radiotidningen nr 16 2013 - rtpk.de · kumentärskapare: daniel velasco, randi mossige-norheim,...

12
WEBB / ETTAN FåR FöLJSAM DESIGN På EXPORT / YLE OCH NRK LäR AV SOMMAR I P1 BARNJURYN SAMTALAR SIG FRAM JOSEFIN SANDSTEDT: ”FUNDERA öVER VILKA BEGREPP VI VäLJER I RADIO”, SID 10 CHRISTOFFER MALM: ”WEBB OCH SOCIALA MEDIER äR EN EGEN PROFESSION”, SID 3 AGNES åKERLUND: ”DET BäSTA VAR NäR VI RINGDE UPP VINNAREN”, SID 7 FöR DIG SOM JOBBAR MED SVERIGES RADIO FOLKSTORM NäR DE FöRSTA KVINNORNA HöRDES I RADIO, SID 12 RADIO #16 TIDNINGEN 25 OKTOBER 2013 BARNENS ROMANPRIS HAR HITTAT FORMEN

Upload: phungdung

Post on 19-Jul-2018

222 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

webb /ettan får följsam design

På exPort /yle och nrk lär av sommar i P1

barnjuryn samtalar sig fram

josefin sandstedt: ”fundera över vilka begrePP vi väljer i radio”, sid 10christoffer malm: ”webb och sociala medier är en egen Profession”, sid 3agnes åkerlund: ”det bästa var när vi ringde uPP vinnaren”, sid 7

för dig som jobbar med sveriges radio Folkstorm

När de Första kviNNorNa

hördes i radio, sid 12radio #16

tidningen 25 oktober 2013

barnens romanPris har hittat formen

2 / aktuellt

det är mycket nu... / Program ska rapporteras, utvecklingsprojekt ska prioriteras och det mobila arbetssättet uppgraderas. samtidigt ska kollegor prisnomineras, tablåer planeras och inslag produceras. och mitt i alltihop är det telefoner, teknik och nätverk som bara måste fungera, men inte alltid gör det det är mycket nu. för vi jobbar på ett företag där det ständigt är förändring på gång. Parallellt med att publiken ska kunna följa oss i radion enligt sin vanliga rutin så ska vi utvecklas mot ett modernt medieföretag som ligger i framkant både publicistiskt och tekniskt. i den utvecklingen är det viktigt att vi alla är med, bra och dåliga dagar.

vi som jobbar här (från vänster): anna-Lena Walmsley, eva ericsson-rydberg, jenny mattsson, chefredaktör (tel 08-7843167), Ulrica bengtsdotter, micke grönberg, mattias ahlm och maria edlund. vi gör radiotidningen, nyheter på intranätet, sveriges radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, enheten analys och kommunikation. Prenumerationsärenden: [email protected]. Har du synpunkter eller tips? kontakta oss gärna! [email protected] – eller kom förbi! vi sitter i rH 1a/1g. vi ses!

mobil lyssning i fokusi veckan fick förstasidan på sverigesradio.se följsam design. Publiken får möta en sida anpassad till mobilen med mer fokus på lyss-ningen.

På den nya sidan är det tydligare för publiken var man kan lyssna, det ska inte finnas någon tvekan om att Sveriges Radio jobbar med ljud. Bytet till följsam design innebär ett stort kliv framåt på det digitala området, enligt Martin Jönsson. Han är bi-trädande programdirektör med ansvar för digital strategi och har gjort en analys av Sveriges Radios position på den digitala mediemarknaden som visar att lyssningen digitalt i dag är för svag.

– Play-appen går bra, men sverigesradio.se har haft för svag lyssning. Nu blir det en tydligare ljudprofil på hela sajten. Den som besöker sajten kan omöjligt ta miste på att vi ser det radiounika som vår främsta styrka, säger Martin Jönsson.

Utvecklingen av sidan fortsätter även efter lan-seringen, en så kallad agil process som innebär att man hela tiden är beredd att rätta till problem.

– Genom att jobba med ständig utveckling kan vi snabbt fånga upp buggar. Vi har också tagit vara på erfarenheterna från exempelvis P3 Nyheter, som redan har jobbat i den följsamma designen ett tag, säger Mattias Örtqvist, chef för tjänsteutveckling på Digitala medier.

Skiftet till följsam design på webben och fokus på den mobila publiken är en del av den digitala strategin för Sveriges Radio, där även sociala me-dier är ett bärande ben.

– Vi ska finnas där publiken finns. På sajten blir det nu ännu lättare att dela vårt innehåll i sociala medier. Målet är att vi den vägen också ska driva till mer lyssning, säger Martin Jönsson.

/ jenny mattsson

P2har fått hedersuppdraget att hålla i ebU:s årligen återkommande euroradio folk festival nästa år. festivalen genomförs i samarbete med musik vid siljan och folkmusikens hus i rättvik den 28-30 juni 2014.

nu kom det där med Play-appen på radion igen, jag vet baske mig inte

ett dugg om hur jag ska göra med den.” Pensionären ulla henriksson berättar i svt:s agenda om sin olust inför modern teknik. nu går ulla på smartphone-kurs hos Pro för att lära sig mer om appar.

På gång:

just Nu

det är bara att öppna truten och köra, säger Tony Irving, som blir ny talkshowvärd i P4 efter Jansson & Wester från och med fredagen den 1 november. Irving i P4 sänds fredagar mellan 13.05-15.00, och det går förstås att lyssna i appen Sveriges Radio Play närsomhelst.

efter förra årets publiksuccé är Radio-dokumentärerna tillbaka den 6 november på Södra Teaterns Kägelbana mellan 19.00-23.00. Alla är välkomna att mingla med Sveriges främsta radiodokumentärjourna-lister, lyssna på årets omgång av nyprodu-cerade kortdokumentärer och följa kvällens heta ämne och diskussion: ”Sanning”.

På scen några av Sveriges främsta do-kumentärskapare: Daniel Velasco, Randi Mossige-Norheim, Anton Berg, Lovisa Lamm och Bosse Lindqvist.

vilka som är aktuella för årets Stora Jour-nalistpris avslöjas på en nomineringscere-moni den 29 oktober. Antalet nomineringar är som vanligt stort och Sveriges Radio har stolta anor att försvara – bland annat vann Ekots Daniel Öhman och Bo Göran Bodin förra året den prestigefyllda kategorin Årets avslöjande för sitt reportage om Saudi-affären.

Årets Stora Journalistpris delas ut den 21 november, som vanligt i Operans Rotunda i Stockholm, under festliga förhållanden, och i närvaro av en faslig massa mediefolk.

skärmdumpar av sr-webben, före och efter införandet av följsam design.

följsam design På sr-ettan /

3 / aktuellt

– det är ingen superchock. mtg radio går ju dåligt, säger programledaren Cissi Wallin till resumé. mtg radio brottas med ekonomiska problem och skrotar nu sin prisbelönta pratradiokanal radio 1. Cirka tio personer berörs av nedläggningen.

