44 o u t s i d e m a g a z i n e o u t s i d e o n l i n e . s e 45

Den omfattanDe piratkopieringen har blivit ett alternativ till knark-hanDel. hur försvarar sig outDoor-inDustrin när fulsyDda expeDitions-jackor spriDer sig över värlDen och smutsar ner båDe natur och varu-märke? outsiDe har följt Den slingri-ga vägen från ljusskygga tillverka-re i kina, via svenska Detektiver till välkänDa hells angels och mormor berit i mörbylånga.

av GLENN MATTSING OCH NIKLAS ÖSTBERG

Fjä

llrä

ven

Exp

edit

ion

Dow

n J

ack

et, o

rig

ina

l och

ko

pia

.

copy paste

6 000 K

R

220 KR

46 o u t s i d e m a g a z i n e o u t s i d e o n l i n e . s e 47

Den enDa logga jag ser på visitkortet är den blå SAS-loggan. Jag förstår inte varför en butiksförsäljare på Sanlitun Yashow-marknaden har visitkort från ett skandinaviskt flygbolag, men det ska få sin förklaring något år senare. Jag hinner inte titta närmare på visitkortet. Den unga tjejen, Ling Ling enligt visitkortet, är så mån om att jag ska få med mig en Fjällräven Expedition Down hem – eller vilken jacka som helst.

”800 kronor”, säger hon och trycker den grådassiga jackan i famnen på mig. ”Ok, sufemtio.”

Jag är lika förvånad över priset som att hon talar svenska.

”Har du varit i Sverige?”, undrar jag.”Nej, ja ha lät mig från kunder. Frå mina

vänne i Stockholm.” ”Vad heter de?””Vet inte. De bara hälsa på hä.” Jag fortsätter att pruta. Det är nämligen

här, i en liten butik knökfull av piratko-

pierade outdoorprodukter från världens största och mest respekterade tillverkare, idén till denna artikel föds. Och jag vill veta var gränsen går – hur billigt det kan bli.

enligt stuDien Sizing the Piracy Uni-verse från NetNames ökade piratkopiering-en under 2012. Då talar vi i första hand om film- och musikpirater. Trots alla försök att stoppa olaglig fildelning strömmar svindyra nyproduktioner genom världens servrar.

Inom outdoorvärlden har piratkopiering-en varit en ständig följeslagare till de största tillverkarna som The North Face, Canada Goose och Fjällräven. En följeslagare som inte bara har sänkt försäljningen genom direkt konkurrens, utan också genom att svärta ner varumärken med upp-och-ner-vända loggor, taskig kvalitet och högst tveksamma arbetsförhållanden.

I Fenix-gruppen, eller koncernen Fenix Outdoor AB, har man valt att ta problemet till en helt ny nivå. Deras piratbekämp-ning omfattar flertalet jurister, en hel del pengar och, mest intressant av allt: en egen detektiv.

”Det började med en middag tillsam-

mans med Åke Nordin [Fjällrävens grun-dare]”, minns Christian Dalsgaard. ”Det var samtidigt som det gick ett drev mot IKEA gällande barnarbete i utvecklingsländer.”

Vi träffas på hans kontor i Gamla stan i Stockholm. På väggarna hänger diplom från tiden som säkerhetsansvarig för Stockholm Vattenfestival, på hyllorna ligger gamla polismössor från hela världen och i en gar-derob har han samlat på sig piratkopierade kläder – alla med falska Fjällrävenloggor.

Christian minns att han frågade Åke hur Fjällräven jobbade med den typen av problem, vilket de inte gjorde i speciellt stor utsträckning i mitten av 90-talet.

”Han var en jäkla gubbe att ha bra mag-känsla”, säger Christian. ”Han sa, ’men du är ju snut, du kan ju hjälpa oss med detta’.”

Där började Fjällrävens arbete med att utveckla sitt första code of conduct, ett do-kument som idag har vuxit till en handbok med kapitel om barnarbete, miljöarbete, kvalitetssäkring, piratkopiering och etiska

riktlinjer. Men det dröjde till 2004-2005 innan de började utveckla piratbekämp-ning. Det var nämligen då de såg hur det började dyka upp fler och fler kopior på stan.

Man kan så klart undra varför ett bolag spenderar så mycket pengar på att själv bekämpa piratkopieringen, och inte bara lämna ärendet till polisen. Christian har så klart svaret.

