pax 4 2015

VARNING FÖR SNABBA LÖSNINGAR Anna Ek är oroad över tron på att vapenmakt är lösningen på hur terrororganisationer som IS ska bekämpas. Hon förstår att många känner behov av att agera snabbt, men just därför är det viktigt att göra rätt saker. Och det är inte att trappa upp militärt. Kriget mot terrorismen har blivit en ond cirkel.

Regissören och freden

NATO - SKYDDELLER RISK FÖRAGGRESSIONSvenskt Natomedlemskap – det bästa skyddet mot ett aggres-sivt Ryssland enligt föresprå-karna, det sämsta för att det skulle öka spänningarna och risken för aggressioner, enligt motståndarna. Den 30 sep-tember möttes de i fem dueller i Hörsalen på Kulturhuset i Stockholm.

LUGNT VAL GENOMFÖRDES I BURMA Fantastisk stämning och ett historiskt ögonblick som firades med musik och jubel. Det rapporterar Kenneth Hotz, projektledare för Burma/Myan-mar på Svenska Freds, som var i Rangoon när valet genomfördes den 8 november. Aung San Suu Kyis parti NLD vann stort, men militären fortsätter ha kontroll.

4sida

5 sida

6sida

Fredsengagemanget är

Stina Oscarsons drivkraft.

2sida

FREDSTI DN I NGEN

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

NR 4 | 2015

FO

TO: F

RED

RIK

ÅK

ERB

ERG

Hans Blix debatterade kärn-vapnens roll i Nato.

FOTO

: FR

EDR

IK Å

KER

BER

GStina Oscason har ägnat sig åt fredsarbete sedan hon som barn skulle gräva en grop till USA för att tala fred med presidenten. Det är bara for-merna som varierat.

Hon känner sig hemma hos Svenska Freds som hon beskri-ver som en smart organisation,

något som krävs när motstån-darna har så enorma resurser. Hon har samarbetat med Svenska Freds på olika sätt sedan tiden på Orionteatern.

Slutet på tiden som chef för Radioteatern blev jobbigt och Stina Oscarson har behövt tiden sedan dess för att kunna

vara fri intellektuell. Efter nyår ska Natoutredningen, som hon och Pierre Schori ta-git initiativ till, presentera sitt resultat, och nu känner hon sig redo för fastare former. Hon behöver avgränsning, även om hon alltid kommer att spränga gränserna.

Teater är samtal, och samtal är motsats till våld. För Stina Oscarson går konsten, demokratin och fredsfrågan hand i hand.

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste08 55 80 31 89, [email protected]: Polhemsgatan 4, 112 36 StockholmTryckeri: Lasertryck, Danmark

www.svenskafreds.se

Regissören som alltid spränger gränserna Konsten kan hjälpa den

moraliska kompassen Regissören Stina Oscarson har drivits av sitt fredsengagemang i allt hon gör sedan hon var barn.

– Egentligen har jag alltid ägnat mig åt fredsarbete, i olika former. Jag söker fortfa-rande. Jag vet inte vad som är bäst form, om det är att gräva en grop till USA:s president, vara chef för en teater, gå in i ett politiskt parti, eller att jobba för en fredsorganisation.

Stina Oscarson är framför allt känd som dramatiker. Hon har bland annat varit konst-närlig ledare för Orionteatern och chef för Radioteatern på Sveriges Radio. Mindre känt är nog hennes samarbete med Svenska Freds, som skett i olika former – teater, före-läsningar och nu senast den Natoutredning som hon och Pierre Schori tog initiativ till och i vilken bland annat Linda Åkerström från Svenska Freds är ledamot.

Strax efter nyår kom-mer den att presentera sitt resultat. Och kanske har Stina Oscarson då också landat i vad som händer härnäst för henne. Slutet på Sveriges Radio blev jobbigt och hon har behövt få vara fri intellektuell ett tag, men nu säger hon att det är dags att hitta ett nytt samman-hang att verka i.

Till ackompanjemang av slamret på café Panorama, längst upp i ett av de teaterhus – Stadsteatern i Kulturhuset i Stockholm – som Stina jobbat

på, börjar hon från början av sin egen fredshistoria, i 80-ta-lets Skellefteå.

– Mitt första minne av något slags förhållande till krig och fred var från när jag var sju-åtta år och mycket av nyheterna handlade om kriget mellan Iran och Irak. Det gjorde stort intryck på mig, jag var mycket rädd för det där.

