reducering av transportsträckor i lagerverksamhet med ...hj.diva-portal.org › smash › get ›...

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Reducering av transportsträckor i

lagerverksamhet med hjälp av ABC-

klassificerad artikelplacering

Reduction of transport distances within warehouse

operations using ABC-classified article placement

Ludwig Sedig

Niclas Sundman

EXAMENSARBETE 2016

Industriell Organisation och Ekonomi med

inriktning mot Logistik och Ledning

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Industriell

organisation och ekonomi med inriktning mot logistik och ledning. Författarna svarar

själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Eva Johansson

Handledare: Fredrik Tiedemann

Omfattning: 15 hp (grundnivå)

Datum: 2016-06-14

i

Abstract

Purpose – The purpose of this study is to investigate how ABC-classified article

placement can reduce transport distances within warehouse operations, which do not

use volume-based article placement. Based on the purpose, two research questions have

been formulated:

[1] How can an ABC-classified article placement be established in order to

minimize transport distances within warehouses?

[2] How much can transport distances be reduced by using an ABC-classified

article placement instead of a non-volume based storage?

Method – The methods that have been used to collect data have been a case study and

a literature review. The case study has been performed on Sherwin-Williams’

distribution centre in Nässjö and has mainly been based on two months of picking data.

Interviews and observations have supplemented the document study. The literature

review has resulted in a theoretical framework in which the relevant theories of the

study have been presented. The collected data was analysed by comparing the different

results against each other. Further comparisons analysed the empirical data against the

theoretical framework.

Findings – The study has resulted in a model of how ABC-classified article placement

with the purpose to reduce transport distances can be designed. The model is based on

a few steps that are: pilot study, performance of an ABC-analysis based on the articles

picking rate, and zone division. According to the case study ABC-classified article

placement can reduce up to 35 % of internal transportation distances and according to

the theoretical framework of up to 55 %.

Implications – Warehouses that want to use the study can proceed from the steps

presented in the analysis section. Furthermore, the practical implications of the study

results in a system configuration and the movement of goods to the introduction of the

ABC-classified article placement. The study implies theoretically that the volume-

based article placement minimizes transport distances. The existing theories stating this

is evidenced in this study which also shows that warehouses with less skewed ABC-

curves can benefit from placing high frequency goods near the loading area. The study

contributes with a new model that has been developed by compiling theories in the

studied area.

Limitations – The study has been limited to a single case study. The calculations made

in the study have excluded items that require special storage, small package picking and

distance between the pallets that are retrieved together. Transport distances have been

calculated from the loading area and has excluded the distance between the racks and

unload area.

Keywords – ABC-classification, warehouse operations, transportation reduction,

logistics, article placement

ii

Sammanfattning Syfte- Syftet med studien är att utreda hur ABC-klassificerad artikelplacering kan

reducera transportsträckor inom lagerverksamheter, som inte använder sig utav

volymbaserad artikelplacering. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats:

[1] Hur kan lagerverksamheter upprätta en ABC-klassificerad artikelplacering för

att minimera transportsträckor?

[2] Hur mycket kan transportsträckor förkortas av att lagerverksamheter använder

sig utav ABC-klassificerad artikelplacering istället för icke-volymbaserad?

Metod – De metoder som har använts för att samla in data har varit en fallstudie

tillsammans med en litteraturstudie. Fallstudien har utförts på Sherwin-Williams

distributionscentral i Nässjö och har framförallt grundats på två månaders plockdata.

Intervjuer och observationer har kompletterat den dokumentstudie som gjorts.

Litteraturstudien har resulterat i ett teoretiskt ramverk där relevanta teorier för studien

har samlats. Insamlad data har analyserats genom att jämföra olika reslutat mot

varandra samt jämföra den empiriska datan mot det teoretiska ramverket.

Resultat – Studien har resulterat i en modell över hur ABC-klassificerad artikel-

placering, för att minska transportsträckor, kan upprättas. De ingående delarna i

modellen består av en förstudie, en ABC-analys baserat på artiklarnas uttagsfrekvens

samt zonindelning av lagerplatser. Enligt fallstudien kan ABC-klassificerad

artikelplacering reducera transportsträckor upp till ungefär 35 % och enligt det

teoretiska ramverket upp till 55 %.

Implikationer – Lagerverksamheter som vill använda sig utav studien kan utgå ifrån

de steg som presenteras i Analyskapitlet. Vidare praktiska implikationer som studien

medför är systemkonfiguration samt omflyttning av gods vid införande av ABC-

klassificerad artikelplacering. Studien implicerar teoretiskt att volymbaserad

artikelplacering minimerar transportsträckor. De befintliga teorier som anger detta

styrks därmed av studien som också påvisar att lagerverksamheter med flackare ABC-

kurvor kan gynnas av att placera högfrekvent gods nära utlastningsytan. Studien bidrar

även med en ny modell som har tagits fram genom att sammanställa teorier inom

studerat område.

Begränsningar – Studien har varit begränsad till en fallstudie. De beräkningar som

gjorts i studien har exkluderat artiklar som kräver speciallagring, förpackningsplock

och sträckan emellan de pallar som plockas vid samma hämtningstillfälle.

Transportsträckor har beräknats ifrån utlastningsytan och bortsett ifrån sträckan mellan

lagerplatser och inlastningsyta.

Nyckelord – ABC-klassificering, lagerverksamhet, transportreducering, logistik,

artikelplacering

iii

Innehållsförteckning

1 Introduktion ................................................................................ 1 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................. 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ............................................................................................................... 1 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................ 2 1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................. 3 1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................... 3

2 Metod och genomförande ........................................................ 5 2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ................................................................ 5 2.2 ARBETSPROCESSEN ..................................................................................................................... 6 2.3 ANSATS ....................................................................................................................................... 6 2.4 FALLSTUDIEN .............................................................................................................................. 7 2.5 DATAINSAMLING ........................................................................................................................ 8

2.5.1 Litteraturstudier ................................................................................................................ 8 2.5.2 Dokumentstudie ................................................................................................................ 8 2.5.3 Observationer ................................................................................................................... 9 2.5.4 Intervjuer ........................................................................................................................ 10

2.6 DATAANALYS ........................................................................................................................... 10 2.7 TROVÄRDIGHET ........................................................................................................................ 12

2.7.1 Reliabilitet ...................................................................................................................... 12 2.7.2 Validitet .......................................................................................................................... 12

3 Teoretiskt ramverk ................................................................. 15 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ................................................................ 15 3.2 LAGERVERKSAMHET ................................................................................................................. 16

3.2.1 Lagerlayout ..................................................................................................................... 16 3.2.2 Platsutnyttjande och åtkomlighet .................................................................................... 17 3.2.3 Orderplockning ............................................................................................................... 17

3.3 ABC-KLASSIFICERING .............................................................................................................. 17 3.4 ARTIKELPLACERING .................................................................................................................. 19

3.4.1 Fast och flytande placering ............................................................................................ 19 3.4.2 Lagringspolicys .............................................................................................................. 20 3.4.3 Zonindelning ................................................................................................................... 21 3.4.4 Artikelplaceringens påverkan på transportsträckor ....................................................... 23

4 Empiri ........................................................................................ 25 4.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING .................................................................................................... 25

4.1.1 Distributionscentralen i Nässjö ...................................................................................... 25 4.1.2 Arbetsprocesser .............................................................................................................. 27

4.2 DOKUMENTSTUDIE.................................................................................................................... 27 4.3 OBSERVATIONER....................................................................................................................... 28

4.3.1 Avståndsmätning av lagret ............................................................................................. 28

5 Analys ........................................................................................ 29 5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 .................................................................................................................. 29

5.1.1 Modell för upprättande av volymbaserad artikelplacering ............................................ 34 5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 .................................................................................................................. 36

5.2.1 Transportreduktion av helpallsplock .............................................................................. 36

6 Diskussion och slutsatser ........................................................ 43 6.1 RESULTAT ................................................................................................................................. 43 6.2 IMPLIKATIONER ........................................................................................................................ 44

6.2.1 Praktiska implikationer .................................................................................................. 44 6.2.2 Teoretiska implikationer ................................................................................................. 45

6.3 BEGRÄNSNINGAR ...................................................................................................................... 45 6.3.1 Metoddiskussion ............................................................................................................. 46

iv

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .................................................................................. 46 6.5 VIDARE FORSKNING .................................................................................................................. 47

Referenser ....................................................................................... 48

Bilagor .............................................................................................. 50

Figurförteckning

FIGUR 1.1 STUDIENS OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR, INSPIRERAD AV PARK (2012). 3 FIGUR 2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD. 5 FIGUR 2.2 STUDIENS ARBETSPROCESS. 6 FIGUR 2.3 DATAANALYS. 11 FIGUR 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNING OCH TEORI. 15 FIGUR 3.2 LAGERLAYOUT MED U-FORMAT OCH LINJÄRT FLÖDE 16 FIGUR 3.3 ABC-KURVA MED KLASSINDELNING AV ACKUMULATIV FREKVENS 18 FIGUR 3.4 OLIKA SÄTT ATT PLACERA A-, B- OCH C-ARTIKLAR 22 FIGUR 3.5 FÄRDSTRÄCKOR TILL OLIKA LAGERPLATSER 23 FIGUR 3.6 ABC-KLASSIFICERAD ARTIKELPLACERING BASERAD PÅ FÄRDSTRÄCKA 23 FIGUR 4.1 LAGERLAYOUT PÅ SHERWIN-WILLIAMS DISTRIBUTIONSCENTRAL. 25 FIGUR 4.2 TRUCKTUNNLAR PÅ SHERWIN-WILLIAMS. 26 FIGUR 4.3 OLIKA STÄLLAGETYPER (O4, O5 OCH O6) PÅ SHERWIN-WILLIAMS. 26 FIGUR 4.4 FÖRKLARING AV AVSTÅNDSMÄTNING. 28 FIGUR 5.1 FÖRDELNING AV ANTAL ARTIKLAR OCH UTTAG (ALLA NIVÅER). 30 FIGUR 5.2 FÖRDELNING AV ANTAL ARTIKLAR OCH UTTAG PÅ NIVÅ 1 OCH NIVÅ 2-5. 30 FIGUR 5.3 ABC-KURVA OCH KLASSIFICERING FÖR ARTIKLAR PÅ VÅNING 1. 31 FIGUR 5.4 NULÄGESBESKRIVNING UTTAG AV FÖRPACKNINGAR. 32 FIGUR 5.5 NULÄGESBESKRIVNING UTTAG AV HELPALL. 32 FIGUR 5.6 INOM-GÅNG-PLACERING FÖRPACKNINGSPLOCK. 33 FIGUR 5.7 INOM-GÅNG-PLACERING HELPALL. 33 FIGUR 5.8 NÄRMAST DEPÅ-LAGRING FÖR FÖRPACKNINGSPLOCK. 34 FIGUR 5.9 NÄRMAST DEPÅ-LAGRING FÖR HELPALL. 34 FIGUR 5.10 MODELL FÖR UPPRÄTTANDE AV VOLYMBASERAD ARTIKELPLACERING. 35 FIGUR 5.11 KLASSIFICERADE ARTIKLARS UTTAG UNDER EN ARBETSDAG 39

Tabellförteckning TABELL 1 VANLIGT FÖREKOMMANDE SÖKORD 8 TABELL 2 STUDIENS OBSERVATIONER 9 TABELL 3 STUDIENS INTERVJUER 10 TABELL 4 AVSTÅNDSMÄTNING 28 TABELL 5 GRUPPINDELNING 31 TABELL 6 AVSTÅND VID OLIKA TYPER AV ABC-PLACERING 36 TABELL 7 HELPALLSUTTAG FÖR EN LAGERARBETARE UNDER EN ARBETSDAG 38 TABELL 8 AVSTÅND FÖR DE OLIKA ARTIKLARNA 39 TABELL 9 TRANSPORTSTRÄCKOR VID OLIKA TYPER AV ABC-PLACERING 40

1

1 Introduktion Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp

kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs

studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Dagens högre kundkrav och hårdare konkurrens driver på trenden att företag ska

leverera produkter snabbare, till lägre kostnad, hålla hög kvalitet, erbjuda flexibla

lösningar och ha god leveransprecision (Lumsden, 2012). För att företag ska vara

konkurrenskraftiga på en sådan marknad krävs effektivt utnyttjande av företagets

begränsade resurser (Chen, Teng, Zhang & Sun, 2016). Med begränsade resurser menas

de resurser som företag behöver för att utföra sina processer, exempelvis personal,

kapital, lagerbyggnad och transportmedel (Thornton, 2016).

Effektivt användande av resurser innebär att eliminera antalet icke värdeskapande

aktiviteter. Sådana aktiviteter betecknas slöserier och exempel på sådana är lager,

förflyttningar och onödiga transporter. Lager är en av de aktiviteter som inte tillför

något värde till produkter utan endast medför kostnader för lokal och lagerpersonal som

sköter godsmottagning, kvalitetskontroll och förflyttningar (Muller, 2011). Nack-

delarna med lagerhållning måste dock balanseras med lagrets funktioner. Det finns flera

olika anledningar till varför företag väljer att hålla lager, exempelvis som skydd mot

oförutsedda händelser och felaktiga prognoser, eller för att erbjuda service till kunder

och jämna ut gapet mellan tillgång och efterfrågan (Emmett & Granville, 2007).

I syfte att reducera slöserier i samband med lagerhållning är det viktigt att se över den

interna materialhantering. Detta innebär att utreda hur artiklar flödar inom lager och hur

strukturen för hanteringen ser ut (Jonsson & Mattsson, 2011). Aktiviteter inom lager

som är kopplade till materialhantering är till exempel att ta emot gods, förflyttningar

inom lagret och orderplockning (Jonsson & Mattsson, 2011; Levy, Grewal & Weitz,

2014). För att hantera material så effektivt som möjligt är det viktigt att se över hur

artiklar ska placeras inom lagret. En viktig aspekt att ta hänsyn till är hur frekvent

artiklar plockas in och ut ur ett lager. Genom att placera artiklar som plockas ofta nära

lagers in- och utlastningszon kan interna transporter reduceras vilket medför en mer

tidseffektiv plockprocess (Battini, Calzavara, Persona & Sgarbossa, 2015).

Ett verktyg för att underlätta artikelplacering inom lagret är att klassificera produkter

enligt en ABC-analys. Analysen utgår ifrån Paretos princip om att en liten del av ett

element utgör en stor del av elementets effekt, vanligtvis att 20 % av elementen utgör

kring 80 % av effekten. Inom lagerverksamhet kan detta tolkas som att 20 % av

artiklarna står för 80 % av plockarbetet. Artiklarna klassificeras som A-, B- eller C-

artiklar efter uttagsfrekvens och kan därmed placeras strategiskt i lagret för att minska

slöseri (Chen, Li, Kilgour & Hipel, 2006).

1.2 Problembeskrivning

Inom Supply Chain Management är transporter ett väl studerat område som ständigt

förbättras. Detta område syftar dock till transporter som sker med lastbil, tåg eller flyg

och bortser från interna transporter som sker inuti lagerbyggnader, vilka inte har fått

samma uppmärksamhet (Tompkins, White, Bozer & Tanchoco, 2010).

