Umeå universitetsbibliotek

Projekt ny UB-webb – U2

Slutrapport

2007-06-29

Projektledare: Marika Lundqvist Projektgrupp (hela eller delar av projekttiden): Lars Iselid, Lina Karlssson, Ann-Louise Lindström, Kerstin Olofsson Adjungerade: Michael Andersson, Lars Lundström Beställare: Jan Gunillasson

ii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och förslag 2 2. Uppdraget 3 3. Projektorganisation och arbetsformer 3 4. Metoder och arbetssätt 4 5. Resultat från användaranalysen 5

5.1 Målgruppsanalys 5 5.2 Demografisk data 5 5.3 Enkätutskick 5 5.4 Kvalitativ utfrågning till slumpvalda besökare 5 5.5 Frågor till forskare/lärare 6 5.6 Webbstatistik UB och FoArk 7 5.7 Kortsortering med användare 7 5.8 Besökaranalys 8 5.9 Personas 8 5.10 Scenarios 8

6. Genomförande och tankegångar 9 6.1 Informationsstrukturen 9 6.2 Design och layout 11 6.3 Delprojekt E-bokssida 11 6.4 Extra uppdrag 11

7. Slutsatser och erfarenheter 12 7.1 Projektformen 12 7.2 Användarcentrerat tillvägagångssätt 12 7.3 InfoGlue 12

8. Förslag på färdigställande, fortsatt administration och utveckling 13 BILAGOR 14

Bilaga 1: Litteraturlista 14 Bilaga 2: Kommentarer till inläst material (böcker, artiklar, rapporter m.m.) 16 Bilaga 3: Målgruppsanalys 29 Bilaga 4: Några siffror UmU 30 Bilaga 5: Frågor till slumpmässiga användare i biblioteket 32 Bilaga 6: Användarundersökning av studenter på HB 33 Bilaga 7: Användarundersökning av studenter på MB 37 Bilaga 8: Frågor ställda till forskare/lärare 51 Bilaga 9: Kortsortering med studenter 66 Bilaga 10: Besökaranalys 71 Bilaga 11: Personas 73 Bilaga 12: Scenarios 81 Bilaga 13: kortsortering med referensgruppen 84 Bilaga 14: Minnesanteckningar projektgruppens möten 85 Bilaga 15: Första wireframes på papper 90 Bilaga 16: Webbskisser ny UB-webb 92 Bilaga 17: Förslag på e-bokssida i InfoGlue 105 Bilaga 18: UmU:s webbpubliceringsprojekt 106 Bilaga 19: Webbskiss förstasida UmU 108

1. Sammanfattning och förslag Projektgruppen arbetade med ett användarcentrerat fokus och lade stor vikt vid en genomgripande användaranalys för att därifrån skissa upp ett förslag på innehåll, struktur och funktioner för en ny UB-webb efter de behov och beteenden som finns hos våra användare. Användaranalysen visade bland annat att UB:s användare använder UB:s webb för specifika syften – söka, förlänga lån, beställa fjärrlån etc. De tjänster som används ofta ska förstås vara enkelt åtkomliga, helst från förstasidan. Många upplever också en frustration över hur man söker, var man söker och varifrån resultaten kommer. En central sökfunktion som möjliggör enkla sökningar bland UB:s resurser kom fram som ett konkret önskemål, och integrering av bibliotekets olika system så långt det är möjligt är också en viktig del i underlättandet att navigeringen bland UB:s resurser, framkom genom användaranalysen. Projektgruppens undersökningar visar att många av de s.k. webb 2.0-funktioner (bloggar, diskussionsforum, RSS etc.) som framhålls som essentiella i ”Bibliotek 2.0” inte är speciellt efterfrågade bland UB:s användare. Desto viktigare tycker användarna det är med funktioner och tilläggstjänster i katalogen, Album, och man ser gärna Album integrerad i UB:s övriga webb. Användaranalysen visar alltså bl.a. på vikten av att i första hand arbeta med och utveckla tjänster i Album (och andra söksystem) i webb 2.0-andan. Resultaten och insikterna från användaranalysen ledde till att projektgruppen tog fram skisser på en ny struktur och informationsdesign för UB:s webb som utgår från funktioner, och med en tydlig och central sökfunktion som möjliggör sökning och metasökning på flera nivåer. Projektgruppens skisser bygger på att vi själva har kontroll över det metasöksystem som används för att integrera sökning och träfflistor i UB:s webb, vilket innebär att en investering egen instans av Metalib är nödvändig om UB tänker sig fortsätta använda sig av Samsök. Alternativet är att titta på andra alternativ än Metalib, exempelvis inom open source. I projektgruppens uppdrag ingick inte att färdigställa en grafisk layout för en ny UB-webb, men projektgruppen har arbetat med en genomtänkt design i de skisser som sedan resulterat i förslaget till ny UB-webb. I arbetet med design och struktur har projektgruppen läst in sig på aktuella undersökningar och teorier, och använt sig av beprövade metoder för en effektiv, informationsförmedlande design. Förslagen som här levereras av projektgruppen är skisser i ett första stadium. Vi har tittat på övergripande struktur, navigation och innehåll men har inte tittat på undersidorna på detaljnivå. Detta innebär t.ex. att formuleringar och länkar på undersidorna endast är mycket preliminära, och finns mer för att ge en indikation på innehåll man kan tänka sig. Formuleringar etc. kommer i ett senare skede. Föreliggande skisser bör genomgå användartester samt ett par iterationer. Projektgruppens ursprungliga förslag på projektplan innefattade användartester efter att de första skisserna tagit form, men detta fick tyvärr inte plats i detta projekt. Användartester och feedback från dem som faktiskt ska använda webbplatsen är en avgörande del i utformningen av en användarvänlig och funktionell webbplats som även ska fungera marknadsförande. Projektgruppens starka rekommendation är därför att, om det i någon form av färdigställande av de skisser som tagits fram, nästa steg blir att användartester görs och att skisserna därefter revideras innan det praktiska arbetet med färdigställande av webbplatsen tar vid. För vidareutveckling och fortsatt administration av en befintlig webbplats föreslår projektgruppen att webbarbetet inryms i en ordinarie organisation, och att åtminstone tre-fyra personer frigörs för att ägna 50-100 % av arbetstiden till drift och utveckling av UB:s webb och till biblioteksspecifika system, såsom Aleph och Metalib. Till en webbutvecklings- och förvaltningsgrupp bör även en webbprogrammerare vara knuten på heltid.

2

2. Uppdraget Uppdraget bestod i att ta fram ett förslag till webbplats (prototyp) för Umeå universitetsbibliotek, inklusive forskningsarkivet och medicinska biblioteket. I uppdraget ingick att - definiera målgrupper och vilka behov som ska tillgodoses - med utgångspunkt från Ajaxgruppens arbete bygga vidare på en ny informationsstruktur för UB:s webbplats - tydliggöra sambandet mellan UB och filialbibliotek och andra samarbetspartners på webben - definiera funktioner och innehåll som möjliggör användares delaktighet på webbplatsen - presentera en webb-prototyp - i slutrapporten lämna förslag på färdigställande, fortsatt administration och utveckling av webbplatsen Projektet startades den 1 mars 2007, och fick sin deadline satt till 29 juni 2007 då projektet avslutas och slutrapport lämnas in. Som ett delprojekt fick projektgruppen också i uppdrag att i content management systemet InfoGlue (som universitetet valt som CMS) ta fram en e-bokssida, då UB:s e-boksgrupp efterlyst en svenskt biblioteksforum för e-boksspecifika frågor. Detta gav också projektgruppen möjlighet att bekanta sig med InfoGlue som system. 3. Projektorganisation och arbetsformer Projektet leddes av en projektledare (Marika Lundqvist) som till sin hjälp hade en mindre projektgrupp, bestående av Lars Iselid, Kerstin Olofsson, Ann-Louise Lindström och Lina Karlsson. Till projektgruppens arbete var också Lars Lundström och Michael Andersson knutna. Lars Iselid och Kerstin Olofsson fick två dagar/vecka till projektet: Ann-Louise Lindström fick en dag/vecka, men hade inte möjlighet att delta i slutfasen. Marika Lundqvist har ägnat tre-fem dagar/vecka med projektet. Lina Karlsson fick arbeta 100 % med projektet tills hennes föräldraledighet skulle börja, men hon hann i praktiken bara vara med under ett par upptaktsveckor. Michael Andersson var tänkt att vara med projektet i mån av tid, men kunde tidsmässigt bara frigöra sig för ett par mötestillfällen. Projektgruppen hade som målsättning att avsätta två dagar/vecka för projektet (torsdagar och fredagar), men annat sedan tidigare inplanerat, och oförutsedda händelser, gjorde att hela eller delar av gruppen inte kunde träffas mer än vid sex tillfällen under mars månad, vid fyra tillfällen under april, och vid fyra tillfällen under maj. Under juni kunde dock mer samtidig tid frigöras och gruppen träffades vid nio tillfällen. Under avsatta dagar då projektgruppen inte träffades som grupp arbetade istället projektdeltagarna var för sig med att läsa in sig på teorier, metoder och andra användarundersökningar som gjorts, samt med att samla in underlag för användaranalysen. Ledningsgruppen utsåg till projektgruppen en referensgrupp bestående av Anders Karlsson, Helen Hed, Catrin Andersson, Anders Lindberg, Kjerstin Bergmark och Stefan Fleig. Projektgruppen har med U2 träffats vid tre tillfällen. Projektgruppen var också representerad i universitetets referensgrupp för ”projektet Nya Webben”. Representant från UB:s projektgrupp var Kerstin Olofsson. Referensgruppen har under projektets gång haft två möten där Kerstin varit med. Projektgruppen rapporterade regelbundet till projektbeställare Jan Gunillasson, som i sin tur rapporterade till ledningsgruppen. Rapporteringen skedde bl.a. i form av ”veckobrev” på fredagar. Dessa veckobrev skickades vid sju tillfällen (v11, v13, v14, v15, v18, v22, v23 och v24). Slutrapporten har sammanställts av Marika Lundqvist, Kerstin Olofsson och Lars Iselid.

3

4. Metoder och arbetssätt U2 arbetade med användarcentrerat fokus, d.v.s. behov och beteenden hos slutproduktens användare är centralt. Användarcentrerade tillvägagångssätt förespråkas visserligen som självklart inom webbutveckling, men det faller sig sällan självklart i praktiken. Eller som det formulerats i en av metodböckerna projektgruppen använt sig av:

…being user centered is just not natural. Our more natural tendency is to be self-centered, which translates to taking an approach to product design based on our own wants and needs… [ - - - ] Self-centered design is perhaps better than technology-centered design, but most of the time the people on your product development team are not representative of the target audience for your product. Self-centered design results in inadequate products.1

Projektgruppen läste därför in sig på metoder, tekniker och tillvägagångssätt för att på effektivaste sätt kunna arbeta användarcentrerat med uppdraget.2

Projektgruppen lade stor vikt vid en grundlig användaranalys, vilken byggde på följande delar:

• Målgruppsanalys • Sammanställning av demografisk data över primära målgrupper • Enkätutskick • Kvalitativ utfrågning till slumpvalda besökare på UB • Frågor via e-post till forskare/lärare • Webbstatistik UB och FoArk • Kortsortering med användare (3 grupper á 3 personer)

Användaranalysen användes sedan som grund för en besökaranalys, där projektgruppen sammanställde resultaten från användaranalysen. Utifrån detta utformade projektgruppen sedan Personas; fiktiva stereotypiska användare. Personas är ett sätt att konkretisera den s.k. ”användaren”, som annars ofta tenderar att bli alltför diffus. De vi kallar ”användarna” är många – och mångfacetterade. Personas är ett sätt att fokusera på de reella användarna och deras behov och beteenden på webben. Kan man göra en webbplats superbra för en specificerad användare kan man göra en webbplats riktigt bra för många! Detta har visat sig mer effektivt än att försöka tillfredsställa alla. Projektgruppen beskrev därefter scenarios med varje Personas. I arbetet med informationsarkitekturen använde projektgruppen sig av metoder som förespråkar enkla skisser (s.k. wireframes) på papper i ett första skede, för att därefter föra över dessa till html-skisser. Dessa html-skisser bör sedan testas med användare och sedan gå igenom ett par-tre iterationer (ändringar) innan de kan sägas vara klara och anpassade för användarna. Nu gavs dock inte den tidsramen till projektgruppen för detta, men det är i ett första skede av processen vi överlämnar skisserna. Föreliggande skisser visar också endast på första förslaget till övergripande struktur, och vi har inte alls tittat på t.ex. formuleringar på undersidorna. I arbetet med de första skisserna till ny webb har också projektgruppen tagit till sig teorier och metoder för olika former av grafisk design, bl.a. tekniker för det s.k. ”gyllene snittet” (som ofta används vid tryckproduktioner, och i stigande grad används även i webbsammanhang). Gruppen har också läst och reflekterat över studier som gjorts kring hur webbplatser används, hur webbplatser uppfattas, och hur människor skannar av och tar till sig informationen på en webbplats (s.k. eyetracking) för att härigenom på bästa sätt kunna strukturera innehåll och funktioner, och utforma en informationsförmedlande design. De första skisserna gjordes på whiteboard, och fördes sedan över till papper. Efter att pappersskisserna reviderats några gånger fördes skisserna över till html-format. 1 Pruitt, John & Adlin, Tamara (2006, The persona lifecycle : keeping people in min throughout product design. San Francisco, CA: Elsevier Academic, s. 6. 2 Bilaga 1: litteraturlista

4

5. Resultat från användaranalysen 5.1 Målgruppsanalys Projektgruppen identifierade följande primära målgrupper för UB:s webb: Studenter, forskare, lärare och landstingspersonal vid Umeå universitet. I begreppet studenter ingår nyinskrivna studenter, studenter i pågående utbildning, distansstudenter, studenter med särskilda behov och utländska studenter. Sekundära målgrupper utgörs av potentiella studenter, bibliotekarier inom UB, allmänheten (privatpersoner, företag och organisationer), bibliotekarier utanför UB, T/A-personal vid UmU samt media. För utförligare beskrivning av övergripande användarmål och användaraktiviteter se bilaga nr 3: Målgruppsanalys. 5.2 Demografisk data Projektgruppen har tittat på siffror och sammanställningar från Universitetets årsrapport för 2006 samt Samhällsvetenskapliga enkäten. År 2006 fanns vid UmU 28 722 studenter, varav 8 775 studenter läste på distans. Ca 62 % av studenterna är kvinnor, och medelåldern på studenten var 2006 29,9 år. 39% var under 25 år, 36 % var mellan 25-34 år och 25 % var över 35 år. Samhällsvetenskapliga enkäten (med 2169 respondenter) visade att 76,8 % har 3- eller 4-årigt gymnasium bakom sig innan de påbörjar universitetsstudier. Många har också arbetslivserfarenhet; endast 21 % hade ingen arbetslivserfarenhet alls innan universitetsstudierna. Vid UmU fanns 2006 4 143 anställda. Antalet forskarstuderande uppgick till 1300, och antalet lärare/forskare till 1804. Medianåldern bland UmU:s anställda var 2006 45,4 år, och 52 % var kvinnor. För utförligare sammanställning se bilaga nr 4: Några siffror UmU. 5.3 Enkätutskick En enkät skickades ut till 250 studenter ur låntagarkategori 05 (student, medicin/odontologi), varav 25 svarade. Den här gruppen användare använder främst UB:s webb för att söka i databaser och tidskrifter. De använder också UB:s webb för att boka grupprum, för att förlänga lån, beställa fjärrlån/artikelkopior och för att söka i Album. Ämnesguiderna används faktiskt också av dem, om än inte i så stor utsträckning. Vad gäller övrig internetanvändning är det främst communities, e-posttjänster och dagstidningar på webben som utmärker sig. Andra webbtjänster, såsom bloggar och fototjänster (exempelvis flickr) används i klart mindre utsträckning. På frågan om något saknas på UB:s webb uttryckte en respondent det såhär: ”Album mer integrerat i vanliga webbplatsen. Inte som nu – att behöva gå in i Album när jag behöver något där och sedan ut ur Album för att gå vidare”. 5.4 Kvalitativ utfrågning till slumpvalda besökare Den här delen av användarundersökningarna gick ut på att ett par av oss i gruppen gick ut bland UB:s besökare på HB och på MB och ställde några korta frågor kring dator- och internetanvändning, användning av UB och UB:s webbplats, och synpunkter kring vad som kännetecknar en bra webbplats3. Sammanställt finns frågor till 23 personer, varav alla utom två var studenter. 12 av studenterna kom från med.fak.

3 Bilaga: Frågor till besökare i UB

5

Tydligt framkom att Google är ett populärt val för informationssökning, och många använder också Wikipedia. Dessa webbtjänster lyftes också fram som exempel på bra webbplatser. För informationssökning används dock även UB:s databaser och Album, och för medicinstudenter specifikt Pubmed och Cochrane, men vi fick också exempel på ämnesspecifika webbplatser studenter använder för sina studier; SCB, Folkhälsoinstitutet, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen m.fl. Tillfrågade studenter besöker UB ofta, mellan 2-7 dagar/vecka. UB:s webb används mer sällan. Positiva omdömen om UB:s webb rörde Album, som flertalet tyckte fungerar bra och är lätt att lära sig använda och förstå, och man uttryckte uppskattning bl.a. över att ”få meddelande när boken kommit in”. Svar på vad som upplevs sämst med UB:s webb rörde också Album; att man önskar inloggning direkt man kommer in i Album, och att det kan vara förvirrande med ”min e-hylla” kontra ”mina sidor”. En student uttryckte det också som så att ”Det är svårt att söka i Album, jämfört med Google”, medan en annan student menade att ”Det är lättare att hitta boken i Album än på hyllorna…”. I princip alla tillfrågade studenter menar att en bra webbplats ska vara lättnavigerad, överskådlig, ren, och inte vara ”plottrig” eller ha för mycket ”småinformation”. En bra webbplats har en tydlig struktur, en ren, snygg layout och en fungerande sökfunktion. En student plockade helt sonika fram UB:s webb och visade på varför den inte fungerar – eller ”den är ganska ful”, som han uttryckte det. ”Man vet inte var man ska fästa blicken, och proportionerna är konstiga”. Vad gäller ”webb 2.0”-funktioner är det ingenting studenterna efterlyser, även om några tyckte att det kanske kunde vara en idé att kunna kommentera böcker, spara undan böcker i egen profil etc. Men övriga förslag på interaktivitet på webben – diskussionsforum, bloggar etc. – ansågs inte höra hemma på UB:s webb. Eller som en student uttryckte det med ett snett leende: ”Folk har redan sina forum”. Men som man frågar får man svar – projektgruppen ställde direkta frågor om det fanns intresse för webb 2.0-funktioner på UB-webben, och fick här i de flesta fall tvekande eller direkt nekande svar. Samtidigt kan det nog mycket väl vara så, som det brukar rapporteras på webb 2.0-föredrag och liknande, att behovet visar först när webb 2.0-funktionerna lanserats. Vi håller alltså möjligheten öppen för någon form av webb 2.0-utveckling på UB:s webb. Men i första hand bör vi utveckla funktioner i Album och ”mina sidor” i Album, det verkar vara sådana tjänster och funktioner som direkt efterfrågas i dagsläget. Och kanske är det också effektivt att UB visar sig i redan etablerade fora, såsom Youtube, flickr och liknande? För utförligare sammanställningar och hur låntagarna svarade, se bilaga nr 6: Användarundersökning av studenter på HB, och bilaga nr 7: Användarundersökning av studenter på MB. 5.5 Frågor till forskare/lärare Eftersom de flesta forskare/lärare sällan (eller aldrig) besöker UB beslöt vi att skicka ut likadana frågor som vi ställde till besökare i UB:s lokaler till några utvalda forskare/lärare. Urvalet skedde genom tidigare kontakter; vi mailade forskare/lärare vi tidigare haft kontakt med i olika ärenden. Sammanställt finns svar från 12 forskare/lärare från olika institutioner. Tillfrågade forskare/lärare besöker UB sällan, från 1-2 ggr/vecka till 1 gång/kvartalet. Desto oftare besöker de UB:s webb; från dagligen till flera gånger/månaden. Kända informationssökningsverktyg i form av databaser används, dessa varierar med ämnestillhörighet. Bibliotekskataloger används också, inte bara Album utan Libris och andra länders kataloger. Men Google framträder även bland forskare/lärare som ett mycket populärt sökverktyg för informationssökning (ibland det enda sökverktyget). Inte heller forskarna/lärarna såg någon direkt vits med interaktivitet på UB:s webb – eller som en respondent svarade: ”Hellre fler databaser än interaktivitet”. En respondent menade dock att ”Som princip tycker jag att interaktivitet alltid bör vara möjligt”.

6

På frågan vad som kännetecknar en bra webbplats återfanns uttryck såsom funktionell, ren, välstrukturerad, omedelbar, snabb, fritextsökbar och innehållstät. Även synpunkter som genomtänkt design och snygg design framställdes. På frågan vad som är bäst med UB:s nuvarande webb svarade någon att ”funktionerna är snabba. Jag kan enkelt förlänga mina lån.” En annan svarade att det bästa med UB:s webb är ”att UB samarbetar med andra bibliotek och presenterar tjänster som UmU och Umdac aldrig skulle kunna krysta fram på hundra år!” Men man efterlyser också förbättringar; de som ofta beställer fjärrlån vill kunna nå den funktionen direkt, utan att måsta gå igenom en massa text. En annan tar alltid fel på ”databaser” och ”tidskrifter”. För utförligare sammanställningar av svaren från forskare/lärare, se bilaga nr 8: Frågor ställda till forskare/lärare. 5.6 Webbstatistik UB och FoArk Antalet besök på UB:s och Forskningsarkivets webb uppgick 2006 till 905 054 sammanlagt. Projektgruppen har tittat på vilka sidor som här besökts mest – dock finns ingen statistik som visar på användning av externa system, såsom öppettider och grupprumsbokning. Av statistiken som registreras framkommer dock att de huvudsakliga besöken rör databaser och tidskrifter, och för Forskningsarkivets del databasen Anno 1890. Ofta besökta är också innehåll såsom Att skriva referenser, Skriva uppsats, Biblioteksguiden och Ämnesguiderna. Även avdelningen ”Lån” får rätt många besök – och utmärker sig något gör faktiskt också medicinska bibliotekets undervisning. Slutsatser vi drog av att titta igenom den här statistiken var bl.a. att det finns ett behov hos användarna att få guidningen i det som rör såväl informationssökning som mer praktiska tillvägagångssätt inför uppsatsskrivning. Biblioteket har en viktig uppgift som pedagogisk resurs på nätet. 5.7 Kortsortering med användare Projektgruppen genomförde tre s.k. kortsorteringstillfällen med grupper om tre användare, alla studenter. Vi gick tillväga som så, att vi på kort skrev ner innehåll och funktioner på nuvarande webb samt från det innehåll som skissats upp tidigare i Ajaxgruppen. Korten lades sedan ut på bordet, och våra testpersoner fick tillsammans resonera sig fram till hur innehållet kunde grupperas. De fick även tomma kort att själva fylla i innehåll de saknade. För vår det var intressant ur två aspekter; dels att se och höra hur användarna faktiskt strukturerar information och innehåll, och dels att höra hur de resonerade sig fram, vilka uttryck de använde, vad de reagerade på och vad de spontant tyckte om vissa funktioner och benämningar. Tydligt framkom att det centrala för deras användning av UB:s webb är söka – hitta – låna. Man efterlyste en central sökfunktion, eller en samlad plats med information om hur man söker, hur man lånar etc. Rent konkret finns uppenbara svårigheter med termer och begrepp såsom ”databaser” och ”artiklar”. I övrigt efterlyste alla grupper konkreta förbättringar av funktioner i Album, såsom påminnelsemail ett par dagar innan lånetiden går ut, en förfrågan via mail om man ännu är intresserad av boken man köar på efter en viss tid etc. En liten, men intressant, detalj som återkom i alla grupper; ingen förstod termen ”e-referensverk”. Det kopplade man till att skriva referenser el dyl. När vi förklarade att det var samma sak som ”e-uppslagsverk” och att vi faktiskt har NE tillgänglig online via UB sken de flesta upp och tyckte att det var ju jättebra! Så en sak borde kanske kunna tydliggöras bättre på en ny webbplats. För utförligare sammanställning av kortsorteringstillfällena, se bilaga nr 9: Kortsortering med studenter.

