Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Uppsats 15 högskolepoäng

Projekt för utveckling - ett samarbete med estetiska lärprocesser -

Project for Development - Collaboration with Aesthetic Process of Teaching -

Camilla Nyström

Magisterkurs i pedagogik 61-90 hp 2008-06-02

Examinator: Lena Lang Handledare: Feiwel Kupferberg

2

3

Lärarutbildningen

Allmän pedagogik 61-90 högskolepoäng

D-uppsats 15 p.

Nyström C. (2008) Projekt för utveckling, ett samarbete med estetiska lärprocesser. En

undersökning om hur olika skolledare upplevt samarbetet mellan kultur och skola.

Allmän pedagogik 61-90 högskolepoäng.

Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Sammandrag

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans värld har

upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt

projektet Framåt och om de i detta samarbete har hittat värden som har varit av betydelse för

att kunna använda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat

mig till fyra deltagande kommuner där har jag intervjuat en ledare per kommun. Min

undersökning består av en skolledare som varit deltagande i projektet och två skolledare

ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som

skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika

ledarkaraktärerna för ledare i denna undersökning. Jag har använt mig av en motivationsteori i

min uppsats och genom den kunnat se positiva drivande effekter i projektet. Jag har även

kunnat utläsa var motivationen sjunker och vad som är en bidragande källa till detta, i

slutsatsen ser jag på områden som, projekt av detta slag behöver utveckla för att nå bäriga

effekter för utbildning. Min undersökning visar på att ledarna har upplevt samarbetet som

positivt och utvecklande. Det finns dock brister vad det gäller mål och bedömningsfrågor.

Bristerna bidrar till att arbetsformen tappar sin kraft och har svårigheter att sprida sig i olika

utbildnings och kunskapsformer.

Nyckelord: Projekt, samarbete, estetiska lärprocesser, ledarskap, motivation

Camilla Nyström Handledare: Feiwel Kupferberg

Mårtensvägen 2

270 35 Blentarp

0416-13663

4

Jag vill här passa på och tacka de ledare som möjliggjort denna undersökning

för mig. Vidare vill jag tacka min handledare Feiwel Kupferberg vid Malmö

Högskola

Och sist men inte minst vill jag tacka min familj som stöttat mig med sin

förståelse under mitt skrivarbete.

Ett stort TACK!

5

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

Bakgrund 8

Projekt 8

Den estetiska lärprocessen 9

2. Syfte och frågeställning 11

Avgränsningar 11

Disposition 11

3. Teori 13

Self-efficacy 13

Motivation 15

Förväntningar av ett resultat 15

4. Litteratur 19

Kultur och skola 19

Skolan och samhället 20

Samarbete 21

Ett tydligt ledarskap 23

Tid 24

Från vision till bedömning 25

Sammanfattning 27

5. Metod 29

Urval 29

Skolenheternas sociala miljö 30

Den kvalitativa undersökningen 31

Datainsamling genom samtalsintervjun 32

6

Etiska överväganden 33

Validitet och reliabilitet 33

Hermeneutiken 34

Bearbetning av material 34

6. Resultat 37

Visioner och mål 37

Temat och projektets spridning 39

Eldsjälar eller aktiva ledare 41

Förstärkning i pedagogkåren 42

Bedömning 43

Den aktiva tidsprocessen 44

7. Analys 47

8. Diskussion 51

Metoddiskussion 51

Ett positivt projekt 51

Skapande samarbete 52

Stöd och uppmuntran 54

Svårigheter 55

Känslan i efterhand 56

Avslutande resonemang 57

Vidare forskning 58

Referenser 61

Bilaga 63

7

1. Inledning

Under vårterminen 2007 skrev jag en C-uppsats inom dramapedagogik. Jag fick då en

förfrågan om jag kunde tänkas vara delaktig i projektet FRAMÅT och skriva min

magisteruppsats i pedagogik inom denna forskningsstudie. Jag tackade ja till erbjudandet. I

projektet valde jag att undersöka hur olika skolledare har upplevt samarbetet i projektet.

Anledningen varför jag tyckte att detta kändes intressant var av personliga skäl som till stor

del var kopplade till min tidigare yrkesroll. En roll där jag arbetat som pedagogisk ledare i

olika former och känner att ett ledarskap har en stor och kraftig inverkan på hur

underorganisationen agerar. Idag arbetar jag som dramapedagog och finner det ur den

synvinkeln ytterst intressant att undersöka hur man kan jobba i skolan med estetiska

lärprocesser. Och vidare kunna följa hur den arbetsformen kan utvecklas. Lpo- 94 ser till

skolans uppdrag och säger att skolan ska stimulera eleverna till att växa kunskapsmässigt

genom intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska arbetsformer. Eleverna ska få uppleva

olika uttrycksformer för kunskap bland annat med drama, rytmik, dans, musicerande samt ett

skapande i bild text och form. Eleverna ska tillägnas en förmåga till sitt eget skapande.1Vilket

jag ser som en stor utmaning i projektet. En ytterligare intressant punkt kopplad till projektets

form är att skolan ska utvecklas så att den kan svara mot uppställda mål. Vilket skolledaren

eller skolans huvudman ansvarar för. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan samt

lärarnas professionella ansvar ska vara en förutsättning för att skolan ska kunna utvecklas

kvalitativt. Vilket i sin tur kräver att bland annat nya metoder prövas och utvecklas.2

Min uppsats kommer att utgå från ett forskningsprojekt. Projektets bas ligger i ett barn och

ungdomskulturhus ”Drömmarnas Hus” och heter ”FRAMÅT”3. Detta projekt arbetar efter är

en modell för att mäta effekter av kulturarbete i ett pedagogiskt och ett socialt perspektiv.

Modellen prövas genom dokumentation och analys av Drömmarnas hus skolsamverkan och

teaterproduktion ”NÅGON HAR BESTÄMT ATT DU SKA VARA MÄNNISKA”.

Forskningsprojektet pågår under 2007-2008.

1 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

(Lpo-94) 2 Lpo-94 3 www.drommarnashus.se

8

Bakgrund

Projektet ”FRAMÅT”4 syfte är att sammanföra utbildning och kultur inom ett regionalt plan.

Malmö Högskolas forskningssyfte är att hitta verktyg för att kunna mäta kulturens

pedagogiska och sociala effekter på unga. Projektet använder sig av en arbetsprocess där man

implanterar kultur i den traditionella undervisningen. Detta sker genom en kombination av

kulturpedagogiskt arbete och professionellt skapande. I arbetet ska kulturen fungera som ett

kunskapsfrämjande arbete som ska kunnas ämnesanpassas eller användas i en självständig

form. Genom kombinationen av institutkultur i form av skola och det fria kulturlivet finns

visionen om att effekterna och resultatet av arbetet ska kunna nå en vidare spridning och

genom detta kan förändringsarbetet få en större effekt. Produktionen löper under 16 månader

och den delas in i tre pedagogiska faser: förarbete, genomförandet och mottagande. Förarbetet

består av ett forumspel vars syfte är att stimulera ungdomar att reflektera över de val vi gör

medvetna eller omedvetna, samt de värderingar som ligger till grund för att vara människa.

Forumspelet genererar vidare i diskussioner och berättelser som vidare dramatiseras av en

manusförfattare. Manuset bearbetas sedan av ungdomar och professionella skådespelare i ett

interaktivt teaterspel. Teaterspelet är ett så kallat lajvspel där även publiken är aktiv för att

föra handlingen framåt. Produktionen för detta löper under hela 2007 och ett 20-tal skolor är

delaktiga. Forskningen löper parallellt under hela produktionen, men kräver ett längre

efterarbete för utvärdering och sammanställning.

Projekt

Jag förutsätter att när man arbetar som ledare och tar emot ett projekt som på något sätt vill

utveckla en idé eller en verksamhet så finns det i ledarens ansvar vissa underfrågor. Några

frågor som jag personligen ställer är; vad ska vi ha detta till, vad är vår vision och hur ser våra

mål och delmål ut. Hur kan jag arbeta med detta projekt så att antingen utvecklingsarbetet

kommer att ingå eller utgå i den vardagliga aktiviteten i skolan. Ett projekt är enligt

nationalencyklopedin en idé eller en plan för att kunna uppnå ett visst resultat. Ett projekt är

även ofta själva arbetet med att genomföra planen. Under senare decennier används ordet som

en beskrivning av en arbetsuppgift som ska genomföras inom vissa givna ramar för att ett

bestämt mål ska nås.5 Ett projekt för med sig ett budskap om en utveckling som på något sätt

4 www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1076&epslanguage=SV - 34k - 5 NE

9

bör kunna falla i god jord om jag som ledare är villig att lägga kraft på det. Men ett projekt

föder inte sig själv. Projektets välvilja kommer inte heller att fortgå om ingen tillför näring till

detta, menar jag.

Den estetiska lärprocessen

Estetik kan i vissa sammanhang vara ett laddat ord jag vill därför lägga min tanke på hur jag

som pedagog ser till det estetiska fältet. Mattis Gustavsson tar i sin rapport upp den italienska

filosofen Bernedetto Croces resonemang angående estetik. Croce menar att estetik handlar om

ett uttryckande och en omformulering av ett innehåll. Estetik handlar om att designa och att

skapa form och innehåll till en helhet. Att förmedla det egna uttrycket som i sin tur en

mottagare ska ta emot och vidare aktivt formge sändarens uttryck med hjälp av sin egen

perception och sina känslor. I Croces resonemnag ligger estetiken knuten i den aktiva akt som

vi åskådare mottar med våra sinnen. I detta mottagande anses våra känslor vara betydelsefulla

för hur vi skapar mening till vår värld.6

Lena Aulin-Gråhamn och Carina Sjöholm tolkning av estetiska lärprocesser kan spår av

Croce skönjas. Aulin- Gråhamn och Sjöholm menar på att den estetiska lärprocessen vilar på

att kunskapsutveckling och förståelsearbete bör skapa processer där man kan knyta samman

olika aspekter som känslor, upplevelser erfarenheter och analys. Man ska kunna göra

kopplingar mellan det personliga, det social och det kollektiva. Man ska vidare ta hjälp av det

estetiska, konstnärliga gestaltningar och uttrycksformer för att i en fri tolkning kunna

formulera sitt uttryck.7

Estetik i skolan behövs, enligt Gustavsson, för att estetik i vårt konsumtionssamhälle bygger

på att det egna jaget mer aktivt måste jobba på den bild son vi vill förmedla oss själva. Våra

egna olika designval sänder budskap om vem man är. Hela vår person bär på olika tecken som

läses av andra vare sig vi vill eller inte. Produktionen skapar produkter för individens

identitetskapande. Estetikens kraft har skapat varumärken och politiska budskap. Vi lever

idag i ett samhälle som styrs av en dominant estetisk dimension som i sin tur kräver en hög

nivå på estetiska kunskaper och estetiska färdigheter.8

6 Gustavsson M, 2006, KME!?Estetiska läroprocesser på Segevångskolan. 7 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C (2003),Vad sägs om ”Kultur i skolan”? 8 Gustavsson M

10

11

2. Syfte och frågeställning

Mitt syfte i detta arbete är att jag vill undersöka hur olika typer av ledare upplevt värdet av

samarbetet mellan skola och ett kulturprojekt där man har valt att använda sig av den estetiska

lärprocessen genom hela projektet.

Mina frågeställningar är:

• Hur har olika ledare upplevt samarbetet i projektet ”Framåt”?

• Vad har de olika ledarna värderat i projektets form?

• Har arbetsformen spridit sig i den dagliga verksamheten?

Avgränsningar

Jag har i min empiriska studie utgått från de olika kommuner som varit delaktiga i projektet.

Jag har inte själv kunnat styra över hur många ledare som ställt upp i undersökningen. Alla

ledare från samtliga 20 skolor har kontaktats. Resultatet blev att fyra ledare kunde avsätta tid

för min studie. De fyra ledarna representerar varsin kommun och jag hoppas att det ska kunna

skapa ett intressant fält som kan leda till en djupare diskussion i mitt arbete.

Disposition

Mitt arbete inleder jag med varför jag valt att genomföra följande studie och lite ord runt vad

ett projekt är och varför vi använder oss av detta. Efter det går texten vidare in till mina

frågeställningar. För att kunna följas upp med teorikapitlet som problematiserar

framgångsförväntan, mål för resultat och motivation. Litteraturkapitlet står som nästa punkt,

här har jag valt att se till litteratur som tar upp de teman som kommit fram i mina intervjuer.

Sedan går texten in till den hermeneutiska metoden som jag valt att använda mig av, då

uppsatsen är en empirisk kvalitativ studie. Uppsatsens andra hälft består av resultat och analys

åtföljd av diskussion där mitt resultat presenteras.

12

13

3. Teori

I detta kapitel är min avsikt att se till den motivationsteori som ligger till grund i min

undersökning. Motivationsteorin har jag valt då jag upplever att den är applicerbar på

verksamheter kring kreativa skapanden. För att nå ett samarbete krävs det, menar jag, en

drivande kraft som handlar om en personlig motivation samt ett personligt ansvar för ett

uppdrag. För att nå kraft i en motivation bör den vara relaterad till ett mål annars förlorar den

i sin kraft. Grunden till mitt teorival ligger i något som Bandura9 kallar för

framgångsförväntan, Self-efficacy. Jag har i min studie tittat på ett projekt. Ett projekt som på

något sätt ska leda till ett resultat. Och för att nå ett resultat ska det motiveras till en handling.

En handling som drivs i någon form av en positiv förväntan. Hur kommer detta resultat se ut

efter projektet är färdigt? Vad förväntar man sig som ledare för framgång med detta

samarbete? Banduras teori om Self-efficacy handlar om att möjligöra. I en verklighet där våra

beteenden är bestämda genom ömsesidiga interaktioner mellan omgivning och individ. Våra

beteenden påverkar således våra val som i sin tur leder till hur våra liv formas. Banduras

menar; för att kunna förändra och skapa, måste vi tro på vår egen förmåga.