”De har inte resurserna”, svarar han snabbt men besviket. ”Vi betalar otroligt mycket pengar för att försvara vårt varu-märke.” Hur mycket, undrar ju den nyfikne. ”Förfärligt mycket pengar”, är det enda han vill säga.

”DunjacKa, snygg och billi”, fortsätter försäljaren.

Jag har nu förhandlat i en halvtimme och priset har gått från 2 300 kronor till 500 kronor. Jag är nöjd med min insats, trots att det är en piratkopia jag förhandlar om. Produkten hon försöker sälja är en slarvig kopia av Fjällrävens mest populära och ex-trema dunjacka – en storsäljare, framför allt i Stockholm (där den ofta används öppen så

att bäraren kan kyla ner sig). I din närmsta butik kostar den 6 000 kronor. Jag har tidigare frågat om det är en kopia, och Ling svarade: ”Det ä en ba kopia. Väldigt ba dun”.

Just dunkvaliteten är kanske det sämsta med jackan. Efter ett test i norska TV2 hjelper dej, visade det sig att dunjackor från ljusskygga tillverkare innehöll både smut-siga och blodiga fjädrar. Notera fjädrar, inte speciellt mycket dun. Kopiorna blir så klart ofta stoppade med sämre fyllning. Ingen idé att prata om fillpower. Fjädrarna har efter en tid ofta fallit ner och lämnat fritt fram för vinden att leta sig rakt genom yttertyget till kroppen. Dessutom har jackan kanske redan börjat lukta vid det laget. Orena fjädrar brukar inte gå så bra ihop med den fukt som lätt tar sig in i stoppningen genom sömmarna. Och anledningen till det är att kopior sällan sys med tråd som sväller, en osynlig detalj du aldrig lägger märket till i din betydligt dyrare jacka. Det har inte hel-ler Ling en aning om. Däremot är hon en av de mest charmiga försäljare jag har träffat. Hon kan alla knep och blir extra exalterad när hon stöter på svenska kunder – vi är, precis som Fjällrävens Christian säger, ”så in i helvete blåögda”.

VaRföR KöpeR vi kopior? Troligtvis för att det är billigt. Då kan man ju tycka att tillverkarna ibland får skylla sig själva. Canada Goose Expedition Parka kostar nästan 8 000 kronor! Problemet är att bilden kompliceras lite när man tittar på statistiken över de mest sålda piratkopie-rade produkterna.

I fallet med Fjällräven, som också sitter på enormt mycket statistik, är det faktiskt så att den mest sålda piratprodukten också är den mest älskade – Kånken. Knappast någon dyr historia. Det bevisar att det snarare handlar om att göra klipp. Prob-lemet är att man sällan gör något klipp, såvida man har tänkt att använda den till vad den är tänkt att användas till.

”Kvaliteten är förskräcklig”, säger Chris-tian. ”Med de här kopiorna kan det vara farligt att ge sig ut i naturen.”

I fallet med min dunjacka från Yashow-marknaden stämmer det. Fyllningen bidrar inte till någon speciellt skön känsla när det är kallt, och isolering är den viktigaste uppgiften för den typen av jacka. Men, den kostade fickpengar och jag kan köpa jackor till en hel pluton för samma pris som det svenska utpriset. Hur kan det vara så? Det

för oss in på andra baksidor av piratkopie-ringen: mänskliga rättigheter, utvecklings-kostnader, miljö- och etikfrågor.

i åR DRog fn igång en kampanj med nam-net Counterfeit: Don’t buy into organized crime, ett initiativ för att öka medvetenhet-en om piratkopierade varor, vilken årligen uppgår till 250 miljarder US-dollar per år.

När man tittar bakom kulisserna på pi-ratkopieringen dyker det snabbt upp en rad argument till varför man inte bör köpa för-falskade varor, bortsett från den juridiska aspekten. Som köpare av piratkopior vet man inget om kvaliteten. Ska man använda kläderna enbart för utseendets skull kanske man anser att det inte är avgörande, men dålig kvalitet kan vara förödande om man ska bege sig ut i vildmarken. Kort sagt: Det lämnas inga garantier gällande produkt-säkerhet. Sedan finns också aspekten med mänskliga rättigheter; att de som tillverkar dessa kopior ofta har usla arbetsvillkor. Genom att köpa kopior så bidrar man till att den verkligheten vidmakthålls. Dessutom är den här typen av varor ofta kopplade till organiserad brottslighet. Köper man piratkopior är risken stor att man stödjer sådan verksamhet. Ytterligare ett skäl är att de som gör kopiorna inte bär några av de kostnader som finns i samband med att ett företag utvecklar ett nytt material eller tar fram en mer avancerad produktteknologi.