7

5.8 Besökaranalys I besökaranalysen (fritt översatt från engelskans ”audience analysis” som används inom användarcentrerad design) sammanställde projektgruppen resultaten från användarundersökningarna som gjorts. Här konstaterades bl.a. att bland såväl studenter som lärare/forskare är Google ett populärt förstahandsval i informationssökning, men att även ämnesspecifika databaser och/eller ämnesspecifika portaler/webbplatser används av studenter och lärare/forskare. Slutsatserna vi har dragit från våra användarundersökningar är att iInteraktivitet på UB:s webb enligt ”webb 2.0” inte är något som UB:s användare konkret efterlyser i nuläget. Däremot uttrycks tydliga önskemål om utökad funktionalitet i bibliotekskatalogen, integrering av Album i webbplatsen och möjlighet att från ett ställe och på ett enkelt sätt söka information i olika resurser. För såväl studenter som forskare/lärare gäller att man har ett specifikt syfte med besöket på UB:s webb, även om dessa syften skiljer sig åt mellan användargrupperna; många studenter vill enkelt kunna boka grupprum, hitta böcker, kolla öppettider, förlänga sina lån etc. medan forskare/lärare kanske i större utsträckning enkelt vill nå fjärrlåneformuläret, hitta information om visningar/undervisning, få hjälp i hur man använder publiceringsdatabasen etc. Dock sammanfaller flera besökarsyften med varandra; såväl studenter som forskare/lärare uppskattar att enkelt kunna förlänga sina lån, skulle gärna se enklare och mer funktionell samsökning bland UB:s resurser och efterlyser en integrering av bibliotekets resurser i UB:s webb. För utförlig besökaranalys, se bilaga 10: Besökaranalys. 5.9 Personas Projektgruppen tog avstamp i användaranalysen för att skapa Personas; fiktiva, stereotypiska användare som kunde representera och konkretisera UB:s användargrupper. Här valde projektgruppen att fokusera på användare ur UB:s primära målgrupper, och Personas skapades för Nyinskriven student, Student, Distansstudent, Student med särskilda behov, Doktorand, Forskare/lärare och Kliniker (forskare/lärare). Projektgruppen använde därefter skapade Personas för att fastställa riktlinjerna inför struktur och design av en ny UB-webb, och Personas var här till mycket stor hjälp. Se bilaga 11 för de Personas projektgruppen skapade. 5.10 Scenarios Efter att projektgruppen skissat upp de första html-skisserna för en ny UB-webb togs ett steg tillbaka, och projektgruppen skrev s.k. scenarios för varje Personas; scenarios tjänar till att ge en vardaglig inblick i ett framgångsrikt besök på webbplatsen som skissats upp (i andra sammanhang kan scenarios beskriva användande av webbapplikationer, teknisk apparatur eller annat - men i det här fallet ville projektgruppen följa Personas genom ett besök med ett speciellt syfte på UB:s webbplats). För varje scenario som skrevs följde projektgruppen händelseförloppet som varje persona genomlevde. Här gavs tillfälle till eftertanke för projektgruppen vid några tillfällen, vilket resulterade i revideringar och modifieringar av skisserna. Om inte Jan-Erik, 57 år och kliniker/forskare/lärare, hittar databasen han söker inom rimlig tid – då har vi inte lyckats med webbstrukturen, och risken är stor att flera får problem att snabbt hitta rätt databas. Om inte Andreas, 27 år och IT-kunnig lärarstuderande, snabbt hittar vägledning i hur man skriver referenser – då har vi inte lyckats konkretisera bibliotekets pedagogiska uppgift på webben. Och om inte Pirkko, 29 år och nybliven doktorand, snabbt hittar kursen i referenshantering hon behöver – ja, då har vi inte lyckats med att visa på vad UB erbjuder. Och så vidare. För utförliga scenarios, se bilaga 12: Scenarios.

8

6. Genomförande och tankegångar 6.1 Informationsstrukturen Användaranalysen visade på ett antal tydliga tendenser när det gäller användarnas behov, beteende och önskemål, som vi tog fasta på och har jobbat vidare efter:

• Ett funktionsorienterat gränssnitt; användarna har specifika syften med besök på UB:s webb (söka material, låna böcker, förlänga lån, boka grupprum, komma åt resurser hemifrån, beställa fjärrlån etc.)

• Nuvarande terminologi på webbplatsen kan förvirra såväl studenter som forskare/lärare. ”Databaser”, ”Tidskrifter” och ”Album” kan vara särskilt förvirrande.

• En central sökfunktion integrerad i UB:s webb är att eftersträva; många vet inte var de ska söka, hur de ska söka, och var resultaten kommer ifrån, och önskar ett enklare sätt att snabbt kunna söka bland olika resurser utan att ”slängas ut” och inte veta riktigt var de landat. En integrering av UB:s resurser så långt det är möjligt skulle därför underlätta betydligt för våra användare.

• Bibliotekskatalogen fyller en viktig funktion, både för studenter och för forskare/lärare; för många är ”UB:s webb” synonymt med Album. Användarna uppskattar att kunna förlänga lånen själva, och att få meddelande när boken kommit in. Fler funktioner efterfrågas; t ex meddelande ett par dagar innan lånetiden går ut. Integrering av Album i övriga UB-webben efterfrågas också.

• Information i form av guider/vägledning är fortfarande efterfrågat, visar webbstatistiken och användarundersökningarna; på nuvarande webb används sidor såsom ”Att skriva referenser”, ”Skriva uppsats”, ”Biblioteksguiden” och Ämnesguiderna. Studenterna i kortsorteringsövningen efterlyste också söktips, sökguider och/eller någon form av ”Hjälpcentra”.

Projektgruppen tog därför fram webbskisser där funktionerna och en central sökfunktion är centrala delar4. Detta till skillnad mot UB:s nuvarande webb, som är strukturerad efter resurser. Centralt placerad är sökfunktionen, som ger överskådliga sökalternativ (svenska artiklar, engelska artiklar, uppslagsböcker, tidskriftstitlar, UB:s webbsidor, webben). Länkar finns också till ”fler sökresurser”, och i direkt anslutning till länken ”Åtkomst hemifrån”. Den direkta sökfunktionen bygger på en anpassning av Samsök (eller annan metasökningsfunktion) till UB:s webb. Via den första, direkta samsökningen bland artiklar, böcker och annat görs givetvis ingen sökning i alla UB:s resurser, utan sökningen får här ske med ett urval – ”Nära nog är ofta bra nog” för många av våra användare. Istället finns länkar till ”fler sökresurser” för tillgång till alla UB:s databaser, tidskrifter, e-böcker etc. och projektgruppen tänker sig också en möjlighet för användarna att själva välja specifika databaser etc. att samsöka ifrån förstasidan – denna anpassning skulle kunna göras via länken ”Lägg till egna sökresurser” som är placerad under ”fler sökresurser”. Global navigation är placerad i horisontell överkant på sidan, och utgörs av ingångarna Hem, Söka, Låna, Boka, Skriva, Publicera, och Om UB. Under respektive huvudingång tänker vi oss en underliggande horisontell lokal navigation. Projektgruppen ser fördelar med att inte placera en lokal navigation till vänster på sidan, som annars ofta brukligt är; genom att ha både global och lokal navigation i övre menyn bör den enkelt kunna hänga med på såväl UB:s webbsidor som anpassade och integrerade sidor i aleph och andra system. Härigenom frigörs också plats för information, träfflistor etc. Den globala navigationen utgörs av: Söka: här finns undersidorna böcker, artiklar, tidskrifter, databaser, söktips och ämnesorientering. Här flaggar vi också för sökguider, kurser i informationssökning m.m. till höger på sidan i de fall utrymmet finns. 4 Se bilaga 16: webbskisser ny UB-webb

9

Låna: här tänker vi oss länken till Registrera dig som låntagare, Låna om/lämna igen, Försenade böcker, Låneregler och Fjärrlån. Boka: blir samlingssidan med undersidor för bokning av Grupprum HB, Grupprum Universum, Grupprum MED och Resurslabbet. För användare som är ute efter att ”boka en bibliotekarie”, ”boka grupprum” eller ”boka undervisning/visning” finns här direktlänkar via första sidan i kategorin ”boka”. Skriva: här har vi samlat guider inför skrivprocessen; Inför uppsatsskrivande, Vetenskapliga artiklar, Källkritik och Skriva referenser. Här finns också utrymme för länkar och ”Tips!”-ruta till UB:s kurser i referenshanteringssystem (Endnote) m.m. Publicera: riktar sig mest mot forskare och innehåller undersidorna Instruktioner, Publiceringsdatabasen, Bakgrund och Publicera avhandling. Under ”Instruktioner” finns länkar till såväl information om publicering i publiceringsdatabasen och DiVA, som till författarinstruktioner. Här tänker sig projektgruppen också att UB kan flagga för kurser och undervisning i t.ex. referenshanteringssystem. Om UB: inleds med UB erbjuder (info om UB, kort om och länkat till mer om lokaler, grupprum, kopiering, datormiljö etc.), följt av Undervisning, Lokaler, Personal, Verksamhet, och Organisation. På förstasidan finns också ett antal direktlänkar; UB:s katalog Album, Låna om böcker, Beställ fjärrlån/kopior, Föreslå bok för inköp, Bibliotekets undervisning och Hur gör jag för att…? (som är tänkt att leda till en frågor & svar-sida, ev. i form av en databas). Projektgruppen ser inte dessa direktlänkar som spikade på något sätt, utan det är tvärtom öppet för diskussion kring vilka direktlänkar som bör ligga här. Dock bör inte antalet direktlänkar bli alltför många. Till höger på förstasidan tänker oss veckans öppettider på respektive enhet (med länk till utförligare öppettider), Aktuellt från UB, samt länkar till övriga enheter (HB, MED, Foark och Ö-vik). Längst upp till höger finns länken Svårt att läsa/skriva? med information om vad UB erbjuder i form av läs- och skrivstöd. Att lägga den länken högst upp är bra, då skärmläsare snabbt plockar upp den då. Efter den länken lämnar vi öppet för Mitt UB – möjligheten att personalisera UB:s webb efter egna önskemål och behov. Här tänker sig projektgruppen att vi i en framtid ev. kan erbjuda användarna att lägga in egna nyhetsfunktioner, webbmail etc. på UB:s startsida – och förstås kunna anpassa startsidan efter de informationsbehov respektive användare har; välja vilka databaser som visas direkt på förstasidan etc. Därefter följer länken In English (ev. med flagga). UB:s undervisning är en central del av verksamheten som för UB:s del är viktig att marknadsföra. Här tänker sig projektgruppen att de olika bitarna av UB:s undervisning och kurser visas genom ”tips-rutan” under SÖKA och SKRIVA, där kanske framförallt studenter kan göras uppmärksamma på relevanta kurser. Vi tänker oss också länkar till t.ex. kurser i referenshantering under PUBLICERA. På förstasidan bör aktuella kurser och undervisas flaggas via NYHETER, och den stadiga platsen för UB:s undervisning tror vi lämpligen bör finnas under OM UB. Det är också på det senare stället vi tror att lärare som planerar sin undervisning går in för att läsa mer om vad UB erbjuder och hur man kontaktar biblioteket inför planering av undervisning etc. Vad gäller den övergripande layouten och synliggörandet av filialer så har projektgruppen skissat på hur UB:s filailar/avdelningar (Medicinska biblioteket, Örnsköldsvik, Forskningsarkivet, och ev. Skeribi) kan anpassa sina startsidor inom ramen för en gemensam design, struktur och layout genom en skiss på Medicinska bibliotekets potentiella förstasida (länkad från förstasidan). Projektgruppen genomförde ett möte med referensgruppen där skisserna visades och presenterades. Synpunkter som här kom fram inbegrep att UB:s undervisning måste göras tydligare på webben. Projektgruppen provade en variant med ”UB:s undervisning” i den globala navigationen, men efter diskussioner och testkörning med ett par Personas kom projektgruppen fram till att mer effektivt för att nå ut med information om och marknadsföra UB:s undervisning är

10

att flagga för UB:s undervisning, visningar och kurser på de sidor där potentiell målgrupp för detta finns – samt att en fast avdelning för ”Undervisning” placeras under ”Om UB”, där också övrig verksamhet på UB presenteras. Referensgruppen uttryckte också önskemål om en särskild ingång för distansstudenter. Här tycker dock projektgruppen att de frågor som kan sägas vara aktuella för distansstudenter lika gärna kan vara aktuella för andra studenter; hur man återlämnar böcker från annan ort, hur man lånar in böcker från annan ort, hur man kommer åt databaser och tidskrifter från annan ort etc. Vi tror heller inte att distansstudenter ser sig som ”distansstudenter” i första hand. Troligare är att de ser sig som studenter, och att de går in på UB:s webb med ett speciellt syfte – och där vill vi möta dem på vägen, så att de får svar på sin fråga, och kan uppnå målet med besöket på webben. Ytterligare synpunkter och önskemål från referensgruppens sida var bl.a. att länken ”Åtkomst hemifrån” skulle göras tydlig på fler undersidor, under t.ex. ”Söka”. Detta har projektgruppen beaktat, och lagt till en tydlig länk på höger sida på utvalda sidor. Projektgruppen tog också till sig referensgruppens synpunkter om en tidigare inplacerad ingång – ”Fråga” (där gruppen tänkt sig t.ex. frågor och svar, fråga en bibliotekarie m.m.) – och plockade bort den ingången. Innehållet fördes istället till andra övergripande ingångar. 6.2 Design och layout Designen är genomtänkt och uppskissad enligt vad man i dagsläget vet om ögats avläsning av information på en webbsida, hur människor uppfattar strukturer, grupperingar och relationer, och vilka designfaktorer som fungerar informationsstödjande och informationsförmedlande på en webbplats. Inläsning inom området, och diskussioner inom gruppen, resulterade i en design som lämnar en vit ram runt själva innehållet, och med en global och lokal navigation i övre menyn. I centrum för blickfånget hamnar på startsidan den centrala sökfunktionen. Att lägga innehåll på mitten av en webbsida kan, enligt teorier, upplevas som ”tungt” medan ögat hellre sägs söka sig till våg- och lodräta linjer mellan sidans centrum och sidkanterna. Detta stämmer också rätt väl med t.ex. den Eyetracking-studie som visade på hur användare ofta läser av en webbsida i ett F-format mönster; i två horisontella linjer följt av en vertikal stomme till vänster.5

Projektgruppen har inte slutfört någon grafisk layout. Skisserna pekar mer på hur man skulle kunna tänka sig placering av innehåll, logotyp och bilder. Universitets webbprojekt räknar med att få se grafiska skisser för Universitetets nya webb i augusti, så det är rimligt att UB anpassar sig efter de riktlinjer som utkristalliseras då. 6.3 Delprojekt E-bokssida Med de mallar som följer med InfoGlue har U2 lagt upp en e-bokssida med undersidor enligt e-boksgruppens önskemål: Nyheter, Förvärv, Produkter, Format och Marknadsföring, samt dynamiskt genererade nyheter på förstasidan6. 6.4 Extra uppdrag Utöver det skriftligt fastställda uppdraget enligt ovan (p. 2), tillkom muntligen en extrauppgift från projektbeställaren i form av ett önskemål om ”uppfräschning” av den nuvarande webbstrukturen utifrån förslag baserat på Ajaxgruppens initialarbete. Vi genomförde de ändringar som i dagsläget kändes motiverade på både den svenska och den engelska webben. Främst gällde det ändringar i strukturen på avdelningarna ”Lån” och ”Om biblioteket”, där antalet sidor och informationen på dessa kortades ner, och felaktiga länkar etc. korrigerades. Detta gjordes både på den svenska och den engelska UB-webben.

5 Nilsen, Jakob. ”F-shaped pattern for reading web content.” Jakob Nielsen’s Alertbox, April 17, 2006. Hämtad 2007-06-13. <http://www.useit.com/alertbox/> ISSN 1548-55526 Se bilaga 17: Förslag e-bokssida i InfoGlue

11

7. Slutsatser och erfarenheter 7.1 Projektformen Projekt som arbetsform kan vara en effektiv arbetsmetod. Arbete i projekt skiljer sig rätt markant från övrig verksamhet; projektets premisser är att det är av engångskaraktär, att det är mätbart, har en tydlig början och slut, och kan fungera effektivt för motivation och engagemang. Ett projekt sker därför i en tillfälligt sammansatt grupp där kommunikation, laganda och engagemang är av avgörande betydelse. Ett projekt bör också föregås av en analys och en förstudie, som leder fram till en projektdefinition och som stakar ut riktlinjerna för projektet. Därefter kan det praktiska arbetet med projektplan och projektarbete påbörjas. Tyvärr brast det något i planeringen och förberedelsen inför detta projekt, och projektgruppen upplever också att projekttiden sattes alldeles för kort för uppdragets art. Kompromissen inför projektstarten blev att projektgruppen vid projektets slut inte överlämnar en produkt färdig att sättas i bruk – dock levererar projektgruppen en noga genomtänkt och bearbetad grund för fortsatt utveckling och färdigställande. Det optimala är emellertid att ett projekt bereds tid, resurser och förutsättningar för att till projektavslut kunna leverera en färdig produkt - vilket inte innebär att levererad produkt ska eller ens bör vara perfekt och färdigbearbetad, men rimligtvis bör en beta-version av produkten kunna presenteras när projektet avslutas. För kommande UB-projekt föreslår därför projektgruppen att dessa planeras och förbereds något grundligare än vad som här gjordes, förslagsvis enligt den Instruktion till uppdrag för utveckling av projektförslag/förstudie som finns fastställd på UB.7

7.2 Användarcentrerat tillvägagångssätt Projektgruppens erfarenheter är att det enbart finns fördelar med att arbeta användarcentrerat. Särskilt inom designprocessen är det oerhört värdefullt att stå på en gedigen användaranalys när beslut fattas och inriktningar avgörs. Rent konkret har projektgruppen vid flera tillfällen låtit sig guidas av de Personas och scenarios som gjorts, för att anpassa webbstrukturen optimalt. Det finns mycket att vinna, både för användarna och för UB, med ett användarcentrerat tillvägagångssätt i olika former av utvecklingsarbete. Och då inte bara när det gäller webbutveckling, även om det här är särskilt lämpligt – det är ju faktiskt inte för vår skull vi strukturerar och designar en UB-webb. 7.3 InfoGlue Erfarenheterna från det praktiska arbetet med InfoGlue visar att det inte föreligger några egentliga problem att bygga och anpassa en webbplats i InfoGlue, tvärtom. Innehåll och layout är föredömligt separerade i InfoGlue, och med grundläggande kunskaper i html och CSS kan det mesta anpassas efter behov. Dock krävs förstås att tid frigörs för dem som ska arbeta med systemet, för att lära känna systemet och kunna göra de anpassningar och den utveckling som behövs. Integreringen av externa system (Aleph, Metalib, bokningssystem, lokala databaser etc.) handlar dock om en layoutmässig anpassning inom dessa system och har lite eller ingenting att göra med vilket publikationssystem som används för UB-webben. Det ingick inte heller i projektgruppens uppdrag att färdigställa dessa anpassningar.

7 Instruktion till uppdrag för utveckling av projektförslag/förstudie, sammanställd av Anders Karlsson, fastställd av Ledningsgruppen 2003-01-09

12

8. Förslag på färdigställande, fortsatt administration och utveckling Projektgruppen önskar att resultaten från gruppens arbete tas tillvara och färdigställs till en ny och funktionell webbplats. Ett första steg vore att genomföra användartester med de skisser som nu föreligger, för att sedan föra över reviderad version till InfoGlue. Därefter kan ytterligare en omgång tester göras, med användare och med UB-personal, innan webbplatsen färdigställs. Att i det här skedet gå direkt till färdigställande, utan att pröva skisserna gentemot faktiska användare, vore ett onödigt resursslöseri. Projektgruppen ser det också som av vikt att Album anpassas till en ny UB-webb. På samma sätt bör Samsök integreras utseendemässigt, vilket kräver en egen instans och gärna också en investering i en X-server. Det, anser projektgruppen, vore väl investerade pengar om UB även fortsättningsvis tänker sig att administrera databaser via Metalib. Organisationen för färdigställande kan ske inom ordinarie verksamhet, i form av uppdrag eller i projektform. Det viktiga här är att arbetet planeras, och att tid avsätts för dem som arbetar med det. Projektgruppen tror inte på att anlita en konsult eller en journalist, eller att hyra in en ”professionell projektledare” för att färdigställa en ny webbplats. Kärnan i en webb-färdigställande grupp bör utgöras av bibliotekarier, som känner verksamheten och kan sin profession. Dessa bör sedan ingå i den drifts- och utvecklingsorganisation som verksamheten kräver. En webbprogrammerare knuten till det praktiska webbarbetet vore optimalt, men i brist på det kan vissa programmeringstjänster köpas in. Projektgruppen ser det som rimligt att tre till fyra personer inom UB kan arbeta mellan halv- och heltid med färdigställande av en ny UB-webb. För fortsatt administration och utveckling av UB-webben ser projektgruppen det som rimligt att åtminstone 4 personer (inklusive en webbprogrammerare) arbetar med UB:s webb och angränsande system (Aleph, Metalib, lokala system etc.) på 50-100 % av arbetstiden, inom en ordinarie organisation. Till hjälp kan dessa ha en mindre redaktörsgrupp som ansvarar för innehåll på vissa sidor och avdelningar, men publiceringsansvaret bör ligga på en mindre grupp webbansvariga. Bibliotekets kärnverksamhet kan delas upp i en yttre och en inre del. Den yttre delen är studenternas, forskarnas och lärarnas arbetsplats, mötesplats och lärmiljö och består av två likvärdiga komponenter - det fysiska biblioteket respektive webbplatsen. Webbplatsen är bibliotekets dygnet-runt-service utan väggar och begränsande öppettider. Detta innebär att webbplatsen med 24-timmarstillgängligheten är minst lika viktig som den fysiska miljön och behöver ständig tillsyn, utveckling och förnyelse. I en framtida webbdriftsorganisation ser vi det därför som viktigt att inte bara tid och resurser avsätts åt detta, utan också att kompetensutveckling inom området möjliggörs, bl.a. genom nationell och internationell omvärldsbevakning och nätverkande. Detta för att biblioteket ska kunna möta dagens och framtidens krav från våra besökare och anställda.

13

BILAGOR Bilaga 1: Litteraturlista Böcker Case, Donald Owen (2002). Looking for information. Clarke, Andy (2007). Transcending CSS. The fine art of web design. Van Dijck, Peter (2003). Information Architecture for Designers: Structuring Websites for Business Success. Gladwell, Malcolm (2006). Blink. Group creativity : innovation through collaboration (2003), ed. by Paul B. Paulus & Bernard A. Nijstad. Langen, Maria (2004). Drömwebben. Lipton, Ronnie (2007). The practical guide to information design. Lundhem, Stefan (2002). Att lyckas med ett webbprojekt. Lööw, Monica (2003). Att leda och arbeta i projekt : en praktisk handbok om att lyckas i projekt Müller-Brockmann, Josef (2007). Grid systems in graphics design. Nielsen, Jacob, (2000). Designing web usability. Pruitt, John & Adlin, Tamara (2006). The Persona Lifecycle. Stampe, Susanne & Tonnquist, Bo (2001). Förstå och leda projekt : projektledaren – nätverkets vinnare Tidwell, Jennifer (2006). Designing interfaces. Wilson, Timothy D. (2002). Strangers to ourselves. Artiklar, rapporter och annat material Boulton, Mark: Five simple steps to designing grid systems (http://www.markboulton.co.uk/journal/comments/five_simple_steps_to_designing_grid_systems_part_1) Haglund, Lotta (2006). Unga forskares behov av informationssökning och IT-stöd. http://kb.se/BIBSAM/bidrag/projbidr/avslutade/2006/unga_forskares_behov_slutrapport.pdf Iselid, Lars: ”Skapa bättre användarupplevelser”. I Datormagazin nr 3-2007, s. 48-50. (uppladdad på: http://blog.ub.umu.se/wp-content/uploads/2007/03/iselid_dmz_2007nr3.pdf) Jeschke, Linnéa & Larsson, Karolina, 2003: Studenters upplevelse av information overload i informationshanteringsprocessen : implikationer för högskolebiblioteket.

14

Kelly, Kevin: ”We are the web”. I Wired, issue 13.08, August 2005. http://www.wired.com/wired/archive/13.08/tech.html Knowing your audience & doing market research. Från webbplatsen Webcontent.gov http://www.usa.gov/webcontent/improving/evaluating/audience.shtml Maurer, Donna & Warfel, Todd: Card sorting: a definitive guide. http://www.boxesandarrows.com/view/card_sorting_a_definitive_guide Nielsen, Jakob: “F-shaped pattern for reading web content”. Jakob Nilesen’s Alertbox, April 17, 2006. http://www.useit.com/alertbox Verva. Vägledningen 24-timmarswebben. http://www.verva.se/web/t/Page____1154.aspx Relevanta webbplatser Boxes & arrows (“Boxes and Arrows is devoted to the practice, innovation, and discussion of design; including graphic design, interaction design, information architecture and the design of business.”). http://www.boxesandarrows.com Useit.com: Jakob Nielsen’s Website. http://www.useit.com Webbpennan.se : om skrivande och webbkommunikation från citat Journalistgruppen. http://webbpennan.se

15

Bilaga 2: Kommentarer till inläst material (böcker, artiklar, rapporter m.m.) Unga forskares informationssökning Posted by Marika Lundqvist on May 11th, 2007 ”Unga forskares behov av informationssökning och IT-stöd” är rubriken på en studie där KIB, SUB och biblioteket vid KTH tittat närmare på forskares informationsförsörjning och bibliotekets roll. De använde sig av deltagande observation, för att komma från det traditionella biblioteksperspektivet och bättre kunna anta forskarnas perspektiv. 24 unga forskare (24-39 år) deltog i studien, varav fyra var färdiga med sin avhandling. Så vad kom man fram till? Ja, bland annat att den ”traditionella sanningen” att bara bibliotekarier älskar att söka – alla andra vill finna är relevant även när det gäller unga forskare. Man konstaterar också att Google som startpunkt för sökandet av vetenskaplig information var oväntat dominerande. Även här märks Wikipedia som ett konkret informationsverktyg. ”Trial and error” är också en vanlig metod som används vid informationssökning, dvs. forskarna saknar en egentlig strategi för sökningen – men upplever sig ändå oftast hitta det de behöver. Specifika databaser används visserligen av ett antal forskare, men biblioteket i stort upplevs som krångligt. Och bibliotekariernas kompetens och nytta i informationssökningssammanhang är långt ifrån känd. Kontakten mellan institutioner och biblioteket kan också förbättras överlag. Bibliotekens webbplatser används mycket sällan som startpunkt för informationssökningen. Däremot hade flera forskare den egna institutionens webb som startsida i webbläsaren, så man frågar sig om det borde satsas mer krut på att där borde finnas direktlänkar till målgruppsanpassade resurser? Vanliga informationskanaler för unga forskare är tips från handledare och kollegor, och sökning i bibliotekets resurser utgår ofta från referenslistor i kända verk. Man använder också andra forskares och universitets hemsidor för att hålla koll på aktuell forskning inom sitt område. Från SUB:s håll konstaterar man också att behovet av kommunikation och marknadsföring är stort – kanske större än man tidigare trott? Biblioteken måste komma närmare forskarna, upplevas enklare och synliggöras bättre. I studien konstateras också att det finns ett behov av en attitydförändring hos bibliotekarierna – att kanske omvärdera vem som har tolkningsföreträde; vi bibliotekarier kanske borde anpassa oss till forskarnas behov och sökbeteende, istället för att försöka anpassa dem efter hur vi tycker att det ska fungera? Rent konkret bör bibliotekarierna inte försöka kämpa emot Google, utan hellre samarbeta om möjligt, och ta till sig hur de förmedlar en känsla av enkelhet och lätthet i att tillgängliggöra ”all världens information”. Här finns studien i sin helhet http://www.kb.se/BIBSAM/bidrag/projbidr/avslutade/2006/unga_forskares_behov_slutrapport.pdf Kommentar av Lars Iselid May 21st, 2007 at 11:50 am Jag reagerar mot det där uttrycket: “kämpa emot”. Vad innebär det mer konkret? Vår profession är att kunna säga vad som är bästa tillgängligt sökverktyg för olika frågeställningar och där är inte alltid Google bäst, men ibland bäst. Att kapitulera för googlifieringen för att det är bedrägligt enkelt i många fall. Det är inte att använda våran profession till fullo. Med det inte menat att vi inte ska ta lärdom av Google och förenkla utan att “fördumma”.