Self- efficacy

Amerikanen Albert Bandura (f.1925) är mest känd för sin teori om socialt lärande. För att

kunna vidareutveckla sin teori om framgångsförväntningar har han använt sig av den sociala

inlärningsteorins principer. Han bygger sin social- kognitiva inlärningsteori på dels centrala

delar av behavioristisk teori, främst då tesen att inlärning sker då någon form av förstärkning

tillämpas. Vidare använder han sig av så kallade kognitiva element som tillexempel förvänta,

tidigare minnen och upplevelser. I Banduras teori är individens yttre beteenden mindre

viktiga, det kan räcka med att vara observatör för att inhämta kunskap. Banduras menar på att

lita på sin förmåga att kunna åstadkomma resultat är grundläggande i för den mänskliga

aktiviteten. Vi människor strävar efter en kontroll för vår utveckling och för att vi ska kunna

överleva. Genom kontroll kan vi påverka det som sker i vår omgivning. Teorin om Self –

efficacy handlar om de antaganden vi har till den egna förmågan att kunna organisera, utföra

och inrikta vår egen aktivitet till vad vi vill åstadkomma, vårt mål. Enligt Bandura så är vår

9 Banduras A, (1997), Self-Efficacy, The Exercise of Control.

14

tro på vår förmåga att åstadkomma ett resultat det som kommer att påverka vilken

handlingsriktning som vi väljer. Detta kommer i sin tur bidra till vilken kraft som vi är villiga

att lägga ned. Kraften växer till en grund för hur mycket som vi orkar då olika motgångar

uppstår. Kraften blir också en bas för den personliga återhämtningsförmågan vid negativa

upplevelser. Denna energi bestämmer vidare hur vi via våra tankemönster kan hindra eller

underlätta för den egna förmågan samt skapandet av stress vid pressade kravfyllda situationer.

Kraften kommer slutligen vara den som är grund för den nivå som prestationen kommer att

förverkligas med.

Då saknad av tilliten till den egna förmågan uppstår svajar vår så kallade kontroll över

situationen och detta skapar en oro hos individen. Den mänskliga aktiviteten ligger i ett

dynamiskt samspel mellan olika influenser som finns i omgivningen (O), det personlig (P)

och i det beteendemässiga (B) tillstånd som vi befinner oss i. Banduras triad är byggd på

dessa tre orsaksrelationer.

P

B O

Figur 1 Banduras triad

Dessa olika faktorer kan ha olika stark inverkan beroende på vilket socialt sammanhang de

befinner sig i. Banduras menar att den mänskliga anpassningen och viljan till förändring är

förankrad i sociala system som vi själva är med att forma och skapa. Vårt egna jag är socialt

skapat och genom vår egen självpåverkan är vi då bidragande till vem vi blir eller vad vi gör.

Våra valmöjligheter styrs av vår egen påverkan, i den påverkan har vi en frihet till att

reflektera över olika alternativ värdera om processers olika utfall, vi kan genom välja

valmöjligheter utifrån vår förmåga att genomföra dessa, säger Banduras. 10

10 Banduras A,

15

Motivation

Motivationen grundar sig, enligt Bandura, på det personliga self-efficacy. Genom individens

upplevda kunskaper och färdigheter tar vi oss an nya uppgifter. Vad vi undviker är att

konfrontera det som kräver en större färdighet än den upplevda förmåga som vi redan har.

Den personliga kontrollen användande beror på vilken form av behållning som vi får. Därför

kan det finnas en positiv effekt av ett belöningssystem. En belöning kan få oss människor att

sträva efter att utveckla vår kontroll. Som för oss vidare till att hitta motivation för mer

krävande ansvar och större risker som nya fält kan innebära. Överlåtande av vår kontroll kan

ibland ske i sammanhang som påminner om tidigare misslyckanden eller i situationer där man

går in med en förväntan av svårigheter. I båda situationerna uppstår då ett hinder till att kunna

utnyttja sina kompetenta färdigheter. Likväl som underordande ställningar minskar vår

personliga tilltro till vår egen förmåga. Genom att fokusera på en uppgift via dess svårigheter

försvagar en människas tillit till sin förmåga Om människan istället rikta in sig på de delar

som är möjliga att uppnå, så växer tilliten till den egna förmågan, menar Banura.11

Förväntningar av ett resultat

Ett resultat uppstår då vi har utfört en handling. För att uppnå resultatet har vi med andra ord

utfört en prestation. Vår förväntan av resultatet beror på hur vi värderar vår förmåga att

prestera. Ett mål startar inte en motivation av sig själv, utan strävan till målet bör ligga i en

nivå där tilliten till vår förmåga genererar till en positiv prestation. Men för den skull är det

viktigt att se efter en högre nivå än att bara se till att göra sitt bästa, vilket enligt Banduras har

väldigt liten effekt eller ingen alls. Specifika mål leder till motivation och förser uppgiften

med positiv kraft. Motivationens rötter finns i en kognitiv process. Genom att kunna se den

tilltänkta framtiden via nuet genom dina tidigare tankar och upplevelser. I den avsiktliga

handling där individen har tagit till sig ett särskilt mål kommer denne att inrikta sig till att

förverkliga uppgiften. Det är dock inte så att målet förverkligar sig själv. Utan individen

motiverar sig själv genom sin egen tro till vad den är kapabel att klara av själv. Individen

väger fördelar mot nackdelar för att sedan sätta mål som denne styr sin plan mot för ett

framgångsrikt resultat. Banduras framhåller att individen som kopplar framgång till sin

personliga kapacitet och ser sina motgångar bero på svag arbetsinsats kommer att klara

svårare uppgifter. Individen kan då stå emot motgång med en helt annan styrka. Detta gör

11 Banduras A

16

individen för att den kan se till att resultatet är beroende på arbetsinsatsen. I motsats finns

individen som ser sina bristande möjligheter till framgång i situationsbundna möjligheter, de

kommer att ge upp vid minsta svårighet, menar Bandura. Individen som inte upplever

framgång vid hårt arbete tror inte på att de kan nå en högre prestation. Ju högre self-efficacy

individen har desto högre är den villig att satsa i sin målsträvan. Personliga mål ligger mer i

en självtillfredsställelse där individen lägger ner sin kraft till den har uppfyllt sitt mål.

Motivationen är då beroende på att individen tror på att denna verkligen kan nå sitt uppsatta

mål.12

Banduras teori om ”self-efficacy är en del av Banduras Socialkognitiva teori. Banduras

översätter ordet ”self-efficacy” till en tro till den egna förmågan eller till en tro vad det gäller

framgångsförväntan. Banduras använder sig av två slags förväntningar i sin teori. En

förväntning som handlar om att klara av de handlingar som krävs för att nå målet samt en

förväntning som pekar på resultatet för att nå målet. Att skilja dessa handlingar kan vara bra i

vissa sammanhang, till exempel då vi vill förklara olika val som vi gör gällande framtida

områdesfält. Människan måste tro på att hon kommer att klara av sin uppgift samt att

människan måste tro på att uppgiften leder till ett önskat resultat. Banduras

framgångsförväntningar bygger på fem olika informationskällor som är:

• Tidigare erfarenheter där man redan har kunskap om något på samma område.

• Ställföreträdande erfarenhet, här har man sett andra, som det är naturligt att jämföra sig med,

att utföra liknande uppgift.

• Muntlig övertalning, att få stöd och uppmuntran från andra hjälper, det är inte bara egna

erfarenheter som räknas.

• Emotionella förhållanden, som är förknippade med den utförda handlingen eller resultatet.

Dessa emotionella förhållanden kan vara av positiv eller negativ karaktär.

• Personens tolkning, den egna tolkningen av sin prestation.

Banduras pekar i sin teori på två viktiga punkter. Den ena är där han ser till de stora

möjligheter som ligger i förebilder och inlärning genom observation. Den andra punkten är

betydelsen av uppmuntran och stöd för att stärka människans förväntningar. Genom det stödet

sitter inte människan fast i en hjälplöshet som bottnar i individens tidigare erfarenheter vad

12 Banduras A

17

det gäller tolkningar av framgångar och misslyckanden. Teorin är byggd genom en optimism

vilket är positivt inom pedagogiken.

Gun Imsen13 har genom en enkel modell försökt att förklara Banduras teori. Imsen menar på

att personen bygger sin motivation genom att först skapa ett rum där det för uppdraget finns

en förväntan över att klara av den situation som ska genomföras. Denna förväntan kommer att

påverka de beteende som personen intar till in sin tur skapandets kraft som kommer att

avsättas beroende på förväntan av hur resultatet kommer att bli.

Modell enligt Banduras teori. 14

Person ------------------------- Beteende ---------------------- Resultat

Förväntan om Förväntan om

att klara av resultatet

nödvändiga

handlingar

Figur 2 Banduras teori

13 Imsen G,(2008), Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. 14 Imsen G

18

19

4. Litteratur

För att kunna nå fram till en analys har jag valt att se närmare på följande områden kultur i

skolan, pedagogik, ledarskap, tid, visioner och mål, samarbete och bedömning. För att ge en

översikt till projektet och dess inriktning har jag valt att börja med kultur för att sedan gå

vidare till pedagogiken följt av samarbetet. Vikten av ledarskapet kommer efter detta att tittas

närmare på för att följas upp med de teman som framkommit ur mina intervjusamtal.

Kultur och skola

Lena Aulin-Gråhamn och Carina Sjöholm har tillsammans jobbat fram rapporten Vad sägs om

”Kultur i skolan” från regeringen ett uppdrag att utarbeta olika modeller för

kompetensutveckling för lärare gällande kultur och lärande i skolan. I undersökningen har 22

involverade personer på fältet uttalat sig gällande kultur i skolan. 1999 fick skolverket och

kulturrådet regeringens uppdrag att utveckla ett samarbete som rörde kultur i skolan på

nationell nivå. Det centrala i detta uppdrag var att stödja och utveckla estetiska lärprocesser i

skolan. Uppdraget fick namnet Kultur och skola (Kos).15

Aulin-Gråhamn och Sjöholm menar att Kos uppdagat att det finns ett problem runt

dokumentationen kring de estetiska lärprocesserna. Dokumentationen är onyanserad och bara

positiv. Vilket i sin tur gör att det finns svårigheter för att utveckla fältet då nyanserade

erfarenheter saknas. Vad Kos pekar på är att det är nödvändigt att utveckla lärarnas

kompetens för att kunna iscensätta estetiska lärprocesser. Samtidigt måste det finnas en

djupare dokumentation och reflektion runt det estetiska görandet för att kunna utveckla teorier

med forskare och andra verksamma på fältet.16

I Aulin-Gråhamn & Sjöholms rapport kan följande skönjas, att kultur i skolan kopplas till

någon form av lärande. Kultur i skolan kan skapa breda, empatiska människor vilket gör att

man i sin tur blir en bra och kulturell människa med en hög emotionell intelligens, EQ. Den

kulturella processen hjälper elever att hitta sig själv, att bli en hel människa med ett gott

självförtroende. Kulturen i skolan ger en möjlighet till nya sätt att uttrycka sig på. Och genom

15 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C 16 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C

20

detta skapa ett arena för alternativa språk som ger en nyans för ett självförverkligande. Det är

roligt och socialt och det kan minska fördomar mot konstarter i olika former.17

Men arbetet med kultur i skolan upplevs ställa stora krav på personalen; kravet är att man

måste vara engagerad och arbetet kräver tid, man behöver således ha sin lednings fulla stöd då

man arbetar. Rapporten visar på att ledningens stöd poängteras av princip alla och detta stöd

räcker inte med ett muntligt bidrag utan arbetet måste vara genuint förankrat för att få en

legitimitet. Vidare ser Aulin-Gråhamn & Sjöholm att kultur i skolan framförallt faller inom

ramen för svenskämnet eller de estetiska ämnena. Lärare i samhällsorienterande- och

naturorienterande ämnen har kanske svårare att se att detta fält även handlar om dem. Men det

finns genomgående en positiv inställning till arbete med kultur i skolan även om det finns

mindre problem i genomförandet.18

Idag handlar skolans roll om att kunna ge elever en möjlighet till delaktighet i kulturlivet.

Författarna menar på att kulturvanor är av högst varierande karaktär mellan olika grupper och

kulturlivet är således socialt betingat. En lösning genom att ge alla tillgång till konst och

kultur har haft relativt marginella effekter. Lust och lärande finns som en röd tråd i rapporten.

Kulturen förknippas oftast med något lustfyllt men det poängteras att kultur som konst och

estetik inte givet är något gott.19

Skolan och samhället

Pedagogik och kopplingen till samhället och kulturen, diskuterade den amerikansk pedagog

John Dewey (1859-1952). I boken ”Individ, skola och samhälle” tar Dewey upp vad

pedagogiken kan och bör betyda för individ och samhälle. Författaren anser att om man vill

nå en pedagogisk utveckling bör man titta i bredare och socialt perspektiv. Risk finns annars

att förändringar och nya lärosätt lätt uppfattas lärares egna påhitt. En modifiering är en

produkt som bör svara mot de behov som finns i det samhälle som växer fram, menar Dewey.

Det gäller att kunna se sambandet mellan pedagogik och den allmänna utvecklingen för att få

detta att framstå som en beståndsdel i hela den sociala utvecklingen.20

17 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C 18 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C 19 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C 20 Dewey J, (1980), Individ skola och samhälle.

21

Dewey menar att den praktiska träningen i pedagogiken medför en ökad kraft för eleverna

inom observationsförmåga, påhittighet, konstruktiv fantasi samt logiskt tänkande. Genom ett

pedagogiskt samarbete skapar ett så kallat förstahandskontrakt med verkligheten. Dewey

sätter tyngd på frågan hur ska vi jobba med våra elever där man tränar den andra sidan av

livet? Den sida som innebär bland annat en sysselsättning som stärker och utvecklar det

personliga ansvaret och som tränar elever vad det gäller livets fysiska realiteter. En skola som

är en del av samhället och inte står vid sidan om. Dewey resonerar att ett samhälle hålls ihop

utifrån de som arbetar genom likartade idéer i en gemensam anda och för ett gemensamt mål.

Detta är något som författaren anser saknas i skolan, ett sådant element av gemensamma och

produktiva aktiviteter finns inte där.21

Att samarbeta och hjälpa varandra kan ses som ett medel som frigör krafter och skapar rum

för initiativ, påpekar Dewey. Skolan bör sträva efter former som utvecklar samarbete och

gemenskap. Där tyngdpunkten inte är den mängd information som eleven tillägnar sig utan i

vilken kvalité som arbetet utförts. Då organiserar sig skolans liv på en social grund som

kommer med att man får ta del av ett konstruktivt arbete. Ett arbete där man är bidragande till

ett socialt resultat där man kan ta ansvar och göra adekvata bedömningar. Skolan ska vara en

plats där den verkar som en del av livet, en plats där elever kan lära sig att växa och lära sig

att leva. Målet ska vara en utveckling av social förmåga och insikt.22

Samarbete

Bergström & Saarukka säger att själva samarbetet övas i en så kallad samarbetsinlärning. De

menar att inom både näringsliv och utbildning krävs såväl intern som extern samverkan och

ömsesidighet för att framgång och kvalitativa prestationer ska framstå i en organisation.

