rakel

RAKEL I BLEKINGE SEMINARIUM 10 MARS 2011RONNEBY BRUNN

© Länsstyrelsen i Blekinge

Ansvarig utgivare: Claes Wiberg, Försvarsdirektör

Produktion: Ola Hallqvist, AB audiola 2011, www.audiola.se

RAKEL I BLEKINGE – SEMINARIUM 10 MARS 2011

RAKEL I BLEKINGE SEMINARIUM 10 MARS 2011 3

Claes WibergFörsvarsdirektör Länsstyrelsen i Blekinge län

– Syftet med den här dagen är att presentera Rakel-systemet för andra än blåljusverksamheter som polis och räddningstjänst. I första hand riktar vi oss till kommunal verksamhet där vi vet att det finns ett antal möjliga och viktiga användningsområden. Omsorgsverksamheterna och de tekniska avdelningarna är bara två exempel.

Jag tror att ett underifrån-perspektiv är viktigt. Därför vill vi presentera möjligheterna direkt för användarna, alltså de som jobbar ute i den kommunala verksamheten.Länsstyrelsen arbetar med att samordna länets kommuner och myndigheter för stimulera en bra och effektiv samverkan. Den här dagen är ett exempel på att vi vill skapa arenor där aktörerna i Blekinge kan träffas och diskutera gemensamma frågor kring Rakel och kriskommunikation.

Det som händer nu framöver är att Rakel K-gruppen, som samordnar arbetet i länet, arbetar vidare med frågan utifrån det det uppdrag vi fått från vårt regionala råd. Idag är vi alltså i ett läge där krisledningar och blåljusverksamhet är igång. Frågan är nu hur vi går vidare för att få till stånd en bredare användning av Rakel på fler samhällsområden. Här måste Länsstyrelsen och andra aktörer stötta kommunerna på olika sätt. Förhoppningsvis blir den här dagen ett startskott för detta fortsatta arbete.

RAKEL I BLEKINGE SEMINARIUM 10 MARS 2011RONNEBY BRUNN

Rakel - ett nationellt system för samverkanRakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och

ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanterings-

förmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer

som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa.


Att Rakel fungerar bra för krisledning verkar de flesta vara överens om. Men hur väl möter systemet andra behov inom kommunal verksamhet och vilka konsekvenser får det om man inför det?

Malin Lind Mattsson från Räddningstjänsten i Västra Blekinge berättade under seminariet om den lednings- och sambandsanalys som pågår i länet och som görs i samarbete mellan de fem kommunerna. I den tittar man när-mare på vilka möjligheter Rakelsystemet ger om man inför det på en bredare front inom kommunal verksamhet.

Sölvesborg som exempelFör att syna hur olika typer av kommunika-

tion går till i en kommun valde man att titta närmare på Sölvesborg som exempel. Här gav man sig ut och studerade olika verksam-heter och pratade med medarbetare. Det man såg tydligt var att det idag inte finns något enhetligt system för hur man kommunicerar. Lappar, mobilsamtal och personliga möten är exempel på hur man ofta pragmatiskt löser sina kommunikationsbehov.

– Det är viktigt att man ser skillnaderna mellan blåljusmyndigheterna och övrig kommunal verksamhet. I den senare är man inte alltid i skarpt läge och har en helt annan vardagssituation. Man pratar ofta med väldigt många olika personer och det finns inte alltid en given struktur där till exempel chefen alltid ska prata med sina underställda. Ibland måste man kanske också kommunicera med någon

Malin Lind Mattsson är krissamordnare på Räddningstjänsten Västra Blekinge. Tillsammans med representanter från Bleking-es övriga kommuner har hon gjort en analys av hur Rakel kan användas för mer än kriskommunikation.

Rakel i Blekinge – för kris och vardag?

forts. nästa sida


Rakel i BlekingeLänets fem kommuner samarbetar och samordnar krisledning• Rakel är idag installerat på kommunala ledningsplatser• Utbildning av ansvariga genomförd• Lokala och regionala sambandstest genomförda• Tjänsteman i beredskap (TIB) använder för Rakel kommunikation (i två kommuner)•

annan person som inte ingår i den egna orga-nisationen, menar Malin Lind Mattsson.

Säkerhet och sekretess viktigI analysen lyfter man fram behovet av ett säkrare system när det gäller sekretessbelagda uppgifter och en önskan om ökad tillförlitlig-het.

