Produktbeskrivning och Dimensioneringsregler

anpassade till BSK 99, Boverkets handbok om stålkonstruktioner

Rana-balk

Denna trycksak är upprättad i anslutning

BSAB G5.222RB 202Februari 2006

till BSK 99 och ersätter RB 202,december 2000

2

3

Rana-balkFribärande balk med låg vikt i förhållande till bärförmågan. Balken är särskilt lämplig vid stora spännvidder i exempelvis industri- och lagerbyggnader, idrottshallar och utställningslokaler.Ranabalken är typgodkänd av SITAC med Typgodkännande-bevis nr 2010/87

ProduktbeskrivningBalken utgörs av en svetsad I-balk med trapetsprofi lerad liv-plåt, som standard tillverkad i följande materialkvaliteter: stål i fl änsar S355JO enligt SS-EN 10025, stål i liv S275JR enligt SS-EN 10025.

Balken framställs i huvudsak som jämnhög balk och sadel-balk. Övriga vanliga typer, se fi g. För rörgenomföringar etc kan balklivet förses med hål.Balken levereras normalt slungrensad och rostskyddsbehand-lad med zinkfosfatprimer. Även kompletterande målning kan ingå i leveransen. För att tillgodose olika krav och önskemål har ett speciellt rostskyddsprogram utarbetats.

Mått. Ranabalken tillverkas som standard med livhöjder upp till 2 500 mm och längder upp till 55 m.

Vägledning vid projekteringDimensioneringsregler och beräkningsanvisningar för Rana jämn-hög balk och Rana sadelbalk redovisas i trycksaker som tillhör typgodkännandet. Dessa kan rekvireras från företaget, som även står till tjänst med offerter som inkluderar val av balkdimension.Tillverkningsritningar godkänns alltid av kunden innan till-verkningen börjar.

Företaget är anslutet till Svensk Byggstålkontroll (SBS)

Företaget tillverkar och uppför även stålstommar och kom-pletta överbyggnader.

Produktbeskrivning

Sektioner vid upplag

Rana jämnhög balk

Rana jämnhög balk, lutande

Rana jämnhög balk, ”nockad”

Rana sadelbalk

Rana sadelbalk, ”nockad”

Rana omvänd sadelbalk

Rana pulpetbalk

Rana dragbandsbalk (vanligen med led i nock)

Ranaverken AB, 534 92 Tråvad,tel 0512-292 00, fax 0512-202 05,e-post: rana@ranaverken.se

Internet: www.ranaverken.se

TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • KUNDTJÄNST

Ev. ändplåt

Hål 50x22

100

Plant liv vid stöd. Alternativt utföres veckat liv ända fram till balkänden.

≤25

(50

vid

veck

at li

v)

≥ 16

0

enligt SBS-lista 2005, D1.

4

AllmäntBeskrivningRana-balken är en svetsad stålbalk med I-sektion och karak-täriseras av att livplåten är profi lerad och mycket tunn, vanligen 2 - 3 mm.Balken tillverkas i följande varianter. Jämnhög balk, lutande eller horisontell. Nockad jämnhög balk. Pulpetbalk med lutning från 0 till ca 8°. Sadelbalk, symmetrisk eller osymmetrisk med lutning från 0 till ca 8°. Omvänd sadelbalk med inbördes lutning mellan fl änsarna från 0 till ca 8°. Nockad sadelbalk. Nockbalk med dragband.

BSK 99, Boverkets handbok om stålkonstruktioner, inne-håller dimensioneringsregler för stålbalkar med I-tvärsnitt. Reglerna är tillämpliga också för Rana-balkar. BSK saknar dock regler som tar hänsyn till de speciella egenskaper som beror på livplåtens profi lering (veckning).

TillämpningsområdeBelastning av i huvudsak statisk typ förutsättes d v s balken tillhör utförandeklass GC enligt BSK 99. Dimensionerings-reglerna är tillämpliga inte bara för parallellfl änsiga balkar och pelare utan också för andra konstruktioner i statiskt bestämt eller statiskt obestämt utförande t.ex. sadelbalkar.

Tillverkning, rostskydd, montage och kontrollFöreskrifter rörande tillverkning, montage och kontroll ges i BSK 99 kap. 8-9. Tillverkningen kontrolleras av SBS (Svensk Byggstålkontroll).Konstruktion med risk för korrosionsangrepp rostskyddsbe-handlas och underhålls så att korrosionsskador som kan äventyra konstruktionens säkerhet förhindras. BSK 99, 8:7 gäller.

