paradis skapa ditt eget för pollinatörer

ParadisEN EGEN

INSEKTSVÄRLD I UPPLAND

JOHN TAYLOR välkomnar

pollinerarna

SälgBJUDER PÅ LIVETS

första frukost

LAGOM LÄTTJA ger levande trädgård

BÄSTA TIPSEN från

passionerade fröodlare

INSPIRATION FRÅN POLLINERA SVERIGE

Skapa ditt eget

för pollinatörer

VI VAR VÄLDIGT NYFIKNA den där dagen i december 2017 när vi samlade till vår första workshop i nätverket Pollinera Sverige – vilka av de vi bjudit in ville vara med och på vilket sätt ville de delta? Vårt mål var att samla expertkunskap från Sveriges mest kunniga inom pollinering, lantbruk, odling, träd-gård, entomologi och miljövård och sedan göra den tillgänglig för vanliga människor.

När rummet fylldes med tunga namn från företag, organisa-tioner och föreningar förstod vi att vi hade satt igång något som kunde funka på lång sikt. Ett nätverk var fött.

Sedan dess har intresset kring pollinerande insekter vuxit lavinartat. Vi har bland annat bidragit genom att lansera Polli- neringsveckan och genom att skapa utmärkelsen Årets Polli- natör som årligen delas ut till gröna eldsjälar. År 2020 gick priset till biologen Ebba Werner för hennes engagemang för blommande vägkanter.

Vi får ofta frågan hur det är med bina, och vad man kan göra åt bidöden. Den frågan är inte jättelätt att svara på – i Sverige finns förutom honungsbiet cirka 300 vilda biarter med olika behov – varav en tredjedel finns med på den nationella rödlis-tan. Men man kan slå fast att det är de vilda bina som har det tufft, inte i första hand honungsbina som oftast har en biodlare som sköter dem.

För samtliga insekter och bin är det matbristen som är det stora hotet. Människans hunger efter och rationalisering av mark och odlingsyta har eliminerat de värdefulla platser där insekterna tidigare har kunnat hitta mat och bon. Man kan säga att det är vi människor som är problemet – men därför är det också vi som kan lösa det.

Med den här tidningen vill vi inspirera och visa hur vi alla kan bidra till att förbättra läget för de pollinerande insekterna och hejda den snabba minskningen av viktiga arter.

Vi vill visa att pollinerarna är många – förutom humlor och bin finns här även skalbaggar, blomflugor och fjärilar.

AnnaLindLewin& LottaFabriciusKristiansen

SÅ POLLINERAR VI SVERIGE

Läs mer om vårt arbete på pollinerasverige.se

Jordhumla samlar föda i åkervädd.

Lena Granefelt har fotograferat för en mängd böcker och reportage på

temat odling, mat och trädgård, senast trädgårdsboken Odla utan spade

tillsammans med Bella Linde.

Bella Linde är journalist och författare med specialintresse för trädgård och

självhushållning. I podden Grönsakslandet och på sajten Husbehov.se delar hon med sig av odlingstips och

idéer för en hållbar livsstil.

2 3

POLLINERINERA SVERIGE POLLINERINERA SVERIGE

Vårblommande lök – ljuvlig och livsnödvändig

Snödroppe, Galanthus nivalis, erbjuder inga stora mängder pollen och nektar men är värd att odla tack vare tidig blomning. Dansar fram i februari med spröda klockor på tunna stjälkar. Finns i en mängd olika sorter, de flesta odlas på fukthållande och väldränerade jordar. Härdig i hela landet.

Vårkrokus, Crocus vernus, blommar i mars–april och innehåller framför allt proteinrikt pollen. De skålformade blommorna slår ut i blått, vitt, gult eller violett. Vårkrokus vill gärna ha kalkhaltig jord, och är härdig upp till zon IV.

Narciss, Narcissus, är gemensamt namn för bland annat tazetter, påsk- och pingstliljor. Blommar från mars–april och fram till maj, bjuder på nektar och pollen och finns i tusentals sorter med olika uttryck. Narcisser trivs i mullrik och väldränerad jord, vill stå i sol till halvskugga och växer gärna under buskar och träd. De flesta narcisser, förutom tazetter, är mycket härdiga.

Vårblommande lök är ljuvlig för människan och livsnödvändig för tidiga pollinerare. Satsa på blomning från februari och fram till försommarblomstrens ankomst.

Plantera lökväxterna tidigt på hösten, längs rabattkanter, under buskar eller i gräsmattan.

fnankanscnmnamvcnamnmv-nasmncvknakvnkanv

Honungsbin hos pärlhyacinterna.

Vårkrokus erbjuder bina

proteinrik pollen.

Påsklilja och blåstjärna är populära biväxter om våren.

Blåstjärna, Scilla, är en hyacintväxt som blommar i april–maj och bidrar med både pollen och nektar. Den förökar sig vilt och vackert och bildar blåa hav i gräsmattan. Trivs bäst i väldränerad och fuktig jord, kan odlas i större delen av landet.

Pärlhyacint, Muscari botryoi-des, och Armenisk pärlhya-cint, Muscari armenicum, blommar i april–maj och är båda rika på nektar och pollen. Blommar med små upprätta klasar i blått eller vitt, vill stå i mullrik och väldränerad jord i soligt till halvskuggigt läge. Båda är härdiga upp till zon VI.

Vårlök, Gagea lutea, är en fler-årig ört vars stjärnformade gula blommor tittar fram på kala stjälkar i april–maj. Vårlök ger både pollen och nektar. Den förökar sig med smålökar men får också hjälp av myror som dras till fettrika bihang som finns på fröna. Trivs i halvskugga på fuktig och näringsrik jord. Härdig till zon V.

B LO M N I N G S T I D F Ö R LÖ K VÄ X T ER

FEBRUARI snödroppe, vintergäck

MARS porslinshyacint,

vårkrokus

APRIL blåstjärna, hyacint,

pärlhyacint, påsklilja, vårstjärna

MAJ kungsängslilja,

pingstlilja, pärlhyacint

JUNI allium

4 5


Några nässelfjärilar gör akrobatiska konster i luften. Från ett sjok med blålila kantnepeta hörs ett närmast öronbedövande surr. I kryddlandet sträcker örterna sina blommor mot dansande bin. Här och där ligger

kullvälta träd i olika murknande stadier, i köksträdgår-den samsas jordgubbar och squashplantor med ett gi-gantiskt rabarberstånd. Uppåt backen sträcker sig en rufsig ängsmiljö med tjärblomster och prästkrage och små håligheter i en sandhög avslöjar var grävbina bor. I skydd under husets takfot hänger humleholkar och in-sektshotell. En strimlus sitter på ett hundkäx, medan en trädgårdshumla dyker in i en blomma. I åkerkanten växer perserklöver, honungsfacelia och solros. Det luk-tar sommar. Trädgården sjuder av liv.

– Jag tuktar ingenting, möjligen drar jag lite malvor som annars tar över och lyfter bort slaget gräs från ängsmarkerna. I övrigt får ogräsarter som maskros och vitplister blomma som de vill. Det vilda är det viktiga. Självklart har också prydnadsväxterna sin plats, men bara om de är bi- och humlevänliga.

Det surrar konstant i och omkring insektälskaren Ola Jennerstens trädgård i uppländska Bista. På både egen mark och andras har han skapat ett himmelrike för pollinerare.

