positivet 2008

POSiTiVETN Ä R I N G S L I V S N Y H E T E R F R Å N S T O R UM A N O C H H E M AVA N T Ä R N A B Y

UTFÖR I TÄRNABYNu har guldorten tre alpina utbildningar

VINDKRAFT PÅ GKommunen och Storuman Energi satsar på vinden

CYKELKONCEPTEric Wållberg satsar på cykeläventyr i backarna

NR1•2008

2 • POSITIVET • NUMMER 1 - 2008

Hösten ligger bakom oss, Storumans kommun går mot en ny stark vinter. Den finansiella oron som vi läst och hört om ska vi ha respekt för men jag är övertygad om att vi gemensamt kan ta oss an den stärkt av vadmorgondagen erbjuder.

Vindkartan över vår kommun visar att det finns vindlägen som kan med bra utdelning ge ett 100-tal vindsnurror på sikt. Det kom-mer att innebära många arbetstillfällen un-der en överskådlig tid. Idag finns flera starka aktörer inom konsult, bygg samt på drift och underhållssidan.Kvaliteten på utbildning inom energisidan är av hög klass och den kommer att vara viktig som grund för den lokala kompetensen när det gäller vindenergibranschen. Det har etablerats nya företag inom bygg och elsidan som har en bra framtid, sedan är det spännande att det norska bolaget Fred Ol-sen Renewebels och Danska Stenger & Ibsen etablerat sig i Storumans kommun för sina satsningar i Sverige. När vi ändå är inne på byggsidan så måste jag bara nämna de kanonfina tomter som finns i

SIGNERAT DUVDAHL

Det här är POSiTiVET Det här är SUAB - Storumans Utvecklings AB Upplaga 7500ex Omslagsbild R Nilsson, A JohanssonProduktion LinjalenTre.NollTryck StorumansTryckeriABAnsvarig utgivare JohanDuvdahl

”Tärnaby är och kommer alltid att vara vår GULD ort. Alpint gymnasium med ett ski in ski out koncept kommer att stärka den bilden.”

Innehåll POSiTiVET nr 1 2008

Låt vinden göra oss snurriga

Hemavan och Tärnaby, satsningen som kom-munen gjort med Texab har varit lyckad, den ger Tärnafjällen en helt annan potential.Tärnaby är och kommer alltid att vara vår GULD ort. Alpint gymnasium med ett ski in ski out koncept kommer att stärka den bilden. Grattis Tärnaby! Översiktsplanerarbetet som kommunen är inne i är grunden i vår vision och den som sätter struktur och ordning i vårt arbete.Sedan har vi då arbetet med etablering av omlastningsterminalen är ett av kommunens absolut viktigaste projekt. Den är nyckel till att Storumans kommun ska bli de logistiska nav vi arbetar för. Här har vi en utmaning för oss alla.

Johan Duvdahltf VD Storumans Utvecklings AB

– Det stärker oss bara!

Ordförande TomasMörtsell PÅ KONTORETLedamöter GunillaLundgren JohanDuvdahl,tfVD KurtStenvall 0951-14260•[email protected] StigAnderback Medarbetare RonnyNyström VanjaMörk•[email protected] JanneRuonala MonaOlofsson•[email protected] ChristerBergfors

Ordförandetalar...................................... 4NilsochGrete-åretsföretagare.............. 5Proffspåutredningar............................... 6AlpinautbildningariTärnaby................... 8AlpintUtvecklingscentrum....................... 8FredOlsensatsarpåvindkraft................ 10DanskthuvudkontoriStoruman.............. 11

Erikajobbarförvindkraften................... 12ÅskiljeCampingsermöjligheterna......... 13KentHallinjobbarmedplaner................ 14OasenpåRöbrostigeniStoruman........... 14Cykelkonceptetsomfungerar................. 15Kvinnorsföretagande............................. 16Tvåkvinnor-tvåföretagare................... 17

Storumanår2015-Hurserdetut?....... 18StorumanEnergisatsarpåvindkraft...... 20FlygetiStoruman.................................. 21Gruvrapporten....................................... 22SUABinformerar................................... 23

NUMMER 1 - 2008 • POSITIVET • 3

S T O R U M A N S U T V E C K L I N G S A B


Invigning av BIOSTOR

Välkommen… Nytt utseende för SUAB

Ja, världens modernaste bioenergikom-binat är numera invigt. En av lokalerna i fabrikskomplexet hade för dagen bytt skepnad. Från en traditionell industrilokal till en väldekorerad lokal med festprägel och en inbjudande miljö.

Efter det officiella invigningstalet var det dags för en rundvandring i fabriken.De olika leden i processen som gör just denna anläggning så unik presenterades. När rundvandingen var klar väntade en av Ella Nilsson specialkomponerad lunch dagen till ära.

FöregångareSkellefteå Krafts storsatsning på när-mare en halv miljard kronor i Storu-man, Biostor, är en föregångare i många avseenden. Förnyelsebar energi, många olika slutprodukter och ett system som till och med genererar ett överskott av egenproducerad elström. Att satsningen skedde just i Storuman är i sig ingen slump - här fanns närheten till råvaran, bra förbindelser och lokaler som var än-damålsenliga.

Text och foto ›› Andreas Johansson

Söndagen den 3 september var det äntligen dags. Världen kanske mest moderna Bioenergi-kombinat invigdes högtidligen av Hans Majestät Konungen. Och vilken invigning det var…

”Initiativet som är taget här i Storuman är spännande, det är en ny teknik som kan leda till investeringar i andra länder.”Hans Majestät Carl XVI Gustav

Innehåll POSiTiVET nr 1 2008

– Det stärker oss bara!

säger vi till vår nya medarbetare Mona Olofsson. Hon kommer närmast från Försäkringskassan i Storuman där hon jobbat som handläggare.

Hon kommer att jobba med bland an-nat utredningar och handläggning av landsbygdsstöd.Vill du prata med Mona så når du henne på telefon 0951-14105

Som du kanske har märkt har detta nummer av Positivet ett lite annorlunda utseende. Anledningen är enkel – vi har bytt grafisk profil för SUAB.

Den nya grafiska profilen har lyckats kombinera en modern och tydlig visuell identitet för SUAB samtidigt kan man känna igen den grafiska profil som finns i övriga bolag i koncernen.

Den nya grafiska profilen är en del i att göra SUAB tydligare mot våra kunder och uppdragsgivare.

Ella Nilsson visar upp den special-komponerade meny dagen till ära.

Platschefen Henrik Sundström tillsammans med Hans Majestät Carl XVI Gustav och Landshövdingen

Chris Heister vid en presskonferens på invigningen.



Bondevägen 4

SE-923 31 STORUMAN

Tel: +46 951 141 07

Fax: +46 951 141 08


Inspirationsresa till Luleå Konsthantverkarna i Storuman har varit på inspirationsresa till Hantverksmäs-san i Luleå. Projektet ”Företagssamma kvinnor”betalade 50% av busskostnaden för att stimulera kvinnligt företagande. Detta kommer att resultera i nya fräscha konst-hantverk till utställningsveckan i december samt sommaren 2009.

Puckad skogsplanteringLapplandDesign, Anders Landström, arbetar med ett nytt planteringssystem för skogs-bruket, en såddpuck som innehåller näring med mera. Detta beräknas sänka plantering-skostnaderna med ca 60%.

Nya utmaningar

Min uppfattning är att Storumans kommun nu är inne i en utvecklingsfas som vi inte sett sedan vattenkraftse-poken, om ens då. Lägger man ihop de investeringar som planeras i vindkraft, vattenkraft, gruvor, turism och tillverkn-ingsindustri, så handlar det om många miljarder som olika intressen är på väg att investera.Ett annat tecken på den fantastiska utveckling vi ser är att tidningen Dagens Industri de senaste 4 åren har hittat Västerbottens snabbast växande företag i Västerbotten i just Storumans kom-mun 3 gånger!

Utmaningarna vi står inför håller på att ändras från en kamp mot avfolkning och avveckling till utmaningen att klara företagens behov av arbetskraft med rätt kompetens, bostäder för de som flyttar till kommunen och att klara av behovet av lokaler för de företag som är i en expansionsfas.

SIGNERAT MÖRTSELL

Situationen är angenäm, även om det är svårt för en ekonomiskt ansträngd kommun att leverera allt det som krävs för att verkligen kunna ta tillvara på den möjlighet vi getts.I den här situationen där de flesta kurvor nu börjar peka åt rätt håll, är den pågående finanskrisen och lågkon-junkturen ett orosmoln, som är svårt att bedöma effekten av i vår kommun. Än så länge är effekterna av krisen måttliga jämfört med den omgivande regionen, även om vi ser och har sett en del företag dra ner på sin personal, hur fortsättningen ser ut är skrivet i stjärnorna. En långvarig lågkonjunktur och en fördjupad finanskris kan in-nebära att den positiva utveckling som vi är inne i stannar av, även om det kommer att skilja mellan olika bran-scher.Den bild jag får från många av de företag som jag möter är att man trots den globala krisen än så länge ser rätt

ljust på framtiden, att man fortfarande ser ett hyfsat intresse för de varor och tjänster man erbjuder marknaden. Des-sutom är många av företagen välin-vesterade, vilket innebär att förutsätt-ningarna för ett lyft när konjunkturen vänder måste anses goda.Vi har en lågkonjunktur och finanskris som skapar oro, men trots det är det lätt att vara optimist när det gäller utveck-lingen i vår kommun de kommande åren!

Tomas Mörtsellordförande Storumans Utvecklings AB

När man kommer åkande längs E45an söderifrån och kommer in i Storumans kommun, ser man på långt håll hur vingarna på vindkraftverket i Skarvsjöby snurrar och genererar kraft till bygden.Vindkraftverket är en bra symbol på den utveckling vi har i vår kommun.

“Situationen är angenäm, även om det är svårt för en ekonomiskt ansträngd kommun att leverera allt det som krävs…”

Kenneth Sandberg testar skyddsmadrasser till travetStorumans Emballage Industri, Kenneth Sandberg i Nysele, har fått förfrågan från ATG att utföra tester på skyddsmadrasser till alla Sveriges travbanor.


Varje år vid den årliga gränshandels-marknaden i Tärnaby brukar Grete och Nisse normalt ha svårt att slita sig från jobbet på ICA Fjällboden i Hemavan. – Men i år var vi ju motiverade, säger Nisse medan Grete visar fram plaketter och diplom.

Det var under en ceremoni på torget i Tärn-aby mitt i marknadsvimlet som Grete och Nisse fick ta emot bevis på uppskattning för deras företagargärning. Tomas Mörtsell ord-förande i SUAB och Susanne Westin från organisationen Företagarna lämnade över utmärkelsen.– Det var verkligen kul att kunna dela ut priset i samband med gränshandelsmarknaden, säger hon, överlämnandet skedde därmed i närheten av där årets företagare verkar och bor.

Solen och pristagarna strålade ikappI strålande solsken läste Susanne Westin upp motiveringen för pristagarna och den för-samlade publiken. Hon kungjorde att ”årets företagare tillfredställer ett grundläggande behov hossina kunder. Affärsidén bygger på det fak-tum att energiförbränning skapar en stark drivkraft. Man har till och med lyckats att tillfredställa ett stort antal immigranter i området. Verksamheten kanske inte är livs-nödvändig men utan den skulle det stäl-las betydligt större krav på våra jakt- och odlarkunskaper”.

Grete Tuven och Nils Wikberg, Icahandlare med butiken Fjällboden i Hemavan fick i somras ta emot utmärkelsen Årets företagare i Storumans kommun. I och med detta går de vidare till länsfinalen, och skulle de knipa även den väntar riksfinalen i Kungliga huvudstaden.

ICA-Nils och Grete– årets företagare i Hemavan

I tacktalet passade Nisse i sin tur på att fram-föra parets varma tack till alla sina kunder.– För utan er kunder vore vi ju inte mycket, sa han.