Författarna, Berit Bergström, skolledare som arbetar med fortbildning i skola och näringsliv.

Siv Saarukka, lärare som är verksam inom den statliga och kommunala utbildningssektorn,

Finland. Diskuterar runt samarbetsinlärningen i” Pedagogikens tango”. Där tankar om ett

pedagogiskt rum bearbetas. En process som går från individens, gruppens, tänkandets, och

reflektionens rum. Där de pedagogiska principerna ligger i stabilitet, flexibilitet och rörelse.

För en utveckling av kompetensen krävs en insikt av villkoren och metoderna för ett gott

21 Dewey J 22 Dewey J

22

samarbete. Ett gott samarbete bygger på ömsesidig respekt, lojalitet, hänsyn, förståelse och

flexibilitet.23

De fundamentala byggstenarna för en hållbar utveckling är de långsiktiga effekterna som

gruppinsatser och samverkan ger. För att kunna nå fram i skolmiljö så måste det pedagogiska

fokuset flytta, från individ till grupp och från konkurrent till ett samarbete, fortsätter

Bergström & Saarukka. Inom själva samarbetsinlärningen kan man idag skönja flera olika

metoder och tekniker. Bergström & Saarukka poängterar dock att det som är viktigt vid valet

av en gruppmetod är att uppgiftens syfte och mål samt den lärande gruppens behov stämmer

överrens. 24

Samarbete per definition är enligt Dr Daniel Goleman förmågan att kunna anpassa det egna

behovet till andra människors behov. Goleman, doktor i psykologi, för en teori om att varje

gång människor träffas, för att arbeta tillsammans, så uppstår något som han kallar för en

gruppintelligens. En intelligens där allas kunskaper och talanger samlas. Goleman menar här

att resultatet av gruppens samarbete kommer att avgöras beroende på hur stor

gruppintelligensen är. Den viktigaste komponenten för ett samarbete i en gruppvisar sig vara

den emotionella intelligensen. En hög gruppintelligens är enligt Goleman, social harmoni.

Den sociala harmonin handlar om förmåga att komma överrens och det gör att vissa grupper

är mer talangfulla, produktiva och framgångsrika medan andra klarar sig sämre.25

Goleman påpekar att begreppet gruppintelligens kommer från Yale-psykologen Robert

Sternberg och doktoranden Wendy Williams. Stenberg och Williams har i sin forskning

försökt hitta ledtrådar till varför vissa grupper är mer effektiva än andra. Forskningen visar på

att personer bidrar med sina specifika talanger i en grupp. Gruppen kan inte vara smartare än

summan av alla specialtalanger. Vad gruppen däremot kan är att vara mycket ”dummare ”om

ett samarbete inte fungerar. Den absolut viktigaste faktorn för att kunna maximera en

grupprestation är att medlemmarna ska kunna skapa en inre harmoni så att alla talanger kan

användas till fullo, anser Goleman.26

23 Bergström B & Saarukka S,( 2004), Pedagogikens tango. 24 Bergström B & Saarukka S 25 Goleman D,( 2005), Känslans intelligens 26 Goleman D

23

Helena Hallerström, fil.lic i pedagogik, tar i sin avhandling, ”Rektorers normer, i ledarskapet

för skolutveckling”, upp samband mellan lärares samarbete och skolkultur. Hallerström visar

på att det inte alls är svårt som skolledare att få lärare med på idéer kring nya

försöksverksamheter. Däremot finns det olika kunskapssyner mellan olika arbetslag som

påverkar samarbetes funktion. Lärare som arbetar i fungerande lag tillför nya synpunkter till

ledningen i en positiv anda. Ledare påpekar att skolenheter präglas av traditioner och

kulturella skillnader som bör tas med i beräkningen då det gäller skolförändringar. En negativ

kraft finns för att ta emot idéer från andra då personal istället vill göra rätt på sitt eget sätt.

Hallerström säger att detta kan vara bra, men att det kan för en skolledare bli väldigt tungt då

man märker att nya idéer inte når fram. De pedagogiska insikterna och pedagogiska

diskussionerna behöver mer utrymme. Ett rum där fler pedagoger involveras och möts oftare

för ett erfarenhetsutbyte, anser Hallerström. Vidare påpekar författaren vikten av att göra

elever och föräldrar delaktiga i kommande processer, så att eleverna vet vad de håller på med

och varför. 27

Ett tydligt ledarskap

Om ledarskapet säger Elisabeth Nihlfors, utbildare och utvecklingsledare att ledningens

nyckelroll är att ge stöd, legitimera och formulera tydliga förväntningar. Att förstå kulturen

vid skolan, värdera och uppmuntra pedagogernas professionella utveckling. Beskriv det du

som ledare värderar, låt det expandera och se hela människan. En ledare ska uppmuntra till ett

samarbete och ge erbjudanden. Skapa verktyg inte hinder och håll kontakt med yttermiljön.28

En grundförutsättning för att förändring ska kunna ske är att det finns en uttalad väg, en

vision samt framtidsbilder för arbetets utveckling. En skolutveckling handlar om att föra en

dialog mellan skola, hem och närsamhälle, menar Nihlfors. Vidare säger författaren att

efterfrågan i skolledares kunskaper i förändringsarbete kunde vara större. En förutsättning att

få ett framgångsrikt förändringsarbete är att det får legitimitet i både den interna

organisationen som den utanför. Men det är mötet mellan människor som är det viktigaste

och detta förutsätter att det finns utrymme för att kunna skapa goda relationer.29

27 Hallerström H,( 2006), Rektorers normer, i ledarskapet för skolutveckling 28 Nihlfors E, (1998), Mod att leda, en skola i utveckling. 29 Nihlfors E,

24

Lars Svedberg, legitimerad psykolog, säger att en ledares största problematik är att se

skillnaden i relationen mellan sig själv och det som ska ledas. En ledare är per definition en

individ som har lämnat kollektivet just för att kunna leda det. I Svedbergs avhandling

”Rektorsrollen, om skolledarskapets gestaltning” menar Svedberg att ledaren arbetar alltså

inte i verksamheten utan för verksamheten. Ledarens arbete rör därmed strategier,

organisation, mål och utveckling. Ledaren bör uppfatta och se helheten i verksamheten och

för att kunna bevara sin egen integritet bör ledaren hålla en viss distans till det som ska ledas.

Svedberg framhåller att dessa sätt kan uppfattas som en viss kyla, men kan i sin grund vara

den totala motsatsen. Svedbergs förklaring till detta är att är distansen liten finns det en risk

att klarsynen blir lidande och verksamheten kommer att färgas av de privata intressena istället

för de professionella överväganden som är avsedda för verksamheten. Har man å andra sidan

en stor distans finns det risk för att ledaren förlorar kontakten med själva verksamheten.

Svedberg säger att på ett psykologiskt plan har ledaren en makt, för att kunna förvalta makten

bör ledaren ge upp någonting in utbyte för denna makt. Det ena är samhörighet; där ledaren

ofta upplever en viss tomhet omkring sig. Den andra är den egna personliga

prestationsglädjen; en insiktsfull ledare jobbar för att skapa förutsättningar för andras

prestationer. 30

Tid

I boken ”Att leda kreatörer” säger författaren Zollitsch, att det bästa som vi kan ge en kreatör

är vår tid och vår odelade uppmärksamhet. Författaren anser att det anslås alltför lite tid i

mötet under kreativa processer. Ont om tid ger otålighet och otillfredsställelse vilket ofta leder

till besvikelse i det kreativa arbetet. Gott om tid däremot ger ett lugn som gynnar den kreativa

processen, där en stunds tystnad kan göra underverk för den emotionella processen. Genom

att ge gott om tid visar vi för kreatören hur viktigt dennes arbete är. Ibland kan en feed-back

process ta två timmar och ibland bara 20 minuter. Det spelar ingen roll huvudsaken är att

ledarskapet vet vad gott om tid betyder i just den verksamheten, anser Zollitsch.31

Ävan Nihlfors menar att utveckling tar tid och det är via dialogen som vi möjliggör utrymme

där vi kan ta tillvara på allas erfarenheter och kunskaper. Flödet i dialogen bygger på tillit,

förtroende, ett nära ledarskap och rätt till att ifrågasätta, tänka om samt tänka i nya banor. Alla

förändringar kräver många mötesplatser, tillfällen för samtal och dialoger med olika

30 Svedberg L,( 2000), Rektorsrollen, om skolledarskap och gestaltning. 31 Zollitsch J,( 2003), Att leda kreatörer.

25

intressenter. Nihlfors säger att projekt lyckas oftast. Svårigheten är att kunna överföra

erfarenheterna till andra som inte varit involverade i processen. Det går sällan att applicera ett

projekts resultat på en annan grupp. Nihlfors menar att alla behöver delta i processens arbete

och engageras i utvecklingen. För att skapa en dynamik i en organisation så kan man skapa så

kallade lärgrupper. Grupper som löper parallellt med den vanliga organisationen där

lärgruppen kan ligga som ett forum för nytänkande och innovation. En växelverkan är viktig i

de parallella strukturerna för att inte lärgruppen ska bli en del av den ordinarie organisationen.

Dialogen ställer krav, som att vara en god lyssnare för att ge plats till människor med olika

bakgrunder, erfarenheter och språkbruk. Detta för att kunna öppna upp för hur vi från idag

jobbar oss närmare visionerna, ett arbetssätt som ger både glädje och styrka, påpekar

Nihlfors.32

Från vision till bedömning

Pedagogerna Annika Axiö och Berit Palmquist menar att en vision är något som visar ett

perspektiv dit man vill nå i framtiden, en idealbild och en lockelse. I sin bok ”Utveckla

ledarskapet i skolan” pekar de på att visionen ska vara möjlig att uppnå på längre sikt.

Visionen är viktig för att ha en inriktning av verksamheten som driver utvecklingen framåt,

samt att den stimulerar och entusiasmerar personalen.33 Även Hallerström trycker på vikten

av de egna visionerna i ledarskapets roll där den egna övertygelsen blir drivkraften för

förändring. Denna drivkraft bygger på ledarskapets egen kunskapssyn och idéer. Där

personliga positiva och negativa händelser kan komma att ligga som en starkt drivande kraft i

utvecklingen av skolan. En ledare är en visionär som lockar fram sina medarbetares

engagemang och strävan mot högre mål.34Ett mål som i sin tur är, enligt Axiö & Palmquist,

mer konkret än en vision. Målet ska vara realistiska, någorlunda mätbara och de ska vara

möjliga att uppnå. Målen ska ses som meningsfulla och de ska vara praktiska styrinstrument.

Målen ska ses på kortare sikt och de ska vara förankrade i de förutsättningar som man arbetar

under. De ska fungera som små steg på väg fram till visionen.35

Arbetet i skolan strävar efter kvalitativa mål. Dessa kvalitativa mål är i princip omöjliga att nå

och det är just därför de är viktiga att ha. Gerd Arfwedson och Gerhard Arfwedson, författare

32 Nihlfors E 33 Axiö A & Palmquist B, (2000), Utveckla ledarskapet i skolan. 34 Hallerström H 35 Axiö A & Palmquist B

26

till boken ”Didaktik för lärare” menar på att alla organisationer har sina mål. Och att arbete

som utförs ska sträva efter att komma till uppsatta mål. Arfwedson & Arfwedson visar på att

mål av kvalitativ karaktär möter andra krav än vad de som jobbar efter kvantitativa mätbara

mål gör. De kvalitativa målen för med sig helt andra villkor för arbetet.36 I Lpo 94 definierar

man mål på följande sätt ” mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger

därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.”37 Skolans verksamhet ska utvecklas så att

den svara mot uppställda mål, vilket huvudmannen har ansvar för. Skolan ska utvecklas

kvalitativt vilket kräver att undervisningsmålen provas kontinuerligt. Resultat och utvärdering

ska följas upp samt att nya metoder prövas och utvecklas. Arbetet ska ske aktivt i samspel

med skolans personal och elever samt i nära kontakt med hemmet och det omgivande

samhället.38

I Lpo-94 av svenska regeringen fastställd läroplan säger att, skolans uppdrag är att främja ett

lärande som bland annat omfattar en utbildning och fostran. I uppdraget ska finnas utrymme

att överföra och utveckla ett kulturarv. Ett arv som är byggt på värden, traditioner, språk och

kunskaper från tidigare generationer. Skolan ska genom detta förbereda eleven för att kunna

leva och verka i samhället. Och genom de gemensamma referensramarna som är grund för

samhällets existens. Elevens identitetsutveckling ska kunna ske genom goda möjligheter. Där

samtalet, läsning och skrivmöjligheten ska stärka elevens kommunikation till en ökad tilltro

för sin språkliga förmåga. Undervisningen ska vidare lyfta fram samhällets funktioner.

Levnadsvillkor och arbete ska anpassas för att generera i en hållbar utveckling. Kunskap är

inget entydigt begrepp därför ska skolan erbjuda varierande arbetsformer. Innehåll och

arbetsform ska då stimulera eleverna till en harmonisk utveckling. I en harmonisk utveckling

ligger möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och få tillfälle att gestalta sina erfarenheter

och kunskaper.39 Bedömning ska i sin tur ske utifrån lokalt uppställda mål som ska luta sig på

läroplanens grundskoleförordning40. I läroplanen visar regering och riksdag på värdegrunden

som ska prägla skolan samt de mål och riktlinjer som ska gälla för den. Kursplanen ska visa

på vad elever ska lära sig med en stor valfrihet av stoff och arbetsmetoder. Kursplanen visar

däremot inte på arbetssätt, organisation eller metoder. Kursplaner fastslår de

36 G Arfwedson & G Arfwedson 37 Lpo 94, s.13 38 Lpo 94 39 Lpo-94 40 Lpo-94.http://www.skolverket.se, grundskoleförordningen (1994:1194)

27

kunskapskvaliteter som undervisningen ska utveckla och fungerar som en ram där stoff och

metoder ska framarbetas lokalt.41

Sammanfattning

I min litteraturgenomgång har jag sett till olika områden. Jag har valt att föra fram kulturen

och skolan för att ta del av den estetiska process som tillämpas och inom vilka områdesfält

som det estetiska arbetet genomförs. Vidare finns problematiserat den bristfälliga

dokumentationen som finns runt estetik och skola. Enligt Aulin-Gråhamn & Sjöholms42

rapport upplevs dokumentationen som onyanserad och bara positiv. Författarna påpekar att

det borde finnas en djupare dokumentnation runt de estetiska fälten i skolan forskare ska

kunna utveckla fälten. Under rubriken skolan och samhället säger pedagogen Dewey43 att han

vill se utveckling i ett bredare pedagogiskt och socialt perspektiv. Dewey menar på att man

måste kunna se samband mellan det pedagogiska och den allmänna utvecklingen i samhället

för att nå fram i den sociala utvecklingen. Skolan ska vara en del av samhället inte stå vid

sidan om. Man måste arbeta i en gemensam anda för att nå fram till gemensamma mål. Målen

ska vara en utveckling av en social förmåga och insikt.

