Nr 1 2017

TEMA

DJURÅsas assistanshund är ett stöd i vardagen

Psykologen Kristina Byström:

"Djuren gör barnen mer öppna"

Beppe Singer:

"Jag har problem med tanken om ADHD som en superkraft"

Max drömmer om att bli polis Boken - Två världar möts Min skola projektet i mål

Plats: Mellansels folkhögskola, mellansel.fhsk.se, 3,5 mil nordväst om Örnsköldsvik Pris: 2000 krSista anmälningsdag: 1 aprilSista betalningsdag: anmälningsavgift senast den 29 april (500 kr) och resterande summa senast den 31 maj (1500 kr) till plusgiro 165636-2För mer information och anmälan: www.attention-riks.se

Riksförbundet Attention: 08-120 488 00 | www.attention-riks.se

Attentions vuxenläger En vecka fylld med föreläsningar, utflykter och skapande aktiviteter för dig som blev medlem senast den 31/12-2016 och är vuxen med egna neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

den 3 juli – 8 juli, sommaren 2017

Välkommen att delta på:

Vi välkomnar fler deltagare!Vill du lära dig mer om autism? Är du 16-25 år?

Anmäl dig till vår webbkurs Scope! Du gör kursen hemma vid din dator. Vi tar emot deltagare från hela landet. Kursen är avgiftsfri för dig som deltar. Den är till för dig som har en autismspektrumdiagnos utan intellektuell funktions- nedsättning. Kursen hette tidigare Koll på Asperger. Vi ut- värderar nu kursen i en forskningsstudie tillsammans med KIND, Karolinska Institutet.

Du som är intresserad anmäler dig själv till via Internet- habiliteringen på 1177.se eller till ihab@sll.se. Du får sedan träffa oss via webbkamera. Vi samtalar då om din diagnos och om hur kursen och forskningsprojektet är upplagt.

habilitering.se/internethabiliteringen

” Jag har praktik på Bring och när jag träffar min arbetskonsulent på Misa pratar vi mycket och hon lyssnar på mina tankar."

Johnny Nilssondeltagare

08-580 813 40info@misa.sewww.misa.se

På Misa stöttar vi dig med ADHD eller Aspergers syndrom till praktik eller anställning.

3

Straxt före jul � ck Attention den 16 000:e medlemmen. Vi är stolta över vår tillväxt, när vi blir � er kan vi göra mer. Anmälan görs på vår webb www.attention-riks.se

I DET HÄR NUMRET beskriver vi vad kontakten med djur kan betyda för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inom Attention möter vi många medlemmar som berättar om hur kontakten djur gett dem ny mening och ökad självkänsla. Det � nns många förklaringar till detta. För den som har svårt med de sociala koderna människor emellan erbjuder kontakten med djur en gemenskap, där man får vara den man är. En kompis som man kan leka och gosa med, som lyssnar och kan ge tröst av när livet känns tungt.

Djuren � nns där i vårt och torrt. Som djurägare får man dessutom ett ansvar som innebär att man måste bry som om någon annan än sig själv. Man får en vän som behöver en och som alltid � nns där. Den fostran, kärlek och omvårdnad som man ger sina husdjur, ger mångfalt tillbaks.

I denna tidning kan ni följa � era personer som arbetar för att stärka kontakten mellan människor med NPF och djur. Vi får möta eldsjälar som ger barn och unga möjligheter att lära med djur. Det som driver dem är att se människor att utvecklas i allt från samspel, kommunikationsförmåga och motorik.

Joanna, som är kattägare, önskar att � er föräldrar till barn med neuropsykiatriska diag-noser kunde se fördelarna med att ha ett djur. Och varför inte, för många har det inneburit vägen bort från en svår situation.

Men någon kanske undrar om den som har svårt att ta hand om sig själv, kan ta han om ett djur? Forskningen visar att denna fråga kan besvaras med ja. Psykologer som studerat hur våra medlemsgrupper utvecklas via kontakten med djur bekrä� ar att till exempel ridning eller kontakt med en vårdhund bygger broar för kontakter med terapeuten och

stödjer behandlingen. Men de goda e� ekterna av kontakterna med djur innebär inte att man

generellt kan använda djur inom o� entliga miljöer. E� ersom många har problem med pälsdjursallergier måste införandet ske i ordnade former, på ett genomtänkt sätt.

Utvecklande kontakter med djur

Ann-Kristin SandbergOrdförande Attention

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL3 LEDARE5 TEMA DJUR5 Med Baby får jag vara mig själv6 Vårdhunden Sune hjälper Åsa att skärma av alla intryck8 På Olsunda ridskola får alla delta utifrån bästa förmåga12 Studie: "Djuren gör barnen mer öppna"

14 PORTRÄTT Beppe Singer

16 Max ger inte upp drömmen om att bli polis18 Hej Stefan! På polis- myndigheten21 AKTUELLT

24 LÄSTIPS Två världar möts - Att leva med Aspergers syndrom

27 ATTENTIONKOLL

30 LOKALFÖRENINGAR

NR 1 2017Utgivare

Riksförbundet AttentionAnsvarig utgivare

Ann-Kristin SandbergRedaktör

Nina NorénGrafi sk form & layout

Lovisa Schiller Omslagsfoto

Alex WahlquistLedarfoto

Lovisa SchillerTryck

Åtta45Annonsbokning

Lovisa Schiller, 08-120 488 12Adressändring

kansliet@attention-riks.sePrenumerationsärenden

08-120 488 00Riksförbundet Attentions kansli

08-120 488 00Kontakta redaktionen

redaktionen@attention-riks.se08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom om-rådet. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fem nummer per år.

Tema 2017Nr 1 DjurNr 2 NPF i backspegelnNr 3 HjälpmedelNr 4 FritidNr 5 Språkstörning

Riksförbundet Attention har cirka 16 000 medlemmar och 60 lokal-föreningar runt om i landet. Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter:• Huvudmedlem 200 kr per

kalenderår• Familjemedlem 50 kr per

kalenderår• Stödorganisationer 300 kr

per kalenderår

Anmäl medlemskap på www.attention-riks.se

stödjer behandlingen. Men de goda e� ekterna av kontakterna med djur innebär inte att man

generellt kan använda djur inom o� entliga miljöer. E� ersom många

Djuren fi nns där

i vårt och torrt

4

För att annonsera i medlemstidningen Attention är du välkommen att höra av dig till: lovisa.schiller@attention-riks.se, 08-120 488 12

Läs mer på attention-riks.se

Vill du synas här?

Vi arbetar för att alla barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan. Vi behöver bli fler för att kunna göra mer.

Läs mer på: www.attention-riks.se

Inget barn ska behöva känna sig som ett problem.

5

TEMA DJUR

JAG FICK DIAGNOSEN Aspergers syndrom när jag var 14 år gammal men då var det för sent, jag var redan djupt deprimerad och hade försökt ta mitt liv för första gången. Det var början på många år med psykisk ohälsa, inläggningar på psykiatrin och flera självmordsförsök.

När jag mådde som sämst sa min morfar: “Vi kanske borde köpa ett djur till henne?”.

Men hur skulle det gå till? Hur skulle jag kunna ta hand om ett djur när jag inte ens kunde ta hand om mig själv? Åren gick och till slut fick jag rätt hjälp

och stöd för att hitta tillbaka till livet. Jag började se styrkorna med min diagnos och kunde ta tillvara på dem.

JAG BLEV VUXEN, flyttade hemifrån och helt plötsligt bestämde jag själv över mitt liv. Så jag köpte en katt.

I dag är jag 28 år och jag och Baby har delat sju år tillsam-mans. De sju bästa åren i mitt liv.

Baby är inte bara en katt, hon är även min sambo och min bästa vän. Hon får mig att skratta åt alla tokigheter hon hittar på och när jag är ledsen slickar hon bort mina tårar. När man skaffar ett djur ingår även ett ansvar. Det var vad jag behövde för att utvecklas. Jag kan inte längre gå och dö för vem ska då ta hand om Baby?

Både jag och mina föräldrar önskar att vi tidigare hade förstått hur mycket ett djur kan påverka en rehabilitering. Hade jag fått ett djur tidigare kanske

Text: Joanna Halvardsson Foto: Privat

Hon struntar i om jag har sociala

svårigheter, eller om jag inte förstår sarkasm och underliggande budskap

Joanna Halvardsson bor i Karlstad med sin bästa vän katten Baby. Hon driver en av Värmlands största bloggar där hon öppenhjärtigt delar med sig av sitt liv med diagnosen Aspergers syndrom och Bipolär sjukdom typ 2.

jag även hade hittat tillbaka till livet tidigare. Jag önskar att fler föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser kunde se fördelarna med att ha ett djur. Ett djur är ett liv och man ska självklart inte gå och skaffa ett hur som helst, man ska vara säker på att man kan ta

hand om det i många år framåt.

Men jag tror att många barn med diag-noser skulle må bra av att få en ny vän, någon man kan vara sig själv med. Någon som alltid finns där och lyssnar

även om man sitter och pratar om sitt specialintresse i två timmar.

MED BABY KAN JAG vara mig själv. Hon ställer inga krav på att jag ska vara på ett visst sätt.

Hon struntar i om jag har sociala svårigheter eller om jag inte förstår sarkasm och underliggande budskap. Hon älskar mig villkorslöst för den jag är - hennes matte.

