se Sundin, Olof & Jo-hannisson, Jenny 2005. ”Pragmatism, Neo-pragmatism and Sociocultural Theory: Communicative Par-ticipation as a Perspective in LIS”. 50 Kjellman 2006, s. 40. 51 Kjellman 2006, s. 78.

19

4 Teorier och principer för ämnesanalys av bilder Nu har vi presenterat den teoriram som ska ligga till grund för presentationen och ana-lysen i vår översikt. Innan vi kommer till dessa kapitel vill vi dock först presentera de principer för ämnesanalys av bilder som är en viktig del av vår förståelse av de faktorer som inverkar på konstbildsregistreringen. 4.1 Ämnesanalys av bilder inom biblioteks- och informationsve-tenskapen

Som vi nämnt i avsnitt 1.3.1 är ämnesanalys och indexering två av processerna i regi-streringen av ett dokument som är förknippade med varandra. Textbaserade dokument kan antingen indexeras manuellt eller automatiskt. I det förstnämnda tillvägagångssättet överlåts indexeringsprocessen vanligen till en person som gör en ämnesanalys av en text och återger dess innehåll med passande indexeringstermer utifrån en auktoritetslista. I det senare tillvägagångssättet analyseras texten maskinellt i ett system som indexerar varje ord förutom de som på förhand förpassats till en stoppordslista. De två tillvägagångssätten har även sina motsvarigheter inom bildindexering men de tar delvis annorlunda uttryck. När indexeringstermer i ett bildindexeringssammanhang ska appliceras på bilder går detta enbart att göra med ett manuellt tillvägagångssätt där äm-nesanalysen utförs av en person. Maskinella system kan nämligen inte extrahera några indexeringstermer från bilder eftersom dess program inte kan tolka innebörder från bil-ders färgade fält och linjer och översätta dessa till ord. Däremot kan system indexera bilder på ett annat sätt, vilket har resulterat i ett stort forskningsfält från och med 1990-talet och framåt52. Detta forskningsfält behandlar i synnerhet Content-Based Information Retrieval – eller CBIR som är den mest förekommande akronymen – som är benämningen på den auto-matiska indexeringen som utförs av maskinella system. Dess motsats – det vill säga den manuella indexeringsprincipen – kallas Concept-Based Information Retrieval53. Den manuella bildindexeringen utgår från samma principer som dess motsvarighet i indexe-ring av textdokument, det vill säga en person utför en manuell ämnesanalys av en text och återger dess innehåll med passande indexeringstermer utifrån en auktoritetslista. Ett sätt för personerna som utför ämnesanalysen ska behålla en hög konsistens på sina in-dexeringstermer är att konsultera tesaurer som behandlar grafiskt material54, som till exempel The Art & Architecture Thesaurus55.

52 Enser, Peter 2000. ”Visual Image Retrieval: Seeking the Alliance of Concept-based and Content-based Paradigms, s. 199. 53 Olyckligt nog blir akronymerna för dessa två långstaviga indexeringsprinciper desamma (CBIR) så för att både underlätta läsningen och undvika missförstånd kommer Content-Based Information Retrieval i fortsättningen att stå som ovanstående akronym medan Concept-Based Information Retrieval kommer att benämnas manuell bildindexering. 54 Graham, Margaret 2001. ”The Cataloguing and Indexing of Images: Time for a New Paradigm?”, s. 23 55 Hädanefter använder vi akronymen AAT.

20

CBIR-metoder däremot styrs inte av indexeringstermer utan av matematiska uträkningar. Enligt en CBIR-princip blir en bild automatiskt indexerad så fort den scannats av och lagts in i en bilddatabas56. Alla linjer, färger och former skulle således sägas vara det innehållsliga som analyseras av ett sökverktyg i ett CBIR-system. Vad som är grund-läggande för indexering i CBIR-system är att de digitaliserade bilderna i en databas ska matchas mot en sökfråga utifrån ett antal grafiska, strukturella parametrar57. Dessa pa-rametrar är vanligtvis färg, form och textur58. Detta betyder följaktligen att CBIR har ett annat syfte ur användarsynpunkt än manuell bildindexering. Där den manuella indexe-ringen hjälper användare att ta fram bilder på ett specifikt ämne eller specifik bibliogra-fisk information framhäver CBIR-metoder istället bilder som består av ett antal specifi-ka grafiska och strukturella parametrar. 4.2 Två stadier av ikonologisk bildanalys

Konsthistorikern Erwin Panofsky menar att den ikonologiska bildanalysen bör ses som ett konstvetenskapligt instrument med fokus på konstens tema och innebörd, inte dess funktion och kontext59. Dessa aspekter (funktion och kontext) kan man säga har tillförts den ikonologiska bildanalysen genom den vidareutveckling som Sara Shatford60 genom-fört och som presenteras nedan. För att förstå Shatfords bildanalysmodell måste vi dock först bekanta oss med Erwin Panofskys ikonologiska bildanalys.

4.2.1 Erwin Panofsky Erwin Panofsky vidareutvecklade under 1930-talet de befintliga ikonografiska metoder som inom konstvetenskapen utarbetats för att kunna beskriva, klassificera och tolka konstobjekt från olika tidsepoker eller konstnärer.61 Detta arbete resulterade i teorin om de tre betydelsenivåerna i ett konstverk; den preikonografiska nivån, den ikonografiska nivån och den ikonologiska nivån. För att läsaren av en bild ska kunna förstå den första, preikonografiska, nivån måste denne kunna beskriva motivet enbart med hjälp av sin praktiska erfarenhet av ting och händelser och tolkningen sker på ett emotionellt plan. Den mening som bilden förmedlar på den här nivån kallas för primär betydelse. Den andra, ikonografiska, nivån kan bara förstås med förutsättningen att läsaren är förtrogen med temata och begrepp från konsten, litteraturen eller andra kulturella kontexter. Tolk-ningen sker på ett intellektuellt plan. Den betydelse som bilden förmedlar på den här nivån kallas sekundär betydelse. Den sista, ikonologiska, nivån är en syntes av de två föregående och förutsätter en djupare förtrogenhet med mänskliga villkor. Då bildens

56 Kjellman 2003, s. 13. 57 Graham 2001, s. 25. 58 Enser 2000, s. 202. 59 Panofsky, Erwin 1972. Studies in Iconology : Humanistic Themes in the Art of the Renaissance, s. 3-17 60 Sara Shatford hette hon 1986, numera heter hon Sara Shatford Layne. Vi kommer att referera till henne med båda namnformerna utifrån vad som är korrekt ur referenshänseende. 61 Nordström, Gert Z 1985. Bildanalys. Teorier, metoder, begrepp, s. 175f.

21

betydelse på den här nivån nås genom en sammanslagning av de två tidigare benämns den egentlig eller inre betydelse62. Till den preikonografiska nivån lägger Panofsky en uppdelning i de två aspekterna fac-tual och expressional – faktisk och expressiv – betydelse. Båda aspekterna utgår från betraktarens uppfattning och förståelse av omvärlden men skiljs åt av dennes förmåga att uttyda de nyanser som skapar en djupare förståelse av det denne ser.63 Det handlar framförallt om en förmåga att urskilja exempelvis psykologiska nyanser i händelser som betraktaren tar del av, då meningsskapandet bygger på empati (expressiv betydelse) och inte enbart igenkänning (faktisk betydelse).64

4.2.2 Sara Shatford Sara Shatfords text ”Analyzing the subject of a picture: A Theoretical Approach” – i vilken hon framförallt förenade den ikonologiska bildanalysen med biblioteks- och in-formationsvetenskapliga teorier för ämnesanalys och ämnesrepresentation65 – är en av de mest citerade inom bildindexeringsforskningen.66 Sara Shatfords vidareutveckling av Panofskys modell bestod främst i att anpassa hans uppdelning i faktisk och expressiv förståelse även till den ikonografiska nivån, att lanse-ra höggradigare fasettering samt att ifrågasätta hur lämplig den ikonologiska nivån är som grund för ämnesanalys. Hon använder Panofskys uppdelning i faktisk och expres-siv betydelse för att skapa termerna Of och About. Där Of är benämningen på vad en bild konkret föreställer är About benämningen på vad en bild kan sägas vara om utifrån en subjektiv tolkning.67 I en bild föreställande rockmusikern Jim Morrisons grav skulle Of kunna beskrivas med gravsten och About kunna beskrivas med död, rockmyt eller idoldyrkan. En ytterligare uppdelning i en bilds betydelse gör hon i Generic och Speci-fic – generellt och specifikt – Of.68 För att fortsätta med bildexemplet ovan skulle gene-rellt Of kunna vara gravsten och specifikt Of kunna vara Jim Morrisons gravsten. Vidare lanserar Shatford fasetterna Who?, What?, Where?, och When? med inspiration från bland annat de fem fasetter – Personality, Matter, Energy, Space och Time – som utgör basen för Ranganathans klassifikationssystem Colon Classification.69 En bild kan alltså beskrivas utifrån generellt Of, specifikt Of, preikonografiskt About och ikonografiskt About – alla utifrån en generell eller specifik typ av Who, What, Whe-

62 Panofsky, Erwin 1955. Meaning in the Visual Arts, s. 28ff. 63 Panofsky 1972, s. 3f. 64 Panofsky 1972, s. 3f. 65 Shatford 1986, s. 43-60. 66 Forskaren Olle Persson vid Inforsk-avdelningen på Umeå universitet skapade 2002 en citeringsmatris över bildindexeringsforskningen där ett av de mest framträdande namnen är Shatford (i sina båda namn-former). Våra litteraturstudier har gett oss samma uppfattning. För att beskåda matrisen, se Persson, Olle 2002. ”Image Indexing: A First Author Co-citation Map”. 67 Shatford, Sara 1986. “Analyzing the Subject of a Picture: A Theoretical Approach”, s. 43ff. 68 Shatford 1986, s. 47f. 69 Shatford 1986, s. 48ff.

22

re eller When – beroende på i vilken kontext – exempelvis vilken typ av samling bilden finns i eller vilka bildens tilltänkta användare är – som den indexeras.70 Däremot är Shatford tveksam till att använda den ikonologiska nivån som underlag för ämnesanalys, indexering och klassificering. Tolkningen på denna nivå tenderar att bli alltför subjektiv för att konsistens mellan olika indexerare ska vara möjlig71. I och med detta kapitels slut har samtliga premisser för undersökningen redogjorts. Därmed kan vi med nästkommande kapitel presentera vårt empiriska material och ana-lysen av det.