MaterialBalkarna tillverkas av konstruktionsstål i seghetsklass (kva-litetsklass) minst B. Flänsarna och livet utföres av SS-stål enligt BSK 99 2:21.Som standard tillverkas balkarna för närvarande med fl änsar S355J0 och liv S275JR. För liv med tjocklek högst 4 mm även med S235 med förhöjt sträckgränskrav motsvarande S275, kallat T12.

DimensionerLivplåtDimensioneringsreglerna gäller för livplåt med profi lering enligt nedan (mått till plåtens centrumlinje).

Livplåtens tjocklek skall vara minst 2 mm.Livplåtens höjd skall vara högst 3000 mm och lägst ca 2/3av fl änsbredden, b.

FlänsarFlänsarnas tjocklek tf skall vara minst 6 mm.Flänsarnas bredd b skall vara minst 100 mm och skall dessutom uppfylla formeln:

b ≤ 4 ⋅ tf ⋅ + 60 (b och tf i mm)

Figuren visar normalfallet med symmetriskt balktvärsnitt. Över- och underfl änsen kan dock ha olika dimensioner.

Ek√–––– fyk

Våglängd 380 mm

tw

140 50 140

30

H tw ht

tf

tf

h

50

b

5

BeräkningLastantagandenVid dimensionering förutsätts laster i brottgränstillstånd och bruksgränstillstånd enligt Boverkets konstruktionsregler

vara riktigare.

Beräkning av krafter och momentKrafter och moment i statiskt obestämda konstruktioner beräknas normalt med elasticitetsteori. Balkar i konstruktio-ner i tvärsnittsklass 1 får alternativt beräknas enligt gräns-lastteori enligt BSK 99 3:32.

Dimensioneringsvärden för hållfasthetDimensioneringsvärden för hållfasthet i brottgränstillstånd (jfr BSK 99 3:42) skall bestämmas enligt följande:

Flänsar och liv: fyd =

fud =

γn = 1,2 i säkerhetsklass 3γn = 1,1 i säkerhetsklass 2γn = 1,0 i säkerhetsklass 1

γm = 1,0 för fl änsarγm = 1,1 för liv

γm-värdena är enligt BSK 99 3:42 med hänsynstagande till toleranser enligt ”Tillverkningsföreskrifter för Rana-balk”.

SnittstorheterSnittstorheter som tvärsnittsarean, plastiskt och elastiskt böjmotstånd, tröghetsmoment, vrid- och välvstyvhetens tvärsnittsfaktor etc beräknas på samma sätt som för balk med plant liv men utan hänsyn till livet d v s med formell livtjocklek = 0.

fykγm ⋅ γn

fuk1,2 γm ⋅ γn

Livets böjstyvhet gör att Rana-balken kan beräknas – även vid vridning – utgående från antagande om oförändrad tvärsnittsform. Livet hänförs till tvärsnittsklass 1 enligt BSK 99 6:211.

Moment-, normalkrafts-och vridmomentkapacitetMoment-, normalkrafts- och vridmomentkapacitet med hänsyn också till sidostabiliteten beräknas enligt BSK 99 6:21-25 och 27 med beaktande av vad som ovan nämnts under ”Snittstorheter”. Detta gäller såväl för tvärsnittsklas-serna 1 och 2 som för tvärsnittsklass 3.För Rana-balkar gäller fl änsarnas tvärsnittsklass också som balkarnas tvärsnittsklass eftersom livets tvärsnittsklass alltid är 1. Detta innebär dessutom att Rana-balkar – till skillnad från balkar med plant liv – alltid har samma tvärsnittsklass för ren tryckkraft som för rent moment.