16

Mycket intressant artikel som berör detta är: How We Teach (or Should Teach) Online Searching i Online 31(2) 2007 http://www.infotoday.com/Online/mar07/index.shtml By Susan S. DiMattia Drömwebben Posted by Marika Lundqvist on March 5th, 2007 I Drömwebben delar Maria Langen med sig av sina erfarenheter från webbprojekt och webbutveckling. Langen informerar om fyra karakteristiska drag för ”Drömwebben”; den är gränsöverskridande, kostnadseffektiv, användarvänlig och användbar. För att uppnå drömwebben finns några framgångsfaktorer man kan ta fasta på i arbetet med webbutvecklingen: • säkra helhetsperspektiv, samverka och samarbeta; ingen människa kan allting inom webbutveckling. Ett helhetsperspektiv innebär kunskap om hur de olika delarna i webben hänger ihop och i slutändan ska fungera som en helhet för användarna; verksamhetsperspektivet, användarperspektivet, det kommunikativa perspektivet och det tekniska perspektivet. Alla inblandade i webbutvecklingen måste ha förståelse för de andras perspektiv. Viktigt är också att i ett tidigt skede i arbetet formalisera samarbetet genom gemensamma visioner, mål och utvecklingsstrategier. Det bör också finnas gemensamma, förankrade och beslutade projektplaner som fungerar som en ”ryggrad” i utvecklingsarbetet. • Utveckla och tydliggör organisationen kring webben; de flesta företag och organisationer har svårt att formalisera samarbete och tydliggöra roll- och ansvarsfördelning mellan till exempel beställare/projektledning, mellan verksamhetsansvariga, användare, informations- och IT-ansvariga. Det gäller att tydliggöra ägarskap, roll- och ansvarsfördelning och att hitta effektiva samarbetsformer i projekt och i förvaltning. • Tänk stort men utveckla smått! Metodiskt och stegvis!; det måste finnas en vision och tydlig målbild innan utvecklingen av webbplatsen påbörjas, och utvecklingsarbetet bör sedan ske i linje med visionen – annars riskerar man att arbetet blir bortkastat och måste göras om. Redan i projektetableringsfasen är det viktigt att en samsyn säkras om att tekniken ska fungera som ett stöd för verksamheten – det får inte bli tvärtom; att tekniken styr och verksamheten får anpassa sig bäst den vill och kan. Langen ger också en översiktlig beskrivning av Drömwebbens karaktärsdrag, vilka innebär att drömwebben är • målgruppsanpassad; informationen kan hittas mycket snabbare och enklare på en webbplats där innehållet och gränssnittet anpassats för sina målgrupper, än på webbplatser där målgruppsanpassningen prioriterats bort. Langen menar därför att det är ett måste med målgruppsanpassning, och att detta givetvis bygger på kännedom om användarnas förutsättningar och behov. • ändamålsenlig; webbplatsen har utvecklats med ett tydligt syfte • intuitiv och tidseffektiv; användarna ska förstå och hitta på webbplatsen snabbt och intuitivt • attraktiv; användarnas uppfattning om webbplatsens attraktivitet hänger ofta ihop med hur bra den fungerar, och den grafiska designen har också en avgörande betydelse. Formgivningen ska ha ett syfte, och den grafiska designen bör vara informationsbärande.

17

• Tillgänglig; anpassad för funktionshindrade, mobilanpassad och arbetsplatsoberoende • Flexibel; från olika perspektiv – IT-chefen vill se en flexibel teknisk lösning, där teknisk plattform och andra system och funktioner fungerar ihop med webbplatsen. Varumärkesansvarige vill se en profilenlig webbplats där profilen enkelt kan ändras utan att innehållet som sådant måste göras om. Och användarna kanske uppskattar möjligheten att påverka systemet, t ex att välja vilken information han/hon möts av på förstasidan. • Kvalitetssäkrad; det är viktigt att utarbeta rutiner, processer och teknik som stödjer ett effektivt arbetssätt och en användarcentrerad utveckling. Lika viktigt är det att löpande utvärdera webbplatsen. The Practical guide to information design Posted by Marika Lundqvist on March 5th, 2007 The practical guide to information design, av Ronnie Lipton, griper över design i såväl tryckt som digitalt format. Men grunderna för effektiv informationsdesign är desamma oavsett format; en bra design hjälper människor att navigera, att förstå komplexa sammanhang, att lösa problem, att slutföra uppgifter, och den minimerar eller eliminerar känslan av frustration. Och en effektiv informationsdesign börjar och slutar med en förståelse för de människor som kommer att använda innehållet. En förutsättning för människan att förstå innehåll är att hon kan ta till sig det. Här finns några riktlinjer vi kan använda oss av designmässigt för att underlätta det, bl a att begränsa innehållet till användarnas behov, gruppera information som hör ihop och skilj separata informationselement åt, betona det som är viktigast, och arrangera informationen från mest viktigt till minst viktigt. Men även i denna bok betonas vikten av grundliga användarstudier; det räcker inte med enbart demografiska fakta över användarna (ålder, kön, utbildning etc.) – för att få en förståelse för användarna måste man komma djupare in på de psykografiska bitarna; attityder, ambitioner, vanor, rutiner etc. Det hjälper till att hålla fokus på användarnas behov, inte våra/uppdragsgivarens åsikter. Och vid varje antydan till frågan ”Vad vi vill vi informera dem om?” bör vi komma ihåg frågeställningen ”varför skulle de bry sig?”. I boken ges också praktiska tips vid användarstudier; som t ex att inte ställa frågan ”vilket innehåll skulle du vilja se på webbplatsen?” Användare vet oftast inte vad de vill ha innan de ser det – de förväntar sig att du vet vad de vill ha. De mer värdefulla frågorna orienterar sig istället mot känslomässiga upplevelser – vad användarna upplever som mest frustrerande, eller upplever spännande. Att ta reda på vad användarna läser, vilka webbsidor de besöker, var de handlar etc. ger värdefull input – men även att enbart iaktta beteenden kan ge värdefull information. T ex har direkta iakttagelser visat på hur de flesta faktiskt läser broschyrer bakifrån och fram. Hur påverkar sådana saker hur vi designar informationen? ”What’s in it for me?” Människor tar till sig information (=läser text etc.) när de känner att de kan dra fördel av ett material. Och detta avgörs på några sekunder. Bra design stödjer informationen – den rör inte till innehållet. Bra design • ger snabbt en försmak av innehållet så att användarna snabbt kan bestämma sig för att läsa innehållet eller ej • hjälper användarna att komma igenom innehållet med minimal tidsåtgång, ansträngning och förvirring. • Ger ett tydligt intryck, som att det inte krävs någon speciell ansträngning att läsa/ta till sig informationen

18

Och här kommer vi in på den mer grafiska biten av informationsdesignen; bl a är användningen av färg i designen det minst förstådda designelementet. Alltför ofta används färg endast som dekoration – vilket kanske räcker för att fånga uppmärksamhet, men inte för att tydliggöra meddelandet. ”What a waste” som man konstaterar i boken. Färgvalen i designen är viktiga bl a för att färg kan visa på skillnader/likheter, hjälper användarna att hitta, uppmuntrar dem framåt och tydliggör informationen. Lipton kommer i boken också in på Det gyllene snittet; att det finns grundläggande proportioner som är tillämpbara på såväl konst, som arkitektur och webbdesign (och allt däremellan). Det sägs att pyramiderna är byggda enligt ”det gyllene snittet” och att detta gyllene snitt även återfinns i naturen, i växter och djur (inklusive människan). I boken redogörs för tekniken bakom det gyllene snittet och andra näraliggande teorier. Detta förtjänar en egen ”avhandling”, så jag går inte närmare in på det här (men hoppas kunna sammanfatta något kring det framöver). Om studenters upplevelse av information overload Posted by Lars Iselid on February 28th, 2007 Utdrag från Studenters upplevelse av information overload i informationshanteringsprocessen [PDF] av L Jeschke, K Larsson - Implikationer för högskolebiblioteket, 2003. http://theses.lub.lu.se/archive/2004/07/01/1088694689-17380-859/2003-16.pdf “Av vår undersökning framgår att man ytterligare behöver tydliggöra hur de olika resurserna förhåller sig till varandra när det gäller innehåll och täckning. Detta bör ske såväl vid undervisningstillfällena som direkt på bibliotekets hemsida, med tanke på hur många studenter som använder sig av bibliotekets resurser på distans. Den andra vägen att minska studenters upplevelser av information overload innebär att utveckla förmågan att effektivt hantera den stora mängden tillgänglig information, det vill säga att utveckla informationskompetens”. Men: “Vår undersökning visar att det inte främst är sökning och sållning, det vill säga de ‘klassiska’ informationskompetenserna, som studenterna upplever som problematiska. Det är snarare inledningsfasen och sammanställningen som är de stora utmaningarna. Studenterna behöver troligen allra mest stöd i inledningsfasen, när de står inför uppgiften att konkretisera och snäva in sitt uppsatsämne”. Designing interfaces Posted by Marika Lundqvist on February 26th, 2007 Designing interfaces, Jenifer Tidwell, 2006, har fokus på gränssnittsdesign för program och applikationer, men emellanåt dras paralleller till webbdesign, och the basics är ju liknande; i designprocessen är det alltid grundläggande att • göra användarundersökningar; ta reda på hur användarna är och deras beteende • göra en tydlig mål- och uppgiftsanalys för att beskriva vad produkten ska användas till och hur • använda metoder såsom Personas, scenarios och prototyper • göra empiriska tester under utvecklingstiden, både regelrätta tester och situationsobservationer • ha tillräckligt med tid för att göra flera iterationer – man får det aldrig helt rätt första gången! Det mest grundläggande i gränssnittsdesignen är att man utvecklar en förståelse för användarna, deras behov, vanor och beteenden. När en individ använder ett program, en applikation etc så handlar det om en form av kommunikation människa – maskin. Gränssnittet är kanalen för människans interaktion med maskinen.

19

En devis viktig i sammanhanget: : ”Know thy user, for they are not you!” Boken ger en kort sammanställning av ”the basics of user research”; - direktobservation; man kan fånga upp användarna på plats för att ställa frågor och/eller observera beteenden, man kan göra formella eller informella intervjuer etc, för att få en inblick i behov och beteenden - case studies; grupper av användare kan följas under en period av tid – veckor, månader eller t om år. - enkäter; utvalda frågor till utvalda användare för att få en bild av behov, önskemål och beteenden. Bra för att få ett stort urval. - Personas; ger en bild av målgruppen – för varje större användargrupp kan en fiktiv person skapas, som fångar in de viktigaste aspekterna för den specifika gruppen; vad vill de uppnå, vilka erfarenheter har de, vilka behov har de, och hur ser datorvanan ut? Under designprocessen bör man regelbundet återkomma till de här fiktiva personerna och fråga sig om han/hon skulle gå tillväga så här, eller kanske göra på något annat sätt? Grundläggande är alltså förståelsen för användarna, deras behov och deras beteende. MEN det visuella är också viktigt; I boken berättas om hur 2002 i the Stanford web credibility project undersöktes vad som fick användare att lita på resp. inte lita på företags webbplatser. Av vikt var förstås faktorer såsom företagets rykte, kundservice etc., men som nummer 1 på listan kom utseendet på webbsidorna – kunderna litade helt enkelt inte på företagen vars webbsidor såg amatörliknande ut. Istället gjorde proffsigt designade webbsidor ett positivt intryck. (kort sammanställning av resultaten finns bl a på Answers.com.) Man gör i boken liknelsen vid ett husbygge; när man köper ett nybyggt hus förväntar man sig förstås en gedigen byggnad – men man förväntar sig också mattor, färg, tapeter etc. ”Completing the job means paying attention to detail, fit, and finish.” Frågan är – vilken upplevelse vill vi att användarna ska få? Kommentarer: lais said: February 28th, 2007 at 5:20 pm Menar hon att Personas är en del av user research? Är det inte med hjälp av user research som man skapar Personas och scenarios? Marika said: March 1st, 2007 at 12:40 pm Hon tar upp Personas som en punkt under “The basics of user research”. Men å andra sidan går hon inte in djupare på hur man bedriver user research, utan punktar i princip bara upp några metoder man kan använda, och kärnan i dem. Konsten att skapa kreativitet i grupper Posted by Lars Iselid on February 16th, 2007 Jag försöker här referera innehållet i boken Group creativity edited by Paul B. Paulus och Bernard A. Nijstad. Kapitlet av Mihaly Csikszentmihaly tar bl a upp vikten av lärlingsskap för kreativitet i grupper. Cs… Äh, jag kallar honom Siken, intervjuade 90 kreativa individer i senare delen av livet och alla hänvisade till hur stor betydelse någon form av lärlingskap dvs. mentorer haft för deras kreativitet. Ett bra exempel är Niels Bohr. Siken intervjuade tre 80-åriga fysiker som jobbat med Bohr och fått stora utmärkelser dock inte nobelpriset som Bohr. De menade att diskussionen med Bohr om

20

viktiga livsfrågor (både rörande fysiken och bortom fysiken) hade haft stor betydelse. De nämnde saker som äta lunch med Bohr, ta en promenad med Bohr och att Bohr hade ett speciellt sätt att undervisa. Kapitel 15 är bra för det sammanfattar de olika delarna i boken. Försöker här referera det mest intressanta. Olikheter i gruppen är viktigt, t ex olika professionell bakgrund, eftersom forskarna sett att det stimulerar kreativiteten. Trots detta ger inte kopplingen mellan gruppolikheter och kreativitet enkla svar. Olika typer av olikheter kan ge olika effekter utan att gå in mer på det här. Även om grupper har större potential att skapa kreativitet än de enskilda individerna sammantaget, så realiseras detta allt för sällan. En oliktänkande gruppdeltagare som intar en mosatt ståndpunkt kan stimulera ytterligare kreativitet i gruppen, men om den oliktänkandes ståndpunkt ignoreras eller att denne inte håller fast vid sin ursprungliga åsikt, kommer de kreativa fördelarna att minska radikalt. Om människor inte delar med sig av sin unika information eller att deras information inte beaktas, hämmas kreativiteten. Det kan finnas många orsaker till att grupper inte tar fördel av varanadras kompletterande kunskap. T ex “biased information sampling” eller tendens att bara ta upp sån information som bekräftar ens egen åsikt. Forskning om brainstorming visar att grupper ofta presterar sämre än individer när det gäller att kläcka idéer pga av olika grupprocesser som produktionsblokering (eng. production blocking) och “performance matching”. Forskningen av Nijstad et al visar att hypoteserna “free-riding” och “evaluation apprehension” inte ger svar på prestationsbristerna i brainstorming-grupper. Free-riding betyder att man i en grupp smiter undan och låter andra göra jobbet. Evaluation apprehension betyder att man är oroade över att bli negativt utvärderade av någon i gruppen och därför rädda att ta upp idéer som är av låg kvalitet eller konstiga. Produktionsblockering betyder att det inte är praktiskt möjligt i en grupp att idéer alltid kan bli verbaliserade när de dyker upp eftersom man måste vänta på andra. Det finns en underförstådd regel att man i en grupp pratar en i taget. Det här kan orsaka att man glömmer eller undertrycker en idé eller att den krockar med en annans person tyckande. Ett bra exempel på produktionsblockering kan ni läsa i en intervju med Nick Cave i DN: “- Snabbt, jag behöver en gitarr! Jag fick en melodi i skallen. Nick Cave avbryter plötsligt intervjun och stirrar desperat på de andra bandmedlemmarna. Warren Ellis fattar att det är allvar. - Shit, har ingen, men du kan få min mandolin, nej fan, den är inte här, hojtar han och tittar sig stressat omkring. - Här, sjung in i min telefon, säger han och håller upp den framför Caves mun samtidigt som han fipplar med knapparna. Men han lyckas inte få inspelningsfunktionen att fungera. Jag erbjuder dem att låna min intervjubandspelare som ligger på bordet framför dem. - Fan ta dig! Då kommer du att ge den till något ungt svenskt band. Eller sälja den som bootleg, säger Nick Cave surt”. Den som någon gång ägnat sig åt skapande, konstnärlig verksamhet känner nog igen sig. Inte konstigt att många konstnärer blir enslingar En undersökning visade att gruppdeltagare som utsattes för produktionsblockering producerade hälften så många idéer som de gruppdeltagare som inte utsatattes för detta. Forskningen visar att även om man använder metoder som att låta folk komma till tals efter en viss ordning eller att man begär ordet så minskar det inte produktionsblockeringen. Ett annat problem är också om en gruppdeltagare kommer på en idé måste de upprepa det i minnet tills de får chansen att uttrycka den och då går att de inte kan utveckla fler idéer. Därför testade man också

21

möjligheten att använda papper, men vissa kunde inte använda papper tillfredställande för att de stördes av andras idéer. Resultaten visade att papper förbättrade prestationen obetydligt, men bara när det inte fanns plats att verbalisera idén direkt. Det är helt enkelt inte lätt att bemästra de negativa effekterna av produktionsblockering i grupper. Huvudproblemet är att gruppdeltagarna inte kan använda tiden de inte pratar effektivt, inte att de fått för lite tid att verbalisera sina idéer, vilket är viktigt att betona. De kognitiva sinnena verkar inte vara skapta för att samtidigt lyssna på andra, hänga med i diskussionen och samtidigt skapa idéer. Vad kan man då göra åt produktionsblockeringen enligt forskarna? Ett sätt är att noga välja ut de som deltar i brainstorming. Genom att skapa gruppen utifrån olikheter ökar man gruppens prestation. En likartad grupp presenterar ofta likartade idéer. Forskarna tror att man måste hitta alternativ till att prata i tur och ordning. Ett sätt är “brainwriting” där man skriver ner sina idéer och eftersom byter papper med varandra. Ett annat sätt är “electronic brainstorming” där alla gruppdeltagare skriver in sina idéer samtidigt på en webbsida, ungefär som i en chatt. Kanske kan man använda en wiki eller ett blogginlägg till detta? (Min anm.) Forskningen menar också att tillgång till andras idéer kan ha positiva effekter. Studier av brainwriting och electronic brainstorming visar att dessa metoder presterar mycket bättre än metoder där man inte delar med sig av idéer. Slutsatsen är att ta del av andras idéer är stimulerande så länge produktionsblockeringen är eliminerad. Helt klart är att människor tycker att utbytande av idéer verkligen fungerar, därför är brainstorming så populärt trots att forskningen har visat upp dess ineffektivitet. Alltså brainstorming i grupper ansikte-mot-ansikte är mindre produktiv än brainstorming en-och-en, men ändå upplevs brainstorming i grupper som positivt. Forskningen visar att människor föredrar att jobba i grupper istället för individuellt (gäller dock inte blyga människor). Det mest frapperande är att de som jobbat i grupper upplever mer tillfredställelse än de som jobbar individuellt trots att de som jobbat i grupp kommit fram med färre idéer. Forskarna tycker att optimismen inför brainstorming i grupper är så frapperande att de kallar det “illusionen om effektivitet i grupper”. Vad är orsakerna till detta? En gruppdeltagare kan uppleva att något de tror är deras egen idé i själva verket är en annan deltagares idé, vilket leder till att man överskattar antalet egna idéer. De som brainstormar enskilt kan inte ta fördel av andras idéer och blir därför mindre tillfredställda. Det verkar helt enkelt så att det är svårt att hålla reda på egna och andras idéer när man jobbar i grupp det kan bidra till illusionen om gruppeffektivitet. En annan föreslagen orsak är att gruppdeltagare som har möjlighet att jämföra sina idéer i en grupp ser att idéerna är likartade, vilket leder till högre tillfredställelse. Jobbar man enskilt har man inget att mäta sig mot och blir osäker om ens idéer har nåt värde. Man kan säga att kommunikationen som brainstorming i grupper erbjuder upplevs stimulerande och därför orsakar uppfattningen om att brainstorming i grupper är mycket effektivt. Idéskapandet är en viktig del i kreativitetsprocessen, men det behövs mer än bara ett större antal bra idéer. Man måste också lyckas implementera idén och övertyga andra om idéns kvalitet. Men kreativitet uppstår inte i ett vakum utan en idé kan bara kallas kreativ om andra i sammanhanget betydande människor anser detta. Något Siken också framför i sin utmärkta bok om kreativitet: “Creativity - flow and the psychology of discovery and invention”. Gruppprestationen kan maximeras endast om de kognitivia störningsmomenten förhindras och kognitiv stimulering maximeras. Använd små grupper, gärna två och två (dyader), rotera gärna. Använd brainwriting och electronic brainstorming. Se till att gruppen skiftar vad gäller kunskapsbakgrund och “dominant associations”, ungefär dominerande tankesätt. För stor olikhet

22

kan leda till sämre gruppidentifikation och problem i kommunikationen. Särskilt problematiskt om man inte har en gemensam uppfattning om en uppgift och man inte kan prata samma språk. Alla olika stadier i den kreativa processen: idéskapandet, idéutvärderingen och -urvalet samt implementeringen kan göras antingen i grupper eller individuellt. Enligt forskningen görs idéskapandet bäst individuellt eftersom det behövs effektiva metoder och tydlig styrning om man gör det i grupper. Det viktigaste är att ställa sig frågan: när är det bäst att använda grupper? Inte om eller hur de föhåller sig till det individuella. Sammanfattning: Brainstorming i grupper är övervärderat om det inte sker under vissa former t ex brainwriting eller electronic brainstorming. Små grupper helst två och två. Ej för stor likhet i grupperna, men samstämmighet i gruppen om problematiken. Viktigt att motsatta ståndpunkter beaktas och diskuteras oavsett hur inoppurtuna de än är. Orsak till produktivitetsförlust: oron för att utvärderas av andra gruppdeltagare, motivationsbrist pga bristen på acceptens från andra gruppdeltagare, kampen om tiden för att får prata. Designing web usability av Jakob Nielsen (ML) Kommentar: Mycket viktig bok, men den beskriver väldigt mycket ur just usability-perspektivet och inte findability. Bra att läsa för alla. (LI) Usabable Jakob Nielsen? Posted by Marika Lundqvist on March 7th, 2007 Man kommer ju inte förbi Jakob Nielsen när man pratar användbarhet på webben. 1999 skrev han Designing web usability som i många sammanhang betraktats som en usability-bibel. Men hur kan vi förhålla oss till hans teorier om usability idag? Man kan väl konstatera att mycket av det Nielsen sagt kan gälla som ”sanningar” (om än uppenbara sådana) även idag. Men han har också slagit fast en rad felaktigheter. I ”bibeln” Designing web usability slår Nielsen t ex fast att man ska inte använda nya tekniker, inte använda nyare standarder än html 1.0, och inte byta ut standard-länkfärgerna (blå länkfärg, lila för besökta länkar). Vad sägs om följande inlägg i en arkiverad Nielsendiskussion från 2003, apropå Nielsens ståndpunkter?; Jacob Nielsen’s site should be named ‘Don’t Use It’. It is the only advice he gives about everything. Colors?.. Don’t use them! Fonts? .. Don’t use them! Frames? .. Don’t use them! DHTML? .. Don’t use it! any post-80’s technology ? .. Don’t use it! It would be really :useful: if he wrote about how to take advantage of all those technologies from a usability point of view. Nielsen har för övrigt i Designing web usability också fått in en passus kring sökning på webbplatser; Av någon outgrundlig anledning tillhandahåller många webbplatser sökmotorer där du kan välja att söka på webbplatsen eller på hela webben. Det är inte bra. Alla användare vet var de globala sökmotorerna finns – de är de mest använda tjänsterna på hela webben. Det finns inget skäl till att du ska skräpa ned ditt eget gränssnitt med alternativ som inte fyller någon vettig funktion.

