SIEWERT ÖHOLMS RÄTTEGÅNGSHANDLINGAR I början av 70-talet satt Siewert Öholm häktad i Norrland, åtalad för otukt med barn, försök till våldtäkt och försök till otukt med ungdom. En flicka vid namn Carina Olofsson påstod att hon haft sin sexdebut med Siewert Öholm vid 12 års ålder. Siv Granlund (17 år), Barbro Kämpe (16 år) och Signe Armgren (18 år) var andra som hade anmält Siewert för sexuella övergrepp. Siewert förnekade anklagelserna, och friades på samtliga punkter. Här följer häradsrättens dom (B 131/70 [senare ÖB 77 B]) från 70.12.30: ÅTALSPUNKT 1: Försök till otukt med ungdom. Siv Granlund (född 501019) har lämnat följande berättelse: Hon hade sitt föräldrahem i Granberget, ca 2,5 mil från byn Risbäck. Hon gick i skola t.o.m. 9:e klass i Dorotea. Efter skolans slut, vårterminen 1967, gick hon en termin, hösten samma år i husmodersskolan i Dorotea. Genom förmedling av en fru Persson i Risbäck, vilken i sin tur kontaktat husmoderskolan, erhöll Siv Granlund anställning hos makarna Öholm. Makarna både då i Risbäck. Före anställningen besökte båda makarna Öholm Siv Granlund i hennes föräldrahem. Hon tillträdde anställningen 680120. Hon slutade anställningen på egen begäran 680530. Under anställningstiden uppbar hon - förutom mat och husrum - en kontant ersättning på 325 kr i månaden. Makarna Öholm, vilka på nedre botten i en fastighet i Risbäck hade en lägenhet med 4 rum och kök, förhyrde för Siv Granlunds räkning ett rum på övre våningen i samma fastighet. Makarna Öholm hade två pojkar, vilka vid ifråga varande tid var i åldern 2 och ett halvt resp. 3 och ett halvt år. Siv Granlunds arbete bestod mest i att ha hand om barnen. Det var inte så mycket att göra. Båda makarna arbetade som lärare. "Första tiden gick det bra att jobba där, men sedan tyckte jag inte att det var så vidare att jobba där". Siewert Öholm började sedan Siv Granlund varit anställd hos makarna Öholm under kanske en månads tid, att bli närgången mot henne. En söndageftermiddag i februari 1968 hämtade Siewert Öholm i bil Siv i hennes föräldrahem i Granberget. Siv var över helgen hemma i sitt föräldrahem. Siwerts hustru, Ann-Britt Öholm, var vid tillfället bortrest, troligen i anledning av någon ansiktsoperation. Siewert hade makarnas två barn med sig. Siewert och Siv åkte icke från Granberget direkt till makarna Öholms bostad i Risbäck utan for till Vilhelmina. De åt där middag på baren till hotell Wilhelmina. Sedan de ätit, föreslog Siewert att de skulle ta in på hotellet. Siv nekade till detta. Siewert nämnde aldrig direkt närmare, varför han ville att de skulle stanna kvar på hotellet. De åkte från Vilhelmina till makarna Öholms bostad i Risbäck. Hon kunde icke nu erinra sig vad de talade om under färden till Risbäck. Siewert gjorde inte några närmanden under

bilfärden. De kom till Risbäck vid 20.30-tiden. Siewert lade barnen. Under tiden satt Siv i en tvåmanssoffa i makarna Öholms vardagsrum och läste någon veckotidning, troligen Femina. I vardagsrummet hade makarna Öholm två likadana soffor, vilka vid tillfället stod i rad vid sidan om varandra. Efter en stund kom Siewert in i vardagsrummet. Han hade därvid med sig två glas med någon dryck. Han ställde ena glaset framför henne på bordet. Hon smakade på innehållet, som var uppblandat med sprit. Hon kunde inte säga vad det var för sags sprit. Hon drack inte upp hela innehållet i glaset utan lämnade kvar ungefär hälften. Siv och Siewert satt och samtalade. Efter en stund nämnde Siewert något om att hon städat. Siv genmälde "säger du det". Siewert, som då satt i samma soffa som Siv, flyttade sig intill henne och tittade liksom på andra sidan om henne. Siewert sökte så draga ned henne i soffan. Han tog därvid ena armen bakom hennes rygg och om midjan på henne. Den andra armen lade han runt hennes hals. Han drog henne mot sig samtidigt som han själv lutade sig bakåt. Siv kom att halvligga över Siewert, därvid hon kom att ha sina ben utanför soffan. Siewert, som höll kvar sitt grepp, sökte kyssa henne. Siv böjde undan huvudet och stötte bort honom med ena handen. Siewerts grepp var inte särskilt hårt. Under Siewerts förfarande stretade Siv emot men "det gick så fort att jag inte hann blinka". Det blev icke senare mellan Siewert och Siv något tal om denna händelse. De sade sålunda icke något till varandra därom. Hon kunde inte nu säga av vilken anledning Siewert förfor på detta sätt. Hon blev förvånad och hade "inte väntat sig detta". Siv och Siewert satt kvar i soffan och samtalade. Det blev bl.a tal om äktenskap, trohet och dylikt. Det var Siewert som tog upp samtalet härom. Hon kunde inte säga, varför Siewert vid detta tillfälle drog fram dylika spörsmål. Han lämnade sin syn på dylika frågor. Siv framförde egna åsikter men kunde inte nu direkt minnas vilka. Siewert nämnde bl.a. att han kunde tänka sig att ha en förbindelse utanför äktenskapet. Han sade bl.a. att han kunde tänka sig "att ligga med mej och också med Birgitta Eriksson (lärarkollega till makarna Öholm)". Siv sade ifrån till Siewert att hon inte ville det. Efter en stund gick Siv upp på sitt rum. Hon erinrade sig att Siewert vid något tillfälle, innan hon gick därifrån, framhöll för henne att hon icke skulle för någon få tala om vissa saker. Detta gällde bl.a vad de under kvällen diskuterat. Siv lovade att inte säga något. Sedan hon kommit upp på rummet "var det någon på dörren, men jag har inget bevis". Efter denna händelse förekom det att Siewert ibland på dagarna gjorde närmanden. Vid dylika tillfällen brukade han taga henne om midjan, trycka upp henne mot en vägg och söka kyssa henne. Siv stötte bort honom. Siv kände sig aldrig vara i någon beroende ställning gentemot Siewert. Siv blev oriktigt beskylld för att ha tagit sprit, som tillhörde makarna Öholm. Sedan Siv slutade sin anställning hos makarna Öholm skällde Siewert ut henne i samband med att det var tal om varför Siewert ej betalade in Sivs skatt. Siv omtalade i detta sammanhang för sin moderatt Siewert velat ligga med henne. Siv tyckte inte att Siewert gjort henne så mycket. Siewert Öholm har bl.a berättat: Såväl han som hans hustru arbetade som lärare. Särskilt för tillsynen av deras två barn var de i behov av

hembiträde. Det var emellertid svårt att få tag på hembiträde. Siv hade blandade rekommendationer. Föreståndarinnan på husmodersskolan ville inte rekommendera henne. En lärarkollega till makarna Öholm, Birgitta Eriksson, kände närmare till Siv Granlund. På grund av Birgittas uppgifter om Siv tog makarna Öholm emellertid kontakt med Siv och hennes föräldrar. Det blev så att makarna Öholm kom att anställa Siv som hembiträde. Det kunde nämnas att Siv uttalade, att hon helst icke ville vara i Risbäck utan egentligen önskade få arbete på annan ort, men att hon i allt fall tog anställningen hos makarna Öholm. Makarna Öholm ville därför göra det så trivsamt som möjligt för Siv. Makarna Öholm bemödade sig om att söka få personlig kontakt med Siv, vilken kunde antagas ha en viss rädsla för makarna Öholm, vilka var lärare och dessutom inflyttade sörlänningar. Såväl Siewert som Ann-Britt Öholm talade ofta med Siv för att hon skulle trivas hos dem. Makarna Öholm hyrde för Sivs räkning av skolstyrelsen en lägenhet på andra våningen i den fastighet, där makarna bodde. Dessutom lät de rusta upp lägenheten så att denna skulle för Siv vara så trevlig och trivsam som möjligt. Det kunde också omnämnas, att makarna Öholm, i samband med att Siv anställdes hos dem, bjöd Siv och hennes föräldrar på middag samt att Siv då till kaffet drack ett litet glas konjak. Över ett veckoslut, antingen i slutet av januari eller början av februari 1968, var Ann-Britt Öholm i Umeå, där hon genomgick en operation. Siv vistades i sitt föräldrahem i Granberget. Det var bestämt att Siewert på söndagen skulle i bil hämta Siv i hennes föräldrahem. Det saknades allmänna kommunikationer mellan Granberget och Risbäck, varför Siewert brukade i bil hämta Siv. Siewert som hade makarnas barn med sig, hämtade Siv på söndagseftermiddagen. Under färden från Granberget kom Siewert och Siv att tala om hur det var att åka bil. Siv tyckte att det var skojigt att åka bil. Siewert hade varit ensam över veckoslutet och hade icke ätit middag. Han tyckte då att de kunde fara till Vilhelmina, där han kunde passa på att äta. De stannade vid hotellet i Vilhelmina, vilket de passerade när de åkte in i samhället. De åt på hotellets bar. Siewert nämnde aldrig något om att stanna kvar på hotellet. Att Siewert överhuvudtaget skulle ha nämnt något dylikt, framstod för honom som orimligt redan på den grund att han skulle börja sin tjänst i skolan i Risbäck kl. 08.00 påföljande morgon. Siewert och Siv åkte från Vilhelmina vid 18.30-tiden. Efter hemkomsten till bostaden i Risbäck satt Siewert och Siv, vilken icke gick upp till sitt rum utan stannade kvar i makarna Öholms lägenhet, och pratade i vardagsrummet. Siewert ville framhålla, att han icke haft anledning att tänka på det tillfälle varom Siv berättat förrän i samband med den inledda förundersökningen. Han, som icke av sig själv kunde mer i detalj erinra sig tillfället, sökte emellertid komma ihåg vad som möjligen kunde ha förekommit. Siewert höll det för troligt, att det var han som vid tillfället lade barnen. Han utgick - mot bakgrunden av den inställning, som makarna Öholm vid denna tid hade gentemot Siv - ifrån, att han under kvällen uppträdde så att Siv skulle ha förtroende för makarna Öholm. Han uppträdde naturligt och