Byggt ut butiken Efter ceremonin satte Fjällbodens personal på eget initiativ upp plakat utanför butiken. Så även kunder från exempelvis Norge som inte följer de lokala medierna fick chans att gratulera pristagarna. Och det gjordes det flitigt. – Det var verkligen roligt att vi utnämndes till årets företagare, säger Grete. Vi har fått mas-sor av gratulationer och visad uppskattning. Butiken har nyligen byggts till och utökats med nästan 350 kvadratmeter. Det behövs verkligen för omsättningen går upp hela tiden.

Inspirationskälla och förebildVarje år delar organisationen Företagarna ut utmärkelsen Årets företagare till näringsid-kare som presterar något utöver det vanliga. – Syftet är att belöna duktiga personer som genom sitt företagande och framåtanda är en inspirationskälla och förebild för andra en-treprenörer, berättar Robert Samuelsson från Företagarna i Storuman.Organisationen Företagarna menar att den svenska välfärden ligger i händerna på just landets företagare. Det är dessa som med en-gagemang och mod skapar tillväxt som i sin tur leder till arbetstillfällen.

Inte nog med ett pris– Vi firade priset med att genast åka tillbaka till Fjällboden och jobba, säger Nisse. Det var ju fullt upp och massor att göra. Ja, fullt upp verkar de ha hela tiden. Framför dem ligger högar av pappersarbete som också måste skötas. Nisse håller närmast på med att beräkna julbeställningarna. – Och jag måste pussla ihop julschemat, säger Grete, så det dröjer nog ett tag till innan vi riktigt kan fira.

Nisse avbryter henne och skriver ut ett mejl som just damp ned i inboxen.– Vi får fira snarare än du tror, säger han. Skrivaren spottar ut en gratulation till ännu ett pris: Swedbanks och Sparbankernas Företag-arpris för vår kommun, med tillhörande in-bjudan till Skellefteå och festligheter redan kommande helg tillsammans med länets övri-ga kommunpristagare. Så Grete och Nisse får sin firarchans till sist. Kanske blir de bjudna till kungliga huvudstaden nästa gång. De har ju nu två olika chanser att gå vidare i de del-finaler som till slut korar Årets företagare för hela riket.

Text ›› Jörgen Dan Isacsson

”Vi firade priset med att genast åka tillbaka till Fjällboden och jobba.”

MER INFORMATIONICA Fjällboden HemavanTel 0954-300 03 • Fax 0954-300 04


Vad är på gång just nu? – Kommunstyrelsen fattade nyligen ett inrik-tningsbeslut om att starta ett s.k. storprojekt under namnet ”Storuman som tillväxtnav i inlandet” i dagligt tal kallat ”Navet”. Syftet är att förstärka Storumans roll som ett nav för utvecklingen i inlandet, säger Lennart Nilsson.Och det är klart; tittar man på Storumans läge med korsande Europavägar, knutpunkt mellan två järnvägslinjer, tillgång till två flyg-platser i kommunen, en gruvlinje ( ”guldlin-jen”), Biokombinatet BioStor och Umeälven som energiresurs så måste man hålla med. Länsarbetsnämnden konstaterade i en utred-ning 2006 att Storumans läge är i särklass när det gäller inlandet!– Detta faktum vill kommunen bygga vidare på, därav strategin med ”Navet”, fortsätter Lennart.

– Nu när de råvarubaserade näringarna tar nästa steg är vårt läge perfekt, fyller Alex-ander i.

Utvecklingsfrågor och övergripande planering är två av kommunstyrelsens viktigaste ansvarsområden. Lennart Nilsson och Alexander Jonsson arbetar som en fristående utredningsresurs på kommunkansliet. Genom sina uppdrag får de en bred insikt om vad som händer i kommunen – inte minst när det gäller planeringsfrågorna inför framtiden.

Proffs på UTREDNINGAR– Lennart och Alexander om framtiden

– De gruvor som drivs och som kommer att öppna inom de närmaste åren kräver bra in-frastruktur och en hög servicegrad. Vår ställ-ning som energikommun stärks hela tiden. Inom Storumans kommun finns 7 vattenk-raftverk i drift. Bara Vattenfall investerar cir-ka 500 miljoner kronor i kommunen fram till 2012. Med de planer som finns idag ser ut-byggnaden av vindkraften att bli omfattande – tack vare de goda vindlägena och tillgången till god transportkapacitet för den produc-erade elen.– Dessutom tror vi att Skellefteå krafts satsn-ing på bioenergikombinatet Biostor är början på en viktig utveckling för inlandet, där rå-varan vidareförädlas på ett effektivt sätt med mycket goda miljöeffekter som följd.– Den utveckling som vi nu ser är lite av en renässans för basnäringarna, inflikar Len-nart

Hur planerar man för det här då? – Egentligen på flera olika sätt. Ett viktigt instrument är kommunens översiktsplanering

där man skall se till att det finns mark för etableringar, bostäder och annat byggande. Dessutom måste alla nämnder se till att sam-hällsservicen är så bra och så effektiv som möjligt, säger Lennart.

OmlastningscentralEtt av de delprojekt i ”Navprojektet” som kommit längst är etableringen av en omlast-ningsterminal i anslutning till BioStor. Målet är att skapa ett fraktsystem i Norrlands in-land som innefattar både väg, flyg och järn-väg. Kommunen har gjort en förstudie som visar att energibranschen, verkstadsindustrin, skogsnäringen och de som arbetar med trans-porter över gränserna har mycket att hämta både miljömässigt och logistiskt med en om-lastningscentral som optimerar godsflödet. Arbetet har kommit långt.

Projektledare Inger Carstedt har jobbat mycket med det här projektet och i princip kan man säga att det är klart för ”upphan-dling”. Nästa steg är att säkra finansieringen,


– Lennart och Alexander om framtiden

bestämma ägandeformen och säkerställa driften. Parallellt med alla utvecklingsprojekt pågår arbetet med revideringen av kommu-nens översiktsplanering. Detta är minst lika viktigt. Etablering och utveckling av boen-demiljöer behöver byggklar mark.

som ett nav som inlandet är ganska självklar, avslutar Lennart och Alexander.

Text ›› Roland NilssonOBS! Bilden är ett fotomontage.

Foto: Henrik Sundström. Fotomontage: Storumans kommun

Uman som tillväxtresursHär ska utvecklingen av miljön runt Sveriges sjunde största sjö utredas. Det gäller fiske, friluftsliv, turism, vattenbruk. Sjön är i sig en stor attraktion och en viktig resurs.

Alpint Utvecklingscentrum i TärnabyEtt projekt för att ta tillvara den inneboende kraft som den alpina traditionen har i Tärna-by. Läs mer om detta på sidan 8.

Fler framtidsfrågor som arbetas med just nuStorumans flygplatsEtt projekt som ska utveckla charter och fraktflyg på Storumans flygplats.

GlesbygdsmedicinDet finns tankar om en ny sjukstuga i Storu-man. Här är det inte själva sjukstugan som är det viktiga, utan funktionen. Ett centrum för glesbygdsmedicin med forskning och utveck-ling. Det här projektet är egentligen avslutat och ligger klart för ett politiskt ställningsta-gande.

VindkraftHär genomför tekniska kontoret med Erika Arklöf ett projekt som innehåller kartläg-gning av intressanta områden för vindkraft. Samrådsmöten hålls med berörda byar och näringar. Projektet ska resultera i en utökad översiktsplan över kommunen. Den ska peka ut både lämpliga och olämpliga områden för vindkraft. Planen ska vara färdig i slutet av 2009. Läs mer om arbetet på sidan 12.

Miljöanpassad energiproduktionÄnnu på idéstadiet. Men vi ligger långt framme på energisidan med Vattenfall, BioStor och Skellefteå kraft som plan-erar för 100 vindsnurror på Blaikfjället. Förutsättningarna för lokal samverkan är goda. Det finns en mycket god kunskap hos företag i kommunen för underhåll och drift av energianläggningar. Förutsättningarna för att genomföra anpassad utbildning för branschen är också utmärkta. Vi är redan en etablerad energikommun och vi möjligheter att vidareutveckla den rollen.

Projekt och utredningar som precis startatUtveckling av boendemiljöerDessa tankar inte så långt gångna ännu. Vi måste utveckla kommunen för att möta framtidens krav, bland annat för att attra-hera människor till inflyttning och etablering i kommunen. Kanske ordna attraktiva tomter, utveckla samhällsservicen, marknadsföra boende i byarna, utveckla tankar kring ”sec-ond home living”, med mera. Samt att knyta ihop allt detta med goda kommunikationer och ett livskraftigt näringsliv.

“Ett viktigt instrument är kommunens översiktsplanering där man ska se till att det finns mark för etableringar, bostäder och annat byggande.“

– Vi är redan länets ledande turistkommun, ligger i täten när det gäller gruvetableringar, har länets bästa läge för bioenergiproduk-tion och ligger i startgroparna för stora vind-kraftsetableringar. Näringar som inte kan flyt-tas någon annanstans. Tanken med Storuman

MER INFORMATIONLennart Nilsson och Alexander JonssonTel 0951-140 00 (vxl)


Storumans folkhögskola med sin avdelning Tärnaby Skidhem är den i trion som med sina drygt 30 år på nacken varit med längst i slalombanorna. År 1999 tillkom högsko-lan Tärnaby Skidakademi och den senaste i raden är Tärnaby Alpina Skidgymnasium som satte upp portarna nu i höstas. Huvudtränare på Tärnaby Alpina Gymna-sium, vars huvudman är Luspengymnasiet, är Andreas Vänman. Han är bördig från Umeå och har ett förflutet som skidlärare och tidig-are erfarenheter som tränare i UHSK Umeå. Andreas är också utbildad idrotts- och me-dielärare för gymnasiet. Tärnaby Alpina Gymnasium och Tärnaby Skidakademi delar på utbildningslokalerna. Övrigt gemensamt för de tre skolorna är

Det går UTFÖR I TÄRNABYbackarna förstås. – Vi åker snart med Skidhemmet på ge-mensam marknadsföringsturné till Funäs-dalen i samband med tävlingar där, säger An-dreas Vänman. Han menar att de sannolikt kommer att sa-marbeta med Tärnabys andra alpina skolor även inom fler områden.

Stora vinster med samarbeteDe tre skolorna har tillsammans sex tränare i dagsläget, och fler blir det då Tärnaby Alpina Gymnasium får tillskott på tränarsidan i takt med att elevantalet ökar. Det kommer att antas ungefär åtta elever om året på gymnasieskolan, vilket gör ett 30-tal elever om fyra år. – Vi har allt att vinna på samarbete, säger

Andreas. Vi utnyttjar redan ett fadderskap i samarbete med Skidakademin som innebär att våra gymnasieelever får en fadder som är minst 4 år äldre än de själva. Våra åkare får ta del av deras kunskaper och erfarenheter, och Skidakademins åkare får ett givande ans-varsuppdrag genom att agera mentorer. Även Christer Jonsson som är ansvarig för Tärnaby Skidhem tror på samarbete mellan de alpina skolorna. – Javisst, när vi tränar fartgrenar exempelvis, säger Christer Jonsson. Då behövs det mycket folk för att hålla säkerhetsnivåerna. Samar-betar vi behöver man ju inte staka samma typ av bana flera gånger och man slipper begrän-sa nedfarterna för andra så ofta. Värdefullt särskilt när det är mycket gäster i området.

Nu finns det tre olika skolor i Tärnaby med uttalad alpin inriktning. En högskola, ett gymnasium och en folkhögskola.

Alpint UTVECKLINGSCENTRUm

– Javisst är de så, Tärnaby är redan ett alpint centrum och det utgår jag från i mitt arbete. Tankarna på ett alpint centrum i Tärnaby star-tade med tankarna på att bygga en inomhus-backe i Tärnaby, säger Daniel Lindgren.