Dewey snuddar i sitt resonemang in på området samarbete vilket författarna Bergström och

Saarukka44 problematiserar. De menar på att samarbete bygger på olika fundamentala

byggstenar vilket man övar i en så kallad samarbetsinlärning. Samarbete handlar om respekt,

lojalitet, hänsyn, förståelse och flexibilitet. Det pedagogiska fokuset ska därför ligga på

gruppen och dess gemensamma samarbete. Liknande resonemang för Goleman45 som säger

att samarbete vilar på att anpassa det egna behovet till andra människors behov. Goleman

poängetrar vikten av att skapa en inre harmoni i en grupp för att på det sättet kunna nyttja alla

talanger till fullo. Hallerström46 som problematiserar runt samarbete och skolkultur menar på

att samarbete inte i sig är ett problem. Hallerström anser att inom skolan finns det olika

kunskapssyner mellan olika arbetslag och det är dessa kunskapssyner som påverkan vilken

kraft som kommer i ett samarbete. Det finns för lite plats för diskussioner och

erfarenhetsutbyte i den pedagogiska sfären, menar Hallerström.

41 www.skolverket.se 42 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C 43 Dewey J 44 Bergström B & Saarukka S 45 Goleman D 46 Hallerström H

28

Från samarbetet kliver jag vidare i min litteratur till ledarskapets roll. Nihlfors47 ser

ledningens nyckelroll som ett stöd för att skapa kraft. Hon lägger tyngd på att värdera den

expanderande utvecklingen och att se till hela människan. Ledaren ska skapa förutsättningar

och breda plats för goda relationer. Svedberg48 anser att det kan för ledaren finnas konflikter i

att se skillnaden mellan sig själv och det som ska ledas. Han menar på att ledarskapet styrs av

en maktfaktor och för att kunna förvalta ledarskapet bör ledaren ge upp något i utbyte för

denna makt. I det utbytet uppstår en problematik som bottnar i samhörighet till gruppen och

den egna prestationsglädjen. Tiden är ett annat begrepp som Hallerström49 tidigare snuddat

vid. Författaren Zollitsch50 kopplar tid till ledarskapet och kreativiteten. Han säger att ont om

tid ger otålighet och otillfredsställelse vilket tar kraft från en kreativ process. Medan gott om

tid ger lugn och är tillfredställande för den skapande processen. Nihlfors51 poängterar att all

utveckling tar tid. Det är i dialogen som vi kan utbyta erfarenheter och kunskaper och därmed

möjliggöra ett utrymme för utvecklingen. Utrymmet skapar i sin tur plats för visioner som ger

plats till arbetssätt som byggs på glädje och styrka.

Visionen ska enligt Axiö & Palmquist52 vara en lockelse till det som man vill åstadkomma i

framtiden. Visionen är en färdriktare på vilket håll som man vill att verksamheten ska sträva

mot. Det är visionen som driver utvecklingen framåt. Målet eller målen däremot ska vara i

mindre enheter och de ska vara mätbara, realistiska och möjliga att uppnå. Mål ska stå som ett

styrinstrument och vara små steg på vägen framåt. Även Arfwedson & Arfwedson53 menar att

mål ska vara något som man inom skolan ska sträva mot. De anger inriktningen på skolans

arbete. Allt arbete ska inom skolans ram ske i ett aktivt samarbete mellan elev, skola, hemmet

och samhället. Lpo-9454 visar på att skolan ska genom sin utbildning och fostran av eleverna

förbereda dessa till att kunna leva och verka i samhället via gemensamma referensramar.

Ramar som står till grund för samhällets existens.

47 Nihlfors E 48 Svedberg L 49 Hallerström H 50 Zollitsch J 51 Nihlfors E 52 Axiö A & Palmquist B 53 G Arfwedson & G Arfwedson 54 Lpo-94

29

5. Metod

I kapitel fem kommer jag att presentera den metod som jag valt att använda i mitt arbete.

Först ser jag till urvalsgruppen i min empiriska undersökning . Sedan går jag vidare till den

kvalitativa metod som jag använt samt hur datainsamlingen har skett. Kapitlet fortsätter med

en inblick i etiska överväganden och trovärdigheten i undersökningen, för att sedan komma

fram till den hermeneutiska tolkning som jag använt mig av. Jag har valt att avsluta kapitlet

med att föra ett resonemang runt bearbetningen av mitt material.

Urval

I min uppsats har valt att lägga fokus på olika ledares upplevelser av ett samarbete mellan ett

kulturprojekt, drivet av Drömmarnas Hus, och skolan. Mitt val av att se till ledare i projektet,

bottnar i nyfikenhet runt ledarskapets kraft och inverkan i skolans dagliga värld. Samtliga

ledares intresse för projektet har haft olika ingångar. Vilket jag sett som väldigt intressant för

mitt arbete. För att kunna ta del av ledarnas upplevelse är uppsatsen baserad på intervjuer med

fyra olika ledare, som på ett eller annat sätt varit involverade i projektet FRAMÅT. Jag har

arbetat utifrån de fyra kommuner som varit delaktiga i projektet, vilket jag har valt för att

kunna få bredd i min studie. Alla kommuner är placerade i södra Sverige. Min ursprungliga

idé var att kunna använda mig av enbart skolledare i min undersökning. Men på grund av

olika skäl var det svårt att nå en frivillig intervju till mitt arbete. Vilket berodde på ändringar i

tjänster samt brist på tid. Jag har full förståelse för de skolledare som inte kunnat delta

undersökningen. Jag ändrade min tanke och valde att genomföra min studie med de fyra

ledare som var intresserade att delta i mitt arbete. Samtliga ledare har olika positioner inom

skolans värld. Min fokus ligger på hur upplever de skilda ledarna samarbetet i projektet?

Jag valde att inledningsvis ta kontakt med alla ledare som varit delaktiga i projektet.

Kontakten skedde via e-mail. Dessvärre var det enbart en ledare som annonserade att hon var

villig till att delta. Jag fortsatte mitt letande genom telefonkontakt med ledarna. Vilket visade

sig vara en mer effektiv form för att nå fler intressenter. Antalet stannade vid fyra ledare som

kunde avsätta tid för att delta i min studie. En ledare representerade således en kommun. Alla

ledare är kvinnor vilket jag inte har kunnat styra över, eftersom min undersökning skett på

30

frivillig basis. Jag har inte heller lagt något genusperspektiv på min studie då det inte har varit

min avsikt i denna uppsats.

I min studie har jag valt fyra olika ledare som är en skolchef, en rektor, en biträdande rektor

samt en pedagog som är delegerad ledare för samarbetet med projektet. Undersökningen är

baserad på intervjuer som utförs med hjälp av en intervjuguide. De olika ledarna upplever jag

som mycket intressanta och de kan berika uppsatsens omfång. Genom ledarnas olika roller

kan de bidra till att belysa viktiga frågor från olika perspektiv och skapa djupare, nyanserad

grund i mitt arbete. Jag valt att namnge de fyra ledarna med fingerade namn; Anna, Maria,

Annika och Sara.

Skolenheternas sociala miljö

Här kommer jag kortfattat ge en beskrivning av fem skolor som ingått i projektet Framåt.

Sedan följer en presentation av de fyra ledarna som varit villiga att ställa upp i studien.

Alla fyra av fem skolor är olika och skiljer sig geografiskt och socialt åt.

• Första skolan ligger i ett förortsområde till en större stad. Skolan är relativt nyrenoverad. Den

sociala miljön är av mångkultur och området tillhör ett lågstatusområde. Skolan är en F-9 och

har idag ca.340 elever.

• Den andra skolan ligger i en storstadsmiljö. Även denna skolas sociala miljö är av mångkultur.

Skolans placering är i ett medelstatus område. Skolan är en F-9 och har 650 elever.

• Skola nummer tre är en landsbygdsskola med närhet till en normalstor stad i ett

medelstatusområde. Skolan är en F-9 skola med 400 elever. Skolans placering saknar ett tätare

kollektivtrafiksnät.

• Fjärde skolan ligger i en mindre stad, skolan ligger centralt och tillhör ett högstatus område.

Skolan är en F-9 och har 480 elever.

• Femte skolan är även den placerad i en mindre stad och är centralt placerad. Skolan tillhör ett

högstatusområde och är en F-9 med 450 elever.

Presentation av intervjupersonerna

• Anna är i 40-årsåldern, jobbar som biträdande rektor på en medelstatusskola med en

mångkulturell social miljö.

• Maria är i 50-årsåldern, jobbat som rektor i 17år, jobbar på en lågstatusskola med en

mångkulturell socialmiljö

31

• Annika är i 30-årsåldern, jobbar som pedagog, har i samarbetet med projektet ett delegerat

ledaruppdrag. Annika jobbar på en medelstatuskola på landsbygden. Har själv varit aktivt

deltagande i processen.

• Sara är i 40-årsåldern, jobbar som skolchef i en mindre stad i ett högstatusområde. Sara har en

yrkesmässig kulturell bakgrund. Sara har även hon ett delegerat ledaruppdrag i samarbetet

med projektet. Har själv varit aktivt deltagande i processen.

Den kvalitativa undersökningen

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod då jag kände att den metoden skulle passa

bäst för de frågeställningar som jag kommer att arbeta med. Jag har därför valt bort den

kvantitativa metoden för min undersökning. Orsaken till mitt val är att den kvantitativa

metoden använder sig av en teknik där man omvandlar information till siffror och mängder.

Det insamlade informationsmaterialet används sedan vidare i statistiska analyser. Den

kvantitativa metoden utförs därför efter en mer strukturerad modell, där man arbetar efter

avstånd och urval. I denna metod har man redan i förväg bestämt vilka frågor som ska ställas

samt vilka svar som ska finnas som alternativ. Detta utan att ta hänsyn till informatörens

tyckande angående frågor och svar.55

Den kvalitativa metoden har jag valt då den har en inriktning till att fånga egenarten hos den

enskilda individen och dennes livssituation. Den kvalitativa metoden jobbar med få

undersökningsenheter och söker sig mer på djupet. Man är i denna metod intresserad av det

säregna, unika och rent av det avvikande, menar Holme och Solvang. Det forskande arbetet

sker genom att studera fenomenet inifrån. Den kvalitativa metoden visar på en totalsituation

där en helhetsbild skapar en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang, säger

Holme och Solvang.56 Min undersökning är inriktad på intervjuer med ett litet antal

undersökningsenheter. Därför känns det bra för mig att kunna använda ett flexibelt fält. Där

finns möjligheter att ändra utförandet under undersökningens gång om jag tycker att det kan

behövas. I min undersökning har jag sett till att kunna ändra frågor eller lägga till vid behov

beroende på hur intervjuerna har utvecklat sig. Jag har använt min huvudmall, en

intervjuguide, för att inte tappa fokus på vad som är avsett att undersöka (bilaga1).57

55I M Holme & B Krohn Solvang, (2006),Forskningsmetodik, om kvalitativa och

kvantitativa metoder 56 Holme I & Solvang B 57 Holme I & Solvang B

32

Inom fältet för olika intervjustudier har jag valt att använda mig av en så kallad

respondentintervju. Min avsikt varit att undersöka de intervjuades upplevelser. Därför har jag

funnit det mer värdefullt att använda mig av personer som varit delaktiga i det som jag valt att

studera. En annan modell av intervju är en informantintervju. I den modellen använder man

sig av en så kallad ersättningsobservatör. En person som själv står utanför företeelsen, men

som har mycket att säga om den ändå.58 I min respondentintervju har frågorna inte tagits upp i

följd utan de har vävts in i samtalet. I samtalet har det på så sätt lämnats utrymme för den

intervjuades egna reflektioner och uppfattningar. Holme och Solvang menar på att den

kvalitativa metoden vill fånga egenarter hos den enskilda enheten och på så sätt nå dennes

speciella livssituation. Informationskällan kommer därmed styra över vilken information som

blir central i undersökningen. Tekniken för att samla information ska vara avpassad till

informatörens egen situation. Vilket kommer att göra informationen mer trovärdig.59 I min

studie har intervjuerna pågått mellan 25 – 60 minuter.

Datainsamling genom samtalsintervjuer

Den kvalitativa intervjun valde jag för att hitta den vardagliga situationen där intervjun blir

som ett vanligt samtal där undersökningspersonen blir den som utvecklar samtalets kraftfält.

Utan att jag som intervjuare tappar bort frågefältet. Ur detta samtal kan jag sedan sila fram

den information som jag kan få gällande mina frågor. Holme & Solvang menar att i den

kvalitativa intervjun ska det inte finnas för stor styrning från forskaren vad det gäller frågor.

Detta för att få ett resultat som är undersökningspersonernas egna synpunkter. Jag har därför

valt att använda mig av en intervjuguide under mina undersökningar. I den guiden har jag haft

olika områden som jag velat belysa under intervjun.60För att kunna få ett så behagligt samtal

har alla ledare själv bestämt vart vår intervju ska äga rum. För själva intervjusituationen har

jag valt att använda mig av en diktafon detta för att inte behöva störa genom att använda mig

av penna och papper. Diktafonen placerade jag på bordet mellan oss på en gång redan innan

själva intervjusamtalet började. Allt för att få en smidig och trygg ingång i intervjun, så att det

inte fanns markerat start och slut. Alla undersökningspersoner tillfrågades först om det var

okej med detta hjälpmedel, vilket det var. Enligt Holme och Solvang uppstår tilliten i samtalet

då den intervjuade upplever att intervjuaren lyssnar på honom och tar dennes uppfattningar på

58 Holme I & Solvang B 59 Holme I & Solvang B 60 Holme I & Solvang B

33

allvar. Då blir undersökningen meningsfull för båda parter. Jag har i min intervju varit

medveten om att min så kallade för-plan i min undersökning kan komma att ändra sig, vilket

jag redan i inledningsfasen inte uppfattat som ett problem utan istället sett det som en

utveckling av processen. Och i detta fall bidragit till omformuleringar av mina

frågeställningar i min uppsats. Genom att hålla öppna frågor under mina intervjuer har jag

försökt att skapa ett så avslappnat och naturligt samtal som möjligt i våra möten.