avspänt. Siv kom att sitta kvar i makarna Öholms vardagsrum. Siewert kunde inte nu säga, varför hon vid tillfället inte gick upp till sitt rum. Det var enligt hans uppfattning naturligt om han frågade Siv - vilken enligt Siewerts minnesbild kanske inte åt middag på hotellet i Vilhelmina - om hon ville ha något att äta eller dricka. Siewert bjöd henne i vart fall icke sprit utan att först ha tillfrågat henne härom. Han tog fram ett par små s.k. selterglas. Han blandade en drink av troligen vodka och lime; det var lite sprit. Han visste att Siv då var under 18 år. Siewert ansåg det dock inte på något sätt egendomligt, att han vid tillfället bjöd Siv på en drink. Hon drack ju för övrigt konjak då makarna Öholm bjöd henne och hennes föräldrar på middag. Siewert kunde inte nu närmare erinra sig vad han och Siv talade om. De talade om förhållanden i skolan och på husmodersskolan. Det var också tal om äktenskapet som institution samt om problemet trohet och otrohet. Under kvällen satt Siewert inte hela tiden på samma ställe utan gick omkring och satt på olika platser. Siv Granlund hade vid denna tid långt hår, vilket hängde ner på hennes axlar. Det kunde vara möjligt att han - kanske för att understryka något i sitt påstående - på skämt drog Siv i håret eller stötte till henne. Siewert erinrade sig att Siv vid något tillfälle sade, att hon inte kunde förstå att Siewert ville vara gift. Härigenom kom hon liksom att provocera honom till ett försvar av att han var gift. Det kunde även vara möjligt, att han i samband härmed sade något om att han kunde tänka sig att ligga med Siv utan han därför skulle vara otrogen i känslomässig mening mot sin hustru. Siewert var mycket tveksam om Birgitta Erikssons namn verkligen kunde ha nämnts. Under samtalet verkade Siv mogen. Siewert tyckte att hon hade vettiga åsikter. Han ville framhålla att talet om äktenskap och dylikt icke var vad de huvudsakligen talade om under kvällen. Vad Siv uppgivit om Siewerts handlande mot henne, när de tillsammans satt i soffan, hade Siv hittat på. Hennes uppgifter saknade helt verklighetsunderlag. Siewert bedömde uppgifterna som helt fantastiska. Siv sade, att hon skulle gå upp till sitt rum. Siewert råkade då på skämt säga "du kan ju ligga här". Han märkte genast på Siv, att hon reagerade och tydligen missförstod honom. Sedan Siv avlägsnat sig, var Siewert icke på övre våningen och tog således ej heller i dörren till hennes rum. Siv hade förövrigt ofta besök. Siewert förnekade att han på det sätt Siv berättat, avsiktligt sökte göra närmanden till henne. Det förekom att han, då han kom hem på någon skolrast, tog tag i Siv och "flytta om henne". Detta kunde hända vid tillfällen, då han mött henne i en trång passage som fanns i lägenheten. Om Siv fattade detta som om han tryckte henne mot väggen så måste detta bero på att väggen var i omedelbar anslutning. Siewert sökte aldrig kyssa henne och han bestred på det bestämdaste, att han överhuvudtaget "betedde sig mot henne". Efter hand kom makarna Öholms förtroende till Siv att ändras. Under den tid Siv var anställd hos makarna Öholm, märkte Siewert, att det försvann sprit och vin ur de

flaskor som makarna hade i hemmet. Siv nekade till att hon tog något vin eller eljest någon sprit. Siewert fick höra att det ute på samhället talades om att "gå till Siv får du dricka Öholms sprit". Härtill kom att Siv även använde Ann-Britt Öholms kosmetika. Siv umgicks mycket med pojkar. Med anledning av vad som förekom blev det allt svårare för makarna Öholm att visa vänlighet mot Siv. Makarna kände det närmast som en lättnad, när Siv på egen begäran slutade hos dem. Siewert Öholm har - därom särskilt tillfrågad - bl.a. uppgivit: Vid ett tillfälle satt en flicka vid namn Barbro Kämpe barnvakt. Siewert kom hem på natten i sällskap med en lärarkollega. Siewert bjöd henne på whiskey, till vilket hon tackade ja. Barbro bad att få stanna kvar, enär hon icke tordes gå hem och var utlåst. Under kvällen förekom en del skämt. Han frågade inte om han fick ligga med henne. Ej heller fick han någon örfil av henne. Barbro Kämpe (född 510419) har sammanfattningsvis berättat: Hon var hembiträde hos makarna Öholm två veckor i januari 1968. 680217 satt hon barnvakt hos makarna Öholm, vilka skulle vara borta över veckoslutet. Ann-Britt Öholm vistades då i Umeå. På kvällen hade Barbro sällskap med en flickbekant samt två pojkar. De satt i makarna Öholms vardagsrum och spelade grammofon. Vid 01 - 02-tiden på natten kom emellertid Siewert hem. Han hade en slöjdlärare i sällskap. Siewert och slöjdläraren talade om, att de skulle fara till hotell Borgafjäll. Barbros kamrater avlägsnade sig, oaktat Siewert menade på att de kunde stanna. Barbro ansåg, att hon kunde gå hem, då Siewert var hemkommen. Det blev icke någon resa till hotell Borgafjäll. Siewert tog fram en flaska whiskey och satte fram glas - förutom åt sig och slöjdläraren - jämväl åt Barbro. Siewert slog i Barbros glas, oaktat hon inte ville ha någon sprit, och menade, att hon kunde skåla med dem. Barbro smuttade på innehållet. Hon tog emellertid sedan glaset och gick ut i köket, där hon hällde spriten i slasken. Siewert ville slå upp sprit ännu en gång men Barbro ville ej ha någon sprit. Med anledning av att ett av barnen vaknade, avlägsnade sig Barbro. När hon återkom, var slöjdläraren försvunnen. Siewert nämnde, att denne gått och lagt sig. Siewert frågade Barbro om hon ville ha mer sprit. Oaktat hon tackade nej, slog Siewert i glaset. Barbro gick ut i köket och slog ut innehållet i slasken. Siewert kom efter ut i köket. Det blev en diskussion. Barbro tog whiskeyflaskan och hällde ut innehållet i slasken. Klockan var kanske 04.40. Barbro sade, att hon skulle gå hem. Siewert ifrågasatte om hon skulle komma in, då hennes föräldrar sov. Barbro framhöll, att hon kunde väcka sina föräldrar. Siewert ansåg, att hon måste stanna kvar, enär han måste skjutsa hem slöjdläraren. Det blev tal om var de skulle ligga. Siewert menade på, att de tillsammans skulle ligga i makarna Öholms dubbelsäng. Hon kunde inte erinra sig ordagrant hur Siewert uttryckte sig men hon uppfattade det som ett förslag att de skulle dela säng. Barbro sade ifrån att antingen hon eller Siewert skulle ligga i barnens sovrum. Barbro frågade om han tänkte på sin fru. Siewert sade då något om "det är det som är det fina i vårt äktenskap, att var och en kan göra sitt snedsprång utan att den andre tar illa upp". Barbro blev arg, och det

uppstod lite tumult. Hon tilldelade Siewert en örfil. Till slut drog sig Siewert undan till barnens rum, där det fanns en säng. Barbro lade sig i makarnas sovrum. När Barbro vaknade på morgonen, upphöll sig Siewert i köket, där han kokte kaffe. Vad sålunda samt i övrigt i denna del av målet förekommit föranleder häradsrätten till följande bedömande. Av den förebragta utredningen framgår att Siewert gentemot hos makarna Öholms anställda hembiträden gjort vissa närmanden och - av hans uttalanden och antydningar att döma - icke varit främmande för att umgås även sexuellt med dem. Anledning saknas att i väsentliga delar ifrågasätta Siv Granlunds berättelse. Det framstår emellertid som i viss mån tveksamt huruvida Siewert Öholm vid det med åtalet avsedda tillfället verkligen avsåg att med våld eller övertalning söka få tillstånd ett könsligt umgänge med Siv Granlund. På grund av det anförda kan, såvitt i målet är visat, Siewert Öholms beteende gentemot Siv Granlund icke anses vara av beskaffenhet att föranleda ansvar i åtalat hänseende.