Som tack ger de honom ett lyckligt liv.

Pollinerarnas Paradis

Naturvårdaren Ola Jennersten kliver runt i ryska trädgårdsskor med rufsigt hår. Han ler stort. Här i uppländska Bista har han sin insektsvärld. På 1 600 kvadratmeter egen tomt och en rejäl bit annekterad mark har skapat ett paradis för pollinerande insekter.

– När vi flyttade hit tyckte jag att omgivningarna med all åkermark var tråkiga. Jag hade velat ha en ekbacke och lite barrskog, för att få hit tofsmes. Men ju mer jag har gjort om desto mer har jag insett att det är en fan-tastiskt spännande miljö.

Ola Jennersten är docent i zooekologi. Sedan trettio år jobbar han som naturvårdare på Världsnaturfonden WWF, både med internationell utblick och som expert på biologisk mångfald med svenska naturbetesmarker som specialitet. Dessutom fotograferar han professio-nellt. Samt kan allt om tjärblomster och dess sexliv och sjukdomar, efter att ha skrivit sin avhandling om den rödvioletta torrmarkskönheten med klibbiga stjälkar. Trädgården i Bista är hans och familjens hobby och expe-rimentverkstad. Men Ola medger att de andra inte är lika fanatiska som han, som sedan barnsben fascinerats av allt från små skalbaggar och fjärilar till jättelika tigrar. ➻

Pärlgräsfjäril i prästkrage.

Ola Jennersten på sin äng i Bista,

Uppland.

Storullbi-

6 7


OLA JENNERSTENPollinerarvän i praktiken

Namn: Ola Jennersten.

Ålder: 67 år.

Yrke: Docent i zooekologi, fotograf, expert på internatio-nell naturvård och biologisk mångfald. Naturvårdare på Världsnaturfonden WWF i Stockholm.

Familj: Hustrun Annissa, 52, och barnen David, 18, och Linnea, 15 år.

Bor: I hus på landsbygden strax norr om Arlanda i Uppland.

Trädgård: 1600 kvadratmeter egen tomt och en bra bit ockuperad mark som sam-mantaget härbärgerar många tusentals pollinerare.

Favoritblomma: Tjärblomster, för att den besöks av insekter 24 timmar om dygnet.

Favoritinsekt: Storullbiet Bengt som aggressivt försvarar sin nektarkälla medan hans fru enträget bär hem växthår från exempelvis lammöron för att göra det mysigt i larvernas bo.

Besatt av: Cideräppelodling.

– Men trots sin litenhet ger just insekterna de stora ledtrådarna. Om du tittar på växter studerar du växter, om du tittar på fåglar så tittar du på fåglar. Med insekter måste du se till helheten. Det är tack vare dem jag har blivit allkunnig när det gäller natur.

När familjen Jennersten för tjugofem år sedan flyt-tade till sin lantliga idyll, några mil bortom Arlanda flygplats, var de överens om att trädgården skulle fyllas med pollinerarvänliga odlingar. Idén var att ha ständig blomning i trädgården, men allt eftersom har Ola med grannars och storbondens goda minne annekterat mark i anslutning till tomten. Sålunda har en gammal vall omvandlats till blomsteräng, en solupplyst backe belagts med tegelpannor där kopparödlor kan kila in, medan kanterna kring bondens åkrar blivit zoner med perserklöver, blodklöver, honungsfacelia och solrosor.

Idag räknar Ola in mängder av pollinerande insekter, som ett tiotal humlearter, ett trettiotal övriga bin, tretti-ofem arter dagfjärilar, två guldbaggar, små blombockar, myskbock och inte minst den tjusiga humlebaggen som kommer inseglande så fort den får syn på en vildros.

Ola Jennerstens mångfaldsträdgård är resultatet av dels gediget intresse och dels insikten om hur utsatta pollinerarna, och därmed hela mänskligheten, är.

– Alla studier visar på att insektslivet avtar. I Tysk-land har man till exempel samlat insekter per kilo och sett en åttioprocentig nedgång på tjugofem år. I Dan-mark finns en ekolog som under tjugo års tid dagligen har kört precis samma sträcka i exakt samma hastighet och räknat antal insekter som splashar på vindrutan.

Han rapporterar om en dramatisk minskning – både av insekter och dess predatorer svalorna.

– Och det är likadant i övriga världen. Bara det faktum att man i USA transporterar runt honungsbin som ska sköta pollineringen på stora odlingar, eller att Kinas bi-kris gör att människor måste pollinera med tops är bevis på att något är fel på omgivningen.

När människan omdanar naturen får pollinerarna, liksom alla som är beroende av dem, usla livsvillkor. Som exempel har sextioåtta procent av världens alla rygg-radsdjur försvunnit, vilket är relativt lätträknat efter-som djuren är så stora. Med insekter är det knepigare, där saknas både kunskap och möjlighet till överblick.

– Insektsdöden är jämförbar med bilden av ett bib-liotek som brinner ner, de flesta böckerna har vi inte läst även om de finns där. Men visst finns det hopp, men det gäller att skapa ett intresse för att få människor att förstå.

Glädjande nog görs det insatser runt om i världen. Bara i Sverige pågår, som exempel, Bee Urbans satsning Blommor för Bin med målet att plantera in bifodergrö-da på 1 000 hektar icke produktiv åkermark. Eller det EU-finansierade projektet SamZon, där entusiastiska bönder sparar åkerkanter som sås in med örter och gräs som ger både föda och husrum åt insekter. Allt för att återerövra den mångfald som finns i landskap med mer ursprunglig natur.

– Sådant som att klippa vägkanter redan efter mid- sommar är ren galenskap, utbrister Ola Jennersten. Humlorna behöver blommande marker ända in i ➻

Ola har annekterat mark i anslutning till tomten och omvandlat gammal vall till

blomsteräng.

Död ved bidrar till

mångfalden och ger boplats

åt många olika arter.

8 9


augusti. Dessutom är det bra även för växternas fort-plantning att inte kapa dem innan de hunnit sätta frö, så att de kommer tillbaka nästa år.

Ola Jennersten använder sin gedigna kunskap både privat och på jobbet. Han kom nyligen ut med Natur-lycka, en hoppfull och uppmuntrande bok om hur alla kan bidra till biologisk mångfald. Och där han stövlar runt i sin trädgård rabblar han gärna upp de viktigaste pollinerarna. Än är det gaddsteklar, där framför allt humlor och vildbin bidrar rejält, än tvåvingar där flugor och myggor ingår. Och så skalbaggarna, som behöver en proteinkick innan de ska lägga ägg och reproducera sig, liksom fjärilar. Även om en del av dem snor nektar utan att betala för sig.

– Alla arter har olika egenskaper, ett exempel är skill-naden i längden på sugsnablar. Blommorna gömmer sin nektar för att se till att rätt art får tillgång till rätt resurs, och därmed kan se till att pollen hamnar på rätt plats. Ju kortare snabel desto mer generalist kan insekten vara, och gå på exempelvis prästkragar där all föda ligger öppet.