Premiär för radiorockoperan KULTPå alla helgons dag är det urpremiär för Ola Salos specialkomponerade radiorockopera KULT direkt i P1, P2, Berwaldhallen och på biografer runt om i Sverige. Ola Salo har skrivit och kom-ponerat KULT direkt för Sveriges Radio. Det är en berättelse om svek, kärlek och mörka hemligheter i en svensk småstad. De tre huvudrollerna spelas av de unga sångarna Noonie Bao, Ole Bang, och Paula Santa Eufemia. Karaktärsrollerna sjungs av namnkunniga sångare från såväl opera- som popvärlden: Sven-Bertil Taube, Marcus Jupither, Anne-Lie Rydé, Markus Krunegård, Solgerd Isalv och Niklas Hjulström.

Det är ett musikdramatiskt verk där ljudmiljöer, musik och röster samspelar. Det är en helaftonsfö-reställning på två timmar där nästan alla repliker är sjungna. Librettot, som genomgående är på svenska, bygger på en nyskriven berättelse och rockoperan innehåller nyskriven originalmusik som framförs av ett handplockat rockband, Ra-diokören, Sveriges Radios symfoniorkester, och framförallt av några av landets främsta sångare. Jonas Nydesjö har arrangerat och dirigerat sym-foniorkesterdelarna. För regin står Radioteaterns Marie Wennersten. KULT är en produktion av P1/Radioteatern, P2/SR Musik och P4.

musik /

sociala medier-arbete är som att spara på bank – man måste göra många små insättningar innan man kan göra ett större uttag. Lisa Wall, johanna olofsson och erik mikael karlsson får månadens tårta för att de har förstått den grundläggande filosofin om direktkontakten med publiken. Lisa Wall: ”det stärker kontraktet med publiken: om ni ropar, så svarar vi”. tårtan delas ut av digitala medier.

”hej, vad ska vi göra tillsammans?”radio är inte längre bara radio. radio är också webb och sociala medier. snart kommer det även att synas i programbeställningarna – hela tänket ska vara med från början. På morgon-passet i P3 jobbar man redan idag väldigt inte-grerat med de olika kanalerna.

– Mitt uppdrag är dels att spegla det som händer i programmet, men också att fördjupa och föra vidare. Försöka ge ”mycket mer-material” helt enkelt, säger webbredaktören Christoffer Malm.

Det är han som ”är Morgonpasset” på Face-book, Twitter, Instagram och på hemsidan. Att de olika kanalerna sitter ihop och samspelar är helt självklart för Christoffer. Och det ger mervärde i båda riktningarna.

– Det som händer i mina domäner kan lika gärna hitta in i programmet som tvärtom. Det som avgör om något flyter eller sjunker hos oss är innehållet. Det spelar mindre roll om en bild är snygg eller ful, bara den föreställer rätt sak. Eller om jag har skrivit väldigt stiligt eller slarvigt, om det bara står rätt sak. Content är det viktigaste.

Morgonpasset direktsänder tre och en halv timme och under den tiden spinner Christoffer vi-dare på det som händer i programmet. Det mesta sker på uppstuds.

– Det är klart att det är ett högt tempo, särskilt om jag försöker hålla samma takt som radiopro-grammet. Jag är ju bara en person som dessutom jobbar med både text och bild. Det är lite som att springa ett hundrameterslopp, man springer väl-digt fort men man är inte stressad under tiden.

Från och med 2015 ska det digitala och sociala finnas med i programbeställningarna. Det berät-tade vi i förra numret av Radiotidningen. Ett pro-gram är inte längre bara FM.

hur tänker du att de nya beställningarna skulle kunna se ut?

– Man ska inte bara försöka spegla FM, man måste skapa material som är gjort för sociala me-dier och som har ett egenvärde. Det är viktigt att förstå vad som fungerar i de kanalerna.

Han tycker att yrkesrollen webbredaktör/so-ciala medier-redaktör behöver lyftas.

– Det är viktigt att man ser på webb och so-ciala medier som en egen profession. Att det är något som man arbetar med på riktigt. Inget som man gör på sidan av, som producenten kan göra med vänsterhanden…

En fördel med sociala medier som Christoffer gärna lyfter fram är möjligheten att dela material.

– Spridningseffekten är ju något som är unikt för sociala medier och det är något som jag tror att man kan ta tillvara på bättre än vad man gör idag.hur vet man vad publiken vill ha?

– Man kan helt enkelt fråga dem. Då får man en dialog och en öppenhet och det är ju hela grejen med sociala medier. ”Hej, vad ska vi göra tillsammans?” – om man börjar där så har man verkligen börjat bra, säger Christoffer.

Och han borde veta. Morgonpasset i P3 har över 70 000 följare på Facebook.

/ anna-lena walmsley

sociala medier /

Christoffer malms uppdrag är att spegla, fördjupa och föra vidare det som händer i morgonpasset – på webben och i sociala medier.foto: björn bergLUnd

kULt-ensemblen är samlad.foto: mattias aHLm

Cissi Wallinfoto: mattias aHLm

elektroniskt i P2 får sociala medier-tårtan radio 1 läggs ner

Lisa Wallfoto: mattias aHLm

i korthet

Personal /

sveriges radio jämtland får ny kanalchef

ekonomi /

nya regler för representation

P4 /

trafikredaktionen beredd inför halkan

Ricky Karström blir ny kanalchef för SR Jämtland efter Camilla Wahlman som valt att bli reporter på kanalen. Ricky har lång erfarenhet av ledarskap i mediebranschen, men kommer när-mast från ett jobb

som förvaltningschef på Öst-ersunds kommun. Han är 53 år, bor i Östersund med fru och fyra barn. – Det känns oerhört spän-nande att komma tillbaka till journalistiken igen, kommen-terar Ricky Karström.

Från och med första maj i år gäller nya regler för representation. I poli-cyn tar man bland annat upp frågan om julmiddag, jullunch och julgåva. När företaget bjuder på julmiddag/jullunch är högsta tillåtna belopp

500 kronor per person och tillfälle. Sveriges Radio bjuder inte på julmiddag eller jullunch de år då Sveriges Radio-festen arrangeras. Företaget ger inte heller medarbe-tarna julgåvor.

Onsdag 6 november sänds ett eftermiddagsprogram kallat P4 Trafikeftermiddag över Gotland, Stockholm, Uppland, Sörmland och Västmanland – ett program som ska göra lyssnarna beredda på den

kommande vinterhalkan. Tanken är att fånga in alla slags trafikanter – bilister, cyklister, fotgängare och de som reser kollektivt. Trafikredaktionens Jimmy Halvarsson och P4 Upplands Sanna Richter är programle-dare med HF-inslag från berörda kanaler. För idén står Trafikredaktionens Peter Johansson.

knepen bakom sommars succésommar i P1 fortsätter att skörda framgångar, både i lyssnarsiffror och antal tidningsartiklar som skrivs om programmet. konceptet finns numera även i våra nordiska grannländer. härom veckan kom kollegorna på yle och nrk till stockholm för att inspireras av sveriges radios framgångrecept.

Det går inte att ta miste på Bibi Rödöös engage-mang för Sommar och hennes positiva inställning till att berätta om knepen bakom succén – ”vi är ju public service, det är klart att vi delar med oss till varandra”. Efter 17 år som programchef vet hon att lika viktigt som det är att tänka nytt och utveckla är det att förvalta Sommars arv.

