planer och budget 2018 - norden

Nordiska ministerrådet - Budgetförslag

Planer och Budget 2018

5

Indholdsfortegnelse

Forord 10

Læsevejledning 11

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 13

Fleksibilitet i budgettet. 14

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 14

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 15

Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 17

Huvudlinjerna i budget 2018 17

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018 17

Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd 18

Samarbetsministrarna 20

Generel indledning 20

Prioriteringsbudget 23

Formandskabsdelen 24

Sveriges formandskabspulje 25 1-8025 Vård på distans och e-recept över landgränser 25 1-8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar 26 1-8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet 27 1-8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden 27

Norges formandskabspulje 28 1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner 28 1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 29 1-8021 Helse 31 1-8022 Integration 32 1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene 34 1-8024 Nordisk energisamarbeid 34

Finlands formandskabspulje 35 1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna 35 1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten 37 1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 37 1-8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 38 1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi (blå vägkarta) 39 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 40 1-8018 The Rising North 41

Danmarks formandskabspulje 42 1-8008 Vækst 42 1-8009 Velfærd 44 1-8010 Værdier 45 1-8011 Det blå Arktis 46

Øvrig del af prioriteringsbudgettet 47 1-8410 Politiska prioriteringar 47 1-8411 Politiske initiativer (tidligere Politiske initiativer i nærområderne) 48 1-8412 Till disposition för MR-SAM 50

6

1-8420 Profilering og positionering 50 1-8510 Nye tværgående initiativer 52 1-8520 Nordiska lösningar på globala utmaningar 54 1-8530 MR-Digital 55

Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 57

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 57 1-0425 Bidrag til Grønland 58 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 59 1-0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 59 1-1011 Informationsaktiviteter 60 1-1012 Norden i Fokus 62 1-1030 Hallo Norden 63 1-1036 Grænsehindringer i Norden 65 1-1050 Tjänstemannautbyte 66 1-2534 Bidrag til Nordisk Sommeruniversitet (NSU) 66 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 67

Internationalt samarbejde 70

1-0820 Nordens nærområdessamarbejde 70 1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete 72 1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen 73 1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland 73 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 76

Uddannelse og Forskning 79


Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 83 2-2505 Dispositionsmidler Uddannelse og forskning 83

Politikudvikling 84 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 84 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 85 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 86

Mobilitets- og Netværksprogrammer 87 2-2513 Nordplus 87 2-2515 Nordic Master Programme 89 2-3100 NordForsk 90

Forskning i øvrigt 92 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 92 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 93 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 94 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 95 2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 96

Social- og Helsepolitik 98


Projektmedel 100 3-4310 Projektmidler – Social- och hälsovårdspolitik 100 3-4311 Nordisk helsesamarbejde 101 3-4312 Nordisk socialsamarbejde 103 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 103 3-4340 Nomesko og Nososko 104 3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 105

7

Institutioner 108 3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 108

Kulturpolitik 110

Generel indledning 110 4-2203 Dispositonsmidler Kultur 113 4-2205 Nordisk Kulturfond 114 4-2206 Nordisk Råds priser 115 4-2208 Strategiska satsningar 116

Børn og Unge 118 4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 118

Film og Media 119 4-2222 Nordisk Film- og TV-fond 119 4-2228 NORDICOM 122

Kunstområdet 123 4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet 123 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 124 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 125

Nordiske Kulturhuse 126 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 126 4-2272 Nordens hus på Färöarna 127 4-2274 Nordens Institut på Åland 129 4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 130 4-2548 Nordisk Kulturkontakt 131

Andra kultursatsningar 133 4-2232 Övriga kulturverksamheter 133 4-2234 Samiskt samarbete 135

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 136

Generel indledning 136 5-6420 Ny nordisk mad 138

Fiskeri 138 5-6610 Projektmidler – Fiskeri 138

Jordbrug 139 5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug 139 5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 140 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 141

Skovbrug 142 5-6310 Projektmidler – Skovbrug 142 5-6581 Samnordisk skovforskning (SNS) 143

Levnedsmidler 144 5-6810 Projektmidler – levnedsmidler 144 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 145

Jämställdhet 147

Generel indledning 147 6-4410 Projektmedel – Jämställdhet 149 6-4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 150 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 151

Bæredygtig Vækst 153

8


Näring 156 7-5140 Projektmedel – Näring 156 7-5180 Nordisk Innovation 157 7-5280 Nopef 158

Energi 159 7-5141 Projektmedel – Energi 159 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 161

Regional 163 7-5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 163 7-5151 NORA 166 7-5160 Gränsregionalt samarbete 167 7-6180 Nordregio 168

Miljø og Klima 171

Generel indledning 171 8-3310 Dispositionsmedel – Miljö 173 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 174 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 177 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 178 8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning 179

Arbetslivspolitik 181

Generel indledning 181 9-4110 Projektmedel i övrigt – Arbetsliv 183 9-4111 Arbetslivs fasta utskott 184 9-4120 Nordjobb 185 9-4130 Kommunikation om arbetsliv 187 9-4180 Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) 188

Ekonomi och finans 189

Generell inledning 189 10-5210 Ekonomi och finans 190

Lagstiftning 191

Generel indledning 191 11-7110 Projektmedel – Lagstiftning 192

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 193

Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 193

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 196

Udviklingen i Nordisk Ministerråds budget 196

Besparelse i det nordiske budget 2014 – 2016 197

Udviklingen i udisponerede midler 2013 – 2016 197

Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 199

Likviditetens udvikling 200

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 202

Bilag 2 – Økonomisk status 23. maj 2017 på budgetpostniveau 209

9

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 215

Bilag 4 – Förteckning över förkortningar 217

Forord

10

Forord

Dagfinn Høybråten

Generalsekretær i Nordisk ministerråd

Læsevejledning

11

Læsevejledning

Budget 2018 består af tre dele: Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2018 består af de overordnede planer for virksomhedsåret 2018. Hertil kommer tre tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde, herunder 1) den samlede ramme for budgettet fordelt på politiske områder (ministerråd), 2) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt 3) hvor ’bundet’ budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages. Hoveddelen af budgettet indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 11 ministerråd. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overordnede resultater for senest afsluttede regnskabsår – 2016. Budgettet er baseret på mål og resultatstyring med fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter. Hver enkelt budgetpost indeholder oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret 2016, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen.

Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt oversigt over institutionernes egenkapital. Hertil er nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser.

Forklaring til budgetstruktur og budgetpostkategorier i hoveddelen

Inddeling

Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede budgetår.

Budgetposter

De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2017 for nærværende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2016 for nærværende budget). Hvad vedrør institutionerne indgår der i budgettet en note vedrørende budgetposter som institutionerne eventuelt forvalter i tillæg til egen bevilling. Hertil kommer oplysninger om eventuelle særlige dispositionsbestemmelser for institutionernes bestyrelser vedrørende dele af institutionernes budget. Dette følger af ny styringsmodel for institutionerne, som trådte i kraft den 1. januar 2017.

Læsevejledning

12

Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under.

Specielle rubrikker

I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.16, hvor stor andel af 16-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2016. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførelsesreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK. I budgetposterne for institutioner viser rubrikken, NMR fin. 16 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2016 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (oplysninger fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler.

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018

13


Den totale udgiftsramme for 2018 for Nordisk Ministerråd er i alt 931.091 TDKK i 2017 priser. SAMMENSTILLING AF BUDGET 2018 OG 2017 (2017 priser)

Budget Budget Difference

2018 2017 +/- %

1. MR Samarbejdsministrene 258.184 258.184 0 0,0%

a. Prioriteringsbudgettet 87.042 91.842 -4.500 -4,9% b. Internationalt samarbejde 59.761 55.261 4.500 8,1% i. Heraf kontorerne* 15.778 15.778 0 0,0% c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 111.381 111.081 0 0,0% i. Heraf sekretariatet (NMRS) 79.244 79.244 0 0,0%

2. MR Uddannelse og Forskning 217.041 221.541 -4.500 -2,0%

a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 3.376 3.376 0 0,0% b. Politikudvikling mv. 15.718 15.718 0 0,0% c. Mobilitets- og netværksprogrammer 80.306 80.306 0 0,0% d. NordForsk (institution) 97.942 99.442 -1.500 -1,5% e. Forskning i øvrigt 19.699 22.699 -3.000 -13,2%

3. MR Social- og Helsepolitik 43.363 39.363 4.000 10,2%

i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 20.083 20.083 0 0,0%

4. MR Kulturpolitik 172.413 174.413 -2.000 -1,1%

a. Generelle kultursatsninger 50.874 51.496 -622 -1,2% b. Børn og Unge 6.250 6.250 0 0,0% c. Film og Media 31.746 31.846 -100 -0,3% d. Kunstområdet 31.290 31.820 -530 -1,7% e. Nordiske Kulturhuse (institutioner) 45.662 46.010 -348 -0,8% f. Andre kultursatsninger 6.591 6.991 -400 -5,7%

5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

42.319 40.219 2.100 5,2%

a. Fiskeri 6.416 6.416 0 0,0% b. Jord- og Skovbrug 29.174 27.074 2.100 7,8% i. Heraf NordGen (institution) 21.869 19.769 2.100 10,6% c. Levnedsmidler 6.729 6.729 0 0,0%

6. MR Ligestilling 9.185 9.185 0 0,0%

7. MR Bæredygtig Vækst 130.030 129.080 950 0,7%

a. Näring 84.564 85.664 -1.100 -1,3% i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 67.910 67.910 0 0,0% b. Energi 12.922 10.322 2.600 25,2% i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 9.046 6.046 3.000 49,6% c. Regional 32.544 33.094 -550 -1,7% i. Heraf Nordregio (institution) 11.114 11.114 0 0,0%

8. MR Miljø og Klima 45.716 45.716 0 0,0%

9. MR Arbejdsmarkedspolitik 14.086 14.086 0 0,0%

i. Heraf NIVA (institution) 3.461 3.461 0 0,0%

10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.574 1.874 -300 -16,0%

11. MR Lagstiftning 1.180 1.430 -250 -17,5%

Totalt nordisk budget 935.091 935.091 0 0,0%

*Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland


14

Fleksibilitet i budgettet

Som opfølgning på moderniseringsreformen Nyt Norden 1.0, er der fra og med budget 2017 indført en generel bestemmelse i budgettet, der tillader en politisk omprioritering af midler i særlige tilfælde. Idéen med bestemmelsen er, at såfremt der f.eks. opstår særlige situationer, der aktualiserer behov for ændringer i budgettet, skal det være politisk muligt at reagere på de ændrede behov. Bestemmelsen bemyndiger samarbejdsministrene til i særlige tilfælde, og inden for egne rammer, at kunne omdisponere mellem budgetposter. Bestemmelsen muliggør også, at samarbejdsministrene i særlige tilfælde og efter forslag fra vedkommende ministerråd kan godkende omdisponering inden for de øvrige sektorers budgetrammer. Ved anvendelse af bestemmelsen, skal der føres dialog med Nordisk Råd herom. Se i øvrigt bilag 3. Budgettets fordeling på budgetpostkategorier

Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier, projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontorerne i Estland, Letland, Litauen og i Nordvestrusland, defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier. I TDKK Budget 2018 Budget 2017

Prioriteringsbudget 87.042 9,3% 91.842 9,8%

Institutioner 277.087 29,6% 276.462 29,6%

Programlignende aktiviteter 344.391 36,8% 336.287 35,9%

Projektmidler 106.894 11,4% 110.194 11,8%

Organisationsbidrag 24.655 2,7% 25.284 2,7%

Kontorerne 15.778 1,7% 15.778 1,7%

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.244 8,5% 79.244 8,5%

I alt 935.091 100% 935.091 100%

Prioriteringsbudget: 9,3%

Institutioner: 29,6%

Programlignende aktiviteter: 36,8%

Projektmidler: 11,4%

Organisationsbidrag: 2,7%

Kontorerne: 1,7% Sekretariatet: 8,5%

2018


15

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget

Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde.

Udmøntes inden for budgetåret: Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. Der er tale om midler, hvor der ikke er truffet nærmere beslutning om mål og aktiviteter i forbindelse med budgettets vedtagelse. Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Faste aktiviteter: Denne del af tabellen af viser midler til aktiviteter, der historisk er støttet over flere år i det nordiske budget. Det drejer sig om: Projekter, programmer mv.: Midler tilhørende budgetkategorierne projekter eller programlignende aktiviteter. Dette kan være kontraktbundne midler eller midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om eller der ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. Det drejer sig om f.eks. støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper.

Prioriteringsbudget: 9,8%

Institutioner: 29,6%

Programlignende aktiviteter: 35,9%

Projektmidler: 11,8%

Organisationsbidrag: 2,7%

Kontorerne: 1,7% Sekretariatet: 8,5%

2017

Budget 2018 i 2017 priser

Nordisk budget total 935.091 MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-LIG MR-NER MR-MILJØ MR-A MR-FIN MR-LOV MR-SAM

Træffes beslutning om

inden for budgetåret 47.492

-Projektmidler 32.228 3.376 1.000 2.438 999 3.616 5.518 4.177 564 1.574 1.180 7.786

-Programlignende aktiviteter 15.264 0 3.639 0 0 11.625

Prioriteringspulje 87.342

Faste aktiviteter 800.257

-Projekter, programmer mv. 403.493 115.723 22.280 114.725 15.812 5.569 29.813 37.192 10.061 52.318

-Institutioner 372.109 97.942 20.083 45.662 21.869 88.070 0 3.461 95.022

-Organisationsbidrag 24.655 9.588 6.629 4.347 4.091

Fordelt på sektorer


16

Nordiske institutioner: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om bevilling til disse enheder, som modtager en fast årlig bevilling. Organisationsbidrag: Midler tilhørende denne kategori indeholder støtteordninger til organisationer som f.eks. NORA (Nordisk Atlantsamarbejde), Svanen, Samisk samarbejde og Foreningerne Nordens Forbund (FNF).

Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018

17


Huvudlinjerna i budget 2018

Nordiska ministerrådet är ett formellt samarbete mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras av Helsingforsavtalet från 1971. Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna på årlig basis. Sverige tar 2018 över ordförandeskapet efter Norge. Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det övergripande ansvaret för att koordinera arbetet i Nordiska ministerrådet. Därtill utförs samarbetet i tio fackministerråd. Den nordiska budgeten totala ram är i år oförändrad i förhållande till 2017. Det har dock skett en omfördelning av den totala ramen mellan sektorerna i syfte att stärka nordiskt samarbete om social- och hälsofrågor samt grön omställning. Det innebär att MR-S, MR-FJLS och MR-Tillväxts ram har ökats medan de traditionellt största sektorerna Utbildning och Forskning samt Kultur har minskat med ca 2 respektive 1 procent. Vidare har MR-Finans och MR-Lags budget minskat med 0,3 miljoner DKK respektive 0,25 miljoner DKK. Dessutom har samarbetsministrarna omprioriterat inom ramen för sin egen budget 2018. Konsekvensen är att prioriteringsbudgeten, som 2017 ökades kraftigt, i år minskas något till fördel för den internationella budgeten och implementeringen av Rysslandsprogrammet. För mer information se avsnittet om samarbetsministrarnas politiska prioriteringar 2018. Vidare fortsätter ordförandeskapsprojekten från Finland (2016) och Norge (2017) under 2018. Dessutom lanserar Sverige sina prioriterade ordförandeskapsprojekt. Budgeten har utarbetats mot bakgrund av fackministerrådens bidrag till prioriteringar och presenterades som generalsekreterarens budgetförslag juni 2017. Förslaget har därefter varit på remiss i de nordiska länderna. Samarbetsministrarna fattade i september 2017 beslut om budgetförslaget. Den slutgiltiga budgeten för Nordiska ministerrådet 2018 antogs av de nordiska samarbetsministrarna i november 2017 efter diskussioner med Nordiska rådet. Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018

Arbetet med att säkerställa att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt och relevant redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden fortsätter 2018. Ett verktyg som kan bidra till ökad relevans i det nordiska regeringssamarbetet är de nordiska samarbetsministrarnas prioriteringsbudget. Denna budget, vars syfte är att möjliggöra och facilitera igångsättandet av nya och större tvärgående projekt/program samt ländernas ordförandeskaps-satsningar, har existerat sedan 2013. I 2018 används prioriteringsbudgeten bland annat för att fortsätta finansiera statsministerinitiativet om Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar samt det breda nordiska samarbetsprogrammet om integration av flyktingar och invandrare.


18

Därutöver prioriteras tvärgående insatser om nordiskt statistiksamarbete, miljö och klimat (uppföljning på de globala klimatkonferenserna), digitalisering samt bekämpning av social marginalisering, extremism och religiös diskriminering genom samarbete om demokrati, inkludering och säkerhet. I linje med Nytt Norden-reformen läggs det också stort fokus vid uppföljningen av de strategiska genomlysningarna av det nordiska arbetsmarknads, miljö-, energi- samt socialsamarbetet i budgeten 2018. Uppföljningen på hälso-genomlysningen säkras via den ökade budgeten till social- och hälsosektorn. Det reserveras också medel för att igångsätta en ny genomlysning under året. Nordiska ministerrådet prioriterar också fortsatt människors och företags gränsöverskridande aktiviteter i Norden högt via Gränshinderrådet och dess arbete. Fokus på internationella frågor och EU-saker har ökat i Nordiska ministerrådet som en följd av reformen Nytt Norden. Idag har alla ministerråd internationella och EU-frågor på dagordningen, vilket både resulterar i gemensamma deklarationer och aktiviteter riktade mot EU och andra internationella aktörer. Det sker också en koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-lagstiftning. Nordiska ministerrådet har vidare konstaterat att intresset för Norden är ökande runt om i världen. Med anledning av det har ministerrådet godkänt en gemensam strategi för profilering och positionering av Norden som en attraktiv region både i förhållande till turism, näringsliv och internationellt kapital. Parallellt med detta fortsätter också statsministerinitiativet om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Initiativet, som syftar till att öka kunskapen och främja gemensamma nordiska initiativ som kan tillmötesgå den globala efterfrågan efter innovativa samhällslösningar, ska ses i samband med det nya nordiska samarbetsprogrammet om Agenda 2030 som ska bidra till de nordiska ländernas uppföljning på Agenda 2030. Avslutningsvis bör nämnas att Nordiska ministerrådet prioriterar barn- och ungdom, jämställdhet och hållbar utveckling högt och därför integrerar dessa tvärgående perspektiv i hela Nordiska ministerrådets verksamhet. Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd

Resultatopfølgning og evalueringer er vigtige værktøjer i budgetprocessen i Nordisk Ministerråd, som giver mulighed for, at den viden der produceres bliver brugt som grundlag for nye politiske initiativer. Under de enkelte ministerråds indledninger i budgetbogen og på de enkelte budgetposter fremgår en resultatberetning for anvendelsen af midlerne. Resultatberetninger og evalueringer forventes i stigende grad at ligge til grund for den fremtidige fordeling af midler i det nordiske budget.

Hovedparten af de nordiske midler anvendes til fællesnordiske projekter og programmer samt de nordiske institutioner. Der er en omfattende evalueringsaktiviteter der finder sted i Nordisk Ministerråd indenfor projektvirksomheden. Større strategiske satsninger som f.eks. statsministerinitiativet Grøn Vækst evalueres altid efter afslutning. Derudover er det normal praksis at foretage evalueringer som led i udarbejdelse af nye strategier og programmer for sektorerne. Resultater af disse evalueringer er brugt ved beslutning om det videre arbejde indenfor områderne.

For institutionerne gælder, at årsrapporten er en formidlingskanal for resultatopnåelse, hvor der afrapporteres på kravene i de årlige bevillingsbreve. For så vidt angår i projekter og programmer indgår i det gældende retningslinjer og i praksis, at alle projekter og programmer evalueres efter endt afslutning.


19

I nedenstående oversigt vises de evalueringsaktiviteter for de år, som nærværende budget omhandler (perioden 2016-2018) i sektorerne under Nordisk Ministerråd:

Sektor Evalueringer i Nordisk Ministerråd i årene 2016-18 År

MR-SAM

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Planlagt evaluering af Arktisk samarbejdsprogram 2015-2017 -Grænsehindringsområdet evalueres -Ekstern evaluering af retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014. -Evaluering af formandsskabsdelen af prioriteringspuljen -Evaluering af samarbejde med Nordisk Råd om behandling af rekommandationer -Evaluering af Nordisk Ministerråds indsats i forhold til ”New Nordic Climate Solutions”, og fælles tilstedeværelse på COP 21 i Paris.

Løbende 2018 2017 2017 2017 2017 2016

MR-U

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af NVL (Netværk for voksnes læring) -Evaluering af forvaltningen af sprogkoordinationen -Evaluering af Norden i Skolen

Løbende 2016 2017 2017

MR-S

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Strategisk gennemlysning af socialområdet -Planlagt evaluering af Handlingsplan for funktionshinder. -Nordisk konvention om social bistand og sociale tjenester evalueres -Overenskomst om fælles nordisk arbejdsmarked for visse grupper af sundhedspersonale og veterinærer (Arjeplog aftalen)

Løbende 2018 2017-2018 2018 2017

MR-K

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af Nordisk Film- og TV fond -Evaluering af Nordic Matters. -Analyse af NORDBUK:s handlingsplan samt evaluering af NORDBUKS:s støtteprogram. -Evaluering af kulturministrenes satsning på nordisk børn- og ungdomslitteratur -Intern evaluering af nordisk-baltiske mibilitetsprogram for kultur -Midtvejsevaluering af MR K strategi perioden 2013-2020

Løbende 2018 2018 2017-2018 2017 2017 2016

MR-FJLS -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af NordGen Planter (Long Term Management Plan) -Evaluering af PPP samarbejdet i 2018-2019

Løbende 2016-2017 2018

MR-JÄM -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -En intern mid-term evaluering af samarbejdsprogrammet

Løbende 2017

MR-Vækst

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Næringssektor: Midtvejsevaluering i 2016 af samarbejdsprogram -NEFCO gennemfører årlig vurdering af effekter og resultater -NEF har internationale eksperter der vurdererflagskibsprojekter.

Løbende 2016 2017 Løbende

MR-MK -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed, herunder arbejdsgrupper Løbende

MR-A -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af Nordjobb

Løbende -2016

MR-Finans -Løbende evaluering af programvirksomhed Løbende

MR-LOV -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -MR-Lov bidrager aktivt til tværgående programmer og initiativer som er evalueret under andre sektorer

Løbende

Samarbetsministrarna

20


Generel indledning

Formål og Fakta Samarbetsministrarna är ansvariga för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och har en koordinerande roll i många tvärgående aktiviteter. Det gäller till exempel den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet, de gemensamma nordiska aktiviteterna och de tvärgående perspektiven barn och unga och hållbar utveckling. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabiliteten och samarbetet med Nordens närområde och den nordiska nyttan i världen. Strukturellt sett omfattar samarbetet Estland, Lettland och Litauen, nordvästra Ryssland och Arktis. Dessutom existerar ad hoc-baserat samarbete med bland annat Tyskland och Polen i syd, Kina i öst och USA och Canada i väst. Nordiska ministerrådet koordinerar och samarbetar med de övriga regionala aktörerna och organisationerna i norra Europa, till exempel Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska rådet. De senaste åren har samarbetet med EU dessutom utvecklats på en rad områden. Nordiska ministerrådets internationella samarbete omfattar också det nordiska samarbetet i en global kontext. Övriga gemensamma nordiska aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar till exempel hållbar utveckling och samarbetet för att förhindra gränshinder i Norden. Dessutom tillkommer poster av teknisk karaktär. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikations- och förmedlingsperspektiv.

Strategiske målsætninger 2018

I likhet med tidigare års strategiska målsättningar fortsätter arbetet med att säkerställa det nordiska samarbetets relevans för de nordiska regeringarna, näringslivet och det civila samhället. Samarbetsministrarna lägger därför stort fokus på att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden, vilket också är målsättningen för den reform av det officiella nordiska samarbetet som igångsattes av samarbetsministrarna 2014 (Nytt Norden), och som 2016 följdes upp genom initiativet Nytt Norden 2.0. För att kunna stötta upp det politiska arbetet på bästa sätt ska det vidare ske en fortsatt utveckling i riktning mot ett så effektivt sekretariat som möjligt. Prioriteringsbudgeten är ett av redskapen som samarbetsministrarna kan använda för att göra det nordiska samarbetet mer dynamiskt. Denna ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. Prioriteringsbudgeten är uppdelad i en ordförandeskapsdel och en generell del. Prioriteringsbudgeten omfattar ca 87 MDKK 2018. Det är en reducering på 4,5 miljoner DKK jämfört med 2017, vilket bör ses i ljuset av att prioriteringsbudgetens övriga del 2017 ökades med 14,6 miljoner DKK i syfte att exempelvis prioritera nordiskt samarbete om integration. De 4,5 miljoner DKK som prioriteringsbudgeten reduceras med 2018 återförs till det internationella samarbetet och närmare bestämt samarbetet i det nya Rysslandsprogrammet. Av de ca 87 MDKK i prioriteringsbudgeten är ca 45 MDKK öronmärkta ordförandeskapsinitiativ. Det sker mot bakgrund av den utvärdering av


21

ordförandeskapsmedlen som behandlades av NSK i april 2017 i vilken det konkluderades att det var önskvärt att fortsätta reservera dessa medel för ordförandeskapens användning. Medlen öronmärks till ett ordförandeskap från och med ordförandeskapsåret och tre år fram. År 2018 avsätts medel till Sverige (ordförandeskap 2018), Norge (ordförandeskap 2017) och Finland (ordförandeskap 2016). Inom ramen för den generella delen av prioriteringsbudeten (ca 42 MDKK) fokuserar samarbetsministrarna exempelvis på statsministerinitiativet Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Statsministerinitiativet är nära sammankopplat med det nya nordiska samarbetsprogrammet för agenda 2030 och arbetet med profilering och positionering av Norden. Vidare fokuserar på nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare, digitalisering, nordisk statistik, arbete med demokrati, inkludering och säkerhet, uppföljning av klimatkonferenserna samt nya strategiska genomlysningar av relevanta sektorer och uppföljning på existerande genomlysningar på arbetsmarknads-, energi-, miljö- och socialområdet. Till uppföljningen av de respektive strategiska genomlysningarna bidrar MR-A med ca 2,1 miljoner DKK. MR-Tillväxt (energiministrarna) kommer att använda projektmedel i storleksordningen 2,5-3 miljoner DKK för att, som led i implementeringen av det nya samarbetsprogrammet, följa upp på energi-genomlysningen, och MR-S har avsatt 3,3 miljoner DKK till nordiskt socialsamarbete som i huvudsak förväntas användas till uppföljningen på genomlysningen. Rekommendationerna från miljö-genomlysningen kommer att ingå i miljö- och klimatsektorns arbete med att utarbeta ett nytt miljö- och klimathandlingsprogram som kommer att gälla från 2019. Eventuella uppföljande insatser under 2018 finansieras via miljö- och klimatsektorns dispositionsmedel (ca 4 miljoner DKK). Uppföljnigen på hälso-genomlysningen fortsätter också 2018 och sker via social- och hälsoministrarnas budget, som i år har ökats för just det ändamålet. Inom ramen för det internationella samarbetet kommer samarbetsmöjligheterna med Nordens grannländer fortsatt att utvecklas 2018. Det gäller inte minst att stärka samarbetet med de baltiska länderna, implementera den del av Rysslandsprogrammet som angår det civila samhället, samt att implementera det nya Arktiska samarbetsprogrammet för 2018-2020. Vidare förväntas samarbetet med USA och Kanada att vidareutvecklas.

Ministerrådets resultater i 2016

Samarbetsministrarna beslutade 2016 att fortsätta reformeringen av det nordiska samarbetet. Mot bakgrund av rapporten ”Nordens tid är nu – nästa fas av reformarbetet” anslöt sig både samarbetsministrarna och statsministrarna sig till målsättningen om Norden som väldens mest integrerade region. Samarbetsministrarna beslutade bl.a. också att det nordiska samarbetet i högre grad ska bidra till den hållbara tillväxten i Norden samt att dialogen med det civila samhället ska stärkas, liksom att den nordiska budgeten ska bli mer dynamisk och att det etableras en struktur för ad hoc-baserade ministerråd i syfte att kunna maximera aktualiteten i det nordiska samarbetet. Dessutom syftar reform 2.0 till att stötta upp om den ambitiösa reformdagordning som samarbetsministrarna antog 2014 och som bl.a. har bidragit till att samarbetet på ministernivå har förstärkts, en förbättring av den nordiska budgeten, ett effektivare ministerrådssekretariat, en mer målmedveten användning av nordiska projekt samt en tydligare ägarstyrning av de nordiska institutionerna.


22

Ordförandeskapsdelen under prioriteringsbudgeten har 2016 finansierat det finländska ordförandeskapets ordförandeskapsprojekt som bland annat fokuserat på gränsregional statistik, blå bioekonomi och internationalisering av nordiska entreprenör-ekosystem. Dessutom har de danska ordförandeskapsprojekten vidarförts och de isländska ordförandeskapsprojekten avslutats. Den generella delen av prioriteringsbudgeten har fortsatt finansiera uppföljningen på de strategiska genomlysningarna på hälso- och arbetsmarknadsområdena. Det har också bidragits till uppstarten av en genomlysning av det nordiska samarbetet på miljö- och energiområdet. Dessutom fattade samarbetsministrarna, som följd av flyktingkrisen, beslut om att prioritera nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare högt genom att initiera ett praktiskt samarbetsprogram. För att stötta upp om detta genomfördes också ett informellt nordiskt integrationsministermöte november 2016. För att möta det stora intresset för de nordiska länderna och nordiskt samarbete ute i världen har det under 2016 också, på uppdrag av de nordiska statsministrarna, tagits fram ett nytt nordiskt statsministerinitiativ om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Initiativet lanseras 2017. Initiativet går hand i hand med den nordiska strategi för profilering och positionering som samarbetsministrarna beslutade om i oktober 2014. Utöver att under 2016 har deltagit i arrangemang som bl.a, Be Nordic i Milano, Nordic days i Shanghai, Slush Asia i Tokyo, COP22 i Marrakesh har det också genomförts ett anbudsförfarande i syfte att etablera en verktygslåda som ska kunna användas vid kommande profileringsaktiviteter. Vad gäller samarbetet med nordvästra Ryssland kunde Nordiska ministerrådet under året delvis återgå till att samarbeta i området, dock inte längre via kontoren utan direkt med partners i regionen. Vidare fattade samarbetsministrarna under året beslut om ett nytt Rysslandsprogram som delvis implementerades under året. Samarbetsministrarna har också engagerat sig i den förändrade utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Estland, Lettland och Litauen som följer av den förändrade geopolitiska situationen i grannområdet, bland annat genom att ge stöd till utveckling av medier och medieförståelse i de baltiska länderna med fokus på generell samhällssäkerhet.

Prioriteringsbudget

23

Prioriteringsbudget

Budget Budget Difference Tabellen er i 2017 priser 2018 2017 +/- %

Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 87.042 91.842 -4.800 -5,2% Formandskapspuljen, Sverige 15.000 0 15.000 -

1-8025 Vård på distans och e-recept över landsgränser 4.000 0 4.000 -

1-8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar 4.000 0 4.000 -

1-8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet

4.000 0 4.000 -

1-8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden

3.000 0 3.000 -

Formandskapspuljen, Norge 15.000 15.270 -270 -

1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner

3.000 2.749 251 -

1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 3.700 3.563 137 - 1-8021 Helse 2.100 2.341 -241 - 1-8022 Integration 5.000 5.294 -294 - 1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske

instituttene 1.000 509 491 -

1-8024 Nordisk energisamarbeid 200 814 -614 - Formandskapspuljen, Finland 15.000 15.273 -273 -1,8%

1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna

3.750 3.818 -68 -1,8%

1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten

750 764 -14 -1,8%

1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck

750 764 -14 -1,8%

1-8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020

2.250 2.291 -41 -1,8%

1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi 2.250 2.291 -41 -1,8% 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i

Norden 1.500 1.527 -27 -1,8%

1-8018 The Rising North 3.750 3.818 -68 -1,8% Formandskapspuljen, Danmark 0 14.643 -14.643 -100,0%

1-8008 Vækst 0 3.954 -3.954 -100,0% 1-8009 Velfærd 0 4.072 -4.072 -100,0% 1-8010 Værdier 0 4.072 -4.072 -100,0% 1-8011 Det blå Arktis 0 2.545 -2.545 -100,0%

Prioriteringspuljen 42.042 46.656 -4.614 0

1-8410 Politiska prioriteringar 5.500 7.126 -1.626 -22,8% 1-8411 Politiske initiativer 8.593 8.593 0 0,0% 1-8412 Till disposition för MR-SAM 2.039 5.283 -3.244 - 1-8420 Profilering og positionering 10.180 10.180 0 0,0% 1-8510 Nye tværgående initiativer 4.450 5.294 -844 -15,9% 1-8520 Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar 10.180 10.180 0 - 1-8530 MR-Digital 1.100 0 1.100 -

Opdelt på kategorier 87.042 91.842 100% 100%

Projektmidler 26.312 31.182 30,2% 34,0% Programlignende aktiviteter 60.730 60.660 69,8% 66,0%

Prioriteringsbudget

24

Formandskabsdelen

Projekt under ordförandeskapsdelen av prioriteringsbudgeten initieras av ordförandeskapet, i nära samarbete med de andra länderna, sektorerna och sekretariatet, och ska därefter godkännas av MR-SAM. Ett projekt som finansieras via prioriteringsbudgetens ordförandeskapsdel ska: Bidra till att skapa nordiskt mervärde

- Det vill säga att projektet ska bidra till en av följande:

o ökad effektivitet i Norden vad gäller utförande av arbetsuppgifter

o att förbättra nordiska kompetenser och den nordiska konkurrenskraften

o att stärka den nordiska gemenskapen

o att öka det nordiska inflytandet internationellt

Vara stort, prioriterat, strategiskt och innovativt - Det vill säga:

o Att projekten ska vara få och stora. Ett ordförandeskap kan maximalt få finansiering till

tre projekt à minimum 5 miljoner DKK/år via prioriteringsbudgeten (finansiering från

prioriteringsbudgeten kan maximalt ges i tre år). Det föreligger inget krav om att

facksektorn ska matcha finansieringen från prioriteringsbudgeten men det ses positivt

på tilläggsfinansiering från facksektor, länderna, EU, organisationer eller andra.

o Att små och sektorspecifika projekt som kan finansieras via den ordinarie

sektorbudgeten inte ska finansieras via prioriteringbudgetens ordförandeskapsdel

o Att projekten ska knyta an till politiska prioriteringar i de nordiska länderna och bidra till

att stärka det nordiska regeringssamarbetet (jmf samarbetsministrarnas vision)

o Att tvärgående projekt prioriteras

Vara förankrat både i relevant sektor och minst tre nordiska länder - Det vill säga:

o Att minst tre nordiska länder ska delta i projektet

o Att ett projekt ska ha tänkts in i den ram som existerande nordiskt samarbete utgör,

härunder också tidigare och pågående ordförandeskapsprojekt

o Att ett projekt ska förhålla sig till Nordiska ministerrådets tre tvärgående hänsyn: barn

och unga, jämställdhet samt hållbar utveckling

o Att ett projekt ska ha en exit-strategi för att säkra att det, i den mån det är nyttigt och

önskvärt, kan fortsätta under annan finansiering samt att projektets resultat når

målgruppen.

Projekt som finansieras via prioriteringsbudgetens ordförandeskapsdel ska alltid förhålla sig till gällande regler för projekt- och programförvaltning i Nordiska ministerrådet. Det innebär bland annat att: det ska utses en nordisk styrkommitté för programliknande initiativ med en budget på över 5 MDKK. För projekt som inte är sektorövergripande och som har en budget på 5 MDKK ska det också finnas en nordisk styrkommitté, som dock kan vara ÄK.

Prioriteringsbudget

25

Sveriges formandskabspulje

1-8025 Vård på distans och e-recept över landgränser

Programlignende aktiviteter

Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af

DKK 4.000.000 0 0 0% MR-S

Formål

Utifrån liknande utmaningar i alla de nordiska länderna i form av en åldrande befolkning och en alltmer avfolkad landsbygd ser vi att behovet av distanslösningar sannolikt kommer öka framöver. Landsting och kommuner i glesbygder i Sverige har ansträngda ekonomier redan i dag samtidigt som behovet av välfärdstjänster hos befolkningen mot bakgrund av den demografiska situationen ökar och kommer öka i framtiden. Ur detta perspektiv finns stora vinster att göra när vården nödvändigtvis inte behöver vara geografiskt nära och när samordning mellan kommuner och landsting kan ske. Projektet ska samla erfarenheter och goda exempel samt utreda om det finns behov av en långsiktig samverkansstruktur. Projektet kan även initiera utvecklande av nya lösningar för vård på distans då möjligheten av ett ökat samarbetet mellan hälso- och sjukvården och hemtjänsten för att förenkla och underlätta vården också bör ingå. Delprojektet telemedicin har som övergripande målsättning att, utifrån erfarenhetsutbyte/best practice, identifiera arbetssätt och processer som kan användas för att ”skala upp” pågående lokala/regionala initiativ på området. I delprojektet e-recept är målsättningen att de tekniska förutsättningarna för att utbyta e-recept ska finnas på plats inom tre år. Om detta inte visar sig vara möjligt ska en färdplan tas fram, som inkluderar en konkret bruttolista, över återstående åtgärder för att nå målsättningen.

Forvaltnings- organ

Mål og resultatopfølgning

2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater

Mål för 2018 är att en process har inletts och en projekt- och styrgrupp finns på plats vilka möjliggör att båda delprojekten kan uppnå de långsiktiga målen. Att det finns en välgrundad tidsplan och att samtliga relevanta aktörer är identifierade, samt att information om projektet når ut till relevanta målgrupper.

Prioriteringsbudget

26

1-8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar



DKK 4.000.000 0 0 0% MR-Vækst

Formål

Genom två olika projektpelare (främjande av träbyggnation och SUSTAINORDIC) främjas två olika aspekter av nordiska hållbarhetslösningar. De nordiska länderna ligger i framkant vad gäller gröna initiativ och innovationer, men det finns fortfarande hinder för vidare utveckling. Det kan dels vara gränshinder som påverkar den nordiska inre marknaden, men även svårigheter relaterade till export och internationellt genomslag. På olika sätt kommer projektet ”Främjande av nordiska hållbarhetslösningar” att ta sig an dessa frågor och därigenom bidra till uppfyllandet av flera mål i Agenda 2030, inte minst det elfte om hållbara städer och bosättningar samt det tolfte målet om hållbar produktion och konsumtion.

Forvaltnings- organ

Nordic Innovation (troligtvis)



Ett kansli ska etableras för SUSTAINORDIC i syfte att projektleda och koordinera det nordiska partnerskapet för främjande av hållbara produktions- och konsumtionslösningar inom arkitektur och design. Ett större årligt nordiskt nätverksmöte och konferens ska hållas. Forskning och goda exempel från näringslivet, miljö- och kultursektorn ska kanaliseras genom partnerskapet. Från och med 2018 kommer SUSTAINORDIC att lansera en SUSTAINORDIC REPORT som samlar goda exempel från Norden samt en SUSTAINORDIC AWARD som syftar till att generera nordisk nytta genom att presentera exemplen internationellt. Ett kansli ska etableras för pelaren ”Främjande av träbyggnation” för att koordinera och projektleda projektet. En styrgrupp ska även tillsättas. Projektet ska genomföra en komparativ studie mellan de nordiska länderna som belyser nationella skillnader som hindrar industriellt träbyggande inom Norden (exempelvis med utgångspunkt från ett eller flera samnordiska typhus) samt bedöma dess konsekvenser ur en kostnadsmässig synvinkel.

Prioriteringsbudget

27



Med utgångspunkt i en trähus-värdekedja identifiera och presentera väsentliga hinder och flaskhalsar (exempelvis tekniska, regelmässiga och kapacitetsmässiga hinder) för ett ökat industriellt träbyggande över gränserna inom Norden och ökad export av nordiska trähus i en handlingsplan utvecklad tillsammans med branschaktörer. Ta initiativ och skapa förutsättningar för ett brett genomförande av handlingsplanen inom branschen.

1-8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet



DKK 4.000.000 0 0 0% MR-MK

Formål

Svenskt ordförandeskapsprojekt som syftar till att bidra till en hållbar stadsutveckling

genom att stödja omställningen till fossilfria och hållbara transporter i nordiska

städer och stadsregioner.

Forvaltnings- organ

Energimyndigheten (SE)



Projektet startar. Etablering av

relevanta kontaktnät i de nordiska

länderna på nationell, regional och

lokal nivå. Lansering av projektet,

eventuellt i samband med en ev

konferens om nordiskt

genomförande av Agenda 2030.

1-8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden



DKK 3.000.000 0 0 0% MR-U

Formål

Utifrån Nordiska ministerrådets vision att Norden ska vara den bästa platsen i världen för unga har den svenska myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) identifierat ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden som

Prioriteringsbudget

28

en av de mest angelägna frågorna att samrbeta kring. Syftet med projektet är att, inom ramen för prioriteringarna i det svenska ordförandeskapetsprogrammet, bidra till att minska ojämlikhet och segregation samt öka ungas delaktighet i utsatta områden.

Forvaltnings- organ

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor



De nordiska länderna har liknande utmaningar. För att bidra till det övergripande målet ska projektet under 2018 kartlägga situationen avseende ungas sociala inkludering och delaktighet i de nordiska länderna och närmare identifiera gemensamma utmaningar.

Norges formandskabspulje




DKK 3.000.000 2.749.000 0 0% EK-NER

Formål Utarbeide en felles nordisk strategi for hvordan byene og deres omland kan utvikle sin

attraktivitet ved å sikre et godt og inkluderende bymiljø som er økonomisk, miljømessig og sosialt bærekraftig. Viktige elementer er klima- og miljøvennlige løsninger, sosial balanse og like muligheter for alle, gode velferds- og kulturtilbud, tilrettelegging for folkehelse, levende sentrum, historiske miljøer og kulturminner, gode blågrønne strukturer, byrom og arkitektur, samordnede areal- og transport-løsninger og attraktive arbeidsplasser. Prosjektet vil også være en plattform for det nordiske statsministerinitiativ (2017-2020) (1-8520) om Nordiske løsninger på globale samfunnsutfordringer, for å dele erfaringer fra byene som kan sikre vekst og velferd sammen med grønn omstilling.

Forvaltnings-organ

Kommunal- og moderniseringsdepartementet



Vurdere ulike metoder for å samle kunnskap om byers kvalitet og bærekraft, samt anvende erfaringsinnhentingen og valgte metoder til å måle bymessig kvalitet og bærekraft for byene.

Starte etablering av nordisk arena for erfaringsutveksling mellom beslutningstakere, samt arena for ulike fagmiljø for å samle kunnskap om attraktive byregioner.

Startet i 2017

Prioriteringsbudget

29

1-8020 Blå og grønn bioøkonomi



DKK 3.700.000 3.563.000 0 0% EK-FJLS/EK-MK

Formål Å styrke det nordiske arbeidet for grønn omstilling gjennom prosjekter om blå og

grønn bioøkonomi som skal: Bidra til de nordiske landenes måloppnåelse av det globale bærekraftsmålet for Hav, SDG 14. Fokus ligger på tiltak som både kan redusere negativ miljøpåvirkning og bidra til videreutvikling og utvikling av nye marine miljøvennlige bionæringer og gjennomføring av et grønt skifte, herunder gjennom tilpasning til klimaendringer. Bidra til et mer bærekraftig landbruk gjennom effektiv utnytting av restråvarer og avfall samt redusert svinn i verdikjeden. Prosjektet vil også bidra til et helsefremmende kosthold.

Forvaltnings-organ

Fiskeridirektoratet, Havforsikringsinstituttet, Miljødirektoratet, Landbruks- og matdepartementet, North Atlantic Fisheries Intelligence Group hos Skat Nord



Blå bioøkonomi A Mikroplast Avslutte måling av mikroplast i bunnlevende fisk og dyr. Analysere og vurdere forskjellene mellom arter og forskjellene mellom geografiske steder. Vurdere hvilke konsekvenser mikroplast/plast vil kunne ha for nordiske blå bio-næringer. B Spøkelsesfiske Basert på identifisering av forbedringsområder i 2017 skal det bidras til økt kunnskap på tvers av fagmiljøer og myndigheter, og eventuelt implementere fungerende løsninger gjennom kunnskapsutveksling mellom nordiske land. Utvidelse og drift av nettverk gjennom egen nettside og møteplass etter behov.

Blå bioøkonomi (ca 2,5 MDKK): Prosjektet vil undersøke mikroplastnivå i nordiske arter i kyst og hav og utrede konsekvenser for blå bionæringer. Prosjektet vil også omfatte bekjempelse av fiskerikriminalitet, spøkelsesfiske samt spredning av stillehavsøsters. Prosjektet omfatter videre klimatilpasning mot overgjødsling av tareskog og blå skogers rolle i økosystemer og karbonsyklus: A Mikroplast Måle mikroplast i bunnlevende fisk og dyr på utvalgte steder, både nær lokale forurensningskilder slik som avløpsrenseanlegg, urban bebyggelse mv. og langt fra slike kilder på steder hvor langtransportert forurensning dominerer. Analysere og vurdere forskjellene mellom arter og forskjellene mellom geografiske steder.

Startet i 2017

Prioriteringsbudget

30



C Tareskog Analysera resultat om mengden marint organisk karbon fra blå skog som blir deponert og langtidslagret i sedimenter. Analysera resultat om de blå skogenes rolle i den marine karbonsyklusen som kan brukes for å etablere utslippsregnskap for blå skog (Wetland supplement IPCC). Analysera resultat om effekt av formørkning av kystvann på blå skog, og eventuelle tipping points for økosystemene. D Stillehavsøsters Innenfor prosjektets temaområder kartlegge ulike faktorer som er sentrale, beskrive og evaluere tiltak som er iverksatt og som er planlagt iverksatt, vurdere hvor hensiktsmessige disse er, både i kommersiell og forvaltningsmessig sammenheng og komme med forslag til eventuelle endringer, primært på et overordnet, nordisk nivå. Første udkast til business cases grundlægges og kvalificeres i 2018. Resultatene fra workshopen i høstet 2017 legges til grunn for faglige og koordinerende aktiviteter i 2018 E Fiskerikriminalitet Gjennomføre to workshops i 2018 med relevante land - og myndigheter, og iverksette - og følge opp tiltak mot aktører som er involvert i fiskerikriminalitet og bidra til at kunnskap og informasjon om området spres. Grønn bioøkonomi: Prosjektet skal: Bidra til mer effektiv utnytting av restråvarer og avfall og redusert svinn i

B Spøkelsesfiske En status oversikt med hensyn på kunnskap- og aktiviteter knyttet til tap av fiskeredskaper i de deltakende nordiske landene, både for yrkesfiske og fritidsfiske, herunder avfallsmottak og gjenvinning. Gjennomføre workshop som oppstart av nettverksbygging og kunnskapsutveksling. C Tareskog Økt kunnskap om mengden marint organisk karbon fra blå skog som blir deponert og langtidslagret i sedimenter. Økt kunnskap om de blå skogenes rolle i den marine karbonsyklusen som kan brukes for å etablere utslippsregnskap for blå skog (Wetland supplement IPCC). Økt kunnskap om effekt av formørkning av kystvann på blå skog, og eventuelle tipping points for økosystemene. Opprette samarbeid med minst en vannregionmydighet i hvert deltakerland og etablere nordisk nettverk mellom relevante kunnskapsmiljøer. D Stillehavsøsters Innenfor prosjektets temaområder kartlegge ulike faktorer som er sentrale, beskrive og evaluerede tiltak som er iverksatt og som er planlagt iverksatt, vurdere hvor hensiktsmessige disse er, både i kommersiell og forvaltningsmessig sammenheng og komme med forslag til eventuelle endringer, primært på et overordnet, nordisk nivå. Der bliver utført en workshop høsten 2017, hvor forskere og forvaltere diskuterer disse temaene og konkretiserer flaskehalser for en videre utvikling og behovet for aktiviteter/prosjekter som kan skaffe den nødvendige informasjon.

Prioriteringsbudget

31



verdikjede og hos forbruker (Nidarosdeklarasjonen – Primærnæringenes og matsektorens ansvar for grønn vekst, Nordisk Ministerråd 2012).

Bidra til nordisk satsing på utvikling av restprodukter til nye biobaserte produkter fra landbruksektoren, (Samarbeidsprogram for MR-FJLS 2017-2020)

Styrke det nordiske samarbeidet om mer ressurseffektiv produksjon ved bedre utnyttelse av restråstoffer (Samarbeidsprogram for MR-FJLS 2017-2020)

Bidra til å fremme et mer bærekraftig kosthold.

Dette ska gjøres gjennem at: Identifisere optimale metoder for prosessering av bioaktive olje og peptid (Norilia AS). Doseresponsforsøk i gnagere for å forhindre fedme-relaterte sykdommer (hyperlipidemi, fedme, diabetes) med oljen og peptidet alene samt kombinasjon av olje og peptid (Norge, Finland, Sverige)

E Fiskerikriminalitet Gjennomføre to workshops i 2017 med relevante land - og myndigheter, og iverksette - og følge opp tiltak mot aktører som er involvert i fiskerikriminalitet og bidra til at kunnskap og informasjon om området spres. Grønn bioøkonomi (ca 1 MDKK): Identifisere optimale metoder for prosessering av bioaktive olje og peptid (Norilia AS). Doseresponsforsøk i gnagere for å forhindre fedme-relaterte sykdommer (hyperlipidemi, fedme, diabetes) med oljen og peptidet alene samt kombinasjon av olje og peptid (Norge, Finland, Sverige).

1-8021 Helse



DKK 2.100.000 2.341.000 0 0% EK-S/EK-FJLS

Formål Prosjektene tar utgangspunkt i anbefalingene i den strategiske gjennomlysningen av

det nordiske helsesamarbeidet (Könberg-rapporten) og skal: Bidra til at vi raskere finner årsaker til sykdom og utvikler mer persontilpasset forebygging og behandling i helse- og omsorgstjenesten. Flere kliniske studier og sammenlignende registerstudier på nordisk nivå vil styrke konkurransekraften i en kunnskapsbasert økonomi.

Prioriteringsbudget

32

Bidra til å øke kunnskapen om antibiotikaresistens som er et raskt voksende problem og en alvorlig trussel mot global helse.

Forvaltnings-organ

Helse- og omsorgsdepartementet, NordForsk



Nordiskt forskningssamarbete för bättre hälsa Att fortsätta arbetet med att utreda forslag til tiltak for å redusere tids- og ressursbruken som følger av parallelle prosesser for etikkgodkjenning i Norden. Att utrede en nordisk lösning för att göra samarbeid om hälsodata mer lättillgänglig för nordisk forskning – Nordic Commons, Virtuellt center. Att genomföra Nordic Trial Alliance för personanpassad medicin. Antibiotikaresistens Utarbeide en felles-nordisk, generisk kommunikasjonsplan, inkludert en felles nordisk kampanje (eksempler kan være film, videosnutt, datavisualisering, innhold til nettsider, markedsmateriale og lignende) som vil øke kunnskapen om antibiotikaresistens og som kan tilpasses og gjøres tilgjengelige for publikum i de enkelte landene.

Helsedata (ca 1,7 MDKK): Utrede forslag til tiltak for å redusere tids- og ressursbruken som følger av parallelle prosesser for etikkgodkjenning i Norden.

Utrede barrierer og muligheter for en nordisk løsning for samarbeid om helsedata ved et virtuelt nordisk senter for helsedata.

Videreføring og videreutvikling av Nordic Trial Alliance særskilt mot persontilpasset medisin. Antibiotikaresistens (ca 0,6 MDKK): Utarbeide en felles-nordisk, generisk kommunikasjonsplan, inkludert en felles nordisk kampanje (eksempler kan være film, videosnutt, datavisualisering, innhold til nettsider, markedsmateriale og lignende) som vil øke kunnskapen om antibiotikaresistens og som kan tilpasses og gjøres tilgjengelige for publikum i de enkelte landene.

1-8022 Integration



DKK 5.000.000 5.294.000 0 0% MR-K/EK-U

Formål Bidra til å styrke den fellesnordiske satsingen på integrering gjennom tiltak som

fremmer inkludering av utsatte barn, unge og voksne i barnehage, utdanning og arbeidsliv samt utforsker kulturlivets og frivillighetens rolle.

Prioriteringsbudget

33

Mere konkret skal prosjektet: - bidra til å åpne de nordiske fellesskapene. I mange lokalsamfunn og kommuner er kultur og idrett, forenings- og organisasjonsliv den viktigste møteplassen utenfor jobb og skole. Et tilgjengelig og inkluderende kultur- og organisasjonsliv gir dermed innvandrere en viktig mulighet til å bli kjent med menneskene som bor i lokalsamfunnet, til å praktisere språk og bruke og vise sine ressurser, og til å føle tilhørighet. - bidra til raskere integrering for den enkelte, gjennom å kartlegge og utvikle effektive modeller for godkjenning av utenlandske utdanninger og yrkeskvalifikasjoner. - fremme bedre løsninger og koordinerte tjenester på tvers av sektorer for å løse de utfordringene kommunene i hele Norden møter med å håndtere opplæring, sysselsetting, helsetjenester, barnevern, bosetting og integrering av utsatte barn og unge under 24 år.

Forvaltnings-organ

Norsk kulturråd, Kunnskapsdepartementet



Kulturlivets och frivilligsektorns roll i integrering och inkludering: Projektet bidrar till aktivt deltagande och inkludering av migranter i det lokala kultur- och föreningslivet i Norden. Bidrar till att skapa mötesplatser inom det professionella och friviliga kulturlivet i Norden. Stärker samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan de nordiska länderna. Arbetsgruppen kommer med inspel och säkrar att initiativen är relevanta i Norden. Inkludering av utsatte barn, unge og voksne i barnehage, utdanning og arbeidsliv: Kartleggingen skal gi et godt kunnskapsgrunnlag for forståelse av felles utfordringer og videre nordisk samarbeid om gode løsninger for godkjenning av utenlandske utdanninger og yrkeskvalifikasjoner. Kommunene i de nordiske landene deler erfaringer og utvikler sin praksis for å lykkes med tverrsektoriell samhandling. Det statlige nivået i de nordiske landene

Kulturlivets og frivillighetens rolle i integrering og inkludering (ca 2 MDKK): Oppstartskonferanse og nedsettelse av nordisk arbeidsgruppe. Inkludering av utsatte barn, unge og voksne i barnehage, utdanning og arbeidsliv (ca 3,2 MDKK): Kartlegge eksisterende ordninger for godkjenning av utenlandske utdanninger og yrkeskvalifikasjoner i de ulike landene, inkludert prosess, metodikk, tidsbruk og kostnader. Kartleggingen bør inkludere en oversikt over hvilke prinsipper og kriterier som legges til grunn ved godkjenningene. Etablere nasjonale case med sikte på å utvikle nye erfaringer med tverrsektoriell satsing for utsatte barn og unge, og skape grunnlag for videre utvikling og erfaringsdeling. Målet er å stimulere til bedre organiserte og koordinerte kommunale tjenester for utsatte barn og unge under 24 år.

Prioriteringsbudget

34



deler erfaringer om hvordan de gjennom tverrsektoriell samordning kan understøtte kommunenes arbeid. Spredning av resultater gjennom evaluering og dokumentasjon.

1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene



DKK 1.000.000 509.000 0 0% NSK

Formål Prosjektet skal kartlegge hva slags politikk og instrumenter som er tilgjengelig i de

ulike nordiske landene for å identifisere mulig «mønsterpraksis» for å håndtere ulike trusler og kriser. Dette skal bidra til å skape en solid empirisk plattform for diskusjon og nytenkning om svar på nye trusler gjennom nordisk samarbeid.

Forvaltnings-organ

Norsk utenrikspolitisk institutt



Etablere oversikt over likheter og forskjeller i nordiske lands utenrikspolitikk og potensialet for læring og koordinering.

Gjennom nordisk erfaringsutveksling, faglig samarbeid og diskusjon, identifisere og foreslå metoder for å kartlegge «mønsterpraksis» for å utnytte muligheter og håndtere utfordringer i de nordiske landenes utenrikspolitikk.

1-8024 Nordisk energisamarbeid



DKK 200.000 814.000 0 0% EK-NER

Formål Prosjektet skal bidra til et bedre samarbeid mellom aktører i de nordiske og baltiske

land både policymessig og på fagnivå innen for energi-området. Dette er særligt relevant i forhold til EU’s planer om en energiunion. Gjensidig utveksling av informasjon skal bidra til gjensidig utveksling av kompetanse mellom de nordiske og baltiske land i NB 8. Videre skal prosjektet bidra til å markere Norden som region i det større europeiske EU/EØS-markedet ved å gjennomføre en høynivåkonferanse og

Prioriteringsbudget

35

forberedende møter som skal avholdes i forbindelse med det nordiske energiministermøtet under norsk formannskap

Forvaltnings-organ

Nordiska ministerrådets kontor i Tallinn, Olje- og energidepartementet


2018 - Mål 2017 – Mål 2016 – Opnåede resultater

Stærkere samarbejde og erfaringsudveksling blandt aktører i Norden og Baltikum i forhold til eksempelvis EU energi union.

De kommende år byder på en række nye muligheder og udfordringer for det nordiske energipolitiske samarbejde blandt andet i forbindelse med EU’s planer om en Energiunion, men også i forbindelse med øget andel af fornybar energi. Dette projekt fokuserer gennem afholdelse af konferencer på, med fokus på hvad disse ændringer og udfordringer betyder, og hvordan de kan håndteres. Der vil være fokus på EU energiunion, elmarkedet og energieffektivitet. Der vil være fokus på nordisk s, hvordan disse udfordringer kan håndteres.

Finlands formandskabspulje




DKK 3.750.000 3.818.000 3.814.000 98% NSK

Formål Projektet planerar, tar fram och publicerar nordisk gränsregional statistik över

avslutad utbildning, studier, pendling och flyttrörelse. Projektet ska även ta fram en beskrivning över registerdatas möjlighet vid produktion av gränsregional statistik samt redogöra över metoder för statistikproduktion.

Forvaltnings-organ

Statistikcentralen, Finland



Producera och publicera uppdaterad statistik samt eventuellt ny statistik. Slutrapport över projektets metoder och resultat. Utarbeta förslag om fortsatt

Producera och publicera gränsregional statistik över avslutad utbildning, studier, pendling och flyttrörelse. Utreda möjligheterna att producera statistik över utbetalade sociala förmåner till annat nordiskt land och

Ramavtal mellan de nordiska statistikbyråerna underskrivna. Planer för det första konkreta datautbytet (inklusive datainnehåll) gjorda och överenskomna. Tidtabell och planer för år 2017 gjorda och överenskomna.

Prioriteringsbudget

36

statistikproduktion.

näringslivet rörlighet över nationsgräns.

Planer för publicering och kommunicering av resultat gjorda.

Prioriteringsbudget

37




DKK 750.000 764.000 763.000 98% NSK

Formål Syftet med projektet är att skapa positivt mervärde för de nordiska utrikespolitiska

instituten genom att upprätta ett treårigt program för forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten. Projektets styrgrupp består av de medverkande institutens direktörer från alla de nordiska länderna. Styrgruppen har även i uppgift att diskutera den allmänna informationsgången mellan instituten samt hur den kan förbättras.

Forvaltnings-organ

Utrikespolitiska institutet, Finland



Att genom utbyte mellan forskare i de nordiska utrikespolitiska instituten: Underlätta komparativ nordisk forskning. Sänka tröskeln för nordisk utrikespolitisk diskussion. Öka nordiskt forskarsamarbete.

Att öka utbytet mellan forskare

i de nordiska utrikespolitiska

instituten.

Att öka kunskapen samt

tillförseln av kunskap inom

Norden i frågor som berör

Norden eller enskilda nordiska

länder.

Forskarna har deltagit i projektet. En del har ansökt om utbyte för att fördjupa tidigare samarbete, t.ex. genom att skriva gemensamma artiklar; en del av utbytena har skett i syfte att skapa nya kontakter och lära känna ett annat instituts forskning och arbetskultur. En stor del av utbytena har även gått ut på att träffa relevanta parter och forskningsprojekt samt skaffa material och göra forskningsrelaterade intervjuer.




DKK 750.000 764.000 763.000 98% ÄK-MK

Formål Målet för projektet är att klargöra hur Svanen kunde ha nytta av produktspecifika

miljöavtrycket PEF i EU för at främja resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, och hur Svanen kunde bidra till uppföljningen av EU’s framtida riktlinjer om produkters miljöinformation.