70 Shatford 1986, s. 54ff. 71 Shatford 1986, s. 45.

23

5 Redovisning av material Utifrån en syntes av hur Hjørland behandlar ämnesbegreppet och ämnesrepresentation i de studier där han identifierat och i viss utsträckning även namngivit ett antal epistemo-logiska positioner inom biblioteks- och informationsvetenskapen har Kjellman urskiljt fyra olika epistemologiska positioner och presenterat hur de kommit till uttryck i BoI-forskningen. Hon benämner dem och applicerar dem sedan på forskningen kring ämnes-representation och indexering av bilder. De fyra epistemologiska positionerna är:

• Det rationalistiska objektiva paradigmet • Det tekniskt empiriska paradigmet • Det användarorienterade kognitiva paradigmet • Det sociokognitiva epistemologiska paradigmet72

Inom ramen för paradigmen presenteras inte bara teoretiska ansatser och praktiska till-lämpningar som direkt kan härledas till en specifik kunskapsteoretisk bakgrund. Det kan även röra sig om undersökningar som granskar denna forskning och problematiserar aspekter som direkt kan härledas till den epistemologiska bakgrunden. 5.1 Det rationalistiska objektiva paradigmet

Inom det rationalistiska objektiva paradigmet definieras kunskapskategorier och de be-grepp som uttrycker dem som absoluta, oavhängiga fysiska ting.73 Detta synsätt – som Kjellman med ett lån från Birger Hjørland beskriver som objektiv idealism – har inom biblioteks- och informationsvetenskapen gett upphov till bland annat Ranganathans ko-lonsystem.74 I vårt material framgår att det praktiska arbetet med registreringen av konstbilder i relativt stor utsträckning använt sig av universella klassifikationssystem och ämnesordlistor som Dewey Decimal Classification, Library of Congress Subject Headings, och Universella decimalklassifikationen.75 Som vi kommer att ta del av läng-re fram har detta uppfattats som problematiskt då dessa inte är anpassade för registre-ring av bildmaterial. Ett klassifikationssystem som däremot skapats enkom för bildma-terial är ICONCLASS. 76

5.1.1 ICONCLASS ICONCLASS är ett ikonografiskt klassifikationssystem för indexering, katalogisering och beskrivning av olika ämneskategorier i västerländsk konst som skapades av Henri Van de Waal, professor i konsthistoria vid universitet i Leiden, och publicerades i 17

72 Kjellman 2003. 73 Kjellman 2003, s. 7. 74 Kjellman 2003, s. 7. 75 Hädanefter använder vi akronymerna DDC, LCSH och UDK. 76 Kjellman 2003, s. 13.

24

volymer mellan 1973 och 1985.77 Det består numera av tre delar: själva klassifikations-systemet, ett alfabetiskt index och en bibliografi över ikonografiskt material. Numera upprätthålls ICONCLASS av Rijksbureau voor Kunsthistorische Documentatie i Haag som tillhandahåller hela systemet online.78 Klassifikationssystemet består av en hierarkisk struktur av 28 000 definitioner av objekt, personer, händelser och abstrakta temata som kan utgöra en bilds ämne. Dessa defini-tioner har tilldelats en alfanumerisk notation med tillhörande ikonografisk textrubrik och är uppdelade inom tio huvudklasser. Dessa är: 0. Abstract, Non-representational Art 1. Religion and Magic 2. Nature 3. Human being, Man in general 4. Society, Civilization, Culture 5. Abstract Ideas and Concepts 6. History 7. Bible 8. Literature 9. Classical Mythology and Ancient History Av dessa tio huvudklasser är fem stycken – nummer 1-5 – generella klasser som omfat-tar ”all the principal aspects of what can be represented.”79 Klasserna 6-9 omfattar klas-ser för beskrivning av narrativt bildinnehåll. Den tionde klassen – nummer 0 – för be-skrivning av abstrakt konst lades till 1996 på användarnas begäran. Vidare delas klas-serna upp enligt en ökande grad av specificitet.80 Varje definition har även tilldelats ett antal nyckeltermer som kan användas för att i det alfabetiska indexet hitta en notation och dess tillhörande rubrik.81

5.1.2 Universella systems diskursiva begränsningar Ett antal studier vi har tagit del av pekar på att bruket av universella klassifikationssy-stem för konstbildsmaterial inte är så utbrett och flera kritiska röster har höjts mot hur begränsande bruket av dylika system kan vara.82 I avsnitt 5.3.2 presenteras några av de förra och i detta avsnitt presenteras några av de senare.

77 Iconclass Official Home Page 2006c. ”History of Iconclass”. 78 Iconclass Official Home Page 2006b. “What is Iconclass?”. 79 Iconclass Official Home Page 2006a. “Using Iconclass”. 80 Iconclass Official Home Page 2006a. 81 Iconclass Official Home Page 2006b. 82 På flera ställen i den litteratur vi har tagit del av har även viss självkritik riktats mot bruket av klassifi-kationssystem som UDK, DDC, LCTGM och ICONCLASS i ljuset av den kritik som riktats av exempel-vis Sanford Berman mot LCSH. För information om Bermans kritik, se University of British Columbia 2003. Här fokuserar vi dock på några studier som riktar specifik kritik mot aspekter av dessa system som är ett direkt resultat av deras epistemologiska bas.

25

Konstbibliotekarien Maria Oldal publicerade 2002 en undersökning där hon försökte utforska möjligheten att använda alternativa, bättre lämpade system än LCSH vid kata-logisering av konstvetenskapligt material. Hon testade både stora, övergripande klassifi-ceringssystem som ICONCLASS och mindre, specialiserade som Index of Christian Art Subject Headings83 och sätter fingret på ett problem med att använda system utvecklade utifrån absoluta kunskapskategorier. För även om ICONCLASS kan sägas vara ”the Esperanto of the world of iconography” konstaterar hon senare att ikonografin är ett så pass omfattande ämne att specialiserade vokabulär är nödvändiga för att göra rättvisa åt dess nyansrikedom84. I en undersökning av bruket av kontrollerade vokabulär vid amerikanska konstmuseer utförd av Alison Gilchrest85 citeras Karen Spencer som – i en jämförande studie av ICONCLASS och AAT – har påpekat att den strikta, synkroniserade notationskoden i ICONCLASS inte tillåter samma flexibilitet att lägga till nya kategorier för katalogisa-tören som AAT gör. Vidare pekar hon på att ICONCLASS skapades utifrån traditionell ikonografi och således inte är lämplig att använda i kunskapsorganisatoriska system där man hanterar exempelvis samtida eller icke-västerländsk konst då systemet inte är an-passat för en konstvetenskap i förändring.86 Vi ser alltså att ett antal studier som riktat kritiska blickar mot tanken på absoluta – och därför i praktiken oföränderliga – kunskapsuniversum i förhållande till både den enskil-da samlingens behov och den konstvetenskapliga domänens utveckling. Men vi har även sett prov på forskning som undersöker möjligheter att använda dessa system på ett progressivt sätt – för att möta särskilda behov och föränderlighet – som vi presenterar i nästa avsnitt.

5.1.3 Användarfeedback till ICONCLASS Textbaserade dokument (av icke-skönlitterär natur kanske bör tilläggas) kan utan förlust i precision och konsistens indexeras på automatisk väg med utgångspunkt i tesaurer och klassifikationssystem, men med bilder är det inte möjligt då det maskinläsningsbara stoffet i en bild inte kan inpassas i och organiseras efter de befintliga ikonografiska klassifikationssystemen och kontrollerade vokabulären. I en konferensrapport från DICTA 2005 presenterar Binh Pham – forskare i datavetenskap vid Queensland Univer-sity of Technology – ett forskningsprojekt som dock har gjort ett försök att använda sig av ikonografiska klasser i ett projekt för automatisk indexering av konstbilder, närmare bestämt digitala kopior av Vietnamesisk allmogekonst i en mindre databas87.

83 Oldal, Maria 2002. “Using Alternate Vocabularies in Art Cataloging”, s. 7ff. 84 Oldal 2002, s. 9. 85 Undersökningen publicerades 2001 som en masteruppsats i Information Science med titeln Factors affecting controlled vocabulary usage in art museum information systems och – i förkortad version – som en artikel med samma titel i Art Documentation 2003. 86 Enligt Gilchrest, Alison 2001. Factors Affecting Controlled Vocabulary Usage in Art Museum Informa-tion Systems, s. 11. 87 Pham, Bhim 2005. “Image indexing and retrieval for a Vietnamese folk paintings gallery”.

26

Denna forskningsansats har använt sig av ett flertal metodologiska grepp – med en tyd-lig utgångspunkt i datavetenskap – och presentationen av projektet skvallrar om att de inblandade inte är alltför förtrogna med ikonografisk klassifikation vilket gör det svårt att bedöma det vetenskapliga värdet av detta projekt.88 Men vi tycker att idén bakom projektet är värd att återge. Forskarnas idé är att skapa ett indexerings- och återvinningssystem för databasen som bygger på ett hierarkiskt ordnat kontrollerat vokabulär, skapat utifrån ICONCLASS. Tanken är att möjligheten att följa hur användare utnyttjat korsreferenser i söksystemets hierarki ska ge feedback till systemskaparna och möjliggöra indexering som är bättre anpassad till användarna. Som vi uppfattar det är tanken alltså inte att förändra klasserna och hierarkierna utan att se vilka klasser och hierarkier och deras interna relationer från ICONCLASS som favoriseras av användarna, och med denna kunskap indexera utifrån de föredragna klasserna och skapa skräddarsydda taxonomier.89 Ett liknande sätt att – genom befordring av användares input till systemet möjliggöra anpassning till brukarsammanhang – överkomma de begränsningar som ICONCLASS för med sig utvecklas av ett holländskt semantic web-företag vid namn Mnemosyne. Företaget består av en grupp konstvetare och informationsspecialister som dels agerar konsulter åt bildsamlingar som använder sig av ICONCLASS i registrering av sina bil-der och dels utvecklar semantic web-baserade verktyg för utveckling av ICONCLASS, bland annat en ICONCLASS-Wiki för systemets bibliografi. Deras tanke är att ICONCLASS-Wikin ska ge ICONCLASS-användare möjlighet att ge biografisk feed-back till systemet med exempelvis förslag på bilder som kan ”’illustrate’ a particular Iconclass notation and texts that throw light on the interpretation of the meanings of images.”90 5.2 Det tekniskt empiriska paradigmet

Denna inriktning förutsätter i motsats till den rationalistiska objektiva inriktningen att man inte utgår från absoluta ämneskategorier och fastställda klasser. Idén om literary warrant – det vill säga att man inte skapar en ny klass förrän det finns ett dokument som rättfärdigar det – har gett upphov till ett mer dokumentorienterat förhållningssätt.91 Det-ta förhållningssätt – parat med möjligheten att extrahera ämnesbestämningar ur doku-menten på automatisk väg – har gett upphov till en forskning med fokus på den tekniska utvecklingen.92 88 Bland annat på grund av att forskarna som utfört studien inte har någon redovisad konstvetenskaplig eller biblioteks- och informationsvetenskaplig erfarenhet. Ett dylikt forskningsprojekt kräver en stadigare förankring i konstvetenskap eller biblioteks- och informationsvetenskap. Med vår förförståelse av klassi-fikationsteori kan vi dock inte se att idén bygger på en felaktig uppfattning om hierarkiska strukturer. 89 Pham 2005. 90 Mnemosyne 2007. “Iconclass”. 91 Rowley, Jennifer & Farrow, John 2000. Organizing knowledge: An introduction to managing access to information, s. 193. 92 Kjellman 2003, s. 8.

