organ för sveriges facköversättarförening | nr 2 2016 | årgång 27

facköversättaren

Om facköversättarens

villkor

ris och ros om fackÖVErsättarEn som pdf 4 | kEEp calm and graduatE 14

nu som

klickbar

pdf!

2 facköversättaren 2/16

Nr 2 2016 Årgång 27

Innehållet får gärna återges om källan

anges. Den kompletta och oförändrade

PDF-filen får distribueras och länkas fritt

med oförändrat filnamn.

Kansli

Postadress

SFÖ

Kristallvägen 1

126 78 Hägersten

Tel: 08-522 963 00

Öppettider: mån–fre 09.00−16.00

Lunchstängt: 12.00–13.00

E-post: info@sfoe.se

Webbplats: www.sfoe.se

PlusGiro

630266-5

Bankgiro

5163-0267

Redaktion

Ansvarig utgivare

Ingrid Olsson

Chefredaktör

Björn Olofsson

Barometergatan 13

723 50 Västerås

Tel: 070-432 68 20

E-post: redaktor@sfoe.se

Övriga redaktionsmedlemmar

Àsdis Benediktsdottir

Mats D Linder

Katarina Lindve

Christian Swärdshammar

Gisela Weltzin Thunberg

Grafisk formgivning

Mazzarin

Bildredaktör

Gisela Weltzin Thunberg

Annonspriser

Finns på SFÖ:s webbplats: www.sfoe.se

Utgivningsplan 2016

Nr Manusstopp Utgivning

1 15 januari 8 februari

2 9 mars 16 april

3 5 juni 30 juni

4 14 september 20 oktober

ISSN 1400-125X© Sveriges Facköversättarförening

Camilla LarsenOrdförande för Norsk fagoversetter-forening, Norfag. Översätter från tyska, engelska, svenska och danska till norska.

Driver Camilla Larsen språktjenster

Linn ÅslundHar en magisterexa-men i statsvetenskap och tidigare erfaren-heter av att arbeta som arkivarie och informationsförval-tare. Examinerad

från Linnéuniversitetets magisterpro-gram för facköversättning, inriktning engelska –svenska 2015. Driver egna företaget Linn Åslund Text & Translation. Har översatt såväl kundhanterings- system som harlequinromaner. Instagram https://www.instagram.com/textandtranslation/ Linn presen-terar varje onsdag en ny fackbok under #fackboksonsdag

Mats Dannewitz LinderÖversätter från eng-elska, franska, tyska, danska och norska till svenska. Auk-toriserad translator från engelska till

svenska. Medlem av Facköversättarens redaktion. Driver Nattskift Konsult.

Björn OlofssonÖversätter från engelska, tyska, ita-lienska, norska och danska till svenska. Lärare på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms

universitet. Chefredaktör för Facköver-sättaren och medlem i SFÖ:s styrelse. Driver Tecnita AB.

Skribenter i Facköversättaren nr 2/2016

Ásdis Benedikts-dottirÖversätter från engelska, japanska och isländska till svenska. Medlem av Facköversättarens redaktion.

Driver Maru Translations AB.

Ingrid SimkoÖversätter från tyska, engelska och franska till svenska. Auktoriserad translator från tyska till svenska och auktoriserad tolk

mellan tyska och svenska. Medlem i SFÖ:s styrelse. Driver IRS Translator AB.

Magnus LevinUniversitetslek-tor i engelska vid Linnéuniversite-tet i Växjö. Hans forskning rör bland annat fraseologi och förändring och vari-

ation i den engelska verbfrasen. Tillsam-mans med Jenny Ström Herold forskar han om översättningar mellan engelska, svenska och tyska. Ansvarig för facköversättarprogrammet vid Linnéuniversitetet.

Jenny Ström Herold Universitetslektor i tyska vid Linné-universitetet i Växjö. Jenny undervisar huvudsakligen vid facköversättarut-

bildningen, i kurser som rör översättan-dets teori och praktik. Hennes tidigare forskning rör bland annat grammatiska skillnader mellan tyska, engelska och svenska, men hon forskar idag huvud-sakligen om översättningar tillsammans med Magnus Levin.

3facköversättaren 2/16

Styrelsen har ordet

styrelsen@sfoe.se

Jag är en mycket stolt och glad Umebo. Umeå är en växande stad som ökar med ca 1000 invånare per år och medelåldern i staden är 38

år. Det är mörkt halva året och ljust halva. På vintern drar man fördel av mörkret och jobbar så mycket man vill. På sommaren ger man sig ut i naturen eller fixar i sin trädgård, snabbt, snabbt för snart är det snö igen. Under den ljusa tiden vill vi göra allt ute; vi grillar (säkert mest i hela världen), vi joggar, vi klär oss i linnen och shorts fast det i stort sett är för kallt för dessa plagg varje dag under hela sommar-halvåret. Snön ligger kvar mycket längre än ni kan tänka er och smälter sent, myck-et sent. Så om ni tycker att konferensen i Umeå ligger sent på året kan jag lova att ni kommer att tycka bättre om Umeå om ni slipper slask. Nu är det snart dags för konferensen. Om ni inte har anmält er, gör det senast 1 maj då vi stänger anmälan. Och till er som kommer till Umeå vill jag ge er ett råd, ett råd i glädjens tecken: Om ni blir besvikna över att något inte blev precis som ni hade tänkt er, försök att mota bort ert obehag. Och när ni kommer hem igen plocka då

Passa på att lära dig någotfram er kritik, sätt den på pränt och fun-dera över om tankarna är värda att kom-municera. För efter konferensen kommer en utvärdering och då välkomnar vi allt ert beröm men också era klagomål. Men låt oss träffas och fokusera på det positiva. Till er som vill stanna lite längre i Umeå: ta chansen och se skulpturparken, åk på forsränning, besök Gammlia, ät en bit vid älven, basta och bada i Nydalasjön, krama älgarna på Älgens hus eller besök den vackra Vindelälven. I samband med konferensen I Umeå kliver jag av mina uppdrag i SFÖ. Det känns både bra och lite sorgligt. Den tanke som har följt mig genom åren i SFÖ:s styrelse och marknadsföringsgrupp har varit att det bland SFÖ:s medlemmar finns så enormt mycket kunnande och att föreningen är fylld av så många skygga men ack så intressanta människor. Jag har upplevt att många gärna skriver men inte lika gärna pratar. Det tycker jag är synd. För människor i alla yrkeskategorier be-höver utvecklas och utbilda sig för att växa som professionella. Därför vill jag passa på att uppmana alla att nominera någon eller ännu hellre sig själv. Ta chansen att göra något i en arbetsgrupp eller genom

styrelsearbete. Det är en bra utbildning för dig personligen och den tid du lägger ner kommer att utveckla föreningen. För-eningen behöver nya resurser, nya ögon, nya arbetsmyror. Vänta inte på att någon ska söka upp dig, sök upp valberedningen. I den här tidningen hittar du en bild på styrelsen och på vår kanslist. Vi finns alla på konferensen i Umeå. Kom fram och prata med oss. Tala om vad du funderar på och berätta vilken väg du tycker att föreningen ska ta. Vilken vision ser du framför dig? Kanske vill du kliva på tåget och följa med? Ta chansen du också! Du behövs!

KARIN AHLMAN TOyAMA

Styrelsen informerar

styrelsen@sfoe.se

WebbenStyrelsen planerar att under 2016 påbörja arbetet med att bygga en helt ny webbplats då den nuvarande är svåröverskådlig och i stort behov av en ansiktslyftning. En projektgrupp har tillsatts för ändamålet och ska till att börja med ta fram en kravspecifi-kation för den nya webbplatsen. Vi behöver fortfarande nya friska krafter som vill vara delaktiga i att bygga upp och sköta den nya webbplatsen – hör gärna av dig till styrelsen eller kansliet om du är intresserad!

ArbetsgrupperStyrelsen har tagit fram nya riktlinjer för arbetsgruppsmöten för att göra det tydligare för grupperna vad som gäller för resor, boende m.m. i samband med möten. Är det så att du är med i en arbetsgrupp men inte har fått de nya riktlinjerna så kan du kontakta gruppens sammankallande.

FortbildningFortbildningsgruppen har fått en ny

sammankallande, Elisabeth Sommar, och även flera nya medlemmar. Vi säger tack till de avgående gruppmedlemmarna och välkommen till de nya! Gruppen kommer att fortsätta att ordna kurser på samma sätt som tidigare men också inrikta sig mer på webbinarier. En plattform för webbinarier har införskaffats och håller på att testköras i skrivande stund. Vi hoppas att vi ska kun-na komma igång med att erbjuda webbina-rier inom kort, som ett kostnadseffektivt alternativ för alla medlemmar men kanske framför allt för er som bor långt från storstadsregionerna där de flesta ”fysiska” kurser ordnas. Ansvariga för webbinarierna är Edit Holm (fortbildningsgruppen) och Björn Olofsson (webbgruppen). Fortbildningsgruppen har numera en egen mejladress som du kan använda om du har frågor om kurser eller webbinarier: fortbildning@sfoe.se.

MinikonferenserSFÖ kommer att anordna minikonferenser

även i höst och årets tema blir det ständigt aktuella och omdiskuterade ämnet avtals-villkor. Om du är intresserad av att få till en minikonferens i din stad är du varmt välkommen att höra av dig till minikonferens@sfoe.se. FöretagsförsäkringenEmil Grankvist och Åke Arén är SFÖ:s nya kontaktpersoner på Söderberg & Partners (f.d. Allians) då Hugo Olsson har avslutat sin anställning.

SpråkföretagenStyrelsen har avslutat SFÖ:s medlemskap i Språkföretagen då vi konstaterar att SFÖ inte är något språkföretag och att vi hellre bör ha ett samarbete med Språkföre-tagen som två fristående föreningar. Styrelsen önskar alla medlemmar en fortsatt trevlig vår och hoppas få träffa många av er på konferensen och på års-mötet i Umeå! STyReLSeN

4 facköversättaren 2/16

fackÖVErsättarEn som pdf

Ris och rosS

FÖ:s medlemmar brukar inte rädas att ha åsikter, och inte heller att ventilera dem. Såväl skriftliga som muntliga åsikter stod som

spön i backen efter publiceringen av Facköversättaren nr 1/2016 – vårt första heldigitala nummer. Redaktionen tackar och bugar – vi skulle ha blivit grymt besvikna om det bleve helt tyst. Positiva kommentarer är glädjande, men som alltid är det de mer negativa åsikterna som kan driva fram förbätt-ringar. Många är ledsna över att pap-perstidningen har gått hädan, och även vi i redaktionen känner vemod över den förlusten.

Den ekonomiska verkligheten är att kostnaden för att producera 4 nr per år av Facköversättaren har minskat från ca 200 000 kr till ca 80 000 kr. Det är en stor skillnad i en förening vars huvudsakliga intäkt är ca 1 miljon kronor per år i medlemsavgifter. Vi har därmed kunnat frigöra resurser som kommer att läggas på en moderniserad och förbättrad webbplats, där även Facköversättarens material kommer att integreras och synliggöras på ett helt annat sätt – här, om inte förr, kommer den efterlysta bläddringsfunktionen in. Till detta ska läggas att Facköversätta-ren som PDF redan har fått en helt annan spridning än papperstidningen och med-

verkar till att göra SFÖ och dess medlem-mar mera kända på språkmarknaden. De klickbara länkarna och e-postadresserna lyfter fram tidningens skribenter och ger fyllighet åt materialet. Våra annonsörer är uttalat nöjda med PDF-tidningens genomslag och ökade annonsintäkter är en reell möjlighet. Men sist och slutligen bestäms en tidnings kvalitet av dess redaktionella innehåll, och vi i redaktionen tar aldrig paus. Nu reser vi till Umeå på konferens och kommer tillbaka fyllda av inspira-tion inför nr 3 2016 som kommer ut den 30 juni – stay tuned!