23

Många har också ifrågasatt hans egen webbplats – useit.com. Många upplever den som, förutom ovanligt gräslig, också användarovänlig. Jag skulle väl säga att Nielsen saknar kunskap om designens betydelse för informationsflöde och användbarhet – därför blir det lite tokigt när Nielsen faktiskt i Designing web usability vid ett par tillfällen ger förslag på hur webbsidor borde ändra layout och struktur (inga vidare förslag…) Hur ska vi då förhålla oss till Nielsen? Tja, kanske med en nypa salt? En klockren bra sammanfattning av Nielsens teorier (ja, som jag kan tycka då) kan hittas på samma arkiverade diskussionssida som ovan; I’d classify his output as 30% incorrect, 60% duh-obvious, and 10% insightful. Which puts him 10% ahead of most people. Spelregler och beslutsfattande Posted by Marika Lundqvist on February 23rd, 2007 Att leda och arbeta i projekt : en praktisk handbok om att lyckas i projekt, Monica Lööw, 2003, är en matnyttig bok om hur man arbetar i projekt – och lyckas med projekt. Här återges delar som handlar om samarbetet i projektgruppen. Spelregler för samarbetet Det är bra om projektgruppen vid projektstarten avsätter tid för diskussion och samverkan, och tillsammans kommer överens om hur arbetet ska läggas upp och vilka arbetsformer som ska tillämpas. Man bör gärna skriva ner ”spelregler” för projektarbetet, och gör dem synliga. Spelreglerna kan t ex handla om hur och när man begär ordet vid projektmötena. Vem har rätt att göra vad? Vem skriver anteckningar? Hur ska vi arbeta tillsammans? Vem ska man lyssna på? Hur ska vi arbeta tillsammans? Vem styr diskussionen? Olika sätt att fatta beslut på: Ett grundläggande viktigt styrmedel är att fatta rätt beslut i rätt tid. Därutöver finns det många olika sätt att fatta beslut på: • Samförståndslösning: ett bra sätt. Tar lång tid att komma fram till, men har hög kvalitet. Alla är med. Bra! • Majoritetsbeslut: demokratiskt och enkelt. Passar om man har ont om tid och det inte handlar om viktiga beslut. Innebär dock att minoriteten tappar engagemang. • Minoritetsbeslut: fungerar när inte alla kan vara med eller när man har delegerat ansvar till en arbetsgrupp. Går bra vid rutinbeslut. • Kompromissen: alla blir missnöjda. En ”lagom”-lösning. • Expertlösningen: enkelt och fungerar bra när kompetensen saknas i gruppen. • Auktoritärt beslut utan diskussion: bra om man har dåligt med tid. Gruppens förtroende och engagemang minskar dock. • Auktoritärt beslut efter diskussion: ett bra sätt som dock kräver god kommunikation. Alla får föra fram sina åsikter och har kvar känslan av delaktighet. Beslutet ligger på ledarens ansvar. Bra! Oavsett beslutssätt, är det viktigt att projektgruppen är överens om vilket sätt som gäller för dem, för att inte hamna i konflikter.

24

Information Architecture for Designers: Structuring Websites for Business Success av Peter Van Dijck (Alla) Kommentar: En bra bok som inte är för pratig. Lättläst. Tycker vi ska ha den som grundbok och alla borde ha den som ett eget exemplar. (LI) Blink av Malcolm Gladwell. (Alla) Kommentar: Bra bok som inspirationsläsning om man har tid. Det räcker med att läsa enstaka kapitel. Det första är dock bra att börja med som intro. Handlar väldigt mycket om hur människan beter sin intuitivt. Något man måste ta STOR hänsyn till när man ska förstå hur folk använder gränssnitt. Att man bär på olika ”förkunskaper” som styr oss. (LI) Strangers to ourselves av Timothy D. Wilson (LI) Kommentar: Intressant bok som pratar om ett adaptive unconsciousness som inte är synonymt med Freud’s undermedvetna. Utan något mellanting mellan undermedvetenhet och medvetenhet. Ska heller inte förväxlas med preconsious. Någon kan läsa kanske inte hela och förklara begreppet etc. Alla behöver absolut inte läsa. (LI) The Persona Lifecycle av John Pruitt m.fl. (ML) Kommentar:En tjock bibel om att använda metoden Personas som finns kort beskrivet i van Dijcks bok. Bra som uppslagsbok om man vill dyka djupare. Mycket pratig men ända ganska konkret. Någon kan t ex läsa delar och ta ut delar som är intressanta att höra. (LI) The Persona lifecycle Posted by Marika Lundqvist on March 21st, 2007 The Persona lifecycle av John Pruitt och Tamara Adlin, är en mycket omfattande vägledning i hur man kan utveckla, använda och möjligen återanvända Personas i olika former av produkt/designutveckling, i olika typer av organisationer. Boken är möjligtvis något för omfattande för att jag skulle kunna ta till mig alltihop (undrar om de använt Personas i utvecklingen av boken…?) men jag har försökt att sammanfatta delar av det vi i U2 skulle kunna ta till oss. The persona lifecycle använder man sig av för att i boken förklara skapandet och användningen av Personas utifrån liknelserna familjeplanering, befruktning, havandeskap, födelse, mognad, vuxen ålder, pensionering. Jag redogör inte vidare för dessa olika stadier i sammanfattningen nedan. Utgångspunkten för användningen av Personas är egentligen självklar; vad vi än designar, bygger eller konstruerar vill vi att produkten ska vara användbar, uppskattad och värd investeringen. Personas kommer här in som ett sätt att få användarna visualiserade till konkreta och klart definierade personer, vilket kan hjälpa oss i utvecklingsarbetet att fatta kloka beslut och färdigställa en tillfredsställande produkt – det användarcentrerade arbetssättet blir tydligare och enklare att arbeta utifrån. Men varför Personas? Kan vi inte bedriva användarcentrerad design ändå? Boken ger tre anledningar till varför Personas kan vara till hjälp i en användarcentrerad deisgn; Att vara användarcentrerad är helt enkelt inte naturligt. Människan är av instinkt självcentrerad, vilket bl a innebär att vi gärna designar utifrån våra egna preferenser. Vi kan t om söka ut användare som delar våra preferenser för att på så sätt få feedback. Självcentrerad design är förvisso bättre än teknikcentrerad design, men leder ändå till en undermålig produkt. Användare är mångfacetterade, varierande och komplicerade. Det ÄR helt enkelt inte lätt att sätta sig in i ”användarnas” behov, önskemål, beteenden, förutsättningar etc. Och lyckas man göra en nöjd kan man vara säker på att en annan blir missnöjd.

25

Och för det tredje; Om de involverade i designutvecklingen inte känner användarna är det lätt hänt att designutvecklingen rör sig mot vad man tror att användarna vill ha (och lika ofta mot vad som är enkelt och billigt att göra). Ordet “användarvänlig” är heller inte så motiverat i webbsammanhang; det kan egentligen ses som en teknikcentrerad syn på webbutveckling, istället för en användarcentrerad syn. Att teknologin är så fientlig att man måste uppfinna ett nytt område – usability – för att göra webben användarvänlig. Eller som man uttrycket det i boken: After all, we don’t refer to cars as ”driver-friendly.” We dont refer to bicycles as “cyclist-friendly.” We don’t refer to chairs as “bum-friendly”. (Gerry McGovern, gerrymcgovern.com) Vi måste flytta fokus från “användare” och hitta mer effektiva sätt att prata om och fokusera på verkliga människor – de människor som vi vill ska använda vår produkt. Verktyg och utgångspunkter i den processen kan vara - primärdata; direktobservationer, direkta frågor om beteenden, agerande och känslor - sekundärdata; anekdoter, annan kännedom om användares beteenden och reaktioner - kvantitativ data; demografisk data, statistik som säger att ”47% av användarna använder den här tjänsten” m.m. - kvalitativ data; intervjuer med användare etc. Så hur går vi nu tillväga för att skapa Personas – bilder av ”verkliga användare” – som kan hjälpa oss att utveckla något som användarna faktiskt vill ha? Som ett första steg kan man identifiera viktiga användarkategorier. Detta kan göras även på ”antagande-grund” – det är också ett sätt att överbrygga avståndet mellan antaganden och mer fakta- och dataorienterade Personas. Därefter följer att man processar tillgänglig data; Ur rådatan (statistik, observtioner, erfarenheter, enkäter m.m.) extraheras relevant information. Här rekommenderas metoden affinity diagramming; en metod som i mycket påminner om brainstorming/card sorting. I gruppen arbetar man med det underlag som finns, och med det som bakgrund skriver grupper ner vad man i boken kallar ”factoider”; uppgifter om bakgrund, beteenden, mål etc. hos de användare man har uppgifter om. Dessa factoider (som exempel nämns barns datorvanor efter skolan och barns datorvanor hemma) grupperas, och factoider som kan inrymmas i flera grupperingar kopieras upp och placeras in i flera grupper. Om det bildas stora ”kluster” kan man fundera på om dessa går att finfördela till mindre grupper. När grupperna/klustren börjar ta form, är det dags att ge etiketter (”labeling”). Här används gärna olika färg på lapparna för rubriker, factoider och antaganden. Här följer arbetet med subkategorier; medan klustren identifierar faktagrupper, identifierar subkategorierna människogrupper. Och när man kommit så långt som till att identifiera kategorier och subkategorier kan arbetet med att forma skeletten börja. I arbetet med persona-skeletten punktas uttalade data för varje subkategori användare. Här kan en referensgrupp/motsvarande kallas in för bedömning av skeletten; hur ofta skulle varje ”skelett” använda aktuell tjänst? Hur strategiskt viktiga är de här skeletten? Och så vidare. Härifrån kan man börja prioritera skeletten, och arbeta vidare med de skelett som blir Personas. Man kallar det i boken för foundation document; sammanställningen av fakta kring ”skeletten” som utgör grunden för Personas. Detta dokument kan göras i html eller i word, med länkar/kommentarer till den data som utgör grunden för de fakta som vävs in i personan. Företrädelsevis används en mall för att fylla i relevant fakta, t ex: • identitet (namn, ålder, kön, citat, foto)

26

• roller (arbete, företag, aktiviteter, ansvarsområden, interaktioner med andra Personas, system, produkter) • mål (långsiktiga och kortsiktiga, motivation, arbetsrelaterade mål, privata målsättningar, önskemål för tjänsten) • segment (inkomst, ort, utbildningsgrad, gift, kulturell bakgrund) • kunskaper (datavana, erfarenheter, specialområden) • Kontext (”en dag i mitt liv”, en typisk arbetsdag, relationer, fritidsintressen) • Personliga detaljer (rädslor, ägodelar, attityder, religion etc.) Som resultat av den här överföringen av factoider till foundation dokumentet kan man då bl a se hur ”ålder 25-39 år” blir ”ålder: 29 år”, ”studerar heltid” blir ”lärarstuderande”, ”förälder” blir ”mamma”, ”70% kvinnliga studenter” blir till ”Marianne” och så vidare. Detta byggs sedan ut till trovärdiga Personas, som fullbordas med foton. Viktigt är att i det här skedet inte lägga på stereotypiska antaganden! När Personas nu är bildade är det läge att validera Personas – här kan man tänka sig att stämma av med t ex referensgruppen – att stämma av mot bakgrundsmaterialet, och kolla av så att Personas känns trovärdiga. Efter att Personas gått igenom en sista validering/kvalitetskontroll kan man så börja använda dem – det här är vi byter ut termen ”användare” mot ”Johan”, ”Birgit”, ”Kristoffer” etc. Och här kan man t ex trycka upp posters med bilder och korta beskrivningar, valda citat som tillskrivs Personas etc – allt för att levandegöra användarna i organisationen, och framförallt i gruppen som arbetar med designen/produktutvecklingen. Personas följer sedan med under produktutvecklingen/designen och under testskedet av den färdiga produkten – men också till utvärderingen av produktuvecklingen; fungerade Personas? Tillförde dessa något? Kan de användas igen? Och i så fall i samma uppsättning, eller i modifierad form? Personas kan också vara till hjälp när det kommer till marknadsföring av färdig produkt, när det skrivs instruktionsmanualer och annan dokumentation. Sammanfattningsvis - ett par poänger som jag förstår det, med Personas; Även om det görs målgruppsanalyser, användarundersökningar, enkäter, statistiska sammanställningar m.m. – var hamnar det? I utförliga rapporter som ingen läser, än mindre kan ta till sig? Här kan jag se Personas som ett konkret sätt att sätta användarna i fokus i design-/produktutvecklingen. Sammanställningar av ”användarna” riskerar också att hamna under en bunt av andra dokument i sammanhanget; planering, designstrategier etc. Personas, som används aktivt under hela processen i form av anslag, foton, diskussioner etc. kan istället fungera som en konstruktiv hävkraft mot annan (tekniskt, ekonomisk och praktiskt orienterad) planering som annars kan komma i vägen för det som faktiskt spelar roll – hur användarna upplever, tar emot och i slutändan använder produkten vi utvecklar. Kommentar: Michael Andersson said: March 21st, 2007 at 12:42 pm Bloggen Adaptive path har en nylig post om Personas: http://www.adaptivepath.com/blog/2007/03/16/a-little-thing-about-Personas/ Eyetracking Posted by Marika Lundqvist on March 19th, 2007 Bl a Jakob Nielsen har rapporterat om “eyetracking”-studier, som visar hur blicken följer t ex en webbsida. Exempelvis F-Shaped Pattern For Reading Web Content som finns på useit.com. Häromdagen såg jag en annan artikel om eyetracking; Eyetracking points the way to effective news article design på Online Journalism Review. Artikeln säger väl egentligen ingenting nytt, utan befäster bara hur det är viktigt med korta texter och luft mellan textstycken, för att läsarna

27

snabbare och lättare ska ta till sig innehållet. Man konstaterar också att bilder på webbsidor och tryckt material på inte får någon ögonfixering. Lite intressant blir det dock när man jämför hur män och kvinnor tittar på bilder av människor; tydligen fokuserar män tydligt på människors (och djurs) mer “intima delar”… Vad man också konstaterar, är att om det finns bilder på människor så föredrar gemene man bilder på “vanliga” människor, inte överdrivet attraktiva människor - sådana bilder tolkas som reklam, och sollas instinktivt bort. Vilket ju låter helt rimligt! Det jag kan sakna i sådana här “eyetracking”-studier är någon kommentar om betydelsen av grafik. Man poängterar emellanåt vikten av luft/vit yta på webbsidan/trycksaken, men grafiken får passerar som något som inte har någon betydelse, iom att ingen ögonfixering sker. Men det vita utrymmet får ju heller ingen ögonfixering, och just därför är den ytan till hjälp för informationsflödet - tänk om det är på samma sätt med grafik, när den används på rätt sätt? Useit.com (ML) Kommentar:Jakob Nielsens webbplats som tar upp konkreta slutsatser som han gör när det gäller usability-tester. Skriver mycket bra och koncist. Finns mycket enstaka grejer som vi kan ta upp härifrån. (LI) Looking for information av Donald Owen Case (LI) Kommentar:Mycket bra sammanfattande bok om hela forskningsfältet informationsbeteende. Det är mycket bra att kunna hela detta område för att mer som helhet förstå en användares sökbeteende och inte bara t ex hur folk uppfattar ett formulär som usability fokuserar mer på. Man kan läsa delar här och man behöver naturligtvis inte pränta in alla informationssökningsteorier som dessutom liknar varann väldigt mycket men det är bra att känna till det här forskningsfältet. Med våra erfarenheter i undervisning/visning/pass och kunskaper om detta forskningsfält har vi som bibliotekarier mycket att tillföra utveckling av gränssnitt. (LI)

28

Bilaga 3: Målgruppsanalys Våra primära målgrupper är: Studenter, forskare, lärare, landstingspersonal vid Umeå universitet. I begreppet studenter ingår nyinskrivna studenter (från gymnasium eller arbetslivet), studenter i pågående utbildning (t ex inför uppsats), distansstudenter, studenter med särskilda behov, utländska studenter. Våra sekundära målgrupper är: Potentiella studenter, bibliotekarier inom UB, allmänheten (privatpersoner, företag och organisationer), bibliotekarier utanför UB, T/A-personal, media. Övergripande användarmål: Våra användare ska på ett enkelt, lättbegripligt sätt hitta den information de har behov av dvs ett sökfokuserat gränssnitt och genomtänkt informationsstruktur. Våra användare ska uppfatta designen på våra webbsidor som ren och tilltalande. Våra användare ska uppfatta vår webbplats med dess funktioner som deras huvudsakliga one-stop-shop. Våra användare ska få större möjligheter att medagera i bibliotekets tjänster t ex via personalisering och andra webb 2.0-funktioner. Våra användare bör ha bättre möjligheter att använda bibliotekets webbplats och tjänster även via alternativ teknik t ex Internet via mobila enheter, andra operativsystem och webbläsare. Användaraktiviteter: 1. kurslitteratur 2. vetenskapliga artiklar 3. boka grupprum

29

Bilaga 4: Några siffror UmU Övergripande UmU: (siffrorna från 2006) Totalt antal studenter: 28722 (varav grundutb 27 422). Program: 15 735 Fristående kurser totalt: 15 607 Varav distans: 8 775 Varav normal: 7 963 Ca 62 % kvinnliga studenter (övervägande män inom TekNat och Polisutb). Åldersfördelning studenter: Under 25 år: 39% 25-34 år: 36% Över 34 år: 25 % Medelåldern på grundutbildningsstudenter: 29,9 år. Antal HST inom nätuniversitetet: 929. Främst naturvet (313), samhällsv (300) och humaniora (176). Forskarstuderande: 2006 totalt 1300 forskarstud. 53% kvinnor, 47 % män. Forskarstud.: På lärarutbildningarna: ca 70 % kvinnor. Teknat: ca 40%. Hum och sam: strax över 50%. Med: ca 60%. Fördelning: hum-sam: 506, med: 438, naturvet: 312. Totalt antal lärare/forskare: 1804, varav 41 % kvinnor. Antalet anställda Umu: 2006: 4 143, varav 2605 tillsvidareanställda. Medianålder: 45,4 år, bland tillsvidareanställd persona: 51,5 år. 52 % är kvinnor. Professorer: Antal: 262. 65% är 55 år eller äldre. 20% är kvinnor. Fördelning studenter: Totalt antal Heltidsstudenter 2006: 16 013 Varav: Hum: 2014 Juridik: 292 Samhällsvetenskap: 4170 Naturvetenskap: 2164 Teknik: 1502 Vård: 2218 Odontologi: 266 Medicin: 1258 Undervisning: 1229 Övrigt: 488 Design: 220 Konst: 74 Musik: 10 Idrott: 111

30

Från samhällsvetenskapliga enkäten: (från 2005, studenter) Antal respondenter: 2169 Därav: 65,6% kvinnor, 34,4% män. 54 % av svarande under 24 år. Andelen kvinnor högst på t ex socialt arbete, kostvet, kvinnovet forum (över 80 %). Lägst på Informatik. Studiebakgrund: De flesta (76,8 %) har 3- el 4-årigt gymnasium. På Nationalekonomi, Företagsekonomi, Informatik, Juridik, Kulturgeografi, Psykologi, Pedagogik (m fl) finns högst andel med 3- el 4-årigt gymnasium. Lägst andel med 3- el 4-årigt gymnasium finns på Restauranghögskolan (14 %). 21 % har ingen arbetslivserfarenhet, 17 % mindre än ett års arbetslivserfarenhet, 23 % mellan 1-2 års arb.livserf., 23 % mellan 2-5 års arb.livserf., 17 % mer än 5 års arb.livserfarenhet. 23,3 % har 1 termin på univ bakom sig, men 16,8 har 3 terminer, 13,5 % har 5 terminer och hela 24,2 % har 7 el fler terminer bakom sig. Information om UmU: 67 % fick info via Internet. 29, 2 % tycker detta var av stor betydelse, endast 10,4 % tycker det är av liten betydelse (övriga anger betydelsegrad däremellan, 11,4 % har inte fått info på detta sätt).

31

Bilaga 5: Frågor till slumpmässiga användare i biblioteket Kön Ålder Student, Doktorand, Forskare, Kliniker, Privatpersoner, T/A personal Hur bedömer du din vana vid datorer? Hur bedömer du din vana vid internet? Hur bedömer du din vana vid att söka information? Besöker du ofta biblioteket? Vad gör du här idag? Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Har du någon favoritwebbplats? Vad är bra med den? Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Vet du vad RSS är? Förklara!

32

Bilaga 6: Användarundersökning av studenter på HB (Marika Lundqvist) Rundfrågning i biblioteket. Frågor ställdes till 9 studenter, 1 allmänhet och 1 T/A-personal UmU, 5 st kvinnor (alla studenter) och 6 st män. Vana vid datorer och Internet: männen anser sig ha ”relativt god” till ”jättestor” vana vid datorer och Internet, kvinnorna bedömer sig ha ”tillräcklig” till ”lite mer än medel” vana vid datorer och Internet. Informationssökning: Överlag bedömer användarna här sin vana att söka information snäppet lägre än vana vid datorer och Internet, men de flesta upplever att det fungerar bra, de hittar det de behöver (flera lyfter fram Google). Besöker biblioteket: studenterna jag frågade besöker UB i princip varje dag (även om det är periodvis). Undantaget var en man, 50+, som tillbringar någon enstaka dag på UB, i samband med att hans fru är på universitetet (läser på distans). Kriterier för en bra webbplats: Lättförståelig, lättbegriplig, enkel även för ovana, tydlig, lättorienterad, funktionell. Ett par studenter utvecklade kriterierna ytterligare; det ska vara tydliga menysystem, lätt att hitta sökmotorn, och bra kontaktuppgifter tyckte en student,som också uttryckte att webbplatsen får inte vara rörig, med mycket ”småinformation”. En annan student uttryckte att det ska finnas en tydlig struktur, tydliga sökfunktioner – som fungerar! – och vara snabb. Samma student uttryckte också att det är bra om webbplatsen är snygg, den blir mer attraktiv då. För att exemplifiera så tittade vi på UB:s webbplats som han bedömde som ”ganska ful” – man vet inte var man ska fästa blicken, och proportionerna är konstiga. Favoritwebbplats: Inte alla kunde nämna en ”favoritwebbplats”, men ett par stycken nämnde nyhetssajter såsom DN, Aftonbladet etc. Någon nämnde Wikipedia, ytterligare ett par nämnde Google, och en annan student nämnde SCB som ”favoritwebbplats” för närvarande (använder till studierna). Motiven till varför de ansåg vissa webbplatser som bättre hängde ihop med syftet; Google uppskattades för att det var enkelt att söka, man hittar det man söker, träfflistan ger omedelbart besked om vad som är värt att kolla närmare på. Wikipedia motiverades som informationsrik, gratis, lättillgänglig, ger referenser. Användning av bibliotekets webbplats, databaser, tidskrifter etc.: Av de tillfrågade använder alla utom en (=10 st) UB:s webb för att söka böcker (han som inte använder Album är samme man som tillbringar tid på UB när hans fru är på universitetet). Tre använder förutom Album även databaser. Kommentarer värda att lägga på minnet: ”det är svårt att söka i Album, jämfört med Google”. ”Det är lättare att hitta boken i Album än på hyllorna…” Sökverktyg: Fem st nämner Google som sökverktyg som används. En nämner SCB:s webbplats. Album och databaser: se ovan. Bäst/sämst med UB:s webbsidor: ”Bra att man kan ställa sig i kö på utlånade böcker och få mail när boken kommit in” nämndes som en bra sak. Annars antingen användes inte UB:s webbsidor tillräckligt för att skulle kunna svara på frågan, men en student efterlyste tydligare info om proxy-åtkomst redan från förstasidan. Sedan har vi ju också synpunkterna om att UB:s webbplats är ”ganska ful”, har konstiga proportioner och ingenstans att ”fästa blicken”. Interaktivitet på UB:s webbsidor: ingenting man tycker behövs, eller som en student uttryckte det; ”folk har redan sina forum”. Han trodde inte att mer interaktivitet i form av forum, bloggar etc. skulle locka in fler besökare på webben. Bloggar känner alla tillfrågade till (”dagbok” beskriver de flesta det som). Det är ingenting som används av tillfrågade studenter/allmänhet, även om någon gång varit inne och läst någon enstaka blogg.