Etiska överväganden

Holme och Solvang menar att de etiska övervägandenas utgångspunkt ligger i begreppen

individ och kollektiv som båda är centrala för vår förståelse av samhället och människans

plats i detta. Jag har i enlighet med den kvalitativa metoden uppföljt de etiska principerna

genom att skydda respondentens integritet. Varje intervju bygger också på respondentens rätt

till vilken information som den vill förmedla. Jag har också följt den forskningsrådande

diskretionen av krav på anonymitet, konfidentialitet och tystnadsplikt som gäller för

respondentens personskydd. 61 Samtliga respondenter har ingått frivilligt i undersökningen

samt att de har blivit upplysta om de etiska förhållanden som råder vid en forskningsintervju.

Alla respondenter var informerade att min undersökning endast var en liten del i ett större

forskningsprojekt samt att andra forskare kan komma att ta del av mitt material.

Validitet och reliabilitet

Kvale säger att förståelsen av verifiering börjar i vår livsvärld och i vardags språket.

Återkommande frågor som ställs till intervjuundersökningar är om resultatet är

generaliserbart. Utifrån våra erfarenheter av olika situationer bildar vi oss förväntningar övar

vad som kommer att hända i liknade händelser. Den kvalitativa fallstudien bygger på

forskarens närmande samt den tid som avsätts till den verksamhet och operation som denne

avser att undersöka, under detta arbete bör forskaren reflektera och revidera innebörden av det

som sker. Generaliseringar kan vila på personliga erfarenheter, vi bär denna erfarenhet med

oss som en form av en tyst kunskap där vi skapar en bild om hur saker och ting förhåller sig

och leder oss till olika förväntningar. 62 Reliabiliteten (pålitligheten) i en kvalitativ

undersökning har inte samma plats som i en kvantitativ undersökning. Den kvantitativa

reliabiliteten visar på resultatets konsistens medan validiteten (giltigheten) i en undersökning

kontrollerar att det som var avsett att undersökas också har blivit undersökt. Vad jag sträva är

61 Holme I & Solvang B 62 Kvale S, 2007, Den kvalitativa forskningsintervjun

34

att hitta informationskällor från olika kommuner och därmed olika kulturella sociala miljöer,

för att nå en bredd i min undersökning. Som i sin tur kan ge en mer nyanserad bild av det

undersökta. Att få giltig information i en kvalitativ undersökning skapas genom den närhet

som finns till det som ska studeras. Och att i det här fallet kan den intervjuade styra sin

medverkan.63 Jag är medveten om att detta inte är problemfritt då jag som för intervjun kan

information och signaler på fel sätt. Vidare kan det finnas problem med hur aktiv eller passiv

jag ska vara under intervjun. Därför har jag medvetet i min undersökning försökt att finna en

god balans som vilat på an avslappnad närhet under mina intervjuer.

Hermeneutiken

I mitt arbete har jag valt att använda mig av en hermeneutisk hållning. Och genom den

hermeneutiska cirkeln tolka och förstå respondenterna berättar om sin upplevelse i det som

framkommit vid mina intervjuer. En hermeneutisk hållning innebär att jag tolkar ett material

utefter mina egna föreställningar och erfarenheter. All mänsklig tolkning utgår från det

förhållandet att vi i en historisk process. Hermeneutiken handlar om att som forskare engagera

sig för att försöka förstå det sociala livet. Förståelse utvecklar vi i det dagliga mötet av

händelser. Här skapar vi en omedelbar förståelse. Då tecken blir svåra att tyda, då kommer vår

tolkning in för att vi ska förstå. Tolkningen är en länk till att skapa förståelsen. I tolkningen

börjar vi ofta lite planlöst för att kunna skapa en uppfattning utifrån små delar som sedan kan

placeras i en större helhet. Vårt tankemönster jobbar från smådel till helhet i en växelverkan. I

något som vi betecknar som den hermeneutiska cirkeln eller spiralen. Användandet av denna

process ska ge en djupare förståelse. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt är det viktigt att

lyssna till olika vinklingar som ryms i den intervjuades uttalanden. Vidare att kunna lägga

märke till tillfällen för att kunna göra nya tolkningar inom intervjuns hermeneutiska cirkel.

Samt att synliggöra de antaganden som kan ligga bakom intervjupersonens svar och

intervjuarens frågor.64

Bearbetning av material

En transkribering från tal till skrift är en konstruktion. Varje text som kommer från ett

sammanhang till ett annat för med sig en rad bedömningar och avgöranden.65 Jag har valt att

63 Holme I & Solvang B 64 Kvale S 65 Kvale S

35

bearbeta mitt material genom flera granskningar under min transkribering av mitt

intervjumaterial. Allt insamlat material har transkriberats inom ett dygn efter intervjuns

genomförande. Samtalen har bearbetats från ett talat vardagsspråk till en skriven text. Vilket

har krävt upprepade genomgångar av det bandade materialet. Då utskriften blivit färdig, har

jag använt av den som mitt empiriska material till min undersökning. Ur texten har jag samlat

information där jag markerat uttalanden som känts viktiga i min undersökning. Efterhand har

jag samlat de markerade uttalandena under olika teman som varit av vikt i mina

frågeställningar för det undersökta området. Dessa teman har jag sedan granskat utifrån mina

frågeställningar för att fastställa dess relevans i min uppsats. Resultatet kommer att

presenteras utifrån dessa teman.

Den metod som jag valt att använda kallar Kvale för ad- hoc metoden.66 Inom ad- hoc

metoden används ingen standardmetod för analysen utan det kan genom olika tekniker växlas

fritt. Genom att använda sig av ad- hoc skapar forskaren mening till materialet genom att föra

samman delar från skilda håll av sitt material. Resultatet av meningsskapandet kan sedan

redovisas i ord, siffror figurer samt flödesscheman eller i någon form av kombination av

dem.67 För att skapa mening i mitt arbete har jag har samlat olika fält inom tematiska ramar.

Inom de tematiska fälten har jag sett till likheter och olikheter i intervjuerna, materialet har

sedan lagts i en kronologisk ordning med början i projektets start och ledarnas introduktion

fram till den slutliga färdigställda produktionen. Den kronologiska ordningen har jag sedan

använt mig av för att kunna analysera resultatet genom Banduras motivationsteori.

Mitt intervjumaterial har bearbetas enligt följande gång. Alla intervjuer transkriberades inom

ett dygn efter intervjutillfällena. Varje inspelning lyssnade jag på tre till fyra gånger för att

fastställa att jag uppfattat den intervjuades upplevelse och ord rätt. Efter transkriberingen

började jag att grovsortera materialet i olika teman som framkommit under intervjun. Jag har

lagt mitt material i en kronologisk ordning. För att i min analys kunna se till vad som är

öppningen eller utmaningen att ingå i ett projekt som detta. Vad är det som är den drivande

kraften till att nå en positiv effekt i arbetet. Och vad är det som påverkar då effekten tryter.

Det blev sex teman som fick rubrikerna:

• Visioner och mål

66 Kvale S 67 Kvale S

36

• Temat och projektets spridning

• Eldsjälar eller aktiva ledare

• Förstärkning i pedagogkåren

• Bedömning

• Den aktiva tidsprocessen

Analysens teman blev sedan rubriker som kommer under resultatet i kapitel 6.

Inom varje tema har jag sedan gjort tolkningar frågorna jag ställt mig är till exempel hur varje

ledare upplevt, till exempel, visioner och mål? Och vad har ledaren upplevt angående visioner

och mål? Varför ser ledarenas upplevelser ut som de gör? Svaren jag fått har jag

sammanställt och sedan sett till likheter och olikheter i upplevelsen mellan de olika ledarna.

Jag har valt tillvägagångssätt för att kunna koppla mitt intervjumaterial till vald

motivationsteori och se till de olika drivande krafterna som påverkar de olika ledarnas

upplevelser av projektet.

37

6. Resultat

Uppsatsen kommer jag här att presentera i form av olika teman som framkommit under mitt

tolkningsarbete. Dessa teman har sedan samlats under 6 rubriker som jag ansett vara centrala i

min uppsats. Då min undersökning baseras på ledares upplevelser kommer jag här i min

analys ge plats till samtliga hela intervjusamtal. Men först ska jag dock åter se till mitt syfte

med denna uppsats. Syftet var att undersöka hur olika ledare i skolor, har upplevt värdet av

samarbetet mellan skolan och kulturprojektet ”FRAMÅT”. Ett projekt där man valt att

använda sig av estetiska lärprocesser.

Visioner och mål

Angående visioner och mål uttrycker sig ledarna på följande vis. Anna säger att deras skola

enbart var med i den tredje delen av projektet. Hon tror att de fick information och erbjudande

från Drömmarnas hus eftersom deras skola och stadsdel inte jobbat med Drömmarnas hus

tidigare. Efter presentationen var det några lärare som nappade och tyckte att det lät

spännande. Vi nappade och förlade den första arbetsträffen i Drömmarnas hus egen fysiska

lokal viket var bra för det var många av våra pedagoger som inte varit där. Maria säger att det

var hennes chef som presenterade projektet lite generellt. Maria fortsätter att hon var ganska

så ny på skolan.

Maria:

- Men jag visste om att det fanns en ganska så besvärlig klass i åk 7 som var på väg att bli åttor.

Så då tänkte jag att det kanske kunde vara nått att få in, inte bara vanlig skola för dessa. Så jag

tog med mig tankarna om projektet hem och presenterade det så gott jag kunde.

Maria fortsätter och säger att de tyvärr missade själva uppstarten i Hörby då den krockade

med andra aktiviteter, men att de var nere senare i ett så kallat uppsamlingsheat. Två lärare

var delaktiga en som var ganska så entusiastisk samt en som var lite svalare inställd till

projektet. Men vi drog igång med arbetet och personalen var med på den där teaterhistorien

och det var ju fantastiskt. Det var en fantastisk dag med personalen som var här, allt var

kanon.

38

Maria:

- Men det är ju så att allting faller på att man själv ska göra jobbet som lärare. Det är alldeles för

mycket saker som tränger sig på och stjäl tid. Och där föll det hela på något sätt. Vi bytte

dessutom personal på skolan, någon kom och någon annan gick. Det kan vara svårt för någon

ny att gå in i något som redan pågår. Men tanken var god från början och man ville nog från

personalens sida.

Annika menar att deras skola mer eller mindre kastades in i projektet. Detta berodde på att det

var en annan skola som hade hoppat av.

Annika:

- Vi liksom halkade in i projektet och tyckte att det lät trevligt, kul att göra något annat. Kul att

ta del av ett projekt dessa växer inte på träd. Det var mycket därför som vi valde att vara med.

Vi var undrande över vad kan det här bli? Med drama och det hela, vad tycker våra elever om

det? Men vi valde att prova så får vi se, funkar det så funkar det, blir det problem så får vi

hoppa av.

Annika berättar vidare att allt verkade så positivt och att det första mötet var mycket

inspirationsgivande det kändes som att detta arbete skulle passa jättebra till deras elever.

Arbete var spännande, annorlunda och det var en kul grej som stämde väl överrens med

innehållet i både läroplan och kursplan. Sara som själv har en kulturell bakgrund och använt

sig av dramametoder i tidigare yrken hon haft, säger att hon alltid varit djupt engagerad i de

estetiska lärosätten och hon litar verkligen på att de ger resultat. Hon menar på att lärare

många gånger tänker får man ha så här roligt, kan det verkligen ge någonting då? När Sara

kom till skolan fanns det redan två pedagoger som jobbade väldigt intensivt med ämnet

livskunskap. I detta hade de jobbat mycket med medvetna värderingsövningar och blandat

med dramaövningar. Sara kände att projektet framåt hade passat bra in i detta fält. Hon

presenterade och pratade igenom projektet och hon tryckte på sin tidigare kulturella kunskap

om att Drömmarnas hus bygger på kvalité och pedagogerna nappade till slut. Sara valde sedan

att följa med till Fulltofta för att visa sitt intresse som ledare.

39

Sara:

- Det är kopplingen i form av livskunskap som egentligen är ett ämne som ska finnas överallt,

men eftersom vi inte tyckte att det genomsyrades tillräckligt i undervisningen så valde man att

avsätta en viss tid i veckan från förskoleklass till och med nian att jobba med dessa frågor. Att

kunna fylla dessa lektioner på ett bra sätt det gör man på olika sätt. Det här projektet var en

utmärkt form att lära sig nya begrepp och metoder samt att vara aktiv. Och där kände jag att vi

kunde gå in och knyta ihop säcken.

Sara menar att här kunde man få livskunskapen att även genomsyra andra ämnen också. Sen

såg då gällande skolplan ut så att det passade väldigt bra in, det handlade om makt, mod,

delaktighet, demokrati, inflytande och samverkan och det är det i allra högsta grad.

Temat och projektets spridning

Anna säger att man var intresserad av temat, men kunde inte få ut det i hela skolan eller i hela

högstadiet. Projektet har inte sipprat ut till resten av kollegiet. De lärare som varit med i

projektet sa att det var positivt, men det svåra är nog att få ut det, att få det att spridas. Anna

menar att det är många projekt som är behjärtansvärda som man skulle vilja ta med sig i hela

verksamheten men det finns svårigheter med spridningen. Det är bara två klasser som har haft

glädjen av detta projekt.

Anna:

- Jag vet att då mina lärare var med i uppstarten på Fulltofta så var de väldigt entusiastiska då de

kom tillbaka. Sedan var jag själv med då de hade uppstarten här och då skådespelarna från

Drömmarnas hus kom ut. Efter det har jag inte varit med. Jag har hört av några av våra

deltagande lärare att våra elever inte var så aktiva i det här med kontakt med övriga

kommuners skolor och elever.

Anna berättar vidare att eleverna har jobbat med vissa delar av projektet och att de har jobbat

med tidningen. Eleverna har inte varit så aktiva i teatern. De var visserligen och såg teatern,

de såg pjäsen men ingen har deltagit i den biten. Jag såg inte själv pjäsen, för det var ingen

som påminde mig om den. Så blir det ibland, säger Anna. Maria har inget speciellt att säga

40

om temat men ser kopplingar med ett arbete som ligger i kommunens anda där alla skolor ska

jobba efter ett stort antimobbing program. Alla skolor ska jobba efter samma modell under

kommande termin, säger Maria.