BJÖRN OLOFSSON

Chefredaktör för Facköversättaren

Vill bara säga hur be-sviken jag blev när jag fick årets första tidning – digitalt! Jag är kanske

gammaldags, men jag tycker inte jag får någon ordentlig överblick om jag inte kan ha hela texten framför mig.

n Måste bara tacka för den digitala tidningen och säga att den var jättefin – och vad kul det är att klicka på länkar och PANG, hamna rakt in i Janet Fra-sers föreläsning!

n Tror ni att någon kommer att läsa det på skärmen? Inte jag. Definitivt

Några kommentarer om FÖ som pdfinte. För de pengar jag betalar till er får jag absolut ingenting.

n Otroligt svagt! Först höjer ni priset på medlemsavgiften och sedan upphör ni med att skicka ut tidningen. Har tidigare tyckt att det var mycket trevligt att få den i pappersformat och sett fram emot att få tidningen i brevlådan och att inte minst ha den som nattlektyr! Inget särskilt ”med-lemsvänligt” påhitt tycker jag.

n Schnyggt :)

n Vill bara säga vilket kanonjobb ni har gjort med nya FÖ! Hur bra som helst, och

layouten är snyggare än någonsin, så en stor eloge för den också!

n Mycket imponerad av ert arbete med Facköversättaren. Bra och snyggt jobbat! Men, som du, tycker jag bättre om att läsa på papper. Därför har jag skrivit ut och läst hela tidningen.

n JAG ÄR BESVIKEN! Om SFÖ inte vill ha en papperstidning så borde man i alla fall också lägga ut den som bläd-derbar e-tidning på webben! n Jag tycker ni kan vara väldigt stolta och nöjda …

Första numret av FÖ i digital form.Nr 1 2016.

5facköversättaren 2/16

sfÖ-konfErEns 2016

På årets konferens i Umeå kommer vi inte att ha ett traditionellt styrelsebord. Istället är du välkommen att samtala med oss vid ett ståbord bland utställarna. Så här ser SFÖ:s kanslist och styrelsemedlemmar ut, ta chansen och ryck tag i oss om du har någon fråga eller om du vill prata med oss om något.

Victoria Amanius, SFÖ:s kanslist.

SFÖ:s styrelse.

Ris och rosAlla vägar bär till Språkkonferensen 2016 i Umeå!

6 facköversättaren 2/16

maskinÖVErsättning och Eu

Flerspråkigheten är en grundpelare i det europeiska samarbetet och alla officiel-la europeiska språks lika värde är satt i sten. Det är en

självklarhet att vi ska kunna prata vårt eget språk inom och med EU och få svar på detsamma. Allt som allt lägger EU:s institutioner årligen ner 1,1 miljarder kronor på översättningstjänster, men det är långt ifrån en jämn spridning mellan språken. Enligt statistik som Maria Sjö-ström-Gisslén från EU-kommissionen i Sverige visade var engelska det överlägset vanligaste källspråket år 2014 (81 %). Franska och tyska utgjorde 5 respektive 2 % medan de resterande 21 officiella

Maskinöversättning och EUDen 10 mars bjöd EU-kommissionen och European Language Resource Coordination (ELRC) i samverkan med Språkrådet, Språkbanken och Europahuset in till heldagsseminarium om maskinöversättning. Syftet med seminariet var att presentera och diskutera ett nytt projekt för utvecklingen av en ny maskinöversättningsplattform inom EU, Connecting Europe Facility.

EU-språken tillsammans utgjorde 12 %. Tyvärr verkade inte liknande statistik om målspråk finnas tillgänglig. Morgonen spenderades i stort med att lägga en gemensam grund för fortsatta diskussioner. Efter Maria Sjöström-Giss-léns introduktion av EU och översättning tog Lars Borin från Språkbanken och Göteborgs universitet vid och disku-terade språkteknologi i olika former och vilka funktioner dessa kan ha i ett samhälle. Förutom maskinöversättning är e-postsortering, talsvarssystem och automatiska dikteringssystem vanliga exempel på språkteknologi. Den till synes vanligaste formen är det så kallade självlärande systemet vilket matas med

absurda mängder språkliga data och ”facit” för att lära sig skilja mellan önskat beteende och motsatsen. Detta förut-sätter naturligtvis att utvecklaren har tillgång till tillräckligt absurda mängder data. Motsatsen är regelbaserad språk-teknologi, vilken kräver mycket djupare kunskap om språken i fråga utöver en mindre absurd mängd språklig data. Utrikesdepartementets Jeffrey Ganel-len presenterade en sammanfattning av hur översättning har skötts på UD sedan departementet anställde sina första översättare på 1970-talet och vidare till hur deras interna beställningsprogram fungerar idag. Inte minst lyckades han poängtera vikten av professionella över-

europahuset i Stockholm.

7facköversättaren 2/16

maskinÖVErsättning och Eu

sättningar, genom historien om etable-randet av svenska offentliga hus i Paris. Efter lunch samlades skaran fram-för Skype och ett långväga samtal med Spyridon Pilos från generaldirektoratet för översättning. Pilos presenterade hur maskinöversättning fungerar inom EU idag med det nuvarande verktyget MT@EC som lanserades inom institutioner-na i juni 2013. Bland annat förklarade han hur och varför maskinöversättning används i olika syften, samt hur MT@EC är tillgängligt idag och för vilka. Syftet med det nya projektet Connecting Europe Facility Automated Tran-slation Platform (CEF.AT, FSE.AÖ på svenska) förklarade han var att bygga vidare på den existerande databasen, idag uppbyggd av EU:s egna översättningsmin-nen, och utöka den till att innehålla mer än bara formellt språk. Det slut-giltiga målet är inte en-bart maskinöversättning utan ett främjande av ett flerspråkigt EU. Men för att kunna åstadkomma detta behövs mycket och bra data, avslutade Pilos. Anna Sågvall-Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet, stod för allmänbild-ningen om maskinöversättning, hur den har utvecklats historiskt och vilka ut-maningar den står inför framöver. Bland annat demonstrerade hon hur olika uppbyggda maskinöversättningssystem tacklade en och samma problematiska mening, och förklarade skillnaderna mellan de olika strukturerna och deras respektive för- och nackdelar. Sist pre-senterade hon olika användningar för maskinöversättning och dess roll i till exempel webbplatslokalisering.

För att vidare driva på användbar-heten av maskinöversättningen i digitala sammanhang presenterade Rihards Kalniņš från ELRC ett exempel på hur maskinöversättning kan användas inom e-förvaltning. Han gick ingående igenom hur den lettiska regeringen satsade på maskinöversättning för att göra sam-hällsinformation och e-tjänster mer tillgängliga för alla. Läs mer om Hugo.lv på sidan 8. Då projektet efterfrågar stora mängder data från diverse myndigheter hade

Finansdepartementets Mikael Vall bjudits in för att klargöra vad man egentligen får göra med myndighetsinformation. I grunden är myndig-hetsinformation värde-full samhällsinformation och bör därför vara enkel att hitta, få tillgång till och att använda. Det är inte därmed sagt att den är fri för alla att utnyttja, eftersom det finns regelverk och lagar som begränsar vad en myndighet får ge ut och i vilken utsträckning. Personuppgiftslagen och tryckfrihetsförordningen påverkar särskilt vad som

kan delges i fråga om översättningsmin-nen, till exempel. Det sista föredraget för dagen stod Andrejs Vasiļjevs från ELRC för. Efter att under dagen ha klargjort hur maskin-översättning fungerar, i vilket syfte projektet har inletts och att ett själv-lärande system behöver mängder och mängder med korrekt data för att kunna fungera så gick Vasiļjevs rakt på summan av kardemumman – vilken sorts data som efterfrågas, i vilka format, i vilken mängd och vilka texttyper som CEF.AT kan använda sig av, samt hur dessa dokument

The language of Europe is translation.Umberto eco

sedan kan förberedas och skickas in till ELRC för bearbetning. ELRC tillfrågar myndigheterna direkt därför att enbart 4 % av internet är offentligt, argumenterar han. Resterande 96 % ligger dolt bakom brandväggar, lösenord och inom intranät och därmed utom räckhåll. Som verktyg för att rensa privat infor- mation ur dokumenten berättade Vasiļjevs om Name Entity Recognizer, en typ av programvara som dammsuger namn, adresser och liknande personlig infor-mation ur ett dokument och ersätter den med allmänna platshållare. Han betonade även att ELRC:s helpdesk står till förfogande om det skulle uppstå juri-diska eller tekniska frågeställningar. Vid seminariets slut blev det all-män frågestund och det som de flesta närvarande verkade fundera på utöver hur mycket arbete de förväntades lägga ner på detta var i vilken utsträckning de skulle kunna bidra. En deltagare till exempel sa att han gärna ville bidra, men oroade sig för hur mycket privat infor-mation det eventuellt kunde finnas i hans översättningsminne. Spyridon Pilos fick även tidigare frå-gan om CEF.AT skulle finnas tillgänglig för EU:s kontraktsanställda översättare eller för dem som anlitas vid behov av de olika myndigheterna. På detta svarade han att det inte är aktuellt i dagsläget, och föreslog att myndigheten som hyr in arbetskraften själv kunde köra maskin- översättningen och sedan lägga ut efterredigeringen på kontrakt. På frågan om vad som händer med engelskans status i EU om nu England skulle lämna samarbetet svarade nästintill samtliga EU-representanter ”Thank God for Ireland!” (och Malta, förvisso).

ÁSDIS BeNeDIKTSDOTTIR

Hela seminariet är videofilmat och kan ses här. Presentationerna i PDF-format finns här.

Andrejs Vasiļjevs från eLRC.

Spyridon Pilos från generaldirektoratet för översättning diskuterar med publiken via Skype.

8 facköversättaren 2/16

maskinÖVErsättning

Fler och fler myndigheter och regeringar har börjat snegla på allvar åt så kallad e-för-valtning, det vill säga att öka interaktiviteten mellan statliga

myndigheter och medborgare genom internet och e-tjänster för bättre transpa-rens och högre medborgardeltagande. På heldagsseminariet om maskinöversätt-ning i EU demonstrerade Rihards Kalniņš hur Lettland tog sig an utmaningen och hur den tog form inför Lettlands ordfö-randeskap i EU 2015. Kalniņš inledde med att presentera statistik och exempel på e-handel och hur dessa har tagit hjälp av maskinöver-sättning för att öka produktiviteten. Till exempel visar det sig att 42 % av européerna aldrig köper produkter eller tjänster på något språk annat än sitt eget. Sajter som Airbnb, Etsy och liknande marknadsplat-ser använder maskinöversättning för att översätta kommentarer, feedback och pro-duktbeskrivningar snabbt och överskåd-ligt. Det kanske inte blir helt grammatiskt korrekt men det tjänar sitt syfte. E-förvaltning är ämnat att öka med-borgardeltagande och i större utsträck-ning nå dem som befinner sig i utkanten av samhället samt utöka tillgången till

Säg Hej till Hugo.lvNär EU-kommissionen och European Language Resource Coordination den 10 mars bjöd in till heldagsseminarium om maskinöversättning presenterade Rihards Kalniņš ett projekt som imponerade stort. Inför EU-presidentskapet 2015 satsade Lettland intensivt på att göra lettisk samhälls- information lika lätt- och snabbtillgänglig för alla.

e-tjänster. Och en del av den tillgänglighe-ten handlar om språk. Kalniņš berättade att e-förvaltningen stod inför två utma-ningar: att göra det möjligt för medborgare och besökare att enkelt få tillgång till information, samt att ge alla medborgare möjligheten att utnyttja e-tjänster på sitt modersmål (36 % av Lettlands befolkning talar ryska hemma). Lösningen blev i båda fallen att utveckla en maskinöver-sättningstjänst för den offentliga sektorn, och integrera denna i alla myndighets-plattformar. I samarbete med det lettiska företaget Tilde implementerades nya metoder för att samla in korpusar, med över 100 miljoner meningar på flera språk för att träna

maskinen och ovanpå det terminologi som är speciell för den offentliga sektorn. Resultatet blev Hugo.lv. Hugo.lv är särskilt anpassad för den lettiska offentliga sektorn och kan hantera texter, dokument och webbsidor. Den är fullt integrerad i myndigheternas webb-platser och används även i själva parla-mentet. Hugo.lv översätter mellan lettiska och engelska samt från lettiska till ryska. Det är ett självlärande system, så förslag på förbättrade översättningar välkomnas. Kalniņš poängterade dock när frågan ställdes att alla ändringsförslag i dagsläget går via en språkkunnig administratör innan ändringarna tillämpas. När Lettland stod redo att ta över ordförandeskapet i EU insåg man vilket värdefullt verktyg man hade till hands och siktade på att göra det tillgängligt för alla journalister, delegater och besökare som väntades under ämbetstiden. Hugo.lv vidareutbildades med särskild EU-termi-nologi och lärdes använda rätt ord i rätt böjning, något som var en utmaning. Med detta utvecklades en mobilapp, en skrivbordsapp som integrerades i alla da-torer i pressrummet och dessutom byggde de en översättningskiosk som placerades i lobbyn i det nybyggda nationalbiblioteket som var högkvarter för presidentämbetet. Kiosken blev en omedelbar succé, berätta-de Kalniņš och avslutade med en anekdot om hur han visat kiosken för en italiensk reporter strax innan denne skulle in och intervjua borgmästaren. Reportern i fråga fick syn på lokala nyheter om något som hade hänt just den morgonen, och kunde tack vare maskinöversättningskiosken imponera på borgmästaren med sin im-ponerande kunskap om lokala nyheter.