33

Ingen tillfrågad visste vad RSS är. Slutsatser: Album är vad som används övervägande mest, och det man omedelbart kopplar till “UB:s webbsidor”. Google är annars det alternativ som ”stjäl” våra användare från våra övriga resurser i form av databaser etc. ”Webb 2.0”-funktioner är ingenting tillfrågade studenter/allmänhet efterlyser. Svaren refererade enl. tillfrågade personer, se nedan.: Man, 21 år. Studerar pol mag miljö. Har relativt stor vana vid datorer och Internet, lite mindre vana att söka information. Besöker f n ofta biblioteket (några ggr/vecka), annars mer sällan. Är här idag för grupparbete. Använder UB:s webb för att söka böcker, har inte riktigt koll på databaserna. De har haft utbildning i informationssökning, men som han säger så kommer den oftast fel i tid; precis i början på terminen, på en eftermiddag… När sedan kunskaperna behövs har man glömt bort genomgången. Känner inte till Samsök. Använder främst Google för informationssökning. Kriterier för en bra webbplats: tydliga menysystem, lätt att hitta sökmotorn, bra kontaktuppgifter. Webbplatsen får inte vara rörig, med mycket ”småinformation” – den ska vara klar och tydlig! Har inget direkt exempel på bra webbplatser. Söker på Wikipedia ibland, ej aktiv skribent. Ej aktiv ”web 2.0”-are. Läser inte bloggar, vet inte vad RSS är. ————————————————— Man, 19 år. Studerar pol mag miljö. Relativt stor vana vid datorer, Internet och informationssökning. Besöker UB varje dag f n, annars mer sällan. Är här idag för grupparbete. Använder UB:s webb för att söka böcker. Till övrig informationssökning används Google. Känner inte till Samsök. Kriterier för en bra webbplats: Lätt att hitta, en bra och enkel sökmotor. Kontaktuppgifter. Strukturen får gärna vara liknande ”mina dokument”. ————————————————— Man, 25 år, studerar pol mag civilekonom. Har rätt bra vana vid datorer och Internet, har inga problem att söka information. Besöker biblioteket några ggr/vecka, idag för att läsa tidningen. Kriterier för en bra webbplats: lättillgänglig, lättförståelig, lättorienterad, funktionell. Har inga exempel på ”bra webbplats” men använder själv mest nyhetssajter (DN, SVD, Aftonbladet, DI etc). Har inga åsikter om bättre/sämre nyhetswebbplatser, de är ungefär liknande. UB:s hemsida anser han vara helt OK. Använder den också hemifrån. Saknar dock tydligare och enklare info om hur man använder proxy för att nå databaser etc hemifrån. Använder ett par databaser (Artikelsök och Academic search). Efterlyser på UB:s webb: tydligare info om databasåtkomst hemifrån. Vill se tydligare info i Album om vilka böcker man kan/inte kan hämta själv. Ingen aktiv ”web 2.0”-are. Är inte inne på bloggar (har läst typ Carl Biltds blogg nån gång), vet inte vad RSS är. ————————————————— Kvinna, 30 år, studerar juristlinjen. Har ”tillräcklig” vana vid datorer och Internet. Har OK vana att söka information – mest Google. Besöker biblioteket nästan varje dag, idag för att läsa och använda databaser. Kriterier för en bra webbplats: den ska vara lättförståelig. Favoritwebbplats: Google. Använder UB:s webb för att komma åt databaser. Har inte använt UB:s webb tillräckligt för att kunna säga om något saknas. Använder inte bloggar, vet inte RSS är, använder inte ”web 2.0”-tjänster. —————————————————

34

Kvinna, 20 år, studerar juristlinjen. Har tillräcklig vana vid datorer och Internet. Informationssökning: tycker det är svårt med Album, jämfört med att söka i Google. Besöker biblioteket 5 dgr/vecka, för att läsa, söka på datorerna, göra utskrifter. Favoritwebbplats: Google. Motivering: enkelt, man får upp träfflista med ett par rader som direkt visar om träffen handlar om det man söker, lätt att göra urval. Använder Google istället för UB:s databaser för att hitta information inom studierna. (”men hur hittar du rättsfallen etc. som vi ska ha till kurserna?” frågade hennes studiekollega, som använder UB:s databaser för det. ”Jamen jag skriver bara in vad den heter på Google och får fram den” svarade hon). Bra med UB:s webbplats: att man kan ställa sig i kö på utlånade böcker och få mail när boken kommit in. ————————————————— Kvinna, 22 år, studerar pol mag. Lite bättre än medel vana vid datorer och Internet. Går ofta bra att söka information (med lite tålamod!). Besöker biblioteket ca 5 dgr/vecka f.n. (uppsatsskrivning). Uppskattar att kunna läsa i lugn och ro, och söka information. Kriterier för en bra webbplats: ska vara lättbegriplig, man ska se på en gång vart man ska gå, det ska vara enkelt även för ovana. Favoritwebbplats: SCB – har det mesta, hittar allt hon behöver. Annars använder hon nyhetssajter och mail via Internet. Litar mer på DN som webbplats, även om Aftonbladet kan vara snabbare med vissa nyheter. Använder UB:s webb för att söka böcker. Kommentar: ”det är lättare att hitta boken i Album än på hyllorna…” Andra informationsverktyg: främst SCB f n – färsk statistik. Ingen aktiv ”web 2.0”-are. Betecknar blogg som ”dagbok”, men inget hon aktivt använder. Vet inte vad RSS är. ————————————————— Man, 26 år, studerar läkarlinjen. Har jättebra vana vid datorer och Internet. Har ganska bra vana vid informationssökning. Besöker biblioteket nästan varje idag. Idag för att fördriva tiden innan en föreläsning. Kriterier för en bra webbplats: Användarvänlig, tydlig struktur, tydliga sökfunktioner – som fungerar! Snabb. Det är bra om den är snygg – den blir mer attraktiv då. Om UB:s webbplats: Ganska ful. Man vet inte var man ska fästa blicken. Proportionerna är konstiga. Bra med kontaktinfo längst ner. Öppettider måste vara tydliga att komma åt från förstasidan. Använder UB:s webb för att söka kurslitteratur. Favoritwebbplats: Wikipedia. Är informationsrik, gratis, lättillgänglig, ger referenser. Är annars ingen aktiv ”web 2.0”-are. Tror inte att det tjänar något till att ”interaktivera” UB:s webb (sagt med ett snett leende). “Folk har redan sina forum”, som han uttrycker det. ————————————————— Man, 57, ”allmänhet”Frun läser på distans, mannen skjutsar hit henne och sitter här och jobbar i biblioteket (jobbrelaterat arbete) men forskar även ”vid sidan av”. Använder dagligen datorer, e-post viktigaste att komma åt. Har behov av böcker på UB, men använder inte Album (frågar personalen). Använder däremot Google. Använder Wikipedia, planerar att lägga in egna bidrag där. Planerar också att ta mer aktiv del i diskussionsforum kring sitt forskningsområde (arkeologi). —————————————————

35

Man, 55 år, vaktmästare UmUBedömer sig ha stor vana vid datorer, Internet och informationssökning. Besöker UB nästan dagligen. Använder Album för att hitta böcker. Använder annars främst Aftonbladet och Google. Anser Aftonbladet vara en ”lysande” webbplats. ————————————————— Kvinna, 21 år, studerar till logopedHar en ”lagom” vana av datorer och Internet, och tycker det fungerar bra att hitta den information hon är ute efter. Använder Internet främst för att boka biljetter, att handla, är aktiv Traderare. Använder en webbtjänst för att lägga upp och dela bilder (Picbox). Kriterier för en bra webbplats: Tydlig, man ska inte behöva leta. Använder UB:s webb för att söka böcker och söka i databaser. Läste sin första blogg igår. Känner inte till RSS. ————————————————— Kvinna, 36 år, studerar till logoped.Dator- och Internetvana: kan göra det hon vill göra, men är ingen expert. Bedömer sig vara ”bra” på att söka information. Använder Album för att söka böcker. Kriterier för en bra webbplats: Den ska vara tydlig. Ingen ”web 2.0”-are, läser inte bloggar, känner inte till RSS.

36

Bilaga 7: Användarundersökning av studenter på MB (Lars Iselid) Jag har frågat 12 studenter som besökte MB vecka 13 2007 varav 6 var kvinnor och 6 män. Ålder: 22, 23, 24 (2 st), 25 (3 st), 26 (3 st), 28 (2 st). Nedstående beskriver användarnas egen uppfattning om vana. En person bedömde sin vana vid datorer som inte speciellt bra och en som halvhyfsad. Resten bedömde sin van som mer eller mindre bra. Ingen svarade mycket bra eller väldigt bra. Vana vid internet bedömde alla som godkänd eller mer eller mindre bra. Ingen bedömde sin vana vid internet som sämre än vana vid datorer, snarare tvärtom. Vana vid att söka information bedömde två som inte speciellt bra eller under medel. Resten mer eller mindre bra. Här bör man betänka att de förmodligen här bedömer sina färdigheter att söka i Google och inte sammaväger med att t ex söka ämnesord i databaser. Hur ofta besöker man biblioteket? � Varje dag eller nästan 3 st � Ett par ggr i veckan 1 st � 3-4 ggr i veckan 2 st � 4-5 ggr i veckan 6 st Orsaken till besöket är oftast att man ska plugga/studera, läsa böcker eller kolla mejl. När de fick beskriva hur en bra webbplats ska se ut nämnda alla att sida på något sätt ska vara enkel, tydlig, översiktlig. Flera hade förklaringen:”lätt hitta information”. Ett par använde uttrycket “inte plottrigt” liksom ett par nämnde att layouten skulle vara ren och snygg. Någon nämnde: “bra struktur, inte en djungel av webbsidor”. Någon sa “inte en massa reklam”, någon annan att “inte en massa saker ska poppa upp”. Någon sa “inte för liten text”. Någon sa “få knapptryckningar innan man hittar det man vill ha”. Exempel på bra webbplaster nämndes Dn.se av tre personer, wikipedia av en, BBC news av en och sas.se av en annan. Övriga hade inga exempel på bra webbplatser. Dn.se bedömdes ha bra sökmotor, bra toppnavigation, snygg och prydlig, inte för mycket info (aftonbladet nämndes som skräckexempel). Här är det intressant att nämna att Aftonbladet blev vald till bästa mediesajt 2006 av Internetworld med Dn.se på 5:e plats. På frågan om vilka sökvertyg som används för att söka info relaterat till studier nämnde alla utom en Google. Flertalet använde den kontroversiella verbformen googla. En sa “google definitivt bäst” och en annan “google väldigt mycket” och en annan “ibland google”. Någon nämnde att hon googlar medicinska begrepp. En annan som googlade berättade att hon var noga med källvärdering. Om det är en universitets- eller myndighetssida så är det mer pålitligt. Personliga hemsidor lite hon inte alls på. 6 st, dvs. hälften, nämnde wikipedia som ett verktyg. 9 st nämnde att de använder Pubmed varav en använde Pubmed första gången igår. Påfallande många verkar gå in på Pubmed via bibliotekets lista över databaser. Två personer nämde att de använder offentliga medicinska webbplatser. En använde t ex folkhälsoinstitutet, en annan räknade upp flera som läkemedelsverket, socialstyrelsen, internetmedicin, läkartidningen. En person nämnde att hon använde en annan sökmotor än Google, nämligen everycklick.com. Två nämnde att de använde Cochrane. Den ena motiverade det med att “Cochrane är mycket bättre än Pubmed för den har så bra sammanfattningar av flera studier”. Någon nämnde att han tittar i bibliografin i längst bak i böckerna och väljer ibland böcker därifrån. Påfallande många köper böcker och då oftast via nätbokhandlar. Adlibris, Bokus, Internetbokhandeln och Akademibokhandeln nämndes. En person nämnde prisjämförelsetjänsten Bokfynd.nu.

37

Någon enstaka använda Akademibokhandeln på universitetsområdet. En nämnde att det är “dyrare där” eller “de har inte våran kurslitteratur för det blir så få exemplar för våran kurs”. Fler än man tror verkar gå direkt på hyllan och leta böcker, men de flesta använder katalogen någon gång för att hitta böcker. Flera hade diffusa uppfattningar om deras egen användning av katalogen. Endast en person använde beteckningen Album. Många var nöjda med Album och de enstaka klagomål som fanns rörde inte själva sökprocessen utan funktionen Mina sidor. Två tyckte att inloggning till Mina sidor borde komma upp direkt i Album. En annan tyckte det var svårt att förstå hur man tog bort en reservation. Samma person tog fel på Min e-hylla resp. Mina sidor. Väldigt få använde bibliotekets webbsidor mer än att det var ett sätt att nå fram till bibliotekets databaser. Någon enstaka nämnda att de använder bibliotekets tidskriftlista. Det kan bero på att om en artikel är direktlänkad via en databas så tänker de inte på att de använder bibliotekets resurser. 2-3 personer nämnde att de kollar öppettider och några fler nämnde boka grupprum som en del av bibliotekets webbsidor. En person bedömde att hon aldrig använde bibliotekets webbsidor. 7 st var mer eller mindre bestämda över att interaktivitet på bibliotekets webbsidor t ex diskussionforum, lägga upp egna bokmärken inte alls var nåt för dom. Några var lite svävande och sa kanske. Några kom med förslag som “kommentera böcker. T ex köp inte denna bok!” och “sälja begagnade böcker” och “spara bok i egen profil” eller ett “informationsforum från bibliotekets sida” och “lägga upp favoriter absolut”. Alla utom en hade en uppfattning av vad en blogg var. De flesta betecknade det mer eller mindre som en dagbok. Några sa att det är ämnesspecifikt, personligt/subjektivt på nåt sätt. Ingen visste vad RSS var. En gissade på nån form av nyhetstjänst och en annan säkerhetssystem. Slutsats:Interaktiva tjänster (web 2.0) bör nog lanseras försiktigt eftersom alla inte har behovet, men vissa absolut. Bör i första hand var en vidareutveckling av Mina sidor i Album. Inspirationskälla kan vara Librarything. De flesta anser sig ha bra dator-, internet- och sökkunskap och besöker biblioteket väldigt ofta. Bibliotekets webbsidor är väldigt diffusa för användarna. Googlandet är oerhört dominerande, i andra hand dominerar Pubmed och Wikipedia. Cochrane börjar få ett genomslag hos vissa. Gemensamt är att alla dessa finns fria på nätet men de flesta hittar dessa via bibliotekets databaslista. Dn är en bra utgångspunkt för en ren sida. Redovisning ställda frågor och svar: Man, 22 år, student Hur bedömer du din vana vid datorer?

- bra

Hur bedömer du din vana vid internet? - bra

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - hyfsat bra

Besöker du ofta biblioteket? - varje dag nästan

Vad gör du här idag? - pluggar

38

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- lätt att använda och att överskåda, lätt att hitta alla funktioner, lätt precisera en sökning själv

Har du någon favoritwebbplats?

- dn.se

Vad är bra med den? - bra sökfunktion, överskådlig

Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Bokar grupprum, kollar öppettider, lånar om böcker

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Pubmed, väldigt mycket Google, söker böcker i katalogen

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? - Otydligt hur man tar bort reservation, lätt att förväxla ”min e-hylla” och ”mina sidor”

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? - nöjd med katalogen

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- lägga favoriter absolut Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- en sorts webbdagbok med kontinuerlig uppdatering

Vet du vad RSS är? Förklara! - nej

Man, 23 år, student Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Ganska bra

Hur bedömer du din vana vid internet? - Mycket bra

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Bra

Besöker du ofta biblioteket? - Ett par ggr/vecka

Vad gör du här idag? - Läser böcker

39

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Tydlig, lätt att hitta information, ser bra ut layoutmässigt, inte plottrig, om de är rena blir de snygga, inga saker i vägen

Har du någon favoritwebbplats?

-

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Katalogen, kompisar, google, pubmed, wikipedia

Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Rätt sällan, men ibland katalogen, ibland via databaslistan

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Skulle inte skada. Biblioteket ett infoforum. Spara bok i profil. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- En daglig berättelse vad man har gjort.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nån sorts nyhetstjänst

Man, 24 år, student Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Rätt bra

Hur bedömer du din vana vid internet? - Rätt bra

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Rätt bra

Besöker du ofta biblioteket? - 4-5 ggr/vecka

Vad gör du här idag? - Sitter och pluggar

40

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Lättillgänglig info, bra struktur, inte en djungel av webbsidor

Har du någon favoritwebbplats? -

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Google, wikipedia, adlibris, söker sällan i katalogen

Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- aldrig

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Lite sånt saknar jag, t ex annonsera ut beg. böcker Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Ja, en sorts dagbok på nätet

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej, säkerhetssystem?

Kvinna, 24 år, student Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Normalgod

Hur bedömer du din vana vid internet? - Ganska bra

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - God

Besöker du ofta biblioteket? - Fem dgr/vecka

Vad gör du här idag? - Pluggar

41

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Lätt att navigera, hitta det man söker, översikt över vilka funktioner som finns.

Har du någon favoritwebbplats? - Dn.se

Vad är bra med den? - Bättre med global navigation än lokal. Relaterade artiklar-funktion.

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Vid snabbsökning så googlar man, kollar böcker på pricerunner, ibland söker jag i

katalogen. Cochrane. Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Bokar grupprum. Är inte förtjust i pubmed.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Inget för mig, fel forum. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Privatpersoner publicerar sina åsikter i offentliga rummet (anslagstavla).

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Kvinna, 25 år, student. Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Medel

Hur bedömer du din vana vid internet? - Medel

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Under medel.

Besöker du ofta biblioteket? - Varje dag.

Vad gör du här idag? - Kollar mail.

42

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Tydlig, inte en massa reklam, bra urval i navigeringslänkar

Har du någon favoritwebbplats? - Dn.se, BBC news.

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Googlar, frågar föreläsaren om artiklar, wikipedia, everyclick.com, kurslitteraturens öker jag

fram i katalogen (eller går direkt till hyllan), sökte på pubmed första gången igår. Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Bokar grupprum, kollar böcker.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Inget behov. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Resedagbok, personlig hemsida där man skriver ner vad man tycker o tänker.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Kvinna, 25 år, student Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Hyfsad

Hur bedömer du din vana vid internet? - Hyfsad

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Bra

Besöker du ofta biblioteket? - Flera ggr/vecka

Vad gör du här idag? - Kollar mail

43

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Lätt att hitta, inte plottrig, överskådlig, ej liten text – Aftonbladet är ett dåligt exempel.

Har du någon favoritwebbplats? -

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Pubmed, chochrane m fl. Ibland googla, Album.

Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Boka grupprum, hitta databaser

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? - Funktionell, fyller sitt syfte.

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Kommentera böcker, kanske – ”köp inte denna bok”. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Offentlig dagbok.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Jag har hört det, men vet inte.

Kvinna, 25 år, student Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Ganska god

Hur bedömer du din vana vid internet? - God

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Medel, beror på vilken resurs (google, pubmed etc.)

Besöker du ofta biblioteket? - Nästan varje dag.

Vad gör du här idag? - Pluggar, läser.

44

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Lätt att navigera på.

Har du någon favoritwebbplats? - Wikipedia

Vad är bra med den? - Lättnavigerad, olika språk

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Wikipedia (tyvärr), pubmed, läkemedelsverket, SOS, Internetmedicin, Läkartidningen,

Adlibris, ibland UB:s katalog (men går ofta direkt till hyllan). Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Pubmed via hemsidan, oftast läser jag bara abstract, sällan hela artikeln.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? - Vill kunna logga in med annat än lånekort. Vill ha ”Mina sidor” på UB:s förstasida.

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? - Album funkar bra när man lärt sig det, inte så krångligt att lära sig.

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? - Snabbsökning på medicinsk terminologi

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Inget jag skulle använda. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Nån som skriver funderingar och åsikter som dagbok på nätet.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Man, 26 år, student. Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Ganska stor

Hur bedömer du din vana vid internet? - Ganska stor

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Ganska stor

Besöker du ofta biblioteket? - 3-4 ggr/vecka

Vad gör du här idag?

45

- Plugga, kopiera, kolla mail, läsa tidningen, skriva ansökan

Vad är dina kriterier för en bra webbplats? - Begriplig layout, lätt att sålla

Har du någon favoritwebbplats? -

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Google – definitivt bäst! Pubmed, katalogen för att hitta böcker, köper de flesta (Adlibris –

tidigare AK) Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Ja, tidskrifter t ex, ibland sökningar från pubmed.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? - Oklart hur man beställer artiklar.

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Inget behov alls. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Personliga åsikter vad de tänker om vad som hänt, politik, nyheter, dagbok kanske.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Kvinna, 26 år, student. Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Ganska OK

Hur bedömer du din vana vid internet? - Ganska OK

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Hyfsad

Besöker du ofta biblioteket? - 4-5 ggr/vecka

Vad gör du här idag? - Pluggar

46

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Lätt att förstå, tydlig, översiktlig, få knapptryckningar.

Har du någon favoritwebbplats? -

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Google, Wikipedia, Folkhälsoinstitutet, Akademibokhandeln, böcker, söker fram böcker i

katalogen. Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Bara katalogen ca 1 gång/vecka

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? - Inloggningen till Album borde vara direkt

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? - Mina sidor är bra (för många klick till placering).

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Jag vet inte, inget jag saknar. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- ”Dagbok” på nätet i nåt ämne.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Kvinna, 26 år, student. Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Inte speciellt bra.

Hur bedömer du din vana vid internet? - God

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Inte speciellt bra.

Besöker du ofta biblioteket? - Flera ggr/dag

Vad gör du här idag? - Pluggar

47

Vad är dina kriterier för en bra webbplats?

- Överskådlig, snygg layout, bra struktur, pedagogisk så man vet vad det innehåller

Har du någon favoritwebbplats? - Dn.se

Vad är bra med den? - Snygg o prydlig, inte för mycket info som Aftonbladet, inget som poppar upp.

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Pubmed, Google, söker i katalogen, köper sällan böcker, men då det händer köps böcker

via AK på nätet. Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Väldigt sällan.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? - Lätt att låna om, bra funktion.

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Ej behov. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Hört men vet inte.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Man, 28 år, student. Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Halvhyfsad.

Hur bedömer du din vana vid internet? - Ganska van.

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - Ganska bra.

Besöker du ofta biblioteket? - Tre ggr/vecka

Vad gör du här idag?

48

- Pluggar

Vad är dina kriterier för en bra webbplats? - Lätt att hitta, lätt översikt på viktigaste delarna.

Har du någon favoritwebbplats? - Större dagstidningarna.

Vad är bra med den? -

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Googlar rätt ofta, ibland pubmed. Köper böcker via AK på nätet, söker ibland i katalogen.

Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Ibland tidskrifter, inte så mycket i övrigt. Öppettider ibland.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Jag skulle inte använda det tror jag. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Typ dagbok på nätet, de skriver vad de tycker o tänker.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

Man, 28 år, student. Hur bedömer du din vana vid datorer?

- Ganska god

Hur bedömer du din vana vid internet? - God

Hur bedömer du din vana vid att söka information? - God.

Besöker du ofta biblioteket? - 5 dar/vecka

Vad gör du här idag?

49

- Kollar mail.

Vad är dina kriterier för en bra webbplats? - Enkel att förstå, tydlig – inte plottrig, klart och tydligt.

Har du någon favoritwebbplats? - Sas.se

Vad är bra med den? - Tydlig.

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till studierna? - Wikipedia, google, pubmed. Köper i regel böcker på nätet (bokus, adlibris, bokfynd.nu etc.),

söker ibland i katalogen eller går direkt till hyllan när jag lånar böcker. Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?

- Det händer – pubmed.

Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? -

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? -

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? -

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken.

- Inte nåt jag tänkt på, men kanske, beror på vad. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.

- Dagbok på nätet.

Vet du vad RSS är? Förklara! - Nej.

50

Bilaga 8: Frågor ställda till forskare/lärare Frågor forskare/lärare (Marika Lundqvist, Kerstin Olofsson) Män: 6 (varav en ung amanuens/student som undervisar) Kvinnor: 6 Besöker UB: från 1-2 ggr/vecka till 1 gång i kvartalet. ”Inte så ofta” förekommer också som svar. Använder UB:s webbplats: Från dagligen till flera gånger i månaden, men ett par svarar ”inte så ofta”. Den unge amanuensen har aldrig använt UB:s webb. Sökverktyg för informationssökning: Google (och andra söktjänster, men Google dominerar), samt specifika databaser inom respektive ämnesområde används. Kriterier för bra webbplats: Den bör vara funktionell, ren, välstrukturerad, omedelbar, snabb, fritextsökbar, lättåtkomlig, tydlig, självförklarande, funktionell, ”lätt att förstå och använda”, samt ha en genomtänkt och snygg design, var synpunkter som kom fram. Även konkreta önskemål såsom att det man behöver inte ska vara för många klick bort, och en fast ram upptill (=global navigation tänker jag) som gör det lätt att hoppa mellan avsnitt. ”Användaren i fokus, den som sällan besöker och inte vet så mycket” nämndes av en respondent. Synpunkter kring UB:s webbplats: En respondent menade att det sämsta med bibliotekets webbsidor är att det finns så många olika söksystem (Album, databaser etc.) och att det skulle underlätta med ett enda sökprogram där man kunde välja om sökningen skulle gälla t ex Album och Medline. Positivt med UB:s webbsidor var, menade en, på att här samlas alla resurser ”så att man inte måste gå till UB”, men å andra sidan är de ”inte så hippa längre”…En svarade att UB.s webbsidor kunde behöva en estetisk förnyelse, göras lite snyggare helt enkelt. En annan menade på att det bästa med UB:s webb är ”att UB samarbetar med andra bibliotek och presenterar tjänster som UmU och Umdac aldrig skulle ha kunna krysta fram på hundra år! T.ex. publikationsdatabasen för avhandlingar och uppsatser.” En annan tyckte att positivt var att funktionerna är snabba – ”jag kan enkelt förlänga mina lån”. Sämst med webbplatsen uttryckte en så här: ”Att jag alltid tar fel på ’databaser’ och ’tidskrifter’ ;-)” En konkret synpunkt gällde att fjärrlåneformuläret borde vara tillgängligt utan en massa klick; ”Det är bra att ge info om vad ett fjärrlån är och vad som gäller men det bör vara lätt att göra sina ärenden utan att ta del av en massa text”. Vad gäller interaktiva tjänster á la webb 2.0 finns ingen större efterfrågan. En respondent menade att ”Ja. Som princip tycker jag att interaktivitet alltid bör vara möjligt”. Övriga svarade nej, eller att det inte var något de skulle använda. Eller ”det finns andra platser att använda” som en uttryckte det. Frågorna och svaren: Kön:Man Ålder:38 Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket?1 gång/mån Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta?varje dag Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning?Via ub.umu.se: ebsco business source premier, förlagsdatabaser, jstor, tidskriftsdatabaser, thomson datastream, six

51

trust, investtext, affärsdata, mediearkivet, album; Utanför ub.umu.se: google, ssrn.com, yahoo, proquest. Vad är dina kriterier för en bra webbplats?funktionell; relevant info i få vyer; fritextsökbar; snabb; ren, genomtänkt design. Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra?google, alla funktioner och snabbheten, inget grafiskt krimskrams. Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor?bäst är det stora utbudet; sämst är att placering ej syns direkt i första sökvyn i album, och att det ibland kan vara lite svårt att utifrån - utanför umu.se - använda vissa förlagsdatabaser. När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade?längre fulltexthistorik. Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc.vet ej - beror på vad alternativet är, exv. hellre fler databaser än interaktivitet. Vet du vad bloggar är för något? Förklara.ja, web log, en plats på internet där någon skriver en dagbok el logg om något. Vet du vad RSS är? Förklara. ja, möjlighet att prenumera på vissa websidors innehåll som ett självuppdaterande flöde till sin dator, webbläsare, mobiltelefon edyl.