Forvaltnings-organ

Finlands miljöcentral (SYKE)

Prioriteringsbudget

38



Færdiggøre kortlægningen af hvordan den fremtidige anvendelse af PEF i EU påvirker Svanens position som kilde til produktrelateret miljøinformation og i relation til andre styremidler for bæredygtig forbrug og produktion Udarbejde indspil til EU processer angående PEF, miljømærkning, cirkulær økonomi og integreret produkt politik Organisere en workshop og udarbejde en rapport om effekten af PEF på Svanen, EU blomstret og andre styrmidler i integreret produkt politik

Publicera en rapport om Svanens kriterier, resurs-effektivitet och cirkulär ekonomi. Publicera en rapport om synergier og forskel mellem miljøinformation i EUs PEF og Svanen Börja kartlägga hur kommande användning av PEF inom EU ändrar Svanens position i relation till produkters miljöinformation och andra styrmedel för hållbar konsumtion och produktion. Organisera en Nordisk workshop om produktrelaterad miljöinformation i PEF och Svanen och möjligheter för synergi. (Presentation av projektresultater i olika fora)

Et udkast til rapport om, hvordan Svanens produktgruppes specifikke kriterier fremmer ressourceeffektivitet og cirkulær økonomi, er blevet udarbejdet Et udkast til rapport om synergier og forskel mellem miljøinformation i EUs PEF og Svanen er blevet udarbejdet Information om projektet er kommunikeret via projektets website og præsentationer til målgrupper




DKK 2.250.000 2.291.000 2.288.000 100% ÄK-S

Formål Det treåriga projektet Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020

– Lika möjligheter till välfärd, utbildning, kultur och arbete inleddes 2016. Projektet är tvärsektoriellt och strävar till att analysera, synliggöra och bidra med nytänkande initiativ till diskussionen om hur välfärdssamhällets existens samt dess jämlikhet och jämställdhet kan tryggas även i framtiden. Syftet är också att utveckla nordiskt samarbete i mer tvärsektoriell riktning samt att besvara efterfrågan gällande nordisk profilering och positionering internationellt.

Forvaltnings-organ

Social- och hälsovårdsministeriet



Att genomföra två projekt runt högaktuella teman gällande välfärdssamhället.

Målet är att utveckla nordiskt samarbete i en mer tvärsektoriell riktning. Fokus ska ligga på att i både nordiska och internationella sammanhang synliggöra

Diverse olika evenemang, bl.a. kickoff-konferensen ”Hur mår Norden?” anordnades. Ett

Prioriteringsbudget

39



Att bidra till att stärka nordiskt välfärdspolitiskt samarbete mellan olika sektorer. Att samarbeta med andra nordiska projekt (bl.a. Islands Välfärdsvakt, Nordisk folkhälsoarena) och institutioner.

den nordiska välfärdsmodellen och dess hållbarhet genom att skapa en ny modell för det tvärsektoriella expertsamarbetet (Team Nordic) som gagnar såväl det politiska nordiska samarbetet som den nordiska profileringen internationellt. Team Nordic är ett nätverk som ska bestå av representanter från alla berörda sektorer. Social och kulturell hållbar utveckling genom välfärd, mångfald och jämställdhet är temat som genomsyrar projektet. Barn och unga står i fokus. Projektet inleds med en kartläggning för att kunna identifiera några utvalda områden för det fortsatta arbetet. Projektet är tänkt att bana väg för ett nordiskt tvärsektoriellt kunskaps- och kompetenscenter som ska bistå nationellt och internationellt alla de som önskar utveckla sina välfärdsmodeller. Påbörja två projekt runt högaktuella teman gällande välfärdssamhället. Fortsätta projektet “Multilingualism and diversity as a resource” för att främja mångspråkighet i Norden. Arrangera side-event ”Nya röster från Norden” med ett ungdomsperspektiv under Nordiska rådets session. Arrangera symposiet ”Seeking and Seizing – the Nordic Way” för att inkorporera ett internationellt perspektiv i aktuella utmaningar gällande välfärdssamhället.

genusperspektiv inkluderades i de olika eventen. En rapport beställdes ”Preliminary Study of Strengths, Weaknesses and Sustainability of the Nordic Welfare State” som arbetsunderlag. Projektet ”Multilingualism and diversity as a resource” igångsattes.

1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi (blå vägkarta)



DKK 2.250.000 2.291.000 2.288.000 98% ÄK-FJLS

Formål Nordisk vägkarta för Blå bioekonomi ska bidra till att identifiera och förstärka de

nordiska ländernas nuvarande och potentiella samarbetsområden inom blå bioekonomi och skapa en vägkarta för att utnyttja resurserna och potentialen i de nordiska sötvattnen och haven och ta fram nya innovationer.

Prioriteringsbudget

40

Forvaltnings-organ

Jord- och skogsbruksministeriet samt Naturresursinstitutet i Finland



Implementering af innovationsplaner inden for de fire tematiske områder af vattenbruk, biomassor, blue care och vattenkunnande. Aktiviteter bliver implementerede i tæt samarbejde med tidligere og nuværende formandskaber.

Vägkarta vil blive præsenteret i de samtlige nordiske lande, med det formål at etablere nordiske netværk indenfor vattenbruk, biomassor, blue care och vattenkunnande. De fire tematiske områder identifiseret i vägkarta. Fokus er på at involvere virksomheder og forskningsinstitutter. Netværkene for til opgave at udvikle innovationsplaner i løbet af året. Aktiviteter bliver implementerede i tæt samarbejde med tidligere og nuværende formandskaber.

Förstudie och workshops samt en ordförandeskapskonferens. Vägkarta blev behandlet af MR-FJLS og EK-FJLS (Fiskeri og Havbrug). Det endelige nordiske road-map blev præsenteret for den nordiske samarbejdskomité. Aktiviteter er implementerede i tæt samarbejde med tidligere og nuværende formandskaber.

1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden



DKK 1.500.000 1.527.000 1.526.000 98% ÄK-M

Formål Eftersom färskvattenresurserna är av central betydelse i nordliga/arktiska områden i

alla nordiska länder och påverkas av klimatförändringarna och det ökade utnyttjandet av naturresurser pågår en omfattande forskning och kartläggning av olika hydrologiska och ekologiska processer. Målet med projektet är att följa upp resultaten av studien Arctic Freshwater Synthesis och identifiera behov för fördjupande utredningar om hur den biologiska mångfalden ska bevaras och beräkna den socio-ekonomiska nyttan av användning och skötsel av ytvatten. Studerade områden är vattenförsörjning, fiske, turism och friluftsliv, flödeskontroll och vattenresurser, gruvindustri, ekosystemtjänster och betydelsen för ursprungsbefolkningen.

Forvaltnings-organ

Finlands miljöcentral SYKE



Evaluera möjligheter att utveckla icke-marknadsbaserade men samhällsekonomiskt baserade robusta kontrakt. Regional modellering. Summera naturkapitalets och

Bearbetning av insamlat datamaterial och de första resultaten. Kartläggning av status över nationella beräkningssystem för vatten.

En utvärdering av den socio-ekonomiska nyttan av användning av ytvatten i nordliga/arktiska områden i de nordiska länderna. Kartläggning av potentiella konfliktsituationer och

Prioriteringsbudget

41



ekosystemtjänstens värde (färskvatten, grundvatten och kustnära ekosystem).

Syntes av existerande kunskap om det ekonomiska värdet och samhällsekonomiska betydelsen av arktiskt färskvatten och analys av olika beslutssituationer. Kartläggning av hur nationella beräkningssystem kan samverka.

motstridigheter av intressen av tillgängliga vattenresurser.

1-8018 The Rising North



DKK 3.750.000 3.818.000 3.814.000 100% NSK

Formål Rising North’s formål er at implementere nordisk profilering og positionering ved at

fokusere på internationalisering af nordiske iværksætter–økosystemer, det vil sige en eller flere organisationer, der samarbejder om etablering af nye virksomheder. Projektet har til formål at fremskynde internationalisering af Nordens iværksætter – økosystemer og forsøgsvist at facilitere et netværk for samarbejde i økosystemet på tværs af offentlige, private og almennyttige organisationer. Projektet fokuserer på eksisterende aktiviteter med et pan-nordisk fokus.

Forvaltnings-organ

Startup Foundation



The Rising North projektet forventer at støtte i alt 30 projekter for at øge konkurrenceevne i nordiske startup virksomheder der satser på markedsføring på globale markeder. Projekterne kan være forskellige, dvs. de kan handle om eksport delegationer, promovering af norden og nordiske startup virksomheder samt forbedring af økosystemer for startups og vækstvirksomheder. Programmets skal fremhæve nordiske vækstvirksomheder og bidrage til øget eksport af

For at øge den udenlandske interesse for at investere i iværksættervirksomheder i Norden igangsættes en række initiativer som fokuserer på at: 1) øge venturekapital til Nordiske start-up-initiativer, 2) øge små-mellemstore højvækstsvirksomheders deltagelse på markeder udenfor Norden, 3) repræsentere den Nordiske region ved deltagelse i globale ”start-up hubs”, 4) skabe større synlighed i medier om nordisk entreprenørskab samt historier om innovation og lokale initiativer i Norden, 5) få skabt et nordisk samarbejde og fælles promovering af start-up-økosystemer i Norden gennem

Projektet blev lanceret og nødvendig infrastruktur etableret, fx projektets hjemmeside og ansøgningsportal (www.risingnorth.org). Projektets styregruppe blev etableret Første runde af ansøgninger er blevet godkendt og projekterne igangsat. Projekterne fremhæver nordiske startup virksomheder og aktører i entreprenørskab

Prioriteringsbudget

42



innovative løsninger og produkter. Herunder skal projektet lede til øget globale opmærksomhed på nordiske startup virksomheder og det nordiske startup økosystem og dermed tiltrække investeringer til norden. Projektet vil forsøget at promovere Norden som globale startup og innovation hub.

fælles indsatser på internationale events, handelsdelegationer og markedsføring. Mere konkret er målet for 2017, at 8-15 underprojekter skal internationalisere stats-ups via internationaliserings- og netværksaktiviteter og et øget samarbejde mellem Nordiske start-up-organisationer.

økosystemerne. Projektet har bl.a lanceret internationale aktiviteter med formålet at præsenter norden som globale innovation og startup center.

Danmarks formandskabspulje

1-8008 Vækst



DKK 0 3.954.000 4.068.000 100% EK-N/EK-MK/EK-

FJLS

Formål

Programmet skal bidrage til at videreudvikle de positioner hvor Nordens styrkepositioner inden for bæredygtig vækst og beskæftigelse, allerede er synlige. Gennem inddragelse af flere ministerråd arbejdes der med tre delprojekter, der fokuserer på henholdsvis udvikling af bæredygtige og attraktive byer (MR-NER), udvikling af en ressourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion (MR-M) samt en bedre og mere miljørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer (MR-FJLS).

Forvaltnings-organ

Erhvervsstyrelsen Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter Miljøministeriet/styrelsen Fiskeriministeriet, Færøerne



Nordic Built Cities Genomföra actionplan för en exportsatsning av nordiska innovativa, smarta och hållbara städer. Dette projekt er gjort til statsministerinitiativ under overskriften Nordic Sustainable Cities Delta på 3-5 globala arenor/marknader. Redovisa resultaten från Nordic Built Cities Challenge.

Nordic Built Cities Som en del av Nordic Built Cities Challenge (NBCC), genomfört innovationstävlingar i sex nordiska städer för smarta, attraktiva och hållbara städer Bygga nätverk mellan städerna i NBCC samt arrangerat Nordic Benchmarking Forum med över 150 deltagare Arrangerat Nordic Built Cities Challenge Awards där de slutliga nordiska vinnarna

Prioriteringsbudget

43



Vækst i Blå Bioøkonomi i Nordøstatlanten og Arktis Flagskibsprojektet ”Fisk og Mode” holder Master class, hvor blå metarialer bliver brugt på innovative måder til design og mode. ”Vækst i Blå Bioøkonomi i små øsamfund og fjerntliggende kystområder” holder et ekspert workshop og high-level møde i forbindelse med ”Our Oceans” konferencen i Malta i oktober. Udvikling af en ressourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion At få gennemført og afsluttet handlingsplanens initiativer samt at anvende resultater fra arbejdet i 2016 til at forankre indsatser fremadrettet. Handlingsplanens resultater skal skabe grundlag for en mere ressourceeffektiv og bæredygtig nordisk tekstil- og modebranche fri for problematisk kemi frem mod 2020. Resultaterne præsenteres på et dialogmøde med relevante aktører ultimo 2017. Evaluering af handlingsplanens resultater ultimo 2017/primo 2018 fremsendes til NMR.

utsetts Promoverat vinnarna på nordiska och internationella arenor – bland annat Archtober i New York, COP22 i Marrakech och C40 Mayors Summit i Mexico City. Vækst i Blå Bioøkonomi i Nordøstatlanten og Arktis To delprojekter, ”Alt i Land” og ”Opdræt og Anvendelse af Tang” publicerede deres slutrapporter. Policy rekommandationer udviklede i Alt i Land projektet blev diskuterede i forskellige fora under løbet af efteråret, herunder EK-FJLS (Fiskeri og Havbrug). To nye projekter blev godkendt og igangsat: ”Fisk and Mode” og ”Vækst i Blå Bioøkonomi i små øsamfund og fjerntliggende kystområder” Bioeconomy in Small Islands”. Alle aktiviteter er fortsat implementerede i tæt samarbejde med tidligere og nuværende formandskaber. Udvikling af en ressourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion Implementeringen af handlingsplanen er i fuld gang. Alle planens 6 initiativer er i løbet af 2016 omsat til konkrete projekter, som er igangsat og som forventes afsluttet i løbet af 2017 (to af projekterne er påbegyndt ultimo 2015). Det drejer sig om følgende projekter: 1. Udarbejdelse af en fælles nordisk

platform om uddannelser/kurser i bæredygtigt tekstildesign

2. Styrket nordisk indflydelse i EU vedr. skadelige kemikalier i tekstiler

3. Fælles nordisk tilgang til leverandørstyring af kemikalieindholdet i tekstiler

4. Nordisk guide og samarbejde om grønne indkøb i hospitalssektoren

5. Fremme udbuddet af miljømærkede tekstilprodukter

6. Stimulering af efterspørgsel efter genanvendelige tekstiler

Prioriteringsbudget

44

1-8009 Velfærd



DKK 0 4.072.000 4.068.000 97% EK-NER/EK-U

Formål

Programmet skal bidrage til at videreudvikle de positioner hvor Nordens styrkepositioner inden for bæredygtig vækst og beskæftigelse, allerede er synlige. Gennem inddragelse af flere ministerråd arbejdes der med tre delprojekter, der fokuserer på henholdsvis udvikling af bæredygtige og attraktive byer (MR-NER), udvikling af en ressourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion (MR-M) samt en bedre og mere miljørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer (MR-FJLS).

Forvaltnings-organ

Erhvervsstyrelsen Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter Miljøministeriet/styrelsen Fiskeriministeriet, Færøerne Undervisningsministeriet


2018 – Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater

Det digitale Norden På baggrund af drøftelser i MR-NER i november 2016 gennemføres et fællesnordisk initiativ om digitalisering og automatisering af fremstillingsindustrien, for at fastholde arbejdspladser og velfærd i hele Norden. Viden, der gør børn dygtige og livsduelige Forummet skal ved udgangen af 2017 have udviklet vidensamarbejde mellem de nordiske lande, defineret en fremtidig model for samarbejdet og bidraget til at øge praktikeres adgang til og brug af viden.

Det digitale Norden Der er i 2016 foretaget en kortlægning af interessenter i hele Norden. Interessenterne har været involveret i en række af aktiviteter. Der er afholdt workshops i samtlige nordiske lande, samt to fællesnordiske workshops i hhv. Stockholm og København. Der er udarbejdet case-beskrivelser og videoer af de 15 virksomheder, og de er blevet samlet på en til formålet oprettet platform (www.manufacturing-nordics.org). Derudover er der på baggrund af de identificerede barrierer for øget automatisering og digitalisering udviklet konkrete forslag til fællesnordiske initiativer, som kan imødegå disse barrierer. Der arbejdes videre med: 1) train-the-trainer, hvor formålet er at uddanne offentlige erhvervskonsulenter, så de kan give højt kvalificeret sparring til virksomhederne om digitalisering og automatisering 2) samarbejde mellem nordiske test- og demonstrationsfaciliteter 3) en nordisk industri 4.0 konference. Viden, der gør børn dygtige og livsduelige Projektet har gennemført kortlægninger og analyser af, hvordan der i de nordiske lande

http://www.manufacturing-nordics.org/

Prioriteringsbudget

45



arbejdes med lærere og pædagogers adgang til og brug af forskningsunderstøttet viden om god og effektiv undervisningspraksis i skole og børnehave. Projektet har endvidere peget på konkrete anbefalinger til en evt. videreførelse af det nordiske vidensamarbejde om god undervisningspraksis.

1-8010 Værdier



DKK 0 4.072.000 4.577.000 97% EK-NER/MR-K

Formål

Programmet skal bidrage til at udnytte og udbygge den positive internationale omtale Norden har fået de seneste år. Programmet vil fokusere på øget turisme (MR-NER), men skal også igangsætte en langsigtet indsats for en fælles international branding af Norden i samarbejde med de to øvrige formandskabsprojekter vedr. fælles nordiske kulturfremstød som Nordic Cool (MR-K) og øget indsats for at fremme nordisk mad (MR-FJLS). Arbejdet skal ske i overensstemmelse med Nordisk Ministerråds nye strategi for profilering og positionering 2015-2018.

Forvaltnings-organ

VisitDenmark Slots- og kulturstyrelsen



-

Ny Nordisk Turisme Ny nordisk turisme vil bidrage til at øge kendskabet til Norden og at øge antallet af kinesiske overnatninger i Denmark, Finland, Norge og Sverige med i gennemsnit 25 % om året i perioden 2014-2017. Målet forventes opnået gennem at afslutte en fælles nordisk online kampagne samt teste diverse tværsektorielle samarbejdsformer i Kina. Projektets samlede resultater samt perspektiveringer til andre fjernmarkeder præsenteres ultimo 2017 i en række nordiske sammenhænge. Konceptutvikling af Nordic Cool At styrke de nordiske kultursektorers samspil med omverden og profilere dem i udlandet

Ny Nordisk Turisme Baseret på de foreløbige 2016-overnatningstal har Danmark, Finland, Norge og Sverige allerede nået målet, da der er registreret 26% stigning i overnatninstallene fra 2015-2016. Konceptutvikling af Nordic Cool Southbank Centre, och övrig organisation kring den årslånga kulturfestivalserien Nordic Matters, har förankrat projektet i de nordiska kultursektorerna, gjort initiativet känt i relevanta miljöer i Norden och Storbritannien, och skapat intresse inför det faktiska genomförandet under 2017.

Prioriteringsbudget

46



samt skabe merværdi for de deltagende aktører/kunstnere og herigennem profilere Norden som kreativ region ved at i 2017 gennemføre den fællesnordiske kultursatsning Nordic Matters på Southbank Centre i London med udgangspunkt i det udviklede koncept.

1-8011 Det blå Arktis



DKK 0 2.545.000 2.543.000 97% NSK/EK-FJLS

Formål Programmet skal bidrage til at sikre en bæredygtig udvikling i Arktis med landenes

befolkninger i centrum. Havet er essentielt for fremtiden i Arktis, og derfor vil programmets fokus være på henholdsvis den stigende maritime aktivitet (Arctic Web) og beskyttelse af biodiversiteten i Ishavet. Programmet skal understøtte arbejdet i Arktisk Råd der det primære forum for drøftelser i og om Arktis.

Forvaltnings-organ

Søfartsstyrelsen Departement for Fiskeri og Fangst, Grønland



Havbundskortlægning i Arktis og Nordatlanten Resultaterne vil blive gjort tilgængelige, dels via rådgivningsrapporter til myndighederne i de nordiske lande og dels videnskablige publikationer i internationale tidsskrifter. Derudover vil benthosdata blive delt indenfor et intrnationalt ekspertnetværk under Arktisk Råd, Circumpolar Biodiversity Monitoring Program (CPMP). ArcticWeb At operationalisere støtteverktøjet til Search and Rescue (SAR). At fousere på indhentning af brugertilbagemeldinger på de udviklede værktøjer og prototyper, herunder at værktøjerne videreudvikles efter behov på den

Havbundskortlægning i Arktis og Nordatlanten Der blev udført tre skibssurveys ved Grønland under 2016. Der blev arbejdet videre med dataanalyse, database og videnskabelig rapport med henblik på en fælles nordisk protokol. ArcticWeb ArcticWeb search and rescue (SAR) støtteværktøjet blev implementeret og operationaliseret i juni 2016. Der er blevet indhentet brugertilbagemeldinger på en test- og fokusgruppesession (Arctic Voyage and Risk Management på Hurtigruten i april 2016) med deltagere fra ”bridge teams” med arktisk ekspertise samt relevante akademiske institutioner. ArcticWeb er blevet præsenteret på en række fora i 2016 bl.a. Norden i Fokus-arrangement i København, til en SAR-øvelse i Reykjavik, i International Hydrographic Organization og på

Prioriteringsbudget

47



baggrund. At fortsætte arbejdet med at udvikle en fælles arktisk maritim portal. At fortsætte arbejdet med at udvikle risk management verktøj.

en konference omhandlende EU project EfficienSea 2. Der arbejdes løbende på ”risk management-værktøjet”, der knytter sig tæt op ad International Maritime Organizations polarkode i at bistå skibe ved at identificere potentielle risici og dermed minimere ulykker.

Øvrig del af prioriteringsbudgettet

1-8410 Politiska prioriteringar

Projektmidler


DKK 5.500.000 7.126.000 6.102.000 89% NSK

Formål I overensstemmelse med Nyt Norden reformen skal Nordisk Ministerråd regelmæssigt

og inden for udvalgte sektorer udrede muligheden for udvikling af det politiske samarbejde ligesom man har gjort i en udredning på sundhedsområdet og gennemlysningen af arbejdslivs-, energi-, miljø- og socialsektoren der blev iværksat i henholdsvis 2015, 2016 og 2017. Formålet er at identificere hvor det største potentiale for nordisk samarbejde inden for en sektor ligger. Budgetposten kan anvendes til at delfinansiere en egentlig udredning samt den indledende fase af opfølgningen på en udredning. Delfinansieringen bør dog ledsages af finansiering fra den respektive sektor. Sektorfinansieringen bør afhænge af størrelsen på sektorens budget. Der er ikke tale om en længerevarende eller fast delfinansiering af nye indsatser som følger af en udredning af en sektor.



At bidrage til den videre opfølgning på anbefalingerne fra udredningen af arbejdsmarkeds- (ca. 1,5 MDKK), energi- (ca. 1,5 MDKK) og miljøsektoren (ca. 1,5 MDKK). At bidrage til den indledende fase af opfølgning på anbefalingerne i gennemlysningen af

At bidrage til den videre opfølgning på anbefalingerne fra udredningen af sundhedssektoren (Könberg-rapporten) (ca. 3 MDKK). Se også budgetpost 3-4311 Nordisk helsesamarbejde – opfølgning af Bo Könbergs rapport. At bidrage til opfølgningen på anbefalingerne i gennemlysningen af arbejdsmarkedssektoren (ca.

Hälso-genomlysningen En heltidsanställd projektmedarbetare har säkrat en fortlöpande uppföljning på genomlysningen av hälso-sektorn. Under 2016 har stor fokus legat på att förbereda uppföljningen på förslag 4 (Registerbaserad forskning). Denna uppföljning delfinansieras av denna budgetpost. Se också budgetpost 1-8021 för mer information om arbetet med registerbaserad forskning. Arbetslivs-genomlysningen Vid arbetsministrarnas möte i november

Prioriteringsbudget

48



social-sektoren (ca. 0,5 MDKK). At bidrage til igangsætningen af en ny strategisk gennemlysning (ca. o,5 MDKK).

2,5 MDKK). At bidrage til den indledende fase af opfølgning på anbefalingerne i gennemlysningen af energi-sektoren (ca. 0,5 MDKK). At bidrage til igangsætningen af en ny strategisk gennemlysning (ca. 1 MDKK).

2016 beslutades att gå vidare med flera av förslagen i den strategiska genomlysningen. Av de 900 000 DKK som tilldelats från MR-SAM:s budget har 500 000 DKK gått till att understötta samarbetet med ILO. Mer specifikt ska medlen användas till att sammanställa rapporter i samband med de fyra konferenser som planeras i respektive nordiskt ordförandeland fram till 2019. Konferenserna genomförs i anslutning till arbetet med ILO:s 100-års jubileum inom Future of Work. 200 000 DKK ska användas till ett arbete med delningsekonomi, vilket Generalsekreteraren ska avge en rapport om vid ministermötet 2017. De kvarvarande 200 000 DKK syftar till att påbörja ett arbete som ska lämna förslag vid nästa ministermöte om utveckling av det nordiska arbetsmiljösamarbetet. Energi-genomlysningen Den strategiske gennemlysning af energisektoren blev igangsat i 2016 og forventes færdiggjort i første halvdel af 2017. Møder med relevante aktører er gennemført i 2016. Digitalisering Samarbejde med det norske formandskab, Nordic Innovation og kontaktpersoner i de nordiske og baltiske lande om den nordiske baltiske ministerkonference om digitalisering, der fandt sted i Oslo den 25. april 2017.

1-8411 Politiske initiativer (tidligere Politiske initiativer i nærområderne)

Projektmidler


DKK 8.593.000 8.593.000 3.432.000 94% NSK

Formål Budgetposten ska användas till att bemöta relevanta, politiska initiativ som

Prioriteringsbudget

49

samarbetsministrarna beslutar att prioritera.



Integration (ca. 8 MDKK) Å understøtte landenes arbeid med integrering gjennom å styrke det nordiske samarbeidet om integrering av flyktninger og innvandrere med fokus på erfaringsutveksling og spredning og utvikling av ny kunnskap blant annet gjennom at den etablerte Clearingsentralen skal innhente og spre kunnskap, samt bidra til ny kunnskap, på integreringsområde gjennom å etablere nettverk og møteplasser for sentrale aktører, utarbeide oppdaterte ”praksisnotater” og spre informasjon bl.a. gjennom egen hjemmeside, seminarer mv. Videre skal utvikling av et felles nordisk kunnskapsgrunnlag gjøres. Det vil bl.a. arbeides med å etablere et langsiktig, nordisk forskningsprogram på integreringsområde i regi av Nordforsk. Dessuten skal der ytes støtte til prosjekter i landene og der skal eventuelt avholdelse et uformelt ministermøte på integreringsområde

Digitalisering (ca 0,5 MDKK) Følge op på den nordisk-baltiske ministerkonference om digitalisering og målene i den fælles ministererklæring, herunder iværksætte konkrete digitaliseringsprojekter der understøtter erklæringens mål. Generalsekretæren vil i det endelige budgetforslag vende tilbage til opfølgningen på initativet til at oprette et ad hoc MR-Digital.

Integration Att understödja ländernas arbete med integration genom att stärka det nordiska samarbetet om integration av flyktingar och invandrare med fokus på erfarenhetsutbyte och utveckling av ny kunskap (ca 8 MDKK) bland annat genom att: 1. etablera en clearing-central. Denna ska 2017 ha fokus på följande teman; Hvordan få flyktninger og innvandrere raskt i arbeid, skoleinnsats for nyankomne barn og unge, segregering i storbyene og hvordan innvandrere kan bidra til utvikling av distriktene/glesbygdene. 2. Det arbeides med å etablere et langsiktig forskningsprogram på integreringsområde i regi av Nordforsk. 3. Stödfinansiering av projekt i länderna. 4. Det planlegges et uformelt ministermøte i september 2017 under det norske formannskapet. Digitalisering Med utgångspunkt i nationella och regionala styrkor och utmaningar för digitalisering i både den offentliga och privata sektorn är målsättningen att understödja och vidareutveckla det nordisk-baltiska samarbetet om digitalisering inom ramarna för EU:s digitala dagordning gennem en nordisk-baltisk ministerkonference om digitalisering (ca 0,4 MDKK). Målet er endvidere at følge op på den fælles ministererklæring og præsentere et forslag til

Integration Det ble bevilget 1,5 MDKK til prosjekter og aktiviteter i 2016 bl.a. til to store nordiske integrasjonskonferanser under det norske formannskapet som avholdes i 2017. Dessuten ble det den 25.november 2016 avholdt et uformelt ministermøte mellom ministrene i Norden som har ansvar for integreringsområde i København. Informationskontoret Flensburg Det har igångsatts ett projekt ”Nordspor på sporet af Nordens ungdomsliv” som sätter fokus på ungdomskulturen i Nordens glest befolkade, yttre områden. Projektet beviljades 800 000 DKK. Future Nordic Ways Det har igångsatts ett projekt ”Future Nordic Ways ” som ska engagera civilsamhällsorganisationer i det nordiska samarbetet, involvera unga innovatörer, entreprenörer och ledare inom civilsamhället samt stärka nätverk inom civilsamhället. Digitalisering NMR har i samarbejde med det norske formandskab og Nordic Innovation arbejdet på at forberede den nordisk-baltiske ministerkonference om digitalisering, herunder en fælles ministererklæring om et styrket digitaliseringssamarbejde i regionen.

Prioriteringsbudget

50



opfølgningsplan.

1-8412 Till disposition för MR-SAM

Projektmidler


DKK 2.039.000 5.283.000 0 0% NSK

Formål Denna budgetpost ska tillgodose behovet av flexibilitet när det kommer till att kunna

hantera aktuella problemställningar också när det är relevant med en skyndsam igångsättning av gemensamma nordiska initiativ.



Att kunna hantera aktuella problemställningar när det är relevant med en skyndsam igångsättning av gemensamma nordiska initiativ.

Att kunna hantera aktuella problemställningar när det är relevant med en skyndsam igångsättning av gemensamma nordiska initiativ. Att bidra till renoveringen av det nordiska huset i Reykjavik (NOREY) (ca.0,9 MDKK). Kultursektorn avsätter i 2017 också medel för att bidra till renoveringen av NOREY (se budgetpost 4-2208 Strategiska satsningar).

Budgetposten har existerat sedan 2017.

1-8420 Profilering og positionering

Projektmidler


DKK 10.180.000 10.180.000 10.170.000 100% Generalsekretæren

Formål Nordisk Ministerråds arbejde vedrørende international profilering og positionering af

Norden følger op på Strategi for international profilering og positionering af Norden, vedtaget af Samarbejdsministrene i oktober 2014. Formålet er i fællesskab at styrke Nordens og de nordiske landes konkurrenceevne og internationale indflydelse gennem samordnede profilerende aktiviteter. Budgetposten skal i tråd med den vedtagne strategi bruges med sigte på medfinansiering fra forskellige samarbejdspartnere. Samspilet med Statsministersinitativet ”Nordiska lösningar på globala utmaningar” er særlig vigtigt.

Prioriteringsbudget

51



International tilstedeværelse: Profileringsprojektet bidrager til og involverer sig i minimum 3 større strategiske satsninger, eksempelvis COP24, SXSW og Nordic X-Games.

Herudover gennemførelse af 2-3 open calls, rettet mod ambassader og andre Nordiske interessenter. Målet med open calls er at yde støtte til- og indgå samarbejder med projekter der kan bringe de Nordiske værdier og styrkepositioner på dagsordenen og samtidigt har et højt internationalt PR potentiale.

Toolbox: På baggrund af erfaringerne fra 2017, og efterspørgsel fra Nordiske ambassader og andre stakeholders, suppleres toolboxen med materiale der kan bistå i profileringen af Norden.

Egne satsninger og brand aktivering: Aktiveringsaktiviteter defineres endeligt i samarbejde med referencegruppen for profilering af Norden. Gennemførelse af markedsundersøgelse, for at måle branding indsatsen. Egen kommunikations- og PR indsats, der bidrager til profilering af Norden, herunder SoMe aktivering. Satsning rettet mod ambassader og konsulater, der skal indføre dem yderligere i hvorledes det Nordisk brand anvendes og kan bidrage til at lette deres arbejde ifht. at gennemføre nordiske satsinger.

Der arbejdes videre med at omsætte Strategi for international profilering og positionering af Norden til visuel og kommunikativ synlighed gennem målrettede aktiviteter. Profileringsværktøjskassen videreudvikles med relevante værktøjer, herunder film, tekster billeder mv. som kan anvendes af Nordiske partnere der ønsker at profilere Norden.

Digitale platforme skal udvikles.

Bidrage til og styrke synlighed og opmærksomhed omkring Norden, gennem tilstedeværelse på internationale arrangementer, events og satsninger, for eksempel:

I 2017 vil profileringsprojektet arbejde målrettet for at skabe Nordisk synlighed og nytte i London/England gennem udvalgte aktiviteter i forbindelse med den store kultursatsning i Southbank (London).

Etablering af strategisk samarbejde med de aktuelle partnere med sigte på nordiske satsninger i Kina.

Der arbejdes på at indgå i et strategisk samarbejde med TED Talks omkring lancering af en TED Nordic platform i løbet af 2017, som kan anvendes til formidling af Nordiske historier, værdier og styrker.

Skabe større opmærksomhed omkring Norden gennem udvikling af egne profilerende aktiviteter

Udbud for profilering og positionering af Norden gennemført og et team der skal bistå i det videre arbejde er udpeget. Nordisk tilstedeværelse ved følgende internationale events/satsninger: BeNordic, Milano EAT Forum, NYC Shanghai Forum /Nordic Centre, Shanghai COP22, Marrakesh Nordic DESIGN/ FASHION/ FOOD, Berlin SLUSH Asia, Tokyo Open Call rettet mod ambassader og andre interessenter gennemført. 9 internationale projekter har fået tildelt midler. Projekter gennemføres i 2017. Samarbejde med EU Observer og The Local.

Prioriteringsbudget

52

1-8510 Nye tværgående initiativer



DKK 4.450.000 5.294.000 10.170.000 98% NSK

Formål Denne budgetpost bidrager til at muliggøre igangsættelse af nye og større

tematiserede satsninger med fokus på aktuelle politiske prioriteter inden for Nordisk Ministerråd. Budgetposten giver desuden mulighed for sektorerne at opnå del i prioriteringsbudgettet til at forfølge disse aktuelle politiske prioriteringer. Ved disponeringen af disse midler bør der være delfinansiering fra de relevante sektorer i form af match funding, hvilket betyder at medfinansieringen i hovedreglen bør være 50 %, men ses i lyset af sektorens samlede budget. Medfinansieringen fra sektorerne er med til at sikre at projektforslagene er udtryk for højt prioriterede problemstillinger som sektoren ønsker at adressere.



Nordisk Statistik (ca. 1,2 MDKK) Projektet skal fortsætte arbejdet med at etablere og gennemføre en bæredygtig og langsigtet strategi omkring arbejdet og finansieringen af nordisk statistik. Et centralt punkt bliver den fortsatte videreudvikling af digitale værktøjer til visualisering af statistikken. Her tænkes bl.a. på udnyttelsen af de digitale muligheder til præsentation af indikatorer på fx miljø- og velfærdsområdet. Den strategiske anvendelse af statistik i Nordisk Ministerråds øges fortsat for at bidrage til større synlighed for det nordiske samarbejde både inden for Norden men også internationalt. Et bidrage hertil vil være udviklingen af formidlingen af statistik i publikationen State of the Nordic Region. Statistikprojektet skal desuden generelt bidrage til udviklingen af arbejdet i

Nordisk Statistik (ca. 0,5 MDKK) 1) Projektet skal fortsætte udarbejdelsen af et forslag til en langsigtet plan, som beskriver på hvilken måde det fremtidige arbejde med statistik skal koordineres og finansieres. Anvendelsen af statistik i Nordisk Ministerråds arbejde øges i løbet af 2017 for at bidrage til synlighed for det nordiske samarbejde både inden for Norden men også internationalt. De digitale værktøjer til visualisering af statistikken skal også videreudvikles. Klima og bæredygtig udvikling (ca. 2,25 MDKK) Ved klimamødet COP21 i Paris blev indgået en ny global klimaaftale. De nordiske lande har på forskellig vis formuleret ambitiøse klimamål og er langt fremme med løsninger blandt andet inden for energiområdet. Med baggrund her har ministerrådene for miljø og energi besluttet aktivt at følge op på Parisaftalen. Opfølgningen forventes at ske inden for temaerne overgang til lavemissionssamfund, nordiske løsninger (inkl. oplysning),

Nordisk statistik I 2016 blev første udkast til en langsigtet plan for arbejdet med statistik i Nordisk Ministerråd udarbejdet. Planen indeholder et forslag til, hvordan arbejdet med statistik skal koordineres og organiseres, samt hvordan man kan fremme en større anvendelse af nordisk statistik internt, såvel som eksternt. Klima og bæredygtig udvikling Ved klimamødet COP21 i Paris blev indgået en ny global klimaaftale. Resultaten för 2016 fördelade sig enligt följande: 68 % till nordiska lösningar för utvecklingen av klimatvänliga samhällen; 10 % till finansiella instruemt och andra mekanismer; 22 % till klimatförändringar i Arktis. Projekten ska ha aftryck i eksisterende aktiviteter indenfor energi, klima og klimaforhandlinger

Prioriteringsbudget

53



Nordisk Ministerråd og etableringen af en strategi for statistik-området Klima og bæredygtig udvikling (ca. 1 MDKK) Samarbetsprogrammet för nordisk uppföljning av COP 21 ska avslutas med oförändrat syfte: att utgå ifrån de nordiska ländernas styrkepositioner. Arbetet sker i nära samarbete mellan Nordiska ministerrådets sekretariat och miljöarbetsgrupperna KOL och NOAK. Demokrati inkludering og sikkerhet (ca. 2,25 MDKK) I 2018 vil det gjennomføres ulike aktiviteter for byene som er med i Nordic Safe Cities nettverket. I tillegg vil det arbeides for at nettverket skal videreføres av andre når prosjektperioden går ut i 2018.

klimafinansiering, klimaforandringer i Arktis samt fremme af højere klimaambitioner for emner uden for Parisaftalen. Opfølgningen på COP21 skal bidrage til, at det nordiske samarbejde optimerer, faciliterer og støtter opfølgningen af COP21 bedst muligt. Det skal ske gennem relevante, konstruktive og operationelle indsatser, både med udgangspunkt i resultaterne fra COP21 og med afsæt i de eksisterende aktiviteter indenfor energi, klima og klimaforhandlinger i det nordiske samarbejde. Arbetet sker i nära samarbete mellan Nordiska ministerrådets sekretariat och miljöarbetsgrupperna KOL och NOAK. Nordisk satsning/insats planeras på COP 23 i Bonn. Demokrati, inkludering og sikkerhed (ca. 2,25 MDKK i 2017) I 2016 blev netværket Nordic Safe Cities grundlagt for at give byerne i Norden mulighed for at mødes, dele erfaringer og udvikle nye løsninger til forebyggelse af radikalisering og voldelig ekstremisme. Der vil i 2017 blive afholdt en større konference samt flere mindre temamøder, der skal bidrage til at skabe netværk og udvikle en forebyggelsesmanual, der kan benyttes af alle nordiske byer. Erfaringerne og visionerne fra Nordic Safe Cities udbredes til mindst 80 nordiske byer og præsenteres desuden i internationale sammenhænge. DIS-programmet medfinansierer relevante projekter i Nordisk Ministerråds sektorer.

Samarbejde med civilsamfundet (ca.

i det nordiske samarbejde. Nordisk insats på COP 22 i Paris med positiv evaluering. Demokrati inkludering og sikkerhet I 2016 blev nettverket Nordic Safe Cities grunnlagt for å gi byene i Norden mulighet for å møtes, dele erfaringer og utvikle nye løsninger til forebyggelse av radikalisering og voldelig ekstremisme. I 2016 ble det gjennomført 3 nordiske konferanser som hadde fokus på hvordan man kan utvikle trygge, tolerante og inkluderende byer og forebygge radikalisering og ekstremisme. Omlag 25 byer i Norden har deltatt i aktiviteter i nettverket.

Prioriteringsbudget

54



0,2 MDKK) At fremme

implementeringen af de nye

strategiske retningslinjer for

samarbejde med civilsamfundet ved

at udvikle indsatser som kan styrke

kompetencen i Nordisk Ministerråds

sekretariat.

At fremme implementeringen af de strategiske retningslinjer ved at udvikle en vejledning samt fremlægge inspirations-eksempel. At fremme implementeringen af de strategiske retningslinjer ved at fremlægge forslag til indikatorer som kan måle hvordan Nordisk Ministerråd arbejder i forhold til retningslinjerne.

1-8520 Nordiska lösningar på globala utmaningar



DKK 10.180.000 10.180.000 0 0% NSK

Formål Syftet med statsministerinitiativet ”Nordiska lösningar på globala utmaningar” är att

öka kunskapsutbyte och främja gemensamma nordiska initiativ, som kan bidra till att möta den internationella efterfrågan på innovativa lösningar på områden där de nordiska länderna har spetskompetens. Det handlar om att använda nordiska erfarenheter bättre i samarbetet med andra länder, inte minst tillväxtekonomierna. Genom kunskapsutbyte och samarbete om klimat- och energilösningar, stadsutveckling, jämnställdhet i arbetslivet, mat och näring, samt välfärd kan de nordiska länderna vara med och lösa globala samhällsutmaningar i utvalda regioner i världen, och samtidigt exportera nordiska kunskaper, värderingar och varor.



Påverka den samhälleliga utvecklingen i bl.a. tillväxtekonomier och samtidigt exportera nordiska kunskaper, värden och varor genom en rad konkreta initiativ under rubriken nordiska lösningar på globala utmaningar. I 2018 ligger fokus på att

Påverka den samhälleliga utvecklingen i bl.a. tillväxtekonomier och samtidigt exportera nordiska kunskaper, värden och varor genom en rad konkreta initiativ under rubriken nordiska lösningar på globala utmaningar. MR-SAM ansvarar för statsministerinitiativet överordnat. Projektägarskapet för de enskilda

En kartläggning av nordiska styrkeområden genomfördes i 2016, vilket fungerade som grundlag för planeringen av initiativet. Initiativet och dess underliggande flaggskepp fastställdes under hösten 2016 och blev igångsatt i 2017.

Prioriteringsbudget

55



genomföra olika kommunikationsinsatser och aktiviteter i valda internationella forum kring de sex flaggskeppsinitiativen inom statsministerinitiativet. Målsättningen är att nå genomslag för nordiska lösningar på olika internationella arenor. Programmet ska samordnas med strategin för profilering och positionering i syfte att säkra goda synergieffekter. Specifika målsättningar läggs upp för flaggskeppen var för sig. NMR rapporterar årligen kring initiativets framdrift till statsministrarna.

flaggskeppen ligger i följande ministerråd: Nordic Sustainable Cities (MR-NER/Näring) Nordic Climate Solutions (MR-MK) Nordic Energy Solutions (MR-NER/Energi) Nordic Welfare Solutions (MR-NER/Näring) Sustainable Food Systems – the Nordic Way (MR-FJLS) Nordic Gender Effect: Nordic Gender, Business and Work (MR-JÄM) Specifika målsättningar läggs upp för flaggskeppen var för sig. NMR rapporterar årligen kring initiativets framdrift till statsministrarna.

1-8530 MR-Digital



DKK 1.100.000 0 0 0% MR-Digital

Formål MR-SAM besluttede den 22. juni 2017, at etablere et ad hoc ministerråd for

digitalisering (MR-Digital) for perioden 2017-2020. Formålet er at styrke samarbejdet om digitalisring på den nordisk-baltiske region ved at regionen udnytter sin førerposition til at gå forrest i realiseringen af det digitale indre marked og i udviklingen af en sammenhængende digital infrastruktur i regionen til gavn for borgere, virksomheder og offentlige forvaltninger. MR-Digital har hovedansvar for at koordinere opfølgningen af efterfølgende 3 delmål i samarbejde med involverede sektorer som er f.eks. MR-Vækst og MR-S:

1. At styrke de nordiske og baltiske landes digitale omstillingsevne, blandt andet

ved at skabe en integreret region for tværnationale digitale services i den

offentlige sektor

2. Styrke konkurrencedygtigheden for regionens virksomheder gennem

digitalisering

3. Samarbejde om at implementere målene under Digital Single Market i den

nordisk-baltiske region med særlig fokus på at fremme udviklingen af

grænseløse digitale tjenester.

I 2018 skal de nordiske lande digitale omstillingsevne styrkes blandt andet ved at skabe en integreret region for tværnationale digitale services i den offentlige sektor. Det gælder særligt indsatsen for at udveksle persondata og autoritative

Prioriteringsbudget

56

informationer, så borgere, virksomheder og forvaltninger i Norden kan få adgang til eller blive betjent af digitale tjenester i et andet nordisk land.



Udvikle nordisk model for brug af nationale digitale identifikationer på tværs af grænser (eID) Udvikle fælles standarder for digitale offentlige indkøb Kortlægning af synergier og potentialer for nordisk-baltisk samarbejde om udrulning af 5G

Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet

57



Tabellen er i 2017 priser 2018 2017 +/- %

Samarbejdsministrene (TDKK) 111.381 111.081 300 0,3%

Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 31.837 31.837 0 0,0% 1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 3.341 3.341 0 0,0% 1-0425 Bidrag til Grönland 750 750 0 0,0% 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 427 427 0 0,0% 1-0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 3.132 3.132 0 0,0% 1-1011 Informationsaktiviteter 5.645 5.345 300 5,6% 1-1012 Norden i Fokus 4.766 4.766 0 0,0% 1-1030 Hallo Norden 6.596 6.596 0 0,0% 1-1036 Grænsehindringer i Norden 5.061 5.061 0 0,0% 1-1050 Tjänstemannautbyte 1.194 1.194 0 0,0% 1-2534 Bidrag til Nordisk sommaruniversitet (NSU) 1.225 1.225 0 -

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.244 79.244 0 0,0% 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.244 79.244 0 0,0%


Projektmidler 13.970 13.670 12,3% 12,3% Programlignende aktiviteter 14.076 14.076 12,7% 12,7% Institutioner 79.244 79.244 71,3% 71,3% Organisationsbidrag 4.091 4.091 3,7% 3,7%

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund

Organisationsbidrag


DKK 3.341.000 3.341.000 3.282.000 100% FNF

Formål Föreningarna Nordens Förbund är koordineringsorgan för Norden-föreningarnas

aktiviteter och förbundets sekretariat administrerar föreningarnas gemensamma projekt samt representerar föreningarna i kontakten med Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Föreningarna Nordens Förbund ska bidra till en aktiv samhällsdebatt, påverka det officiella nordiska samarbetets beslutsfattare och ta initiativ som kan bidra till ett fördjupa det nordiska samarbetet både inåt och utåt, främja den fria rörligheten i Norden och kontakten mellan de nordiska medborgarna.



FNF arbetar för att främja det folkliga nordiska samarbetet på alla nivåer. FNF vill främja nordiskt skolsamarbete och förstärka

FNF arbetar för att främja det folkliga nordiska samarbetet på alla nivåer. FNF vill främja nordiskt skolsamarbete och förstärka

FNF har strävat efter att påverka debatten genom dialog med Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet samt genom att publicera debattartiklar i tidningar och delta i debatter, seminarier och


58



förståelsen av grannspråken. FNF arbetar för att avskaffa gränshinder och för ökad mobilitet på den nordiska arbetsmarknaden. FNF är förvaltningsorgan för Nordisk språkkoordination. FNF och de nationella Föreningarna Norden ansvarar för att informera om det nordiska samarbetet på regional nivå i de nordiska länderna. FNF förbereder 100-årsjubileet av rörelsens grundande. Föreningarna Norden i Danmark, Norge och Sverige grundades 1919.

förståelsen av grannspråken. FNF arbetar för att avskaffa gränshinder och för ökad mobilitet på den nordiska arbetsmarknaden. FNF är förvaltningsorgan för Nordisk språkkoordination. FNF och de nationella Föreningarna Norden ansvarar för att informera om det nordiska samarbetet på regional nivå i de nordiska länderna.

konferenser. FNF och samarbetspartners har ordnat seminarier där den aktuella flyktingfrågan diskuterats: Ny nordiskt identitet – Norden som smältdegel och Flyktingarna – kan Norden göra skillnad. FNF har strävat efter förbättrade möjligheter till mobilitet på den nordiska arbetsmarknaden, gemensamt nordiskt personnummer och den nordiska språkgemenskapen. Projektverksamheten har utvecklats inom ramen för Nordjobb, Norden i skolan (inkl. Klimatduellen), Nordisk biblioteksvecka, Nordiska författarbesök och Nordisk språkkoordination.

1-0425 Bidrag til Grønland

Organisationsbidrag


DKK 750.000 750.000 737.000 100% Generalsekretæren

Formål Bidraget ska säkerställa grönländska ämbetsmäns och ministrars möjlighet för att

delta i det nordiska samarbetet, härunder nödvändiga tolktjänster. Bidraget har tidigare gått till Färöarna, Island och Grönland. Sedan 2009 utgår bidrag enbart till Grönland. Bidraget kan vidare användas till informationsaktiviteter i Grönland om nordiskt samarbete. De konkreta informationsaktiviteterna ska följa de riktlinjer som i övrigt gäller för Norden i Fokus arbete i Nordiska ministerrådet.



Att bidra till att grönländska ämbetsmän och ministrar har möjlighet för att delta i det nordiska samarbetet. Att bidra till

Att bidra till att grönländska ämbetsmän har möjlighet för att delta i det nordiska samarbetet. Att bidra till informationsaktiviteter i

Bidraget har i 2016 använts som res-stöd för grönländska ämbetsmäns deltagande i det nordiska samarbetet.


59



informationsaktiviteter i Grönland om nordiskt samarbete.

Grönland om nordiskt samarbete.

1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv

Projektmidler


DKK 427.000 427.000 419.000 70% Generalsekretæren

Formål Generalsekreterarens dispositionsreserv står till generalsekreterarens förfogande.

Reserven gör det möjligt för generalsekreteraren att igångsätta projekt och undersökningar. Reserven ska inte användas för att ge extra medel till institutioner, ämbetsmannakommittéer eller sekretariatet i syften som har prövats i den ordinarie budgetprocessen.



Att sätta fokus på särskilda problemställningar och täcka oförutsedda utgifter för avslutade projekt, samt att igångsätta nya projekt och undersökningar.

Att sätta fokus på särskilda problemställningar och täcka oförutsedda utgifter för avslutade projekt, samt att igångsätta nya projekt och undersökningar.

Under 2016 har medlen först och främst använts till att delfinansiera projektet Towards Sustainable Bioeconomy Guidelines som syftar till att pilottesta dessa i utvalda länder. Dessutom har stöd utbetalats till projektet Future Nordic Ways samt till översättning av riktlinjerna för samverkan av civilsamhället.

1-0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden)

Projektmidler


DKK 3.132.000 3.132.000 3.077.000 93% NSK

Formål Anslaget syftar till att stödja implementeringen av den nordiska hållbarhetsstrategin

Ett gott liv i ett hållbart Norden, samt implementeringen av den globala hållbarhetsagendan, Agenda 2030. Ministerrådets facksektorer är ansvariga för implementeringen av strategin och Agenda 2030 genom hållbarhetsintegrering av sin verksamhet och genom att genomföra specifika projekt.


60



Anslaget ska genom ett nordiskt program finansiera Nordiska ministerrådets bidrag till uppföljningen av den globala 2030-agendan för hållbar utveckling, härunder följa utvecklingen i andra internationella sammanhang. Programmet består av konkreta insatsområden där projekt genomförs under perioden 2017-2020. I 2018 ligger särskild fokus på att säkra en god start för programmets utvalda insatsområden. Anslaget ska även stödja facksektorernas arbete med att implementera den nordiska hållbarhetsstrategin, härunder att integrera hållbar utveckling och arbetet med 2030 Agendan i NMR:s verksamhet. De nordiska hållbarhetsindikatorerna, samt NMR:s hållbarhetsportal GRO tänks in i arbetet med Agenda 2030.

Anslaget ska genom ett nordiskt program finansiera Nordiska ministerrådets bidrag till uppföljningen av Agenda 2030,, härunder följa utvecklingen i andra internationella sammanhang. Programmet består av konkreta insatsområden där projekt genomförs under perioden 2017-2020. Anslaget ska även stödja facksektorernas arbete med att implementera den nordiska hållbarhetsstrategin. De nordiska hållbarhetsindikatorerna uppdateras på www.norden.org/sdindicators NMR medverkar som part i World Circular Economy Forum 5-6 juni 2017 i Helsingfors, Finland.

I 2016 har arbetet med hållbar utveckling fokuserat på framtagandet av ett nordiskt program för implementeringen av FN:s 2030 Agenda. En omfattande kartläggning har tagits fram, som pekar på en stor potential för nordiskt samarbete på detta område. NMR:s facksektorer har engagerats i arbetet. Kartläggningsarbetet har också engagerat flera externa målgrupper inom civilsamhället och privata sektorn. Internt inom NMRS har man i 2016 arbetat fortlöpande med en integrering av hållbarhetsperspektivet i all verksamhet. De nordiska hållbarhetsindikatorerna har uppdaterats fortlöpande online. NMR har medverkat som part i evenemang kring “State of the World 2016: Sustainable Cities” i Helsingfors, Reykjavik och Köpenhamn i samarbete med World Watch Institute.

1-1011 Informationsaktiviteter

Projektmidler



Formål Syftet med kommunikationsaktiviteterna, som är en del av

Kommunikationsavdelningens verksamhet, är att stödja Nordiska ministerrådets politiska mål. De ska öka dialogen och synligheten för det nordiska politiska samarbetet och förstärka relationerna med det omgivande samhället, samt skapa ett större engagemang för nordisk politik hos intressenter både nationellt och internationellt.

http://www.norden.org/sdindicators


61



Stärka det nordiska samarbetets och de nordiska grundvärderingarnas position och synlighet både inom Norden och utanför genom kommunikativa åtgärder. Implementera och aktivera strategin för profilering av Norden internationellt. Konsolidera det välfungerande NordPub-samarbetet inom hela NMR-nätverket. Införande en ny digital plattform för det nordiska samarbetet. Målgrupperna specificeras och målet är nuvarande funktionaliteter flyttas över eller uppgraderas samtidigt som informationsarkitekturen förnyas. Effektivisera kunnandet och utnyttjandet av nordisk statistik i kommunikationen om det nordiska samarbetets resultat.

Öka synligheten för det officiella nordiska samarbetets resultat hos relevanta målgrupper. Genom kommunikativa åtgärder lyfta fram och stärka de värderingar som kännetecknar Norden, och därmed stärka regionens internationella inflytande. Höja kvaliteten på kommunikationsinsatsen och effektivera utnyttjandet av den totala kommunikationsresursen inom Nordiska ministerrådet, genom implementering av de linjedragningar som fastslagits i utredningen om samordnad kommunikationsresurs (Nyt Norden, rekommendation 23). Fortsätta att profilera Norden enligt samarbetsministrarnas strategi för profilering och positionering av Norden. Huvudfokus under året på Southbank i London, men Tyskland, Kina och USA. Implementera den digitala handlingsplanen för Nordiska ministerrådets sekretariat, med syfte att bland annat strömlinjeforma arbetet med digitala verktyg inom sekretariatet, samt effektivera och fortsätta användningen av sociala medier i kommunikationsarbetet. Fördjupa kunnandet om nordisk statistik inom Nordiska ministerrådets sekretariat och proaktivt lyfta fram statistiken och de trender den visar på i kommunikationsarbetet.

Kommunikationsarbetet både digitalt och på traditionellt sätt effektiviserades under året. Den digitala räckvidden för nyheter om det nordiska samarbetet ökade på sociala medier. Besluten i Nytt Nordens rekommendation 23 gällande samordning av kommunikationsresursen i NMR, implementerades framgångsrikt. Framgångsrik profilering av Norden utgående från profileringsstrategin genomfördes, bland annat i USA, Kina, Italien och Tyskland. Elva enheter under NMR (sekr., institutioner och samarb.organ) använder aktivt NordPub, som därigenom uppnått kritisk massa (med mer än 4 000 publikationer). Fas II av Nytt Norden-projektet, Nordisk dataportal, med fokus på bättre utnyttjande av gemensamma nordiska statistikresurser samt etablering av en stabil driftsmiljö för visualisering av den nordiska dataportalen förverkligas i MR-SAMs prioriteringsprojekt Nordisk Statistik.


62

1-1012 Norden i Fokus

Projektmidler



Formål

Norden i Fokus skal synliggøre Nordisk Ministerråds vision om et grænseløst, innovativt, udadvendt og synligt Norden samt de aktuelle politiske prioriteringer, formandskabet, strategiske gennemlysninger, Nordisk Råds priser mv. gennem events og debatter, der indgår i og relaterer til de aktuelle, nationale politiske dagsordener i alle de nordiske lande. Se også budgetpost 1-0425 (Bidrag til Grønland) hvorfra der ydes støtte til informationsaktiviteter i Grønland.

Forvaltnings-organ

Danmark - Nordisk Ministerråd (Kommunikationsafdelingen) Finland - Nordisk Kulturkontakt Island – Nordens Hus i Reykjavik Norge – Nordic Innovation Sverige - Nordens Velfærdscenter



Fortsætte og styrke samarbejdet mellem Norden i Fokus projektlederne i landene og Kommunikationsafdelingen. At sikre synergi mellem de nordiske programmer og events på Folkemødet (Bornholm), Almedalsveckan (Gotland), SuomiAreena (Björneborg), Arendals Uka (Arendal) og Folkemødet i Reykjavik (hvis det bliver afholdt i 2018). Der skal afholdes +70 arrangementer, hvoraf hovedparten skal være på de politiske festivaler I alle lande skal der i løbet af året holdes events i tilknytning til Nordisk Råds priser og særlig i Oslo som optakt til Nordisk Råds prisuddeling.

At sikre en endnu større synergi og samarbejde mellem Norden i Fokus i landene og Kommunikationsafdelingen således at projektlederne i højere grad skal fungere som ’udsendte korrespondenter’. Der skal være endnu bedre samarbejde om og synergi mellem de nordiske programmer og events på Folkemødet (Bornholm), Almedalsveckan (Gotland), SuomiAreena (Björneborg), Arendals Uka (Arendal) og Folkemødet i Reykjavik (hvis det bliver afholdt i 2017). Der skal afholdes +70 arrangementer, hvoraf hovedparten skal afholdes på de politiske festivaler I alle lande skal der i løbet af året holdes events i tilknytning til Nordisk Råds priser og særlig i Helsingfors som optakt til Nordisk Råds prisuddeling i

Som resultat af en større analyse af kommunikationsindsatsen i Norden i Fokus, Hallo Norden og informationskontorerne, er projektlederne for Norden i Fokus blevet knyttet endnu tættere til Kommunikationsafdelingen og refererer direkte til Kommunikationschefen og de har også fået delegeret budgetansvar. Der blev afviklet +70 arrangementer, hvoraf hovedparten blev afholdt på de politiske festivaler på Folkemødet (Bornholm), Almedalsveckan (Gotland), SuomiAreena (Björneborg), Arendals Uka (Arendal) og Folkemødet i Reykjavik. I alle lande blev der i løbet af året holdt events i tilknytning til Nordisk Råds priser og der var særlig fokus på dem i København, som optakt til Nordisk Råds prisuddeling i DR


63



Finlandiahuset 1.11. Koncerthuset. DR-K blev omdannet til en nordisk kanal i ugen op til prisuddelingen.

1-1030 Hallo Norden




Formål Hallå Norden har som uppgift att underlätta den inomnordiska mobiliteten för

privatpersoner. Detta ska dels göras genom att på nätet tillhandahålla information om gällande regelverk i Norden, dels genom att i enskilda fall vägleda frågeställare till sakkunniga tjänstemän på myndigheter och organisationer.