ÅTALSPUNKT 2: Försök till våldtäkt. Signe Armgren (född 501010) har berättat: Hon hade sitt föräldrahem i Dorotea. Efter skolan gick hon två terminer i husmoderskolan i Dorotea. I Augusti 1968 började Signe, som då icke hade något arbete, en anställning som hembiträde hos makarna Öholm. Makarna Öholm bodde då i en lärarbostad i Risbäck. Under hösten 1968 flyttade makarna Öholm från Risbäck till Dorotea. Signe följde med makarna till Dorotea. Hon slutade anställningen hos makarna Öholm i juni 1969. Under den tid hon var anställd rönte hon uppskattning från makarna Öholm för sitt arbete och fick också härför beröm av dem. Hon var som en medlem i familjen. Hon trivdes "rätt bra, det var det att Siewert tafsade på mej ibland och så". Hon tyckte bra om båda makarna "om inte Siewert varit sån mot mej". Siewert tafsade lite då och då på henne, när han kom hem på någon rast eller eljest var ledig. Dylika händelser inträffade på dagarna och Signe uppehöll sig då antingen i lägenhetens kök eller hall. Ann-Britt Öholm var icke hemma vid dylika tillfällen. Siewert tog Signe på brösten och kramade dem, därvid han kunde taga utanpå hennes kläder men ibland även under dessa. Dessutom hände det, att han med ena handen strök uppefter hennes ben upp till underlivet. Hon erinrade sig att Siewert vid något tillfälle sade, att han ville ligga med henne. Hon nekade honom. Hon hade uppfattningen att Siewert var lite intresserad av henne. Han sade henne också komplimanger då och då. Hon ansåg Siewert som en flirtig typ. Siewerts närmanden var väl på sätt och vis en del av hans flirt. Signe hade eget rum. I rummet fanns en stor dubbelsäng, som stod med ena gaveln mot väggen. En morgon, troligen i februari eller mars 1969, försov Signe sig. Hon hade både ett täcke och ett virkat sängöverkast över sig. Såväl täcket som överkastet var i kanterna instoppat under madrassen. Vid 08-tiden eller kanske något tidigare kom Siewert in i hennes rum. Hon vaknade då han tog i dörrhandtaget och gick in i rummet. Dörren var olåst , enär det icke fanns någon nyckel till densamma. Siewert "kom i sängen". Hon kunde inte direkt säga hur det gick till "men i sängen kom han". Signe, som låg under täcket och överkastet, hade nattlinne samt bh och trosor på sig. Siewert hade morgonrock och kortkalsonger. Hon kunde inte säga om han från början låg under täcket eller ovanpå. Siewert tog på henne på kroppen lite varstans. Signe, som är kittlig, tyckte inte om detta utan sökte komma undan. Hon uppfattade emellertid Siewerts förfarande till en början mera som en lek, som snart skulle sluta. Hon sökte putta iväg honom. De rullade runt i sängen, varvid sängkläderna revs upp. De hamnade så att de kom kropp mot kropp. Siewert, som höll fast henne, hamnade ovanpå henne. Han hade ena armen omkring henne. "Vad gjorde han med den andra handen?" Ja, jag vet inte riktigt säkert men i alla fall kom mina trosor av mej, så att om han drog ned dem med handen eller med benen vet jag inte. Hennes trosor kom ned till knäna. Hon, som inte kunde säga hur trosorna

hamnade vid hennes knän, tyckte emellertid inte, att trosorna kunde komma av under rullandet, "mina trosor sitter så bra på så". Hon kände, att Siewerts penis, som hon icke såg, en kort stund berörde "mitt könsorgan, min hårväxt överst va" och således trakten av slidan. "Sökte han tränga sig in? Nej, det är jag inte säker på men jag tyckte det". Hon visste inte om Siewert då hade kalsongerna på sig eller ej. Hon kunde inte erinra sig vad Siewert sade. Hon fick uppfattningen, att han ville ligga med henne. Hon, som inte var med på detta, knep ihop sina ben. Siewert sökte "vad jag kunde känna" med sina ben sära hennes ben men han lyckades inte. Signe sökte komma loss genom att stöta mot honom med händerna och kasta med kroppen. Hon sade till honom att sluta. Hon kom så att hon kunde kliva från sängen. Såvitt hon kunde erinra sig var Siewert då kvar i sängen. Hon gick därefter in på toaletten. Siewerts förfarande skedde mot hennes vilja. "Det var inte så himla trevligt att bli väckt på ett sånt sätt". Vid tillfället hade Ann-Britt Öholm åkt till skolan. Hon, som vid denna tid arbetade i skolan i Svanavattnet, brukade åka från hemmet vid 07.15 - 07.30-tiden. Siewert brukade inte ha morgonrock på morgonen. Däremot såg hon honom en kväll i en dylik rock. Efter händelsen träffade hon Siewert i köket. Hon sade icke något om vad som inträffat. Varken hon eller Siewert berörde senare denna händelse. Ej heller talade hon med Ann-Britt Öholm om detta. Signe berättade icke detta för någon. Såvitt hon kunde minnas upphörde Siewert efter denna händelse med att tafsa på henne. I Maj 1969 och således efter det varom hon berättat deltog Signe tillsammans med makarna Öholm i två tillställningar, som anordnades i samband med en radioutsändning från bl.a Dorotea. Signe tänkte icke på att polisanmäla Siewert Öholm. Ej heller, sedan hon 690805 flyttade från Dorotea till Huskvarna, hade hon någon tanke på att anmäla honom. Siewert Öholm har bl.a. berättat: Vid denna tidpunkt, då båda makarna Öholm anställde Signe Armgren som hembiträde, bodde makarna i Risbäck. Under sommaren 1968 hade makarna Öholm köpt hus i Dorotea. De flyttade in i detta någon gång i mitten av Oktober månad. Signe tjänstgjorde således först i Risbäck och sedan i Dorotea. Signe var väldigt duktig i sitt arbete. Hon tog väl hand om makarnas barn. Hon hade ett glatt, öppet och naturligt sätt. Signe kom efterhand att utgöra "en del av familjen". Den ömsesidiga vänskap som de upplevde, medförde att distansen dem emellan i viss mån undanröjdes och att det blev ett skämtande och kramande. Siewert och Ann-Britt upplevde en naturlig relation till Signe. Siewert kramade om Signe och "inte minst hennes kittlighet gjorde att hon, så att säga, var rolig ur flera synvinklar". Även Siewert är kittlig. "Det där blev en jargong, att vi gärna träffades på det där sättet". Han hade dock varken onda eller andra avsikter i förhållandet till Signe. Han uppfattade aldrig att Signe på något sätt tyckte, att deras

beteende mot varandra var otrevligt. Signe deltog i familjelivet. På eftermiddagarna drack man kaffe samt satt och pratade tillsammans; ibland båda makarna Öholm och Signe, ibland bara Siewert och Signe. Signe var alltid väldigt glad, mycket öppen och ärlig. Hon ville vara hjälpsam och uppträdde som en god vän. Hon var solidarisk mot familjen. Signe deltog även i några fester, som makarna Öholm hade. När Signe slutade fick hon ett utomordentligt gott betyg. Hon slutade för att hon ville ha bättre lön och komma iväg till Jönköping där hon hade erbjudande om anställning. Den av Signe omtalade händelsen, vilken Siewert nu konfronterats med, skulle han själv inte ha kunnat komma ihåg. Han sökte nu att erinra sig vad som kunde ha förekommit "i förhållande till den konfrontation som getts mig". Det var mycket vanligt att Signe försov sig på morgnarna och att Siewert väckte henne. En morgon försov "hela familjen" sig. Siewert lagade frukost. Sedan Ann-Britt Öholm, som måste ge sig iväg före honom, åkt iväg, gick Siewert för att väcka Signe, som skulle ta hand om barnen. Siewert satte sig på sängen. Signe låg som vanligt med överkast och täcke instoppade under madrassen. Signe var mycket svår att väcka. Hon ville inte vakna utan vände sig om och drog täcket över huvudet. Siewert, som ju visste om att Signe var kittlig, sökte då kittla henne så att hon skulle vakna och stiga upp. På denna kittling reagerade Signe med att kittla tillbaka. Detta resulterade i en mycket kort tumult, därvid de rullade runt i sängen. Det kunde därunder mycket väl ha hänt att han kom att hamna över Signe. Detta måste i så fall ha varit något ögonblick. När Signe sade "sluta nu Siewert" sprätte han genast upp ur sängen och skyndade vidare. Hela händelseförloppet måste i vart fall ha utspelat sig på kortare tid än fem minuter. När han skulle väcka Signe var klockan "över 8". Han skulle själv börja sin tjänstgöring i skolan kl. 08.30. Siewert var tämligen säker på att han icke hade sin penis utanför sina kalsonger, som förövrigt hade sidoöppning. Han förnekade, att han skulle ha dragit ned hennes trosor eller sökt sära hennes ben. Siewert uppfattade det hela som en lek, vilken Signe tydligen missförstått. Hon hade i efterhand dragit felaktiga slutsatser av vad som förekom. Siewert ansåg, att han oförmodat ställdes inför en situation, där ett med hans läggning och inställning, naturligt uppträdande i efterhand och långt senare gjordes till något onaturligt så att han överhuvudtaget icke kände igen vad som förekom under den tid Signe var anställd hos makarna Öholm. Det kunde i samband med att han kittlade Signe hända att han "tog Signe på brösten" så att det kanske kunde av henne uppfattas som "tafsningar" men utan att han "speciellt menat något negativt med det". Signe visade sig aldrig obehagligt berörd av deras "jargong". Siewert hade mindre minne av att han tog Signe på benen. Siewert trodde inte, att han vid något tillfälle uttryckte en önskan om att få ligga med Signe. Han kunde tänka sig att han i så fall sade "dej skulle man kunna ligga med" i samband med att han kramade om henne eller vid något tillfälle, då han sade komplimang till henne.

Vad sålunda samt i övrigt förekommit föranleder häradsrätten till följande bedömande. Signes berättelse har varit klar och måttfull samt detaljrik. Såvitt häradsrätten kunnat bilda sig en uppfattning härom har Signe gjort ett trovärdigt intryck och det har verkat som om hon vinnlagt sig om att icke överdriva händelsen. I målet har icke framkommit någon omständighet, som skulle kunna utgöra anledning för Signe att pådyvla Siewert något, vartill han icke gjort sig skyldig. Av anförda skäl anser häradsrätten att Signe Armgrens berättelse i allt väsentligt är förtjänt av tilltro och skall förty läggas till grund för bedömningen. Av Signes berättelse framgår att Siewerts förfarande väl skedde mot hennes vilja men att hon först i slutet av händelseförloppet fått uppfattningen att Siewert ville få tillstånd ett samlag med henne. Siewerts förfarande synes ha upphört ungefär samtidigt som hon sagt till honom att sluta. Av utredningen kan icke med säkerhet dragas slutsatsen att Siewert avsett att genom våld söka tvinga Signe till samlag eller eljest mot hennes vilja förmå henne till könsligt umgänge. Åklagarens ansvarstalan skall förty lämnas utan bifall.

