”Man ser att de har kunskap men det går inte att läsa”

Att möta högskolan med sitt första- eller andraspråk

Presentation av och diskussion om

ett påbörjat avhandlingsprojekt

Språkverkstädernas nätverksträff 2011

Patricia Staaf

”Breddad rekryteringsdiskurs”

Breddad rekrytering

Heterogen studentgrupp

Finns ej i statistiken

Betyg 124 examinerande texter

• Är första eller andraspråk enda sakliga skillnaden?

• Vad är det som skiljer i språkanvändning?

Lucka i forskningsfältet

• L2-studenters First Year Experience

• Studenter med svenska som andraspråk på vanliga utbildningsprogram; hur de faktiskt skriver och vilken roll språket spelar i deras möte med högre utbildning

Syfte

Genom en komparativ fallstudie bidra till ökad kunskap om studenters, och i synnerhet L2-studenters, skrivande inom högre utbildning

Forskningsfrågor

• Vilka skillnader och likheter finns i de språkliga strategier L1- respektive L2-studenter använder för att nå studieframgång?

• Motsvaras dessa skillnader och likheter av lärares generella uppfattningar om de två studentgrupperna?

• Vilken betydelse för språkanvändning har studenternas sociala bakgrund?

Individens bakgrund Breddad rekrytering Sociala faktorer

Kulturkapital

Avancerat andraspråk

Kontrastiv retorik

Skrivutveckling Didaktik

Academic Literacity

Social kontext

Relevanta svenska studier• Studenters skrivande och inskolning i akademiska

skrivkulturer och yrkeskulturer (Blåsjö 2004, Ask 2007 och Blückert 2009)

• Social snedrekrytering/breddad rekrytering till högskola (Hartman 2009 och Berggren 2006)

• Argumentationsmönster i iranska skribenters texter. (Jansson 2000)

• Metaspråkliga drag i svenska som andraspråk (Sundberg 2004)

• Muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare (Eklund Heinonen 2009)

• Grammatiska metaforer i senare skolår (Magnusson2011)

Teori

• Bourdieus teorier om kulturellt kapital• Ivanič beskrivning av studentens

självbiografiska jag respektive diskursiva jag

• Faircloughs modell för diskursanalys• Halliday SFL (Grammatiska metaforer)• Cummins Cognitive Academic Language

Proficiency (CALP) ?

Undersökningsgrupper

• En- och flerspråkiga studenter som läser första året på treårigt samhällsvetenskapligt program.20 L2- studenter (10 språk)14 L1- studenter (inkl nordiska språk)

• Lärare på programmet

• Lärare i studieverkstäder

Material

• 169 examinerande skriftliga texter producerade under studenternas första år på högskola (14 texter för näranalys)

• 34 studentenkäter för bakgrunds-information • Intervjuer och fokusgruppsamtal med 6

studenter och 6 lärare• 10 enkäter från språkverkstäder • Kursplaner

Lärarröster• Andraspråk är inte problemet utan

talspråklighet /ungdomsspråk, liksom bland L1-studenter,

”19 åringarna har tagit över”• Större risk för plagiat och överanvändning av

begrepp bland L2-studenter• Vissa kan inte bygga en mening, krånglar till det• Stora textmängder är en utmaning för L2-

studenter• Osäkerhet kring den egna lärarrollen exv

feedback, frågan om språkanvändning och resultat är känslig

Tendenser enkäter språkverkstäder

• L2-studenterna är överrepresenterade bland besökarna i språkverkstäderna:

30 – 80 % av besökarna, de flesta 50% eller mer

• De har särskilda utmaningar som är rent språkliga:

Grammatiska strukturer

Ordval och stil

• L2-studenter har dessutom utmaningar som är snarare sociala och kulturella:

Att skriva med egna ord

Europeisk kod för akademiskt skrivande

Grupparbeten

• L2-studenterna efterfrågar delvis annat stöd

En annan bild

• ” Vår uppfattning är att de L2-studenter som besöker Studieverkstaden i högre grad än L1-studenter behärskar sitt förstaspråk för akademiska ändamål.”

• ”Sen finns det ju studenter som har svenska som andraspråk som inte har några problem alls utan skriver ett alldeles utmärkt språk /…/ och det fungerar väl så bra som andra studenter.”