27

Inom bildregistreringsforskningen har det tekniska paradigmet varit dominerande och det tekniska problem som forskarna främst försöker lösa är hur man skapar ett effektivt CBIR-system.93 De studier som gjorts inom biblioteks- och informationsvetenskap och datavetenskap har påfallande ofta behandlat bildmaterial utan någon specifik inriktning på innehåll eftersom det sällan behöver göras någon urskiljning på bildmaterialet när systemen gör sina beräkningar. Dock finns det några undantag som visat på idéer och funktioner som är talande och gynnsamma för konstbilder specifikt och de väljer vi att ta upp i vårt empiriska material i detta avsnitt. Vi anser dock att själva resultaten från studier med kvantitativ ansats är av ringa intresse eftersom studieresultaten är svåra att jämföra med varandra och understryker istället att vi upplever konceptuella idéer i en konstbildskontext som mer intressanta att presentera.

5.2.1 CBIR Att kunna urskilja semantik i bilder med hjälp av CBIR utgör en stor utmaning för forskningen. Colombo, del Bimbo och Pala har dock pekat på att datorer – om än på ett väldigt basalt plan – trots allt skulle kunna tolka en viss form av semantik, nämligen uttryck förmedlade genom färgskalor. I artikeln ”Semantics in Visual Information Re-trieval” introducerar forskningsteamet ett CBIR-system som utifrån en färgskaleteori av konstvetaren Johannes Itten kan betrakta bilders färgmässiga känslospektra.94 Förhål-landena mellan färgernas känslor visar att till exempel orange är en varm färg som re-presenterar egenskaper som eld och stolthet medan en kall färg som lila visar upp tecken på melankoli. Författarna ämnar med sin studie att se ifall deras CBIR-system kan tolka konstbilders kalla och/eller varma färgskalor och återvinna bilder med liknande känslo-mässiga färgspektra. Ett annat system som tänjer på bruket av färgparametern är det som Lombardi et al pre-senterar i ”A Graphical User Interface for a Fine-Art Painting Image Retrieval System”. Istället för de vanliga parametrarna färg, form och textur väljer författarna att istället fokusera på två nya: palette – som mäter antal färger i bilden – och canvas features – som mäter färgernas frekvens och distribution inom bildramen. Dessa två funktioner – menar författarna – kan vara till nytta för studier av konstbilder gjorda av vissa konstnä-rer eller vissa tidsepoker.95 Ovan nämnda Pham förmedlar några idéer om färgskalor som kan komma till använd-ning för indexering och återvinning av traditionell allmogekonst från Vietnam som ut-gör hennes specifika konstbildsmaterial. Bland de fyra stora stilarna – som skiljer sig åt i tid, materialanvändning och motiv – tar hon upp träsnittstavlor som ett exempel där det finns så distinkta detaljer i de mättade färgskalorna att en sökning med en färgparameter i ett CBIR-gränssnitt enkelt skulle återvinna en stor mängd tavlor från samma stil.96

93 Yee et al 2003. “Faceted Metadata for Image Search and Browsing”, avsnitt Related work. 94 Colombo, Carlo, Del Bimbo, Alberto & Palo, Pietro 1999. “Semantics in Visual Information Retrieval” s. 40f. 95 Lombardi, Thomas, Cha, Sung-Hyuk & Tappert, Charles 2004. “A Graphical User Interface for a Fine-Art Painting Image Retrieval System”, s. 109. 96 Pham 2005, avsnitt 2; avsnitt 5.2.

28

5.2.2 Syntes av manuell och maskinell indexering Projekten ovan är några av många projekt som ännu inte lämnat experimentstadiet. Men trots att CBIR är under ständig utveckling finns det en del projekt som används i konst-bildssammanhang idag. Värt att nämna är att IT-företaget IBM licensierade sitt CBIR-system Query By Image Content åt det ryska museet och konstgalleriet Hermitagets hemsida där sökverktyget samsas med traditionell textsökning. 97 Kombinationen av CBIR och manuell bildindexering är en hybrid som bör eftersträvas anser forskare. A.E. Cawkell framhåller att de två principerna har forskat på varsitt håll utan att egentligen att försöka delta i samarbeten för att ta lärdom om varandras teoretiska baser.98 Som en pendang till Cawkells observation frågar också Peter Enser sig när forskningsteamen för CBIR och manuell bildindexering kommer att skapa en allians med varandra för effek-tivisera forskningen.99 Förvisso ställer han sig frågan på ett generellt plan, men får med-håll av Corinne Jörgensen när hon året därpå skriver: ”Especially critical is the creation of systems that can accomodate descriptions derived from both manual and automatic processes, as there remains a vast gap in our understanding of the relationships between the lower level perceptual features and higher level interpretive or semantic features”.100 Jörgensens text är också skriven utifrån ett generellt plan, men i ovanstående citat kan man uttyda ett problem som kan uppfattas centralt inom forskningen kring konstbildsin-dexeringen. 5.3 Det användarorienterade kognitiva paradigmet

Denna inriktning utgår från att det inte finns någon objektiv kunskap och att man därför har användarnas informationsbehov som utgångspunkt för ämnesrepresentation. Kjell-man talar om att det skett ett paradigmskifte inom textdokumentation där den tekniskt empiriska inriktningen har fått ge vika för den användarorienterade kognitiva inrikt-ningen. Detta skifte har dock inte inträffat inom den generella bildindexeringen där det tekniskt empiriska förhållningssättet har en fortsatt dominant ställning.101 Många av de användarundersökningar som specifikt behandlar registrering av konstbilder och som vi använder oss av i den här uppsatsen är av den natur som vi förväntade oss utifrån Kjellmans sammanställning, det vill säga utvärderingar av existerande system med syfte att skaffa en förståelse för hur användare tänker när de brukar systemgränssnitten. Ut-ifrån de resultat man utvinner kan man förbättra och utveckla systemen.

97 The State Hermitage Museum 2003. “QBIC Colour and Layout Searches”. 98 Cawkell, A.E. 1992. ”Selected Aspects of Image Processing and Management: Review and Future Prospects”, s. 180. 99 Enser 2000, s. 208. 100 Jörgensen, Corinne 2001. ”Introduction and Overview”, s. 907. 101 Kjellman 2003, s. 14.

29

5.3.1 Användarstudier av indexering och återvinning Utifrån resultaten i deras användarundersökning beträffande ett CBIR-systems sätt att rangordna bilder i en träfflista kommer Kerry Rodden et al fram till att användare före-drar att få sina träffar presenterade i form av kategorier snarare än likhetsvärden som till exempel färg och form.102 Detta är något Ka-Ping Yee et al slår fast vid när de i sin arti-kel ”Faceted Metadata for Image Search and Browsing” introducerar ett manuellt bild-indexerat system som bygger på facetterad metadata för att skapa konceptuella katego-rier över databasens innehåll, vilket – menar författarna – underlättar bläddrande bland bilder.103 Yee et als användarundersökning kommer bland annat fram till att 90 % av användarna föredrar metadatagränssnittet framför andra och att mer än 70 % upplevde gränssnittet både flexiblare och enklare att använda än vanliga termbaserade söknings-gränssnitt, vilket – menar författarna – är ganska häpnadsväckande för ett system som är både funktionsmässigt simpelt och främmande för samtliga användare.104 Resultatet till trots återstår dock – hävdar författarna – en av de främsta utmaningarna som är att välja de mest passande indexeringstermerna för en kollektions metadata.105 Dock är osäkerhet inför främmande system – och kanske framför allt i ett grafiskt gränssnitt som de i CBIR-system – ett ämne som vi stöter på i såväl Caroline Beebes CBIR-forskningsöversikt som Jörgen Andersson & Ulrika Ekelunds magisteruppsats om användarstudier.106 Beebe föreslår att system bör integrera någon form av support som ska lära användare att förstå CBIR-system bättre eftersom användare inte är vana att omtolka sina behov från ett verbalt till det CBIR-språk som innefattar färger, former och texturer.107 I Andersson och Ekelunds uppsats – i vilken tretton stycken användar-studier som behandlar genrer av olika slag redovisas – har två av studierna – daterade 1995 och 2001 – konstbilder i fokus och är därför av värde att ta upp här.108 Den senare studien utvärderar ett CBIR-system och drar en slutsats att även om de konststuderande användarna i stora delar av fallen fann bilder som var relevanta för dem kände de en stor osäkerhet för att använda det ritverktyg som systemet begagnar för att återvinna bilder när ingen exempelbild anges.109 Detta kan vara ett tecken på en vanesak, att användarna inte är riktigt bekväma ännu med sökverktyget och författaren frågar sig ifall det vore lämpligt att användarna fick genomgå en utbildning som visar verktygets funktioner.110 Vad beträffar sökningar i system drar Andersson & Ekelund följande slutsats från sina undersökningar, vilket påvisar att bildanalysen har en betydelsefull roll i forskandet om användares sökningsförfaranden, i synnerhet bland konstbilddatabaser:

Vidare finner vi att när konstbilder ska tillgängliggöras verkar det som om expressiva och abstrakta aspekter (tolkningar av tematik, symbolik) är något

102 Rodden et al 2001. “Does Organisation by Similarity Assist Image Browsing?”. 103 Yee et al 2003, avsnitt Related Work. 104 Yee et al 2003, avsnitt Abstract. 105 Yee et al 2004, avsnitt Metadata. 106 Andersson, Jörgen & Ekelund, Ulrika 2005. Bildåtervinning för alla: att tillgängliggöra bildsamlingar för en bred och ickespecificerad användargrupp. 107 Beebe, Caroline 2000. “Image Indexing for Multiple Needs”, s. 20. 108 Andersson & Ekelund 2005, s. 14f. 109 Chen, Hsin-Liang 2001. “An analysis of image retrieval tasks in the field of art history”, s. 718. 110 Chen 2001, s. 718.