Forvaltnings-organ

Danmark – Foreningen Norden Finland – Foreningen Norden Island – Foreningen Norden Norge – Foreningen Norden Sverige – Nordregio (från 2017) Åland - Foreningen Norden Färöarna - Nordisk Atlantsamarbejde (NORA) Grönland - Nordens Institut i Grønland (NAPA)



Att nå ut till fler med informationen på Hallå Nordens hemsida genom att öka trafiken på Norden.org/Hallo med minst 100 000 Att utveckla Hallå Nordens webbaserade information och frågeformulär i enighet med vad som sker i projektet NyNorden.org. Att ge relevant information och besvara samtliga inkomna frågor från nordiska medborgare som vill arbeta, bo eller studera i ett annat nordiskt land. Att samla in och leverera samtliga gränshinder som Hallå Norden stöter på till Nordiska ministerrådets

Att öka trafiken på Hallå Nordens ingång med minst 100 000 besök. Att optimera informationen på Norden.org för de nya funktioner som infördes 2016. Att ge relevant information och besvara samtliga inkomna frågor från nordiska medborgare som vill arbeta, bo eller studera i ett annat nordiskt land. Att samla in och leverera samtliga gränshinder som Hallå Norden stöter på till Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas. Att genomföra

Hallå Nordens webbsidor hade 1 100 000 besök, en stigning på närmare 63 000 i förhållande till 2015. Ny design och informationsstruktur lanserades under 2016 på Hallå Nordens innehåll på Norden.org. Hallå Norden besvarade 2 500 frågor som kommit in via frågeformuläret på Norden.org. Hallå Norden arrangerade 21 egna seminarier och andra arrangemang och medverkade som föreläsare eller utställare vid 19 andra arrangemang. Under året har också över 200 möten om mobilitets- och


64



gränshinderdatabas. Att genomföra informationsaktiviteter om mobilitetet och gränshinder i Norden riktade mot myndigheter, organisationer och enskilda tjänstemän.

informationsaktiviteter om mobilitetet och gränshinder i Norden riktade mot myndigheter, organisationer och enskilda tjänstemän.

gränshinderfrågor ägt rum med relevanta aktörer. Hallå Norden har även givit rådgivning via telefon. Hallo Norden har informerat om gränshinder och har levererat innehåll till Nordiska Ministerrådets gränshinderdatabas.


65

1-1036 Grænsehindringer i Norden




Formål Bevillningen har som syfte att säkra finansieringen av Gränshinderrådets (GR)

aktiviteter samt övriga aktiviteter relaterade till gränshinderarbetet mellan de nordiska länderna. Överordnat sett ska bevillningen underlätta mäniskors och företags gränsöverskridande aktiviteter i Norden.



Att GR avklarar 5-10 prioriterade gränshinder. Att NMRS säkrar att informationstjänsterna genomför lösningsorienterade workshops utifrån GRs prioriterade gränshinder. Att NMRS färdigställer den reviderade handlingsplanen för det förebyggande arbetet. Att NMRS utökar samarbetet genom att utvecklar en handlingsplan tillsammans med berörda sektorer och departement i syfte att effektivisera gränshinderarbetet. Att GR utvecklar, utifrån det nya mandatet, sitt nationella nätverk och arbetsmetoder i syfte att påskynda avklarningar av gränshinder.

Att GR avklarar 5-10 prioriterade gränshinder. Att NMRS säkrar att informationstjänsterna genomför lösningsorienterade workshops. Att NMRS vidareutvecklar den reviderade handlingsplanen för det förebyggande arbetet. Att NMRS säkrar en uppföljning av de nordiska statsministrarnas deklaration med fokus i gränshinder för näringslivet. Att samtliga inrapporterade gränshinder kvalitetsäkras av berörda departement och läggs in Gränshinderdatabasen. Att en utvärdering av Gränshinderrådets arbete under mandatperioden 2014-2017 genomförs.

GR har avklarat tolv gränshinder. Sju hinder blev lösta och fem avskrevs vilket betyder att berörd myndighet/departement inte avser att lösa hindret. De tre gränsregionala informationstjänsterna genomförde en gemensam lösningsorienterade workshops. NMRS genomförde strukturerade dialogmöten i Norden med arbetsmarknadens parter med fokus på gränshinder för näringslivet. NMRS har på grund av personalförändringar reviderat planerna för implementeringen av handlingsplanen för det förebyggande gränshinderarbetet. NMRS startade en nordisk länkportal för näringslivet i Norden.


66

1-1050 Tjänstemannautbyte



DKK 1.194.000 1.194.000 1.173.000 87% Kontaktgruppen

Formål Syftet med TJUT (Nordiskt tjänstemannautbyte) är att ge anställda inom statlig

förvaltning möjlighet att utbyta erfarenheter, få ny kompetens samt bygga nätverk till nytta för såväl arbetstagare som verksamhet. TJUT möjliggörs via stipendiemedel från Nordiska Ministerrådet, som låter den anställde arbeta under en period i annat nordiskt land samt Færøerne, Grønland og Åland.



Att öka antalet statligt anställda – särskilt anställda på ministerier och departement – som mottar stipendium för att arbeta under en period i annat nordiskt land samt Færøerne, Grønland og Åland.

Att anställda inom statlig förvaltning säkres mulligheter for at utbyta erfarenheter, få ny kompetens samt bygga nätverk till nytta för såväl arbetstagare som verksamhet. Att öka antalet av anställde som mottar stipendie for at arbeta under en period i annat nordiskt land samt Færøerne, Grønland og Åland.

Rapporter från stipendiaterna visar att utbytet gett dem nya nätverk, erfarenheter och perspektiv. Kontaktgruppen för TJUT har fortsatt implementeringen av digitalisering av ansöknings- och rapporteringsprocessen, för att underlätta stipendiaternas ansökning och rapportering.

1-2534 Bidrag til Nordisk Sommeruniversitet (NSU)



DKK 1.225.000 1.225.000 1.203.000 100% NSU

Formål 2014 gjordes en utvärdering av Nordiska sommaruniversitetet (NSU). Utvärderingen

omfattade kritik och förslag till NSU:s verksamhet, som nu följts upp av samarbetsorganet. Efter en omfattande revidering av stadgarna 2016 syftar NSU till att stödja utvecklingen av forskningsnätverk som bygger på mångvetenskapliga frågeställningar och att möjliggöra utbyte av idéer mellan människor i de nordiska och baltiska områdena. Verksamheten överskrider institutionella hierarkier och geografiska gränser och erbjuder forskningserfarenhet för personer från olika delar av samhället, som universitetsanställda och studenter, konstnärer, självständiga forskare och andra yrkesverksamma. NSU bygger på nordiska värden om jämlikhet, inkludering och hållbarhet. Organisationen strävar efter att kombinera två traditioner: dels ett kontinentalt lärdoms- och bildningsideal och dels en nordisk tradition av folkbildning och föreningsliv, med inriktning på utbildning för alla och aktivt deltagande medborgarskap. Finansieringen av NSU har från och med 2016 flyttats från MR-U:s till MR-SAM:s budget i enlighet med överenskommelse med Nordiska rådet.


67

Forvaltnings-organ

NSU Styrelse



I perioden 2016-2018 vil Østersjø-området være hovedvirkefeltet for NSUs arbeid og virksomhet. Sentrale mål i 2018: - Avholde 18-24 faglige symposier/program i Norden og Østersjøområdet, hvorav 8-9 i forb. m. NSUs Sommersesjon i Fårö,Sweden. - Opprettholde arbeidet i Østersjøregionen. - Opprettholde peer-review kvaliteten på NSU publisering og formidling praksis. - Styrke NSU synlighet og forbedre ekstern finansiering. Andre sentrale mål i 2018: - Planlegging av NSU Summer Session på Grønland 2019 - Begynn digital arkivering av 70 år NSUs historie for det kommende jubileum i 2020. Det er en forutsetning, at NSU i det videre arbeidet følger opp den gjennomførte evalueringen av virksomheten.

I perioden 2016-2018 vil Østersjø-området være hovedvirkefeltet for NSUs arbeid og virksomhet. Sentrale mål i 2017: - avholde 18-20 faglige symposier/program i Norden og Østersjøområdet, hvorav 8 i forb. m. NSUs Sommersesjon i Latvia - videreføre arbeidet i Østersjøregionen - videreføre fornyingen av NSUs publisering og formidlingspraksis - styrke finansieringsplanen - styrke dokumentasjonen av faglige resultater og spin-offs. Andre sentrale mål i 2017: - forsterke kontakten m. mikro-universitetene i Vest-Norden. bl.a. ved å videreføre NSUs ”Outreach Program”. Det er en forutsetning, at NSU i det videre arbeidet følger opp den gjennomførte evalueringen av virksomheten.

I 2016 har NSU avholdt 20 faglige symposier/program i 8 land i Norden og Baltikum, hvorav 9 i forb. m. NSUs Sommersesjon I Finland. I alt har 414 deltakere fra 38 nasjoner og 56 læresteder deltatt i NSUs aktiviteter i 2016. Satsingsområder i 2016 har vært: - Utvidet NSU nettverk og oppsøkende i Østersjøregionen. - Andel av ekstern finansiering er økt - andel av inntekter fra NMR utgjør 45% i 2016 mot 80% i 2014. - En omfattende revisjon av NSU vedtektene ble gjort. - Utnevnt en administrerende redaksjonsrådet for NSU Press og omarbeidet publisering prosedyrer. Andre sentrale mål i 2016: - første to deltakere fra Grønland deltok på Summer Session, og omrisset for et stipendprogram mellom Universitetet i Grønland og NSU ble etablert.

1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS)

Institution

Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 NMR fin. 16 Budget disp. af

DKK 79.244.000 79.244.000 78.150.000 0% Institutionen

Formål Nordisk Ministerråds sekretariat er et politisk sekretariat for Nordisk Ministerråd.

Sekretariatet skal effektivt løse de opgaver som Nordisk Ministerråd giver sekretariatet. Sekretariatet bidrager på opdrag af de nordiske landes og Færøerne, Grønland og Ålands regeringer samt på generalsekretærens initiativ til at udvikle og forstærke det nordiske samarbejde og fremme de nordiske værdier og interesser i verden.


68

Nordisk Ministerråds sekretariats mission er følgende:

- Initiere, iværksætte og følge op på politiske beslutninger - Udvikle viden som skal danne grundlag for fælles løsninger - Etablere netværk med henblik på udveksling af nye erfaringer og ideer



Sekretariatet skal sikre at implementeringen af det samlede moderniseringsopdrag (Nyt Norden 1.0 og Nyt Norden 2.0) føres i mål og efterfølgende evalueres, og at resultatet af evalueringen præsenteres for MR-SAM. Sekretariatet skal udrede og sikre opfølgning af centrale politiske beslutninger, herunder de strategiske gennemlysninger vedrørende miljø, energi og social og lovsamarbejdet. Sekretariatet skal bidrage til virkeliggørelse af landenes ambition om i højere grad at anvende Nordisk Ministerråd som arena og aktør for nordisk samarbejde om internationale spørgsmål og EU-sager. Sekretariatet skal bidrage til et godt samarbejde med Nordisk Råd om gennemførelse af politisk dialog om opretholdte rekommandationer samt fortsætte den styrkede dialog om Nyt Nordisk Budget.

Sekretariatet skal styrke arbejdet med at integrere de tværgående indsatser, herunder de tre horisontelle perspektiver; børn og unge, holdbar udvikling og ligestilling.

Sekretariatet skal fortsat bidrage til at øge Nordisk Ministerråds relevans for regeringer, næringsliv og civilsamfund. Det sker gennem implementering af moderniseringsrapporten Nyt Norden samt Nyt Norden 2.0 når beslutninger herom foreligger. Som led i dette styrkes også sekretariatets analysekapacitet. Sekretariatets skal udrede og sikre opfølgning af centrale politiske beslutninger, herunder de strategiske gennemlysninger vedrørende sundhed, arbejdsliv og energi. Sekretariatet skal bidrage til virkeliggørelse af landenes ambition om i højere grad at anvende Nordisk Ministerråd som arena og aktør for nordisk samarbejde om internationale spørgsmål og EU-sager. Sekretariatet skal sikre et fortsat godt samarbejde med Nordisk Råd om gennemførelse af politisk dialog om opretholdte rekommandationer samt fortsætte den styrkede dialog om Nyt Nordisk Budget.

Sekretariatet har fortsat med at bidrage til at udvikle, modernisere og effektivisere nordisk samarbejde gennem implementering af moderniseringsreformen Nyt Norden. Sekretariatet har desuden afleveret rapporten Nyt Norden 2.0, som lægger linjerne for næste fase af reformarbejdet, og er påbegyndt implementeringen af denne. Sekretariatet har arbejdet for at i værksætte og følge op på de politiske beslutninger om: profilering og positionering, statsministerinitiativet Nordiske løsninger på globale udfordringer, facilitering af samarbejdet om EU-sager og Nordisk ministerråds medieindsats i Baltikum. Sekretariatet har arbejdet for at sikre at de retningslinjer for projekter under prioriteringsbudgettet implementeres på bedst mulige måde. Sekretariatet har også udviklet samarbejdet med Nordisk råd, både i forhold til budgetprocessen og i forhold til arbejdet med rekommandationer og gennemførelsen af politisk dialog. Desuden har sekretariatet forberedt behandlingen af sager


69



i ministerrådene, samarbejdskomiteen og embedsmandskomiteer og implementeret beslutningerne.

Internationalt samarbejde

70




Internationalt samarbejde (TDKK) 59.761 55.261 4.500 8,1%

1-0820 Nordens närområdessamarbete 30.224 17.876 12.348 69,1% 1-0980 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 1.062 2.562 -1.500 -58,5% 1-0960 NGO-virksomhed i Østersøregionen 0 6.548 -6.548 -100,0% 1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen

og Nordvestrusland 15.778 15.778 0 0,0%

1-0850 Internationella aktiviteter 1.815 1.815 0 0,0% 1-0870 Arktisk samarbeidsprogram 9.024 9.024 0 0,0% 1-0990 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 1.858 1.658 200 12,1%


Projektmidler 13.759 21.607 23,0% 39,1% Programlignende aktiviteter 30.224 17.876 50,6% 32,3% Institutioner 15.778 15.778 26,4% 28,6%

1-0820 Nordens nærområdessamarbejde



DKK 30.224.000 17.876.000 27.560.000 99% NSK

Formål Budgetposten understøtter NMR’s samarbejde i henholdsvis Nordvestrusland og

Estland, Letland og Litauen med det formål at kunne konkretisere det politiske samarbejde mellem de nordiske og baltiske lande samt at opbygge netværk og udveksle erfaringer mellem fagfolk i Norden og de omkringliggende lande på områder af gensidig interesse. Budgetposten bidrager til at styrke civilsamfund, pluralisme og demokratiudvikling i Østersøregionen gennem partnerskaber og fremme af viden- og erfaringsdeling mellem NGO´erne i de nordiske lande, de baltiske lande, Nordvestrusland, Polen og Hviderusland. Formålene er specificeret i vedtagne retningslinjer for hhv. Samarbejdet med 1) Nordvestrusland og 2) Estland, Letland og Litauen og 3) Hvideruslandsaktiviteter samt de strategier, der er besluttet af MR-SAM på områderne; herunder for Østersøregionen og det eksisterende NGO-program. Disse styrende dokumenter leder til nedenstående mål for året. Budgetpost udvides med aktiviteter fra post 1-0960, der ophører fra 2018; budgetposten skifter betegnelse fra ”Kundskabs- og netværksopbygning” til den nye ”Nordens nærområdessamarbejde”.


71

Forvaltnings- organ

Forvaltningsorganer er primært Nordisk Ministerråds kontorer i Estland, Letland og Litauen samt nordiske institutioner, nordiske generalkonsulater i Nordvestrusland, nationale institutioner i Norden m.fl. Nordisk Ministerråds Sekretariat er forvaltningsorgan for NGO programmet for Østersøen samt for det åbne ansøgningsprogram og for indsatsen rettet mod civilsamfund mm. i Nordvestrusland.



Videreudvikle og gennemføre samarbejdsprojekter med Estland, Letland og Litauen i overensstemmelse med resultater af ekstern evaluering af programmet. Fortsætte med at videreudvikle og gennemføre de eksisterende nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer inden for offentlig administration, kultur og institutionspraktik; for offentlig forvaltnings vedkommende med de justeringer, der måtte følge af evalueringen. Gennemføre og videreudvikle det nye Nordvestruslandsprogram: 1. Højere uddannelse og forskning, 2. Journalistsamarbejde, 3. Parlamentarikersamarbejde, 4. ”Nordiske Uger” i Nordvestrusland, 5. Miljø og klima, 6. Sundhed og sygdomsforebyggelse, 7. Åben ansøgningspulje (inkl. civilsamfund m.v.). Tilpasse Ruslandsprogrammet som følge af resultatet at evaluering. At udvikl, tilpasse og gennemføre NGO-ansøgningsprogrammet for Østersøregionen og støtte projekter med fokus på udvikling af civilsamfund-samarbejde i regionen.

Videreudvikle det nye Ruslandsprogram og gennemføre besluttede programmer og indsatser i Nordvestrusland inden for Bredt åbent ansøgningsprogram, Højere uddannelse og forskning, Journalistsamarbejde, Parlamentarikersamarbejde, ”Nordiske Uger” i Nordvestrusland. Miljø, klima, energi og planlægning, Sundhed og sygdomsforebyggelse Evaluering af nyt Ruslandsprogram. Videreudvikle og gennemføre samarbejdsprojekter med Estland, Letland og Litauen i overensstemmelse med resultater af ekstern evaluering af programmet i 2016. At videreudvikle og gennemføre de eksisterende nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer inden for offentlig administration, kultur og institutionspraktik; for offentlig forvaltnings vedkommende med de justeringer, der måtte følge af en evaluering planlagt i 2016 Evaluering af mobilitetsprogrammet for kultur. At opbygge netværk på tværs af Østersøen og derigennem udvikle det nordisk-russiske, det

Forstærket omfang af det nordisk-baltiske samarbejde: satsning på støtte til kvalitets medieindhold på russisk; smidig iværksættelse af en række mindre samarbejdsprojekter; markering af 25-års jubilæet for nordisk-baltisk samarbejde. Gennemført nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer inden for kultur, offentlig forvaltning og praktik i NMR-institutioner for baltiske deltagere. Fortsat eksisterende samarbejdsprogrammer med Nordvestrusland og annoncering af tre nye: Helse og sygdomsforebyggelse; Miljø og klima; Åbent ansøgningsprogram. Gennemført første ansøgningsrunde af det åbne ansøgningsprogram og iværksat 13 projekter af fælles nordisk-russisk interesse


72



nordisk-baltiske og det nordisk-baltisk-russiske samarbejde.

1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete

Projektmidler


DKK 1.062.000 2.562.000 2.517.000 100% NSK

Formål Posten understøtter dannelsen af netværk og samarbejdsrelationer til skabelse af

stabile og økonomisk stærke Østersø- og Barentsregioner inkl. Rusland og Hviderusland; herunder støtte til NMR’s medvirken i gennemførelsen af EU’s strategi for Østersøregionen og Det Nordlige Partnerskab, støtte til dannelsen af netværk og samarbejdsrelationen og bidrage til skabelse af stabile og økonomisk stærke makroregioner.

Forvaltnings- organ

Forvaltningsorganer er primært institutioner i de nordiske lande og Nordisk Ministerråds kontorer i Estland, Letland og Litauen samt internationale organisationer i de omfattede regioner.



At opbygge netværk på tværs af Østersøen og derigennem udvikle det nordisk-russiske, det nordisk-baltiske, det nordisk-baltisk-russiske og et bredt funderet samarbejde i Østersøregionen; inkl. Hviderusland. Fortsætte deltagelsen med at gennemføre EU’s Østersøstrategi; navnlig inden for temaerne kultur og bæredygtighed samt innovation og bioøkonomi, hvor disse temaer søges udviklet i synergi med det nordiske samarbejde. Udvikle samarbejdet og koordineringen med de øvrige regionale råd i Østersøen, Arktis og Barents.

Opfølgning på det årlige strategiforum for EU-Østersøstrategien, hvor NMR er medarrangør, ved igangsætning af projekter på området.. Implementering af EU’s Østersøstrategi; navnlig inden for temaerne kultur og bæredygtighed samt innovation og bioøkonomi, hvor disse temaer søges udviklet i synergi med det nordiske samarbejde. Udvikle samarbejdet og koordineringen med de øvrige regionale råd i Østersøen, Arktis og Barents.

Gennemført medarrangørskab af det årlige strategiforum for EU’s strategi for Østersøområdet; herunder gennemført sessioner inden for innovation, digitalisering, bioøkonomi og kultur og faciliteret involvering af ungdommens deltagelse i strategiforum’et.

Defineret fortsat samarbejde med den tyske ”Stiftung Wissenschaft und Politk” vedrørende analyser og publiceringer om Nordisk samarbejde i Tyskland Østersøregionen generelt.


73

1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen

Projektmidler


DKK 0 6.548.000 6.432.000 0% Generalsekretæren

Formål Formålet med NGO programmet er at styrke civilsamfund, pluralisme og

demokratiudvikling i Østersøregionen. Programmet støtter projekter, der gennem partnerskaber på tværs af regionen fremmer viden og erfaringsdeling mellem NGO´erne i de nordiske lande, de baltiske lande, Nordvestrusland, Polen og Hviderusland inden for en række områder, f.eks. miljø, klima, energi, sundhed, social, kultur og ligestilling. Budgetposten finansierer endvidere nordisk-baltiske NGO samarbejde. Budgetpost udgår fra og med 2018; NGO-virksomhed i Østersøregionen finansieres i 2018 via 1-0820 Nordens nærområdessamarbejde.

Forvaltnings- organ

Nordisk Ministerråds Sekretariat er forvaltningsorgan for NGO programmet for Østersøen.



-

At yde støtte til projekter med fokus på udvikling af civilsam-fundet i Østersøregionen. At sprede kendskab til programmet i regionen, således at nye NGO´er bliver involveret. At fortsat arbejde med kommunikation af resultaterne fra projekterne.

Der er ydet støtte til 11 projekter med formålet at understøtte styrkelse af civilsamfundet i Østersøregionen. Øget informationsindsats med hensyn til at vække interesse i brede kredse af potentielle ansøgere og med hensyn til at formidle resultaterne af de gennemførte projekter.

1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland

Institution



Formål Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen er en del af ministerrådets

sekretariat og har til formål at fremme og udvikle det nordisk-baltiske samarbejde og bidrage til Nordenfremmende indsatser i samarbejde med de nordiske landes ambassader i landene. Midlerne fra denne budgetpost finansierer kontorernes løbende drift. NMR fastholder desuden indtil videre en minimumstilstedeværelse i Nordvestrusland i overenstemmelse med indgåede aftaler mellem NMR og Rusland (Memorandum of


74

Understanding). I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014 samt senere MR-SAM beslutninger med hensyn til aktiviteter i Rusland er der fastlagt nedennævnte mål for 2017.



Fortsat opfølgning af beslutninger som følge af den eksterne evaluering af retningslinjerne for NMR-samarbejdet med Estland, Letland og Litauen. Kontorerne i Baltikum skal udover generelle Nordenfremmende aktiviteter udgøre en nøglefunktion i at etablere og forvalte nordisk-baltiske samarbejdsprojekter i et tæt samarbejde med ministerrådssekretariatet og andre nordiske institutioner, de baltiske landes myndigheder og civilsamfund, andre internationale og regionale organisationer samt de nordiske landes ambassader i de baltiske lande. Kontoret i Rusland skal opretholde en minimum tilstedeværelse, der opfylder aftalerne med de russiske myndigheder og internt understøtte NMRS med at fortsætte samarbejdet med Rusland. De konkrete mål vil fremgå af kontorernes bevillingsbrev og virksomhedsplan for 2018 på baggrund af erfaringerne fra 2017.

Kontorerne i Baltikum skal udover generelle Nordenfremmende aktiviteter udgøre en nøglefunktion i at etablere og forvalte nordisk-baltiske samarbejdsprojekter i et tæt samarbejde med ministerrådssekretariatet og andre nordiske institutioner, de baltiske landes myndigheder og civilsamfund, andre internationale og regionale organisationer samt de nordiske landes ambassader i de baltiske lande. Kontoret i Rusland skal opretholde en tilstedeværelse, der opfylder aftalerne med de russiske myndigheder og internt understøtte NMRS med at fortsætte samarbejdet med Rusland. De konkrete mål vil fremgå af kontorernes bevillingsbrev og virksomhedsplan på baggrund af erfaringerne fra 2016.

Kontorerne i Baltikum har videreudviklet og gennemført eksisterende programmer for nordisk-baltisk samarbejde, aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Finlands formandskab samt Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader i landene. Baltikumkontorerne har i overensstemmelse med årets virksomhedsplan gennemført en række nordisk-baltiske samarbejdsprojekter, en synlig markering af 25-året for deres oprettelse i henholdsvis Estland, Letland og Litauen; ligesom der er støttet og iværksat en række mindre arrangementer inden for kulturformidling og emner af stor nordisk interesse. Kontoret i Rusland har i overensstemmelse med virksomhedsplanen opretholdet en tilstedeværelse i Nordvestrusland, der opfylder aftalerne med Rusland (Memorandum of Understanding); personale og lokaler er yderligere nedskalleret i Kaliningrad. Kontoret har ydet intern assistance til NMR-sekretariatet på en række områder.

1-0850 Internationella aktiviteter Projektmidler


DKK 1.815.000 1.815.000 1.783.000 93% NSK


75

Formål Formålet er at sikre internationalt outreach af det nordiske samarbejde. Budgetposten finansierer indsatser, som fremmer Norden og Nordens virksomhed, som har fokus på kontaktskabelse og udvikling af nye initiativer, og initiativer i forbindelse med nye politiske udfordringer i Nordens naboområder eller udenfor Norden. Der gives prioritet til samnordiske initiativer og initiativer af tværsektoriel karakter. Midlerne uddeles til udarbejdelse af informationsmateriale, rapporter, udredninger/analyser, afholdelse af konferencer, mm.



Udvikle projekter, der styrker Nordisk Ministerråds og de nordiske landes rolle på den internationale scene. Målet er at styrke den nordiske indsats. Relevante samarbejdsprojekter vil blive udviklet i løbet af året.

Udvikle projekter, der styrker Nordisk Ministerråds og de nordiske landes rolle på den internationale scene. Målet er at styrke den nordiske indsats. Relevante samarbejdsprojekter vil blive udviklet i løbet af året

Der blev støttet bl.a. følgende projekter: New Nordic. Fashion. Food. Design. Projektets formål er at udveksle erfaringer mellem de nordiske og tyske parter og styrke det generelle kendskab til nordisk livsstil - især indenfor bæredygtighed og etisk forbrug. Projektet er en del af det etablerede samarbejde mellem Nordisk Ministerråd og de nordiske ambassader i Berlin. Barnets århundrede: Projektets overordnede fokus er på barndom i et historisk perspektiv, børne- og familiepolitik, børns rettigheder mm.. Projektet er en del af det etablerede samarbejde mellem Nordisk Ministerråd og de nordiske ambassader i Berlin.

1-0870 Arktiskt samarbetsprogram Projektmidler


DKK 9.024.000 9.024.000 8.864.000 99% NSK

Formål Budgetposten kommer att kompletteras med ett uppdaterat syfte i september när

samarbetsprogrammet har beslutats.

Forvaltnings-organ

Det forventes, at der vil blive valgt et forvaltningsorgan for behandling af den åbne ansøgningsproces i det arktiske samarbejdsprogram.



Budgetposten kommer att kompletteras med mål för 2018 i september när samarbetsprogrammet har beslutats.

At gennemføre processen for den åbne ansøgningsrunde samt følge op på landenes politiske prioriteringer af 2016 og 2017. At bidrage til øget viden og

Den åbne ansøgningsrunde blev gennemført rettidigt og gav støtte til 24 projekter til et beløb på 6,2 mio. DKK. Indenfor puljen for de politiske


76



aktivitet vedr. bæredygtig økonomisk udvikling, innovation og entreprenørskab i Arktis. At bidrage til øget viden om internationale processers og internationale aftalers relevans for Arktis, herunder bidrage til implementering af disse. At udarbejde et nyt arktisk samarbejdsprogram for perioden 2018-2020. At gennemføre en evaluering af det arktiske samarbejds-program. At profilere og positionere Nordens arbejde med Arktis internationalt på større arktiske konferencer (fx Arctic Circle, Arktisk Råd, Arctic Frontiers m.fl.).

prioriteringer blev der givet støtte til: Oprindelige folk i form af bidrag til ”A Common Sápmi”-konferencen, der markerede 100-året for samisk mobilisering Økonomisk udvikling i Arktis med en analyse af ”Arctic Mobile Com-munications Network” som bidrag til Arktisk Råds taskforce om telekommunikation og et udbud til udarbejdelse af en ”Arctic Business Analysis”. Miljø, natur og klima ved at støtte oprettelsen af en nordisk tilgang til Arctic Polar Regional Climate Centre indenfor WMO (Arctic-PRCC) og til ”State of the Arctic Freshwater Report” af arbejdsgruppen CAFF indenfor Arktisk Råd.

1-0950 Hvideruslandsaktiviteter



DKK 0 0 4.574.000 100% 0

Formål Budgetposten er udgået fra og med 2017; se budgetpost 1-0850 Internationelle

aktiviteter samt budgetpost 1-0820 Nordens nærområdessamarbejde.

Forvaltnings-organ

Målene realiseret i koordination med NMRS kontor i Vilnius.



EHU Trust Fund (hviderussisk eksiluniversitet i Vilnius) och driften av denne har avvecklats vid mandatets slut 31.12.2016 – och NMR har avslutat sitt finansiella stöd till EHU enligt MR-SAM beslut 10.05.2016 Der er iværksat flere mindre


77

samarbejdsprojekter til fremme af demokratisk samfundsudvikling i Hviderusland.

1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst Projektmidler


DKK 1.858.000 1.658.000 1.629.000 100% NSK

Formål På Nordisk Råds session 2016 godkendtes retningslinjer for samarbejde med Nordens

naboer i vest for perioden 2017-2020. Retningslinjerne fastslår, at Norden og dets vestlige naboer (forstået som England, Skotland, Irland, Canada og USA) har mange fælles udfordringer og muligheder. I mange tilfælde er der i Norden og dets naboer til vest en spredt befolkning over stor geografi; kystsamfund afhængig af udnyttelse af havet; nordatlantisk og arktisk klima- og vejrforhold; behov for forskning og konkret arbejde med spørgsmål indenfor miljø, natur og klima, behov for udvikling af forskning, innovation og erhvervsudvikling samt samarbejde på kulturelle områder såvel som Nordisk Ministerråds tværgående strategier (bæredygtighed, børn og unge samt ligestilling). Det er indenfor de ovennævnte områder, at Nordisk Ministerråd ønsker at samarbejde med naboer og partnere i vest.

Forvaltnings-organ

Intet forvaltningsorgan. Nordisk Ministerråds Sekretariat er sagsbehandler.



At fastholde udbredelsen af kendskab til Norden og de nordiske samfunds- og velfærdsmodeller i Nordamerika og andre naboer i vest. At styrke uddannelse, forskning og udveksling mellem Norden og Nordamerika. At bidrage til relevante fælles nordiske initiativer med naboer i vest, herunder Nordic Day i USA. At bidrage til at profilere og positionere Norden for naboer i vest. At fortsætte og konsolidere samarbejdet med provins-regeringen i Québec.

At udbrede kendskab til Norden i Nordamerika til akademiske og politisk orienterede kredse. At stimulere samarbejde mellem Norden og relevante aktører og partnere i vest. At bidrage til relevante fælles nordiske initiativer, herunder Nordic Day i USA. At godkende og implementere nye retningslinjer for ”samarbejdet med Nordens naboer i vest”. At bidrage til at profilere og positionere Norden for naboer i vest. At fortsætte og konsolidere

Projektet ”Nordic Ways” i samarbejde med Johns Hopkins Universitets Centre for Transatlantic Relations (CTR) resulterede i en bog (af samme navn) publiceret og lanceret i Washington D.C. i oktober 2016 ifm. de nordiske ambassaders Nordic Day 2016. Samarbejde med CTR og ambassaderne vil fortsætte i 2017 som 5-7 profileringsarrangementer på tværs af USA med afsæt i bogens nordiske budskaber. Samarbejdet med provins-regeringen i Québec er fortsat og konsolideret med en praktikordning og løbende dialog. Der blev afviklet et stort


78



samarbejdet med provins-regeringen i Québec.

profileringsarrangement af Norden i Montréal (Cool Nordic). Der blev givet støtte til en amerikansk forsknings-konference (SASS) om Norden.

Uddannelse og Forskning

79


Generel indledning

Formål og Fakta Ministerrådet for Uddannelse og Forskning (MR-U) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde om uddannelsespolitik og forskningspolitik, fra børnehave/førskole til grundskole, ungdomsuddannelser, voksenuddannelse og folkeoplysning samt højere uddannelse, ligesom MR-U koordinerer ministerrådets samarbejde om IT-politik og sprogpolitik. Formålet med MR-U’s arbejde er at bidrage til et velfungerende, grænseløst nordisk uddannelses-, forsknings- og innovationsområde for at sikre, at Norden bliver en foregangsregion for kompetenceudvikling og forskning af høj kvalitet. Samtidig skal det fælles værdigrundlag, som ligger i en nordisk sprog- og kulturidentitet videreudvikles.


MR-U’s samarbejdsprogram Kvalitet og relevans i uddannelse og forskning fra 2015 ligger i forlængelse af den tidligere strategi for uddannelse og forskning, nordisk IT-politik og sprogpolitik. I samarbejdet integreres en række tværgående indsatser, herunder de tre horisontelle perspektiver; børn og unge, holdbar udvikling og ligestilling. Målet er at skabe uddannelser, så alle børn, unge og voksne, drenge og piger, kan blive så dygtige som de kan i et godt psykisk og fysisk læringsmiljø, at betydningen af social baggrund mindskes, og at alle får mulighed for at lære og udvikle sig gennem hele livet. Der vil via et stærkt nordisk videnssamarbejde, mødepladser for efaringsudveksling, videndeling, læring og gensidig inspiration blandt andet være fokus på livslang læring, ligestilling og inklusion samt fokus på prioriteringer og indsatser rettet mod flygtninge, indvandre og integration. Det vil blandt andet ske via en løbende dialog om og opfølgning på formandskabsprojekterne, der er initieret under det norske formandskab i 2017, om henholdsvis inkludering af udsatte børn, unge og voksne i børnehave, uddannelse og arbejdsliv og udvikling af modeller for godkendelse af udenlandske uddannelser og kvalifikationer, jf. budgetpost 1-8022. Nordisk Netværk for Voksnes læring (NVL) fortsætter fra 2018 sit arbejde i en ny fem-årig programperiode. Nordplusprogrammet skal bidrage til at udvikle uddannelserne i Norden og Baltikum og til at fremme nordisk-baltisk sprog- og kulturforståelse. Planen er at lancere en ny programperiode for Nordplus i 2018 med afsæt i et nyt programdokument. Nordplus-administrationen tager sigte på at skabe en god overgang mellem programperioderne og informere brugerne om, hvad der er nyt i Nordplus. Det er et mål som minimum at opretholde det høje antal ansøgninger og succesraterne for programmet. Der skal være et fortsat fokus på formidling af gode eksempler og resultater fra Nordplus. Et strategisk arbejde om fremtidig nordisk samarbejde på uddannelsesområdet blev iværksat under det norske formandskab i 2017. I den forbindelse er der nedsat en højniveaugruppe, der i slutningen af 2017 vil præsentere sine forslag til et forstærket


80

nordisk samarbejde, som bidrager med konkrete svar på nutidens og fremtidens udfordringer. Opfølgning på højnivaugruppens anbefalinger vil ske under det svenske formandskab i 2018. Inden for højere uddannelse skal man styrke mobiliteten for studerende og lærere og samarbejde om kvalitet i højere uddannelse gennem erfaringsudveksling og god praksis og udvikling af metoder for at måle kvalitet. Man skal også stimulere et øget strukturelt samarbejde mellem uddannelsesinstitutioner i forhold til små akademiske fag og gennem Nordic Master programmet. Det overordnede mål med det forskningspolitiske samarbejde er at styrke kvaliteten og effektiviteten samt relevansen af det nordiske forskningssamarbejde. NordForsk koordinerer det nordiske forskningssamarbejde, se budgetpost 2-3100. Der er nedsat en ad hoc gruppe, der i slutningen af 2017 vil præsentere forslag til udformningen af det fremtidige nordiske forskningssamarbejde. Behandling af og opfølgning på ad hoc gruppens anbefalinger vil ske under det svenske formandskab i 2018. Det nordiske samarbejde om digitalisering skal støtte landenes digitale omstilling i den offentlige sektor (eGovernment) og gennem en sammenhængende digital infrastruktur bidrage til at binde regionen sammen inden for rammerne af EU’s Digital Single Market. Det nordiske sprogsamarbejde skal bidrage til at videreudvikle det fælles værdigrundlag, som ligger i nordisk sprog- og kulturidentitet og styrke den nationale opfølgning af sprogdeklarationen. Der vil følges op på evalueringen i 2017 af sprogsamarbejdet, og rammerene for en ny programperiode for nordisk samarbejde om sprog skal planlægges. MR-U’s budgetramme for 2018 er reduceret med 4.500 TDKK. Reduktion er udmøntet på følgende budgetposter 2-3100 NordForsk (-1.500 TDKK), 2-3180 NORDITA (-1.232 TDKK), 2-3181 NIfS (-367 TDKK), 2-3182 NIAS (-582 TDKK), 2-3184NORDVULK (-594 TDKK) og 2-3185 NSI (-225 TDKK). (Beløb i 2017 priser)


81


Resultatberetningen for MR-U beskriver her de resultater, som ligger ud over resultaterne beskrevet under de enkelte budgetposter. Der kan være tale om tværsektorielle resultater og aktiviteter, der finansieres af andre sektorer samt indsatser knyttet til det finske formandskab. MR-U fremlagde en redegørelse til Nordisk Råds session om iværksættelsen af sektorens samarbejdsprogram Kvalitet og relevans i uddannelse og forskning fra 2015. Af redegørelsen fremgik det, at der i høj grad er et sammenfald mellem de aktiviteter og værktøjer, som MR-U anvender i opfølgningen af samarbejdsprogrammet og de kommentarer, som fremkom i høringen af Nordisk Råd i processen frem mod samarbejdsprogrammets vedtagelse. Redegørelsen blev vel modtaget af Nordisk Råd. Løbende opfølgning på videndelingsprojektet Viden der gør børn og unge dygtige og livsduelige, 2015-2017, der blev iværksat under det danske formandskab i 2015. En evaluering i 2016 af Nordisk Netværk for Voksnes Læring (NVL) bekræftede, at NVL er en stabil, udviklende og kreativ organisation. NVL har et højt ambitionsniveau, og en af styrkerne er det høje engagement og motivation blandt netværksmedlemmerne. Evalueringen viser endvidere, at NVL bidrager til en individuel læring og en kollektiv erfaringsudveksling, kundskabsopbygning og peer-learning i og blandt netværkene, og at NVL bidrager til den regionale læring i Norden med relativt få ressourcer. Evalueringen af Nordplus i 2015 konkluderede, at programmet er meget velfungerende og bidrager til at udvikle uddannelserne i Norden og Baltikum og til at fremme nordisk-baltisk sprog- og kulturforståelse. Dette formål blev i 2016 opfyldt ved at yde tilskud til 395 nye projektsamarbejder, netværk og udvekslinger med deltagelse af over 2.868 uddannelsesinstitutioner/organisationer. Totalt var der en øgning på 8% flere ansøgninger fra 2015. Nordplus tildeler tilskud tilvarende 34% af de ansøgte midler. Givet at Nordplus havde et større budget, ville 25% flere ansøgninger kunne imødekommes, da de blev vurderet at være støtteværdige. Dette viser, at Nordplus er et populært støtteprogram, som også tilbyder mobilitetsmuligheder, som ikke er mulige inden for Erasmus+. Det finske formandskab afholdt to konferencer inden for højere uddannelse. Den ene handlede om kvalitet i højere uddannelse med temaet Student Centered Learning, og den anden handlede om nordisk uddannelses- og arbejdsmarkedsmobilitet. Undervisningsministrene underskrev i november 2016 en revideret Reykjavikdeklaration. Formålet med deklarationen er at gøre Norden til en foregangsregion hvad angår automatisk anerkendelse af tidligere opnåede kompetencer og uddannelseskvalifikationer. MR-U godkendte i 2016 programdokumentet for Nordic Master Programme (NMP), som nu er i sin første programperiode, 2017 - 2021. NordForsk har i 2016 videreført samfinansierede nordiske programsatsninger: forskningsprogrammerne inden for uddannelsesforskning, eScience, samfundssikkerhed, Arktis, helse og velfærd, kønsbalance i forskningen, grøn vækst og neutronforskning. NordForsk har videreført samarbejdet om register- og biobank- og interventionsforskning. Adgang til og brug af nordiske registerdata er styrket og einfrastruktur for følsomme data er blevet udviklet, se budgetpost 2-3100 eller www.nordforsk.org.

https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1034072/FULLTEXT02.pdf


82

I 2016 videreførtes det nordisk-russiske samarbejdsprogram inden for uddannelse og forskning, se budgetpost 1-0820 Kundskabsopbygning og netværk. På IT-området har der i 2016 været særligt fokus på planlægningen af den nordisk-baltiske ministerkonference om digital omstilling, som arrangeres i samarbejde med det norske formandskab og Nordic Innovation. Konferencen Digital North blev afholdt i Oslo den 25. april 2017. I 2016 har det nordiske forum af IT-direktører initieret 3 fælles projekter om henholdsvis digitale identifikationer (fase 2), digtial post og digitalisering af indkøb, der skal understøtte realiseringen af målene under EU’s eGovernment Action Plan (2016-2020) til gavn for borgere, virksomheder og offentlige forvaltninger. På sprogområdet blev der i 2016 fulgt op på Ad hoc-gruppen på sprogområdets anbefalinger, herunder tiltag som fremmer synlighed, koordination og kommunikation. 657 universitetsstuderende, lærerstuderende og lærere har deltaget i kurser og seminarier om Nordens sprog og kulturer. Der har videre været fokus på flersproglighed, tegnsprog, parallelsproglighed mellem engelsk og Nordens sprog på universiteterne. Nordisk sprogkoordination gennemførte en undersøgelse af unge nordboeres sprogforståelse, og Norden i skolen (FNF) færdiggjorde projektet Nordisk filmportal. På denne måde bidrager sprogsamarbejdet til at understøtte den nationale opfølgning af Sprogdeklarationen.



MR-U (TDKK) 217.041 221.541 -4.500 -2,0% Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 3.376 3.376 0 0,0%

2-2505 Dispositionsmedel Utbildning och forskning 3.376 3.376 0 0,0% Politikudvikling m.v. 15.718 15.718 0 0,0%

2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 7.123 7.123 0 0,0% 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 576 576 0 0,0% 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 8.019 8.019 0 0,0%

Mobilitets og netværksprogrammer 80.306 80.306 0 0,0%

2-2513 Nordplus 74.809 74.809 0 0,0% 2-2515 Nordic Master Programme 5.497 5.497 0

Institution 97.942 99.442 -1.500 -1,5%

2-3100 NordForsk 97.942 99.442 -1.500 -1,5% Forskning i øvrigt 19.699 22.699 -3.000 -13,2%

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 8.088 9.320 -1.232 -13,2% 2-3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 2.411 2.778 -367 -13,2% 2-3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 3.821 4.403 -582 -13,2% 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 3.904 4.498 -594 -13,2% 2-3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 1.475 1.700 -225 -13,2%




83

Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser

2-2505 Dispositionsmidler Uddannelse og forskning

Projektmidler


DKK 3.376.000 3.376.000 3.316.000 89% EK-U

Formål Formålet med dispositionsmidlerne er at finansiere politisk relevante initiativer,

særligt med henblik på bredt at udmønte MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte initiativer i det aktuelle formandskabsprogram samt til at gennemføre aktuelle studier og analyser samt evalueringer af projekter og programmer m.m. Hertil kommer bidrag fra sektoren til arbejdet med større tværgående indsatser, herunder indsatser for at profilere Norden og øge kendskabet til regionen. Endvidere kan midlerne anvendes til at finansiere tidsbegrænsede ad hoc grupper, arbejdgrupper, tænketanke m.m., der nedsættes med henblik på at frembringe aktuelle politiske indspil og underlag i MR-U’s arbejde.



Udmøntning af MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte indsatser under det svenske formandskab ved at gennemføre analyser, udredninger, studier, evalueringer mv. Det sker blandt andet gennem det fortsatte samarbejde om at profilere Norden som attraktiv region. Endvidere finansiering af aktuelle ad hoc arbejdsgrupper og deres indspil til MR-U.

Udmøntning af MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte indsatser under det norske formandskab ved at gennemføre analyser, udredninger, studier, evalueringer mv. Det sker blandt andet gennem det fortsatte samarbejde om at profilere Norden som attraktiv region. Endvidere finansiering af aktuelle ad hoc arbejdsgrupper og deres indspil til MR-U.

Der er i 2016 disponeret midler til blandt andet gennemførelsen af formandskabsinitierede aktiviteter samt til videreførelse af det nordiske analysesamarbejde, kontaktseminarer for ledere på pædagog- og læreruddannelserne samt ledere på velfærdsuddannelser på bachelorniveau, utredning om utbildningsrörlighet för personer med funktionsnedsättning, evaluering af forvaltningen af det nordiske samarbejde på sprogområdet, medfinansiering af projekt om folkeoplysningens rolle i integrations- og beskæftigelsesindsatsen for flygtninge i Norden, et fortsat nordisk samarbejde om BETT i 2017, studie om forskningssamarbete i Norden og opdatering af den nordiske gymnasieoverenskomst. Endelig er der disponeret midler til ad hoc grupp för vissa frågor rörande NordForsk och det nordiska forskningssamarbetet og ad hoc gruppe vedrørende nordisk samarbejde om kvalitet i högre utbildning.


84

Politikudvikling

2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde

Projektmidler


DKK 7.123.000 7.123.000 6.997.000 92% ÄK-U

Formål Det nordiske språksamarbeidet skal bidra til å styrke nabospråkforståelsen mellom

dansk, norsk og svensk, både i tale og skrift. Språksamarbeidet skal videre kunne bidra til å støtte nasjonale innsatser i oppfølgningen av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk (språkdeklarasjonen). Dette skal oppnås gjennom en styrket koordinering mellom aktiviteter og en tydelig kobling til de politiske prioriteringer. Det legges særlig vekt på målgruppen barn og unge. Forvaltningsorganet administrerer gjennom oppdraget Nordisk språkkoordinasjon koordineringsfunksjonen og øremerkede aktiviteter ivaretatt av sentrale aktører i språksamarbeidet (Nordkurs, Nordspråk, Nordiske sprogpiloter, kurs for lærerstuderende, netværket for sprognævnene i Norden). Nordisk språkkoordinasjon kan videre initiere tiltak innenfor budsjettrammen og bidra til å styrke informasjons- og kommunikasjonsarbeidet på språkområdet. Oppdraget er beskrevet i rammeavtalen for 2014 – 2018. Ekspertgruppen Nordens Sprogråd bidrar som faglig referansegruppe til kvalitetssikringen av den virksomhet som Nordisk språkkoordinasjon har ansvar for å koordinere. Ansvaret for den samlede innsats på språkområdet i det nordiske samarbeid deles mellom MR-U (hovedansvar) og MR-K (sektoransvar). Den samlede innsats i det nordiske samarbeid på språkområdet omfatter også virksomhet under Nordplus og i kultursektorens virksomhet. Se mer på www.sprogkoordinationen.org

Forvaltnings-organ

Foreningene Nordens forbund (FNF)



En god koordinering af nordiske aktiviteter og et øget samarbejde med nationale aktører. Aktiv inddragelse af børn og unge i arbejdet med mål-gruppens forståelse af dansk, norsk og svensk i tale og skrift. Styrke sprogsamarbejdets

En styrket koordinering af aktiviteter og et øget samarbejde med nationale aktører. Aktiv inddragelse af børn og unge i arbejdet med mål-gruppens forståelse af dansk, norsk og svensk i tale og skrift. Styrke sprogsamarbejdets

Der har været fokus på en tydelig og synlig sammenheng i språksamarbeidet, inklusive det tverrsektorielle perspektiv gjennom tiltak som bidrar til en økt forståelse mellom nabospråkene dansk, norsk og svensk, i skrift og tale. Nordisk språkkoordinasjon har i 2016 planlagt nordisk språkfest i forbindelse med Århus kulturby 2017.

http://www.sprogkoordinationen.org/


85



synlighed i alle de nordiske lande. Styrke det tværsektorielle samarbejde mellem uddannelses- og kultursektoren, herunder en sprog- og kulturfestival med særligt fokus på målgruppen børn og unge. Følge op på evalueringen af sprogsamarbejdet og planlægge en ny programperiode fra 2019.

synlighed i alle de nordiske lande, herunder en nordisk sprogfest i forbindelse med Århus kulturby 2017 og Nordens dag den 23. marts. Styrke det tværsektorielle samarbejde mellem uddannelses- og kultursektoren, herunder en sprog- og kulturfestival med særligt fokus på målgruppen børn og unge. Fremlægge en redegørelse om opfølgningen af Sprogdeklarationen til Nordisk råds session.

Målgruppene barn og unge og deres undervisere er sentrale for virksomheten på språkområdet, og brorparten av midlene går til språkkurs og annen virksomhet rettet mot disse. Samvirket med relevante nasjonale aktører står sentralt i kommunikasjons- og informasjonsarbeidet.

2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur

Projektmidler


DKK 576.000 576.000 566.000 100% ÄK-U

Formål Formålet er at dele erfaringer om den digitale omstilling i den offentlige sektor i

Norden samt at kooordinere fælles nordiske indsatser for at fremme digital integration i regionen gennem sammenhængende digital infrastruktur, der bidrager til at fjerne digitale barrierer for borgere og virksomheder i Norden.



Følge op på den fælles ministererklæring om digitalisering underskrevet på ministerkonferencen Digital North i april 2017 i form af konkrete og prioriterede nordiske og baltiske digitaliseringsprojekter.

Det nordiske IT-samarbejde vil i 2017 fortsætte arbejdet med at følge op på eID-projektets resultater og anbefalinger gennem afholdelse af nordiske ekspert- workshops omkring prioriterede indsatsområder. Derudover initierer de nordiske IT-direktører projekter om digital post og digitalisering af indkøb. I april 2017 afholder Nordisk Ministerråd i samarbejde med Norges formandskab en ministerkonference om digital omstilling med minsitre fra Norden og Baltikum samt aktører fra den private sektor.

Der er i 2016 etableret tre nordiske arbejdsgrupper med fokus på eID, digital post og digitalisering af offentlige indkøb. Indhold og rammer for ministerkonferencen Digital North i april 2017 er fastlagt i samarbejde med Norges formandskab og invitationer til ministre og øvrige deltagere er udsendt.


86



Følge op på ministerkonferencen om Digital North og den fælles ministererklæring, herunder præsentere forslag til konkrete indsatser for det videre nordisk samarbejde.

2-3127 Politikudvikling voksnes læring



DKK 8.019.000 8.019.000 7.877.000 100% EK-U

Formål Nordisk Netværk for Voksnes Læring (NVL) udgør i samspil med delprogrammet

Nordplus Voksen, se budgetpost 2-2513 Nordplus, MR-U’s indsats inden for politikområdet voksnes læring. NVL går i 2018 ind i en ny fem-årig programperiode. NVL’s hovedopgaver er bl.a. at fremme udvikling og implementering af strategier for livslang læring og kompetenceudvikling, bidrage til personlig udvikling og demokratisk deltagelse, fremme samspillet med Nordplus Voksen samt at informere struktureret og strategisk om erfaringer og resultater fra det nordiske samarbejde og skabe synergi i forhold til det internationale, herunder især det europæiske, samarbejde om voksnes læring. Arbejdet er organiseret via en række netværk og arbejdsgrupper, der ud over at have national forankring også inddrager både civilsamfundet og erhvervslivet. Se mere på www.nvl.org

Forvaltnings- organ

Nyt forvaltningsorgan fra 2018 udpeges i løbet af 2017



NVL’s virksomhed vil fortsat bidrage til implementeringen af MR-U’s samarbejdsprogram samt øvrige poliltisk prioriterede områder. Arbejdet i netværk og arbejdsgrupper fortsætter. Der vil fortsat være fokus på overgang mellem uddannelse og arbejdsliv, styrkelse af voksnes grundlæggende

NVL’s virksomhed vil bidrage til implementeringen af MR-U’s samarbejdsprogram samt øvrige politisk prioriterede områder. NVL vil facilitere kompetenceudvikling af undervisere som arbejder med grundlæggende litteracitet, udvikle kundskab om validerings betydning for individers overgang mellem uddannelse og arbejdsliv samt udvikle nye idéer til, hvordan digitale værktøj og

NVL har i 2016 fortsat sit arbejde med at skabe bedre muligheder for efteruddannelse og kompetenceudvikling for voksne, fremme innovation og entreprenørskab gennem voksenuddannelsesindsatser samt styrke voksnes muligheder for vejledning og validering af kompetencer opnået i eller uden for uddannelsessystemet. NVL har gennem sine ni netværk og to arbejdsgrupper sat fokus på

http://www.nvl.org/


87



færdigheder, fremme kvalitetsudvikling og innovation i kompetenceudviklingen af voksenundervisere samt digitalisering. NVL vil med sin struktur og organisering fortsat bidrage til at opbygge en kundskabsbase for inkludering og integration gennem diskussioner i de forskellige netværk, herunder i forhold til flygtninge og indvandrere.

metoder kan støtte, berige og komplementere forskellige områder af voksnes læring. NVL vil samarbejde med Nordplus for at øge spredningen og anvendelsen af projektresultater og videreudvikle de nordiske uddannelsessystemer. NVL afholder sammen med det norske formandskab konferencen Voksnes læring og inkludering i arbeids- og samfunnsliv, som skal belyse løsninger og modeller, som kan hjælpe beslutningstagere og organisationer til at skabe bedre forudsætninger for politikudvikling og praksis for kompetenceudvikling og inkludering.

aktuelle udfordringer i Norden og har udviklet metoder og pædagogiske processer, som kan bidrage til integration og fremme kompetenceudviklingen i og for arbejdslivet, blandet andet ved at skabe en arena for dialog og diskussion mellem arbejdsgiver- og arbejdstagerorganisationer og uddannelsessektoren. NVL har haft gennemført 95 aktiviteter med mere end 3.500 deltagere. NVL har opbygget over 70 nye samarbejdsrelationer i Norden, og mere end 200 forskellige organisationer har samarbejdet med NVL i 2016. NVL har i samarbejde med Nordplus Voksen afholdt 12 arrangementer med informationsspredning og resultatformidling.

Mobilitets- og Netværksprogrammer

2-2513 Nordplus



DKK 74.809.000 74.809.000 74.073.000 99% EK-U

Formål Nordplus er Nordisk Ministerråds største mobilitets- og netværksprogram for

uddannelsesområdet. Sigtet er at fastholde samhørigheden mellem landene og styrke samarbejdet om at videreudvikle kvaliteten inden for uddannelsesområdet fra børnehave/førskole og grundskole til videregående uddannelse og voksenuddannelse. Nordplus yder tilskud til udveksling af undervisere, elever, studerende samt til netværks- og projektsamarbejde mellem uddannelsesinstitutioner og uddannelsesaktører i Norden og de baltiske lande. Hvert år kommer over 7.000 elever og studerende samt mere end 2.000 undervisere på udvekslingsophold i et andet nordisk/baltisk land. Samlet deltager ca. 2.800 uddannelsesinstitutioner og organisationer i tværnationale mobilitets- og projektsamarbejder under Nordplus hvert år. Formålet med Nordplus er fastlagt i programdokumentet for Nordplus: Styrke og udvikle det nordiske uddannelsessamarbejde og bidrage til at skabe et nordisk-baltisk uddannelsesområde;


88

Støtte, bygge på, drage nytte af og sprede innovative produkter og processer på uddannelsesområdet gennem systematisk udveksling af erfaringer og god praksis; Bidrage til udviklingen af kvalitet og innovation i uddannelsessystemerne for livslang læring i deltagerlandene gennem uddannelsessamarbejde, samt samarbejde med arbejdslivet om udviklingsprojekter, udveksling og netværksbygning; Fremme nordiske sprog og kultur og gensidig nordisk-baltisk sproglig og kulturel forståelse; Styrke sprogforståelsen særligt blandt børn og unge i de nordiske sprog, primært dansk, svensk og norsk; Stimulere interessen for, kundskaben om og forståelsen for de nordiske sprog. Se mere på www.nordplusonline.org

Forvaltnings- organ

Nordplus administrationen er baseret på et konsortium udpeget af Nordisk Ministerråd, bestående af fem nationale programkontorer i hvert af de nordiske lande, som hver er udpeget som hovedadministratorer for et specifikt Nordplus delprogram. Nordplus administrationen inkluderer de tre nationale programkontorer for Nordplus i henholdsvis Estland, Letland og Litauen samt de tre informationspunkter for Nordplus i Grønland, Færøerne og Åland, som er tilknyttet de nationale programkontorer i henholdsvis Danmark og Finland. Styrelsen for Videregående Uddannelser (UDS) varetager hovedkoordinatorfunktionen.



At støtte nordisk/baltisk samarbejde inden for uddannelsesområdet gennem god information om og fortsat fokus på at fastholde en stor ansøgning til Nordplus. At sørge for en smidig overgang til en ny Nordplus programperiode fra 2018. At informere og vejlede relevante målgrupper om endringer i Nordplus, især med hensyn til at øge andelen af sprogprojekter. At fastholde en høj udnyttelsesgrad af Nordplus programmets budget. At styrke udbredelsen og udnyttelsen af resultaterne af Nordplus projekter.

At støtte nordisk/baltisk samarbejde inden for uddannelsesområdet gennem god information om og fortsat fokus på at fastholde en stor ansøgning til Nordplus. At informere og vejlede relevante målgrupper om de muligheder som findes i Nordplus, især med hensyn til at øge andelen af sprogprojekter. At fastholde en høj udnyttelsesgrad af Nordplus programmets budget. At styrke udbredelsen og udnyttelsen af resultaterne af Nordplus projekter.

Ved at styrke kendskabet til og brugen af Nordplus bidrager programmet til at nye aktører og fagområder kan få støtte til netvært og mobilitet og derigennem styrkedet nordisk/baltisk samarbejde inden for uddannelsesområdet. I fire af delprogrammerne var mere end halparten af de deltagende skoler/institutioner nye, og antalet deltagende skoler/institutioner er øget med 6% over gennemsnittet for de seneste 4 år. Nordplusadministrationen har arbejdet med en statistikside på www.nordplusonline.org med henblik på at styrke udbredelsen og udnyttelsen af resultaterne af Nordplus projekter. Resumé af projektresultater er integreret i databasen på hjemmesiden. For at styrke kvaliteten af ansøgninger og projekter under Nordplus er et fælles

http://www.nordplusonline.org/

http://www.nordplusonline.org/


89



kvalitetsindikatorsystem er implementeret. For at yderligere øge udnyttelsesgraden af Nordplus programmets budget gennemføres en løbende økonomiopfølgning over for igangværende projekter.

2-2515 Nordic Master Programme



DKK 5.497.000 5.497.000 3.640.000 98% EK-U

Formål Nordic Master är Nordiska ministerrådets utbildningsprogram inom högre utbildning.

Programmen har finansierats från olika källor, men år 2016 fick programmet en egen budgetpost. Minst tre nordiska universitet eller högskolor organiserar gemensamt två-åriga, engelskspråkiga masterprogram. Programmet är ett exempel på strukturellt samarbete mellan nordiska universitet och högskolor. Till skillnad från Nordplus deltar inte de baltiska länderna i Nordic Master. Syftet med Nordic Master är att: Internationalisera högre utbildning genom ett samspel av nordiska och icke-nordiska studenter, både från Europa och utifrån Europa. Utveckla och underlätta samarbetet för universitet och högskolor i Norden genom att systematiskt uppmärksamma och lösa hinder och utmaningar i organiserandet av gemensamma studieprogram. Erbjuda masteroprogram som baserar sig på excellens och hög kvalitet. Erbjuda forskningsbaserade program som möjliggör både en forskarkarriär och framgång i arbestlivet. Utveckla samarbete mellan högre utbildningsinstitutioner och den nordiska industrin och arbetslivet. Uppnå goda och mätbara resultat vad gäller studerandenas kompetenser och kunskaper, också gällande specifikt nordiska kompetenser och kunskaper. Hjälpa studeranden och andra medverkande aktörer att bilda nyttiga nätverk. Förutom ämnesspecifika kompetenser ska studeranden få erfarenheter och kunskap om nordisk kultur, forskning och arbetsmöjligheter.

Forvaltnings- organ

Nordic Master administreras av finska Utbildningsstyrelsen



Målsättningen för 2018 är att utlysa tre nya program. Medlen kan sökas av alla akademiska

Målsättningen för 2017 är att utlysa minst tre nya Nordic Master program. MR-U

MR-U har finansierat två Nordic Master program i 2016 utan ett förutbestämt tema. Det har


90

områden, temat är inte bestämt på förhand.

finansierar alla tre och medlen kan sökas av alla akademiska områden.

ytterligare finansierats ett program med temat Grön växt.

2-3100 NordForsk

Institution


NOK 122.428.000 124.303.000 122.533.000 35% Institutionen

Modsv. DKK 97.942.000 99.442.000 104.153.000

Formål NordForsk koordinerar Nordiskt samarbete om forskning och forskningsinfrastruktur.