Maria:

- Jag såg introduktionen i Malmö, det var mycket spännande, oerhört spännande. Vi visste att

det var teater detta visste inte ungarna . Det hade mottagits precis som man kunde förvänta sig

…ja, jag förstod att det var teater, men det gjorde inte eleverna enligt de pedagoger som var

med. En av effekterna på denna skola var att ingen av eleverna ville bli utvald, de var livrädda

för att vara den bästa.

Annika tycker att projektets tema stämde väl överrens om det som finns med i läroplanen.

Projektets spridning sker genom att man kan använda sig av vissa bitar i ett mindre

perspektiv. Annika menar att skolans strama ekonomi inte ger utrymme för att komma ut och

träffa andra, se andra miljöer, åka på teater. Det är en nackdel att det är så kostsamt så man får

verkligen ta tillfället då det ges.

Annika:

- Det finns många aspekter på det här projektet som varit positiva. Att jobba över

klassgränserna att få ihop grupperna. Det handlar om att träna sig att samarbeta helt enkelt.

Eleverna har även fått träna sig i att göra sådant som de inte är vana vid. Det tycker jag var bra

och trots vissa svårigheter så vågade eleverna ställa sig upp och visa sig.

Vad det gäller själva teaterintroduktionen menar Annika samma som Maria det tog tid innan

eleverna förstod att det var teater. Men till skillnad från Marias elever så ville Annikas elever

verkligen bli utvalda. Sara menar att spridningen av projektet sker genom arbetet med

livskunskap. Spridningen sker också genom en vidareutbildning av pedagogerna. Hon berättar

att just i dagarna börjar en sju-dagarsutbildning för pedagoger i livskunskap och

värderingsövningar. Detta för att ge pedagogerna en ny injektion att gå vidare och få nya tips

och idéer. Då måste det sprida det här som de har varit med om annars så dör det lätt ut,

menar Sara. Vad det gäller delar som eleverna har engagerat sig i säger Sara likväl som Anna

att alla elever har inte varit engagerade i allt. Men till skillnad från Annas uttalande så säger

Sara att deras elever var delaktiga i båda processerna .

41

Sara:

- Eleverna tog det på fullaste allvar. Just det här med att skriva för någon, att göra det på riktigt,

det är nästan det viktigaste det finns absolut utrymme för att jobba med denna form i skolan

och det gör den här klassen, de jobbar mycket med drama och på ett annorlunda sätt, de

tillfredsställs där och de som varit med om det här vill gärna vara med igen. De som har varit

med om detta kommer inte att ge upp det.

Eldsjälar eller aktiva ledare

Vikten av en drivande kraft finns hos alla ledare men i olika former. Anna säger att det var

många lärare med då vi startade upp, det var en heldag så alla lärare som skulle jobba med

eleverna denna dag var med, men sedan så droppade de av. Projektet stannar hos eldsjälarna

menar Anna. Maria för ett liknande resonemang som Anna, hon säger att ska man få ett

sådant här projekt att leva så tror jag att det måste komma från de personer som ska

genomföra det. De måste brinna för det annars så blir det inte av…

Maria:

- Alltså nu kommer jag in här och ska försöka föra över min entusiasm på lärarna och brinner

de inte själva för det så funkar det inte. Och det är egentligen det som man lärt sig av projekt

genom tiderna sedan går man på det gång på gång… och tycker Gud vad kul och så vidare och

tycker att detta skulle kunna passa och så, men det krävs mer än så. Man måste ha eldsjälar.

Det borde man ha begripit efter en så lång tid.

Sara menar att som ledare har man en viktigare roll än vad man tror. Hon är helt övertygad

om det.

Sara:

- Man måste vara med och intresserad hela vägen. Man måste möjliggöra, gör man det så går

det också bra. Och man går upp och visar att vi är duktiga på det här nu. Ge pedagogerna

kredit för det som de gör. Det är synd att inte fler inser det. Bara genom att visa lite mer

intresse och att faktiskt delta, våga göra det i olika projekt tror jag betyder så oerhört mycket.

Det tar tid att vara med i olika saker men du får ju så oerhört mycket energi tillbaka, så jag

förstår inte hur man kan låta bli.

42

Även Annika som har ett delegerat ledaransvar, för projektet på skolan, menar på att det krävs

en positiv kraft för att kunna förankra ett projekt. Deras arbetsgrupp har skött detta själva

vilket hon upplever som mycket positivt.

Förstärkning i pedagogkåren

Mötet med externa pedagoger upplevs positivt. Poängen av samarbetet mellan interna och

externa pedagoger finns det olika resonemang runt. Anna menar att det är viktigt att skolans

lärare är med och arbetar i projektet. Även Annika säger att hon kan se en positiv inverkan då

det kommer pedagoger utifrån. Annika menar att det är framförallt bra för eleverna att möta

andra och inte bara de dagliga pedagogerna som finns i skolan. Hon säger vidare att även vi

pedagoger har haft ett stort utbyte att möta andrapedagoger för att byta erfarenheter och tips

med, kändes jättekul och inspirerande.

Anna

- …lärarna härifrån måste också vara med . Men en ökad resurs det är bra. Vi jobbar på att öka

våra tematiska studier, det är i princip ett mål för oss i vår skola. När ett färdigt projekt med

pedagoger utifrån kommer till skolan så blir det lite lyx. Det positiva är just att man helt

plötsligt får så mycket mer resurser då.

Sara tycker även hon att det är positivt med externa pedagoger som kommer in i skolan och

tillför något nytt. Hon ser det också som en naturligdel att skolans egna pedagoger ska vara

delaktiga i arbetet eftersom Sara kopplar projektet till skolans arbete med ämnet livskunskap.

Sara

- …de byggde upp kontakten med eleverna på ett mycket bra sätt för hela projektet handlade ju

om relationer människor emellan. Sedan kändes de externa pedagogerna som väldigt

tillförlitliga, bland annat genom deras utvärderingar som följde genom hela projektet. Vi

behövde aldrig tveka, för pedagogerna var väldigt välinsatta. Det tyckte jag kändes så väldigt

skönt och därför vill jag gärna samarbeta med dem igen. För mig kändes det här som att det

var ett koncept som fungerade hela vägen. Framförallt det här med skola och kultur, att det får

bli så bra tillsammans. Därför unnar jag verkligen fler skolor att få vara med i detta arbete.

43

Maria däremot säger att förstärkningen i pedagogkåren är nödvändig för att ett projekt ska

fungera. Hon menar på att man inte kan kräva mer av de pedagoger som redan arbetar i

skolan. Den skolpersonalen har fullt upp och det finns inte tid för så mycket mer. Däremot

anser hon att en kommunikation med skolans pedagoger är viktigt för att samarbetet ska

fungera i projektet. Men Maria trycker hårt på att det är viktigt att det kommer in någon annan

duo för att inte belasta befintlig personal. Vad projektet medfört är att skolan där Maria jobbar

har anställt en dramapedagog, säger Maria

Bedömning

Upplevelsen och kunskapen kring hur bedömningen av arbetet ska ske, kan vara skakig och

skapa förvirring. Angående projektets koppling till läroplanen säger Anna följande,

Anna:

- …det vet jag inte, det har ingen av lärarna tagit upp. Men det är nog en förutsättning att det

finns en koppling till läroplanen, annars får arbetet lätt en flumstämpel….jag har pratat med de

lärare som varit mest engagerade i projektet, men de har inte beklagat sig och de har jag tolkat

som att allt är bra.

Anna säger vidare att det finns visa problem med bedömningsfrågan då det gäller så kallade

tematiska studier. Jobbar man tematiskt så ska alla deltagande ämnen ha sina egna mål, varje

ämne ska bedömas och varje ämne ska betygsättas för sig. Anna fortsätter att kravet på att vi

ska vara tydliga i vår bedömning då eleverna går i åttan och nian. Det kan vila en osäkerhet på

vad man ska bedöma i sitt ämne. Detta har i Anna skola resulterat i att tematiska studier

hamnar på elevens val eftersom det inte är ett ämne som betygssätts. Anna manar på att

bedömningen är den största utmaningen vad det gäller tematiska studier. Positivt är dock detta

projekts närhet till verkligheten, här har man flyttat lärandet närmare verkligheten, eleverna

känner att vårt arbete i detta blir till en befintlig produkt, avslutar Anna. Även Maria säger att

det finns vissa mätbara problem.

Maria:

- Det är svårt idag, skolan ska göra allt idag. Och man vill så mycket hela tiden med ambition

och tid sedan har vi ju kraven med att eleverna ska bli godkända. Även om man på sikt kan se

att denna arbetsform kan bidra till att eleverna blir godkända i sitt ämne. Men som det ser ut

44

nu är det inte en riktigt etablerad mätbar form. Man upplever att man stjäl av annan tid där

mätbarheten är etablerad.

Vad det gäller kopplingen till läroplanen har även Maria inte någon uppfattning om detta.

Både Annika och Sara var av en annan uppfattning. Båda ledarna såg inga som helst problem

med den mätbara effekten och kopplingen till läroplanen samt betygsättning.

Annika:

- Projektet var en spännande, annorlunda och kul grej som stämde så väl överrens med

innehållet i både läroplan och kursplan. Det var inga problem eftersom det var dels den

skriftliga biten med artiklar som var lätt att koppla till läroplanen. Så fanns den här muntliga

dramabiten, den var också ganska så tydlig, ibland kan det vara svårt att få in den muntliga

biten i undervisningen, men här föll det sig naturligt.

Eftersom vi i detta projekt kunde stå lite vid sidan om och betrakta elevernas agerande utifrån.

Fick jag en möjlighet att studera eleverna i ett aktivt muntligt agerande, samspel, vilken roll

eleverna tog passiv eller aktiv och så vidare. Jag såg inga bedömningsproblem, jag såg det

bara positivt även för skolans pedagoger. Alla fyra ledarna säger att de ämnen som varit

involverade i projektet är övervägande svenska och samhällsorienterade ämnen.

Anna och Maria har inte någon speciell uppfattning om projektets koppling till läroplanen

eller kursplan, inte för att de inte är intresserade utan för att de satt sin tillit till de lärare som

är aktiva i arbetet från respektive skola. Anna talar om flumstämpel om koppling till

läroplanen saknas. Annika och Sara såg inga problem med koppling till läroplaner alls utan

upplevde att målen var i detta arbete väl grundade.

Den aktiva tidsprocessen

Det är bara en ledare som tar upp effekten av tid, i elevens fokus, och det är Annika hon säger

att eleverna skickade in det skrivna texterna innan sommaren och sedan tog det ett tag innan

det blev tryckt. Efter det kom sommarlovet och på hösten blev de nior och då hade de hunnit

glömma lite grann, sedan kom det positiva release-partyt, de fick magasinet, det blev

teaterföreställning och en ny återkoppling till det hela projektet. Återkopplingen handlade om

eleverna kunde se ett samband av det som det sett på teatern nere i Malmö kontra den

45

inledande föreställningen? Och det kunde en del. Annika säger att därför kan det vara bra att

saker kan få ta lite tid. Hon poängterar att det är ett långt och stort projekt och det ska få ta sin

tid. Sara menar också att det tar tid att engagera sig i olika saker men menar på att man får så

oerhört mycket kraft tillbaka. Maria säger, att processens mätbara form inte är etablerad ännu,

det upplevs som om den stjäl tid från andra ämnen, som har en etablerad mätform.

46

47

7. Analys

Här har jag för avsikt att analysera mitt resultat utifrån Albert Banduras teori om self-efficacy.

Jag börjar med att återknyta till teorin genom en kort sammanfattning:

För att ett samarbete eller arbete ska kunna nå framgång beror på vilka förväntningar man

som ledare har, menar Bandura. Den ena förväntning finns i att klara av uppgiften för att nå

målet. Den andra förväntningen finns i förväntan av själva resultatet. Dessa synsätt skiljer sig

i vissa sammanhang då vi vill förklara de olika val som vi gör. Bandura menar att en

människa måste tro på sin uppgift samt att uppgiften kommer att ge ett önskat resultat.

I Banduras första informationskälla kommer jag att titta närmare på ledarskapets tidigare

erfarenheter, var finns de tidigare erfarenheterna i ledarnas samtal: för samtliga ledare bottnar

tidigare erfarenheter bland annat olika former av temaarbeten, menar jag. Maria har tidigare

erfarenheter om att kunna stimulera omotiverade elever med nya inspirationskällor. Sara har

med sig kulturellt kopplade erfarenheter samt dramapedagogiska arbetsmetoder från sitt

yrkesliv. Sara säger dessutom att hon verkligen litar på att de estetiska lärosätten verkligen

ger resultat. Vilket ger Sara en stor tillit som en från tidigare erfarenheter. Samtliga ledare har

upplevt en positiv form av att tillföra skolan nya inspirationskällor genom sina tidigare

erfarenheter. Anna och Maria har dock erfarenheter att olika temaarbeten kan vara svåra att

bedöma.

Ställföreträdande erfarenheter, där man kan jämföra sig: Ingångsarbete med Drömmarnas

Hus har skett på olika grunder. Anna menar på att deras skola inte var med från början men

det fanns en nyfikenhet till projektet eftersom andra skolor redan var igång. En annan

drivande faktor var att deras skola inte hade jobbat just med Drömmarnas Hus tidigare, vilket

erbjudits till andra stadsdelar i andra projekt. Här har Anna fått till sig positiva bilder om

drömmarnas hus från andra skolor som tidigare samarbetat med Drömmarnas Hus, anser jag.

Maria tar upp att det finns ett behov av annan stimulans för en viss klass i skolan. Med sina

tidigare erfarenheter olika lärmodeller ser hon möjligheter i detta projekt, menar jag. Sara

menar att hon sett genom, sina tidigare yrkesroller, andra lärare arbetat med estetiska

lärprocesser som gett energi till att ett lärande kan göras roligt. Sara har även i sin skola två

pedagoger som i sitt arbete använder sig mycket av dramapedagogiska metoder. Jag menar

48

här att Sara i sitt dagliga arbete redan möter en process där liknande arbetsmönster pågår.

Samtliga ledare ser också en positiv tillgång att erbjuda ett samarbete med andra externa

pedagoger även om deras tankegångar skiljer sig åt, anser jag. Positiva reflektioner över att

arbetet varit så nära verkligheten, eleverna har fått göra saker på riktigt som Sara och Anna

och Annika uttrycker det. Vilket ligger i en djup jämförelse för eleven och det samhället som

den lever i, menar jag.