ÁSDIS BeNeDIKTSDOTTIR

Rihards Kalniņš.

Användargränssnittet på www.hugo.lv.

9facköversättaren 2/16

Anitha JamesBachelor of Technology in Agricultural Engineering

Petro HyeraBachelor of Education in Community and Adult Education

Somoe Mohammed KhalfanDiploma of Nursing at Muhimbili University of Health and Allied Sciences

Ditt val av försäkringsbolag gör skillnadGenom det nya samarbetet med Help to Help, som jobbar med att koppla samman studenter i Tanzania med företag i Sverige, stöttar Moderna Försäkringar tre studenter: Anitha, Petro och Somoe. Vi har valt att sponsra deras utbildningar eftersom de är eldsjälar som passionerat och dedikerat vill förändra och förbättra livet för andra. Under 2016 går alla tre ut med sin examen, tack vare dig!

Välkommen att lyssna på Malin Cronqvist från Help to Help på SFÖ:s konferens ”Våga sprida glädje” fredag den 20 maj, kl 13:15 i sal ”Rist”.

Tack för att du försäkrar dig via SFÖ och Söderberg & Partners hos Moderna Försäkringar!

nYhEtEr

yttrande om TNC och promemorian ”Uppdrag om offentlig terminologi”Näringsdepartementet gjorde under senhösten 2015 en utredning angående ”Uppdrag om offentlig terminologi”. SFÖ har avgett ett yttrande om prome-morian som kan läsas här. Själva prome-morian och TNC:s remissvar finns det länkar till på www.tnc.se.

Remissvar till Kammarkollegiets utredning om translatorprovetKammarkollegiet beställde 2015 en

SFÖ – remissinstans i språkfrågorSedan utgivningen av Facköversättaren nr 1/2016 har SFÖ vid två tillfällen agerat remissinstans för statliga utredningar.

utredning om vilka kunskaper en auktoriserad translator bör besitta och hur dessa kunskaper bör testas. Utredningen genomfördes av professor emerita Birgitta Englund Dimitrova vid Tolk- och översättarinstitutet på Stock-holms universitet. Utredningen presenterades i Facköver-sättaren 1/2016. SFÖ har avgett ett remissvar till utredningen, vilket kan läsas här.

BJÖRN OLOFSSON

10 facköversättaren 2/16

norfag

N orsk fagoversetter- forening (NORFAG) er en forening for oversettere som har seriøs bakgrunn innenfor fagoversettelse,

det vil si oversettelse av såkalt bruks-prosa. Det er et felt som rommer mange forskjellige teksttyper i ulike formater og innenfor en rekke fagområder. Det kan være brukerhåndbøker, tekniske spesifi-kasjoner, årsrapporter, salgsavtaler, rekla-me, nyhetsbrev og mye annet, både i trykt og elektronisk form. For å bli medlem må man enten ha en oversetterutdannelse el-ler en annen relevant utdannelse og/eller solid erfaring. Det stilles også krav til at virksomheten må være av et visst omfang, altså at man må drive med oversettelse profesjonelt og på regelmessig basis. Foreningen ble stiftet i 2012. Da hadde det lenge vært et ønske om å organisere oversettere som ikke jobbet med bøker, filmer og tv-serier og som heller ikke var statsautoriserte. For til tross for at Norge er et land med mange oversetterforening-er, manglet vi en forening for overset-tere som jobber for det offentlige og det private næringsliv og som oversetter innenfor andre språkkombinasjoner og fagområder enn de som testes i den stat-lige translatøreksamenen. Samtidig opp-levde mange frilansere et økt prispress i markedet, og man så behovet for å skille mellom seriøse og mindre seriøse aktører. En del kjente så vidt til SFÖ og ønsket vi kunne få en lignende forening i Norge. I starten var NORFAG en ren frilanser-forening, men fra 2016 har også overset-tere som er ansatt i byråer og andre typer virksomheter, kunnet søke om med-

Norsk fagoversetterforening

lemskap. Fire år etter at foreningen ble etablert, kunne vi feire medlem nummer hundre! Det viser at det både er bruk for og plass til oss. Vi jobber for å ivareta interessene til våre medlemmer og ønsker å bidra til kvalitet og profesjonalitet i bransjen. Vi tilbyr ulike medlemsfordeler, som rabatter på bøker og diverse tjenester, gratis tilgang til en stor samling nettbaserte ordbøker og et aktivt diskusjonsforum. I tillegg blir alle frilansmedlemmer oppført i den søkbare oversetterdatabasen på nettsidene våre. I takt med at NORFAG har fått flere medlemmer, har også aktiviteten og mu-lighetene økt. Vi har arrangert ulike kurs og samlinger – senest i februar, da Björn Olofsson besøkte oss med et interessant foredrag om maskinoversetting. Etter hvert har vi dessuten etablert kontakt og samarbeid med andre oversetterorgani-sasjoner. Blant annet har vi deltatt med innslag under Oversatte dager, et tre dager langt oversetterarrangement i regi av de litterære oversetterorganisasjonene som går av stabelen i Oslo hvert tredje år. Og høsten 2016 er vi med på å arrangere en nordisk oversetterkonferanse, SLAM, i Malmö, blant annet sammen med SFÖ. Vi har ingen ansatte, men drives av engasjement og idealisme. Alt arbeid skjer på frivillig basis. Det legger selvsagt noen begrensninger på aktivitetsnivået, men vi synes likevel at vi har klart å komme langt på våre drøye fire år. Les mer på www.norfag.org og besøk vår facebookside https://www.facebook.com/norfag

CAMILLA LARSeN Leder i Norsk fagoversetterforening

Dag med Norfag n Den 21 februari hade jag äran att vara inbjuden till Norfag-dagen, en heldag i Oslo med vår unga och entusiastiska systerorganisation Norsk Fagoversetterforening. Föreningen bildades 2012 och har redan över 100 medlemmar. En närmare presentation, skriven av Norfags ordförande Camilla Larsen, finns här till höger. Dagen inleddes med en presenta-tion av styrelsen och av konferensen SLAM i Malmö den 24 september 2016, där Norfag och SFÖ är med-arrangörer. En representant för View Frilans-regnskap redogjorde för bolagsfor-mer och skatteregler för frilansare och småföretag i Norge, regler som är påfallande lika dem som gäller i Sverige. Efter lunch bidrog undertecknad med en föreläsning om maskinöver-sättningens historia och teknikens påverkan av marknaden, varefter dagen avslutades med ett före-drag av Marianne Aasgaard från norska Språkrådet. Hon redogjorde för Språkrådets verksamhet och i synnerhet dess terminologiarbe-te, det som i Sverige hanteras av Terminologicentrum, TNC. Dessa aspekter är av extra stort intresse i dessa dagar när Sveriges regering är igång med att utreda hur svenskt terminologiarbete ska hanteras i fortsättningen, vem som ska ansva-ra för det och vad det får kosta. Jag tackar Norfag för en trevlig och givande dag och vi ser fram emot fortsatt gott samarbete mel-lan Norfag och SFÖ.

BJÖRN OLOFSSON

11facköversättaren 2/16

slam

Planeringen av den nordiska konferensen, Scandinavian Language Associations’ Meeting – SLAM!, har nu kommit in i en mycket

aktiv fas. Konferensplaneringsgruppen träffades i Köpenhamn den 2 april och vid mötet stod konferensprogrammet högst på dagordningen. Det blir många intressanta programpunkter som be-handlar olika aspekter av översättning och tolkning från ett nordiskt perspek-tiv. Vi ska bl.a. få höra hur vi ska få våra ”översättningar att sjunga”, hur det är att arbeta i ett översättarteam, om hur EU-direktivet om rätt till översättning och tolkning i straffrättsliga förfaranden efterlevs i de olika EU-länderna m.m. Under konferensen kommer även flera intressanta seminarier att anordnas, bl.a. om etik, om olika CAT-verktyg och Kam-markollegiet kommer för att informera för de som är intresserade av translators- provet.

Grand SLAM! i Malmö 23–24 september 2016

NATURLIGTVIS KAN MAN inte ha en kon-ferens med ett namn som SLAM! utan att också ha en Translation SLAM. Två erfarna översättare, David Jones och Shawn Thane deltar och vår egen Ian Hinchliffe kommer att vara moderator. Det kommer att gå till på så sätt att David och Shawn kommer att få en text att översätta var för sig. Därefter kommer deras översättningar att gås igenom och diskuteras från scen med Ian Hinchliffe från SFÖ som moderator. Det är meningen att även publiken ska delta aktivt. MeN eN KONFeReNS är inte en konferens om det inte också finns en del sociala inslag. Och det kommer det att finnas på SLAM! Den 23 september kommer det att erbjudas sightseeing i Köpenhamn för dem som kommer till konferensen med flyg till Kastrup eller till Köpenhamns central-station. En buss kommer att plocka upp deltagarna, göra en tur till Köpenhamns sevärdheter och därefter köra dem över Öresundsbron till Malmö, i tid till den

välkomstmottagning som kommer att äga rum på Radisson Blu Hotel den 23 på kvällen. Själva konferensen äger rum den 24 september på Sankt Gertrud Konferens och avslutas med en festlig bankett i den magnifika Knutssalen på Malmö Rådhus. FÖRUTOM SJäLVA konferensen kommer under söndagen den 25 Chris Durban och Ros Schwartz att erbjuda var sin kurs med inriktning på översättning till engelska. Kurserna kommer att hållas på Radisson Blu Hotel och betalas separat. Mer infor-mation om dessa kurser samt preliminärt program kommer i inbjudan som ska skickas ut i mitten av maj. Håll också utkik efter uppdateringar på www.slamconf.com och på Facebook (https://www.face-book.com/slamconference/). Boka in 23–24 september för en spän-nande konferens i Malmö tillsammans med nordiska kollegor!