När dessa lades åt sidan så fanns det tankar kvar kring att skapa något kring den unika utvecklingsmiljö som Tärnaby har. – Som jag ser det, har ett Alpint Utveckling-

Mer än alpintEtt alpint centrum kan bredda utbildningsut-budet och erbjuda kompetensutveckling till många andra målgrupper.– Alla från landslag och klubbar till lärare och och andra utbildare kan dra nytta av ett alpint utvecklingscenter, säger Daniel.Tanken är att skapa ett besökscenter som utvecklar inte bara idrotten utan även turist-näringen och samhället i övrigt. En idé om ett

scenter i Tärnaby en klar idrottslig prägel. Det finns två grundpelare i Tärnaby, idrott och turism. Bägge vilar på samma grund, den alpina miljön. En tradition att kunna träna och studera par-allellt finns redan i Tärnaby. Med tre utbild-ningar som riktar sig mot alpina skidåkare. Gymnasium, folkhögskola och akademiska studier.

Tärnaby är ju redan ett alpint utvecklingscenter tänker jag när jag möter Daniel Lindgren som arbetar för att skapa ett alpint centra i Tärnaby. Jag tänker på de alpina stjärnor som utvecklats där, Stig, Ingemar, Anja, Jens och många andra åkare i värld-sklass.


Det går UTFÖR I TÄRNABY

Vidareutbildning på ortenTillkomsten av en tredje alpin skola i Tärnaby innebär att Skidhemmet ser en utmaning i att få ut vissa av sina budskap. – Ett av de viktigaste är att framföra att elever som skaffar sig gymnasiekompetens via folkhögskola har behörighet att söka vi-dare till högskola, säger Christer. Oavsett om man vill söka till alpin- eller annan högskola. Anders Pettersson från högskolan Tärnaby Skidakademi är inne på samma linje och me-nar att ortens två övriga alpina skolor är en bra rekryteringsgrund för dem.

Christer Jonsson beskriver även han scenariot att man kan börja sin karriär på Skidhemmet och fortsätta med Skidakademin. – Den möjligheten finns ju även via det nya gymnasiet, tillägger han. Men jag vill gärna poängtera att man på folkhögskola kan skapa sina egna studievägar, till skillnad mot vanliga gymnasier som har sin fasta kursplaner. Andreas Vänman på Tärnaby Alpina Gym-nasium poängterar å sin sida att de har en unik situation jämfört med andra gymnasium som erbjuder alpinstudier i Sverige. Där läser eleverna i vanliga klasser med inriktning på alpint, medan man i Tärnaby har det alpina som grund och istället knyter lärare till sig efter de alpina premisserna. – Vi har extremt bra förutsättningar här i Tärnaby, säger Andreas. Lektionssalarna lig-ger bara ett par lappkast från backen.

På Tärnaby Skidhem finns även något som kallas ”fjärde året” eller ”fhsk-alpin”. – Nytt för i år, berättar Christer Jonsson, är att även elever från andra skolor kan söka detta tilläggsår med fortsatta alpina studier på folkhögskolenivå.

Anders Pettersson, som är ansvarig för Tärna-by Skidakademi, har när Positivet får en prat-

Alpint UTVECKLINGSCENTRUm

stund med honom just kommit hem från Saas Fee i Schweiz efter en träningsturné.

– Vi lämnade tre elever kvar på kontinenten, berättar Anders Pettersson. De kvalificerade sig nämligen för deltagande i inomhustouren i den alpina Eu-ropacupen. Nästa steg är att se vilka som kommer med i världscupen, det blir spännande.

Satsning på Ski-CampFler samarbetsområden finns mellan de al-pina Tärnabyskolorna. Anders Pettersson beskriver deras gemensamma satsning på ett ski-camp, öppet för ungdomar i årskurs åtta och nio. – En intressant aspekt med projektet är att vi har ett rent kommersiellt tänkande i grun-den, säger han. Campen tar emot 10-15 ungdomar som kommer att ges fyra veckors träning utspritt under säsongen. Tärnabytränarna är denna period uthyrda till lägerverksamheten medan eleverna på Tärnabys alpina skolor kan agera som resurser i sammanhanget i form av men-torer. Men i huvudsak ska de ägna sig åt sin egen utveckling.

– Det här är ett led i att erbjuda ett verkligt proffsigt ski-camp för ungdomar runt om i Sverige, säger Anders Pettersson. Det ska bli en riktigt högkvalitativ produkt med proff-siga tränare. Ett bra exempel på vad det kan bli av gott samarbete mellan flera aktörer. Text ›› Jörgen Dan Isacsson

“Vi har extremt bra förutsättningar här i Tärnaby. Lektionssalarna ligger bara ett par lappkast från backen.”

MER INFORMATIONTärnaby SkidakademiTel 0954-108 17Hemsida: www.skidakademin.se

Tärnaby Alpina GymnasiumTel 0951-141 51Hemsida: www.luspengymnasiet.se

Tärnaby SkidhemTel 0954-147 57Hemsida: www.skidhemmet.nu

lockande besökscentra har börjat ta form.Turistbyrå, konferenslokaler, idrottsmedicinskt labb, fitness-center, interaktiva lärmiljöer och ”hands-on-upplevelser”, mediacenter, forsk-ningslokaler, undervisningslokaler är bara några idéer om innehåll som kommit fram. Det ska vara fjärran från traditionella utställ-ningar och ta sikte mot morgondagens turism och morgondagens lärmiljöer. – Mitt jobb började med att ta in idéer från lokala förmågor. Det har kommit upp massor av idéer, både för att locka fler träningsgrup-per och få dem att stanna längre samt idéer som lyfter området/destinationen. Att damma av Alpinariet är inget alternativ, de flesta vill ha en ordentlig satsning.– Innehållet ska vara lokalt förankrat, samti-digt som det ska vara efterfrågat både natio-nellt och internationellt. Det är här i Tärnaby

som nya affärsidéer ska växa fram. Idéer som ska locka till sig ny kompetens och skapa ut-veckling.– Nästa steg för mig är att förankra idén regionalt och nationellt. Vid universitet och högskolor, länsmyndigheter, idrottsrörelsen, departement och sist men inte minst hos företag och organisationer med ekonomiska muskler. Ett alpint utvecklingscentra ligger helt i linje med det Nordiska ministerrådets fokusområde ”Det kreativa Nordens framtid och Idrott”.

Men tanken på en inglasad backe, är den helt lagd på is?– Vad ska jag säga? Det ligger inte i mitt up-pdrag att utreda den igen. Men flera som jag varit i kontakt med har lyft frågan…

Text ›› Roland Nilsson

MER INFORMATIONALPINT UTVECKLINGSCENTRUMDaniel Lindgren, projektledareTel 070-396 53 45


– Fred Olsen Renewables har totalt 22 personer som arbetar med vindkraft och vi är än så länge bara två i Sverige, säger Pontus Grahn. Jag flyttade från Piteå för att börja hos Fred Olsen. – Eftersom jag är jaktintresserad, så passar Storuman mig bra.

Fred Olsen är en stor koncern med stora intressen i service till oljeborrning och sjöfart med både oljetankers och kryssningsfartyg. Dotterbolaget Fred Olsen Renewables AS arbetar med förnyelsebar energi som vind-kraftsprojekt och är där en av de två största operatörerna i Storbrittanien. Fred Olsen har kapacitet att driva hela vindkraftsprojekt, från projektering till drift.

Äger och driver själva– Vi har en klar uttalad policy. De verk vi bygger ska vi driva tills de avvecklas och monteras ner. Visserligen diskuterar vi just nu vissa avsteg från den här principen. I våra framtida större projekt kan någon mindre del sättas av för lokala intressenter. I Norden har vi några verk i gång i Norge och några i Skåne, säger PG (Per-Göran). – Men vi har många ansökningar som behan-dlas i både Sverige och Norge.

Det största projektet som Fred Olsen arbetar med just nu är Middagsfjället i Jämtland. Här avser man att bygga ca 60 turbiner.– Det projektet har kommit så långt som till miljöprövning, så det närmar sig ett beslut, säger Pontus.– Närmare Storuman har vi Stekenjokk där vi har fått ett ”undersökningstillstånd” för två år. Det ser också positivt ut eftersom Vilhelmina kommun i den gällande översikts-planen har pekat ut Stekenjokk som ett tänk-bart område för vindkraft.– I Storumans kommun tittar vi på Södra Storfjället där vi också söker under- sökningstillstånd. Det vill säga ensamrätt för att utreda vindkraftsutbyggnad i just det området. Det måste få ta tid. Vindmätning till exempel, bör man göra under minst ett år. Så även om man vill ha bråttom så måste det få ta tid.

Bygger med respektAtt bygga vindkraftsverk i fjällen kan inte vara helt enkelt även om vindförhållandena är bäst där. Här finns många intressen rep-resenterade; naturskydd, visuella problem, rennäringen, turism, med mera. Risken för konflikt är stor.– Ja det stämmer, att bygga i fjällen är om-tvistat säger PG. Man måste respektera att till exempel rennäringen oroas. Det finns ännu liten erfarenhet om hur vindkraftverk påverkar renarna. Helt klart är att det blir svårt att driva ren med helikopter genom en vindkraftspark. Men min personliga åsikt är att det mesta går att lösa. Det är därför man har samråd, och de måste få ta tid.

Vindkraft med KAPACITETFred Olsen Renewables var det första av de två nyetablerade vindkraftsföretagen som etablerade sitt Sverigekontor i Storuman. De valde Storuman för sitt strategiska läge och de goda flygförbindelserna.– Läget har inte förändrats och vi får hoppas att flygförbindelserna bibehålls, säger Per-Göran Johansson.

Är det så mycket bättre vindar i fjällen än på höglägen i skogen?– I alla fall är turbinleverantörerna mer skep-tiska till att placera verk i skogen. Man är rädd för att skogen bromsar vinden så att det blir för stor skillnad mellan vindhastigheten i övre och nedre delen av rotorn. Teoretiskt skulle då slitaget på verket bli större. Därför krävs stora kalhuggna frizoner runt verken för att garantierna ska gälla.– Men trots detta tittar vi på ett antal platser i skogslandet i Norra Sverige, säger PG.


Fred Olsen RenewablesP-GJohansson • Tel 070-327 56 51E-post: [email protected] • Tel 070-277 04 60E-post: [email protected]: www.fredolsen-renewables.no

MER INFORMATION

Pontus Grahn menar att vindkraftsutbyggnaden måste få ta tid. “Vindmätning till exempel, bör man göra under minst ett år”.

Fred Olsen Renewables satsar stort på vindkraft. Bilden är tagen vid Paul’s Hill i Skottland - en av företagets stora vindkraftsparker.


”En ny era hAR INLETTS”

Företaget gör markarbeten och betongfun-dament till vindkraftverk. Dessutom står de ofta för projektledning och samordning när verken monteras. Rune berättar att det nya jobbet både blev en nytändning och lite av en rivstart.

– Just nu har vi 102 vindkraftverk under uppförande på fem ställen i Sverige. Mora, Hudiksvall, Dorotea, Strömsund och Piteå, säger Rune och visar på kartmaterialet som han tapetserat väggarna med. Så det är lite att hålla koll på.– I Strömsund bygger vi Sveriges största vin-dkraftpark med 48 verk. Här håller vi nu på

med vägbyggen och betongarbeten för funda-menten. Vi renoverar 2,5 mil befintlig väg och bygger 3,5 mil ny väg i tre olika områden. Här har vi kontrakterat Kjin-Schakt i två av områdena.

300 personer sysselsattaI Strömsund sysselsätter Stenger & Ibsen ca 150 personer, de flesta är inhyrda på kon-sultbasis eller som underleverantörer. Rune berättar att just nu är det ca 300 personer sysselsatta i de olika svenska projekten. Av dessa är det ungefär tio som är fast anställda i företaget.