2

Genom att strukturera artiklar efter en ABC-klassificering, kan artiklar som plockas

ofta placeras strategiskt vilket leder till reduktion av transportsträckor (Tompkins et al.,

2010; Chen et al., 2006). Trots detta menar Mattsson (2003) att utvecklingen har gått

mot att färre företag använder sig av ABC-klassificering. En anledning tros vara att

ABC-klassificering tidigare har gjorts manuellt för artikelplacering, men då

automatiserade lagersystem tagit över lagerplaneringen har företag slutat arbeta med

ABC-klassificerad artikelplacering. Många företag förlitar artikelplaceringen på

automatiserade lagerhanteringssystem och känner inte något behov av att göra en

manuell ABC-klassificering. Användning av datoriserade lagerhanteringssystem är

ingen bra anledning till att sluta använda ABC-klassificering då företag behöver veta

vad som bör prioriteras för att reducera slöseri vad gäller onödiga transporter och

åtkomlighet i lager (Mattsson, 2003).

Forskning visar att 39 % av alla logistikkostnader i Europa kan härledas till

lagerhållning (Fumi, Scarabotti & Schiraldi, 2013). Inom lagerhållning är

orderplockning en huvudaktivitet och 55 % av alla kostnader i samband med

lagerhållning kan härledas till orderplockning (Tompkins et al., 2010). Därmed ses

orderplockning som den mest kritiska aktiviteten för att effektivisera materialhantering

(De Koster, Le-Duc & Zaerpour, 2012). Enligt Tompkins et al. (2010) består

orderplockning till 50 % av transporter emellan olika platser i lagret. Reducering av

transportsträckor är därför en avgörande del i att effektivisera lagerverksamheter.

1.3 Syfte och frågeställningar

Med ett genomtänkt lagerflöde kan lager reducera slöserier som skapar onödiga

kostnader och öka resursutnyttjandet. Detta arbete syftar därmed till att undersöka hur

slöseri i form av transporter kan reduceras på lager genom klassificerad

artikelplacering. Utifrån bakgrund och problembeskrivning har följande syfte

formulerats:

Att utreda hur ABC-klassificerad artikelplacering kan reducera

transportsträckor inom lagerverksamheter, som inte använder sig

utav volymbaserad artikelplacering.

För att uppfylla syftet har två frågeställningar tagits fram. Då studien syftar på att utreda

hur ABC-klassificerad artikelplacering kan reducera transporter i ett lager bör studien

först utreda hur ABC-klassificerad artikelplacering kan upprättas för att få så korta

transportsträckor som möjligt. Det innebär att undersöka hur icke-volymbaserad

artikelplacering påverkar transporter i lager för att sedan jämföra detta med hur det

borde se ut vid en ABC-klassificerad artikelplacering. Därav blir rapportens första

frågeställning:



Det andra steget för att uppnå syftet handlar om att beräkna skillnaden av

transportsträckor i de olika placeringsmetoderna. Den andra frågeställningen lyder

därmed:



3

I den första frågeställningen tas en modell fram över hur lagerverksamheter kan placera

artiklar för att minimera transportsträckor. Den andra frågeställningen jämför hur

transportsträckor ser ut med de olika placeringsmetoderna. Genom att svara på de två

frågeställningarna så går det att dra slutsatser kring hur ABC-klassificering kan

reducera transportsträckor.

1.4 Omfång och avgränsningar

Studien har framförallt behandlat interna transporter i samband med orderplockning för

att undersöka hur klassificerad artikelplacering kan påverka transportsträckorna i

orderplockningen. De transporter som sker vid inlagring påverkas även vid ändring av

artikelplacering men har inte behandlats i studien. Vidare är studien avgränsad till

transporter i lagerverksamheter och har inte behandlat andra aktiviteter inom

orderplockning, exempelvis uttag ur ställage.

Transporter till och från lagerbyggnad har inte inkluderats i arbetet. Inte heller har

författarna undersökt lagernivåer eller kapitalbindning, utan fokus har varit på

transporter inom lagret. Omfånget har därmed begränsats till processen för inlagring

där artikelplacering sker och processen för orderplock där interna transporter sker.

Figur 1.1 utgår ifrån de huvudaktivteter som Park (2012) menar existerar inom lager-

verksamheter. Huvudaktivteterna illustreras som blå rutor i figuren. Den grå rektangeln

står för lagerbyggnaders väggar, sett uppifrån. De studerade aktiviteterna är gulfärgade

och de aktiviteter som inte studerats är vitfärgade. Transport i inlagring är färgad svart

då den påverkas av studien men har inte behandlats. Lastbilarna utanför den grå

rektangeln är överstrukna eftersom studien är begränsad till interna lagertransporter.

Figur 1.1 Studiens omfång och avgränsningar, inspirerad av Park (2012).

1.5 Disposition

Rapporten består övergripande av sex kapitel vilka sedan bryts ned till flertalet

underrubriker. I det första kapitlet som benämns Introduktion presenteras en bakgrund

till studiens problem, vilket sedan preciseras ytterligare i efterföljande

problembeskrivning. Här presenteras också studiens syfte och frågeställningar vilka ska

besvaras för att lösa problemet. I nästföljande kapitel, Metod och genomförande,

beskriver författarna hur studien genomförts, hur information har insamlats och

förklarar hur arbetsprocessen har genomförts med avseende på vetenskaplig

trovärdighet. Examensrapportens tredje kapitel benämns Teoretiskt ramverk och där

presenteras relevanta teorier inom området. I kapitlet Empiri presenteras sedan studiens

insamlade data ifrån fallstudien. Efterföljande del av examensrapporten består utav en

Analys där den empiriska datan analyseras och jämförs med det teoretiska ramverket.

Det är i analyskapitlet frågeställningarna besvaras. I examensrapportens sista kapitel,

4

Diskussion och Slutsatser, sammanfattas resultatet och dess betydelse. Tillsammans

med detta ges även förslag på vidare forskning.

Metod och genomförande

5

2 Metod och genomförande Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs

studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys.

Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

Denna studie har bestått utav en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien har

bidragit till att hitta teorier och givit ett kunskapsmässigt underlag för att kunna utföra

fallstudien. Litteraturstudien har tillsammans med fallstudien båda varit viktiga för att

kunna besvara frågeställningarna.

Den teoretiska referensramen har upprättats genom litteraturstudier för att erhålla en

kunskapsbaserad grund inom området samt använts till att jämföra insamlad data med

befintlig teori. Sekundära källor har varit vetenskapliga artiklar, kurslitteratur,

facktidskrifter samt en dokumentstudie där plockdata över två månader studerats. Den

primära datan har insamlats genom observationer av truckkörning och lagerlayout, samt

intervjuer av berörd personal. De två frågeställningarna som presenterats i föregående

avsnitt har influerat studiens metod. Vilka datainsamlingsmetoder som använts till

vilken frågeställning illustreras i Figur 2.1.

Figur 2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod.

Figur 2.1 illustrerar vilken metod som använts för att besvara respektive frågeställning.

Det går även en pil ifrån metoderna i den första frågeställningen till den andra

frågeställningen för att påvisa att svaret i frågeställning ett lägger en grund i att besvara

frågeställning två.

Den första frågeställningen har framförallt utgått ifrån litteraturstudien. Detta har

bidragit med kunskap om hur artikelplacering med ABC-klassificering kan

genomföras. Med denna kunskap som grund har teorin tillämpats på ett fallföretag.

Dokumentstudier och intervjuer har genomförts för att undersöka möjligheten att

implementera en sådan artikelplacering i ett lager där icke-volymbaserad artikel-

placering tillämpas.

•Litteraturstudie

•Fallstudie

•Dokumentstudie

•Observationer

•Intervjuer

[1] Hur kan lagerverksamheter upprätta en ABC-klassificerad

artikelplacering för att minimera transportsträckor?

•Fallstudie

•Dokumentstudie

•Observationer

[2] Hur mycket kan transportsträckor förkortas av

att lagerverksamheter använder sig utav ABC-klassificerad

artikelplacering istället för icke-volymbaserad?


6

Den andra frågeställningen syftar till att identifiera onödiga transporter i lagermiljöer

där en icke-volymbaserad artikelplacering används. För att kunna besvara

frågeställningen har resultatet på den första frågeställningen bidragit med förslag på

klass- och zonindelning för att minska transportsträckor. Detta har jämförts med

nuvarande artikelplacering genom att analysera två månaders artikeldata hos

fallföretaget. Utifrån dokumentstudie och observationer har beräkningar gjorts för att

kunna besvara den andra frågeställningen.

2.2 Arbetsprocessen

Studien har varit indelad i fem huvudaktiviteter vilka var Förstudie, Planeringsrapport,

Litteraturstudie, Fallstudie och Dataanalys. Tidsplanen för respektive aktivitet har

illustrerats i Figur 2.2. Tidsplanen är indelad månadsvis och sträcker sig från och med

december 2015 till och med maj 2016.

Figur 2.2 Studiens arbetsprocess.

Studiens inledande fas grundade sig i en förstudie för att definiera problemområde och

analysenhet. Nästa steg i studien var att upprätta en planeringsrapport vilken innehöll

bakgrundsbeskrivning, problemformulering, syfte och frågeställningar, val och

motivering av metod tillsammans med en sammanfattning av grundläggande teori.

Förutom nämnda ingående delar har planeringsrapporten också bestått av utformning

och omarbete av texten vilket i Gantt-schemat har gått under rapportskrivning.

Litteraturstudien påbörjades i samband med bakgrundsbeskrivningen och framtagning

av syfte och frågeställningar. Här undersöktes vilken forskning och vilka teorier som

fanns på området för att komma fram till en relevant problemformulering för studien.

Litteraturstudien var också en viktig del i att bygga en teoretisk referensram och totalt

sträckte sig processen över större delen av studiens arbetsgång.

Fallstudien påbörjades efter planeringsrapporten och bestod av tre aktiviteter:

dokumentstudier, intervjuer och observationer. Författarna fick underlag i form av

artikeldata vilken analyserades för att kunna framställa en ABC-klassificering.

Parallellt med dokumentstudierna genomfördes även intervjuer med personal samt

observationer hos fallföretaget.

Studiens sista del gick ut på att sammanställa data, analysera den utifrån teorin samt dra

slutsatser. Dataanalysen påbörjades parallellt med datainsamlingen och blev mer

tilltagande i studiens slutskede då mer data hade genererats från fallstudien.

2.3 Ansats

Vanligtvis uppdelas studier i kvalitativa och kvantitativa studier beroende på dess

datainsamlingsmetod. Med kvantitativa studier menas de studier som analyserar siffror

och följer statistiska fenomen för att nå resultat. Kvalitativa studier syftar på de studier


7

där datainsamlingen inte baseras på statistik utan på verbal empiri och observationer av

händelser (Patel & Davidson, 2011).

Detta arbete har primärt genomförts som en kvantitativ studie med kvalitativa inslag

för att kunna uppfylla studiens syfte. Den datainsamlingsmetod som har ansetts vara

mest lämpad för studien var en fallstudie som i huvudsak bestod av att analysera

artikeldata. Det som har undersökts var bland annat hur ofta platser i lagret har besökts

samt vilka artiklar som har plockats mest under två månader. Utöver analysen av

artikeldata har en kvantitativ observation utförts för att mäta avstånd. De kvalitativa

inslag som finns i studien är den litteraturstudie och de intervjuer som genomförts för

att kunna svara på studiens frågeställningar.

Vetenskaplig forskning kan skilja sig vad gäller relationen mellan teori och insamlad

information, empiri. I allmänhet finns det tre förhållningssätt emellan teori och empiri

vilka benämns deduktion, induktion och abduktion. Deduktion innebär att

utgångspunkten ligger i existerande teorier vilka appliceras på olika fall. Teoretiskt

förväntade utfall jämförs med resultatet i studier för att styrka eller motbevisa teorier

(Patel & Davidson, 2011).

Denna studie anses ha en deduktiv ansats i den mening att befintlig teori har applicerats

på en fallstudie för att se teorins genomslag i verkligheten. Det finns givna teorier kring

ABC-klassificering och artikelplacering samt hur de påverkar transportsträckor inom

lager. Teorierna har identifierats genom litteraturstudien och har därefter testats på

fallstudien. Detta förhållningssätt har de karaktärsdrag som förknippas med deduktiva

studier enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2016).

Analysenheten har utgjorts av orderplockningsprocessen i Sherwin-Williams

distributionscentral i Nässjö. Genom att studera plockdata har information erhållits om

hur artiklar har placerats in i lagret. Med information om varifrån artikeln har plockats

i lagret har transportsträckor studerats. Analys av artiklars uttagsfrekvens har också

genomförts för att undersöka hur reducering av transportsträckor med hjälp av ABC-

klassificering kan gå till.

2.4 Fallstudien

För att uppfylla studiens syfte har en enfallstudie genomförts på Sherwin-Williams

distributionscentral i Nässjö. Fallföretaget ansågs lämpligt eftersom deras artikel-

placering inte var volymbaserad och det mesta av godset transporterades som helpallar,

vilket innebar mycket truckkörning i lagret. Truckarna hade begränsad kapacitet och

kunde inte ta fler än två pallar åt gången vilket medförde många transporter till och från

utlastningszonen.

Lagrets struktur anses även likna många andra lagerverksamheter genom sin

ställagelagring och U-formade layout. Detta var en bidragande faktor vid valet av

fallföretag då Jonsson och Mattsson (2011) anger att en U-formad layout är bättre i

avseende på artikelplacering jämfört mot linjeformad lagerlayout. Det beror på att vid

linjeformat flöde måste artiklarna, trots placering i lagret, färdas ungefär lika långt då

in- och utlastningszon är på motsatta sidor.

Enfallstudien valdes för att kunna koppla litteraturstudiens teori till ett konkret fall och

ge författarna en djupare insikt om hur klassificerad artikelplacering kan appliceras på

en lagerverksamhet, samt hur det kan påverka reducerandet av transportsträckor. Med


8

ett sådant syfte att erhålla en djupare insikt om problemet är fallstudie lämpligt att

använda sig av, enligt Patel & Davidson (2011).

2.5 Datainsamling

För att erhålla relevanta teorier inom området och kunna svara på studiens

frågeställningar har en litteraturstudie genomförts.

Den empiriska data som har samlats in genom att studera analysenheten har

kompletterat det teoretiska ramverket. De datainsamlingstekniker som använts har varit

dokumentstudier, observationer och intervjuer. Metoderna presenteras mer utförligt i

nedanstående delkapitel.

2.5.1 Litteraturstudier

Den litteraturstudie som genomförts har varit en huvuddel i att uppfylla studiens syfte.

Litteraturstudien baseras på flertalet källor erhållna genom olika sökfunktioner och

databaser. För att erhålla grundläggande information inom ämnet har kursböcker och

tidskrifter använts. Kursböcker och tidskrifter har framförallt lånats på bibliotek eller

hämtats via Jönköpings högskolebiblioteks sökfunktioner. De mer inriktade delarna av

arbetet har delvis bestått av tidskrifter men framförallt vetenskapliga artiklar. Artiklarna

har erhållits genom sökningar i databaser som Google Scholar, Primo och Scopus. De

sökord som använts mest frekvent i studien finns i Tabell 1.