Muntlig övertalning: Stöd och uppmuntran, dela erfarenheter med andra. Samtliga ledare tar i

sina samtal upp den positiva och inspirerande kraft som Pedagogerna från Drömmarnas Hus

delade med sig. Sara säger att hon valde att följa med till Fulltofta för att visa sitt intresse som

ledare. Sara tar också upp att man som ledare har en viktigare roll än man tror. Man måste

vara intresserad hela vägen. Man måste möjliggöra och ge pedagogerna kredit för det som de

gör. Annika tar också upp ledarskapets positiva kraft som hon ser påverkar en förankring i ett

projekt. Söd och uppmuntran finner jag även i Annikas resonemang då hon säger att

pedagogerna har haft ett stort utbyte i mötet med andra pedagoger från andra skolor.Annika

säger vidare att där har man har fått ett forum där man har kunnat byta erfarenheter och tips,

det har varit väldigt inspirerande. Annika lyfter den positiva kraft då det gäller elevernas möte

med andra pedagoger. Att få bli bekräftad av någon annan ger ett stöd och en uppmuntran,

menar jag. Anna tar upp den lyx som upplevs då det kommer in ytterligare pedagoger till

skolan. Att byta erfarenheter är en viktig del enligt ledarnas resonemang. Maria ser utbytet på

ett annat plan där samarbetet mellan externa pedagoger inte är huvudsaken utan att samtalet i

processen är det viktiga.

Emotionella förhållanden: förknippade med den utförda handlingen eller resultatet: Sara

menar att alla som varit delaktiga i projektet vill gärna vara med igen och att de kommer inte

att ge upp arbetsformen. Annika säger att projektet bestå av många positiva delar. Att jobba

över klassgränser är en god träning. Samarbetet är den bärande länken och det har alla

deltagare verkligen fått träna på. Annika ser också på den positiva arbetsinsats som skolans

arbetsgrupp presterat. Vidare säger Annika att projektet var en spännande, annorlunda och kul

grej som var väl förankrad i läroplan och kursplan. Hon såg också fördelar med skrivandet

och den muntliga drama biten. Genom drama blev en muntlig framställning väldigt naturlig,

vilket var mycket positivt. Annika och Maria tar upp den positiva erfarenhet som projektet

gett genom att ledare och pedagoger har getts ett utrymme att utifrån studera vad som händer i

49

olika processer. Annika och Sara ser också positivt på den tid som projektet har genomförts

under. Båda ledarna menar på att processer måste få ta tid, tid till eftertanke och tid till

förankring. Sara säger att positiv tid ger positiv energi. Anna lyfter fram projektets

verklighetsförankring som en stor emotionell kraft vilket varit en god upplevelse. Kommunen

som Maria jobbar i ska under kommande termin jobba med ett antimobbing program. Här

upplever Maria en positiv koppling för de som varit med i projektet. Samtliga ledare har på

olika sätt upplevt en direkt eller en indirekt koppling till läroplanen vilket det har känt tillfört

en stor tillit till arbetets gång, menar jag.

Negativa upplevelser finns i Marias fall då hon känner att det var svårt att entusiasmera

lärarna till projektet, saknaden efter en så kallad eldsjäl fanns. Det säger även Anna, hon

menar att ska man få projekt att leva så ska det komma från de som ska genomföra det. Vilket

jag tolkar som att i dessa ledares fall fanns ingen direkt drivande kraft. Maria tar även upp

situationen med lärarbyten och svårigheter att hoppa in i något som redan pågår. Maria och

Anna ser också problem i arbetet med att sprida ett projekt, de menar att projekt gärna stannar

hos de som varit delaktiga. Andra problem som Maria och Anna ser är bedömningen, Anna

säger att det vilar en osäkerhet i hur man ska bedöma sitt ämne när de hamnar under tematiska

studier. Vilket har resulterat i att skolans tematiska ämnen har hamnat i ämnet ”elevens val”

för att det är inget som betygsätts. Här sker alltså en degradering av bedömning genom att inte

se möjligheterna. Maria tror på arbetsformen men som det är i dag finns det ingen etablerad

mätbar form för detta arbete. Vad man istället upplever är att man stjäl av annan tid där den

mätbara formen är etablerad. Annika och Sara har en annan upplevelse i området. De ser klara

mätbara former genom läroplan och kursplan för uppsatta mål. De upplevde kopplingen som

positiv och tydlig.

Med Spridningen av projektet ser Anna svårigheter. Projektet har inte gått vidare till resten

av kollegiet. Det är bara två klasser som fått ta del av det. Maria tror att delar av projektets

arbetsmetod kan spridas då kommunen börjar jobba i kommande antimobbingprogram vilket

hon ser som positivt. Men som det ser ut idag har inte projektet nått ut. Annika ser

spridningen på längre sikt och menar, att genom små metoddelar som används i

undervisningen kan arbetsformen ta plats i andra grupper. Sara som redan innan projektets

start hade en målbild över spridningsområdet, har en positiv bild av framtida arbetsmodell.

50

Sara säger också att spridningen sker genom vidareutbildning av pedagogerna som ger nya

injektioner där nya tips och idéer kan förverkligas.

Personens tolkning av egna prestationer genom tre av ledarna.

Både Annika och Sara ser sina egna insatser som ledare med förankring i projektet som en

stor och viktig del. Sara menar att kraften till att våga visa sig och faktiskt delta i ett projekt, i

form av ledare i en verksamhet, betyder oerhört mycket. Sara menar på att det tar tid att vara

med men det ger så mycket tillbaka, så hon förstår inte hur man kan låta bli. Båda ledarna

känner här att deras egen prestation i arbetet har gett kraft till projektets genomförande och

förankring. Maria ser en egen del i sin prestation, skolan har efter projektet anställt en

dramapedagog för att kunna fortsätta med införandet av nya arbetsmetoder.

51

8. Diskussion

Mitt syfte med denna undersökning har varit att ta del av olika ledares upplevelse av ett

projekt, vars samarbete har legat mellan skola och utbildning samt ett kulturforum som använt

sig av estetiska lärprocesser i sitt arbete. Jag är i mitt arbete medveten om att detta inte kan

betraktas som en heltäckande undersökning för projektet, då min undersökning endast

omfattar fyra stycken ledare. Men jag hoppas att det kan tillföra ytterligare tankar om hur ett

viktigt projekt kan bli bättre i samarbete med skolan och dess ledare. Innan vi tar del av

diskussionen har jag för avsikt föra en metod diskussion.

Metoddiskussion

Jag har i min uppsats valt att använda mig av en kvalitativmetod med en hermeneutisk

tolkning. Jag är väl medveten om att min förförståelse kan påverka det tolkade materialet.

Min undersökning är begränsad och jag kan därför inte generalisera mina slutsatser av mitt

resultat. Då jag i min egen lärarroll och med mina tidigare yrkeserfarenheter som ledare har

ett speciellt intresse över ledarsituationer, kan mina egna värderingar delvis styrt mig i min

analys. Andra svårigheter är att transkribera en intervju från tal till text, detta kan också

påverkat mitt resultat. I mitt hermeneutiska förhållningssätt har jag försökt att lyssna till de

olika vinklingar som kommit fram under våra samtal för att kunna finna nya tolkningar samt

att synliggöra bakomliggande antaganden i både frågor och svar.

Mitt syfte med undersökningen har varit baserad på hor olika ledare inom skolan upplevt

värdet av samarbetet mellan skolan och ett kulturprojekt där man valt att använda sig av

estetiska lärprocesser genom hela projektet. Jag har studerat områden som handlar om hur

ledarna upplevt samarbetet i projektet, vad ledarna har värderat och om arbetsformens

spridning.

Ett positivt projekt

Lpo-94 säger att huvudmannen har ansvar för skolan utveckling så att den kan svara för

uppställda mål, skolan ska utvecklas kvalitativt där nya metoder ska provas och utvecklas.

Bedömning ska i sin tur ske utifrån lokalt uppställda mål framtagna genom läroplanens

grundskoleförordning.

52

Ett projekts förutsättning är att man arbetar efter en plan för att man ska kunna komma fram

till ett resultat. Arbetets form kommer att ligga inom bestämda ramar för att det bestämda

målet ska nås . Samarbetet utbildning och kultur ligger som grund i skapandet av

Drömmarnas Hus kulturprojekt Framåt. Samarbete bottnar i förhållningsätt där individen

anpassar sig för att kunna ge utrymme för andra människors behov. I varje relation där

samarbete ska uppstå finns en grundpelare som vi kallar för motivation. Motivationens roll

bygger på en emotionell grund som kommer att vara basen för det bränsle som vi väljer att

sätta i arbetet.68 Upplevelsen av samarbetet som jag har undersökt i denna uppsats har jag valt

att använda mig av motivation som ett begrepp för att kunna tolka de olika ledarnas

personliga uttalanden. Genom att föra resultatet genom en motivationsteori som grundar sig

på en framgångsförväntan och en tro på sin egen förmåga ligger följande diskussion.

Skapande samarbete

Genom informationskällorna kan skönjas att upplevelsen av samarbetet skiljer sig mellan de

olika ledarna beroende på vilken energi som ledarskapet har valt att sätta i projektet. Ledares

upplevelse av samarbetet, med ett projekt baserat på estetiska lärprocesser, grundar sig på

olika infallsvinklar som ledarskapet har. Ledarskapets roll är att ge stöd, legitimera och

formulera vilka förväntningar man har av det produktiva arbetet. Vilket ska stå som en grund

som en vision i arbetets utveckling och vilken väg som arbetsprocessen strävar mot.

Visionen sak vara en lockelse och ge en inriktning att driva verksamheten framåt . En vision

drivs i sin tur av en motivation som är uppbyggd av våra tankar, känslor och förnuft

tillsammans utgör dessa valet av vilken kraft som vi avser att sätta i en handling. Jag håller

med Axiö & Palmqvist när de talar om visionen som en riktning åt de håll man vill gå för att

nå en idealbild eller en lockelse för en utveckling på längre sikt. Visionen ska både stimulera

och entusiasmera personalen.69 Hallerström säger att visionen som ledarskapet håller i

kommer att fungera som en drivkraft för förändring. Drivkraften är dock kopplad till ledarens

tidigare positiva och negativa erfarenheter inom området70, vilket jag kan utläsa av mitt

resultat. Alla fyra ledare som deltagit i min studie har haft någon form av vision, anser jag.

Men de drivande krafterna för ledarna har varit av varierande karaktär. Ledarna har refererat

till tidigare erfarenheter med positiva resultat, spänningsförväntan samt nyfikenhet över att ta

68Bandura A 69 Axiö & Palmqvist 70 Hallerström H

53

del av något annorlunda som kan tillföra och utveckla nya arbetsmetoder som är till gagn i

olika lärsituationer. Alla ledare har gått in i projektet med någon form av förväntan till

kommande resultat av arbetet. Vilket jag kopplar till en framtidstro som ligger förborgad i den

så kallade informationskällan tidigare erfarenheter. Ledarna har också positiva erfarenheter

från projektets start även då inte alla varit delaktiga från början. Det finns ett positivt

resonemang runt det sätt som man blivit involverad till processen, menar jag.

Ledarna har vidare kunnat uppleva i initialskedet till samarbetet att liknelser och jämförelser

med pedagogiska arbeten har legat som motivationskraft till att delta i projektet. Tankar om

ett verklighetsnära arbete är återkommande . De metoder som används i olika former av

samarbeten bör också skapa förutsättningar där man övar på gruppsociala färdigheter.

Metoderna ska även kunna visa på lärande i olika former både individuellt och tillsammans.71

Jämförelser och liknelser är inte så stora men har ändå tillfört en motivation för samarbetet.

Alla fyra ledare uppskattar temat om så i olika former. Temat ligger som en motivationsgrund

i arbetet varför annars delta. Banduras pekar på att en motivation startar då strävan till målet

ligger i den nivå där vår egen tillit till vår förmåga kommer att generera till en positiv

prestation.72 Ett uppdrag som finns i skol och kursplaner i detta fall. Samtliga ledare har tagit

fram vikten av kopplingen till skol och kursplan i sina intervjuer. Ledarna har också känt en

stor trygghet i de externa pedagogernas upplägg för arbetet. Elevernas delaktighet i de olika

aktiviteterna som projektet erbjudit ser olika ut vid varje skola. I det kan man se spår av

Deweys resonemang där pedagogikens praktiska träning ska på något sätt skapa ett

förstahandskontrakt med verkligheten. Där arbetsuppgiften ligger i en träning av utveckla

viktiga delar av en personlig karaktär som är kopplad till livets fysiska verklighet. Skolan ska

sträva efter arbetsformer där tyngdpunkten vilar på kvalité i det arbete som utförs, inte i

kvantitet av arbetsuppgifter.73 Ett kontrakt med verkligheten ligger då möjligtvis förankrat i

Banduras teori om att motivation och handling vilar i en kulturell värdering där individen

rangordnar sina värderingar och gör sina val utifrån dessa. Där ett kulturellt sammanhang av

vad som är inne och väsentligt i de olika skolorna styr vilka delar som man väljer att vara

aktiv i.74

71 Bergström B & Saarukka S 72 Banduras A 73 Dewey 74 Banduras

54

Tre av ledarna ser samarbetet med pedagoger utifrån som positivt, men de är tydliga på att

säga att lärarna från skolan måste vara med i det arbetet. Ledarna menar att möten med nya

elever och andra pedagoger har bidragit till nya tankebanor och nya idéer. Bergström &

Saarukka framhåller att skolutveckling sker genom att flytta de pedagogiska fokuset från

individ och konkurrent till grupp och samarbete.75 Förtroendet till den externa

pedagoggruppen har varit stort under projektets gång. Bergström & Saarukka säger att ett gott

samarbete bygger på att det finns en tillit mellan parterna som är delaktiga i arbetet samt att

syfte och mål stämmer överrens med gruppens lärande.76 Goleman talar om en

gruppintelligens som uppstår varje gång som människor träffas för att arbeta tillsammans.

Hög gruppintelligens tyder på en social harmoni vilken uppstår i förmågan att komma

överrens vilket kommer att vara avgörande vad det gäller resultatet av samarbetet.77

Stöd och uppmuntran

Upplevelsen av en stark positiv kraft har varit det stöd och den uppmuntran som dels

Drömmarnas Hus pedagoger har gett till de interna pedagogerna. Ledarna tar också fram

kraften genom sitt eget engagemang. Att engagemangen skiljer sig åt kan bero på olika syn på

ledarskapet eller på den kulturella bakgrund som ledarskapet kommer ifrån vilket bygger upp

skolans traditioner. Uppfattningar av sitt ledarskap kan här ligga i att ställa sig vid sidan av

det som ska ledas eller att ingå i det som ska ledas som en förstärkande energi.