Det är en ny kraftverksera i norra Sverige, konstaterar Rune Rönnholm. Rune var tidigare synonym med Skanska i Storuman. För drygt ett halvår sedan sadlade han om och började som sverigechef för Stenger & Ibsen Constructions. Ett danskt företag som bygger vindkraftverk i hela Europa. De har valt att etablera sitt svenska kontor i Storuman eftersom Storuman ligger centralt till när det gäller vindkraft.

– Bland annat Erik Rådström från Skarvsjö-by, säger Rune.– Man behöver några fast anställda så det blir kontinuitet och att erfarenheter tas till vara i projekten.

Tror på framtiden för vindkraftRune berättar att Stenger & Ibsen har en egen metod att gjuta fundament, en metod som gör att det går åt mindre betong och mindre armering. Men det krävs ändå 350 m3 betong och 40 ton armering för att gjuta ett fundament för ett stort vindkraftverk.

Rune tror att vindkraften blir nästa stora lyft för Norrland.– Bli inte förvånad om det om tio år står 400-500 vindsnurror i en 50 mils radie kring Sto-ruman. Jag hoppas verkligen att Storumans kommun är aktiva och köper in sig på vind-kraftverk när det byggs i kommunen. Så har det varit på de flesta orter där vi varit. Kom-munerna har varit positiva och framåt. Med egna vindkraftverk tar man kontrollen över sin energikostnad och tar ett rejält miljöans-var, avslutar Rune.

Text och foto ›› Roland Nilsson

MER INFORMATIONSTENGER & IBSEN CONSTRUCTION SVERIGE ABTel 0951-100 45 • Fax 0951-100 46E-post: [email protected]: www.si-construction.com

”Bli inte förvånad om det om tio år står 400-500 vindsnurror i en 50 mils radie kring Storuman.”

Riksdagens energimål är att vindkraften ska öka sin produktion från dagens 1 TWh till 10 TWh. Energimyndigheten har dessutom utsett områden som är av ”riksintresse för vindkraft”. I princip kan man säga att det är områden som är större än 3 km2 där det är en medelvind över 6,5 m/sek. ”Riksintresset för vindkraft” ska enligt Energimyndigheten ses som ett underlag i kommunens arbete med översiktliga planer.– För vår del är det bl.a. Gardfjället, Södra Storfjället, Jofjället, Blaikfjället, Vallträsk och Stöttingfjället som är utpekade. Så det är ganska stora områden där vindförhållandena

är goda. På de flesta områdena finns flera olika intressen, som

exempelvis riksintressen och andra allmänna intressen.

Därför är det av största vikt att berätta varför

eller varför inte ett område är lämpligt

för vindkraft,

säger Erika Arklöf som jobbar i projektet ”Vindkraft i Storuman och Sorsele”.Eftersom vindkraften inte finns med i de kommunala översiktsplanerna så vill man ta fram en tilläggsplan som berör vindkraft. Med pengar från Boverket genomför Storu-man och Sorsele ett projekt som ska ta fram en tilläggsplan för vindkraft i kommunernas översiktsplanering. Projektet ska vara slut-fört 2009 då planen ska antas.– Syftet med projektet är naturligtvis att underlätta arbetet med kommande vind-kraftsetableringar. Då är det viktigt att vi preciserar var i kommunen vi inte vill ha vin-dkraftsetableringar och lika viktigt, var vi vill ha dem, säger Erika.

Länsstyrelsen inväntar kommunenDen första delen av projektet har klarats av. En kartläggning av vindförhållanden och ex-ploateringsanspråk, kontra andra riksintres-sen som naturvård, kultur, turism, rennäring mm.Den som vill se vilka områden som En-ergimyndigheten har tagit fram som riksin-tressen och som därmed är väldigt intressanta ur vindkraftssynpunkt, kan gå in på www.en-

ergimyndigheten.se. Direktlänkar finns på kommunens hemsida, under Miljö och

samhällsbyggnad. Där finns också vindkartor för hela landet.

– Besluten om var vi ska tillå-ta vindkraftverk ska vi i

så stor utsträckning som möjligt ta på

lokal nivå.

Därför har länsstyrelsen i Västerbotten vän-tat på att uttala sig om de områden som En-ergimyndigheten pekat ut. Man vill vänta på kommunernas svar.

Planförslag 2009I projektets nästa fas ska vi kartlägga lokala intressen och kommunbornas åsikter om var vindkraftsetableringar är lämpliga och var de inte är önskvärda.– Här har vi börjat med uppstartsmöten i båda kommunerna. I Storuman har vi i första skedet genomfört ett möte i Storuman och ett i Tärnaby. Vi kommer att arbeta tillsammans med referensgrupper, där representanter från olika intressegrupper ingår, som tex turism, representanter från byar, jaktvårdskretsar och rennäring. Vi behöver åsikter från många för att kunna sammanställa ett samråds- underlag. Detta kommer sedan att användas under samråden som genomförs sommaren 2009. Under arbetets gång ska vi lansera en hemsida där vi kan ta emot synpunkter om de olika områdena.

Visserligen har projektet bara kommit halvvägs, men har ni dragit några slut-satser så här långt?– Det är egentligen för tidigt att säga något. Alla intressenter måste få komma till tals in-nan man kan dra några slutsatser. Men vad vi vet är att hela Vindelfjällens Naturreservat kommer att undantas av naturvårdshänsyn. Sedan tror jag också att kommunen kommer att använda sig av försiktighetsprincipen i fjällområdet.


Den explosionsartade utbyggnaden av vindkraft som står för dörren har tagit många kommuner på sängen. I de flesta kommuners översiktsplanering finns vindkraften över huvud taget inte med.

DET BLÅSER om Erika– stora planer för vindkraft

VINDKRAFT STORUMAN SORSELEProjektledare Erika ArklöfTel 070-923 77 10E-post: [email protected]: 2007-2009

MER INFORMATION

Årsmedelvind enligt MIUU-modellen 103-118m höjdSTORUMAN • Mer än 6,5m/s årsmedelvind. 6,5-7,0 7,0-10,7



Campingen består av ett stort hus, byggd som en kåta. Här finns husvagnsplatser, servicehus, lekplats för barnen och en tennisbana. Marken längs efter stranden tillhör också campingen och för övernattande gäster utan husvagn finns en stuga vid bron samt lägenheter inne i byn till uthyrning. Allt det här bestämde sig engelsmannen Douglas Steel för att köpa för ett år sedan. Douglas Steel säljer resor från England, till resenärer som vill uppleva snö, kyla, vinter, skoterköring, hundspann, ridning - sådant som vi tar för givet men som de ser som ett äventyr.

Stor potential i områdetDouglas har under ett antal år haft anknytning till norrland, genom Trolltunet i Hemavan och genom att sälja paketresor till bland annat Arvidsjaur och Ekorrträsk utanför Lycksele. Men det var här i Åskilje han bestämde sig för att köpa sin egna resort.När Positivet åker ut till Åskilje för att träffa denne Douglas Steel, berättar Lars-Eric och Monica Eliasson att han just för tillfället befinner sig i England. Paret Eliasson träf-fade Douglas under en av hans arrangerade resor till Ekorrträsk. Här kördes hundspann med gästerna och när Douglas berättade att han var intresserad av något eget ställe i nor-rland, hjälpte gärna Eliassons till att leta reda på rätt ställe. Lars-Eric och Monica är de som hjälper till på campingen och tar hand

En av kommunens små byar är Åskilje. Här finns en camping, strategiskt synlig alldeles vid E12. Denna camping ägs av en engelsman, som kan konsten att se business i det som är vår vardag.

Åskilje CAmPING– ser möjligheter i vår vardag

om rörelsen under den tid som Douglas är i England. Lars-Eric berättar om den potential området har. – Här finns två flygplatser inom några mil, här finns stora tysta vidder, stugor att över-natta i och framförallt positiva bybor som kan allt! Här finns elektriker, rörmokare, af-fär - ja, många är bra på mycket och behöver man hjälp finns det oftast hos grannen.

Paketresor från EnglandFramtidsplanerna är många. Här ska byggas bastu och badtunna. I vinter håller campingen öppet för julbord och senare skotercafé. Lars-Eric berättar också om alla möjligheter som finns i naturen runt om. – Buberget är ett attraktiv område med många vindskydd och stigar som ligger all-deles nära, där jakt och fiske lockar många besökare. Douglas Steel säljer just nu paketresor från England och många vill åka hundspann, där-för kommer spåren att dras upp med skoter och sladd, så gästerna kan köra ett hundspann med säker hand. Inför farsdag serverades en 3-rätters middag Lars-Eric hoppas på att få serveringstillstånd inom en snar framtid. Han har gått den obligatoriska kursen och brand-säkerheten har precis besiktigats. Sedan kan de utländska gästerna få sin öl till julbordet eller till á la carten.

Innan vi lämnar campingen passar vi på att fråga om det kommer serveras något typiskt Engelsk här? Då får vi veta att Douglas även har en delikatessbutik i England, så helt omöjligt är det inte att en kalkon finns med på julbordet i Åskilje.

Text och foto ›› Anna Edvall

MER INFORMATIONÅskilje CampingTel 0951-411 80 • 070-678 21 99Hemsida: www.wildharmony.nu

Lars-Eric Eliasson hjälper Douglas Steel med Åskilje Camping.

– stora planer för vindkraft

Årets NyföretagareVidÅretsStoraFöretagardag somarrang-erades iLycksele tidigare i höstfickMattiKerro och Janne Ruonala mottaga prisetsomÅretsNyföretagare2008iStoruman.

I motiveringen kan man bland annat läsa att“Matti Kerros och Janne Ruonalas servicevän-liga sätt och positiva inställning gör att deras hyresgäster trivs. Trots sin unga ålder har de

Årets Gasell - igen!Vi sägerett stortGrattis till de trenom-inerade Gasellföretagen i kommunen,KJIN-Schakt,Storumans IndustriABochLindqvistÅkeriAB.För andra året i radblevKJIN-SchaktVästerbottenslänsbästa

Gasellföretag med enökningpå571%underperioden2004-2007.

För att bli ett så kallat Gasellföretag ska företag-et ha en omsättning på minst 10 miljoner kronor och ha minst tio anställda. Dessutom ska företaget ha fördubblat sin omsätt-ning under de senaste tre åren och även ha vuxit organiskt, inte genom uppköp eller samman-

slagningar.

visat en enorm mental styrka, klokhet och att de tror på en framtid i Storuman.”

Priset delas ut av ALMI Nord och Entre-prenörcentrum och går till nystartade företag som visar på mod, uthållighet och engagemang och inte är äldre än tre år.


Fritidshusbebyggelse, rekreation och vindkraft – Vi har en grunddialog med Länsstyrelsen angående fritidshusbebyggelse, säger Kenth Hallin. I första hand ska vi utveckla redan befintliga områden och därigenom bevara orördheten i möjligaste mån. Angående exem-pelvis Laxfjället har vi i dialog med samerna fått intrycket att detta inte är känsligt utifrån rennäringen, eftersom det ligger som en ”ut-post” omgivet av vatten. Länsstyrelsen har även yttrat sig om vind-kraft, där de visserligen varit återhållsamma med tillstånd hittills. Men numera är reger-ingens direktiv att enklare normer för upp-förande av vindkraftanläggningar ska prior-iteras. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden upprättar även en översiktsplan över vind-kraft tillsammans med Sorsele kommun med hjälp av projektledaren Erika Arklöv.

Järnväg och Gruvindustri Något som kan bli ett mycket intressant pro-jekt är att Banverket har ombetts titta på var

Planer i hEmAVAN TÄRNABYI kommunens västra del sitter Kenth Hallin och jobbar med att uppdateraöversiktsplanen för Storumans kommun.

ett tänkt stationsområde skulle kunna ligga, till en eventuell framtida järnväg. – Vi talar om en typ av ”förundersökning” säger Kenth Hallin. Det viktiga är att inte ”bygga fast” möjligheter nu som kanske kan realiseras om några tiotal år. En järnväg skulle förmodligen passa bra om det blir en gruvnäring i området. – Bergstaten har ju uttalat att flera ställen skulle kunna vara brytvärda, påminner Kenth, och en eventuell gruvnäring skulle kunna be-tala i alla fall påbörjandet av en järnväg.