ÅTALSPUNKT 3: Otukt med barn. Carina Olofsson (född 550117) har rörande förhållandet mellan henne och Siewert Öholm i vad avser förstnämnda tidsperiod lämnat uppgifter, som i väsentliga delar torde kunna sammanfattas på följande sätt: Hon har sitt föräldrahem i Avasjö eller Borgafjäll. Hon är yngst av 6 syskon. Hon har gått i skolan i Risbäck och Dorotea. Hon började skolan i Risbäck där hon gick klasserna 1 - 6. Hon var under skoltiden i Risbäck inackorderad. Första året bodde hon på skolhemmet. De följande åren var hon inackorderad hos olika familjer. De sista två åren, då hon gick i klass 5 och 6, bodde hon hos en familj vid namn Mats Lindgren. Under skoltiden i Risbäck hade hon olika lärare. I klasserna 5 och 6 hade hon Siewert Öholm som lärare. från och med klass 7 gick hon i skola i Dorotea. Första läsåret, höstterminen 1968 och vårterminen 1969, var hon inackorderad hos en familj, Elsa Sehlin. Andra läsåret eller då hon gick i klass 8, höstterminen 1969 och vårterminen 1970, bodde hon hos kyrkoherde Alf Edlund i Dorotea. Hon trivdes bra i skolan i Risbäck. Det gick då bra för henne i skolan. Hon hade kamrater, som hon var tillsammans med under skoltiden såväl i Risbäck som i Dorotea. När Carina gick i klass 5 fick hon sin första menstruation. Hon kunde inte säga om det var under höst- eller vårterminen. En klasskamrat, Ragnhild Rolandsson, var den, som först fick sin menstruation. Några dagar sedan fick också Carin menstruation. Under skoltiden i Dorotea var Carina mycket tillsammans med Ragnhild. Det gick lite sämre för Carina i skolan i Dorotea. Hon var ju mycket "ute och sprang". Betygen sjönk därför. Hon rökte och drack även alkohol. Hon drack öl, som killarna bjöd på. Någon gång hände det att hon även drack starksprit. Hon ville "väl vara lik de andra". Hon hade känt sig berusad vid två eller kanske tre tillfällen. Hennes fader som fått veta detta, var arg på henne. Hon lovade att hon skulle låta bli att dricka, men hon höll inte löftet. Hon fick också skäll för att hon var ute och sprang. Carina och Ragnhild var båda två ute mycket; de var ute och åkte bil samt satt på fik. Hon träffade många pojkar. Hon låg tillsammans med en del. Carina brukade under skoltiden i Risbäck sitta barnvakt hos makarna Öholm. Det var inte så ofta när hon gick i klass 5. Däremot var hon ganska ofta barnvakt hos Öholm under läsåret i klass 6; kanske någon gång i månaden. Carina tyckte att det var roligt att sitta barnvakt. Hon brukade vid dylika tillfällen ligga kvar över natten hos makarna Öholm. Makarna Öholm kom vanligtvis hem på natten. En del gånger kom de emellertid inte hem tillsammans utan Siewert kom hem ensam. "Vid de där tillfällena när Siewert kom hem ensam så inträffade det något anmärkningsvärt som Carina kan berätta för oss? Ja, det var en gång då han eller jag klev upp när han kom hem, och då börja han tafsa på mig och frågade mig om jag var oskuld. Jag visste ju inte vad det var, och då skulle han känna efter. Hur slutade det där? Ja, han skulle

ligga med mej. Hur vet Carina det? Kan Carina beskriva precis som det var? Näh. Förekom något sådant här fler gånger under tiden i Risbäck? Jo. Har Carina någon uppfattningom hur många gånger det kan ha rört sig om? Jo, fyra gånger". Hon satt också barnvakt, sedan makarna Öholm hösten 1968 flyttat till Dorotea. "Förekom det under tiden i Dorotea något som var anmärkningsvärt? Ja, det var en gång när han kom hem, då låg han med mej också." Närmare hörd har Carina berättat: "Vem var du tillsammans med som förste? Det var Siewert Öholm". Detta inträffade när hon gick höstterminen i klass 6 i Risbäck. "Skulle du vilja berätta hur det gick till? Ja, jag minns inte så mycket av det. Var det som man säger ett samlag? Nej. Vad hände ungefär? Ja, han kom ju, jag vet inte hur mycket klockan var när han kom hem, men jag klev väl upp när han kom, och så hade jag bara trosor och bh:n på mej, och så skulle han tafsa på mig och krama sånt där, och så frågade han om jag var oskuld, och sen skulle han känna efter, sen vet jag inte vad som hände men då skulle han ligga med mej. Det var i sovrummet, men då gjorde det så ont så jag sa åt han att han fick sluta och det gjorde han. Låg han på dig? Ja. Vet du om han hade framme sin penis? Ja, det hade han. Sa du att det gjorde ont? Ja, han fråga väl om det gjorde ont och då sa jag att det gjorde det. Gjorde det mycket ont? Ja. Vem tog av dig trosor och bh? Siewert. Tror du att det var Siewert? Ja, minns inte riktigt, svårt att minnas. Hade han själv kläder på sig? Minns inte, tror inte att han hade det. Hände det vid något annat tillfälle? Joho. Du kanske vill berätta vad du kommer ihåg? Ja, det var i Risbäck det också. Då minns jag inte var jag låg någonstans eller gjorde just då men jag vet att han skulle ligga med mig, det kommer jag ihåg, det gjorde ont den gången också. Var det ont någon längre stund? Ja, dagen efter hade jag ont. Minns du hur det gick till, vad du hade på dig? Näh. Minns du om du låg till sängs eller var uppe? Det kan jag väl inte komma ihåg. Minns du hur det gick till ungefär? Näh. Skulle det ha hänt vid något fler tillfälle? Jo, fyra gånger i Risbäck och så en i Dorotea." Vid de två tillfällena i Risbäck, som hon erinrade sig, hade Siewert icke sin penis så långt inne i hennes slida. Han sade, att han hade skydd men detta såg hon inte. "Vet du om han hade sin penis mot slidan? Jo, det hade han. Kände du den? Jo. Gjorde Siewert några rörelser med kroppen? Jo. När var det, det gjorde ont? Det var när han skulle föra in den. När han gjorde rörelserna? Ja, det gjorde det också." Hon fick icke några blödningar vid dessa tillfällen. "Skulle du vilja berätta om några andra tillfällen? Ja, jag minns inte så mycket av det, endast det i Dorotea. Hur många gånger skulle det vara i Risbäck? Fyra. Är det säkert? Det är två stycken jag minns av dem - men jag är säker på att det varit fler, men jag minns inte." Händelserna inträffade medan hon gick i klass 6 och både under höst- och vårterminen. De två gånger, som hon erinrar sig, inträffade under höstterminen. Hon mindes icke om något dylikt inträffade under vårterminen "men jag är säker ändå att det var fler än två gånger." "Skulle du vilja berätta om tillfället i Dorotea? Ja, jag satt ju barnvakt där, och så kom han ju hem då, och så - jag tror jag var nere - gick vi upp

i sovrummet och då skulle han ligga med mig. Vad hade du på dig? Kjol, blus och strumpbyxor." Hon kunde inte erinra sig vad hon gjorde då Siewert kom hem. Ej heller kunde hon minnas vad de pratade om. Hon förstod vad han ville och hon hade inget emot detta. Hon hade kjolen på sig. Hon hade icke byxorna på sig men hon erinrade sig inte vem som tog av hennes byxor. Siewert klädde inte av sig. De hade samlag. Siewert låg på henne. "Såg du om han tagit fram sin penis? Ja, det hade han. Hade han något skydd? Ja, han sa det. Varför sa han det? Ja, det vet jag inte. Var det någon som var orolig? Ja, Siewert var väl, att jag skulle bli med barn kanske. Sa han det? Ja, han sa att han var rädd att jag skulle bli med barn. Förut har du sagt att det gjorde ont? Det gjorde det inte den här gången." Siewert steg upp och gick på toaletten. Carina klev sedan upp och tog på sig. Sommaren 1968, troligen efter midsommar följde Carina med makarna Öholm, som då bodde i Risbäck och ännu icke flyttat till Dorotea, på en semesterresa till Umeå. Carina åkte tillsammans med Siewert i en bil. Ann-Britt Öholm åkte tillsammans med makarnas barn i en annan bil. Makarna Öholm medförde en husvagn. De bodde allesammans i husvagnen, vilken var uppställd utanför Obbola. "Vi hade varit på bio en kväll, det var Siewert och jag, så när vi skulle åka tillbaka så sa han att jag skulle kliva ur bilen men det ville inte jag. Så körde han in på en skogsväg och så ville han ligga med mig, och det var ju trångt i bilen och då åkte vi ju hem." Carina var vid tillfället klädd i långbyxor samt jumper och kofta. Den bil, i vilken de färdades var av fabrikatet Mercedes. Hon kunde inte erinra sig vad hon och Siewert pratade om under färden från biografen. Filmen var troligen en Westernfilm. "Sa han att han ville ligga med dig? Ja, han sa att jag skulle ta av mig byxorna." Carina tog av sig långbyxorna ned till fötterna. Hon drog också ned sina trosor till fötterna. "Var det något annat ni skulle göra? Näh, ja lägga mig, fällde ner sätet. Vilket säte då? Fram höger. La du dig då? Ja. Vad gjorde Siewert då? Han la sig ovanpå mig. Hade han tagit av sig? Nej. Vad gjorde han då han låg ovanpå dig? Det är så svårt. Gjorde han nånting? Joo. Tog han om dig? Ja. Känns det svårt att berätta? Ja. Tog han tag i dig? Jaha. Om han rörde vid dig? Jo, det gjorde han. Kan du säga hur han rörde vid dig? Vad hände i bilen? Vad är det som är så svårt? Ja, hur man ska säga. Kanske det inget hände någonting? Jo då, det gjorde det. Gjorde han något när han låg ovanpå dig? Jo, det är det som jag inte kan få fram. Han kanske inte gjorde något annat än låg ovanpå dig? Jo, det gjorde han. Hade han samlag med dig? Nej, det hade han inte. Han skulle ligga med mig, men det var så trångt där, så han satte sig och så tog jag på mig igen och så åkte vi." Dragkedjan i hennes långbyxor gick sönder då hon skulle draga upp dem. "Har du vid något tillfälle berört Siewerts penis?Jo, det var en gång på hotell Borgafjäll." Carina gick i klass 7 i skolan i Dorotea. Hon bodde hos familjen Sehlin. Carina var över en helg hemma i sitt föräldrahem i Avasjö. Hon kunde inte säga när det var, men det var vinter vid tillfället. Makarna Öholm bad, innan hon åkte hem, att hon en av kvällarna skulle sitta barnvakt på hotellet i Borgafjäll. Det var någon sammankomst på hotellet. Carina satt hos makarna Öholms barn i ett i hotellets övre våning. Vid tillfället vaktade Carina -