NADJA CHeKHOV

INGRID OLSSON

B JAGLIN FROM LUND, SW ED EN – VÄSTR A HAMNEN @ MALMÖ

12 facköversättaren 2/16

fackÖVErsättarnas Villkor

Som vanligt finns det två sätt att se på saken. Antingen är vi glada företagare som njuter av vår frihet och vårt självbestämmande. Livet

som egenanställda passar oss bra, det är flexibelt, ger oss utrymme för att även syssla med andra verksamheter, utveckla oss på nya områden, ta hand om barn eller tacka nej till uppdrag som vi inte vill ha. (Fyll på listan själv.) Visst, det finns även nackdelar: otrygghet och hård konkurrens och en viss grad av ensamhet till exempel, men det tar vi med i beräkningen, ingen-ting här i livet är utan nackdelar. Det andra perspektivet är att detta med egenföretagandet är något påtvingat. Eftersom anställningar är sällsynta i vår bransch måste den som vill arbeta som facköversättare räkna med att behöva starta företag. Ur detta perspektiv hamnar fokus på otryggheten: vi kan när som helst bli ”avskedade”, vi får oss förelagda ”take it or leave it”-avtal, våra priser sätts inte av oss själva utan av våra storkunder, vi är ekonomiskt ansvariga för vårt arbete, vi måste teckna försäkringar av olika slag och sköta allt själva, från dokumenthantering och bokföring till strategisk planering. Detta att inte anställa utan anlita kon-sulter efter behov som man kan göra sig av med när de inte längre behövs blir då något som passar andra (oftast storföre-tag). Andra arbetsformer som kan räknas till samma kategori är visstidsanställning-ar, projektanställningar, praktikplatser, bemanningsanställningar, ”inringda” dagvikariat. Utvecklingen mot sådana anställningsformer pågår eller har länge varit ett faktum i andra branscher och inom andra yrken, till exempel i taxi- eller butiksbranschen och inom journalist-, fotograf- eller administratörsyrkena. Det brukar sägas att antalet personer som ingår i den här gruppen ökar. Ett sam-manfattande ord för gruppen som ibland används är ”prekariatet”. Om vi ser oss själva ur det andra perspektivet kan vi väl sägas tillhöra detta prekariat. SFÖ:s syfte är bland annat att tillvarata medlemmarnas gemensamma ekonomiska och juridiska intressen (§2 i stadgarna). För att kunna göra det måste man avgöra hur detta gemensamma intresse ser ut. Hur ser

Om facköversättarnas villkorI min artikel i förra numret av FÖ om avtalsvillkor beskrev jag situationen som den är idag – facköversättarna är företagare och därmed underkastade det regelverk som gäller för företagare. Nästa steg i tankekedjan är frågan om detta är vad vi önskar.

vi på oss själva egentligen? Som företagare med självbestämmande och valfrihet eller som ofria medlemmar av prekariatet? Jag vet inte vilken som är den förhärskande uppfattningen i föreningen. Själv kan jag någon gång ibland, under dåliga dagar, snudda vid tanken att gräset hade varit grönare någon annanstans, men under den absolut övervägande delen av tiden är det ändå företagarhatten som jag har på och jag skulle inte vilja byta den mot något annat. En förening är det som medlemmarna gör den till, så denna diskussion kan gärna föras. Om det skulle vara så att en stor majoritet av medlemmarna verkligen ser sig som underbetalda medlemmar av prekariatet, inte tillfälligt under dåliga dagar utan permanent, skulle föreningens inriktning behöva ändras radikalt. Från att SFÖ är en sammanslutning av själv-ständiga företagare till att representera ett utnyttjat prekariat. Det skulle innebära att vi har vi ett långt och tungt arbete framför oss. Vi skulle behöva bedriva lobbyarbete för lagändringar, kanske tillsammans med fackföreningar och representanter för andra branscher. Det skulle kanske finnas önskemål om att SFÖ förhandlar

för medlemmarnas räkning, vilket skulle kräva proffs (jurister, förhandlare) som vi skulle behöva betala. För att detta över huvud taget ska vara möjligt behöver vi förmodligen göra om föreningen till en fackförening. Jag har ingen aning om ifall det går att göra, men jag vet att medlemsavgiften i en fackförening är avsevärt högre än vår, säkert eftersom en fackförening har anställda förhandlare och jurister. Dessutom finns det redan en fackförening för översättare, så då kan man fråga sig om SFÖ ens skulle ha något existensberättigande. Idag är SFÖ en yrkesförening för facköversättare som till största delen är företagare, själv önskar jag att det förblir så och att vi kan fortsätta att serva med-lemmarna med till exempel mötesplatser där de kan utbyta information och skapa kontakter som blir till nytta för dem i deras verksamhet, marknadsbevakning, kurser, kontakter med beslutsfattare och myndigheter, marknadsföring av med-lemmarna genom vår hemsida och vårt informationsarbete utåt.

INGRID SIMKO

13facköversättaren 2/16

rikstErmbankEn

Evenemanget inleddes med att Henrik Nilsson från TNC hälsa-de alla hjärtligt välkomna och tackade KTH:s språkkommitté för att så vänligt ha bistått med

lokaler för firandet. Han gav sedan ordet till Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté för att sparka igång på allvar. Kann presenterade först KTH (Kung-liga Tekniska Högskolan)som lärosäte och gick därifrån vidare till att diskutera KTH:s språkpolicy. Bland annat står där att samtliga studenter vid universitetet ska utveckla fackspråkskompetens på engelska och även svenska om svenska har varit ett behörighetskrav vid antagning. Dessutom ska svenskt fackspråk skapas och vidmakt-hållas vid sidan om det engelska inom alla KTH:s forsknings- och utbildnings-områden. KTH:s språkkommitté har sedan till uppgift att sprida kunskap om språkpolicyn och verka för att den implementeras. Kommittén ska även samla data om språkanvändningen på KTH, och Kann presenterade ett axplock av resultaten från tidigare enkäter. Vidare presenterade Viggo Kann språk-kommitténs terminologiinitiativ och hur detta har tett sig i praktiken, till exempel genom seminarier och workshops samt en studie av studenternas uppfattning om vikten av terminologiövningar i under-visningen. Det har även lagts till en ny princip i KTH:s nya pedagogiska program, nämligen att ”Fackspråket ska tillhanda-hållas och tränas både på svenska och på engelska.” Sist diskuterade Kann mer kon-kret hur man kan arbeta med terminologi i undervisningen, genom till exempel paral-lellspråkiga uppgifter och examinationer. Därefter tog Henrik Nilsson åter till orda för att presentera en mer djupgående förklaring om hur Rikstermbanken är uppbyggd och vilket arbete som egentligen ligger bakom att lägga till nya termer. Det är till exempel inte enbart TNC som står för alla termer i Rikstermbanken. Väldigt mycket kommer från så kallade leverantö-

Grattis Rikstermbanken, 7 år!Den 19 mars 2009 såg allas vår bästis Rikstermbanken dagens ljus, och resten är som man säger historia. Detta firades i år den 18 mars med bullar och seminarium på KTH.

rer – myndigheter, branschorganisationer och föreningar som arbetar med termino-login i praktiken. Dessa leverantörer bidrar med sina termlistor till TNC, som i sin tur bedömer vad som kan och bör läggas till i Rikstermbanken. Detta är en av anled-ningarna till att samma term kan ha flera termposter, då den kan ha olika betydelse inom olika men ofta relaterade områden. Nilsson beklagade även lite att Riks-termbanken så sällan får konkret åter-koppling om materialet som finns. Rikstermbanken har en kommentarsfunk-tion men i dagsläget används den sällan, vilket är synd då synpunkter och förslag är uppskattade och välkomna. Han kommen-terade även att det var intressant att lägga märke till att Rikstermbanken verkar ha fått sin egen identitet då man ibland hör folk säga att ”Rikstermbanken säger si eller så” fast den egentligen själv ofta har fått sin åsikt någon annanstans ifrån.

Vidare diskuterade Nilsson hur lärosä-ten, lärare och studenter kan använda sig av Rikstermbanken i undervisningen. När är egentligen ett bra tillfälle att börja lära sig terminologi? Räcker det med universi-tetsnivå eller ska man börja tidigare? Hur implementerar man terminologi i under-visningen rent praktiskt? Dessa var några av de frågeställningar Nilsson kom med, och han avslutade med ett gott exempel på hur terminologi kan hanteras på universi-tetsnivå. Då så mycket av universitetens kurslitteratur är på engelska blev han glatt överraskad att finna ett kurspaket där någon hade identifierat och översatt den relevanta terminologin för att kunna sälja en tillhörande ordlista med kurs-litteraturen. Mot slutet lämnades ordet över till Lotten Bergman, den skrattande språkpoli-sen, som högt och passionerat deklarerade sin kärlek för Rikstermbanken. Under sina resor som föreläsare runtom i Sverige sprider hon kärleken till Rikstermbanken vitt och brett och uppmuntrar förstagångs-användare att kontakta henne sedan för att berätta hur det gått. Hon delade med sig av lite olika reaktioner där användarna berät-tar vilka ord de sökt och hur det har gått. Om inte annat så har TNC nu fått några goda förslag om förbättringar i användar-gränssnittet. Goda förslag fanns det fler när dagen skulle avslutas och det bjöds in till diskussion. Bland annat ställdes frågan om varför man inte länkas direkt till en termpost i Rikstermbanken när man googlar den, till vilken kom svaret att det är en teknisk fråga som TNC just nu jobbar på. Sedan efterfrågades bland annat möjligheten att begränsa sökresul-tat, efter till exempel ämnesområde eller källa, och att utöka sökfunktionen till att tillåta trunkering och variationer på sök-ordet. Det föreslogs även att man skulle kunna ladda ner och skapa språkkort baserat på valda termposter.

ÁSDIS BeNeDIKTSDOTTIR

Från vänster: Annika Asp, Karin Dellby, Viggo Kann, Henrik Nilsson och Peter Svanberg.

Henrik Nilsson samlade åsikter om Rikstermbanken.

14 facköversättaren 2/16

tEma: ÖVErsättarutbildning

Grattis till att ha kommit så här långt! Ni är halvvägs igenom era uppsatser, hur känns det?BOzIDARKA: Bra fråga – jag vet inte, just nu mår vi väl alla lite dåligt. Vi borde ha kommit längre. Det är en mellanperiod av stress, och så gör vi olika saker också. Marcus och jag gör översättning med kommentar och Camilla gör teoretisk uppsats. Lite olika utgångspunkter.

Var det svårt att komma på ett upp-satsämne?BOzIDARKA: Ja och nej. Vi är den sista kullen som får göra översättning med kommentar, en översättningsportfolio, så jag valde att göra det. Jag har alltid varit intresserad av klarspråk och EU-texter. Anledningen att jag valde just juridisk text, juridiskt bindande text i synnerhet, är att ramarna är väldigt snäva. Samtidigt är klarspråksdirektiven mycket tydliga och det blir en krock mellan de aspekterna som är spännande att undersöka.MARCUS: Samma för mig. Jag har alltid varit intresserad av EU och EU-översätt-ning, så det föll sig naturligt att skriva om det. Och kanske få in en fot där senare.CAMILLA: Jag tyckte det var svårt att hitta något att skriva om. Jag ville hitta något

Keep Calm and GraduateApril har kommit och runtom i landet sprudlar det av vårtecken. Men i kunskapens fästen sitter studenterna begravda i böcker och uppsats-arbeten. Facköversättaren har hälsat på hos Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet för att se vad vårens uppsatsskrivare tycker om utbildning, uppsats och framförallt framtiden.

konkret och då blev det en jämförelse mel-lan en första översättning och en nyöver-sättning av Ett eget rum, en intressant bok.

Valde någon av er att söka praktik?MARCUS: Nej, jag har inte gjort det än.CAMILLA: Nej, och jag ångrar det. Men jag har läst andra tillvalskurser istället. Jag hade gärna läst praktik, jag känner att jag saknar det nu när det börjar bli dags att hitta jobb. Framförallt inför frilans-uppdrag – jag saknar praktisk erfarenhet. BOzIDARKA: Ja, jag hade praktik. Och den gav mycket. Jag praktiserade på TNC, och rekommenderar det varmt till alla över-sättarstudenter i framtiden. Man lär sig mycket och folk är jättetrevliga så sök dit!

Var det någon i era klasser som hade svårt att hitta praktikplats?MARCUS: Jag tror inte att någon i min klass har sökt det än. Många spar det till nästa år (Marcus går magisterkursen, red. anm.). Jag tror att det blir nästa vår för min del.BOzIDARKA: Jag gjorde praktik på kandi-daten, men oavsett om man läser den på kand eller master så tror jag skillnaden bara ligger i typen av uppdrag. Huvudsa-ken är ju den praktiska erfarenheten.

Om vi talar om utbildningen i helhet, vad har ni gillat mest?MARCUS: Det som jag tycker är bäst är att man får mycket praktisk erfarenhet. Vi hade en praktisk kurs förra terminen, i facköversättning och det blir en nästa termin också. Så det tycker jag är bra, intressant och väldigt matnyttigt.

Så ju mer praktisk information man får, desto bättre.MARCUS: För att få ett jobb, ja. Det är nog inte jätterelevant att sitta och snacka teorier dagarna i ända. Det är mest intres-sant att få översätta, att få kommentarer på sina översättningar och att få veta hur man ska översätta i vissa situationer. BOzIDARKA: Där håller jag helt med dig om – jag tycker inte om den här teoreti-seringen av utbildningen som man har gjort. Det är förståeligt om man vill gå in i forskning och så, men vi som sitter här (i intervjun, red. anm.) vill ju gärna ha den praktiska erfarenheten, vi vill vara översättare, vi vill jobba med översätt-ning och därför tycker jag att det är vik-tigt att den praktiska biten finns kvar. Att det inte bara handlar om forskning. Även om jag förstår varför det blir så, eftersom vi är på universitetsnivå.