Måttet bf enligt BSK 99 tabell 6:211a beräknas enligt formeln

bf = - 30 (enhet mm)b2

bbf

BKR, såvida inte andra antaganden i särskilt fall påvisas

6

TvärkraftskapacitetBalkens tvärkraftskapacitet (jfr BSK 99 6:261) bestäms enligt:

Vd = ωv ⋅ tw ⋅ (H - tf) ⋅ fyd

Faktorn ωv bestäms som det minsta av ωv-värdena för global och lokal buckling enligt:

Global bucklig: λwg = 0,000056 ⋅

λwg < 0,909 ωvg = 0,55

0,909 < λvg < 1,52 ωvg = 0,50/λwg

λwg > 1,52 ωvg = 0,76/λ2wg

Lokal buckling: λwl = 0,125 ⋅

λwl < 0,909 ωvl = 0,55

λwl > 0,909 ωvl = 0,50/λwl

Formlerna följer StBK-N5. En extra säkerhet har dock inlagts i övergången från dimensionerande lokal buckling till dimensionerande global buckling. Angivet Vd-värde inkluderar hållfasthetsnedsättning för centriska hål i varje plan 140-del av livet av ∅ 25 (alt � 22) med c-avstånd minst 180 i höjdled. Reduktion av tvärkraftskapacitet på grund av samtidigt ver-kande moment och/eller normalkraft i balken skall ej göras.

√fyktw

LivintryckningskapacitetIntryckning av livet (jfr BSK 99 6:262) under koncentrerad last räknas enligt formeln:

Fd = lse ⋅ tw ⋅ fydVid last längre från balkändan än livhöjden h är

lse = ls + 2 ⋅ tp + 5 ⋅ tf + 10

Vid last vid balkände utan ändplåt är

lse = ls + tp + tf + 2 (l och t i mm)

Vid last mellan balkände och h från balkände interpoleras mellan de båda formlerna. Vid h > 500 räknas med h = 500. Vid utförande med ändplåt eller med livavstyvning ända till fl änsen göres ingen reduktion vid balkänden.

(Angivna formler överensstämmer med BSK 99, men r = 2 har insatts för alla svetsar och alla livtjocklekar).

Ekvivalent punktlast vid brytpunkt i fl änsVid brytpunkt i fl äns erhålles en kraftresultant riktad mot eller från livet.

Tryckkraftsresultanten är

P = N1

⋅sin α1 + N

2⋅sin α

2

N1 och α

1 samt N

2 och α

2 är positiva då de är riktade som

i fi guren.För tryckkraft P skall livintryckningskapaciteten enligt ovan vara tillräcklig eljest erfordras livavstyvning.För dragkraft P skall svetsarnas kapacitet kontrolleras enligt BSK 99 6:3. Härvid skall också eventuella samtidigt ver-kande skjuvkrafter i svetsarnas längdriktning beaktas enligt BSK 99 formel 6:32d varvid svetsarna betraktas som raka trots att de egentligen följer livets trapetsprofi lering.

(H - tf) ⋅ √fyk

√tw4

global buckling

lokal buckling

Fls

lse

ls

F

lse

tptfr

Eventuell ändplåt

N1

α1

α2

N2

7

KonstruktionLivavstyvningarLivavstyvningar skall anordnas vid upplag och under punktlaster där livintryckningskapaciteten enligt ovan är otillräcklig.Livavstyvningar placeras parvis på ömse sidor om livplåten och anslutes tätt till den fl äns genom vilken de belastas. Livavstyvningar dimensioneras enligt BSK 99.Livavstyvning vid stöd utföres enligt följande princip-fi gurer. Normalutförande är alternativet med lokalt insatt plant liv.

Livavstyvning under punktlast eller vid brytpunkt i fl äns, utföres i princip:

Måttet f bestämmes så att erforderliga svetsar kan dimen-sioneras enligt ovan och så att livplåten med betryggande säkerhet kan uppta punktlasten.

Alternativt kan lokalt insättas plant liv.

SidostagandekonstruktionNormalt är den belastade fl änsen stagad mot sidoförskjut-ning antingen kontinuerligt eller punktvist i åsar. Liksom för balkar med plant liv kan Rana-balkars sidostabilitet förhöjas genom enkla konstruktiva åtgärder. Vanligt är att förbind-ning anordnas mellan ostagad underfl äns och åsbalk t ex enligt fi g:

En annan möjlighet är att säkerställa böjstyv förbindning mellan Rana-balk och åsar eller tak resp bjälklag. Inverkan av sådana stabilitetshöjande åtgärder kan bedömas enligt Bygg K 18:45, som också ger anvisning om dimensionering av den sidostagande konstruktionen. Af ⋅ fyd i ekv 18:45a får ersättas av verklig största fl änskraft i brottstadium.