Målet är att främja kvalitet och effektivitet samt relevans av nordiskt forskningsamarbete. Det gäller såväl områden där de nordiska länderna har en internationell styrkeposition som strategiskt betydelsefulla områden, där en gemensam nordisk satsning behövs för att bygga upp en forsknings- och utbildningskompetens av internationell kvalitet och styrka. NordForsk ska främst utforma initiativen utifrån de nationella forskningsfinansierande organens prioriteringar. Förslag till initiativ kan också identifieras av forskningsvärlden och Nordiska ministerrådet. Samarbetet ska kunna omfatta såväl grundforskning som mer praktiskt tillämpade inriktningar. https://www.nordforsk.org/no

Kontraktperiode og -status

NordForsk har ett strategiskt mandat från och med 2017.



Stärka den nordiska forskningens kvalitet och synlighet genom storskaliga, tvärvetenskapliga och sektorövergripande forskningsprogram formulerade i syfte att tackla stora samhälleiga utmaningar och garantera en hållbar samhällsutveckling. Arbeta för att öka volymen av nationella forskningsbidrag som koordineras av NordForsk så att de nordiska länderna bidrar tillsammans med en summa som är minst dubbelt så stor som den som kommer från NordForsks budget (1/3 Nordforsk och 2/3 nationell finansiering). Den 2017

Stärka den nordiska forskningens kvalitet och synlighet genom storskaliga, tvärvetenskapliga och sektorövergripande forskningsprogram formulerade i syfte att tackla stora samhälleiga utmaningar och garantera en hållbar samhällsutveckling. NordForsk ska arbeta för att öka volymen av nationella forskningsbidrag som koordineras av NordForsk så att de nordiska länderna bidrar tillsammans med en summa som är minst dubbelt så stor som den som kommer från NordForsks budget (1/3 Nordforsk och 2/3

Den nationella medfinansieringen inom forskning och forskningsinfrastruktur var 96 MNOK. Arbetet med att ytterligare öka volymen nationell medfinansiering har pågått. En forskarskola och sju projekt har fått medel för kapacitetsbyggade inom neutronforskning /ESS. Två excellencecentra har startats inom Genderprogrammet och fyra inom Arktisforskningen. Inom utbildning och samhällssäkerhet har grunden lagts för en ytterligare utlysning

https://www.nordforsk.org/no


91



initierade ”öppen invitation till Nordic Co-fund” föväntas bidta till att förankra och säkerställa ökad nationell medfinansiering. Fortsätta att utveckla forskningsprogram som bidrar till att skapa kritisk massa inom prioriterade områden, samt undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla pågående forskningsprogram inom Hälsa och Välfärd, Samhällssäkerhet, Utbildning för framtiden samt Ansvarsfull utveckling av Arktis. Arbeta för att säkra nationell medfinasiering för ett nytt nordiskt forskningsprogram inom Migration med tyngdpunkt på forskning om integration. Öka tillgången till och användningen av existerande nordisk forskningsinfrastruktur och stimulera till samarbete om inrättande av ny infrastruktur både i och utanför Norden. Vidareutveckla det nordiska forskningsinfrastruktursamarbetetspeciellt när det gäller eInfrastruktur. Organisera och finansiera kurser för unga nordiska forskare i syfte att öka utnyttjandet av data inom Biobanker och register. Implementera NordForsks principer för jämställdhet, öppen rekrytering, öppen vetenskap samt forskningsetik. Synliggöra det nordiska forskningssamarbetets resultat och stärka den kunskapsbaserade dialogen mellan forskare, beslutsfattae och andra användare i de nordiska länderna.

nationell finansiering). NordForsk kommer att fortsätta det strategiska arbetet med utvecklandet av målmedvetna konsultationer för att säkerställa nationell medfinansiering. Fortsätta att utveckla forskningsprogram som bidrar till att skapa kritisk massa inom prioriterade områden, samt undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla pågående forskningsprogram inom Samhällssäkerhet, Utbildning för framtiden och Ansvarsfull utveckling av Arktis. Att genom nordiskt samarbete öka tillgången till och användningen av existerande forskningsinfrastruktur och stimulera till samarbete om inrättande av ny infrastruktur i Norden, i Europa och globalt. Vidareutveckla samarbetet kring forskningsinfrastruktur, speciellt på eInfrastrukturområdet och genom att utnyttja den unika tillgången på data inom Biobanker och register på t.ex. arbetsmarknads-, utbildnings- och migrationsområdena. NordForsk kommer att fortsätta säkerställa att de policyåtgärder som redan vidtagits inom jämställdhet, öppen rekrytering, öppen vetenskap samt forskningsetik implementeras. Synliggöra påverkan av det nordiska forskningssamarbetets resultat samt stärka NordForsks roll som plattform för dialog mellan aktörer och sektorer inom det nordiska forskningssamarbetet.

2017. Tillgång och användning av nordiska registerdata har stärkts genom en utlysning på 67 MNOK och eInfrastruktur för sensitiva data utvecklas. Satsningar sker också på bl.a.”Nordic federated cloud” och EISCAT-3D och utveckling sker av mjukvara för forskning. En utvärdering av Tier 1 är genomförd med gott resultat. Ett intensivt arbete pågår för att åstadkomma förbättrad jämställdhet, öppen vetenskap och rekrytering samt relevant hantering av etikfrågor. De generiska kommunikationsaktiviteterna har stärkts och antalet dialogmöten ökat.


92

Forskning i øvrigt

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA)



DKK 8.088.000 9.320.000 9.155.000 100% Styret for Nordita

Formål Norditas främsta uppgift är grundforskning på högsta internationella nivå inom

teoretisk fysik. Institutet bedriver även vetenskapliga program med stort nordiskt deltagande bestående av månadslånga perioder av intensiv forskning kring ett specifikt tema. Nordita driver ett stipendiatprogram för högt meriterade unga forskare och för utbildning av doktorander vid kurser och forskarskolor samt genom forskarhandledning. Målen skall uppnås främst genom forskning inom flera områden av teoretisk fysik, samt organisation av till forskningen relaterade program, workshops, konferenser och forskarskolor. Forskningen bedrivs både av enskilda forskare och i kollaborationer. Av stor vikt är också kollokviumverksamheten och forskarutbildning på doktorand- och postdoktorsnivå samt gästprogrammen för nordiska och internationella forskare. Forskare vid nordiska universitet kan dessutom knytas till Nordita genom att utnämnas till "corresponding fellows". Vidare ska kunskap om Nordita och dess roll som ett nordisk resurscentrum i teoretisk fysik spridas i de nordiska länderna genom föredrag och andra informationsaktiviteter.

Forvaltnings- organ

Stockholms universitet



Bedriva världsledande forskning som leder till minst 120 vetenskapliga publikationer i peer-granskade tidskrifter. Utbilda Nordita-postdocs för framtida professurer, särskilt i de nordiska länderna. Rekrytera 6 nya postdoktorer, varav 3 är nordiska. Organisera 6 månadslånga program inom alla områden av teoretisk fysik, samt flera kortare workshops och konferenser. Besök från högt meriterade forskare från hela världen, inklusive norden, uppmuntrar till nya samarbeten

Bedriva världsledande forskning som leder till minst 120 vetenskapliga publikationer i peer-granskade tidskrifter. Utbilda Nordita-postdocs för framtida professurer, särskilt i de nordiska länderna. Rekrytera 6 nya postdocs, varav 3 är nordiska. Organisera 6 månadslånga program inom alla områden av teoretisk fysik, samt flera kortare workshops och konferenser. Besök från högt meriterade forskare från hela världen, inklusive norden, uppmuntrar till nya samarbeten och nya idéer.

De viktigaste målen för 2016 har uppnåtts. Den 1 januari 2016 bytte Nordita förvaltningsorgan från KTH till Stockholms universitet. En fortsatt aktiv dialog pågick med KTH, Stockholms, och Uppsala universitet för att på ett långsiktigt sätt delfinansiera Norditas basverksamhet. Under 2016 har 15 nyrekryterade postdoktorer börjat på Nordita, varav 10 på externa anslag. En av dessa är nordisk. Nordita hade besök av 7 nordiska Visiting PhD fellows.


93



och nya idéer. Organisera två avancerade forskarskolor riktade mot masterstudenter resp. doktorander med mål att introducera dem till nya spännande områden inom teoretisk fysik. Skapa gemensamma tjänster med nordiska universitet på nivåerna postdoktor och biträdande professor. Fortsatt stöd till utvecklingen av ett nordiskt Center för kvantmaterial (CQM). Månadslånga besök för 8 nordiska "Visiting PhD Fellows”.

Organisera två avancerade forskarskolor riktade mot masterstudenter resp. doktorander med mål att introducera dem till nya spännande områden inom teoretisk fysik. Skapa gemensamma tjänster med nordiska universitet på nivåerna postdoc och biträdande professor. Fortsatt stöd till utvecklingen av ett nordiskt Center för kvantmaterial (CQM). Månadslånga besök för 8 nordiska "Visiting PhD Fellows”.

172 vetenskapliga artiklar publicerades av forskare vid Nordita. 7 vetenskapliga program, 10 workshops och konferenser och en avancerad forskarskola organiserades i Norditas regi. Forskare vid Nordita tilldelades projektmedel på två kontrakt från Vetenskapsrådet och ett på det danska Villum Foundation. En biträdande professor förde över ett Marie Curie-kontrakt till Nordita.Ytterligare ett kontrakt med KAW delas med Uppsala universitet.

2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS)



DKK 2.411.000 2.778.000 2.729.000 100% Styret for NIfS

Formål Nordisk institutt for sjørett har som formål å fremme forskning og undervisning i de

nordiske land i sjørett, alminnelig transportrett, energi- og petroleumsrett og beslektede fagområder. Instituttet skal videre opprettholde en høy kompetanse i alminnelig formuerett. Målene søkes realisert hovedsakelig via forskning og forskerutdanning, undervisning i forskjellige valgfag, videreutdanning gjennom seminarer og kurs, opprettholdelse av fagbibliotek, rådgivende virksomhet i forhold til offentlige myndigheter, advokater og de aktuelle næringsinteresser, internasjonalt samarbeide og publisering og annen forskningsformidling.

Forvaltnings- organ

Oslo Universitet



Videreføre 3 nordiske professor II stillinger Videreføre støtte til nordisk samarbeid i forskningsnettverk

Instituttet har som mål å videreføre ansettelse av en professor II fra Finland, en forsker II fra Finland og en

Antall innleverte doktoravhandlinger: ingen - Sterk forsinkelse i noen Phd prosjekter.


94



Utvikle nordisk forskningsprosjekt i fiskerirett Oppnå resultattall på snittet for de siste 5 år, som bl.a. vil innebære: Innleverte doktoravhandlinger 0-1 Publikasjoner i serie 13 Bøker 4 Publiserte manus 35 Studentavhandlinger 32 Kurs 14 Utlån bibliotek 6766*

professor II fra Danmark, tilsette en (internasjonal) professor II i energirett å få nye phd kandidater på alle instituttets fagområder minst i samme omfang som avlagte doktorgrader, få en post doc i havrett, videreføre støtte til nordisk samarbeid i forskningsnettverk. For 2017 videreføres målet om at resultattallene ligger på snittet for de siste 5 år, som bl.a. vil innebære: Innleverte Doktoravhandlinger 1 Publikasjoner i serie 13 Bøker 5 Publiserte manus 41 Studentavhandlinger 31 Kurs 13 Utlån bibliotek 6 766*

Utgitte publikasjoner i serie: 14. Utgitte bøker (inklusive pensum): 6. Antall publiserte manuskripter på engelsk: 13. Publiserte manuskripter/ferdige manuskr.: 40. Innleverte studentavhandlinger: 35. Deltagere i forskerutdanning: 10. Nordiske studenter: 28. Gjennomførte kurs: 16. Studenter til eksamen: 446. Antall kveldsseminarer : 13. Deltagere på kveldsseminar: 475. Mottakere av seminarmateriale: 1492. Antall utlån biblioteket: * Tilvekst til biblioteket: * Deltagelse i internasjonale nettverk o.l.:14. *UiO byttet bibliotekssystem i 2015.

Det er derfor ikke mulig å få ut

biblioteksdata for 2016.

2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS)



DKK 3.821.000 4.403.000 4.325.000 100% NIAS styre

Formål NIAS er en nordisk kundskabs- og ressourceplatform, som fokuserer på det moderne

Asien og relationerne mellem Norden og Asien. NIAS udfører forskning, publicerer og formidler asienkundskaber og er et tværfagligt mødested for nordiske asienprojekter og netværk samt for internationale forskere. Det digitale bibliotek står til rådighed for 26 nordiske universiteter og centre, og stipendieprogrammet tilbyder studerende og forskere ophold ved NIAS. Samarbejder med universiteter i 12 asiatiske lande, konkrete projektaftaler med 6 asiatiske Universiteter. Samarbejde med Nordic Centre Fudan, og Nordic Centre India.

Forvaltnings- organ

Københavns Universitet



Fastholde og udvikle eksisterende kerneaktiviteter: styrke forskningsinfrastrukturen,

Viden om Asien: Fokusere på Asien og Norden/Europa i et komparativt perspektiv. Et fokusområde er

Modtog 42 nordiske MA (26) / PhD (16) kandidater, afholdt 18 internationale seminarer


95



dvs. digitalisering af forskningsrelevant Asien information, tilbyde open acces og gæsteforsker programmet for nordiske og asiatiske forskere. Etablere 1-3 interdisciplinære og tværkulturelle forskningsprojekter med fokus på relationerne mellem Asien og Norden, herunder Asien og Arktis. Fremme kundskaber om Asiens samfund, kultur, økonomi og politik, specielt uden for de traditionelle Asienstudier, herunder stå til rådighed for nordiske samfundsinstitutioner og erhvervsliv. Udgive en skriftserie om asiatiske forhold af særlig interesse for offentlige institutioner og private virksomheder i Norden.

relationer mellem Norden og Asien. Arbejdet hermed inddrager nordiske og asiatiske forskere, i et tværkulturelt og interdisciplinært samarbejde. NIAS fungerer i en rådgivende rolle for nordiske politikere og embedsmænd. Udvikle et nordisk/europæisk center of excellence: Styrke samarbejdet i Norden inden for Asienstudier sammen med vore partnere i NNC (Norden) og EA (Europa), samt i Asien. Nordisk/Europæisk satsning inden for Asienforskning: NIAS udgør en naturlig base for et nordisk/europæisk center of excellence, via netværk i Norden, Europa og Asien.

internt, og 21 tilsvarende seminarer eksternt. NIAS forskere publicerede 6 monografier, 11 artikler i kvalitetstidsskrifter, 3 kapitler i videnskabelige værker, samt 11 andre udgivelser. 85 interviews i nordiske medier. 12 NIAS Press monografier, 6 af dem nordiske. Biblioteket fuldt digitaliseret: tilsammen havde NIAS website, Asia Portal, og NIAS Press i alt 58.771 besøgende. Samarbejdsaftaler med Yonsei universitet i Seoul, CASS og Tsinghua i Beijing, samt Fudan U i Shanghai. Forlængelse af kontrakt vedr. Fudan European Centre for China Studies for 2017-2021.

2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK)



DKK 3.904.000 4.498.000 4.418.000 100% Styret i

NORDVULK

Formål Nordisk Vulkanologisk Center (NordVulk) har til formål at fremstå som et

internationalt anerkendt fælles Nordisk kompetence center inden for forskning i vulkanologiske processer og relaterede emner, herunder klimatiske påvirkninger samt råstof dannelser. NordVulk står for et stipendiat program for unge Nordiske PhD studerende eller Post Docs, samt et internationalt sommerskole program.

Forvaltnings- organ

Islands Universitet



At fremstå som et Nordisk internationalt anerkendt center med ekspertise i processer relateret til vulkanologi At forstærke det nordiske

At forny og forstærke det nordiske samarbejde inden for geologi/geofysik At agere vært for min. 5 stipendiater inden for emnet

I 2016 var NordVulk vært for 9 Nordiske stipendiater, fra Finland, Danmark, Sverige og Island. NordVulk forskere publicerede


96



samarbejde inden for geologi/geofysik At agere vært og bidrage med ekspertise til vejledning af Nordisk stipendiater med forskningsprojekter under temaet vulkanologiske processer. At publicere minimum 15 peer-reviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter. At afholde en geologisk sommerskole på PhD niveau.

vulkanologiske processer. At publicere minimum 15 peer-reviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter. At afholde en geologisk sommerskole på PhD niveau At agere vært for Nordiske forskere på forskningsorlov.

30 videnskabelige artikler i peer-reviewed internationale tidsskrifter og bidrog med ekspert udtalelser i internationale medier. NordVulk forskere organiserede i samarbejde med GEUS (DK) en Nordisk PhD sommerskole Tectono-magmatic evolution of the NE Atlantic - from continental break-up to passive margins med 32 deltagere fra alle de nordiske lande. NordVulk forskere deltog i planlægning og udførelse af en Europæisk MeMoVolc workshop under temaet Mass Eruption Rates med 43 deltagere.

2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI)



DKK 1.475.000 1.700.000 1.670.000 100% Styret for Samisk

Høgskole

Formål Samisk høgskoles forskningsprogram «Videreføring av Nordisk Samisk Institutts

forskningsvirksomhet (NSI) 2017-2019» skal bidra til økt forskning og kunnskapsutvikling, publisering, kapasitetsbygging, rekruttering, forskerutdanning og kunstnerisk utviklingsarbeid, innenfor disiplinene språkforskning, rettshistorie, utdanningsforskning og andre fag. Programmet skal fremskaffe forskningsresultater av høy kvalitet som er til nytte for det samiske samfunnet og urfolkssamfunn for øvrig. Programmet skal også bidra til at samisk som vitenskapsspråk styrkes.

Forvaltnings- organ

Sámi allaskuvla / Samisk høgskole / Sámi University of Applied Sciences



Videreføring av høgskolens nordisk-samiske forskningsprogram i samsvar med ny kontrakt mellom Samisk høgskole og Nordisk ministerråd.

Videreføring av nordisk samisk forskningsprogram i samsvar med ny kontrakt mellom Samisk høgskole og Nordisk ministerråd. Videreføring av nordisk-

Samisk høgskole (SH) har i 2016 finansiert 13 forsknings- og utviklingsprosjekter innen fagdisiplinene stedsnavnsforskning, litteraturvitenskap, språkforskning, skoleforskning og reindrift.


97



Videreføring av forskningsprosjekt innen prioriterte fagdisipliner. Gjennomføre to forprosjekter med det formål å utvikle PhD-prosjekter. Arrangere en forsknings-konferanse og Forskningsdagene. Publisere to bøker i Dieđut-serien og to nummer av Sámi dieđalaš áigečála.

samiske forskningsprosjekt innen prioriterte fagdisipliner. Gjennomføre to forprosjekter, og sluttføre to påbegynte forprosjekter med det formål å utvikle PhD-prosjekter. Arrangere en forsknings-konferanse, samt Forsknings-dagene. Publisere to Dieđut-bøker og to nummer av Sámi dieđalaš áigečála.

SH har gjennomført et forprosjekt innen pedagogikk, og igangsatt to forprosjekter, som sluttføres i 2017. SH har i samarbeid med Sametinget i Norge arrangert Arctic Indigenous Education Conference. SH arrangerte Forskningsdagene. SH har publisert en bok i serien Dieđut. SH publiserte tre nummer av det samiskspråklige vitenskapelige tidsskriftet Sámi dieđalaš áigečála i 2016.

Social- og Helsepolitik

98


Generel indledning

Formål og Fakta Ministerrådet for Social- og Helsepolitik (MR-S) arbejder for, at landene opnår en merværdi ved, at udvalgte opgaver analyseres og/eller løses på nordisk plan for at øge nordisk kompetence og konkurrencekraft. Samarbejdet koncentrerer sig om udvikling og bæredygtigheden af det nordiske velfærdssamfund, og må ses i et europæisk/globalt perspektiv.


Det social- og sundhedspolitiske samarbejde bygger på et samarbejdsprogram, som gælder 2017-2020. Der er tale om et overordnet politisk dokument, som komplementeres af formandskabets prioriteringer, og det der bliver besluttet af MR-S. I sektorens samarbejdsprogram indgår et løbende arbejde for at integrere de tre horisontelle perspektiver; børn og unge, holdbar udvikling og ligestilling. De strategiske tiltag er i hovedtræk koncentreret om fire mål, der skal bidrage til at styrke en bæredygtig velfærd og sundhed i Norden. Det handler om at sikre social tryghed i Norden, på et arbejdsmarked under stadig forandring og en målrettet indsats for forebyggelse, f.eks. fokus på at forebygge livsstilssygdomme og at fremme psykisk sundhed. Desuden samarbejder MR-S om at styrke kvaliteten og sikkerheden i social- og sundhedsvæsenet og at fremme innovation via erfaringsudveksling og forskning indenfor sundheds-, omsorgs- og velfærdstjenesterne. Samarbejdsprogrammet suppleres af en handlingsplan, som er en oversigt, der konkret beskriver de projekter og initiativer, der er i 2018. Samarbejdsprogrammet og handlingsplanen er offentliggjort på www.norden.org Landene ønsker at udvide og styrke samarbejdet på sundhedsområdet og vil i 2018 fortsætte diskussionen om og opfølgningen af rapporten Det framtida nordiska hälsosamarbetet. Se i øvrigt budgetposter 3-4311 og 1-8410. Landene igangsatte i 2017 en strategisk gennemlysning af det nordiske samarbejde på socialområdet. Afrapportering af gennemlysningen skal drøftes på MR-S 1/2018. Se i øvrigt budgetpost 3-4312. Nordic School of Public Health NHV blev nedlagt fra og med den 1. januar 2015. Ifølge skolens vedtægter skulle skolens ejendom tilfalde Nordisk Ministerråd. MR-S og MR-SAM besluttede i 2015 at den resterende egenkapital på ca. 11,5 MDKK skal anvendes til folkesundhedsopgaver. MR-S har dispositionsretten over midlerne og har i 2016-2017 bevilget 8,2 MDKK på følgende måde: 3,3 MDKK i perioden 2016-2018 til Nordens Velfærdscenter (NVC) til at financiere institutionens funktion som sekretariat for en nordisk folkesundhedsarena. 1,0 MDKK i perioden 2016-2018 til NVC til projektet ”Nordisk tobakspolitik 2.0 – stöd till nationell utveckling”. 0,5 MDKK til delfinansiering af den 12. nordiske folkesundhedskonference 2017 i Ålborg. 2,0 MDKK i perioden 2017-2018 til NVC til at igangsætte projektet ”Skolelevers psykiska hälsa i Norden”. 0,6 MDKK i perioden 2017-2018 til NVC til at igangsætte projektt ”Förändrade dryckesvanor bland unga och äldre i Norden”. 0,8 MDKK i perioden 2017-2018 til NVC til at igangsætte projektet ”Cannabis – vård

http://www.norden.org/

http://norden.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A723233&dswid=3787



99

och politik i Norden”. NHV var finansieret direkte af landene, og indgik derfor ikke i det akkumulerede budget for Nordisk Ministerråd. Derfor indgår den resterende egenkapital ikke i det akkumulerede beløb. MR-S´ budgetramme er forøget med 4 MDKK. Forøgelsen er udmøntet på følgende budgetposter 3-4311 og 3-4312.


Resultatberetningen for MR-S beskriver her de resultater, som ligger ud over resultaterne bekrevet under de enkelte budgetposter. Der kan være tale om tværsektorielle resultater og aktiviteter, der finansieres af andre sektorer. I regi af programmet Holdbar Nordisk Velfærd budgetpost 1-8210 er der arbejdet med projekter på MR-S´ område, blandt andet inden for velfærdsteknologi, højt specialiseret behandling, eHelse, psykisk helse hos børn og unge og folkesundhed. Læs mere om de enkelte projekter og konkrete resultater i programmet på hjemmesiden www.norden.org/valfard . I rapporten Det framtida nordiska hälsosamarbetet, som blev præsenteret for MR-S i 2014, foreslog den tidligere svenske sundhedsminister Bo Könberg 14 samarbejdsinitiativer. MR-S har besluttet at arbejde videre med 9 af initiativerne som relaterer til rapportens forslag. I 2016 godkendte MR-S en fælles nordisk deklaration om nordisk folkesundhedssamarbejde og etablerede en nordisk folkesundhedsarena som skal bidrage til at styrke policyudvikling og implementering af tiltag for at fremme sundhed og forebygge ulighed i sundhed i landene, blandt andet med at facilitere fælles udviklingsprojekter. MR-S har også igangsat en kortlægning af landenes erfaringer på lægemiddelområdet for at vurdere den nordiske nytte af et udvidet nordisk samarbejde på området. MR-S og MR-JÄM har samarbejdet om projektet Funktionshindersperspektiv, kön och mångfald. Projektet er finansieret med midler fra den tværsektorielle indsats Bæredygtig Udvikling, budgetpost 1-0460. Projektet koncentreres om kønsrelateret vold, når det gælder mennesker med handicap, universal udformning samt integrering af handicapperspektivet i NMR´s virksomhed. Se også budgetpost 3-4320. Rapporterne fra delprojekter findes på Nordens DIVA portal: När samhället inte ser Norden för alla: Nordiskt samarbete om universell utformning och tillgänglighet Funktionshindersperspektiv och tillgänglighet i Nordiska ministerrådets verksamhet 2

http://www.norden.org/valfard

http://norden.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A931474&dswid=-7530


http://norden.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A946049&dswid=-3056


100



MR-S (TDKK) 43.363 39.363 4.000 10,2%

Projektmedel 23.280 19.280 4.000 20,7%

3-4310 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 5.448 5.748 -300 -5,2% 3-4311 Nordisk helsesamarbejde 3.287 1.287 2.000 - 3-4312 Nordisk socialsamarbejde 3.300 0 3.300 - 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 1.163 1.163 0 0,0% 3-4340 Nomesko og Nososko 1.959 1.959 0 0,0% 3-4382 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 8.123 9.123 -1.000 -11,0%

Institutioner 20.083 20.083 0 0,0%

3-4380 Nordens Välfärdscenter 20.083 20.083 0 0,0%



Projektmedel

3-4310 Projektmidler – Social- och hälsovårdspolitik

Projektmidler


DKK 5.448.000 5.748.000 4.646.000 96% EK-S

Formål Projektmidlerne koncentreres til færre områder og større projekter og er et vigtigt

virkemiddel til at udmønte MR-S politiske prioriteringer. Det er et krav, at mindst tre nordiske lande deltager i projekterne.



Ny nordisk videreuddannelse, smitsomme sygd omme og hospitalshygiejne: Uddannelsen er etableret ved en eller to uddannelsesinstitutioner i Norden med studiestart senest den 1. september 2018. Aktiviterer under det svenske formandskab: Afsat 1 MDKK. I 2018 planlægges der to konferencer om (1) sundhed og omsorg set fra demografisk perspektiv og (2)

Ny nordisk videreuddannelse, smitsomme sygdomme og hospitalshygiejne: Uddannelsen blev ikke oprettet i 2016. Målet er at etablere den i 2017. MR-S har for 2017 afsat 2,4 MDKK til etableringen af uddannelsen. Aktiviteter under det norske formandskab: Afsat 1 MDKK. I 2017 skal der holdes tre konferencer om (1) velfærdsteknologi, (2) migration/flygtningesituationen samt (3) arbejde og psykisk helse.

Ny nordisk videreuddannelse, smitsomme sygdomme og hospitalshygiejne: Uddannelsen blev sendt i udbud med frist til den 1. april 2017. EK-S har i 2016 afsat 2,4 MDKK til etableringen af uddannelsen. Aktiviteter under det finske formandskab: Opfølgning af rappporten Det framtida nordiska hälsosamarbetet: Folkesundhed (forslag 5 og 6): Konference om folkesundhed og den nordiske velfærdsmodel blev afholdt i november 2016. Formålet


101



at arbejde i ældreomsorgen samt seminar om folkesundhed og ulighed i sundhed. Samarbejde om eHelse: eHelsegruppen vil fortsætte med at udveksle erfaringer om udviklingen af eHelse i de nordiske lande. Det nordiske samarbejde i EU skal styrkes bl.a. når det gælder eRecept. Gruppen skal også fortsætte med indikatorarbejdet i samarbejde med OECD, WHO og EU.

Initiativer vedrørende menneskehandel: MR-S indgår i NMR tværsektorielle program mod menneskehandel. Programmet har til formål at bidrage til landenes arbejde med forebyggelse af menneskehandel, retsforfølgelse af menneskehandlere og beskyttelse af ofre for menneskehandel. Programmet omfatter bidrag til styrkelse af den faglige og organisatoriske kapacitet hos relevante aktører, blandt andet gennem udveksling af viden og erfaringer samt gennem implementering af guidelines og virksomme løsninger. Programmet skal desuden styrke samarbejdet mellem specialister, der arbejder med menneskehandel i daglig praksis og på tværs af aktører. Samarbejde om eHelse: Den nordiske eHelsegruppe skal levere f.eks. en analyse af lovgivningsmæssige hindringer for udveksling af patientinformation indenfor Norden og en analyse af indikatorer for at måle investeringer i eHelse. MR-S skal beslutte om samarbejdet fortsætter i midten af 2017.

med konferencen var videreudvikling af den nordiske velfærdsmodel samt at udveksle information om reformer og forskning på social- og sundhedsområdet i Norden. eHälsa (forslag 9): Der blev afholdt to ekspertseminarer om eHälsa i april og november 2016 hvor eksperter drøftede bl.a. standardisering, dataindsamling og benchmarking i præhospital tjenester i Norden. Helseberedskab (forslag 11): Konference om helseberedskab i Norden blev afholdt i september 2016. Initiativer vedrørende menneskehandel: Under Nordisk Ministerråds program mod menneskehandel er der i 2016 gennemført projekter med relation til social- og sundhedsområdet, blandt andre projektet Preventing exploitation and trafficking of children, som skal bidrage til at forebygge, at børn udsættes for udnyttelse og menneskehandel, og projektet Nordic Health Care Network on Counter-trafficking, som skal fremme udveksling af ekspertise om sundhedssektorens rolle i relation til indsatsen mod menneskehandel.

3-4311 Nordisk helsesamarbejde

Projektmidler


DKK 3.287.000 1.287.000 1.264.000 99% EK-S


102

Formål Rapporten Det framtida nordiska hälsosamarbetet har fjorten anbefalinger til det fremtidige nordiske sundhedssamarbejde. En række af rapportens forslag er allerede drøftet og besluttet af MR-S i 2014-2016. Dette arbejde vil fortsætte i 2018, og til dette arbejde er der afsat midler under denne budgetpost.



Rapporten Det framtida nordiska hälsosamarbetet: Antimikrobiell resistens (förslag1): Bidra till att konkretisera kampen mot antimikrobiell resistens genom den strategigrupp som etablerats under 2016 och som ska arbeta tvärsektoriellt för ett holistiskt så kallat One health-perspektiv. Gruppen ska främja det nordiska samarbetet samt stödja det internationellt koordinerade arbetet på området. Hälsa och teknologi (förslag 8 og 9): Bidra till att verkställa initiativ om hälsa och teknologi (Välfärdsteknologi och eHälsa). Psykiatrisamarbete (förslag 10): Bidra till att stärka nordiskt samarbete på psykiatriområdet genom en nordisk arbetsgrupp i regi av NMR Verkställa ytterligare initiativ inom hälso- och folkhälsopolitik.

Højt specialiseret behandling (forslag 2): Bidrage til styrket nordisk samarbejde om højt specialiseret behandling gennem et nordisk udvalg i regi af NMR. Sjældne sygdomme (forslag 3): Bidrage til styrket nordisk samarbejde om sjældne sygdomme gennem et nordisk netværk i regi af NMR. Psykiatrisamarbejde (forslag 10): Bidrage til styrket nordisk samarbejde på psykiatriområdet gennem en nordisk arbejdsgruppe i regi af NMR. Iværksætte yderligere beslutninger om forslagene i rapporten Det framtida nordiska hälsosamarbetet.

Højt specialiseret behandling (forslag 2): Der er etableret et Nordisk udvalg for højt specialiseret behandling. Formålet er at yderligere konsolidere og støtte nordisk samarbejde på området. Udvalget består af repræsentanter fra de nordiske landes sundhedsmyndigheder. Sjældne sygdomme (forslag 3): Der er etableret et nordisk netværk om sjældne sygdomme. Formålet er at udvikle eksisterende og nye former for nordisk samarbejde om sjældne sygdomme, styrke nordisk samarbejde på området og forbedre koordineringen af fælles initiativer. Netværket består af repræsentanter fra nationale myndigheder på sundheds- og socialområdet, kompetencecentre om sjældne sygdomme samt fra patientforeninger. Psykiatrisamarbejde (förslag 10): Psykiatrigruppen har i 2016 organiseret to møder for udveksling af erfaringer. Helseberedskab (förslag 11): Det reviderede mandat for Svalbardgruppen blev godkendt og arbejdet med den strategiske ramme blev iværksat. Tjenestemandsudveksling (förslag 13): Formålet er at bidrage til øget nordisk kompetence og konkurrencekraft med flere og bedre netværk på tjenestemands- og chefsniveau. EK-S 3/16


103



besluttede at forlænge 2016 pilotprojektet til udgangen af 2017 på grund af en meget positiv ekstern evaluering af projektet.

3-4312 Nordisk socialsamarbejde

Projektmidler


DKK 3.300.000 0 0 0% EK-S

Formål Der gennemføres 2017-2018 en strategisk gennemlysning af det nordiske samarbejde på

socialområdet. I sektorens budget for 2018 afsættes midler til iværksættelse af initiativer som led i opfølgningen på afrapporteringen af gennemlysningen.



Der iværksættes initiativer som opfølgning på MR-S’ drøftelser af afrapporteringen af den strategiske gennemlysning af det nordiske samarbejde på socialområdet.

3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Projektmidler


DKK 1.163.000 1.163.000 1.142.000 100% NVC

Formål Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder (härefter Rådet) är förankrat i MR-S,

men är ett rådgivande organ för hela Nordiska ministerrådet. Rådet ska fungera som plattform för kunskapsdelning och informationsutbyte mellan sakkunniga i de nordiska länderna och självstyrande områdena. Rådet får uppdrag från Nordiska ministerrådet men har rätt att på eget initiativ lyfta frågor och uppgifter som Rådet finner viktiga i det nordiska samarbetet på funktionshinderområdet. Rådet består av sexton experter på funktionshindersfrågor. Hälften är utsedda av regeringar och hälften av funktionshindersorganisationernas paraplyorganisationer eller liknande i respektive nordiskt land och självstyrande område. http://nordicwelfare.org/Om-oss/Funktionshinderradet/ I överensstämmelse med den av MR-S antagna samarbetsprogram för social- och hälsoområdet för perioden 2017-2020 har de nedan nämnda målen blivit fastlagda.

Forvaltnings-organ

Nordens välfärdscenter (NVC)

http://nordicwelfare.org/Om-oss/Funktionshinderradet/

http://nordicwelfare.org/Om-oss/Funktionshinderradet/


104


2018 – Mål 2017 – Mål 2016 – Opnåede resultater

Funktionshinderrådet väntas få en ny mandatperiod från 1.1.2018 och samma gäller Handlingsplanen för nordiskt samarbete om funktionshinder. Både det nya mandatet och Handlingsplanen kommer att basera sig på evalueringen som slutförs i september 2017.

Funktionshinderrådet fortsätter följa upp genomförandet av uppgifter och mål i handlingsplanen för nordiskt samarbete om funktionshinder. Aktiveterna är indelade under teman Mänskliga rättigheder, Mångfald och Fri rörlighet, målen för aktiviterna kan hittas här: Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015–2017: Mänskliga rättigheter • Mångfald • Fri rörlighet Det ska göras en slutevaluering av Rådets första mandatperiod och tas beslut om Rådets fortsättning. Speciell vikt skal läggas vid förankringen i alla relevanta ministerråd samt om Rådet har etablerat sig i det nordiska samarbetet.

Funktionshinderrådet har medverkat och följt upp aktiviteterna i handlingsplanen för nordiskt samarbete om funktionshinder. Rådet har arbetat med förankring av funktionshinderperspektivet också i andra politiksektorer än MR-S.

3-4340 Nomesko og Nososko

Projektmidler


DKK 1.959.000 1.959.000 1.924.000 100% Sundhedsdatastyrel

sen, DK

Formål Bidraget til Nordisk Medicinalstatistisk Komité (NOMESKO) og Nordisk

Socialstatistisk Komité (NOSOSKO) har til formål at skabe sammenlignelig statistik i de nordiske lande indenfor social- og sundhedsområdet. Komiteerne skal i sit arbejde tage hensyn til Nordisk Ministerråds formandskabsprogram 2018, Ministerrådets for social- og helsepolitik samarbejdsprogram 2017-2020 samt andre Nordisk Ministerråds styredokumenter. Komiteernes sammenligninger af statistikmaterialet er et værktøj, som bliver anvendt til at træffe beslutninger på andre områder indenfor NMR. Se hjemmesiden www.nowbase.org I overensstemmelse med det af MR-S besluttede samarbejdsprogram om at sikre og udbrede nordisk statistik er følgende mål fastlagt for 2018:

Forvaltnings-organ

Sundhedsdatastyrelsen, Danmark



Der udarbejdes strategi og kravspecifikation for indsamling

Health Statistics for the Nordic Countries og Social Protection in the

Health Statistics for the Nordic Countries og Social

http://norden.diva-potal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A840699&dswid=3431




http://www.nowbase.org/


105



og publicering af statistik/indikatorer i databaseform/ på hjemmeside, for at give adgang til data på en brugervenlig måde og sikrer resultaternes kvalitet og relevans. Dette arbejde koordineres løbende med det bredere nordiske statistikarbejde. Komiteerne påbegynder den fuldstændige overflytning af hovedpublikationerne Heath Statistics for the Nordic Countries og Social Protection in the Nordic Countries til fremtidig publicering i database / på hjemmeside.

Nordic Countries: Årlige publikationer med sammenlignelig nordisk statistik. Projekter: a. Indvandringens effekter på den nordiske velfærdsmodel. b. Narkotikarelateret dødelighed. Metodeprojekt til udvikling af datas præcision. Omlægning af den løbende dataindsamling. Skabe sammenhængende databank for NOMESKO og NOSOSKO, hvilket åbner en mulighed for nye og variable formidlingsmuligheder og bedre integration i det fælles statistiksamarbejde i NMR.

Protection in the Nordic Countries: Udgivet på engelsk. Forstudie om patientbevægelser i Norden: Arbejdet pågår og forventes afsluttet i april 2017. Formidling: En ny formidlingsstrategi blev implementeret og udvikling af hjemmesiden pågår.

3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer



DKK 8.123.000 9.123.000 9.962.000 100% NIOM AS

Formål NIOM A/S har til formål å sikre at medisintekniske produkter som benyttes innen

tannpleien i Norden, oppfyller de helsemessige og tekniske krav som kan stilles med hensyn til utviklingen innen området. NIOM A/S forsknings- og informasjonsvirksomhet skal baseres på vitenskapelig grunn og være praktisk anvendelig i klinisk virksomhet for å bidra til at pasienter i nordiske land får sikre og velfungerende biomaterialer. NIOM A/S skal videreutvikle de nordiske forskningssamarbeidet gjennom økt fokus på kliniske problemstillinger. Se NIOM A/S hjemmeside på www.niom.no

Forvaltnings-organ

NIOM A/S (Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer), Oslo.



Forskning: NIOM skal styrke nordisk forskningssamarbeid innenfor dentale og andre biomaterialers funksjon og biokompatibilitet. Forskningen skal fokusere på

Forskning: NIOM skal styrke nordisk forskningssamarbeid innenfor dentale og andre biomaterialers funksjon og biokompatibilitet. Forskningen skal fokusere på

Forskning: Har undervist og vejledt gæsteforskere, PhD kandidater og masterstudenter. Modtog ansøgninger om 51

http://www.niom.no/


106



biologiske og kliniske forhold samt materialegenskaper som har betydning for pasientsikkerheten. Gjennomføre og koordinere tverrfaglige og samnordiske prosjekter. Synlighet og formidling: Levere forskningsbasert og klinisk relevant informasjon til profesjon og helsemyndigheter. Utgi regelmessige nyhetsblader og levere fagstoff til publikasjonskanaler for tannhelsepersonell i Norden. Formidle systematiske oversikter fra egen og andres forskning til den utøvende tannhelsetjenesten. Avholde etter- og videreutdanningskurs og seminarer for tannleger.

biologiske og kliniske forhold samt materialegenskaper som har betydning for pasientsikkerheten. Gjennomføre og koordinere tverrfaglige og samnordiske prosjekter. Synlighet og formidling: Levere forskningsbasert og klinisk relevant informasjon til profesjon og helsemyndigheter. Utgi regelmessige nyhetsblader og levere fagstoff til publikasjonskanaler for tannhelsepersonell i Norden. Formidle systematiske oversikter fra egen og andres forskning til den utøvende tannhelsetjenesten. Videreutvikle og vedlikeholde nettbasert informasjonsportal. Avholde etter- og videreutdanningskurs og seminarer for tannleger.

måneders gæsteforskerophold; det blev uddelt 25 måneders gæsteforskertid i 2016. Fire af NIOM´s gæsteforskere har projekter hvor resultaterne kan anvendes direkte i klinikken. Foruden gæsteforskere på PhD niveau, har NIOM skabt arbejdspladser til dr.gradskandidater og masterstuderende inden odontologi, farmaci og biologi/toksikologi. Samarbejder med Åbo Akademi, Århus universitet, Chalmers tekniska högskola og Universitetet i Island (gæsteforskere) samt Universitetet i Oslo (PhD kandidater og masterstudenter). I tillæg til kliniske projekter har NIOM haft projekter inden for toksikologi, mikrobiologi, materialeegenskaber/uorganisk kemi og polymerkemi/lækage. Syv projekter er samnordiske. Tværvidenskabelige og nordiske samarbejdspartnere findes hos institutioner i DK, FI, IS og SE. Synlighed og formidling: Svaret mere end 70 forespørgsler fra tandlæger og tandplejepersonale, sundhedsmyndigheder og patienter. Nyhedsbrev sendes til 20.100 modtagere i Norden. Udgivet 10 nyhedsbreve med klinisk relevant information baseret på NIOM´s forskning og 22 publikationer med direkte klinisk relevant indhold. Afholdt 10 efter- og videreuddannelseskurser og seminarer for tandlæger. NIOM har deltaget i tandlægers systematisk efteruddannelse i


107



Norge.

Målene søkes realisert hovedsakelig via nordiske gjesteforskeraktivitet, nordiske samarbeidsprosjekter, forskningsaktivitet, metodeseminarer, utadrettete aktiviteter, kurs, fortatte nyhetsbrev og publikasjoner og arbeid på hjemmesider.


108

Institutioner

3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC)

Institution


SEK 25.104.000 25.104.000 24.743.000 86% Institutionen

Modsv. DKK 20.083.000 20.083.000 19.794.000

NVC er forvaltningsorgan for en del af budgetpost 1-1012, Norden i Fokus. NVC er sekretariat for Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, budgetpost 3-4320.

Formål Nordens Välfärdscenter (NVC) ska stärka de nordiska ländernas samarbete på

välfärdsområdet. Inom de teman på välfärdsområdet som prioriteras av NMR ska NVC främja det policyrelevanta samarbetet mellan länderna. NVC ska bidra till utvecklingen av insatserna på välfärdsområdet i de nordiska länderna genom att facilitera och genomföra nordiska samarbeten som länderna anser vara nyttiga komplement till de nationella aktiviteterna. NVC:s webbplats: http://www.nordicwelfare.org/ Förutom verksamhet som finansieras av beviljningen i ordinarie budget för 2018 kan NVC ta på sig uppgifter som har särskild finansiering för genomförandet av projekt och aktiviteter. I överenstämmelse med den av MR-S antagna strategin för social- och hälsoområdet för perioden 2017-2020 har de nedan nämnda målen för den verksamhet som finansieras av basbeviljningen i den ordinarie budgeten blivit fastlagda för 2018:

Strategisk mandat Nyt strategisk mandat 2018-20.



De overordnede mål i 2018 for NVC’s virksomhed, som vil blive konkretiseret i institutionens bevillingsbrev, er: NVC fremmer samarbejdet på velfærdsområdet mellem de nordiske lande samt Færøerne, Grønland og Åland ved at gennemføre initiativer, der fremmer netværk og udveksling af viden og erfaringer mellem relevante aktører. NVC konsoliderer i samarbejde med Nordregio arbejdet med den nye clearing central, som skal sikre aktiv spredning af viden, best practice og konkrete

Der fastsættes konkrete mål for NVC i institutionens bevillingsbrev for 2017. Udvalgte, overordnede mål for NVC´s virksomhed i 2017 er: NVC fremmer samarbejdet på velfærdsområdet mellem de nordiske lande samt Færøerne, Grønland og Åland ved at gennemføre initiativer, der fremmer netværk og udveksling af viden og erfaringer mellem relevante aktører. NVC styrker det nordiske samarbejde om folkesundhed

Nedenfor fremgår udvalgte resultater af NVC’s virksomhed i 2016. NVC har i 2016 understøttet driften af en række netværk om blandt andet demens, døvblindhed, velfærdsteknologi, alkohol- og stofmisbrug og implementering af FN’s handicapkonvention. Netværkene har deltagelse fra aktører fra Norden og er et forum til udveksling af viden og erfaringer mellem aktører fra de nordiske lande og Færøerne, Grønland og Åland. I 2016 har NVC afholdt og bidrage til konferencer og seminarer, der

http://www.nordicwelfare.org/


109



erfaringer om integration af flygtninge og indvandrere. NVC styrker det nordiske samarbejde om folkesundhed gennem en effektiv og smidig sekretariatsbetjening af den Nordiske Folkesundhedsarena. NVC bidrager til at styrke landenes arbejde med at forebygge alkohol- og narkotikaproblemer og fremme kvaliteten på misbrugsområdet ved at koordinere forskningsprojekter og aktivt formidle relevant forskning gennem eksempelvis webportalen PopNAD, afholdelse af seminarier mv. NVC bidrager til implementering af Nordisk Ministerråds handlingsplan for samarbejde på handicapområdet. NVC bidrager til at styrke landenes indsatser for personer med døvblindhed gennem at opbygge viden og tilbyde kompetenceudvikling af personale gennem kurser. NVC bidrager til landenes arbejde med udvikling og implementering af velfærdsteknologi.

gennem en effektiv og smidig sekretariatsbetjening af landenes samarbejde. NVC bidrager til at styrke landenes arbejde med at forebygge alkohol- og narkotikaproblemer og fremme kvaliteten på misbrugsområdet ved at koordinere forskningsprojekter og aktivt formidle relevant forskning gennem eksempelvis webportalen PopNAD, afholdelse af seminarier mv. NVC bidrager til implementering af Nordisk Ministerråds handlingsplan for samarbejde på handicapområdet. NVC bidrager til at styrke landenes indsatser for personer med døvblindhed gennem at opbygge viden og tilbyde kompetenceudvikling af personale gennem kurser. NVC bidrager til landenes arbejde med udvikling og implementering af velfærdsteknologi. NVC i samarbejde med Nordregio etablerer en clearing central, som skal sikre aktiv spredning af viden, best practice og konkrete erfaringer om integration af flygtninge og indvandrere.

har formidlet viden og erfaringer om blandt andet implementering af FN’s handicapkonvention, alkohol- og stofmisbrug og inklusion af sårbare unge i arbejde og uddannelse. NVC afholdt juni 2016 en Nordic Day om velfærdsteknologi på European Social Networks årlige konference. NVC har etableret en sekretariatsfunktion for den nyetablerede nordiske Folkesundhedsarena, som faciliterer nordisk samarbejde på folkesundhedsområdet. NVC har forberedt konkrete projekter om folkesundhed og påbegyndt et nordisk folkesundhedsprojekt om tobak. NVC har i 2016 etableret en clearing central, der skal understøtte spredning af viden, best practice og konkrete erfaringer om integration af flygtninge og indvandrere. NVC samarbejder med Nordregio om opgaven. NVC har gennemført 4 kurser og en workshop for personale i de nordiske lande, der arbejder med indsatser for mennesker med døvblindhed. NVC har udgivet seks numre af tidsskriftet Nordic Studies on Alcohol and Drug Abuse og det første nummer af tidsskriftet Nordic Welfare Research.

Kulturpolitik

110

Kulturpolitik

Generel indledning

Formål og Fakta Syftet med det nordiska kultursamarbetet är både att skapa förutsättningar för att förvalta det nordiska kulturarvet och att bidra till förnyelse av kulturen i Norden och dess samspel med övriga världen. Genom erfarenhets- och kompetensutbyte samt nätverksbyggande inom kultur och konst ska Norden som region utvecklas och stärkas. Språkförståelsen i Norden ska främjas och understödjas. Principerna om yttrandefrihet ska försvaras. Samarbetet ska utveckla gemenskap och förståelse mellan invånarna i Norden och därmed bidra till nordisk sammanhållning. Nordiska Ministerrådet för kultur (härefter: MR-K) arbetar i likhet med övriga ministerråd aktivt på att integrera horisontella perspektiv; barn och unga, hållbar utveckling och jämställdhet i all verksamhet.


Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 innehåller fem prioriterade teman med strategiska målsättningar: Det hållbara Norden – Det nordiska kulturlivet stärker hållbarheten i de nordiska samhällena genom att vara tillgängligt och involverande Det kreativa Norden - Norden utmärker sig som en levande, dynamisk och kreativ kulturregion. Det interkulturella Norden – Alla som bor i Norden känner sig hemma och kulturellt delaktiga här. Det unga Norden – Barn och unga i Norden skapar, tar del av och har inflytande över konst och kultur Det digitala Norden - Nordisk kultur drar fullt ut nytta av den digitala teknologin Inför 2017 beslutade MR-K om några viktiga strategiska prioriteringar och insatsområden för de kommande åren. Dessa områden följer i hög grad med in i 2018 års målsättningar och konkretiseras i ett antal fleråriga satsningar: Kulturanalys Norden etablerades 2016 som en kunskapsresurs för nordisk kulturpolitik och -statistik. Deras verksamhet sträcker sig till och med 2019 och under 2018 ligger fokus på uppbyggnaden av en nordisk kulturpolitisk kunskapsbas till nytta för det nordiska kulturpolitiska samarbetet, nationella myndigheter, kulturlivet i de nordiska länderna och nordisk kulturforskning. Under 2017 sjösattes pilotprogrammet Volt, ett kultur- och språkprogram för barn och unga, som syftar till att stödja projekt där ungas eget kulturella och konstnärliga skapande och delaktighet står i fokus och där aktiviteterna bidrar till ungas förståelse för andra nordiska länders och områdens språk och kulturer. 2018 kommer resultaten av de första projekten att kunna märkas och programmet ges utifrån detta möjligheter att rikta in sig på områden som ännu inte nåtts av satsningen. Under 2018 kommer den gemensamma nordiska kultursatsningen Nordic Matters vid Southbank Centre i London att utvärderas för att se satsningens resultat samt se vägen framåt för motsvarande framtida satsningar.

Kulturpolitik

111

Vidare ska kultursektorn fortsatt vara aktiv i det regionala kultursamarbetet med de baltiska länderna och stärka detta samarbete. Under 2018 inleds en ny period för Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Den nordiska biennalplattformen för samtida dans ICE HOT ska presentera nordisk dans av hög kvalitet för en publik bestående av yrkesverksamma, nordiska och internationella arrangörer och producenter samt en allmän publik med fokus på biennalen ICE HOT i Reykjavik 2018. Musikprojektet PULS Nordisk Livemusik genomförs av Nordiska Kulturfonden med syfte att skapa en hållbar nordisk närmarknad för live-musik för att stärka arbetsmarknadssituationen, utveckla konstnärlig kvalitet och stärka nordisk musik som starkt identitetsskapande faktor. Kultursektorn ska under 2018 spela en aktiv roll i Nordiska ministerrådets uppföljning av den globala 2030-agendan för hållbar utveckling. Utgångspunkten är att kulturupplevelser och aktiviteter är viktiga för samhörighet och inkludering, samt bidrar till stärkt tillit, respekt och sammanhållning. Kultursektorn lägger särskilt fokus på ett inkluderande, tillgängligt och jämställt konst- och kulturliv. I linje med det ska kultursektorn under 2018 fortsatt bidra till insatser för integration. Det treåriga (2017-2019) norska ordförandeskapsprojektet Kulturlivets og frigvillighetens rolle i integrering og inkludering fördjupar och förmedlar sina aktiviteter under året. Projektet ska bidra till kunskapsutbyte bland aktörer inom kulturlivet. Vidare pågår ett projekt där flera av de nordiska nationalbiblioteken arbetar gemensamt för en nordisk lösning för förmedling av digital musik, film och e-böcker på icke-nordiska språk som talas av stora invandrargrupper i Norden. MR-K:s budgetram för 2018 är reducerad med 2 miljoner DKK. Reduceringen kommer till uttryck på följande vis: -348 TDKK på Nordiska kulturhus/institutioner (budgetposter 4-2270, 4-2272, 4-2274, 4-2277 och 4-2548), -530 TDKK på Konstområdet (budgetposter 4-2251, 4-2253 og 4-2254) och -622 TDKK på Generella kulturinsatser (budgetposter 4-2203 och 4-2208). Vidare är budgetpost 4-2232 reducerad med 400 TDKK och 4-2222 med 100 TDKK.


Av den omfattande verksamheten på kulturområdet kan följande exempel ge en uppfattning av några viktiga insatser under 2016. Kulturanalys Norden startade sin verksamhet med att samla in och sammanställa nordisk kulturstatistik med data som ger översikt över tillgänglig information från Norden sektorvis inom kulturområdet. Man har bland annat upprättat ett nätverk av forskare, statistiker och andra experter inom kulturpolitik, och gör analyser av kulturpolitiska frågor som kan bidra till policyrelevant kunskap. Projektet Ordskælv i Norden slutfördes och resulterade i boken I morgen er aldrig en ny dag. Den innehåller texter skrivna av unga från hela Norden, och som beskriver deras egna erfarenheter av social och ekonomisk utsatthet. Såväl publikationen som projektets process har bidragit till ökad synlighet för unga med denna erfarenhet och att ungas röster hörs i det nordiska samarbetet. Kulturkontakt Nord (nuvarande Nordisk kulturkontakt) genomförde på uppdrag av

Kulturpolitik

112

Nordiska ministerrådet den nordiska konferensen Kulturens och civilsamhällets roll som integrationsarena, där kulturaktörer och tjänstemän från hela Norden samlades i Helsingfors för att få kunskap och byta erfarenheter i denna aktuella fråga. Seminariet Re-shaping Cultural Policies, som låg i anslutning till Unescos yttrandefrihetskonferens i Helsingfors, syftade till att öka medvetenheten om vilken betydelse den kulturella yttrandefrihetens mångfald har för hållbar utveckling och för kulturella uttryck i Norden, samt hur dessa kan utnyttjas när FN:s nya program Agenda 2030 för hållbar utveckling ska förverkligas. Vid seminariet antog kulturministrarna en deklaration med utlåtandet: Vi står fast vid att bekämpa hot mot (kulturell) yttrandefrihet. Ungdomskonferensen Sillat-Broar-Bridges-Broer om ungas välbefinnande och delaktighet i Norden var en tvärsektoriellkonferens som tittade på hur ungas välbefinnande och rättigheter förverkligas bland annat när det gäller utbildning, jämställdhet, kultur och media samt sysselsättning och företagande. Målet med konferensen var att hitta politiska lösningar på utmaningar som gäller många unga i Norden – allt utifrån de unga deltagarnas egna erfarenheter och idéer. Kulturen får ett allt större utrymme i diskussioner om hållbar utveckling i Norden. Med seminariet Hållbarhet genom mångfald lyftes vikten av att kulturen bör återspegla hela vårt samhälle, från praxis till politik och kulturproduktion. Mångfald – såväl etnisk som social och annan – är en av hörnstenarna för hållbar utveckling. Genom den fleråriga satsningen Lyftet för barn- och ungdomslitteratur har centrala aktörer bidragit till att synliggöra, profilera och marknadsföra nordisk barn- och ungdomslitteratur. Vidare har barn och ungas eget litterära skapande främjats och stöd till översättning har säkrat tillgänglighet till barn- och ungdomslitteratur från andra länder i Norden. Kultursamarbetet har bidragit till ökade exportmöjligheter för nordiska kulturella och kreativa näringar, specifikt genom satsningarna på ny nordisk musik och nordisk samtida dans; Nomex respektive IceHot. Satsningarna har bidragit till att profilera Norden som en innovativ och kreativ region i ett globalt perspektiv. Kultur- och konstprogrammet har via 94 nordiska och nordisk-internationella samarbetsprojekt bidragit till ökade kontakter, bredare distribution, värdefullt kunskapsutbyte inom kultur och konst. Projekten utgör också grogrund för framtida samarbeten över gränserna. Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet har via stöd till 348 professionella konstnärer, kulturaktörer, nätverk och residenscentra bidragit till ökat regionalt utbyte, större arbetsmarknad och till ett vitalt konst- och kulturliv i Norden och Baltikum.

Kulturpolitik

113



Sum MR-K (TDKK) 172.413 174.413 -2.000 -1,1% Generelle kulturinnsatser 50.874 51.496 -622 -1,2%

4-2203 Dispositionsmidler Kultur 700 974 -274 -28,1% 4-2205 Nordisk kulturfond 35.555 35.555 0 0,0% 4-2206 Nordisk Råds priser 4.281 4.281 0 0,0% 4-2208 Strategiska satsningar 10.338 10.686 -348 -3,3%

Barn och unga 6.250 6.250 0 0,0%

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 6.250 6.250 0 0,0% Film och media 31.746 31.846 -100 -0,3%

4-2222 Nordisk Film- och TV-fond 28.749 28.849 -100 -0,3% 4-2228 NORDICOM 2.997 2.997 0 0,0%

Konstområdet 31.290 31.820 -530 -1,7%

4-2251 Kultur- og kunstprogrammet 16.508 16.813 -305 -1,8% 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 3.125 3.175 -50 -1,6% 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 11.657 11.832 -175 -1,5%

Nordiska kulturhus (institutioner) 45.662 46.010 -348 -0,8%

4-2270 Nordens hus i Reykjavik 11.064 11.148 -84 -0,8% 4-2272 Nordens hus på Färöarna 13.779 13.884 -105 -0,8% 4-2274 Nordens institut på Åland 3.000 3.023 -23 -0,8% 4-2277 Nordens institut på Grönland (NAPA) 6.458 6.507 -49 -0,8% 4-2548 Nordisk Kulturkontakt 11.361 11.448 -87 -0,8%

Andra kultursatsningar 6.591 6.991 -400 -5,7%

4-2232 Övriga kulturverksamheter 2.700 3.100 -400 -12,9% 4-2234 Samisk samarbeid 3.891 3.891 0 0,0%



Generelle Kultursatsningar 4-2203 Dispositonsmidler Kultur

Projektmidler


DKK 700.000 974.000 957.000 87% MR-K/ÄK-K

Formål Budgetposten har som syfte att finansiera politiska initiativ (inklusive policy-grupper

och arbetsgrupper), analyser och rapporter som ska främja arbetet med att realisera kulturministrarnas strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020.

Kulturpolitik

114



Att ge kulturministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medieområdet. Medel från budgetposten ska finansiera rapporter, förstudier, utvärderingar, konferenser och särskilda kommunikationsinsatser.

Att ge kulturministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medieområdet. Medel från budgetposten ska finansiera rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser. Ett engångsbelopp på 300.000 DKK ska användas till renovering af Nordens Hus i Reykjavík.

Medel från budgetposten har finansierat konferenser, dialogmöten, rapporter och liknande, som syftat till att ge kulturministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medieområdet. Vidare har budgetposten finansierat delar av renoveringen av Nordens hus i Reykjavik samt samt prisutdelningen för Nordiska rådets priser.

4-2205 Nordisk Kulturfond



DKK 35.555.000 35.555.000 34.926.000 100% Fondstyret

Formål Fondens opgave er at fremme det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande.

Ifølge overenskomsten omfatter Fondens virksomhedsområde det nordiske kultursamarbejde i hele dets udstrækning inden for og uden for Norden. Nordisk Kulturfond arbejder for et fornyet og dynamisk kunst- og kulturliv i Norden, der er mangfoldigt, tilgængeligt og af høj kvalitet.



At udvikle samspillet mellem strategisk bidragsgivning og opfølgningen af denne for at være en relevant aktør i udviklingen af kunsten og kulturpolitikken. At fortsætte udviklingen af et bidragssystem, der er differentieret og sammenhængende og i flere niveauer. At skabe synlighed og nye sammenhænge for fonden gennem proaktive kulturpolitiske initiativer og et aktivt kommunikationsarbejde.