30

som användarna använder sig av, men när det gäller övriga bildtyper tycks användarna inte nyttja dessa spontant. Om användaren får tillgång till ett schema över tillgängliga attribut och blir varse vilka sökmöjligheter som bjuds så tenderar de dock att i högre utsträckning använda abstrakta be-grepp.111

Ett genomgående inslag i mycket av den forskning vi tagit del av inom detta perspektiv kan relateras till ovan nämnda resultat att datorgränssnitten är svåra att använda. Marga-ret E. Graham och Christopher Bailey undersöker i en artikel vilka problem som konst-historiker stöter på i sin sökprocess när de letar bland digitala bilder.112 På ett antal stäl-len i texten bekänner en del av respondenterna sin kompetensmässiga brist med det tek-niska. Ett exempel är på frågan om vad som anses som hinder för användningen av digi-tala bilder där 34 % av de deltagande upplever att de saknar kunskap hur man söker och 28 % anser sig ha för liten erfarenhet av hur man använder teknologin.113 I samma un-dersökning eftertraktar respondenterna en ökad standardisering av bilders metadata där de kan få fullständiga detaljer om konstnären, dimensioner och annan bibliografisk data.114 Liknande problem berör Mike Pringle i artikeln ”The People versus Technology” från 2006. Som titeln ger föraningar om handlar den till viss del om en spänning mellan an-vändarens anpassning till den nya teknologin och det är med viss oro som vissa av Pringles respondenter – brittiska personer inom den konstvetenskapliga fakulteten – menar att ”overall, there is unease at the way new technologies are dominating every layer of arts education. Much of the concern lies in the speed with which change is hap-pening, and in worries about lack of forethought or consideration for any negative im-pact that such change brings.”115 Pringle bryter också ner konstbildsdomänens kärnpro-blem med tillgång till digitala bilder till nio punkter. Två stycken uttrycker att det sak-nas dels användbara och hjälpsamma strukturer för att söka och erhålla bilder, och dels en brist på användande av vanliga standarder (eller inga standarder alls).116 Studien bottnar i resonemang kring hur man ska överbrygga glappet mellan användare och in-formationen när systemen – som ovan nämnt – tycks sakna struktur och standarder. Pringle pekar på svårigheten att hitta digitala bilder eftersom de saknar medfödd, sökbar information och är istället beroende av att människor ska förmedla högkvalitativ meta-data om dem. Däremot förefaller det sig så – skriver Pringle – att museumanställda in-dexerar ord från sin professionella kontext som inte befinner sig på samma nivå som den gemene användaren.117 Detta påstående bekräftas också av Woll som markerar erfarenhetsskillnaden mellan användare och indexerare. Skillnaden – menar hon – finns i att indexerare arbetar i di-rekt anslutning till bilden och har ett antal redskap i form av tesaurer till hjälp för äm-nesanalys medan användare försöker beskriva något han/hon inte vet något om, och 111 Andersson och Ekelund 2005, s. 73. 112 Graham & Bailey 2006. ”Digital images and art historians – Compare and contrast revisited”. 113 Graham & Bailey 2006, s. 23. 114 Graham & Bailey 2006, s. 23. 115 Pringle, Mike 2006. ”The People versus Technology”, s. 16f. 116 Pringle 2006, s. 17. 117 Pringle 2006, s. 19.

31

dessutom utan något redskap som terminologiskt hjälpmedel.118 Med dessa skillnader i åtanke är det inte konstigt att 65-80 % av termer som användare skickar till system i form av sökfrågor misslyckas med att matcha indexerade ämnesord och att drygt 50 % av ämnessökningar resulterar i noll träffar.119 För att komma till bukt med indexerings-problemen föreslår Woll att skapa ett system som i bearbetandet av sökfrågor kan mat-cha användarens naturliga språk med korresponderande ämnesord i komplexa tesauri-nätverk. På så sätt – menar hon – behöver användare inte tampas med rigida system med en obekant terminologi.120

5.3.2 Användning av kontrollerade vokabulärer En enkätundersökning utförd av Margaret E. Graham under 1998 och 1999 – där hon undersökte registreringsvanorna på 58 olika institutioner ingående i Art Libraries Socie-ty of the UK – visade att många bibliotek och arkiv föredrar generella klassifikationssy-stem och ämnesordlistor som DDC, LCSH och UDK framför de kontrollerade vokabu-lärer som utarbetats specifikt för konstbilder som utgångspunkt i arbetet med registre-ring av fotografier, diabilder och videomaterial. Det vanligaste var dock att man använ-de sig av ett inhousesystem, framförallt i arbetet med att registrera diabilder121. Under-sökningar gjorda av konst- och informationsvetaren Alison Gilchrest och konstbibliote-karien Linda McRae122 har också visat upp liknande resultat. I artikeln ”Factors Affecting Controlled Vocabulary Usage in Art Museum Information Systems” redogör Alison Gilchrest för hur väl kontrollerade vokabulärer används vid 30 konstmuseer i USA. Även om till exempel Getty Research Institute – som ligger bakom bland annat AAT – har gjort en satsning på att utbilda användare att bruka kontrollerade vokabulärer så uppfattar merparten av berörda insitutioner att dessa inte används i nå-gon hög grad.123 Gilchrests undersökning om var museerna står mellan teori och praktik ger indikationer på att det fortfarande fanns en del önskemål att uppfylla. Detta framgår till exempel i ett antal intervjusvar om de vokabulärer som används (AAT, Union List of Artist Names124 och Thesaurus of Geographic Names125) där AAT uppfattas för komplicerad och djuplodande att den blir för omständlig att använda vid registrering av konstbilder.126 Där ett svar bekräftar att vokabulären finns installerad men att det saknas personal till att ta hand om det bidrar andra svar till en konservativ syn på problemet, som till exempel ”[o]ur curators are still emotionally attached to the old terminology, 118 Woll, Johanna 2005. “User Access to Digital Image Collections of Cultural Heritage Materials: The Thesaurus as Pass-Key”, s. 25. 119 Brown, Mary E. 1995. “By any other name: Accounting for Failure in the Naming of Subject Catego-ries”, s. 347. 120 Woll 2005, s.25 121 Graham, Margaret E. 1999. ”Description and indexing of images: report of a survey of ARLIS mem-bers, 1998/99”. 122 McRae, Linda 2000. “Indexing Images for Subject Access: Controlled Vocabularies in the VISION Project”. 123 Gilchrest, Alison 2003. ”Factors Affecting Controlled Vocabulary Usage in Art Museum Information Systems”, s. 13. 124 Hädanefter använder vi akronymen ULAN. 125 Hädanefter använder vi akronymen TGN. 126 Gilchrest 2003, s. 15.

32

and as long as they stay consistent we don’t mind” och ”[t]here are very clear cases when ULAN is wrong, so our local information is preferred.”127 Gilchrest fastslår i slut-satserna – utifrån sina intervjuer och med Getty-forskaren Murtha Bacas uttalande att bristen på kunskap är det största hindret för att använda vokabulärer – att glappet mellan teori och praktik kan minskas om professionell utbildning för de anställda går bortom elementära seminarier128. På så sätt kan de anställda glömma gamla vanor och institu-tionella traditioner. Dock återstår en barriär som motverkar en vidare utbildning, nämli-gen de otillräckliga monetära och tidsmässiga resurserna.129 Linda McRae stärker påståendet att mer träning behövs i sin undersökning av de trettio bildindexerarna i det kollektiva databasprojektet VISION130. Syftet med studien är att skaffa en bättre förståelse för vilka val bildindexerare gör när de gör sin ämnesanalys med hjälp av nio stycken vokabulärer (bland annat ovan nämnda ICONCLASS, AAT, ULAN och TGN).131 Genom att jämföra posterna i databasen med avseende på bredd och djup visar hennes studie att bildindexerarna fortfarande behöver träning och erfa-renhet av att använda de kontrollerade vokabulärerna som finns till hands (framför allt AAT har störst representation i metadatan).132 För att förbättra bildindexerarnas kun-skaper föreslår hon – som Gilchrest – att ”[m]ore workshops at national conferences, particularly in the use of AAT and ICONCLASS would help to raise the level of image indexing and increase consistency of desciptive cataloging in image databases”.133 5.4 Det sociokognitiva epistemologiska paradigmet

Då denna inriktning tar fasta på hur olika sociala kontexters kunskapsstrukturer påver-kar individens syn på kunskap ses den epistemologiska och sociala diskurs för det som ska ämnesanalyseras som viktigare att ta hänsyn till än individuella informationsbehov. Man söker en stabil grund för ämnesanalys och andra aspekter av kunskapsorganisation, dock inte baserad på absoluta kunskapskategorier utan på den vetenskapliga diskur-sen.134

5.4.1 Kontrollerade vokabulärer Helene E. Roberts – redaktör för Encyclopedia of Comparative Iconography – visar prov på ovan nämnda tänkesätt när hon skriver:

127 Gilchrest 2003, s. 14f. 128 Gilchrest 2003, s. 18. 129 Gilchrest 2003, s. 18. 130 VISION skapades för att undersöka användbarheten av en metadatastandard utarbetad av Visual Reso-urces Association. Vi återkommer till detta metadatastandardsprojekt i avsnitt 5.4.2. 131 McRae 2000, s. 4. 132 McRae 2000, s. 8. 133 McRae 2000, s. 8. 134 Kjellman 2003, s. 10f.

33

Art history, as well as other disciplines involving the use of images, is largely based on concepts about these images [...] To make image databases as useful as possible the images should be indexed according to these con-cepts and terminologies. Those who arrange databases and those who use them have to speak the same language.135

Hon nämner forskningen som sedan 1980-talets början bedrivits vid Getty Information Institute som ett exempel på en sådan strävan. Forskningsgrupperna vid detta institut har utgått från en ikonografisk diskurs och kunskapsorganisatoriska principer från biblio-teks- och informationsvetenskapen i sitt arbete med att utveckla riktlinjer och vokabulär – AAT, ULAN, TGN och Categories for the Description of Works of Art136 – för regi-strering av bilder.137 De tre förstnämnda vokabulären har olika användningsområden och svarar var för sig mot frågeattributen what?, who? och where? för ett objekt.138 Dessa attribut – menar Patricia J. Harping från Getty – är de mest självklara metadata-fälten där assistans kan behövas vid registreringsprocessen för att i förlängningen för-bättra återvinningen.139 Vidare pläderar Helene E. Roberts för nödvändigheten med en indexeringspraktik som tar hänsyn till diskursen som används för att beskriva och stude-ra konst genom att framhålla föränderligheten i denna diskurs: ”It is not the images or texts of the archive that are outmoded, it is the structure in which they were placed, the grand narratives provided by the now questioned philosophical systems.”140 En viktig tanke i Shatfords text från 1986 (och även senare arbeten) är att den tolk-ningsmetod man väljer vid indexeringen av en bild bör relatera till vilken typ av sam-ling bilden ingår i.141 Shatford har agerat konsult åt forskningen vid Getty Information Institute142 och arvet från hennes fusion av ikonologiska analysmetoder och biblioteks- och informationsvetenskapliga principer för ämnesbestämning är framträdande framför-allt i de riktlinjer för det deskriptiva arbetet i bildregistrering som återfinns i CDWA.143 Särskilt viktig har hennes distinktion mellan of och about varit för att markera den väsentliga skillnaden mellan att indexera text och att indexera bilder: ”Although any subject, whether of a text or an image, can be described in both broad and narrow terms, images are different from text in that they are always of a specific instance of some-thing.”144 Pat Molholt och Toni Petersen – två av AAT:s utvecklare – ger i artikeln ”The Role of the ’Art and Architecture Thesaurus’ in Communicating about Visual Art” sin bild av hur tesauren kan fungera som en länk mellan den mångfald av uttryck som utgör bild-konsten och de olika institutioner som tillhandahåller konstbilder till studenter, forskare,

135 Roberts, Helene E. 2001. ”A Picture is Worth a Thousand Words: Art Indexing in Electronic Data-bases, s. 912. 136 Hädanefter använder vi akronymen CDWA. 137 Roberts 2001, s. 915. 138 Gilchrest 2001, s. 9. 139 Enligt Gilchrest 2001, s. 9. 140 Roberts 2001, s. 915. 141 Shatford 1986, s. 54ff; Shatford Layne 1994, s. 587; Shatford Layne 2002, s. 10. 142 Woodley 2003, s. 13. 143 Harpring 2002, s. 1ff. 144 Shatford Layne 2002, s. 2.