Med Baby får jag vara mig själv

GÄSTKRÖNIKÖRJoanna

Halvardsson

6

TEMA DJUR

Kungspudeln Sune är en stor trygghet för Åsa när hon är på platser med mycket folk. Nu har hon utbildat Sune till att officiellt vara hennes assistanshund.Text & foto: Alex Wahlquist

”Sune hjälper mig att skärma av alla intryck”

ÅSAS LURVIGA VÄN SUNE reser sig upp, viftar glatt på svansen och kom-mer fram och hälsar när vi träffas på Sergels torg i Stockholm. Väldigt gulligt, tycker de flesta. Men inte accept-abelt för en certifierad assistanshund.

– Det är något vi tränar på. Helst ska han märkas så lite som möjligt och inte bry sig om att folk kommer fram och pratar med mig. Därför är det bra träning att vara i sådana här miljöer, så här mycket folk har vi ju inte hemma i Hölö, säger Åsa Werner.

Åsa har Asperger och håller på att utbilda Sune till att vara hennes assistans-hund. Hon har haft olika hundar sedan hon var 18 år, och de har alltid varit en

viktig del av hennes liv.– De har alltid varit ett jättestort stöd

för mig. Mycket av mitt sociala sam-manhang har kretsat kring hundar.

När jag fick min diagnos vid 39 års ålder började jag

fundera på om jag kunde få hjälp av hundarna också officiellt, säger hon.

FÖRRA ÅRET FICK Svenska Brukshundklubben i uppdrag

att kvalitetssäkra verksam-heten för assistanshundar av

Myndigheten för delaktighet. I samband med det har de nu börjat certifiera hundar även för neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser sedan den 1 januari i år. Genom dem hittade Åsa en möjlighet att utbilda Sune. Det finns dock flera företag och föreningar som

utbildar hundar att hjälpa personer med NPF.

FÖR ÅSA ÄR HUNDEN ett stort stöd när hon vistas på platser med mycket folk, vilket annars kan vara jobbigt och kräva mycket energi.

– När jag har Sune med mig på stan kan jag fokusera på honom. Då kan jag skärma av alla intryck runt omkring mig som annars hade varit jobbiga. Det gör också att andra kanske fokuserar mer på Sune än på mig, säger hon.

– Hemma kan jag också ha en del ångestproblematik. Då är tanken att Sune ska kunna märka av när jag börjar må dåligt och komma och buffa på mig: ”klappa på mig i stället, vi går på en promenad”, fortsätter hon.

En viktig poäng med att utbilda sin hund, förutom att den får lära sig nya

ÅSA WERNERNPF: Asperger

KUNGSPUDELN SUNEUtbildad assistans-

hund

ÅLDER: 45 årBOR: Hölö, i Södertälje kommunFamilj: Sambon Thomas och en vuxen son, som också har NPF-diagnosGÖR: Jobbar halvtid med ekonomi inom Attention Stockholms län och är styrelsemedlem i Attention Södertälje/NykvarnDIAGNOS: Asperger (numera sätts en diagnos inom autismspektrumtillstånd)HUSDJUR: Kungspudeln Sune och blandraskatterna Mysan, Sotis och Grolle

KORT OM ÅSA

7

saker, är att assistanshunds-täcket kan öppna nya dörrar. När det tydligt syns att Sune hjälper Åsa kan det vara lättare att få ha honom med sig på platser där det annars inte hade gått.

– När hunden har sitt täcke på sig är han i tjänst, att jämföra med en ledar-hund med sitt vita sele. En assistanshund får vistas på många platser där vanliga hundar inte är välkomna, till exempel i matvaruaff ärer. Vi får också åka i första-klass på SJ vilket är lite mer NPF-anpassat än andraklass med bättre utrymme och mindre stimmig miljö, säger hon.

SEDAN VI TRÄFFADE ÅSA och Sune har han nu blivit godkänd för att tränas och har fått sitt täcke. Att genomgå hela utbildningen och certifi eringen kan ta upp emot ett år.

Men även om Sune är ett stort stöd, så

är han inte den enda som hjälper Åsa i vardagen, förklarar hon i ett mejl när jag frågar eft er andra husdjur.

– Jag har också min sambo Th omas, men han är inget djur, skriver hon och avslutar med en blinkande smiley.

Hunden utbildas tillsammans med instruktörDet vanligaste sättet att utbilda en assistanshund är att föraren själv tränar sin hund med stöd av en instruktör. Att utbilda en assistanshund kan kosta ungefär 30 000-60 000 kronor och ta upp till ett år. Vissa företag säljer färdigtränade hundar. Då får man räkna med en kostnad på cirka 150 000 kronor och uppåt. När hund och förare har genomgått en certifi ering får de en legitimation och ett tjänstetäcke. För att få utbilda en hund till assistanshund krävs att den först blir godkänd i ett lämplighetstest.Informationen kommer från Svenska Brukshundklubben. Läs mer om utbildningen och olika typer av assistanshundar på deras hemsida, www.brukshundklubben.se.

FAKTA

8

TEMA DJUR

OLUNDA-ANDAN. Under researchar-betet med artikeln dyker uttrycket upp ett flertal gånger och ordalagen i olika ridforum på nätet svallar av positiva omdömen om Olunda ridskola.

– På Olunda finns någonting som kanske inte finns överallt. En tolerans, trygghet, rutiner och att alla får vara med, förklarar Eva Gunsäter begreppet Olunda-andan när vi ses på ridskolan en kylslagen eftermiddag i november.

Eva är ridskolechef och den drivande kraften på ridskolan som blivit uppmärk-sammad för att välkomna alla och för de anpassningar skolan gör för att det ska vara möjligt. Ett arbete som Olunda flerfaldigt belönats och uppmärksam-mats för. Det märks att Eva är stolt över ridskolan och det med all rätt.

– Vi har och har haft flera projekt som vi fått medel för, bland annat projektet ”Kamratstödjare” som är ett Idrottslyftet-projekt samt ”Ridning för alla” från Allmänna arvsfonden. I det har vi kunnat handikappanpassa våra lokaler som gör att vi kan erbjuda rid-ning till personer med funktionsned-sättning, säger Eva.

MEDAN JAG och fotografen huttrar och passar på att värma händerna på mjuka hästmular så snart chansen ges, så guidar Eva oss genom de olika stallbyggnaderna. Själva miljön värmer i själen, med glada barn som skiner upp när de ser Eva. Det framgår ganska snart att Olunda inte bara är en ridskola. Hit kommer barn som

Alla får göra efter sin förmågaUtanför Knivsta ligger ridskolan Olunda, som vid flera tillfällen uppmärksammats för sitt arbete med att i möjligaste mån inkludera alla. Här arbetar man med att skapa en miljö där alla ska få vara som de är och trenden i stallet är att vara snäll.

Text: Cecilia Brusewitz Foto: Johan Lindberg

9

förvisso älskar hästar men som också automatiskt upptas i en stor och tolerant gemenskap.

– När jag pratar med barnen så säger nästan alla att kompisarna och gemenskapen här är viktigare än själva ridandet, berättar Eva när vi senare slår oss ner i föreningens kök.

HON BRINNER FÖR utsatta barn och förklarar det som sitt kall.

– Men även om jag hade en vision med arbetet på ridskolan, så är vi många fler som gör Olunda till vad det är idag, säger hon.

Medan Eva ordnar med kaffet berättar hon vidare om en aktiv styrelse med många visioner om hur ridskolan ska

Hon har varit sjukskriven i

perioder från skolan men det är ridskolan som håller henne ovanför vattenytan

fungera som ett tryggt nav för vemsom-helst som kommer dit. Det finns även en ungdomssektion som liksom styrelsen har tydligt fördelade roller och förmåga

att påverka ridskolan. Och inte minst finns det kamratstödjare, unga tjejer, vars roller är att ledsaga och få alla som kommer att känna sig sedda och trygga.

I KÖKET SLUTER FLERA av Olundas eld-själar upp för att berätta om en ridskola utöver det vanliga. Runt köksbordet sitter snart Olivia, kamratstödjare, och Erika, ordförande i ungdomssektionen. Två tjejer som i stort sett vuxit upp i stallet. Även en mamma till en dotter med särskilda behov sitter med för att dela sin och sin dotters berättelse. Eva dukar fram åt alla och Petra från styrelsen, som Eva kallar för ridskolans mentor, kollar mobilen för att se om någon av hennes två döttrar som har lektioner i ridhuset har hört av sig. Mamman som inte kan stanna så länge börjar med att berätta om ridskolans betydelse för den trettonåriga dottern. Ett ord hon ofta återkommer till är ”räddning”.

– Olunda har varit en räddning för min dotter. Det är hennes andra hem och trygghet. Hon är här varje dag och oavsett hur dåligt hon mår kommer hon alltid hit, säger hon.

Hon berättar - liksom många föräldrar till barn som behöver extra stöd - om ett barn som har en svår, ibland outhärdlig, skolsituation.

– Hon har varit sjukskriven i perioder från skolan men det är ridskolan som håller henne ovanför vattenytan. Hon kan alltid gå hit, hon är alltid välkommen, säger hon med eftertryck.

– Även när hon mår som sämst så kommer hon alltid hit. Vi bor nära och ibland när hon drar iväg så vet jag alltid var hon är. Hon är på Olunda. Det är här hon har sina vänner.