Att bidra till det nordiska konst- och kulturlivet genom Fondens bidragsverksamhet. Att utveckla samspelet mellan strategisk bidragsgivning och uppföljningen av denna för att vara en relevant aktör i utvecklingen av konsten och kulturpolitiken. Att skapa synlighet och nya sammanhang för fonden genom proaktiva kulturpolitiska initiativ och ett aktivt kommunikationsarbete. Att utveckla en

Fonden har arbejdet med nye kriterier fra 2016 på den regulære pulje. Fonden modtog i alt 1068 ansøgninger og realitetsbehandlede 765 ansøgninger i 2016. 154 ansøgere fik i alt DKK 23 000 000 i tilskud til projektstøtte, 81 OPSTART-projekter fik støtte på i alt DKK 1 600 000 og 9 HANDMADE-projekter fik i alt DKK 4.025.000 i støtte fra Nordisk Kulturfond i 2016. I 2016 har fonden deltaget i 13 konferencer, 6 af disse som

Kulturpolitik

115



At udvikle en integreret kommunikationsindsats inden for bidragsgivning og kulturpolitisk udviklingsarbejde – og skabe sammenhæng mellem det strategiske og operationelle kommunikationsarbejde. At bidrage til og deltage i nationale, nordiske og andre internationale arenaer for at skabe bedre forudsætninger for at kulturen og kunsten kan udvikles på nordisk niveau. Arbejde for at forankre indsatserne (HANDMADE og Puls) gennem konkrete samarbejder med nationale eller nordiske kulturstøttemyndigheder eller organisationer.

kunskapsförmedlande funktion om tendenser och utvecklingsbehov inom olika konstformer och kulturområden. Att bidra till kulturpolitiska initiativ såväl nationellt som på nordisk nivå. Samarbetet med de nationella kulturmyndigheter och relevanta branschorganisationer har fördjupats ytterligare. Att implementera Puls, en treårig satsning på live-musik i Norden.

oplægsholder, samt 14 større nordiske møder. Dette arbejde har ført til en større synlighed af fondens arbejde og de nordiske muligheder i kunst- og kulturlivet. Fonden har arbejdet med de nationale kulturstøttemyndigheder og Kulturkontakt Nord om at udvikle vilkårene for kunst og kultur i nationalt regi og på nordisk niveau.

4-2206 Nordisk Råds priser



DKK 4.281.000 4.281.000 3.905.000 99% MR-K/ÄK-K

Formål Formålet med Nordisk Råds kulturpriser er at øge interessen for det nordiske

kulturfællesskab samt at anerkende enestående kunstneriske indsatser. Priserne skal bidrage til at markere det formelle nordiske samarbejde. Bedömningskommittéerna/juryerna ska vara medvetna om ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Nordens hus i Reykjavík är sekretariat för litteratur- respektive barn- och ungdomslitteraturprisen. Nordens hus på Färöarna är sekretariat för musikpriset. Nordisk Film- & TV-Fond är sekretariat för filmpriset. 300.000 DKK reserveres til gennemførelse af den årlige prisuddeling.



Att administrera och At uddele de fire nordiske Nya stadgar trädde ikraft för Nordiska

Kulturpolitik

116



utdela kulturpriserna enligt stadgarna, godkända av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Att synliggöra, profilera och marknadsföra kulturpriserna åt relevanta professionella aktörer och för en bred publik både i Norden och vid särskilt utvalda tillfällen utanför Norden, bland annat vid mässor och festivaler. Att bidra till genomförandet av en prisutdelning med tillhörande genrespecifika evenemang. Att genom de tre prissekretariaten säkra god förvaltning av priserna.

kulturpriser jf. vedtægterne. At priserne synliggøres, profileres og markedsføres til relevante professionelle aktører og for et bredt publikum både i og uden for Norden. At gennemføre en større markering i form af en prisuddeling for at øge interessen for det nordiske kulturfællesskab samt bidrage til at anerkende enestående kunstneriske indsatser. At øge interessen for priserne ved deltagelse på festivaller og messer både i og uden for Norden.

rådets kulturpriser den 1 januari 2016. Priserna administrerades och utdelades i enlighet med stadgarna och tillhörande handböcker. För att synliggöra, profilera och marknadsföra priserna presenterades de nominerade till priserna i olika sammanhang i och utanför Norden, t.ex. vid KBH Læser på Hovedbiblioteket i København, Børnelitteraturfestivalen i Bologna och Helsingfors bokmässa. En markering genomfördes genom den årliga prisutdelningen, en gala i DR Koncerthus i Köpenhamn, i förbindelse med Nordiska rådets session. Galan streamades i de nordiska länderna. Kanalen DR-K var ”nordisk” i en vecka och sände nordiska filmer och debattprogram. Norden i Fokus i Danmark arrangerade under denna vecka evenemang i samarbete med det kungliga biblioteket Den Sorte Diamant, Karen Blixen Museet, CPH:PIX, Spil Dansk Dagen, Det Rytmiske Musikkonservatorium og Dagbladet Information i København, för att öka intresset för priserna samt för att synliggöra, profilera och marknadsföra priserna för professionella aktörer och en bred publik.

4-2208 Strategiska satsningar

Projektmidler


DKK 10.338.000 10.686.000 11.297.000 89% MR-K/ÄK-K

Formål Budgetposten ska understödja strategin för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020,

vars överordnade teman är ”Det hållbara Norden, Det unga Norden, Det digitala Norden, Det kreativa Norden och Det interkulturella Norden.” Under dessa fem teman har MR-K beslutat om en rad strategiska prioriteringar som ska finansieras via denna budgetpost. Vidare ska medlen användas till ordförandeskapsaktiviteter och konferenser med mål som beskrivs nedan.

Kulturpolitik

117

Mål og resultatopfølgning 2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater

Att bidra med kunskapsunderlag som kan ligga till grund för beslutsfattande och utveckling av den nordiska kulturpolitiken, via Kulturanalys Nordens verksamhet. De ska bedriva verksamhet inom tre områden: 1) Statistik och kulturvanor, 2) Utredningar och kulturpolitiska analyser, 3) Omvärldsbevakning, samverkan och kommunikation / kunskapsförmedling. För verksamheten avsätts 2,7 miljoner DKK. Att fortsätta med det gemensamma nordiska biblioteksprojektet, anskaffning av e-material på icke västliga språk. För projektet avsätts 1 miljon DKK. Att främja nordiska möten och samarbete genom kultur, och bidra till språkförståelse bland unga i Norden genom pilotprogrammet VOLT – Kultur- och språkprogram för barn och unga. Programmet ska främja ungas eget kulturella och konstnärliga skapande och delaktighet och aktiviteterna ska bidra till ungas förståelse för andra nordiska länders och områdens språk och kulturer. För programmet avsätts 2 miljoner DKK. Att säkra tillgänglighet och utbud av nordisk barn- och ungdomslitteratur, utveckla professionella nätverk och erfarenhetsutbyte för att synliggöra och utbreda nordisk barn- och ungdomslitteratur genom ett lyft på 1 miljon DKK. Att via Nordiskt Journalistcenter stödja aktiviteter som bidrar till att öka tillgången till källkritisk journalistik med nordiskt innehåll,

At skabe solidt underlag for utforming af kulturpolitik gennem etablering af en nordisk kundskabsresurese for nordisk kulturpolitik- og statistik med en finansiering på 2,5 millioner DKK. At etablere en fælles nordisk biblioteksløsning for materialer på ikke-vestlige sprog med en finansiering på 1 million DKK At give børn og unge i Norden mulighed for at møde hinanden og være aktive sammen via æstetisk produktion samt understøtte børn og unges sprogforståelse med en finansiering på 1,6 millioner DKK At synliggøre og udbrede nordisk børne- og ungdomslitteratur via et løft, finansieres med 1,3 millioner DKK At støtte kritisk journalistisk via Nordisk Journalistcenter med en finansiering på 1 million DKK At bringe Nordens Hus i Island i en forsvarlig vedligeholdelsesstand med en engangsbevilling på 300.000 DKK.

Løft for Nordisk børne- og ungdomslitteratur: Genom författarskola för unga och nordiska författarbesök har satsningen nått ut till barn och unga och haft fokus på barns och ungas egna skapande. Genom nätverksstöd har satsningen nått ut till professionella som arbetar med barn- och ungdomslitteratur i Norden och genom översättningsstöd har tillgängligheten säkrats. Centrala aktörer har bidragit till att synliggöra, profilera och marknadsföra barn- och ungdomslitteratur. ICE HOT Nordisk dans: Vid ICE HOT Nordisk Danseplatform i København deltog 330 nordiska och internationella professionella inom samtida dans, och 35 akter, där alla nordiska länder representerades, visades. Härigenom skapades tillfälle till stärkande av nätverk och presentationer av arbeten och föreställningar. Den ostasiatiska dansplattformen HOT POT lanserades i Köpenhamn med utgångspunkt i ICE HOTs Asien-program, som ett plattformssamarbete mellan Kina, Sydkorea och Japan baserat på ICE HOTs nordiska samarbetsmodell. NOMEX har kartlagt strategiska exportmarknader och koordinerat sammanställningar av jämförbara musikexportdata i Norden för att förbättra kvalitativa kunskapsunderlag och nordiskt samarbete. Projekt som Nordiska Spellistan och Ja Ja Ja club har främjat kännedomen om ny nordisk originalmusik i Norden och

Kulturpolitik

118

Mål og resultatopfølgning 2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater

med 700 000 DKK. Att genomföra plattformen ICE HOT Reykjavik och därmed presentera nordisk samtida dans av hög kvalitet för en publik bestående av yrkesverksamma, nordiska och internationella arrangörer och producenter samt en allmän publik. För projektet avsätts 900 000 DKK. Att genom Nordisk Kulturfonds satsning Puls - Nordisk Livemusik främja intranordisk samordning och koordination med målet att skapa en hållbar nordisk närmarknad för musik, stärka arbetsmarknaden, utveckla konstnärlig kvalitet och stärka nordisk musik som identitetsskapande faktor. För projektet avsätts 500 000 DKK

internationellt. Nordiska Journalistcentret (NJC), har under 2016 genomfört kursaktiviter för 38 deltagende nordiska journalister om totalt ca 400 deltagarkursdagar. Dessa har fördelat sig på tre aktiviteter; Aarhus 2016 – press på Norden, TV-träning på Island och TV-träning på Grönland. En rapport som undersöker självcensur i de nordiska medierna har pågått under 2016 och avslutas 2017.

Projektet Ordskaelv i Norden resulterade i boken I morgen er aldrig en ny dag och bidrog till ökad synlighet för unga med erfarenhet av social utsatthet och att ungas röster hörs i det nordiska samarbetet.

Børn og Unge

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK)



DKK 6.250.000 6.250.000 6.139.000 93% NORDBUK

Formål Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) är Nordiska ministerrådets

rådgivande och samordnande organ i barn- och ungdomspolitiska frågor. NORDBUK ska samla och sprida kunskap om barn och ungas levnadsvillkor i Norden, stödja barn och ungas egen organisering och delaktighet i demokratiska processer samt främja integrering av ett barn- och ungdomsperspektiv inom Nordiska ministerrådet. NORDBUK:s verksamhet styrs av den tvärsektoriella strategin för barn och unga för 2016-2022 och kompletteras av gällande handlingsplan.



Att främja implementering av Nordiska ministerrådets tvärsektoriella strategi för

Att främja implementeringen av ministerrådets strategi för barn och unga, då särskilt

NORDBUK har stärkt förutsättningarna inom Nordiska ministerrådet att integrera barn- och ungdomsperspektiv

Kulturpolitik

119



barn och unga härunder att stödja integrering av ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets verksamhet. Att främja barn och ungas organisering och egna projekt samt att finansiera NORDBUK:s stödprogram med 4.050.000 DKK och förvaltning av programmet med 450.000 DKK.

tvärsektoriell samverkan i Nordiska ministerrådet samt att stärka förutsättningarna inom Nordiska ministerrådet att integrera barnrätts- och ungdomsperspektiv i sin verksamhet Att främja barn och ungas egen organisering samt inflytande och deltaktighet i demokratiska processer

och har tagit fram publikationen Har du rätt glasögon på dig? som är ett stöd och verktyg för arbetet med barn och unga i alla fackministerråd. NORDBUK har bidragit till att öka kunskapen om barn och ungas utanförskap genom stöd till tvärsektoriella satsningar. Bland annat två projekt inom ramen för Nordiska ministerrådets program mot människohandel samt ett skrivprojekt för unga om deras erfarenheter av ekonomisk utsatthet (Ordskælv) som resulterat i utgivning av en bok. NORDBUK:s stödordning har främjat barn och ungas egen organisering och skapat möjlighet för genomförande av 32 projekt och aktiviteter av unga och ungdomsorganisationer i Norden, som omfattar 2 606 deltagare. NORDBUK har lyft barn och ungas inflytande och delaktighet i demokratiska processer genom att ge ut en nordisk handbok Do rights! som beskriver exempel på barn och ungas rättigheter och delaktighet i de nordiska samhällena. NORDBUK har bidragit till ungas inflytande, tvärsektoriell samverkan och att utreda behov om ungas rättigheter och välmående genom konferensen Sillat-Broar.

Film og Media

4-2222 Nordisk Film- og TV-fond



DKK 28.749.000 28.849.000 28.339.000 98% MR-K/ÄK-K

Kulturpolitik

120

Formål Fondens primära syfte är att främja film- och TV-produktioner av hög kvalitet i de fem nordiska länderna genom stöd till top-up finansiering av spelfilmer, TV-fiktion/serier och kreativa dokumentärer. Nordisk Film- & TV-Fond är också sekretariat för Nordiska rådets filmpris (del av budgetpost 4-2206).

Forvaltnings-organ

Nordisk Film & TV Fond


Kontraktperiode 2015-2019



Att främja och ge stöd till produktion och distribution av utvalda film-, TV- och dokumentärfilmprojekt av hög kvalitet. Att vidareutveckla samt ge stöd till intra-nordiska filmkulturella evenemang som stärker nordisk filmbransch. Att fortsatt prioritera projekt för barn och unga som leder till högkvalitativa nordiska produkter. Att ha aktiv dialog med fondens parter och potentiella nya medlemmar om ett nytt avtal 2020-2024 för fonden. Att evaluera fondens strategi gällande finansiering av produktioner och distribution av nordiska filmer i Norden och globalt. Att skapa förutsättningar för fortsatt talangutveckling och därmed bidra till att återväxt och nyvunnen professionalism ger Norden fler kvalitativa kulturprodukter. För Filmkontakt Nord avsätts 1.450 000 DKK av budgetposten.

Att främja och ge stöd till produktion och distribution av utvalda film- och tevedokumentärfilmprojekt av hög kvalitet. Att vidareutveckla samt ge stöd till pan-nordiska filmkulturella evenemang. Att prioritera fortsatt projekt för barn och unga som leder till högkvalitativa nordiska produkter. Att revidera och implementera fondens stadgar och rättningslinjer så att dessa anpassas till nya distributionsmöjligheter och plattformneutralitet, för att öka tillgängligheten av projekten för brukarna. Att möjliggöra fortsatt talangutveckling via fondens egna arrangemang Nordic Talents (samarbete mellan skolor och bransch) och Nordic Genre Boost som inleddes 2015, så att dessa bidrar till att återväxt och ny professionalism ger Norden fler kvalitativa kulturprodukter. Av anslaget ska 1 450 TDKK gå till Filmkontakt Nords kort – och

Nordisk Film & TV Fond har under 2016 beviljat ca 95 miljoner NOK i stöd till produktion och distribution af projekt vilket har resulterat i kvalitativa nordiska film och TV-produktioner och pan-nordiske filmkulturella evenemang. En femtedel av budgeten har givits till projekt för barn och unga. Distributionen av nordiska filmer i grannländer har ökat med över 20% och distributionsstöd beviljades till totalt 53 filmer. Utvecklingsinitiativet Nordic Genre Boost resulterade i 81 ansökningar och sju utvalda projekt. Tillsammans med arrangemanget Nordic Talents har det skapat kontaktmöjligheter mellan nya talanger och etablerad bransch, vilket stödjer fortsatt rekrytering av kompetent personal till film- och tv-produktioner. Ökad publicitet och visningar av de nominerade filmerna till Nordiska Rådets Filmpris har utvecklat mötesplatsen mellan praktik och politik inom filmkulturområdet.

Kulturpolitik

121



dokumentärfilmsverksamhet i 2017.

Kulturpolitik

122

4-2228 NORDICOM

Organisationsbidrag


Modsv. DKK 2.997.000 2.997.000 2.944.000 Nordicom

Formål Att insamla, bearbeta och förmedla kunskap från medie- och

kommunikationsområdet till olika brukargrupper i samhället, samt främja kontakterna mellan nordiska medie- och kommunikationsforskare och internationella forskningsmiljöer.


Kontraktperiode: 2018 Kontraktstatus: Ny kontrakt 1. januar 2018



Utveckla webben så att den blir än mer användarvänlig i alla sina delar. Öka närvaron i sociala medier. Öka genomslaget av Nordicom Review och ev. öka utgivningsfrekvensen samt gå över till online only. Arbeta för att knyta de nationella forskningsorganisationerna närmare varandra. Utveckla samarbete med de nordiska mediemyndigheterna. Ha en fullt utvecklat forskningsdatabas avseende keywords. Publicera antologier med relevanta teman. Publicera åtminstone en nordisk översikt inom någon del av medieområdet. Planera NordMedia 2019.

Att på nordisk nivå arbeta konkret, genom seminarier, utgivning av viktiga publikationer, samt framtagande av facts & figures som är användarvänliga för alla användargrupper. Att arbeta med frågeställningar kring betydelsen av digitaliseringen för medielandskapet, samt att följa de traditionella mediernas roll i det demokratiska uppdraget. Att genomföra den nordiska forskarkonferensen NordMedia 2017. Att genomgående införa Open access-publicering. Att ansöka om att Nordicom Review indexeras i Thompson Reuters Social Science Citation Index så att denna blir synlig på internationella konferenser och i internationella samarbeten.

Nordicom har gett ut två olika nyhetsbrev, ett nordiskt/engelskt om medietrender, och ett engelskt om European media policy, med tre nummer vardera. Nordicom har publicerat en omfattande nordisk mediestatistik på sin webbplats. Nordicom har publicerat två ordinarie nummer av Nordicom Review, samt två ordinarie och ett extranummer av Nordicom-Information. Nordicom har publicerat dokumentation av konferensen NordMedia 2015 och planlagt NordMedia 2017. Under 2016 har Nordicom publicerat tio antologier och lagt alla publikationer online som open access. Forskningsdatabasen är reviderad, med uppgifter om ca 2700 nordiska forskare, 2.300 projekt och 575 nordiska institutioner. Man har genomfört och dokumenterat en konferens om Medie och informationskunnighet ur ett nordiskt-baltiskt perspektiv tillsammans med finska KAVI (Nationella audiovisuella institutet).

Kulturpolitik

123

Kunstområdet

4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet



DKK 16.508.000 16.813.000 16.516.000 100% Sakkunniggruppen

Formål Kultur- och konstprogrammet stödjer nordiskt samarbete inom konst och kultur.

Programmet stödjer nyskapande projekt med hög konstnärlig och kulturell kvalitet, som främjar ett mångsidigt och hållbart Norden.

Forvaltnings-organ

Nordisk kulturkontakt


Kontraktperiode: 2018 Kontraktstatus: Ny kontrakt 1.januar 2018.



At give kunstnere og kulturaktører støtte til kultur- og kunstproduktioner samt kreativt arbejde, via programvirksomhed og uddeling af midler. At stimulere til udvikling og afprøvning af nye ideer, koncepter og processer. At etablere nordisk kultursamarbejde og kunst som et viktig indslag bland kulturaktører i Norden og gøre dette samarbejde synligt i internationalle sammanhæng. At stimulere og støtte samarbejde mellem de nordiske lande og resten af verden.

At give kunstnere og kulturaktører støtte til kultur- og kunstproduktioner samt kreativt arbejde, via programvirksomhed og uddeling af midler. At stimulere til udvikling og afprøvning af nye ideer, koncepter og processer. At etablere nordisk kultursamarbejde og kunst som et viktig indslag bland kulturaktører i Norden og gøre dette samarbejde synligt i internationalle sammanhæng. At stimulere og støtte samarbejde mellem de nordiske lande og resten af verden. At bidrage til at realisere kulturministrenes strategi for det nordiske kultursamarbejde 2013–2020.

Under 2016 har Kultur- och konstprogrammet delat ut stöd till 94 projekt, till ett totalt belopp på 2.219.251 euro. Antalet ansökningar steg med 13 %, från 522 till 590, i förhållande till året innet. Projekten, som har nordiska och internationella partners, har bidragit till fler kontakter, erfarenhetsutbyte, bredare distribution av producerade verk samt skapat grogrund för framtida samarbeten. Vidare har programmet bidragit till att nordiskt samarbete är attraktivt och konkurrenskraftigt på kulturområdet. Det bidrar till att höja kompetnesnivån i det nordiska kulturlivet samt ger nordiska kulturaktörer bredare publik och längre livscykel för sina produktioner. Det stödjer en hållbar användning av resurser i regionen.

Kulturpolitik

124

4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte




Formål

Stödordningens syfte är att bidra till fler utgivningar av nordisk kvalitetslitteratur på andra nordiska språk än originalspråket (danska, färöiska, finska, grönländska, isländska, norska, samiska, svenska). Genom nationell förankring av ordningen i ett nordiskt och internationellt nätverk, ska ordningen sörja för utveckling och distribution av den översatta nordiska litteraturen.

Forvaltnings-organ

Slots- og Kulturstyrelsen i Danmark





Att bidra till att öka kunskapen om nordisk litteratur i de nordiska länderna och att öka tillgången till litteratur på de nordiska språken. Att bidra till ökat intresse och kompetens inom översättning av nordisk litteratur Att främja och stärka incitament för översättning av nordisk barn- och ungdomslitteratur Att bidra till ökat utbyte över gränserna i Norden för författare i samband med utgivningar, uppläsningar och andra arrangemang – särskilt i förbindelse med verk som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpris. Främja en ökad efterfrågan på och marknad för litteratur

Att bidra till att öka kunskapen om nordisk litteratur i de nordiska länderna och att öka tillgången till litteratur på de nordiska språken. Att skapa ett grundlag för utväxling för författare i de nordiska länderna i samband med utgivningar, uppläsningar, arrangemang som är kopplade till presentation av verk som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser och festivalarrangemang. Att översättning av nordisk barn- och ungdomslitteratur ska prioriteras.

I 2016 modtog de nordiske sprogområder i alt 240 ansøgninger, af dem blev 213 (89 %) ansøgninger om støtte til oversættelse mellem de nordiske sprog imødekommet. Översättningsstödet har bidragit till att läsare i Norden kunnat lära känna andra nordiska länders litteratur på sitt eget språk. Läsningen bidrar i sin tur till att lokala och regionala förhållanden, särdrag och historier i olika delar av Norden blir tillgängliga för fler och att samtidslitteraturen medverkar till att stärka gemenskap och förståelse över gränserna. Vidare skapar översättningsstödet grund för utbyte och samarbete mellan nordiska länder vad gäller författare, bokutgivning, arrangemang kring böcker som är nominerade till Nordiska Rådets Litteraturpris och liknande.

Kulturpolitik

125



från Grönland, Färöarna och på samiska språk.

4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur




Formål Det Nordisk-baltiska Mobilitetsprogrammet för kultur beviljar stöd till konstnärer och

kulturaktörer för att de ska kunna arbeta tillsammans och skapa nya nätverk tvärs över gränserna i regionen.

Forvaltnings-organ

Nordisk kulturkontakt





At forstærke mulighederne for kulturelt og kunstnerisk samarbejde i de nordiske og baltiske regioner gennem øgede kontakter og nye netværk. At fremme nye impulser og initiativer på kulturområdet bland lokale, nationale, regionale og internationale aktører, organisationer og institutioner. At programmet og det nordisk-baltiske kultursamarbejde bliver mere kendt i regionen og internationalt. At det fornyede program lanceres.

At forstærke mulighederne for kulturelt og kunstnerisk samarbejde i de nordiske og baltiske regioner gennem øgede kontakter og nye netværk. At fremme nye impulser og initiativer på kulturområdet bland lokale, nationale, regionale og internationale aktører, organisationer og institutioner. At programmet og det nordisk-baltiske kultursamarbejde bliver mere kendt i regionen og internationalt.

Programmet har i 2016 uddelt støtte for i alt 1 808 881 Euro fordelt på 348 projekter. Mobilitetsstøtte giver rejsende kunstnere og kulturaktører et markant udbytte af støtten, bl.a. i form af nye netværk, kontakter, inspiration, udvikling og viden. Netværksstøtten øger nye samarbejdsformer og partnerskab mellem individer og organisationer indenfor og på tværs af kunst- og kulturfelterne i de nordiske og baltiske lande. Nordiske fristeder var tema for netværksmødet i Oslo den 14-15. november. En række netværk, som er blevet bevilget længerevarende netværksstøtte i perioden 2013-2015 deltog i mødet. Dette var det første netværksmøde af sin art. Kulturkontakt Nord har gennemgået alle områder af sit arbejde omkring programmerne, så vurdering af effekten tages med i alle led af programadministration. Effekterne søges

Kulturpolitik

126



illustreret i løbende kommunikation og i årsrapporten.

Finansiering af programmet sker ligeværdigt med bidrag fra de baltiske lande og Nordisk Ministerråd. Dertil tildeles programmet et bidrag fra MR-SAM (internationalt samarbejde). Nordiske Kulturhuse

4-2270 Nordens hus i Reykjavik

Institution


ISK 204.889.000 206.438.000 197.597.000 91% Institutionen

Modsv. DKK 11.064.000 11.148.000 9.880.000

Nordens hus i Reykjavik er også sekretariat for Nordisk råds litteraturpris, børne- og ungdomslitteraturprisen (deler af budgetpost 4-2206) og miljøprisen (budgetpost 8-3312). Desuden er der bevilling fra budgetpost 4-2208 (Løftet for børne- og ungdomslitteratur). Nordens hus i Reykjavik er forvaltningsorgan for en del af budgetpost 1-1012, Norden i Fokus.

Formål Nordens Hus i Reykjavík (NOREY) er et af de vigtigste instrumenter til

gennemførelsen af politiske prioriteringer for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020. Alla aktiviteter planeras mot bakgrund av de horisontella mål vad gäller jämställdhet, barn och unga samt hållbar utveckling. 200.000 DKK er øremærket til vedligeholdelse af bygningen.

Strategisk mandat

Gælder for 2017-2020



Att utgöra en central nordisk litteraturarena. Att förmedla nordisk kultur till Island och nordisk, härunder isländsk, kultur till det övriga Norden och andra geografiska satsningsområden. Att bidra till att barn- och ungdomskultur har en central plats i det nordiska kultursamarbetet.

At udgøre en central nordisk litteraturarena. At formidle nordisk kultur til Island og nordisk, herunder islandsk kultur, til det øvrige Norden og andre geografiske satsningsområder. At bidrage til at børn og unge har en central placering i det nordiske kultursamarbejde. At bygningen som NOREY bor

Nordens Hus ägs av Nordiska ministerrådet och är ritat av Alvar Aalto. I 2016 genomfördes stora delar av en omfattande och nödvändig renovering. Genom tre utställningar The Wheather Diaries, Barnets århundrade och Ordskälv, har NOREY förmedlat nordisk kultur i Island, bidragit till att barn och unga har en central plats i det nordiska kultursamarbetet. Samtidigt har institutionen nått nya

Kulturpolitik

127



Att nå nya intressegrupper och spegla nya kulturuttryck i syfte att öka kunskapen om och intresset för nordiskt kultursamarbete hos en bredare grupp människor och organisationer. Att ka mångfalden i såväl verksamhetens innehåll som dess kontaktytor. Att ka tillgänglighet till institutionens verksamhet. Att markera institutionens 50-års jubileum. Att byggnaden som NOREY har som hus underhålls så dess arkitektoniska värde bevaras. Att öka kännedomen om Nordiska ministerrådets kulturstödsprogram. Att aktivt främja jämställdhet.

i, gennemgår nødvendig renovering og fremstår vedligeholdt. At synligøre de visioner og programmer der arbejdes med i det officielle nordiske samarbejde via NORDEN I FOKUS. At nå ud til et nysgerrigt publikum langt fra Reykjavík, via sociale medier, en aktiv hjemmeside og live-streaming. At varetage sekretariatsfunktionen for Nordisk Råds Litteraturpris, Børne- og ungdomslitteraturpris samt Miljøpris. At informere om Nordisk Ministerråds kulturstøtteprogrammer

intressegrupper. De två första utställningarna sågs av 2852 personer (43 % islänningar och 57 % turister) respektive 3429 personer (62% islänningar och 38% turister). I tillägg genomfördes foyer-utställningar, konserter, kulturfestivaler, filmer och paneldebatter. Nämnas kan t.ex. Iceland Airways då 1654 besökte Nordens Hus och Nordens hus som plattform för samhällsdiskussioner under bl.a. Arctic Circle. Välbesökta litterära aktiviteter under året, t.ex. Into the Wind!, Mýrin barn- och ungdomslitteraturfestival som håller hus i NOREY, kontinuerligt författarprogram, teaterföreställningen ”Ingen möter någon”. Alla författaraftnar streamas och kan ses på NOREYs hemsida. Fortsat aktiv deltagelse i internationale festivaler og projekter der involverer det vestnordiske og børn og unge. NOREY har agerat prissekretariat för Nordiska rådets barn- och ungdomslitteratur, miljö, och litteraturpriser.

4-2272 Nordens hus på Färöarna

Institution



Nordens hus på Färöarna er også sekretariat for Nordisk Råds Musikpris (del av budgetpost 4-2206) .

Formål Nordens Hus på Færøerne (NLH) er et af Nordisk Ministerråds vigtigste

instrumenter til gennemførelsen af politiske prioriteringer for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020.

Kulturpolitik

128

Alla aktiviteter planeras mot bakgrund av de horisontella målen vad gäller jämställdhet, barn och unga samt hållbar utveckling.

Strategisk mandat

Gäller för 2017-2020



At være Færøernes centrale kulturcenter og kreative mødeplads. At være den vigtigste formidler af nordisk kultur til Færøerne og færøske kultur til det øvrige Norden. At bidrage til at børn og unge har en central plads i det nordiske kultursamarbejde. Att nå nya intressegrupper och spegla nya kulturuttryck i syfte att öka kunskapen om och intresset för nordiskt kultursamarbete hos en bredare grupp människor och organisationer Att öka mångfalden i såväl verksamhetens innehåll som dess kontaktytor Att öka tillgängligheten till institutionens verksamhet Att öka kännedom om Nordiska ministerrådets kulturstödsprogram Att aktivt främja jämställdhet.

At være Færøernes centrale kulturcenter og kreative mødeplads. At være den vigtigste formidler af nordisk kultur til Færøerne og færøsk kultur til det øvrige Norden. At bidrage til at børn og unge har en central plads i det nordiske kultursamarbejde. At varetage sekretariatsfunktionen for Nordisk Råds Musikpris. At informere om Nordisk Ministerråds kulturstøtteprogrammer.

Nordens hus genomförde 2016 cirka 350 arrangemang, med totalt 64.000 deltagare/publik. Totalt har huset under året haft minst 104.000 besökare, då många besöker huset även utanför specifika arrangemang. Arrangemang för, av och med barn och unga har stått för mer än en tredjedel av programmet och har bidragit till att barn och unga får möta och delta i kultur från Norden och själva får inflytande över kulturproduktion. Som exempel kan nämnas Børnekulturfestivalen. Nordens hus bidrar till utbyte mellan kulturaktörer från Färöarna och övriga Norden, såväl genom att facilitera och visa samarbeten mellan enskilda konstnärer som större samarbetsprojekt, såsom Kópakronan, ett musikprojekt i samarbete med Danmarks Radio. Nordens hus har implementerat de nya stadgarna för Nordiska rådets musikpris och genom olika informationsinsatser göra priset än mer känt för en bredare allmänhet.

Kulturpolitik

129

4-2274 Nordens Institut på Åland

Institution


EUR 402.700 405.800 399.000 74% Institutionen

Modsv. DKK 3.000.000 3.023.000 2.973.000

Formål Nordens Institut på Åland (NIPÅ) er et af Nordisk Ministerråds vigtigste instrumenter

til gennemførelsen af politiske prioriteringer for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020. Alla aktiviteter planeras mot bakgrund av horisontella mål vad gäller jämställdhet, barn och unga samt hållbar utveckling.

Strategisk mandat Gäller för 2017-2020.



At være en synlig aktør på den ålandske kunst- og kulturscene og tage en ledende rolle i forhold til den ålandske kulturs samspil med det øvrige Norden och andra prioriterade geografiska områden. At indtage en ledende rolle som formidler af nordisk kultur til Åland samt ålandsk kultur til det øvrige Norden At bidrage til at børn og unge har en central plads i det nordiske kultursamarbejde Att nå nya intressegrupper och spegla nya kulturuttryck i syfte att öka kunskapen om och intresset för nordiskt kultursamarbete hos en bredare grupp människor och organisationer Att öka mångfalden i såväl verksamhetens innehåll som dess kontaktytor Att öka tillgänglighet till institutionens verksamhet

At være en synlig aktør på den ålandske kunst- og kulturscene og tage en ledende rolle i forhold til den ålandske kulturs samspil med det øvrige Norden. At indtage en ledende rolle som formidler af nordisk kultur til Åland samt ålandsk kultur til det øvrige Norden. At bidrage til at børn og unge har en central plads i det nordiske kultursamarbejde, herunder skab netværk mellem børn og unge i Norden og Baltikum. At styrke Åland som kulturelt knudepunkt med fokus på mangfoldighed og interkulturalitet. At informere om Nordisk Ministerråds kulturstøtteprogrammer.

NIPÅ har ökat sin krets av samarbetspartner, såväl på Åland, som i övriga Norden och internationellt, och därigenom stärkt grunden för och kunskap om nordiskt samarbete hos flera. Genom samarbete med skolväsendet får unga människor på Åland möta nordisk kultur och samarbete i ung ålder. Inititativ som NIPÅ har bidragit till att sätta frågor om integration och internationalisering på dagsordningen. Detta har skett genom bland annat utställningen Welcome Home, som dessutom bidrog till att NIPÅ under 2016 nådde ett osedvanligt stort antal människor, närmare 269.000 stycken, tack vare att utställningen visades under ett halvår på Venedigbiennalen. Därigenom har NIPÅ också bidragit till att sätta Norden och Åland på kartan i ett internationellt sammanhang. Genom ett tydligt jämställdhetsperspektiv i

Kulturpolitik

130



Att öka kännedom om Nordiska ministerrådets kulturstödsprogram Att aktivt främja jämställdhet.

arrangemang som NIPÅ erbjuder, uppmuntrar man och visar goda exempel på hur jämställdhet bidrar till såväl tillväxt som ett hållbar samhällsutveckling.

4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA)

Institution



NAPA:s styrelse ha dispositionsrätt över institutionens fondmedel som består av cirka 3 miljoner DKK årligen. Utbetalade medel per år varierar beroende på antalet ansökningar och dess kvalitet. NAPA er forvaltningsorgan for Hallo Norden i Grönland.

Formål Nordens Institut i Grønland (NAPA) er et af Nordisk Ministerråds vigtigste

instrumenter til gennemførelsen af politiske prioriteringer for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020. Alla aktiviteter planeras mot bakgrund av de horisontella mål vad gäller jämställdhet, barn och unga samt hållbar utveckling.

Strategisk mandat

Gäller för 2017-2020.



Att vara en synlig aktör på den grönländska och nordiska konst- och kulturscenen och medverka till att stimulera de nordiska intressena på Grönland. Att genom bidrag stödja projekt som stimulerar ett tillgängligt och involverande kulturliv med ett nordatlantiskt perspektiv. NAPA:s styrelse ansvarar för utlysning, behandling och beslut av ansökningarna i enlighet med handbok. 2018 reserveras 3 miljoner DKK för stödordningen. Att bidra till att barn- och ungdomskultur har en central

At være en synlig aktør på den grønlandske og nordiske kunst- og kulturscene. At gennem bidragsuddeling støtte projekter som stimulerer et tilgængeligt og involverende kulturliv og bevarer det grønlandske kulturarv. NAPA:s styrelse ansvarar för utlysning, behandling och beslut av ansökningarna. Af NAPAs bevilling i 2017 skal 3 miljoner afsættes til dette formål At bidrage til at børn og unge har en central plads i det nordiske kultursamarbejde. Att stärka nätverk, säkerställa kunskapsöverföring och

NAPA har varit en synlig aktör på den grönländska och nordiska konst- och kulturscenen. Bland annat producerade kulturinslaget under Arctic Winter Games Nuuk 2016 och tillsammans med Nuuk Kunstmuseum har NAPA startat upp Nuuk konstnärsresidens. Programmet har mottagit 88 respektive 120 ansökningar i de två första perioderna i 2016. NAPA har tillsammans med Kommuneqarfik Sermersooq byggt upp en robust organisation för att genomföra Nuuk Nordisk Kulturfestival 2017. NAPA har genom barnkonstprojektet Anaanaga (min mor) bidragit till at barn och unga har en central plats i det nordiska kultursamarbetet. Projektet bidrog

Kulturpolitik

131



plats i det nordiska kultursamarbetet. Att nå nya intressegrupper och spegla nya kulturuttryck i syfte att öka kunskapen om och intresset för nordiskt kultursamarbete hos en bredare grupp människor och organisationer Att öka mångfalden i såväl verksamhetens innehåll som dess kontaktytor samt ökad tillgänglighet till institutionens verksamhet Att utveckla institutionens kulturstödsprogram Att vara en aktiv del i ministerrådets samlade insatser i Arktis Att öka kännedomen om Nordiska ministerrådets kulturstödsprogram Att aktivt främja jämställdhet.

identifiera nya utmaningar inom interkulturalitet. Att motverka olika tillgänglighetsproblem för att kompensera för de särskilda logistiska utmaningar som det grönländska kulturlivet har. At informerer om Nordisk Ministerråds kulturstøtteprogrammer.

till diskussion hos barn, skolklasser och fritidsverksamheter i hela Grönland och samlade in över 400 teckningar och producerade tre utställningar som turnérat i Grönland och resten av Norden. NAPA har även deltagit i projekt kring nordiska författarbesök och Ordskalv där barn och unga både deltagit och skapat samt varit målgrupp. NAPA har stärkt nätverk, bland annat genom en sektorkonferens, Location Greenland 2.0 om förutsättningarna för att skapa en hållbar miljö för filmproduktion i Grönland. Projektet Iskristallprinsessan belyser frågor kring levande kulturarv, estetik, kulturell appropriation och hållbarhet. I projektet ingår haute couture-design, paneldebatt, utställningskatalog, dokumentärfilm och fotosession. Utställningen ska på turné i Norden 2017. Inom ramen för NAPAs kulturstödsprogram har institutionen mottagit 158 ansökningar och beviljat medel åt 90 av dessa.

4-2548 Nordisk Kulturkontakt

Institution


EUR 1.525.000 1.536.700 1.511.000 93% Institutionen

Modsv. DKK 11.361.000 11.448.000 11.257.000

Nordisk Kulturkontakt er også forvaltningsorgan for programmerne Kultur-og kunstprogrammet (budgetpost 4-2251), Nordisk-baltisk mobilitetsprogram for Kultur (4-2254) og NORDBUK (4-2212). Kulturkontakt Nord er forvaltningsorgan for en del af budgetpost 1-1012 Norden i Fokus samt for en del af budgetpost 4-2208 Strategiske satsninger.

Formål Nordisk Kulturkontakt (NKK) er et af Nordisk Ministerråds vigtigste instrumenter til

Kulturpolitik

132

gennemførelsen af politiske prioriteringer for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020. Alla aktiviteter planeras mot bakgrund av horisontella mål vad gäller jämställdhet, barn och unga samt hållbar utveckling.

Strategisk mandat Gäller för 2017-2020.



Att bidra till förnyelse av det nordiska och nordisk-baltiska kultursamarbetet genom Nordiska ministerrådets stödprogram Att stärka nordisk språklig och kulturell närvaro i Finland och övriga Norden och bli en synligare aktör på den nordiska konst- och kulturscenen Att vidareutveckla historien om det nordiska kultursamarbetet i Finland, Norden och internationellt Att bidra till att barn och unga ges en central plats i det nordiska kultursamarbetet Att nå nya intressegrupper och spegla nya kulturuttryck i syfte att öka kunskapen om och intresset för nordiskt kultursamarbete hos en bredare grupp människor och organisationer Att öka mångfalden i såväl verksamhetens innehåll som dess kontaktytor, särskilt med fokus på integration/människor som invandrat till Norden Att öka tillgängligheten till institutionens verksamhet Att aktivt främja jämställdhet. Att vidareutveckla och implementera former för att

At udgøre central nordisk mødeplads med formålet at styrke nordisk sprogligt og kulturelt nærvær i Finland og i det øvrige Norden At bidrage til fortsat fornyelse af det nordiske og det nordisk-baltiske kultursamarbejde ved hjælp af programvirksomhed Att utgöra ett administrativt och operativt sekretariat för tre nordiska stödprogram: Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, pilotprogrammet för barn, unga, kultur och språk samt NORDBUK:s stödprogramför barn och unga . Att profilera det nordiska kultursamarbetet både nordiskt och internationellt. At synligører de visioner og programmer der arbejdes med i det officielle nordiske samarbejde via NORDEN I FOKUS.

Kulturkontakt Nord har under 2016 arrangerat över 200 nordiska evenemang, med fokus på att problematisera den gängse uppfattningen av vad Norden är. Man har särskilt lyft samisk och grönländsk kultur. Vidare aktiviteter som främjar intresse för nordiska språk lyfts. Genom författarmöten, utställningar, seminarier, konserter, föreläsningar, matevenemang och filmvisningar har man bidragit till ökad kunskap om Norden, nordisk kultur och nordiskt samarbete. Vidare har man lyft frågor om hur kultur bidrar till ett hållbart samhälle och vad och hur kultursektorn kan göra för integration. Under 2016 delades totalt 4,6 miljoner euro ut, till 474 nordiska projekt, genom Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammmet för kultur och NORDBUKs stödprogram. Det totala ansökta beloppet var 25,9 miljoner euro. Programmen bidrar till att nya nordiska, nordisk-baltiska och nordisk-internationella samarbeten inleds, att kulturaktörer och konstnärer i Norden och Baltikum kan synas på tidigare okända arenor och att ny kunskap sprids vidare.

Kulturpolitik

133



samla in och visa på resultat av verksamheten

Andra kultursatsningar

4-2232 Övriga kulturverksamheter

Organisationsbidrag


DKK 2.700.000 3.100.000 2.745.000 100% MR-K

Formål Syftet med budgetposten är att stödja verksamheter som var för sig är med och

förvaltar och/eller utvecklar det nordiska kultursamarbetet. Budgetposten reduceras med 400.000 DKK. Till 2017 års budget höjdes budgetposten med 300.000

DKK för eventuell strategisk utveckling av verksamheterna som finansieras av den. MR-K beslutade

dock om beviljningar för 2017 till dessa verksamheter i samma nivå som 2016, vilket innebär att endast

100.000 DKK av reduceringen i praktiken behöver påverka verksamheternas beviljningar.



Skandinavisk Forenings Kunstnerhus i Rom Att erbjuda konstnärer inom alla konstområden ett väl fungerande residensuppehåll med rådgivning, nätverksuppbyggning och goda arbetsmöjligheter. Att upprätthålla kommunikation och dialog mellan nordiska och italienska nätverk Att främja nordisk kultur genom att organisera och samarbeta med olika konst- och kulturevenemang. Skandinavisk Forenings Kunstnerhus i Rom får 960 000 DKK. Orkester Norden Att skapa en sommarorkester genom att samla musikstuderande i åldrarna 15-25 år från de nordiska

Skandinavisk Forenings Kunstnerhus i Rom Att erbjuda konstnärer inom alla konstområden ett väl fungerande residensuppehåll med rådgivning, nätverksuppbyggning och goda arbetsmöjligheter. Att upprätthålla kommunikation och dialog mellan nordiska och italienska nätverk Att främja nordisk kultur genom att organisera och samarbeta med olika konst- och kulturevenemang. Orkester Norden Att skapa en sommarorkester genom att samla musikstuderande i åldrarna 15-25 år från de nordiska och

Skandinavisk Forenings Kunstnerhus i Rom Ett trettiotal nordiska konstnärer erbjöds residens under årets gång. Dessa berättade om sin verksamhet för den italienska publiken under sk. ”artist talks” tillfällen. Konstnärshusets unika samling tekningar från 1800-talet visades för första gången på en utställning (”Vänskapsporträtt från Rom”) på Nivaagaard museum i Danmark. Nordic Film Fest Roma 2016 genomförde ett evenemang i Konstnärshuset, där tre dokumentärfilmer samt en kort animerad film visades. Orkester Norden

Kulturpolitik

134



och baltiska länderna. Kursen ska vara i tre veckor. Att orkestern flyttar till Kristiansand, Norge med Rolf Gupta som konstnärig ledare. Att förankra verksamheten i Norden genom att aktivt arbeta för att att öka det nordiska och det baltiska deltagarantalet i orkestern markant.Orkester Norden får 1 000 000 DKK. Nordisk biblioteksvecka Att främja det generella läsandet samt främja den nordiska gemenskapen och samverkan mellan nordiska och baltiska bibliotek, skolor och Norden-föreningar. Att utöka informationen om övrig nordisk litteratur inom det valda temat för att främja en bredare kännedom om nordisk litteratur Att fortsätta främja Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Nordisk biblioteksvecka får 514 000 DKK. Debutantseminariet på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Att samla författare som debuterat i något av de nordiska länderna för att de ska utbyta erfarenheter och inspirera varandra. Att stimulera utvecklingen av nya nordiska författarskap. Att skapa nätverk mellan författare i Norden.

baltiska länderna. Kursen ska vara i tre veckor. Att genomföra repetitioner, master classes och workshops och avsluta med konsert i Musikens hus i Aalborg och en veckolång turné, preliminärt i Danmark, Sverige och Finland. Målet for sommerens orkesterturne erfejringen af Finlands 100 år som selvstændig nation. Dette sker dels ved tilrettelæggelse af flere koncerter rundt omkring i landet, samt ved engagement af markante kunstnere som hhv dirigent og solist. Nordisk biblioteksvecka Att främja det generella läsandet samt främja den nordiska gemenskapen och samverkan mellan nordiska och baltiska bibliotek, skolor och Norden-föreningar. Att utöka informationen om övrig nordisk litteratur inom det valda temat för att främja en bredare kännedom om nordisk litteratur Att fortsätta främja Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Debutantseminariet på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Att samla författare som debuterat i något av de nordiska länderna för att de ska utbyta erfarenheter och inspirera varandra.

Ett nytt format; samarbete över musikgenrerna inleddes. År 2016 samarbetade orkestern med rapparen Silvana Imam. 66 unga musiker valdes till orkestern, 40 av dessa från de nordiska och baltiska länderna. Sommarturnén besökte Aalborg, Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors. Nordisk biblioteksvecka Nordiska biblioteksveckan består av högläsning för barn och för vuxna. Projektet har nått ut till över 100 000 personer. Flera institutioner i Norden och Baltikum arrangerar högläsning under Nordiska biblioteksveckan utan att registrera sig, vilket betyder att antalet faktiska deltagare är ännu större. Antalet besökare på www.bibliotek.org har också stigit. Det lades stor vikt på utveckling av material till barn och unga. Debutantseminariet på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Under en veckas tid träffades debuterande författare från de nordiska länderna för att prata om text och litteratur samt om villkoren att vara författare. Samtidigt gavs en möjlighet att skapa nya nordiska nätverk. Sexton debuterande författare från sex språkområden deltog. Dock ingen finsktalande, nord- eller sydsamisk.

http://www.bibliotek.org/

Kulturpolitik

135



Biskops Arnös debutantseminarium får 226 000 DKK.

Att stimulera utvecklingen av nya nordiska författarskap. Att skapa nätverk mellan författare i Norden

4-2234 Samiskt samarbete

Organisationsbidrag


DKK 3.891.000 3.891.000 3.822.000 97% Samerådet och

Samiska

konstnärsrådet

Formål Formålet med organisationsbidraget til Samerrådet og Samisk Kunstråd er at støtte

det samiske kultursamarbejde samt at synliggøre og formidle samiske kunst og kultur både indenfor og udenfor det samiske samfund samt fremme en samlet samisk kulturpolitik i Norden og Nordvest Russland.



Att stärka det samiska samarbetet på kulturområdet över landsgränserna och främja samisk kultur Att stödja och skapa ökad synlighet för samiska kulturaktörer och samisk konst i Norden och internationellt Att bidra till att stärka samisk kultur, identitet och samhörighet över landsgränser.

At støtte samarbejdet mellem de samiske grupper, organisationer og individuelle kunstnere og kulturaktører med at dele projektmidler, arbejds- og studierejsestipendier og ærespris. At støtte og vitalisere samarbejdet i kulturlivet mellem samerne over landsgrænserne. At give støtte til initiativ, der samerne har fælles interesse af. At synliggøre samisk kunst og kultur både inden for og uden for Norden.

I 2016 delades arbeidsstipendier och projektstöd ut till ett sammanlagt belopp på 119.000 euro. Bland annat har man stött projekt eller aktiviteter inom samisk duodji (hantverk), CD-utgivelse, konserter, festivaler, bildkonst, barn- och ungdomsaktiviteter, samisk design och teater. Samreådet har lyft frågor och tagit emot inspel på vad samiska kulturaktöer menar är viktiga frågor för framtiden, bland annat genom seminariet ”Kulturaktivisme: fortid – nåtid – fremtid”.

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

136


Generel indledning

Formål og Fakta Formålet med arbejdet inden for MR-FJLS er at fremme en bæredygtig udvikling inden for de fire sektorer: fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler og skovbrug. Arbejdet inden for MR-FJLS fokuserer på, hvordan de nordiske lande kan tilpasse sig de globale udfordringer og, hvor det er relevant, hvordan de nordiske lande gennem fælles bidrag kan påvirke de internationale tendenser i en for Norden positiv retning. Samarbejdet fastlægges i samarbejdsprogram for MR-FJLS for perioden 2017-2020.


Samarbejdsprogrammet for MR-FJLS 2017-2020 har to overordnede målsætninger: Udviklingen af den nordiske bioøkonomi og bæredygtige fødevaresystemer. Under overskriften ”udviklingen af den nordiske bioøkonomi” vil sektoren blandt andet færdiggøre en nordisk bioøkonomistrategi – et arbejde der pågår hele 2017 og forventes at afslutte i 2018. Der vil også være en række aktiviteter i gang under de danske, finske, norske og svenske formandskabsprogrammer – især indenfor den blå og den grønne bioøkonomi. Som eksempler på projekter kan nævnes Vägkarta for blå bioøkonomi, Fiskekriminalitet, Alt i land og videreudvikling af restprodukter fra kødindustrien. Under overskriften ”bæredygtige fødevaresystemer” vil der være fokus på madspild og antibiotikaresistens, og den nordiske fødevarepris uddeles første gang. MR-FJLS bidrager til Ministerrådets statsministerinitiativ med en særlig indsats omkring nordiske fødevarepolitiske løsninger hvor Nordisk Ministerråd får en markant øget tilstedeværelse ved internationale aktiviteter angående sustainable food systems. MR-FJLS vil i 2018 fortsætte sin stærke internationale fokus, især hvad angår en ledende rolle inden for EU's Østersøstrategi omkring bioøkonomi. Udover det vil det igangværende samarbejde med FAO og Commonwealth Sekretariatet fortsætte og man vil udvikle samarbejdet med EU på de relevante områder. For at styrke grøn omstilling i Norden forhøjes bevillingen til NordGen med 2,1 MDKK for at fremtidssikre NordGens unikke position i forhold til opbevaring og præservering af grundlæggende data om planter/frø.


I 2016 blev arbejdet i MR-FJLS styret af rammeprogrammet for det nordiske samarbejde indenfor fiskeri, vandbrug, landbrug levnedsmidler og skovbrug 2013-2016 men dog med tydeligt link videre mod sigtelinjerne i det nye samarbejdsprogram for 2017-2020. MR-FJLS har i 2016 lagt en stor indsats i udvikling af den nordiske bioøkonomi samt at udbrede nordiske erfaringer på området internationalt. Nordisk Bioøkonomipanel er begyndt arbejdet med at beskrive den nordiske bioøkonomi og udvikle en nordisk bioøkonomistrategi. Nordisk Ministerråd blev i 2016 leder af arbejdet med bioøkonomi under EU’s Østersøstrategi, hvor ministerrådet bl.a. betjener BSR Bioeconomy Council og var med til at sætte en ny agenda om Bioøkonomi og bæredygtig mode ved Baltic Sea Region Annual Forum i Stockholm 2016. Nordisk Ministerråd har gennem en strategisk kommunikationsindsats været med til at sætte fokus på det nordiske bioøkonomiarbejde både i Norden og internationalt, og har bl.a.


137

derfor også i 2016 kunne øve indflydelse i vigtige internationale diskussioner, herunder FAO’s beslutning om 10 principper for bæredygtig bioøkonomi. Endvidere har Nordisk Ministerråd igennem det danske formandskabsprojekt under færøsk ledelse ”Vækst i Blå Bioøkonomi” samarbejdet med FAO, Commonwealth Sekretariatet, Island, Norge, Sverige, Malta, Seychelles og Kap Verde, arbejdet på Blå Bioøkonomi i Små Øer intititivet. Initiativet planlægger høj niveau konference i Malta i efteråret 2017. Derudover planlægger Nordisk Ministerråd med nordiske og internationale samarbejdspartnere en on-site side-event for FN Ocean Konferencen i New York i juni, 2017. Overskriften af side-eventen er ”Blå Bioøkonomi i Små Øer og SDG14”. MR-FJLS har i samarbejde med MR-S lagt den fællesnordiske infrastruktur til rette for at kunne eksekvere den nordiske deklaration om arbejdet med One Health fra september 2015. Det betyder bl.a. at der er etableret fællesnordisk strategigruppe for arbejdet med One Health og at den fællesnordiske ekspertgruppe for arbejdet med One Health er blevet udvidet, så Norden nu både inddrager human-, veterinær- og miljøsektoren i kampen mod antibiotika148ressistens.



Sum MR-FJLS (TDKK) 42.319 40.219 2.100 5,2%

5-6420 Ny nordisk mad 939 939 0 0,0%

Fiskeri 6.416 6.416 0 0,0%

5-6610 Projektmedel - Fiskeri 6.416 6.416 0 0,0% Jord- och skovbrug 29.174 27.074 2.100 7,8%

5-6510 Projektmidler Jordbrug 1.082 382 700 183,2% 5-6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 148 848 -700 -82,5% 5-6310 Projektmidler Skovbrug 317 317 0 0,0% 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 5.758 5.758 0 0,0%

Institutioner - jordbrug 21.869 19.769 2.100 10,6% 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 21.869 19.769 2.100 10,6%

Levnedsmidler 5.790 5.790 0 0,0%

5-6810 Projektmedel - Levnedsmidler 5.224 5.224 0 0,0% 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 566 566 0 0,0%




138

5-6420 Ny nordisk mad



DKK 939.000 939.000 922.000 100% EK-FJLS

(Eksekutiv)

Formål

Projektet har til formål at styrke netværksdannelsen på strategisk niveau blandt centrale nordiske institutioner samt at støtte op om branding/profilering af Norden via mad. Arbejdet med Ny Nordisk Mad koordineres med den nye indsats angående mad under Statsministerinitiativet.



Mål for indsatsen 2018 vil fortsat være at styrke netværksdannelsen på strategisk niveau blandt centrale nordiske institutioner der arbejder med Ny Nordisk Mad og branding samt Ny Nordisk Mad og børn/unge. Derudover støttes initiativer, der søger at profilere Norden via mad.

Nordisk Ministerråd igangsætter nye indsatser, særligt med fokus på branding/profilering af norden via mad. Målet for de nye indsatser vil bl.a. være øget international omtale af Norden.

Nordisk Ministerråd har gennem Ny Nordisk Mad-projektet styrket de nordiske netværk mellem folk engageret i maden i den offentlige sektor samt netværk mellem de nordiske bondesammenslutninger og andre der er engageret i at eksekvere den første årlige nordiske madprisuddeling.

Fiskeri

5-6610 Projektmidler – Fiskeri

Projektmidler


DKK 6.416.000 6.416.000 6.303.000 97% EK-FJLS (Fiskeri

og Havbrug)

Formål Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til Nordisk Ministerråds vision,

samarbejds- og statsministrenes prioriteringer, FJLS samarbejdsprogram, formandskabsprioriteringer og fiskerisektorens prioriteringer. Den samlede indsats koncentrerer sig om bæredygtig forvaltning og udvikling af fiskeri og havbrug i Norden.



Mål for 2018 understøtter Sveriges formandskabsprioriteringer inden for fiskeri og havbrugsområdet. Det svenske formandskab vil bl.a. fokusere på

Målene for blå bioøkonomi under norsk formandskab vil understøtte de tre delprojekter, spøgelsesfiskeri, fiskekriminalitet og stillehavsøsters.

De opnåede resultater i 2016 har støttet en politisk relevant dialog hvor nordiske perspektiver og løsninger er promoverede. Konferencen ”Nordic Road Map


139



digitalisering og realisering af blå bioøkonomi i Norden. Fiskerisamarbejdet vil understøtte projektaktiviteterne under norsk formandskabsprogram om blå bioøkonomi, herunder fiskekriminalitet, Stillehavsøsters og Spøgelsesfiskeri. Endvidere at opnå formålene med implementering af det nordiske vägkarta for blå bioekonomi. Fiskerisamarbejdet vil holde en konference under overskriften ”Fisk og Samfund – udfordringer til 2025”.

Nordisk vägkarta for blå biekonomi vil etablere netværk for to af de fire prioriterede områder: Blå biomasse og Recirkulerings-akvakultur. Netværkene har til formål at udvikle en forsknings- og innovationsplan for blå bioøkonomi i Norden. Vækst i blå bioøkonomi vil fokusere på samarbejde mellem små øer i nord og syd og på bæredygtige materialer og tekstil fra blå biomasse. Fiskerisamarbejdet vil implementere en række aktiviteter under overskriften ”Fisk og Samfund”.

for Blue Bioeconomy. Seizing the potential for Sustainable Growth” blev afholdt I Helsingfors den 31. maj til 1. juni. Nordisk vägkarta for blå bioøkonomi blev præsenteret på MR-FJLS i juni og i endelig udgave for NSK i december. Projektet har som formål at identificere og forstærke de nordiske landenes nuværende og de potentiale samarbejdsområder inden for blå bioøkonomi. Færøerne initierede to projekter, den ene i samarbejde med NMRS, FAO og Commonwealth Sekretariatet om blå bioøkonomi i små øsamfund, den anden under overskriften fisk og mode med fokus på tekstil og materiale fra havet.

Jordbrug

5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug

Projektmidler


DKK 1.082.000 382.000 375.000 86% EK-FJLS

(Jordbrug)

Formål

Bevillingen har til formål at understøtte policy rettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Formålet vil typisk realiseres via gennemførsel af workshops eller udarbejdelse af policy rekommandationer.



Mål for 2018 er at understøtte formandskabets prioriteringer inden for landbrugs- og skovbrugsområdet, blandt andet med afholdelse af temaworkshop i forbindelse med MR-FJLS. Endvidere har Ek-FJLS (jordbrug og

Mål for 2017 er at afholde en workshops i forbindelse med MR-FJLS i Ålesund, Norge. Workshoppen kommer til at handle hvordan de nordiske lande kan bidrage til et mere klimavenligt landbrug.

En workshop med overskriften ”Nordic Agriculture facing Climate Change” blev afholdt i forbindelse med MR-FJLS i Åbo. Konklusionerne fra workshoppen blev


140



skovbrug) besluttet, at budgetposten kan i 2018, bruges til at yde en ekstrabevilling til enten NordGen eller NKJ.

præsenteret på Ministermødet som oplæg til politisk diskussion.

5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning



DKK 148.000 848.000 833.000 100% NKJ

Formål Nordisk komite for Jordbrugs- og madforskning (NKJ) har til formål at fremme og

støtte nordisk forskningssamarbejde i jordbrugs- og madsektorerne. NKJ’s arbejde skal tilføre et merværdi til forskningen på national og europæisk niveau. NKJ skal bidrage til national, nordisk og europæisk politikudformning inden for sit ansvarsområde, og har en rådgivende funktion overfor Nordisk Ministerråd i forskningspolitiske spørgsmål, som vedrører jordbrugs- og madforskning.