34

en intresserad allmänhet.145 Tesauren beskrivs av Molholt och Petersen som en kontrol-lerad vokabulär med en representativ bild av ett specifikt segment av kunskapsuniver-sumet – konst och arkitektur från antiken till nutid – uttryckt genom facetter och deras inbördes hierarkiska struktur. Den uppfattning av kunskapsuniversumet som tesauren representerar beskrivs av författarna som stabil och strukturerad trots att det kontinuer-ligt sker förändringar i det för att ackommodera alternativa uppfattningar av detta seg-ment av universumet.146 Det senare tar sitt uttryck i att institutioner som använder AAT kan bidra med termer i subfacetterna.147 Även om möjligheten finns att lägga till nya termer i AAT har systemet kritiserats för att vara alltför rigitt och att processen att lägga till nya termer tar allt för lång tid. En av kritikerna är Joan Benedetti som under en tid fungerade som konsult åt AAT. Hon vill framförallt problematisera att metoden som används för att validera termerna bygger på literary warrant-principen.148 Då AAT framförallt är skapad med konstvetenskapliga akademiker i åtanke är det – enligt Benedetti – inte bara problematiskt för att det kan ta lång tid innan nya synsätt etableras i en vetenskap (och därmed ännu längre tid innan den kan ta plats i en kontrollerad vokabulär) utan även då man riskerar att ge det konst-vetenskapliga perspektivet en privilegierad och normativ position i förhållande till lek-män som bibliotekarier och forskare från andra domäner.149 Effekten av att låta den ikonografiska diskursen vara vägledande för registreringsarbetet kan bli att registreringen huvudsakligen sker på den ikonografiska nivån, vilket är för-delaktigt om det görs inom en samling som enbart riktar sig till användare införstådda med diskursen. Men om bilden, eller den samling den ingår i, ska vara tillgänglig för användare som inte delar diskursen och således kanske letar efter bilder utifrån den pri-mära nivån kan återvinningsproblem uppstå. Detta har exempelvis uppmärksammats av James Turner i artikeln ”Find that picture!”, där han diskuterar de bakomliggande teori-erna för organisationen av olika sorters bilddatabaser:

It is interesting to note that art collections have been almost exclusively in-dexed at the secondary or connotation level, in order to support the study of art history. However, in the networked environment, with new types of users wishing to exploit art collections, indexing at the primary level or denotation level is necessary.150

5.4.2 Standardisering och nätverkssamarbeten Under tidigt 70-tal började personal på konstbibliotek och vetenskapliga konstarkiv att organisera sig i bland annat Art Libraries Society of North America och College Art

145 Moholt, Pat & Petersen, Toni 1993. ”The Role of the ’Art and Architecture Thesaurus’ in Communi-cating about Visual Art”, s. 30. 146 Moholt & Petersen 1993, s. 31, 34. 147 Getty 2007. 148 Benedetti, Joan M. 2000. “Words, Words, Words: Folk Art Terminology – Why It (Still) Matters.”, s. 14. 149 Benedetti 2000, s. 14ff. 150 Turner 2001, s. 740.

35

Association. Detta gav möjlighet till ett större kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom bland annat konferenser och speciella tidskrifter med fokus på kunskapsorganisation inom konstbibliotek, museer och konstarkiv. Under samma period publicerades även ett antal guider för kunskapsorganisation i samlingar med exempelvis fotokopior och dia-bilder av konstobjekt, till exempel Slide libraries: a guide for academic institutions and museums av Betty Jo Irvine från 1974.151 Parallellt med vokabulärutvecklingen på Getty Information Institute under 1980- och 90-talen arbetade en nybildad organisation för konstbibliotekarier och konstarkivarier – Visual Resources Association – med att skapa en särskild metadatastandard för konstbilder och detta arbete resulterade i publiceringen av metadatastandarden VRA Core 1.0 år 1996.152 Ett i raden av standardiseringsprojekt för deskriptiv indexering och katalogisering av artistiska och kulturella alster påbörjades 2001 och heter Cataloguing Cultural Ob-jects153. CDWA kombinerades med VRA Core för att utgöra standard (och som sådan vara vägledande för indexeringsarbetet) för internationell samverkan mellan arkiv, bib-liotek och museer i arbetet med att digitalisera och tillgängliggöra bildsamlingar.154 Ann Baird Whiteside – som sitter i CCO:s redaktion – klargör för projektets syfte när hon berättar att institutioner som tillhandahåller bild- och konstmaterial inte har varit en del av det fält som använder sig av bibliotekariska standarder och således har CCO ska-pats för denna domän så att de inte längre behöver förlita sig på de icke-standardiserade, lokala principer som de tidigare tillämpat.155 De regler som i många fall använts – en transkriberad variant av katalogiseringsreglerna Anglo-American Cataloging Rules (2nd edition)156 – var ursprungligen skapade för att beskriva böcker men har även använts för att beskriva grafiskt material skriver Elisa Lanzi, även hon en av CCO:s redaktörer. AACR2 – proklamerar de båda CCO-redaktörerna med nästintill identisk retorik – har dock visat sig vara väldigt bristande i detta avseende och därför är det meningen att CCO ska ge fördjupande riktlinjer till hur man beskriver konstbilder.157 2006 publiceras CCO av The American Library Association.158 Andra liknande standardiseringsprojekt har genomförts tidigare och uppmärksammats i vetenskapliga artiklar. Innan CCO har Lanzi också varit aktiv i REACH- och ovan om-nämnda VISION-projekten, som hon metaforiskt beskriver som tvillingar födda av olika mödrar.159 Under 1998 pågick projekten160 med en vision att förbättra tillgången till information om kulturarvet för en konstvetenskaplig domän genom en standardiserad, nätbaserad databas. Som en evaluering av projektet rapporterar Lanzi i inledningen till sin text om CCO att ”the results of pioneering metadata sharing initiatives (e.g. […]

151 Wikipedia 2007. 152 Visual Resources Association 2006. “Cataloging and data management”. 153 Hädanefter använder vi akronymen CCO. 154 Lanzi, Elisa 2004. “Cataloguing Cultural Objects: New Guidelines for Descriptive Cataloguing”, s. 26 155 Baird Whiteside 2005, s. 17. 156 Hädanefter använder vi akronymen AACR2. 157 Lanzi 2004, s. 30; Baird White 2005, s. 17f. 158 Wikipedia 2007. 159 Lanzi, Elisa 1998. ”The REACH and VISION Projects: Improving Access to Art Information”, s. 15. 160 Wikipedia 2007; RLG 1998.

36

VISION and REACH projects) proved that access was impeded by the lack of such guidelines for description [like CCO].”161 Under åren omkring millennieskiftet har utvecklingen inom informationsteknik och kommunikation medfört att större nätverkssamarbeten kunde möjliggöras. Efter några års tester i en preliminär version kunde The Art Museum Image Consortium162 2000 presentera sitt bildbibliotek med information om konstnärligt material som en kunskaps-resurs i prenumerationsform för internationella akademiska institutioner.163 Biblioteket innehöll bildmaterial från 37 stycken (i huvudsak nordamerikanska) museer och galleri-er164 som kollaborerade med AMICO för att tillgängliggöra sina bildsamlingar för ut-bildningssyfte.165 Kollaborationen mellan museerna och gallerierna upphörde 2005 efter en votering och AMICO upplöstes i samband med detta.166 2001 initierades ARTstor: en resurs med integrerade verktyg för sökning, organisering och presentering av bildma-terial.167 Dess tilltänkta klientel är studenter, lärare, kuratorer och forskare i konstbilds-domänen och sedan februari 2007 licensierar ARTstor sina tjänster till över 750 interna-tionella institutioner.168 Genom att samarbeta med en mängd aktörer inom ABM-sfären kan ARTstor utvinna drygt en halv miljon bilder som får utgöra kärnan i databasen.169 En utmaning – berättar Rockenbach – är standardiseringen av posterna:

Because of the diversity of the image collections and the sources from which they come, there is, at present, no single controlled vocabulary that works across all of ARTstor. Since our contributors had catalogued their collections in different ways, targeted to their different individual needs, ARTstor has had to bring together rather disparate data. Using thesauri and standards al-ready available in the community, ARTstor has been able to address the het-erogeneity of the data between collections by enhancing it so that the values for certain types of information are consistent across collections.170

Vi har i detta kapitel presenterat vårt empiriska material utifrån Ulrika Kjellmans mo-dell om fyra epistemologiska synsätt. Utifrån det ämnar vi att i nästa kapitel analysera materialet.

161 Lanzi 2004, s. 26. 162 Hädanefter använder vi akronymen AMICO. 163 Trant, Jennifer, Richmond, Kelly & Bearman, David 2002. “Open Concepts: Museum Digital Docu-mentation for Education Through The Amico LibraryTM”, s. 37. 164 Art Image Museum Consortium 2005b. “AMICO members”. 165 Trant, Richmond & Bearman 2002, s. 32. 166 Art Image Museum Consortium 2005a. “Home”. 167 Rockenbach, Barbara 2006. ”ARTstor: A Cross-Campus Digital Image Library”, s. 37ff. 168 ARTstor 2006a. ”History & Mission”. 169 ARTstor 2006b. ”What’s in ARTstor?”. 170 Rockenbach 2006, s. 39.