Plan och året runt-boende– Kring allt vi gör följer vi en röd tråd, fortsätter Kenth, att försöka säkra byggbar mark centralt belägen för året runt-boende i våra tätorter. Grundtanken med en plan är att i samråd med politiker och bofasta få ett fungerande samhälle, långsiktigt och hållbart. En översiktsplan är den Politiska viljan på ett för kommunen bra sätt att utnyttja natur-resurserna och utveckla samhället. – Vi vill ju inte bygga i nuläget så att vi tvin-

gas riva något i framtiden på grund av miss i planeringen, säger Kenth. Tänk på ”flytten av Kiruna” – det gör man bara en gång.


KENTH HALLINTel 0954-140 00E-post: [email protected]

MER INFORMATION

Rickard Frohm är föreståndare för Oasen – det nya boendet för ensamkommande flyk-tingbarn på Röbrostigen. Just nu finns här sju barn, eller ungdomar, under 18 år.– Allt går fantastiskt bra, vi fick en bra start där personalen hann förbereda sig innan barnen kom. Vi aktiverar oss gärna genom att gå på fotboll, pingis, armbrytning, innebandy och – ja, grabbarna gillar sport! säger Rickard.

”Bäst i Sverige”Var och en av barnen har en god man som ska fungera som en ställföreträdande förälder. De ser till att köpa kläder och annat som just deras barn behöver. De har tillgång till en tolk via telefon och det samarbetet funkar riktigt bra, tycker Rickard– Storuman är bäst i Sverige på att ta hand om ensamkommande flyktingbarn, säger Rickard stolt. Han passar också på att fråga några av ungdomarna i rummet och de säger på tydlig svenska ”Storuman är mycket bra”– De är också nyfikna på vårt land och vad vi

När Positivet gör ett besök på Oasen är stämningen livlig. Personalen har många järn i elden, samtidigt som maten lagas ska man fika, prata och lyssna på dagens händelser.Precis som om man vore hemma. Och det är det som är grejen. Det här är de asylsökande ungdomarnas hem.

”Storuman är mYCKET BRA”– ensamkommande flyktingbarn trivs

gör här. Det har också blivit picnic, skridskor och nu väntar julafton. En del av barnen har aldrig sett snö och de är nyfikna på julmaten och jultomten, säger Rickard.På Röbrostigen bor människor från flera olika länder, det talas tre olika språk och alla kommer från olika kulturer. Men en sak har de gemensamt – de saknar familj i Sverige. Här på Röbrostigen arbetar nio personer.

- Det viktigaste är ändå att vi kan hjälpa an-dra, säger Rickard och får medhåll av de an-dra ur personalen.

Text och foto ›› Anna Edvall

RICKARD FROHM, föreståndare OasenTel: 0951-140 12

MER INFORMATION

”En del av barnen har aldrig sett snö och de är nyfikna på julmaten och jultomten.”

Fr.v Rickard Frohm, Lennart Sandström, Christina Bäcklund, Eeva Sokka, Petra Ulander, Nina Wallin och Peter Anundsson. Saknas på bilden gör Jeanette Andersson och Hamed Kouloun.

Att cykla i fjällterräng har blivit mer och mer populärt och att nyttja liftar och linbanor att ta sig upp på höjd är en naturlig utveckling. Eric Wållberg med sitt företag Bike North inledde lite småskaligt uthyrning av moun-tainbikes och specialcyklar i Hemavan förra sommaren.

– Nu har verksamheten ökat och jag är även engagerad i ett projekt som fixar cykelleder i området, berättar Eric Wållberg. Projektet ägs av Länsstyrelsen och SUAB tillsammans. I skrivande stund väntar han på svar om eventuell fortsatt satsning på projek-tet. – Klubbas beslutet kan vi nog ordna minst två till tre nya nedfarter till nästa år, berät-tar Eric.

Häftig ökning procentuellt– Fjolåret summerade jag till blygsamma tio uthyrningar, berättar Eric och jämför med denna säsong då han nådde upp till 130 uthyrningar. Det är ju en ganska häftig pro-centuell ökning.

Cyklingen vi talar om i det här fallet är den som görs med hyrd utrustning i de tillrättalagda cykelled-erna i anslutning till

Eric Wållberg är en profil som många cykelentusiaster sett i olika sam-manhang. Han har bland annat haft som yrke att cykla och har jobbat för ett känt cykelmärke. Nu erbjuder han cykeläventyr i Hemavan Tärnaby, ett cykelnöje han gärna delar med sig av genom företaget Bike North.

sommarliften i Hemavan. Till detta kommer alla som cyklar med egna cyklar.– Jag tror att det kan bli dubbelt så mycket nästa år, säger Eric förhoppningsfullt. En av förutsättningarna för att hänga med i konkurrensen är moderna liftar.

Varligt i naturenKonkurrensen om sommargästerna är hård och runt om i världen satsas mångmiljon-belopp på att utveckla sommarcykling på vintersportorter. – Med våra satsade 300 000 kronor lirar vi inte i de högsta divisionerna, menar han. Men det är i alla fall en bra start.

Man måste gå varsamt fram med maskiner och ingrepp i naturen poängterar Eric.– I Hemavan har vi använt en smidig mini-grävare för vi vill inte skada och röra om i markerna mer än nödvändigt. MTB-cykling ska ju vara en naturupplevelse, även om den är något tillrättalagd i det här fallet. På Bike North´s äventyrsmeny står även arrangemang med helikoptertransport upp på fjället och häftig cykling utför.

Cykelsatsningar är långt gångna på många ställen runt om i världen och Eric Wållberg har sett mycket av detta. – Ja, och jag vågar påstå att jag vet hur man skapar bra och konkurrenskraftiga lös-ningar.

Flera måste satsa meraDet hela handlar om att skapa ett bra kom-plement till vinterturismen. Skidanläggningar har ju tillgång till liftar och lämplig terräng, så det låter som en enkel match att starta upp maskineriet och spinna på cykeltrenderna. Det är nära till hands att tro att fler produk-ter kring liftåkandet borde gå att göra attrak-tiva: Fiske, vandring, rundåkning, tipsbanor med mera.

– Jag har sagt det förut och jag säger det igen; Laxfjället i Tärnaby har en otrolig potential, säger Eric. Får man snurr på Tärnabys lin-bana sommartid och satsar på att fixa några bra preparerade cykelbanor där så kan det bli hur bra som helst. Det skulle vara roligt att få sätta tänderna i Laxfjället i framtiden, men nu koncentrerar jag min satsning på Hemavan till att börja med.

För att ringar på vattnet-effekterna ska bli mätbara i mackar och affärer så måste det troligtvis till en ganska stor satsning på cykel-turismen.– Ja, det kommer att behövas mer pengar och att fler gör insatser. Även jag måste räkna med att satsa mer, säger Eric.


Recept på CYKELKONCEPTI cykeläventyrets värld med Bike North

”Fjolåret summerade jag till blygsamma tio uthyrningar, berättar Eric och jämför med denna säsong då han nådde upp till 130 uthyrningar.”

BIKE NORTHTel 070-347 82 69E-post: [email protected]: www.bikenorth.se

MER INFORMATION

– ensamkommande flyktingbarn trivs



Storuman, Lycksele och Sorsele kommuner har tillsammans fått pengar för att ”göra det möjligt för kvinnor som vill starta företag eller utveckla sina företag att delta i projekt som ger tillgång till rådgivning, coachning, mentorskap, nätverk och/eller utbildning eller motsvarande verktyg”.– Cirka 25 procent av våra företagare är kvinnor. Målet är naturligtvis att den siffran ska bli högre säger Marie Göransson som är projektledare för projektet både i Storuman och Lycksele.

UtbildningRegeringen satsar 100 miljoner tre år i rad och vill naturligtvis se resultat. Projektet bör-jar därför med en kartläggning av kvinnliga företagare. Hur ser det ut nu? Hur ser det ut när projektet genomförts?– Det finns ungefär 80 företag som drivs helt eller till hälften av kvinnor i Storumans kom-mun. Vi har frågat dem; vilken företagsform de driver, antal anställda och vad projektet kan bidra med, säger Marie.– Svaren har vi bland annat använt till plane-ra en skräddarsydd utbildning som innehåller

Självklart - måhända men också ett projekt som skapats utifrån ”Maud-pengarna”. Regeringens satsning Främja kvinnors företagande är en treårig satsning för att främja kvinnors företagande med inriktning på information, rådgivning och affärsutveckling.

marknadsföring, nätverksbyggande, ledarrol-len med mera.– Den här utbildningen vänder sig till båda våra målgrupper, de som redan driver företag och vill utvecklas och de som nyligen har star-tat sitt företag och vill få stöttning och ideér. – Den här kursen genomförs med tre träffar under ledning av Anna From-Lindqvist från EUNIQ’EM. Anna är en av regeringens am-bassadörer för kvinnligt företagande.

Dessutom har projektet haft öppna informa-tionsträffar i Storuman och deltog som en av arrangörerna av Årets Stora Företagardag, som ni kan läsa om på en annan plats i denna tidning.

Men vad händer 2009, finns det fler kvinn-liga företagare då.– Projektet började 1 januari 2008 och pen-gar för 2009 har beviljats av Länsstyrelsen. Vi låg bra till på grund av projektets resultat som beror på kvinnors egen önskan att driva företag. Vi kan ju bara stötta, avslutar Marie Göransson.


FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDEProjektledare: Marie Göransson, SUABTel 0951-164 22 • 070-308 02 62E-post: [email protected]

MER INFORMATION

”Kvinnors företagande

I Storumans kommun finns un-gefär 2800 fritidshus. Variationen på fritidshus är stor, det finna allt från lägenheter, stugor i anslut-ning till backarna till eget frit-idshus i våra dalgångar. Största delen av dem finns i Tärnaby och Hemavan. Av fritidshusägarna är 360 norska.

Nya lägenheter och tomtområden byggs och utvecklas både i Hemavan och Tärnaby. Eft-erfrågan på fritidshus är stor och har under de senare åren gett en värdestegring på alla kategorier av fritidshus.Fritidshusägare är en viktig del av turis-men. De är ett stort kundunderlag även för handeln, hantverkare och offentlig service.

många fritidshus i hemavan TärnabyTärnaby och Hemavan som orter får ett befolkningstillskott av turismen som gör att samhällsservicen håller hög standard året runt. Tärnafjällens PR-förening vill att du som är fritidshusägare ska känna dig delaktig i Tärnaby Hemavans utveckling, säger Marianne Lindgren på Tärnafjällens PR-förening.

Vill att du registrerar digPå hemsidan www.tarnaby.sekan du, som fritidshusägare, nu registrera dig under en flik speciellt avsedd för dig– Syftet med registreringen är att kunna föra dialog med dig, fritidshusägare, med syftet att förbättra din vistelse i Tärnaby Hemavan. Uppgifterna om dig används av Tärnafjällens PR-förening och SUAB som är vår samar-betspartner, avslutar Marianne.

MER INFORMATIONTärnafjällens PR-föreningTel 0954-104 50E-post: [email protected]: www.tarnaby.se

”Den här utbildningen vänder sig till båda våra målgrupper, de som redan driver företag och vill utvecklas och de som nyligen har startat sitt företag och vill få stöttning och ideér.”