– Det makalösa är att det sällan blir fel, vilket hand-lar om blommornas konstruktion. Det finns alltså ett

ekologiskt lås som gör att det inte blir misspollinering.För den som vill skapa en pollinerarvänlig trädgård

rekommenderar Ola Jennersten att satsa på växter med mycket nektar och pollen, vilket till exempel utesluter vindpollinerade gräs. Istället tipsar han om sådant som tidig sälg för yrvakna humledrottningar, krokus för jordhumlor och tidiga sandbin, humlehärlig lungört och senblommande kärleksört och höstaster. I övrigt är rådet att besöka en trädgårdshandel en gång i månaden och se var humlorna flockas, och helt enkelt köpa hem den växten.

– Just humlorna är väldig idoga, de kommer åt gömd nektar med sina långa sugsnablar och blir samtidigt överfulla med pollen. Under en kvartslång sökrunda kan en humla besöka upp till femhundra olika blommor.

I Ola Jennerstens surrande värld har såväl djur som människor mycket att välja på. Att räkna exemplar är omöjligt, själv konstaterar han enkelt att han har jät-temånga tama och ännu fler vilda växter. Och att det lönar sig.

– När du har ett landskap som är heterogent blir det mer insekter, fler växter, fåglar, igelkottar … Det händer en massa saker som gör livet väldigt roligt att leva! ♣

Buksamlarbi i kantnepeta.

"Han tipsar om sådant som tidig sälg för yrvakna humledrottningar, krokus för jordhumlor och tidiga sandbin, humlehärlig lungört och senblommande kärleksört och höstaster."

Många olika sorters insektshotell erbjuder husrum för bin och humlor på Bista.

10 11


DEN LIVSNÖDVÄNDIGA

NYTTAN MED K AOS

Sluta städa, slarva med gräsmattan och låt vägrenarna blomma.

Vill du bidra till att rädda mångfalden gör du bäst i att våga vägra vara duktig.

Det är de överblivna och lågproduktiva ytorna som räddar världen och ger livsrum åt vilda växter och insekter.

– Vi är superbra på att odla mat, tukta våra trädgårdar och klippa väg- renar. Men det där duktiga är en fara

för mångfalden. Det ger inte utrymme åt alla andra organismer som hör hemma i världen.

Lina Herbertsson är forskare vid Lunds univer-sitet. Hon har bland annat studerat hur det moderna jordbruket påverkar vilda pollinerare och kan konsta-tera att de mest produktiva jordbrukslandskapen lider brist på en mångfald av insekter. Bland humlor är det framför allt den anpassningsbara mörka jordhumlan som ger sig till känna.

– Samtidigt är mörk jordhumla inte alltid lämplig som pollinerare. I smala djupa blommor har de för kort tunga för att nå nektarn på rätt håll och biter istället hål och stjäl nektar från utsidan. Då är det bättre med till exempel klöverhumla, vallhumla och mosshumla – som alla blivit mer sällsynta under det senaste seklet.

När Lina Herbertsson har besökt traditionella jord-brukslandskap med naturbetesmarker, små åkrar och massvis av obrukade fältkanter, har hon däremot

stött på mänger av olika humlor och andra bin. Lina Herbertsson menar att det vilda och otuktade är abso-lut nödvändigt för arternas överlevnad. Översatt till hobbyträdgårdsnivå kan det peka i riktning mot kaos, eller i alla fall en mindre ordnad yta. Som dessutom kräver mindre arbete.

– För att bjuda in den biologiska mångfalden i träd-gården måste vi städa mindre och sluta oroa oss över vad grannen tycker om den oklippta gräsmattan.

Konkret betyder det att gräsmattor ska blomma, att vissna löv och grästuvor lämnas kvar i ett hörn, att det är en god idé att anlägga en äng samt att det murknan-de äppelträdet som föll i fjol kan ligga kvar som hotell för bostadslösa småkryp.

– Men det är viktigt att klippa ner gräset ibland och då gärna bära bort det för att minska näringen i gräs-mattan. Det klippta gräset kan läggas på hög i ett hörn av trädgården, för just sådana miljöer tycker humlor om att bo i.

– Fördelen med att magra ut marken är att de flesta blommande örter trivs på näringsfattig mark. Dessut-om minskar behovet av att klippa ju mer man plockar bort. När blommande örter, som blåklockor och tjär-blomster, får mer utrymme blir det också vackrare för ögat.

Idag hotas många insekter och blommande växter av klimatförändringar och brist på livsmiljöer, men Lina Herbertsson ser hoppfullt framåt.

– Det fina är att vi själva bestämmer hur framtiden ser ut. Bara genom att ha det lite ostädat omkring oss och vägra ha så prydliga trädgårdar så har vi kommit en bit på vägen. Vi behöver låta vår omvärld blomma! ♣

BIFAKTA

1. Det finns cirka 300 arter av bin i Sverige. Även humlor är bin.

2 . Humlor och honungsbin bygger samhällen, där äggen läggs av en drott-ning och larverna tas om hand av arbetsbin.

3. Övriga bin är solitärbin. När honan lagt sina ägg dör hon, därefter får larverna klara sig på egen hand.

4. Humlor och solitärbin kallas gemensamt för vildbin. I Sverige är var tredje art av vildbi utrotningshotad eftersom viktiga livsmiljöer, som naturbetesmarker, har försvunnit.

5. Honungsbin lever i biku-por, producerar honung och pollinerar grödor. Honungsbiet är världens vanligaste bi och hotas inte av utrotning.

Forskaren Lina Herbertsson studerar vilda pollinerare.

Ängshumla samlar nektar i gurkört.

Under det senaste århundradet har ängar och betesmarker minskat drastiskt, vilket har gjort livet svårare för bin,

fjärilar och andra insekter. Idag återstår mindre än en procent

av den ängsmark som fanns vid förra sekelskiftet.

12 13


POLLINERING– livsnödvändig process med

lååång historia

Det råder ingen tvekan om att sam-spelet mellan blomväxter och polli-nerare är viktigt. Eller att människ-ans överlevnad rent av beror på att blommor pollineras. Men det som låter som en enkel match, är resul-

tatet av en komplex utvecklingshistoria som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Närmare bestämt minst 450 miljoner år, då de första landväxterna uppträdde på jorden.

– Man talar om någon typ av mosslika växter, men vi vet väldigt lite om de första landväxterna, förklarar Stina Weststrand som är vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård.

– Inte förrän för ungefär 140 miljoner år sedan dök de första blomväxterna upp. Så på det stora hela är blommor en ganska ny grej.

Stina Weststrand är intresserad av växternas evolu-tionära historia. Hon kallar sig gärna för släktforskare inom växtvärlden och brinner för att förklara och skapa förståelse för hur de olika växtgrupperna hänger ihop och har utvecklats. Till exempel är alla växter som sprids med sporer inte varandras närmaste släktingar. Ormbunkar är närmare släkt med blomväxter än vad de är med mossor.

– Men alltihop, alltså allt liv på jorden, delar en gemensam och sisådär 3,5 miljarder år gammal anmo-der. Att studera organismers gemensamma ursprung är en viktig bas för all evolutionär förståelse.