– Jag sänder ofta tacksamma tankar till initia-tivtagaren Tage Danielsson vars idé var lika enkel som genial. Ett grundkoncept som håller hur länge som helst.

När Bibi Rödöö blev programchef skapade hon en namnkommitté bestående av erfarna medar-betare. Den gruppen bestämmer inte bara vilka som ska vara sommarvärdar utan fungerar även som rådgivande. I oktober startar diskussionerna inför nästa säsong. Bibi understryker att mötena hålls i sann demokratisk anda med högt i tak.

– Inte sällan har jag med mig en, som jag tror, färdigtänkt tanke till ett möte som blir så oändligt mycket bättre efter ett varv runt bordet, säger hon.

Ytterligare en springande punkt är det täta samarbetet mellan värden och producenten, till exempel i manusarbetet. Förtroendet som ofta uppstår dem emellan gör att värden känner sig trygg med att prata om något som inte tidigare

berättats. Kontakten mellan sommarpratarna och producenterna är något som Heidi Grandell-Sonck på YLE:s svensktalade kanal Vega tog med sig från mötet.

– Vi ska satsa mer på personkontakten och få alla värdar att känna sig väl omhändertagna så att vi om några år lyckas uppnå den ”snöbollseffekt” som Sommar i P1 har uppnått, säger hon.

Att värdarna känner sig ”sedda” tror Bibi Rödöö är en viktig del av Sommar i P1:s fram-gång. Pratarna tas väl om hand hela vägen, från för-sta samtalet, via manusarbete, inspelning/sändning

av programmet, till återträffen på sensommaren. Under Sommar i P1-säsongen är kvällstidnings-

journalister ofta intresserade av att skriva om programmen innan de hunnit sändas. Det händer att journalister får förhandslyssna men aldrig utan värdens samtycke. Även här handlar det om för-troende – pratarna ska aldrig behöva oroa sig för att Sveriges Radio lämnar ut programmet utan deras medgivande. Pressutfallet och PR-värdet för Sommar i P1 är enormt, i somras genererade pro-grammet dagliga halvsidor i fem dagstidningar.

/ maria edlund

P1 /

sommarchefen bibi rödöö delar gärna med sig av sommars framgångsrecept.foto: mattias aHLm

medarbetare på sveriges radio har möjlighet att söka kurser inom kulturkraft stockholm – ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till professionella inom scenkonst, musik, film, tv, radio och interaktiva medier. Projektet finansieras av europeiska socialfonden (esf) och pågår fram till sommaren 2014. Läs mer på Utbildningsplattformen.

coachning för erfarna programledarefå hjälp att under 5 gånger pröva nytt i din programledarroll! krav: du skall har sänt i över 5 år och du leder direktsändningar. anmäl dig på Utbildningsplattformen. mejla en ljudfil på 2 min som på ett kreativt sätt beskriver dig själv och varför du vill utvecklas till [email protected] senast 24 oktober.

kulturkraft

4 / aktuellt

foto: HeLena andersson foto: joHanna jenisCHe

ny ljudprofil för P2

Lina nyberg har komponerat P2:s ljudlogotyp. foto: miki

anagriUs

Förra veckan var det premiär för P2:s nya ljudande logotyp i form av ett kort musikstycke skapad av sångerskan och kompositören Lina Nyberg. Det är Sveriges Radios Symfoniorkester som framför den.

– Lina fick uppdraget att skapa P2:s ljudlogotyp för att hennes idé kändes så mycket P2. Den är enkel, fångar lyssnarens öra och är dess-utom tidlös, säger Elle-Kari Höjeberg, kanalansvarig för P2.

Ljudloggan kommer att finnas i tre varianter som anpassats till flera av P2:s genrer: klassikst, jazz och folkmusik.

/ ulrica bengtsdotter

årets jazzkatter utdelade

Liknelsen strids-hingst var ju lite… ja, oväntad för just Fredrik Reinfeldt”statsvetaren jenny madestam analyserar statsministerns självbild i P1-morgon.

det var ju jävligt typiskt.”

Vi är kvar i det gamla paradigmet med lön, befordran, resultat och tim-

rapportering. Många arbetsuppgifter nu för tiden kräver kreativitet och problemlös-ningsförmåga. Det har visat sig vara områ-den där vi föredrar en helt annan typ av be-löningar.”

anna Högberg blev Årets nykomling när P2 delade ut årets jazzkatter. värd var miriam aïda. foto: martina

HoLmberg

5 / aktuellt

25så många frågor med tre svarsalternativ på varje ska klasserna som är med i uttagningen till vi i femman besvara. Uttagningen sker den 6 november.

– undrar vad radioapan, medieormen och jazzkatten pratar om när de träffas?– de kanske planerar att rädda fler från rix morronzoo. /saxat ur mittflödet på intranätet. tack johan ljungström, elin claesson och tomi lehikoinen!

hörtpå

radio

anna högberg tog hem priset som årets ny-komling när P2:s pris jazzkatten delades ut. totalt korades fem vinnare. värdar för galan var miriam aïda och johan norberg.

årets nykomling: anna högberg ”Plötsligt fanns denna friska kraft i olika ovän-

tade konstellationer. Med sin fria spellust som både uttrycker starka känslor och söker kommunikation. Till synes totalt ointresserad av de staket som rests för att skilja genrer från varandra, spränger årets nykomling alla gränser.” årets musiker: mariam wallentin

”En musikalisk kameleont som uttrycker kontras-ter till det omgivande, som med sina rytmer flyger tvärt emot det förutbestämda, samtidigt som det dissonanta och hårda klingar mjukt mot det harmo-

niska och rytmiska. För självständiga insatser ge-nom banbrytande solo, duo och ensembleprojekt.” årets grupp: fire! orchestra

”En oväntad musikalisk eruption som trots sitt stora format rymmer både skönhet och finess. Ett orkesterprojekt av aldrig tidigare skådat slag, en musikalisk manifestation.” årets kompositör: anna-lena laurin

”För sin förmåga att skapa en lyckad crossover mellan jazzens och den klassiska musikens språk och modet att skriva musik från sitt hjärta utan att snegla på rådande musikaliska trender.” guldkatten: bertil fält

”För att under decennier som jazzmusikalisk eldsjäl ha entusiasmerat och drivit fram flera gene-rationer av yppersta musiker – allt med kärleksfull varsam järnhand.”

P2 /

djurnalistik 3.0

dataspelsutvecklaren louise stigell berät-tar om ”spelifiering” i morgonpasset i P3. det går ut på att man tar det som gör spel roliga och engagerande och tillämpar det på andra områden, till exempel sko-lor, arbetsplatser och träning.

anders svensson från fotbollslandslaget i radiosporten om sin besvikelse efter att sverige ska möta Portugal efter lottning till play off-spelet inför vm.