FredsbokenHennes föräldrar, som annars inte var så politiskt aktiva, tog med sig Stina och hennes bror på fredsdemonstrationer och de läste Fredsboken av Bernard Benson.

– Vi tyckte att den var helt fantastisk och blev jättein-spirerade. Någonstans där började det.

Var det ur rädsla som engagemanget kom?

– Det var nog två drivkraf-ter. Den ena var rädsla och den andra var tron att det går att göra någonting, att det vi gör spelar roll. Kombinatio-nen av fredsdemonstrationer, Fredsboken och rädslan. Våra föräldrar lät oss hålla på, det var aldrig någon som dödade hoppet.

Stina och hennes bror ville skapa fred. De förstod att USA:s president hade stor makt och att det kunde vara viktigt att prata med honom. De började därför bygga ett flygplan för att flyga till USA. När det inte fungerade byggde de en båt. När den flöt bort började de gräva en grop i san-den till andra sidan jorden.

Sedan började hon och hennes bror skriva pjäser. En av pjäserna, en musikal, hand-lade om en kärnkraftsolycka, i spåren av Tjernobylolyckan.

– Jag kommer så starkt

ihåg en kvinna i publiken som började gråta. Det var som att jag förstod att teater var en väg att nå människor.

Hon insåg redan som 14-15-åring att det var regissör hon skulle bli. Under som-maren efter nian jobbade hon som musiker på Västerbot-tensteatern. Där såg regissö-ren att hon hade öga för regi-arbetet. När hon vantrivdes på gymnasiet, där hon börjat den naturvetenskapliga linjen, föreslog han att hon skulle gå som lärling på teatern i stället.

– Jag hoppade av gymna-siet, vilket var ett jättesteg eftersom det inte alls förvän-tades av mig som duktig elev.

Fredsengagemanget har all-tid genomsyrat allt hon gjort på scenen.

Motsats till våld– Teater är ju kommunika-

tion, det är samtal, som är motsatsen till våld. Samtal kan också vara våldsamma, men det är med orden man slåss. Det tycker jag är OK, det måste vi göra. Jag är livrädd om alla har samma åsikter. Vi måste ha ett språk för att uttrycka vad vi känner, annars blir det farligt. Vi människor förstår på så många olika plan.

Därför går konsten, demokratin och fredsfrågan hand i hand, menar hon. Men hon värjer sig mot begrep-pet politisk teater. Många uppfattar det kanske som propaganda från scen, något som hon tycker är fullständigt ointressant. Konstens roll är helt fri, men i sin frihet har den förmågor som kan få politiska konsekvenser, menar hon. Den kan tvinga oss att börja tänka, vilket teater bara kan göra om den försvarar de

humanistiska värdena och inte är traditionellt politisk.

– Genom att låta oss få berättelser och umgås med de stora existentiella frågorna om vad det innebär att vara människa, om kärlek, död, smärta, vänskap, hat, påmin-ner konsten oss om vad som är viktigt vilket får oss att ställa in vår moraliska kompass lite bättre. Det, menar jag, är radikalt politiskt – utan att man sagt ett ord om politik, förklarar Stina.

Stina kom först i kontakt med Svenska Freds i sam-band med att hon satte upp Fredsvarietén på Oriontea-tern. Nästa kontakt blev när hon fick frågan från Svenska Freds om hon ville göra teater om serieboken En hjälpande hand. Den berättade om svensk vapenexport genom historien om arbetslöse Zven som kom på att han kunde tjäna massor av pengar på att kränga vapen i hela världen.

– Det lät spännande men jag var rädd att det skulle bli alldeles för propagandistiskt. Jag var på Öland över julen och funderade på vad man kunde göra. När jag väl kläckt idén om att det skulle vara två diametralt olika perspektiv, med en fredsaktivist och en vapenentreprenör, då tackade jag ja, berättar Stina.

Det blev föreställningen ”Från utanförskap till entre-prenör på 80 minuter”, en fik-tiv föreläsning där åskådarna till att börja med inte ska veta att det är ett skådespel. Den visades för skolelever på Orionteatern, har gått på turné till olika skolor i Sverige och köpts in av Fredsmuseet i Uppsala och nu senast av Teater Halland. 2011 fick Stina Oscarson Svenska Freds finas-

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 4 / 20152

FOTO

: FR

EDR

IK Å

KER

BER

G

te utmärkelse, Eldh-Ekblads fredspris, för sitt fredsarbete i olika former.