Tabell 1 Vanligt förekommande sökord

Engelska sökord Svenska sökord

ABC-classification ABC-klassificering

Order picking Orderplock

Article placement Artikelplacering

Inventory management

Warehouse efficiency

Storage policy

Sökorden har använts i olika konstellationer och kombinerats med varandra för att få

mer specifika träffar. Sökningar har framförallt gjorts på engelska för att det genererat

fler sökträffar men även svenska sökord har använts. De svenska sökorden har

begränsats till studiens huvudområden då de mer specifika orden inte genererat

relevanta sökträffar. Exempelvis hittades användbara resultat vid sökningar på termer

som ABC-klassificering, medan lagringspolicys inte genererade några relevanta träffar.

2.5.2 Dokumentstudie

Tillsammans med litteraturstudien har dokumentstudien varit en av de mest avgörande

datainsamlingsmetoderna för att uppfylla syftet. Dokumentstudien har genomförts på


9

Sherwin-Williams plockdata för att kunna analysera och klassificera lagrets produkter

och lagringsplatser. Klassificering har huvudsakligen utgått ifrån plockfrekvens men

vissa artiklar har undantagits från klassificeringen då de antingen krävt särskilda platser

i lagret på grund av artikelns dimensioner eller krävt speciell hanteringsutrustning.

Dokumentstudien har varit en viktig del i att kunna koppla samman teori och empiri för

att kunna svara på studiens frågeställningar.

En del i dokumentstudien har varit att klassificera artiklar efter uttagsfrekvens och detta

har utgjort grunden i ABC-klassificering av artiklarna. Med hjälp av artikeldatan har

också en nulägesanalys upprättats där lagringsplatsernas uttagsfrekvens illustrerats i en

karta över lagret. ABC-klassificering av artiklarna och nulägesanalys av lagrings-

platserna gav tillsammans information om hur lagrets transportsträckor borde ha sett ut

och hur de faktiskt var utformade.

Tillsammans med analys av den erhållna plockdatan har även kartor över lagret och

lagerplatserna studerats som en del i dokumentstudien.

2.5.3 Observationer

Observationer har utförts under besök på fallföretaget. När observatören är på plats vid

observationstillfället menar Yin (2009) att det är en direkt observation. Fördelar med

sådana observationer är verklighetsförankring samt möjligheten att se sammanhang. De

nackdelar som är förknippade med direkta observationer är att observatörerna kan

påverka de individer som studeras samt att det är tidskrävande och kräver ofta fler

observatörer för att undvika subjektiva bedömningar (Yin, 2009).

Vid observationer har lagrets layout uppmätts för att kunna beräkna längden för

transportsträckor. En observation har även gjorts för att få en förståelse för plockarbetet

genom att studera plockarbetare vid olika arbetsuppgifter.

De olika observationerna redogörs i Tabell 2.

Tabell 2 Studiens observationer

Datum Syfte Användningsområde Metod Tid

2/12-

2015

Introduktion av

analysenhet

Undersöka

genomförbarhet på

fallföretaget

Deltagande 1 tim

26/2-

2016

Observation av

orderplock

Förstå plockprocessen Deltagande 1 tim

6/4-

2016

Avståndsmätning Beräkna sträckor

mellan depå och

lagerplatser

Strukturerad 0,5 tim

Enligt Saunders et al. (2016) kan observationer antingen vara av strukturerad eller

deltagande typ. Deltagande observationer är kvalitativa och syftar till att observatörerna

ska förstå ett skeende. Strukturerade observationer är kvantitativa och fokuserar på att

mäta data som observatör. De deltagande observationerna kan vara av fyra olika typer


10

utifrån om observatörerna är kända eller okända samt deltagande eller observerande

(Saunders et al., 2016). I studiens deltagande observationer har observatörerna varit

kända för de studerade lagerarbetarna och av observerande karaktär.

2.5.4 Intervjuer

Intervjuer har varit en del av fallstudien vilka har utförts i direkt kontakt och inte via

telefon eller mejl. Tre intervjuer har genomförts och personerna som har intervjuats har

varit arbetsledaren på lagret samt fallföretagets CRM-manager (ansvarig för

affärssystemet ”Customer Relationship Management”). Syftet med intervjuerna har

varit att skapa förståelse kring fallstudieföretaget och arbetsprocesserna, samt för att

samla in nödvändig information för att svara på frågeställningarna. Två av intervjuerna

har varit i konversationsform utan förberedda frågor, istället har intervjuarna velat prata

om specifika områden för att få en insyn i ämnet. Denna typ av intervjuer kallar Yin

(2009) ”in-depth interview” och lämpar sig när det kommer till att lära sig mer om ett

ämne. Vid en av intervjuerna har ämnespunkter och öppna frågor tagits med till mötet.

Detta kallar Saunders et al. (2016) för semi-strukturerade intervjuer och är användbara

vid öppna frågor. En del diskussioner och samtal har tillkommit efter de observationer

som genomförts. Dessa samtal anses dock som komplement till observationerna och

presenteras därför inte i Tabell 3.

Tabell 3 Studiens intervjuer

Datum Syfte Intervjuad Metod Tid

2/12-2015 Diskussion kring

fallstudieutförande

CRM-manager In-depth

intervju

1,5 h

26/2-2016 Genomgång och

plockdata

CRM-manager Semi-

strukturerad

2 h

6/4-2016 Diskussion kirng

artikelplacering

Arbetsledare In-depth

intervju

1 h

De intervjuer som utförts har inte spelats in utan anteckningar har istället tagits i

samband med intervjun. Detta har gjorts för att intervjuerna har genomförts i

konversationsform samt för att de intervjuade skulle känna sig mer bekväma. Enligt

Patel och Davidson (2011) är det vanligt att intervjusvar som inte spelas in är mer

spontana och de intervjuade är inte lika angelägna om att svara det som låter bra. Efter

varje intervju jämfördes författarnas anteckningar mot varandra för att undvika

personliga tolkningar.

2.6 Dataanalys

Dataanalys har skett under majoriteten av studiens tid men har trappats upp under dess

slutskede, detta för att författarna först har fokuserat på att samla in relevant data för att

sedan analysera den. Dataanalysen baseras på det teoretiska ramverket och empiri vilket

illustreras i Figur 2.3.


11

Figur 2.3 Dataanalys.

Syfte och problembeskrivning utgår ifrån en hypotes om att transportsträckor i lager

kan reduceras genom att applicera klassificerad artikelplacering baserat på volym. De

teorier framtagna ur litteraturstudien jämförs mot insamlad data för att analysera om

hypotesen stämmer.

Den plockdata som har erhållits via dokumentstudien har analyserats i tre steg. Det

första steget som gjordes var att undersöka hur uttagen sett ut under den givna

tidsperioden. Här undersöktes alltså endast lagerplatser och sträckan till respektive

lagerplats. Detta var en del i att undersöka hur den tillämpade artikelplaceringen

påverkade lagrets utnyttjande. Det andra steget i analysen var att undersöka vilka

artiklar som stod för störst del av uttagen. För detta upprättades en ABC-klassificering

som jämfördes med Paretos princip för att undersöka hur väl principen stämde in på

fallföretaget. Det var nödvändigt att undersöka eftersom ABC-klassificerad

artikelplacering bygger på att en mindre del av artiklarna står för en större del av

kriteriet, vilket i detta fall var uttagen. Ovanstående analys tillsammans med den

litteraturstudie som genomfördes var viktiga delar för att kunna besvara rapportens

första frågeställning. Denna teknik att jämföra teori och empiri kallas mönsterpassning

och innebär att förutsäga ett resultat baserat på existerande teori (Saunders et al., 2016).

Då denna studie har gått ut på att testa teori genom en fallstudie har mönsterpassning

ansetts som en lämplig analysmetod.

Det tredje och sista steget som användes för att besvara rapportens andra frågeställning

bestod av att kombinera de två första stegen. För detta analyserades alltså både

lagerplatser och artiklar genom att undersöka vilken artikel som plockats från vilken

lagerplats.

Tillsammans med att undersöka vilka artiklar som plockats från vilken plats

undersöktes olika lagerarbetares rörelsemönster. Genom dokumentstudien

analyserades tio dagars utplock där uttagen för respektive dag markerades i lagerkartan

med röd, gul eller grön färg beroende på vilken klass artikeln tillhört. Med hjälp av den

empiriska avståndsmätningsdatan sammanställdes hur långt lagerarbetaren behövde

åka för att hämta en A-, B- respektive C-artikel i snitt för de tio arbetsdagarna. Detta

jämfördes med hur lång sträckan hade varit om ABC-klassificering med zonindelning

tillämpats.

Den empiriska avståndsmätningsdatan togs fram genom att studera de kartor som

erhållits av fallföretaget och genom att göra direkta mätningar i lagret. Kartorna la

grunden för att förstå lagrets uppbyggnad och mätningarna angav avstånd. Då ställagens

•Vetenskapliga artiklar

•KurslitteraturLitteraturstudie

•Dokumentstudie

•Observationer

•IntervjuerFallstudie

Teoretiskt ramverk

Empiri

Resultat


12

dimensioner samt placeringar var identiska krävdes endast ett fåtal mätningar vars

resultat applicerades för hela den studerade lagerytan.

2.7 Trovärdighet I detta kapitel redogörs studiens design och tillvägagångssätt ur ett trovärdighets-

perspektiv för att ge läsaren en inblick i studiens trovärdighet. Kapitlet har delats upp i

reliabilitet och validitet vilka diskuteras nedan.

2.7.1 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning datainsamlingstekniker och analys-

processer ger samma resultat vid upprepning av studien. Aspekter att beakta inom

reliabilitet är att samma mätning ska få samma resultat vid andra tillfällen, oberoende

av vem som samlar in data, samt att det ska finnas insyn i hur slutsatser har formulerats

ur rådata (Saunders et al., 2016).

Fallstudien har använt sig av tre olika insamlingsmetoder av data. De metoder som

använts har varit dokumentstudie, observationer och intervjuer. Dokumentstudien har

utgjort studiens grund och intervjuer samt observationer har använts för att komplettera

dokumentstudien då mer information har behövts. Den data som har behandlats i

dokumentstudien är två månaders plockdata ifrån fallföretagets affärssystem. Sådan typ

av plockdata ansågs vara tillförlitlig då alla artiklar som plockas registreras i

affärssystemet. Denna data har sorterats efter plock- och uttagsfrekvens i Excel, vilket

borde leda till snarlika resultat oberoende av vem som utför analysen. Skulle dock

mätning ske vid en annan tidpunkt kan säsongsvariation påverka resultatet.

Fallföretaget hade i princip ingen säsongsvariation i produktmix, och enligt CRM-

manager var de två studerade månaderna representativa för hur det brukar se ut. Detta

talar för att mätningarna kan upprepas av andra utförare med samma eller liknande

resultat.

Intervjuer har utförts för att få fram grundläggande information om fallföretaget liksom

information om orderplockarbete på fallföretaget. Intervjuer har varit övervägande

inriktade på att få ut generell bakgrundsinformation. Intervjuer antecknades och

författarna diskuterade och jämförde varandras anteckningar.

Enligt Yin (2009) är det viktigt för en studies reliabilitet att en extern observatör ska

kunna följa en beviskedja som gör det möjligt att följa härledningen av de slutsatser

som presenteras. Studiens tillvägagångssätt har dokumenterats noga för att liknande

studier ska kunna genomföras och erhålla liknande resultat och slutsatser. Likaså har

studien en utförlig dataanalys vilken förklarar hur analysen har skett för att svara på

studiens frågeställningar. Detta har gjorts för att läsaren av studien ska kunna följa de

tankesätt och resonemang som ligger till grund för resultatet.

Författarna har försökt undvika egna tolkningar av skeenden och slutsatser har istället

utgått ifrån statistiska analysmetoder. Likaså har intervjusvar och mätningar ifrån

observationer jämförts emellan författarna för att undvika personliga tolkningar. Patel

och Davidsson (2011) menar att jämförande av anteckningar för att minska personliga

tolkningar ökar studiers reliabilitet.

2.7.2 Validitet

Validitet kan delas upp i två olika delar där den ena benämns som intern validitet och

den andra extern validitet. Intern validitet syftar till vilken utsträckning det som studeras


13

är det som avses att mätas. Extern validitet handlar om hur väl en studies resultat är

generaliserbart (Saunders et al., 2016).

Författarna har under arbetets gång använt sig av flertalet källor för att styrka studiens

trovärdighet. I studien har det flera gånger funnits källor som har påpekat samma fakta

och i enstaka fall källor angett motstridiga saker. Författarna har försökt lyfta sådana

tillfällen där källor påpekat samma fakta och presenterat de gånger källor varit

motstridiga och valt den källa som ansetts trovärdigast. Enligt Yin (2007) styrker denna

arbetsmetod den objektiva aspekten för de begrepp som används. Användning av flera

källor kallar Torrance (2012) för teoretisk triangulering och reducerar risken för

personliga tolkningar av teorier.

Enligt Torrance (2012) finns det olika former av triangulering. Förutom teoretisk

triangluering har författarna även använt sig utav flera olika oberoende metoder för att

samla in data från samma studieobjekt. Detta har gjorts för att försäkra sig om att datan

är korrekt och enligt Saunders et al. (2016) styrks studiers pålitlighet om oberoende

resultat leder till samma slutsats. Skulle resultaten skilja sig åt ses detta enligt Torrance

(2012) som ett tecken på att mer data behöver insamlas och analyseras för att få en

klarhet i varför det skiljer sig samt vad som kan ses som det verkliga. I studien har

dokumentstudie, observationer och intervjuer kompletterat varandra. Enligt Torrance

(2012) ger sådan metodtriangulering en helhetsbild över fallet, då det tillför information

och datan blir mer nyanserad och giltig.

De modeller och teorier som studien har baserats på är väl förankrade i flertalet

vetenskapliga källor. Modellerna förklaras även i studien för att öka förståelsen för de

som inte tidigare känner till dem. De teoretiska modeller som valts ut har fungerat som

referensram för den empiriska datans resultat. Studien baseras på teorin om Paretos

princip och ABC-klassificering för att reducera transportsträckor. Användandet av

kända teorier höjer studiers trovärdighet enligt Yin (2007). De teorier som har använts

i studien har jämförts med empiri för att se hur väl de överensstämmer. Denna teknik

att jämföra teori och empiri kallas mönsterjämförelse och kan enligt Yin (2007) styrka

en rapports inre validitet. Den inre validiteten stärks när resultatet överensstämmer med

den teori som finns på området (Saunders et al., 2016).

Vid enfallstudier är det svårare att generalisera resultat än vid fler fallstudier (Yin,

2007). Denna enfallstudie har dock strävat efter att hålla en hög extern validitet genom

att använda sig av befintliga teorier som mall, samt triangulering vid datainsamling. I

studien jämförs insamlad empiri mot teori som använts som mall för utformandet av

fallstudien. Enligt Yin (2009) kallas detta analytisk generalisering och förstärker

resultatet i en generaliserad mening.


14

Teoretiskt ramverk

15

3 Teoretiskt ramverk Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och

frågeställningar som formulerats. Kapitlet inleds med kopplingen mellan

frågeställningarna och teorin. Därefter presenteras de teorier som används under tre

rubriker, vilka är Lagerverksamhet, ABC-klassificering samt Artikelplacering.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori I detta kapitel redogörs de olika teorier som använts i studien för att besvara studiens

frågeställningar. Det teoretiska ramverket har delats upp i tre kapitel vilka är

“Lagerverksamhet”, “ABC-klassificering”, och “Artikelplacering”. Flertalet av

teorierna ingår i att besvara båda frågeställningarna med ett fåtal undantag. För att se

vilka teorier som använts till vilken frågeställning se Figur 3.1.