Forvaltnings- organ

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)



Under 2018 ska NKJ ta fram en handlingsplan för perioden 2019-2022 som bl.a. ska knyta an till NMRs Samarbetsprogram för 2017-2020. Arbetet med att stärka kunskapsunderlaget i sektorn inom framförallt bioekonomi och klimatutmaningar fortsätter. Utvecklingen av tvärsektoriella initiativ, framförallt i samarbete med SNS, fortsätter. NKJs utlysningar leder till att minst 5 nordiska forskningsgrupper söker medel ur det europeiska forskningssamarbetet. Minst 2 aktiviteter inom

Stärka kunskapsunderlaget för utveckling av forskningspolicy med fokus på bioekonomi och klimatutmaningar. Utveckla sektorsövergripande initiativ, den fortsatta utvecklingen av samarbetet med Samnordisk Skogsforskning (SNS). Det planeras en gemensam utlysning av finansiering för tvärvetenskapliga forsknings-nätverk inom jord- och skogs-bruk. Nätverken kommer att bidra till den nordiska bio-ekonomin genom att underlätta en mer hållbar produktion och användning av biomassa. Stärka Nordens position inom NKJ sektorerna på den europeiska forskningsarenan och bidra till vidareutvecklingen av europeiska forskningssamarbetet via särskild utlysning.

Har medvirket till tvärsektoriellt nätverksseminarium tillsammans med SNS. Initierat genomlysning av nordisk forskning inom rennäringen. Medverkat vid ett stort antal nordiska aktiviteter inom bioekonomiområdet. Genomfört två utlysningar till nätverk respektive seminarium och konferens. Initierat ett arbete med kommunikationsplan och extra resurs i form av kommunikatör. Svagt intresse för utlysningarna, vilket föranlett strategisk diskussion i styrelse kring inriktning och kommunikation.


141



rennäringen genomförs som en konsekvens av tidigare kartläggning och utlysningar. NKJ genomför 2 egna initiativ i form av seminarium eller workshop inom aktuella ämnen.

Stärka rennäringens förutsättningar att nå sin potential genom ökat kunskapsunderlag via särskild utlysning. Stärka NKJs kommunikation med forskare och andra intressenter.

5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen)

Institution


SEK 27.336.000 24.711.000 24.355.000 74% NordGen

Modsv. DKK 21.869.000 19.769.000 19.484.000

Formål NordGens overordnede formål er at sikre bevaring og bæredygtig anvendelse af

genetiske ressourcer i de nordiske lande. NordGen bidrager til den fremtidige fødevareforsyning og en øget biologisk mangfoldighed. NordGen støtter landene og NMR med viden i faglige og politiske spørgsmål om genetiske ressourcer. En langsigtet analyse af NordGens bevaringsarbejde viser, at institutionen på sigt ikke kan opnå sit formål, inden for den nuværende budgetramme. Store dele af frøsamlingen må regenereres inden for de næste få år for at sikre overlevelse af frøene. Dette kan kun imødekommes ved en midlertidig udvidelse af budgetrammen eller en kraftig nedprioritering af andre vigtige opgaver.

Strategisk mandat

Det strategiske mandat for NordGen fremgår af Samarbejdsprogrammet for MR-FJLS 2017-2020.



NordGen vil i 2018 have fokus på de synergier der findes i at være et genresource center for planter, husdyr og skov. NordGen vil i 2018 fejre sit 10 års jubilæum som Nordens Genressource Center. Målet er at øge kendskabet til NordGen som institution hos relevante samarbejdspartner. Plantesektoren sætter i 2018 særlig fokus på opformering af materiale samt anvendelse af materialet. NordGen Husdyr fortsætter samarbejdet med Avls- og rådgivningsorganisationer i

NordGen vil aktivt arbejde i henhold til det norske formandskabsprogram i 2017, idet formandskabet har lagt særlig vægt på at intensivere arbejdet med bæredygtig anvendelse af genetiske ressourcer. Endvidere vil NordGen styrke sin kommunikation med omverdenen. Plantesektoren fortsætter med fokus på kvalitetssikring af samlingerne og sikre backup for alt materiale i henhold til ”Long-term Management Plan for NordGen Plant Section”. Særlig fokus vil være på opformering af

Færdiggørelse af ”Long term management plan”: En oversigt over behovet for opformering af frø i Genbanken. Afsluttede projekter med tilhørende Policy Brief:”Grazing in a changing northern region” og ”Ecosystem services. Crop wild relatives.” Publisering af et Policy Brief på skovområdet: “Is Nordic forestry prepared for climate change?” Ny hjemmeside med fokus på kulturplanternes vilde slægtninge: www.nordgen.org/crw Der blev udført 2.906


142



Norden og skal i 2018 lægge vægt på at bidrage til forvaltning og informationsarbejdet om husdyrgenetiske ressourcer og deres betydning for fremtidens landbrug. NordGen Skov skal i 2018 arbejde videre med den praktiske udnyttelse af skovgenetiske ressourcer og styrke samarbejdet med relevante aktører i skovsektoren. I 2018 fejres 10 års jubilæum for Global Seed Vault i Svalbard, og NordGen skal være en aktiv aktør i dette jubilæum. Et budgetløft i 2018 giver mulighed for en målrettet indsats til forbedring af kritiske problemer vedrørende arbejdsmiljø, samt udvidelse af kapaciteten for regenerering af den eksisterende frøsamling.

materiale samt anvendelse af materialet. Planen vil i efteråret 2017 blive revideret i henhold til planens krav om en regelmæssig revidering. Husdyrsektoren vil servicere de nationale aktiviteter og styrke sit fokus på de aktive racer i de nordiske lande. Skovsektoren fortsætter med at følge op på arbejdet med klimaundersøgelse i tæt samarbejde med relevante nationale og nordiske myndigheder med særlig fokus på træforædling og frøproduktion. Der skal laves ny aftale om projektet ”Privat Public Partnership” som behandler pre-breeding eftersom den nuværende projektperiode løber fra 2015-2017. NordGen har det operationelle ansvar for Svalbard Global Seed Vault efter en trepartsaftale med landbrugsministeriet i Norge og Global Crop Diversity Trust. Denne aftale skal genforhandles i 2017.

spiringsanalyser sammenlignet med 2.937 i 2015. Omkring 6.000 frøprøver blev sendt til hobbyavlere. Interessen er langt større en NordGens kapacitet. En brochure om PPP samarbejdet blev udgivet: ”Promoting Nordic Plant Breeding for the Future”. NordGen Husdyr har videreudviklet et værktøj til at fremme avl i små populationer og bidraget til implementering af det i de nordiske lande. En Wiki om den brune bi er etableret. 42.979 aksesjoner fra 16 genbanker blev lagt ind i Svalbard Global Seed Vault.

Skovbrug

5-6310 Projektmidler – Skovbrug

Projektmidler


DKK 317.000 317.000 311.000 78% EK-FJLS

(Skovbrug)

Formål Formålet med denne budgetpost er at understøtte policy rettede aktiviteter i regi af

embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Budgetposten understøtter det eksisterende samarbejde på nordiske skovbrugspolitiske område.

Mål og resultatopfølgning-


Mål for 2018 er, at understøtte

Mål for 2017 er, at afholde en workshop i forbindelse med MR-

Skovstrategien ”Nordic Fores Solutions” blev godkendt af


143



formandskabets prioriteringer inden for landbrugs- og skovbrugsområdet, blandt andet med afholdelse af temaworkshop i forbindelse med MR-FJLS.

FJLS i Ålesund, Norge. ministrene på MR-FJLS. Der blev afholdt en workshop i forbindelse med MR-FJLS der tog udgangspunkt i pågående dialog om EU’s energipolitik hen mod 2030. Et seminar blev afholdt med deltagere fra alle landene til at diskutere erfaringerne af strukturændringer i den offentlige forvaltning af skovbrugssektoren i de nordiske lande.

5-6581 Samnordisk skovforskning (SNS)



DKK 5.758.000 5.758.000 5.656.000 100% SNS

Formål Samnordisk Skovforskning (SNS) skal skabe nordisk nytte ved (1) at fremme

forskningssamarbejde og netværk for et bæredygtigt skovbrug og anvendelse af skovressourcer, (2) at give pålidelige, relevante og aktuelle forskningsfaglige bidrag til det nordiske skovpolitiske policy-arbejde, (3) at være en betydelig aktør i tværfaglige nordiske udfordringer inden for skovsektoren og (4) styrke Nordens position indenfor skovforskning i europæisk og international sammenhæng.

Forvaltnings- organ

Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp.



At koordinere nordisk skovforskning på alle niveauer og derved bidrage til policyudvikling og rådgivning for en øget nordisk nytte gennem: At etablere og støtte netværk (sammen med EFINORD), forskningsprojekt, og Centres of Advanced Research inden rammen for NMR’s og SNS’s nye strategi (Skovens rolle for bioøkonomi og klima).

At etablere og understøtte netværksaktiviteter med EFINORD, den nordiske afdeling af den europæiske skovinstitution. http://www.nordicforestresearch.org/sns-research/networks/efinord-sns-networks/ At understøtte SNS projekter inden for rammen af SNS’s strategiske mål (skovens rolle i bioøkonomien, klima og samfund). http://www.nordicforestresearch.org/sns-research/research-

Mange kloge mennesker har mødtes og blandt andet analyseret; drivhusgasudslip fra jord; skovbrugets bidrag til opbinding af kvælstof; vandkvalitet; jordkvalitet; skovfibre som bygningsmateriale; alvorlige skadedyr og sygdomme i skovproduktionen; nye skovprodukter, skovpolitiken i et videnskabeligt perspektiv; biprodukter fra industrien; giftstoffer i aske, der anvendes som gødning; tilgang til satilitdata for alle; koordinering af forskningdata og metoder. Resultaterne publiceres i videnskabelige tidskrifter og i


144



At fortsætte udviklingen af samarbejdet med øvrige nordiske institutioner, f.eks. NordGen og NKJ, samt at synliggøre SNS i et videre sammenhæng (f.eks. EU).

projects/ At støtte fem Centres of Advanced Research, i perioden 2016-2020. http://www.nordicforestresearch.org/sns-research/car/ At konsolidere og udvikle samarbejdet med NKJ og NordGen. Synliggøre arbejdet på EU-niveau ved at deltage i IUFRO 125 års jubilæum i Freiburg. Deltagelse i den nordiske bioøkonomipanel; udvikle kommunikationen fra SNS.

nyhedsbreve fra SNS (http://www.nordicforestresearch.org/news/news-views/). SNS har deltaget i udformningen af publikationen ”Nordic Bioeconomy – 25 cases for sustainable change”

Levnedsmidler

5-6810 Projektmidler – levnedsmidler

Projektmidler


DKK 5.224.000 5.224.000 5.132.000 99% EK-FJLS

(Levnedsmidler)

Formål Formålet med projektmidlerne er at understøtte aktiviteter, der sikrer og sunde

fødevarer, forbrugerbeskyttelse, innovationsfremmende myndigheder og et højt niveau indenfor dyresundhed og dyrevelfærd.

Forvaltnings- organ

Det nordiske levnedsmiddelsarbejde betjenes af tre halvtids arbejdsgruppesekretærer ansat på henholdsvis Fødevarestyrelsen, Livsmedelverket og Mattilsynet.



Tilsyn Videreudvikle det nordiske samarbejde om fødevaretilsyn, bl.a. kontrol af glutenfrie produkter. Veterinært beredskab Effektivitere og styrke det veterinære beredskab gennem ny beredskabsdiagnistik og via Arktiske og Baltiske beredskabssamarbejder.

Eksport Bedre adgang til vigtige markeder (Kina, Rusland m.v.) gennem styrket nordisk myndighedssam-arbejde og erfaringsudveksling. Veterinært beredskab Videreudvikle det fælles nordiskbaltiske veterinære beredskab og indlede et fælles veterinært beredskab i Arktis. Oprette et

Hormonforstyrrende stoffer Viden om forekomst af substanser, der mistænkes for at være hormonforstyrrende, er blevet opdateret. Viden skal bl.a. bruges til at vurdere konsekvensen af EU-lovgivning på området og eventuelt påvirke ny EU-lovgivning. Veterinært beredskab 10-året for det første nordiskbaltiske veterinære

http://www.nordicforestresearch.org/news/news-views/

http://www.nordicforestresearch.org/news/news-views/


145



Dyrevelfærd Arbejde frem imod at etableringen af et nordisk referencecenter for dyrevelfærd jfr. anbefalinger fra Europaparlamentet og EUkommissionen. Kost, motion og toksikologi Fokus på risiko-nytte aspektet, bl.a. gennem styrkelse af det nordiske Risk-Ranking samarbejde og risikovurdering af kosttilskud og glutenfrie produkter Forebygge overvægt og fedme hos børn og unge gennem nordisk samarbejde om en helhedsorienteret tilgang til udfordringen. Madspild Nedbringe det nordiske madspild gennem videreudvikling af det nordiske samarbejde som blev påbegyndt under Grøn Vækst-initiativet. One Health – antibiotikaresistens Videreudvikle det nordiske samarbejde om at styrke den nordiske position på området og promovere nordiske synspunkter internationalt.

system til hurtig identifikation af multinationale sygdomsudbrud. Dyrevelfærd Arbejde frem imod at etableringen af et nordisk referencecenter for dyrevelfærd jfr. anbefalinger fra Europaparlamentet og EUkommissionen. Kost, motion og toksikologi Fokus på risiko-nytte aspektet, herunder dual-risk tilgangen om risici ved både for højt og for lavt indtag af næringsstoffer. Fastlægge en fællesnordisk varemærke- og brandingstrategi for Nøglehulsmærket på fødevarer let frem mod 2020. Forbrugerinformation Samarbejde om erfaringerne med implementering af EU’s regler om vildledning og forbrugerinformation. One Health – antibiotikaresistens Styrke det nordiske samarbejde særligt gennem aktiviteter under norsk formandsskabsprogram samt aktiviteter initieret af den nordiske strategigruppe for One Health.

samarbejde blev fejret ved en konference i Estland om globaliseringens effekter for dyresundhed og human sundhed. Kost, motion og toksikologi Fokus på risiko-nytte aspektet, bl.a. blev etableret fælles nordisk beskrivelse af metik for risiko-nytte undersøgelser. Der blev udviklet en fælles nordisk platform for kommunikation og samarbejde om kosttilskud, som skal medvirke til at forbedre kontrol og beslutningsprocesser omkring kosttilskud og medvirke til mere sikre kosttilskud på markedet. One Health-– antibiotikaresistens MR-FJLS og MR-S har lagt den fællesnordiske infrastruktur til rette for at kunne eksekvere den nordiske deklaration om arbejdet med One Health fra september 2015. Det betyder bl.a. at der er etableret fællesnordisk strategigruppe for arbejdet med One Health.

5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet

Projektmidler


DKK 566.000 566.000 556.000 95% EK-FJLS

(Levnedsmidler)

Formål Bevillingen har til formål at implementere den nordiske handlingsplan for bedre

sundhed og livskvalitet gennem kost og fysisk aktivitet som en prioriteret indsats af tværsektoriel karakter.


146



Nordiske Næringsstofanbefalinger version 6 Påbegynde arbejdet med 6. udgave af de Nordiske Næringsstofrekommandationer, bl.a. med øget fokus på bæredygtigt fødevareforbrug. Mad til ældre Udarbejde et nordisk katalog med gode eksempler på initiativer, hvor mad forbedrer ældres helbred og livskvalitet.

Monitorering af kost og motion i Norden Samarbejde om at styrke den nordiske dataindsamling ved de nationale kostundersøgelser for at følge udviklingen i kost, fysisk aktivitet og overvægt frem mod 2021-målene i Den Nordiske Handlingsplan for Mad og Motion (2006). Mad til ældre Skabe grundlag for at etablere et nordisk forum for udveksling af viden og erfaring angående mad til raske ældre.

Nordisk dialog om kost og ernæring Nordisk Ministerråd var medvært for den 11. Nordiske ernæringskonference i Gøteborg. På konferencen blev sat fokus på status og det videre arbejde på ernæringsområdet i Norden. Salt Nordiske forbrugeres viden om salt og risici ved et højt saltindtag er øget. Erfaringer fra nordisk projekt er delt i European Salt Action Network.

Jämställdhet

147

Jämställdhet

Generel indledning

Formål og Fakta Norden har samarbetat för jämställdhet sedan 1974 och redan 1980 etablerades ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM). MR-JÄM utgör en central plattform för jämställdhetssamarbetet i Norden. Regionens samarbete drivs av en gemensam nordisk vision där alla invånare - kvinnor och män, flickor och pojkar - har samma makt och inflytande och lika rättigheter, ansvar, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. Syftet med det nordiska jämställdhetssamarbetet är att bidra till ett effektivare och rikare jämställdhetsarbete i regionen, att stödja ländernas internationella förpliktelser på jämställdhetsområdet och skapa synergier på tvärs i Norden samt att bidra till att höja kunskapen om jämställdhet och det nordiska jämställdhetssamarbetet bland medborgare, parlamentariker och regeringar samt i Nordiska ministerrådets egna organ och projekt. Sektorn arbetar aktivt med att integrera de horisontella perspektiv som identifierats av de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), nämligen barn och ungas rättigheter och perspektiv i förhållande till det nordiska samarbetet samt hållbar utveckling.


Den strategiska målsättningen för det nordiska jämställdhetssamarbetet är att bidra till en övergripande jämställdhetspolitik som är till gagn både för individen samt för hela samhället. Samarbetsprogrammet ”Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden” styr det Nordiska samarbetet för jämställdhet under perioden 2015-2018. Under 2018 ligger fokus vid att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering inom det nordiska samarbetet. Vidare, nolltolerans av könsbaserat våld kommer lyftas genom en rad satsningar som stärker nordisk samverkan på området. Mäns roll i jämställdhetsarbetet kommer att främjas, jämställdhet i arbetslivet är fortsatt prioriterat och särskilt fokus ligger vid mångfald och inkludering av utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. MR-JÄM fortsätter arbetet med att profilera och positionera jämställdhet internationellt och där FN:s Kvinnokommission (CSW) är en viktig plattform. Statsministrarnas initiativ ”The Nordic Gender Effect”, som leds av MR-JÄM, kommer lyftas fram vid relevanta internationella fora för att förmedla den samlade nordiska kunskapen om jämställdhet i arbetslivet.


Det nordiska jämställdhetssamarbetet har över tid bidragit till ökad kunskap och fördjupad samverkan mellan länderna. Av MR-JÄM:s omfattande verksamhet har ett antal prioriterade områden gagnat resultat i 2016, där följande exempel kan ges: Det offentliga rummet: Ny kunskap har förmedlats genom en rapport vilken lyfter fram nordisk praxis gällande kvinnors och mäns utrymme i media samt om könsdiskriminerande reklam och marknadsföring. Hat och hot på nätet: I 2016 initierade MR-JÄM en kartläggning om hat och hot på nätet, som genomförs av NIKK. Målet är att bidra till ett kunskapsförankrat arbete mot könsbaserat hat, hot och kränkningar på nätet genom att sammanställa och analysera de nordiska ländernas juridiska regleringar i en rapport.

Jämställdhet

148

Nolltolerans för könsbaserat våld: Ny kunskap har förmedlats genom en konferens samt en jämförande utredning av praxis kring förebyggande arbete/metoder för att bryta våldsspiraler i nära relationer. Detta har resulterat i konkret kunskap och synlighet för frågan. Vidare, en internationell konferens och ett nordiskt expertseminarium om könsstympning av flickor genomfördes, riktat mot såväl experter på området och invånare i Norden som berörs problematiken. Människohandel: I samarbete med Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK), Nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S) samt Nordiska ämbetsmannakommittén för lagsamarbete (ÄK-LAG) skapades en plattform för nordiska experter att utbyta erfarenheter i arbetet mot människohandel och kring rättsliga processer med fokus på jämställdhet. Män och jämställdhet: På uppdrag av MR-JÄM har NIKK genomfört en kartläggning av initiativ i inom politikområdet ”män och jämställdhet”. Kartläggningen lyfter fram lärande exempel och har bidragit till Nordiska ministerrådets fortsatta arbete på området. Hälsa och välfärd: I samarbete med social- och hälsosektorn hölls en konferens om likvärdig tillgång till hälsovård och kunskap om kvinnors och mäns, flickors och pojkars hälsa. Vidare, i samarbete med det tvärsektoriella projektet ”Ett öppet och innovativt Norden med välmående människor 2020 ” lyftes behovet av könsperspektiv inom social- och hälsområdet fram i förhållande till hållbar samhällsutveckling. Nordisk jämställdhetsfond: Den nordiska jämställdhetsfonden har bidragit till ett rikare nordiskt jämställdhetssamarbete genom att möjliggöra projektsamarbete kring aktuella jämställdhetsfrågor. Under 2016 beviljade fonden medel till projekt som berör tematiker från pedagogik och utbildning till populärkultur, maskuliniteter till könsrelaterat våld. Internationell synlighet för det nordiska jämställdhetsarbetet Jämställdhet fortsätter utgöra en stark profilerings- och positioneringsfråga för Norden. Sektorn visade sitt internationella engagemang bl. a. genom närvaro vid FN:s Kvinnokommission (CSW) i mars 2016 samt genom en s.k. ”Global Gender Dialogue” där nordisk jämställdhet i arbestlivet diskuterades med globala aktörer för att peka ut lärdomar och kunskap av internationellt mervärde. Detta byggde på ett samarbete med den Internationella arbetsorganisationen (ILO) och den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A).

Jämställdhet

149



MR-Jäm (TDKK) 9.185 9.185 0 0,0% Projektmedel 9.185 9.185 0 0,0%

6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 3.616 3.616 0 0,0% 6-4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 2.942 2.942 0 - 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 2.627 2.627 0 0,0%



6-4410 Projektmedel – Jämställdhet

Projektmidler


DKK 3.616.000 3.616.000 3.552.000 97% MR/Äk-JÄM

Formål Projektmedlen för jämställdhet syftar till att understödja strategin för det nordiska

jämställdhetssamarbetet (2015-2019) och dess fyra prioriterade teman: det offentliga rummet, välfärd och innovation, män och jämställdhet samt hållbar utveckling med fokus på mångfald. Projektmedlen ska bidra till att finansiera politiskt prioriterade frågor i Norden och tillhörande initiativ/aktiviteter under innevarande ordförandeskap, samt andra av MR-JÄM beslutade satsningar som bidrar till att realisera samarbetsprogrammets målsättningar.



Att utveckla ett nytt samarbetsprogram för det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 2019-2023. Att säkra ett systematiskt och hållbart arbete med jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerrådet. Att fortsatt bidra till att stärka inkluderingen av män och pojkar som aktörer för att främja jämställdhet i Norden.

Att bidra till uppfyllelsen av samarbetsprogrammets fyra övergripande mål med fokus på: Att bidra till att förebygga och motverka könsbaserade hatyttingar. Att bidra till att säkra nolltolerans för könsbaserat våld. Att medverka till jämställdhet i arbetslivet främst genom att stärka minoritetskvinnors deltagande och ställning på

Under det finska ordförandeskapets ledning genomfördes en rad satsningar i linje med uppsatta mål för 2016: För att främja jämställdhet i det offentliga rummet har ett kunskapsmaterial om regleringen av könsdiskriminerande reklam i nordiska länderna tagit fram, rapporten ”Regulation of gender discriminatory advertising in the Nordic countries”. Satsningarna inom tematiken nolltolerans mot könsrelaterat våld resulterade bl. a. i rapporten ”Nordic countries overview of work with perpetrators of intimate partner violence”

Jämställdhet

150



Att bidra till att säkra nolltolerans för könsbaserat våld genom kunskapsunderlag och liknande aktiviteter som kan ligga till grund för utvecklingen av den nordiska jämställdhetspolitiken på området. Att medverka till jämställdhet och mångfald i arbetslivet främst genom att sätta fokus på frågan om stärka utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Att fortsatt medverka till att främja jämställdhet i internationella fora samt bidra till framdriften av statsministerinitiativet ”The Nordic Gender Effect”.

arbets-marknaden; samt att bidra till att motverka könsstereotyper inom ramen för utbildnings- och yrkersval. Att bidra till ett stärkt och mer systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerrådet. Att synliggöra det nordiska jämställdhetssamarbetet internationellt och att främja jämställdhet som en nordisk profilerings och positioneringsfråga.

vilken kartlägger metoder och modeller i Norden för att dels bryta våldspiraler, dels erbjuda våldsförövare hjälp. En kartläggning av initiativ under perioden 2005-2015 inom politikområdet ”män och jämställdhet” i Norden har genomförts av NIKK för att lyfta fram lärande exempel för det fortsatta arbetet på området.

Arbetet med jämställdhetsintegrering synliggjordes särskilt genom att lyfta frågan om jämställdhet inom nordisk hälsopolitik. En konferens som behandlade temat hälsa, vård och jämställdhet och genusstrukturer inom omsorgs- och vårdsektorn genomfördes. Som ett bidrag till det nordiska programmet mot människohandel skapades en plattform för erfarenhetsutbyte genom konferensen ”Norden – en gemensam marknad för människohandel”. En bred uppslutning av experter och aktörer bidrog till ett gediget erfarenhetsutbyte på området både gällande metoder och nya trender.

6-4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond

Projektmidler


DKK 2.942.000 2.942.000 2.890.000 100% MR/Äk-JÄM

Formål MR-JÄM:s jämställdhetsfond syftar till är att stimulera nordiskt samarbete på

jämställdhetsområdet med utgångspunkt i sektorns samarbetsprogram. Jämställdhetsfonden ska ge stöd till projekt som ger nordiskt mervärde och bidrar till ökad jämställdhet.



Att fortsatt stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet och därmed bidra till jämställdhet i Norden.

Att fortsatt stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet och därmed bidra till ökad jämställdhet i Norden.

MR-JÄM:s fjärde omgång av stödordningsprojekt har bidragit till ett dynamiskt och levande samarbete kring jämställdhet i Norden på flera områden och

Jämställdhet

151



Att stödja nordiska projekt som bidrar till nordisk nytta och jämställdhetspolitiskt mervärde. Att säkra att projektresultat förmedlas och används strategiskt i framtagandet av nya satsningar inom ramen för innevarande samarbetsprogram samt det nya samarbetsprogram som ska tas fram under 2018.

Att bidra med stöd till projekt och insatser som av nordisk nytta och jämställdhetspolitiskt mervärde. Att stödordningen under 2017 innehåller ett stärkt fokus på jämställdhetsutmaningar inom arbetslivsområdet. Att resultaten av stödordnings-projekt nyttjas strategiskt för nya satsningar inom ramen för samarbetsprogrammet.

nivåer. 2016 allokerades medel till åtta projekt inom en bred tematik av jämställdhetspolitiskt mervärde och bred nordisk nytta.

6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK)



DKK 2.627.000 2.627.000 2.581.000 100% MR/Äk-JÄM

Formål Nordisk Information för Kunskap om Kön (NIKK) är jämställdhetsministrarnas

samarbetsorgan med främsta syfte att förmedla och synliggöra nordisk jämställdhetspolitik i linje med sitt gällande mandat samt ska understötta samarbetsprogrammets mål om just kunskapsförmedling.

Forvaltnings- organ

Nationella sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet)


2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater Att förmedla aktuell forskning, politik, kunskap och praxis av relevans för jämställdhetspolitiken i Norden i ett populariserande och brett riktat format. Att fungera som ett stöd och en kunskapsresurs i arbetet med att främja jämställdhet i Norden till nordiska aktörer och en internationell målgrupp. Att som projektsekretariat bistå MR-/ÄK-JÄM med att koordinera och genomföra jämställdhetspolitiska satsningar. Att förvalta MR-JÄM:s

Att inhämta, förmedla och synliggöranordisk forskning, politik, kunskap och praxis på jämställdhetsområdet. Att agera projektsekretariat för MR-/ÄK-JÄM och bistå med att koordinera och genomföra jämställdhetssatsningar. Att förvalta MR-JÄM:s stödordning. Att fungera som en resurs i arbetet med att sprida kunskap om jämställdhet i Norden och nordiska aktörer samt till en internationell målgrupp.

Under 2016 har NIKK:s huvudsakliga fokus legat vid att synliggöra och förmedla nordisk jämställdhetspolitik och praktik, samt fortsatt fungerat som projektsekretariat för MR-JÄM, i linje med NIKK:s mandat som samarbetsorgan. NIKK:s har förmedlat komparativ information om aktuell jämställdhets forskning och politik i hela Norden och bidragit med tillika underlag för politiska diskussioner på MR-/ÄK-möten, konferenser och seminarier i Norden samt i internationella sammanhang. NIKK har på detta sätt bidragit till stärkt

Jämställdhet

152


2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater jämställdhetsfond. Att revidera och förlänga mandatet för NIKK i linje med den kommande programperioden för det nordiska jämställdhetssamarbetet, 2019-2022.

kunskapsförmedling och synliggörande av det jämställdhetspolitiska arbetet. NIKK har fortsatt fungerat som projektsekretariat för genomförandet av initiativ på uppdrag av MR-/ÄK-JÄM, t.ex. har NIKK slutfört en kartläggning om män och jämställdhet samt initierat arbete med ett kunskapsunderlag gällande jämställdhet i det offentliga rummet med fokus på frågan om näthat ur ett könsperspektiv.

Bæredygtig Vækst

153

Bæredygtig Vækst

Generel indledning

Formål og Fakta Ministerrådet för Hållbar Tillväxt (MR-Tillväxt) arbetar för att säkra en hållbar tillväxt och utveckling inom de nordiska länderna. Detta sker genom att bidra till ökat entreprenörskap och stärkt innovations- och konkurrenskraft i nordiska företag, säkra en stabil tillgång till hållbara energikällor och främja en hållbar regional utveckling och grön tillväxt i Norden. MR-Vækst ska även bidra till att avskaffa gränshinder för människor och företag i regionen. MR-Vækst skal bidra til en likestilt utvikling med tiltak som treffer både kvinner og menn. Videre skal ministerrådets arbeid ha fokus på en sosialt, økonomisk og miljømessig bærekraftig utvikling og barn og unges perspektiv.


Erhvervssektoren har som strategisk målsætning at Norden skal være en forgangsregion for bæredygtig vækst og arbejde for at fremme entreprenørskab, innovation og konkurrenceevne i nordiske virksomheder. Et centralt værktøj for at opnå dette, er samarbejdsprogrammet for erhvervs- og innovationspolitik 2018-2021. Samarbejdsprogrammet fokuserer på at sikre en hurtig omstillingsevne, styrke innovations- og konkurrenceevnen, forbedre globale markedsmuligheder samt fremme nordiske interesser i EU. Andre prioriterede områder er bl.a. styrkelse af det nordiske erhvervspolitiske samarbejde om turisme på baggrund af erhvervsministrenes beslutning om opprioritering af turisme på ministermødet i Helsingfors 2017. Energisektoren har i løbet af 2017 udarbejdet et nyt energipolitisk handlingsprogram, som vil gælde fra 2018-2021. De strategiske målsætninger er at bidrage til det grønne vækstsamfund med stabil energiforsyning og bæredygtig energi til gavn for velfærden i de nordiske lande. Det nordiske energisamarbejde skal være et redskab til yderligere harmonisering af blandt andet det nordiske elmarked og markedsføring af nordiske styrkepositioner på den globale arena. De kommende år byder på en række muligheder og udfordringer ikke mindst i forbindelse med EU’s energiunion. Et vigtigt input for disse er anbefalingerne fra den strategiske gennemlysning af energisektoren, som blev præsenteret i juni 2017. Regionalsektoren skal videreføre det nordiske regionalpolitiske samarbeidet gjennom å iverksette samarbeidsprogrammet for regional utvikling og planlegging for 2017-2020. Programmet skal 1) fremme en bærekraftig distriktsutvikling, 2) bidra til innovative og resiliente regioner og 3) sikre bærekraftige byer og byutvikling. Arbeidet gjøres i praksis gjennom tre temagrupper knyttet til respektive område. Gruppene har representanter fra nasjonalt og regionalt nivå i de fem landene, fra Grønland, Færøyene og Åland, samt grensekomiteene og NORA. Nordregio er sekretariat for gruppene. Samarbeidet skal bidra til en likestilt utvikling med tiltak som treffer både kvinner og menn. Videre skal det ha fokus på en sosialt, økonomisk og miljømessig bærekraftig utvikling som prioriterer barn og unges perspektiv. Regionalsektoren skal samarbeide med likestillingssektoren for å bidra til en likestilt regional utvikling i Norden. For at styrke grøn omstilling i Norden forhøjes bevillingen til NEF med 3.000 TDKK.

Bæredygtig Vækst

154

Den totale budgetramme forhøjes med 950 TDKK. Det resterende beløb finansieres med reduktion på følgende budgetposter: 7-5140 Projekmidler Näring (-550 TDKK), 7-5280 Nopef (-550 TDKK), 7-5141 Projektmidler Energi (-400 TDKK), 7-5151 NORA (-229 TDKK) og 7-5160 Grenseregionalt samarbeid (-321 TDKK).


Erhvervssektoren har i 2016, inden for rammen for samarbejdsprogrammet 2014-2017, fremmet innovations- og konkurrenceevnen og grøn vækst i Norden. Gennem fyrtårnsprojektet Entreprenørskab og finansiering har sektoren bidraget til øget nordisk samarbejde indenfor iværksætteri. Fyrtårnsprojektet Innovative nordiske digitale løsninger har styrket det nordiske samarbejde om offentlig digital infrastruktur og en fælles nordisk vision for et digitalt samfund i 2025 er grundlagt. Fyrtårnsprojektet Nordic Built Cities blev afsluttet med Nordic Built Cities Challenge Awards. Projektet har i stor grad været med til at fremme udviklingen af nordiske innovative løsninger for bæredygtig byudvikling. Fyrtårnsprojektet Innovative nordiske velfærdsløsninger har styrket innovationer inden for velfærdsområdet. Eksport-orienterede aktiviteter føres videre som en del af statsministerinitiativet Nordiske løsninger på globale samfundsudfordringer. Gennem Nopef har sektoren støttet internationaliseringen af 40 små og mellemstore nordiske virksomheder udenfor EU/Efta-området samt finansieret 76 nye projekter indenom Grøn Vækst. Resultaterne viser at Nopef har bidraget positivt til beskæftigelse, investeringer og eksport med fokus på miljø, klima og grøn vækst. Energisektoren: Lovgivning fra EU har afgørende betydning for energipolitikken og energisektoren i Norden. EU-Kommissionen har med udspillet om en energiunion taget initiativ til at samle og koordinere energipolitikken bl.a. gennem øget større regionalt samarbejde som led i bestræbelserne på at få etableret et indre marked for energi. Et resultat af energisektorens samarbejde har været fælles holdninger til visse af de europæiske direktiver, bl.a. i forbindelse med EU energiunionens ’Vinterpakke’. En vigtig del af energisamarbejdet foregår i de tre arbejdsgrupper, der samarbejder om eksempelvis energieffektivitet, effektproblematik i det nordiske elmarked samt arbejdet med EU’s nye støttesystem for at fremme udbygningen af vedvarende. I forbindelse med FN’s klimakonference COP22 i Marrakech (november 2016) var energisektoren med til at etablere Nordens pavillon og aktivt profilere nordiske klima- og energiløsninger, bl.a. på Nordisk Energiforsknings (NEF) energitemadag. I 2016 har NEF og International Energy Agency (IEA) haft et tæt samarbejde, der har medført udgivelsen af rapporten ’Nordic Energy Technology Perspectives (NETP) 2016’. Rapporten analyserer hvordan de nordiske landes ambitiøse målsætning om et CO2-neutralt samfund i 2050 kan opnås. Den grundige analyse af det nordiske energisystem i NETP 2016 medførte ligeledes et nordisk kapitel i IEA’s publikation ’World Energy Outlook 2016’. I 2016 blev afholdt en intern workshop med involvering af NEF for at konkretisere

Bæredygtig Vækst

155

energisektorens arbejde med de tværgående områder. Konkret arbejdes der videre med at konkretisere et statistikprojekt om forbrugeradfærd på. I 2016 er gennemført et projekt om løsninger til sikker og bæredygtig energiforsyning til tyndt befolkede områder. Færøerne har været brugt som case. Regionalsektoren har i løpet av 2016 avsluttet prosjektene og satsingene i samarbeidsprogrammet for regional utvikling 2013-2016, og en rekke rapporter innenfor de fire fagfeltene er publisert. Det interaktive verktøyet Nordmap er utviklet, det er samlet eksempel på hvordan sosial innovasjon kan bidra til utviklingen i spredt befolkede områder, samt vist hvordan innvandrere kan integreres i lokale og regionale arbeidsmarkeder. Videre er forutsetningene for å få unge mennesker til å bli værende i Arktis, eller flytte tilbake til arktiske områder belyst. Det er vist hvordan turismen og andre næringer kan bidra til økonomisk vekst, samt med utgangspunkt i en foresight studie av 12 arktiske lokalsamfunn utarbeidet anbefalinger for regional utvikling. Det er gjennomført analyser av bioøkonomi i industriell symbiose og forutsetningene for grønn omstilling i regionene er analysert. Det er presentert metoder for god styring (governance) på tvers av sektorer og administrative grenser, nye planleggingsverktøy med hjelp av GIS er analysert og utviklet, begrepet sosial bærekraft er utviklet, og arbeidet har bidratt til økt dialog mellom nordiske byregioner.

Budget Budget Differenc

e


Sum MR-Vækst (TDKK) 130.030 129.080 950 0,7%

Näring 84.564 85.664 -1.100 -1,3%

7-5140 Projektmidler Näring 1.506 2.056 -550 -26,8% 7-5280 Nopef 15.148 15.698 -550 -3,5%

Institutioner - Näring 67.910 67.910 0 0,0% 7-5180 Nordisk Innovation (NI) 67.910 67.910 0 0,0%

Energi 12.922 10.322 2.600 25,2%

7-5141 Projektmidler Energi 3.876 4.276 -400 -9,4% Institutioner - Energi 9.046 6.046 3.000 49,6%

7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 9.046 6.046 3.000 49,6% Regional 32.544 33.094 -550 -1,7%

7-5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 6.686 5.507 1.179 21,4% 7-5151 NORA 6.629 6.858 -229 -3,3% 7-5160 Grenseregionalt samarbeid 8.115 9.615 -1.500 -15,6%

Institutioner - Regional 11.114 11.114 0 0,0% 7-6180 Nordregio 11.114 11.114 0 0,0%



Bæredygtig Vækst

156

Näring

7-5140 Projektmedel – Näring

Projektmidler


DKK 1.506.000 2.056.000 2.020.000 98% EK-N

Formål Projektmedlen ska användas till att genomföra projekt, analyser och andra aktiviteter,

som bidrar till nordisk nytta och utvecklingen av Norden till en föregångsregion för hållbar tillväxt och ökad entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft i nordiska företag.



Støtte op om implementeringen af det nye samarbejdsprogram 2018-21. Sektoren vil sammen med Nordisk Innovation og NMRS udarbejde nye relevante erhvervspolitiske forslag, som forelægges erhvervsministrene til beslutning. Styrke det nordiske erhvervspolitiske samarbejde om EU-sager som er relevante for landene. Styrke det nordiske erhvervspolitiske samarbejde om turisme. Styrke innovationsevnen i virksomhederne i Norden ved at uveksle erfaringer af best practice. Styrke synligheden og dokumentationen af resultater og effekter af det nordiske erhvervspolitiske samarbejde.

Följa upp på resultaten av fyrtornsprojekten och säkra övergången till det nya samarbets-programmet. Utarbeta ett nytt nordiskt sam-arbetsprogram för närings- och innovationspolitik 2018-21, som bygger på erfarenheterna från det pågående. Stärka digitaliseringsgraden i Nordiska företag genom att igångsätta ett samnordiskt initiativ på området. Stärkt innovationskraft i Norden genom utbyte av best practice. Främja jämställdhet i närings- och innovationssektorn genom att integrera jämställdhet i sektorns verksamhet mot bakgrund av den analys som sektorn utför i 2016. Stärka det nordiska samarbetet för hur näringssektorn kan stödja integration av nyanlända i de nordiska länderna. Se över på vilket sätt sektorn kan främja det nordiska samarbetet i förhållande till EU och internationella frågor.

Sektoren har via fem fyrtårnsprojekter under samarbejdsprogrammet (se opnåede resultater for Nordisk Innovation 2016), formandskabsprojekterne New Nordic Tourism, Innovative digitale løsninger for produktion i Norden samt The Rising North skabt øget innovation, styrket konkurrenceevne og bærdygtighed i nordiske virksomheder. Sektoren øgede de nordiske landes vidensniveau om globale værdikæders betydning for eksporten ved at producere rapport om eksport af produkter og tjeneste fra norden.

Bæredygtig Vækst

157

7-5180 Nordisk Innovation

Institution



Modsv. DKK 67.910.000 67.910.000 70.326.000

I tillæg til den årlige bevilling gives en tilsagnsfuldmagt på 70 MNOK. Denne fordeles med maksimalt 40 MNOK 2019, 20 MNOK i 2020 og 10 MNOK i 2021. Nordisk Innovation er forvaltningsorgan for en del af budgetpost 1-1012, Norden i Fokus.

Formål Nordisk Innovation har til formål at bidrage til, at Norden bliver en foregangsregion

for bæredygtig vækst og arbejde for at fremme entreprenørskab, innovation og konkurrencekraft i nordiske virksomheder. Nordisk Innovation skal opnå sit formål ved at initiere programmer og projekter, skabe netværk, tilvejebringe ny viden, gennemføre forskellige åbne arrangementer mm. Nordisk Innovation er en central aktør i forbindelse med gennemførelsen af samarbejdsprogrammet for erhvervspolitik 2018-2021. En tydeligt nordisk merværdi med synlige resultater og tydelige effekter skal være vejledende, når nye initiativer initieres. Nordisk Innovation skal også bidrage med sin viden, kundskab mm. til nye projekter initieret af Nordisk Ministerråd som fx statsministerinitiativet vedrørende nordiske løsninger på globale udfordringer.

Strategisk mandat Gælder for 2018-2021



Sikre opstarten og implementeringen af det nordiske samarbejdsprogram 2018-2021. Nordisk Innovation vil sammen med EK-N og NMRS udarbejde nye relevante erhvervspolitiske forslag, som forelægges erhvervsministrene til beslutning. Styrke eksporten via flagskibsprojekterne Nordic Sustainable Cities og Nordic Welfare Solutions under statsministerinitiativet Nordiske løsninger på globale samfundsudfordringer ved at samarbejde med nationale interessenter og erhvervsliv.

Nordisk Innovation vil i 2017 sikre en afrunding af fyrtårnsprojekterne i det nordiske samarbejdsprogram 2014-2017 med en målsætning om tydelige og mærkbare bidrag til, at Norden bliver en foregangsregion indenfor samarbejdsprogrammets temaområder: Entreprenørskab og finansiering, innovative digitale løsninger, grøn vækst, nye velfærdsløsninger samt kulturelle og kreative virksomheder. Det skal bl.a. ske ved, at fyrtårnsprojekterne i samarbejdsprogrammet forankres som betydningsfulde nordiske satsninger i et bredt samarbejde med relevante interessenter og myndigheder. Nordisk Innovation skal aktivt bistå arbejdet med udarbejdelsen

Fyrtornsprojektet Entreprenørskab og finansiering har bidraget til øget nordisk samarbejde indenfor iværksætteri. Der blev gennemført en nordisk policy analyse og lagt grundlag for et nordisk scaling program, som fokuserer på at få flere vækstvirksomheder. Det Nordiske varemærke er blevet styrket internationalt, bl.a. gennem #NordicMade. Konkrete fælles aktiviteter i USA har også udviklet sig positivt, særligt i Nordic Innovation House i Palo Alto. Fyrtårnsprojektet innovative nordiske digitale løsninger har styrket det nordiske samarbejde om offentlig digital infrastruktur. Nordisk Innovation har lagt grunden for en fælles nordisk vision for et digitalt samfund 2025. Nordisk Innovation har også styrket det nordiske samarbejde om digital infrastruktur

Bæredygtig Vækst

158



Styrke det nordiske erhvervspolitiske samarbejde om EU-sager som er relevante for landene. Styrke samarbejdet med andre nordiske organisationer som Nopef, Nefco m.fl. Styrke synligheden og dokumentationen af resultater og effekter af det nordiske erhvervspolitiske samarbejde. Følge op på MR-Vækst (erhvervsministrene) beslutning om bl.a. opprioritering af turisme.

af det nye samarbejdsprogram for 2018-2021. Nordisk Innovation vil igangsætte nye innovative fællesnordiske indsatser blandt andet baseret på indsatsområder udvalgt af erhvervsministrene, statsministerinitiativer mv. Nordisk Innovation vil fremme konkurrencekraften af nordiske innovative virksomheder gennem fællesnordiske internationaliserings initiativer. Nordisk Innovation vil bidrage til et øget kendskab til Norden via aktiviteter og projekter, der styrker nordiske virksomheder og de nordiske landes rolle på den internationale arena. Det vil blandt andet ske ved at støtte nordiske løsninger på globale samfundsudfordringer.

og netværkssamarbejde inden for: digital identifikation (eID), Smart Government og Open data. Sidstnævnte blev afrundet med konkurrencen Hack4Norden på Slush i Helsinki. Nordic Built Cities blev afsluttet med challenge prize konkurrencen Nordic Buit Cities Challenge. Resultaterne fra konkurrencen blev brugt aktivt i kommunikationen og brandingen i fx COP22 i Marrakesh, og C40 Mayors Summit i Mexico City. Eksport-orienterede aktiviteter føres videre som en del af statsministerinitiativet Nordiske løsninger på globale samfundsudfordringer. Fyrtårnsprojektet Innovative nordiske velfærdsløsninger styrkede innovationer inden for velfærdsområdet ved at gennemføre challenge prize-konkurrencen Nordic Independent Living Challenge, i samarbejde med de fem nordiske hovedstæder. Fyrtårnprojektet har i 2016 haft tæt samarbejde om en nordisk infrastruktur af test beds. Eksport-orienterede aktiviteter føres videre som en del af statsministerinitiativet Nordiske løsninger på globale samfundsudfordringer.

7-5280 Nopef



DKK 15.148.000 15.698.000 15.420.000 100% EK-N

Formål Nopef har som syfte att stärka nordiska företags internationella konkurrenskraft

genom att bevilja stöd till förstudier inför affärsetableringar och investeringar utanför EU/Efta-området. Verksamheten ska bidra till ökad sysselsättning, investeringar och export med inriktning på miljö, klimat och grön tillväxt. Nopef administreras som Trust Fund av Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO).

Bæredygtig Vækst

159

Forvaltnings- organ

NEFCO



Bevilja finansiering till minst 65 nordiska SME-företag för projekt avseende internationella etableringar och investeringar relaterat till miljö, klimat och grön tillväxt. Uppnå en realiseringsgrad om minst 50 % i utbetalda villkorslån och bidra till att minst 35 nordiska företag genomför en utlandsetablering. Målet är att projekten inom tre år ska skapa ca 500 arbetsplatser varav ca 80 st. i Norden, ca EUR 30 milj. i investeringar och ca EUR 100 milj. i export/försäljning. Utvärdera resultat, nytta och ekonomiska effekter i Nopefs projekt som realiserats 2015. Uppnå en utökad samverkan mellan Nopef och NEFCO genom identifiering och vidareföring av projekt för fortsatt finansiering av NEFCO. Styrke samarbejdet med Nordisk Innovation. Kartlägga behov och identifiera nya möjligheter för hur Nopef kan främja grön tillväxt och konkurrenskraften hos nordiska SME-företag.

Främja grön tillväxt i Norden och internationellt genom att bevilja finansiering till minst 65 nya projekt. Bidra till att 35 nordiska företag (minst 50 %) genomför en utlandsetablering 2017. Målsättningen är att projekten inom tre år skapa ca 500 arbetsplatser varav ca 80 st. i Norden, skapa ca EUR 30 milj. i investeringar och ca EUR 100 milj. i export/försäljning. Vidareföra projektmöjligheter från innovationsledet till finansieringsledet genom samarbeten med nordiska näringsfrämjande aktörer. Utöka Nopefs projektverksamhet genom fortsatt fokus på det nordiska mervärdet, kostnadseffektivitet och resultatmål. Utvärdera resultat, nytta och ekonomiska effekter från de projekt som genomförts 2014 med stöd från Nopef.

Nopef beviljade finansiering till 76 nya projekt inom Grön tillväxt, till ett värde av EUR 2,4 milj. Nopef bidrog till att 40 nordiska företag etablerade internationell verksamhet efter genomförd förstudie. Realiseringsgraden för projekt som mottagit finansiering uppgick till 56 % (mål 50 %). Projekten uppskattas att bidra till ca 500 nya arbetsplatser varav ca 80 st. i Norden. En ny handlingsplan har uppgjorts för utvecklingen av Nopefs verksamhet 2017-2019. En utvärdering genomfördes av resultat och effekter från Nopefs projekt som slutförts 2010-2013. Resultaten visar en positiv effekt på sysselsättning i både Norden och i projektländerna. Projekten har i snitt resulterat i investeringar om EUR 1 milj. och i försäljning om EUR 2,4 milj. Nopef har presenterats vid över 30 seminarier och konferenser i Norden. En ny hemsida för Nopef har utvecklats och lanserats.

Energi

7-5141 Projektmedel – Energi

Projektmidler


DKK 3.876.000 4.276.000 4.200.000 99% EK-E

Bæredygtig Vækst

160

Formål Projektmidlerne i energisektoren skal bidrage til det grønne vækstsamfund med stabil energiforsyning og bæredygtig energi til gavn for velfærden i de nordiske lande. Det nordiske energisamarbejde skal ligeledes være et redskab til markedsføring af nordiske styrkepositioner på den globale arena inden for blandt andet fornybar energi samt til de nordiske landes indflydelse på og implementering af EU-lovgivning. I overensstemmelse med det gældende samarbejdsprogram for energisektoren 2014 - 2017 besluttede af MR-NER nedenstående mål for 2018. Målene søges blandt andet realiseret gennem de tre arbejdsgrupper på områderne energieffektivisering, vedvarende energi og elmarkedet, samt gennem specifikke projektaktiviteter.



Det nye handlingsprogram for 2018-2021 sætter rammen for de prioriteringsområder, der skal arbejdes med i 2018 indenom energisektoren. Prioriteringsområderne omhandler vedvarende energi, energieffektivitet, elmarkedet og energiforskning. EU’s energiunion, den strategiske gennemlysning og drøftelserne omkring det nye handlingsprogram kan medføre tilføjelser /justeringer i forhold til prioriteringsområderne. Det nordiske energisamarbejde skal fortsat være aktiv omkring koordinering af blandt andet fælles holdning på udspil fra EU mm.

De overordnede målsætninger for projektmidlernes anvendelse knytter sig til mandatet for de tre arbejdsgrupper, der gælder til og med 2017. Et nyt handlingsprogram for det nordiske energisamarbejde skal i lyset af EU’s Energiunion og anbefalingerne fra den strategiske gennemlysning formuleres. Handlingsprogrammet skal sikre et fortsat aktivt og relevant samarbejde, og samarbejdsområderne vil blive præciseret i processen. Centralt for energisamarbejdet i 2017 vil være forhold omkring effektproblematikker og hvordan elmarkedet skal designes og reguleres. Ligeledes vil der arbejdes med forslagene i EU energiunionens vinterpakke. Disse omfatter bl.a. elmarkedsdesign, direktivet om fornybar energi, direktivet om energieffektivitet, direktivet om energieffektiviseringer i bygninger samt forslaget om et forvaltningssystem for Energiunionen. Arbejdet omkring udspil fra EU vil særligt foregå i de tre arbejdsgrupper, men vil også blive drøftet som en del af den formelle eller uformelle dagsorden på flere af møderne i EK-E. Der vil i løbet af året blive afholdt tre formandskabs konferencer omhandlende nordisk-baltisk

På energiministermødet den 24. november 2016 præsenterede Jorma Ollila de foreløbige observationer i forbindelse med gennemlysningen. Der er i løbet af året blevet afholdt en formandskabskonference om bioenergi samt en konference om EU’s energiunion og samarbejdet mellem Norden og Baltikum. Arbejdet i Nordsyn - et nordisk samarbejde om blandt andet ecodesign - øger mulighederne for et mere bæredygtigt og ressourceeffektivt energiforbrug og vil fortsætte i 2017. Samarbejdet indenfor energieffektivisering har desuden medført initiering af projekterne ’Energitjänster i ett nordiskt perspektiv’ og ’A Nordic Approach to the EU’s Heating and Cooling Strategy’. Samarbejdet indenfor elmarkedet har klædt de nationale myndigheder på i forhold til EU vinterpakke om energiunionen bl.a. gennem udarbejdelse af rapporter ’Regional Electricity Market Design’ og ’Challenges and Opportunities in the Nordic Power System’. Samarbejdet har samtidig gjort det muligt at definere fælles nordiske

Bæredygtig Vækst

161



energisamarbejde, elmarkedet og energieffektivisering. Endvidere vil der blive afholdt et seminar i Bruxelles omhandlende Bioenergis fremtidige rolle i Norden og EU. Flere af de nordiske lande har i løbet af 2016/2017 fremlagt langsigtede nationale strategidokumenter på energiområdet. I 2017 vil der i den forbindelse blive afholdt en konference om aktuelle energistrategier i Norden.

holdninger til EU vinterpakke. Arbejdsgruppen for fornybar energi har haft fokus på støtteordninger for fornybar energi i Norden, blandt andet gennem udgivelsen af rapporten ’New Gameplan – RES Support in the Nordics’. Det har klædt landene på til drøftelse omkring den fremtidige energipolitik og i videre drøftelser om støtteordninger til fornybar energi.

7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF)

Institution



Modsv. DKK 9.046.000 6.046.000 6.261.000

NEF er sekretariat for Elmarkedsgruppen og Arbejdsgruppen for fornybar energi under EK-E (budgetpost 7-5141). NEF styre har dispositiongsret til at gennemføre fagmæssige initativer i NEF inden for rammerne af de midler, som tilføres NEF som øremærket bidrag direkte fra landene.

Formål Hovedformålet for NEF er energiforskning til understøttelse af det nordiske energisamarbejde. NEF skal finansiere og fremme nordisk samarbejde indenfor energiforskning samt give et forskningsbaseret grundlag for de energipolitiske beslutninger. Fokus skal være på høj nordisk nytte også i europæisk og international sammenhæng. NEF skal således i det fællesnordiske energiteknologiske samarbejde og indenfor forskning og udvikling (F&U) være med til at give hele Norden en energifaglig stemme. NEF’s opgaver varetages bl.a. ved at koble F&U til relevante energipolitiske processer, og ved at fungere som brobygger mellem industri, forskning og policy aktører. Videre skal NEF være aktør i det internationale energiforskningssamarbejde blandt andet i forhold til det europæiske forskningsrum (ERA) og International Energy Agency (IEA). NEFs budget er i 2018 styrket med 3 mio. DKK. Den forbedre ramme skal bruges på at styrke NEFs arbejde med den grønne omstilling og samtidigt er det intentionen, at det vil styrke NEF’s grundlag for ekstern medfinansiering af forskningsaktiviteterne. NEF har i de senere år været drivende for en række aktiviteter, som er med til at styrke den grønne omstilling i Norden, og det nordiske energisamarbejde.

Bæredygtig Vækst

162

Strategisk mandat



Opfølgning og tilpasning af aktiviteter som følge af det 4-årige handlingsprogram for nordisk energisamarbejde vedtaget i 2017. Implementering af ny 4-årig strategi for NEF. Fortsat styrkelse af NEF’s engagement som sekretariat for arbejdsgrupperne for el-markedet og vedvarende energi. Fortsat arbejde med innovations- og forskningsprogrammet Green Growth. Fortsat styrket samarbejde mellem de tre Oslo-institutioner. Fortsat styrkelse af NEF’s aktive deltagelse i internationalt energisamarbejde. Herunder evt. muligt samarbejde med IEA omkring en NETP 2019. NEF skal desuden fortsat støtte udbredelse af nordiske løsninger på globale samfundsudfordringer gennem statsministerinitiativet. Fortsat arbejde med de tre flagskibsprojekter. Etablering af samarbejde vedrørende andre vigtige beslægtede aktivitetsområder i det nordiske samarbejde, f.eks. indenfor transport, industri og bioøkonomi. Fortsat drive projektet EVA om energisystemanalyse i

NEF vil påtage sig støttefunktioner og aktivt bidrage til iværksættelse af beslutninger affødt Af det nye handlingsprogram for nordisk energisamarbejde og resultatet af den strategiske gennemlysning af energisektoren Analysearbejde vedr. teknologiske, økonomiske og eventuelle politiske barrierer for gennemførelse af resultater i NETP-scenarierne. Færdiggørelse af ny 4-årig strategi for NEF og gennemførelse af strategiseminarer i de fem nordiske lande samt for styret og andre særlige interessentgrupper. Gennemførelse af målet for øget administrativt samarbejde mellem de tre nordiske Oslo-institutioner. Målet er at have en fuldt integreret administrativ funktion i 2019. Aftale med IEA om konsolidering og fortsættelse af samarbejdet. Herunder målretning, konkretisering og opfølgning af NETP-scenarierne. NEF fortsætter desuden sin aktive deltagelse i internationalt energisamarbejde. Første fase af forskningsprogrammet Green Growth igangsættes. Fortsat opfølgning og kommunikation af de tre flagskibsprojekter. Fortsat indsats for profilering og

Nordic Energy Technology Perspectives 2016 (NETP 2016). NEF har herigennem styrket sit bidrag til forskningsbaseret grundlag for politikudvikling ved at analysere forskellige scenarier for opnåpelse af de nordiske landes ambitiøse målsætning om et CO2-neutralt samfund i 2050. Udarbejdet udredning omkring NEFs bevillingsmæssige forhold som grundlag for udviklingen af en fremtidig strategi og et forbedret finansieringsgrundlag for NEF. Fokus på tværgående udfordringer med integration af vedvarende energi i transportsektoren og tyndt befolkede områder, herunder gennemførelse af projekterne Sustainable jet fuel for aviation og Renewable energy supply and storage. Konsolidering og styrkelse af samarbejdet med andre internationale energiorganisationer, herunder International Energy Agency (IEA). Samarbejdet med IEA har bl.a. omhandlet NETP 2016 og et nordisk kapitel i WEO. Kapitlet fokuser på energisystemet i den nordiske region og demonstrerer Nordens styrkepositioner samt mulighederne ved et regionalt samarbejde indenfor energisektoren. Igangsættelse af af forsknings- og innovationsprogrammet Green Growth. Endelig aftale mellem NEF, Nordisk Innovation og NordForsk om stærkt forøget samarbejde mellem de tre organisationer.

Bæredygtig Vækst

163



Vestnorden og Arktis. Baltic Energy Technology StudieBENTE præsenteres og evalueres, og hvis der findes behov og nytte for det, fortsættes det etablerede samarbejde.

branding af nordiske energiløsninger og andet nordisk samarbejde i og udenfor Norden. Etablering af samarbejde vedrørende andre vigtige beslægtede aktivitetsområder i det nordiske samarbejde, f.eks. indenfor transport, industri og bioøkonomi. Fortsat styrkelse af NEF’s engagement som sekretariat for arbejdsgrupperne for elmarkedet og vedvarende energi. Initiere og drive projektet EVA om energisystemanalyse i Vestnorden og Arktis. Udføre første del af statsministerinitiativet, en afklarende kortlægning, ved at udarbejde et projektforslag inkl. projektstruktur. BENTE skal planlægges, gennemføres og munde ud i en rapport, der studerer det baltiske energisystem.

Opfølgning og kommunikation mht. fremdrift i NEF’s 4-årige energiforskningsprogram Nordic Flagship Projects med projekter omhandlende yderligere integrering af de nordiske markeder for energi til elektricitet, varme og transport samt lagring af CO2. Koncentreret indsats for profilering og branding af energi og andet nordisk samarbejde i og udenfor Norden, f.eks. i forbindelse med den nordiske pavillon på COP22 i Marrakesh. Etablering af en high-level kontaktgruppe for NEF med henblik på forståelse af behov for indsats til brug for beslutningstagere i forskning, erhvervsliv og politik. Gruppen skal orientere NEF’s arbejde hen mod direkte anvendelighed. De baltiske lande er blevet kontaktet, og der er blevet konstateret, at der er interesse for et Baltic Energy Technology studie (BENTE).

Regional

7-5143 Implementering av samarbeidsprogrammet

Projektmidler


DKK 6.686.000 5.507.000 5.410.000 95% EK-R

Formål Å gjennomføre det nordiske samarbeidsprogrammet for regional utvikling og

planlegging for perioden 2017 – 2020. Programmet fokuserer på innsatsområdene 1) bærekraftig distriktsutvikling, 2) innovative og resiliente regioner, samt 3) bærekraftige byer og byutvikling. Arbeidet gjøres gjennom tre temagrupper under EK-R.