Stina har också agerat coach inför aktioner i Almeda-len och hållit föreläsningar för Fredsakademin. Orsaken till att hon engagerar sig i Svenska Freds är att hon kän-ner sig hemma i föreningen.

Vara smart– Svenska Freds är både

starkt värdeburet och smart, vilket man tyvärr inte alltid ser i fredsrörelsen. Många tror att det räcker att man är engagerad och tänker rätt saker, men i dagens mediekli-mat måste man vara strateg och väldigt smart också. Om en sak inte fungerar så måste man byta metoder.

Eftersom motståndaren har sådana enorma resurser krävs att man är listig, och Stina är övertygad om att det går att göra mycket även utan en massa pengar. Hon menar att man mycket noggrant måste studera sina fiender.

– Det är jag väldigt road av att göra. Jag har lagt lika mycket tid på det som på att bygga mina egna värderingar – för dem bygger jag ju lika mycket genom att konfronte-

ras med andras värderingar. Hon skrattar lite när hon

ombeds avslöja hur hon gör, eftersom det kanske ska vara hemligt, men förklarar sedan att det kan handla om vilka tidningar man läser och vilka föreläsningar man går på.

– Jag behöver bara öppna Svenska Dagbladets ledarsida på morgonen så behöver jag aldrig någonsin dricka kaffe. Jag har så mycket adrenalin att jag skrivit två artiklar före frukost. Som jag kanske inte publicerar, men jag tvingas i huvudet och med pennan formulera mina motargument – och också ibland tänka att herregud, de kanske har rätt. Och det kanske är det nyt-tigaste.

Det har gått ungefär 1,5 år sedan hon tvingades sluta som chef för Radioteatern på Sve-riges Radio. Det som många fortfarande minns är Världs-historien och Möjliga samtal, produktioner som var mycket uppskattade och fick stor publik, men som också satte igång debatter om radions opartiskhet och mediedrev mot Radioteatern.

Men ända fram till sjuk-skrivningen var det jätteroligt att vara chef för Radioteatern, berättar hon. Varför hon fick

sluta när hon kom tillbaka finns det olika teorier kring och hon vet fortfarande inte vilken som är rätt, om det var för att hon berättade i tid-ningen Filter om sin sjukdom anorexia, som hon lidit av sedan hon var tio år, eller om det var för att hon var politiskt obekväm.

– Jag var rätt dålig på hös-ten för två år sedan. Det var första gången jag var sjukskri-ven och jag var sjukskriven tre-fyra månader. Under den här tiden utsattes radioteatern för ett stort medialt drev, och det var rätt tungt när man som ledare är borta.

Gick ut offentligtI samma veva bestämde hon sig för att gå ut offentligt och tala om sin sjukdom, ett beslut hon funderade länge på.

– Jag vet ju att sjuka män-niskor är omyndigförklarade i dagens Sverige så jag visste vilken risk jag tog. Samtidigt är jag en offentlig person. Jag ställer inte upp på att sjuka människor ska vara omyn-digförklarade – då får jag för sjutton stå för något annat själv också. Plus att jag tycker att det är bättre att man pratar än att det spekuleras, förklarar Stina.

När hon kom tillbaka från sjukskrivningen fick hon veta att hon omplacerats. Då sade hon upp sig.

– Det var verkligen tufft, så jag är rätt noggrann med vad jag ger mig in på nu.

Hennes yrkestitel är regis-sör, men hon kallar sig just nu för ”fri intellektuell”, det är ett vackert ord och innebär en utmaning, det är något hon strävar efter att vara. Innan hon slutade på Radioteatern hade hon haft något slags ledarposition tolv år i sträck, och det kändes viktigt att få vara helt fri ett tag och se vad som hände med tankarna då.

– Det är väldigt utveck-lande för skrivandet och för tänkandet. Det är klart att jag skulle kunna vara fri intel-lektuell resten av mitt liv, men samtidigt tror jag att vi blir så mycket starkare när vi jobbar kollektivt. När man känner ett så stort engagemang och så stort ansvar för samhällets frågor som jag gör, då behöver man något slags avgränsning för annars blir det gigantiskt. Och därför kan en organisa-tion att jobba för vara bra. Jag kommer alltid att spränga gränserna, men de där former-na är ändå rätt bra tror jag.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Vill tänka nytt, hela tiden. Dramatikern Stina Oscarson har gett sig 1,5 år som frilansare, men nu är hon redo för mer fasta former.