MEN VAD ÄR DET DÅ som gör att Olunda fungerar?

– Struktur och rutiner, menar mam-man bestämt och de andra kring bordet nickar instämmande.

– Här vet hon alltid vad hon ska göra, fortsätter hon.

Petra betonar hur mycket de arbetar med att göra ridskolan förutsägbar för alla som kommer till den. Ett annat led i att skapa en trygg gemenskap för alla är just kamratstödjarna. Petra har gett kamratstödjarna konkreta verktyg för att de ska kunna se och prata med barnen så att ingen känner sig utanför. Här anordnas också kurser där man pratar mycket om kroppsspråk och hur man kan nå fram till alla.

– Vi är här för att alla ska känna sig välkomna, förklarar Olivia, 13

10

TEMA DJUR

år som har jobbat som kamratstödjare i snart två år.

En gång i veckan drar hon på sig kamratstödjarvästen som visar att man är där för att vägleda och hjälpa till i stallet. Och hon har fått bevis på att hennes insats är viktig.

– Nyss var det till exempel en tjej här som var väldigt blyg. Hon blev lite utanför men jag pratade med henne varje gång och efter ett tag fick hon ett förtroende för mig. Senare ringde hennes föräldrar och tackade för att

tjejen plötsligt vågade saker som hon inte vågat tidigare. Utan sina föräldrar. Det känns jätteroligt att veta att man kan göra skillnad för någon. Jag själv växer av det, säger Olivia.

Erica, 17, håller med. Det betyder mycket för en själv och självkänslan att vara på Olunda.

– Vi som är unga tar efter de vuxna, Eva och de andra. Här är det fint att vara snäll. I skolan är det annorlunda. Här blir man upplyst om ett alternativt sätt att vara. Man pratar inte skit om varandra. Det skulle aldrig fungera här, säger Erica.

INNAN VI BRYTER UPP får samtliga frågan om diagnoser. Är det något man pratar om på skolan eller i styrelsen? Vet man till exempel om någon på rid-skolan har ADHD eller Asperger?

– Vi pratar inte om diagnoser, men vissa vet vi ju är lite annorlunda och alla är ju innerst inne vanliga män-niskor. Min roll är att alla ska vara en del av gemenskapen även om man är

lite ”speciell”, säger Olivia och gör tydliga citationstecken i luften.

– Vi tänker alltid på allas olika egen-skaper. Vi skapar exempelvis mindre grupper men inte utifrån diagnoser utan

utifrån egenskaper, säger Erika och Eva nickar.

– Ja, precis. Vi tänker mycket kring egenskaper. Alla män-niskor är olika och behöver olika saker. Det är så vi jobbar, fortsätter Eva.

När vi till slut lämnar ridskolan i mörkret så lyser det milt inifrån stallängorna. Tjejer i olika åldrar hjälper varandra att leda in hästarna i värmen och Eva småpratar med de hon möter. Innan vi skiljs åt stannar hon upp och tänker en stund.

– Jag har vigt mitt liv åt det här. Att se unga människor växa och utvecklas och jag får så mycket kärlek tillbaka. Men det är viktigt att betona att vi är många som har samma tanke. Det går inte att göra det här själv. Det är det fina med Olunda. Vi gör det här tillsammans.

Eva Gunsäter

Vi tänker alltid på allas olika

egenskaper. Vi skapar exempelvis mindre grupper men inte utifrån diagnoser utan utifrån egenskaper

11

Extra tillgängligt nöje för nyfikna Vid utforskningsstationerna finns text med symbolstöd, och ledsagare går med utan kostnad. Nyfiken? Börja besöket på www.megamind.se.

I SAMARBETE MED:

www.picturemylife.se

För barn och unga med behov av särskilt stöd

Starta nykontaktbok2017Dela barnensupplevelser i Dagboken, den digitala kontaktboken.

PML_Annons_Attention_88x125mm_170112.indd 1 2016-12-19 16:06Utveckla språket— hemma och i skolan

www.spraklek.se — informationssida för föräldrar om språkutveckling, språkstörning och dyslexi.

I webbutiken www.ordaf.se finns leg logoped Astrid Frylmarks noggrant utvalda material för språkutveckling.

Böcker och spel, kunskap och inspiration!

Spela Fotboll

Hjälp någon med den dagliga planeringen

www.daydape.se

12

TEMA DJUR

“Djuren gör barnen mer öppna”För barn med autism är relationen till djur ofta enklare än relationen till andra människor. Psykologen Kristina Byström har undersökt hur man kan använda djur för att öva på samspel och kommunikation. – Vi kan nå barnet via den okomplicerade relationen till djuret.Text: Elina Wessman Foto: Peter Byström

KRISTINA BYSTRÖM ÄR SPECIALIST på funktionshindrens psykologi. Hon forskar på hur djur kan användas för att utveckla barns förmåga att samspela med människor.

– Socialt samspel mellan människor är komplext. Vi anpassar hela tiden kom-munikationen e� er hur andra reagerar på det vi säger och gör. Det kräver en avancerad förmåga att tolka både verbala och ickeverbala sociala signaler, vilket är svårt och energikrävande för personer med autism, säger Kristina Byström.

Många barn med autism känner av att de inte kommunicerar som andra tycker att de borde, men förstår inte vad de

Kristina Byström är legitimerad psykolog och specialist i klinisk psykologi med inriktning på funktionsnedsättningar. Hon forskar på hur djur och natur

kan påverka utvecklingen hos barn och unga med AST.

I en studie har hon frågat föräldrar vilken effekt samspelet med ett husdjur har haft på deras barn med autism. Flera föräldrar tyckte att husdjuret påverkade deras eget samspel med barnet positivt.

Många barn blev lugna av sina husdjur. Vissa barn som varit deprimerade började må bättre. Hon har också undersökt hur man kan använda djur och natur i terapeutisk behandling för barn med autism och lindrig intellektuell funktionsned-sättning. Hennes behandlingsmodell heter COMSI (kommunikation och social interaktion). En utvärdering av behandlingen visar att barnen utvecklade en tydligare förmåga att kommunicera och samspela med andra personer. De förbättrade sin lekförmåga och utvecklade sitt språk. Flera visade större intresse för andra människor.

gör fel. Det kan få dem att känna att de inte duger och att umgänge är jobbigt snarare än givande. När de umgås med

djur ställs inte samma krav. Samspelet är mindre komplicerat och barnet riskerar inte att bli avvisat så lätt.

– Det kan vuxna i barnets närhet ta tillvara. Vi kan nå barnet via djuret e� ersom barnet o� a är mer avslappnat

och öppet i den relationen, säger Kristina Byström.

I SIN STUDIE AV BARN MED AUTISM och deras husdjur såg hon att vissa barn samspelade med djuren på ett sätt de inte gjorde med människor. Oroliga barn kunde lugnas av husdjuret. Flera föräldrar beskrev att umgänget med djuret öppnade upp barnet och gjorde det lättare för föräldrarna att dela tankar och känslor med sina barn. Det skapade positiva känslor kring samspelet.

Det är den sortens positiva känslor som Kristina Byström vill ta vara på i sin behandlingsmodell COMSI - en

Socialt samspel mellan människor

är komplext

FAKTAKristina Byströms

forskning

13

gruppbehandling där barnet får åka till en bondgård en gång i veckan under ett och ett halvt års tid. På bondgården trä� ar de sin behandlare, andra barn samt hästar och andra djur. Barnen rider till skogen där man har lekar och samspelsövningar. De tränar på att dela upplevelser med andra och förstå vilka tankar och känslor som ligger bakom att djur beter sig som de gör. Sedan kan man använda den förståelsen för att bättre förstå mänskliga beteenden.

– Barnen tycker o� a att djur är roliga att titta på. Vi behandlare fångar upp deras reaktioner, tolkar situa-tionen och hjälper barnen att sätta ord på de känslor de upplever. Det gör att

Kristina Byström forskar på djur och naturs betydelse för utveckling och livskvalitet hos barn och ungdomar med autism. Hästar är en viktig del av den behandlingsmodell hon har utvecklat.

deras förståelse av sig själva ökar, säger Kristina Byström.

Barn med autism har o� a svårt att sortera bland intryck. Det bidrar till att barnet går in i sin egen tankevärld istället för att kommunicera med andra. Den avskalade naturmiljön gör det lättare för barnet att fokusera och

öva på samspel enligt Kristina Byström.

UMGÄNGET MED HÄSTEN gör barnet avslappnat och får det att känna att samspel inte behöver vara kravfyllt, utan roligt. Dessutom ger ridning så kallad sensomotorisk stimulans: den vaggande rytmen skapar ett lugn och samtidigt en förhöjd vakenhet i krop-pen som gör det lättare att bearbeta och förstå alla intryck.

– Det är en behandlingsmiljö som speglar den vanliga världen barnen lever i, men där de får betydligt mer stöd att utvecklas. De lär sig att förstå sin omgivning samtidigt som de samspelar med andra, säger Kristina Byström.