Allt handlar om anpassning, vilket växlingen mel-lan karbon och perm är ett tydligt exempel på. Den fuktiga och varma karbontiden, för 350 till 300 mil-joner år sedan, var en storhetstid för lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar, som då växte sig stora som träd och bildade vidsträckta skogar. De här väx-terna är beroende av vatten för sin förökning eftersom deras svansförsedda spermier simmar till äggen för att befrukta dem. När karbon gick över i perm för sisådär 300 miljoner år sedan, blev klimatet torrare. Då blev det tuffa tider för växter som krävde vatten vid fortplantningen och en annan strategi vann mark – pollenkornet och fröet. Med spermierna inkapslade i pollenkorn kunde förflyttningen till ägget ske utan vatten. Istället hjälpte vind och djur till med sprid-ningen. Ägget i sin tur låg skyddat i ett fröämne.

Den första fröväxten, och därmed det första pollen-kornet, uppkom någon gång för ungefär 350 miljoner år sedan, men det var först i och med perms torrare klimat som det blev en vinnande strategi. Då frodades

tidiga släktingar till de fröväxter som vi ser idag: som blomväx-ter, barrträd och kottepalmer.

Medan människan av idag kan ägna sig åt utveckling för sitt höga nöjes skull, är evolutionen i stort knappast luststyrd. Evolutionen har inget mål eller riktning. Att växter utvecklas beror alltså inte på att de vill, utan på att de anpassar sig till sin miljö. Som ständigt förändras.

– Sedan kritaperioden, för 145-66 miljoner år sedan, har blomväxterna dominerat och tagit ledningen i samverkan med pollinerare, konstaterar Stina West-strand. Slutsatsen är att det har varit en bra strategi att ha blommor, i alla fall under de förutsättningar som har varit under de senaste drygt 100 miljoner åren. Idag har cirka nittio procent av de växter som vi känner till blommor.

Sålunda hade människan inte haft särskilt mycket mat utan pollinering, och vi kan heller inte luta oss tillbaka idag:

– Naturen med all biologisk mångfald är som en stor väv där allt hänger samman och är beroende av varan-dra. Väven har utvecklats under hundratals miljoner år men idag ”klipper” vi människor av dess trådar i en alarmerande takt. Vi måste värna om det vi har, och vi måste göra det nu. ♣

REVOLUTIONERANDE EVOLUTIONEvolution är den process genom vilken levande organismers egenskaper för-ändras och utvecklas mellan generationer. Genom olika processer förändras egenskaper i en population. På så vis uppstår variation och de egenskaper som är fördelaktiga och ärftliga lever vidare, från generation till generation.

POLLINERING – SÅ FUNKAR DETBlomväxter är beroende av pollinering för sin förökning. Utan pollinering, inga frön. Blommor består av han- och hondelar, som ibland sitter i samma blomma och ibland i olika blommor. Handelen heter ståndare, där finns pollenkornen med växtens hanliga könsceller. Hondelen heter pistill. På pistillens övre del finns ett märke, en klibbig struktur där pollenkornet får fäste. Väl där utvecklar pollenkornet en slang som växer ner till pistillens fröämne. Där sker befruktningen genom en sammansmältning av könsceller och ett frö blir till. Pollinering är själva överföringen av pollen från ståndar-en till pistillens märke. Nästa steg är befruktningen.

Att stoppa ett sötsyrligt hallon i munnen är som en gåva från förhistorisk tid. Hallonet, liksom det mesta av allt som växer på jorden, är ett resultat av

pollinering som har utvecklats under miljontals år.

Stina Weststrand på Göteborgs botaniska trädgård är intresserad av växternas evolutionära historia.

En jordhumla besöker en vallmo och får pälsen

full av pollen.

14 15

POLLINERINERA MERA POLLINERINERA MERA

De stora blomsterfälten skiftar i färg. På en remsa prunkar sommarfibbla, på en annan står präst-krage i blom medan en tredje är sprängfylld av

blåmonke. Och så fortsätter det, med allt från blåklocka till gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

– Vi odlar hela Sjösala vals, säger Mats Runeson med ett litet skratt. Det är nästan så att insekterna sjunger ikapp när de flyger runt bland blommorna. Det kan bli upp till femtio humlor per kvadratmeter. Då surrar det!

När längtan efter en äkta äng slår till står Inger och Mats Runeson på Råsgård i småländska Op-paryd beredda. Här, på en släktgård som funnits i Mats familj i minst åtta generationer, odlar och säljer paret ängsfrön som passar allt från torrmark och kalkjordar till fjällbryn och fuktmark. Dessutom finns fröblandningar som lockar fjärilar och bin, som fjärils- och humleblandning.

– Förr blommade jordbrukslandskapet naturligt vilket gjorde att det fanns rejält med mat till pollineran-de insekter, förklarar Inger. När jordbruket rationalise-rades försvann blomningen och därmed insekterna. Det, vid sidan av skönhetsvärdet, är den enkla förklaringen till varför man ska anlägga ängar. ➻

När jordbruket rationaliserades försvann de blommande ängarna

och insekterna. Det är därför vi idag behöver anlägga nya ängar.

Ängsfröodlingen i småländska Opparyd är en oas för insekter och en gåva till mänskligheten. Med ängsfrö på postorder bidrar Inger och

Mats Runeson till att rädda världen.

SOMMAR ÄNGENS RIDDARE

Här odlas ängsplantor som lockar fjärilar och bin.

Inger och Mats Runeson

Skörden av av fröer sker bäst en solig dag.

16 17


Inger och Mats är båda botanister. 1991 tog de över Mats föräldragård och 2005 började de odla ängsfrön. Under företagsnamnet Pratensis – latin för ”växa på äng” – bokstavligen dammsög de grannskapets dikesre-nar på frön. I dag upplåts totalt tre av gårdens 60 hektar åt blomstersängar med ett hundratal arter.

– Från början samlade vi frön i det vilda, berättar Mats och förklarar att en liten batteridriven hand-dammsugare är ett utmärkt redskap för arbetet.

– Numera har vi odlat upp det mesta, och har dessut-om kontraktsodlare runt om i landet för att få variation och bredd. Men visst händer det ännu att vi rusar ut och samlar specifika frön i någon vägkant.

Att odla ängsfrön är inget latmansgöra och det mesta av arbetet sker för hand. Under skördeperioden beväpnar sig Inger, Mats och två säsongsanställda med skärande redskap och betar av fält efter fält, bästa tid är på förmiddagen när daggen har gått ur odlingarna. De skördade växterna placeras i en odlingstunnel för en första torkomgång på marken, och hamnar efter några dagar i varmblåsförsedda kärl där frökapslarna torkar och släpper ifrån sig frön. Därefter tröskas höet, innan fröna sållas och läggs till förvaring i säckar, askar och burkar i det lagerrum som snarast påminner om ett gammaldags apoteksförråd.

– Sedan mäter vi upp och paketerar fröblandningar utifrån specifika recept för olika jordarter, berättar Inger.

Som Sveriges enda ängsfröföretag har Pratensis skapat sig ett gott renommé. Fröna säljs på postorder och beställs av allt från privatpersoner med längtan

efter ett barndomsminne till företag, kommuner och länsstyrelser. Odlingarna är giftfria, ogräs rensas för hand och beroende på art sås nya örtplantor in från vart tredje till vart tionde år.

– Om det blir för mycket gräs och ogräs i odlingarna måste vi bryta ny mark och plantera nytt, förklarar Mats. Ängsväxterna klarar inte konkurrensen med de kraftiga gräsen. Det är skälet till att man inte kan odla upp en äng direkt i en gräsmatta.