När Haya slutade andas släppte jag taget om henne för att rädda de an-

dra. Men jag kunde inte rädda dem heller.”

mellanösternkorrespondent cecilia uddén intervjuar syriska flyktingen soha. tre av hennes fyra döttrar drunknade under flykten över medelhavet, på väg mot sverige.

foto: mattias aHLm

Barnens Romanpris är ett program och ett pris som ska inspirera barn och vuxna till att samtala om litteratur. På onsdag avslöjas årets vinnare. Radiotidningen följde med på inspelningen.

barnjury med maktI

en studio i radiohuset i Gävle sitter några förväntansfulla jurymedlemmar och vän-tar på att klockan ska bli tio. Det är andra inspelningsdagen av Barnens Romanpris, idag ska de utse vinnaren. Kepsar, skol-väskor och mobiltelefoner är avtagna,

undanstoppade och avstängda. Juryn består av fem 12-åringar från olika skolor i Gävle där man verkligen satsar på litteraturundervisningen.

Ylva Mårtens tar plats i studion, det är hon som leder samtalen. Barnens Romanpris är en idé som hon har utvecklat tillsammans med Kerstin M Lundberg, grundare till förlagan Sveriges Radios Romanpris.

– Jag vill slå ett slag för barns läsning. Jag tyck-er att kombinationen att läsa och att samtala om böcker är så bra och så viktig, säger Ylva Mårtens.

Samtalen som förs i studion under förmidda-gen spänner över vitt skilda områden – skilsmäs-sor, alkohol, att flytta, döden, spöken, sjukdomar, kärlek och vänskap. Allt med utgångspunkt i de fem nominerade böcker som juryn har läst under sommarlovet.

Moa Gustavsson är en av jurymedlemmarna – en riktig boknörd, ”en sån som man får släpa från biblioteket”, enligt egen utsago. Det blonderade håret står rakt upp som en gloria runt huvudet. Hon pratar mycket och gärna, har hela tiden nå-got att säga. Och älskar att läsa.

– När man läser kan man leva någon annans liv.

Man får uppleva bra historier. Det är jätteskönt, jag hittar ständigt på ursäkter för att få läsa, säger Moa.

Ylva Mårtens leder programmet framåt med fast hand. Juryn skärper till sig, sträcker på sig i stolarna, flyttar närmre mikrofonerna, fokuserar. De har redan avhandlat fyra böcker. Idag ska den sista boken diskuteras. Sen blir det sluten omröst-ning. Det är ett ansvarsfullt uppdrag – att utse årets bästa bok för 9-12-åringar.

– Ylva ställer så svåra frågor, hon vill till exempel att man ska koka ner vad boken handlar om till ett ord. Det är ju omöjligt, utbrister Sandra Hjärne.

Sandra blev uttagen till juryn genom en enga-gerad lärare. Att hitta de personer som ska ingå i juryn till Barnens Romanpris är ett samarbete mel-lan redaktionen och så kallade bokskolor. Det har tagit några år, men nu har man hittat en form, ett vinnande koncept, enligt Ylva.

– Vi har testat oss fram, provat att blanda fyror, femmor och sexor, och kommit fram till att sexor tidigt på höstterminen funkar bäst. Det blir bra samtal, barnen vågar säga vad de tycker, de är inte så ”tonåriga”. För att hitta juryn tar vi hjälp av engagerade lärare på skolor som vi vet satsar mycket på läsning.

Ylva passar på att slänga ut frågan till Sveriges Radios lokala kanaler:

– Känner ni till skolor i ert område som skulle kunna vara intresserade av att medverka nästa år? Hör i så fall av er till mig.

i studion hos P4 gävleborg tar barnens romanprisjury plats. barnen kommer från olika skolor i gävle där de satsar på litteratur och samtal kring böcker.

6 / radiorePortaget

text / anna-lena walmsleyfoto / martina holmberg

barnjury med makt

Hur kändes det att vara med i barnjuryn?sandra hjärne

”det är ett stort ansvar”– Man har ganska mycket press på sig. Det är ett stort ansvar att välja ut Sveriges bästa barn-bok. Men det var väl-digt spännande, särskilt att vara med i radio. Jag vill själv bli en ”you tuber”, som har såna här mickar och sitter och pratar med värsta headsetet.

hanna mohamed

”fantastisk upp-levelse”– Att få vara här och uppleva detta är fantastiskt! Nu när det är över känner jag mig lättad.

fråga /

Den lokala förankringen är viktig, programmen produceras utanför Stockholm. Tidigare har man varit i Norrköping, Linköping och Malmö. I år är det P4 Gävleborg som tillhandahåller inspelnings-lokaler, barnjuryn är från orten.

– Det här var den bästa studion som vi har suttit i. Jag hade barnen i en halvcirkel framför mig och fick på så sätt nära kontakt med alla fem, säger Ylva.

Priset delas ut för fjärde gången, programmet sänds både i P1 och P4 och produceras av Helene Almqvist från UR. Tanken är att lyssnaren ska läsa och hänga med i diskussionerna, gärna vuxna och barn tillsammans.

– Läsning och litteratur är så viktig för att få nya perspektiv. Det är ju minst lika viktigt för barn som för vuxna. Tanken med programmet är att presentera bra böcker för den här åldersgruppen

och inspirera till samtal. Inspirera föräldrar, mor-föräldrar och lärare.

Prissumman är på 50 000 kronor, samma sum-ma som Sveriges Radios Romanpristagare får. När Ylva skapade programmet hade hon just ”stora” Romanpriset som förebild.

– Jag är så glad för det samarbetet med Kul-turredaktionen. Och nu även med UR:s barnredak-tion och med Barnwebben! Det är inte helt nytt att public service gör program för både vuxna och barn, men det är inte så vanligt i våra kanaler nu för tiden, säger Ylva.

I radiostudion i Gävle har man kommit fram till själva finalen. Barnen håller varandra i händerna när Ylva räknar ihop poängen efter den slutna omröstningen. Spänningen är olidlig. Barnen jublar när segraren avslöjas. Det visar sig att ju-ryn var helt överens vilket gör det ännu roligare! De ringer genast upp vinnaren och berättar den glada nyheten. Barnen bubblar över av glädje och de vuxna gråter – författaren, programledaren, producenten och undertecknad.

– Det var helt otroligt, man hörde ju att förfat-taren hade typ tårarna i ögonen, säger en nöjd Erik Ekdahl och tar på sig kepsen efter avlutat juryarbete.

Vem som vann? Vinnaren avslöjas i Barnens Romanpris i P1 på onsdag den 30 oktober klockan 14.03.

när vinnarförfattaren ska ringas upp gäller det att vara förberedd och veta vad man ska säga.

sandra Hjärne, moa gustavsson, Hanna mohamed och agnes Åkerlund pustar ut i pausen.

de nominerade böckerna är: Glasbarnen av kristina ohlsson, Yummy av eva susso, den första flickan skogen möter av moa eriksson sandberg, jag är en pojke med tur av monica Zak och eddie 12 och hon som heter elsa/elsa 12 och han som heter eddie av thomas Halling.

Programledaren Ylva mårtens och producenten Helene almqvist.

att läsa och att samtala om böcker

är så himla viktigt. det är minst lika viktigt för barn som för vuxna.”

7

erik ekdahl

”det var väldigt nervöst”– Det var jätteroligt! Det var roligt att prata med författarna, det tyckte jag var jättejät-teroligt. Men det var väldigt nervöst, särskilt mot sista samtalet.

agnes åkerlund

”jag vill gärna göra mer radio”– Det var spännande och pirrigt. Man var lite rädd för att säga fel. Det roligaste var

när vi ringde upp vin-naren. Jag kunde inte sluta le. Jag var så himla rädd att någon annan än den jag rös-tade på skulle vinna.