förutom makarna Öholms två barn - ytterligare två barn, som hörde till en annan familj. Barnen låg och sov. Siewert kom in i rummet. Carina och Siewert stod tillsammans i rummet. "Innan skulle hon gå och se var Ann-Britt Öholm var." Siewert höll om Carina, kramade henne och tog henne på kroppen och brösten. Han tog henne under kläderna på hennes könsorgan. Siewert, som hade dragkedja i sina byxor, tog fram sin penis, vilken var styv. Carina fattade tag om Siewerts penis och höll den i handen, som hon rörde upp och ner. Hon kunde inte erinra sig om Siewert sade något vid tillfället. De hörde någon komma. Det var modern till de andra barnen, vilka Carina också såg till, som kom. Carina släppte då genast Siewerts penis. Siewert stoppade in sin penis och gick sedan därifrån. Hon hade icke för någon berättat om vad som hände i Borgafjäll. "Är det första gången du berättar det? Ja. Varför har du inte berättat det? Det där i bilen har jag inte berättat tidigare heller. Hur kommer det sig? Vet inte. När jag tänker efter sedan så är det så mycket jag glömt att säga. När jag kommer hem så tänker jag på vad jag berättat och så kommer jag ju på mer och mer." Det kan i samband härmed anmärkas att Carina icke vid polisförhör omnämnt vad hon inför häradsrätten berättat om vad som skulle ha inträffat sommaren 1968 i bilen och tillfället på hotellet i Borgafjäll. Siewert Öholm har om förhållandet till Carina bl.a. berättat: Han, som kom till Risbäck hösten 1966, hade Carina som elev i årskurs 5 och 6 i skolan i Risbäck. Han lade under första läsåret i klass 5 märke till att förhållandena i klassen var spänd. Carina hade ett dominerande uppträdande gentemot sina klasskamrater, vilka icke uppskattade detta. Carina var av samesläkt. Detta medförde olyckligtvis att Carina blev utsatt för en slags mobbing; hon blev i ganska hög grad utfrusen av kamraterna, vilka visade henne en negativ attityd. Carina hade icke i klassen någon att anförtro sig till. Siewert, som var ny på orten, gick som klasslärare igenom elevernas förhållanden och deras bakgrund. Han fick kännedom bl.a om att Carina var inackorderad under skoltiden i Risbäck samt att hennes moder var död. Carinas förhållanden medförde, att Siewert i synnerligen hög grad sökte taga sig an Carina. Han togett par gånger vid lärarkonferenser upp Carinas problem som exempel på hur man skulle kunna vända en stämning i en klass mot en elev, så att eleven istället blev delaktig i gemenskapen i klassen. Siewert fann, att Carina uppskattade, att han intresserade sig för hennes skolarbete. Carina kom sålunda ofta och pratade med honom som lärare. Under vårterminen i årskurs 5 fick en klasskamrat, Ragnhild Rolandsson, sin menstruation. Siewert lade märke till att Carina reagerade rätt negativt på att hon ej var först bland sina flickkamrater att få sin menstruation. Tre dagar senare fick Carina sin menstruation, vilket hon omtalade glädjestrålande. Under skoltiden i klass 5 började makarna Öholm be Carina sitta barnvakt. Hon satt barnvakt vid några tillfällen tillsammans med en annan äldre flicka, men också ensam. Carina talade ofta med makarna Öholm om att hon inte trivdes på det stället, familjen Lindgren, där hon då var inackorderad. Hon nämnde bl.a att hon fick taga hand

om makarna Lindgrens minsta barn medan makarna Lindgrens egen dotter, som var i Carinas ålder, favoriserades. Såväl Siewert som Ann-Britt Öholm, vilka litade på Carina, trodde på Carinas påståenden om förhållandena hos familjen Lindgren och att Carina där utnyttjades. Carina visade en attityd, som gjorde att makarna Öholm "litade alldeles kolossalt på henne." Vid höstterminens början i årskurs 6 bad en skolstyrelseledamot, att makarna Öholm skulle taga hand om Carina. Framställningen tillkom efter uttrycklig önskan från Carinas fader, som dessförinnan talat med skolstyrelserepresentanten. Makarna Öholm tyckte synd om Carina och funderade allvarligt på om de skulle kunna taga hand om henne. Emellertid kom Carina att bo kvar hos familjen Lindgren. När Carina gick i årskurs 6, använde makarna henne allt oftare som barnvakt; säkerligen flera gånger i månaden. Carina visade nämligen en så "fantastisk glädje" över att få makarna Öholms förtroende att vara barnvakt. Carina var öppen samt visade en attityd, som riktigt underströk hur bra hon tyckte om barnen och makarna Öholm. Vid några tillfällen då Carina var barnvakt, hände det att Carina låg över natten hos makarna Öholm. Att så blev fallet berodde på att makarna Öholm räknade med att komma hem så sent, att de tyckte, att det var omänskligt att Carina skulle behöva gå tillbaka till sitt inackorderingshem. Före dylika tillfällen talade alltid Ann-Britt Öholm med familjen Lindgren, som sålunda var införstådd med att Carina stannade kvar över natten. Vid varje sådant tillfälle utom ett kom makarna hem tillsammans och samtidigt. Vid ett tillfälle låg nämligen Carina över, när Ann-Britt Öholm var på en operation på tandläkarhögskolan i Umeå. Detta inträffade under våren 1968. Siewert kom hem ganska sent. Carina kom emot honom och visade honom en novell med titeln "När jag låg med magistern". Han genmälde något om att "det skulle vara snyggt". Siewert kunde förövrigt framhålla att Carina ofta läste noveller ur tidskriften "Mitt livs novell" eller någon annan dylik tidskrift, samt att han brukade framhålla för Carina att hon inte skulle läsa dylikt. Under raster och dylikt brukade Carina icke vara tillsammans med sina skolkamrater, utan sprang över till makarna Öholms hembiträden och talade med dem. Siewert hade en känsla av att detta var ett sätt för Carina att liksom demonstrera att hon var större och mognare än sina skolkamrater. Carina visade ett mycket tydligt behov av att ha "sina lojaliteter" mot de äldre flickorna, som var hembiträden hos makarna Öholm, istället för mot sina skolkamrater. Våren 1968 hade Siewert sexualundervisning i den årskurs, till vilken Carina hörde. Under läsåret i klass 6 var Carina ganska mycket tillsammans med och hos makarna Öholm. Siewert skulle under ett par veckor efter midsommar 1968 vikariera på Sveriges Radio i Umeå. Carina följde med familjen som barnflicka. Det är såtillvida riktigt att han en kväll var på bio tillsammans med Carina, men vad Carina uppgivit om vad som skulle ha skett i bilen saknade helt verklighetsunderlag. Carina trivdes under denna tid väldigt bra. Hon var på dagarna tillsammans med Ann-Britt Öholm.