Om ni skulle få ändra något med er utbildning, vad skulle det vara?CAMILLA: Mer praktisk erfarenhet.BOzIDARKA: Jag skulle vilja ta tillbaka kursen dit den var innan de teoretiserade den för mycket. För jag tycker att det är det som de som går ut och jobbar sen får ut mest av. CAMILLA: Men vi läser trots allt på mas-ter- och magisternivå så det ska väl också vara inriktat mot teori.BOzIDARKA: Jag förstår den ändringen i och med att fakulteten också vill befästa översättningsvetenskap som vetenskap. Men det blir lite tråkigt för de som vill ut och jobba.CAMILLA: Och jag tror att de flesta som vi läser med framför allt vill ha jobb efter utbildningen.

15facköversättaren 2/16

tEma: ÖVErsättarutbildning

Ni vill alltså i framtiden syssla med översättning i praktiken. Vad skulle ni helst vilja börja med?CAMILLA: Till att börja med kanske in-house-tjänst. Jag har inte någon praktisk erfarenhet så jag tror att det skulle bli svårt att börja ta uppdrag på en gång. Jag skulle vilja lära mig översätta mer och få lite erfarenhet.MARCUS: Jag känner väl lite samma sak. Och mitt mål är att komma till EU också, så ju mer erfarenhet man får desto bättre. Och då kanske det är lättare om man börjar med inhouse, och sen startar eget. BOzIDARKA: Ja, jag har ju också tankar på just EU-inriktad översättning, och då är det bra att ha mycket erfarenhet under bältet innan man söker dit. Det är bra om man får någon sorts inhouse-tjänst eller om man startar ett eget företag.

Hur tror ni att arbetsmarknaden ser ut för just inhouse-översättning? Har ni pratat någonting om det på lektionerna?CAMILLA: Inte så mycketBOzIDARKA: Inte utöver det som Björn (Olofsson, red. anm.) sa till oss. CAMILLA: Ja, han har sagt några grejer, det är det enda. BOzIDARKA: Och jag skulle väl tro att den marknaden är ganska oförändrad inom den

närmsta framtiden. Ju fler språk man har desto mer attraktiv är man på marknaden. Och helst då om det är lite ovanligare. Så det är väl det som man får jobba på.Tycker ni att ni har fått bra informa-tion om era valmöjligheter och vilka resurser som finns att tillgå efter examen, däribland SFÖ?MARCUS: Det känns så för min del, Björn har pratat rätt mycket om det.CAMILLA: Ja, och vi har haft vissa texter där som källmaterial. BOzIDARKA: Ja, förutom på yrkeskun-skapen tycker jag att informationen har varit lite sisådär. Det är mest de lektio-nerna som har fokuserat på arbetsmark-nad och det praktiska. [Utbildningen] är väldigt teoretisk. Det är väldigt mycket kring översättningsteori och forskning. Som sagt förståeligt från fakultetens sida, men svårt om man vill ut och jobba. Jag skulle gärna vilja ha lite mer information om hur marknaden ser ut.

Brukar ni gå på språkdagar, humanist-dagar, arbetsmarknadsdagar etc.? CAMILLA: Nej, jag har inte gjort det.MARCUS: Jag har gått på några, i Uppsala där jag pluggade innan. Jag tyckte att det var intressant.BOzIDARKA: En av gångerna som jag gick dit var det företagspresentationer. Då fick

man en massa visitkort. Det var så jag fick höra om om TNC, så det var därför jag sökte dit! CAMILLA: Jag har varit på en översätt-arträff på institutionen, den var bra. Då var det två personer som hade gått den utbildningen som hade jobbat några år och fick berätta om hur det har varit för dem. Det var väldigt nyttigt och bra att få höra hur de har gjort.

ÁSDIS BeNeDIKTSDOTTIR

De intervjuade

n Camilla Gunneriusson – Uppsats- ämne: En jämförelse mellan nyöver-sättningen av Virgina Woolfs Ett eget rum och en tidigare översätt-ning, från engelska till svenska.

n Bozidarka Stojkovic – Upp-satsämne: Översättning med kommentar av ett EU-direktiv ur klarspråksperspektiv, från engelska till svenska.

n Marcus Westerlund – Uppsats-ämne: Översättning med kommen-tar av en EU-förordning från franska till svenska, för att sedan jämföra med den befintliga översättningen.

Följ oss på Twitter: @sdltrados, på YouTube: ”SDL Trados” och på LinkedIn: ”SDL Trados Group”.

Ditt Studio. På ditt sätt.SDL Trados Studio 2015 innebär en fortsatt utveckling av SDL Trados Studio, med många viktiga nyheter som gör översättningsupplevelsen bättre än någonsin. Gå med i den växande gemenskapen av SDL Trados Studio-användare och ta del av styrkan i SDL:s plattform för språkteknik.

Mer information finns på www.translationzone.com

SDL hälsar dig välkommen till SFÖ-konferensen i Umeå 2016

Våra experter finns till hands för att besvara dina frågor och hjälpa dig med SDL Trados Studio.

Chatta med teamet redan nu på bit.ly/SDLChat och upptäck hur enkelt det är att komma igång.

16 facköversättaren 2/16

tEma: ÖVErsättarutbildning

Snör på dig stålkorsettenSå snart du offentliggör dina planer på att starta eget riskerar du att förvandlas till en flerfilig fyrvägskorsning för andras åsikter och goda råd, gärna från personer utan någon som helst egen erfarenhet. Snör på dig stålkorsetten och sålla i flödet. Välj ut en liten skara personer du lyssnar aktivt på, var snäll och artig mot resten. Var inte rädd för att söka dig utanför ditt eget område. I min egen innersta krets av rådgivare är det ingen som ägnar sig åt översättning, vilket betyder att de kan se på det jag gör med kundens blick och ställa relevanta frågor. Har du ingen i din direkta omgivning som kan fylla funktionen som rådgivare finns det andra vägar att gå, t.ex. genom mentorprojekt. Var inte rädd att fråga – de flesta blir glada av att få dela med sig av det de kan.

Häng med dina bästa vännerTvå av dina bästa vänner i detta tidiga stadium heter www.verksamt.se och www.skatteverket.se. Verksamt är ett samarbete mellan skatteverket och bo-lagsverket. Här hittar du allt du behöver för att registrera ditt företag, ansöka om F-skatt, skapa en affärsplan osv. På www.skatteverket.se finns det webbseminarier och informationsfilmer. Hade väl aldrig trott att en trevlig morgon skulle bestå av en kopp kaffe och en föreläsning om momsredovisning, men som egenföreta-gare saknar man aldrig tillfällen att lära känna sig själv. På många platser finns också www.nyforetagarcentrum.com Jag har själv inte använt mig av deras tjänster och kan inte säga något om dem, men har bekanta som gjort det och är nöjda.

Slå på djungeltrummanI princip alla som söker något idag börjar med att söka på nätet. Se till att de hittar dig. Så snart min egen webbsida var klar länkade jag till den på min privata Facebooksida tillsammans med ett meddelande om att jag numera hade en

Snör på dig stålkorsetten och slå på djungeltrummanJaha, och nu då? Du har bestämt dig för att starta eget. Men hur och var börjar du? Facköversättaren och egna företagaren Linn Åslund ger dig råden för den första underbara, knäskakiga och förvirrande tiden.

ny karriär. Detta inlägg delades vidare av andra och ledde strax efteråt till mitt första uppdrag. Att skapa en egen webbsida innebär en mindre utgift och en del arbete, men är i mina ögon en god investering. Det finns många företag som erbjuder webbhotell där man kan köpa ett eget domännamn, e-postkonto och skapa en webbsida med hjälp av mallar, allt utan att behöva kunna det minsta om programmering. Känns det helt utanför ditt område: Be om hjälp. LinkedIn är gratis och har du tidigare arbetserfarenhet från andra branscher är det ett bra sätt att samla och underhålla sitt kontaktnät och sprida att du har en

ny karriär. Facebook är också gratis och du kan lätt skapa en sida specifikt för ditt företag om du föredrar att hålla företag och privatliv på varsitt håll. Med andra ord: Det finns många sätt att nå ut om du bara har energin, viljan och idéerna. Slå på djungeltrumman!

Kusinerna Bokföring och SäljNär det gäller/handlar om till att starta eget så är det många som tycker att allt verkar så härligt. Fria arbetstider, jobb i pyjamas och lyckligt chefsfritt. Sen kommer stämningsdödaren Bokföringen och lägger en blöt filt över väckelsemötet. Folk börjar skruva lite besvärat på sig och blir plötsligt väldigt intresserade av sina egna skosnören. Tillhör du skaran som får blodsmak i munnen av att tänka på bokföringen finns det en lösning: Abonnera på ett bokföringsprogram. Bokföringsprogram på nätet kostar en mindre summa att abonnera på, men erbjuder ofta en gratis testmånad. Det program jag använder tar t.ex. fram momsredovisningsrap-porter med direkt hänvisning till vilken fält som ska fyllas i på blanketten från Skatteverket, något som i mitt fall sparar både tid, svett och tårar. Dessutom skapar programmet snygga offerter och fakturor som går att mejla direkt från programmet till kunden. Ett annat tips är att vara kontinuerlig. Istället för att skjuta på bokföringen tills Skatteverket irriterat bankar på dörren med en böteslapp i handen, inför en speciell tidpunkt då du ser över ekonomin. Själv kör jag med ”ekonomi-tisdag”. Dvs. varje tisdag kollar jag av ekonomin och allt pappersarbete. I de flesta fall tar det hela inte mer än en timme och jag har dessutom börjat tycka att det är ganska trevligt. Bokföringens nästan lika ångestfram-kallande kusin är Sälj, vilket är orättvist.

Linn Åslund.

17facköversättaren 2/16

tEma: ÖVErsättarutbildning

Sälj är förutsättningen för din existens, så det är lika bra att gilla läget. Några grundläggande förutsättningar är: • Sätt ord på dina kompetenser och lär dig presentera dem kortfattat, både muntligt och skriftligt.• Ha en färdig prislista. Den behöver du inte visa för kunden, men den under-lättar för dig när du ska komma med en offert. Sedan kan du anpassa priset efter uppdragets svårighetsgrad, deadlines etc.• Träna in färdiga svar på de vanligaste frågorna du får.• Tacka aldrig ja på stående fot. Du behöver se texten och räkna på det. En uppdragsgivare som inte accepterar det är en kund du kan klara dig utan.• Skriv ner de frågor du behöver ställa till en kund innan du åtar dig ett upp-drag och ha dem lätt tillgängliga. På så sätt minskar risken att du missar något väsentligt.• Var alltid artig och korrekt, även om du råkat dra på dig kunden från helvetet. Ryktet om ett dåligt bemötande sprider sig snabbt. Och sist men inte minst: Visst, det är jättetrevligt att hänga med andra översät-tare, men det är inte bland dem dina kunder finns. Se till att ha ett umgänge utanför översättarbubblan.

Din inkomst står i direkt relation till din energiEfter att tidigare ha varit anställd med fast månadslön har jag märkt en tydlig

skillnad gentemot att vara frilansare. I ett jobb med en fast månadslön påverkas din inkomst överlag inte av ett par dåliga dagar, där du kanske går på halvfart. Men som egen företagare står din in-komst i direkt relation till din energi. Var rädd om den. Det betyder att det är ok med en halvtimmes tupplur efter en vaknatt med barnen, en lunchprome-nad i solljuset och det betyder också att det är ok att säga nej. Säg nej till dåliga projekt, människor som inte har respekt för din tid, och nej till dig själv när du loggar in på Facebook för femtielfte gången.