Kön: Kvinna

Ålder: 54

Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket? Varierar ibland ett par gånger i veckan, ibland kan det gå en månad mellanbesöken, beror på vad jag jobbar med

Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Ja, så gott som dagligen

Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning? Beror på vad det är för problem jag ska lösa; biblioteksdatabaser använder jag ofta och då inte bara Libris utan även andra länders, google för vidare sökningar, men ofta vet jag vad jag skall gå in för olika problem. Jag har en uppsjö av bokmärken

Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Överskådlighet. Ofta tycker jag att webplatser är röriga och informationer saknas eller finns på för många olika ställen. Jag ogillar när man måste klicka för många gånger för att komma dit man ska. Ett ex som jag retar upp mig på är UB:s hemsida. När jag ska göra en sökning i Album vill jag direkt komma till avancerad sökning. Den platsen kan man inte ens lägga upp som ett bokmärke av någon underlig anledning, Det kunde i man förr.

Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra? nej

52

Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor? Se ovan sämst /bäst att man kan sitta hemma och komma åt alla databaser

När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Ex jag skulle göra ett fjärrlån förra veckan och klickar mig fram. Då måste jag söka i text för att se hur jag ska göra. Jag har betällt fjärrlån 1000-tals gånger och vill direkt få upp formuläret som jag ska fylla i, inte behöva leta i text för att se var jag skall klicka. Jag tycker inte att jag skall behöva lägga upp formuläret som ett bokmärke. Det är bra att ge info om vad ett fjärrlån är och vad som gäller men det bör vara lätt att göra sina ärenden utan att ta del av en massa text.

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc. nej

Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Ja jag läser ofta Bodil Malmströms personliga blogg med texter som senare hamnar i hennes böcker – betyder webblogg och är kronologiskt ordnade som i en loggbok,

Vet du vad RSS är? Förklara. Ett slag filformat som bla används på bloggar. Men vad det egentligen är vet jag inte

Kön: K Ålder: 46 Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket? Det varierar väldigt mycket beroende på om jag är i en undervisnings- eller forskningsintensiv period. I det sistnämnda fallet besöker jag UB 1-3 gånger i månaden, annars ganska sällan. Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Ja - flera gånger i månaden, ibland ännu oftare. Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning? Oftast söker jag referenser jag redan känner till, dvs i ALBUM eller E-tidskrifter. Söker ibland i databaser typ EBSCO Host. Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Överskådlig, logisk struktur, fast ram upptill som gör det lätt att hoppa mellan avsnitt. Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra? Det finns ju många beroende på vad man är ute efter - nyheter, recept eller offentligt utredningsmaterial! Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor? Tycker de är ganska bra När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade?

53

Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc. Tror inte det - UBs målgrupp är alltför bred. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Dagbok på nätet, forum där personer kontinuerligt skriver om vissa ämnen/teman (eller bara om sitt liv i största allmänhet). Brukar inte läsa bloggar! Vet du vad RSS är? Förklara. Nej Kön: Man Ålder: 42 Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket? 1-2 ggr/vecka Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? 4-5 ggr/vecka Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning? UBs databaser, artikelsök, Album, Libum Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Tydlighet och intuitiv logik som gör det enkelt att hitta. Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra? Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor? Bäst: E-tjänsterna som gör att det går att söka i så pass mycket databaser och material direkt från kontoret eller t.o.m hemifrån. Att UB samarbetar med andra bibliotek och presenterar tjänster som UmU och Umdac aldrig skulle ha kunna krysta fram på hundra år! T.ex. publikationsdatabasen för avhandlingar och uppsatser mm. Sämst: Att jag alltid tar fel på "databaser" och "tidskrifter" ;-) . Jag vet inte varför men jag har lite svårt att hitta runt på sidorna - antagligen har jag inte förstått den bakomliggande logiken. Tycker t.ex. att jag hamnar på olika ställen ibland när jag gör sökningar i journals.... När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Inte vad jag kan komma på. Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Ja, en "dagbok" på nätet där en person kan vädra tankar och åsikter och ibland även tillåta kommentarer från läsare. Vet du vad RSS är? Förklara. Nyhetsmatning av websidor som går att läsa i särskild rss-läsare eller i nyare webläsare (och mobiltelefoner).

54

Kön: man Ålder: 35 Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket? Ca en gång i kvartalet Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Minst en gång i veckan Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning? bibliotekets artikeldatabaser, Trust, datastream, affärsdata, google, ssrn.com. Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Välstrukturerar och snygg design Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra? arbete: ssrn.com (aktuella working papers) privat: aftonbladet.se Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor? Bra databaser, bra att man kan koppla upp sig hemifrån. När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Nej Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc. Bra idé, skulle dock inte använda mig av dem själv. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Ja Vet du vad RSS är? Förklara. JA Kön: man Ålder: 35 Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket? Ca en gång i kvartalet

55

Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Minst en gång i veckan Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning? bibliotekets artikeldatabaser, Trust, datastream, affärsdata, google, ssrn.com. Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Välstrukturerar och snygg design Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra? arbete: ssrn.com (aktuella working papers) privat: aftonbladet.se Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor? Bra databaser, bra att man kan koppla upp sig hemifrån. När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Nej Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc. Bra idé, skulle dock inte använda mig av dem själv. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Ja Vet du vad RSS är? Förklara. JA Kön: Man. Ålder: 46 år. Hur ofta besöker du universitetsbiblioteket? Det varierar naturligtvis, men i genomsnitt minst en gång varannan vecka under ett år. Periodvis oftare, minst en gång i veckan.

56

Använder du universitetsbibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Ja, flera gånger i veckan. Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till forskning/undervisning? Google, Libris, Album är väl de mest frekventa (utan inbördes ordning). Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Puh, vilken svår fråga. Översiktlig, innehållstät, start association mellan webbplatsen och dess organisation, omedelbarhet. Bland annat. Har du någon favoritwebbplats? Vad gör den bra? Nja, snarare en viss kagetori webbplatser vill jag nämna. Det är webbplatser som sammanför en mängd andra webbplatser, utan att primärt vara sökmotorer. Webbplatser som håller rätt på andra webbplatser inom sin nisch. Och - viktigt - som gör det på ett bra sätt. Portaler kallas de ibland. Jag avser alltså inte webbplatser med enkla länklistor till andra webbplatser. Ett exempel från bloggosfären är intressant.se, som samlar blogginlägg. http://www.intressant.se Vad tycker du är bäst resp. sämst med universitetsbibliotekets webbsidor? Mindre bra: Att samme författare kategoriseras på olika sätt när man söker på en enskild författare. Som exempel: Klicka på namnet Erik Stolterman för att få upp alla verk på Album av honom. Då nämns både "Erik Stolterman" och "Erik Stolterman 1956". Är detta samme person? Hur vet man det utan att klicka på bägge namnen? När jag sökt och fått upp en post och klickar på författarens namn för att få en lista över UB:s bestånd av denne författare möts jag alltid av en pop-up där jag måste bekräfta att jag vill ha denna lista. Det är irriterande onödigt. Bra: Det är bibliotekarierna bakom webbplatsen. När jag beställer fjärrlån eller andra tjänster via webbplatsen effektueras tjänsterna synnerligen snabbt. Smått men viktigt: Funktionerna är snabba, jag kan enkelt förlänga mina lån, När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Nyheter bland litteratur och tidskrifter via rss-flöden, helts med olika rss-flöden för olika kategorier nyinköpt litteratur och nya nummer av tidskrifter, så att man kan prenumerera på enbart vissa typer av nyheter. Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på universitetsbibliotekets webbsidor? T ex diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, recensera litteratur etc.

57

Ja. Som princip tycker jag att interaktivitet alltid bör vara möjligt. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. En blogg är en webbplats för publicering av texter och bilder, med en teknik som gör det möjligt för i det närmaste varje medborgare att använda. Blogg är en förkortning av ordet weblog. I sin tidigaste tappning var den ett slags loggböcker för programmerare. När den började sprida sig till allmänheten kallades bloggen en dagbok där människor delade med sig av sina vardagshändelser. Men de bloggar som växt fram de senaste åren är varken eller. Snarare är de publiceringsplatser för kommentarer kring samhälle, politik, kultur, litteratur etc. Dagens bloggare blir dessutom irriterade över att en blogg definieras som en ”dagbok på nätet”. Bloggarna har betydligt större pretentioner än så. Några vanliga egenskaper: bloggar har i princip alltid en kommentarsfunktion så att interaktivitet är möjligt, det finns normalt ett arkiv av tidigare inlägg, det finns ofta track-backfunktioner så att inlägg lätt kan länkas till andra inlägg och blogginlägg presenteras alltid med särskild kronologi med det senaste inlägget först. Vet du vad RSS är? Förklara. Enkelt uttryckt är det en prenumerationstjänst för webbplatser, så att den som prenumererar på en webbplats uppdateringar blir påmind om dessa genom att webbplatsens rss-flöde (rss-feed) läses av med en särskild rss-läsare, antingen i form av en särskild rss-klient eller en webbaserad rss-läsare. Tekniken fick sin spridning via bloggarnas framväxt de senaste åren, men kan tillämpas av vilken webbplats som helst. Detta kallas med ett samlingsbegrepp syndikering. Kön Man Ålder 57 Student, Doktorand, Forskare, Kliniker, Privatpersoner, T/A personal Professor Hur bedömer du din vana vid datorer? God Hur bedömer du din vana vid internet? God Hur bedömer du din vana vid att söka information? Mycket god Besöker du ofta biblioteket? Sällan (3-5 ggr / år) Vad gör du här idag? - Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Användaren i fokus, den som sällan besöker och inte vet så mycket Har du någon favoritwebbplats? UPSC i Umeå, .....http://www.upsc.se/ Vad är bra med den? Kolla så kan ni nog räkna ut Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Nästan varje dag Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till din forskning/undervisning? Google, WoS och andra databaser Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? Är inte så hippa längre

58

Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? Att här samlas alla resurser så man inte måste gå till UB När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? - Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex deltaga i diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, tipsa om litteratur... Helt oviktigt! Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Jo men väl överskattat och egocentriskt! Vet du vad RSS är? Förklara! Ja, kul grej som man tyvärr lessnar på.... Hej här kommer ett kort svar! Jag tycker helt enkelt att UB:s webbsidor kan behöva en estetiskt förnyelse - lite snyggare hel enkelt - dags att förnya sig - låt imagen synas - Hur vill vi att världen skall uppfatta oss? Vem konkurrerar vi med? Kön Kvinna Ålder 60+ Student, Doktorand, Forskare, Kliniker, Privatpersoner, T/A personal Univ. adjunkt Hur bedömer du din vana vid datorer? Goda Hur bedömer du din vana vid internet? God vana Hur bedömer du din vana vid att söka information? Tillfredsställande Besöker du ofta biblioteket? Lokalt bibliotek, nej Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Lätt att hitta information Har du någon favoritwebbplats? Ja Vad är bra med den? Tydligheten Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Inte så ofta Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till din forskning/undervisning? Google eller annan specifik webbplats Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? Vet inte Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? Vet inte När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Kan ej bedöma det Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex deltaga i diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, tipsa om litteratur... Det finns andra platser att använda Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Ja Vet du vad RSS är? Förklara!

59

Vet ej Kön - kvinna Ålder -62 år Student, Doktorand, och Undervisande adjunkt Forskare, Kliniker, Privatpersoner, T/A personal Hur bedömer du din vana vid datorer? Hyfsat bra! Hur bedömer du din vana vid internet? Ok Hur bedömer du din vana vid att söka information? Ganska bra! Besöker du ofta biblioteket? Relativt ofta Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Informativ, gärna länka vidare, enkelhet Har du någon favoritwebbplats? Vad är bra med den? Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Ja, relativt ofta, för att söka böcker, artiklar Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till din forskning/undervisning? Sökord, samsök Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Svårt, jag kan inte söka artiklar utifrån enskilda författare. Det kanske går men jag vet inte hur man gör Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex deltaga i diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, tipsa om litteratur... vet ej Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Enskilda personer gör egna hemsidor, skriver regelbundet sina åsikter, ställningstaganden Vet du vad RSS är? Förklara! Ingen aning Kön Kvinna Ålder 47 Student, Doktorand, Forskare, Kliniker, Privatpersoner, T/A personal

60

Lärare/forskare Hur bedömer du din vana vid datorer? Mycket god! Hur bedömer du din vana vid internet? Mycet god! Hur bedömer du din vana vid att söka information? Mycket god! Besöker du ofta biblioteket? nej, tyvärr! Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Har du någon favoritwebbplats? Vad är bra med den? Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Det händer men inte särskilt ofta. Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till din forskning/undervisning? Huvudkällorna är: The ACM Digital Library IEEE Digital Library En hel del via Google Scholar Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex deltaga i diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, tipsa om litteratur... Vet du vad bloggar är för något? Förklara. websidor med publicerade aktuella "inlägg", ofta mycket personliga. Kan ses som en typ av offentlig dagbok. Vet du vad RSS är? Förklara! Vet ej...

61

Kön Man Ålder 24 Student, Doktorand, Forskare, Kliniker, Privatpersoner, T/A personal Student, anställd amanuens Hur bedömer du din vana vid datorer? mycket god, studerar fjärde året på Teknisk Datavetenskap Hur bedömer du din vana vid internet? mycket god Hur bedömer du din vana vid att söka information? exceptionellt god Besöker du ofta biblioteket? nej Vad är dina kriterier för en bra webbplats? lättåtkomlig, tydlig, självförklarande och funktionell Har du någon favoritwebbplats? www.google.seen.wikipedia.org Vad är bra med den? Google hittar i princip allt man söker om man har vana att använda den. Finns det inte via google är det inte värt att veta. wikipedia är ett mycket lättsamt uppslagsverk som täcker många detaljer inom många områden. Informationen är tydlig, lagom omfattande och utvecklas ständigt av systemets egna användare. Informationen kan ibland ifrågasättas men ofta finns det källförteckningar med förtroende.

62

Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? aldrig provat. Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till din forskning/undervisning? www.google.se Min undervisning är ofta på så låg nivå att det sällan är svårt att hitta konkret information med en sökmotor. Det är väldigt sällan jag behöver söka efter forskningsrapporter eller dylikt då materialet är väldigt offentligt. Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? jag har aldrig besökt dem. Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? jag har aldrig besökt dem. När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? jag har aldrig besökt dem. Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex deltaga i diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, tipsa om litteratur... Diskussionforum är ofta uppskattade, men lägg inte för mycket vikt i dem då det är svårt att följa utvecklingen. Diskussionforum bör uppmuntas att ha "vid sidan om" den riktiga informationen/faktan. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. En sorts "dagbok" som någon skriver inom ett visst område. Finns i många varianter, exempelvis resebloggar, matbloggar och studiebloggar. Bloggar innehåller aldrig någon väsentlig information utan (enligt min åsikt) innehåller bara "trivia" om något som någon tycker om att skriva om. Kan vara intressant om någon bloggar om ett visst projekt och det finns folk som följer den av ren nyfikenhet, men den bör inte innehålla detaljspecifika frågor om något som någon vill slå upp. Personligen undviker jag att läsa bloggar eftersom de ofta bara innehåller trams.

63

Vet du vad RSS är? Förklara! http://en.wikipedia.org/wiki/Rss RSS står för Really Simple Syndication och är ett mycket enkelt system för att följa nyheter (eller exempelvis bloggar). Man använder en RSS-läsare som med jämna mellanrum frågar RSS-feeds (en nyhetssajt, exempelvis www.aftonbladet.se/rss/nyeter.xml) och hämtar nyheterna. RSS-feedsen uppdateras med jämna mellanrum då det händer något, exempelvis att en ny nyheter kommer in eller om någon skriver i en speciell blogg. Man kan då med sin RSS-läsare följa vissa nyhetesområden som man tycker är intressanta genom att låta RSS-läsaren "prenumerera" på vissa RSS-feeds. Man kan då på ett enkelt sätt följa det man tycker är intressant genom att slippa bläddra genom flera nyhetsområden. Kön Kvinna Ålder 34 år Forskare Hur bedömer du din vana vid datorer? God vana. Arbetar dagligen med dator och olika program som word, excel, SPSS, Outlook, näringsberäkningsprogram m.fl. Hur bedömer du din vana vid internet? Knappt godkänd. Använder Internet relativt ofta men är inte så van att söka rätt på information m.m. Hur bedömer du din vana vid att söka information? Knappt godkänd. Skulle kunna bli mycket bättre vilket skulle vara användbart i arbetet. Besöker du ofta biblioteket? Besöker biblioteket rent fysiskt mycket, mycket sällan Vad är dina kriterier för en bra webbplats? Lätt att förstå och använda. Har du någon favoritwebbplats? Nej inte vad jag kan komma på. Vad är bra med den? - Använder du bibliotekets webbplats och deras databaser, tidskrifter och andra sökresurser och i så fall hur ofta? Ja använder främst elektroniska tidskrifter ca 1 gång per vecka för att skriva ut publicerade artiklar Vad använder du för sökverktyg när du söker information relaterat till din forskning/undervisning? Oftast gör jag en databas sökning på Pub Med eller Medline Vad tycker du är sämst med bibliotekets webbsidor? De kan bli lättare att förstå och använda. Att det är så många olika söksystem Almbum, Libris, Artikelsök och Databassökningar. Det hade underlättat om man kunde utveckla ett enda sökprogram och fick välja om sökningen skulle gälla både för Album och Medline till exempel. Vad tycker du är bäst med bibliotekets webbsidor? Att det väldigt smidigt går att ladda ner

64

elektroniska tidskrifters publikationer. När du under den senaste tiden använde våra webbsidor, var det något du saknade? Ett gemnsamt sökprogram där man kan välja om sökningen skulle gälla både för Album och Medline till exempel. Tycker du att man borde kunna vara interaktiv på bibliotekets webbsidor? T ex deltaga i diskussionsforum, lägga upp egna bokmärken, tipsa om litteratur... Nej risken är att ju mer funktioner desto mer komplicerat och då blir det en djungel att hantera. Vet du vad bloggar är för något? Förklara. Tror att blogg är en slags ”dagbok” på webbeb där folk kan skriva in meddelande och få svar/respons från den som har bloggen. Ibland går det att chatta i realtid Vet du vad RSS är? Förklara! Nej

65

Bilaga 9: Kortsortering med studenter

Projektgruppen genomförde tre kortsorteringstillfällen med användare (studenter), med tre deltagare i varje grupp. Nedan är anteckningar från gruppernas diskussioner (Marikas anteckningar)

Grupp 1

• efterlyser en central sökfunktion. Sökfunktionen Album borde vara mer central än i dagsläget. Önskvärt: en sökfunktion där man kan välja att söka i katalogen, bland webbsidorna, efter artiklar etc. • Inte så viktigt med information om ”nya böcker” – man söker information. • Länken till logga in hemifrån borde vara tydligare än nu. • Det är jobbigt med löpande text där man måste leta efter länkarna till de funktioner man vill åt. • Information om ”Låna böcker” – här kan länken till ”skaffa lånekort” finnas det. Det är något man bara gör en gång, måste inte hela tiden finnas synligt, men det ska vara enkelt att hitta dit. • Lutar åt att forskare skulle behöva en egen ingång med information om det som rör just dem (inlämning avhandlingar, forskarskåp, e-publicering). • Album: o man borde landa direkt i utökad sök i album (inte enkel sök) o Vore bra med påminnelsemail efter en viss tid med frågan om man vill stå kvar i kön (så att böckerna blir tillgängliga för dem som faktiskt behöver dem till omtentan)

Grupp 2

• förordar ett ”hjälpcentra” med tips, guider och information om allt som rör UB:s resurser. • Efterlyser intuitiv vägledning kring artikelsökning; referenser kontra fulltext, hur man går tillväga. ”Artiklar” ger intrycket av ”vanliga artiklar” som inte är intressanta för studierna – det är ju ”vetenskapliga artiklar” man är ute efter… Hur tydliggöra? • ”Databaser” säger ingenting. Bort med den termen. • Information om äldre material bör sammanföras, oavsett om det är UB eller Foark som har dem. • Tycker att det räcker med en länk till ”boka grupprum”. • FAQ i form av databas vore bra. ”Hittar du inte svaret på din fråga? Skicka din fråga hit”. • En blänkare på förstasidan där man kan skicka in idéer till funktioner på hemsidan vore en bra idé. • Album: o Påminnelsemail ett par dagar innan lånetiden går ut vore bra, så man slipper kolla hela tiden och vara orolig att dra över tiden. o Nya böcker i Album, efter ämnesområde, vore bra.

Grupp 3

• ”Hur lånar man” (el dyl) där man samlar information om att söka-låna-böcker på UB. ”Det är för att låna böcker man går till hemsidan” (kan man anta också gällande för de allra flesta nya studenter).

• Ingen aning om att NE finns tillgänglig online – jättebra att kunna använda ju! • ”Fjärrlån” kontra ”kopiebeställning” kan förvirra. ”Fjärrlån, då är det flera böcker man lånar

va?” var en kommentar. • Diskuterade kring termen ”studenttjänster” för funktioner/information som mer rör studenter. • Nämnde begreppet ”ostbricka” som en bild för UB:s utbud. • Tycker det är motiverat med en särskild länk till ”boka grupprum Universum” då det annars

inte är självklart på något sätt att det är UB som ansvarar för denna del. • Album: Länken till e-böcker från träfflistan är otydlig. Hellre ”e-bok” som titel istf för ”www”

som i dagsläget.

66

Övrigt alla grupper: tror att alla grupper fastnade på termen ”e-referensverk” och hellre ser termen ”e-uppslagsverk” – ”referens” förknippar de med referenser i uppsatser etc…

Cardsorting med användare, grupp 2 (Ann-Louises anteckningar) Fetmarkerad text – förslag till rubriker Indrag i text - underrubrik Kursiv text – nuvarande rubrik på UB:s webbplats. Rubriker på toppsida: Aktuellt A-Ö Sökruta album (länkar till sida med flera sökalternativ) Inköpsförslag Utvärderingsformulär – lämna nya förslag Skaffa lånekort Låna böcker Låna om böcker Öppettider Boka grupprum/Forskarrum Internetsökning Datormiljö Sökrutan till Album anses viktig, men finns inte i direkt fokus. Ena deltagaren efterlyste den, hade missat att den redan idag finns på toppsidan. Funderingar fanns om man inte kunde skriva ”sök böcker” istället för Album. Eller ”sök i UB”. Länkarna boka rum och boka grupprum kan slås samman. Viktigt att det är lätt att se var man lånar om. Efterfrågan finns på ett påminnelsemail några dagar före utsatt återlämningsdatum. Är jobbigt att hålla reda på alla olika böcker och man loggar inte dagligen in sig på sina sidor i album. Vill inte klicka sig fram för att hitta text under Aktuellt. Ska ses direkt. Om datormiljö inte placeras på toppsidan får den vara max ett klick bort. Även rubrikerna Dina lån och reservationer, Hjälpcentra, Logga in nämndes upprepade gånger som möjliga rubriker på toppsidan, men skrevs aldrig upp på gula kort, utan lades bredvid toppsidekorten. Hjälpcentra skulle ev. kunna hamna under ”låna böcker”. Ev. huvudrubrik diskuterades, men bestämdes inte. Alla dessa kort lades som en förlängning av toppsidekorten.

Dina lån och reservationer E-böcker Libris som rubrik borde bytas ut eller ha ett tillägg. De föreslog benämningen ”Nationell

databas över böcker”. Andra bibliotek Låneregler Vanliga frågor om lån Beställ fjärrlån/artikelkopior Kopiering på UB Specialsamlingar

67

Förslag till rubrik Hjälpcentra. Fråga biblioteket

Biblioteksvisning Sökhjälp – biblioteksguiden Boka en bibliotekarie E-böcker Hänvisning till ”Skrivprocessen”.

Lägg till din fråga. Åtkomst hemifrån

Inköpsförslag. Länk till inköpsförslag borde även finnas i samband med sökresultat. Förslaget ”Lägg till din fråga” borde finnas ifall användarna vill påpeka att information saknas om x. Sökhjälpen skulle kunna delas in i kategorier av användare t ex vanlig student, distansstudent, forskare etc. Förslag till rubrik Skrivprocessen. Läs- och skrivsvårigheter? Aktuella kurser på UB…om informationssökning Forskningsarkivets kurser Sökguider – instruktionsfilmer EndNote, referenshantering Skriva referenser Vetenskaplig artikel

Leta riktigt gamla saker (inkunabel mm, Curman, Östergren, kyrkoböcker) Boka en bibliotekarie (få hjälp att söka material)

Aktuella kurser på UB borde få en mer pregnant titel att det t ex gäller informationssökning. ”Boka en bibliotekarie” skrevs in på ett extrakort. Ska finnas på flera ställen. Logga in Anmäl adressändring Nya böcker…efter ämne man läser När man loggar in på sina sidor kunde nya böcker i ens ämne visas. Eller nya böcker överhuvudtaget när man börjar söka i album. Inget namnförslag på rubrik, men något som utgår från våra resurser.

Artiklar Tidskrifter och tidningar Databaser Kartor - svårt att hitta fram till i dagsläget. Åtkomst hemifrån

Omfattande diskussion om namnbyte på databaser, artiklar och tidskrifter och artiklar. En deltagare tyckte det var förvirrande med ordet artikel. Ska man klicka på länken för att få fram en artikel eller då man har en referens och vill få fram själva artikeln i läsbart skick? Hans förslag var a) sök fullständig referens b) sök fullständig artikel om du redan har en referens. Alla var rörande överens om att det är svårt att förstå nuvarande uppdelning vid sökning av artiklar. De fann det märkligt att vara inloggade i en databas och sedan lämna den för att gå till en helt annan lista (tidskriftslistan). Någon ville att det ska stå ”vetenskapliga artiklar” som rubrik. Idag finns resurser under rubriken databaser som man inte direkt förknippar till just databaser, t ex NE. Om man vill kan allt tolkas som databaser. Vad är det egentligen? Ingen föreslagen rubrik. Distansstudent För externa användare

68

Förslag till rubrik Doktorander. Eller för forskare. Information till forskare om e-publicering. Inlämning av avhandlingar (nuvarande Leverans av avhandlingar gav dem associationer till

information om förlagsleveranser av just avhandlingar. E-publicering vid UmU.