Figur 3.1 Koppling mellan frågeställning och teori.

De teorier som presenteras för att kunna besvara frågeställningarna har inriktat sig mot

studiens huvudområde vilket är artikelplacering inom lagerverksamheter. ABC-

klassificering har varit det verktyg som använts för att styra artikelplaceringen i syfte

att minimera transportsträckor och öka effektiviteten. Den första frågeställningen berör

hur en sådan ABC-klassificerad artikelplacering kan upprättas. Teorier kring ABC-

klassificering, artikelplacering och zonindelning har varit viktiga för att besvara

frågeställningen. Kapitlet “Lagerverksamhet” med dess underrubriker har gett

information om i vilka miljöer artikelplacering sker samt olika faktorer att beakta vid

upprättande av ABC-klassificering. Därefter redogörs det i efterföljande kapitel om hur

ABC-klassificering kan genomföras.

Den andra frågeställningen handlar om att beräkna vilken effekt ABC-klassificerad

artikelplacering kan ha på transportsträckor. Svaret på den första frågeställningen har

utgjort en grund för att besvara den andra frågeställningen vilken i större grad har varit

kopplad till den fallstudie som genomförts. De teorier som bidragit till att besvara

Frågeställning 1

3.2.1 Lagerlayout

3.2.3 Orderplockning

3.4.1 Fast och flytande placering

Frågeställning 1 & 2

3.2 Lagerverksamhet

3.2.2 Platsutnyttjande och åtkommlighet

3.3 ABC-klassificering

3.4 Artikelplacering

3.4.2 Lagringspolicys

3.4.3 ZonindelningFrågeställning 2

3.4.4 Artikelplaceringens

påverkan på transportsträckor

Teoretiskt ramverk

16

frågeställningen har till stor del varit samma som till den första frågeställningen men

med betoning på kapitlet som redogör artikelplaceringens påverkan på artikelplacering.

3.2 Lagerverksamhet

Lagerverksamheter eller så kallade distributionscentraler är vanligt förekommande i

försörjningskedjor och menas med den fysiska lagerhållningen av färdiga varor eller

material (Lumsden, 2012). Enligt Fumi et al. (2013) kan 39 % av logistikkostnaderna i

Europa av hänvisas till lagerverksamhet. Det finns olika uppfattningar om utgifter i

samband med lagerhållning och om det endast är ett slöseri vilket Lumsden (2012)

menar att det är, medan Tompkins et al., (2010) anser att lagerverksamheter utför

aktiviteter som kunden värdesätter. Tompkins et al. (2010) och Lumsden (2012) är dock

överens om att lagerverksamheter kan effektiviseras och kostnadsreduceras.

3.2.1 Lagerlayout

Layouten i lagerverksamheter kan utformas på flertalet olika sätt. Hur lager utformas

beror på flertalet förutsättningar som vilken typ av artiklar lagret innehåller, vilka

redskap som används för materialhantering och hur lagerbyggnaden ser ut. Beroende

på hur lager utformas så kommer materialflöden att se ut på olika sätt. Lager brukar

delas in i två kategorier baserat på deras olika materialflöden vilka är linjärt flöde och

U-format flöde, se Figur 3.2 (Jonsson & Mattsson, 2011).

Figur 3.2 Lagerlayout med U-format och linjärt flöde (egen, baserad på Jonsson

och Mattsson, 2011, s. 69).

Vid linjära flöden är in- och utlastning placerade på motsatta sidor i lagerbyggnaden.

Layouten förutsätter att alla artiklar måste färdas lika långt genom lagret och flödet går

rakt igenom. Lagerlayouten är bäst lämpat för ett mindre antal olika artiklar vilka kan

hanteras på snarlika sätt (Lumsden 2012). I denna lagerlayout blir ABC-klassificering

onödigt då alla artiklar flödar på ett liknande sätt liksom att transportsträckan för alla

artiklar är ungefär lika långa (Jonsson & Mattsson, 2011).

U-formade flöden har in- och utlastning i samma ände i lagret. I denna typ av flöde kan

artiklar flöda på olika sätt vilket gör att artikelplacering har en större inverkan på flödet

(Jonsson & Mattsson, 2011).

Teoretiskt ramverk

17

3.2.2 Platsutnyttjande och åtkomlighet

Att planera utrymme i lager inkluderar att fastställa artiklarnas utrymmeskrav. Detta

kan göras genom att multiplicera standardstorleken för artikeln med beräknad kvantitet

som ska lagerhållas. Andra saker som måste beaktas vid rumsuttnyttjandeplanering är

artiklarnas popularitet, storlek, likhet och materialets egenskaper. Lagrets layout bör

vara utformad så att platsutnyttjande maximeras samtidigt som servicenivån hålls hög.

En för kraftig betoning på platsutnyttjande kan leda till att artiklarna blir svåråtkomliga

(Tompkins et al., 2010). Lumsden (2012) menar att det här måste göras en kompromiss

eftersom lagringskostnad och hanteringskostnad står i konflikt med varandra. En låg

lagringskostnad innebär att platsutnyttjandet är högt då de fasta kostnaderna för lagret

fördelas på fler artiklar. Detta innebär dock att hanteringskostnaden blir hög eftersom

artiklarna blir mer svåråtkomliga i lagret. Hänsyn bör alltså tas till både lagrings- och

hanteringskostnad för att hitta ett optimalt läge med högt resursutnyttjande (Lumsden,

2012).

Lagret bör uppfylla specifika mål vad gäller tillgänglighet. Exempelvis bör huvud-

gångarna i lagret vara raka och leda till öppningar för att förenkla truckförandet och

reducera åktider. Gångarna i lagret ska vara tillräckligt breda för att kunna utföra

arbetsuppgifter effektivt, men för breda gångar innebär slöseri med platsutnyttjande.

Hur breda gångarna bör vara beror på vilken typ av utrustning som används och hur

mycket av denna utrustning som förväntas trafikera gångarna (Tompkins et al., 2010).

3.2.3 Orderplockning

Inom lagerverksamheter finns ett antal huvudaktiviteter vilka vanligtvis anges som

mottagning, inlagring, lagring, orderplock och utleverans. Mottagning kan beskrivas

som att ta emot och lasta av godstransporter in i lagret. Därefter så transporteras det

mottagna godset in till specifika placeringar i lagret vid inlagring. Godset blir stående

vid sin plats, kallat lagring, för att sedan plockas, vid orderplockning, till en utleverans

av kundorder (Park, 2012).

Vid orderplockning förväntar kunder sig en snabb och pålitlig bearbetning av deras

order vilket medför att orderplockning har en stor inverkan på kundservicen nedåt i

flödet. Det som utmärker orderplockning från andra aktiviteter inom ett lager är att

processen ofta kräver mycket personal och är känd för att vara den mest kostsamma

funktionen (Park, 2012).

Orderplockning kan delas upp i tre olika kategorier beroende på hur artiklar hämtas. De

tre olika kategorierna är pallplock, förpackningsplock och delförpackningsplock.

Pallplock menas de gånger hela pallar hämtas från lagret. Förpackningsplock är när

kartonger eller en annan typ av förpackning plockas. Delförpackningsplock är slutligen

då förpackningarna öppnas upp och artiklarna däri plockas individuellt (Park, 2012).

3.3 ABC-klassificering

En ABC-klassificering kan exempelvis göras på artiklar, leverantörer eller kunder och

innebär att dela in dessa i olika grupper med avseende på deras betydelse för företaget

(Jonsson & Mattsson, 2011). Lumsden (2012) menar att det är nödvändigt med ABC-

klassificering då majoriteten av företag upplever att det är svårt att identifiera vilka

artiklar, kunder och leverantörer som är betydande och bör prioriteras i olika avseenden.

Teoretiskt ramverk

18

Indelningen i grupper följer vanligtvis den teori som den italienske ekonomen Vilfredo

Pareto formulerade år 1906, nämligen att 80 procent av rikedomen återfanns hos 20

procent av befolkningen. Detta kom att kallas 80/20-regeln och kan översättas till flera

olika verksamheter och ändamål. Det som är gemensamt är att en liten del av elementen

står för en stor del av effekten (Emmett & Granville, 2007). Inom lagerverksamheter

kan detta till exempel användas till att gruppera artiklar efter volymvärde för att

effektivisera lagerstyrning, eller efter plockfrekvens som underlag för artikelplacering

(Lumsden, 2012). Figur 3.3 nedan visar en ABC-indelning där den ackumulativa

procentandelen av artiklar på x-axeln bildar en inledningsvis mycket brant växande

kurva då den ställs mot den ackumulativa procentandelen av artiklarnas valda kriterium.

I figuren nedan exemplifieras kriteriet på y-axeln som vinst, försäljning eller

användning av artiklar.

Figur 3.3 ABC-kurva med klassindelning av ackumulativ frekvens av artiklar

(Emmett & Granville, 2007, s.43).

ABC-kurvans utseende är avgörande för resultatet av att placera efter uttagsfrekvens.

Är det en större andel artiklar som står för 80 % av uttagen innebär detta sämre

förutsättningar i jämförelse med en brant kurva där en mindre del står för en stor del av

effekten (Lumsden, 2012).

Enligt Lumsden (2012) är det nödvändigt att genomföra en ABC-analys för att upprätta

en ABC-klassificering. Detta kan göras genom tre steg, som presenteras nedan:

Teoretiskt ramverk

19

1. Bestämma sig för vilket kriterium som ska användas, samt se till att

informationen som är nödvändig för att genomföra analysen finns tillgänglig

och är trovärdig. Kriteriet kan till exempel vara uttagsfrekvens eller volymvärde

beroende på vad som ska åstadkommas med klassificeringen.

2. Sortera och strukturera artiklar efter kriteriet. En ackumulativ procentsats tas

fram för artiklarna samt för det valda kriteriet.

3. Det tredje och sista steget består av att dela in artiklar i grupperna A, B eller C.

Detta görs med hjälp av underlaget från steg två där den kumulativa

procentandelen av artiklar jämförs med den kumulativa procentandelen av

kriteriets effekt. En vanlig uppdelning är exempelvis att 20 % klassificeras som

A-artiklar vilka står för 80 % av uttagen. B-artiklar är ungefär 30 % av

produkterna och dessa står för cirka 15 % av uttagen. C-artiklar utgör 50 % av

artiklarna och står för 5 % av kriteriet.

Det finns flertalet olika kriterium att basera sin artikelplacering på, vilket presenterats i

de överstående stegen. Enligt Dukić och Oluić (2007) så kan artikelplacering bidra till

att reducera transporter i lager. Valet av kriterium vid ABC-klassificeringen avgör en

del hur effektiv klassificeringen blir i avsikt på transporter. Det kriterium som är mest

lämpligt och effektivt för att reducera transporter är att basera ABC-analysen på

artiklarnas uttagsfrekvens (Dukić & Oluić, 2007). När det kommer till Lumsdens

(2012) tredje steg att dela upp artiklarna i A-, B- och C-grupper kan det göras på olika

sätt och det är upp till varje enskilt fall att sätta lämpliga brytpunkter för grupperna

(Crocker, Jessop & Morrison, 2012).

3.4 Artikelplacering

Artikelplacering inom lagerverksamheter kan ske på olika sätt vilket redogörs i detta

delkapitel. Artikelplacering görs antingen fast eller flytande beroende på om artiklar

har bestämda placeringar. Lagerverksamheter kan även tillämpa olika lagringspolicys

och zonindelningar vilka påverkar hur artiklar placeras i lagret. Interna transport-

sträckor inom lagerverksamheter påverkas utav artikelplaceringens utformande och

presenteras i slutet av delkapitlet.

3.4.1 Fast och flytande placering

Lager som tillämpar fast artikelplacering har tillägnat varje artikelnummer en bestämd

plats i lagret. Lagrets storlek behöver vid fast placering möta respektive artikels

säkerhetslager och den inkommande kvantiteten av varje artikel (Tompkins, et al.,

2010). Tompkins et al. (2010) menar därför att fast artikelplacering är att föredra ur

effektivitetssynpunkt då artiklar som plockas ofta kan lokaliseras nära in- och

utlagringszonen för att maximera genomflödet genom att minimera transporter. Detta

används dock inte i samma utsträckning som det borde, några anledningar är att det

kräver mer information om artiklarna samt mer omfattande beräkningar för plats-

utnyttjande. Dessutom innebär ändrade förutsättningar för fast artikelplacering att

artiklarna måste omorganiseras för att effekten ska behållas vilket kräver mer manuell

kontroll (Tompkins et al., 2010).

Hos företag med stor säsongsvariation och dynamiska förhållanden är det vanligt med

flytande artikelplacering. Denna artikelplacering är raka motsatsen till fast placering

och betyder att varje artikelnummer kan placeras fritt på alla platser i lagret. Det är dock

Teoretiskt ramverk

20

ofta lagersystemet som vid inleverans in i lagret föreslår en plats. Den föreslagna

platsen kan vara slumpmässig eller planerad med avseende på att effektivisera

plockningsprocessen, detta beror på vilket system och vilka kriterium som det använder

(Lumsden, 2012). Den främsta fördelen med flytande placering är att lagrets pallplatser

kan utnyttjas i högre grad då ett uttag innebär att en ny artikel kan placeras på samma

plats. Totalt sett så behövs alltså mindre pallplatser än vid fast placering (Jonsson &

Mattsson, 2011).

Tompkins et al. (2010) likställer flytande artikelplacering med slumpmässig placering,

vilket Lumsden (2012) ovan belyser att det inte behöver vara samma sak, då

lagersystemet kan vara utformat att väga in olika parametrar vid platsförslag. Detta kan

exempelvis vara klassificerad artikelplacering då artiklar grupperas, ofta efter

uttagsfrekvens, för att sedan placeras flytande inom en specifik zon för artikelgruppen

(Park, 2012). Det är dock enklare att planera artikelplacering efter uttagsfrekvens vid

fast placering (Jonsson & Mattsson, 2011).

Det är möjligt att kombinera fast och flytande artikelplacering och en vanlig metod för

detta är att plockplatserna är fasta medan buffertplatserna, där gods som väntar tills det

är dags för påfyllning av plockplatser, är av flytande placering (Jonsson & Mattsson,

2011).

3.4.2 Lagringspolicys

Innan en order kan hämtas från lagret måste artiklar först ha placerats i någon av lagrets

alla platser. En lagringspolicy innebär ett antal regler för att avgöra artikelns placering

i lagret (Roodbergen, 2012). Nedan presenteras fyra olika lagringspolicys.

Slumpmässig artikelplacering

Slumpmässig artikelplacering innebär att artiklar slumpmässigt placeras ut på en ledig

plats (Petersen, 1999). Park (2012) definierar slumpmässig artikelplacering som sådan

som inte tar hänsyn till artikelns aktivitet eller omsättningshastighet. Vid slumpmässig

placering har varje ledig plats i lagret samma sannolikhet att bli påfylld vid inleverans.