Piratkopiornas låga pris har också en an-

nan förklaring. Ett pris som till slut miljön får betala. För medan många av de etable-rade företagen jobbar med miljöcertifiering har de företag som gör kopior ofta inte alls någon miljöpolicy och jobbar inte med några restriktioner gällande miljöpåverkan och liknande.

”ja, Detta äR ytterligare en siden-marknad och den är full av både folk och prylar. Men den här är värd ett besök just för de låga priserna på kläder, sidenproduk-ter och dvd-skivor. Kom bara ihåg att pruta hårt. Om försäljaren säger 200 yuán, svarar du 20 yuán”. Jag gör precis som det står på cityweekend.com, en sajt som uppmanar till storslagen budgethandel under Kina-besöket. Jag prutar. Hårt.

”Hur mycket?”, undrar hon. ”Jag kommer tillbaka”, svarar jag.”Nej! Nej!”Det är det värsta man kan svara. För-

säljarna vet nämligen att kunden då är förlorad. Runt hörnet finns nästa butik och den säljer – exakt samma grejer.

”450””180””Nej!”, protesterar hon. ”Lite me.” ”Ska den inte vara tjockare?”, undrar jag

och känner på fyllningen. ”More down?””Exactly the same.””440!””190””No!”

”Jobbar du på SAS”, undrar jag? Hon bara skrattar. Hon jobbar inte på SAS men jag kan inte fatta varför hennes visitkort hade SAS-logga. Baksidan var taffligt layoutad med ett antal varumärken: Canada Goose, Spyder, Peak Performance och MaxMara. Grossistförsäljning, står det längst ner.

Priset är nu på 400 svenska kronor och hon börjar bli irriterad. Men det finns god marginal kvar ska det visa sig.

”nästan all tillverkning av kläder sker i södra Kina, antingen i provinsen Guang-dong, som gränsar mot Hongkong, eller i närheten av Shanghai-deltat”, säger jour-nalisten och författaren Jojje Olsson som jobbar i Kina.

Kina och Turkiet står för den största delen av piratkopiering, i alla fall då det gäller klädprodukter från outdoorindustrin. Det finns indikationer på att Pakistan är på väg att bli ett ”piratland”. Alla seriösa tillverkare vet exakt hur många knappar, löpmeter tyg och tråd de levererar till sin fabrik i till exempel Kina, så att byxorna inte får ben och säljs illegalt på hemmamark-naden. Man vet också hur många exemplar av färdiga produkter som ska komma ut på andra sidan. Fjällräven accepterar en felmarginal på några procent. För Haglöfs handlar arbetet mot piratkopior primärt om att stänga webbsidor där det säljs sådana varor. Några exakta siffror om vad pirat-kopior kostar dem finns inte, men Rasmus

”DERAS PIRATBEKäMPNING OMFATTAR FLERTALET JURISTER, EN HEL DEL PENGAR OCH, MEST INTRESSANT AV ALLT: EN EGEN DETEKTIV”

piratvägenDen vanligaste pirat vägen börjar på en marknad i kina och slutar med en postförsändelse i sverige.

2. NÄTVERKETShowroomsinnehavaren skickar beställningen till sin kontakt i Guangdongprovinsen.

1. BESTÄLLNINGENEn svensk medborgare gör en beställning av jackor (á 150 kronor) på ett showroom i Kina.

6. KÖPETBerit Karlsson i Mörbylånga får sin Blocket beställda jacka (2 000 kronor) av säljaren via posten.

3. PRODUKTIONENEn fabrik hyrs och under en natt sys 1 000 exemp lar av jackan. Inga spår finns på morgonen.

5. LAGERLådorna skickas till ett mellanlager (Gdansk).

4. EXPORTENLådor med jackor skickas via båt till ett lager inom EU (Rotterdam).

48 o u t s i d e m a g a z i n e o u t s i d e o n l i n e . s e 49

Illu

st

ra

tIo

n: j

ac

ob

th

om

as

Äkta eller falsk?En studiE från usA visAr Att budgEtmEdvEtnA konsumEntEr oftArE köpEr fAlskA produktEr än originAl. dEn vAnligAstE vägEn går viA En wEbbsidA. vårA AmErikAnskA kollEgor tittAdE närmArE på fEm sidor som såldE utrustning till misstänkt lågA prisEr. så vAd hAmnAr i brEvlådAn om mAn trålAr nätEt på En jAckA? av Kyle Dickman