Jag skulle vilja göra mer radio.

moa gustavsson

”det är första gången jag är med i radio”– Det var häftigt. Det är första gången jag är med i radio. Tanken på att alla i hela Sverige kommer att höra mig – det är jättecoolt. Jag har släktingar över hela Sverige som kom-mer att lyssna.

ylva mårtens

8 / arbetsliv

Ny mobiltjänst i glesbygd

Via Tele 2 har Sveriges Radio haft tillgång till tjänsten Telesport, som är telefoni via Telias nät, i de områden där Tele 2 har bristande täck-ning. Det rör sig främst om Norrlands inland.

I mitten av november upphör Telesport som tjänst. Tele 2 er-bjuder istället tjänsten Tele 2 Open som är en så kallad roaming-tjänst, som kopplas via utlandet (i detta fall Estland) och kan ut-nyttja Telias 2G-nät i området, om så behövs. Skiftet från Telesport till Tele 2 Open sker 5-7 november, för de telefoner som berörs. Exakt vilken dag som bytet sker på respektive ort meddelas via närmaste chef.

Vid tester av Tele 2 Open i delar av Område Norr har det konstaterats att tjänsten ofta fungerar lika bra eller bättre än Tele-sport. I vissa fall har funktionen dock varit sämre, vilket har väckt kritik från de lokala kanaler som bevakar glesbygdsområdena i norr. Kritiken gäller bland annat att det kan ta några minuter för te-lefonen att byta mellan Tele2 och Telia. Eftersom samtalen via Te-lias nät kopplas via Estland kan det för mottagare som får SMS från Sveriges Radio se ut som om meddelandet kommer från utlandet.

Sveriges Radio för just nu samtal med Tele 2 inför bytet från Telesport till Tele 2 Open för att allt ska fungera så smidigt som möjligt. Avtalet mellan Sveriges Radio och Tele 2 ställer krav på god täckning i hela landet och funktionen för Tele 2 Open uppfyl-ler villkoren i avtalet.

den 5-7 november införs tele 2 open som komplement till tele 2. orsaken är att tjänsten telesport, som hittills har använts för telefoni i glesbygden, läggs ner.

det nya systemet ska anpassa tekniken till verkligheten. och det ska bli mindre krångel när arbetet utförs på samma sätt i hela företaget.Snart införs ett system för planering, bokning, schemaläggning och tidrap-portering på Sveriges Radio som kallas BTQPlan. Målet är att eliminera dubbelarbete. BTQ ersätter gamla system för bokning, schemaläggning, planering och tidrapportering som idag sker utifrån olika hembyggen, excel-ark och diverse lappar. Det gamla arbetssättet skapade onödigt dub-belarbete eftersom uppgifterna måste föras över för hand till Medvind.

BTQPlan ska tas i drift under våren 2014 för alla som idag använder planeringsverktyget Prabo, såsom programtekniken, DC, Radio Stockholm och Sisuradio. Framåt sommaren 2014 kommer alla medarbetare att tid-rapportera i det nya systemet. Gustavo Azzolin projektleder det hela.

hur ser tidplanen ut?– Just nu utses handledare och under november och december testar

en pilotgrupp systemet. I sommar parallellkör vi Medvind och BTQPlan. Vi planerar att stänga Medvind senast i december 2014.hur märker den vanlige medarbetaren förändringen?

– Att tidrapportera är det enklaste man kan göra i systemet. Jag tror att de flesta kommer att tycka att det blir lättare än idag.man behöver ingen speciell utbildning alltså?

– Några personer blir handledare och kan lära sina kollegor att tidrap-porta på rätt sätt. Vi kommer även att erbjuda kortare utbildning via Lync om det behövs. Chefer och planerare behöver förstås lära sig lite mer om systemet.

/ eva ericsson-rydberg

nya systemet btQPlan ersätter medvind nästa år

varför försvinner telesport?– Tele 2 kan inte längre leverera tjänsten Tele-

sport via Telias nät på grund av förändringar hos en underleverantör. I och med det kan inte SR längre använda sig av tjänsten Telesport.varför har sr tele 2 som leverantör av telefoni?

– SR, SVT, UR och SRF gjorde en gemensam LOU-upphandling. Tele 2 vann upphandlingen eftersom de kan erbjuda god täckning även i gles-bygd via alternativen Telesport och Tele 2 Open.varför måste tele 2 fortsätta att anlitas för te-lefonin i glesbygd när telesport försvinner?

– När Telesport inte längre kan användas er-bjuder Tele 2 alternativet Tele 2 Open, som är uppkoppling via Telias 2G-nät. SR har inte någon

frågor och svar /

möjlighet att säga nej till detta enligt gällande avtal eftersom man i avtalet inte uteslutit möjlig-heten för Tele 2 att erbjuda andra alternativ än Telesport.varför valde man inte telia?

– Telia lämnade inget anbud i upphandlingen och var därför aldrig aktuella som leverantör.kan sr bryta avtalet om täckningen via tele 2 open är sämre än telesport?

– Tele 2 Open uppfyller villkoren i avtalet. Det som inte är reglerat i avtalet kan vi inte reglera i efterhand.hur påverkas källskyddet av att samtalen kopp-las via estland?

– Ingen mobiltjänst är helt säker när det gäller

källskydd. När samtal kopplas utanför Sveriges gräns gör det teoretiskt sett att samtalen lagligen kan avlyssnas av FRA. SR:s medarbetare bör, pre-cis som tidigare, vara försiktiga med vilka uppgif-ter som lämnas via mobiltelefon.vad gör sr för att säkerställa god telefoni även med tele 2 open?

– SR har en tät dialog med Tele 2 inför skiftet. SR granskar just nu de detaljer i avtalet som gäller frågan om Tele 2 Open ska erbjuda uppkoppling via det nät som är starkast i området, eller enbart är skyldiga att erbjuda uppkoppling via Telias 2G-nät.

/ jenny mattsson

foto

: bjö

rn d

aLi

n

hallå där / ramin farzin, projektledare för sisuradios tema-vecka #vågafinska, som går ut på att samla in berättelser om hur sverigefinnar ser på sin finska.

hur kom idén upp?– Vi på Sisuradio började fundera

på hur vi kan nå ut till nya målgrup-per. Vi vill få igång en interaktion med publiken och knyta nya kontak-ter och ett bra sätt att göra det är att starta en kampanj i sociala medier. Valet föll på det finska språket efter-som det ligger nära identiteten för folk med finska rötter. Det är något man har åsikter om och erfarenheter kring, det engagerar.

vad har ni fått för respons?– Vi har fått ett otroligt gensvar,

det har varit helt galet. Hashtaggen trendade, det vill säga #vågafinska låg i topp på Twitter, första dagen. Jag var inte rädd att det skulle bli en flopp för det finns så många i Sve-rige med finsk bakgrund och den här frågan ligger alltid och bubblar. Men jag trodde aldrig att det skulle bli så här mycket. Emellanåt har det varit svårt att hinna med allt som kommit in på Twitter, Facebook, mejl och

telefon. De som är äldre mejlar eller ringer in med sina berättelser. Vi träf-fade rätt med frågan om man vågar prata finska i Sverige. Och om svaret är nej, varför gör man inte det? Det finns en vilja att berätta och många har twittrat saker som ”Äntligen, nu kommer jag ut ur garderoben och börjar prata finska”.

kan du ge några exempel?– Det har kommit många sorgliga,

vemodiga berättelser. Många som har vuxit upp i Sverige med finska föräldrar känner inte att de kan till-räckligt bra finska för att kunna föra det vidare till sina egna barn. En kvinna blev avrådd från att lära sitt barn finska av barnmorskan på BB eftersom det skulle vara förvirrande att lära sig mer än ett språk. Och när folk har fått jobb har det funnits krav på att inte prata finska på arbets-platsen.

vågar du prata finska?– Ja, min mamma är från Finland

och vi har alltid pratat finska.