– Vi ser att det finns ett behov av säker kommunikation och att man inte litar på sina mobiltelefoner i alla lägen. Därför har perso-nalen lärt sig att vara flexibla. När mobilerna fallerar så löser man idag uppgiften på annat sätt. Jag tror att många medarbetare skulle vilja ha tillgång till en säkrare kommunikation i svåra lägen, säger Malin Lind Mattsson.

Ställer krav på organisationenOm man i en kommun tar steget att införa Rakel på bredare front menar Malin Lind Mattsson att det ställer stora krav på orga-nisationen runt omkring. Det räcker inte att skaffa bra teknisk utrustning utan det är lika

viktigt är att satsa på utbildning och att till exempel se till att det finns laddningsplatser för handterminalerna.

– Utifrån den analys vi gjort ser vi att Rakel är en väldigt stor investering i både pengar och tid. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram att inte alla måste ha Rakel för all kommunikation. Det finns ett mellanläge där man kan nyttja systemet på bred front vid krissitiuationer men inte behöver göra det i vardagssituationer. Det här kan vara en av nycklarna för att komma vidare i arbetet ute i kommunerna.

Resultatet av analysen skall senare fungera som underlag för vidare diskussioner på kom-munal nivå i Blekinge.

Karin EkstrandHandikappomsorgen, Ronneby kommun

– När jag kom hit idag visste jag inte ens vad Rakel var för något. Nu har jag lite bättre koll och ser hur viktigt det kan vara. Inom handikappomsorgen skulle jag kunna tänka mig att de som jobbar ute hos brukarna, och de inom psykvården skulle kunna ha stor nytta av att snabbt och säkert kunna slå larm när det händer nåt.

RÖSTER OM RAKEL

forts. från föregående sida


Hur robust och tåligt är Rakel?

Att klara tuffa förhållanden och förutsätt-ningar är självklara mål för all krisbered-skap. I pressade lägen är det extra viktigt att kommunikationen verkligen fungerar.

MSB presenterade i höstas en omfattande utbyggnadsplan för att förbättra täckningen i södra Sverige. För Blekinges del innebär det att ytterligare tio basstationer byggs. Detta för att för-bättra handstationstäckningen i mindre tätorter, yttäckningen i gränstrakterna samt för förbättrad inomhustäckning i större tätorter.

– Detta ska vara klart till sommaren 2011 och då kommer Rakel vara det kommunikations-system som har bäst täckning i Blekinge, menar Stefan Kvarnerås från MSB.

Viktigt med säker elförsörjningMSB menar att Rakel ska vara ”ett system som alltid ska fungera även när andra mobilsystemnät blir överbelastade”. Målet är därför att alla bas-stationer ska vara tvåvägsanslutna via radiolänk till växeln för att minska risken för avbrott på grund av en avgrävning eller ett fel i utrustningen.

När det gäller strömförsörjning så är målet att vid strömavbrott klara bibehållen täckning till fordon upp till en vecka. Detta uppnås genom att basstationer som sitter högt upp i master förses med automatstartande elverk för drift i sju dygn. MSB gör bedömningen att cirka hälften av de knappt 1700 basstationerna kommer att utrustas med automatstartande elverk.

– Avgrävda kablar och strömavbrott ligger ofta i topp bland orsakerna till avbrott i elektronisk kommunikation. Genom de åtgärder som nu görs i Rakelnätet minskas risken för att gräv-maskiner och strömavbrott ska skapa problem högst väsentligt, säger Jörgen Nordman, Combi-tech, moderator för dagen. Radiolänk-förbindelse. Principskiss för hur

Rakelsystemets redundans är konstruerad.

För att förbättra täckningen i Blekinges norra delar bygger nu MSB ut med fler bas-stationer.

rakelfakta:Idag finns det runt 1700 basstationer över hela Sverige. Dessa hanterar cirka två miljoner samtal per månad och femton miljoner SDS (korta textmeddelanden).


rakelfakta:I Blekinge använder bland annat Polisen, Landstinget och Kustbevakningen Rakel fullt ut. På de kom-munala räddningstjänsterna och på Länsstyrelsen i Blekinge pågår arbete med att införa Rakel.