Bæredygtig Vækst

164



Gjennomføre følgende aktiviteter under samarbeidsprogrammet: Temagruppe 1: Utvikle og analysere demografiske framskrivningsmodeller med formål å gi lokale planleggere bedre redskap for å forstå demografiske endringer de neste 20-30 år. Kartlegge og analysere mønster for unge som hverken er under utdannelse, jobb eller arbeidstrening, ut fra et geografisk og politisk perspektiv Støtte distriktene i Norden med å øke attraktiviteten gjennom bedre planlegging og tilpassing av områdets fysiske strukturer. Temagruppe 2: Bidra til utvikling av politikk og nye løsninger på utfordringene som de nordiske landene møter i forbindelse med innovasjon og resiliente regioner: Levere konkrete eksempel, statistikk og politikkrelevante anbefalinger for å stimulere og utvikle innovative regionale økonomier, inkludert innen grønn og blå økonomi. Støtte og stimulere regionale beslutningstagere til å nå sitt innovasjons og utviklingspotensial. Identifisere og analysere utfordringer og hinder som landene og regionene møter i arbeidet med å skape innovative og resiliente regioner, grønn vekst og smart spesialisering, og vise eksempler på strategier og løsninger. Temagruppe 3: Øke kunnskapen om byutvikling i små og mellomstore byer i Norden og Arktis, Identifisere utfordringer og muligheter for byplanlegging i

Utarbeide arbeidsplaner for de tre temagruppene under samarbeidsprogrammet inkludert budsjett, tidsplan og aktiviteter for temagruppenes virksomhet på årsbasis. Initiere og gjennomføre aktiviteter innenfor rammen for samarbeidsprogrammet for regional utvikling og planlegging 2017-2020. Gjennomføre workshops, studieturer og annen type kompetanseheving. Bygge nettverk av relevante aktører i landene. Kartlegge pågående prosesser og behov i de ulike landene.

Arbeidet i de fire arbeidsgruppene under samarbeidsprogrammet 2013-2016 ble sluttført; herunder har man: Bidratt til en regionalt bærekraftig velferds- og demokratiutvikling, gjennom å ha: Fremmet en bærekraftig regional utvikling i Arktis, gjennom blant annet foresightstudier av arktiske lokalsamfunn og anbefaluinger for politikkutvikling. Stimulert til grønn tilvekst i alle regioner gjennom bærekraftig utnyttelse av naturressurser, gjennom blant annet analyser av forutsetninger for grønnomstilling i regionene. Vist hvordan fysisk planlegging kan bidra til grønn vekst i Nordens storbyregioner og bidratt til dialog mellom nordiske byregioner. Gjennomført en omfattende formidlingsinnsats for å spre resultatene av arbeidsgruppenes innsats til tjenestemenn på statlig, regionalt og kommunalt nivå i hele Norden.

Bæredygtig Vækst

165



små og mellomstore byer gjennom aktiviteter som intervju og seminar. Samle og sprede kunnskap om hvordan innvandring til Norden har satt spor i byutviklingen. Sikre at prosjekt og aktiviteter treffer kvinner og menn i lik grad.

Bæredygtig Vækst

166

7-5151 NORA

Organisationsbidrag


DKK 6.629.000 6.858.000 6.737.000 100% EK-R

Formål NORA skal styrke og utvikle samarbeidet i den nordatlantiske regionen, dvs.

Grønland, Island, Færøyene og Kyst-Norge. Kjerneoppgaven er å støtte samarbeidsprosjekter på områder som har betydning for utviklingen i regionen. NORA skal bidra til å gjøre nordatlanten til en kraftfull region med en bærekraftig økonomisk utvikling, og en bærekraftig og balansert demografisk utvikling. NORA skal fungere som en strategisk aktør og pådriver i de nordatlantiske landenes prosjektsamarbeid. NORA skal arbeide for aktivitetene gagner kvinner og menn i samme grad. Målene skal hovedsakelig realiseres gjennom å skape arenaer for samarbeid der felles strategier og initiativ for nordatlantiske utfordringer kan utvikles, og konkrete prosjektsamarbeid i regionen kan initieres.

Forvaltnings-organ

NORA - Nordiskt atlantsamarbete

Mål- och resultatuppföljning


Implementering af Handlingsplanen for 2018 under grønlandsk ledelse. Herunder: Gennemførelse af Ungdomsforum 2018 Avholde én session for Nordatlantisk tankesmie, som består av åtte personer fra regionen som gir uavhengige policyanbefalinger om styrket samarbeid. Gennemføre to utlysninger, og tildele midler til prosjekter innenfor fagområdene: kreative industrier, grønn energi, bioøkonomi, bærekraftig turisme, informasjons- og kommunikasjonsteknologi, velferdstjenester og maritim sikkerhet/beredskap. Prosjektene skal bidra til en økonomisk, sosial og

Implementering af NORAs strategi for perioden 2017-2020. Gjennomføre minst én session for Nordatlantisk Tankesmie. Gjennomføre to aktiviteter i flaggskipsprosjektet ”Vækst i blå bioøkonomi” i samarbeid med færøysk formannskap i Nordisk Ministerråds fiskerisamarbeid i 2015. Gjennomføre af NORA Region Conference 2017. Gjennomføre minst ét call for eksterne prosjekter. Ferdigstille den nordatlantiske udviklingsstrategi.

Strategien 2012-2016 blev succesfuldt afsluttet. 68 støttede projekter til en sum af 25 mill DKK. Fem NORA Region Konferncer og fem anbefalinger fra Nordatlantisk tankesmie. Udarbejdelse af strategiprogram for samarbeidet 2017-2020 Opstart af arbejdet med den nordatlantiske udviklingsstrategi. Gennemført en FAB-LAB session, som er en samling for lærlinger i Vestmaneyjar. Gennemført Fiskeriministerkonferencen ” i Narsarsuaq: ”Fiskeripolitik til gensidig fordel for erhverv og samfund”. Genemført én session for den Nordatlantiske Tankesmie, der

Bæredygtig Vækst

167

Mål- och resultatuppföljning


miljømessig bærekraftig utvikling i regionen. Sikre at prosjektene når kvinner og menn i samme grad.

det ble anbefalt å skrive et program for bæredygtig turismeudvikling i udkanten. Gennemført en plennery og en break-out session på Arctic Circle, Reykjavík. Gennemført to calls for eksterne projekter hvor 14 projekt fik midler.

7-5160 Gränsregionalt samarbete



DKK 8.115.000 9.615.000 9.445.000 93% EK-R

Formål Grensekomiteene skal gjennom sin kunnskap om de grenseregionale forutsetningene

bidra til å gjennomføre prioriteringene for det grenseregionale området i samarbeidsprogrammet for regional utvikling og planlegging 2017-2020. Grensekomiteene skal også bidra til et velfungerende og fruktbart grenseregionalt samarbeid, samt å identifisere grensehindringer og å utvikle bærekraftige grenseregioner. Grensekomiteene skal bidra med kompetanse om grenseregionale forhold og utfordringer til det nordiske samarbeidet.



Bidra til arbeidet i temagruppene i samarbeidsprogrammet. De skal videre bidra til å: Samle lokale og regionale aktører. Sikre lokal og regional forankring av det grenseregionale arbeidet. Samle idéer, skape nettverk og framskaffe økonomiske ressurser til det grenseregionale samarbeidet. Utgjøre den institusjonelle infrastrukturen for det lokale og regionale

Grensekomiteene skal innenfor rammen av det grenseregionale samarbeidet bidra til å: Samle lokale og regionale aktører. Sikre lokal og regional forankring av det grenseregionale arbeidet. Samle idéer, skape nettverk og framskaffe økonomiske resurser til det grenseregionale samarbeidet. Utgjøre den institusjonelle infrastrukturen for det lokale og regionale grenseoverskridende samarbeidet.

Gjennomgått grensekomiteene og finansieringen av disse. På bakgrunn av dette er det utarbeidet en ny finansieringsmodell for grensekomiteene som gjelder fra 2018. Grensekomiteene har: Samlet lokale og regionale aktører for eksempel ved temakonferanser med emner som er relevant for flere, sikret lokal og regional forankring av det grenseregionale arbeidet; samlet idéer, skapt nettverk og framskaffet økonomiske resurser til det grenseregionale samarbeidet. Eksempelvis ved samarbeid mellom kommuner om

Bæredygtig Vækst

168



grenseoverskridende samarbeidet. Identifisere og bryte ned grensehinder som skapes av at det finns riksgrenser innenfor en funksjonelt sammenhengende region. Sikre at prosjekt og aktiviteter når kvinner og menn i samme grad.

Identifisere og bryte ned grensehinder som skapes av at det finns riksgrenser innenfor en funksjonelt sammenhengende region.

demografiske utfordringer og attraktivitet. Utgjort den institusjonelle infrastrukturen for det lokale og regionale grenseoverskridende samarbeidet. Identifisert og jobbet med å bryte ned grensehinder som skapes av at det finns riksgrenser innenfor en funksjonelt sammenhengende region for eksempel gjennom arbeid for å fjerne ID- og grensekontrollen mellom Sverige og Danmark.

7-6180 Nordregio

Institution


SEK 13.893.000 13.893.000 13.693.000 65% Institutionen

Modsv. DKK 11.114.000 11.114.000 10.954.000

Nordregio er forvaltningsorgan for de tre arbeidsgruppene under EK-R (Budsjettpost 7-5143): 1) bærekraftig distriktsutvikling, 2) innovative og resiliente regioner og 3) bærekraftige byer og byutvikling. Nordregio er forvaltningsorgan for Hallo Norden i Sverige.

Formål Nordregio er et ledende nordisk forskningsinstitutt innen regional utvikling. De

gjennomfører strategisk forskning på det regionalpolitiske området for å utvikle kunnskapsgrunnlag for beslutningstagere på internasjonalt, nasjonalt og regionalt/lokalt nivå. Nordregio skal bidra til å gjennomføre og drive det nordiske regionalpolitiske samarbeidet framover, med sikte på å utvikle og styrke en likestilt sosialt, økonomisk og miljømessig bærekraftig utvikling i de nordiske regionene. Nordregio skal gjennom sin spissede forskning bidra til bærekraftig vekst og et mer konkurransekraftig og innovativt regionalt Norden.

Strategisk mandat Gäller i perioden 2017-2020



Løpende dokumentere og analysere den regionale utviklingen i Norden, herunder å vedlikeholde og utvikle kartdatabasen NordMap, og

Løpende dokumentere og analysere den regionale utviklingen i Norden, Vedlikeholde og utvikle

State of the Nordic Region 2016 publicerades och lanserades genom ett välbesökt seminarium i Köpenhamn och gavs stor uppmärksamhet i media,

Bæredygtig Vækst

169



være hovedansvarlig for utgivelsen av State of the Nordic Region 2018. Rapporten publiseres hvert annet år og gir en oversikt over regionale utviklingstrekk innen blant annet demografi, arbeidsliv og økonomi. Rapporten skal fra 2018 utvides til å dekke flere av ministerrådets sektorer. Analysere de nordiske byregioners karakter og utvikling, samt utvikle kunnskapsgrunnlag og nyttige verktøy for planleggingen av disse, Bidra til utviklingen av Nordic Sustainable Cities til eksport av nordiske løsninger på globale utfordringer, Utvikle sin rolle som kunnskapssenter for spredt befolkede og perifere områder, Stimulere til grønn vekst og bidra til utviklingen av regionalt differensierte innovasjons- og utviklingsstrategier, Skape økt forståelse for prosessene som gir økt sosial integrering og fellesskap under forskjellige territorielle forutsetninger, Bidra til utvikling av regionalt forankrede utviklingsstrategier for regioner og lokalsamfunn i Arktis, Øke nordisk kompetanse og konkurransekraft gjennom å utvikle og formidle kunnskap om regional utvikling og planlegging, samt aktiv deltagelse i europeiske forskningsprosjekt og

kartdatabasen NordMap, Delta i NMRs arbeid med å utvikle nordisk statistikk, Analysere de nordiske byregioners karakter og utvikling, samt utvikle kunnskapsgrunnlag og nyttige verktøy for planleggingen av disse, Utvikle sin rolle som kunnskapssenter for spredt befolkede og perifere områder, Stimulere til grønn vekst og bidra til utviklingen av regionalt differensierte innovasjons- og utviklingsstrategier, Skape økt forståelse for prosessene som gir økt sosial integrering og fellesskap under forskjellige territorielle forutsetninger, Bidra til utvikling av regionalt forankrede utviklingsstrategier for regioner og lokalsamfunn i Arktis, Øke nordisk kompetanse og konkurransekraft gjennom å utvikle og formidle kunnskap om regionalutvikling, samt aktiv deltagelse i europeiske forskningsprosjekt og konsulentoppdrag. Gjennomføre Nordregio Forum 2017 (samtidig feire Nordregios 20-årsjubileum), være synlige i vitenskapelige og populærvitenskapelige sammenhenger som media, samt hyppig delta i arrangement som vender seg til praktikere og beslutningstagere innen regionalpolitikken.

En ny och bättre version av NordMap har lanserats och finns tillgänglig tillsammans med över 500 analoga tematiska kartor www.nordmap.se, Genom sitt arbete för den nordiska arbetsgruppen för Grön tillväxt: Hållbara stadsregioner har Nordregio analyserat de nordiske stadsregionernas karaktär og utvikling, samt utvecklat kunskapsunderlag og användbara verktyg för planläggningen av dessa, Nordregio har utvecklat sin roll som kunskapscenter för glest befolkade och perifera områden, Nordregio har bidragit till utvecklingen av regionalt differentierade innovations- och tillväxtstrategier, så kallad smart specialisering Genom sitt arbete för den nordiska arbetsgruppen för Grön tillväxt: Innovation och entreprenörskap har Nordregio visat hur man kan stimulera grön tillväxt i alla regioner i Norden, Skapad ökad förståelse för de processer som leder till ökad social integration og gemenskap under olika territoriella förutsättningar, Genom arbetet för den nordiska arbetsgruppen för bärkraftig utveckling i Arktis har Nordregio bidragit med foresight-studier till utveckling av regionalt förankrade utvecklingsstrategier för regioner och lokalsamhällen i Arktis, Genom sitt arbete för den

Bæredygtig Vækst

170



konsulentoppdrag. Gjennomføre Nordregio Forum 2018, være synlige i vitenskapelige og populærvitenskapelige sammenhenger som media, samt hyppig delta i arrangement som vender seg til praktikere og beslutningstagere innen regionalpolitikken. Sikre at forskningen reflekterer at befolkningen består av kvinner og menn, og foreslå utvikling/tiltak som tar hensyn til dette.

nordiska arbetsgruppen för Demografi och välfärd har Nordregio bidragit till att förbättra den regionala beredskapen inför svåra utmaningar, t ex vad gäller befolkningsutveckling i glest befolkade regioner, Nordregio har ökat nordisk kompetens och konkurrenskraft genom att utveckla och förmedla kunskap om regional utveckling, samt ett aktivt deltagande i europeiska forskningsprojekt och konsultuppdrag. Om lag 2/5-del av Nordregios virksomhet finansieres av andre kilder.

Miljø og Klima

171

Miljø og Klima

Generel indledning

Formål og Fakta Det nordiske miljø- og klimasamarbejde skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i Norden i så høj grad som muligt, samt påvirke internationale beslutninger i den retning. Der er flere eksempler på at nordiske indspil til internationale processer har givet stor nordisk nytte. De nordiske lande har et solidt fagligt miljø- og klimasamarbejde, som bl.a. er båret af arbejdet på ekspertniveau i de nordiske arbejdsgrupper. Internationalt prioriteres samarbejdet med EU og miljøkonventioner fx om kemikalier og FN’s miljøprogram (UNEP), Klimakonventionen (UNFCCC) og Biodiversitetskonventionen (CBD), samt samarbejdet med øvrige regionale organer, fx. Arktisk Råd, Barentsrådet og Kommissionen for Østersøens miljøbeskyttelse (HELCOM), samt Oslo-Paris havmiljøkonventionen for Nordsøatlanten inklusiv Nordsøen (OSPAR). Landene samarbejder også gennem Nordisk miljøudviklingsfond (NMF) under det nordiske miljøfinanseringsselskab (NEFCO) og miljømærket Svanen. Nordisk Ministerråds miljøsektor finansierer Nordisk Råds Miljøpris. Sektoren arbejder for at integrere børn og unge perspektivet og ligestillingsaspektet i sin projektvirksomhed, samt arbejder med bæredygtig udvikling som en naturlig præmis for virksomheden.


Miljøhandlingsprogrammet er miljøsektorens vigtigste styredokument og dækker sektorens aktiviteter for perioden 2013 – 2018. Grøn samfundsudvikling, klimaforandringer og luftforurening, biologisk mangfoldighed og økosystemer, samt sundheds- og miljøskadelige kemikalier er hovedtemaerne i miljøhandlingsprogrammet. Endvidere indeholder miljøhandlingsprogrammet også temaerne holdbar konsumption og produktion, ressourceeffektivitet og affald, kortlivede klimadrivere, havmiljø og havforsuring, friluftsliv, landskab og kulturmiljø. De overordnede strategiske mål for miljø- og klimasektoren i 2018 er at øge synligheden af resultaterne fra arbejdsgruppernes forskellige projekter, samt bidrage til en bæredygtig byudvikling bl.a. ved at støtte omstillingen til en fossilfri og bæredygtig transport i nordiske byer. Miljø- og klimasektoren vil fortsat udnytte mulighederne for at påvirke regionale og internationale processer, blandt andet i forhold til: FN´s klimaforhandlinger, cirkulær økonomi både i EU, OECD og FN, de internationale kviksølv forhandlinger, HELCOM og OSPAR samt i Arktis og Barentsregionen. Derudover har miljø- og klimasektoren en række konkrete strategiske målsætninger, herunder at: - Udvikle en fælles nordisk indsats til bæredygtig anvendelse af plast. - Gennemføre en strategisk gennemlysning af miljøsektoren. - Udvikle et nyt samarbejdsprogram med start i 2019. - Sikre gennemførelse at statsministerinitiativets flagskibsprojekt Nordic Climate

Solutions og COP21-programmet. - Bidrage til en ambitiøs gennemførelse af Parisaftalen, samt fortsat nordisk

Miljø og Klima

172

lederskab i forbindelse med klimaspørgsmålene Arbejde for en nordisk opfølgning af FN’s havkonference i juni 2017 med fokus på, at bevare og bæredygtigt udnytte oceaner, have og marineressourcer til en bæredygtig udvikling (SDG 14).


Ministerrådets resultater er primært baseret på fagligt arbejde, som har medført stor international troværdighed og bidraget til at underbygge politiske beslutninger. Særlige vigtige resultater, som ligger ud over resultaterne beskrevet under de enkelte budgetposter: Norden har været i front mht. at synliggøre både problemer og årsager til plastaffald i havet, hvor plastaffald i havet har været i fokus for flere projekter. Det nordiske statsministerinitiativ om grøn vækst har gennem miljøarbejdsgrupperne, bidraget med viden og forslag om genanvendelse og sortering af plast samt bæredygtig tekstil og mode og hvordan markedet for genanvendelig tekstilaffald kan forstærkes. De nordiske miljø- og klimaministre har spillet en vigtig rolle i de internationale klimaforhandlinger, herunder som moderator for fælles møder med forskellige landegrupper, udarbejdelse af baggrundsmateriale, afholdelse af strategisk vigtige workshops, samt ikke mindst at forsøge at skabe og fastholde momentum for et omfattende og ambitiøst klimasamarbejde. Særlige nordiske indsatser har været at fortsætte arbejdet med Fossil Fuel Subsidy Reform og international præsentation af projektet Green to Scale. Gennem en særskilt COP 21 pulje er klimaprojekter, som fokuserer på nordiske løsninger for udviklingen af klimavenlige samfund, klimafinansiering og klimaforandringer i Arktis, blevet fremmet. De nordiske lande har støttet en stærk global miljøpolitik via FN og UNEP.

Miljø og Klima

173



MR-Miljø og Klima (TDKK) 45.716 45.716 0 0,0%

8-3310 Dispositionsmidler Miljø 4.177 4.686 -509 -10,9%

8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 24.952 24.443 509 2,1%

8-3312 Nordisk Råds miljøpris 835 835 0 -

8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 11.405 11.405 0 0,0%

8-6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning 4.347 4.347 0 0,0%


Projektmidler 4.177 4.686 9,1% 10,3%

Programlignende aktiviteter 37.192 36.683 81,4% 80,2%

Organisationsbidrag 4.347 4.347 9,5% 9,5%

8-3310 Dispositionsmedel – Miljö

Projektmidler


DKK 4.177.000 4.686.000 4.313.000 85% EK-M

Formål

Miljøsektorens dispositionsmidler anvendes til aktiviteter; målrettet politisk aktuelle spørgsmål og initiativer, omfatter tværgående satsninger og/eller adresserer nye miljøfaglige udfordringer.



At muliggøre støtte og forstærkning til politisk aktuelle spørgsmål og initiativer, udover den tildeling som allerede gives til arbejdsgrupperne. Ydermere finansiere tværgående indsatser, som miljøsektoren ønsker at være en aktiv del af.

At støtte politisk aktuelle projekter og initiativer, herunder projekter der behandler et nyt miljøfagligt problem udover dem, som nævnes i miljøhandlingsprogrammet – eksempelvis et nordisk plastprogram. Ydermere finansiere tværgående indsatser, som miljøsektoren ønsker at være en aktiv del af.

I 2016 tildelte miljøsektoren midler til godt 16 projekter fra denne post. Udvalgte projekter: Cirkulär Upphandling i Norden En analyse om implementering af cirkulær offentlig indkøb i Norden og muligheder for integration af relaterede kriterier i indkøb. Assessing forms and functions for an efficient and effective global post-2020 framework for sound chemicals and wastes management En vurdering af forskellige funktioner i the Strategic Approach to International Chemicals Management(SAICM) og hvordan disse og andre funktioner kan fremmes af den kommende post 2020 rammeværk. Rapporten er det første forsøg på at analysere, hvilke funktioner som behøves for at effektivisere

Miljø og Klima

174



kemikaliepolitikken og affaldshåndtering. LCA (Life Cycle Assessment) konsensus workshop med fokus på emner, som er anbefalet af EU Kommissionen. En nordisk workshop til LCA-eksperter og en nordisk konsensusnotat til EU/PEF (Product Environmental Footprint). Workshop Transformation to Low-carbon Shipping. Workshop om international søfart for centrale aktører indenom nordisk søfart, nordiske institutioner, International Maritime Organization (IMO) og andre relevante eksperter.

8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper



DKK 24.952.000 24.443.000 24.511.000 100% EK-M

Formål Gennemførelsen af miljøhandlingsprogrammet (MHP) sker gennem otte

arbejdsgrupper i projekter og andre aktiviteter, herunder konferencer, analyser, videnskabelige og populære artikler, workshops og lignende. Rapportering og faglige indspil fra arbejdsgrupperne sker løbende. Arbejdsgruppernes arbejdsområde og mandat er defineret ud fra miljøhandlingsprogrammet. Under hovedtemaet ”Grøn samfundsudvikling” arbejder tre grupper: Affaldsgruppen (NAG), Holdbar konsumtion og produktion (HKP) og Miljø- og økonomigruppen (MEG); Under temaet ”Klimaændringer og luftforurening” to grupper: Klima og luftgruppen (KOL) og Den Nordiske arbejdsgruppe for globale klimaforhandlinger (NOAK); Under temaet ”Biologisk mangfoldighed og økosystemer” to grupper: Arbejdsgruppen for terrestriske økosystemer (TEG) og Marine økosystemer (HAV); Under temaet ”Sundheds- og miljøskadelige kemikalier” arbejder: Kemikaliegruppen (NKG).

Forvaltnings-organ

Hver arbejdsgruppe har en fast koordinator, der er ansat i de nordiske landes miljø- myndigheder. Myndighederne fungerer som forvaltningsorgan for den pågældende arbejdsgruppe.

Mål og resultatopfølgning – Grøn samfundsudvikling


NAG vil arbejde med at tage frem vidensgrundlag for, at de nordiske lande skal have de bedste forudsætninger for at

NAG’s primære målsætning er at fremme cirkulær økonomi, øget genanvendelse, herunder

NAG’s policyfokus har været omstillingen till en cirkulær økonomi særligt i projekter om plast og tekstil, som er udført indenom rammen for

Miljø og Klima

175

Mål og resultatopfølgning – Grøn samfundsudvikling


arbejde hen imod cirkulære ressourcekredsløb,-effektivitet og –økonomi samt ansvarlig affaldshåndtering. MEG vil fortsætte med at udvikle virkningsfulde og omkostningseffektive miljøpolitiske styremidler. Analyser skal i øget grad komplementeres med miljøøkonomiske policyrekommandationer som er relevante og anvendelige for de nordiske lande. Endvidere skal MEG’s projekter altid inkludere konkrete oplæg for kvalitetssikring ”peer reviews” samt hvordan analyseresultaterne skal spredes til et bredere netværk. HKP vil fortsætte sit arbejde med styremidler for grøn økonomi inkl. Svanen og anden miljømærkning, ressource-effektivitet og cirkulær økonomi, forbrug og bæredygtige livsstil. Gruppen vil også deltage i udviklingen af internationale processer gennem nordisk samarbejde samt videreføre gruppens resultater internationalt.

giftfrie og ressource-effektive kredsløb og affaldsstrømme og forebyggelse af affald. MEG skal arbejde med to overordnede temaområder: omkostningseffektive styremidler i miljøpolitik og grøn og cirkulær økonomi. Alle MEG’s projekter er samarbejdsprojekter med miljøsektorens andre grupper. HKP’s fokusområder er styremidler for grøn økonomi, ressource-effektivitet og cirkulær økonomi, forbrug og bæredygtige livsstil. Nogle af de vigtigste indsatsområder er fodaftryksarbejdet (EU), grøn erhvervsudvikling og indikatorer for CE.

statsministerinitiativet for grøn vækst. En nordisk konference om fosfor resulterede i en platform for fortsat netværk for bæredygtig og giftfri ressourcegenanvendelse. HKP har koordineret de nordiske landes indsats i relation til EU’s arbejde med udvikling af en standard for fremtidig ensartet vurdering af produkters og organisationers miljømæssige fodaftryk (Product Environmental Footprint (PEF) og Organisational environmental footprint, (OEF). MEG har udviklet policy med fokus på tre områder: økonomiske styremidler i miljøpolitikken, arbejdet med grøn økonomi samt betaling og forvaltning af økosystemtjenester. Eksempel på afsluttet projekt er: Sectoral expansion of the EU ETS - A Nordic perspective on barriers and solutions to include new sectors in the EU ETS with special focus on road transport og Global Impacts: How to estimate and use environmental footprints.

Mål og resultatopfølgning - Klimaændringer og luftforureninger


NOAK vil fortsat støtte klimaforhandlingerne og det videre arbejde med implementeringen af Parisaftalen/ COP21 i overensstemmelse med det samlede nordiske program for dette, samt være ansvarlig for FFSR projektet under statsministerinitiativet ”Nordiske løsninger på globale klimaudfordringer”.

NOAK’s prioriterede indsatsområder er at fremme den globale ambition i NDC´s (Nationally Determined Contributions) over tid med særlig fokus på udslips reduktioner, fremme udviklingen af et robust monitorerings og rapporteringssystem, støtte effektiv implementering af NDC´s gennem fx klimafinansiering, kapacitetsopbyggelse og markedsmekanismer, støtte

NOAK har faciliteret det nordiske samarbejde og fælles indsats i klimaforhandlingerne. Fx, ved COP22 i Marrakesh, Marokko , hvor de nordiske ministre for miljø, energi, næring og nordiske institutioner og de nordiske klimaforhandlere giksammen om en fælles nordisk pavillon. Højdepunktet i NOAK’s projekt var Mobilizing climate finance flows in line with the Paris agreement, workshop: New

Miljø og Klima

176

Mål og resultatopfølgning - Klimaændringer og luftforureninger


KOL vil følge op på COP21 og videreudvikle og implementere statsministerinitiativet for at modvirke klimaforandringer, ikke mindst i Arktis. Derudover vil KOL fremme internationalt arbejde med luftkvalitet og kortlivede klimaforurenende stoffer (SLCP), bl.a. initiativer som følger op på MR-Ms støtte til Batumi Action for Clean Air.

overgangen til klima resiliente samfund med lave udslip af drivhusgasser, styrke den globale ambition for 2020. KOL’s prioriterede indsatsområder er fortsat støtte til internationalt klimaarbejde gennem COP21 opfølgningen, fortsat samarbejde om FN´s luftkonvention (CLRTAP) herunder fortsat støtte til Batumi Action Clean Air gennem naborelaterede luftprojekter, fremme af synergierne mellem de internationale processer indenfor klima, luft, natur og sundhed, deriblandt opfølgningen af FN´s bæredygtighedsmål (SDG), samt samarbejde med WHO.

Nordic Finance – the next generation of climate finance. KOL har bidraget til de nordiske landes beslutningsgrundlag og forhandlingspositioner i internationalt samarbejde og nordisk outreach på klima- og luftområdet, herunder: intensiveret samarbejde med CLRTAP og indspil til ministerudtalelse og nordisk bidrag till Batumi Action for Clean Air.

Mål og resultatopfølgning – Biologisk mangfoldighed


TEG vil fokusere på de udfordringer som det øgede friluftsliv og turismen udgør for natur og kulturmiljø og deraf kommende behov for tilpasset forvaltningspraksis.

HAV vil prioritere indsamling af viden om plastaffald i havet og støtte arbejdet i UNEP. Støtte kommunikation omkring oliebekæmpelse og dets effekter i Arktis. Fortsat arbejde med harmonisering af testmetoder for afløbsvand og regnvand. Fortsat udvikle redskabet ”Marine Spatial Planning” og bidrage til relevante internationale processer om dette i EU og HELCOM. Støtte det videre arbejde med marine invasive arter.

TEG vil prioritere fire hovedtemaer: implementering af Aichimålen/CBD herunder beskyttelse af naturen, kommunikation, økosystemtjenester og videnskabsopbygning, økosystemtjenester i bymiljøer, bidrag til et nordisk IPBES-studie, formidlingsindsats om naturvejledning og biodiversitet. HAV vil fokusere på mikroplast/mikroforurening, miljøfarlige kemikalier, havforsuring og popularisering af havrelaterede forsknings-resultater for børn og unge. HAV retter fortsat sit arbejde mod OSPAR´s og HELCOM´s regionale handlingsplaner mod marin forurening og havforsuring særlig i Arktis, EU´s arbejde med implementering af det marine strategidirektiv mv. samt globale processer bl.a. i UNEA.

TEG har primært prioriteret arbejdet som pågår med et nordisk indspil til det globale naturpanel IPBES. HAV har arbejdet med monitorering og identificering af kilder for plastaffald i havet i samarbejde med bland andet OSPAR og HELCOM om regionale handlingsplaner mod marin forurening, i EU's arbejde med implementering af det marine strategidirektiv mv. samt globale processer i bl.a. UNEA.

Mål og resultatopfølgning – Helse og miljøfarlige kemikalier


NKG vil gennem sine 12 undergrupper fortsætte sit

NKG arbejder fortsat med at fremme giftfri kredsløb ved at

NKG har arbejdet med indspil til internatonale forhandlinger,

Miljø og Klima

177

Mål og resultatopfølgning – Helse og miljøfarlige kemikalier


arbejde med at fremme giftfrit kredsløb, påvirke EU kemikalieregulering, internationale konventioner og arbejde indenfor vand- og havmiljø samt det arktiske område. Gruppen vil fortsætte arbejdet med screening af helse- og miljøfarlige kemikalier, kemikalier i forbrugerprodukter samt farlige kemikalier i plastprodukter. NKG vil også arbejde med screening af hormonforstyrrende effekter af kemikalier og deltage i OECD arbejdet med testmetoder for hormonforstyrrende effekter af kemikalier.

påvirke kemikalieregulering i EU og internationalt og ved at øge viden om skadelige kemikalier. Poly- og perfluerede stoffer, hormonforstyrrende stoffer, pesticider og andre kemiske stoffer i produkter samt kviksølv og HFC-gasser er nogle af NKG’s aktivitetsområder. Udover projekter med relevans til EU-kemikalielovgivning, bidrager NKG også til AMAP med opdateret information om POPs og kviksølv, og til UNEP’s kviksølvarbejde.

processer og møder om kemikalier, blandt andet: Minamatakonventionen om kvicksilver, OECD Test Guidelines programme, UNEP SAICM programmet om information om kemikalier i varer og AMAP, sammenstilling af den nuværende viden om niveauer, trender og effekter af gamle og nye POPs, kviksølv og radioaktivitet.

8-3312 Nordisk Råds miljøpris



DKK 835.000 835.000 610.000 99% EK-M

Formål Formålet med Miljøprisen er å øke interessen for det nordiske miljøsamarbeidet, samt

å annerkjenne enestående miljømessige innsatser. Prisen skal bidra til å understreke det formelle nordiske miljøsamarbeidet.

En evaluering av Nordisk Råds natur- og miljøpris ble avsluttet høsten 2015. De endringer som MR-M/EK-M besluttet som følge av denne evaluering er inkorporert i anvendelsen av de bevilgede midlene, dvs. administrasjon og utdeling av Nordisk råds Miljøpris, samt til synliggjøring og profilering av prisen.

Forvaltnings-organ

Norden Hus, Reykjavik, Island



Målet er å fremme den viktige satsningen som Nordisk råds natur- og miljøpris representerer innenfor miljøsamarbeidet, skape synlighet av prisen i samarbeid med de andre Nordisk råds priser

Videre implementering av nye vedtekter, nytt sekretariat, ny komitee og styrke prisen generelt

Implementering av nytt sekretariat, samt utdeling av prisen 2016

Miljø og Klima

178

8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond



DKK 11.405.000 11.405.000 11.203.000 100% NEFCO

Formål Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) inledde verksamheten 1996. NMF finansierias

av Nordiska ministerrådet och administreras av Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) i samarbete med Nordiska Investeringsbanken (NIB), som deltar i projektutvärderingen. NMF bidrar till miljöförbättrande åtgärder inom renare produktion, energieffektivisering och lantbruk samt genomför projekt för att minska utsläpp av miljögifter till Östersjön, Barentsområdet och Arktis. NMF beviljar stöd till specifika projekt med syfte att uppnå positiva miljöeffekter genom att stärka lönsamhetsförutsättningarna, möjliggöra större risktagande vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additionella investeringar. För att förtydliga verksamheten inom NMF, har NMF Krediter etablerats. NMF Krediter är en separat fond för handläggning av de revolverande låneordningarna och upprättades med medel från NMF. Medel från NMF har också beviljats till bl.a. Barents Hot Spots Facility, Arctic Council Project Support Instrument och Nordic Energy Efficiency & Humanitarian Support Initiative in Ukraine (NIU).

Forvaltnings-organ

NEFCO, Nordic Environment Finance Corporation



Målsättningen är att verksamheten bättre kan följa omvärldens och de nordiska ländernas miljöprioriteringar, bättre utnyttja synergierna mellan investerings- och förvaltningsverksamheten samt minska risknivån. Genom justeringen förväntas också samarbetet mellan NIB och NDF öka. På sikt kan även verksamheten inom NMF komma att påverkas.

På grund av den rådande situationen i Ukraina och Ryssland kommer verksamheten under NMF fortsatt att prioritera energieffektiviserings- och renareproduktionsprojekt. NMF:s övergripande fokus är miljöförbättrande åtgärder inom renare produktion, energieffektivisering och lantbruk samt genomföring av projekt som leder till minskade utsläpp av miljögifter till Östersjön, Barents område och Arktis. Den ekonomiska målsättningen för år 2017 är att godkänna projekt för upp till 30 miljoner DKK.

Under år 2016 godkändes under NMF och NMF Krediter sammanlagt 24 nya projekt samt en tilläggsinvestering. Nya bevillningar avser dels låneprogrammet för energieffektiviseringsprojekt, dels projekt inom programmet för renare produktions. Därtill har medel beviljats för konsultstöd till utvärdering, beredning, genomförande och uppföljning av miljöprojekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Under året utökades även programmet för energieffektiviseringsprojekt. Totalt uppgick nya bevillningar till 41,1 miljoner DKK. I december undertecknade länderna en ändring av NEFCO:s avtal vilket innebär att institutionen får ett mer flexibelt geografisk mandat, med fortsatt tyngdpunkt på Östeuropa. Denna förändring stärker NEFCO:s möjligheter till internationellt samarbete.

Miljø og Klima

179

8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning

Organisationsbidrag


DKK 4.347.000 4.347.000 4.270.000 100% Nordiska

miljömärkningsnäm

nden

Formål Det nordiska miljömärket Svanen är de nordiska ländernas officiella miljömärkning av

varor och tjänster. En frivillig gemensam nordisk miljömärkning möjliggör medvetna och miljövänliga konsumentval och medverkar till att minska den miljöbelastning som den dagliga konsumtionen orsakar. Alla centrala beslut om det nordiska miljömärket Svanen, såsom principer och regler för verksamheten och fastställandet av kriterier, ska göras på nordisk nivå. Vidare är det viktigt att verksamheten i samtliga nordiska länder utförs enligt samma principer. Konsumenter och producenter ska kunna känna igen Svanen som ett gemensamt nordiskt miljömärke. Det nordiska miljömärket Svanen regleras av Nordiska ministerrådet genom Mål och principer för det nordiska miljömärket Svanen och Nordiska miljömärkningsnämndens (NMN) verksamhet och uppgifter definieras närmare i Arbetsordningen för Nordiska miljö- märkningsnämnden. Nordiska miljömärkningsnämnden antar Regler för Nordisk miljö -märkning samt fleråriga strategier för Svanens verksamhet.

Forvaltnings-organ

Föreningen Nordisk Miljömärkning



Att Föreningen implementerar en verksamhetsutveckling för framtidens Svanmärkning. Att Svanen digitaliseras för att möta marknadens krav och behov. Att NMN tar beslut om en plan för strategisk produkt-utveckling. Att Svanens senaste produktgrupper blir väletablerade på den nordiska marknaden. Att Svanen baserat på en ny Brand Strategy utvecklar en gemensam kommunikations-

Föreningen Nordisk Miljömärkning fungerar som den centrala samarbetspunkten mellan ländernas verksamheter, och styr och samordnar resurser för bästa effektivitet, samt utvecklar Svanen för morgondagens marknad. Svanen digitaliseras ytterligare, för ökad användarvänlighet och effektivitet för såväl verksamheter som konsumenter på ett samnordiskt plan. Svanen utnyttjar sin potential genom att nya produktområden fås med i programmet; kriterier inom två nya branscher/områden beslutas under året.

Föreningen har agerat som sekretariat för NMN. Utpekade nordiska processägare samordnar arbetet. Arbetet med licensiering sker nu på en gemensam plattform. Kunder, produkter, kriterier med mera finns samlat digitalt på ett ställe; relevant information överförs med automatik till de nationella konsumentinriktade web-platserna och till en gemensam nordisk hemsida för producenter. Nordiska databas med produktinformation från underleverantörer till produktgruppen ”Hus” har etablerats.

Miljø og Klima

180

strategi. Att Svanen ser över dagens miljömärkningskoncept och utvecklar och beslutar om en strategi för hur märkningen kan utvecklas för att få en ökad betydelse inom offentlig upphandling. Licensieringen effektiviseras för lägre resursförbruk för både miljömärkningsorganisationerna och ansökande producenter. Svanen kommuniceras på den internationella arenan som ett globalt föredöme och som ett exempel på nordiskt samarbete, miljöengagemang och miljötekniskt kunnande; Svanen bidrar till att Norden blir en förebild för hållbar livsstil. Att Svanen med utgångspunkt från befintliga licensinnehavare och prospekts önskemål utvecklar märkningen för en mer global användning.

Marknadsarbetet i Norden samordnas för att Svanen som instrument för producenter ska uppfattas som enhetligt. Insatser och utvecklingsarbete görs för att klargöra Svanens roll inom offentlig upphandling och underlätta för nordiska upphandlare och leverantörer att använda märkningen, både vid kravställande och vid verifikation. Licensiering inom Svanen utvecklas och koordineras nordiskt för bästa effektivitet och för att säkra likabehandling av sökande verksamheter. Svanen kommuniceras på den internationella arenan som ett globalt föredöme och som ett exempel på nordiskt samarbete, miljöengagemang och miljötekniskt kunnande. Svanen svarar upp på rådande globaliseringstrend och utvecklar systemet efter marknadens ökade internationella behov.

Handläggning av produktgruppen ”Dagligvarubutiker” sker nu genom ett digitalt verktyg. Precis innan årskiftet 2015/2016 beslutades kriterier för Kaffe-tjänster, men just 2016 blev ett år utan nya produktgrupper på marknaden. Utveckling pågår dock för fullt för Aktiefonder, Renovering av fastigheter, Vätskekartong samt Baby-produkter av textil. Kampanjer med samma utseende och budskap har genomförts i alla länder. En nordisk varumärkesmanual har utarbetats för användning av våra kunder. Föreningen är medlem i det internationella nätverket för miljömärkningsorganisationer, Global Ecolabelling Network – GEN, och har där haft en drivande roll under året; Svanens internationella koordinator är ordförande i organisationen, Den nordiska miljömärkningen Svanen röner stor uppmärksamhet internationell genom sitt starka genomslag på marknaden och med de genomarbetade och ambitiösa kriterierna som ofta användas som model och föredöme

Arbetslivspolitik

181

Arbetslivspolitik

Generel indledning

Formål og Fakta Det nordiska arbetslivssamarbetet är inriktat på att analysera centrala frågeställningar, samordna och utbyta erfarenheter kring ländernas arbetslivspolitik. Aktiviteterna ska bidra till att säkra och vidareutveckla en välfungerande nordisk arbetsmarknad och ett gott arbetsliv i ett konkurrenskraftigt Norden. Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A) har ställt upp ett antal gemensamma mål för arbetsmarknads-, arbetsmiljö- och arbetsrättsområdet samt ett antal tvärgående prioriteringar. Tillsammans skapar de ramarna för det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet.

Samarbetet organiseras av Ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A), som ger riktlinjerna och fördelar MR-A:s budget mellan kommitténs tre utskott samt till Nordjobb, NIVA och budgetposten ”Kommunikation om arbetsliv”.


De löpande strategiska målsättningarna kommer att följa det samarbetsprogram för sektorn som börjar gälla från 2018 fram till och med 2021. Fokus i samarbetsprogrammet ligger på flera mål, som siktar på att möta de långsiktiga utmaningar och möjligheter som den nordiska arbetsmarknaden står inför. Några av dessa berör internationaliseringen av arbetsmarknaden, digitaliseringen och delningsekonomins intåg – och dess effekter. Automatisering och robotisering kan också komma att medföra att jobb försvinner eller ändras. Utmaningar i form av ökade klyftor, låglönekonkurrens och marginalisering samt spörsmål om kompetensförsörjning och fortbildning i arbetslivet är centrala i sammanhanget. Behovet av inkludering av utsatta grupper är fortsatt aktuell. Migrationen samt ökningen av antalet flyktingar förstärker behovet av förbättrad integration. Löpande integreras jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv som en naturlig del av sektorns arbete. Den strategiska genomlysningen som genomförts i arbetslivssektorn och presenterades 2016 har resulterat i ett antal förslag som berör innehållet och inriktningen på det fortsatta arbetslivssamarbetet i Norden. Analysen, dens temaer og forslag, skal sammen med andre aktuelle arbejdslivspolitiske spørgsmål indgå i arbejdet med sektorens nye samarbejdsprogram for perioden 2018-2021. Samarbetet inom sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet ska understödja den gemensamma strävan att öka arbetskraftsutbudet, stärka sysselsättningen och reducera den strukturella arbetslösheten för både kvinnor och män. Ländernas mål är att mobilisera inhemska arbetskraftsresurser, stärka matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft, främja livslångt lärande efter arbetsmarknadens behov, främja attraktionskraften hos arbetskraft i länder utanför EU/EES i förhållande till efterfrågan, främja koordineringen mellan relevanta myndigheter samt att bekämpa arbetslöshet bland utsatta grupper, särskilt långtidsarbetslösa och unga. Under senare år har det också blivit ett ökat fokus kring integration i arbetslivet av flyktingar och invandrare. På arbetsmiljöområdet är samarbetet inriktat på att understödja ländernas politik för säkerhet, hälsa och välfärd i arbetslivet för både kvinnor och män. Syftet är att skapa en arbetsmiljö som är attraktiv, motiverande och inkluderande, och som förebygger

Arbetslivspolitik

182

arbetsrelaterade fysiska och psykiska hälsoproblem. Samtidigt ska den vara utformad med hänsyn till internationella avtal och EU:s regelverk. Målet är att långsiktigt stärka en god arbetsmiljö på arbetsplatserna, vidareutveckla arbetsmiljöstrategier och -tillsyn, motverka oacceptabla arbetsförhållanden, ”social dumpning” och diskriminering på arbetsmarknaden. Målet är också att synliggöra betydelsen av gott ledarskap, aktivt medarbetarinflytande samt att tillvarata enskilda arbetstagares resurser. Inom arbetsrättsområdet prioriteras arbetet med att följa upp villkoren för den nordiska modellen, dess utmaningar och anpassningsbehov samt belysa hur den kan upprätthållas och utvecklas i ett alltmer globaliserat arbets- och näringsliv. Utgångspunkter för det nordiska samarbetet är att säkra en rimlig balans mellan löntagarskydd och flexibilitet, främja jämställdhet och likabehandling på arbetsmarknaden samt att stärka det nordiska samarbetet i förhållande till internationella regler, i synnerhet i EU.


Arbejdsmarkedsudvalget: Et projekt blev gennemført om sammenligning af arbejdsmarkedstjenesterne i de nordiske lande. I 2016 var det også nye projekter som blev igangsat, blandt andet om integration af indvandrere på arbejdsmarkedet, mismatchproblemer på arbejdsmarkedet og deleøkonomiens omfang i Norden. Arbejdsmiljøudvalget: I 2016 fokuserede udvalget på at videreudvikle arbejdsmiljøstrategier og tilsyn samt arbejdslivets forandring, herunder hvordan disse forandringer kan håndteres. Fire projekter finansieredes under disse prioriteringer. Arbejdsretsudvalget: Udvalget har blandt andet drøftet forslaget om ændringer i udstationeringsdirektivet, implementeringen af håndhævelsesdirektivet og fremtidens arbejdsmarked. NIVA ordnade under 2016 tio kurser och två konferenser. För den långsiktiga utvecklingen av NIVA var det viktigt att samarbetsavtal med de nationella arbetshälsoinstituten i Finland, Danmark, Norge och ett konsortium bestående av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Arbetsmiljöverket i Sverige undertecknades. NIVA utvecklade under året sin första virtuella kurs. Under 2016 skickade Nordjobb ut 770 nordjobbare till de nordiska länderna samt Åland, Grönland och Färöarna. Kommunikation om arbetsliv: Det ble publisert 9 nyhetsbrev av Arbetsliv i Norden (AiN) på skandinaviske språk og 9 på engelsk. Fremtidens arbeidsliv og delingsøkonomien i relasjon til den nordiske modellen var noen temaene som ble dekket i løpet av året. Det finske formannskapets program fikk særlig fokus. EU & arbetsrätt har under 2016 haft en stabil upplaga och två ytterligare forskningsinstitutioner har anslutit sig till det nordiska nätverk som står bakom utgivningen. Den nordisk-baltisk-polska EU-informationsgruppen träffades i Bryssel vid ett tillfälle under året då man bland annat diskuterade effekter av Brexit, European Pillar of Social Rights och Platform on Combating Undeclared Work.

Arbetslivspolitik

183


2018 2017 +/- %

MR-A (TDKK) 14.086 14.086 0 0,0%

Projektmedel 10.625 10.625 0 0,0%

9-4110 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 1.064 1.064 0 0,0% 9-4111 Arbejdsliv faste udvalg 4.620 4.620 0 0,0% 9-4120 Nordjobb 3.272 3.272 0 0,0% 9-4130 Kommunikation om arbejdsliv 1.669 1.669 0 0,0%

Institutioner 3.461 3.461 0 0,0%

9-4180 Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA)

3.461 3.461 0 0,0%



9-4110 Projektmedel i övrigt – Arbetsliv

Projektmidler


DKK 1.064.000 1.064.000 922.000 0% EK-A

Formål Projektmedel i övrigt används bland annat till att genomföra ordförandeskapet

prioriteringar i arbetslivssektorn och ÄK-A:s driftsbudget.



Målen är ett framgångsrikt genomförande av det svenska ordförandeskapet i arbetslivssektorn, att utveckla ett nytt samarbetsprogram, samt att implementera den strategiska genomlysningens förslag, vilket sammanlagt ska säkra och vidareutveckla en välfungerande nordisk arbetsmarknad och ett gott arbetsliv. Det mest uppmärksammade förslaget berörde obligatorisk vuxenutbildning i arbetslivet.

Under det norske formannskapet skal det gjennomføres tre konferanser: en konferanse om arbeid og psykisk helse i samarbeid med kunnskap-, helse-, og sosialsektoren. En konferanse om problemstillinger knyttet til framveksten av delingsøkonomi i de nordiske landene. En konferanse om integrering av flyktninger i arbeidsmarkedet i samarbeid med justis-, helse- og sosialsektoren. I tillegg vil Nordisk Velferdscenter (NVC) arrangere et ekspertseminar om

Tre större ordförandeskapsaktiviteter genomfördes under det finska ordförandeskapet: Ekspertseminar om arbejdsliv og funktionshindringer, Nordisk arbejdsmiljøkonference om risikobaseret tilsyn, og Konference om arbejdets nye former. Den sistnämnda är ett arrangemang som ska spela in i ILO:s 100-årsjubileum och det arbete som sker i anslutning till det inom Future of Work. I anslutning till ministerrådsmötet i

Arbetslivspolitik

184



arbeidsliv og funksjonshinder. Arbeidslivssektorens nåværende samarbeidsprogram trådte i kraft i 2013, og gjelder til og med 2017. Utarbeidelse av et nytt samarbeidsprogram for arbeidslivssektoren for perioden 2018-2021, står sentralt under det norske formannskapet.

Helsingfors anordnade sektorn tillsammans med ILO en Global Gender Dialogue. Under året slutfördes också den strategiska genomlysningen inom sektorn.

9-4111 Arbetslivs fasta utskott



DKK 4.620.000 4.620.000 4.661.000 0% EK-A

Formål Fordelingen og anvendelsen af sektorens projektmidler er delegeret til udvalgene for

arbejdsmarkeds-, arbejdsmiljø og arbejdsretsspørgsmål i overensstemmelse med samarbejdsprogrammet. De tre udvalg har til formål at styrke og udvikle det nordiske samarbejde inden for respektive politikområder. Virksomheden understøttes af tre eksterne sekretærer, placeret i henholdsvis Island og Danmark, som også finansieres under budgetposten.



Arbejdsmarkedsudvalget har fortsat fokus på informationsudvikling af arbejdslivsrelaterede udfordringer bland andet at styrke matchning mellem udbud og efterspørgsel på kompetent arbejdskraft og øge arbejdsdeltagelsen særlig blandt udsatte grupper. Arbejdsmiljøudvalgets mål er fortsat at støtte de nordiske landes politik for at skabe et arbejdsmiljø, som er attraktivt, motiverende og inkluderende og som forebygger arbejdsrelaterede sundhedsproblemer. I 2018 vil der blive fokuseret på temaet fremtidens arbejdsliv i et 3.årigt projekt 2018-2020 via et fælles

Arbejdsmarkedsudvalget vil forsat have fokus på informationsudvekling og modernisering af arbejdsmarkedspolitikken. Udvalget vil også fokusere på projekter som har til formål at fremme vidensgrundlaget for integration af indvandrere på arbejdsmarkedet i Norden samt matchningsproblemer på arbejdsmarkedet. Arbejdsmiljøudvalgets mål er at støtte de nordiske landes politik for at skabe et arbejdsmiljø, som forebygger ulykker og arbejdsrelaterede sundhedsproblemer, er attraktivt, motiverende og inkluderende.

Arbejdsmarkedsudvalgets mål var fremme af vidensgrundlaget for videreudvikling og modernisering af arbejdsmarkedspolitikken i de nordiske lande. Et projekt blev gennemført om sammenligning af arbejdsmarkedstjenesterne i de nordiske lande. I 2016 var det også nye projekter som blev igangsat, blandt andet om integration af indvandrere på arbejdsmarkedet, mismatchproblemer på arbejdsmarkedet og deleøkomiens omfang i Norden. I 2016 fokuserede arbejdsmiljøudvalget på at videreudvikle arbejdsmiljøstrategier og tilsyn samt arbejdslivets forandring,

Arbetslivspolitik

185



initiativ med arbejdsmarkeds- og arbejdsretsudvalget. Ett viktigt tema kommer vara delningsekonomins intåg på de nordiska arbetsmarknaderna. Arbejdsretsudvalget vil fortsat følge op på den nordiske models vilkår, udfordringer og tilpasninger, samt belyse hvordan modellen kan opretholdes og udvikles i et stadigt mere globaliseret arbejds- og erhvervsliv.

Arbejdsretsudvalgets formål er primært at være forum for en løbende orientering, diskussion og koordinering af nordiske synspunkter inden for arbejdsliv og arbejdsret. NAU vil i 2017 fortsat have særligt fokus på atypiske ansættelsesformer og udviklingen af den såkaldte deleøkonomis betydning for de arbejdsretlige tilknytningsformer.

herunder hvordan disse forandringer kan håndteres. Fire projekter finansieredes under disse prioriteringer og der blev ydet støtte til en fællesnordisk konference om delingsøkonomien i 2017. Arbejdsretsudvalget har i overensstemmelse med sin målsætning drøftet aktuelle sager og temaer, blandt andet forslaget om ændringer i udstationeringsdirektivet, implementeringen af håndhævelsesdirektivet og fremtidens arbejdsmarked.

9-4120 Nordjobb



DKK 3.272.000 3.272.000 3.214.000 0% FNF

Formål Nordjobb arbetar för att öka mobiliteten för unga på den nordiska arbetsmarknaden

och för att försöka förbättra språkkunskaper och kunskapen om kultur i Norden. Nordjobb förmedlar i första hand sommarjobb, bostad samt kultur- och fritidsprogram för ungdomar mellan 18-30 år.

Forvaltnings-organ

Föreningen Nordens Förbund (sekretariatsfunktion)



Under 2018 kommer Nordjobb eftersträva måltalet på 760 förmedlade nordjobbare. 2018 är det andra året i den nya mandatperioden vilket innebär att Nordjobb kommer att lägga stort fokus på arbetet med de nya prioriteringar som nämns i mandatet. Nordjobb kommer också aktivt att arbeta vidare med rekommendationerna i den externa evaluering som genomfördes och presenterades under 2016.

Målet för Nordjobb under 2017 är att nå det övergripande nordiska måltalet på 760 förmedlade nordjobbare varav minst 600 ska ha deltagit i kärnuppdraget och alltså vara sommarjobbare. Detta görs utgående från de medel som kommer från Nordiska ministerrådet men också genom att tillknyta grundkonceptet externa medel. Under 2017 kommer Nordjobb

Under 2016 hanterade Nordjobb totalt 770 nordjobbare, vilket är det bästa resultatet sedan 2002. Under året genomfördes också en extern evaluering av Nordjobb vilket ledde fram till att ÄK-A beslutade om ett nytt mandat för Nordjobb som ska gälla för perioden 2017-19.

Arbetslivspolitik

186



också att arbeta med rekommendationerna från den externa evaluering som genomfördes 2016.

Arbetslivspolitik

187

9-4130 Kommunikation om arbetsliv

Projektmidler


DKK 1.669.000 1.669.000 1.639.000 0% EK-A

Formål www.arbeidslivinorden.org, www.nordiclabourjournal.org og nyhetsbrevene

Arbeidsliv i Norden og Nordic Labour Journal skal gi innsikt i de nordiske modellene på arbeids- og velferdsområdet gjennom aktuell, relevant, spenstig og rederlig journalistikk. Målet er å formidle kunnskap om utviklingen i Norden og samarbeidet mellom landene på arbeidslivsområdet og forholdet til EU og resten av Europa. EU & Arbetsrätt syftar till att stärka det nordiska samarbetet genom att ge underlag för en initierad debatt om samspelet mellan de nordiska ländernas arbetsrätt och arbetsmarknadsmodeller å ena sidan och EU:s regler och EU:s politik å den andra.



Samarbeidsprogrammet for arbeidslivsprogrammet 2018 – 2021 og prioriteringer fra Sveriges formannskap blir retningsgivende. Fremtidens arbeidsliv med økende digitalisering og robottisering, utviklingen i delingsøkonomien samt utviklingen av den nordiske modellen med parts- og trepartsamarbeid og tema som unges utenforskap, innkludering og matching i arbeidsmarkedet, arbeidsmiljøkriminalitet og det gode arbeidsmiljøet settes i fokus. Satsing på sosiale medier skal bidra til økt tilgjengelighet og synlighet. Målet för 2018 för EU & Arbetsrätt är att säkra återväxten på redaktionen genom att en ny ansvarig redaktör introduceras. I samband med det ska ett arbete för att utveckla nyhetsbrevet genomföras.

Det norske formannskapet for 2017 og Samarbeidsprogrammet er retningsgivende. Debatten om driverne av utviklingen nasjonalt og globalt, og hvordan Norden utfordres settes i fokus gjennom tema som den demografiske utviklingen, delingsøkonomien, organisering og partssamarbeid likestilling, unges utenforskap, arbeidskriminalitet og arbeidsmiljø som konkurransekraft, matching, integrering og sysselsetting. Aktiviteten på sosiale medier styrkes med en egen side på Facebook. Målet er å vekke debatt og interesse for Nordisk samarbeid blant målgruppene innad i Norden og i Europa for øvrig.

Målet för EU & Arbetsrätt är att fortsätta bidra till att stärka det nordiska samarbetet genom att ge underlag för en initierad debatt om samspelet mellan de nordiska ländernas arbetsrätt och arbetsmarknadsmodeller å ena sidan och EU:s regler och EU:s politik å den andra. Ett större, nordiskt seminarium med samma syfte kommer att arrangeras i nyhetsbrevets regi.

AiN publiserte 9 nyhetsbrev på skandinaviske språk og like mange på engelsk med et spekter av informative, analytiske og debattskapende artikler om samarbeidet på arbeidslivsområdet, ny politikk, tiltak og utfordringer, fremtidens arbeidsliv og delingsøkonomien i relasjon til den nordiske modellen. Det finske formannskapets program fikk særlig fokus. EU & arbetsrätt har under 2016 befäst sin ställning som en auktoritativ källa till kunskap om gemensamma arbetsrättsliga frågeställningar i de nordiska länderna, vilket avspeglas i den stabila upplagan och det faktum att ytterligare två forskningsinstitutioner har anslutit sig till det nordiska nätverk som står bakom utgivningen.

http://www.arbeidslivinorden.org/

http://www.nordiclabourjournal.org/

Arbetslivspolitik

188


Institution


EUR 464.600 464.600 456.800 62% Institutionen

Modsv. DKK 3.461.000 3.461.000 3.403.000

Formål NIVA:s främsta uppgift är att vara ett forum för kunskapsspridning inom området

arbetshälsa och arbetsmiljö. NIVA skapar nordiskt mervärde genom att organisera kurser, symposier, workshops och seminarier på avancerad nivå till hög kvalitet speciellt på områden där det saknas tillräcklig kritisk massa i ett enskilt land.

Strategisk mandat NIVA:s strategiska mandat inarbetas i det nya samarbetsprogrammet som gäller från 2018.


2018- Mål 2017 – Mål 2016 – Opnåede resultater

Kursverksamhetens mål är 15 kurser och 300 deltagare. NIVA ska även vidareutveckla internationella aktiviteter utanför Norden liksom möjligheterna till virtuella studier. NIVA ska arbeta med att vidareutveckla samarbetet med de nationella rådgivande kommittéerna. NIVA arrangerar Nordisk Arbetsmiljökonferens på Island.

Kursverksamhetens mål är 15 kurser och 300 deltagare. Utveckling av internationella aktiviteter utanför Norden. Implementering av kunddatabas system. Lansering av den första virtuella kursen och vidareutveckling av virtuella studier utgående från pilotprojektet i 2016. Utvärdering av modellen för strategiskt, långsiktigt samarbete med nationella institut och undertecknande av avtal med Island.