Studentröster

• Tankar om mängd och form, inte funktion• Det akademiska skrivandet uppfattas av många

som svårt och annorlunda• Förväntningar på utveckling = nya fackuttryck

och begrepp dvs lärande snarare än socialisation (Lundqvist 2009)

• L2-studenter förväntar sig ”förbättring” annars inga stora skillnader

• Akademiska kulturen större utmaning än språket

”Jag förväntar mig mycket. Jag tror att det kommer förändra mitt liv på många sätt. Dessutom tror jag att det kommer att bli tufft”

 ”Jag gillar att skriva målande och känslosamt men högskolans texter känns som de ska vara tråkiga, ”vetenskapliga”.

”Jag hoppas att jag kan utveckla mitt fackspråk utan att förlora förankringen i verkliga livet.”

Behörighet bland L2-studenter i undersökningsgruppen

• Inga samband behörighet och resultat• Inga klara samband behörighet och

vardaglig språkanvändning• Eventuellt samband behörighet – tid i

landet

Resultat hemtenta

november mars

Tidigare akademiska studier mest avgörande för högt betyg

0

10

20

30

40

50

60

A B C D E F

Alla

Sv exl ak studier

Annats språk exl ak studier

Svenska med ak studier

Annat språk med ak studier

%

Fokus för textanalys

• Övergripande textstruktur och textbindning

• Precision i ordval och gråzonsord (K Lund)

• Röst, perspektiv

• Metatext

Uttryck för den egna hållningen/inställningen fångar studentens röst/perspektiv och

genreanpassning L2: egen erfarenhet, egen uppfattning i sakfrågan•Jag kan själv bekräfta att… •Jag tror detta beror väldigt mycket på •Detta får mig att förstå..•Varför jag tycker att /…/ beror även på….

L1: egen uppfattning i sakfråga, egen uppfattning i relation till litteraturen•Den poäng F gör /…/ tycker jag är viktig att ta upp •Vi skulle kunna säga…..•Utifrån…..

Stickprov två texter

Student med svenska som första språk

Student med annat första språk

Jag vill här använda och undersöka…

Samtidigt anser jag….

Något till synes …

Utifrån performativitetsteorin….

Vi skulle kunna säga…..

… kommer här använda mig av…

Jag vill ….

Jag menar…..

Tror jag…

…som jag anser har…

Jag anser att….

Detta får mig att förstå….

Vilket ger mig…..

Jag påstår inte att…

Man egentligen inte känner till….

Det jag menar på är…..

Textbindning

Prövar tesen att skribenter som är säkrare i sin språkanvändning använder färre explicita konnektiver men har samtidigt tillgång till ett bredare register

Jfr Hellspong/Ledin (1997) Nyström (2001)

Referatmarkörer

L2•Detta kan vi förknippa med boken ”Mångkulturalism” kap 3 s(66 -67) som skriver att…•Enligt Rolf Lidskog och Fuat Demiz Kap 6 (s135) anser dem att…

L1•Fundberg visade i sin rapport….•Slutsatsen Fundberg gör…•Den poäng Fundberg gör i slutet…

Ordval och uttryck

Tittar man på det från en synvinkel så…

Att det sker våld mot den muslimska kvinnan….

De har sökt sig bort från tvångsutövning av olika människokränkande krav som ställs, förväntas av dem att utföras så som tvångsgifte.

Gråzonsord

• Välkända för de flesta L1-talare ofta okända för L2-talare

• Lärare uppfattar dem inte som nya och förklarar dem därför inte

• Används för att förklara nya fackord (rektangel= fyrkant)

• De flesta av dem är fackspecifika och kan ha olika betydelse I oilka fack/ämnen

Lund (2008)

Färre grammatiska metaforer i L2-texterna

L-1

•Integrationsmöjlighet/integrationsmedel

• …uppdelning svenskar och invandrare

L-2

•…ett steg in i samhället och en väg för en bra framtid…

•tankesystemet ”vi – de”

Jfr Magnusson (2011)

Preliminära resultat i textmaterial

• Oväntat få andraspråksdrag

• Talspråkligt och pratigt i båda grupper

• Skillnader mellan grupperna:

Textbindning mellan och inom stycken

Metatext (men störst skillnad okt – mars)

Stavning och ordval

Röst (dock störst skillnad tidigare akademisk utbildning eller ej)

Dialog

• Är frågorna relevanta och intressanta?

• Bör jag göra andra val?

• Konsekvenser för språkverkstäderna?

Tack!

patricia.staaf@mah.se