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 4 / 2015 3

V a - penhandel regleras

att öppna möjligheter för Na-toländer att använda Sverige som bas för militära aktivite-ter, i krig såväl som i fred.

Det visade sig att detta är frågor som många vill se en debatt kring. Hörsalen fylldes snabbt och många fick se debatten på en skärm utanför lokalen.

Först ut i duellerna var Sven Hirdman, medarbetare i Natout-redningen och tidigare ambassadör i Ryssland, och politi-kern Linda Nordlund (FP).

De var ense om en sak: att ett svenskt Natomedlemskap skulle öka spänningarna i relationerna med Ryssland, men att det inte skulle leda till någon krigsrisk.

– Det skulle definitivt bli sämre relationer under processen. Hårdare ord, fler överflygningar. Men de skulle inte gå in med militära medel. Nato är en försvarsallians, inte en attackallians, sade Linda Nordlund, som ansåg att Sverige bör gå med i Nato

FOTO

: FR

EDR

IK Å

KER

BER

G

Publiken fick rösta för och emot Nato. Nejsidan vann.

Nato - skydd eller risk

Svenskt Natomedlemskap – det bästa skyddet mot ett aggressivt Ryssland

enligt förespråkarna, det sämsta för att det skulle öka spänningarna och risken för aggressioner, enligt motstån-darna. Den 30 september möt-tes de i fem dueller i Hörsalen på Kulturhuset i Stockholm.

Debatten arrangerades av Kulturhuset Stadsteatern i samarbete med den fristående Natoutredningen, i vilken Linda Åkerström från Svenska Freds är ledamot. Syftet med Natoutredningen är att göra en analys av hur ett värdland-stödssavtal med Nato och ett eventuellt medlemskap på-verkar Sveriges och regionens säkerhet, relationen till FN och möjligheten att bidra till en fredlig lösning av konflikter i världen. I januari presente-rar den sitt resultat.

Regissören Stina Oscarson är initiativtagare till utred-ningen, tillsammans med Pierre Schori. Hon tyckte att det var märkligt att bara de som vill gå med i Nato vill ha en utredning. De som säger nej kan inte ge argument till varför de är emot ett med-lemskap, samtidigt som de olika regeringarna tar steg allt närmare Nato.

– Det som var droppen för mig var värdlandstödssavtalet, när man började kalla det för en teknisk fråga. För mig inne-bär det ett sådant förakt för oss vanliga medborgare att jag tycker att det är rent odemo-kratiskt, säger Stina Oscarson.

Värdlandsavtalet skrevs un-der den 4 september 2014, och i vår väntar riksdagsbeslutet som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalets syfte är

Förespråkare och motståndare till svenskt medlemskap möttes i fem dueller på fullsatt Kulturhus i Stockholm.

tillsammans med Finland. Sven Hirdman konstate-

rade att frågan om svenskt Natomedlemskap är en central fråga för Ryssland och att stämningen mellan Nato och Ryssland blivit alltmer konfrontativ.

– De har sina nationella fobier och tycker inte att det ät trevligt när Nato kommer nära. De har sagt att de kom-mer att vidta svarsåtgärder. Nato och Ryssland betraktar varandra som fiender. Risken är ökad spänning och fler incidenter, och det är negativt, sade Sven Hirdman.

Han var kritisk till värd-landsavtalet med Nato och till de små stegens politik mot alltmer samarbete med Nato.

– Det finns en spänning mellan stormakterna. Det är skadligt och farligt. Tänk om vi i stället skulle jobba med att minska spänningarna, med att åstadkomma dialog och ned-rustning. Det skulle minska hotet mot vår egen säkerhet.

I en annan duell möttes förra försvarsministern Karin Enström (M) och Natoutred-ningens Hans Blix, tidigare bland annat generaldirektör i IAEA och ordförande i kom-missionen mot massförstö-relsevapen (WMDC) för att diskutera kärnvapnens roll för

säkerhet. Kärnvapen ingår i Natos verktygslåda.