STÄRKER SVERIGE”


– Det stämmer, jag har drivit min fotvård-spraktik ”Din Fot” i drygt ett och ett halvt år nu, säger Anna. Jag ångrar inte att jag vågade ta steget. Jag hade en trygg anställn-ing på ett gruppboende och trivdes bra. Men det är faktiskt mer inspirerande att vara sin egen. – Att möta nya personer, få nya idéer och att bestämma själv, det är viktigt. Jag ser mitt arbete som en del i ett allmänt väl-befinnande. Mår fötterna bra så har resten av kroppen en bättre förutsättning att må bra. Att man dessutom hinner samtala en del under behandlingen är också positivt. Det känns bra för helheten. Anna har sin mottagning i samma hus som Yngvessons Maskin tillsammans med Lena Norlin som är frisörska och angriper andra änden av kroppen…Det är trevligt att ha någon att ta en fika och bolla idéer med, säger Anna.

Företaget K-MärktKarin berättar att hon nyligt flyttat från Sollefteå där hon bott de senaste åtta åren och jobbat på Österåsens Hälsohem. Karin är dock återvändande Västerbottning som växt upp i Skellefteå. – Jag är sjuksköterska på sjukstugan så mitt företagande kommer att vara på deltid. Även mitt företagande är inom ”må bra-branschen”. Med mitt nya företag, K-Märkt, har jag möjlighet att kunna nå personer med förebyggande åtgärder och också arbeta parallellt med annan pågående medicinsk behandling. Mitt mål är att människan jag möter ska få möjlighet att finna hälsa där hon är i livet. – Jag jobbar med meditation och samtal. Är också instruktör i Mindfulness, ett struk-turerat sätt att öva sig att leva närvarande. Jag kommer att erbjuda taktil massage, avslappning och sång. Musikens kraft är kraftigt underutnyttjad. Som sånglärare har jag sett många finna tillit och energi genom musiken.

Vill ha med fler kvinnliga företagareBåde Anna och Karin är överens om att kursen har gett dem mycket. Kontakt med andra kvinnliga företagare, både nya företa-gare och gamla ”rävar”.– Som ny företagare i kommunen har den här kursen gett mig många nya kontakter och impulser hur jag ska jobba vidare säger Karin. Förutom kunskaper och aha-upplev-elser från föreläsningarna och diskussion-erna.– Min förhoppning är att träffarna här ska fortsätta i ett självgående nätverk, där vi kan bjuda in fler kvinnliga företagare, avslutar Anna


Två kvinnor - TVÅ FÖRETAGARE

”Kvinnors företagande

MER INFORMATIONDIN FOT - Anna HolmbergTel 0951-100 25

K-MÄRKT - Karin Gebart-HedmanTel 0951-77355, 070-6438567

Vi har träffat två kvinnliga företagare som deltar i kursen som ar-rangeras av projektet Kvinnliga företagare. Karin Gebart-Hedman som flyttade till Storuman så sent som i juli och Anna Holmberg som bott i kommunen betydligt längre, men är relativ färsk som företagare.

”Som ny företagare i kommunen har den här kursen gett mig många nya kontakter och impulser hur jag ska jobba vidare ”


Hur ser storuman ut år 2015? Ja, det är en fråga som vi valde att ställa till våra ledande politiker, Svensk Handel, Företagarna och PR-Föreningen i Tärnaby. Alla är de överens om en sak. Storuman är en kommun som vänt den negativa trenden med utflyttande och har skapat ett centrum i inlandet för utveckling.

”Utmaningen ligger i att få med alla på tåget!”

– För det första är det viktigt att identifiera vilka ben vi står på i vår kommun, säger Guni-lla Lundgren omgående när jag ställer frågan om hennes vision för år 2015.– Jag har definierat olika områden som jag ser som särskilt viktig att jobba med. Dessa är offentlig sektor, verkstadsindustrin, gruv-näringen, energin, turismen, vindkraften och rennäringen, säger Gunilla.

Fler invånare och ny sjukstugaGunilla tror att år 2015 så har vi ökat i in-vånarantal. Enligt henne så har vi alltså vänt den negativa trenden med befolkningsmin-skningen. Hon tror att vi ökat med 200 per-soner.– Men en befolkningsökning förutsätter också att vi nu satsar framåt för att skapa ett bättre Storuman att bo och verka i, säger Gunilla.– Jag tror att vi 2015 har en ny sjukstuga i kommunen. En modern anläggning som är utvecklad i nära samarbete med Landstinget.En följd av detta blir en ökad satsning på kompetensutveckling för att fylla behovet för äldreomsorgen och för den nya sjukstugan.

Vår infrastruktur blomstrar– Jag tror att vi har en fullt fungerande flyg-plats i Storuman år 2015. Den har dessutom utvecklats och är även en charterflygplats, säger Gunilla och fortsätter.– Hemavans flygplats har fortsatt att utveck-las. Det unika läget och att landa 300 meter från backen har gjort att människor från övr-iga Europa och Asien är frekventa besökare i området.– 2015 har vi dessutom en fullt utbyggd persontrafik på järnvägen mellan Storuman och Umeå. Bekväma tåg med restaurangvag-nar som serverar frukost, lunch och middag. På tågen finns internetanslutning som gör att man under resan kan utföra sitt “kon-torsjobb”.

Ett utvecklat campingområdeEn av frågorna som jobbats med den senaste tiden är uppförande av ett nytt badhus på

campingområdet i Storuman.– 2015 kommer badhuset att finnas där, säger Gunilla och menar att det är en av de saker som hon kommer att jobba hårt för.– Men inte bara badhuset kommer att finnas där. Jag tror också att vi har vidareutvecklat campingområdet med flera aktiviteter.

Turismen i fjällen lockar flerSamtalet går raskt vidare från den nedre del-en av kommunen till att handla om den ökade turismen i fjällvärlden.- År 2015 så har turismen i området vuxit rejält och lockar människor från hela Europa och från Asien. De har då upptäckt vår fjäll-värld och ser det som en naturlig destination när de planerar sin semester.– Vi har också startat upp och driver ett Al-pint utvecklingscenter i området. Det blir en naturlig knutpunkt för både besökare, boende och näringslivet. Utvecklingen av detta jobbar just nu Daniel Lindgren med, fortsätter Guni-lla (se sidan 8).

Rennäringen är viktig På senare tid har Gunilla uppmärksammat rennäringen som en viktigt och stor del i kom-munens näringsliv.– Det är lätt att glömma bort rennäringen som verksamhet, säger Gunilla.– Men faktum är att bara i vår kommun så genererar den näringen mellan 30-50 årsar-betstillfällen.En ganska stor “arbetsplats”, tillägger hon. Gunilla menar att rennäringen i sig har ut-vecklingspotential både i traditionell mening men också kulturellt.– Det blir spännande att följa rennäringens utveckling fram till år 2015.

Nytt industrihus och omlastningscentral Inom kort står den nya industrihuset i Sto-ruman klart för inflyttning. Lokalerna är för länge sedan uthyrda och behovet finns av mer lokaler för verkstadsindustrin i Storuman.– Jag tror att vi inom en snar framtid måste påbörja byggandet av ytterligare ett industri-

hus. Det kommer i sådana fall att vara up-pfört år 2015, säger Gunilla.– Industrin behöver utrymme att expandera och då är en av våra uppgifter att se till att det finns det.Gunilla påpekar även vikten av att den plan-erade omlastningscentralen kommer i gång. Den kommer att ligga mellan Stensele och Storuman i direkt anslutning till den industri som finns i området. Omlastningscentralen i sig kommer säkerligen att ge en massa kring-effekter.– Med en bra och modern omlastningscentral kommmer vi ytterligare att positionera oss som den naturliga knutpunkt vi faktiskt är, säger Gunilla.

Vindkraft är en del av framtidenPå senare tid har vindkraftsindustrins in-tresse för Storuman ökat allt mer. De naturli-ga förutsättningarna gör Storuman attraktivt för etablering av vindkraftverk.– Det här ser jag som en av de stora framtida satsningarna vi måste vara med på. Därför har vi redan nu initierat ett kommunöver-skridande samarbete med Sorsele som ska kartlägga förutsättningarna för etablering av vindkraft i vårt område.

Mitt korta möte med Gunilla lider mot sitt slut. Men jag passar på att ställa frågan om hur allt detta ska förverkligas på så kort tid som fram till 2015.– Visst är det kort om tid. Men mycket av det här är vi redan på gång med. Utmanin-gen ligger i att få med alla på tåget, avslutar Gunilla.


Svensk handel– Jag tror att vi har fått en befolkning-sökning i kommunen och att industrin har ökat med 50-60 årsanställda.– Besöks- och turistnäringen i Storuman har ökat och det finns 5-6 nya butiker i centrum. Skolgatan kommer år 2015 att vara en “gå-gata” och en inglasning har

skett mellan nuvarande ICA-butiken och Swedbank. Aktiviteten har flyttat sin verk-samhet och istället finns butiker där.– Det kommer att finnas minst två företag som jobbar aktivt med besöks- och aktiv-itetsnäringen i Storuman.

PER GUNNARSSON Tärnafjällens PR-Förening– Vi ser ljust på framtiden. Det vinnande kon-ceptet är samarbete med alla intressenter både inom och utom Hemavan Tärnaby och att hela tiden utveckla anledningarna till att resa hit. – Vår vision för 2015 är att ett Nationellt Alpint Centrum står klart och är öppet året runt. Det lockar besökare från hela världen.


”Utmaningen ligger i att PatrikPERSSON

Per-ErikSAhLmAN

EroldWESTmAN

Roland OlleWÄRNICK

UTBILDNING OCH BYAUTVECKLING– Jag tror att Luspengymnasiet har posi-tionerat sig som en stark gymnasieskola i landet med minst 250 inskrivna elever. Det finns en profil och karaktär på utbildnin-garna som är svåra att erbjuda på andra orter, men vi har år 2015 lyckats att skapa framtidens gymnasium i Storuman.

– Många små företag finns ute i våra byar. Jag tror att vi 2015 har en Byau-tevcklingstjänst inom kommunen. Det här ska hjälpa lokala eldsjälar och nyfikna entreprenörer att ut-veckla arbetstillfällen på sina egna villkor.

VI HAR SKAPAT FRAMTIDSTRO– 2015 tror jag att gruvnäringen har etablerat sig starkt här i inlandet. Vi har också en fungerande omlastningsterminal och BioStor har utvecklats ännu mer.

– Hjärtat i vårt samhälle är skolorna. Vi kommer år 2015 att ha en bra skolverk-samhet inte bara i tätorterna Storuman och Tärnaby utan även ute i byarna. Vi har skapat framtidstro ute i byarna och allt mer människor söker sig dit.

– Dialogen med det lokala näringslivet har stärkts och är 2015 en naturlig del av det politiska arbetet.

JÄRNVÄG OCH VINDKRAFT– Vi har inlett arbetet år 2015 med en ny järnväg som ansluter till Mo i Rana. Vi jobbar då mot målet att bli den naturli-ga knutpunkt som alla strävat efter. Eu-ropaväg och järnväg i två riktningar är ett framtidskoncept.

– Storumans kommun äger själv fem vindkraftverk som ger oss årliga intäkter i miljonklassen. Vi har börjat tänka mer företagsekonomiskt i kommunen och det leder till bättre total-ekonomi och ger oss utökade resurser att satsa på framtiden. Vi är en framtidskommun.

Bengt-GöranBURmAN

RolandBRA LIVSMILJÖ– 2015 har vi en bra livsmiljö i Storuman med bra kommunal service i våra båda kommundelar. Kommunen är konkurren-skraftig och människor väljer att bo här även om man arbetar på andra orter eller i våra grannländer.

– Vi har flera olika ben att stå på inom näringslivet där huvudnäringarna är tur-ism, verkstadsindustri, vindkraft och gru-vnäring. Detta i sin tur leder till positiva bieffekter för handeln och andra servi-cenäringar.

VI BYGGER UT ÄLDREVÅRDEN– Vi har varit med och antagit ett vision-sdokument fram till år 2015 inom kom-munen och det jobbar vi naturligtvis efter. Förutom det kan jag naturligtvis se andra visioner i framtiden.