De lär sig att förstå sin

omgivning samtidigt som de samspelar

med andra

14

Beppe Singer vill inte kalla ADHD för en superkraft. För även om han är extra bra på vissa saker, så är det mycket annat som är extra svårt. Han tycker att det är viktigt att visa upp hela bilden av diagnosen. Till exempel det ständiga behovet av att ”tysta ner huvudet”.Text: Alex Wahlquist Foto: Anders G Warne

PORTRÄTT

– JAG KOMMER ALDRIG ATT glömma när jag var 16 eller 17 år och min kompis introducerade mig för recept-belagda smärtstillande tabletter. Jag satt i mormors soffa och såg på ”Driving Miss Daisy”. Jag hade tagit tio tabletter i smyg inne på toaletten, en hel karta, för det var så mycket min kompis sa att jag skulle ta. Det var första gången i mitt liv som jag kände mig lugn. Jag satt stilla i soffan och såg hela jävla filmen. Där började en 15 år lång period av själv-medicinering, berättar Beppe Singer.

BEPPE FICK SIN DIAGNOS för ett år sedan. Han beskriver sitt liv som struligt, med problem i skolan, relationer som inte har fungerat, utbrändhet och självmedicinering.

– Jag har varit en så kallad fuck up i hela mitt liv. Jag har haft dålig själv-bild, alltid varit stressad, aldrig känt ro och alltid mått dåligt. Jag har ofta blivit misstagen för att vara aggressiv. Mis-stagen säger jag med flit, för jag var inte aggressiv. Jag hade bara svårt att hantera mina egna känslor. Egentligen har jag

”Jag har problem med tanken om ADHD som superkraft”

15

ÅLDER: 39DIAGNOS: ADHDFAMILJ: Frun Sara och döttrarna Stella, 6, och Vinny, 3.BOR: i lägenhet i centrala StockholmGÖR: Jobbar som programledare, producent, författare och föreläsare. Har bland annat varit programledare för SVT:s ”Hjärnkontoret”, skrivit ett flertal vetenskaps- och experiment-böcker för barn, och både deltagit i och haft idén till Viaplays julkalender ”Det stora experimentet”. Grundidén fick han tillsammans med sin dotter

alltid varit en väldigt empatisk människa innerst inne.

Självmedicineringen med tabletter slutade när Beppes fru kom på honom på bar gärning och ställde ett ultimatum. Men ända fram till att han började med medicin har behovet av att ”tysta ner huvudet”, som han uttrycker det själv, funnits där. Var det inte tabletter så var det alkohol eller mat.

I DAG ÄR HAN nöjd med sitt yrkesliv. Han kan jobba med det han vill, när han vill och på sina egna villkor. På så sätt har ADHD:n varit en fördel. Beppe har gjort karriär på att vara full av energi.

– Jag har blivit känd med svenska folket som en person som alltid är jättepepp. Men i dag har jag en dipp. Vi har mycket problem hemma med min sexåriga dotter, som också börjar visa på samma problematik som jag hade när jag var liten, och jag har knappt sovit någon-ting i natt. Ärligt talat känns det bra att kunna visa upp den sidan av mig också.

Beppe pratar mycket om olika sidor av sig själv. Om den peppade versionen, den som har svårt att skärma av intryck, den sidan som blir irriterad över att en strumpa ligger på fel plats, om den

som äter medicin, och den som inte äter medicin. För även om ADHD:n kan vara positiv i vissa sammanhang, så finns det så mycket som fortfarande är svårt. I yrkeslivet har diagnosen hjälpt honom, men på ett privat plan kallade han ADHD för ”ett jävla rövhål till diagnos” i en tidigare gästkrönika för Attention.

– Jag har problem med tanken om ADHD som superkraft. Jag förstår att det finns folk där ute som mår så dåligt att de behöver höra att det är en superkraft, precis som jag alltid har gjort. Det finns saker som vi är extra bra på, men det finns också en himla massa dåliga saker som kommer med fördelarna, och det känns viktigt att kunna prata även om dem och visa upp hela bilden av diagnosen.

Det kanske är en superkraft under rätt förutsättningar?

– Ja, men den går inte att stänga av eller sätta på. Vad hade Stålmannen varit om han inte kunde flyga hela tiden? En superkraft är något som är oberoende av tid och rum, som alltid finns där.

”Jag har problem med tanken om ADHD som superkraft”

– Det är till exempel skitsvårt att vara en bra förälder med den här diagnosen, fortsätter han. Men den medicin som jag har nu ger min själ det den behöver. Periferiseendet minskar så att jag kan se

90 grader istället för 360 hela tiden, och jag kan möta min dotter i hennes utbrott och samtidigt behålla mitt eget lugn. Annars har det varit lätt att bådas energi studsar mot

varandra och det trissas upp.

ETT ANNAT ÄMNE som Beppe återkommer till flera gånger är om han verkligen är sig själv när han äter medicin, eller om ADHD:n är en del av hans personlighet som försvinner med medicinen.

– Medicinen är det enda som har tystat ner huvudet på samma sätt som drogruset brukade göra. Det har fått mig att undra, är jag hög nu, eller är normala människor såhär lugna när de sitter och kollar på tv? Men det kanske är okej att bara vara en vanlig snubbe ibland. Jag behöver inte alltid vara den som syns mest och tar mest plats i rummet.

Vad hade blivit annorlunda om du fick din diagnos tidigare i livet, som barn?

– Jag har funderat mycket på det där. Många kanske känner att de hade fått det bättre om de hade fått en diagnos tidigare. Men i mitt specifika fall är jag där jag är i dag på grund av min snirkliga väg dit.

– Tyvärr skadar man ju inte bara sig själv, jag har också skadat alla jag har rört vid, fortsätter han. För deras skull önskar jag att det hade varit annorlunda. Trots det skulle jag ändå inte vilja gå tillbaka och göra något ogjort. I dag har jag en historia att berätta – jag har något som jag kan lära ut till andra.

Även om ADHD:n kan vara positiv i

vissa sammanhang, så finns det så mycket som

fortfarande är svårt

BEPPE SINGER

16

POLISUTBILDNING & ADHD

MAX HAR ADHD och kan enligt polis-ens nya antagningskrav inte bli polis!

– Jag fick en chock och blev så bes-viken när jag för några månader sedan gick in på polisens hemsida och läste:

”Om du har ADHD eller annan neuro-psykiatrisk diagnos kan du inte bli polis! Personer med exempel-vis ADHD behöver en strukturerad vardag som är tydlig, förutsägbar och över-skådlig. Polisarbetet innebär många speciella oförutsägbara situationer. I många olika miljöer där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och

hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjuk-domar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att

man behöver ta mediciner regel-bundet. Poliser får inte heller ha

någon sjukdom eller medicin-skt tillstånd som kan utgöra en fara för personen själv, för kollegor eller allmänheten.”

– Jag känner inte igen mig alls och förstår inte hur de

menar, säger Max. Den som skrivit texten har inte koll

på hur en person med ADHD fungerar, menar han. I alla fall inte en person som han själv, som har fått behandling för sin ADHD.

Max fick sin ADHD-diagnos redan som 6-åring. Han var impulsiv, sprallig och hade svårt att sitta still.

– Jag fick ADHD-medicin och gick i liten klass fram till femman. Efter det har jag gått i vanlig klass utan några större problem. Jag har fått den hjälp jag behövt, haft tur och haft en del bra lärare. Fotboll och annan idrott gör mig gott. Dessutom har jag en fantastisk mamma som alltid stöttat och sett till att jag fått med mig bra saker i livet och lärt mig ta ansvar för det jag gör.

I DAG FUNGERAR HAN BRA på alla sätt med fortsatt medicinsk behandling.

Det som står i de nya antagnings-kraven att: ”en polis inte får ha

– Ända sedan jag var liten har jag drömt om att bli polis, säger Max Lundin, nu 17 år, och tycker att han har goda förutsättningar att bli en bra polis. Han är glad och social, har lätt att förstå sig på människor, sportig och vältränad, trygg med sig själv, klok och tillräckligt begåvad för att uppfylla behörighet och antagningskrav till utbildningen – så när som på fyra bokstäver: ADHD!

Max ger inte upp drömmen om att bli polis

Text: Lillemor Holmgren Foto: Johan Lindberg

MAXÅLDER: 17 år

DIAGNOS: ADHDDRÖMYRKE: Polis

17

Ta del av polismyndighetens svar på nästa sida

medicinska hälsotillstånd eller sjuk-domar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att man behöver ta medicin regelbundet” , är han helt oförstående till.

– Det måste väl fi n-nas många poliser som måste äta medicin för olika sjukdomar under perioder i sitt liv? Och hur är det med poliser som kanske har ADHD eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos utan att ha det på papper? Som alltså inte behandlas för sina symtom? Eller som får diagnos och behandlas när de redan är ute i yrket. Får de sparken?

Det enda rätta måste

vara att det görs en individuell bedömning

MAX ÄR MYCKET intresserad av fotboll och går oft a på Djurgårdens matcher. Och som bekant bevakas framförallt de

stora derbymatcherna av många poliser.

– Jag har varit med om skräckexempel vad gäller vissa polisers agerande, säger han och menar att det fi nns poliser som verkligen har brister i sin impulskontroll och är

onödigt aggressiva.Det gör att många ungdomar tappar

respekten och ser dem som motståndare i stället för en tillgång.

– En bra polis måste kunna prata med folk och använda sin makt på rätt

sätt, säger Max. Det är därför han vill bli polis. Han vill vara ett föredöme och förändra ungdomars syn på polisen.

Att den ADHD-diagnos han fi ck som barn ska stoppa honom, tycker han är diskriminerande. Han håller med om att vissa med ADHD säkert är olämpliga men han tror att minst lika många utan diagnos är olämpliga.