– Kärnvapen och massför-störelsevapen vill vi helt ha bort. De är ett stort hot mot mänskligheten, fastslog Karin Enström.

Men hon såg inte att frågan om kärnvapen innebar ett hinder för Sverige att gå med i Nato.

– Det är inte Nato som har kärnvapen, utan det är ett antal Natoländer som har kärnvapen. Man kan jobba aktivt med frågan om nedrust-ning av kärnvapen och ändå vara medlem av Nato.

Hans Blix förklarade att frågan om kärnvapen inte är hans främsta argument mot ett svenskt Natomedlemskap.

– Men det är svårt att svälja en avskräckning som är grundad på nukleära och konventionella vapen. Ett annat skäl är att kärnvapen-länderna i Nato varit väldigt lite intresserade av kärnva-pennedrustning. Nato är ingen tilltalande organisation. Men mitt huvudargument är att vi skulle stödja en återgång till bipolarisering i världen, sade han.

EVA KELLSTRÖM FROSTEReferat av alla dueller samt länk till hela debatten: svenskafreds.se/fem-dueller-om-nato

Sven Hirdman.


Namn: Kenneth Hotz

Ålder: 47

Gör på Svenska Freds: Fredsbyggare i Burma.

Intressen: Att resa.

Därför gillar jag att bo i Burma: Jag är nyfiken och här händer det nya spän-nande saker varje dag.

Viktigaste fredsfrågan: Att gräsrötterna, det vill säga civilsamhället, får vara del-aktiga i fredsprocesser.

Bakgrund: Generalsekre-terare för Clowner utan Gränser, restauratör som ung.

Brinner för: Att kunna göra skillnad.

Burma/Myanmar gick till val den 8 november. Ken-neth Hotz, Svenska Freds projektledare för Burma, hur var det att vara i Ran-goon under valet?

– Det var en fantastisk stämning, ett historiskt ögon-blick som firades med musik, sång och jubel.Hur gick det med genomför-andet av valet?

– För några år sedan trodde ingen att ett någorlunda rättvist val skulle genomföras. Men med påtryckningar från FN och andra internationella aktörer så genomfördes valet ändå förvånansvärt rättvist. Det var välorganiserat och gick lugnt tillväga. Och det tilläts att övervakas av både internationella och lokala va-lövervakare. Dock fick de mest utsatta människorna i landet inte rösta. Dels folkgruppen rohingyas, där uppemot en miljon inte anses ha rätt till medborgarskap, och dels de människor som bor i delar av Kachin- och Shan-staten, där det fortfarande pågår väpnade konflikter.Vad blev resultatet?

– Aung San Suu Kyis parti, NLD, vann en jordskredsseger. De flesta bedömare trodde att NLD skulle vinna en stor majoritet av de etniska burme-sernas röster, men inte att de också skulle vinna stora delar av de etniska minoriteternas röster. Vad innebär det?

– Det innebär att NLD nu får en total majoritet i parla-mentet, även över militärens redan förutbestämda platser. Det betyder att de har makten att påbörja en ny politik i Burma. Men man ska komma ihåg att det inte är en riktig demokrati.Vilken makt har militären?

– Militären har fortfarande kontroll över parlamentet och landet. De garanteras 25 procent av alla platser, både i parlament och i varje delstat. Det innebär att de har vetorätt mot alla större beslut. Militä-ren kan också göra en laglig statskupp om de upplever ett inre eller yttre hot mot landet.Hur gick det för de etniska grupperna i valet?

– I de etniska delstaterna finns det mängder av politiska partier. Många litar mest på sina egna grupper, men längtan efter frihet och avskyn mot regeringen, som förtryckt dem under 60 år, gjorde att en majoritet taktikröstade på NLD för att ge dem en majo-ritet att förändra politiken. Några etniska minoritetspar-tier har fått plats i parlamen-tet och delar av makten i sina delstater. Det starkaste etniska partiet är tyvärr ett nationa-listiskt parti i den delstat där folkgruppen rohingyas lever. De har fått en majoritet av makten i delstaten och kan nu föra en ännu mer aggressiv politik mot rohingyas.Hur ser fredsprocessen ut just nu?