/ maria edlund

9 / noterat

våga#

Glada

humorhimlen: ”Jag hörde ett pro-gram som handlade om hashtag-gar som var så grymt roligt – hur kan jag höra det igen?”epstein & nordegren: ”Jag har synnedsättning och är helt bero-ende av radion. Programmet med Epstein & Nordegren uppskattar jag särskilt. Deras intelligenta gnabbande vill jag inte vara utan.”P4 live: ”Vilket härligt nostalgipro-gram med Lasse Holm och Anders Berglund. Underhållande med hu-mor och värme och härliga skratt. Musiken var en fantastisk minnes-resa från 70-talet till nutid.”P1 kulturdokumentären: ” Gårda-gens program om Ulf Linde tackar jag för. Det var mycket fint att få höra.”ring P1: ”Heja Nicke, du tar dig och börjar redan kännas som en stor tillgång. Bland annat kan du bestämt men ändå snyggt få stopp på låååååångpratare!”

Arga

radioteatern: ”Jag anser att den radioteater, den följetong som går i P1 för närvarande har ett mycket osympatiskt språk – vulgärt och genant. Avsluta och sätt in något som går att lyssna på! Skamligt! Detta är inte ett språk av allmänin-tresse!”metropol: ” Varför har Ella och Ison slutat? Nu spelar dom ju bara en massa skitkass house, vad hände med hiphopen? Jag åker bil, jag vill ha skön musik som gungar, inte nån klubbmusik. Nu är det ju samma som The Voice eller Energy.” nyheterna: ”Jag undrar hur och varför det kommer sig att man på vardagarna alltid nämner meteoro-logens namn före väderrapporten, men aldrig på söndagarna?”

P4 slog i år insamlingsrekord i kampanjen för världens barn. totalt har kanalerna med lotta bromé och P4 extra som motor samlat in ca 7,3 miljoner kronor. lyssnarna har tävlat om chan-sen att äta middag med lotta bromé och carl-jan granqvist, åka på fotbollsresa med radiosporten eller få en bil hemkörd av popartisten eric saade. skolklasser har tävlat med bössor, jätte-körer har sjungit på torg och hundratals motionärer har betalat för att få springa.– men kanske har den viktigaste faktorn som fått lyssnarna att skänka pengar varit att vi berättat vart pengarna går och vilken nytta de verkligen gör, säger sveriges radios samordnare tomas gustafsson. jippon och tävlingar ger rolig radio, men folk skulle inte ställa upp om de inte trodde på den goda saken.de tre lokala kanaler som samlat in mest bland sina lyssnare är P4 stockholm, P4 västernorrland och P4 kronorberg.

/ ULRICA BENGTSDOTTER

P4 samlade in 7, 3 miljoner till världens barn

Arga och glada

finska

under vecka 44 går en trailer för vetandets värld i svt och på you-tube. missa inte den!

lyssnarna kommer i alla former. här är aktuella lyssnarsynpunkter plockade ut lyssnarservice mejlkorg.

sisuradios twitterkampanj #vågafinska låg i topp på twitter första dagen. ramin farzin hade inte vågat hoppas på ett så stort gensvar.foto: irma-Liisa PYökkimies

Vad har du lyssnat på?P1: karin öhlander, Pensionär

”vetenskapsredaktionen är imponerande”– Vetenskapsredaktionen är verkligen ur-duktiga, de var fantastiska när det skulle avslöjas vilka som skulle få Nobelpriset i fysik. Priset blev ju förse-nat så plötsligt fick de fylla en halvtimme i direktsändning och det gjorde de med bravur. Det var imponerande att lyssna på.

P2: lars jensen, lokförare

”kul om ljud i elektroniskt”– Det var häftigt att lyssna på Elektroniskt om ”BBC Radiophonic Workshop”, en avdelning som ska-pade signaturmelodier, jinglar och ljudeffekter, till exempel till ”Doctor Who”. Det var innan man hade syntar men de fick det ändå att låta elektroniskt. Kul att få reda på hur de byggde ihop ljud i denna experimentverk-stad.

P3: jenny Pöldmaa, kommunikatör

”förundrad över att de ens kom på idén”– Jag hörde ”Oh-tävlingen” i Christer, där de spelade upp en wailing ur en låt och så tävlade två lyssnare mot varandra om att sätta låt och artist. Jag är imponerad över att de klarade det på en så kort snutt och förundrad över hur Christer och Morgan

ens kom på idén. De hade lagt märke till att det är mycket ”oh-ljud” i låtar och gjorde en kul intervju med Christian Walz om det

också.

lyssnarPanelen /

Mobilen först, säger vi, när det gäller den digitala strategin. Vi utvecklar, designar och arbetar

med den lilla skärmen – och den mobila människans behov – som utgångspunkt.

Det finns väldigt starka skäl för det. Inte bara för att tillväxten för hur publiken använder oss digitalt är störst här, utan för att mobilen väldigt snabbt håller på att bli ett nav för både sociala medier och nyheter – och för att dessa två i allt högre grad smälter samman till ett enda flöde.

I en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Sveriges Radio har de tillfrågade fått lista sina fem viktigaste nyhetskällor – utifrån sin egen definition av vad som är nyheter – under olika tider av dygnet.

För fyra år sedan såg toppen på den listan ut så här: 1. TV, 2. Radio, 3. Dator, 4. Lokaltidning och 5. Rikstidning. I år ser det annorlunda ut: 1. Dator/Mobil, 2. TV, 3. Radio, 4. Lokaltidning och 5. Sociala medier.

Det är en stor och tydlig förändring, där de digitala plattformarna på alla sätt flyttat fram sina positioner – och där soci-ala medier i dag anses viktigare som ny-hetskällor än till exempel rikstidningarna.

Självklart finns det variationer över dygnet och i olika åldersgrupper. Den lokala morgontidningen på papper står fortfarande stark på morgnarna, radion dominerar under dagen och TV på kväl-len. Men mobilen ligger högt under hela dygnet och är förstavalet som nyhetskälla för många, under hela dygnet.

Att få fler att använda vår sajt och våra appar regelbundet i mobilen är därför helt avgörande, om vi vill behålla vår starka position som nyhetsförmedlare.

just nu... Gläds jag åt Sisuradios hash-tag-satsning #vågafinska, som fick stort genomslag i veckan. Ett strålande exem-pel på hur sociala medier är ett viktigt verktyg när vi ska sätta agendan!