– Det enda rätta måste vara att det görs en individuell bedömning, säger han och tänker inte ge upp sin dröm i första taget.

18

POLISUTBILDNING & ADHD

Vi har träffat Stefan Wehlin på polismyndigheten för att få veta mer om beslutet att utesluta personer med NPF från polisutbildningen. Stefan arbetar som gruppchef vid HR Kompetens som ansvarar för polisens grundutbildning.

Varför har polismyndigheten fattat beslutet att utesluta personer med NPF från möjligheten att kunna bli polis?

Polisyrket är komplext och mång-facetterat. Har man en neuropsykiatrisk diagnos fi nns det en överhängande risk att man inte klarar av polisyrkets alla olika delar. Som det ser ut idag måste man kunna hantera alla arbets-uppgift er som en polis kan ha, vilket kräver en bred kompetens. Man måste också klara av att vara utan mat, vila och mediciner under en hel dag. Om det skulle inträff a något som gör att det blir omöjligt att få dessa behov tillgodosedda.

Det är inte samma krav för liknande yrken, såsom brandman eller ambulansskötare. Hur moti-verar ni polisutbildningens krav?

Inom polisen fi nns ett våldsmonopol. Inte inom något annat yrke får du bära vapen. Bara att bära polisuniformen skapar reaktioner hos många. Man måste vara beredd på personangrepp och ta gan-ska mycket skit. Då behöver man ha bra impulskontroll.

Men är inte intagningstesterna till-räckligt bra för att göra en sållning?

Jag kan inte svara på om de är tillräckligt bra. Men vi har ett högt

söktryck till polisutbildningen, med i genomsnitt cirka 5 600-5 800 sökande varje termin. Om cirka 2,5 % av dessa

skulle ha en ADHD-diagnos, skulle det det innebära fördjupade

tester med cirka 200 per-soner (VT 2017 var det 8 000 sökande), där vi då inte känner till deras individuella symtom. Det fi nns vare sig tid

eller resurser till detta. Därför behöver vi ha de

här antagningskraven.

Finns det personer inom polisen som har ADHD?

Ja, det fi nns det och de fungerar väldigt bra.

Men om ni har personal med ADHD som fungerar bra, varför utesluter ni då alla andra?

Det har med våra resurser att göra. Den överhängande risk som vi bedömer fi nns tillsammans med att vi inte känner till de individuella sym-tomen, gör att det beslutet har fattats.

Vi vet att personer känner sig diskriminerade och orättvist be-handlade när de inte ens kan söka till polisutbildningen, även om de vet att de skulle klara av yrket.

Jag har förståelse för att man kan känna så och jag vill inte säga att fönstret är stängt för alltid. Idag kan man till exempel utan att ha polisutbildning bli civilanställd inom polisen och då arbeta med att utreda brott. Det fi nns också möjlighet att arbeta som administratör, passkontrollant eller förundersökningsledare.

Kommer ni nu att se över antagningskraven?

Polismyndigheten arbetar kon-stant med att se över rekryteringen tillsammans med rekryteringsmyn-digheten. Vårt mål är givetvis att ha en så pass rättsäker process som går att få. Det fi nns i dagsläget inga planer på att ändra den kravprofi l vi har satt upp på en blivande polis eller att sänka de antagningskrav vi idag testar blivande studenter mot vid Rekryteringsmyndigheten.

Stefan Wehlin

Hej Stefan!

Det fi nns i

dagsläget inga planer att ändra

kravprofi len

FAKTAPolismyndigheten har fattat beslutet att personer med till exempel neuropsykia-triska funktionsnedsättningar såsom ADHD och Aspergers syndrom, inte kan antas till polisutbildningen.

Beslutsunderlaget har tagits fram tillsammans med läkare på Totalförsvarets rekryterings-myndighet.

Text: Annica Nilsson Foto: Privat

19

Se alla sidorVi söker nya samarbeten!Behöver ni hjälp med bokproduktion? Eller vill ni skapa affischer, broschyrer eller liknande trycksaker?

Kontakta oss för mer information!

Sagt om oss”Det var väldigt roligt att få arbeta tillsammans med Dynamo Förlag. De omsatte mina ganska vaga idéer och tankar till en strålande fin folder som jag får mycket beröm för”.- Pia Nilsson, anhörigkonsulent i Ekerö kommun.

Vilka är vi?Dynamo - Möjligheternas Förlag är ett arvfondsfinansierat projekt som startade sommaren 2015. Vårt förlag ska ge ut diagnosrelaterad litteratur. Kolla in dynamoforlag.se. Där kan ni även köpa vår antologi Gränser där 33 personer har tolkat temat gränser.

KontaktDynamo - Möjligheternas förlagSödermannagatan 38 116 40 Stockholm08-640 62 82, info@dynamoforlag.sedynamoforlag.sefacebook.com/mojligheternasforlaginstagram.com/dynamoforlag

Vi jobbar för att alla personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver. På arbetet i skolan och på fritiden. Bli medlem och gör oss starkare.

Läs mer på: attention-riks.se

För varje ny medlem blir vi starkare och kan göra mer!

ADHD24MER KOLL PÅ ADHD SE

1612

5639

72

En plats för dig som vill veta mer om ADHD

www.adhd24.se

20

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

Rekommenderas av experterDet är mycket fokus på forskning kring omega-3 och omega-6 fettsyror just nu. Eye q är alltid aktuell i dessa sam-manhang och är ett tryggt val efter-som det är den i särklass mest välstu-derade inom sitt område, och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

För hjärnans funktionFettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynn-samma eff ekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säker-ställa intaget, väljer många ett högkva-litativt extra tillskott.

eye q - det smarta valet Vår kropp behöver de essentiella fett-syrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras utifrån genom vad vi äter. eye q innehåller en specifi k kom-bination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

eye q fi nns som kapslar, tuggisar och fl y-tande. eye q säljs på apotek och i hälso-butiker.

Aktuelli ny

studie!

NewNordic_eyeqAktuell_Attention_nr5_2016.indd 1 2016-10-31 18:48

21

AKTUELLT

FÖRUTOM ATT NAVEN SKA underlätta sam-verkan mellan stat, landsting och kommun ska naven kartlägga antalet elever med språkstörning inom regionen och förse varje elev med en peda-gogisk kontaktperson som följer eleven under skoltiden. Navet ska också kunna stödja skolan i arbetet med att ge stöd till elever med språkstör-ning. Utredningen förslår också att Hällsboskolan, specialskolan för elever med språkstörning, avvecklas.

– Vi är positiva till försla-gen. Det � nns stora fördelar med att kompetensen kring språkstörning � nns närmare eleven och kommer � er till del. Att redan vid skolstart behöva � ytta från familj och kamrater är inte ett bra alternativ för de � esta. Men vi har påtalat att Hällsboskolan inte kan

Text: Annica Nilsson Foto: Scandinav/Astrakan & Lovisa Schiller

Elever med grav språkstörning ska få en bra skolgång nära sitt hem. Kommuner och enskilda huvudmän ska själva få ordna kommunikationsklasser och regionala nav som kan stödja skolorna ska skapas. Det föreslår en utredning som nyss varit på remiss. Vi är positiva till initiativet.

Elever med språkstörning kan få undervisning närmare hemmet

avvecklas förrän stödstrukturerna � nns på plats. Det säger Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention.

FÖR ATT ETT ALLSIDIGT URVAL av nationella program och inriktningar samt introduktions-

program ska kunna erbjudas elever med språkstörning, föreslås ett riksgymna-sium för elever med grav språkstörning.

– Det är bra. Men vi vill framhålla vikten av att elever med språkstörning så långt

möjligt får chans att läsa önskad gymnasieutbild-ning på en plats nära hemmet. Det får inte inskränka på kommunens ansträngningar att ordna lösningar för elever som inte vill eller kan � ytta, säger Anki Sandberg.

Det fi nns stora fördelar med att kompetensen kring språkstörning fi nns

närmare eleven och kommer fl er till del

Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention

22

AKTUELLT

FRÅN DEN 30 JANUARI 2017 gäller nya rekommendationer för sjukskriv-ning vid bland annat ADHD. Social-styrelsen har gjort en uppdatering av sitt beslutsunderlag som vänder sig till läkare och tjänstemän på Försäkringskassan. De huvudsakliga förändringarna för

Ändringar vid sjukskrivning av personer med ADHDText: Riksförbundet Attention

personer med ADHD är att sjukskriv-ningslängden har ändrats. Man gör nu skillnad på om det gäller lindrig, medel-svår eller svår ADHD i bedömningarna, och tar även hänsyn till arbetsbelastning och annan funktionsavvikelse som kan påverka situationen.

Ta del av hela dokumenta-tionen på Socialstyrelsens webbplats, sök på "försäkringsmedicinskt beslutsstöd".

Text: Riksförbundet Attention Foto: Scandinav

Nya sanktioner har införts för arbetssökande med aktivitetsstöd. Ersättningen kan nu återkallas om exempelvis avtalade möten glöms bort eller papper inte lämnas in i tid utan giltig anledning.

DEN 1 MARS 2015 år infördes sank-tioner för personer inom aktivitetsstödet som inte lämnar in sin aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen i tid varje månad eller missar ett bokat besök hos Arbets-förmedlingen utan giltig anledning. Först utfärdas varning, sedan avstängning från ersättningen i 1, 5, 10 och 45 dagar.