– Det pågår fortfarande väpnade konflikter på två platser i landet. Militären attackerar väpnade grupper som gör motstånd mot att få sitt land beslagtaget. Bara häromdagen genomförde de flyganfall och 10 000 civila har tvingats fly av rädsla för att bli bombade. Samtidigt pågår en fredsprocess och samtal om att de väpnade grupperna ska skriva under ett nationellt vapenstilleståndsavtal. Åtta av grupperna har skrivit under, men cirka 15 grupper vill inte skriva under så länge som militären attackerar några av dem.

– Ingen litar på militären, men kanske kan Aung San Suu Kyi få förtroende att påbörja en fredsprocess där

alla får vara med och där allas intressen tillgodoses. Hon har redan pratat om att det är den viktigaste frågan för landets framtid. I fredsproces-sen har också internationella organisationer en viktig roll att spela. Svenska Freds stöt-tar till exempel civilsamhäl-let som arbetar för fred, och genom vårt arbete kan de få inflytande att ge folket en röst i fredsprocessen. Då kan också en hållbar fred, som ger alla människor lika rättigheter, byggas.Hur är situationen för ro-hingyas?

– 150 000 rohingyas lever fortfarande i flyktingläger under fruktansvärda förhål-landen. I delstaten där de flesta rohingyas lever utsätts de också för en fruktansvärd diskriminering. Det har också spridit sig ett hat mot dem över stora delar av Burma. Rykten och negativ propa-ganda sprids, inte minst av en lång rad extrema munkar som menar att muslimerna kom-mer att ta över landet om de får vara kvar.

– I några städer på lands-byggden har det vuxit fram en stämning som kan liknas med hur judarna förföljdes innan förintelsen började. Och alla som försöker hjälpa rohingyas utsätts för hat och förföljelse, även internationella organi-sationer. I nuläget är det bara Aung San Suu Kyi som kan motverka att hatet sprider sig ytterligare. Folk lyssnar på henne och om hon nu tar aktiv

ställning för att hjälpa dem och ge dem medborgarskap, kan situationen förändras.Du är på resa i landet nu – hur är stämningen efter valet?

– Jag har varit i några av de etniska delstaterna. De är mycket glada att den nuvaran-de regeringen förlorat makten, men också oroade över att NLD inte kommer att tillgo-dose deras behov. Det råder en stor fattigdom i de delstaterna och de har blivit förbisedda under alla år. De litar inte på NLD, men ser dem som sin bästa chans att få ett bättre liv och påbörja en strävan efter en riktig demokrati.

HALLÅ DÄR:Kenneth

FOTO

: EVA

KEL

LSTR

ÖM

FR

OST

E


KRÖNIKAN: Kriget mot terrorismen en ond cirkel

minuter tar det att se informationsfilmen om Nato och Sverige som Natoutredningen släppt.

svenskafreds.se/play6

SJU PUNKTER FÖR FRED OCH FRIHETFrisläpp de politiska fång-arna, stoppa utvinningen av naturtillgångar, ge det civila samhället rätt att delta i alla steg av fredsprocessen. Inför den internationella fredsda-gen, den 21 september, satte Svenska Freds samarbetsorga-nisationer i Burma/Myanmar samman ett uttalande med sju

punkter om vad som behövs på vägen mot fred och frihet i landet. De fastslog att det burmesiska folket vill ha ett liv i frihet, fred och stabilitet. Full tillgång till mänskliga rät-tigheter är en av de viktigaste förutsättningarna för att bygga ett demokratiskt land.

Generation Wave, en av organisationerna, ordnade en manifestation för att upp-märksamma den internatio-nella fredsdagen. Några av budskapen var att de politiska fångarna ska släppas och ”blommor i stället för kulor”.

POLISANMÄLANMOT FMV FÖRJAS-AFFÄR Svenska Freds har polisanmält Försvarets Materielverk för misstänkt mutbrott i samband med försäljningen av tolv Jas 39 Gripen till Thailand.

Misstankarna handlar om att thailändska officerare har erbjudits utbildning vid svenska universitet, enligt reportaget ”När diktaturen fick köpa Jasplan” på Blank Spot Projects reportagesajt. Om det finns en nära koppling mellan stipendiaterna och juntan kan det enligt Riksen-heten mot korruption och

Institutet Mot Mutor (IMM) handla om mutbrott.