Sedan Siewerts vikariat vid radion var slut "skickade" makarna Öholm Carina tillbaka till hennes föräldrahem i Avasjö. Makarna Öholm företog själva tillsammans med barnen en semesterresa söderut. Hösten 1968 började Carina skolan i Dorotea. Makarna Öholm hade efter vistelsen i Umeå icke någon kontakt med Carina förrän efter det att makarna Öholm ungefär i mitten av höstterminen 1968 flyttade från Risbäck till Dorotea. Under höstterminen 1968, sedan makarna sålunda kommit till Dorotea, var Carina inte ofta barnvakt hos makarna Öholm. Under vårterminen 1969 satt Carina barnvakt kanske några gånger. Carina kom emellertid vid flera tillfällen spontant hem till makarna Öholm för att hälsa på dem och barnen. Carina som var inackorderad hos en familj Sehlin, klagade redan under höstterminen 1968 på att hon hade det så besvärligt hos familjen Sehlin. Fru Sehlin skällde så mycket på henne. Carina talade om detta på ett sådant sätt och med en sådan blick, att Siewert och Ann-Britt Öholm verkligen trodde på henne. Siewert kände sig sålunda alldeles övertygad om att familjen Sehlin inte "förstod hur ungdomar var och ville ha det". Siewert bestämde sig för att taga upp problemet med skolans rektor. Rektorn menade emellertid, att fru Sehlin var bra och att det måste vara något annat fel. Vid ett tillfälle under vårterminen 1969, när Carina suttit barnvakt hos makarna Öholm, upptäckte makarna att det fanns spermafläckar på överkasten till deras sängar. De blev uppbragta och tyckte att det var obehagligt. Siewert tog upp detta med Carina. Carina, vilken omtalade att hon på kvällen, då hon var barnvakt, haft en flickkamrat och två pojkar hos sig i lägenheten, nekade till att hon haft något samlag. Siewert, som talade med de andra ungdomarna, ville då tro att Carina talade sanning, även om det var fläckar på båda överkasten till sängarna. I samband med att Carina skulle börja klass 8 ville fru Sehlin inte ha kvar Carina som inackordering, enär fru Sehlin bl.a ville inskränka antalet inackorderingar. Såväl skolchefen som Carina frågade, om Carina kunde få bo hos makarna Öholm. Siewert och Ann-Britt Öholm funderade ganska mycket på om Carina skulle kunna bo hos dem. De hade då fortfarande nästan samma förtroende för Carina som tidigare och tyckte fortfarande väldigt bra om henne samt ansåg, att de kunde i hög grad lita på henne. De var emellertid något tveksamma med hänsyn till händelsen med fläckarna på sängöverkasten. Makarna Öholm kom emellertid överens om att Carina icke skulle få bo hos dem under läsåret 1969 - 1970. Carina kom inte att sitta barnvakt mer än någon enstaka gång och makarna hade inte precis någon kontakt med henne och i varje fall icke på samma förtroliga sätt som tidigare. Däremot såg Siewert ofta Carina ute med olika pojkar, bl.a. såg Siewert flera gånger Carina "grovhångla" ute på samhället med en pojke vid namn Jan Ullén. Siewert brukade taga upp detta med Carina. Siewert, som försvarade Carina mot fru Sehlin och mot sina lärarkollegor, trodde inte Carina om något illa. Vid något tillfälle, då makarna Öholm besökte hotell Borgafjäll, troligen påsken 1969, satt Carina barnvakt på hotellet. Vad Carina uppgivit om att Siewert ensam varit uppe på rummet hos Carina och vad de där skulle ha företagit sig är helt uppdiktat.

Extraläkaren vid örnsköldsviks sjukhus, Antal Bonivart, har i ett 70.08.29 utfärdat intyg uttalat, att Carinas mödomshinna var hel och utan synlig skada, men att den genomsläppte gott och väl två fingrar. Efter förordnad av häradsrätten har överläkare vid kvinnokliniken vid Örnsköldsviks sjukhus, Allan Göransson vilken 70.11.19 undersökte och samtalade med Carina i utlåtande 70.11.20 uttalat: "Under mitt ingående samtal med henne försökte jag i detalj utröna vad som förekommit mellan henne och den misstänkte och fick därvid klara och entydiga svar. Det bör kanske framhållas att hon själv icke ville kalla det hända för våldtäkt, att de tre (eller fyra, om man även medräknar ett närmande i en bil) gångerna närmast hade karaktären av "petting", och att det först vid allra sista tillfället, cirka ett år efter det första närmandet, skulle ha rört sig om ett fullbordat samlag samt att Carina Olofsson enligt uppgift hade sitt första samlag med annan partner i januari 1970 och då utan vare sig smärtor eller blödningar. Under förutsättning, att Carinas uppgifter kan bevisas eller anses ha sådan sanningshalt, att de bör vinna tilltro, får jag härmed på heder och samvete intyga att jag, med samtalet som bakgrund och efter verkställd undersökning av henne, icke kan finna något i hennes kroppsliga utveckling eller i hennes könsorgans nuvarande tillstånd som motsäger att händelseförloppet varit det av henne beskrivna och att samlag sålunda kan ha ägt rum vid den av henne uppgivna tidpunkten." Carina har vidare berättat: Såväl i Risbäck som i Dorotea sade Siewert till henne att hon inte skulle säga något om det som hänt dem emellan. Detta lovade hon också Siewert. Carina talade emellertid om detta för sina kamrater Karin Nilsson, Kristina Olsson och Ragnhild Rolandsson. Karin och Carina låg en kväll och samtalade. De kom att tala om med vem de legat första gången. Karin sade namnet på sin pojke, Carina sade då Siewert. Först sade Carina att hon inte ville säga vem det var. Karin lovade att inte säga något och då "sa jag det". Karin trodde inte Carina. Carina sade, att "det var sant." Carina talade också om för Ragnhild att Carina legat med Siewert. Ragnhild trodde nog Carina. Carina nämnde också detta för Kristina. Hon trodde inte Carina. Karin Nilsson (född 1952) har sammanfattningsvis berättat: Hon är kusin med Carina. Karin arbetade som barnflicka hos en familj i Dorotea från hösten 1968 till 69.07.11. Under denna tid träffade Karin Carina många gånger. Vid ett tillfälle under våren 1969 satt Carina barnvakt hos makarna Öholm. Karin och hennes pojkvän var hos Carina i makarna Öholms lägenhet. Carina bjöd på kaffe. Karin och hennes pojkvän gick sedan upp i makarna Öholms sovrum. Efter en stund åkte Karin och hennes pojkvän därifrån. Carina hade icke någon pojkvän under kvällen; åtminstone icke under den tid Karin och hennes pojkvän varit där. Efter nämnda tillfälle talade Siewert med Karin om några fläckar på överkasten till makarna Öholms sängar. Vid ett tillfälle efter julen 1968 - hon kunde inte närmare erinra sig tidpunkten - låg Carina över en natt hos Karin, som då bodde hos en syster. Carina och Karin låg och pratade pojkar. Karin talade om med vilken pojke hon först legat. Carina sade

då, att hon skulle berätta en sak för Karin. Carina ville emellertid helst inte säga det. Karin blev nyfiken och sade att Carina kunde berätta det enär Karin icke skulle tala om det för någon. Carina berättade då, att hon haft samlag med Siewert Öholm, när hon var 12 år och gick i skolan i Risbäck. Som Karin fattade skulle detta ha hänt flera gånger, 4-5 gånger. Carina berättade icke några detaljer. Karin sade, att hon tyckte att det var otäckt. Karin frågade om Carina inte var rädd att hon skulle bli med barn. Carina menade på, att han använde preventivmedel. Vid ett tillfälle, troligen i slutet av maj 1969 talade Carina om för Karin att Carina kvällen före haft samlag med Bernt Östlund i hans bil. Under den tid Karin arbetade i Dorotea hände det några gånger att Carina omtalade att hon varit full och druckit öl. Kristina Olsson (född 1955) har sammanfattningsvis berättat: Under en lovvecka från skolan under 1969, då Carina vistades i Avasjö, ringde Carina och pratade med Kristina. Carina berättade då att hon legat med en turist, Stig, vilken skulle vara söderifrån. Vid ett tillfälle under hösten 1969 nämnde Carina att hon suttit barnvakt hos makarna Öholm, men att hon inte ville göra om det. På Kristinas fråga om anledningen därtill antydde Carina att det varit något mellan henne och Siewert. Kristina nämnde något om att hon inte trodde Carina. Carina sade då att Siewert varit påträngande och att han legat med henne några gånger. Carina berättade att hon tillhopa 12 - 13 gånger legat med pojkar. Kristina trodde inte på Carinas påstående, att hon haft något ihop med Siewert Öholm. Carina har berättat: Hon har haft samlag med en pojke vid namn Bernt östlund. Detta skedde i framsätet i en honom tillhörig bil. Hon gick då i klass 7. Hon kunde inte angiva tidpunkten, men hon var 13 år. Vidare har hon haft samlag vid två tillfällen med en pojke vid namn Hans-Åke Westin. Det första tillfället var vårterminen 1969; hon var då nyss fyllda 14 år. Det andra tillfället var under den tid hon gick i klass 8. Hon har även haft samlag med en pojke vid namn Jan Ullén, nämligen dels 70.01.15 och dels dagen innan hon vårterminen 1970 slutade skolan. Hon hade icke haft samlag med en pojke vid namn Ingemar Strandberg, vilken hon träffat sommaren 1970, med de smekte varandras könsorgan. Hon hade även smekt könsorganen på några andra pojkar - Roland Bergström, Gunnar Persbo och Stig Norlander - men icke haft samlag med någon av dem. Det kan vara lämpligt att beträffande den i övrigt i målet förebragta utredningen här bl.a. anmärka att - sedan Siewert tydligen fått höra rykte om att han skulle haft ett förhållande med Carina - Siewert sammanträffade med Carina i Åsele i samband med att Carina troligen 70.06.16 reste till Örnsköldsvik för att hälsa på sin syster Sylvia Olofsson och dennas fästman Jan-Olof Söderbäck, att Carina tillsammans med Sylvia och Jan-Olof 70.07.04 återkom till föräldrahemmet i Avasjö, att Carina på kvällen 70.07.10 för Jan-Olof och senare för systrarna Sylvia och Maria talade om att hon haft "förhållande" med Siewert Öholm, att Carinas fader 70.07.30 gjorde polisanmälan, att Carinas äldre bror Gunnar Olofsson 70.08.02 ringde till Siewert