Kommunal anslutning till Rakel

Intresset för att använda Rakel i övrig kommunal verksamhet varierar stort över landet. En del kommuner är mycket intresserade och i full gång med att införa systemet på bred front. I andra är intresset närmast obe-fintligt. En av anledningarna är man tycker att Rakel är för dyrt att införa och använda.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att en stark svensk krisberedskap är ett nationellt intresse. I denna är Rakel redan idag en viktig pusselbit men skulle kunna bli än mer betydelsefull om man fick till en bre-dare användning på många områden och fler förvaltningar i Sveriges kommuner. Genom att fler samhällsinstitutioner kan samverka ökas också säkerheten och beredskapen i samhället.

– Trygghet och säkerhet blir allt viktigare för medborgarna. Det här blir allt tyngre argument för de redan boende och inte minst för dem man vill få att flytta till kommunen, säger Greta Berg, SKL.

Rakel dyrt för mångaSKL pekar alltså på nyttan av en bred anslut-ning men menar också att det måste ske till rimliga kostnader för kommunerna. Många backar idag just av denna anledning. Det blir för dyrt. En ökad anslutning skulle kunna ge minskade kostnader men SKL menar också att hela finansieringssystemet måste föränd-ras. Därför arbetar man för att regeringen ska ta fram en ny modell för hur kostnadsfördel-ningen för Rakel ska se ut på nationell basis.

Staten har byggt upp och finansierat ett statligt system för samverkan i vardag och kris. Det ska vi ansluta oss till i den mån vi tycker det är viktigt och bra.

”

SKL utreder konsekvenser kring

Greta Berg är handläggare på SKL och menar att Rakel har stor potential för många delar av kommunal verksamhet. Ett hinder för en utbyggnad på bred front är att systemet idag uppfattas som för dyrt i många kommuner.

forts. nästa sida


Viktigt att lära merSKL verkar också för att få kommunerna runt om i landet att lära mer om Rakel i detalj. Detta alldeles oavsett man sedan tänker satsa eller inte. Ökad kunskap gör att man bättre kan ta ställning och utvärdera vilka möjlighe-ter systemet ger.

– Jag tror Rakel kommer att användas mer och mer. Ju fler kommuner som använder systemet desto tydligare kommer vi at se vad det kan användas till inom olika kommunala verksamheter, säger Greta Berg från SKL.

Hon menar också att det är roligt att se ett ökat intresse bland allt fler för vad Rakel kan erbjuda. Men på samma gång tycker hon att det är sunt att inte hasta iväg utan att göra en grundlig analys av sina behov och komma fram till hur man vill och kan lösa dem.

– Staten har byggt upp och finansierat ett statligt system för samverkan i vardag och kris. Det ska vi ansluta oss till i den mån vi tycker det är viktigt och bra, avslutar Greta Berg fån SKL.

Träffpunkt BrunnenVid sidan av intressanta föreläsningar är en viktig del av en bra seminariedag att få möjlighet att träffa och att lära känna män-niskor ”i branschen”. På Ronneby Brunn möttes representanter från myndigheter, blåsljusverksamheter och personal från olika kommunala förvaltningar för erfarenhets- och tankeutbyte.

rakelfakta:Rakelsystemet har byggts i sju etapper mellan 2006 och 2010. Blekinge var med i första etappen och numera är Rakelnätet fullt utbyggt i hela Sverige.



MSB tar nästa steg i RAKEL

De som menar att det går lika bra med mobiltelefon brukar jag fråga: hur länge fungerar de då? Sannolikt lägger dessa mobilsystem av efter fyra timmar och vad gör man sedan? Därför är Rakel viktigt.

”

Nu är det dags för nästa steg i Rakels utveckling. Arbetet framöver kommer att inriktas på att få fler kommuner att att använda systemet på fler och nya sätt. Stefan Kvarnerås från MSB menar att Rakel har stor potential på många områden inom kommunal verksamhet.

Rakel är sedan i december 2010 fullt utbyggt i hela landet. Polis, Kustbevakning, rädd-ningstjänster och andra blåljusmyndigheter

använder idag syste-met.

Inves-teringen i Rakel bör-jade 2005 och hade sin grund i att dåvarande sambands-

system inte höll måttet. Problemen var många med bristande sekretess och det var både lätt att avlyssna och att slå ut. Därför gjordes en stor statlig satsning på att bygga upp ett nationellt och modernt kommunikationssys-tem för samband och krisledning. Rakel var hade fötts.

Blåljus i BlekingeI Blekinge kom utbyggnaden av systemet igång på allvar under 2009 sedan dess har vi haft en betydande anslutning i länet. Vi har idag ett fungerande samband mellan samt-liga blåljusmyndigheter i länet. Även Läns-styrelsen i Blekinge har nyligen anslutit sig.