Men blir det inte ensamt?Något som ständigt upprepas är hur en-samt livet som frilansande översättare är. Tack och lov, säger jag. Om mina tidigare

arbetsgivare hade förstått hur effektiv jag kan vara när jag arbetar ensam hade de satt mig i isoleringscell. Att jobba ensam är i princip bara positivt för mig, däremot hänger jag gärna med mina vänner på

fritiden, eller så sticker jag över till den frilan-sande grannen för en snabbfika. För er andra så finns t ex hoffi-ce, coffice eller andra varianter. Googla efter hofficegrupper i din närhet. Finns det ingen är kanske du rätt person att starta en? Livet som egenföretagare är faktiskt helt underbart, men då är jag en person som står ut med mycket bara jag får bestämma själv. Gör som du själv vill och ta till dig

och förkasta råd som det passar dig. Det är du som är chef nu.

LINN ÅSLUND

Den nyexaminerade facköversättarens nya kontor?

18 facköversättaren 2/16

tEma: ÖVErsättarutbildning

M agisterprogrammet i facköversättning vid Linnéuniversitetet i Växjö har funnits i över tio år. Sedan

2008 ges detta som enda facköversättar-utbildningen på distans i Sverige. Att gå

Kan man gå en översättar-utbildning på distans? Det funkar alldeles utmärkt!

Maria Sjöström Gisslén från eU-kommissionens representation i Sverige på besök vid facköversättarutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö hos Magnus Levin och Jenny Ström Herold, lektor i tyska, lärare på översättarprogrammet och själv översättare.

en översättarutbildning på distans fun-kar utmärkt eftersom översättning är en textbunden verksamhet, och lika väl som man kan arbeta ensam på sin kammare som frilansare så kan man på liknande sätt gå en utbildning. Det finns tre språkinriktningar vid

Linnéuniversitetet: engelska, franska och tyska. Franska ges på halvfart och engelska och tyska på både hel- och halvfart. Ett halvdussin obligatoriska träffar på campus i Växjö ingår för de moment som är svårare att sköta helt på distans. Studenterna får då till exempel träffa gästföreläsare som alumner, en terminolog, en föreläsare från EU-kom-missionens representation i Sverige och inte minst Anne Katrin Welp, som håller i hands on-övningar i CAT-verktyg. Stu-denterna får under ett års tid tillgång till licenser för ett CAT-verktyg så att de kan öva hemma. I UTBILDNINGeN INGÅR kurser i översättningsteori, praktiskt översätt-ningsarbete, språkstruktur, textanalys samt en avslutande magisteruppsats som innefattar en egen utförd översättning av en facktext och en analys av denna. Delkurserna tar ett helhetsgrepp på översättningsprocessen och belyser allt från målgruppsanpassning och termino-logiarbete till metaforöversättning. De teoretiska grunderna hjälper studenterna att förstå det praktiska hantverket och gör översättandet till en mer medveten och reflekterande verksamhet. eFTeRSOM UTBILDNINGeN ges på dis-tans och med olika studietakt så har flera grupper möjlighet att delta: nyutexa-minerade kandidatstudenter som bor kvar på campus, erfarna översättare som saknar formell översättarutbildning och andra yrkesverksamma som vill om- el-ler fortbilda sig. Distansupplägget gör att även studenter som bor utomlands har kunnat fullfölja utbildningen. Mer än ett hundra studenter har tagit examen i pro-grammet. Genom att lärarna är aktiva på distansplattformen upplever studenterna dem ofta som ”mer närvarande än på campuskurser”. Och studenterna får jobb efter utbild-ningen, som framgår av intervjun med egenföretagaren Linn Åslund på sidan 16.

MAGNUS LeVIN

19facköversättaren 2/16

Under de senaste 15–20 åren har jag och flera andra SFÖ-medlemmar som inhyrda konsulter eller som anställda i olika former,

försökt bibringa förhoppningsfulla ungdomar (och även mindre unga) våra erfarenheter från språkets skitiga verk-stadsgolv. Det gör vi på olika akademiska lärosäten, och även inom vuxenutbildning och kursverksamhet. Min personliga erfarenhet har jag främst från Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Min upplevelse är att den praktiska aspekten är mycket uppskattad bland studenterna. Vi praktiker för in en dimension i undervisningen som det möj-ligen är svårare för universitetsbaserade akademiker att förmedla. Vi kommer med brutal hands on-erfarenhet från markna-den, och den är dagsfärsk. Jag undrar om institutionsledningen ännu har förlåtit mig för incidenten när jag släpade med en uttjänt motor till en föreläsning, försåg

Där teori möter praktik

studenterna med verktyg och vi demonte-rade motorn i glatt samspråk om vad varje del hade för funktion och vad den kallades på svenska och utrikiska. Studenterna var svarta under naglarna och saliga i sinnet! När jag slog in på översättarbanan på åttiotalet fanns det inte mycket av utbildning på området och jag är glad att nu, som tämligen garvad översättare, ha en kanal för att vidarebefordra de kunskaper jag har samlat till den yngre generation som kommer att ersätta mig och andra som har hängt i SFÖ mer eller mindre sedan föreningen bildades. Liksom de flesta av oss som hade språk-

lärare av den gamla sorten på 70-talet, och som med rynkade ögonbryn har satt bockar i kanten på veckobreven från våra barns klassföreståndare, kan jag ha synpunkter på den yngre generationens språkbehandling. Särskrivningar är legio, infinitivmärket saknas regelmäs-sigt och stavningen kan vara … kreativ. Flitig användning av ”hen” uppmuntrar jag däremot! Samtidigt noterar jag en uppfinningsrikedom, en glädje i språket, en utvecklingsvilja och en diskussionslust som sällan fick tillfälle att blomma ut när jag gick i skolan. På den tiden var rätt rätt och fel var fel. Som lärare inser jag numera att varje föreläsning kommer att ge mig nya kunskaper, insikter och idéer. Hoppas att studenterna känner samma sak. En intressant aspekt i sammanhanget är översättningsvetenskap och översätt-ningsteori. Det är ämnen som tidigare har varit tämligen främmande för mig som praktiker – jag har helt enkelt inte bedömt dem som intressanta och värdefulla nog att fördjupa mig i – jag behöver ju över-sätta och få bröd på bordet! Under den pågående terminen har jag fått uppgiften att undervisa i en kurs där en hel del översättningsteori ingår, och jag ägnade en stor del av vinterledigheten åt att läsa in kurslitteraturen (”ligg ett kapitel före studenterna så är det lugnt”, säger studie-rektorn uppmuntrande). De teoretiska aspekterna visar sig helt otippat vara riktigt intressanta för en praktiker, och det hela mynnade ut i en termin av spännande samtal mellan mig som praktiker och studenterna som var väl belästa i kurslit-teraturen. Jag kunde bidra med exempel på hur teoretiska resonemang kan te sig omsatta i praktiken, medan studenterna hjälpte mig att akademiskt systematisera de praktiska kunskaper jag har vunnit den hårda vägen. Översättning är ett yrke statt i allt snabbare förändring på många plan. Mark-naden är i omvälvning, tekniken utvecklas

oerhört snabbt, CAT-verktygen får mer av artificiell intelligens och maskinöversättning lyfter bort tråk-jobben från våra bord och överför ekonomiska resurser till uppgifter som kräver språkhant-verkare. Jag är glad att få bidra med kunskap om och erfarenhet av den

utvecklingen till dem som kommer att ersätta oss gamla rävar i branschen och som kommer att vidareutveckla översätteriet!

BJÖRN OLOFSSON

Stig Järrel och Alf Kjellin i filmen Hets.

Den praktiska aspekten är mycket uppskattad bland studenterna.

tEma: ÖVErsättarutbildning

20 facköversättaren 2/16

nYhEtEr

Skapa nytt över-sättningsminne av eU-dokumentparn Även för den som inte översätter EU-texter kan de vara en guldgruva för vilken översättare som helst som har europeiska språk som käll- och målspråk. Visserligen kan man gratis ta hem minnen som generaldirektoratet för översättning tillhandahåller på DGT Multilingual Translation Memory (under alla omständigheter värt ett besök; här finns enorma mängder översätt-ningsminnen samt instruktioner för hur man tar hem dem och extrahe-rar språkpar). Men en alternativ me-tod som kan vara användbar särskilt om man vill ha termer och uttryck från färska dokument är att använ-da den metod för s.k. alignment (man skapar ett minne på basis av käll- och måldokument) som Emma Goldsmith beskriver i sin blogg: How to align any EU legislation in any two EU languages.

MATS DANNeWITz LINDeR

Rätt vad det är så råkar man ut för att behöva ominstallera operativ- systemet och därmed också all programvara. Om man

då har skött sina kort rätt så har man sina data – arbetsdata och eventuella privata data, alltså allt som inte gäller programinstallationerna – i en separat partition på disken eller, ännu bättre, på en separat disk. Sådana data berörs då ju inte av ominstallationen utan finns kvar ograverade. (Dessutom har man förstås för säkerhets skull en säkerhetskopia av den partitionen/disken.) Men! När man är klar med ominstalla-tionen kan man om det vill sig illa upptäcka att viktiga installationsupp-gifter ändå har gått förlorade. För egen del har jag insett att jag måste se till att regelbundet – lämpligen minst varje dag – säkerhetskopiera inte bara dataparti-tionen utan också följande, som normalt finns med i programinstallationerna (oftast C-partitionen):• Word-mallen Normal.dot: där har jag ju alla mina makron, och det vore kata-strofalt att tappa bort dem (finns oftast i Användare/<användarnamn>/AppData/Roaming/Microsoft/Mallar).• Anslutningsdata för ftp-klienten (jag har FileZilla, vilket betyder att de finns i Användare/<användarnamn>/AppData/

Ominstallation av operativsystemet? Se till att ha viktiga programdata sparade!

Roaming/FileZilla/filezilla.xml); det är klart att det bästa är att ha ftp-adress, användarnamn, lösenord m.m. noterade – men det händer lätt att man glömmer det. (Om man vill vara riktigt säker på att man har sina programinställningar spa-rade så kan man i stället för ovanstående filer spara hela AppData-mappen.)• Bokmärkena i webbläsaren (för Chrome finns de i Användare/<användarnamn>/AppData/Local/Google/Chrome/ UserData/Default/Bookmarks). Dessutom kan det hända att e-post-klientens alla inställningar finns på programpartitionen – och dem vill man ju verkligen inte tappa bort (såvida man inte har varit väldigt noga med att löpande anteckna allting). Och teckensnitts- nördar liksom jag måste se till att ha alla installerade teckensnitt (i Windows/Fonts) kopierade i en separat mapp. Säkert kan man ha andra, liknande inställningar. Det gäller att tänka efter före; att upptäcka bristerna först när det är för sent är inte roligt. Fast den bästa lösningen är förstås att ha hela hårddisken ”speglad” och göra en nyinstallation av speglingen. (Om spegling/kloning av hårddisken skrev jag i FÖ 5/2013, sid 14–15.) Men gissningsvis är det långt ifrån alla som har det så väl ordnat.

MATS DANNeWITz LINDeR

Terminologi i fickformatn Svenska bio-termgruppen har lanserat sin första app! Termado består utöver biotermgruppens termdatabas även av en uppsjö av besvarade termfrågor. För att finna en fråga måste sökningen göras på svenska men terminologiverktyget går att utnyttja på både svenska och engel-ska. En smart och stabil följeslagare i fickstorlek!

ÁSDIS BeNeDIKTSDOTTIR

21facköversättaren 2/16

nYhEtEr

Tips på bra e-postprogram efterlystes (en Pegasus-använ-dare tyckte att programmet inte hade hängt med sin tid). Thunderbird, The Bat och

Surftown föreslogs, ja t.o.m. Google Mail. Och på sajten en.wikipedia.org/wiki/Com-parison of email clients finns en jämförel-selista över 61 program (inklusive ett antal som inte längre underhålls). Själv söker jag efter ett nytt program där man kan använda skript sedan mitt trogna PocoMail har stannat i utvecklingen. Ska man uppgradera till Windows 10? Och om man inte vill det – hur kan man slippa de ständigt återkommande uppma-ningarna från Microsoft? Meningarna är delade, alltifrån att Windows 10 är säkrare och snabbare till att riskerna med krångel inte uppvägs av några direkta fördelar. Någon hänvisade till en diskussion på ProZ (www.proz.com/forum/windows%20ope-rating%20systems/299053-windows_10.html). Och för den som vill få slut på på-minnelserna rekommenderades program-met GWX Control Panel. Det gavs också tips om hur man kan lägga in XP som virtuellt läge i Windows 10. Mer om datoranvändning: Finns det bra alternativ till Windows Utforskaren för den som t.ex. tycker att det är segt? Det är dock inte så enkelt som att bara byta ut – Utfors-karen är en del av, eller rättare sagt, ”skalet” utanpå själva Windows-operativsystemet.