Detta kräver ett datorsystem som har koll på vilka lagringsplatser som är lediga (De

Koster, Le-Duc & Roodbergen, 2007). Vid den här typen av lagringspolicy används

flytande placering, beskrivet ovan, då det inte finns någon förutbestämd plats för

respektive artikelnummer.

Det finns enligt Petersen (1999) två fördelar med att slumpmässigt placera artiklar. Den

ena är att lagret blir mer jämnt utnyttjat vilket även förklarar den andra fördelen som är

att det blir minskad trängsel i gångarna. En nackdel med slumpmässig artikelplacering

är risken att lägga högfrekvent plockade artiklar på svåråtkomliga platser eller platser

långt bort ifrån in- och utlastningszon. Detta skapar onödigt långa transportsträckor och

extra arbete för lagerpersonal (Tompkins et al., 2010).

Närmast lediga lagerplats

Om lagerarbetaren fritt kan välja ledig plats att placera inkommande gods kommer detta

antagligen följa principen närmast lediga lagringsplats. Första lediga plats som

lagerarbetaren ser, blir där denne placerar godset. Detta resulterar vanligtvis i ett välfyllt

lager nära in- och utlastningszon som gradvis blir öppnare längre ifrån utlastning. I

lager där förflyttningar sker som helpall är det ingen större skillnad på denna

lagringspolicy och slumpmässig placering (De Koster et al., 2007).

Teoretiskt ramverk

21

Fullt volymbaserad artikelplacering

Artiklarnas uttagsfrekvens sorteras från högsta till lägsta och matchas sedan med

lagerplatserna som också rangordnas från bästa till sämsta. Ofta anses den bästa

lagerplatsen vara den som är belägen närmast in- och utlastningszonen. Den här typen

av placering kombineras vanligtvis med fast artikelplacering (Roodbergen, 2012).

Klassificerad artikelplacering

Vid klassificerad artikelplacering delas artiklar in i olika grupper, ofta baserat på

uttagsfrekvens. De olika grupperna har specifika ytor i lagret där de med hög

uttagsfrekvens placeras nära in- och utlastnings för att minimera transportsträckor.

Inom zonen för artikelgruppen är sedan placeringen slumpmässig (Park, 2012;

Roodbergen, 2012; Thomas & Meller, 2014). Att klassificera vid artikelplacering är

fördelaktigt i jämförelse med att tillämpa fullt volymbaserad placering, eftersom denna

är mindre flexibel vid fluktuerande efterfrågan. Detta beror på att förändringar i

efterfrågan kräver fler omflyttningar när varje artikel har en dedikerad lagringsplats

(Thomas & Meller, 2014). Roodbergen (2012) menar att klassificerad artikelplacering

kombinerar det bästa av två världar då det möjliggör placering av högfrekventa artiklar

nära depån samtidigt som det i de flesta fall möter de krav som ställs på utrymme och

flexibilitet.

Det finns även andra typer av klassificeringar som kan göras, till exempel bör artiklar

som ofta tas emot och skickas tillsammans och vara lagrade nära varandra.

Klassificeringar kan göras på artiklars dimensioner där tunga och otympliga artiklar

lagras nära då hanteringskostnaden är större för sådana artiklar. Det är också vanligt att

lagerindelningar görs på materialets karaktär, till exempel att ömtåliga, värdefulla eller

brandfarliga artiklar lagras separat för att underlätta hanteringen (Tompkins et al.,

2010).

3.4.3 Zonindelning

Vid zonindelning så delas ett lager upp i olika zoner med varierande innehåll och

funktioner. Uppdelning av lagret i zoner görs framförallt för att förenkla hantering av

artiklar eller för att reducera transportsträckor. Zonindelning kan göras efter

produktfamilj, efter artiklarnas fysiska egenskaper, hanteringsbehov eller

uttagsfrekvens (Jonsson & Mattsson, 2011).

Lager har olika förutsättningar och därmed olika behov vad gäller att dela upp lagret i

olika zoner. Zonindelning kan till exempel göras efter artiklarnas olika produktfamiljer,

fysiska egenskaper eller försäljningshistorik. Vid fördelning efter produktfamilj

placeras artiklar inom produktfamiljen i samma zon. Detta är fördelaktigt när artiklar

inom samma produktfamilj ofta plockas tillsammans. En annan vanlig fördelning

baseras på fysiska egenskaper vilket medför att speciellt plock- eller förvaringsmaterial

inte behöver spridas ut över lagret utan kan preciseras till en viss del (Jonsson &

Mattsson, 2011). Enligt Dukić & Oluić (2007) står oftast en liten del av artiklarna för

en övervägande del av uttagen och genom att zonindela så att högfrekvent plockade

artiklar står nära depån kan transportsträckor minskas.

Teoretiskt ramverk

22

Zonindelning av ABC-klassificerade artiklar

Med en ABC-klassificering av artiklar bör även lagret zonindelas för att bestämma

lagerplats för de olika klasserna. A-zonen bör vara närmast utlastningszonen, B-zonen

lite längre bort och C-zonen bör vara längst bort (Lumsden, 2012).

Placering av ABC-klassificerade artiklar kan dock utformas på andra sätt beroende på

det berörda lagrets möjligheter, upplägg, hanteringsmaterial eller interna

transportmedel (Dukić & Oluić, 2007). Roodbergen (2012) anger fyra olika sätt att

placera klassificerade artiklar i ett lager, se Figur 3.4.

Figur 3.4 Olika sätt att placera A-, B- och C-artiklar (Roodbergen, 2012, s. 146).

I figuren symboliseras in- och utlastningszon (depot) längst ned till vänster. De svarta

lagerplatserna i Figur 3.4, symboliserar A-artiklar, de grå platserna är B-artiklar och de

ljusgrå är C-artiklar.

De fyra olika uppdelningarna som kan göras på ABC-klassificerade artiklar är enligt

Roodbergen (2012):

1. Gavelplacering - De högfrekventa artiklarna placeras längst fram i varje gång.

Längst in i gångarna återfinns C-artiklar och däremellan B-artiklar.

Gavelplacering illustreras längst upp till vänster i figuren ovan.

2. Inom-gång-placering - Alla produkter i samma gång tillhör samma grupp (A, B

eller C). Den eller de gångar som är närmast in- och utlastningszonen innehåller

A-artiklar. Inom-gång-placering illustreras längst upp till höger i figuren ovan.

Teoretiskt ramverk

23

3. Närmaste gång-placering - En variant på inom-gång-placering som endast

fungerar för lager med korsande gångar då det bildar flera mindre block i lagret.

De mindre gångar som är närmast depån blir där A-artiklarna placeras. Närmast

gång-placering illustreras längst ned till vänster i figuren ovan.

4. Närmast depå-placering - A-artiklar placeras på de lagerplatser närmast depån,

oavsett gång. En mindre gång kan alltså innehålla olika grupper av artiklar.

Närmast depå-placering illustreras längst ned till höger i figuren ovan.

3.4.4 Artikelplaceringens påverkan på transportsträckor

Volymbaserad artikelplacering har stor inverkan på transportsträckor i jämförelse med

slumpmässig artikelplacering (Dukić & Oluić, 2007). I Figur 3.5 visas en mycket

förenklad bild över ett lager där varje ruta motsvarar en lagerplats och siffran

symboliserar färdsträckan, i meter, för att ta sig till platsen från in- och utlastningszonen

(depå).

Figur 3.5 Färdsträckor till olika lagerplatser (egen, baserad på Tompkins et al.,

2010, s.421).

I exemplet är den genomsnittliga färdvägen beräknad till drygt 16 meter vid ABC-

klassificerad artikelplacering om den utformas enligt Figur 3.6 nedan. Vid slumpmässig

artikelplacering med samma förutsättningar blir istället den genomsnittliga sträckan

drygt 30 meter vilket innebär en nästan dubbelt så lång färdväg (Tompkins et al., 2010).

Figur 3.6 ABC-klassificerad artikelplacering baserad på färdsträcka (Tompkins et

al., 2010, s. 421).

Teoretiskt ramverk

24

Beräkningarna är baserade på en ABC-klassificering där A-artiklar står för 80 % av

aktiviteten och 20 % av lagringsytan, det vill säga 40 platser. B-artiklar står för 15 %

av aktiviteten och kräver 30 %, vilket motsvarar 60 platser, av lagringsytan. C-artiklar

står för 5 % av flödet men återfinns på 50 % av lagringsytan. Det är i exemplet ovan

också beräknat på rätlinjiga färdvägar. Något som bortses från beräkningen är att vid

slumpmässig artikelplacering behövs troligtvis inte alla 200 platser, på grund av ett

högre platsutnyttjande vilket är diskuterat ovan. För att den slumpmässiga

artikelplaceringen i exemplet ska kunna möta den ABC-klassificerade krävs det att 68

% av platserna inte utnyttjas. Det motsvarar de 138 platser längst ifrån in- och

utlastningszonen (Tompkins et al., 2010).

Enligt Dukić & Oluićs (2007) jämförelse mellan slumpmässig artikelplacering och

klassificerad artikelplacering efter utplocksfrekvens kunde lagertransportsträckor

reduceras upp till 45-55 %. Det var dock givet att för att kunna uppnå sådan

reduceringseffekt så skulle artiklarnas utplocksfrekvens följa Paretos 80-20-princip och

ju mer utspridd uttagsfrekvensen på artiklarna var (såsom att 40 % av artiklarna skulle

utgöra 60 % av uttagen) desto mindre effekt skulle klassificeringen få. Det var även

angett att färre plock per order gör klassificeringen mer effektiv.

Empiri

25

4 Empiri Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av verksamheten inom fallstudieobjektet. Vidare

beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens frågeställningar.

4.1 Verksamhetsbeskrivning Sherwin-Williams AB är ett multinationellt företag inom ytbehandlings- och

färgbranschen. Företagets huvudkontor finns i Cleveland, Ohio USA men har

verksamhet spridd över hela världen. I Sverige tillverkas industrifärg och

ytbehandlingsprodukter i Märsta och Hjältevad. Produkterna som tillverkats i Sverige

transporteras sedan till Sherwin-Williams distributionscentral i Nässjö som lagerhåller

och skickar ut produkter till kunder över hela världen.

4.1.1 Distributionscentralen i Nässjö

Sherwin-Williams i Nässjö har runt 20 anställda vilket består av både tjänstemän och

lagerarbetare. Lagerarbetet sker i tvåskift och verksamheten är igång morgon till kväll.

På lagret finns fem stycken skjutstativtruckar som används vid förflyttningar så som

inlagring och orderplockning. Det är således aldrig mer än fem lagerarbetare som

trafikerar gångarna samtidigt. In- och utlastningszonen är på samma sida av

lagerbyggnaden vilket resulterar i ett U-format flöde. I byggnaden finns det tre olika

rum för lagring, en in- och utlastningsyta samt kontor, se Figur 4.1. Rummet ovanför

speciallagringen, uppe till vänster, kallas D-lager. Den stora lagringsytan ovanför

utlastningsytan benämns som B-lager.

I lagret finns totalt 3900 pallplatser och lagret hanterar mer än 3000 artikelnummer och

det förekommer i princip ingen säsongsvariation vad gäller efterfrågan på de olika

produkterna. Det finns dock varierande efterfrågan när det kommer till volym men det

är inga stora varianser enligt CRM-manager. Med dessa förutsättning ansåg CRM-

manager att plockdatan för de två studerade månaderna är representativt för hela året.

Produkterna levereras nästan uteslutande till möbel- och golvindustrin med samma

produktsortiment året runt.

Enligt CRM-managern är lagret relativt välfyllt och företaget undersöker möjligheter

att utöka lagringsytan.

Figur 4.1 Lagerlayout på Sherwin-Williams distributionscentral.

De svarta rutorna är allokerade till artiklar med speciella lagringsbehov på grund av

deras dimensioner. Detta gäller även för artiklar placerade i speciallagring enligt

Empiri

26

figuren. Dessa platser och artiklar har inte inkluderats i studien då de inte går att

omplacera utan att förändra lagrets layout. Den ensamma svarta rutan på rad nio är en

vattentank för lagrets sprinklersystem. I figuren är de gråmarkerade rutorna

ställagelagring med fem till sex våningsplan och en ruta motsvarar i de flesta fall tre

lagringsplatser på bredden. De rutor som är inrutade med tjock markering i lagerkartan

symboliserar trucktunnlar vilka illustreras Figur 4.2. I trucktunnlarna sker ingen lagring

på de tre lägsta nivåerna för att truckarna ska kunna färdas enklare genom lagret.

Figur 4.2 Trucktunnlar på Sherwin-Williams.

I Figur 4.3 visas tre ställagetyper som benämns O4, O5 och O6. De två sistnämnda, O5

och O6, består av tre platser på bredden och är vanligast förekommande, O4-ställage

med två platser på bredden finns på enstaka platser i lagret. Sådana platser är orangea i

figuren ovan. Ställagen står horisontellt mot lagrets in- och utlastningsyta. Pallarna

lagras vertikalt i ställagen med en pall per plats, på djupet.

Figur 4.3 Olika ställagetyper (O4, O5 och O6) på Sherwin-Williams.

Empiri

27

4.1.2 Arbetsprocesser Arbetsprocesser som förekommer inom lagret och som utförs av Sherwin-Williams

lagerarbetare är mottagning, inlagring, orderplock samt utleverans. Majoriteten av de

förflyttningar som sker inom lagret är helpallar som antingen körs in i lagret eller

plockas ut till leverans. Plock i förpackningsstorlek förekommer också vilket är

färghinkar som plockas styckvis från första våningen. Ibland plockas hela ordern på

samma tur ut i lagret, det beror på orderns kvantitet och hinkarnas storlek som kan

variera från att ta upp en halv pallplats per artikel till att få plats med flertalet på samma

pall.

Från våning två och uppåt sker helpallsförflyttningar där två pallar plockas för varje

hämtningstillfälle. Lagerarbetaren har själv möjligheten att välja vilka pallar som ska

hämtas tillsammans. Vanligtvis sker de två olika typerna av plock separat och plockas

inte på samma runda.

Artikelplacering

Distributionscentralen använder sig utav flytande artikelplacering för helpall och fast

placering för förpackningsplock på första våningen. Artiklarna i lagret är till viss del

klassificerade, men inte baserat på uttagsfrekvens. Istället är det produkter med

speciella hanterings- och utrymmesbehov som lagras på specifika platser i lagret.

Exempel på sådana produkter är extra tunga hinkar som placeras i speciallagringen där

lyftutrustning finns av ergonomiska skäl. Det finns också artiklar som inte kan lagras i

ställage på grund av storlek och vikt vilka lagrades i speciallagret.

Vid inlagring bestäms artikelplaceringen av distributionscentralens affärssystem, vilket

är konfigurerat för att identifiera specialartiklar samt lediga platser i lagret. Är det en

vanlig artikel föreslås närmast lediga plats för denna. Datasystemet utgår alltså ifrån de

lagerplatser som ligger närmast depån och söker sig bortåt efter första lediga platsen.

På vissa platser i lagret finns det lagringsplatser på sjätte våningen, men dessa spärras

vid sökning efter ledig plats vid inlagring. Det beror på att lampor och sprinklersystem

kan vara i vägen vid hämtning. Platserna på sjätte våningen användes dock för enstaka

lågfrekventa, mindre och lättare artiklar. I övrigt är placeringen slumpmässig i det

avseendet att artiklar med hög uttagsfrekvens kan placeras bredvid lågfrekventa

artiklar.