Järvinen på Haglöfs bekräftar att det är ett stort problem. Att stänga sidor är en del av arbetet för att komma till rätta med problemet men man hoppas också på en enkel lösning för kunna skilja mellan falska och äkta plagg. De lösningar som varit på tapeten tidigare har enligt Rasmus varit lite för omständliga men kanske är något på väg att hända, åtminstone om man ska tro Rasmus som har sett en ny lovande lösning där man söker patent.

”Jag väntar med iver på hur projektet fortlöper”, säger Rasmus.

Det nya systemet bygger på att tullperso-nal snabbt och enkelt ska kunna identifiera en kopia, Det är en avsevärd skillnad jäm-

fört med idag då tullen skickar bildmaterial till företaget vars varumärke det gäller, som i sin tur får ta ställning till om det rör sig om en kopia eller ej. Men även konsumenterna skulle kunna ha nytta av ett sådant system eftersom man skulle se om produkten man är på väg att köpa är en riktigt eller fejk. Just hur brådskande en sådan märkning är visar sig under intervjun då Rasmus får ett mejl från Tyskland om att ännu en misstänkt sida har dykt upp, i det här fal-let syns Marcus Hellner tillsammans med japanska tecken och priserna är lockande, 50 procents rea. Men alla företag har inte kapacitet att följa upp var det eventuella överskottet tar vägen.

”Jag kom över Klättermusenjackor i Kina som skulle destrueras, men så hade det inte blivit”, säger äventyraren Janne Corax som har rest många år i landet. ”Det var någon söm som läckte lite dun, men det var inget farligt tyckte jag.”

Här talar vi alltså om äkta varor som tar sig ut på den lokala marknaden. Detta är troligtvis en försumbar mängd jämfört med kopiorna. Men det finns också olika kvalitet på kopior.

”Det finns olika fabriker i olika prisklas-ser, så man som kan beställa en bra eller dålig kopia”, säger Jojje.

En av Jojjes kinesiska kontakter har själv skickat iväg ”flera hundra jackor” till Danmark via post, som hon fick cirka 300 kronor styck för.

Mängden piratkläder på Sveriges gator är så stor att det omöjligt kan komma från Ki-

naresenärer med extra stora resväskor och aptit på kopior. Ibland är det en privatper-son som vill göra ett tillfälligt klipp.

”Det kan vara en student som har hittat Alibaba [en sanslöst innehållsrik webbsajt med – allt] och köper ett parti som han/hon distribuerar via egna kanaler i Sverige”, säger han.

Men det finns så klart en mer omfattande organiserad verksamhet utanför tillverk-ningsländerna. Och det är den Christian Dalsgaard är allra mest intresserad av.

Det är oftast svenskar som ligger bakom beställningarna av de piratprodukter som når Sverige. Deras kanaler är ofta en egen sajt som liknar tillverkarnas. En annan väg

är via Blocket och Tradera, där godtrogna Berit Karlsson i Mörbylånga hittar en fin vinterjacka till sitt barnbarn.

”Vi stänger ner 20 sajter om dagen”, säger Christian.

Genom ett nära samarbete med Tradera och Blocket kan de också snabbt lägga ner säljannonser med falska Fjällrävenproduk-ter och få tag i säljarna. Samma sak gäller jättar som Ebay.

Vad händer då om någon haffas av Chris-tian? Jo, personen som har köpt jackan får en skrivning från Christian där han förkla-rar på tydlig svenska att vederbörande har gjorts sig skyldig till brott genom att sälja eller köpa plagiat. De uppmanar att göra en polisanmälan och skriva under en förbin-delse om att inte göra om det igen.

”Det är inte den enskilda säljaren vi är så intresserade av”, säger han. ”Det är vägen in i Sverige och hur han/hon kom över kopian.”

Hur många svenskar ägnar då sina förlo-rade fältdagar åt illegal import?

”Inte så många”, menar Christian, ”för det leder ofta till samma organisation.”