37

6 Analys av insamlat material Vi kommer här att diskutera och analysera materialet utifrån de tre faktorer – institutio-nella faktorer, diskursiva faktorer, och verktygsfaktorer – som nämns i vår andra fråge-ställning. Dels som medel för att strukturera analysen och dels som domänanalytiska redskap. Utifrån analysen drar vi slutsatser som kan besvara våra frågeställningar. Dessa presenteras i nästa kapitel och följs av en diskussion. 6.1 Institutionella faktorer i konstbildsdomänen

Av vad som framgår i litteraturen kan man säga att institutionerna i konstbildsdomänen till stor del består av små arkiv och bibliotek – ofta knutna till museer eller konstveten-skapliga institutioner – vars personal arbetat mot en ganska liten och homogen använ-dargrupp. Praktiken på dessa institutioner har därför ofta utgått från enkla, lokala lös-ningar i registreringsarbetet och – som bland andra Gilchrest påpekar i sin undersök-ning171 – en viktig skillnad mellan bibliotek och museer är att personal på de senare saknar den erfarenhet av kunskapsorganisatoriska verktyg som bibliotekarierna besitter. Denna iakttagelse är i samklang med Kjellmans domänanalytiska resonemang då hon påpekar att det spelar en avgörande roll för hur bilder hanteras ”huruvida [de] tar plats inom en biblioteksinstitutionell eller museiinstitutionell praktik.”172 Framförallt påpekas en brist på samordning och vägledande auktoriteter inom konstbildsdomänen, vilket Stam & Giral understryker: ”While other fields can look to leading institutions to coordinate the linking of different kinds of information […] the art field has no National Library of Art to provide guidance in this endeavour.”173 Dessa förhållanden har lett till en strävan efter organisering och kunskapsutbyte i konstbilds-domänen vilket i förlängningen har lett till skapandet av riktlinjer och kontrollerade vokabulärer ämnade för registrering av konstbilder. På senare år har fokus legat på att försöka standardisera registreringspraktiken och – med hjälp av ny teknik – bygga en infrastruktur för arkiv, bibliotek och museer som hanterar konstnärligt material. Denna utveckling utgick från att konstbildsdomänens användare ville ha tillgång till bilder utifrån ett konstvetenskapligt perspektiv. Men i och med ny informationsteknik och ett ökat intresse för tvärvetenskaplighet i den akademiska världen mötte plötsligt konstbildsdomänen användare med andra informationsbehov än de man tidigare utgått från. Elisa Lanzi beskriver i Art Libraries Journal hur tidigare disciplinknutna bildsam-lingar i universitetsmiljö öppnas upp för en mångfald användare från flera olika disci-pliner: ”Rich full records complete with subject access points have traditionally not been the norm in the visual resources community because of the image delivery de-

171 Gilchrest 2001, s. 9. 172 Kjellman 2006, s. 79. 173 Stam & Giral 1988, s. 117.

38

mands placed on staff. The online environment changes all of that as users are accus-tomed to finding subject content in library OPACS and on the web”174 Vi ser alltså här en problematik som kan förklaras med det domänanalytiska antagandet att den institutionella praktiken i domänen präglas av den diskurs som dominerar i do-mänen. Denna förklaring leder oss vidare till de diskursiva faktorer som påverkat konst-bildsdomänen. 6.2 Diskursiva faktorer i konstbildsdomänen

Ovan beskrivna strävan efter att skapa en stabil grund för registreringen har lett till att konstbildsdomänen framför allt präglas av två vetenskapliga diskurser – den ikonogra-fiska konstvetenskapliga diskursen och den kunskapsorganisatoriska BoI-diskursen – och hur bilder som informationskälla betraktas i dessa diskurser. Detta på grund av att man i arbetet med att skapa verktyg för registrering av konstbilder använt kunskapsor-ganisatoriska principer för att strukturera den ikonografiska kunskap som ska ligga till grund för ämnesanalysen. Molholt och Petersen berättar till exempel om hur Ranga-nathans kunskapsorganisatoriska teorier har influerat konstruktionen av AAT.175 Man ser i konstbildsregistreringen även spår av de spänningar som finns inom respekti-ve diskurs, i den första kring hur man betraktar och tolkar konst och i den andra vad som utgör ett dokument och vilken information i ett dokument som ska representera det. Ett exempel på detta är de studier av ICONCLASS som vi beskrivit ovan. ICONCLASS har – i egenskap av en syntes av den traditionella ikonografin och det rationalistiska objektiva paradigmets syn på absoluta kunskapskategorier – kritiserats för att dess oför-änderliga notation därför är ett uttryck för en begränsande bild av världen som osynlig-gör och utestänger icke-västerländska och samtida perspektiv på konstbilder. Det är särskilt problematiskt då konstvetenskapen utvecklats i en mer tvärvetenskaplig riktning som öppnar upp för en mångfald av perspektiv i synen på hur man kan tolka och betrak-ta konst.176 Anders Ørom utvecklar problematiken och pekar på att kunskapssynen i de konstve-tenskapliga och biblioteks- och informationsvetenskapliga diskurserna är oförenliga:

Hvad angår […] klassifikationssystemer og tesauri er et af problemerne, at de i deres grundkonstruktioner bygger på den ’traditionelle’ kunsthistorie, hvil-ket ’blokerer’ for en indeksering af den ’nye’ kunsthistories dokumenter på deres egne præmisser. Problemet kan også formuleres som et ’usamtidlig-hedsproblem’, förstået på den måde, at dokumenter, der tilhører forskellige historiske lag i kunsthistoriens udvikling og dermed har forskellige videnor-

174 Lanzi, Elisa 2002. ”Viewpoint: Waking up in a digital dawn: Are we there yet?”, s. 3. 175 Molholt & Petersen 1993, s. 32. 176 Korenic 1997.

39

ganisationsprincipper i større eller mindre grad ’passer’ ind klassifikationssy-stemets eller tesaurusens videnorganisation.177

Vi har dock tagit del av två exempel på hur man med hjälp av informationsteknologi kan kringgå dessa begränsningar genom att utifrån systemets omfattande notationshie-rarki och tillhörande bibliografi låta användare ge input på alternativa sätt att använda systemet. Det är inte bara mot de kunskapsorganisatoriska verktygens svårighet att tillmötesgå den diskursiva spännvidden inom konstvetenskapen som kritik har riktats. Som vi tidi-gare nämnt anses det även problematiskt att perspektivet inom konstbildsdomänen varit alltför snävt och att man därmed missat de allmänna användare som inte har någon erfa-renhet av den konstvetenskapliga diskurs som ligger till grund för registreringsarbetet. 6.3 Verktygsfaktorer i konstbildsdomänen

Den ovan nämnda problematiken har undersökts i de användarstudier vi har tagit del av. De har intresserat sig för användares förståelse både av hur konstbildsåtervinningssy-stem fungerar och den terminologi med vilken bilderna indexerats. Undersökningarna visar att användarna kan ha problem med gränssnitten men också att deras sökningar i många fall försvåras av okunskap om den ikonografiska terminologi som använts vid ämnesanalysen och indexeringen av bilderna. Det finns en förståelse för olika användares behov och förutsättningar men man verkar resonera att det finns så många olika tänkbara användare, att man istället för att utgå från användares beteende och behov försöka få till standardiserade redskap för registre-ringen så att användare lättare ska kunna anpassa sig till den föredragna terminologin. Därför har ett ganska stort intresse riktats mot att undersöka hur det praktiska arbetet med registrering av konstbilder går till på olika institutioner och hur den personal som utför arbetet förhåller sig till de kunskapsorganisatoriska redskap som finns till hands. Resultaten visar att personal har misslyckats att bemästra dessa verktyg – hämtade från en biblioteks- och informationsvetenskaplig diskurs – eftersom de upplever strukturen som svårgreppbar. De studier vi har tagit del av föreslår ökad fortbildning av personal i användandet av exempelvis de kontrollerade vokabulär och riktlinjer som utarbetats av Getty Research Institute men även att man ska ta fasta på input från dem som utför registreringen i ut-vecklingen av verktygen. Utvecklingen på senare år kan i ljuset av detta ses som en ansträngning att överkomma de problem som uppstår i och med att de kunskapsorganisatoriska verktygen präglas av de i domänen dominerande diskursiva konstruktionerna kring ämnesanalys och ämnes-

177 Ørom 2003, s. 74f.

40

representation av konstbilder. Detta resonemang stödjer vi på Ulrika Kjellman som me-nar att:

Den domänanalytiska positionen inom det biblioteks- och informationsveten-skapliga fältet har särskilt betonat de kunskapsorganisatoriska verktygens koppling till de sociala sammanhangen, inte minst hur olika diskursiva och epistemologiska positioner och perspektiv inom olika sammanhang, eller domäner, genererar olika behov och förhållningssätt gentemot de sociala sammanhangen. Av detta följer att det inte finns några generella universal-lösningar som gäller för alla sociala sammanhang, varken utifrån antaganden om ett stabilt och objektivt kunskapsuniversum eller utifrån en analys av hur mentala kognitiva strukturer opererar.178

178 Kjellman 2006, s. 245.

41

7 Slutsatser Från vår undersökning drar vi följande slutsatser som besvarar våra frågeställningar: 1. Vilka problem har fokuserats i teoretiska diskussioner och praktiska tillämp-ningar för registrering av konstbilder?

• Vi uppfattar ett centralt problem som har präglat konstbildsregistreringen sedan 1970-talet, nämligen att registreringen har bedrivits på små institutioner som saknat kunskapsorganisatoriska verktyg och en bibliografisk standard anpassad till konstbilder. Då de har fått förlita sig på icke-standardiserade, lokala principer eller använt sig av för konstbilder dåligt lämpade verktyg som LCSH, UDK och DDC har utmaningen varit att skapa standardiserande riktlinjer och kontrollera-de vokabulärer ämnade för registrering av konstbilder.

• En följd av ovan nämnda problem har blivit att avgöra hur man ska balansera de

två vetenskapliga diskurser som använts för att skapa lämpliga verktyg och ligga till grund för standardutveckling med hänsyn både till dem som utför registre-ringen och de tänkbara användarna av det som registreras. Även om dessa sy-stem är tänkta som en intermediär mellan de som tillhandahåller bilderna och de som ska använda dem så har man framför allt strävat efter att verktygen ska vara anpassade för dem som tillhandahåller bilderna.

2. Vilka institutionella faktorer, diskursiva faktorer och verktygsfaktorer inom konstbildsdomänen har påverkat dessa teoretiska diskussioner och praktiska till-lämpningar för registrering av konstbilder?

• De institutionella faktorer som påverkat konstbildsregistreringen är personalens utbildningsnivå, institutionens användare och avsaknaden av samordning inom konstbildsdomänen.

• Den diskursiva faktor som påverkat konstbildsregistreringen är inkompatibilite-

ten mellan den konstvetenskapliga diskurs som används för att beskriva konst-verk och den biblioteks- och informationsvetenskapliga diskurs som kommer till uttryck genom kunskapsorganiserande verktyg.

• Den verktygsfaktor som framförallt påverkat konstbildsregistreringen kan for-

muleras som en brist på lämpliga verktyg för konstbildsregistrering då domänen har präglats av diskursiva spänningar både inom konstvetenskapen och biblio-teks- och informationsvetenskapen och dem emellan.