INNAN SANKTIONERNA infördes, var förslaget på remiss och Attention var då tydlig med att det i praktiken kan bli mycket svårt för personer med NPF att uppfylla de här kraven trots vilja att göra det. På senare tid har förbundet från olika håll fått information om att de här reglerna slår hårt mot vår målgrupp. Därför skick-ade Attention före jul brev till Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsdepar-tementet med en uppmaning om att reglerna behöver ses över.

– Vi har talat om att tillsynes ”enkla” saker som att passa tider, ringa samtal och ta med rätt papper, kan innebära stora svårigheter och är för många en del av funktionsnedsättningen. Fokus måste vara att ge rätt stöd för att öka

möjligheterna att få och behålla ett arbete. Att ”miss-

lyckas” i sina kontakter med den myndighet som ska stödja mot ett arbete, leder inte till bättre möjligheter att få ett arbete utan istället till sämre självkänsla och svårigheter att klara sin ekonomi, säger Annica Nilsson, intresse-politisk ombudsman. ”

Hårdare krav inom aktivitetsstödet drabbar personer med NPF

Sanktionerna kan innebära att

ersättningen åter-kallas för den som missar åtaganden

Aktivitetsstödet kan dras in om man exempelvis: • missar möten• glömmer bort att

lämna in papper• missar att ringa samtal

23

Hårdare krav inom aktivitetsstödet drabbar personer med NPF

Är du tvilling eller förälder till tvillingar?

Vi behöver dig för att öka kunskapen om autism och andra funktionsnedsättningar!

Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför tvillingpar av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd och/eller andra funktionsnedsättningar. Vi undersöker även tvillingpar utan funktionsnedsättning för att öka kunskapen om orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning i form av presentkort till tvillingarna, för förlorad arbetsinkomst, hotell och resa finansieras av studien. Intresserad? Vänligen ring: 08-514 527 07 alt 08-514 527 00 070-755 96 80 Eller mejla: elin.vahlgren@ki.se info@kind.ki.se Besök www.ki.se/kind för mer information om KIND och vår tvillingforskning (”RATSS”)

Är du tvilling eller förälder till tvillingar?

Vi behöver dig för att öka kunskapen om autism och andra funktionsnedsättningar!

Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför tvillingpar av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd och/eller andra funktionsnedsättningar. Vi undersöker även tvillingpar utan funktionsnedsättning för att öka kunskapen om orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning i form av presentkort till tvillingarna, för förlorad arbetsinkomst, hotell och resa finansieras av studien. Intresserad? Vänligen ring: 08-514 527 07 alt 08-514 527 00 070-755 96 80 Eller mejla: elin.vahlgren@ki.se info@kind.ki.se Besök www.ki.se/kind för mer information om KIND och vår tvillingforskning (”RATSS”)

Föreläsningar 2017 med Ross W. Greene om Collaborative & Proactive Solutions (CPS)

pedagogiskt perspektiv

14-15 augusti i Malmö │ 16 augusti i Halmstad │ 17-18 augusti i Stockholm

Ross W. Greene, Ph.D., bor i Portland, USA, där han arbetar med bedömning och behandling av barn och ungdomar med problematiska beteenden i sko-lor, specialskolor, sjukhus, boenden och ungdomsvårdsskolor. Han arbetade tidigare under 20 år vid Harvard Medical School och han är grundare av organisationen Lives in the Balance. Han är upphovsman till CPS-modellen och författare till flera internationellt välkända böcker som exempelvis Explo-siva barn, Vilse i skolan, Lost & Found och flera publicerade vetenskapliga artiklar om CPS.

Mer information och inbjudan finns på www.pedagogisktperspektiv.se

Vid frågor skicka e-post: info@pedagogisktperspektiv.se

Läs mer och sök på www.unicus.no/jobbistockholm

eller ringAnders Barnå 0709-35 10 63

HAR DU ASD/ASPERGERS SYNDROM OCH VILL JOBBA MED

TEST- OCH KVALITETS-SÄKRING INOM IT?

24

LÄSTIPS

JAG TRÄFFAR ANDREAS på � elins konditori på Kungsholmen i Stockholm. Ett ställe han känner till och där han har blivit intervjuad tidigare. Vi har ha� kontakt på telefon några gånger innan mötet och jag känner igen hans glada stämma när han presenterar sig.

– Jo, jag är ovanligt glad och social, bekrä� ar han och tillägger att han älskar att prata. Både när han är glad och ledsen.

– För mig har det alltid varit en stor befrielse att prata ut om mina känslor. Det är så jag blir av med det kaos som jag ibland känner in-ombords. Genom att sätta ord på det jag tänker och känner blir det lättare att få rätsida på det som oroar mig eller gör mig ledsen.

ANDREAS VAR SVÅRT MOBBAD i skolan och hans dyslexi försvårade hans skolgång.

Men det var först när han gick ut grundskolan som han � ck diagnosen Aspergers syndrom.

”En del föds den dagen då de lämnar sin mammas kropp. Jag brukar säga att jag föddes den dagen jag � ck min asper-gersdiagnos. Det var på min 17-årsdag, den 24 april 1997…” citerar han inled-ningen i sin bok.

Det gjorde att han � ck mer hjälp och samtal hos psykologer, kuratorer och skolsköterskor. Framförallt kom han i kontakt med Aspergercenter.

– Jag gick hos Lillemor Fransson, som var kurator på Aspergercenter, i hela elva år, berättar han och framhåller att utan henne hade

han inte varit den han är i dag.

PÅ GYMNASIET, med ett förlängt skolår, gick det bra för Andreas men e� er det blev han mest sittande hemma. Han sökte en del jobb men förblev arbetslös ett antal år.

– Jag upplevde att det fanns stor oförståelse i samhället för personer som jag som lever med en osynlig funktionsnedsättning. Så jag bestämde mig för att försöka ändra på det.

Andreas satte sig och ringde runt till framförallt skolor och ungdomsmottag-ningar och frågade om han � ck komma och föreläsa om Aspergers. Och det � ck han. Under fyra år blev det nästan 400 föreläsningar.

Det var under de här föreläsningarna som � era i publiken undrade: Andreas du som är så bra på att berätta, varför skriver du inte bok?

– Då vaknade drömmen till liv. Tänk att få skriva en bok om att ha Asper-ger. Tänk om man kunde få en massa

För mig har det alltid varit en stor befrielse att prata

ut om mina känslor

Andreas vill berätta, förklara och skapa förståelse

TVÅ VÄRLDAR MÖTS- ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM

Av: Andreas Brunnström, med Anna-Maria StawrebergFörlag: Gothia Fortbildning

Första gången Andreas Brunnström intervjuades i en tidning var 1993. Då var han 13 år och berättade om hur han mobbades i skolan. Sen dess har medverkat i fl era tidningar, radio och TV och haft nästa 400 föreläsningar om hur det är att leva med Asperger. Nu kommer han ut med sin bok ”Två världar möts – att leva med Aspergers syndrom”.

Text: Lillemor Holmgren Foto: Mikael M Johansson

Boken kostar ca. 180 kr och kan bland annat köpas på:www.gothiafortbildning.se

25

människor att förstå hur det är att leva med detta. Att det � nns hopp, de båda världarna kan mötas och lära sig av varandra.

Av en lycklig slump trä� ade han Anna-Maria Stawreberg. Hon är

frilansjournalist och vid det här tillfället jobbade hon med A� onbladets hund-bilaga. Andreas hade hört av sig och bett att få bli intervjuad om hur mycket labradoren Ludde betyder för honom. Och framåt som Andreas är frågade han Anna-Maria om hon ville skriva en bok tillsammans med honom.

NU ÄR BOKEN UTE och resultatet är mycket lyckat. En lättläst bok på 120 sidor, pedagogiskt upplagd där den berättande texten varvas med fakta och kommentarer av Lillemor Fransson.

Inte nog med det. Mötet med Anna-Maria resulterade också i att Andreas nu har en fast anställning på contentbyrån Spoon.

– Jag har varit här i tre år nu som vaktmästare och trivs jättebra, säger han med ett stort leende. Jag får göra saker jag är bra på, jag utmanar mig själv och utvecklas hela tiden. Jag har många trev-liga kollegor som inte har Asperger, jag har lärt mig mycket av dem och de har lärt sig hur jag fungerar.

På den avslutande frågan vad han drömmer om nu, svarar han:

– Att få vänner som har Asperger och åka på en utlandsresa med min mamma och syster när jag fyller 40!

Alla ämnen har sin egen färg.

Jag upplevde att det fanns stor oförståelse i sam-hället för personer som jag som lever med en osynlig

funktionsnedsättning

Andreas vill berätta, förklara och skapa förståelse

26Shire Sweden AB | Tel: + 46 (0)8 544 964 00 | www.shiresverige.se

Item

co

de:

SE

/C-A

PR

OM

/NB

U/1

6/0

00

4

Dat

e o

f p

rep

arat

ion:

Feb

ruar

y 20

16

DU HAR VÅR FULLA UPPMÄRKSAMHET

A4-annons BRAVE_2016.indd 1 2016-02-29 17:03

27

Attentions vuxenläger 2016 anordnades i Grebbestad på västkusten.