Medicinska biblioteket Medicinska länkar Medicinska e-böcker Medicinska bibliotekets kurser I samband med en fråga om en medicinsk resurs visades nuvarande webbsida för Medicinska biblioteket och alla tyckte upplägget såg bra ut. Tyckte bara inte om termen Medicinska länkar. Verksamhet Organisation Projekt Öppettider återkommande

Adresser mejl, gatuadress samt postverkets. Länk till karta över UmU för att hitta till UB och MB Länk till karta över Umeå för att hitta till UmU.

Personal Bokbinderi Lediga tjänster Trist rubrik, kanske skriva ”Om oss” istället. Ifrågasattes huruvida länken Lediga tjänster är nödvändig. Är så specifik och inte regelbundet återkommande. Kanske räcker det med information i aktuelltrutan? Påpekade att man numera brukar använda sig av frasen ”arbeta hos oss” istället. Ordet bokbinderi associerades med en lista över bokbinderi i Sverige. Kortet Ämnesundervisning blev över. Gruppen frågade sig vad som stod bakom termen, men kunde inte direkt placera det ihop med någon rubrik eller kategori. Ett förslag kom upp angående ett utvärderingsformulär. Vad tycker man om bemötandet på UB. Ett råd till oss är att tänka över formuleringar. Man ska förstå vad det handlar om, specificera, och undvika platta ord som ”information”, ”databaser” mm. Utgå mer från funktioner.

69

Skisser över resultaten från grupp 1 och grupp 3 (Kerstin).

70

Bilaga 10: Besökaranalys

Studenter Studenterna utgör UB:s största målgrupp. År 2006 var 28 722 studenter inskrivna vid UmU, av dessa var 8 775 distansstudenter. Spridningen i ålder är ganska stor; 39 % är under 25 år, 36% är mellan 25-34 år, och 25 % är över 34 år. Medelåldern hos UmU:s studenter är 29,9 år (siffrorna från 2006).

Studenternas tidigare utbildning är varierande, från gymnasiet till att ha läst flera terminer. Många har arbetslivserfarenhet innan studierna. En hel del utländska studenter finns, inom UmU finns även internationella utbildningar som hålls på engelska.

Studenterna använder UB:s lokaler och grupprum mycket. De flesta använder Album för att hitta böcker, men många använder också databaser för att hitta artiklar och data. Google används i mycket hög utsträckning, ibland helt och hållet före UB:s resurser. Wikipedia används också. Studenter har även andra, fria, informationskällor/-verktyg för informationssökning, t ex SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet m fl. Många studenter tycker det är svårt att veta vad det är man söker - en bok, en artikel, en tidskrift, annat? Hur man söker upplevs också som ett problem, det är också svårt att veta varifrån man får resultatet. Google upplevs istället som enkel - “man hittar alltid något”.

Album fyller också en viktig funktion för studenterna att förlänga sina lån, och önskemål om integrering av Album i UB:s webb har uttryckts.

Dator- och internetvanan kan generellt sägas ligga relativt högt, även om den troligen kan variera rätt mycket mellan olika studentgrupper. Användarundersökningar visar hittills att det inte finns något större intresse av “bibliotek 2.0″-funktioner i form av interaktivitet på webben. Många studenter använder dagligen nyhetssajter och e-posttjänster på webben, men det verkar som att bloggar och RSS-flöden inte används i så stor utsträckning. Å andra sidan använder många studenter “web 2.0″-funktioner på Internet; specifika sajter för fildelning, fotodelning, forum etc. Det är dock ingenting man förväntar sig eller önskar på UB:s webb. “Folk har redan sina forum” som en student uttryckte det.

Studenterna har specifika syften med att gå in på UB:s webb; hitta öppettider, boka grupprum, söka rätt på en bok, hitta en artikel, förlänga sina lån, få vägledning i hur man hittar information, hur man skriver uppsats, hur man skriver referenser, hur man ”hittar en vetenskaplig artikel”.

Citat: ”det är enklare att hitta boken i album än på hyllan” ”album är svårare att hitta i än Google”

Forskare/lärare Stor åldersspridning.

Besöker UB relativt sällan, men använder i olika stor utsträckning UB:s webb för att söka böcker och hitta artiklar/data. Även bland forskare/lärare används Google som informationssökningsverktyg (ibland nästan uteslutande). Det finns i dagsläget också lärare/forskare som inte alls använder UB eller UB:s webb.

Har ett samarbete med UB när det gäller visningar/undervisning och inköpsförslag. Många beställer också fjärrlån. Alla som publicerar och skriver avhandlingar måste lägga in sina publikationer i publiceringsdatabasen/DiVA, information om detta bör ligga lättillgängligt att nå på UB:s webb.

Även forskare/lärare upplever svårigheter med att söka i olika databassystem/kataloger; hur man söker, var man söker, och hur man vet var man är under sökningen.

71

Bibliotekarier inom egna organisationen Använder i stor utsträckning UB-webben för att hitta information vid passtjänstgöring; öppettider, kontaktpersoner, albumfrågor (förlänga lån etc.), e-resurser hemifrån. Tekniska frågor om datorer, LAN, utskrifter, kopiering etc. kommer också ofta. Här används webben som ett verktyg att hitta aktuell information, översikter (kartor), kontaktuppgifter etc. – dessa vill man också enkelt kunna hänvisa till, t ex på telefon.

En sökbar databas för ”frågor och svar” vid informationstjänstgöring vore mycket värdefullt, eftersom det kommer frågor av allehanda art som ofta bara enstaka bibliotekarier kan besvara - en sådan databas skulle också kunna göras tillgänglig för användarna.

Vid undervisning används webben som ett pedagogiskt verktyg, där man enkelt vill kunna vägleda och hänvisa studenterna till allmän och ämnesorienterad informationssökning. På webben måste också finnas utrymme för digitala sökguider, ex. Camtasiafilmer, samt också gärna lite utförligare information om att skriva uppsats, hur man skriver referenser, källkritik (”vad är en vetenskaplig artikel” etc.) som undervisande bibliotekarier kan använda som hjälp och även hänvisa till.

Kontaktbibliotekarierna ser ett behov av en ”kontaktyta” med institutionerna; underlag för undervisning, kontaktinformation, och ämnesguider el motsv.

”Allmänheten” (privatpersoner, företag, organisationer, media) Privatpersoner kan använda UB för att låna böcker, söka data, släktforska, ”fritidsforska” med mera. Här kan information om UB, våra resurser och vilken tillgång man som privatperson har till dessa vara värdefull att nå via webben. Öppettider måste också finnas enkelt tillgängligt. Aktuella utställningar kan också vara av intresse.

Företag och organisationer kan vara intresserade av aktuella avhandlingar och andra rapporter/publikationer, som nås via Album, DiVA och publiceringsdatabasen.

För Media kan aktuella spikningar vara intressanta, likaså aktuella projekt, förändringar i UB:s verksamhet, utställningar o dyl. Viktigt är att de snabbt kan se vem som är kontaktperson.

Bibliotekarier utanför UB Andra bibliotek kan vara intresserade av att få en inblick i UB:s verksamhet, lokala projekt, ev. samarbetsmöjligheter etc. Kontaktuppgifter, särskilt kontaktinformation för specifika spörsmål, är här viktigt att visa på webben. T/A-personal UmU En relativt stor grupp; 4 143 anställda, med medianålder 45,4 år (siffrorna från 2006). Anställda på universitetets växel måste ha tillgång till information om vem de ska hänvisa till, denna information görs lämpligen lätt nåbar via webben. Övrig T/A-personal kan också ha behov av dessa kontaktuppgifter. Andra enheter inom universitetet (t ex Informationsenheten) kan ha behov av att veta mer om UB:s verksamhet inom olika områden (t ex policydokument, projekt, verksamhetsberättelser och aktuella evenemang). Universitetsansluten personal kan också ha behov av att söka böcker, artiklar och annan information, för såväl privat som arbetsrelaterat bruk.

72

Bilaga 11: Personas Projektgruppen enades om följande punkter för våra Personas’ karakteristika: bild ålder förnamn kön civilstånd yrke/jobb tekniska färdigheter internet-/datortillgång 2-3 mål hobbies, intressen attityder informationssökningsbeteende citat/uttalanden

73

Persona 1 - ny student

Namn: Mats Karlsson Ålder: 23 år Gör: Läser första terminen på service management-programmet

Mats tog ett uppehåll från studierna efter gymnasiet och varvade tillfälliga anställningar och vikariat på en stormarknad med ett par resor. Men han ville inte fastna på stormarknadsgolvet, utan känner sig nu motiverad att påbörja en utbildning som ger breda möjligheter i arbetslivet, och valde service management-programmet som han tyckte verkade intressant, med tanke på den tvärvetenskapliga basen och inriktningen mot bl.a. beteendevetenskap. Mats bor i egen lägenhet på Ålidhem, där han har dator med fast uppkoppling via hyresvärden. Datorn har några år på nacken; hans pappa fixade hem den genom hem-pc-paket via jobbet för fyra år sedan, och den fick Mats ta med sig när han fick egen lägenhet för ett par år sedan. Mats har väl aldrig använt datorn så överdrivet mycket, han har t ex aldrig fastnat för onlinespel som många av hans kompisar. Men han kollar mailen, läser nyheter och kikar på filmer på youtube han får tips om från kompisar. Google används också rätt flitigt för att söka rätt på och läsa mer om saker, och han gillar att snabbt och enkelt kunna slå upp saker på Wikipedia. En stor del av Mats tid går förstås åt till studierna, men fritiden tillbringar han gärna med flickvännen Sara eller med kompisar. Han spelar innebandy en gång i veckan med några kompisar och går gärna ut nån kväll ibland. Mats besöker UB tre-fem gånger i veckan, främst för att få tag på kurslitteratur, lämna igen kurslitteratur och kopiera delar av böcker och artiklar. Att kolla efter kursboken direkt på hyllan känns oftast som snabbaste alternativet, men Mats har också lärt sig att söka rätt på böckerna i Album för att ställa sig i kö på utlånade böcker. Han gillar funktionen att man får meddelande när en bok man köat på kommit in, men han skulle också gärna vilja få ett mail ett par dagar innan lånetiden går ut, så han inte behöver oroa sig för att lämna igen kursböcker för sent och kanske bli avstängd. Ett antal vetenskapliga artiklar ingår i kursmomenten, och han har vid ett par tillfällen fått hjälp på biblioteket med att leta rätt på och skriva ut artiklar han behöver. På UB använder han också tysta läsesalarna för att tentaplugga, men han gillar också att kunna träffa kursare på UB för att plugga ihop, och också att surra om annat emellanåt. Det blir roligare så! MÅL: - att snabbt hitta igen kursböckerna - att enkelt hitta de vetenskapliga artiklar som ingår i kurslistan - snabbt slå upp UB:s öppettider eftersom han aldrig kommer ihåg när UB har öppet på helgerna CITAT: Var har ni dom vetenskapliga artiklarna?

74

Persona 2 - student

Andreas är 27 år och kommer ursprungligen från Vaggeryd, men bor tillfälligt i en andrahandslägenhet i Umeå på terminerna. Han läser tredje terminen på lärarprogrammet och är sambo med Elin, som läser mediateknik

Han anser sig ha mycket goda kunskaper inom IT och är medlem i Academic Computer Club på universitetet. Förutom allt internet-relaterat (lämna meddelanden på Twitter, ladda upp filmer på Youtube, lägga till comments och friends på Myspace, ladda upp foton på Flickr etc.) tycker han sig även ha mycket goda kunskaper i Office-paketet (främst Word och Excel), samt grundläggande kunskaper i många andra programvaror, bland annat Adobe Acrobat, Power Point, Photoshop och Flash. Har en stationär dator hemma i lägenheten som han delar med Elin, men har nyligen skaffat sig en begagnad laptop som han flitigt nyttjar på föreläsningar och vid grupparbeten. Andreas är i princip uppvuxen med datorer och har avverkat de flesta typer av hemdatorer som förekommit genom datorns barndom och uppväxt, t.ex. ZX Spectrum (som firade 25-årsjubileum den 23 april 2007), Atari, Amiga m.fl. Spelar ofta WoW, men Elin klagar på att han ALLTID sitter vid datorn. Andreas är 4 gånger i veckan på IKSU, där han styrketränar och spelar innebandy. Spelar bas i ett lokalt rockband och svingar gärna en bägare då och då med kompisarna på Bishop’s Arms. Andreas går till UB varje dag för att träffa kurskamrater, äta lunch i Tornet och sitta i Röda rummet eller i något grupprum om någon av dem har kommit ihåg att boka. Det är alltid knökfullt där. MÅL: - Vill kunna boka grupprum snabbt och enkelt och skulle vilja att det fanns många fler rum där man kan sitta tillsammans och jobba. - Vill att det ska vara lättare att hitta artiklar till uppsatsen SNABBT i någon specifik databas, istället för att plöja igenom flera olika databaser - Vill ha hjälp med att skriva referenser i sin uppsats, när man hittat bra saker på Google CITAT: Varför kan man inte boka grupprummen i Firefox? Jag har inte IE på min Linux Edubuntu.

75

Persona 3 - student med särskilda behov

Milena, 20 år på söndag, förstaterminsstudent på konsthistoria A-kursen.

Milena var 5 år när hennes föräldrar flyttade från Kroatien till Sverige för att slippa kriget. Hon hade tur för hennes pappa fick snabbt jobb på Volvo och mamma fick efter ett par år jobb som städerska. Milena är enda barnet och hon anpassade sig snabbt till Sverige och fick många svenska vänner. I skolan var det ofta jobbigt för hon hade så svårt att läsa. Matte gick väldigt bra och särskilt teckning och musik som hon älskade, resten var mer eller mindre en plåga. Milena valde estetiskt på gymnasiet och det var först där som en engagerad lärare upptäckte hennes dyslexi och Milena blev medveten om sina problem. Läraren betydde mycket för Milena och hennes självförtroende. Hon peppade Milena att läsa vidare på universitetet. Milena gillar datorer och är en mästare på Photoshop. Hon gjorde tidigt en egen hemsida på sin kompis dator och började hjälpa kompisar att göra egna hemsidor. Hemma hade de ingen dator förrän hon gick i nian, samtidigt skaffade de internet. Milena är väldigt utåtriktad och har ett stort socialt nätverk, men även om hon har blivit bättre på att stava och läsa böcker är det ett hinder som hon kämpar med dagligen. Hon är öppen med sitt funktionshinder gentemot vänner och nya människor och tycker det är bättre att de får veta än att de ska tro att hon är korkad. Hon gillar metoden trial and error, det som hjälpt henne att bli en utmärkt photoshoppare. MÅL: - vill veta allt om Resurslabbet som hon har hört talas om - gillar Google som känns enklare än Album. - vill veta hur e-böckerna funkar CITAT: Varför rättstavar Google men inte Album?

76

Persona 4 - distansstudent

Ellen, 36 år, sambo och två barn: Reine 3 år och Greta 6 år.

Ellen är sjuksköterska och går en 10 poängs distansutbildning i endokrinologi som innebär tre helgträffar under en termin. Hon är sambo med Hans som är snickare. Ellen gillar resor och friluftsliv och har många vänner. Tyvärr är många av dem inte bosatta i Lycksele som Ellen, därför tycker Ellen att mobil och internet är utmärkta verktyg för att hålla kontakten, främst med vänner som inte bor i Lycksele. Hennes ena lillasyster bor i USA och hennes andra lillasyster bor i Uppsala. Hon har också en kompis som jobbar som läkare i Dubai. Ellen är inte rädd för teknik och datorer även om hon inte är någon expert så lär hon sig hyfsat snabbt det hon behöver kunna. Men att hålla koll på själva hårdvaran när datorn kraschar och installationer av program överlåter hon med glädje åt sin man som både gillar att plocka sönder både datorer och bilar. Ellen har använt internet hemifrån sedan 1999 då hennes storasyster övertalande henne att skaffa det. På jobbet har det alltid funnits men där har hon använt det väldigt sparsamt eftersom datoriseringen av patientjournaler tog ett tag innan det genomfördes. Ellen använder MSN för att chatta med sina vänner och hotmail för att mejla. Hon använder också Flickr för att lägga upp egna bilder som hon kan visa för sina vänner. Nyligen har hon börjat använda Skype också. Hon gillar att leta efter resor på Google eller Eniro och kollar även på en del sajter om friluftsliv. Biblioteket är för henne synonymt med att låna deckare och barnböcker. På den tiden hon gick sin utbildning till sjuksköterska var hon sällan på biblioteket. MÅL: - Vill lätt kunna hitta kursböcker och låna hem de hon behöver till Lycksele. Helst inte köpa, men i så fall veta var det är billigast. - Vill också veta hur länge man kan låna böckerna och om man kan låna om dom själv. - Vill läsa mer om hur man skriver ett paper/uppsats och hur man kan leta fram artiklar hemifrån som man kan använda i uppsatsen. - Vill se om biblioteket är öppet de helger då kursen har sin träffar. CITAT: Det är lättare att hitta i Google än i Album.

77

Persona 5 - doktorand

Pirkko, 29,9 år, nyss gjort slut med Greger.

Pirkko har jobbat som lärare i 3 år men har nyligen fått doktorandtjänst där hon ska forska om dyskalkyli och genus. Pirkko är född i Råneå av finska föräldrar och har alltid varit mycket aktiv inom olika idrotter. Bl a spelar hon handboll och gillar bergsklättring, hängflygning och kanotslalom. Pirkko är väldigt utåtriktad och säger ofta vad hon tycker. Hon gillar bloggar och funderar på att starta en egen blogg att använda för att nå ut med sin forskning. Hon gillar att Googla och har just upptäckt Google Scholar som hon tycker är fantastiskt. Pirkko bor på Nydalahöjd i en tvåa och har två kanariefåglar. Hon är även aktiv i föreningen Matematiklärare mot kärnvapen och Amnesty. Datorer är enbart ett verktyg för att kommunicera och söka. Hon är totalt ointresserad av hur datorn fungerar i burken. När hon växte upp hade hon en brorsa som var galen i datorer och fixade allt vad gäller internet osv. Det gjorde att hon fick få tillfällen att testa själv. Sedan hon flyttade hemifrån 2000, efter ett år som aupair i Frankrike, och började plugga skaffade hon egen dator och internet. Internet har börjat intressera henne först sedan hon blev lärare och började upptäcka elevernas intresse och hon vill förstå mer vad allt som det snackades om var för nåt: Lunarstorm, Myspace, Kaaza, Skype, Tradera. Hon gillar internet mer och mer men hon har inte tålamod när datorerna krånglar. Då skriker hon och ringer nån killkompis som får lov att fixa det hela genom mutor. Greger kunde ingenting om datorer. Inte ens laga mat och plocka upp sina smutsiga sockar. MÅL: - hon vill veta varför hon inte kan få tag i vissa artiklar som hon hittat i Google Scholar - hon vill gärna gå någon kurs i att skriva referenser - hon vill veta om det finns fler ställen att söka på än Google, Wikipedia, Google Scholar. CITAT: Har ni aldrig några kurser på UB?

78

Persona 6 - forskare/lärare

Birgitta är 61 år och kommer ursprungligen från Hällnäs. Hon är forskare vid psykologiska institutionen och gift med Bengt som är lantmätare. De bor i en villa i Umeå, har 3 vuxna utflugna barn

Birgitta gillar att vara ute i naturen och skulle gärna springa en löprunda, som hon gjort i alla tider, men på grund av en begynnade artros får hon numera nöja sig med långa skogspromenader istället med sina 2 schäfrar som sällskap. Hon reser ofta i tjänsten, både inom Sverige och utomlands. Mobiltelefonen är hennes “bästa vän” och hon har den ständigt i beredskap. Hon tycker sig ha hyfsade IT-kunskaper och saknar inte något speciellt, kanske mest beroende på att hon inte riktigt vet vad som finns, som hon skulle kunna ha användning för. Söker både på Google och i UB:s databaser men är inte riktigt säker på att hon täckt in allt. Har hört talas om Wikipedia, men inte använt det. På institutionen använder hon sin dator till den aktuella forskningen, att kolla och besvara mejl, samt att göra Power Point-presentationer till sina föreläsningar. Hon har en stationär dator hemma som hon mest använder för att kolla/besvara sina mejl och göra bankärenden. När hon växte upp fanns det inga persondatorer att tillgå, så hennes datorkännedom har smugit sig på allteftersom hon varit “tvungen” att lära sig i jobbet. Hon har tyckt att det tidvis varit svårt att lära sig nya program och nya versioner av program, när man väl lärt sig den innevarande versionen. Under sin utbildningstid har hon använt UB flitigt, främst för att läsa vetenskapliga artiklar i psykologitidskrifter, men på senare år har hon övergivit UB som fysisk resurs, men använder UB:s databaser flitigt - främst PsycINFO och Web of Science. Birgitta forskar om adopterade barn och deras speciella behov, d.v.s. adopterade barn har samma behov som alla andra barn, men har kanske extra problem just för att de är adopterade och byter kultur och vårdare. Säger om sin forskning: ”Det är svårt att veta vilken kunskap jag fått genom utbildningen och vad som är erfarenhet. Men jag tror jag utifrån min egen bakgrund har speciellt fokus på barn och ungdomar. Jag kanske ser andra behov än personer med annan bakgrund hade sett. De i sin tur ser ju andra saker som inte jag ser.” MÅL: - Vill lätt kunna hitta de bästa databaserna och den bästa sökresursen för sin specifika forskning - Vill ha tillgång till UB:s resurser oavsett var i världen hon befinner sig – helst per mobiltelefon om det går - Vill veta hur man hittar Impact Factors på nätet CITAT: Den nya tekniken har gjort det både svårare och lättare att forska.

79

Persona 7 - kliniker (forskare/lärare)

Jan-Erik, 57 år, gift och tre barn. Ett äldre barn från ett tidigare äktenskap och två tonåringar i nuvarande äktenskap med Majken.

Jan-Erik valde mellan att bli advokat eller läkare. Eftersom han gillar kontakten med människor plus möjligheten att upptäcka nya saker genom forskningen valde han det senare. Jan-Erik är välrenommerad forskare inom urologi men jobbar fortfarande kliniskt samt som lärare på medicinarutbildningen. Jan-Erik är positiv till den tekniska utvecklingen och särskilt e-tidskrifter. Jan-Erik skaffade en mac redan på 80-talet och internet med slö modemuppkoppling redan 1995. “Det är nog mest barnen som haft nytta av det”. Trots alla år som gått känner han sig ha allt för dåliga kunskaper om datorer och internet. Han jublar varje gång han lyckats hitta och skriva ut sin artikel på egen hand. Han letar ibland artiklar hemifrån också men han har inte lyckats lika bra. Det krävs nån inloggning som han inte tagit reda på hur man gör. Har inte haft tid, men känner att han nog borde kolla upp det mera. På den begränsade fritid Jan-Erik har är han helst med familjen i stugan på en ö i havet. Han har tre båtar och älskar båtlivet. Hans dröm är att segla till Medelhavet. Han gillar också att läsa. Helst gamla klassiker som Strindberg, Fröding, Lagerlöf. Särskilt de två sistnämnda eftersom han själv är värmlänning. MÅL: - han hittar oftast det han vill ha genom att titta i referenslistor i andra artiklar och vill att det ska vara lätt att leta upp en artikel och skriva ut. - han vill gärna hitta mer enkel information på webben om hur man hittar artiklar via PubMed och Cochrane. Google känns inte tillräcklig alltid. - han vill gärna se om biblioteket har några kurser att erbjuda för ovana. Han är särskilt intresserad att se om det finns någon enkel kurs om Endnote. - han vill också veta inloggning hemifrån till artiklarna. CITAT: Det är fantastiskt nu när man kan hitta allting gratis på nätet.

80

Bilaga 12: Scenarios Scenario Ellen - distansstudent Kvällen är sen och Ellen är mycket trött. Hon sitter framför datorn hemma i Lycksele och hennes man har somnat framför tio-nyheterna. Hon ska skriva en uppsats och har blivit tipsad om en bra bok. Hon går in på UB:s webb och söker på titel och författare men får inga träffar. Hon går in under söka och ser länken Söka böcker i Libris. Kan man söka böcker även där?, tänker Ellen. Är det kanske en nätbokhandel? Hon ser länken Vad är Libris? och klickar. Hon får upp information om att Libris innehåller böcker från andra bibliotek och att man kan beställa böcker som man hittar i Libris via sitt lokala bibliotek. Aha, tänker Ellen, via Lycksele bibliotek? Hon klickar på Söka böcker i Libris och hittar boken i Uppsala. Vad bra, tänker Ellen. Imorgon ska jag ringa Lycksele bibliotek, de är så snälla och hjälpsamma där. Undra bara om det kostar nånting och undra hur lång tid det tar att få boken? Ja, jag har 4 veckor på mig att skriva uppsatsen, så jag lär nog hinna få boken. Scenario Jan-Erik - kliniker (forskare/lärare) Jan-Erik, 57 år, har just gått på semester. På kvällen tänkte han söka lite grann hemifrån, men det var länge sedan sist, minst ett halvår sedan. Så han kommer inte ihåg hur man gjorde när man sökte hemifrån. Han hade framförallt tänkt prova databasen Cochrane som han hört så mycket om och gärna skulle vilja prova. PubMed har han använt många gånger men inte Cochrane. Jan-Erik går in på UB:s webb och letar information om hur man loggar in hemifrån. Han minns att man gör det men kommer inte ihåg hur. Han hittar ingen information om det på första sidan så han klickar på Söka. Där hittar han en underlänk till databaser. Där hittar han en alfabetisk lista över databaser och skänker en tacksamhetens tanke till biblioteket. Han klickar sig vidare till Cochrane och lyckligt omedveten om att Cochrane är en databas gratis för alla svenska användare så bryr han sig inte om problematiken med inloggning. Han backar tillbaks ett steg i webbläsaren för han såg i ögonvrån ikonen i. Han klickar på ikonen i och får upp en sida med information om databasens innehåll och en sökguide i högermenyn. Vad fint!, tänker Jan-Erik och skänker ännu en tacksamhetens tanke till biblioteket. Scenario Mats K - ny student Mats K kommer plötsligt ihåg när han packar sin sportväska att han hade några kursböcker som han lånat på biblioteket och som han inser att han haft ganska länge nu. Han minns att man kunde bli avstängd eller var det böter? Han letar upp böckerna och tittar efter telefonen, men slår på datorn istället för han inser att det säkert är upptaget om han ringer till biblioteket. Det går säkert att lösa om jag skickar ett e-mail eller lånar om själv på nått sätt, tänker Mats K. Han klickar på Låna, sedan Låna om. Han har bråttom. Skulle träffa Greger, Pirkkos fd om ni vill veta det, på IKSU om 20 minuter. Shit! Han läser att man måste logga in på Album. Visst sjuttsingen? Han klickar på länken Album och fattar att det är där man hittar böcker. Han skriver in personnr och lånekortet råkar ligga på skrivbordet. Han hittar därför lånekortsnr snabbt. Han hittar lika snabbt länken att förnya alla lån och allt funkar elegant och smidigt. Han river med sig sportväskan och sticker till IKSU. På vägen dit funderar han på böter. Kan man få böter även om böckerna gick att låna om? Asch, blir det böter så får jag väl ett brev hem om det. Greger är inte i tid. Mats K svär. Scenario Andreas - student Andreas har de senaste veckorna jobbat med en 5-poängsuppsats, och har nu nästan skrivit färdigt 20 sidor om bakgrunden till och erfarenheter av Waldorfpedagogiken. Han ska bara fila lite till på sammanfattningen, och sen få ordning på referenserna, nu ligger de bara som anteckningar i fotnoterna.