Hemligheten bakom en lyckad äng är att ha mager jord, att välja fröblandning efter jordart samt att aldrig låta slaget gräs ligga kvar och göda marken. Dessutom tycker Runesons att det är viktigt att odla och sprida arter som blivit ovanliga, som det vackra darrgräset som skallrar på tunna stjälkar.

– En anlagd äng innehåller omkring tjugo olika arter och blommar från maj till augusti, berättar Inger. Om man slår när den har blommat, låter det fröa av sig och sedan räfsar bort det avslagna gräset finns det utrymme för fler blomster att slå sig ner. En gammal slåtteräng som har skötts i hundra år är ju ännu mer artrik.

Inger och Mats kan inte nog poängtera vikten av att odla många arter, ett betydande skäl är att växterna har specifika insekter kopplade till sig. Som exempel lockas väddsandbin av den lilablommande åkervädden medan stortapetserarbiet dras till väddklintens purpurfärg.

– Det är viktigt att ha en bred biologisk mångfald för att kunna möta både klimatförändringar och behovet av växter för framtiden, säger Inger. Om insekterna dör ut så försvinner även växterna, och vice versa. Det är ett samspel, vi är beroende av varandra.

Fälten i Opparyd blom-mar i folkviseton. Inger och Mats Runeson arbe-tar hårt, men i känslan av att göra något som bidrar till att rädda världen.

– Att få jobba med och kunna leva på sitt stora intresse är rätt okej, kon-staterar Mats. Eller … Om man ska till lite större ord så är det helt fantastiskt!

Ängsmakeri – proffsens goda rådAtt anlägga en äng kräver förberedelser och tålamod. Det kan ta flera år från planering till en rikt blommande ängsmark. Men när du väl plockar din första ängsbu-kett är det värt både möda och väntan. Inger och Mats Runeson vägleder dig till ditt eget ängsparadis:

PLATS Ängsväxter vill ha mycket sol och god dränering. Välj ut den soligaste plats du kan hitta.

JORD Ängsväxter kräver mager jord. I näringsrik jord tar andra växter över och kväver ängsplantorna. Studera befintlig växtlighet för att se hur näringsrik marken är. Högt och kraftigt gräs liksom nässlor och hundkäx är tecken på näringsrik jord. Det finns flera sätt att magra ut jorden:

1Odla en näringsslukande gröda, som potatis, under en sommar. När potatisen

är skördad är jorden både mager och luckrad av potatisväxtens rötter.

2Gräv bort matjordslagret och anlägg ängen på den magra alven som finns

under matjordsskiktet.

3Tillför ett 20 centimeter tjockt lager mager jord att så i.

GRÄSMATTAEtablerat gräs konkurrerar ut små örtplantor. Om du vill skapa en äng i befintlig gräsmatta behöver gräset avlägs-nas. Skär bort grässvålen för att få fram öppen jord.

OGRÄS Ta bort tistlar, kvickrot, nässlor, kirskål och andra rotogräs. De har starkare växtkraft än ängsplantorna och tar annars snabbt över. Om det finns problem med dessa rotogräs så låt jorden ligga öppen och ogräsfri under en säsong, och så dina ängsfrön nästa säsong. Du kan också svälta ut ogräsen genom att täcka ytan med svart plast under ett par år.

BLOMMOR En naturäng består i huvudsak av örtväxter som blommar först på andra året. Därför är första året efter anläggning ofta en besvikelse. Knepet för att få förstaårsblomning är att även så in ettåriga arter som vallmo och blåklint. De försvinner när perennerna dyker upp med sin återkom-mande blomning.

SÅDDBästa tid för sådd är augusti–september men det fungerar även tidigt på våren. Ta bort synliga stenar och rötter. Luckra och jämna till jorden med en kratta. Det går åt cirka tre gram ängsfrö per kvadratmeter. Blanda fröna med sågspån, sand eller vetekli så får du en jämn sådd som syns. Strö ut fröblandningen jämnt över jordytan. Mylla ner fröna ytligt i jorden. Vattna.

De skördade växterna torkas i en

odlingstunnel.

Pluggplantor kan också planteras in för att öka artrikedomen i en befintlig äng.

Det är viktigt att odla många arter eftersom många växter har specifika insekter kopplade till sig.

18 19


Så sköter du ängen

1 Första året är ängsblomningen sparsam, bara de ettåriga växterna blommar. Dessutom uppträder ett-

åriga ogräs från jordens fröreserv. Klipp av fröogräsen på tio centimeters höjd innan fröet har mognat. Besvärliga ogräs rensas bort för hand.

2 Andra året börjar de fleråriga ängsväxterna blomma. Låt dem avlösa varandra i blomning hela

sommaren. Klipp gärna gångar i ängen. Gångarna ger kontrast och dynamik, och utgör inte minst spännande labyrinter att springa i.

3 Slå ängsväxterna i augusti. Använd lie, slåtterbalk eller trimmer med klinga, växterna ska skäras av.

Använd inte trimmer med nylonsnöre, snöret sliter sönder örterna som riskerar att torka bort. En mindre äng kan klippas med gräsklippare på hög klipphöjd. Slå på ett par centimeters höjd.

4 Låt klippet ligga kvar ett par dagar för att fröa av sig. Därefter måste det avlägsnas för att inte kväva

växterna och gödsla jorden.

5 Gödsla aldrig jorden! Gödsel gynnar gräs och kraftiga ogräs som tar över så fort de får en chans.

Ängsväxter måste ha mager jord.

RÄDDA EN BEFINTLIG ÄNGMångfalden i en äng som är på fallrepet kan räddas med hjälp av färdiga ängsplan-tor, exempelvis gullviva, prästkrage, liten och stor blåklocka, gulmåra, åkervädd, ängsvädd, käringtand, rödblära och äkta johannesört. Räkna med nio plantor per kvadratmeter, tre av vardera art, och plantera varje grupp med någon decimeter mellan plantorna.

ÄNGSVÄXTER FÖR HUMLOR OCH ANDRA BINAkleja, axveronika, backsippa, backtim-jan, borsttistel, fackelblomster, fältvädd, gullviva, gulmåra, humleblomster, kungs-mynta, liten blåklocka, luktviol, prästkra-ge, rödblära, rödklint, skogsförgätmigej, stor blåklocka, strandtrift, väddklint, åkervädd, äkta johannesört, ängsvädd.

Om man slår när en äng när den har blommat, låter det fröa av sig och sedan räfsar bort det avslagna gräset finns det utrymme för fler blomster att slå sig ner.

20 21


N är brittiskfödde trädgård-smästaren John Taylor tar en klunk av sin egen-producerade cider är det slut på 28 år av längtan.

Exakt så länge har John bott i Sverige, och i lika många år har han drömt om en riktig bra torr cider.

Med hjälp av 1 500 engelska äppelträd och tusentals pollinerande insekter har drömmen blivit verklighet. För ett par år sedan drog John, hans hustru Torun Jorde som är hortonom och kompanjo-nen Johan Lenason till Herefordshire i sydvästra England. Därifrån hämtade

de hem ett lastbilsflak med treåriga äppelträd med namn som ’Betty’, ’Dabinett’, ’Tremletts Bitter’, ’Prince William’, ’Yarlington Mill’ och ’Harry Masters Jersey’ och startade företaget Dryg cider. Sommaren 2020 tog John och gänget en premiärsipp av de 400 liter cider som blev resultat av första årets odlingar.