27

ATTENTIONKOLL

VARJE SOMMAR sedan nio år tillbaka anordnar Attention ett läger för vuxna med egen NPF-diagnos. Fem dagar fylls med utfl ykter, föreläs-ningar och olika aktiviteter. Lägret har hållits på olika folkhögskolor runt om i landet och de senaste åren har lägret varit i Grebbestad på västkusten.

I ÅR HÅLLS LÄGRET på Mellansels folkhögskola, ca 3 mil väster om Örnsköldsvik den 3–8 juli.

Anmäl dig till lägret på

Attentions webb:attention-riks.se

Årets vuxenläger anordnas i Mellansel

Temat för lägret är ”Unna dig själv att må bra”. Den diagnos

som särskilt kommer att lyft as fram är Tourettes syndrom.

Det fi nns 25 platser på lägret och priset är 2000 kr. för mat, boende och schemalagda aktiviteter.

VID FRÅGOR kontakta lägerledningen: Maria Christensson-

Fröman eller Elizabeth Odalen Bjord via vuxenlager@bjord.se

Läs mer om lägret på sida 2

Två nya skrifter Attention har utkommit med två nya skrifter ”Till slut tar man slut” - en socioekonomisk analys av livs-situationen för föräldrar till barn med ASD/Aspergers syndrom samt ”Nycklar till friheten”, där vi samlat våra krav på hur vi anser att personer med ADHD ska bemötas inom kriminalvården och vilket stöd som behövs i samband med frigivning.Skrifterna skickas ut till våra föreningar.

situationen för föräldrar till barn med ASD/Aspergers

våra krav på hur vi anser att personer med ADHD ska

Vi kan nu presentera Attention utbildnings kursprogram för våren!

Nyheter i årets utbud är temadagar med fokus på: • NPF och anhörigstöd • NPF för personal inom

grundskolan • ADHD i arbetslivet Kursprogrammet fi nns på:attention-utbildning-2.se

Om du är intresserad av att starta upp en lokalförening är du välkommen att kontakta: birgitta.engholm@attention-riks.se. Du kan också läsa mer på: www.attention-riks.se, under fl iken Lokalt.

Vill du vara med och bilda en lokalförening?

Attention utbildnings öppna kurser under våren 2017

Är du nyfi ken på Attentions remissvar?En viktig del av Attentions intressepolitiska påverkans-arbete är att svara på remisser. De svar som vi skickar in fi nns att läsa på vår webbplats: www.attention-riks.se. Du hittar dem under fl iken Om oss – så här påverkar vi.

28

ATTENTIONKOLL

Vi söker barn med språkstörning!

Attentions projekt Barns röst ska göra en informationsfi lm om språkstörningar för barn och ungdomar. För att fi lmen ska bli så bra som möjligt behöver vi hjälp av barn och unga som har en språkstör-ning och vill berätta om dina erfarenheter, så att vi kan ge exempel från verkliga personer i fi lmen.

Läs mer om projektet nätkoll på

www.attention-riks.se

ATTENTIONS PROJEKT BARNS RÖST kommer tillsammans med organi-sationen Min Stora Dag anordna ett ridläger i Skåne i slutet av juni 2017. Flickor och pojkar mellan 13 och 17 år som har NPF och är medlemmar i Attention kommer att kunna ansöka om att delta. Lägret kommer inte att kosta något och deltagarna kommer inte hel-ler att behöva betala resan till och från lägret.

– Det känns helt fantastiskt att vi tack vare samarbetet med Min Stora Dag har fått möjlighet att arrangera ett

läger för ungdomar den här sommaren också. Lägret förra sommaren var ju väldigt uppskattat av de som var med då och många har uttryckt önskemål om fl er läger, säger Barns rösts projektledare Linnéa Rosenberg.

Kedjebrev som sprids i sociala medierVi ligger inte bakom det kedjebrev som cirkulerar på Facebook. Däremot går postgiro-numret till oss, vilket fl era personer har hört av sig om och frågat.

DEN SENASTE TIDEN har ett kedjebrev cirkulerat på Face-book som avslutas med en uppmuntran om att sätta in pengar på vårt ”bankgiro”. Nu har fl era personer hört av sig till oss och frågat om det är vi som ligger bakom kedjebrevet.

Det är roligt att någon tänker på oss och uppmuntrar till att stödja vårt arbete! Men vi vill göra klart att det inte är vi som ligger bakom det här initiativet. Däremot är banknumret korrekt och går till oss. Det är dock vårt plusgironummer och inte ett bankgironummer.

Vi uppmuntrar den som vill stödja vår verksamhet att bli

Ridläger för Attentions ungdomar

medlem! Det kostar bara 200 kronor, och bara 50 kronor för att lägga till familjemedlemmar (till exempel ett barn). Företag kan bli stödmedlemmar, vilket kostar 300 kronor.

GENOM ATT BLI MEDLEM stödjer du oss inte bara med pengar, utan genom att ge oss en starkare röst i debatten. För varje medlem blir vi ännu starkare och kan göra ännu mer! Dessutom får du vår medlemstidning fem gånger om året.

Mer information och länk till anmälan kommer inom kort att publiceras på Attentions webbplats.

Kontakta Barns röst projektledare på linnea.rosenberg@attention-riks.se eller 08-120 488 10 om du vill berätta om dina/ditt barns erfarenheter eller veta mer.

Foto: Scandinav/ HK Andersson

29

Februari2 Temadag tjejer med NPF– Stockholm9 Grundkurs om NPF– Stockholm16 Temadag om ASD– Stockholm17-18 Styrelse-möte 1– Stockholm22 Temadag om ADHD– Stockholm

Mars9 Fördjupnings-kurs om NPF– Linköping16 Temadag om NPF och anhörigstöd– Stockholm23 Temadag om NPF i grundskolan– Stockholm25 Styrelsemöte 2– Stockholm29 Temadag om barn med NPF– Stockholm

April4 Grundkurs om NPF– Östersund5 Lösningsfokus och NPF– Stockholm

02/17Nästa nummer ute den 7/4-17.

PÅ GÅNG...

EFTER TRE INTENSIVA och givande år har Attentions projekt Min skola nu avslutats. Projektet har arbetat för att bidra till ett bättre stöd i skolan till elever med NPF och för att lyfta deras röster. Även om det fortfarande finns allvarliga brister inom skolan gällande extra stöd, har projektet sett att det finns många goda exempel på hur man kan skapa en skolsituation som fungerar för elever med NPF. Och hur mycket det finns att lära av att lyssna på eleverna själva.

– Vi har träffat många in-spirerande elever och lärare, och engagerade föräldrar. Vi har mötts av ett väldigt stort intresse för projektet hela tiden,

Min skola-projektet i målvilket känns hoppfullt för framtiden. Och även om Min skola-projektet har avslutats kommer självklart Attention att fortsätta arbeta för bättre stöd i skolans värld för barn och unga med NPF, säger projektledare Karin

Forsberg.

PROJEKTETS MATERIAL och kunskaper finns samlat på attention-riks.se. Se också vår film ”Imorgon ska jag vara normal” på youtube.com. I feb-

ruari kommer en sista film från projektet, där vi lyfter olika sätt

för skolor att skapa en fungerande lärmiljö för elever med NPF. Håll utkik

efter den!

Från en av filmerna, Mitt liv på nätet, som är en del av föräldramaterialet och ska visas på studiecirkelträffarna.

Projektet Nätkoll har tagit fram två metodmaterial, ett för skola och ett för föräldrar till barn med NPF. Föräldramaterialet är upplagt som en studiecirkel med fyra träffar där föräldrar träffas för att lära sig mer om ungas internetanvändning och prata om sina barns liv på nätet. Under våren och hösten kommer Attention Hisingen-Kungälv erbjuda intresserade medlemmar i Attentions lokalföreningar att utbilda sig till att leda egna gruppträffar. Utbildnings-tillfällena är i form av internathelger i Göteborg, Stockholm och Umeå. Inbjudan skickas ut under februari-mars.

Det är nu många nya med-arbetare på Attentions kansli. Vi välkomnar Erdal Akbas, som ska arbeta som före- ningsombudsman, Cecilia Backentorn, som kommuni-katör , Maria Andersson, som vikarierande kommunikatör och Elina Johansson, som är en ny medarbetare i Attentions projekt Barns Röst. Tidningsredaktören/kommu-nikatören Nina Norén kommer gå på föräldraledighet från mitten av februari 2017.

Nya medarbetare på Attention-riks kansli

Metodmaterial med fokus på ungas närvaro på nätet

FILMTIPS! I februari kommer

projektets sista film. Fokus är fungerande lärmiljöer för elever

med NPF.

Nu är vi mer än

16 000 medlemmar!I mitten av december nådde

medlemssiffran för första gången över 16 000. Vid den 31/12 2016 hade Attention drygt 16 100 medlemmar.