Det finns möjlighet att lägga till ytterligare klassificering i datasystemet, men detta har

inte gjorts då det inte har prioriterats. Enligt arbetsledaren på lagret ligger den stora

utmaningen i att upprätta zoner som klarar av en volymmässigt varierande efterfrågan.

Artiklar på den första våningen ansågs vara mycket lättare att placera baserat på

uttagsfrekvens på grund av att det redan är fasta platser där.

4.2 Dokumentstudie

Plockdata erhölls i form av en Excel-fil där uppgifter som artikelnummer, tid, lagerplats

och lagerarbetare (som utfört plocket) varit noterade, se Bilaga 1.

Tre kartor över lagrets layout och ställage har erhållits som komplement till den

plockdata som dokumentstudien baserats på. Dessa kartor har sammanställts till den

lagerkarta som finns i Figur 4.1 och som används genomgående i rapporten.

Empiri

28

4.3 Observationer

Empirisk data från observationer har samlats in genom avståndsmätning av

lagerlayouten.

4.3.1 Avståndsmätning av lagret

Förutom att studera kartorna över lagret gjordes även observationer för att kunna

beräkna avstånd emellan depån och olika lagringsplatser samt för att undersöka vilka

färdvägar som är möjliga. Mätningar gjordes med måttband för att mäta avstånd som

exempelvis sträckan mellan depå och ställage. För att se resultatet av mätningarna se

Tabell 4.

Tabell 4 Avståndsmätning

För att se vad som menas med mätningarna se Figur 4.4. De gråa rutorna i figuren är

samma som de gråa rutorna i lagerkartan.

Figur 4.4 Förklaring av avståndsmätning.

Analys

29

5 Analys I kapitlet analyseras teori och empiri för att besvara på frågeställningarna. Först

besvaras frågeställning ett vilket utmynnar i en modell för volymbaserad

artikelplacering. Frågeställning två jämför nuvarande transportsträckor med

transportsträckor vid volymbaserad artikelplacering.

5.1 Frågeställning 1

I detta delkapitel besvaras studiens första frågeställning genom att presentera de steg

som måste genomföras vid upprättande av ABC-klassificerad artikelplacering.

Inledningsvis analyseras fallföretagets nuläge vilket jämförs med den insamlade teorin.

Utifrån detta presenteras möjliga framtida ABC-zoner och avslutningsvis redogörs en

modell för hur volymbaserad artikelplacering kan utföras, vilken besvarar studiens

första frågeställning.

Den första frågeställningen i denna studie lyder:



För en lagerverksamhet som vill reducera interna transportsträckor med ABC-

klassificerad artikelplacering, måste först en ABC-analys göras. Enligt Lumsden (2012)

följer en sådan uppdelning tre steg. Det första handlar om att välja lämpligt kriterium

utifrån det som avses med uppdelningen. Då fallstudiens ABC-klassificering har syftat

till att minimera transporter inom ett lager valdes uttagsfrekvens som kriterium. Detta

eftersom det enligt Dukić och Oluić (2007) är det mest lämpliga kriteriet för

transportreduktion.

Det andra steget som Lumsden (2012) presenterar handlar om att sortera och strukturera

artiklar efter kriteriet. I fallstudien sorterades artiklar efter uttagsfrekvens för att sedan

ta fram en ackumulativ procentsats vilket illustrerades i ett diagram där det

ackumulerade antalet olika artikelnummer syns på den horisontella axeln och

ackumulerat antal uttag syns på den vertikala axeln. Diagrammet gör det enkelt att se

fördelningen av artiklar på antal utplock, se Figur 5.1.

Analys

30

Figur 5.1 Fördelning av antal artiklar och uttag (alla nivåer).

Ur figuren går det att utläsa att 20 % av de mest frekventa artiklarna står för 73 % av

utplocken i lagret. Det följer inte riktigt Paretos princip som Mattsson (2003) redogör

för, där 20 % av elementen står för 80 % av effekten. Däremot är det tydligt att en

mindre del av artiklarna står för en större del av uttagen.

Då fallföretaget tillämpat fast artikelplacering för förpackningsplock på våning ett och

flytande pallplock för övriga nivåer togs separata indelningar fram. Det är som Jonsson

och Mattsson (2011) anger möjligt att kombinera fast och flytande placering, men

vanligt är det då att pallplatser utgör buffertplatser till plockplatserna på första

våningen. Så fungerade det även på fallföretaget men majoriteten av pallarna plockades

direkt ut till utlastning. Figur 5.2 återger fördelningen av förpackningsplock till vänster

och helpallsplock till höger.

Figur 5.2 Fördelning av antal artiklar och uttag på nivå 1 och nivå 2-5.

Liksom i Figur 5.1 över samtliga nivåer så står inte 20 % av artiklarna för 80 % av

uttagen men det finns fortfarande en minoritet av artiklarna som står för en majoritet av

uttagen. För förpackningsplock står 20 % av artiklarna för 62 % av utplocken och för

hellpallsplock står 20 % av artiklarna för 69 % av utplocken.

Det tredje och sista steget som Lumsden (2012) anger i teorin är att klassificera

artiklarna i A-, B- och C-grupper. Crocker et al. (2012) menar att det är upp till varje

enskilt fall att hitta lämpliga gränsdragningar mellan grupperna. Indelningen av artiklar

Analys

31

i fallstudien utgick ifrån Paretos uppdelning där A-artiklar är 20 %, B-artiklar är 30 %

och C-artiklar representerar 50 % av det totala antalet artiklar. Denna indelning

baserades på antalet artiklar, snarare än effekten de utgjorde. Detta gjordes för att inte

få för stora grupper av artiklar och att skillnaden emellan de olika grupperna är

fortfarande relativt differentierade. Fördelningen och klassificeringen av artiklar och

uttag på första våningen illustreras i en ABC-kurva till vänster i Figur 5.3 och ABC-

kurvan för helpallsuttag presenteras till höger i Figur 5.3.

Figur 5.3 ABC-kurva och klassificering för artiklar på våning 1.

För att se varje grupps exakta procentsatser se Tabell 5.

Tabell 5 Gruppindelning

Ett naturligt steg efter att artiklarna blivit indelade i olika klasser var att undersöka hur

dessa skulle placeras i lagret för att uppnå störst effekt på transportminimering. Enligt

Lumsden (2012) bör A-artiklar vara placerade närmast depån för att minimera

transportsträckor. Roodbergen (2012) presenterar dock fyra olika sätt att placera

klassificerade artiklar. Enligt Dukić & Oluić (2007) beror detta på att lagrets layout och

användningsområde varierar vilket medför varianter på närmast depå-placering. De

olika alternativ som Roodbergen (2012) presenterar är gavelplacering, inom-gång-

placering, närmaste gång-placering samt närmast depå-placering. De zonindelningar

som författarna anser lämpliga för Sherwin-Williams lager var inom-gång-placering

samt närmast depå-placering. Närmaste gång-placering ansågs vara snarlik inom-gång

placering vilket i princip hade givit samma resultat. Gavelplacering bortsågs ifrån på

grund av att minimera åkandet genom trucktunnlar med försämrad sikt.

För att undersöka hur nuläget såg ut analyserades först vilka plockplatser som stod för

störst del av uttagen. Uttagsfrekvensen för förpackningsplock visas i Figur 5.4 och för

helpall i Figur 5.5. De röda lagerplatserna har flest uttag, de gula näst flest och de gröna

minst.

Analys

32

Figur 5.4 Nulägesbeskrivning uttag av förpackningar.

Figur 5.5 Nulägesbeskrivning uttag av helpall.

Indelningen gjordes så att de röda med flest uttag skulle representeras av cirka 20 % av

platserna, gula 30 % och gröna 50 %. Detta för att lagerplatserna skulle matcha den

klassindelning som gjorts av artiklarna. Vid förpackningsplock var uppdelningen av

platserna lik den som gjorts för artiklarna där det som skiljer är att de gula platserna är

tre procent färre medan de gröna platserna är tre procent fler. Här blev uppdelningen så

att 20 % av lagerplatserna blev röda, 27 % gula och 53 % gröna, vilket också syns i

rutan till vänster i Figur 5.4. I denna ruta finns också intervallet på antalet uttag för

respektive klass. Vid helpallsplock hade flera lagerplatser samma uttagsfrekvens och

därmed blev den närmast möjliga uppdelningen: röda 16 %, gula 37 % samt gröna 47

%, se Figur 5.5.

Hade lagerplatsernas uttag följt en inom-gång-placering hade det förslagsvis sett ut

enligt Figur 5.6 för förpackningsplock och Figur 5.7 för helpall. Inom-gång-placering

innebär att hela gångar ska innehålla samma klass av artiklar (Roodbergen, 2012). Hade

uppdelningen av platserna följt exakt 20-30-50 så hade inte detta varit möjligt utan en

del gångar hade behövt innehålla två klasser av artiklar. I exmplen nedan så försjkuts

klasserna med några procent där B-zonen blir något mindre medan de andra två zonerna

växer något. Vid förpackningsplock sker ingen lagring på första våningen i

trucktunnlarna, och givetvis inte heller några uttag, och gångarna är därför vitmarkerade

i Figur 5.6. För helpallsplock har författarna valt att placera lågfrekvent gods

(grönmarkera) på de lagringsplatser som är ovanför en truckgång, se Figur 5.7. Detta

beror på att uttag från en sådan lagringsplats riskerar att stoppa upp trafiken för andra

lagerarbetare. Det är en avvägning som gjorts med avseende på platsutnyttjande och

Analys

33

åtkomlighet, som enligt Lumsden (2012) står i konflikt med varandra. Mycket lagring

på dessa platser ökar lagrets utnyttjande men kan försvåra åtkomligheten för

lagerarbetare.

Figur 5.6 Inom-gång-placering förpackningsplock.

Figur 5.7 Inom-gång-placering helpall.

Det andra alternativet för att placera artiklar är att låta de platser som är närmast depån

stå för störst del av uttagen, oavsett vilken gång platserna tillhör. Med hjälp av den

empiriska datan ifrån avståndsmätningen beräknades avståndet från depåerna till alla

de olika lagringsplatserna som avsågs att studeras. Avstånden märktes ut på en

lagerkarta vilken går att återfinna i Bilaga 2. Sedan grupperades platserna så att de 50

% högsta värdena (platser med längst transportsträckor) grönmarkerades, de 20 % med

lägst värden (kortast transportsträckor) rödmarkerades och de lagerplatser där emellan

gulmarkerades. På så sätt erhölls en tydlig bild över vilka platser som ligger närmast

utlastningen och de två depåerna. Trucktunnlarna har för helpallsplock grönmarkerats

av samma anledning som tidigare. I Figur 5.8 visas närmast depå-lagring för

förpackningsplock och i Figur 5.9 visas samma zonindelning fast för helpallsplock.

Analys

34

Figur 5.8 Närmast depå-lagring för förpackningsplock.

Figur 5.9 Närmast depå-lagring för helpall.

Efter att zoner valts till artikelplaceringen återstår endast implementeringen av den nya

artikelplaceringen. Inom zonerna sker sedan artikelplaceringen slumpmässigt (Thomas

& Meller, 2012). Ett andra alternativ för att minimera transportsträckor är fullt

volymbaserad artikelplacering vilket innebär att varje artikel har en fast placering. I

denna placeringspolicy klassificeras inte artiklarna utan rangordnas där den mest

frekventa artikeln matchas med den attraktivaste lagerplatsen, den näst mest frekventa

artikeln matchas med den näst attraktiva lagerplatsen, och så vidare (Roodbergen,

2012). En strategi för att minska transportsträckor i lager är att använda sig utav fullt

volymbaserad artikelplacering för samtliga artiklar. Fullt volymbaserad artikel-

placering medför dock två nackdelar vad gäller utrymmeskrav för artiklarna och

säsongsvariation (Lumsden, 2012).

5.1.1 Modell för upprättande av volymbaserad artikelplacering

En modell för upprättande av volymbaserad artikelplacering har tagits fram i syfte att

förtydliga de steg som är nödvändiga innan implementation av en sådan

placeringspolicy, se Figur 5.10. I modellen är de tre första stegen gemensamma oavsett

fast eller flytande placering. Därefter måste ett val göras beroende på vilken typ av

placering som ska tillämpas. Studien har fokuserat på ABC-klassificering och därför

har alternativet till vänster valts för att besvara studiens syfte.

Analys

35

Figur 5.10 Modell för upprättande av volymbaserad artikelplacering.

Modellen utgår från existerande teorier om hur ABC-analys, zonindelning och

artikelplacering kan utformas. I den insamlade litteraturen har teorierna presenterats

separat men har här sammanfogats till en helhetsmodell för volymbaserad

artikelplacering, i syfte att minimera transportsträckor. Det första steget som benämns

förstudie är inte teoretiskt förankrat och är inte heller nödvändigt för de som redan är

insatta i den berörda lagerverksamheten. Det har dock varit ett steg som författarna

behövt genomgå i fallstudien och har därför inkluderats i ovanstående modell. I

förstudien undersöktes färdvägar för truckar, artiklars plats- och hanteringskrav samt

lagrets layout och dimensioner. Steg två, tre och fyra för ABC-klassificerad

artikelplacering utgår ifrån Lumsdens (2012) tre steg för att utföra en ABC-analys. I

steg två väljs kriteriet uttagsfrekvens vilket Dukić och Oluić (2007) menar passar bäst

på ABC-analyser med avseende på att reducera transportsträckor. I modellens tredje

steg så sorteras artiklar efter antalet uttag. I samband med detta bör en ackumulativ

procentsats tas fram som visar sambandet mellan artiklar och uttag. Tillsammans bildar

förhållandet däremellan en ABC-kurva likt de som tidigare presenterats. Det fjärde

Analys

36

steget beror på vilken typ av placering som ska tillämpas, fast eller flytande. För ABC-

klassificerad artikelplacering ska artiklarna delas in i grupper utifrån analysen i

föregående steg. Ska fast placering tillämpas bör istället lagerplatserna rankas från bäst

till sämst placering. Därefter kan den mest högfrekventa artikeln placeras på den

attraktivaste platsen, i fallande ordning, tills den artikeln som plockats minst är

allokerad till den sämsta platsen i lagret. Önskas ABC-klassificerad artikelplacering ska

istället lagret zonindelas, där Roodbergen (2012) presenterar fyra förslag för hur detta

kan göras. Det sista steget är att implementera artikelplaceringen vilket innebär

förflyttning av pallar samt troligen justeringar i det affärssystem som används.

5.2 Frågeställning 2

I detta delkapitel besvaras studiens andra frågeställning. Denna frågeställning bygger

på en hypotes om att ABC-klassificerad artikelplacering innebär kortare

transportsträckor jämfört med icke-volymbaserad artikelplacering.

Den andra frågeställningen i denna studie lyder:



För att besvara frågeställningen har två olika analysmetoder använts. Metoderna utgår

båda ifrån ett nuläge och jämför det emot ett möjligt framtida läge för att få fram

skillnaden däremellan.