/ martin jönssonbiträdande Programdirektör

Mobilen tar över som nyhetskälla

P4: kimme rosenQvist,

tusenkonstnär

”begriplig dialekt”– Jag gillar Vaken men har inte lyssnat på länge. Till saken hör att jag till-bringar mycket tid i Norge för tillfället och när jag väl knappar in programmet hör jag till min för-våning att det leds av en norsk tjej, det var lite lustigt. Hon var bra och hon pratade en begriplig dialekt.

krönika /

hur benämner sr partier eller sajter med främ-lingsfientliga budskap?

juridik /

10 / anslagstavla

I kortare nyhetstelegram eller inslag kan det ibland finnas ett behov av att sätta ett epitet på ett parti eller en sajt med

ett främlingsfientliga budskap. Ibland vill man säga att Avpixlat är en ”hatsajt” eller benämna Sverigedemokraterna (SD) främlingsfientligt. Vi vet sedan tidigare att Granskningsnämnden har ansett det förenligt med kraven på opartiskhet och saklighet att beskriva SD främlingsfient-ligt mot bakgrund av deras princippro-gram. Men om GRN säger att det finns grund för det innebär det att Sverige Radio alltid bör göra det?

Inför förra valet 2010 diskuterades frågan och bedömningen blev att man kan benämna partier till exempel främ-lingsfientliga om det är relevant och väsentligt för rapporteringen men inte som en generell ”regel”. Istället bör för-slag, motioner, organisationer, sajter och partier granskas. I sändningarna ska det förklaras vad i ett förslag eller en kom-mentar som är främlingsfientligt (eller kanske till och med rasistiskt) och vad det innebär. Inför valåret 2014 då kraven på saklighet och opartiskhet i bevakningen är ännu högre än ett ”vanligt” år måste man ställa sig frågan vad som ligger i ord som vi till vardags använder oss av såsom högerextrem, rasistisk, invandringskritisk osv. Ibland låter sig inte dessa begrepp förklaras i ett inslag på 30 sekunder. Ibland kanske olika personer lägger olika betydelser i begreppen dessutom. Med detta inte sagt att man måste acceptera vad sajterna, organisationerna eller par-tierna själva vill bli kallade. Men vi måste fundera kring sakligheten och opartisk-heten i de begrepp vi väljer eftersom det kan komma att påverka trovärdigheten i rapporteringen både på kort och lång sikt.

/ josefin sandstedtbolagsjurist

lediga jobb /

reporter till P4 skaraborg Tjänsten är en programanställning på heltid under hela 2014 med tillträde direkt efter årsskiftet. Placeringsort: Skövde. För frågor kring tjänsten kontakta Daniel Rundqvist, kanalchef, 0500-77 30 01. För frågor kring din ansökan kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga frågor besvaras av Marthina Stäpel, SJF och Anders Jernquist, Unionen. De nås via 0500-77 30 00. SACO kontaktas via [email protected]. Ansök senast 10/11.

kulturproducent till P1 Tjänsten är en programanställning på heltid från 1/12 2013 till 31/12 2014, med möjlighet till förlängning. Placeringsort: Malmö. För frågor kring tjänsten kontakta Mikael Olsson, programchef P1 & P2, 040-666 55 95. Fackliga frågor besvaras av Svjetlana Pastuhovic, SJF, 040-666 55 25, Ingrid Englund, Unionen, nås via vår växeln 040-666 55 00 eller SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 10/11.

gruppchef till kommunikationsavdelningenMed ansvar för intern kommunikation. Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. För frågor kring tjänsten kontakta Helen Hellströmer, kommunikationschef, 08-784 97 24. För frågor kring din ansökan kontakta Christian Rosendahl, personalspecialist, 08-784 25 43.Fackliga frågor besvaras av Åsa Wisborg, Unionen, Sara Asplund, SACO, Ulrika Hyllert, SJF. Samtliga nås via växeln 08-784 50 00. Ansök senast 1/11.

gruppchef till kommunikationsavdelningenMed ansvar för extern kommunikation. Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. För frågor kring tjänsten kontakta Helen Hellströmer, kommunikationschef, 08-784 97 24. För frågor kring din ansökan kontakta Christian Rosendahl, personalspecialist, 08-784 25 43. Fackliga frågor besvaras av Åsa Wisborg, Unionen, Sara Asplund, SACO, Ulrika Hyllert, SJF. Samtliga nås via växeln 08-784 50 00. Ansök senast 1/11.

reporter till kaliberTjänsten är ett vikariat från 1/1 till 30/6 2014. För frågor kring tjänsten kontakta Sabina Schatzl, redaktionell samordnare, 031-837741. För frågor kring din ansökan kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-837501. Fackliga frågor besvaras av Patrik Paulsson, SJF, 031-837772, Peter Lindqvist, Unionen, 031-837647 samt SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 1/11.

Producent till musikguiden i P3: sessionTjänsten är en programanställning på halvtid från januari till sommaren 2014. Placeringsort: Göteborg. För frågor kring tjänsten kontakta Ylva Lindvall, samordnare P3 Göteborg, 031-83 75 74. För frågor kring din ansökan kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga frågor besvaras av Patrik Paulsson, SJF, 031-83 77 72, Peter Lindqvist Unionen, 031-83 76 47 samt SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 1/11.

dialogredaktör till ring P1/karlavagnen i P4Tjänsten är en programanställning på heltid från januari till sommaren 2014. Placeringsort: Göteborg. För frågor kring tjänsten kontakta Ylva Lindvall, samordnare P3 Göteborg, 031-83 75 74. För frågor kring din ansökan kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga frågor besvaras av Patrik Paulsson, SJF, 031-83 77 72, Peter Lindqvist, Unionen, 031-83 76 47 samt SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 1/11.

reporter till kulturnyttTjänsten är en programanställning från januari till december 2014. Placeringsort: Göteborg. För frågor kring tjänsten kontakta Sabina Schatzl, redaktionell samordnare, 031-837741. För frågor kring din ansökan

kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-837501. Fackliga frågor besvaras av Patrik Paulsson SJF, 031-837772, Peter Lindqvist, Unionen, 031-837647 samt SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 1/11.

Programledare till P3 nyheters aktualitetsmagasin Tjänsten är en programanställning på heltid från januari till sommaren 2014 med möjlighet till förlängning. Placeringsort: Göteborg. För frågor kring tjänsten kontakta Ylva Lindvall, samordnare P3 Göteborg, 031-83 75 74. För frågor kring din ansökan kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga frågor besvaras av Patrik Paulsson, SJF, 031-83 77 72, Peter Lindqvist, Unionen, 031-83 76 47 samt SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 1/11.

reporter till sameradion Tjänsten är en programanställning på heltid från 1/1 till 31/5 2014, med möjlighet till förlängning. Placeringsort: Kiruna. För frågor kring tjänsten kontakta Ole Isak Mienna, kanalchef, 070-314 58 56. För frågor kring din ansökan kontakta Desire Lindström, personalspecialist, 090-17 17 57. Fackliga frågor besvaras av Thomas Sarri, SJF, 070-269 61 62, Kathrin Nutti, Unionen, 0980-750 22 eller Evert van Berkel, SACO, nås via växeln 08-784 50 00. Ansök senast 3/11.