Öholm, att Ann-Britt Öholm på kvällen samma dag besökte Carinas föräldrahem samt att advokaten Gullesjö 70.08.07 besökte Carinas föräldrahem. Carina har bl.a uppgivit: Efter skolans slut vårterminen 1970 skulle Carina resa bort. Någon eller några dagar dessförinnan ringde Siewert till henne. Carina hade varit full på skolans avslutningsfest och åkt fast för några lärare. Siewert talade med henne om vad som hänt på festen. Vidare sade Siewert något om att "det kommit ut". Carina förstod vad han åsyftade. Efter vårterminens slut 1970 reste Carina till örnsköldsvik för att hälsa på sin syster Sylvia och hennes fästman, Jan-Olof Söderbäck. Under resan gjorde hon i väntan på busslägenhet ett uppehåll i Åsele. Hon uppehöll sig på busstationen. Hon fick då se Siewert utanför kiosken i busstationen. Hon gick ut för att hälsa på honom. Siewert, som då förstod att Carina måste ha sagt något så att det kommit ut, ville tala med Carina. De besökte ett kafé i samhället. Siewert sade till henne, att om det var någon som frågade så skulle hon säga att det bara var fantasier. Carina lovade Siewert att hon skulle säga så. Vidare har Carina på frågor uppgivit: Att hon vid detta tillfälle lovade Siewert detta - oaktat hon var säker på att hon ej hittat på något - var "väl att det inte skulle bli något". Hon tänkte på förhör och dylikt samt att det "skulle bli en massa prat". Hon tänkte vid tillfället också på Siewert och hans familj. Siewert har bl.a uppgivit: - Våren 1970 - samma dag som skolavslutningen ägde rum - fick Siewert helt chockerande höra, att Carina skulle ha påstått till kamrater "att hon haft samlag med mig eller legat med mig". Makarna Öholms dåvarande barnflicka, Ulla Sahlman, berättade nämligen, att hon hört rykten om Siewert på byn. Siewert blev verkligen ytterst både uppbragt och förvånad. Barnflickan ville dock inte tala om av vem hon hört detta. Dagen efter, en lördag, talade en yrkeslärare om för Siewert att Carina varit mycket berusad på skolans avslutningsfest och att ett par lärare varit tvungna att ta hand om henne. Det ifrågasattes om det varit en narkotikaberusning. Yrkesläraren tyckte, att det kunde vara lämpligt att tala med Carina om vad som förekommit. Siewert, som i sin tjänst hade att utreda skolans problemfall, ringde upp Carina. Han talade med henne om vad som förekom vid avslutningsfesten. Dessutom passade han på att samtidigt fråga henne om det verkligen var riktigt att hon hade spritt ut rykten om "att du skulle ha haft andra saker ihop med mig". Carina, som var mycket fåordig, förnekade då detta. Följande vecka hade Siewert, som just höll på att bygga om i sin bostad, ärende till snickerifabriken i Åsele. Sedan han där uträttat sitt ärende, stannade han vid busstationens kiosk för att köpa godsaker till barnen, vilka medföljde. Carina kom då utrusande. Hon var glad och hälsade på honom och barnen som alltid mycket spontant. Siewert fann det då "verkligen angeläget att taga upp det här". De gick på ett kafé för att prata. Siewert tog på kaféet upp med Carina de "påstådda ryktena". Han var tämligen så bestämd mot henne, enär han uppfattade "det här som något fullständigt fruktansvärt som hon dragit till med". Siewert sade till henne, att han absolut inte kunde acceptera att hon bara utan vidare gick ut och pratade om sådana

saker, "utan det här måste du klara ut, annars måste jag tala med din pappa om det här, och kan det icke lösa sig måste jag ta kontakt med rektor och även polis, för det här kan ju bli en mycket olustig historia både för dig och mig". Siewert försökte inpränta det verkligt olämpliga i att sprida ut ogrundade rykten. Siewert fick uppfattningen, att Carina också förstod detta och att hon insåg att han var verkligt uppbragt över "de där ryktena som hon kastat ur sig". Carina har vidare berättat: Efter sammanträffandet med Siewert i Åsele gick Carina mycket och tänkte på att "det kommit ut och vad det skulle bli". Hon tyckte, att det var otrevligt både för henne och Siewert; "han var ju lärare och så där". Hon tyckte bra om Siewert. Sedan hon återkommit från vistelsen i Örnsköldsvik, var hon en kväll på hotellet i Borgafjäll. Hon skulle vara hemma klockan 22.00. Hon blev under kvällen av en pojke bjuden på vin. Hon drack 4 glas vin. Dessutom blev hon av en annan pojke bjuden på öl. Hon blev påverkad men inte full. Hennes svåger, Jan-Olof, kom för att hämta henne "och då hade jag druckit å - jag började grina - så fråga han vad det var, det var ingenting sa jag, sen sa han är du med barn, nej sa jag, men vad är det då, jag törs inte säga det, han ville att jag skulle säga det, då sa jag att jag hade legat med Siewert Öholm." Hon fick löfte att stanna till klockan 24.00, då dansen var slut. Jan-Olof, som åkte hem, återkom vid 24-tiden. Jan-Olof, som blev arg, sade att Carina fick berätta det för Sylvia. När Sylvia kom in på Carinas rum ville Carina först inte säga något, men sade det sedan. Carina kunde inte säga varför hon just vid detta tillfälle talade om det för Jan-Olof - "jag vet inte vad som fick mig att säga det". Jan-Olof Söderbäck (född 1948) som är förlovad med Carinas syster Sylvia, har berättat: Han träffade Sylvia första gången i februari 1967. Han kände i stort sätt Carina från denna tid. Strax före midsommar 1970 kom Carina på besök till honom och Sylvia. Under den tid Carina vistades hos dem, talade Sylvia om, att Carina sagt att hon legat med en pojke. 70.07.04 åkte Jan-Olof samt Sylvia och Carina till flickornas föräldrahem i Avasjö. Troligen påföljande fredagskväll besökte Carina hotellet i Borgafjäll. Carina skulle vara hemma klockan 22. Hon kom emellertid icke hem. Vid 22.30-tiden åkte Jan-Olof upp till hotellet i avsikt att hämta hem Carina. Hon satt då tillsammans med några kamrater vid ett bord i hotellets matsal. De sutto fyra stycken vid bordet. Jan-Olof sade till Carina, att de skulle åka hem. Carina, som tyckte att hon kommit så sent till hotellet, ville inte fara hem. Jan-Olof framhöll att Carina, enligt vad syskonen sagt, skulle vara hemma klockan 22.00 och att hon därför skulle följa med honom. Carina ville då prata med honom. Carina och Jan-Olof lämnade matsalen och ställde sig utanför en kiosk inne i hotellet. Carina började grina för att hon inte fick stanna kvar. Jan-Olof visste liksom inte hur han skulle göra, enär det var sagt ifrån att Carina skulle komma hem och då han inte ansåg sig kunna lova Carina att det oaktat stanna kvar. Till slut nämnde Carina något om att hon hade bekymmer. Jan-Olof sade att hon skulle tala om vad det var för bekymmer. Carina ville inte säga något. Han uppmanade henne igen att tala om vad det var och

framhöll, att det inte var bra att ensam gå och bära på bekymmer. De gick och satte sig i en soffa utanför gillestugan i hotellet. Carina talade där om att han "legat med Siewert Öholm." "Nej, nu ljuger du? Nej, det var sanning sa hon. Han satt där och grät. Är du säker på vad du säger? Ja, hon var alldeles säker." Jan-Olof, som även framhöll att hon inte fick ljuga "om såna saker", sökte trösta Carina, som verkade alldeles uppriven, och lugna ner henne. På hans frågor, talade Carina om att det hänt i Risbäck och att hon då var 12 år. Till slut sade Carina, som då lugnat ner sig, att hon ville stanna kvar. Jan-Olof lovade henne då att stanna till klockan 24.00 samt sade, att han då skulle komma och hämta henne. Han kunde inte säga varför han lovade henne att stanna men han "tyckte kanske synd om henne". Jan-Olof åkte hem. Han, som ville att Carina själv skulle tala om detta, nämnde icke för någon vad Carina sagt om Siewert. Strax före kl. 24.00 åkte Jan-Olof tillbaka till hotellet. Carina satt då och pratade med två pojkar. Hon verkade naturlig och det var icke något anmärkningsvärt i hennes sätt att vara. Han sade till henne, att de skulle fara. Carina följde genast med honom. I bilen började Carina att grina igen. "Nu talar du om det här för Sylvia så att vi får göra någonting åt det." Det ville hon inte först. "Jo, sa jag, nu tar du och talar om det för sånt här skall fram". Jan-Olof nämnde också, att det måste anmälas, enär det inte bara var Carina utan fler som kunde "råka ut för det". Under bilfärden sade Carina, som verkade upprörd, liksom förtvivlad, bl.a att "hade inte det här hänt med Öholm så hade det aldrig hänt med en annan pojke till." Jan-Olof frågade inte ut Carina om några detaljer. Jan-Olof, som inte kunde erinra sig vem av dem som i bilen tog upp talet om Siewert Öholm, trodde vad Carina sagt; hon hade aldrig ljugit förut och var ärlig. Carina sade också flera gånger att hon inte ljög. Carina gick från bilen direkt upp på sitt rum. Jan-Olof gick in till Sylvia. Han uppmanade Sylvia att gå in till Carina "för hon vill tala om en sak för dig". Sylvia, som lagt sig, klev upp och gick in till Carina. Efter en stund gick också Jan-Olof in i Carinas rum. Ungefär i samma veva talade Carina om det för Sylvia. Strax därefter kom Carinas syster Maria in och frågade Jan-Olof vad det var. "Ja, jag är så förbannad, sa jag, Carina får tala om det själv". Carina talade väl då om det för Maria. Därefter sökte de trösta Carina, samt få henne att lugna ner sig och sova. De tänkte vänta tills påföljande dag med att tala närmare med Carina om vad som hänt mellan henne och Siewert Öholm. Carina kom efter en stund in på det rum, som Sylvia disponerade. Jan-Olof kunde inte erinra sig vad som blev sagt vid detta tillfälle. Carina gick och lade sig. Jan-Olof och Sylvia samt Maria och hennes fästman Rolf Isaksson gick till köket, där de satte sig att prata. De diskuterade "att det borde göras något åt det". Senare talade Jan-Olof inte så mycket med någon om detta. Jan-Olof - som inte kunde tänka sig att Carina smakade alkohol - lade vare sig vid sammanträffandet med Carina på hotell Borgafjäll eller eljest under natten märke till att Carina skulle ha smakat alkohol. Jan-Olof åkte från Avasjö 70.08.01. Carina bor numera hos honom och Sylvia.