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR

BLEKINGE LÄN Attention Ronneby-Blekinge Jan Hinderyd0454-181 95 info@attention-blekinge.sewww.attention-blekinge.se

DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Thord Lindström0709-533 539 attention.gotland@gmail.comwww.attention-gotland.se

GÄVLEBORGS LÄN Attention GävleSara Mellberg070-655 37 08ordforande@attention-gavle.sewww.attention-gastrikland.se

Attention HudiksvallHanna Wickström Andersson0650-120 22 070-446 56 76attention.hudiksvall@gmail.com

Attention BollnäsRoger Henningssonroger.henningsson@gmail.com070-397 57 09www.attention-bollnas.se

HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-LaholmCarina Wikås 070-954 20 40info@attentionhstd.se carina.wikas@telia.comwww.attentionhalmstad.se

Attention Falkenberg-Varberg-Kungsbacka Lizette Högfeldt 073-055 87 12ordforande@attention-norrahalland.sewww.attention-norrahalland.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Carita ErikssonFöreningstelefon 070-661 07 07info@attention-jamtlandharjedalen.sewww.attention-jamtlandharjedalen.se

JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Susanne Staaf076-393 63 50076-209 87 99 ordf.attention.jkpg@outlook.com www.attention-jonkoping.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar Gunilla Gustafssongunilla61@hotmail.comwww.attention-kalmar.se

Attention Västervik-VimmerbyJenny Gustafsson0735041098jennypennan@live.sewww.attention-vastervikvimmerby.se

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Anki Bengtsson070-982 30 38attention.kronoberg@gmail.comwww.attention-kronoberg.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden NorrbottenSo� e Andersson070-285 56 57so� e_andersson83@hotmail.com

SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson073-622 73 47info@attention-lund.comwww.attention-lund.com

Attention Malmö Tina Hill0736-550520attentionmalmo@telia.comwww.attention-malmo.se

Attention Helsingborg-ÄngelholmInger Nilsson070-243 37 35 info@attention-helsingborg-angelholm.se www.attention-helsingborg-angelholm.se

Attention Kristianstad-HässleholmFöreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se www.attention-nordostraskane.sewww.attention-kristianstadhassleholm.se

Attention Sydöstra Skåne James Brocka 072-327 58 29 attentionsoskane@yahoo.sewww.attention-soskane.se

Attention Trelleborg Ann-Mari Holmgren0410-41 814, Måndag - Fredag 18.00 -19.00ann-mari.holmgren@attention-trelleborg.sewww.attention-trelleborg.se

STOCKHOLMS LÄN Attention SollentunaJonna Svenssoninfo@attention-sollentuna.sewww.attention-sollentuna.se

Attention NynäshamnMarie Anklew073-505 11 39kontakt@attention-nynashamn.sesussiefriberg@hotmail.com

Attention Huddinge-Botkyrka-SalemAnders Pemer076-769 15 10ordf@attention-hubo.sewww.attention-hubo.se

Attention Nacka-Värmdö Ann Louise Brage kontaktperson@attention-nackavarmdo.sewww.attention-nackavarmdo.se

Attention Roslagen Ulla Wrethagen072-523 02 56 (mobilsvar)info@attention-roslagen.sewww.attention.roslagen.se

Attention Täby med omnejdPernilla Ödeen info@attention-taby.se www.attention-taby.se

Attention Stockholm08-410 885 60 (tis 9.00-12.00, ons-tors 13.00-15.00)info@attention-stockholm.sewww.attention-stockholm.se

Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 eller 073-084 21 05 laila@starring.net info@attention-sony.sewww.attention-sony.se

Attention Haninge Ann-Charlotte Pilarp0763-40 61 92lotta@attention-haninge.se www.attention-haninge.se

Attention Solna-SundbybergPetra och Carolakontaktperson@attention-solna-sundbyberg.seattention-solna-sundbyberg.se

SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-SträngnäsMerja Kylmämaa072-734 08 74Föreningstelefon Eskilstuna: 072-734 08 73eskilstuna@attention-eskilstuna.seFöreningstelefon Strängnäs: 072-734 08 74strangnas@attention-eskilstuna.sewww.attention-eskilstuna.se

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) Lotte Abrahamson070-601 69 29 ordforande@attention-kfv.sewww.attention.kfv.se

Attention Nyköping Peter Lundberg attention_nykoping@yahoo.se

UPPSALA LÄN Attention EnköpingKatri Karlsson076-122 24 64Info@attention-Enköping.sewww.attention-enkoping.se

Attention HåboJessica Stigsdotter Axberg0708-203972hej@attention-habo.sewww.attention-habo.se

Attention Tierp-Älvkarleby Carina Pettersson072 212 32 01070-556 77 52info@attention-tierp-alvkarleby.sewww.attention-tierp-alvkarleby.se

Attention Uppsala Ewa Wikander070-993 43 00ewa.wikander@telia.comwww.attention-uppsala.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-VärmlandMaria Christensson-Fröman070-299 28 32 maria.ch-f@bredband.netwww.attentionvarmland.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteåinfo@attention-skelleftea.seattention-skelleftea.se

Attention Umeå Annika Wallin070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna)info@attention-umea.seattention-umea.se

Attention VilhelminaLage Grankvist070-286 98 15lagegran@gmail.com

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Bengt Norlanderattention@attention-st.se073-051 57 58www.attention-st.se

Attention Ånge Helene Rahm073-057 30 17info@attention-ange.sewww.attention-ange.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin070-665 85 52attention.ovik@gmail.comwww.attention-ovik.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Erika Wigelsbo Lähde073-632 36 03erika.lahde@yahoo.sewww.attention-sala.com

Attention Västerås Anneli AnderssonFöreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.comwww.attention-vasterås.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention BoråsCamilla Larsson070-433 38 07 camilla@attention-boras.sewww.attention-boras.se

Attention Dals-EdJimmy Sundbom0738-12 89 70info@attention-dals-ed.sewww.attention-dals-ed.se

Attention Göteborg Henrik D. Ragnevi 031-788 08 36attention@vgl.sewww.attention.vgl.se

Attention Hisingen-Kungälvattentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se

Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49attentionskaraborg@hotmail.comwww.attention-skaraborg.se

Attention Uddevalla Anita Larsson0730-556 996info@attention-uddevalla.sewww.attention-uddevalla.se

Attention ÖckeröUlrika Melander0708-62 44 30ordforande@attentionockero.sewww.attentionockero.se

ÖREBRO LÄN Attention LindesbergTuula Pettersson070-352 40 94 humlandumlan@live.com www.attention-lindesberg.se

Attention Örebro Birgitta Palmkvist Boström072-554 25 50foreningenattention.orebro@gmail.comwww.attention-orebro-lokal.se

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland So� a Larsson0722-05 30 26attention-ostergotland@hotmail.comwww.attention-ostergotland.se

Attention Linköping Mikael Weddfelt076-626 13 78info@attention-linkoping

Medlemmar som fl yttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08-120 488 00

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08-120 488 00

Styrk

a

Utm

aning

Utm

aning

Utmaning

Styrk

a

Styrk

a

KreativitetMånga som har Tourette är kreativa. Då brukar

det vara kul att rita, göra musik eller spela teater.

Mycket energiBarn med Tourette har ofta extra mycket energi.

SnabbtänktaDen extra energin kan göra hjärnan snabb.

Att vilaIbland är det svårt att ta det lugnt när man

har många idéer och mycket energi.

Slappna avOm man inte bryr sig så mycket om att man har tics så brukar ticsen minska.

Få folk att förståMånga vet inte vad Tourette är.

Därför är det bra att berätta.

Styrkor och utmaningar

Ta del av Riksförbundet Attentions informationsmaterial om ADHD, Asperger/AST och Tourette som riktar sig till barn i lågstadieåldern. Broschyrerna är baserade på barns egna upplevelser och innehåller citat och tips från barnen själva. De ger kortfattad och lättförstådd information om funktionsnedsättningarna och utgår från styrkor och utmaningar istället för problem.

Broschyrerna kostar 10 kr/st och kan beställas på attention-riks.se

Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha

myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det

ar som en jattesnabb bergochdalbana.

Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en

utmaning. Har hittar du fakta om ADHD och tips

fran barn som har ADHD.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, Aspergers syndrom/AST, Tourettes syndrom och språkstörningar. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Läs mer om oss på: www.attention-riks.se

© Riksförbundet Attention 2014 Text och Layout: Linnéa Rosenberg och Lovisa Schiller Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Åtta45 Tryckeri

Livfulla broschyrer

om NPF för barn

Kommentarer från barn:

”Vad skönt att det inte bara är jag” Flicka 7 år

”Det här handlar ju om mig” Pojke 10 år

”Nu förstår jag varför Emil blir så arg ibland” Pojke 8 år

Returadress: Posttidning B Riksförbundet Attention Porto betaltTjurhornsgränd 6121 63 Johanneshov

Attention Utbildning erbjuder öppna kurser och skräddarsydda utbildningar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Våra föreläsare är yrkeskunniga läkare, psykologer, sjuksköterskor, specialpedagoger, arbetsterapeuter och personer med egen diagnos.

Kunskap gör skillnad!

UppdragsutbildningarKontakta oss gärna för ett utbildningsförslag som passar just era behov. Bland våra uppdragsgivare finns bland annat vård-företag, kommuner, organisationer, arbets-förmedlingar, kriminalvården, socialtjänsten och skolor.

För mer information: Marie Adolfsson, ansvarig för våra uppdragsutbildningarmarie.adolfsson@attention-riks.se08-120 488 32

Öppna kurser Vårt öppna kursprogram vänder sig till dig som arbetar inom skola, vård, omsorg och alla andra intresserade.

Attentions medlemmar och stödorganisa-tioner är alltid välkomna med rabatt.

Vårens kursprogram finns på vår webb www.attention-utbildning.se

För mer information: Gunilla Simonsson, ansvarig för våra öppna kurser gunilla.simonsson@attention-riks.se 08-120 488 31