– Vi vet att den interna-tionella vapenhandeln ofta är sammanknippad med kor-ruption, trots att företag och myndigheter ofta förnekar det. Att thailändska officerare erbjudits universitetsutbild-ning som en del i Jas-affären kan utgöra ett mutbrott. Vi anser att detta måste under-sökas, säger Anna Ek, Svenska Freds ordförande.

Svenska myndigheter har uppgett att inga avtal om motköp har tecknats i samband med dessa affärer. I reportaget framkom också att UD tonat ner situationen kring övergrepp på mänskliga rättigheter i sina analyser för att få igenom Jas-affären.

Terrordåden som drabbat Paris är fruktansvärda. Det är

liknande omständigheter som människor i Libanon, Syrien, Irak, Afghanistan eller Jemen levt med under väldigt lång tid. Jag förstår att många är oroade och känner behov av att agera snabbt. Just därför är det viktigt att göra rätt saker. Oftast tror vi att det enda som är att göra något är att trappa upp militärt. Men det är mer komplext än så.

Terrororganisationer som IS/Daesh fruktar inte våld och bomber. Det är tvärtom en del av deras strategi. Vad de fruktar är att muslimer, judar

och kristna lever tillsammans i fred och demokrati. De avskyr tron på alla människors lika värde. De fruktar humanitet över religiösa och etniska gränser, mångfald och respekt. Detta är det långsiktiga ar-betet som måste värnas. Ter-rorns syfte är inskränkningar i demokratin och våra fri- och rättigheter.

Att försvåra människors möjlighet att fly undan krig och terror är djupt inhumant. Jag skäms ögonen ur mig när jag tänker på att barn som flyr undan terrorn numera ska genomgå mätning av sina ske-lett för att åldersbestämmas när de kommer till Sverige. Jag tänker på alla berättelser om familjer som fått sina identitetshandlingar beslag-tagna av flyktingsmugglare eller inte vågat bära dem på sig på grund av rädsla att bli påkomna av grupperna de vill fly ifrån.

Jag är oroad över tilltron till vad vapenmakt kan lösa. Vi måste dra lärdom av de senaste 14 årens krig mot

terrorismen. När Hans Blix undersökte huruvida det fanns massförstörelsevapen i Irak hittade han inga. Därefter kom år av krig. I dag står vi inför IS. Kriget mot terrorn har misslyckats och blivit till en ond cirkel där vi i tron att vi bekämpar terrorism i själva verket göder den. Ismer går inte att kriga bort. Samma år som Barack Obama beslutade att dra tillbaka den militära närvaron i Afghanistan var antalet civila dödsoffer uppe på rekordnivå. Krig är inte det enda alternativet. På plats i Syrien, i Irak, i Afghanistan och i alla andra krigshärdar finns människor och orga-nisationer som kämpar för fred. Som medlar mellan olika aktörer. Som kräver rättvisa.

Jag är oroad över att det inte pratas om gigantiska ned-rustningssatsningar gentemot IS. Stryp vapentillförseln, stryp finansieringen. Sätt press på de länder som stöttar IS. Turkiet har alltför länge sett mellan fingrarna på IS på grund av att de båda är delar

i kampen mot den kurdiska befolkningen. Det behövs po-litiska – verkliga – ansträng-ningar för att Bashar al-Assad ska lämna ifrån sig makten. Vid sidan av IS barbari har Bashar al-Assad kunnat fort-sätta sitt krig mot den syriska befolkningen. Under ett års tid har den USA-ledda koa-litionen flygbombat i Syrien. Nu är Ryssland också med. IS finns kvar. Maktpolitiken och bombningarna har inte hittills funkat mer än för de ledare som vill uppvisa handlings-kraft. De militära strategierna har inte funkat så som var tänkt, hur genomtänkta avsik-ter som än må ha funnits.

Stöd gräsrötter och kvin-norättsaktivister som kämpar för fred på plats. Sätt politisk press på dem som stöttar IS med vapen och pengar. Stå upp för demokratin, de mänskliga rättigheterna och en generös asylpolitik. Stå emot frestelsen att inskränka dessa.

ANNA EKOrdförande Svenska Freds


Tio nya resolutioner för hållbar fred 100 år efter fredsmötet i VarbergHundra år efter den stora fredskongressen i Varberg 1915 har 26 ungdomar från Sve-rige, Colombia, Syrien, Uganda, Libanon och Bulgarien tagit fram tio nya resolutioner för hållbar fred. Ung-domarna arbetade med dem under ett fredsläger arrangerat av Svenska Freds och PeaceWorks i somras. De handlar bland annat om att stödja gräsrots-organisationer, fri kva-litetsutbildning för alla, nedrustning, ekologi och jämlik fördelning av resurser.