”Det är organiserat?””Ja””Vilka är det?””Nja, de...””Kör tvåhjuligt?””Ja, just det. Det kan vara så.”Enligt Christian är det lätt att dömas för

knark, men inte så mycket att tjäna på det längre. Kläder kan ge mer. Om spåren leder till en klubb som Hells Angels försöker de

ta reda på var lagret är, vilket har visat sig kunna vara både i Sverige och utomlands. Sen skickas påstötningar. Inte heller här tar de hjälp av polisen.

”Faktum är att även motorcykelklub-barna tycker att vi är så jäkla jobbiga att de ibland lägger ner”, säger Christian. ”Men vi gör ju knappast rajder som den jag blev inblandad i under ett polistillslag i Thailand där polisen stormade ett fabrikslager med k-pistar.”

Det är just detta Christian och alla drab-bade företag vill hitta: fabriken. Men det finns inte alltid en fabrik – det dyker upp en fabrik, tillfälligt, under en och samma natt. Det är också anledningen till att det kan förekomma uppenbara missar, som märkliga färgskillnader – de ser helt enkelt inte skillnad på ljusgrönt och mörkgrönt utan lyse!

”De gör det så tyst att till och med gran-narna är omedvetna om det”, säger Chris-tian. ”På morgonen syns inte ett spår.”

Fabriken är hyrd över natten och de 1000 jackorna som den svenska beställaren beta-lade för på ett showroom i Hongkong är på väg i lådor mot närmsta hamn, och Europa.

”Vi gåR ytteRst sällan till åtal”, säger Christian. ”Men när vi gör det, vinner vi.”

Fjällräven har fört ett ärende mot ett företag i Täby som gjorde kopior på Fjäll-räven Down Jacket och släppte ut dem på marknaden. En känd svensk klädtillverkare inom modebraschen har kopierat, och fått betala vite på ”mycket pengar” (plus att de fick förstöra sitt lager).

Sen har vi Tingsrättsdomen från 2012. I det här målet hade åklagarsidan en stor mängd skriftliga bevis som kontoutdrag, chattloggar, utlåtanden, postavier, anteck-ningar med mera. Bevisningen ledde också till fällande dom. En man dömdes för grovt bedrägeri, brott mot varumärkeslagen och tullbrott. Straffet blev fängelse i två år och åtta månader. I samma mål fälldes ytterli-gare fem personer för medhjälp.

Tittar man närmare på domen fram-kommer upplägget för denna verksamhet, ett upplägg som inte är ovanligt i den här sortens fall. Huvudmannen har skickat förfalskade kläder, i huvudsak pikétröjor av olika märken men också Canada Goose-jackor, från Thailand till Sverige, där hans medhjälpare tog emot varorna. Därefter packades varorna om för att sedan skickas till den slutgiltiga mottagaren. Annonse-

ringen har i huvudsak skett via massmejl till mindre svenska företag. I domen uppskat-tar man att cirka 5 000 mejl har skickats ut. Därefter svarade kunderna på mejl eller per telefon och huvudmannens medhjälpare tog beställningar. I domen har man slagit fast att kunderna trodde sig köpa något annat än vad de sedan fick levererat. Kort sagt: Man sålde falska varor till äkta priser. Mannen bakom bedrägeriet har använt olika företagsnamn, falska momsnummer, olika mejladresser och telefonnummer. Den numera fällde mannen hävdade i förhör att han inte visste att de handlade med förfal-skade varor, men i domstolen ansåg man att personen i fråga visste det samt att den åtalade försökte göra så att leverantörerna inte skulle kunna identifieras.

En annan, lite mer oväntad, väg för piratkopierade varor uppdagades 2005. Då avslöjades att SAS-anställda smugglade kläder i jobbet, framförallt från asiatiska länder. Eftersom tullreglerna är samma för alla som flyger var den stora frågan: Hur gick det till? De teorier som troligtvis låg närmast sanningen visade på att det var skrattretande enkelt att kringå tull-larna. Ja så enkelt att man utan problem skulle kunna sätta det i system, kanske var det så visitkortet med SAS-loggan kunde förklaras. Sättet man lyckades runda tullen var genom att lasta om bagaget efter att planet landar, från en internationell flight till inrikes; från Kinavagnen till Umeåvag-nen – klart, och i princip riskfritt.

Hur kommer man då till rätta med pro-blemen?

”Vi saknar en ordentlig lagstiftning”, säger Christian Dalsgaard. ”I Italien kan du inte gå omkring med en kopia utan att göra dig skyldig till ett brott, men i Sverige går det bra.”