– En riktig cider ligger någonstans mellan öl och vin, och fyller hela munnen på ett behagligt pikant sätt, säger John på sin karaktäristiska ”skån- gelska” dialekt.

– Cider är en perfekt måltidsdryck, inte minst är den fin till ost, vegetarisk mat och asiatiska rätter.

De engelska träden har landat fint i den skånska myllan, närmare bestämt på två hektar arrenderad mark på Hällåkra gård några mil från Malmö. I en rasande fart älgar John fram i fruktträdgården, berättar att hur träden beskärs, att det är 150 centimeter mellan plantorna och knappa fyra meter mellan raderna. Samt att det är synnerligen viktigt med blom-mande växter mellan träden. Sålunda är marken kring träden bevuxen med honungsfacelia, prästkrage, baldersbrå och vallmo, medan blom-växter som käringtand och klöver från den gamla vallen klipps fram till prunkande remsor i gångarna.

– Det räcker inte med att bara äppleträden blommar, förklarar John. För att det överhuvudtaget ska bli någon frukt måste man se till att pollinerarna har mat tidigt på våren, så att de är på plats innan träden behöver pollineringshjälp.

– Sedan ska insekterna hänga kvar så länge som möjligt på hösten. Allra bäst är att ha vitklöver i raderna, det är en fantastisk biväxt som blommar från slutet av maj till september.

För att understödja pollinerarna ytterligare låter John en biodlare sätta ut fyra kupor med bin som jobbar i blomningstid. Men framför allt ser han till att gynna de befintliga vildbina, som gärna dyker ner i den isop, timjan och lavendel som växer i slutet av varje äppelrad.

– Hemligheten bakom en lyckad ciderodling är att ha genomtänkta pollineringspartners, äppelträd kräver andra äppelsorter i närheten för att kunna bli pollinerade.

– Men för att det överhuvudtaget ska bli frukt måste man ha polli-nerare. Utan pollinerare blir det ingen cider. En ganska enkel ekvation som räcker väl för att motivera en satsning på pollen- och nektarrika blommor. ♣

Femtonhundra engelska äppelträd, två hektar mark, blomsterremsor och träd-

gårdsmästaren John Taylor. Plussa på en herrans massa pollinerare så blir resultatet

en cider så dryg att den räcker länge.

VÄLPOLLINERADCIDER I SKÅNE

JOHN TAYLORCiderälskare med blomning i fokus

Ålder: 56 år

Yrke: Trädgårdsmästare och äppelodlare.

Aktuell: Programledare för Träd-gårdstider i SVT, konstnärlig ledare på

Sofiero slottsträdgård, videobloggen Taylor & Surtanten på Youtube. Driver

företaget Dryg cider.

Familj: Hustrun Torun Jorde, 39. Tre barn från tidigare förhållanden.

Bor: Lägenhet i Malmö. Sommartid i kolonistuga i samma stad.

Besatt av: Cideräppelodling.

Sommaren 2020 tog John och gänget bakom Dryg cider

en premiärsipp av sina första 400 liter cider.

Från England hämtades äppelträd som ’Betty’,’Dabinett’, ’Tremletts

Bitter’, ’Prince William’, ’Yarlington Mill’ och ’Harry Masters Jersey.


23 22

B Ä R B U S K A RAroniabär, Aronia melano-

carpa, blommar rikligt i vitt från maj till juni. Ger strävsyrliga och supernytti-ga bär som i smaken liknar slånbär. Sorten ’Hugin’ är en låg, kompakt svartaronia som odlas till zon VI i skyddade lägen.

Björnbär, Rubus fruticosus, blommar friskt med vita eller lätt rosa blommor från juni till augusti. Bären är goda och fulla av vitaminer och antioxidanter. Taggfria sorten ’Thornless’ odlas till zon IV. Norröver är ’Sibi-riskt Björnbär’ lämpligt.

Hallon, Rubus idaeus, blommar i juni och juli med anspråkslösa vita blommor som döljs under bladen. Sorten ’Mormorshallon’ ger rikligt med medelstora söta bär och odlas till zon V. ’Älandsbro Asker’ är härdig till zon VI.

Vinbär röda, Ribes rubrum och svarta, Ribes nigrum, blommar i maj–juni med gröngula blommor som hänger i klasar. Buskarna ger i regel rikliga skördar av de C-vitaminrika bären.’Öjebyn’ är ett svart bär med fyllig smak, ’Röd holländsk’ ger många och goda röda bär. Båda odlas till zon VI.

Krusbär, Ribes uva-crispa, blommar i violett i april–maj. Bären ger C-vitamin, järn och mycket fibrer. Blommar och ger bär på äldre grenar. ’Martlet’ får stora röda bär med god smak. Krusbär odlas till zon IV.

Fruktträd och bärbuskar är ovärderliga för insekter samt ger människan skönhetsvärde och härliga skördar. Här är några träd och buskar som ger mycket mat åt både insekter och människor.

F R U K T T R Ä DKörsbär, Prunus avium,

eller biggarrå, och Prunus cerasus, surkörsbär, blommar med vita öppna blommor i april–maj. Båda får ätbara bär, fullprop-pade med vitaminer och antioxidanter. Det japanska prydnadskörsbäret, Prunus serrulata, som blommar i rosa ger pollen och nektar men inte ätliga bär. De flesta körsbär kan odlas till zon IV, surkörsbäret ’Skuggmorell’ klarar zon V.

Plommon, Prunus domestica, blommar i maj–juni med vita, ganska stora blommor i öppen form. Ger mycket fiber och antioxidanter. Odlas i huvudsak till zon IV, den mer härdiga ’Tunaplommon’ går bra i norrlandsträdgård.

Päron, Pyrus communis, blommar i maj–juni med stora vita blommor vars inre pryds av röda eller rödvioletta ståndarknappar. Frukterna är rika på fiber, vitaminer och mineraler. Päron odlas till zon III, den gamla franska sorten ’Gråpäron’ till zon V.

Äpple, Malus domestica, blommar i både vitt och rosa i maj–juni. Innehåller gott om fibrer, mineraler och antioxidanter. I Sverige finns mer än 200 äppelsorter, de flesta kan odlas till zon V. Spröda sommaräpplet ’Transparent Blanche’ odlas till zon VI, liksom höstäpplet ’Silvia’.

BÄRBUSKAR OCH FRUKTTRÄD SOM BLOMMAR IKAPP

Äpple, Malus domestica, blommar i både vitt ochrosa i maj–juni.

En mångfald avpollinatörer ger bättre

korspollinering, enjämnare och mer

effektiv pollinering dåolika arter kompletterar

varandra i sin biologi. Tillsammans ökar diver-

siteten av pollinatörer pollenöverföringenoch säkrar en jämngrad av pollinering

mellan åren.

Under en kvartslång sökrunda kan en humlabesöka upp till fem-hundra olika blommor.


25 24

Naturtrogna insektsbilder är Aron Landahls specialitet. Men han vill inte bara måla vackra fjärilar. Tuffa ollonborrar är minst lika lockande.

Klöverhumlor, storullbin, gräsgröna guldbaggar och blomflu-gor med flortunna vingar. När illustratören Aron Landahl målar av en insekt skärskådar han den först i detalj. Foton med individen ur olika vinklar, samlingar hos Sveriges entomologiska förening liksom egna insektsfynd ligger till

grund för de bilder som bland annat pryder nätverket Pollinera Sveri-ges trycksaker.