5.2.1 Transportreduktion av helpallsplock

Ett sätt att beräkna transportreduceringen genom de olika klassificeringarna är att ta

samtliga uttag (för respektive lagerplats) multiplicerat med sträckan från depån till

lagerplatsen. Det totala avståndet för nuläget har utgått ifrån lagerplatsernas

uttagsfrekvens, vilka tidigare illustrerats i Figur 5.5, samt avståndskartan som

presenteras i Bilaga 2. Hade istället artiklarna klassificerats, baserat på uttagsfrekvens,

och fördelats till olika zoner hade det totala avståndet reducerats enligt Tabell 6. På

fallföretaget plockades två pallar vid samma hämtningstillfälle. Skulle lagerarbetaren

åka och hämta en pall åt gången hade siffrorna i tabellen nedan varit de dubbla. Hos

fallföretaget hämtades två pallar per runda och därmed halverades den totala sträckan

fram och tillbaka per artikel. Sträckan emellan de två lagerplatserna är inte inkluderad

i avståndsanalysen. Anledningen är att den är svår att uppskatta och det faktum att

lagerarbetare försökte plocka pallar som var så nära varandra som möjligt medför att

den sträckan troligtvis är relativt liten.

Tabell 6 Avstånd vid olika typer av ABC-placering för nivå 2 till 5

Analys

37

För att beräkna avståndet från zonerna (vilka ovan presenterats i Tabell 6) till depån har

zonernas kortaste och längsta avstånd adderats och dividerats på två. Tre olika

medelvärden erhölls vilka sedan multiplicerats med antalet plock av A-, B- eller C-

artiklar för respektive zon. Beräkningen behandlade artikeldata för hela den studerade

perioden. De olika zonerna för beräkningen finns illustrerade i Figur 5.7 för inom-gång-

placering och Figur 5.9 för närmast depå-placering.

Den totala transportreduktionen för helpall kan beräknas till 35 % för närmast depå-

placering ((150729-98083)/150729) samt 31 % för inom-gång-placering ((150729-

103308)/150729). Beräkningarna har gjorts genom att ta totalt avstånd nuläge minus

totalt avstånd för respektive zonindelning vilket sedan har dividerats med totalt avstånd

för nuläge.

Ovanstående analys utgår ifrån lagerplatsernas utnyttjande men har inte tagit hänsyn

till vilka artiklar som plockats ifrån de olika lagerplatserna. Logiskt sätt så borde det

även vid icke-volymbaserad artikelplacering förekomma plock av högfrekventa artiklar

nära utlastningszonen. Nedan kommer därför en mer djupgående analys där uttagen för

totalt tio arbetsdagar studerats för att erhålla information om hur A-, B- och C-artiklarna

var fördelade över lagret. Genom att undersöka vilken klassificering plockade artiklar

haft samt undersöka vilken plats och avstånd denna plats har haft ifrån depån gick det

att uppskatta transportsträckor.

Ett exempel på hur en dag analyserats presenteras i Tabell 7, och Figur 5.11, nedan. I

tabellen visas en dags uttag för en lagerarbetare där varje artikelnummer färgkodats

beroende på om artikeln som hämtats varit en A-, B-, eller C-artikel. Utifrån

lagerplatserna till höger i Tabell 7 har hämtningarna sedan märkts ut i en lagerkarta,

vilken återfinns i Figur 5.11. I figuren beräknades sträckan för att hämta de olika

artiklarna för en dag. I Tabell 8 visas sedan den totala sträckan för alla de tio dagarna

vilka sedan har beräknats per artikelgrupp (A, B och C).

Analys

38

Tabell 7 Helpallsuttag för en lagerarbetare under en arbetsdag

I Figur 5.11 nedan är uttagen noterade i lagerkartan där en röd ruta betyder hämtning

av A-artikel, gul ruta innebär hämtning av B-artikel och grön ruta representerar uttag

av en C-artikel.

Analys

39

Figur 5.11 Klassificerade artiklars uttag under en arbetsdag

Genom att studera artiklarna i ABC-klassificeringen tillsammans med denna

avståndsanalys kunde författarna se att den mest plockade artikeln av alla sett över två

månader, UL1364-C, har hämtats nästan längst bort i lagret, 77 meter från depån.

Samtidigt har C-artikeln UL1148 (som endast plockats tre gånger på två månader) en

mycket bra placering endast 16 meter ifrån depån. Sammantaget visar detta på en

slumpmässig placering av artiklar enligt Park (2012) då placeringen inte tar hänsyn till

artikelns uttagsfrekvens. Enligt den empiriska datainsamlingen ska dock placeringen

följa principen närmast lediga lagerplats från depå. Detta ska enligt De Koster et al.

(2007) inte skilja nämnvärt ifrån slumpmässig placering vid helpallsförflyttningar

vilket bekräftas i detta exempel. I Figur 5.5 som presenterats tidigare visas dock hur

uttag av pallar totalt sett varit fördelade över lagret vilket tyder på en något högre

aktivitet nära depåerna, vilket antagligen beror på att principen närmast lediga

lagerplats tillämpas.

Ovanstående analys gjordes för tio arbetsdagar där avstånden för att hämta A-, B- och

C-artiklar sammanställdes, se Tabell 8. Uppdelningen av de olika klasserna blev under

de tio dagarna att 69 % av hämtningarna var A-artiklar, 17 % B-artiklar och 14% C-

artiklar. Den genomsnittliga sträckan för att hämta A-artiklar var över de tio studerade

dagarna 42,47 meter, för B-artiklar var sträckan 36,44 meter och för C-artiklar 37,18

meter. I exemplet ovan var motsvarande siffror: A 45,43 meter, B 41,96 meter och C

29,02 meter. Transportsträckorna för dagen skiljer sig en del från de genomsnittliga,

men valdes som exempel då den innehöll alla artikelgruppper och påvisade

problematiken som kan uppstå vid en icke-volymbaserad artikelplacering.

Liksom i analysen av truckkörning över hela perioden har endast avståndet till

lagerplatsen behandlats av samma anledning som nämnts tidigare.

Tabell 8 Avstånd för de olika artiklarna

Det är uppenbart att A-artiklar står för en betydande del av de totala transporterna. Det

är inget konstigt med detta eftersom de i ovanstående exempel utgjort 69 % av uttagen.

Analys

40

Däremot anses den högra kolumnen vara extra intressant då den anger ett

genomsnittsavstånd per artikel till depån. Vid slumpmässig placering borde de här

sträckorna vara likvärdiga eftersom De Koster et al. (2007) anger att vid en sådan typ

av artikelplacering har varje ledig lagerplats samma sannolikhet att bli påfylld. Den

genomsnittliga sträckan för varje artikel är på tio dagar relativt jämn mellan B- och C-

artiklar, medan sträckan till den genomsnittliga A-artikeln har en placering några meter

längre bort från depån i jämförelse med B- och C-artiklar. Med nuvarande

artikelplacering är det genomsnittliga avståndet från depån till en A-artikel artikel 42,5

meter medan B- och C-artiklar har ett avstånd på cirka 37 meter.

Hade artikelplaceringen följt en närmast depå-placering eller inom-gång-placering hade

det genomsnittliga avståndet till och från depå per A-artikel varit 18- respektive 19

meter enligt Tabell 9. Siffrorna är även här beräknade per artikel med förutsättning att

två artiklar hämtas per runda.

Tabell 9 Transportsträckor vid olika typer av ABC-placering för nivå 2-5

Den totala sträckan på två veckor kan alltså minskas med 34,5 % med inom-gång-

placering och 35,7 % med närmast depå-placering. Tompkins et al. (2010) menar att

transportsträckor kan minskas med 47 % och Dukić och Oluić (2007) 45-55 % vid ett

implementerande av klassificerad artikelplacering. Både Tompkins et al. (2010) samt

Dukić och Oluić (2007) anger dock att sådan reducering endast är uppnåbar under

specifika förhållanden som en ABC-kurva med fördelning 80-20 eller mer, samt med

förutsättning att det är få hämtningar per runda. I fallet har ABC-kurvan varit flackare

än en 80-20-fördelning vilket troligtvis är anledningen till att fallet inte når samma

transportreducering. Vilket stämmer överens med Lumsdens (2012) konstaterande om

att flackare ABC-kurvor än 80-20 ger en sämre effekt vid implementering av ABC-

klassificeringen.

På fallföretaget plockas förpackningar, ibland för hela ordern, på samma tur ut i lagret.

Detta innebär att antalet plock per order innehåller flertalet förpackningar. För att kunna

analysera transportreduceringen genom ABC-klassificering skulle mer information om

artiklarna vara nödvändig, vilket inte framgår i de studerade dokumenten.

Delförpackningarna har olika storlek, dimensioner och orderkvantiteter vilket gör att

lagerarbetaren ibland åker och lämnar av plockat gods i depån för att sedan återvända

ut i lagret. Vissa artiklar på första våningen tar upp en halv pallplats, medan andra tar

upp en bråkdel av en pall. Det går inte i artikeldatan se hur stor en delförpackning är

och det går inte heller att se när gods lämnats vid depån. Kvantiteten av antal artiklar

Analys

41

som plockas på varje order varierar till skillnad ifrån helpallsplocken där två pallar

plockades varje gång oberoende av orderstorlek. Sammantaget gör ovanstående

omständigheter att det blir det svårt att få ut ett pålitligt resultat vad gäller transporter

för förpackningsplock.

Med Sherwin-Williams fördelning av artiklar på våning ett står A-artiklar för 62 % av

uttagen. Det innebär att sannolikheten att få fem A-artiklar på en order med fem plock

är 9,2 % (0,62*0,62*0,62*0,62*0,62=0,0916). Alltså är sannolikheten stor att B- och

C-artiklar plockas på en sådan order vilket har konsekvenser för transportsträckan då

lagerarbetaren får åka en längre sträcka trots ABC-klassificering.

Analys

42

Diskussion och slutsatser

43

6 Diskussion och slutsatser Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens resultat. Vidare beskrivs

studiens implikationer och begränsningar. Dessutom beskrivs studiens slutsatser och

rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultat



Ur studiens insamlade empiri och teori har ett antal steg, för att minska transportsträckor

i lagerverksamheter genom ABC-klassificering, identifierats. Stegen finns illustrerade

i Figur 5.10 och stegen svarar tillsammans på studiens första frågeställning.

Det första steget som är nödvändigt för att utföra en ABC-klassificering var att studera

fallföretagets förutsättningar och dimensioner. I studien erhölls information kring vilka

artiklar som krävde speciella platser i lagret samt hur plock och artikelplacering

fungerade. Det innebar även att studera lagerbyggnadens utformning samt hur ställage

var placerade i byggnaden. Steget är inte nödvändigt för de som redan är insatta i

lagerverksamheten som ska införa en ABC-klassificering men är nödvändig om icke-

insatta personer ska genomföra klassificeringen.

Därefter i steg två väljs kriterium för analysen. Är målet med analysen att reducera

transporter bör kriteriet ”uttagsfrekvens” användas. I steg tre sorteras artiklar

ackumulativt utifrån antalet uttag och en procentsats tas fram för artikelns andel av det

totala antalet uttag. Om fast placering ska tillämpas blir nästa steg att rangordna

lagerplatserna från bästa till sämsta, oftast baserat på avstånd från depån, för att sedan

matcha artiklarnas uttagsfrekvens med lagerplatserna. Genom att göra detta tillämpas

en fullt volymbaserad artikelplacering som är effektiv för reducering av

transportsträckor. Dock medför detta ett högre krav på utrymme än klassificerad

artikelplacering. Om en ABC-klassificerad artikelplacering ska tillämpas är steg fyra

istället att dela in artiklarna i grupperna A, B eller C beroende på deras uttagsfrekvens.

Ofta görs uppdelningen att 20 % av artiklarna är A-artiklar, 30 % är B-artiklar och 50

% utgör C-artiklar. När gruppindelningen är gjord så kommer steg fem där lagret ska

delas in i zoner där de olika artikelgrupperna ska placeras. Det finns olika sätt att

zonindela lagret men ett par vanliga sätt är att antingen låta hela gångar utgöra samma

klass av artiklar (inom-gång-placering), eller placera de olika zonerna i lagret beroende

på avståndet till depå (närmast depå-placering). Det slutgiltiga steget är implementera

den valda artikelplaceringen. De ovanstående stegen har illustrerats i Figur 5.10.



För helpallsuttag gjordes beräkningar som visade på att ABC-klassificerad

artikelplacering kunde reducera transportsträckor med cirka 35 %. Störst effekt gav det

när artiklarna placerades utefter närmast depå-placering.

Studien har inte behandlat sträckan emellan de två pallar som hämtas i lagret. Detta

påverkar resultatet. Troligtvis hade en ABC-klassificering även förkortat denna sträcka

då högfrekvent gods legat nära varandra och då kunnat plockas tillsammans. Enligt det

teoretiska ramverket kan transportsträckor reduceras med 45-55 %, vilket är högre än

fallstudiens resultat. Detta beror troligtvis på att fallstudien haft en flackare ABC-kurva

där 20 % av artiklarna representerat 69 % av uttagen. En brantare kurva hade medfört


44

en ännu större effekt på transportreduktionen. Hade även transportreduceringen mellan

pallarna inkluderats skulle resultatet bli närmare det som teorin anger.

Två metoder användes för att besvara studiens andra frågeställning. Den första metoden

var att se till lagerplatsernas uttagsfrekvens för att sedan multiplicera denna med

avståndet ifrån utlastningsytan. Detta gav en bild över hur transportsträckorna såg ut i

nuläget. Sedan så togs antalet uttag av de olika klasserna, A, B och C och

multiplicerades med avståndet till den zon som klassen tillhörde. Sammantaget gav

detta en indikation på hur mycket transportsträckorna hade reducerats om artiklarna

varit placerade i olika zoner med avseende på uttagsfrekvens. Det som denna metod

inte tog hänsyn till var vilka artiklar som plockats ifrån de olika lagerplatserna.

Troligtvis ligger en del artiklar i rätt zon även vid icke-volymbaserad artikelplacering.

För att undersöka hur artiklarna var placerade på fallföretaget gjordes en mer

djupgående analys där tio slumpmässigt utvalda dagar studerades. En av dessa dagar,

se Figur 5.11, användes som exempel i rapporten då den innehöll plock av samtliga

klasser (A, B och C). Detta var inte fallet för alla de studerade dagarna. Dessutom

påvisade exemplet problemet med icke-volymbaserad artikelplacering där A-artiklar

plockades långt ifrån depån, medan C-artiklar hade attraktiva placeringar i lagret. Vid

icke-volymbaserad artikelplacering finns det en sannolikhet att artiklar hamnar på ”rätt”

plats i lagret, det kan exempelvis vara att en A-artikel hamnar nära depån. Det finns

dock en risk att artiklar hamnar på ”fel” plats i lagret, vilket var fallet i exemplet och en

anledning till att just den dagen presenterades.

Uttagen under de tio dagarna följde fördelningen: A-artiklar 69 %, B-artiklar 17 % och

C-artiklar 14 %. Denna uppdelning var lik den totala fördelning över två månader som

visas i Figur 5.2 där A-artiklar stod för 69 %, B-artiklar 20 % och C-artiklar 11 %. Detta

urval kan alltså ses som representativt för hela perioden på två månader. För de tio

dagarna studerades den totala sträckan för att hämta A-, B- och C-artiklar som sedan

jämfördes med om alla artiklar hade varit placerade i rätt zon. Den största nackdelen

med denna metod är enligt författarna att den är tidskrävande och därför användes den

för att analysera ett kortare tidsperspektiv.