Och diskussionerna rullar vidare …Senaste nytt från epostlistan Facköversättarna:

Tips gavs ändå om en liten operation som kanske kan snabba upp programmet. Och för den som vill ha mer användarvänliga funktioner rekommenderades Total Com-mander (det finns ju också många andra). Och, ja… debatten om prissättning går vidare. Den här gången handlade det fram-för allt om vilka påslag byråerna tillämpar på det som man betalar översättaren. Någon trodde att marginalen 30–50 procent på ”inköpspris” är rätt normalt alldeles oavsett bransch. Och att det egentligen är rätt ointressant vad byrån får ut – huvud-saken är att man gillar det man gör (och att man gillar samarbetet med byrån!). Men att det är klart att man kan bli sur om man upptäcker att en byrå bara skickar översätt-ningen vidare till slutkunden med ett påslag om 100 procent … En hel del intressanta synpunkter, hur som helst. Därutöver som vanligt termfrågor, frågor om översättningsbyråer, smärre tekniska problem m.m. Och alla ni som inte är med (medlemsantalet minus 405) är välkomna att skicka ett mejl till fackover-sattarna-subscribe@yahoogroups.com, så kommer ni med efter någon dag. En presen-tation av listan finns på www.fackoversat-tarna.se. Och layoutade sammanställning-ar av de senaste inläggen finns på hemsidan groups.yahoo.com/neo/groups/Fackover-sattarna/info under menyrubriken Files.

MATS DANNeWITz LINDeR

Hej, Christian Swärdshammar som driver företaget Mazzarin och layoutar Facköversättaren sedan 2007.

Vem är du?Medelålders enbarnsfar med ett brinnande intresse för grafisk design.

Vad gör du just nu?Förutom FÖ så försöker jag få hyfs på en logotyp.

Gör du annat än tidningar och logotyper?Det blir lite av varje som bokomslag, broschyrer, annonser etc.

Vad är roligast med grafisk design?Den kreativa processen.

Vad tycker du om att FÖ har blivit en PDF?Känslan av att hålla i en pappers-tidning går inte att överskatta. Det jag gillar med den nya digitala tidningen är att den innehåller hyperlänkar och i sig själv är länkbar. Det blir en annan tidning.

ReDAKTIONeN

Namn Christian Swärdshammar

Ålder 51

Familj 13-åriga dottern Sara

Bor I Kungsängen utanför Stockholm

Fritidintressen Att umgås med familjen, spela gitarr, laga mat

Senast lästa bok Jag är Zlatan även om jag inte är speciellt intresserad av fotboll

Musik Jerry Reed

22 facköversättaren 2/16

rEcEnsion

Böcker om översättningsve-tenskap och översättnings-teori är legio, särskilt på engelska. Matnyttig litte-ratur för praktiker, nere på

facköversätteriets verkstadsgolv, är det sämre ställt med. Scientific and Technical Translation av Maeve Olohan publicerades så sent som 2016 och gör ett gott försök att fylla en del av tomrummet, även om många av de praktiska råden är till större nytta för översättarstudenter och nybliv-na praktiker än för gamla rävar. Olohan, som forskar vid University of Manches-ter, är visserligen själv mera språkvetare än översättare, men hon närmar sig ändå facköversättarens vardagssituation på ett mer konsekvent sätt än vad lingvister av facket plägar göra. KAPITeL 1, Scientific and technical translation as a professional activity, ger en fyllig genomgång av dagens facköver-sättarlandskap på internationell nivå, de olika rollerna och aktörernas inbördes relationer. Kapitel 2, Resources … är ett av bokens mest intressanta. Här presen-teras givetvis CAT-verktyg och maski-növersättning, men framför allt ämnet terminologi och arbete med textkorpu-sar, något som Olohan har ägnat mycket av sin forskning och sitt skrivande åt. Efter en matnyttig introduktion till ter-minologins värld och dess egna begrepp och termer får vi en fyllig genomgång av hur man med hjälp av källtext, referens-texter och offentliga korpusar kan arbeta fram termlistor för specifika projekt. Olohan refererar i första hand till den kommersiella produkten Sketch Engine för korpusanalys (kostar ca 60 EUR/år), men föreslår som alternativ t.ex. gratisprogrammet AntConc. Förutom insikterna i systematiskt terminologi-

Scientific and Technical Translation

och korpusarbete ligger kapitlets stora värde i den fylliga genomgången av offentliga korpusar och termlistor från olika institutioner och företag EU, FN, Microsoft självklart, men även många andra – liksom beskrivningar av hur vi effektivt kan utnyttja dessa resurser i våra CAT-verktyg. Olohan går specifikt in på hur vi som praktiker kan skapa goda rutiner för uppbyggnad och under-håll av egna termbaser, samt konvertera termbaser till olika format. ReSTeN AV BOKeN handlar om olika texttyper, en i taget, närmare bestämt bruksanvisningar, datablad, patent, vetenskapliga artiklar och populärve-tenskaplig text. Kapitlen om bruksan-visningar och datablad ger inga större aha-upplevelser för facköversättare med mångårig erfarenhet, men pekar på många potentiella fallgropar som kan vara bra att känna till för studenter och nyblivna praktiker. Som exempel kan nämnas måttsystem, referenser till displaytexter, språkliga och logiska bris-ter i källtexter, tilltal av läsaren i olika kulturer, rubrikhantering, signalord, konsekvent terminologi i stora doku-ment m.m. De många referenserna till språk- och översättningsvetenskaplig fackterminologi får studenter och nyexa-minerade att känna igen sig och erbjuder praktiker en vetenskaplig struktur som beskriver vad de gör dagligdags. KAPITLeT Patents förefaller opropor-tionerligt långt. Uppenbarligen har Olohan arbetat mycket med den typen av texter, och de av oss som sällan har det får en djup och intressant inblick i en rätt speciell del av översättningsbranschen, liksom i den internationella patentjuri-dikens irrgångar. Patenttexter har bitvis

ett strikt formaliserat språk som lånar sig utmärkt till maskinöversättning, i syfte att skaffa överblick över dokument. Den hanteringen beskrivs väl, med referenser till databaser där vem som helst kan söka i patenttexter – värdefullt i många fall. I De AVSLUTANDe kapitlen om veten-skapliga och populärvetenskapliga texter verkar Olohan tidvis glömma den del av läsekretsen som är praktiker och förlorar sig nästan helt i språkvetenskapliga ana-lyser av denna speciella textsort. Förvisso intressant läsning, men den är av något mindre praktiskt värde för den som fak-tiskt ska översätta texterna. Sammanfattningsvis, en bok som innehåller tillräckligt mycket konkret information för att vara värd sitt pris och sin lästid för erfarna praktiker (då tänker jag i synnerhet på delavsnittet om termi-nologihantering och de många tipsen om databaser), och som är av mycket stort värde för översättarstudenter och ny-examinerade översättare, då den erbjuder information som det annars tar åratal av praktik att vinna.

BJÖRN OLOFSSON

Scientific and Technical TranslationMaeve Olohan2016253 sidor313 kr (Adlibris)

23facköversättaren 2/16

nYhEtEr

Ja, hur ska egentligen ”do not induce vomiting” översättas – en fras som förekommer i diverse säker-hetsdatablad om mer eller

mindre hälso- och miljöfarliga produkter, datablad som måste sammanställas och översättas enligt REACH-direktivet från 2006? Svaret hittar vi i databasen ECHA-term på adressen http://echa-term.echa.europa.eu/, där ECHA står EU-organet European Chemicals Agency. Databasen ger validerade översättningar av centrala fraser i denna typ av dokument på 24 EU-språk (inklusive kroatiska). För närvarande finns 1349 poster för varje språkkombination – vilket sparar oss en hel del surfande på nätet. Gott nog, men ännu bättre är att vi kan ladda ner hela databasen eller delar av den för att söka i lokalt eller för att använda som termdatabas i valfritt CAT-verktyg. För detta ändamål, klicka på Down-load Data högst upp. Välj TBX om ditt CAT-verktyg kan ta emot det formatet. Välj annars Excel. Välj All database som Filter – inga ytterligare val är nödvändi-ga. Välj Bilingual som Type. Välj käll-och

ECHA-term – databas som inte framkallar kräkning

målspråk och klicka slutligen på Export. Upprepa proceduren för var och en av dina språkkombinationer. Nästa moment är att ta in det ned-laddade dokumentet i ett CAT-verktyg, och där ser proceduren olika ut för olika verktyg. Se ditt eget favoritverktygs manual eller fråga användargruppen. Vissa CAT-verktyg accepterar att ha flera språkkombinationer i samma termda-tabas, andra kräver en separat databas för varje språkpar. Vidare har de olika verktygen varierande möjlighet att im-portera de olika attribut som följer med i exporten från ECHA, som definition och reference. Jag valde att importera definition och lägga i fältet Context i mitt CAT-verktyg, Déjà Vu X3 Professional – kan alltid komma till nytta! Och därefter, inga problem att hantera vare sig kärnmagnetisk resonansspektro-skopi eller cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydride, eller vad det nu kan vara som framkallar kräkning i nästa jobb. Och tänk på att ECHA-databasen fylls på kontinuerligt. Upprepa därför hela nedladdningsproceduren emellanåt!

BJÖRN OLOFSSON

Pubkväll i Uppsalan På översättarträffen i Uppsala i mars var det flera som fick för-hinder, men vi som dök upp hade riktigt trevligt och hann diskutera mycket matnyttigt över god mat och dryck. Vi pratade bland annat om SFÖ-arrangerade kurser som vi gått. Det visade sig att vi gillade olika ämnen och kursformat, så vi hoppas på en blandad kompott i framtiden. Annat som kom upp var operativsystem, uppkopplingar, byråer jämfört med direktkunder och vilka språk som egentligen är svårast. Vi hade visst alla anmält oss till konferensen i Umeå, så näs-ta gång vi ses blir det där.

MALIN SKILLBy

Christina Nordgren, Kerstin Larsson, Karen Hagersten och Malin Skillby.

Nystart för SFÖ:s webbinariern Födslovåndorna var svåra, men den 25 april 2016 höll SFÖ sitt första webbinarium med den nya teknikplattformen GoToWebi-nar från Citrix. Webbinariet hade titeln ”Frilansöversättning för nya facköversättare" och leddes av Björn Olofsson. Administratör, tekniker och intensiv problemlösare var Edit Holm i Fortbildningsgruppen. Ca 80 personer från SFÖ, FAT och Norfag deltog. Vi väntar med spänning på deltagarnas reaktioner och spånar redan på nya webbinarier – välkom-na med förslag!

FORTBILDNINGSGRUPPeN

Scientific and Technical Translation

24 facköversättaren 2/16

ÖVErsättargruppEr

Är det så? Måste det vara så? Facköversättaren har pratat med ett antal översättare som inte

tycker det. Vi börjar med att hälsa på hos ett gäng glada och fria själar i Skåne. Lund Translation Team är en liten grupp på åtta facköversättare som samlas på Ideon i Lund och även har möten på Valhall Park i Ängelholm, där medlemmarna delar kontor. Gruppen har organisationsformen enkelt bolag. Att sätta fingret på gemen-samma nämnare är ibland svårt: källspråken överlappar varandra till viss del, men medlemmarna har olika specialområden och profiler. Några kombinerar översättning med tolkning, guidning eller relocationtjänster. Ett har alla dock gemensamt: en strävan att marknadsföra sig själva och sina tjänster effektivare och mer professionellt och skapa förutsättningar för lönsammare och intressantare uppdrag. Detta är LTT:s ”gravitationscentrum”. FÖ: David, du startade Lund Tran-slation Team för 5 år sedan. Varför gjorde du det?DAVID: Jag ville hitta en samarbetsform för att arbeta närmare med översättar-kollegor. Jag ville även samla resurser och kompetenser för att kunna skapa attraktivare erbjudanden för direkt-kunder.