NIVA ordnade 10 kurser och 2 konferenser och nådde totalt 385 deltagare varav kursverksamheten nådde 205. De två konferenserna var Nordisk Arbetsmiljökonferens i Tammerfors samt ILO Future of Work. Långsiktiga samarbetsavtal undertecknades. med de nationella arbetshälsoinstituten i Finland, Danmark, Norge samt ett konsortium bestående av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Arbetsmljöverket i Sverige. NIVAs första virtuella kurs utvecklades.

Ekonomi och finans

189

Ekonomi och finans

Generell inledning

Syfte och fakta Det nordiska samarbetet på det ekonomiska och finansiella området ska bidra till att skapa förutsättningar för att uppnå grundläggande ekonomisk-politiska mål om stabil ekonomisk utveckling med hög tillväxt, full sysselsättning och sunda statsfinanser. Målet för samarbetet är att främja ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, stärka den nordiska välfärdsmodellen, underlätta ekonomisk integration i Norden och Europa i övrigt samt stödja gemensamma ekonomiska och finansiella intressen internationellt. EU-frågor är högt prioriterade i det nordiska ekonomi- och finanssamarbetet. Sektorns arbete understöds av den nordiska miljö- och ekonomigruppen, den nordiska konjunkturgruppen och den nordiska skattegruppen.

Strategiska målsättningar 2018

Utgivning av nordisk ekonomisk-politisk forskningstidsskrift, Nordic Economic Policy Review: Nordic Economic Policy Review (NEPR) fortsätter att ges ut under 2018 och 2019 i enlighet med finansministrarnas beslut. Tidskriften syftar till att presentera ekonomisk forskning som belyser aktuella ekonomisk-politiska frågeställningar i de nordiska länderna. Ett övergripande mål är att NEPR fortsätter att stärka policyrelevans och intresse bland forskare, beslutsfattare och civilsamhället. Djupstudie om arbetsmarknad och integration i Norden samt hållbarhet i de offentliga finanserna: Under 2017 väntas en studie fokuserad på temat arbetsmarknadens funktionsätt och integration av invandrare och flyktingar att inledas. Huvuddelen av arbetet väntas pågå under 2018. Viktiga frågor att belysa är hur integrationen av nyanlända kan stärkas på arbetsmarknaden bland annat med jämförelser mellan de nordiska länderna. En annan temastudie som kan bli aktuell i sektorn gäller långtidshållbarhet av de offentliga finanserna med fokus på effekterna av en åldrande befolkning. Informationsutbyte om aktuella EU-frågor: MR-Finans har beslutat prioritera erfarenhets- och informationsutbyte om aktuella EU-frågor inklusive den fortsatta Brexit-processen. Informationsutväxling på detta område väntas fortsatt vara ett fokusområde under 2018. Sektorn kommer att hantera och i bästa fall lösa prioriterade gränshinder som avser ekonomi- och finansområdet. Under året kan det vara ändamålsenligt att följa upp arbetet med delningsekonomin. Också på andra relevanta områden kan det bli aktuellt med att initiera och genomföra insatser som prioriteras av sektorn. Sektorns budgetram för 2018 har reducerats med 300 TDKK.

Ministerrådets resultat 2016

Nordic Economic Policy Review – Integration av flyktingar: Årets temanummer fokuserade på integration av flyktingar i de nordiska länderna. Delrapporterna som togs fram under året av nordiska forskare presenterades och diskuterades vid ett seminarium i Oslo i november. Vid seminariet medverkade andra fri-stående forskare, myndighetsrepresentanter samt experter från Internationella valutafonden och

Ekonomi och finans

190

OECD. Den slutliga versionen av NEPR publicerades i början av 2017. Grön finansiering: Under året utarbetades en översiktsstudie över nordiskt samarbete kring grön finansiering, Green Finance – The Nordic Way i samarbete med miljösektorn. Rapporten presenterades för G20 i Shanghai liksom vid OECD:s Green Investment Financing Forum i Tokyo. Dialog om gemensamma EU-frågor inklusive Brexit: Minstermötet under året diskuterade aktuella EU-frågor och det förestående brittiska uträdet ur den europeiska gemenskapen. Ministrarna beslutade att intensifiera informationsutbytet kring aktuella EU-frågor. Miljömärkning av aktiefonder: Arbetet med att ta fram lämpliga miljökriterier för Svanen-märkning av aktiefonder pågick i nära samarbete med finansmarknadens aktörer. Det slutliga förslaget på kriterieval har varit ute på remiss och beslut om fortsättningen kommer att träffas under 2017. Miljö- och ekonomigruppen (MEG): MEG fortsätter som tidigare med policyutvecklingen på tre fokusområden: ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, arbetet kring grön ekonomi samt betalning och förvaltning av ekosystemtjänster. MEG avslutade och publicerade under 2016 en handfull projekt med relevans för policy och processer inom sitt policyområdet. Rapporterna kan hämtas ned från www.Norden.org. Nordisk konjunkturrapport: Den nordiska konjunkturgruppen utarbetade och publicerade den årliga konjunkturrapporten över den makroekonomiska utvecklingen i Norden.



MR-Finans (TDKK) 1.574 1.874 -300 -16,0%

10-5210 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 1.574 1.874 -300 -16,0%


Projektmidler 1.574 1.874 100% 100%

10-5210 Ekonomi och finans

Projektmidler


DKK 1.574.000 1.874.000 1.841.000 0% EK-Finans

Syfte Stödja aktiviteter och insatser som ska underlätta för de nordiska länderna att uppnå

de ekonomisk-politiska målen.

Lagstiftning

191

Lagstiftning

Generel indledning

Formål og Fakta Formålet for justitssamarbejdet er at arbejde mod retlig udvikling i Norden, som er i overensstemmelse med Helsingforsaftalens målsætninger og som opfylder Justitssektorens samarbejdsprogram. Det konkrete samarbejde inden for justitssektoren omfatter bl.a. opfølgning af fælles nordiske politiske prioriteter og beslutninger samt erfaringsudveksling og initiativer generelt inden for justitsministeriernes ressort. Herudover indgår samarbejde med justitsministerierne og de retshåndhævende myndigheder i de baltiske stater i justitssektorens arbejde. Udover det formaliserede nordiske samarbejde indenfor justitssektoren findes et løbende praktisk samarbejde, idet der på embedsmandsniveau og i myndighedsregi afholdes kontaktmøder, seminarer, drøftelser m.v. om aktuelle retlige problemstillinger mellem de nordiske lande.


Den overordnede strategiske målsætning for Justitssamarbejdet i 2018 er fastholdelse og videreførelse af fokus på udveksling af erfaringer for - inden for rammerne af Helsingforsaftalen og Justitssektorens Samarbejdsprogram - at arbejde for en fælles retlig udvikling i Norden. I 2018 har justitssektoren som strategisk målsætning at samarbejde om temaet ”organiseret kriminalitet og terrorisme”. Temaet forventes bl.a. at bidrage til at belyse de udfordringer og vanskeligheder, som den grænseoverskridende kriminalitet indebærer og til erfaringsudveksling om, hvordan udfordringerne kan imødegås. Justitssamarbejdet har herudover som målsætning at fremme samarbejde om spørgsmål som angår familieretlige problemstillinger, herunder sager om børn og unge. Endelig har Justitssamarbejdet som målsætning at arbejde for nedbrydning af grænsehindringer og forhindre at nye opstår. Princippet om ligestilling mellem kvinder og mænd indgår som et gennemgående tema i justitssamarbejdet.

MR-Lov’s budgetramme for 2018 er reduceret med 250 TDKK


Den overordnede strategiske målsætning for Justitssamarbejdet i 2016 var at have særligt fokus på at udveksle erfaringer for at arbejde mod en fælles retlig udvikling i Norden, når det er hensigtsmæssigt. Målsætningen omfattede et samarbejde om spørgsmål om juridisk rådgivning og offentlig retshjælp og anvendelsen af elektronisk overvågning som sanktion. I 2016 blev der gennemført seminarer og konferencer angående disse emner. Der blev også indledt et flerårigt projekt, der skal styrke samarbejdet mellem de nordiske lande vedrørende håndteringen af udenlandske stridende og arbejdet med at forhindre voldelig ekstremisme og radikalisering af unge. Dette tema blev også drøftet på årets justitsministermøde. På ministermødet diskuterede man desuden grænsekontroller og integration og det besluttedes, at 400 TDKK skulle reserveres til at gennemføre et projekt om spørgsmål på integrationsområdet, som er relevant for justitssamarbejdet.

Lagstiftning

192

Herudover udvekslede embedsmandskomiteen bl.a. erfaringer med nye lovforslag og udredninger m.v. som er relevante og centrale i de respektive justitssektorers virksomhed og som kan være til stor nytte og inspiration i de øvrige nordiske lande.


2018 2017 +/- %

Sum MR-Lag (TDKK) 1.180 1.430 -250 -17,5%

11-7110 Projektmedel - Lagstiftning 1.180 1.430 -250 -17,5%


Projektmidler 1.180 1.430 100% 100%

11-7110 Projektmedel – Lagstiftning

Projektmidler


DKK 1.180.000 1.430.000 1.405.000 0% MR-LAG/ÄK-LAG

Formål

Formålet med budgetposten er at understøtte Justitssektorens realisering af fastsatte formål og strategiområder. Budgetposten kan anvendes dels til iværksættelse og gennemførelse af initiativer direkte af Ministerrådet, dels til økonomiske tilskud til modtagne projektansøgninger.

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018

193


Budgettets indtægter og landenes indbetalinger

Nordisk Ministerråds budget finansieres i første række af direkte bidrag fra landene. Som udgangspunkt indbetaler landene et beløb svarende til aktivitetsrammen fratrukket afgift på løn, nettorenteindtægter og øvrige indtægter, som det er vist i nedenstående tabel. Landenes indbetalinger sker i henhold til en særskilt fordelingsnøgle, som er beregnet på basis af det respektive lands andel af den samlede bruttonationalindtægt i faktorpriser i Norden for de to seneste kendte år, som i budgettet for 2018 er 2014 og 2015. INDTÆGTER Budget Ford.

nøgle Budget Ford.

nøgle Budget Ford.

nøgle Budget Ford.

nøgle

TDKK (løbende priser) 2015 2015 2016 2016 2017 2017 2018 2018

Afgift på løn 13.000 12.500 13.500 13.500

Øvrige indtægter (f.eks. renter) 600 400 0 0

Landenes bidrag 922.510 914.646 921.591 921.591

- Danmark 184.502 20,0% 177.441 19,4% 184.638 20,2% 194.456 21,1%

- Finland 142.989 15,5% 143.599 15,7% 145.611 15,8% 148.376 16,1%

- Island 6.458 0,7% 7.317 0,8% 8.294 0,9% 9.216 1,0%

- Norge 290.591 31,5% 295.431 32,3% 292.144 31,7% 278.320 30,2%

- Sverige 297.971 32,3% 290.857 31,8% 289.380 31,4% 291.223 31,6%

Sum : 936.110 100% 927.546 100% 935.091 100% 935.091 100,0%

Betalingsordningen for højere uddannelser Det er besluttet i Overenskomsten om adgang til videregående uddannelse, at konsekvenserne af betalingsordningen for de nordiske lande skal reguleres over Ministerrådets budget, og påvirker derved landenes bidrag til det nordiske budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland står udenfor betalingsordningen. Der tages hensyn til landenes gensidige betalinger i landenes bidrag og aftalen påvirker alene den interne fordeling af bidragene mellem landene (Danmark, Finland, Norge og Sverige). Det er i 2015 besluttet at forlænge overenskomsten til udgangen af 2018. Af overenskomsten fremgår det, at der skal ske betaling for 75 % af det antal studerende, som modtager studiestøtte fra det land hvor den studerende er bosat efter gældende regler i det land, og som er indskrevet på en højere uddannelse i et andet land, som falder ind under Artikel 1 i overenskomsten. Forskningsuddannelser samt studerende på uspecificeret højere uddannelse medregnes ikke i beregningsgrundlaget. Den årlige erstatning pr. studerende er 30.740 DKK i 2018. Ministerrådet modtager statistik fra de nordiske studiestøttemyndigheder, som ligger til grund for beregningen af antal studerende mellem de nordiske lande, der indgår i ordningen.


194

Betalingsordning, højere uddannelse TDKK

Budget Budget Budget Budget

2015 2016 2017 2018

Danmark -85.457 -83.278 -78.963 -77.718

Finland 24.387 29.137 33.861 43.689

Island 0 0 0 0

Norge 59.456 57.479 51.225 50.375

Sverige 1.614 -3.338 -6.123 -16.346

Sum: 0 0 0 0

Indbetalinger fra landene Landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd er følgende efter korrektion for betalingsordningen for højere uddannelse: Indbetalinger efter betalingsordning og reduktion i grundkapital, løbende priser TDKK

Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018

Danmark 99.045 94.164 105.675 116.738

Finland 167.376 172.736 178.280 192.065

Island 6.458 7.317 8.226 9.216

Norge 350.047 352.910 340.978 328.695

Sverige 299.585 287.519 280.887 274.877

Sum: 922.510 914.646 914.046 921.591

Landenes prognosticerede indbetalinger i national valuta Som et resultat af budgetmoderniseringsarbejdet besluttede MR-SAM i februar 2007, at der i budgetforslaget skal præsenteres en prognose for landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd i budgetårets priser (2018-priser). Beregningen foregår i to tempi: 1) Ud fra fordelingen på budgetpostkategorier kan den pris- og valutaregulerede udgiftsramme i 2018

beregnes. Denne beregning er foretaget i nedenstående tabel. Prisfaktorerne der er benyttet, er de nationale finansministeriers forventninger til udviklingen i forbrugerprisindekset i 2018 og valutakurserne er de officielle månedsgennemsnitskurser fra den danske nationalbank og for den islanske krones vedkommende den islandske nationalbank i perioden oktober 2016 til og med april 2017.

Prisopregning fordelt på kategorier og den totale udgiftsrammer i 2018 priser

Bevilling 2017 priser

Valutakurser Prisfaktorer Udgiftsramme 2018 TDKK

Projektmidler 566.234 - 1,6% 575.294 Institutioner i: Danmark 115.413 100 1,5% 117.144 Finland 2.407 744 1,3% 18.142 Island 206.438 6,2 3,2% 13.209 Norge 216.749 82 1,6% 180.578 Sverige 63.708 77 1,64% 49.860

Sum: 954.226


195

2) Når den totale aktivitetsramme i 2017 er kendt kan landenes indbetalinger beregnes ved at fordele finansieringsbyrden efter fordelingsnøglen og korrigere for betalingsordningen for højere uddannelse.

Landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd 2018, pris- og valutaomregnede

TDKK Fordelingsnøgle

Indtægter Betalings-ordning

Indbetaling

Afgift på løn 13.500 Renteindtægter 0

Landenes bidrag 921.591

Danmark 21,1% 194.456 -77.718 116.738 Finland 16,1% 148.376 43.689 192.065 Island 1,0% 9.216 0 9.216 Norge 30,2% 278.320 50.375 328.695 Sverige 31,6% 291.223 -16.346 274.877

Sum: 100,0% 954.226 0 921.591

Nedenfor vises landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd i tusinder af det enkelte lands valuta. Beløbene inkluderer betalingsordningen. Budget 2018 - Landenes prognosticerede bidrag i national valuta

Danmark

120.283 DKK

Finland

26.179 EUR

Island

148.951 ISK

Norge

412.062 NOK

Sverige 363.878 SEK

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet

196


Udviklingen i Nordisk Ministerråds budget

En måde at undersøge udviklingen i Nordisk Ministerrådets budget over langt sigt er at sammenligne budgettet med de nordiske landes samlede bruttonationalprodukt (BNP). Det nordiske BNP er summen af BNP i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. Nedenstående graf viser budgettets andel af det nordiske BNP gennem 22 år og det viser, at ministerrådets budget sammenlignet med BNP falder i perioden.

Source: Eurostat

Sammenligningen er foretaget for perioden 1995-2016 og år 1995 er sat til indeks 100. Forøgelsen af budgettets relative andel i 2009 skyldes primært den økonomiske krise i 2008. Alle landenes BNP faldt i 2009 i forhold til 2008 og som følge heraf udgør ministerrådets budget det år en større andel af det nordiske BNP. Det ses af søjlediagrammet, at budgettets andel af BNP udgjorde indeks 55 i 2016. Hvis gennemsnittet af to fem års perioder sammenlignes, dvs. på den ene side årene 1995-1999 og på den anden side 2012-2016, udgør faldet en tredjedel. Budgettets udvikling i perioden 2006 – 2017

0

20

40

60

80

100

120

NMR budget som andel af BNP-norden

Indeks 1995=100 Lineær (Indeks 1995=100)

800

825

850

875

900

925

950

975

1000

1025

1050

1075

1100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

MD

KK

Nominelle priser

2017-prisniveau


197

MR-SAM har for 2017 vedtaget en ramme der er på niveau med budget 2016. Niveauskiftet i 2008 skal ses på baggrund af beslutningen i forbindelse med budget 2008 om at finansiere en del af globaliseringssatsninger på 60 MDKK i 2008, som statsministrene lancerede i Punkaharju i Finland i juni 2007, med en forøgelse af aktivitetsrammen på 35 MDKK. Når budgettet i faste priser i 2010 falder i forhold til 2009, og fortsat i 2011 ligger under niveauet for 2009, skyldes det, de udsving der har været i valutakurserne. I dette tilfælde skyldes det konkret det store fald i norske og svenske kroners værdi fra sidste halvdel af 2008 til midten af 2009 i forhold til danske kroner. Stigningen fra 2011 til 2012 og fortsat til 2013 skyldes på samme måde stigningen i norske og svenske kroner i forhold til danske kroner. Den relativt store fald i faste priser i 2014 til 2015 og fortsat til 2016 skyldes, foruden nedskæringer i budgettet 2014-2016, faldet i norske og svenske kroners værdi i forhold til danske kroner. Fortsat fald i norsk og svensk kroner forklarer også nedsvingene i 2016 og 2017. Besparelse i det nordiske budget 2014 – 2016

Budgetrammen for Nordisk Ministerråds budget er sammenlagt beskåret med 8 % i faste priser i årene 2014 – 2016. Nedenstående tabel viser fordelingen af besparelserne på sektorer*:

*Besparelser pr. budgetår er sammenlignet med budgettet året inden, i dets års prisniveau.

Udviklingen i udisponerede midler 2013 – 2016

Udisponerede midler er defineret som midler, hvor der ikke er foretaget en beslutning om anvendelse til et bestemt formål. Udisponerede midler kan alene forekomme under budgetposter med projektmidler og programlignende aktiviteter, idet ministerrådet på institutioner og organisationsbidrag udbetaler alle midler til eksterne parter, som har dispositionsretten over midlerne, og derfor er disse midler i Ministerrådets budget altid pr. definition 100 % disponeret. Projektmidler og programlignende aktiviteter udgjorde totalt ca. 57 % af ministerrådets budget i 2016. I forbindelse med en tidligere modernisering af budgettet og vedtagelse af Generalsekretærens forslagskatalog i 2007, besluttede MR-SAM at indføre en 20 pct. regel, kombineret med et minimumsbeløb på 200.000 DKK, som betød, at højst 20 % af årets budget på en budgetpost kunne videreføres til næste år; dog kunne man altid videreføre 200.000 DKK. Denne regel er med

Besparelser i TDKK

2014 i henhold

til budget 2013

% af sekt.

størrelse

2015 i henhold

til budget 2014

% af sekt.

størrelse

2016 i henhold

til budget 2015

% af sekt.

størrelse

Samarbejdsministrene -20.734 -7% -5.138 -2% -6.523 -3%

Uddannelse og forskning -9.201 -4% -4.768 -2% -2.795 -1%

Social- og Helsepolitik -1.772 -4% -806 -2% 0 0%

Kulturpolitik -8.203 -5% -3.358 -2% 0 0%

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug -1.715 -4% -822 -2% 0 0%

Ligestilling -339 -4% -178 -2% 0 0%

Närings-, Energi- og Regionalpolitik -5.026 -4% -2.809 -2% 0 0%

Miljø -1.696 -4% -888 -2% 0 0%

Arbejdsmarkedspolitik -535 -4% -274 -2% 0 0%

Ekonomi og Finanspolitik -65 -4% -36 -2% 0 0%

Lagstiftning -50 -4% -28 -2% 0 0%

-49.336 -5% -19.105 -2% -9.318 -1%


198

moderniseringen af budgettet i 2014 ændret til en 15 % regel, med et minimumsbeløb på 150.000 DKK. 1 Samarbejdsministrene besluttede i maj måned 2009, at fra og med virksomhedsår 2009 skal midler, som falder for 15 pct. reglen, tilbageføres til landene. Beslutningen er taget på baggrund af, at budgetrammen i 2008 blev udvidet med et engangsløft på 35 MDKK til finansiering af globaliseringsinitiativerne. På budgetpostniveau under hvert ministerråd viser rubrikken ”Disp./Bud 16”, hvor meget der er disponeret i budgetåret 2016 ud af 16-budgettet i procent. Bilag 2 viser derimod 2017 status, hvor der vises en oversigt over regnskabstal på alle budgetposter pr. 23. maj 2017. Følgende er grafisk vist de udisponerede midler for perioden 2013 – 2016 samt en oversigt over fordelingen af de udisponerede midler fordelt på ministerråd i TDKK og i procent af sektorens samlede ramme.

1 Minimumsgrænsen er indført af hensyn til de små projektbudgetposter, som en procentordning alene vil ramme

uforholdsmæssigt hårdt.

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

0

5.000

10.000

15.000

20.000

25.000

30.000

35.000

2013 2014 2015 2016

Udisponerede midler ultimo 2013-2016

Udisponeret (TDKK) Pct. af den totale ramme

Udisponerede midler ultimo 2013-2016

Sektor (TDKK) 2013

% af sekt.

størrelse 2014

% af sekt.

størrelse 2015

% af sekt.

størrelse 2016

% af sekt.

størrelse

Beskåret jf. 15

% regl.

Prioriteringsbudgettet 3.242 4% 3.939 5% 3.841 5% 2.372 3,1% 1.505

Internationalt samarbejde 8.474 9% 2.618 3% 6.090 8% 653 0,9% 4.872

Uddannelse og forskning 11.064 5% 1.970 1% 1.049 0% 1.422 0,6% 342

Social- og Helsepolitik 897 2% 865 2% 268 1% 185 0,5% 0

MR-FJLS 856 2% 1.714 4% 122 0% 367 0,9% 0

Kulturpolitik 788 0% 593 0% 1.473 1% 2.453 1,4% 0

Ligestilling 1.045 11% 28 0% 142 2% 90 1,0% 0

MR-NER 781 1% 2.347 2% 1.541 1% 1.033 0,8% 0

Miljø 716 2% 629 1% 1.111 3% 699 1,6% 0

Arbejdslivspolitik 1.103 8% 883 6% 396 3% 150 1,1% 0

Ekonomi og Finanspolitik 54 3% 67 4% 191 11% 41 2,3% 0

Lagstiftning 188 13% 209 15% 207 15% 211 15,0% 28

Øvrig virksomhet 3.564 3% 1.342 1% 1.190 1% 1.506 1,4% 591

SUM 32.772 3,3% 17.204 1,8% 17.623 1,9% 11.182 1,2% 7.338


199

Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler

Midler til Nordisk Ministerråds institutioner i Ministerrådets budget er pr. definition 100 % disponerede. De eksterne parter (institutionerne) har dispositionsretten over midlerne. De midler som institutionerne ikke har foretaget en beslutning om anvendelse til, bliver ved årets udgang den enkelte institutions egenkapital. Institutionens egenkapital skal sikre, at institutionen er solvent og tillige har den nødvendige likviditet til at dække løbende udgifter i institutionen. Nedenstående graf viser størrelsen af egenkapitalen som andel af institutionernes samlede indtægter åren 2013 - 2016. Efterfølgende tabeller viser a) de sammenlagte nøgletal for de nordiske institutioners økonomi i årene 2016 og 2015 og differencen derimellem og b) nøgletal for institutionernes økonomi i 2016.

Nordiske institutioner sammenlagde regnskab - difference mellem årene 2016 og 2015 *

Institution

Indtægter Udgifter

Årets resultat

Likvide beholdning

Overførte midler /

Egen-kapital I alt

Fra NMR (basis-

bevilling)

Fra NMR (projekt-bevilling)

I alt fra NMR % I alt

Admini-stration % adm.

I alt 2016 582.168 278.546 40.509 55% 557.022 38.367 6,9% 25.146 390.931 62.597

I alt 2015 727.417 291.321 36.676 45% 660.162 40.653 6,2% -26.081 632.651 38.938

Difference -145.249 -12.775 3.833 10% -103.140 -2.286 0,7% 51.227 -241.720 23.659

*Med forbehold for regnskabernes endelige godkendelse.

-1%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

2013

2014

2015

2016


200

Nordiske institutioner - Regnskab 2016 (Omregnet 1.000 DKK)*

Institution

Indtægter Udgifter

Årets resultat

Likvide beholdning

Overførte midler /

Egen-kapital I alt

Fra NMR (basis-

bevilling)

Fra NMR (projekt-bevilling) NMR % I alt

Admini-stration % adm.

NordForsk 270.980 104.153 6.032 41% 246.900 4.633 1,9% 24.080 197.629 22.862

NVC 36.271 19.757 10.583 84% 34.518 5.729 16,6% 1.754 11.088 8.390

Norey 15.833 9.880 4.542 91% 16.632 2.688 16,2% -798 1.196 1.347

NHFØ 21.237 13.692 841 68% 20.378 2.848 14,0% 859 4.228 3.492

NIPÅ 3.873 2.967 0 77% 4.036 1.525 37,8% -163 671 456

NAPA 8.725 6.417 250 76% 9.202 1.518 16,5% -477 1.056 701

KKN 14.205 11.252 1.881 92% 13.920 2.024 14,5% 284 4.771 3.623

NordGen 27.038 19.483 1.291 77% 27.104 2.195 8,1% -66 12.210 5.270

Nordisk Innovation 90.745 70.326 3.861 82% 89.588 4.264 4,8% 1.157 100.881 4.859

NEF 56.444 6.261 2.840 16% 56.444 4.961 8,8% 0 44.570 3.525

Nordregio 31.342 10.954 8.099 61% 32.501 4.842 14,9% -1.159 10.918 6.835

NIVA 5.476 3.403 288 67% 5.799 1.142 19,7% -323 1.713 1.237

I alt 2015 582.168 278.546 40.509 55% 557.022 38.367 6,9% 25.146 390.931 62.597

*Med forbehold for regnskabernes endelige godkendelse.

For yderligere information om Nordiske institutioners regnskaber henvises til institutionernes årsrapporter.

Likviditetens udvikling

Denne graf viser to serier, den ene viser den samlede likviditets højeste punkt hvert kvartal og den anden den laveste. Likviditetsbeholdingen indeholder Ministerrådets totale likviditet, hvor likviditeten i anden valuta end dansk er beregnet til danske kroner.


201

Fra og med budgetåret 2008 er landene begyndt at indbetale 4 gange årligt mod tidligere 2 gange, som betyder et ændret mønster i Ministerrådets likviditetsbeholdning. Fra og med midten af året 2014 er landene begyndt at indbetale 8 gange om året, hvor 4 indbetalinger er i DKK og 4 er i landenes valuta. MR-SAM besluttede i november 2010 at forskyde landenes indbetalinger med to måneder. Effekten heraf er, at ministerrådets samlede likviditet er reduceret betydeligt allerede i 2011 og på visse tidspunkter derefter er tæt på 0.

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO

202


Samarbejdsministrene Budget Budget Difference


Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 11.683 12.328 -644 -5,5% Formandskapspuljen, Sverige 2.013 0 2.013

1-8025 Vård på distans (telemedicin) och e-recept över landsgränser

537 0 537 -

1-8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar 537 0 537 - 1-8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart

mobilitet 537 0 537

- 1-8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta

områden 403 0 403

- Formandskapspuljen, Norge 2.013 2.050 -36 -


403 369 34 -

1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 497 478 18 - 1-8021 Helse 282 314 -32 - 1-8022 Integration 671 711 -39 - 1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske

instituttene 134 68 66 -

1-8024 Nordisk energisamarbeid 27 109 -82 - Formandskapspuljen, Finland 2.013 2.050 -37 -


503 512 -9 -


101 103 -2 -


101 103 -2 -


302 308 -6 -

1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi 302 308 -6 - 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 201 205 -4 - 1-8018 The Rising North 503 512 -9 -

Formandskapspuljen, Danmark 0 1.966 -1.966 -300,0%

1-8008 Vækst 0 531 -531 -100,0% 1-8009 Velfærd 0 547 -547 -100,0% 1-8010 Værdier 0 547 -547 -100,0% 1-8011 Det blå Arktis 0 342 -342 -100,0%

Prioriteringspuljen 5.683 6.263 -579 -9,2%

1-8410 Politiska prioriteringar 738 957 -218 -22,8% 1-8411 Politiske initiativer 1.153 1.153 0 0,0% 1-8412 Till disposition för MR-SAM 421 709 -288 - 1-8420 Profilering og positionering 1.366 1.366 0 0,0% 1-8510 Nye tværgående initiativer 638 711 -73 -10,3% 1-8520 Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar 1.366 1.366 0 - 1-8530 MR-Digital 148 0 148 -




203



Internationalt samarbejde 8.022 7.418 604 8,1%

1-0820 Nordens närområdessamarbete 4.057 2.399 1.657 69,1% 1-0980 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 143 344 -201 -58,5% 1-0960 NGO-virksomhed i Østersøregionen 0 879 -879 -100,0% 1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og

Nordvestrusland 2.118 2.118 0 0,0%

1-0850 Internationella aktiviteter 244 244 0 0,0% 1-0870 Arktisk samarbeidsprogram 1.211 1.211 0 0,0% 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 0 0 0 #DIV/0! 1-0990 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 249 223 27 12,1%





Fællesaktiviteter og sekretariatet 14.950 14.910 40 0,3% Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 4.273 4.273 0 0,0%

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 448 448 0 0,0% 1-0425 Bidrag til Grönland 101 101 0 0,0% 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 57 57 0 0,0% 1-0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 420 420 0 0,0% 1-1011 Informationsaktiviteter 758 717 0 0,0% 1-1012 Norden i Fokus 640 640 0 0,0% 1-1030 Hallo Norden 885 885 0 0,0% 1-1036 Grænsehindringer i Norden 679 679 0 0,0% 1-1050 Tjänstemannautbyte 160 160 0 0,0% 1-2534 Bidrag til Nordisk sommaruniversitet (NSU) 164 164 0 -

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.637 10.637 0 0,0% 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.637 10.637 0 0,0%


Projektmidler 1.875 1.835 12,3% 12,3% Programlignende aktiviteter 1.889 1.889 12,7% 12,7% Institutioner 10.637 10.637 71,3% 71,3% Organisationsbidrag 549 549 3,7% 3,7%


204

MR-U Budget Budget Difference


MR-U 29.133 29.737 -604 -2,0% Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 453 453 0 0,0%

2-2505 Dispositionsmedel Utbildning och forskning 453 453 0 0,0% Politikudvikling m.v. 2.110 2.110 0 0,0%

2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 956 956 0 0,0% 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 77 77 0 0,0% 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 1.076 1.076 0 0,0%

Mobilitets og netværksprogrammer 10.779 10.779 0 0,0%

2-2513 Nordplus 10.041 10.041 0 0,0% 2-2515 Nordic Master Programme 738 738 0 -

NordForsk 13.147 13.348 -201 -1,5%

2-3100 NordForsk 13.147 13.348 -201 -1,5% Forskning i øvrigt 2.644 3.047 -403 -13,2%

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 1.086 1.251 -165 -13,2% 2-3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 324 373 -49 -13,2% 2-3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 513 591 -78 -13,2% 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 524 604 -80 -13,2% 2-3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 198 228 -30 -13,2%



MR-S Budget Budget Difference


MR-S 5.378 5.284 94 1,8% Projektmedel 2.682 2.588 94 3,6%

3-4310 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 731 772 -40 -5,2% 3-4311 Nordisk helsesamarbejde 441 173 268 155,4% 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 156 156 0 0,0% 3-4340 Nomesko og Nososko 263 263 0 0,0% 3-4382 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske

Materialer 1.090 1.225 -134 -11,0%

Institutioner 2.696 2.696 0 0,0%

3-4380 Nordens Välfärdscenter 2.696 2.696 0 0,0%




205

MR-Kultur Budget Budget Difference


Sum MR-K 23.143 23.411 -268 -1,1% Generelle kulturinnsatser 6.829 6.912 -83 -1,2%

4-2203 Dispositionsmidler Kultur 94 131 -37 -28,1% 4-2205 Nordisk kulturfond 4.772 4.772 0 0,0% 4-2206 Nordisk Råds priser 575 575 0 0,0% 4-2208 Strategiska satsningar 1.388 1.434 -47 -3,3%

Barn och unga 839 839 0 0,0%

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 839 839 0 0,0% Film och media 4.261 4.275 -13 -0,3%

4-2222 Nordisk Film- och TV-fond 3.859 3.872 -13 -0,3% 4-2228 NORDICOM 402 402 0 0,0%

Konstområdet 10.329 10.447 -118 -1,1%

4-2251 Kultur- og kunstprogrammet 2.216 2.257 -41 -1,8% 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 419 426 -7 -1,6% 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 1.565 1.588 -23 -1,5%

Nordiska kulturhus (institutioner) 6.129 6.176 -47 -0,8%

4-2270 Nordens hus i Reykjavik 1.485 1.496 -11 -0,8% 4-2272 Nordens hus på Färöarna 1.850 1.864 -14 -0,8% 4-2274 Nordens institut på Åland 403 406 -3 -0,8% 4-2277 Nordens institut på Grönland (NAPA) 867 873 -7 -0,8% 4-2548 Nordisk Kulturkontakt 1.525 1.537 -12 -0,8%

Andra kultursatsningar 885 938 -54 -5,7%

4-2232 Övriga kulturverksamheter 362 416 -54 - 4-2234 Samisk samarbeid 522 522 0 0,0%



MR-FJLS Budget Budget Difference


Sum MR-FJLS 5.680 5.399 282 5,2%

5-6420 Ny nordisk mad 126 126 0 0,0% Fiskeri 861 861 0 0,0%

5-6610 Projektmedel - Fiskeri 861 861 0 0,0% Jord- och skovbrug 3.916 3.634 282 7,8%

5-6510 Projektmidler Jordbrug 145 51 94 183,2% 5-6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 20 114 -94 -82,5% 5-6310 Projektmidler Skovbrug 43 43 0 0,0% 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 773 773 0 0,0%

Institutioner - jordbrug 2.935 2.654 282 10,6% 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 2.935 2.654 282 10,6%

Levnedsmidler 777 777 0 0,0%

5-6810 Projektmedel - Levnedsmidler 701 701 0 0,0% 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 76 76 0 0,0%


Projektmidler 1.826 1.732 32,1% 32,1% Programlignende aktiviteter 919 1.013 16,2% 18,8% Institutioner 2.935 2.654 51,7% 49,2%


206

MR-JÄM Budget Budget Difference


MR-Jäm 1.233 1.233 0 0,0% 1.233 1.233 0 0,0%

6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 485 485 0 0,0% 6-4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 395 395 0 - 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 353 353 0 0,0%


Projektmidler 880 880 71,4% 71,4% Programlignende aktiviteter 353 353 28,6% 28,6%

MR-Vækst Budget Budget Difference


Sum MR-Vækst 17.454 17.326 128 0,7% Näring 11.351 11.499 -148 -1,3%

Projektmidler - Näring 202 276 -74 -26,8% 7-5140 Projektmidler Näring 202 276 -74 -26,8%

Institutioner - Näring 11.149 11.223 -74 -0,7% 7-5180 Nordisk Innovation (NI) 9.115 9.115 0 0,0% 7-5280 Nopef 2.033 2.107 -74 -3,5%

Energi 1.734 1.386 349 25,2%

7-5141 Projektmidler Energi 520 574 -54 -9,4% Institutioner - Energi 1.214 812 403 49,6%

7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 1.214 812 403 49,6% Regional 4.368 4.442 -74 -1,7%

7-5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 897 739 158 21,4% 7-5151 NORA 890 921 -31 -3,3% 7-5160 Grenseregionalt samarbeid 1.089 1.291 -201 -15,6%

Institutioner - Regional 1.492 1.492 0 0,0% 7-6180 Nordregio 1.492 1.492 0 0,0%


Projektmidler 1.620 1.589 9,3% 9,2% Programlignende aktiviteter 1.089 1.291 6,2% 7,4% Institutioner 13.855 13.526 79,4% 78,1% Organisationsbidrag 890 921 5,1% 5,3%

MR-Miljø og Klima Budget Budget Difference


MR-Miljø og Klima 6.136 6.136 0 0,0%

8-3310 Dispositionsmidler Miljø 561 629 -68 -10,9% 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 3.349 3.281 68 2,1% 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 112 112 0 - 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 1.531 1.531 0 0,0% 8-6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning 583 583 0 0,0%


Projektmidler 561 629 9,1% 10,4% Programlignende aktiviteter 4.992 4.812 81,4% 79,9% Organisationsbidrag 583 583 9,5% 9,7%


207

MR-Arbetsliv Budget Budget Difference


MR-A 1.891 1.891 0 0,0%

Projektmedel 1.426 1.426 0 0,0%

9-4110 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 143 143 0 0,0% 9-4111 Arbejdsliv faste udvalg 620 620 0 0,0% 9-4120 Nordjobb 439 439 0 0,0% 9-4130 Kommunikation om arbejdsliv 224 224 0 0,0%

Institutioner 465 465 0 0,0%


465 465 0 0,0%


Projektmidler 367 367 19,4% 19,4% Programlignende aktiviteter 1.059 1.059 56,0% 56,0% Institutioner 465 465 24,6% 24,6%

MR-Finans Budget Budget Difference


MR-Finans 211 252 -40 -16,0%

10-5210 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 211 252 -40 -16,0%

Opdelt på kategorier 211 252 100% 100%

Projektmidler 211 252 100% 100%

MR-Lag Budget Budget Difference


MR-Lag 158 192 -34 -17,5%

11-7110 Projektmedel - Lagstiftning 158 192 -34 -17,5%

Opdelt på katgorier 158 192 100% 100%

Projektmidler 158 192 100% 100%


208

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2018 OG 2017 (2017 priser, TEUR)


2018 2017 +/- %

1. MR Samarbejdsministrene 34.656 34.656 0 0,0%

a. Prioriteringsbudgettet 11.683 12.328 -644 -4,9% b. Internationalt

samarbejde 8.022 7.418 604 8,1%

i. Heraf kontorerne* 2.118 2.118 0 0,0% c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 14.950 14.910 0 0,0% i. Heraf sekretariatet (NMRS) 10.637 10.637 0 0,0%

2. MR Uddannelse og Forskning 29.133 29.737 -604 -2,0%

a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 453 453 0 0,0% b. Politikudvikling mv. 2.110 2.110 0 0,0% c. Mobilitets- og netværksprogrammer 10.779 10.779 0 0,0% d. NordForsk (institution) 13.147 13.348 -201 -1,5% e. Forskning i øvrigt 2.644 3.047 -403 -13,2%

3. MR Social- og Helsepolitik 5.378 5.284 94 1,8%

i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 2.696 2.696 0 0,0%

4. MR Kulturpolitik 23.143 23.411 -268 -1,1%

a. Generelle kultursatsninger 6.829 6.912 -83 -1,2% b. Børn og Unge 839 839 0 0,0% c. Film og Media 4.261 4.275 -13 -0,3% d. Kunstområdet 10.329 10.447 -118 -1,1% e. Nordiske Kulturhuse (institutioner) 6.129 6.176 -47 -0,8% e. Andre kultursatsninger 885 938 -54 -5,7%

5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 5.680 5.399 282 5,2%

a. Fiskeri 861 861 0 0,0% b. Jord- og skovbrug 3.916 3.634 282 7,8% i. Heraf NordGen (institution) 2.935 2.654 282 10,6% c. Levnedsmidler 903 903 0 0,0%

6. MR Ligestilling 1.233 1.233 0 0,0%

7. MR Bæredygtig Vækst 17.454 17.326 128 0,7%

a. Näring 11.351 11.499 -148 -1,3% i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 9.115 9.115 0 0,0% b. Energi 1.734 1.386 349 25,2% i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 1.214 812 403 49,6% c. Regional 4.368 4.442 -74 -1,7% i. Heraf Nordregion (institution) 1.492 1.492 0 0,0%

8. MR Miljø og Klima 6.136 6.136 0 0,0%

9. MR Arbejdsmarkedspolitik 1.891 1.891 0 0,0%

i. Heraf NIVA (institution) 465 465 0 0,0%

10. MR Ekonomi og Finanspolitik

211 252 -40 -16,0%

11. MR Lagstiftning 158 192 -34 -17,5%

Totalt nordisk budget 125.072 125.516 -443 -0,4%

*Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland

Bilag 2 – Økonomisk status 23. maj 2017 på budgetpostniveau

209


(I det endelig trykte budget 2018 vil denne tabel ersættes med status pr. 31.12 2016 i henhold til Årsregnskab 2016)

BUDGET 2017

TILBAGE-FØRT I

2017

OVF. FRA 2016

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT I 2017

IKKE DISP.

MIDLER PR.

23.05.2017

+ + + = - +

Prioriteringsbudgettet 91.842 953 2.372 95.167 77.061 18.107

Projektmidler 31.182 130 918 32.230 22.801 9.429

8110 Testcenter 0 26 0 26 26 0

8112 Elmarknaden 0 21 10 32 21 10

8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 0 35 0 35 35 0

8410 Politiska prioriteringar 7.126 0 686 7.812 3.591 4.221

8411 Politiske initiativer 8.593 0 222 8.815 8.000 815

8412 Till disposition för MR-SAM 5.283 0 0 5.283 900 4.383

8420 Profilering og positionering 10.180 47 0 10.227 10.227 0

Programlignende aktiviteter 60.660 823 1.454 62.937 54.260 8.677

8001 NordMin 0 0 150 150 150 0

8004 Lärande på arbetsplats 0 0 150 150 0 150

8005 Den nordiska spellistan 0 0 64 64 0 64

8008 Vækst 3.954 0 12 3.966 3.954 12

8009 Velfærd 4.072 0 128 4.200 4.032 168

8010 Værdier 4.072 0 145 4.217 4.072 145

8011 Det blå Arktis 2.545 0 81 2.626 509 2.117

8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna 3.818 0 64 3.882 0 3.882

8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten 764 0 17 781 746 35

8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 764 0 13 777 777 0

8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 2.291 0 0 2.291 2.291 0

8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi 2.291 0 38 2.329 2.291 38

8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 1.527 0 26 1.553 1.553 0

8018 The Rising North 3.818 0 0 3.818 3.818 0

8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner 2.749 0 0 2.749 2.749 0

8020 Blå og grønn bioøkonomi 3.563 0 0 3.563 3.541 22

8021 Helse 2.341 0 0 2.341 2.341 0

8022 Integration 5.294 0 0 5.294 5.100 194

8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene 509 0 0 509 485 24

8024 Nordisk energisamarbeid 814 0 0 814 800 14

8111 Uddannelse og forskning inden for grøn 0 385 65 450 10 440


210

BUDGET 2017

TILBAGE-FØRT I

2017

OVF. FRA 2016

MIDLER TIL


IKKE DISP.

MIDLER PR.

23.05.2017

+ + + = - +

vækst

8113 Grønne tekniske normer og standarder - Norden som standardmaker 0 30 150 180 30 150

8114 Grøn offentlig indkøb 0 17 0 17 17 0

8210 Hållbar nordisk välfärd 0 97 150 247 24 222

8212 Välfärd och kost 0 0 28 28 0 28

8510 Nye tværgående initiativer 5.294 295 173 5.762 4.970 792

8520 Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar 10.180 0 0 10.180 10.000 180

Samarbejdsministrene, fællesaktiviteter 31.837 2.191 1.510 35.538 25.206 10.331

Projektmidler 13.670 823 1.277 15.769 10.966 4.803

435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 427 9 126 562 0 562

460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 3.132 813 208 4.154 3.880 274

1011 Informationsaktiviteter 5.345 0 396 5.741 1.758 3.983

1012 Norden i Fokus 4.766 0 546 5.312 5.329 -16

Programlignende aktiviteter 14.076 1.368 233 15.677 10.149 5.528

1030 Hallo Norden 6.596 696 1 7.293 4.846 2.447

1036 Grænsehindringer i Norden 5.061 100 83 5.244 4.108 1.136

1050 Tjänstemannautbyte 1.194 572 149 1.916 1.195 721

2534 Bidrag til Nordisk sommaruniversitet (NSU) 1.225 0 0 1.225 0 1.225

Organisationsbidrag 4.091 0 0 4.091 4.091 0

410 Föreningarna Nordens Förbund 3.341 0 0 3.341 3.341 0

425 Bidrag til Grönland 750 0 0 750 750 0

Internationalt samarbejde 55.261 1.406 629 57.295 34.687 22.608

Projektmidler 21.607 462 403 22.472 15.834 6.638

850 Internationella aktiviteter 1.815 162 132 2.109 550 1.559

870 Arktisk samarbeidsprogram 9.024 300 118 9.442 7.227 2.215

960 NGO-virksomhed i Østersøregionen 6.548 0 153 6.701 6.654 47

980 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 2.562 0 0 2.562 967 1.595

990 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 1.658 0 0 1.658 436 1.222

Programlignende aktiviteter 17.876 497 181 18.553 4.591 13.962

820 Nordens närområdessamarbete 17.876 261 181 18.317 4.355 13.962


211

BUDGET 2017

TILBAGE-FØRT I

2017

OVF. FRA 2016

MIDLER TIL


IKKE DISP.

MIDLER PR.

23.05.2017

+ + + = - +

950 Hvideruslandsaktiviteter 0 236 0 236 236 0

Institutioner 15.778 447 45 16.270 14.262 2.008

810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland 15.778 447 45 16.270 14.262 2.008

Aktiviteter med selvstændigt regnskab 79.244 0 0 79.244 41.462 37.782

I alt

180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.244 0 0 79.244 41.462 37.782

MR-U 221.541 754 1.132 223.427 219.917 3.510

Projektmidler 11.075 754 948 12.777 9.498 3.279

2505 Dispositionsmedel Utbildning och forskning 3.376 754 368 4.498 1.794 2.703

2544 Det nordiske sprogsamarbejde 7.123 0 580 7.703 7.703 0

2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 576 0 0 576 0 576

Programlignende aktiviteter 111.024 0 184 111.208 110.977 231

2513 Nordplus 74.809 0 94 74.903 74.809 94

2515 Nordic Master Programme 5.497 0 90 5.587 5.450 137

3127 Politikudvikling voksnes læring 8.019 0 0 8.019 8.019 0

3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 9.320 0 0 9.320 9.320 0

3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 2.778 0 0 2.778 2.778 0

3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 4.403 0 0 4.403 4.403 0

3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 4.498 0 0 4.498 4.498 0

3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 1.700 0 0 1.700 1.700 0

Institutioner 99.442 0 0 99.442 99.442 0

3100 NordForsk 99.442 0 0 99.442 99.442 0

MR-S 39.363 1.122 185 40.670 38.539 2.132

Projektmidler 10.157 1.122 180 11.458 9.333 2.126

4310 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 5.748 723 173 6.643 5.412 1.232

4311 Nordisk helsesamarbejde 1.287 399 7 1.693 799 894

4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 1.163 0 0 1.163 1.163 0

4340 Nomesko og Nososko 1.959 0 0 1.959 1.959 0


212

BUDGET 2017

TILBAGE-FØRT I

2017

OVF. FRA 2016

MIDLER TIL


IKKE DISP.

MIDLER PR.

23.05.2017

+ + + = - +


4382 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 9.123 0 6 9.129 9.123 6

Institutioner 20.083 0 0 20.083 20.083 0

4380 Nordens Välfärdscenter 20.083 0 0 20.083 20.083 0

MR-Kultur 174.413 193 2.453 177.058 169.007 8.051

Projektmidler 11.660 175 1.416 13.251 9.064 4.187

2203 Dispositionsmidler Kultur 974 0 125 1.099 664 435

2208 Strategiska satsningar 10.686 175 1.291 12.152 8.400 3.752


2205 Nordisk kulturfond 35.555 0 15 35.570 35.555 15

2206 Nordisk Råds priser 4.281 17 50 4.348 4.023 326

2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 6.250 0 407 6.657 4.730 1.927

2222 Nordisk Film- och TV-fond 28.849 0 433 29.282 28.849 433

2251 Kultur- og kunstprogrammet 16.813 0 5 16.818 16.813 5

2253 Nordisk oversættelsesstøtte 3.175 0 0 3.175 3.175 0

2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 11.832 0 24 11.856 11.105 751

Institutioner 46.010 0 0 46.010 46.010 0

2270 Nordens hus i Reykjavik 11.148 0 0 11.148 11.148 0

2272 Nordens hus på Färöarna 13.884 0 0 13.884 13.884 0

2274 Nordens institut på Åland 3.023 0 0 3.023 3.023 0

2277 Nordens institut på Grönland (NAPA) 6.507 0 0 6.507 6.507 0

2548 Nordisk Kulturkontakt 11.448 0 0 11.448 11.448 0


2228 NORDICOM 2.997 0 0 2.997 2.997 0

2232 Prioriterede verksamheter 3.100 0 1 3.101 2.795 306

2234 Samisk samarbeid 3.891 0 102 3.993 3.891 102

MR-FJSL 40.219 61 367 40.647 38.893 1.754

Projektmidler 12.905 61 367 13.333 11.579 1.754

6310 Projektmidler Skovbrug 317 0 69 386 77 308

6510 Projektmidler Jordbrug 382 0 54 436 13 423


213

BUDGET 2017

TILBAGE-FØRT I

2017

OVF. FRA 2016

MIDLER TIL


IKKE DISP.

MIDLER PR.

23.05.2017

+ + + = - +

6610 Projektmedel - Fiskeri 6.416 0 162 6.578 6.406 172

6810 Projektmedel - Levnedsmidler 5.224 61 56 5.341 4.516 825

6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 566 0 26 592 566 26


6420 Ny nordisk mad 939 0 0 939 939 0

6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 848 0 0 848 848 0

6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 5.758 0 0 5.758 5.758 0

Institutioner 19.769 0 0 19.769 19.769 0

6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 19.769 0 0 19.769 19.769 0

MR-Ligestilling 9.185 158 90 9.433 8.847 585

Projektmidler 6.558 158 90 6.806 6.220 585

4410 Projektmedel - Jämställdhet 3.616 158 90 3.864 3.278 585

4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 2.942 0 0 2.942 2.942 0


4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 2.627 0 0 2.627 2.627 0

MR-NER 129.080 358 1.033 130.471 124.106 6.365

Projektmidler 11.839 144 383 12.366 7.328 5.038

5140 Projektmidler Näring 2.056 0 49 2.105 47 2.058

5141 Projektmidler Energi 4.276 144 49 4.469 1.886 2.583

5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 5.507 0 286 5.793 5.395 398


5160 Grenseregionalt samarbeid 9.615 214 649 10.478 9.152 1.326

5280 Nopef 15.698 0 0 15.698 15.698 0

Institutioner 85.070 0 0 85.070 85.070 0

3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 6.046 0 0 6.046 6.046 0

5180 Nordisk Innovation (NI) 67.910 0 0 67.910 67.910 0

6180 Nordregio 11.114 0 0 11.114 11.114 0


5151 NORA 6.858 0 0 6.858 6.858 0


214

BUDGET 2017

TILBAGE-FØRT I

2017

OVF. FRA 2016

MIDLER TIL


IKKE DISP.

MIDLER PR.

23.05.2017

+ + + = - +

MR-Miljø 45.716 299 699 46.713 42.912 3.801

Projektmidler 4.686 299 647 5.632 2.293 3.338

3310 Dispositionsmidler Miljø 4.686 299 647 5.632 2.293 3.338


3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 24.443 0 22 24.465 24.011 454

3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 11.405 0 21 11.426 11.426 0

3312 Nordisk Råds miljøpris 835 0 9 844 835 9


6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning 4.347 0 0 4.347 4.347 0

MR-S 14.086 518 150 14.754 14.376 378

Projektmidler 2.733 8 150 2.891 2.593 298

4110 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 1.064 8 150 1.222 1.012 210

4130 Kommunikation om arbejdsliv 1.669 0 0 1.669 1.580 89


4120 Nordjobb 3.272 0 0 3.272 3.272 0

4111 Arbejdsliv faste udvalg 4.620 510 0 5.130 5.051 80

Institutioner 3.461 0 0 3.461 3.461 0

4180 Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) 3.461 0 0 3.461 3.461 0

MR-Finans 1.874 15 41 1.930 576 1.354

Projektmidler 1.874 15 41 1.930 576 1.354

5210 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 1.874 15 41 1.930 576 1.354

MR-Lov 1.430 14 211 1.655 1 1.654

Projektmidler 1.430 14 211 1.655 1 1.654

7110 Projektmedel - Lagstiftning 1.430 14 211 1.655 1 1.654

TOTAL 935.091 8.040 10.872 954.003 835.590 118.413

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd

215


Af økonomireglementet fremgår, at der i forbindelse med samarbejdsministrenes vedtagelse af budgettet skal træffes beslutning om dispositionsbemyndigelse, som skal fremgå af budgettet. Nedenstående tabel viser delegeringsreglerne for de forskellige ministerråd udover det som fremkommer på hver og en budgetpost. Generel bestemmelse: Samarbejdsministrene kan i særlige tilfælde indenfor egne rammer omdisponere mellem budgetposter. Samarbejdsministrene kan tillige anvende denne bestemmelse for de øvrige sektorers budget efter forslag fra vedkommende ministerråd. Ved anvendelse af denne bestemmelse, skal der føres dialog med Nordisk Råd herom. Indførelse af bestemmelsen sker med udgangspunkt i Økonomireglementets § 10.

Beslutningsorgan MR/EK Beløbsgrænse

MR-Kultur 1) >= 1 MDKK

EK-Kultur < 1 MDKK

MR-Jäm 2) >= 1 MDKK

EK-Jäm < 1 MDKK

MR-Lag 3) >= 1 MDKK

EK-Lag < 1 MDKK

MR-U 3)

EK-U Alle beslutninger uanset beløb

MR-A

EK-A Alle beslutninger uanset beløb

MR-NER4)

EK-N, EK-E og EK-R Alle beslutninger uanset beløb

MR-S 5)

EK-S Alle beslutninger uanset beløb

MR-Finans

EK-Finans Alle beslutninger uanset beløb

MR-M 5)

EK-M Alle beslutninger uanset beløb

MR-FJLS 3)

EK-FJLS Alle beslutninger uanset beløb.

MR-SAM 6)

NSK Alle beslutninger uanset beløb. 1) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om, at generelsekretæren kan bevilge indtil 500 TDKK fra sektorens

dispositionsmidler.


216

2) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om, at generalsekretæren kan bevilge indtil 300 TDKK af sektorens midler

3) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om, at generalsekretæren kan bevilge indtil 750 TDKK af sektorens midler.

4) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om, at generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK per gang fra sektorens midler

og bevilge totalt 100 TDKK på hvert af områderne næring, energi og regional.

5) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om, at generalsekretæren kan bevilge indtil 250 TDKK fra sektorens midler.

6) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om, at generalsekretæren kan disponere indtil 1,0 MDKK på følgende budgetposter:

1-0460, 1-0820, 1-0850, 1-0980, 1-0990, 1-8410, 1-8411, 1-8510. Derudover har generalsekretæren ret til at disponere bevillinger som følger

af den åbne ansøgningsrunde under budgetpost 1-0870, Arktisk samarbejdsprogram.

Bilag 4 – Förteckning över förkortningar

217


ABA Active biodiversity assessment

AGEE Arbejdsgruppen for energieffektivitet

AGFE Arbejdsgruppen for fornybar energi

BAT Best available techniques

BDF Baltic Development Forum

BHSF Barents Hot Spot Facility

BSAP Baltic Sea Action Plan (HELCOM)

CBD Convention of Biological Diversity

CBSS Council of the Baltic Sea States

CLRTAP Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution

COP Conference of the Parties

CRM Customer Relationship Management

CSW Commission of the Status of Women

DIS Demokrati, inkludering og sikkerhed

EFINORD North European Office of the European Forest Institute

EFTA European Free Trade Association

EHU European Humanities University

EMG Elmarknadsgruppen

ERA European Research Area

ERC European Research Council

ESPON European Observation Network for Territorial Development and Cohesion

EU Europeiska Unionen

FN Förenta Nationerna

FNF Föreningarna Nordens Förbund

HAV Marine økosystemer

HELCOM Helsingfors Kommissionen

HKP Holdbar konsumtion og produktion

ICES International Council for Exploration of the Sea

IEA International Energy Agency

IPBES Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services

IUFRO International Union on Forest Research Organizations

KKN Kulturkontakt Nord

KOL Klima og luftgruppen

KU Köpenhamns Universitet

LPA Lärande på arbetsplatsen

LTU Luleå tekniska universitet

MEG Miljø- og økonomigruppen

MHP Miljøhandlingsprogrammet

MR-A Ministerrådet för Arbetsliv

MR-Finans Ministerrådet för Ekonomi- och Finanspolitik

MR-FJLS Ministerrådet för Fiskeri, Havsbruk, Jordbruk, Livsmedel och Skogsbruk

MR-Jäm Ministerrådet för Jämställdhet

MR-K Ministerrådet för Kultur

MR-Lag Ministerrådet för Lagstiftning


218

MR-M Ministerrådet för Miljö

MR-NER Ministerrådet för Näring, Energi och Regionalpolitik

MR-S Ministerrådet för Social och Hälsopolitik

MR-SAM Samarbetsministrarna

MR-U Ministerrådet för Utbildning och forskning

NAG Affaldsgruppen

NAPA Nordens Institut på Grönland

NDF Nordisk Development Fond

NEF Nordisk Energiforskning

NEFCO Nordic Environment Finance Corporation

NEPR Nordic Economic Policy Review

NETP Nordic Energy Technology Perspectives

NI Nordisk Innovation

NGO Non-Governmental Organisation

NHV Nordiska Hälsovårdshögskolan

NIAS Nordisk Institut for Asienstudier

NIB Nordic Investment Bank

NIF Norden i Fokus

NifS Nordiskt Institut för Sjörätt

NIKK Nordisk Institutt for kunnskap om kjønn

NIOM Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer AS

NIPÅ Nordens Institut på Åland

NIVA Nordiska Institutionen för vidareutveckling inom arbetsmiljöområdet

NJC Nordiskt Journalist Center

NKG Nordiska kemikaliegruppen

NKJ Nordiskt Kontaktorgan för jordbruksforskning

NLH Nordens Hus på Färöarna

NMF Nordisk miljøudviklingsfond

NMR Nordiska Ministerrådet

NMRS Nordiska Ministerrådets sekretariat

NNM Ny Nordisk Mat

NNR Nordic Nutrition Recommandation

NOAK Den Nordiske arbejdsgruppe for globale klimaforhandlinger

NOMESKO Nordisk Medicinalstatistisk Kommitté

NOMEX Nordic Music Export Program

NOPEF Nordiska Projektexport Fonden

NORA Nordiskt Atlantsamarbete

NOREY Nordens Hus i Reykjavik

NORDBUK Nordisk Barn och Ungdomskommitté

NordGen Nordisk Genresurs Center

NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

NORDITA Nordiskt Institut for Teoretisk Fysik

Nordregio Nordisk Center för Regional Utveckling

NORDVULK Nordiskt Vulkanologiskt Institut

NOSOSKO Nordisk Social-Statistisk Kommitté

NPI Nordic Partnership Initiative

NSI Nordiskt Samiskt Institut


219

NSK Nordisk Samarbetskommitté

NSU Nordiskt Sommaruniversitet

NVC Nordens Välfärdscenter

OECD Organisation for Economic Cooperation and Development

ONN Nätverk för nordiska organisationer

OSPAR The convention for the Protection of the Marine Environment in the North East Atlantic (Oslo and PARis commission)

PIIAC Program for the International Assessment of Adult Competencies

PIRLS Progress in International Reading Literacy Study

PISA Programme for International Student Assessment

POP Persistant Organic Pollutants ( marine miljö)

REACH EU’s kemikaledirektiv

SLCP Short lived Climate Pollutants

SNS Samnordisk Skogsforskning

SVANEN Nordiskt miljömärke

SVL Nordiskt samarbete om vuxnas lärande

TAC Total allowable catch (Fiskeri)

TALIS Teaching and Learning International Survey

TEG Arbejdsgruppen for terrestriske økosystemer

TFBCM Task force on Black Carbon and Methane

TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study

UNEP United Nations Environment Programme

UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization

UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change

WHO World Health Organization

ÄK/EK-xxx Ämbetsmannakommitté /Embedsmandskommitté

planer och budget 2018 - norden

Documents