Här handlar det om att TIB (Tjänsteman i beredskap) nyligen har försetts med Rakelut-rustning.

Breddad användningNär Rakel nu är färdigbyggt satsar MSB aktivt på att värva fler kunder. Detta då ett grundläggande problem för systemet är att kostnaderna är för höga och att det idag går med förlust. Myndigheten menar att lös-ningen ligger i att öka användningen och att bredda den till att även omfatta fler kom-munala verksamheter. Förutom att skapa en bättre ekonomisk bas för Rakelsystemet ger det också helt nya möjligheter för samord-ning i daglig verksamhet såväl som i krisläge. Ambitionen är att mer än fördubbla antalet användare under de närmaste tre åren - från runt trettioen tusen idag till sjuttio tusen år 2014.

– Tanken är att Rakelsystemet ekonomiskt skall gå plus minus noll. Ju fler användare desto lägre kostnader. Därför vill och behöver vi öka volymen, säger Stefan Kvarnerås.

Nya vägar för fler användare

forts. nästa sida


Anders Danielsson, Säkerhetsskyddschef, Karlskrona kommun

– I Karlskrona kommun startar vi nu en inven-tering kring behoven av kommunikation inom kommunal verksamhet. Vi har mycket över-vakning och ensamarbete där det kan behövas larm. Att skicka mätvärden för vår vatten-distribution är ett annat exempel. Vi ställer oss frågan om vi kan använda rakelnätet till an-nat än än enbart tal. Jag tycker det är intressant att se om vi kan använda Rakel som en bra infrastruktur med täckning i hela hela Blekinge.

Det stora problemet just nu är kostnaden för licensavtal. Där får vi ju se vad MSB kan komma med framöver. En annan viktig sak om vi ska kunna använda systemet på bred front i kommunen är att se till att ta fram andra handterminaler. Det fungerar inte med de som är anpassade för blåljusverksamhet.

RÖSTER OM RAKEL

Pär Bergman, Kustbevakningen, Räddningstjänsthandläggare, Region Syd

– Rakel betyder mycket för Kustbevakningen. Sam-verkan är viktigt för oss. Vi behöver ju samverka med både kommuner och landsting såväl som med polis och räddningstjänst. Vi har väl inte provat samver-kan så mycket ännu men har gjort ett test ihop med Tyskland och det fungerade utmärkt. Det hade varit bra om även annan kommunal verksamhet hade använt Rakel. Vid en oljeolycka skulle man då kunna kommunicera direkt med ansvariga för till exempel deponi. Kommunikationen skulle bli både snabbare och tydligare.

RÖSTER OM RAKEL

Som ett led i att få fler användare satsar där-för MSB nu mer på dialog med användare. Man vill också bygga upp ett aktivt samarbete med kommunerna för att ytterligare förbättra systemet. Ett tungt argument varför Rakel är viktigt är att de kommersiella systemen inte håller måttet. I en krissituation blir påfrestningarna stora och de vanliga teleoperatörerna klarar varken belastning eller är tillräckligt uthålliga vid till exempel ett omfattande strömavbrott.

– Den samlade förmågan att möta krislägen blir bättre om man lämnar de kommersiella

systemen till fördel för Rakel, vid kriser men också vid ordinarie verksamhet, avslutar Ste-fan Kvarnerås från MSB.


rakelfakta:Rakel är en akronym som står för: Radiokommunikation för effektiv ledning.


Sambruk för effektivare organisationÖckerö vände på perspektivet

I Öckerö på västkusten har man under de senaste åren arbetat med att finna sätt att sambruka olika resurser i kommunen. Rakel är ett av många verktyg för att skapa ett bättre orga-nisations- och verksamhetsstöd för kommunal verksamhet.

Kenneth Ericson, räddningschef i Öckerö kommun, fick 2007 i uppdrag att utreda dessa frågor. Bland annat tittade han och hans kollegor närmare på kommunens jourverk-samhet. Man fann att inom kommunen var faktiskt hela femtiofem personer i samtidig jourtjänstgöring varav sju inom räddnings-stjänsten. Detta konstaterande födde tanken på ett mer utvecklat samarbete mellan förvalt-ningarna.

– Vi insåg att dessa människor skulle kun-na bli en fantastisk samlad resurs om vi kunde hitta sätt att samordna och nyttja personalen bättre, berättar Kenneth Ericson.