FÖ: Cajsa, du har varit med i över 3 år, hur tycker du det har gått och vil-ken är den viktigaste förändringen som har skett under den här tiden?CAJSA: Vi har kommit mycket längre i vårt entreprenörstänkande. Vi har en bättre känsla för kunders olika behov. Vi har även utvecklat synen på värdet av våra tjänster och vad vi kan erbjuda.

Översättare i alla länder – grupperen ederEn översättare är en glåmig och sorgsen figur som ensam och övergiven i sin kalla och mörka vindskupa hukande i morgonrocken fryser till skenet av ett blekt stearinljus och slavar till orimliga villkor under piskan av en maktfull-komlig byrådrake eller en själlös auktionssajt som tar alla hens pengar …

FÖ: Vad är det bästa med att arbeta i samverkan?PING: Vi pushar varandra för att bli bättre på att marknadsföra teamet och medlemmarna. Vi delar med oss av kun-skap till varandra och tipsar om fortbild-ningsmöjligheter. Rent ekonomiskt får vi en stor fördel genom att dela på kostna-derna för kontor, visitkort, medlemskap i handelskammaren m.m.CARINA: Vi kan dela på större jobb eller erbjuda översättning och korrekturläs-ning i ett smidigt samarbete och på så sätt klara fler uppdrag. Tillsammans kan vi också täcka upp fler mingel, frukost-möten, luncher, mässor, konferenser och utbildningar. Varje gång någon i teamet är ute och nätverkar håller personen ut-kik efter ingångar åt alla medlemmarna.

FÖ: Johanna, vad betyder det för dig att få tillgång till en gemensam

arbetsplats genom LTT?JOHANNA: Det är en mental omställ-ning från hemmakontoret till ett kontor som man delar med en kollega, i en korridor där det sitter andra företag – man tar på sig ”företagarhatten”. Samtidigt som man blir piggare och gladare av att ha en kollega mittemot sig, så får man (oftast) också bätt-re arbetsdisciplin. Det är dessutom väldigt praktiskt att kunna dubbelkolla termer eller språkregler med kollegan. En annan fördel är att kunna gå runt skrivbordet och hjälpa till eller få hjälp med en komplex källtext snabbt och lätt. När en direktkund ringer och or-sakar panik kan kollegan febrilt krafsa ner stödord och förslag på papper och hålla upp. Slutligen är det trevligt att kunna äta lunch tillsammans och locka med varandra på promenader för hälsans skull.

Lund Translation Team. Uppifrån i högervarv:David Friedman, Linda Kramer, Malin Sjöberg, Cajsa Lovisa Gustafsson, Örjan Skoglösa, Ping Liu, Johanna Holmgren. Carina Nilsson de Rosa saknas på bilden.

25facköversättaren 2/16

ÖVErsättargruppEr

FÖ: Linda och Malin, ni har mångårig erfarenhet både av anställning och egenföretagande. Vad är den största skillnaden mot att nu verka inom ramen för Lund Translation Team?LINDA: Att vara egen och slippa ha en chef och ändå ha trevliga kollegor är helt fantastiskt. Vårt samarbete ger mig en självständighet som jag har saknat som anställd samtidigt som mina partner driver mig framåt och ger stöd och upp-muntran. Dessutom har vi väldigt roligt tillsammans, kanske just på grund av att vi faktiskt har valt att arbeta tillsam-mans.MALIN: Det personliga engagemanget är mycket större i teamet än på ett vanligt företag. Vi bygger upp ett gemensamt varumärke med vår samlade kompetens som kärnvärde. Det skapar incitament att hjälpa varandra att ständigt utvecklas.

FÖ: David, Lund Translation Team har en särskild profil. Kan du förklara?DAVID: Vi lägger stort fokus på mark-nadsföringen och på att stödja varandra i det egna företagandet. Hela gruppen har möte två gånger per månad och de som delar kontor eller bor nära varandra träf-fas oftare. Dessutom håller vi alla daglig kontakt via Slack, ett onlineverktyg för intern kommunikation. Vi börjar varje möte med att uppdatera varandra om individuella utmaningar och framgångar i samband med t.ex. kundkontakter och offertgivning. Vi lär oss otroligt mycket genom att dela erfarenheter och kan gemensamt lösa problem på bästa sätt.

FÖ: Men fungerar det verkligen? Var-för skulle en kund välja att beställa översättningen hos er istället för att gå via en översättningsbyrå eller en auktionssajt?PING: Vi erbjuder direktkunden det bästa av två världar. Vi har samma utbud av tjänster som en byrå men arbetar med det personliga ansvaret och starka engagemanget som utmärker egenföre-tagare. Även projektledningsarbetet utförs av någon som sätter kundens och översättarens intressen i fokus, som vill strömlinjeforma och kvalitetssäkra över-sättningsarbetet snarare än att försöka

Översättargruppen Oktagonn Vi är åtta SFÖ-översättare i Upp-sala, Stockholm och Vittinge som har funnit varandra och samarbetar i gruppen Oktagon. Vi driver vidare våra egna företag som vanligt men använder gruppen som en knut-punkt för samarbete och stöd. Vi har ingen specifik organisationsform för gruppen som sådan. Främst använder vi gruppen för att hänvisa kunder vidare när de behöver andra språkkombinatio-ner eller inriktningar. Vi rådfrågar också varandra om tekniska och ekonomiska frågor och delar med oss av tidigare erfarenheter och nya lärdomar. Det finns en ambition om gemensamma översättningsupp-drag, marknadsföring och gransk-ningssamarbeten i framtiden men vi har inte hunnit så långt än.

CHARLOTTe SJÖGReN

Översättarhörnann Översättarhörnan bildades infor-mellt 2010 och formellt som ekono-misk förening 2011. Vi ville arbeta tillsammans för att erbjuda kunder en större kapacitet, bredd och leve-ranssäkerhet, något som har visat sig vara uppskattat och fungera väl. Vi valde den juridiska formen ekono-misk förening, eftersom vi dels ville slippa bry oss om någon stor insats, dels ville ha en platt organisation utan hierarkier. Vi började som tre medlemmar, men har allt efter som tagit in fler när någon vi ändå har samarbe-tat med har kunnat tillföra något särskilt, som ett nytt språk eller en annan ny kompetens.

IReNe eLMeROTOrganisationsformer för översättargrupper

n En översättargrupp behöver, likt Ok-tagon, inte ha någon organisationsform i sig. Deltagarna väljer då att samarbeta, utan att ha några juridiska åtaganden vare sig mot varandra eller mot staten. Om gruppen formerar sig som enkelt bolag har deltagarna ett juri-diskt åtagande gentemot varandra, men inte mot staten. Ett enkelt bolag

är ingen juridisk person. Om gruppen bildar en ekonomisk förening blir den en juridisk person, deltagarna har åtaganden gentemot varandra och föreningen har åtagan-den mot staten och kan ingå avtal. En översättargrupp kan givetvis även bilda handelsbolag, kommandit-bolag eller aktiebolag.

göra sig oumbärlig i arbetsflödet.ÖRJAN: Den stora ekonomiska skillna-den är just att vi har flyttat vinstintresset bort från mellanhanden. Organisationen ska visserligen bära sina arbetskostnader men inte skapa överskott där utan först i nästa led, hos medlemmen. Därmed blir vi endast två parter – översättaren och kunden – som delar på resultatet.CAJSA: Det är inte konstigt att det fungerar bra. Idén är så självklar att den marknadsför sig själv. Vi slipper de stora reklamkostnader som byråerna och auktionssajterna har.PING: Får vi in uppdrag vi inte klarar själva, lämnar vi vidare till någon eller några kollegor i kompetenspoolen vi har skapat genom att lägga ihop våra enskilda nätverk. Vi ser visserligen till att ”kratta” först, så att kunden och kollegan får en bra start och gör även en uppföljning efteråt inom ramen för vår kvalitetssäkring, men klänger inte kvar i mellanläge utan överlämnar uppdraget helt och hållet, till gagn för hela arbets-flödet.DAVID: På sikt är detta ändå fördelak-tigt för oss som medlemmar eftersom organisationen bygger upp ett förtroen-dekapital genom ett stort och välfung-erande nätverk med duktiga kollegor som delar våra värderingar och är lika fokuserade på kvalitet och kundnöjdhet som vi. Kunderna får en bra produkt och kommer tillbaka.

FÖ: Hur ser planerna ut för 2016?JOHANNA: Sedan årsskiftet har gruppen en ny sammansättning som har drivit oss att bli mer organiserade på mötena. I år ska vi fortsätta förbättra strukturen för vårt arbete och pröva nya marknadsfö-ringsstrategier. DAVID: Vi vill utvecklas och söker därför enskilda översättare som vill ingå i vår partnerbank men också grupper som vi kan samarbeta med kring en mer gene-rell marknadsföring av vårt arbetssätt. Principen är enkel och skalbar, så vi tän-ker sprida idén och metoden så mycket som möjligt.

Sammanställt av MeDLeMMARNA I LUND TRANSLATION TeAM

Fr. v. Frida Källström, Hanna Sand-gren, Irene elmerot, Anja Allwood, Maria Andersson.

Oktagonkudden, sydd i varje medlems favoritfärg.

26 facköversättaren 2/16

sidhuVud

Event Scandinavian Language Associations’ Meeting – SLAM! 2016

Theme Promoting Professionalism in a Changing Market

VenueSankt Gertrud Konferens Östergatan 9, 211 25 Malmö, Sweden

DateSaturday, 24 September 2016

27facköversättaren 2/16

sfÖ-nYtt

27facköversättaren 1/16

Nästa nummer Manusstopp den 5 juniEn ny välmatad tidning i pdf-format kommer den 30 juni.

Medlemsnytt

Vi är nu 1041 medlemmar!

Följande SFÖ-medlemmar är nya eller uppgraderade. Välkomna!

Mari Nyman, JärfällaPäivikki Eriksson, KarlstadThomas Thomsen, StockholmNiklas Olsson, StockholmYvonne Åström, UmeåAve Rosenthal-Juhkam, NynäshamnLouise Lagerdahl, StockholmAnna-Karin Rehn, LondonJonas Fust, MalmöHanna-Sofia Carlson, GöteborgEmma Naismith, VallentunaNoelia Garasievich, MalmöUlrika Borking, ÄlvsjöAyumi Vibenius, StockholmElena Salling Loaré, HelsingborgBjörn Johnsson, Helsingborg

Glöm inte att anmäla dig till språkkonferensen i Umeå 20–22 maj2016

efterredigeringn Eller post editing som det även kallas på god svenska, har blivit ett buzz word i branschen, med den allt vanligare förekommande maskinöversättningen. Många av oss kommer av och till att befinna sig i en situation då vi efterredigerar maskinöversatt text. Men hur debitera? En del intressanta tankar kring detta finns att hämta från AsiaOnline.

ReD

Event Scandinavian Language Associations’ Meeting – SLAM! 2016

Theme Promoting Professionalism in a Changing Market

VenueSankt Gertrud Konferens Östergatan 9, 211 25 Malmö, Sweden

DateSaturday, 24 September 2016

28 facköversättaren 2/16

www.wordfinder.com

WordFinder är marknadens snabbaste och enklaste sätt att hitta rätt ord, term, översättning och synonym i ett eller flera lexikon. I vårt sortiment kan du välja mellan mer än 120 lexikon på 15 språk från ledande förlag. Med WordFinder kan du skapa egna lexikon. Du har även kompatibilitet med dina övriga CAT-verktyg, vilket ger dig en oslagbar lösning! Fler än 500 000 användare har redan upptäckt WordFinder, däribland många översättningsbyråer och frilansöversättare över hela världen. Nyfiken? Gå in på www.wordfinder.com och prova GRATIS i 30 dagar.

Boka dig på en workshop på SFÖ-konferensen i Umeå! Gå in på www.wordfinder.com/workshops

Översätt snabbt och säkertWordFinder är marknadens bästa lexikontjänst

som ger dig orden du söker varsomhelst, närsomhelst.

Prova gratis i 30 dagar. Abonnera från 49:-/mån utan bindningstid.

www.wordfinder.com

Vi ses på

SFÖ-konferensen

i Umeå

den 20-22 maj.