- Insekter är snygga. Jag gillar att de har sex ben, en massa spröt och antenner och uppvisar sådan mångfald i färg och form.

Aron började illustrera insekter när han och sambon Klara Gran-löf skapade ett kortspel om småkryp.

- Det finns kortlekar med tjusiga fjärilar. Men det finns många andra sorters insekter och andra kvaliteter som vi också ville visa. De är spännande och tuffa, äckliga och vackra.

Uppgiften kräver insikter om anatomi och uttryck, inte minst är insekternas ledade ben knepiga att illustrera i bild. Därtill skiljer minimala detaljer en art från en annan, det kan handla om något så litet som längden på ett spröt.

- Jag har samlat på mig kunskaper från böcker och expertis, och har en samling med självdöda insekter i en låda med glasfront hemma på väggen. Jag har ingen lust att avliva djur för att ha i en samling, men när jag hittar en död bagge på marken tar jag med den hem.

I Pollinera Sverige-projektet målar Aron i akvarell. För att få med minsta enskildhet jobbar han med stora målningar som krymps innan de skickas till tryck, vilket är en av hemligheterna bakom varje bilds naturtrogna framtoning.

Aron säger sig uppskatta insekter över lag. Men har några favoriter.- De lite större skalbaggarna, som guldbagge, tordyvel och ollon-

borre, är glänsande och fina. Dessutom är de roliga att ta upp i han-den, de har ett bra nyp när de greppar tag i fingret och tar sig fram med sina små hullingar. ♣

SMÅKRYP I KONSTNÄRLIG

TAPPNING

FOTO

: CH

LOE-

RID

GW

AY

FOTO: KAJSA GÖRANSSONF L ER T I D I G A VÄ X T ER M ED M YC K E T M AT

Rönn, slån, hassel och hägg är relativt tidigblommande och rika på pollen och nektar. Örtväxter som klöver och maskros löser av och är maxade med pollen och nektar.

Påfågelöga och andra fjärilar lockas till lila.

FAKTA HÄMTAD UR ”POLLINATÖRER OCH POLLINERING I SVERIGE – VÄRDEN, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PÅVERKANSFAKTORER” FRÅN NATURVÅRDSVERKET 2018.

Pollineringsskola och Kunskapsvandring finns att ladda ner på

Pollinerasverige.se

B LO M M A N D E A F F I S C H E R O C H KO R T

Tillsammans med illustratören Aron Landahl har Pollinera Sverige utvecklat en serie affischer och brevkort som sprider kunskap om

pollinerare och växter som de behöver. I serien finns nu sju affischer och 8 brevkort tryckta på Skandia natur som kan beställas på

pollinerasverige.se

Affischer A3: 70 kr, Brevkort A6: 30 kr inkl kuvert.

Varför minskar pollinerande insekter?Förlust och fragmentering av livsmiljöer i landskapet:✕ Vi odlar större och större arealer med färre vilda mellanrum. ✕ Ängs- och betesmarker har mins-kat med drygt två tredjedelar sedan slutet av 1800-talet. ✕ Vi utnyttjar inte vägrenarnas blomningspotential när vi slår dem tidigt på säsongen.✕ Kemisk bekämpning av skadein-sekter och ogräs kan också bidra.

Pollinera mera/TipsÅrets Pollinatör

2020 Ebba Werner arbetar för

blommande vägrenar.Du hittar hennes tips på

naturskyddsforeningen.se

FJÄ R I L S M AG N E T ERFjärilar dras till rött och lila. Med

violetta blommor i rabatten är du säker på att fjärilarna hittar dit.

Två klockrena fjärilsmagneter är rödviolettblommande kungs-

mynta, Origanum vulgare, som står i fullt flor hela högsommaren,

och syrenbuddleja, Buddleja davidii, vars syrenlila kolvar

uppträder i augusti–september

Pollinera Sverige

POLLINERA SVERIGE POLLINERA SVERIGE

27 26

Söt och näringsrik nektar. Livgivande pollen. När hansälgen släpper upp sin gulfluffiga blomning får yrvakna humledrottningar och andra övervintrade bin sin första frukost. För många är sälgen vårens viktigaste växt.

– Tidigt på våren är de övervintrade pollinerarna beroende av sälgens matiga pollen och kolhydratrika nektar, för-klarar Bengt Ehnström som är agronomie hedersdoktor vid Sve-riges Lantbruksuniversitet, SLU.

– Med sin stora mängd blommor försörjer sälgen många av de arter som även människan har nytta av, till exempel insekter som pollinerar växter i våra trädgårdar. Humlor och andra bin som hit-tar tidig föda i sälgblommorna får kraft att föröka sig samt besöka och pollinera till exempel blommande bärbuskar och fruktträd.

Bengt Ehnström har rört sig i skogsmark under hela sitt liv, och blev tidigt intresserad av insekterna som med sina uppemot 30 000 arter är den artrikaste djurgruppen i Sverige. I sin forsk-ning om skadeinsekter förstod han snart värdet av att hålla de hyggliga insekterna om ryggen. Som pionjär på området har han haft stor betydelse för synen på insekter som nyttodjur och natur-vårdsobjekt.

– Insekter betraktades länge som pest och pina, något som sur-rar och sticks och förstör i skogar och trädgårdar. Idag har såväl skogsägare som trädgårdsodlare liksom en bredare allmänhet lärt sig vilken fantastisk nytta många insekter gör. Inte minst är vi idag medvetna om att de lider brist på mat och boplatser i våra landskap. Särskilt har humlor och solitära bin, alltså vildbin, det tufft.

Här ser Bengt Ehnström sälgen som en tidig räddning. Dock konstaterar han att stora sälgar har blivit alltmer sällsynta, med-an det finns gott om sälgsly i åkerkanter och utmed skogsbilvägar. Den slås däremot ofta ner till förmån för rena odlingsytor och fri sikt.

– Det är förståeligt, men samtidigt gör det sälgen till en brist-vara. Vi behöver istället plantera in sälg i trädgårdar och odlings-landskap, allt för att pollinerarna ska överleva och kunna göra det jobb som i slutändan ger oss mat.

Då han- och honblommor uppträder på olika träd krävs en av varje kön för att få naturlig fröförökning. Den som har plats för bara ett enda träd gör bäst i att satsa på en hanplanta. Medan honsälgarna med sina grågröna blommor enbart bjuder på nektar bidrar hansälgarna med rikliga mängder av både proteinrikt pol-len och energigivande nektar.

– Sälg blommar tidigt och under ett par veckor, vilket gör att det finns föda för alla flygande insekter under en längre tid. Man kan helt enkelt säga att sälgen är livets viktigaste frukost. ♣

Boken Sälg: livets viktigaste frukost av Bengt Ehnströmges ut av Centrum för Biologisk Mångfald.

När nymornade insekter letar vårtidig föda är sälgen en första räddning. Tidigast av alla träd öppnar den sitt skafferi med pollen och nektar, och ser till att hungriga bin, fjärilar andra insekter får kraft att föröka sig.

Sälgen blommar från mars månad till början av maj beroende på var i landet man befinner sig. Hansälgarnas gulfluffiga blommor innehåller både pollen och nektar.