Infästningar av åsarSkall utformas så att lastinföringen sker direkt i livplåten, exempelvis genom direkt anliggning mellan fl äns och ås som framdrages åtminstone över hela livbredden. Användes fästplåtar för åsar av trä eller kallformade stål-profi ler, skall dessa sålunda placeras centriskt över livets profi leringslinje.Vid andra utföranden där lasternas excentriciteter inte balanserar varandra skall resulterande vridande moment beaktas.

=< 50 mm

Utan plant, centriskt liv vid upplag

Sidostagande konstruktionNormalt är den belastade flänsen stagad mot sidoförskjut-ning antingen kontinuerligt eller punktvist i åsar. Liksom för balkar med plant liv kan Rana-balkars sidostabilitet förhöjas genom enkla konstruktiva åtgärder. Vanligt är att förbind-ning anordnas mellan ostagad underfläns och åsbalk t ex enligt fig.

7

KonstruktionLivavstyvningarLivavstyvningar skall anordnas vid upplag och under punktlaster där livintryckningskapaciteten enligt ovan är otillräcklig.Livavstyvningar placeras parvis på ömse sidor om livplåten och anslutes tätt till den fl äns genom vilken de belastas. Livavstyvningar dimensioneras enligt BSK 99.Livavstyvning vid stöd utföres enligt följande princip-fi gurer. Normalutförande är alternativet med lokalt insatt plant liv.

Livavstyvning under punktlast eller vid brytpunkt i fl äns, utföres i princip:

Måttet f bestämmes så att erforderliga svetsar kan dimen-sioneras enligt ovan och så att livplåten med betryggande säkerhet kan uppta punktlasten.

Alternativt kan lokalt insättas plant liv.

SidostagandekonstruktionNormalt är den belastade fl änsen stagad mot sidoförskjut-ning antingen kontinuerligt eller punktvist i åsar. Liksom för balkar med plant liv kan Rana-balkars sidostabilitet förhöjas genom enkla konstruktiva åtgärder. Vanligt är att förbind-ning anordnas mellan ostagad underfl äns och åsbalk t ex enligt fi g:

En annan möjlighet är att säkerställa böjstyv förbindning mellan Rana-balk och åsar eller tak resp bjälklag. Inverkan av sådana stabilitetshöjande åtgärder kan bedömas enligt Bygg K 18:45, som också ger anvisning om dimensionering av den sidostagande konstruktionen. Af ⋅ fyd i ekv 18:45a får ersättas av verklig största fl änskraft i brottstadium.

Infästningar av åsarSkall utformas så att lastinföringen sker direkt i livplåten, exempelvis genom direkt anliggning mellan fl äns och ås som framdrages åtminstone över hela livbredden. Användes fästplåtar för åsar av trä eller kallformade stål-profi ler, skall dessa sålunda placeras centriskt över livets profi leringslinje.Vid andra utföranden där lasternas excentriciteter inte balanserar varandra skall resulterande vridande moment beaktas.

=< 50 mm

Utan plant, centriskt liv vid upplag

Balkupplag på balksida

Vid infästning av balk i balksida skall skruvförbandet dimensioneras för hela sekundärbalkens uppslagskraft. Vid ensidig infästning och vid olika längd på sekundärbalkarna (olika uppslagskraft) skall även skruvarna dimensioneras för det vridande moment som uppstår på grund av excent-riciteten. Alternativt kan en sidostagande konstruktion till primärbalkens underfläns anordnas. Vid balkinfästning från båda hållen måste även sekundärbalkarnas vinkeländring vid upplaget vid belastning beaktas. Eventuellt kan ett upplag som medger en liten vinkeländring, t.ex. ett klack-upplag, väljas för balken på den ena sidan. Normalt uföres förbandet i skruvförbandsklass S1 enl. BSK 99.

8

BeteckningarHär anges de mest använda beteckningarna i dessa dimen-sioneringsregler. Som regel är beteckningarna dessutom defi nierade där de förekommer.Handboken BYGG kap 18 använder förenklat skrivsätt för dimensioneringsvärden för krafter, moment etc när de avser lasteffekt resp bärförmåga jämfört med de fullständiga beteckningarna i BSK 99 som är index Sd för lasteffekt och index Rd för bärförmåga. Ranatrycksakerna använder handbokens förenklade skrivsätt och anger alltså ej index Sd alls och Rd ersättes av enbart d.Storheternas dimension anges inom parentes med hjälp av symbolerna k = kraft, l = längd och 0 = dimensionslös.