42

8 Diskussion Med den förförståelse vi hade med oss från vårt tidigare uppsatsarbete var vi av uppfatt-ningen att en översikt av konstbildsregistrering skulle vara ett intressant och lämpligt ämne för magisteruppsats. I ett initialt skede av uppsatsarbetet kände vi däremot en viss oro över att vi kanske gapade över för mycket i vår ansats att anlägga ett domänanaly-tiskt perspektiv på en stor domän. Framför allt på grund av att vi inte tyckte oss hitta några liknande projekt som på magisternivå studerade en så omfattande domän som den vi tänkte ta oss an. Något avskräckta blev vi dessutom av att Ulrika Kjellmans omfångs-rika doktorsavhandling behandlade en domän som utgjordes av endast en bildsamling. Våra förhoppningar om att ett domänanalytiskt perspektiv inte bara skulle vara fruktbart utan även möjligt stärktes dock av det faktum att domänen som undersökts av Kjellman behandlar ett flertal olika bildtyper med ett antal olika institutionella praktiker, samt att Anders Øroms domänanalytiska arbete spänner över hela den konstvetenskapliga do-mänen och dessutom med ett djupgående historiskt perspektiv. Denna självkritiska blick – som kommit av bristen på andra studier att jämföra med –riktar vi mot två punkter: dels vårt tillvägagångssätt för materialinsamling i förhållande till studiens omfattning och dels det domänanalytiska perspektivets lämplighet som ana-lysverktyg i en forskningsöversikt. Vår strategi för att snäva in materialet som vi samlade in mot texter som specifikt be-handlade konstbilder och kunskapsorganisation inom konstbildsdomänen innebar att två tidskrifter – Art Documentation och Art Libraries Journal – kom att dominera vårt käll-material. Den dominans av texter från dessa tidskrifter som återfinns i materialet kan med rätta kritiseras för att bereda en för stor plats åt organisationerna som tidskrifterna är språkrör för – Art Libraries Society of North America respektive IFLA – och det samordnings- och standardiseringsarbete som ligger till grund för deras verksamhet. Vi vågar dock påstå att ett stort antal artiklar både från dessa tidskrifter och andra källor har försett oss med en mängd olika perspektiv på registrering av konstbilder – varav ett flertal kritiskt granskat arbetet med och resultatet av standardiserings- och samord-ningsprojekten – som kunnat ligga till grund för en representativ bild av vad som foku-serats i teoretiskt och praktiskt arbete med konstbildsregistrering. För att vara ett försök till en översikt av ett forskningsområde som ännu inte sammanställts i någon överskåd-lig form anser vi att vi har lyckats få fram ett tillräckligt representativt urval av material – i relation till omfattningen av problemområdet – för att kunna uppfylla studiens syfte. Av de domänanalytiska studier som ingår i den tidigare forskning som utgör vår förförs-tåelse inför detta arbete är det bara en (Øroms) som tagit formen av en översiktlig studie av forskningen inom en domän. De farhågor som detta faktum förde med sig har dock kommit på skam. I ett forskningsområde som det vi studerat – som består lika mycket av teoriskt arbete som praktisk tillämpning – har det domänanalytiska perspektivet en-ligt vår mening varit särskilt lämpligt för att lyfta fram aspekter som visar på ett sam-band mellan vad som fokuserats i forskningen. Detta på grund av att ett sådant perspek-tiv lyfter fram de inbördes beroendeförhållandena mellan diskursiva, institutionella, materiella och funktionella faktorer samt verktygsfaktorer.

43

Vi uppfattar alltså att vårt tillvägagångssätt fungerat tillfredställande men det kan ändå vara intressant att spekulera i möjliga alternativa tillvägagångssätt för en översikt av konstbildsregistrering. Framför allt tänker vi oss två – enligt Jarl Backmans klassifika-tionsschema för forskningsöversikter – annorlunda kategorier av aspekten syfte, nämli-gen integration och kritik. Som vi nämnt i avsnitt 2.1 brukar reflektioner över olikheter i teoretiska utgångspunkter och metodologiska val – såsom vi gör i materialredovisning-en – för forskningen göras med avsikten att lösa motsättningar eller hyfsa till terminolo-gin inom ett forskningsfält. Men en integrerande ansats för detta forskningsfält skulle nog tyvärr misslyckas – även om studien skulle utföras på ett mer omfattande plan än vår – då praktisk tillämpning utgör ett minst lika stort område i konstbildsdomänen som den teoretiska bas som står i fokus i ett integrerande syfte. En kritisk ansats i syftet med översikten skulle kunna innebära en studie som koncentre-rade mer ingående på de svårigheter att registrera konstbilder i allmänna system som kan bli följden av skillnader mellan olika institutioners premisser. En sådan ansats är tydlig i Kjellmans doktorsavhandling där syftet mynnar ut i en argumentation för att kunskapsorganiserande system bör anpassas till den institutionella praktik inom vilka de opererar.179 Detta tillvägagångssätt skulle enligt vår uppskattning vara mer möjligt att fullfölja än det förstnämnda förslaget. En förutsättning för en sådan studie skulle dock vara att man hade tillgång till resultat liknande våra, vilket gör att en sådan studie läm-par sig väl som ett förslag på vidare forskning. Vi avrundar diskussionen med ytterligare en idé vi fått under arbetets gång vilken vi tycker skulle kunna vara intressant att ta fasta på i vidare forskning om kunskapsorgani-sation i konstbildsdomänen. Det rör sig om hur ny informationsteknologi och utveckling av gränssnitten i de kunskapsorganiserande systemen kan medföra en möjlighet att överbrygga problemen som kommer av att systemen framför allt är anpassade för dem som tillhandahåller bilderna. Denna idé skulle kunna ta fasta på att den institutionella praktiken ska kunna bevaras och att man inte ska behöva anpassa olika system till stora samordningsprojekt samtidigt som man kan tillvarata möjligheten att flera olika använ-dare ska kunna använda systemen vilket är ett av syftena med dessa samordningsprojekt. Idén bygger på de arbeten om användarfeedback till ICONCLASS som presenterats i avsnitt 5.1.3 och skulle innebära studier av möjligheter för olika användargrupper att tillgodogöra sig och ge input till de kunskapsorganiserande verktyg inom konstbildsdo-mänen som hittills baserats på principer som kritiserats för att inte kunna bemöta skif-tande perspektiv. Vi hoppas att vår studie kan ge impulser till fortsatt forskning både vad gäller kun-skapsorganisation inom konstbildsdomänen och vad beträffar användandet av ett do-mänanalytiskt perspektiv inom bildregistreringsforskningen.

179 Kjellman 2006, s. 16.

44

9 Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att sammanställa en översikt av teoretiska diskussioner och praktiska tillämpningar för registrering av konstbilder. Då vi betraktar registrering av konstbilder som en domänspecifik form av kunskapsorganisation har vi även undersökt vilka institutionella faktorer, diskursiva faktorer och verktygsfaktorer inom konstbildsdomänen som påverkat dessa teoretiska diskussioner och praktiska till-lämpningar. Insamlingen av det empiriska materialet har utgått från forskning och praktik inom bib-lioteks- och informationsvetenskap och i några enstaka fall i gränslandet mellan datave-tenskap och biblioteks- och informationsvetenskap. Inga avgränsningar i tid eller geo-grafisk spridning har medvetet gjorts. Materialet har samlats in från webben och de mo-nografier, tidskrifter och databaser som fanns tillgängliga via Högskolebiblioteket i Borås. Målet har varit att göra översiktens omfattning representativ. Det empiriska materialet har tematiserats utifrån en från Ulrika Kjellman inlånad mall som uppvisar fyra olika epistemologiska paradigm inom biblioteks- och informationsve-tenskapen som påverkat bildindexeringsforskningen. Från Kjellman har vi också lånat in tre stycken faktorer som vi använt som analysverktyg för att utröna vilka faktorer som inverkat på vad som fokuserats inom konstbildsregistrering. De frågor vi har ställt till materialet är:

1. Vilka problem har fokuserats i teoretiska diskussioner och praktiska tillämp-ningar för registrering av konstbilder?

2. Vilka institutionella faktorer, diskursiva faktorer och verktygsfaktorer inom

konstbildsdomänen har påverkat dessa teoretiska diskussioner och praktiska till-lämpningar för registrering av konstbilder?

Med ett domänanalytiskt perspektiv har vi ur materialet dragit följande slutsatser: Ett centralt problem som har präglat konstbildsregistreringen sedan 1970-talet är att registreringen har bedrivits på små institutioner som saknat kunskapsorganisatoriska verktyg och en bibliografisk standard anpassad till konstbilder. Därför har utmaningen varit att skapa standardiserande riktlinjer och kontrollerade vokabulärer ämnade för re-gistrering av konstbilder

En följd av ovan nämnda problem har blivit att avgöra hur man ska balansera de två vetenskapliga diskurser som använts för att skapa lämpliga verktyg och ligga till grund för standardutveckling med hänsyn både till de som utför registreringen och de tänkbara användarna av det som registreras. Även om dessa system är tänkta som en intermediär mellan de som tillhandahåller bilderna och de som ska använda dem så har man strävat efter att verktygen ska vara anpassade för de som tillhandahåller bilderna. Studien avslutas med en diskussion om studiens tillförlitlighet och begränsningar samt förslag till alternativa tillvägagångssätt och vidare forskning.

45

Källförteckning Ahlzén, Karin (2006). Klassifikation av semantik. En jämförelse av SAB-systemet och Dewey Decimal Classification ur domänanalytiskt perspektiv. Uppsala: Uppsala univer-sitet (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap ; 2006:290). Alm, Martin & Larsson, Jan (2003). Den dolda disciplinen : en domänanalytisk ansats i relation till Idé- och lärdomshistoria genom ämnesrepresentationen i LIBRIS : med bibliografi. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informa-tionsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Biblio-tekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:123). Andersson, Jörgen & Ekelund, Ulrika (2005). Bildåtervinning för alla: att tillgänglig-göra bildsamlingar för en bred och ickespecificerad användargrupp. Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblio-teks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informations-vetenskap, 2005:12). Art Image Museum Consortium (2005a) Home. http://www.amico.org [2007-05-18] Art Image Museum Consortium (2005b) AMICO Members. http://www.amico.org/join/members.html [2007-05-18] ARTstor (2006a) History & Mission. http://www.artstor.org/info/about/history_mission.jsp [2007-05-18] ARTstor (2006b) What’s in ARTstor? http://www.artstor.org/info/collections/whats_in_artstor.jsp [2007-05-18] Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Baird Whiteside, Ann (2005). Cataloguing Cultural Objects: New descriptive catalogu-ing guidelines for the cultural heritage community. Art documentation, vol.24, no.2, s.16-18. Barnett, Patricia J. (1988). An Art Information System: From Integration to Interpreta-tion, Library Trends, vol.37, no.2, s.194-205. Beebe, Caroline (2000). Image indexing for multiple needs. Art Documentation, vol.19, no.2, s.16-21. Benedetti, Joan M. (2000). Words, words, words: folk art terminology – why it still matters. Art Documentation, vol.19, no1, s.14-21.

46

Brown, Mary E. (1995). By any other name: Accounting for Failure in the Naming of Subject Categories. Library and Information Science Research, vol.17, no.4, s.347-385. Cawkell, A.E. (1992). Selected aspects of image processing and management: review and future prospects. Journal of Information Science, vol.18, no.3, s. 179-192. Chen, Hsin-Liang (2001). An analysis of image retrieval tasks in the field of art history. Information Processing & Management, vol. 37, s. 701-720. Colombo, Carlo, Del Bimbo, Alberto & Pala, Pietro (1999). “Semantics in Visual In-formation Retrieval”. IEEE Multimedia, vol.6, no.3, s.38-53. Dagbo, Britt (2003). Tekniska forskningsbibliotekens kunskapsorganisation. En diskurs- och domänanalys. Uppsala: Uppsala universitet (Magisteruppsats i biblioteks- och in-formationsvetenskap ; 2003:180). Enser, Peter (2000). Visual image retrieval: seeking the alliance of concept-based and content-based paradigms. Journal of Information Science, vol. 26, no. 4, s. 199-210. The Getty (2007). Training Manual: Contributing to the AAT, TGN, and ULAN via the Web contribution forms. http://www.getty.edu/research/conducting_research/vocabularies/brief_vocab_training_manual.pdf [2007-05-18] Gilchrest, Alison (2001). Factors Affecting Controlled Vocabulary Usage in Art Mu-seum Information Systems. http://www.ils.unc.edu/MSpapers/2709.pdf [2007-05-16] Gilchrest, Alison (2003). Factors affecting controlled vocabulary usage in art museum information systems. Art documentation, vol.22, no.1, s.13-19. Graham, Margaret E. (1999). Description and indexing of images: report of a survey of ARLIS members, 1998/99. Newcastle upon Tyne: Institute for Image Data Research http://arlis.org.uk/news/news9911.html#Images [2007-05-16] Graham, Margaret E. (2001). The cataloguing and indexing of images: Time for a new paradigm? Art Libraries Journal, vol. 26, no.1, s. 22-27. Graham, Margaret E. & Bailey, Christopher (2006). Digital images and art historians - Compare and contrast revisited. Art libraries journal, vol.31, no.3, s.21-24. Greenberg, Jane (1993). Intellectual control of visual archives: a comparison between the Art and Architecture Thesaurus and the Library of Congress Thesaurus for Graphic Materials, Cataloging & Classification Quarterly, vol.16, no.1, s.87-117. Harpring, Patricia (2002). The language of images. Introduction to art image access: issues, tools, standards, strategies.