FOTO

: PEA

CEW

OR

KS

Ungdomarna från lägret i somras visar upp resolutionerna under ”Rosenfred – en hyllning”.

EVA HAKAMI PRISADES AVSVENSKA FREDSHolger E Erikssons pris tilldelades i år Eva Hakami från Stockholm. Eva Hakami har varit aktiv i olika roller i Svenska Freds. Hon har gjort det mesta, från att ha målat banderoller inför en protest-aktion mot nya ubåtssats-ningar, fyllt en revisorspost i Stockholms Fredsförening, suttit med i valberedningar

REMISSVARKRÄVER ABSOLUT STOPPKex (Krigsmaterielexportö-versynkommitténs) förslag räcker inte för att se till att den svenska vapenexporten inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenska

INSPIRATION FÖR FREDPÅ KÄRSÖNSvensk vapenexport, Nato, situationen i Östeuropa och fredsjournalistik var några av punkterna under inspirations-helgen som Svenska Freds arrangerade den 13-15 novem-ber. Omkring 30 deltagare kom till Kärsögården utanför Stockholm för diskussioner och föreläsningar i olika freds-frågor. De fick också samtala med biståndsminister Isabella Lövins politiskt sakkunniga Gabriel Liljeström om reger-ingens utrikespolitik och kun-

Välkommen på Svenska Freds 133-årskongress den 18-19 juni. Kongressen kom-mer att hållas i Stockholm. Sista dag för att lämna in motioner till kongressen är 18 mars och sista anmäl-ningsdag är 18 maj. För att få lämna motioner och ha rösträtt på kongressen måste du ha varit medlem under 2015 och 2016.

Mer information och anmäl-ningsformulär kommer upp på Svenska Freds hemsida i början av nästa år.

Kongress 18-19 juni i Stockholm

Freds kräver i sitt remissvar att det blir ett absolut förbud för vapenexport till ickede-mokratier och länder som kränker mänskliga rättigheter. Svenska Freds vill också se ökad transparens och en poli-tik i enlighet med PGU, Politik för global utveckling.

Den 6 november lämnade Svenska Freds, IKFF (Interna-tionella Kvinnoförbundet för fred och frihet) och Kristna Freds in ett gemensamt remissvar till Utrikesdepar-tementet om Krigsmateriel-exportöversynkommitténs betänkande SOU 2015:72 som syftar till att bidra till en skärpt svensk exportkontroll för krigsmateriel.

skap om hur man sätter igång kampanjer och engagerar fler i fred och rättvisa.

och värvningsgrupper och arrangerat filmkvällar, till att ha varit vice ordförande för Svenska Freds. Eva Hakami fick ta emot priset under Inspirationshelgen den 13-15 november.

Diskussioner och workshops blandades med föreläsningar.

FOTO

: AN

WA

HR

ATH

AH

B


ÅRETS JULKLAPP: En fredligare värld!Ge bort ett tjusigt julkort till någon du tycker om i jul! Genom att beställa hem våra gåvokort bidrar du till Svenska Freds arbete för en fredligare värld. Det finns sju olika motiv att välja mellan. Du väljer själv beloppet för gåvan, dock minst 100 kr per kort. Fyll i talongen nedan eller gå in på www.svenskafreds.se/jul för att beställa!Beställ senast 16 december för leverans innan jul.

Knut Larsson

Nina HemmingssonKortets insida

Robert NybergUlf Lundkvist

Bim Eriksson

Elin Lucassi

Max Gustafson

Ja tack, jag vill beställa gåvokort.

Illustratör

Bim Eriksson

Max Gustafson

Nina Hemmingson

Knut Larsson

Elin Lucassi

Ulf Lundkvist

Robert Nyberg

Antal Summa (kr)

Fyll i vilka gåvokort du vill beställa, vilken summa (minst 100 kr per kort) och din adress så skickar vi hem korten med inbetalningskort.

Namn:

Adress:

Postnr & ort:

Telefon:

Meddelande:

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Polhemsgatan 4112 36 Stockholm

PLATSFÖR

FRIMÄRKE

pax 4 2015

Documents