– 2015 har vi byggt ut vård och omsorg inom kommunen. Stefansgården är återi-gen i full drift. Befintliga demensboenden inom kommunen har utvecklats och nya boenden har kommit till.

– Prospektering för en ny järnväg till Mo I Rana är i full gång.

Företagarna– 2015 har den politiska organisationen och näringslivsorganisationerna en gemensam ut-vecklingsplan för kommunen. Där definieras strategiska inriktningar för infrastruktur och expansion av arbetsmarknaden, realistiska och meningsfulla målsättningar men framför allt en trovärdig och förankrad plan för att

nå dessa mål. Vi vet, inte bara hur vi vill att framtiden ska se ut, utan även hur vi effek-tivast jobbar mot målet. – Möjlighetspröva är den nya arbetsmodel-len hos beslutsfattare och det finns en driv hos alla att skapa lösningar som lockar till expansion och nyetableringar.

ROBERT SALOmONSSON

UNGDOMAR OCH ÄLDREOMSORG– En nybyggd sjukstuga är uppförd med ett bra koncept på glesbygdsmedicin.

– Ungdomsgårdarna har fått en nyrenäs-sans i hela kommunen och har massor av aktiviteter för och med ungdomar.

– En ny typ av seniorboende har tagit form som används både av kommunens pensionärer men även lockar andra äldre människor att flytta till kommunen.

Olle flikar också in två högst personliga visioner om år 2015.– År 2015 spelar 300 medlemmar golf i Gunnarn och vår kommun leds i ett borgerligt styre.

PARTILÖS

Tärnafjällens PR-Förening– Infrastrukturen i området utvecklas stän-digt och kommunens turiststrategi följs av en konkret handlingsplan.– Vi har dagliga flyg till Stockholm och gästerna kan ta sig till Storuman med tåg året om. Projekteringen för förlängd tåg-förbindelse från Storuman till Norge har påbörjats.

GUSTAVSSON


- Ja vi har verkligen fullt upp, säger David Sjöstedt, försäljningsansvarig på Storuman Energi AB. Under stora delar av hösten har vi haft Sveriges bästa elpriser, så kunderna strömmar in. Vi har ökat med 1000 kunder månaden i september och oktober.

Fullt blås hosVÅRT EGET ELBOLAG- Vi strävar verkligen efter att ge våra kunder det bästa elpriset, det är det som räknas, fortsätter David. Eftersom vi inte har någon egen elproduktion så tjänar vi inte mer om elpriserna är höga. Vårt påslag är det samma oavsett om priset är högt eller lågt. Och det är trevligare om det är lågt, säger David.Storuman Energi AB startade 1999 när den svenska elmarknaden avreglerades. Företaget tog täten och sänkte elpriserna rejält.Kunderna strömmade till i rasande takt.– Vi växte snabbt. 1999 hade vi bara en an-ställd, men på några år var vi uppe i över 20 personer, säger Nils-Gunnar From, VD på Storuman Energi.

Vill erbjuda vindkraftNu tar Storuman Energi nästa stora steg framåt. Storuman Energi planerar just nu för köpet av sitt första vindkraftverk. Ett verk som byggs i Robertsfors.– Vi vill inte vänta. Vi vill redan nu erbjuda våra kunder andelar i ett vindkraftverk. I dagsläget är det ett bra sätt att sänka sina elkostnader.

– Självklart vill vi vara med på ett hörn när etableringarna av vindkraft kommer i gång i Storumans Kommun, säger Nils-Gunnar.– Jag tycker det är klokt av SUAB att kliva fram och förklara sig villigt att ta ett samlat grepp om vindkraftsfrågorna i Storuman.Kommunens roll handlar i mångt och mycket om planering och myndighetsutövande.– Då krävs det att någon annan drar på sig ledartröjan och skapar samordning och af-färsmässighet. Möjligheterna med vindkraft är stora i kommunen. Med lärdomarna vi har från vattenkraftsepoken ska vi ta vara på alla möjligheter och utveckla både kommunen och näringslivet.

Vårt eget elbolagStoruman Energi ägs till hälften av oss kom-munbor. Hur kan vi ta del av vindkraften?– Är man inte redan kund hos oss, så blir man det, då är det fritt fram att teckna sig för an-delar i Vindkraftverket. I dagsläget är det ett bra sätt att sänka sina elkostnader samtidigt som man gör en insats för miljön. Som an-delsägare får du din el till ett pris som lig-ger en bra bit under hälften av det normala elpriset, säger Nils-Gunnar.– Dessutom tar du en långsiktig kontroll över din energikostnad eftersom din andel löper över 25 år, säger Nils-GunnarStoruman Energi räknar med stort intresse och hoppas att alla ska få det antal andelar

som de vill. Vid överteckning kommer de att kvotera, om de inte hittar ytterligare verk att fördela andelar från.En ekonomisk förening, Storuman Vind, kom-mer att äga verket under driftstiden. Alla som tecknar sig för och köper andelar blir alltså delägare i Storuman Vind. Man får teckna sig för så många andelar som man har elför-brukning och varje andel kommer att ligga på ca 1000 kWh/ år under 25 år. Det kan vari-era något beroende på hur produktionen går, dvs hur mycket det blåser under året. Storu-man Energi kommer alltså inte att äga vind-kraftverket utan deras roll blir att balansera produktionen mot elbörsen Nordpool och se till att medlemmarna får utdelning på sina investeringar.

Startar verket 2009Verket ska driftsättas under andra halvan av 2009. När förvärvet är klart, kommer Storuman Energi att lägga upp information och intresseanmälan på sin hemsida. Enligt Nils-Gunnar From är detta inte långt borta.– Vårt mål är att sänka elpriset för Sver-iges elkonsumenter och där är vindkraften intressant alternativ. Bra för miljön och bra för plånboken. Ju fler kunder vi får desto större blir våra möjligheter att sänka elpriset ytterligare. Och fler kunder skapar arbetstill- fällen, vilket är välkommet i Storuman, avslutar Nils-Gunnar From.


STORUMAN ENERGINils Gunnar From, vdE-post: [email protected]: www.storumanenergi.se

MER INFORMATION

Nils-Gunnar From, vd för Storuman Energi, ser ljust på framtiden.

David Sjöstedt vill sänka elpriserna.


– Det här har vi pratat om länge och bottnar i tanken om Storuman som ett nav i inlandet. Frakt- och chartertrafik har vi arbetat med sedan Storumans Flygplats öppnades. Det projekt vi drar igång nu ska skapa en ordent-lig rusch, säger Mikael Fredriksson på Storu-mans Flygplats. Projektet kommer att handla om flygfrakt, charterflyg och testverksamhet i olika former.

Tror på ökad volymTill Storumans Flygplats har det alltid kom-mit mycket "järnskrot" till gruvindustrin och entreprenörsbranschen.– Det går med Jetpak just nu. Reservdelar till Kjin-Schakt kommer så gott som dagligen. I och med utbyggnaden av gruvorna i inlan-det, utbyggnaden av bioenergi-branschen och automatiseringen inom verkstadsindustrin kommer efterfrågan på snabba transporter till inlandet att öka. Kan man köra med en fraktkärra så kommer priset att sjunka rejält och man kan ta större grejer än vad som ryms i ett passagerarplan. Vi tror att volymerna till regionen kommer att öka med ett renodlat

Charter- och fraktflyg– framtidens flyg i Storuman

Parallellt med arbetet att säkra reguljärflyget från Storumans Flygplats pågår ett arbete med att utreda vilken roll fraktflyg och chartertrafik till Gunnarn kan tänkas ha i framtiden.

fraktflyg. De närmaste alternativen just nu är Umeå och Luleå, säger Mikael.– Utmaningen blir att få returfrakt ut från inlandet. Här för vi diskussioner med livs-medelsbranschen. Fisktransporter från både Norrland och Norge har varit på tapeten. Det har pratats om ett livsmedelsnav i norra Sverige och ett i södra. Där har Jönköping varit på tal. De har snabba marktransporter till de flesta storstäderna i södra Sverige.Vi behöver få klart för oss vilka logistiska problem vi kan lösa och hur vi kan skapa regelbundenhet.

Fördel med charterDet har alltid landat charter på Storumans flygplats eftersom den ligger strategiskt rätt när folk ska spridas ut i de olika fjälldal-gångarna.– Javisst vi har tagit emot charter, både inrikes och från Europa. Nu ska vi ta ett krafttag för att skapa regelbundenhet. Dessutom har vi kontakter som jobbar med Asiencharter. När det gäller charter har vi en fördel eftersom det är mer ekonomiskt och mer miljömässigt

med stora plan jämfört med små. Det gäller även för fraktflyg.

Det tredje benet du pratar om är testverk-samhet. När man hör ordet test i Norrland brukar det gälla biltest. Är det så även för er?– Det behöver det inte alls vara. Det kan vara vilken testverksamhet som helst som kräver avskildhet och stora ytor. Vi har många landningsbanor som inte används, verkstad-slokaler, hangarer, boenden, mäss och mycket mer. Samt naturligtvis att det går att landa mitt i testområdet. Flygplatsen har en nyck-elroll även här.

– Även om vi startar det här projektet nu så startar vi inte från noll. Vi har erfarenhet och vi har gjort flera förstudier kring dessa affärsidéer. Det som krävs nu är att knyta ihop säcken så vi verkligen får göra affärer.


MER INFORMATIONStoruman FlygplatsTel 0951-154 40www.storumansflygplats.se

Nu blir det mer flygturer från Stockholm till Hemavan Tärnaby. Nuvarande åtta avgångar kommer att utökas till elva.

Flygbolaget NextJet väljer nu alltså att satsa ännu mer på flygturer till och från Hemavan Tärnaby. Då efterfrågan nu har ökat så kom-mer antalet avgångar att ökas från åtta till elva per vecka.

Utökade flygturer till hemavan Tärnaby– Vi tycker naturligtvis att detta är väldigt positivt för området. Det här innebär också att vi får både morgon- och kvällsplan på vardagar, säger Inger Andersson vid Tärnafjäl-lens PR-förening och Turistbyrå.– Vi måste hela tiden utveckla våra kommu-nikationer. Flyg, bussar, vägar - allt är viktigt, avslutar Inger.


Rapport om VÅRA GRUVOR

”Topp-tvätt” på Uman Center

BLAIKENGRUVAN… ägs numera av Lappland Goldminers.Vid en politiker- och pressträff den 19 novem-ber berättade de att finansieringsfrågan är nästa steg i processen med att starta upp driften. Just nu är de ca 15 miljoner från en gruvstart. Storumans kommun använder hela sitt kontaktnät för att underlätta finansier-ingsarbetet.

SVARTLIDENGRUVANHar tagits upp som exempel på att den inter-nationella finanskrisen inte slagit så hårt mot näringslivet i Västerbotten. Detta beror enligt Karl-Erik Mattala på att guld är ett säkert kort när värdepapper och valutor vacklar.

RÖNNBÄCK / VINLIDENIGE Nordic har satsat närmare 20 miljoner på provborrningar med målsättning att starta en nickelgruva i Rönnbäcken. Boliden har ti-digare gjort en provbrytning i Vinberget. Efter anrikningen av den posten var resultatet my-cket lovande.Analysen av årets borrkärnor är i full gång och enligt pressmeddelandet som public-erades den 19 november ser det hittills my-cket bra ut.Projektets fortsättning omfattar framtagan-

det av underlag för en bedömning av projek-tets lönsamhet samt utredningar om samhäll-spåverkan och miljöeffekter.