Vad jag kan se i undersökningen har det aktiva deltagandet haft en större mer positiv kraft av

samarbetet än det ledarskap som stått bredvid. Det framgår även en positiv effekt av att elever

och lärare har fått tillgång till att möta andra i samma situation . Där samtalet mellan

individerna i mötet har genererat i nya tankar och idéer. Men även här finns det olikheter i

ledarnas resonemang. Tre ledare ser själva samarbetet mellan de olika pedagogerna samt

möten dess emellan som en positiv och viktig kraft i samarbetet. Här är kopplingar till

Nihlfors syn på ett tydligt ledarskap där nyckeln till framgång vilar på att som ledare ge stöd,

att legitimera och tydligt framställa klara förväntningar. Ge pedagogerna uppmuntran till ett

professionellt växande ge en klar syn på det du som ledare värderar och låt detta växa. Skapa

samarbetsmiljöer och nya verktyg, hitta den uttalade vägen, visionen för arbetets utveckling.

75 Bergström B& Saarukka S 76 Bergström B & Saarukka S 77 Goleman D

55

Två ledare ser spridningen av projektet i en form som stämmer väl in på Nihlfors diskussion

om att skapa olika lärgrupper som löper parallellt med organisationen. Utveckling tar tid och

det är genom dialogen där vi kan ta tillvara på erfarenheter och kunskaper. Förändring sker

genom många mötesplatser, samtal och dialog mellan olika individer. Att öppna upp rum som

ger plats för att jobba närmare visionerna.78 Skolans utveckling handlar även om den öppna

dialogen mellan hem, skola och närsamhälle.79 Går jag vidare till Aulin-Gråhamn & Sjöholm

menar de att arbetet med kultur i skolan kräver mycket av berörd personal genom ett

personligt engagemang, avsättning av tid och att arbetande grupp verkligen behöver

ledningens stöd för att genomföra arbetet. Stödet ska dessutom inte bara vara en muntlig

uppmuntran utan det sak vara genuint förankrat för att få en legitimitet. 80 Ledningen har en

stor roll i den kultursträvande arbetsprocessen vilket tydligt framhålls av en av ledarna.

En pedagog menar att det viktiga är att samtalet pedagoger emellan fungerar, själva

samarbetet mellan externa och interna pedagoger får en andrahands position. Här har vi två

olika sätt att se till ledarskapet vilket jag finner mycket intressant. Ett fungerande samarbete

är baserat på den samlade kunskap och talang som finns i gruppen. Själva gruppens prestation

bygger på en skapad inre harmoni där samtliga talanger kan ge maximal kraft, påstår

Goleman.81 En annan vinkling av situationen kan följas genom Svedberg som säger, att en

ledare inte arbetar i verksamheten utan för verksamheten. Ledaren bör hålla en viss distans till

vad som ska ledas. Ledarskapets makt upprätthålls genom att ställa sig vid sidan av gruppen.82

Vad jag kan utläsa från min undersökning ser jag mer positiva mönster då ledaren är en del av

gruppen än då ledaren valt att stå vid sidan om.

Svårigheter

Svårigheten att sprida erfarenheter till kollegor som inte varit delaktiga i en arbetsprocess är

ett problem som Nihlfors tar upp83. Trots ett lyckat projekt behöver alla vara delaktiga i

processen för att nå fram till en utveckling. En vidare syn har Hallerström som menar att det

är inte svårt att få lärare med på idéer i nya försöksformer. Svårigheten bottnar i olika

78 Nihlfors E 79 Nihlfors 80 Aulin-Gråhamn& Sjöholm 81 Goleman D 82 Svedberg 83 Nihlfors E

56

kunskapssyner som kommer att påverka samarbetes funktion. Hallerströms påpekar att all

skolförändring präglas av traditioner, där det finns en tendens till en negativ kraft för att ta

emot nya idéer den negativa kraften tär på ledarrollen då man märker att nya förslag inte når

fram.84 En ledare menar att hon inte kan belasta skolans personal mera. Ledaren pekar på att

det räcker med att det finns en kommunikation mellan interna och externa pedagoger men de

behöver inte vara i projektprocessen tillsammans. Hallerströms för fram i sin diskussion om

svårigheter att nå fram till personal med nya idéer kan var väldigt betungande för ledarskapet.

Men det är i mötet mellan pedagoger som det just sker ett erfarenhetsutbyte. Därför bör den

pedagogiska arenan öppnas ytterligare för att ge plats till nya insikter och diskussioner.85 Här

kan vi även se till Hallerströms diskussion om hur mycket energi det tar från ledaren då denne

märker att idéerna inte får kraft från pedagogernas sida. Banduras teoretiska delkällor kommer

in i sammanhanget i form av tidigare erfarenheter vad det gäller projekt. Vad jag kan utläsa är

att det finns olika möjligheter hur jag som ledare vill stå till ett projekt. Men den väg jag valt

som ledare ska ändå vara kantad av en framgångsförväntan för att kunna nå ett positivt

resultat. Jag kan som ledare ge kraft till arbetande grupper utan att vara i gruppen, precis som

Svedberg säger. Jag ser till Banduras teori och håller med att det är motivationen som är den

drivande kraften. Inte vilken placering du valt som ledare.

Känslan i efterhand

Den stora upplevelsen av att ha deltagit i projektet Framåt är av positiv karaktär. Samarbetet

har varit en inspirerande källa till att skapa nya förutsättningar i lärmiljöer. Lärmiljöer som

skapar utrymme för tid och reflektion i ett större perspektiv och som på sikt kan arbetas vidare

i nya former. Former som bland annat skapar en utveckling av tron på sin egen förmåga till att

kunna bedöma elevers insatser och möjligen är det redan på gång eftersom upplevelsen av

bedömningen ser olika ut i ledarnas resonemang. Men för att nya idéer ska kunna komma

fram krävs det ett rum där pedagogers tankar och erfarenheter kan dryftas och delas mellan

varandra.86 Där kommer fler att kunna se sina ämnen i projekt eller tema arbeten utan att

känna sig på osäker mark. Projektets förankring till läroplan och kursplan stärkte tilliten i hela

genomförandet. En tillit som skapar ett flöde som öppnar upp för en dialog som mötesplats

där tankar har rätt till att frodas och ventileras.87 Kopplingen till Lpo-94 var klar med tanke på

84 Hallerström H 85 Hallerström H 86 Hallerström H 87 Nihlfors E

57

att skolan ska svara mot uppställda mål och sträva efter en kvalitativ utveckling.88

Bedömningsfrågan upplever två ledare som ett problem som kan kännas igen i Banduras

resonemang, att människan måste tro på att hon kommer att klara av sin uppgift samt att hon

måste tro på att uppgiften leder till önskat resultat.89 De andra två ledarna ser inga problem i

vad det gäller bedömning och betygsättning vilket kan ligga i Banduras90 tidigare

erfarenhetsram. De två ledarna har tidigare erfarenheter och kunskaper inom området.

Involverade ämnen har i samtliga skolor varit svenska och samhällorienterade ämnen vilket

skiljer sig från Aulin - Gråhamn & Sjöholm rapport där kultur i skolan hamnade inom

svenskämnet eller de estetiska ämnena. Aulin- Gråhamn & Sjöholm menade på att

samhällsorienterade ämnen skulle ha svårare att se att detta fält även är användbart för dem.91

Två ledare tar upp den positiva kopplingen till verkligheten följer Deweys tankar om att den

pedagogiska praktiska träningen ökar elevens förmågor att observera, använda sin fantasi och

logiska tänkande genom att man har skapat ett förstahandskontrakt med verkligheten.92

Avslutande resonemang

I samarbetet mellan utbildning och kultur har kulturprojektet Framåt syfte varit att

sammanföra kultur och utbildning i en regional satsning. Malmö Högskolas

forskningsprojekts syfte har varit att hitta verktyg för att mäta kulturens pedagogiska och

sociala effekter på unga. Projektet har använt sig av en arbetsmodell där man jobbat efter att

implantera kultur i den traditionella undervisningen.

Jag har i min analys sett att de olika ledarna har upplevt samarbetet i projektet mycket positivt

även om de olika ledarna har haft olika ramar för sitt ledarskap . Ledarna har också upplevt att

projektets form och tema har legat väl i skolplanen för värdegrunden och det demokratiska

begreppet. Vilket har varit av ett stort och bärande värde till projektets tillit. Ytterligare värde

finner ledarna i de dramapedagogiska arbetsformerna som på ett naturligt sätt arbetat eleverna

närmare verkligheten och det samhälle som vi är aktiva i idag. Samt det öppna

diskussionsforum som skapats mellan de olika aktiva skolorna. Genom att skapa ett rum för

pedagoger att byta idéer och erfarenheter i har projektets även skapat utvecklingsmöjligheter

för deltagande pedagoger, vilket har varit en stor tillgång, menar jag.

88 Lpo-94 89 Imsen 90 Imsen 91 Aulin-Gråhamn & Sjöholm 92 Dewey

58

Vad som min undersökning visar på är att det finns vissa brister vad det gäller hur spridningen

av projektet ska ske. Jag finner vissa svaga punkter då det gäller motivation och mål. Mål som

inte är förankrade i ett tidigt stadium i kurs och läroplan, leder till att skolornas pedagoger har

svårigheter att strukturera bedömningen av eleverna enligt gällande kursplan och

målformuleringar. Om syftet med kultur i skolan ska generera till att skapa nya verktyg för

uttryck och kunskapsskapande och i förlängningen ge ytterligare möjligheter för att kunna

utveckla alternativa språk, kan det upplevas stressande då man inte hittat en mätbar form för

det ändamålet. Det föder en osäkerhet som i sin tur leder till en svagare motivation för att

aktivt delta, menar jag.

För att möjliggöra spridningen av projektet bör man innan projektets start vara förankrad i

någon form av lokal kursplan för det pedagogiska arbetet. Banduras kopplar i sin teori

samarbetet som råder mellan mål och motivation som i sin tur skapar förväntningar över hur

resultatet ska bli. Banduras trycker på att specifika mål leder till motivation som i sin tur

skapar positiv kraft för uppgiftens utfall. Därför, menar jag, att projektets bör redan i ett tidigt

förarbetsstadium samarbeta med tilltänkta skolor. Där pedagogerna och ledare tillsammans

kan väva in gällande lokala kursplan och därmed öka pedagogernas tilltro till de estetiska

arbetsprocesserna. Finns det en väv för projektets arbetsform implanterat i kursplanen

kommer också spridningen av de nya verktygen och arbetsformerna lättare kunna tolkas och

användas av skolans pedagoger. De estetiska lärprocesserna kommer därigenom att vinna

legitimitet. Lpo-94 säger att kursplanen ska visa på vad elever ska lära sig, men med en stor

valfrihet av stoff och arbetsmetoder. Då kursplanen inte visar på arbetssätt, organisation eller

metoder. Ska den fungera som en ram där stoff och metoder ska framarbetas lokalt för en

kvalitativ kunskapsutveckling, menar jag.

Vidare forskning

Aulin-Gråhamn och Sjöholm93 menar att det finns ett problem runt dokumentationen kring de

estetiska lärprocesserna. Där dokumentationen har tendenser att vara onyanserade och bara

positiv. Jag håller med att det inom det estetiska området råder för lite undersökande fält som

kan leda till en förbättring av dokumentationen. Och forskarmässigt vidga den sfär för att nå

en vidare nyans i de estetiska områden där erfarenhet saknas. Kos pekar på är att det är

93 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C

59

nödvändigt att utveckla lärarnas kompetens för att kunna iscensätta estetiska lärprocesser.

Min egen undersökning visar att ur ett ledarperspektiv ligger det svårigheter i

bedömningsfrågorna. Om den osäkerheten ligger i grund för ett arbetsmoment, kan jag förstå

att motivationen sjunker till användandet av estetiska processer. Bedömning i skolan sker hela

tiden och ligger som ett grundfundament för elevens framgång. Förslag till vidare forskning

från min sida är att se hur ska skola och projekt kan sammanfogas i den lokala kursplanens

målformulering? Med det avslutar jag min uppsats och ser fram emot en kommande intressant

forskning och diskussion inom nya estetiska studier.

60

61

Referenser

Arfwedson Gerd & Arfwdson Gerhard (1991), Didaktik för lärare. Sats & tryck Gotab,

Stockholm

Aulin-Gråhamn Lena & Sjöholm Carina (2003), Vad sägs om ”Kultur i skolan”.

Reprocentralen, Malmö Högskola, Malmö

Axiö Annika & Palmquist Berit (2000), Utveckla ledarskapet i skolan. Elanders

Gummessons, Falköping

Banduras Albert (1997), Self-Efficacy, The Exercise of Control. W.H. Freeman and Company,

United States of America

Dewey John (1980), Individ, skola och samhälle. Rosenlundstryckeriet AB, Stockholm

Goleman Daniel (2005), Känslans intelligens. Norhaven Paperback A/S, Danmark

Gustavsson Mattis (2006), KME!?Estetiska lärprocesser på Segevångskolan. Holmbergs,

Malmö

Hallerström Helena (2006), Rektorers normer, i ledarskapet för skolutveckling. Sociologiska

institutionen, Lunds universitet 2006

Holme Magne Idar & Solvang Krohn Bernt (2006), Forskningsmetodik, om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund

Imsen Gun (2008), Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. Narayana press,

Denmark

Kvale Steinar (2007), Den kvalitativa forskningsintervjun. Narayana Press, Danmark

62

Nihlfors Elisabeth (1998), Mod att leda, en skola i utveckling. Grafiska punkten, Växjö

Svedberg Lars (2000), Rektorsrollen, om skolledarskapets gestaltning. Elanders Graphic

systens, Göteborg

Zollitsch Johann (2003), Att leda kreatörer, konsten att samarbeta i kreativa processer utan

att bli vansinnig. Gondolin, Stehag

Elektroniska Källor

Lpo-94. http://www.skolverket.se

www.drommarnashus.se

www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1076&epslanguage=SV - 34k -

63

Bilaga

Intervjuguide

• Mål och visioner för att ta emot projektet

• Upplevda möjligheter och svårigheter

• Aktiva arenor

• Skolplan och kursplan

• Egen delaktighet

• Projektets tema

• Projektets fruktbarhet

• Projektets spridning