Resultatet för de två metoderna blev en transportreducering på 35 % för den

förstnämnda metoden respektive 35,6 % för tio-dagarsstudien. Båda resultaten utgick

från zonindelningen närmast depå-placering vilket gav den högsta transport-

reduceringen. Att resultaten blev så pass lika styrker metodernas tillvägagångssätt. En

av metoderna hade kanske räckt för att få fram ett resultat, men då båda har olika

nackdelar och fördelar har de i studiens fall fått komplettera och styrka varandra.

I studien har endast transportreducering av helpallsplock kunnat beräknas. Detta beror

på att det inte har funnits tillräcklig information kring artiklarna och att plockarbetet för

förpackningsplocken varierar.

6.2 Implikationer

Implikationer anger hur studiens resultat påverkar de praktiska fall som vill använda

sig av studien, samt den teori som finns inom det område studien behandlar.

6.2.1 Praktiska implikationer

Det praktiska arbetet som studien implicerar om fallföretaget skulle vilja implementera

volymbaserad artikelplacering är en omprogrammering av datasystemet samt


45

förflyttning av nuvarande gods i lagret. Vid en omprogrammering i datasystemet måste

A-, B- och C-artiklar kunna identifieras och vid inleverans föreslås en plats i rätt zon.

En annan sak som kan undersökas är om datasystemet automatiskt kan göra ABC-

klassificeringar med ett visst intervall beroende på företagets försäljningsmönster.

Förflyttningar av gods vid införandet av artikelplaceringen kan orsaka problem i

välfyllda lager. Förslagsvis kan detta göras på en dag när övrig verksamhet inte är igång.

Systemkonfiguration och förflyttningar är troligtvis något alla företag som vill införa

en volymbaserad artikelplacering måste utföra. Med studien som grund får även

lagerverksamheter vägledning i de steg som behöver genomföras innan implementering

av volymbaserad artikelplacering är möjlig.

Kortare transportsträckor innebär mindre slitage på truckar, mindre risk att tappa gods

under transportering samt ökar plockeffektiviteten för medarbetare. Det kan alltså

finnas indirekta kostnader att spara genom att införa ABC-klassificerad artikel-

placering.

6.2.2 Teoretiska implikationer

Studien påvisar att transportreducering kan ske genom ABC-klassificerad

artikelplacering. Detta innebär att de teorier som ligger till grund för studien, som anger

att transportreducering kan uppnås genom volymbaserad artikelplacering, styrks.

Dessutom implicerar studien att även lagerverksamheter med flackare ABC-kurvor (än

80-20) kan erhålla transportreducering vid ABC-klassificerad artikelplacering.

För att minimera transportsträckor genom ABC-klassificerad artikelplacering har en

modell tagits fram, se Figur 5.10. Modellen kombinerar teorier om hur en ABC-analys

kan upprättas med teori om zonindelning. Författarna har även själva bidragit med det

första steget ”förstudie”, då detta var nödvändigt för att testa teorierna på fallföretaget.

En sådan helhetsmodell som samlar samtliga steg inför en ABC-klassificerad

artikelplacering har inte påträffats under studiens gång.

6.3 Begränsningar

Studien har varit begränsad till ett fall vilket har gett en djup förståelse inom

problemområdet. Däremot hade generaliserbarheten ökat om studien utförts på flera

företag där resultaten kunnat jämföras. Det är svårare att dra generella slutsatser kring

en studie utförd endast på ett fall jämfört med flera fall.

På fallföretaget plockades två pallar per tur ut i lagret. En ABC-klassificering hade

troligtvis förkortat sträckan emellan de pall som hämtades då högfrekvent gods hade

lagrats nära varandra. Däremot har studien inte behandlat denna transportreducering,

utan har fokuserat på sträckan från depå till respektive artikel. Det fanns en stor

variation i vilka artiklar som plockades vilket gjorde denna sträcka svårstuderad. En

anledning var att lagerarbetaren fritt i orderlistan kunde välja vilka pall som skulle

plockas tillsammans. Ofta plockades då närliggande pallar tillsammans vilket gjorde

denna sträcka relativt kort i jämförelse med transporten till och från utlastningsytan.

Förpackningsplock på första våningen kunde inte analyseras i frågeställning två då

underlag saknats i dokumentstudien för detta. Även om nödvändig information erhållits

hade det varit svårt att beräkna transportreduktionen då en sådan uträkning hade byggt

på sannolikheter och uppskattade värden, eftersom varje order är unik. Flera plock per

runda, tillsammans med en flack ABC-kurva, gör det sannolikt att även B- och C-


46

artiklar behöver hämtas. Det innebär att trots en ABC-klassificering är det troligt att

lagerarbetaren får åka en längre sträcka för att hämta enstaka artiklar. Alltså hade

effekten troligtvis inte varit så stor i jämförelse med helpallsplocket.

Avståndsberäkning till lagerplatser har inte tagit hänsyn till ställage med två

lagringsplatser i bredd. Sådana platser är 90 centimeter smalare än övriga platser. Då

de endast finns på ett fåtal platser i lagret anses dess inverkan relativt liten men ger ändå

en felmarginal på knappt ett par meter i D-lagret, se Figur 4.1.

De beräkningar som gjorts i studien har baserats på sträckan från utlastningszonen till

lagerplatserna. Studien har inte behandlat sträckan som det tar att leverera in godset i

lagret. Även om in- och utlastning är på samma sida skiljer det sig något i avstånd till

lagerplatserna. Fokus har legat på orderplockningsprocessen då kunder väntar på sina

leveranser. Orderplockning har en stor påverkan på kundservicen nedåt i flödet mot

kunden, därför har studien behandlat sträckan mellan utlastning och lagerplats.

6.3.1 Metoddiskussion

Intervjuer antecknades men spelades inte in. Detta gjordes för att kunna hålla en

informell och öppen dialog. Under intervjuerna medverkade båda författarna och

diskuterade intervjusvaren efteråt. På så vis kunde personliga tolkningar av intervjun

undvikas. En nackdel med att inte spela in intervjuerna är att information inte kan spelas

upp i efterhand och därför kan information försvinna.

I samtlig analys har specialplocken exkluderats i studien. Detta har medfört ett stort

mörkertal när det kommer till antalet plock per dag och lagerarbetare. Analysen har

därför begränsats till de lagerplatser som inte är fasta och de artiklar som inte behöver

specialhantering. Hade alla artiklar och lagerplatser kunnat tas med i studien hade det

givit en mer trovärdig bild av verkligheten.

De tio dagar som valdes ut slumpmässigt för analys av transportreducering speglade

den totala fördelningen. En nackdel var dock att under några av dessa dagar plockades

relativt få artiklar. Hade författarna istället analyserat tio dagar med mycket plock hade

det kanske påverkat resultatet.

6.4 Slutsatser och rekommendationer

Studien har använt befintliga teorier och sammanfattat dessa i en modell för upprättande

av volymbaserad artikelplacering. En sådan modell har inte påträffats under studiens

gång utan de ingående teorier har presenterats separat.

Lagerverksamheter som vill upprätta volymbaserad artikelplaceringar kan använda sig

av studiens modell och följa de steg den innehåller. Förhoppningsvis kan modellen

bidra till förståelse för vilka steg som är nödvändiga att utföra innan implementering av

volymbaserad artikelplacering kan ske.

Teorin som finns angående att ABC-klassificerad artikelplacering kan reducera

transportsträckor stämmer. Enligt studien fungerar detta även där ABC-kurvorna är

flackare än 80-20. Dock uppnås inte samma effekt som de källor i det teoretiska

ramverket presenterar, men de använder sig båda av brantare ABC-kurvor än i

fallstudien.

Skulle fallföretaget bygga ut lagret ökar behovet ytterligare för att införa volymbaserad

artikelplacering. Detta eftersom transportsträckorna då skulle öka. Även om en


47

utökning av lagerytan inte skulle ske ser författarna en möjlighet att effektivisera

verksamheten genom att implementera ABC-klassificerad artikelplacering för helpall.

Det som bör undersökas är hur systemet ska utformas och hur zonerna ska delas in.

Studiens beräkningar visade på att närmast depå-placering gav högst effekt på

transportreduceringen, men det var inte så stor skillnad i jämförelse med inom-gång-

placering. En inom-gång-placering kanske till och med kan vara att föredra då

gränsdragningen emellan zonerna blir tydligare, och därmed blir det antagligen enklare

att konfigurera systemet.

På första våningen användes redan fast artikelplacering, men den var inte

volymbaserad. Då fallföretaget på första våningen redan möter utrymmeskravet en

sådan placering medför föreslår författarna att en fullt volymbaserad placering kan

tillämpas. Artikelplaceringen borde dock även ta hänsyn till artiklarnas dimensioner

och orderkvantiteter då de kan variera och därmed kräva mer eller mindre

transportarbete till och från depån. För förpackningsplocken var dessutom ABC-kurvan

relativt flack samt att flera artiklar hämtades på samma tur ut i lagret. Sammantaget

ökar detta sannolikheten för att B och C-artiklar måste hämtas vilket innebär att

lagerarbetaren kommer att få röra sig emellan zonerna. Därav skulle

transportreduceringen troligen inte bli så stor vid en ABC-klassificering av första

våningens artiklar. En fullt volymbaserad artikelplacering ökar dock sannolikheten för

plock nära depån vilket hade resulterat i reducering av transportsträckor.

6.5 Vidare forskning

Detta arbete har inriktat sig på att minimera transportsträckor genom att gruppera

artiklar efter uttagsfrekvens för att sedan placera dessa grupper i olika zoner inom lager.

Zonerna har upprättats med avseende på avstånd till utlastningsytan. Vidare studier

skulle kunna behandla hur artiklar kan placeras med hänsyn till både transportsträcka

och uttagstid. En pall som står på högsta våningen i en zon tar troligtvis längre tid att

hämta än en lågt placerad pall i en zon längre bort från depån. En studie som kombinerar

en traditionell zonindelning med en vertikal indelning hade varit intressant.

Vidare förslag till forskning är att undersöka hur fullt volymbaserad artikelplacering

skulle kunna reducera transportsträckor i ett lager. En sådan studie skulle även kunna

inkludera vilket platsutnyttjande som krävs för att gå från flytande till fast placering.

Framtida forskning skulle likt denna studie följa den modell som tagits fram för att se

om kompletterande steg är nödvändiga. Liknande studier skulle även kunna undersöka

huruvida resultatet angående transportreducering överensstämmer med studiens.

Referenser

48

Referenser Battini, D., Calzavara, M., Persona, A., & F, S. (2015). Order picking system design;

the storage assignment and travel distance astimation (SA&TDE) joint method.

International Journal of Production Research 53(4), 1077-1093.

Chen, Y., Li, K., Kilgour, D., & W, H. (2006). A case-based distance model for mutliple

criteria ABC analysis. Computer & Operations Research, 35, 776-796.

Chen, Z., Teng, C., Zhang, D., & Sun, J. (2016). Modelling inter-supply chain

competition with resource limitation and demand disruption. International

Journal of Systems Science, 45(7), 1644-1658.

Crocker, B., Jessop, D., & Morrison, A. (2012). Inbound Logistics Management (7.

uppl.). London: Pearson Education Limited.

De Koster, R., Le-Duc, T., & Roodbergen, K. J. (2007). Desig and control of warehouse

order picking: a literature review. Europen Journal of Operational Research

182(2), 481-501.

De Koster, R., Le-Duc, T., & Zaerpour, N. (2012). Determining the number of zones in

a pick-and-sort order picking system. International Journal of Production

Research 50(3), 757-771.

Diamantidis, A. C., Koukoumialos, S. I., & Vidalis, M. I. (2015). Performance

evaluation of a push-pull merge system with multiple suppliers, an intermediate

buffer and a distribution centre with parallel machines/channels. International

Journal of Production Research 54(9), 2628-2652.

Dukić, G., & Oluić, C. (2007). Order-picking methods: improving order-picking

efficiency. International Journal of Logistics Systems and Management 3(4),

451-460.

Emmett, S., & Granville, D. (2007). Excellence in Inventory Management. United

Kingdom: 4edge Ltd.

Fumi, A., Scarabotti, L., & Schiraldi, M. M. (2013). Minimizing Warehouse Space with

a Dedicated Storage Policy. International Journal of Engineering Business

Management, 1-8.

Jonsson, P., & Mattsson, S.-A. (2011). Logistik- Läran om effektiva flöden. Lund:

Studentlitteratur.

Levy, M., Weitz, B., & Grewal, D. (2014). Retailing Management (9. uppl.). Hämtat

från http://www.mheducation.com/highered/product.007802899X.html

Lumsden, K. (2012). Logistikens grunder (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Mattsson, S.-A. (2003). ABC klassificering inom logistiken. Bättre produktivitet, 1-6.

Muller, M. (2011). Essentials of Inventory Management. New York: AMACOM.

Referenser

49

Park, B. C. (2012). Order Picking: Issues and Models. i R. Manzini, Warehousing in

the Global Supply Chain; Advanced Models, Tools and Applications for Storage

Systems (ss. 1-30). London: Springer-Verlag.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Petersen, C. G. (1999). The impact of routing and storage policies on warehouse

efficiency. International Journal of Operations & Production Management,

1053-1064.

Roodbergen, K. (2012). Storage Assignment for Order Picking in Multiple-Block

Warehouses. In R. Manzini, Warehouse in the Global Supply Chain: Advanced

Models, Tools and Applications for Storage Systems (pp. 139-155). London:

Springer-Verlag.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research methods for business

students (7. uppl.). New York: Pearson Education.

Thomas, M. L., & Meller, D. R. (2014). Analytical models for warehouse configuration.

IIE Transaction, 928-947.

Thornton, S. (2016). Business Resources Definition. Hämtat från eHow.com:

http://ehow.com/about_5089164_business-resources-definition.html

Tompkins, J., White, J., Bozer, Y., & Tanchoco, J. M. (2010). Facilities Planning (4.

uppl.). Chichester: Wiley.

Torrance, H. (2012). Triangulation, Respondent Valdidation and Democratic

Participation in Mixed Method Research. Journal of Mixed Methods Research,

111-123.

Yin, R. K. (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber AB.

Yin, R. K. (2009). Case Study Research: design and methods (4. uppl.). Thousand

Oaks, CA: Sage.

Bilagor

50

Bilagor

Bilaga 1 Lagertransaktionshistorik

Bilaga 2 Avståndskarta [m]

Bilagor

51

Bilaga 1 Lagertransaktionshistorik

Bilagor

52

Bilaga 2 Avståndskarta [m]

Commented [FT1]: Kan vara bra att förtydliga att måtten är i

meter eller vad det nu är. Räcker om ni skriver det i hörnet av figuren. För övrigt kan jag tycka det är snyggt om ni kan centrera

figuren så mycket som det går. Alltså både i sidled och höjdled. Görs

ganska enkelt om ni klickar på figuren och går på fliken FORMAT

som drycker upp. Sedan klickar på position och väljer den som är i

mitten av de 9 alternativ som ges.

reducering av transportsträckor i lagerverksamhet med ...hj.diva-portal.org › smash › get ›...

Documents