Fredric Bratt, VD på IGE Nordic säger att det troligen dröjer minst tre år innan ett avgörande beslut om en gruva kan tas.Aktuell information om projektet hittar du på www.igenordic.se

HÖGLAND / BLAIKENDet brittiska företaget Teritiary Minerals har under 2008 fortsatt med sina borrningar efter kalciumflorid i Blaiken.Fyndigheten ligger öster om Blå vägen strax efter vägen upp mot Högland om du kommer från Storuman. Den femte november public-erade de sommarens borrningsrapport på sin hemsida.Vi frågade Andrew Dixon, New Project Man-ager, vad händer nu?– Vi påbörjar en "Scoping Study", det första av fyra steg som ska genomföras innan man kommer igång med produktion. Den omfattar de första tekniska och ekonomiska kalkylerna. Man tittar på de olika brytningsmetoderna, arbetskraften, infrastrukturen, marknaden och den kommersiella potentialen.

Sedan följer en "Pre feasibility Study" (För-undersökning) - en mer detaljerad under-sökning där man tar hänsyn till resultat från Scoping Study, fler borrningshål, tester m.m. Man genomför den första undersökningen på miljöpåverkan samt förberedertillståndsprocessen.I en "Feasibility Study" (Lämplighetsunder-sökning) gör man en ännu mer detaljerad un-dersökning, tar kontakt med lokalbefolknin-gen och gör nya kalkyler.Sist kommer en "Engineering Study" (teknisk undersökning) där man detaljplanerar utvin-ningen och söker tillstånd.

Hela processen tar normalt fem till nio år men på grund av det stora behovet och de goda förutsättningarna i Storuman så kan det gå snabbare.Turbulensen i världsekonomin påverkar inte behovet av kalciumflorid och mineralen är inte utsatt för finansspekulation. Världens största producent, Kina har blivit mycket mer restriktivt när gäller export eftersom de be-höver mineralen för sitt egett industribehov.Marknaden söker alternativa källor.

Erling som driver Hotell Toppen tillsammans med sin fru verkar trivas bra i "tvättstugan". Men det får man nog inte kalla en så här modern tvätt.– Vi investerar i moderna maskiner, det är verkligen Top of the line. Det vi inriktar oss på är hotelltvätt – sängkläder, handdukar och dukar. Sjukhustvätt är något vi också skulle kunna ta emot. Vi drog igång strax efter nyår och räknar med att vara klara och slutbesik-tigade innan nyår. Just nu är det ventilation-sanläggningen som byggs om.Tvätten är ännu inget eget bolag utan lig-

– Ja det är i alla fall arbetsnamnet, säger Erling Öberg som är i full gång med att starta upp en tvätt på Uman Center.

ger under Hotell Toppen. Just nu tvättar man också åt Hotell Vilhelmina.– Vi vill växa långsamt. Än så länge använder oss av hotellets ordinarie personal samt att jag själv lägger ganska många timmar här. Faktum är att jag tycker det är ganska avko-pplande att komma ifrån en stund…

Erling berättar att man har kunder på ingång, men man tar det försiktigt.– Vi vill lära oss branschen och maskinerna, inte växa för snabbt och inte ta oss vatten över huvudet.

Kristina Stenvall vid mangeln.

Vi har i tidigare nummer av Positivet följt upp och rapporterat kring gruvorna som etablerats eller planeras i kommunen. Här följer en kort lägesrapport.


SUAB informerarUtgångspunkten i SUABs arbete är att med olika medel och insatser arbeta för tillväxt i näringslivet – vilket innebär att vårt fokus är företag som vill utvecklas.Vi arbetar för att stärka vår profil, vårt var-umärke och bygger nätverk med kontakter som är viktiga för vårt näringsliv, men SUAB kommer ändå alltid att verka utan att synas, detta för våra företags bästa.

Många beviljade företagsstödVi kan alla vara stolta över utvecklingen i våra företag. Ett bra mått på det är antalet beviljade företagsstöd. Bara för att ge ett exempel har företagen i vår kommun 11 beviljade stödärenden med en total investering på 21,9 miljoner kronor under perioden januari till augusti 2008. Ta en titt på listan här nedan.

På de sidor du nyss läst så har vi på SUAB varit involverade i olika grad, allt från enklare dialoger till djupare och återkommande engagemang.

Här kommer några axplock ur SUAB:s arbete under 2008:4Näringslivsträffar4Riktade företagsinsatser, hjälp vid myndighetskontakter, rådgivning, stöttning mm.4Bistått vid potentiella företags- etableringar4Arbetat med kompetensutveckling 4Stöttat ungdomsverksamhet4Deltagit i mässor och andra marknads- aktiviteter4Marknadsfört kommunen i norska och svenska dags- och kvällstidningar

För att vi ska kunna göra ett bra arbete krävs det att vi hela tiden får feedback på vårt ar-bete. Vi vill hjälpa dig som går med företag-sidéer eller dig som redan har ett företag och behöver hjälp med nya produkter eller om du har andra frågor. Med andra ord var inte rädd för att ta kontakt med oss, oavsett om det gäller små eller stora saker, tillsammans kan vi skapa förutsättningarna.

Vi hörs!Johan, Vanja och Mona

Kommun Företagsstöd Investeringar Antalärenden

Storuman 5 722 500 kr 21 895 715 kr 11 st

Dorotea 2 115 500 kr 4 859 570 kr 6 st

Lycksele 1 451 300 kr 2 902 600 kr 6 st

Vilhelmina 1 412 000 kr 4 994 000 kr 6 st

Sorsele 977 700 kr 2 727 000 kr 2 st

Beviljade företagsstöd

”Var inte rädd för att ta kon-takt med oss, oavsett om det gäller små eller stora saker, tillsammans kan vi skapa förutsättningarna.”

Har du en företagsidé eller en innovation?Då ska du kontakta Inger eller Ewy. EntreprenörCentrum har varit med och startat 340 företag i Västerbotten under de senaste tre åren. EntreprenörCentrum fi nns i 14 av Västerbottens 15 kommuner samt fem kommuner i Norrbotten.

Läs mer om hur du kan få hjälp att starta företageller utveckla en innovation;

www.entreprenorcentrum.se

Inger JohanssonAffärsutvecklingskonsultTel: 0951-103 60Mobil: 070-684 70 20

Ewy RehnlundAffärsutvecklingskonsultTel: 0954-300 50Mobil: 070-316 12 03

FINNS I RÖNN-BÄCK

KAN LITE OVANLIG PROFIL VARA

I DETTA

NU

INNAN FÖRE-TAGSCENTRUM

GAMLA BOK-STAVSTECKEN

HÄRK SER VI PÅHAN ÄR

UTE OCH CYKLAR

FISKAS I FORSVIK

SKREDET

2

POSITIVA - KRYSSET

Vad söker vi för lösenord? Fyll i de numrerade rutorna!1 2 3 4 5 6 7

Lösning skickas till: SUAB, Blå Vägen 242, 923 81 Storuman eller mejlas till: [email protected] tävlingsdag: 090131.

Vinn! 1:a pris - Ryggsäck. 2:a - 10:e pris - USB minnen. 11:e - 20:e pris - Nyckelhållare.

UNDER-RÄTTELSE-

TJÄNST

SAMLAR UNGA FÖR-ETAGARE

HAR PINNAR

HAR LYCKO-

SAM

VÄNLIG OCH

SÄLLSYNT

KYLA NER ORDENT-

LIGT

BANKTRÄD

LIVEGEN VERK-

SAMHET

ASAGUDDÄR KAN

DU SE ETT RYAFÅR

SKJUTS I REGEL

RAKT UPP

SOLGUD OCH

VASSBÅT

STOR-UMANS SKID-

STADION

HÄR ARBETAR JESSICA

FIRAR TRETTON-DEDAG JUL

AUTONOM Ö I STILLA

HAVETPRODUCE-RAR FILM

DISTRA-HERA

HAR DEN SOM HAR KRAFTER

KVAR

STEN-STODEN

BÖJNING AV

KROPPEN

SYSSLA FÖR JANNE JOSEFSSON

PELLETS-TILL-

VERKAREGÖRA

ANTAL LINJER PÅ

GLID

HAR OCKSÅ

FINT FISKE

PRONOMEN

LABORA-TORIUM

TILL VARDAGS

IN

MÖRK TID

5 KORT DOKTOREN VISS OLSSON

3 FÖRORDA GEMEN-

SKAP

GÅR ATT VINNA PÅ

DENNA LÖSNING

VANLIGT NAMN PÅ

PÅVENEKOPARK

BRA MAT-FISK

UTGÅR FRÅN HEMAVAN

KORT HERRE I BIRMINGHAM

PÅ RYTT-ARARENS

KLACKHALS-

TABLETT

FINNS PÅ TOPPEN I

STORUMAN

TÄNJT UT KÄKMUSK-

LERNA

LO ÄR EN MYCKET LÅNG TID

FÅR OCKSÅ STÅ PÅ PRIS-

PALLEN

TÄNKER

DOFT

VARUHUS I HUVUD-STADEN

KEMISKT TECKEN

FÖR NATRIUM

STRAND-TOMT I

HEMAVAN

IDROTTS-FÖRENING

BLAD-DRYCK

GRUS I SYN-

ORGAN

AKTUELLA DJURET FÖR KJIN SCHAKT

FRÖKENFÖRBUND FÖRMODA

TVÄTTÄKTA HOTELL-ÄGARE FINT VIRKE

MELLAN HÖGREV OCH BIFF

4-SPÅRS VINYL-SKIVA

FLYGER OCH FAR I HEMA-

VAN UTTALADE

SÄGS SNAPS VARA FÖR APTITEN

OFTA EFTER

BELOPPPÅBÖRJA

BELGRAD-LAND

LEDA TILL

SÄTTA STÄLLA

LÄGGA PÅ LINJE

7 ANDEL AV MAT

I CYKEL-HJUL

OXUDDE59-08

RAST-PLATS FÖR

DROME-DARER

RÖTT UNGDOMS-FÖRBUND

BÄRGAR-KUNGENS GRANNE

1KORT LITER MER ÄN

ILLA

BERGS-LAND

FÖRFATT-ARE STEP-HEN OCH VIVECA

OAVGJORT PÅ KUP-ONGEN

FJÄTTRAD OCH

FÄNGSLAD

BYGG-NADS

MATERIAL

STOR-UMANS IK FOTBOLL

REPTIL

FÅR VI FRÅN FÅR OCH BLÅ

MS SOM INTE VILLE

LÄMNA STORUMAN

BÅL AV RIS OCH VED

HAR FOSTRAT MÅNGA

STJÄRNOR

LÖS MOTOR PÅ PLAN

PÅ BIL I MASERU

KO

YTA

BERGA-KUNGEN

KAN MAN HOPPA I GALEN

SÄGS DET TENN

PÅ ENTRÉ-DÖRR

MINNES-MÄRKE

2739M2

500 I ROM

SHAKE-SPEARE-

KUNG

6BYGG-NADEN

VIKTIG FÖR

KLÜFT

GÄRNA SE ATT NÅG-ON FÅR NÅGOT

POSITIVA - KRYSSET

BETE

4

VAD SÖKER VI FÖR LÖSENORD? Fyllidenumreraderutorna!1:apris:Ryggsäck•2:a-10:epris:USBminne•11:e-20:epris:Nyckehållare.Lösningen skickas till: SUAB, Blå Vägen 242, 923 81 Storuman eller mejlas till [email protected]. Sista tävlingsdag 090131.

1 2 3 4 5 6 7

DET POSiTiVA KRYSSET

S V E R I G E

PORTO BETALT

Pro

dukt

ion:

Lin

jale

n Tr

e.N

oll •

Try

ck: S

toru

man

s Tr

ycke

ri •

Bild

er: A

ndre

as J

ohan

sson

, Dun

can

Kem

p, A

nder

s L

ands

tröm

, Tär

naby

Ski

daka

dem

i, A

nna

Edv

all,

Tär

nafj

älle

ns P

R-f

ören

ing

sam

t B

ildar

kive

t 65

°N /

Rol

and

Nils

son,

Pat

rick

Trä

gård

h, P

arne

Her

man

sson

, Jör

gen

Dan

Isa

csso

n, C

urt

Mön

ch, L

eif

Kar

lsso

n

positivet 2008

Documents