Programledare till P4 dalarna falunTjänsten är en programanställning på heltid från 7/1 till 30/6 2014. Möjlighet till förlängning finns. Placeringsort: Falun. För frågor kring tjänsten kontakta Tobias Gruhs, programchef, 023-77 77 16. För frågor kring din ansökan kontakta Maritha Widlund, personalspecialist, 023-77 77 24. Fackliga frågor besvaras av Mattias Klefbeck, SJF, 023-77 77 53, Åsa Wisborg, Unionen 08-784 50 00 samt SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 28/10.

chief finance and administration officer to european broadcasting union Placeringsort: Genève. Ansök senast 15/11.

Programledare till P4 västmanland Tjänsten är en programanställning på heltid från januari till juni 2014. Placeringsort: Västerås. För frågor kring tjänsten kontakta Maria Grandin, programchef eller Kent Nilsson, kanalchef. De nås via 021-495 25 00. För frågor kring din ansökan kontakta Marianne Jansson, personalspecialist, 016-16 16 71. Fackliga frågor besvaras av Marcus Carlsson, SJF och Ralf Andersson, Unionen. De nås via 021-495 25 00. SACO nås via [email protected]. Ansök senast 28/10.

konserthuschef till berwaldhallen Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. Fackliga frågor besvaras av Maj Widding (Symf RSO) 073-326 64 00, Love Enström (Symf Rk) 070-751 55 37, Ulf Bjurenhed (SMF) 070-620 3055, Erland von Heijne Unionen, Ulrika Hyllert, SJF båda nås via växeln, 08-784 50 00, SACO, nås via [email protected]. I denna rekrytering samarbetar vi med Finnveden Executive AB. För mer information, kontakta rekryteringskonsult Anne

Palmgren, 0707-12 72 22. Då urval sker löpande vill vi få din ansökan snarast, dock senast 2/11.Producent till talkshow i P3 malmöTjänsten är en programanställning på heltid från januari till sommaren 2014. Placeringsort: Malmö. För frågor kring tjänsten kontakta Julia Blomberg, programchef. För frågor kring din ansökan kontakta Astrid Bergön, personalspecialist, 040-666 55 93. Fackliga frågor besvaras av Svjetlana Pastuhovic, SJF, 040-666 55 25, Ingrid Englund, Unionen, nås via växeln 040-666 55 00 och SACO, nås via [email protected]. Ansök senast 27/10.

Programledare till P2 live klassisktTjänsten är en tillsvidareanställning och omfattar heltid. Tillträdesdatum enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. För frågor kring tjänsten kontakta Maria Eby von Zweigbergk, livechef, 070-716 82 99. För frågor kring din ansökan kontakta Helene Carlberg, personalspecialist, 070-557 97 65. Fackliga frågor besvaras av Pelle Moeld och Berit Nygren, SJF, Sam Jakobsson, Unionen. Båda nås via växeln 08-784 50 00. Fackliga företrädare för SACO nås via [email protected]. Ansök senast 25/10.

reskontrahandläggare till ekonomiavdelningen Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. För frågor kring tjänsten kan du kontakta Miriam Törnström, redovisningschef, 0708-84 68 12. Fackliga frågor besvaras av Unionen, SACO och Journalistförbundet via växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 25/10.

redovisningsspecialist till ekonomiavdelningen Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. För frågor kring tjänsten samt din ansökan kontakta Ingrid Hammer Larses, rekryteringskonsult Adecco, 073-684 74 41. Fackliga frågor besvaras av Unionen, SACO och Journalistförbundet via växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 25/10.

redovisningsekonom till ekonomiavdelningen Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. För frågor kring tjänsten kan du kontakta Miriam Törnström, redovisningschef, 0708-84 68 12. Fackliga frågor besvaras av Unionen, SACO och Journalistförbundet via växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 25/10.

reskontraspecialist till ekonomiavdelningen Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. I den här rekryteringen samarbetar vi med Adecco. För frågor kring tjänsten samt din ansökan kontakta Ingrid Hammer Larses, rekryteringskonsult Adecco, 073-684 74 41. Fackliga frågor besvaras av Unionen, SACO och Journalistförbundet via växel, 08-784 50 00. Ansök senast 25/10.

11 / anslagstavla

Vox Media sjunger svensk sekelskiftesmusik av Wilhelm Stenhammar, Alice Tegnér och Sara Wennerberg-Reuter. Solisten Cecilia Stenham-mar berättar om sin farfar Wilhelm.Piano: Erik Österberg.Dirigent: Daniel Ralphsson.Torsdag 7 november kl 18 i Radiohuset i Stockholm, Studio 3. Fritt inträde.Vox Media är public service-bolagens personal-kör – öppen för alla medarbetare.

Välkomna på konsert!

övrigt /

sugen på nytt jobb? alla annonser finns i sin helhet på jobbanken på intranätet.

1944

När lyssnarna den 6 april 1938 slog sig ner fram-för rörapparaterna för att lyssna till Radiotjänsts sändning av TT:s dagsnyheter visste de inte att de strax skulle utsättas för en chock. Och den här gången var det betydligt värre än att någon fick för sig att prata skånska – mycket värre till och med! Så illa var det att många i normala fall tyst-låtet behärskade människor famlade sig fram mot telefonbordet i hallen för att ringa Radiotjänst i Stockholm och protestera. Protestera mot kvin-norösten i högtalaren – hota med att säga upp licensen. Här några citat:

”Är det meningen att den där kärringen skall fortsätta?!”

”Det är ju fruktansvärt, man kan ju inte höra dagsnyheterna!”

”Släpp inte fram fruntimren till det där.”Astrid Kindstrand hette hon som fick så många

att känna så mycket. Visserligen var hennes röst exemplariskt klar, tydlig och dialektfri – men det var det faktum att hon var just kvinna som fick känslorna att svalla. Radiotjänsts växel blockera-des av upprörda samtal.

Pionjärer i etern Nu var det inte första gången som Radiotjänst testade publikens reaktioner med kvinnliga nyhets-uppläsare och hallåmän. Redan 1929 – bara fyra år efter Radiotjänsts start 1925 – var Margareta de Geer först ut i etern – men resultatet då blev lika negativt som när Astrid Kindstrand nio år senare gjorde ett försök i TT:s nyhetssändning. Margareta de Geer gav upp efter några veckor.

Det var inte förrän 1944 som isen bröts för gott även i Sverige – som då var på efterkälken internationellt sett – då kvinnorna på bilden; Karin Rosenberg, Louise Ström, Britta Bergholtz och Barbro Svinhufvud anställdes på Radiotjänst ungefär samtidigt. Kvinnor som sedan stannade kvar både i företaget och i etern och som i likhet med många manliga kollegor varvade hallåtjänsten med producentarbete. De var pionjärerna till den yrkesmässiga jämställdhet inom public service som idag är självklar.

/ anders sundberg

12 / årtalet Posttidning b

karin rosenberg, Louise ström, britta bergholtz och barbro svinhufvud anställdes på radiotjänst 1944. foto / svtbiLd