Han har rätt – så klart. I Sverige gör man sig skyldig till ett brott först när plagiatet förs in över gränsen eller vid försäljning. Det gör jobbet svårt, både för domstolarna och Christian.

Hur ser det ut i Asien? Vad blev straffet för den ansvarige på fabriken i Thailand som Christian var med och att avslöja?

”Yrkesförbud i fem år. Dessutom lovade regeringen att förstöra hela lagret”, säger han.

De skickade också en fråga tillbaka till Fjällräven: är du inte nöjd med denna dom, kan vi lämna över ärendet till folkets dom-stol för vidare åtgärd.

jacka #1Webbsida: moosejaw.compris: 700 kronor.annonsen: Företaget i fråga är framför allt en e-handel som också har ett dussintal butiker runt om i usa. när vi ringde kundtjänst svarade de ”mooooooosejaw!”slutsats: affärsidén för moosejaw är att köpa kläder från föregående års kollektion till låga priser. så det är äkta varor och rabat-terade priser.

jacka #2Webbsida: Dinoexpress (via Ebay)pris: 1 000 kronor.annonsen: På sidan står det ”Det här är en äkta north Face-jacka!” slutsats: ser äkta ut, känns äkta men rabatten

ligger bara på 140 kronor och bytesmöjligheterna är begränsade.

jacka #3Webbsida: aliExpress.compris: 300 kronor.annonsen: Företaget ägs av alibaba Group, som är ”en sammanslutning av olika e-handelsföretag” och kläderna skickades från sin-gapore till ”Kely Dickman”.slutsats: lösa trådar i sömmarna, två löpare på armhålsdragkedjan och jackan luktade cigarettrök. men för att vara en kopia är den förvånansvärt välgjord.

jacka #4Webbsida: 6pm.compris: 700 kronorannonsen: 6pm är ett företag som har kopplingar till amazon.com och säljer

allt från handväskor till mobiltelefoner. slutsats: Precis som moosejaw säljs stora partier vilket leder till låga priser.

jacka #5Webbsida: Vjackets.compris: 600 kronor (men vi köpte den aldrig)annonsen: ”Är detta är lagligt företag?” var en fråga som dök upp två gånger under rubriken ”Vanliga frågor”. svaret: Vi köper stora partier, konkurslager... på så sätt kan vi erbjuda låga priser till våra kunder. slutsats: när vi skulle genomföra köpet efter-frågades kontouppgifter vilket är vanligt vid bank-kortsbedrägerier, därför lät vi bli att handla.

”SER JAG EN KOPIA VANDRA OMKRING PÅ STAN SER JAG TILL ATT äGAREN FÅR VETA DET OMGÅENDE”

De feM Mest piRatKopieRaDe pRoDuKteRna:north Face Denali (fleecetröja)ugg classic (sko)columbia 3-in-1 (jacka)Vibram FiveFingers (sko)canada Goose (jacka)

50 o u t s i d e m a g a z i n e o u t s i d e o n l i n e . s e 51

”Vad det innebär, det vet jag inte”, svarar Christian.

”Det vill man kanske inte veta”, undrar jag.

”Nej.”

HuR Väl lycKas då Tullverket med att stoppa införseln av piratkopierade varor?

Inom EU beräknar man att piratkopi-erade varor står för tio procent av den totala omsättningen. Räknar man på värdet visar statistik från Tullverket att man inom EU stoppade ungefär 40 miljoner pirat-kopierade varor till ett sammanlagt värde på cirka en miljard euro. En annan siffra som nämns är att piratkopierade varor står för fem procent av den totala världs-marknaden. Ursprungslandet för dessa varor varierar men mer än 60 procent kom-mer från Asien, framför allt Kina.

Så tillbaka till huvudfrågan: Hur väl lyck-as man stoppa varor från Tullverkets sida? Per Holgersson, Tullverkets specialist på immaterialrätt och produktsäkerhet, berät-tar att man 2013 stoppade 356 sändningar (cirka 100 000 artiklar) som tillsammans hade ett värde på 38 miljoner. Bryter man ner dessa siffror ser man att 202 av de 358 sändningarna (cirka 70 000 artiklar) hand-lar om kläder och skor och att värdet ligger på cirka 11 miljoner. Men någon uppskatt-ning om vad som inte fastnar hos Tullen kan inte Per Holgersson ge.