A (12) Ranabalkens effektiva tvärsnittsarea dvs summan av fl änsarnas areor

By (kl2) E ⋅ Iy dvs böjstyvhet m a p y-axeln

b (l) fl änsbredd

bf (l) mått för bestämning av fl änsens slankhet, jfr BSK 99 tabell 6:211a

C (kl2) G ⋅ Kv dvs vridstyvhet

Cw (kl4) By ⋅ ht/4 för symmetriskt tvärsnitt dvs välvstyvhet

co (l) det största åsavstånd man kan ha utan att vippning mellan åsarna reducerar bärförmågan

d (–) Index som visar att viss kraft etc avser dimensioneringsvärde för bärförmåga i visst gränstillstånd och viss säkerhetsklass.

E (kl-2) elasticitetsmodul = 210.000 MPa

f (l2k-1) nedböjningskoeffi cient d v s nedböjning för jämnt utbredd enhetslast

fud (kl-2) dimensineringsvärde för brotthållfasthet

fuk (kl-2) karakteristisk brotthållfasthet

fyd (kl-2) dimensioneringsvärde för sträckgräns

fyk (kl-2) karakterisktisk sträckgräns

h (l) livhöjd

ht (l) avstånd mellan fl änsarnas tyngdpunkter

Ix (l4) tröghetsmoment m a p x-axeln

Iy (l4) tröghetsmoment m a p y-axeln

K (–) fl änslutning (1:K)

Kv (14) vridstyvhetens tvärsnittsfaktor

k (1-1) tvärsnittskonstanten √ C/Cw

ls (l) belastad längd vid punktlast

2

lse (l) fördelningslängd vid livintryckning

Mx (kl) snittmoment i x-led (lasteffekt)

My (kl) snittmoment i y-led (lasteffekt)

Moxd (kl) snittmoment (bärförmåga) utan reduktion för vippningsrisk

N (k) normalkraft (lasteffekt)

P (k) punktlast (lasteffekt)

q (kl-1) jämnt utbredd last (lasteffekt)

Vx (k) tvärkraft i x-led (lasteffekt)

Vy (k) tvärkraft i y-led (lasteffekt)

Wx (l3) böjmotstånd i x-led

Wy (l3) böjmotstånd i y-led

γn (–) partialkoeffi cient för säkerhetsklass

ηx (–) formfaktor för bärförmåga för moment i x-led

ηy (–) formfaktor för bärförmåga för moment i y-led

ϕ (lk-1) vinkeländringskoeffi cient d v s vinkeländring vid stöd för jämnt utbredd enhetslast

δ10

(l2k-1) nedböjningskoeffi cient för balk med spännvidden 10 meter

ϕ10

vinkeländringskoeffi cient för balk med spännvidden 10 meter

λ (–) slankhetstal vid knäckning, vippning, buckling etc

ω (–) multiplikationsfaktor vid beräkning av bärförmåga för knäckning, vippning, buckling etc

Litteratur-förteckningBKR 99

BSK 99 ”Boverkets handbok om stålkonstruktioner” Boverket, 1999

StBK-K2 ”Kommentarer till Stålbyggnadsnorm 70. Knäckning, vippning och buckling” Statens stålbyggnadskommitté, 1973

StBK-N5 ”Tunnplåtsnorm 79” Statens stålbyggnadskommitté, 1980

BYGG K18 Dimensionering av stålkonstruktioner.och K19 Utdrag ur handboken BYGG kap K18 och K19. Förlag: C E Fritzes AB, Stockholm.

”Boverkets konstruktionsregler”

9

Dimensionerings-exempelDimensionering av stålbalkar enligt BSK 99 är ganska svårt och tidskrävande. Detta gäller även Rana-balkar. Använ-darna kan dock som regel kostnadsfritt få dimensions-uppgifter från Ranaverken om man meddelar belastningar, balkmått, eventuella fl änslutningar etc.För att visa att Rana-balkar i huvudsak beräknas på samma sätt som svetsade balkar med plant liv och för att underlätta för den intresserade läsaren att göra sig förtrogen med de speciella dimensioneringsreglerna för Rana-balkar visas här ett exempel:

P = 60 kN (dimensioneringslast i brottstadium och inkluderar överslagsvis inverkan av balkens egentyngd)

Stålkvalitet i fl änsar och liv: S275JR*Säkerhetsklass 3.Balken är vridningsförhindrad vid stöden och vid balkmitt men är för övrigt ostagad.Är balkens dimensioner tillräckliga?* OBS! S355 är normalt för Rana-balkars fl änsar.