Ett samlat grepp för sambrukDet fortsatta uppdraget blev att ta ett samlat grepp kring att arbeta smartare och effekti-vare genom sambruk av system och förändrad organisation. Utvecklingsarbetet kom att ge-nomsyras av ett underifrånperspektiv – att se vilka behov som faktiskt finns, vilka resurser som är tillgängliga och hur dessa kan sam-verka. Man ansträngde sig också speciellt för att få med politiken och politikerna i utveck-lingsarbetet. Att få många delaktiga.

– Det finns en fördel att göra det här i en

liten kommun. Det är möjligt att diskutera och samtala. Vi flyttar fokus från räddnings-tjänsten till att i stället se en helhetsbild där all kommunal verksamhet ingår. Rakel används som plattform för denna vidgade kommuni-kation.

Arbete på bred frontArbetet pågår på flera kommunala områden samtidigt - allt i från stöd för hemtjänsten och kommunikationsplanering till samutnyttjande av båtar. Kommunen kommer också själv att ta hand om del av de larm som tidigare varit out-sourcade. Förhoppningen är att öka effektiviteten och att det kan spara stora pengar. Ett exempel är att ett brandlarm på en skola kan kosta upp emot 15 000 kronor.

– I framtiden måste vi bemöta medbor-garna på nya sätt. De struntar i om det står hemtjänst, räddningstjänst eller något annat på mössan. De vill ha hjälp, menar Kenneth Ericson, räddningschef i Öckerö kommun.

– Vi är inne i en förändrings-process. Det innebär att man kommer bygga om hela organisationen.

”


En av punkterna under seminariedagen var att Jörgen Persson, stf räddningschef genomförde en demonstration av hur Rakel fungerar i praktiken. Han visade hur enkelt sambandet fungerar mellan räddningsledare, polis, räddningstjänst på F17 och ambulans vid en fingerad olycka utanför flygflottiljen i Kallinge.

Rakel i praktiken

rakelfakta:Systemet klarar sju dagar med bruten elkraft.


1. Greta Berg SKL2. Joakim Ohlsson Landstinget Blekinge, Amb3. Paul Karlsson Länspolismyndigheten K-län4. Jens Hansen Miljöteknik Ronneby AB 5. Kent Löving F176. Ola Persson Landstinget Blekinge, Amb7. Kenneth Jansson Marinbasen8. Lars-Peder Johansson Länsstyrelsen Kronoberg9. Jörgen Persson Rätj Östra Blekinge10. Kenneth Svasse Säk Sam Malmö11. Stefan Kvarnerås MSB, Rakel enheten12. Johannes Holswilder Länsstyrelsen Blekinge13. Julia Abrahamsson ESRI S-Group Sverige AB14. Lars Berzell MSB, Rakel enheten15. Jörgen Nordman Combitech AB, Växjö16. Claes Wiberg Länsstyrelsen Blekinge17. Kenneth Eriksson Öckerö kommun18. Helena Carlberg Ronneby kn, utbildningsenh19. Christer Johansson Länsstyrelsen Blekinge20. Pär Bergman Kustbevakningen21. Karin Ekstrand Ronneby kn, Handikappoms22. Håkan Fridh Ronnebyhus, Ronneby23. Ingrid Klemedson Karlshamns kn, omsorgsförv24. Kent Lind Karlshamns kn, omsorgsförv25. Thomas Holmström Karlshamns kn, omsorgsförv26. Magnus Grad Ronneby kn27. Anders Danielsson Karlskrona kn28. Magnus Kärvhag Rätj Västra Blekinge29. Christer Säbrink Rätj Västra Blekinge30. Ann-Charlott Andersson Sölvesborgs kn31. Mattias Hasselberg Landstinget Blekinge, Amb32. Lars Gustavsson SEVAB33. Jimmy Jonsson Ronneby kn, omsorgsförv34. Ronny Haglund Olofströms kommun35. Malin Lind Mattsson Rätj V Blekinge36. David Högberg RäddSam F + kn i F län37. Fredrik Sjölin Karlskrona kommun00. Endast via RAKEL SOS Alarm AB

Anmälda deltagare till RAKEL-dagen på Ronneby Brunn den 10/3-2011

rakelfakta:Systemet går inte att avlyssna. Patienters och brottsoffers integritet skyddas.

rakel

Documents