81

Men hur var det nu man skrev korrekta referensförteckningar? De hade gått igenom det lite kort nån gång, och det stod lite om det i nån av vetenskaplig-metod-böckerna han skummat igenom, men Andreas vill gärna få snabba exempel på hur man skriver dem utan att behöva fördjupa sig i olika teorier, modeller och metoder. Andreas minns att bibliotekaren som höll i nån form av “informationssökningskurs” sa nåt om att på UB:s webb finns vägledningar i hur man skriver uppsats, citerar och skriver referenser. Så Andreas, som sitter hemma och skriver just nu, går in på universitets webb och klickar sig vidare till UB:s webb. Där ser han ingången “Skriva” och tänker att där kanske han hittar nåt - och mycket riktigt finns där en sida, “Skriva referenser”, där han direkt kan läsa några rader om att det finns olika modeller för referensskrivning, och han får direkt också ett par exempel för Harvard- resp. Oxfordmodellen. Det finns länkar till utförligare information om praktik och teori kring referensskrivning, men Andreas nöjer sig med att han känner igen att Harvardmodellen nämnts som en bra modell på utbildningen, och kopierar UB:s exempel och använder det när han renskriver sina referenser. Scenario Pirkko - doktorand Nu när Pirkko på allvar ska påbörja sin avhandling om genus och dyskalkyli, och snart ska publicera sin första artikel i ämnet, vill hon göra det genomtänkt från början. Hon har redan hittat och fått tips om några relevanta böcker, artiklar och publikationer som hon tror kommer att utgöra ett bra underlag för fortsatt forskning. Men för att få ordning i sina och andras tankar och erfarenheter behöver hon strukturera upp de referenser hon har på ett bra sätt, så hon inte sitter med en hopplös röra av citat och anteckningar om ett par år. Så var börjar man? Det finns nåt slags referenshanteringssystem har en kollega nämnt, och det låter ju som en bra idé. Det är visst UB som har det, på något sätt. Pirkko går till UB:s webb för att se om de har nån information om eller kanske till och med nån liten kurs i hur man jobbar med referenshantering. På förstasidan hittar hon ingenting om nåt “referenshanteringssystem” (”om det nu var så det kallades? Eller heter det något annat?” funderar hon). Pirkko ser ingången “Publicera”. Så bra, tänker hon, det är ju det jag ska göra när jag skrivit färdigt artikeln. Här kommer hon till sidan “Instruktioner”, där hon ser rubriken “Författarinstruktioner”. Här förklaras att författarinstruktioner till olika tidskrifter finns på respektive tidskrifts hemsida. Men här finns också en rad om att UB erbjuder kurser i referenshantering. Pirkko följer länken och ser att kursen vänder sig till forskare, lärare och landstingspersonal. Tre och halv timme tar det, och ca 300 kr kostar det. Toppen! Scenario Birgitta - forskare/lärare Birgitta befinner sig just nu i Malmö, på en konferens om barn och familj anordnad av psykologiska institutionen och sociologiska institutionen vid Malmö högskola. Det är alltid roligt att träffa andra inom samma forskningsområde, och man har också lyckats få dit intressanta föreläsare. Bland annat föreläste en kvinna från Frankrike om sin forskning kring adopterade barn, och refererade till en nypublicerad artikel hon skrivit i en större tidskrift. “Den artikeln skulle jag vilja läsa” tänker Birgitta, och undrar om det inte skulle kunna gå att få tag i artikeln på en gång. När Birgitta kommer till hotellrummet efter dagens föreläsningar har hon ett par timmar att slå ihjäl innan det är dags för kvällens arrangemang, så Birgitta slår sig ned vid hotellets dator med fri internetuppkoppling. På jobbdatorn har hon bokmärken till UB:s sida med tidskrifter, och till sidan där hon når de databaser hon brukar använda. Hon kommer inte ihåg adressen till de här sidorna, men tänker att hon ju kan gå via universitets sida - där borde det vara länkat till bibliotekets sida. Mycket riktigt finns en länk till “Universitetsbiblioteket” från universitets startsida. Väl på UB:s sida funderar hon ett tag när hon ser sökrutan och alternativen på förstasidan - det är ju en specifik artikel hon vill, inte söka bland en massa andra artiklar och böcker. Hon går därför in på “Söka” och ser att man kan gå in på “Artiklar”. Här skummar hon igenom sidan och tänker att hon vet ju inte vilken artikeldatabas artikeln finns i, men hon har ju tidskriftens titel och följer därför

82

länken “Sök tidskrift”. Innan dess ser hon dock länken “Åtkomst hemifrån” och kommer på att man ju måste logga in för att komma åt en del saker från UB när man inte är på universitetsområdet. Efter lite letande hittar Birgitta sin CAS-inloggning mellan magnecylburken och läppstiftet i handväskans inre fack. Och artikeln var verkligen mycket intressant! Scenario Milena - student med särskilda behov Milena är ivrig att påbörja sina studier och har hittat till universitetets hemsida där hon söker fram konsthistoria i snabbsökningsfunktionen på sidan. Hon får då upp kursplanen för Allmän konsthistoria A för vårterminen 2007. Milena försöker söka fram höstterminens schema och kursplan, men trots att hon tror att hon har kollat på alla länkar från Konstvetenskaps egen kurswebbsida, hittar hon inte höstterminens kurs. Hon blir lite osäker eftersom det är så många länkar och de heter nästan likadant. Milena gissar att hon kanske är för tidigt ute och att informationen inte hunnit läggas ut ännu. Hon går in på UB:s hemsida istället, för att se om det finns något matnyttigt där. Till sin stora glädje och med viss förvåning hör hon hur hennes talsyntes läser upp den första länken på sidan ”Svårt att läsa/skriva?” och hon väljer att följa denna länk. Länken leder henne till Resurslabbssidan där hon kan läsa allt om den service UB erbjuder henne i form av talböcker och tillgång till Resurslabbet. Det här kommer nog att gå bra tänker Milena med förtröstan.

83

Bilaga 13: kortsortering med referensgruppen Grupp1:

Grupp 2:

84

Bilaga 14: Minnesanteckningar projektgruppens möten

Minnesanteckningar 1 mars 8.30-12, 13-14

1. Thomas Ahlmark från Informatik visade Infoglue på sin mac hela f.m. Skitbra! (8.30-12) 2. Vi kommer att kalla oss U2 och arbetsrummet Ubåten. 3. Marika kollar med IT-advd om vi har samma version av Infoglue som univ. 4. Marika kollar att bloggen låses till ub-domänen. Kollar också om vi kan lägga in vissa utvalda IP-nr t ex våra hemdatorer. 5. Marika reviderar projektplanen och stämmer av med Jan. 6. Marika informera UB-personalen om bloggen.

Minnesanteckningar 2 mars 2007

8.30-12 Näravarande: LI, LK, KO, ML

1. Inväntar förslag på innehåll på testsidan för e-boksgruppen som ska göras i InfoGlue. Eboksgruppen träffas 6 mars.

2. Lars kollar upp olika open source meta/federated search produkter. Kollar upp GUB:s meta search.

3. KO undersöker mer om Samsök.

4. KO köper in böcker.

5. ML fixar till styrdokumentsidan.

6. Till nästa möte förbereder var och en något i området användarbeteende etc som presenteras och diksuteras fram till fikat.

7. ML tar fram webbstatistik.

8. Lars förbereder en kort 15 min visning av Google Analytics. Jämför ev. Med web trends.

Minnesanteckningar 15 mars 2007

Närvarande fm: MA, ALL. Fm och em: ML, LI, KO.

1. KO presenterade Linas arbete med innehållet på befintliga webbsidor.

1. Lars presenterade vad forskningen anser i frågan gruppkreativitet och brainstorming etc. Vi diskuterade utifrån detta fram hur vi skulle arbeta med det vi väljer att kalla idéverkstad. Doskuterade hur referensgruppen skulle involveras. Vi delade in U2 och referensgruppen i tre grupper som ska ha en första idéverkstad 16 eller 17 april om möjligt. Grupp 1: HH + SF + LI, grupp

85

2. AK + KBK + ALL, grupp 3: AL + CA + ML/KO. Grupperna kommer att få diskussionsfrågor inför idéverkstaden.

3. KO och ML tänker kolla upp hur vi kan synas i Second Life.

4. KO och ML förbereder card sorting med användare 4 april.

Minnesanteckningar 16 mars 2007

8.30-12 Närvarande: KO, ML, LI.

1. ML mjölkar ut det viktigaste i dokumentet:”Resultat från Samhällsvetareenkäten 1993-2005″ Preliminär version.

2. ML och KO kollar i samband med mötet med Infoenheten upp statistik över hela universitets anställda och studenter etc. Även rekryterinsstatistik.

3. ML kontaktar referensgruppen som uppmanas gör kvalitativa observationer av användarnas sökbeteende under sina pass.

4. U2 har utformat kvalitativa intervjufrågor som vi slumpmässigt ska ställa till användare i biblioteket.

4. ML skickar veckobrev till Jan.

Minnesanteckningar 29-30 mars 2007

Närvarande: torsdag 29 mars KO, ALL, ML, LI fredag 30 mars KO, LI, ML

1. Vi har formulerat målgrupper, användarmål och börjat på användaraktiviteter.

2. Tittat på umu:s statistik. Se Marikas blogginlägg.

3. Vi har utifrån tidigare utformade användarfrågor gått ut i biblioteket och frågat användare samt mejlat ut en del till forskare/lärare som inte besöker UB. Ambitionen är att slutföra detta under nästa vecka.

4. Vi har diskuterat formerna för idéverkstaden. Varje grupp ska ha varsin färg på anteckningspappret. Kerstin fixar det. Om man vill kan man inleda idéverkstaden med en kortare variant av brainwriting.

5. Vi har diskuterat formerna för det vi valt att kalla besökaranalys (eng. audience research). Ambitionen är att utforma besökaranalysen under nästa vecka.

6. Vi har diskuterat förhållandet wireframes och design.

86

Minnesanteckningar 5 april

Närvarande: ML, ALL, KO. Möte 10.15-13.30

Vi tittade igenom underlaget vi har i dagsläget om våra användare. Sedan utgick vi från målgruppsanalysen och påbörjade besökaranalysen.

Nästa tillfällen vi träffs blir tor-fre 12-13 april. Då färdigställer vi besökaranalysen (ev. redigerar) och påbörjar Personas.

Minnesanteckningar 12-13 april

Närvarande: ML, KO

Vi har arbetat vidare med användarunderlagen vilket resulterade i en besökaranalys av vad vi känner till om användarna på grundval av demografisk data, utskickad enkät, webbstatistik och frågor ställda till studenter och forskare/lärare.

ML har fått in svar från studenter som vill delta i card sortingen den 18 april, och bokat in två grupper á 3 personer, samt ett tillfälle med en, ev. två, deltagare.

Vi har planerat in vidare aktiviteter; card sortingen och möjliga datum för U2 att träffas (inlagt i kalendariet).

ML har kontaktat Daniel Forsman och bokat in honom för ett besök på UB, då han ska träffa U2, portalgruppen, Albumgruppen samt Albumwebbgruppen.

Minnesanteckningar 27 april

Närvarande: ML, ALL, KO, LI, MAn.

Diskuterades kring Daniels besök dagen innan. Hela gruppen enig om att det är åt detta håll vi måste sträva; integrering av system såsom aleph, metalib och sfx i webben, samt koppling till extrafunktioner där det är möjligt. T ex koppling till Googles rättstavningsfunktion, bokomslag + table of content fr Amazon, ämnesord i form av “taggmoln” etc. I Metalib finns också personaliseringsfunktion som man kan prova om man köper loss egen instans.

ML visade upp en ppt inför planerad presentation hos ledningsgruppen tor 3 maj. Enades i gruppen om att sammanställningen var korrekt och relevant.

Bokades in kommande möten (se kalendariet). Personas görs när vi nästa gång har tillfälle att samlas nästan hela gruppen (prel. 4 maj?).

87

Minnesanteckningar 10 maj

Närvarande: ML, KO, ALL

* Kerstin redogjorde för mötet med referensgruppen för universitetets webb. Kort kan sägas att projektet är försenat, och ny preliminär tidpunkt för att gå ut med mallar och genomgång av dessa är satt till november (men troligen dröjer det till efter årsskiftet). Hon visade UmU:s sammanställning av struktur, efter de card sortingmöten de haft. Här fanns UB med som ingång först på tredje nivå (!). Kerstin sammanställer våra synpunkter kring skisserna och lämnar dem till infoenheten.

* Vi påbörjade arbetet med skelett för Personas, och hann med skelett för fyra studentgrupper; nya studenter, “gamla” studenter, studenter med särskilda behov och distansstudenter. ML och LI fortsätter under morgondagen.

Minnesanteckningar 23-24 maj

Onsdag 23 maj: ca 10-15, ML, LI, KO Torsdag 24 maj: ca 8-16, ML, LI, KO

* vi påbörjade och avslutade Personas * vi gick igenom resultaten från card sortingen med användarna igen * vi påbörjade wireframes, och har nu ett skelett att bygga vidare på

Nästa möte blir bara med ML och KO, för att titta närmare på InfoGlue. Kommande U2-möten bokades in till 30 maj 14-16, 7 juni 10-16, 8 juni 8-16, 14 juni 8-16 och 15 juni 8-16.

Minnesanteckningar 31 maj-1 juni

Delar av U2 (ML, LI, KO) träffades lite mixat under de här två dagarna. Det gick inte att få hela eller halva dagar, eftersom KO och LI båda höll i e-boksseminarier under torsdag och fredag f m, och ML hade annat möte torsdag em. Men vi träffades lite tillsammans och lite uppdelat under de här dagarna, och skissade på wireframes som ML sedan fört över i första html-skisser (pdf och länkar finns i inlägget “första skisserna”).

Nästa möten blir 7-8 juni.

Minnesanteckningar 7-8 juni

Torsdag 7 juni: ML, KO, LI 10-16 Fredag 8 juni: ML, KO, LI 10-14.30

- förslaget till eboksida i Infoglue diskuterades och godkändes av övriga. Länk till e-bokssidan. KO och LI delegerar till eboksgruppen att fylla på med innehåll. Vissa detaljer kan komma att ändras, men i stort får den räknas som färdig.

- första html-skisserna diskuterades och vidareutvecklades. Nya html-skiss för förstasidan finns nu på Marikas tjänstesida (tidigare skisser borttagna).

88

- fortsatta diskussioner kring innehåll och struktur på undersidorna. ML arbetar vidare med html-skisser enligt diskussionerna och skickar ut till referensgruppen innan mötet med dem torsdag 14 juni.

- Vi spann vidare på idén om ett nationellt “librarylab” för samarbete mellan bibliotek(arier) kring IT-baserade webbapplikationer och samverkan för användning av öppen källkod. Efter OK från Kjell registrerade vi domänen “librarylab.se” och beställde plats på webbhotell. Lars står som koordinator och lägger upp det rent praktiskt.

- nästa möten blir mån 11 juni 8-16, tis 12 juni 13-16, tor 14 juni 8-16 och fre 15 juni 8-16.

Minnesanteckningar 11-12 juni

Måndag 11 juni 8-16, tisdag 13-16 (ML, KO, MAn adjungerad delar av tiden).

- skisserna diskuterades och modifiererades. Senaste ändringarna flyttade till Intrum: http://ubintra/U2skisser/index.htm

- KO har påbörjat sammanställning och innehåll till slutrapporten.

Nästa mötesdagar blir 14-15 juni, möte med referensgruppen 14 juni 10-12.

Minnesanteckningar 14-15 juni Möte 14 juni 10-12 med U2 refgrupp (se tidigare anteckningar). Därefter jobbade 13-17 ML och LI med redigering av skisserna enligt synpunkter och diskussioner från mötet. 15 juni: 8-16: ML och LI jobbade vidare med redigering, och påbörjade en startsida för Medicinska biblioteket. LI påbörjade scenarios för våra Personas. Minnesanteckningar 20 juni

10-11.30: ML, KO, LI

Diskuterades kring struktur och innehåll ytterligare, särskilt det som rör UB:s undervisning. Beslöts att prova blänkare under “söka” och “skriva” samt direktlänk från förstasidan, och “undervisning” under “om UB” istället för “UB:s undervisning” i globala navigationen.

I övrigt fortsätter vi med scenarios och sammanställningen inför slutrapporten (ML och KO). LI tittar vidare på hur vi kan jobba med “Librarylab.se”.

Minnesanteckningar 26 juni

Möte U2 (LI, KO, ML) 8-11.30, samt ca 14-15.

Diskuterades innehåll i och disposition av slutrapporten. Vi tog också våra Personas genom scenarios, vilket fick till följd att vi lade till underavdelningen “databaser” under globala ingången “Söka”. Vi korrigerade även några stavfel etc.

89

Bilaga 15: Första wireframes på papper Skiss1:

90

Skiss2:

91

Bilaga 16: Webbskisser ny UB-webb

http://ubintra/U2skisser/

Alla huvudingångar från toppnavigationen är klickbara och länkade till undersidor, dock fungerar inte alla länkar på undersidorna i detta skede. Förstasidan:

92

Träfflista efter sökning från förstasidan:

93

Avdelningen ”Söka”:

94

Träfflista efter sökning på böcker i Album (exempel integrerad Album):

95

Integrerad tidskriftssök (sfx-lista) i webben:

96

Exempel integrerad databasförteckning (metalib) i webben:

97

Avdelningen ”Låna”:

98

Avdelningen ”Boka”:

99

Avdelningen ”Skriva”:

100

Avdelningen ”Publicera”:

101

Avdelningen ”Om UB”:

102

Exempel på hur personalförteckningen skulle kunna visas:

103

Exempel på hur filialer kan anpassa startsidan (här MB):

104

Bilaga 17: Förslag på e-bokssida i InfoGlue http://ig.ub.umu.se/infoglueDeliverLive/ViewPage.action?siteNodeId=75&languageId=1&contentId=-1

105

Bilaga 18: UmU:s webbpubliceringsprojekt Kerstin har varit UB:s representant i referensgruppen för UmU:s webbpubliceringsprojekt och deltog i en Kick Off för projektet den 31 januari 2007. Informationschefen fick 2006 i uppdrag att i samverkan med IT-chefen utarbeta ett förslag till projektplan med budget för införande av en ny webbplats för Umeå universitet. En förstudie gjordes under våren 2006 och förslaget till uppdrag var klart 1 juni 2006. Rektor fattade beslut om uppdraget den 30 januari 2007. Kostnaden för webbprojektet har beräknats till 2,5 mnkr/år i tre år. Projektavslut med dokumentation och slutrapport är beräknat till september 2009. I korthet kan nämnas att projektet innebär att universitetet ska ta fram ett webbpubliceringssystem och en ny grafisk webbprofil. I projektet ingår ca 6 arbetsgrupper, som var och en har hand ett delprojekt (se nedan). Man har arbetat med förberedelser för det nya webbprojektet under hela 2006 och tanken var att man skulle successivt införa den nya webben under augusti 2007, men av olika anledningar har hela projektet försenats ett antal månader. I projektplanen sägs bl.a.: Webben är idag vår viktigaste kommunikationskanal. Vår webb återspeglar den stora komplexiteten i universitetets organisation. Vi tror att universitetet idag har minst 500 000 webbsidor, kanske så många som en miljon. Styrgruppen Prorektor Åsa Bergenheim IT-chef Torbjörn Wiberg Informationschef Ulla Nordlinder (ordf.) Student Projektkoordinator Tord Mattsson (föredragande för styrgruppen) Projektgruppen Huvudprojektets arbetsgrupp består av Ulla Nordlinder, Tord Mattson och delprojektledarna. Referensgrupp Projektet har en referensgrupp med representanter för studentkårerna, fakulteterna, UB, förvaltningen och institutioner: Berit Aronsson, Spanska, moderna språk Margareta Brinkstam, Matematik och mat. statistik Magnus Vinblad, Ekonomiadm enheten Birgitta Berglund, Medicinsk biovetenskap Helena Vejbrink, Kansliet för humaniora Kerstin Olofsson, Universitetsbiblioteket Marie Johansson, Kostvetenskap Tomas Bergqvist, IML Delprojektledare Projektstart, samordning, planering, tilläggsfunktioner: Tord Mattsson Navigation, strukturer, informationsflöden och interaktionsdesign: Anna Arvidsson Grafisk design, webbgränssnitt: Ulrika Bergfors Kriström Utbildningsinformation: Kristina Lindmark Information på engelska: Kristina Sehlin MacNeil Planering av införande: Tord Mattsson Införande: Tord Mattsson Dessutom, på övergripande projektnivå för deltagande i alla delprojekt där det är relevant Tekniska lösningar, anpassning: Thomas Ahlmark

106

Arbetet med de inledande delprojekten kan leda till att ytterligare delprojekt startas. Ett område man ännu inte tänkt klart kring är den interna informationen till anställda och studenter. Två referensgruppsmöten har hittills hållits. Dessa har varit anordnade för lägesrapportering av ”Delprojekt Navigationsstruktur, informationsdesign och interaktionsdesign”. Delprojekttid: december 2006 – april 2007 Delprojektledare: Anna Arvidsson, Informationsenheten Budget: 362 000 I denna arbetsgrupp ingår: Anna Arvidsson, Info Ulrika Bergfors-Kriström, Info, Adj. Kristina Lindmark, Info, Adj. Henrik Wimelius, Informatik Jan Bidner, Ladok Hans Fällman, Medfak Kerstin Persson, UMDAC Maritha Lundgren, Sociologi Thomas Ahlmark, Informatik, Adj. I projektplanen beskrivs delprojektet enligt följande: Detta delprojekt utgör grunden för andra efterföljande delprojekt (8.4, 8.5, 8.6). Med hjälp av informationsarkitektur ska vi rita vår ”nya byggnad” och skapa en grundläggande struktur så att besökarna kan hitta i byggnaden. Hur många våningar, avdelningar och rum ska byggnaden ha? Hur tar man sig mellan olika våningar och rum? Vad ska vi visa upp i skyltfönstren? Hur ska funktionshindrade kunna ta sig fram? Hur ska kablar, rör och ledningar dras, så att vi får de bästa förutsättningarna för smarta och effektiva informationsflöden. Tidplan för ”Delprojekt Navigationsstruktur, informationsdesign och interaktionsdesign” 1. Inläsning och benchmarkstudie (Utförs vecka 12-13) 2. Förberedelse av intern kortsorteringsövning (Utförs vecka 13) 3. Intern workshop med kortsortering, inkl dokumentation och analys (Utförs vecka 13-14) 4. Kortsortering med målgruppen, inkl dokumentation och analys (Utförs vecka 16-17) 5. Vidarearbetning av strukturförslag, intern förankring (Utförs vecka 18-20) 6. Iteration 1: Prototyputveckling av grundläggande navigation (Utförs vecka 21-22) 7. Användningstester av prototyp med navigation (Utförs vecka 23) 8. Vidarearbetning av strukturförslag, intern förankring (Utförs vecka 24-25) 9. Iteration 2: Prototyputveckling av struktur och interaktionsdesign (Utförs vecka 24-25) 10. Leverans av interaktionsdesign för grafisk form (Utförs vecka 26, 25 juni) Efter genomförda kortsorteringar (aktivitet 3 och 4) kommer tester och aktiviteter att göras på hela materialet för alla målgrupper. Höstens aktiviteter är under planering. Inget av de övriga delprojekten har haft något möte med referensgruppen ännu. Den fullständiga projektbeskrivningen för UmU:s webbpubliceringsprojekt finns att ladda ner i pdf-format http://www.umu.se/infoenheten/umu_internt/endast_internt_umu/webbpubliceringssystem/dokumentarkiv/projektplan.pdf

107

Bilaga 19: Webbskiss förstasida UmU Förslag till förstasida från Umeå universitets webbpubliceringsprojekt ”Delprojekt Navigationsstruktur, informationsdesign och interaktionsdesign”

108

Umeå universitet901 87 Umeå. Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95.

www.umu.se

Universitetsbiblioteket

Umeå universitet

901 87 Umeå

Telefon 090-786 56 93

Telefax 090-786 74 74

laneexp@ub.umu.se