Kontroll av livetJfr ”tvärkraftskapacitet” på sid 6.

fyk 275fyk = 275 MPa fyd = = = 208,3 Mpa γm ⋅ γn 1,1 ⋅ 1,2

Tvärkraft V = 30,0 kN

Global buckling:

λwg = 0,000056 ⋅ 810 ⋅ √275 / √2 = 0,633 < 0,909

ωv = 0,55

Lokal buckling:

λwl = 0,125 ⋅ √275/2,0 = 1,036

ωv = 0,50/1,036 = 0,483 < 0,55

VR = 0,483 ⋅ 2,0 ⋅ 810 ⋅ 229,2 10-3 = 179 kN

VR > 30,0 kN OK!

4

Kontroll av fl änsen 275fyk = 275 MPa fyd = = 229,2 Mpa 1,0 ⋅ 1,2

bf = 200/2 - 30 = 70 mm (formel under ”snittstorheter”)

βf= 70/10 = 7,0

βpl = 0,3 ⋅ √210 000/275 = 8,3 > 7,0BSK 99, tabell 6:211a

Balken är alltså tvärsnittsklass 1 vilket ger

ηc= Wpl/Wel ≈ l + tf/h = 1 + 10/800 = 1,012

För Rana-balkar gäller med mycket god tillnärmelse

Wel = b ⋅ tf ⋅ h (utom för extrema balkar med tf > 0,1 ⋅ h)

Wc = Wel = 200 ⋅ 10 ⋅ 800 = 1,60 ⋅ 106 mm3

Momentdiagram:

}

M1 = 60 ⋅ 14/4 = 210 kNm

Utan hänsyn till vippningsrisk gäller enligt BSK 99 6:243b

Mod= 1,0 ⋅ 1,012 ⋅ 1,60 ⋅ 106 ⋅ 229,2 ⋅ 10-6 = 371 kNmMod > M1 Ok!

Enligt BSK 99 6:2441 skall vippning kontrolleras om

l1–– > 1,2 [ 0,6 - 0,2 ⋅ M

2/M

1 - 0,1 ⋅ (M

2/M

1)2 ] √ Ek/fyk

b

l1 > 200 ⋅ 1,2 ⋅ 0,6 ⋅ √ 210 000/275 = 3979 mm

l1 = 7000 mm är större än det beräknade värdet och vipp-

ningsrisken kontrolleras enligt BSK 99 6:2442e

π M

1cr = ––––––– √ By (C + π2 ⋅ Cw/l21 =

�cr ⋅ l1

π 10 ⋅ 2003

= –––––––– √ 2 ⋅ 210000 ⋅ ––––––– (81000 ⋅ 2 ⋅ 200 ⋅ 103/3 + 0,6 ⋅ 7000 12

π2 ⋅ 2 ⋅ 210000 ⋅ 10 ⋅ 2003 ⋅ 4052

+ –––––––––––––––––––––––––– ) = 12 ⋅ 70002

= 402 ⋅106 Nmm = 402 kNm

1,012 ⋅ 1,60 ⋅ 106 ⋅ 275λb = √ ––––––––––––––––––– = 1,177 (BSK 99 6:2442a) 0,8 ⋅ 402 ⋅ 106

1,04ωb = ––––––––––––– = 0,546 (BSK 99 6:2442c) (1 + 1,1773)2/3

Md = 0,546 ⋅ Mod = 0,546 ⋅ 371 = 202,6 kNm

�m ⋅ M1 = 0,8 ⋅ 210 = 168 kNm < 202,6 OK!

Balktvärsnittet är alltså tillräckligt.

l1 = 7,0 l1 = 7,0

L = 14,0 m

Ptw = 2

pls 200x10

M1Mstöd = M2 = 0

h = 800

10

11

12

Rana-balkenär typgodkänd

Rana-balken är typgodkänd av Sitac AB och denna broschyr med produktbeskrivning och dimensioneringsregler

är en tillhörande handling till typgodkännande 2010/87.

RANAVERKEN AB534 92 TRÅVAD

TELEFON 0512-29200, TELEFAX 0512-20205www.ranaverken.se

Nos

sebr

o M

edia

pro

dukt

ion

200

6-0

4-0

6 -

1:a

uppl

agan