”Det är otroligt svårt att veta hur mycket som kommer in på ett år. Men vi stop-par nog tyvärr en rätt liten del”, säger Per Holgersson.

Anledningen till detta har en rad olika förklaringar men framför allt handlar det om resurser (Per uppskattar antalet heltids-anställda som jobbar med sådana ärenden på Tullverket till omkring tio personer). Det tar dessutom tid att driva dessa ärenden och Tullverket har också en rad andra uppgifter man måste utföra. Men en satsning som nu genomförs bygger på en ny förordning som trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebär att

Tullverket nu kan kontrollera småförsän-delser utan att kontakta rättighetshavaren innan. Denna förenkling av byråkratin innebär att Tullverket nu kan driva ärendet direkt mot importören. Bakgrunden är att man sett en trend där antalet piratkopie-rade jackor i varje försändelse har sjunkit, från 10–15 till 3–5. Troligtvis ville man från brottslingarnas sida minska risken genom att sprida ut sändningarna (i det rättsfall som beskrevs tidigare var det just sådana småförsändelser som oftast användes). Förhoppningen är att man mer effektivt ska komma åt småförsändelserna men än så länge har man inte sett någon effekt av den nya förordningen som kommer att utvärde-ras allt eftersom.

”jag Ha gön, svatt, röd, mökblå. Alla storleka”, säger hon.

”Ok, jag tar en grön, men då vill jag ha den för 200”, svarar jag.

”Nej, alldeles fö lågt. Upp lite. 250.””210.””240.””210.””Nej! Lite me.””220 kronor är mitt sista bud.””Ok.”Där gick gränsen. Efter två timmar är jag

ganska säker på att jag har nått så lågt som är möjligt utan att Ling förlorar sin provi-sion fullständigt. Men priset är betydligt lägre än vad den skulle ha blivit om jag hade betalat fullpris, vilket i och för sig ingen gör på de kinesiska fuskmarknaderna.

Jackan är grågrön, en tråd hänger från en söm och stoppningen är betydligt tunnare än vad den ska vara, något man kanske inte tänker på om man inte har provat origi-nalet. Och dunkvaliteten är ... bedrövlig. Stora fjädrar som gärna klumpar ihop sig med varandra fyller kanalerna som skiljs av genomgående sömmar och jackan är så klart inte välfylld så att det stoppar vinden tillräckligt, precis som Christian beskriver en typisk kopia – knappast duglig för vin-

tertur. Men priset lockar många, och jackor används inte alltid till vad de är tänkta att användas till.

fjällRäVens VD, Martin Axelhed, kan bli nästan rasande när han upptäcker en oäkting på gatorna.

”Ser jag en kopia vandra omkring på stan ser jag till att ägaren får veta det omgående”, säger han.

Har deras krig mot piraterna gjort någon verkan? Försäljningen av outdoorprodukter på webben går stadigt uppåt men i detektiv Dalsgaards sammanställningar, och för Fjällrävens del, går siffrorna för den illegala verksamheten åt andra hållet: från 4 000 årliga annonser i svenska tidningar och sajter, till dagens 1 000. Om det gäller andra företag är han osäker på. Han är snarare besviken på andra företag.

”De skulle kunna göra mycket mer”, säger han. ”Men de har kanske inte resurser, eller så tycker de att det är bra marknadsföring.”

Den finns en grupp han är ännu mer besviken, förbannad, på.

”Resebolagen!”Svenska researrangörer som ordnar

resor till Kina med syfte att just köpa billiga kopior.

”Och det har ni påpekat”, undrar jag.”Jodå.””Och de har slutat?””Jodå.” Vad tycker kineserna om alla kopior? Det

är så klart svårt att generalisera, men Chris-tian tycker att regeringen har uppmärk-sammat problemet och vidtagit åtgärder. Och folket verkar måttligt intresserade av kopior. Den växande skara kineser som kan räknas till mellanklassen ökar, vilket också har öppnat möjligheten till renodlade Fjällrävenbutiker. 20 stycken för att vara exakt. Inte nog med det. Priset är högre än i Sverige! Det skvallrar om att man vill ha the real deal. Hur säljer då produkterna i Kina? De svarar stolt: ”Utav helsike”.

Fjällrävens detektiv, Christian Dalsgaard.

Fot

o: G

lEn

n m

at

ts

InG

Kopia av Fjällrävens G 1000-väv: G 900. En bäver har smugit sig in i Kebnekaise.