Tänk på trädenGlöm inte att alla

träd får blommor som bjuder pollinerarna på mat. Förrutom fruk-träden ger träd som sälg, hassel, hägg,

lind, lönn och rönn ger rikligt med både pollen

och nektar.

D Ö DA T R Ä DFallna träd i skiftande grad av förmultning fungerar som boplats för svampar, inte minst tickor, och skalbaggar. När skalbaggar kryper ut och in i veden skapas perfekta hål där bin sedan kan flytta in.

K A N T ZO N ERBlommande växter i kanterna mot grannbondens åkermark. Olika sorters klöver, honungsfa-celia, liksom solros och bovete attraherar insekter och produce-rar frön till fåglar.

S A N D B Ä D DA RSandiga slänter är perfekta boplatser för vissa bin. Ett lass sandlådesand i en södersluttning är härligt och varmt. Sandbädden bör vara minst 50 cm djup, 2–3 meter lång och nära 2 meter bred. För detta krävs cirka 6 kubikmeter eller 10 ton sand. Ytan bör sedan hållas ren genom att man skrapar bort växter.

VAT T EN Dammar och låga kärl med vatten där pollinerarna lätt kan få tag på vätska, så de slipper lägga energi på att leta dricka. Lägg stenar i botten på kärlen så att insekterna har någonstans att landa.

Ä N G S M A R K Ger mängder av mat till pollina-törer. Slås i augusti då blomning-en är över och blommorna har fröat. Ängsmark ska vara mager, därför avlägsnas det slagna gräset så att det inte ligger kvar och gödslar jorden.

B I H OT EL L Tillverkas av till exempel ihopbuntade bambupinnar, torra hallonstänglar eller vass, eller av vedträn försedda med hål i dimensionerna 4, 6 och 8 millimeter. Hålen ska

helst vara minst 15 centimeter djupa. Alltför grunda hål gör att det föds fler hanar än honor, för förökningens bästa är det istället en fördel att det föds fler honor. I de olika hålen finns utrymme för allt från väggbin till rödmurarbin. Hotellet placeras soligt och

varmt i skyddat läge, gärna i anslutning till en blommande rabatt.

KO N T I N U I T E T Med ständig blomning finns det alltid mat till hungriga insekter. Satsa på allt från tidig sälg och krokus till senblommande anisisop, fjärilsbuske och kärleksört. Kantne-peta är en trotjänare som blommar från maj till oktober.

Enkla åtgärder för mångfald

Lönnen blommar i lime-gult i april–maj och bjuder

på mängder av nektar.

Pollinera mera/TipsSÄLG – LIVSVIKTIG FRUKOST FÖR

YRVAKNA INSEKTER


29 28

P L A N TAG E N P O L L I N E R A R M E DV E T E T

Plantagens hållbarhetschef Malin Bjurvald kontaktade Pollinera Sverige 2018 efter att hon fått ögonen på deras infor-mationsmaterial om pollinerare och pollineringsvänliga växter.

– Vi såg potentialen i att expo-nera Växtguiderna i våra butiker och vår kommunikation, för att hjälpa våra kunder att göra mer hållbara val som gynnar polline-rande insekter.

Sedan dess har skyltarna översatts och hängts upp i alla Plantagens butiker i Norge, Finland och Sverige. Under våren lanserades också det gemensam-ma projektet Pollineringsskolan.

– Pollinera Sveriges arbete pas-sar bra ihop med vår egen sats-ning Bra för Bin. Nu finns fröer, lökar och växter som bidrar till en trädgård med bättre mångfald samlat på ett ställe i butikerna, berättar marknadschef Karolina Åhs. Vår ambition är fortsätta att sprida kunskap om pollinering i alla våra kanaler.

Växtguiden och Pollineringsskolan finns att ladda ner digitalt plantagen.se och pollinerasverige.se

Med stort skönhetsvärde, rikedom på pollen och nektar samt smaker till maten sätter örtagården krydda på tillvaron. Dessutom är den enkel att anlägga.

Skapa en kryddträdgård✚ Leta rätt på trädgårdens soligaste plats. Kryddor vill ha mager men väldränerad jord, en mullrik sandjord är optimal.✚ Gör plats för gångstråk. De höjer skönhetsvärdet, hindrar ogräs från att ta sig in i odlingen och gör det lätt att nå kryddorna. 50 centimeters bredd är opti-malt, lägg gärna på marksten, tegel eller grus.✚ Välj växter. Bin älskar olika sorters mynta, timjan, rosmarin, oregano, lavendel och citronmeliss. Fjärilar dras till gurkört, isop, salvia och kungsmynta. Satsa på dubbelt så många plantor som du har för avsikt att använda för egen del, då kan du skörda hälften och låta hälften gå i blom till pollinerarna. ✚ Vissa örter är lätta att förodla från frö, exempelvis oregano, mejram och timjan. Andra växter, som rosmarin och fransk dragon, köps med fördel som färdiga plantor i handelsträdgården. Kryddkrukor från livsmedelsbutiken fungerar också att sätta ut i örtagården.✚ Avhärda och plantera ut växterna när risken för frost är över. Vattna väl under etableringstiden. Därefter klarar sig de flesta kryddväxter med sparsam bevattning. Undantag är gräslök, mynta och timjan som vill ha jämn fuktighet.

”Bland bin är ca 20 procent av de svenska arterna beroende av pollen från några få växtarter.”

Humlearter besöker många olika växtslag och ses därför som generalister. Enskilda humleindivider kan däremot vara tydligt specialiserade på en enskild växt som blommar just när den flyger. (Goulson 2003).

En örtagård kryddar livet för både pollinerare och

människor.

L Ä S L U S T X 3Den vilda trädgården – Det rika livet i en lagom tuktad täppa. Volante Förlag Brittiska biologiprofessorn Dave Goulson är en fackbok av det inspirerande slaget. Med sitt personliga tilltal får författaren det att låta hur lätt som helst att skapa ett naturligt reservat i den egna täppan, och konstaterar att det leder till mindre jobb och mer njutning.

Blommor och Bin – Din trädgård, ett matbord för pollinerande insekter Apinordica Förlag En upptäcktsfärd i författaren Ingemar Fries egen trädgård. Efter trettiofem års forskning om honungsbin vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tog professor Fries fram kameran för att ta reda på hur det stod till med bibeståndet i den egna täppan. Resultatet blev häp-nadsväckande fyrtio olika arter vildbin i rabatterna.

Naturlycka - Vår värdefulla biologiska mångfald. Ola Jennersten. Bazar FörlagBoken är en lustfylld hyllning till naturen. Här finns handfasta tips om hur trädgår-dar och naturområden kan bli platser där pollinerarna kan leva lätt och gott, liksom besök hos naturentusiaster som delar med sig av sina erfarenheter. Därtill bjuder boken på fantastiska bildupplevelser av direkt närgången natur. Naturlycka utsågs av Världsnaturfonden WWF till Årets pandabok.

Av de 2 645 fjärilsarterna i Sverige är 545 arter rödlistade.

Pollinera mera/Tips


31 30

Denna trycksak är producerad av Pollinera Sverige i samarbete med tidningen Rum Ute och med stöd av Plantagen. pollinerasverige.se Pollinera

Sverige

paradis skapa ditt eget för pollinatörer

Documents