47

http://www.getty.edu/research/conducting_research/standards/intro_aia/harpring.pdf [2007-05-17] Hjørland, Birger & Albrechtsen, Hanne (1995). Toward a New Horizon in Information Science: Domain-Analysis. Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol.46, no.6, s.400-425. Hjørland, Birger (1993). Emnerepræsentation og informationssøgning: Bidrag til en teori på kundskabs-teoretisk grundlag. 2.uppl. Borås: Valfrid. (Skrifter från Valfrid; 4). Hjørland, Birger (1996). Rejoinder: A New Horizon for Information Science, Journal of the American Society for Information Science, vol.47, no.4, s.333-335. Hjørland, Birger (1997) Information Seeking and Subject Representation: An Activity-Theoretical Approach to Information Science. Westport, CT: Greenwood Press. Hjørland, Birger (2002a). Epistemology and the socio-cognitive perspective in informa-tion science, Journal of the America Society for Information Science and Technology, vol.53, no.4, s.257-270. Hjørland, Birger (2002b). “Domain Analysis in Information science: Eleven Ap-proaches – Traditional as well as Innovative”. Journal of Documentation, vol.58, no.4, s.422-462. Hjørland, Birger (2003). Fundamentals of Knowledge Organization. Knowledge Or-ganization, vol.30, no.2, s.87-111. Hjørland, Birger (2005). Comments on the Articles and Proposals for Further Work. Journal of Documentation, vol.61, no.1, s.156-163. Högskolan i Borås (2007) Forskning. http://www.hb.se/bhs/forskning/index.asp [2007-05-18] Iconclass Official Home Page (2006a) Using Iconclass. http://iconclass.nl/texts/usingic.htm [2007-05-18] Iconclass Official Home Page (2006b) What is Iconclass? http://iconclass.nl/texts/whatisic.htm [2007-05-18] Iconclass Official Home Page (2006c) History of Iconclass. http://iconclass.nl/texts/history.htm [2007-05-18] Jörgensen, Corinne (2001). Introduction and overview. Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol. 52, no. 11, s. 906-910. Katalogiseringsregler för svenska bibliotek (1990). 2 uppl. Lund: Bibliotekstjänst.

48

Kjellman, Ulrika (2003). Konsten att representera en bild: Om hur LIS-forskningens teorier kring kunskapsorganisation och ämnesbestämning påverkat bildindexerings-forskningen, Svensk Biblioteks Forskning, vol.14, no.4, s. 5-18. Kjellman, Ulrika (2006). Från kungaporträtt till läsketikett: en domänanalytisk studie över Kungl. Bibliotekets bildsamling med särskild inriktning mot katalogiserings- och indexeringsfrågor. Uppsala: Universitetet. (Skrifter utgivna vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet; 2). Korenic, Lyn (1997). Inside the discipline, outside the paradigm: keeping track of the new art history, Art Libraries Journal, vol. 22, no.3, s.12-18. Lanzi, Eliza (1998). The REACH and VISION Projects: Improving Access to Art In-formation. Art Documentation, vol.17, no.1, s.15-18. Lanzi, Eliza (2002). Viewpoint: Waking up in the digital dawn: are we there yet? Art libraries journal, vol.27, no.3, s.3-6. Lanzi, Elisa (2004). Cataloguing cultural objects: new guidelines for descriptive cata-loging. Art Libraries Journal, Vol. 29, no. 4, s. 26-32. Lombardi, Thomas, Cha, Sung-Hyuk & Tappert, Charles (2004). A Graphical User In-terface for a Fine-Art Painting Image Retrieval System http://csis.pace.edu/~lombardi/docs/p107-lombardi.pdf [2007-05-17] McRae, Linda (2000). Indexing Images for Subject Access: Controlled Vocabularies in the VISION Project. Art documentation, vol.19, no.2, s.4-9. Mnemosyne (2007). Iconclass. http://mnemosyne.org/iconclass [2007-05-18] Molholt, Pat & Petersen, Toni (1993). The Role of the Art and Architecture Thesaurus in communicating about visual art. Knowledge Organization, vol.20, no1, s.30-34. Mosén, Gunilla (2007). Från kungaporträtt till läsketikett. DIK forum, nr 2, s.10-11. Nordström, Gert Z. (1985). Ingår i Cornell, Peter, red. Bildanalys. Teorier, metoder, begrepp, Stockholm: Gidlunds Oldal, Maria (2002). Using Alternate Vocabularies in Art Cataloging. Art Documenta-tion, vol 21, no. 1, s. 7-14. Panofsky, Erwin (1955). Meaning in the Visual Arts. New York: Doubleday. Panofsky, Erwin (1972). Studies in iconology : humanistic themes in the art of the Ren-aissance. New York : Harper & Row. Persson, Olle (2002). Image Indexing: A First Author Co-citation Map.

49

http://www.umu.se/inforsk/Imageindexing/imageindex.htm [2007-05-18] Pham, Binh (2005). Image indexing and retrieval for a Vietnamese folk paintings gal-lery. http://eprints.qut.edu.au/archive/00003072/01/73_bpham-paintings.pdf [2007-05-17] Pringle, Mike (2006). The People versus technology. Art libraries journal, vol.31, no.3, s.16-20. RLG (1999) REACH Project Summary Report. http://www.rlg.org/reach.html [2007-05-18] Roberts, Helene E. (2001). A Picture is Worth a Thousand Words: Art Indexing in Elec-tronic Databases. Journal of the American Society for Information Science and Tech-nology, vol.52, no.11, s.911-916. Rockenbach, Barbara (2006). ARTstor: a cross-campus digital image library. Art librar-ies journal, vol.31, no.3, s.37-41. Rodden, Kerry et al (2001). Does Organisation by Similarity Assist Image Browsing? Av Rodden, Kerry, Basalaj, Wojciech, Sinclair, David & Wood, Kenneth. http://www.rodden.org/kerry/chi2001.pdf [2007-05-17] Rowley, Jennifer & Farrow, John (2000). Organizing knowledge: An introduction to managing access to information. 3. ed. Aldershot: Gower Salton, Gerald (1996). A New Horizon for Information Science [Letter to the editor]. Journal of the American Society for Information Science, vol.47, no.4, s.333. Shatford, Sara (1986). Analyzing the Subject of a Picture: A Theoretical Approach. Cataloging &Classification Quarterly, vol. 6, nr. 3, s. 39-62. Shatford Layne, Sara (1994). Some issues in the indexing of images. Journal of the American Society for Information Science, vol.45, no.8, s.583-588 Shatford Layne, Sara (2002). Subject access to art images. Introduction to art image access: issues, tools, standards, strategies. http://www.getty.edu/research/conducting_research/standards/intro_aia/layne.pdf [2007-05-17] Stam, Deirdre C. & Giral, Angela (1988). Introduction. Library Trends, vol. 37 no.2, s.117-119. The State Hermitage Museum (2003). QBIC Colour and Layout Searches. http://www.hermitagemuseum.org/fcgi-bin/db2www/qbicSearch.mac/ qbic?selLang=English [2007-05-18]

50

Sundin, Olof & Johannisson, Jenny 2005. ”Pragmatism, Neo-pragmatism and Sociocul-tural Theory: Communicative Participation as a Perspective in LIS”. Journal of Docu-mentation, vol.61, no.1, s.23-43. Talja, Sanna, Tuominen, Kimmo & Savolainen, Reijo 2005. “Isms” in Information Sci-ence: constructivism, collectivism and constructionism. Journal of Documentation, vol.61, no.1, s.79-101. Trant, Jennifer, Richmond, Kelly & Bearman, David (2002). Open concepts: museum digital documentation for education through the AMICO LibraryTM. Art Libraries Jour-nal, vol. 27, no. 3, s. 30-42. Tuominen, Kimmo, Talja, Sanna & Savolainen, Reiko (2002). Discourse, Cognition, and Reality: Toward a Social Constructionist Metatheory for Library and Information Science. Ingår i Bruce, Fidel, Ingwersen & Vakkari, eds. Emerging Frameworks and Methods. Proceedings of CoLIS4. Libraries Unlimited: Greenwood Village, CO. Turner, James (2001). Find that picture! The Library Association Record, vol. 103, no.12, s. 739-741. University of British Columbia (2003) Sanford Berman. http://www.slais.ubc.ca/courses/libr517/02-03-wt2/projects/berman/index.htm [2007-05-18] Uppsala universitet (2005) Institutionen för ABM. http://www.abm.uu.se/?sida=12 [2007-05-18] Visual Resources Association (2006). Cataloging and Data Management. http://www.vraweb.org/resources/datastandards/intro.html [2007-05-18] Wikipedia (2007). Slide Library. http://en.wikipedia.org/wiki/Slide_library [2007-05-18] Woll, Johanna (2005). User access to digital image collections of cultural heritage mate-rials: the thesaurus as pass-key. Art documentation, vol.24, no.2, s.19-27. Woodley, Mary S. (2003). An interview with Sara Shatford Layne. Cataloging and Classification Quarterly, Vol. 36, no. 2, s. 3-16. Yee, Ka-Ping et al (2003). Faceted Metadata for Image Search and Browsing. Av Yee, Ka-Ping, Swearingen, Kirsten, Li, Kevin & Hearst, Marti. http://flamenco.berkeley.edu/papers/flamenco-chi03.pdf [2007-05-17] Yu, Kai et al (2003). Knowing a Tree from the Forest: Art Image Retrieval using a So-ciety of Profiles. Av Kai Yu, Wei-Ying Ma, Volker Tresp, Zhao Xu, Xiaofei He, Hong-Jiang Zhang & Hans-Peter Kriegel http://wwwbrauer.in.tum.de/~trespvol/papers/acmmm03.pdf [2007-05-17]

51

Ørom , Anders (2003). Kunsten at organisere viden om kunsten, Biblioteksarbejde, nr.65, s.61-76.