På upprepade frågor av Siewerts försvarare har Jan-Olof ytterligare uppgivit: Under den tid han och Sylvia under semestern 1970 vistades i Avasjö kom Carina en kväll inte hem till den tidpunkt hon skulle. Carina vistades då i en sommarstuga. Jan-Olof och Sylvia åkte dit för att hämta henne. Carina, som satt på en stol, följde med hem. I stugan befann sig förutom Carina 3 - 4 pojkar, bland dem en pojke vid namn Ingemar Strandberg. Efter en stund återvände emellertid Carina till sommarstugan. Jan-Olof och Sylvia åkte då tillbaka till stugan. Pojkarna nekade till att Carina var där. Carina, som tydligen gömt sig, satt emellertid under en säng i ett rum. Händelsen inträffade under den tid Jan-Olof och Sylvia vistades i Avasjö eller under tiden 70.07.04 - 70.08.01. Sylvia Olofsson har berättat: Hon flyttade 1967 från sitt föräldrahem i Avasjö. Hon bor nu tillsammans med Jan-Olof Söderbäck i Bjästa utanför Örnsköldsvik. Före midsommaren 1970 kom Carina på besök till Sylvia och Jan-Olof. Sylvia hade genom fadern fått höra något om att Carina, under den tid hon gick i klass 8 i Dorotea skulle haft någon pojke på sitt rum. Sylvia visste emellertid icke något närmare därom. Sylvia frågade därför vid något tillfälle Carina om händelsen. Carina talade då om att hon legat med denna pojke, vilken hette Jan Ullén. Sylvia blev chockerad och grät. Carina lovade Sylvia att något dylikt icke mer skulle hända. 70.07.04 åkte Sylvia och Jan-Olof på semester till Sylvias föräldrahem i Avasjö. Carina följde med dem hem. Påföljande fredagkväll var Carina på hotell Borgafjäll. Jan-Olof hämtade Carina vid 24-tiden. Carina gick direkt upp på sitt rum. Jan-Olof sade till Sylvia, att hon skulle gå in till Carina så skulle Sylvia "få höra någonting". Sylvia gick in till Carina, vilken då låg på sängen och grät. Sylvia frågade vad det var. Carina ville inte tala om det. Sylvia framhöll, att Carina skulle säga som det var. Carina, vilken fortfarande grät, sade då, att hon legat med Siewert Öholm. Jan-Olof kom in i rummet. Även Maria kom in och frågade vad det var. Sylvia uppmanade Carina att också tala om det för Maria. Carina sade då åter, att hon legat med Siewert Öholm. Vid detta tillfälle sade Carina inte mer. Sylvia lade märke till att Carina var påverkad av sprit, "när hon började på att prata då kände jag det åtminstone, men mycket var det inte, men påverkad det var hon". Carina var vid tillfället hemskt ledsen och bedrövad. Sylvia och de andra ansåg, att Carina skulle få lugna ner sig och sova. Jan-Olof och Sylvia stannade kvar en stund efter det att Maria gått därifrån. Carina kom senare in på deras rum. Carina, som inte då grät, hade lugnat ner sig och i vart fall hämtat sig lite. Carina talade om att det hänt i Risbäck när hon var 12 år, samt vid ett tillfälle då hon suttit barnvakt. Efter en stund, kanske en kvart, gick Carina och lade sig. Sylvia och Jan-Olof samt Maria och Rolf Isaksson gick ner i köket, där de satt och pratade. Samtliga tyckte, att vad Carina omtalat var hemskt och att det borde anmälas. Sylvia trodde på vad Carina sagt. Carina sade vid något tillfälle, att hon inte vågat tala om detta tidigare. Siewert hade nämligen sagt, att, därest hon sade

något, så skulle han säga, att hon "bara drömt och hittat på för att hon skulle ha någonting att skryta om". Sylvia kunde inte erinra sig när Carina sade detta. Vid något tillfälle nämnde Carina, att det skulle ha hänt 4 - 5 gånger samt att det varit i Risbäck och i Dorotea. Enligt vad Maria omtalade för Sylvia, ville Carina inte att saken skulle polisanmälas. Maria och Rolf talade med polismannen Brynolf Hedberg. Först därefter fick fadern reda på vad Carina omtalat. Anledningen till att fadern inte tidigare underrättats var att syskonen var rädda för att fadern, kanske i alkoholpåverkat tillstånd, skulle prata om händelsen så att den kom ut till andra. Brynolf Hedberg hade sagt, att det var fadern, som borde göra anmälan. De talade därför då om detta för fadern. Denne, som enligt vad Sylvia uppfattade trodde på vad Carina sagt, gjorde sedan anmälan till polisen per telefon. Sylvia och Jan-Olof återvände till Bjästa 70.08.01. Sedan 70.08.22 vistades Carina hos dem. Maria Olofsson (född 1946) har berättat: Hon bor tillsammans med fadern och sin fästman Rolf Isaksson i föräldrahemmet. Före midsommar 1970 reste Carina till Sylvia och Jan-Olof Söderbäck. Dagen innan Carina åkte ringde telefonen och Carina svarade. Maria hörde, att Carina bl.a sade "nej, jag lovar, jag lovar att ingenting säga." Efter telefonsamtalet talade Carina om att det var Siewert Öholm som ringde. 70.07.04 kom Carina tillsammans med Sylvia och Jan-Olof till föräldrahemmet. En kväll, någon vecka senare, var Carina på hotell Borgafjäll. Vid 24-tiden hämtade Jan-Olof Carina på hotellet. Maria, som lagt sig, hörde att Carina grät när hon gick uppför trappan till sitt rum. Maria frågade Jan-Olof vad det var frågan om. Denna sade att det var något hemskt samt tillade, att Carina fick själv tala om vad det gällde. Maria gick då in till Carina. Även Sylvia var där och också Jan-Olof kom in. Carina ville inte tala om något så att Maria hörde det utan "Maria skulle gå ut". Maria lämnade rummet. När Maria sedan återvände in i rummet omtalade Sylvia, att Carina sagt, att hon legat med Siewert Öholm. Maria frågade Carina om det verkligen var sant. Carina svarade då ja. Vid tillfället gick det inte alls att närmare tala med Carina, som grät. Maria erinrade sig, att Carina frågade Sylvia, om inte Sylvia under Carinas vistelse i Bjästa märkte hur nervös Carina då var. Maria lämnade Carinas rum och gick in på sitt rum. Maria talade med Rolf om vad hon fått veta. De gick senare tillsammans med Sylvia och Jan-Olof ner i köket. För Sylvia hade Carina nämnt, att det skulle ha skett när Carina var 12 år. Det var då tal om polisanmälan och resonemang fram och tillbaka mellan dem. Påföljande morgon gick Maria in till Carina och frågade om det var sant, att hon legat med Siewert Öholm, när hon var 12 år. Carina bekräftade att det var sant. Carina, som då lugnat ner sig, omtalade, att det hänt en kväll då hon satt barnvakt, att makarna Öholm for bort tillsammans men att Siewert kom hem ensam samt att Siewert kom och tafsade på Carina och frågade om hon var oskuld. Carina omtalade, att hon sade, att hon inte kunde svara på det och så "hände det, sa hon". På Marias fråga nämnde Carina att hon talat om detta för någon kamrat. Maria frågade Carina, varför hon inte nämnt om detta tidigare. Carina svarade, att hon inte vågat. Siewert hade nämligen sagt till henne att, om hon talade om detta, skulle han påstå att hon drömt

alltihop. Maria sade, "det här kommer vi att polisanmäla". Carina svarade "då vill jag inte säga något mer". Maria trodde, att Carina, som inte brukar ljuga, talade sanning. Vid något tillfälle berättade Sylvia för Maria, att Carina för Sylvia omtalat, att hon träffat Siewert i Åsele samt att denne då skulle sagt till Carina att, om hon skulle bli kallad till rektor så skulle Carina säga att hon hittat på allting för att liksom skryta. Maria och Sylvia samt Jan-Olof och Rolf ansåg att saken borde polisanmälas. De ville inte tala om det för fadern. De var oroliga för att det i så fall skulle komma ut. Jan-Olof och Sylvia hämtade vid något tillfälle - efter det Carina omtalat sitt förhållande med Siewert - Carina från en sommarstuga, där hon var tillsammans med några pojkar, däribland Ingemar Strandberg. Syskonen tyckte inte om detta. Carina lovade att inte vara tillsammans med pojkarna. En kväll troligen cirka 14 dagar innan Carina skulle börja skolan hösten 1970 skulle Carina hälsa på två flickor. Hon kom inte hem vid den tidpunkt hon lovat. Maria och Rolf, som misstänkte att Carina var i en sommarstuga, hämtade vid 24-tiden hem henne därifrån. Hon var då tillsammans med en pojke vid namn Ingemar Strandberg. Carina låg tillsammans med denne ovanpå en säng i ett rum. De hade kläderna på sig. Maria talade sedan om detta med Carina, som verkade rädd samt var ledsen och grät. Carina nekade till att ha legat med denne pojke. Carina lovade, att hon inte skulle vara tillsammans med Ingemar Strandberg. Maria och Rolf åkte till polisman Brynolf Hedberg i Dorotea, vilken Rolf kände, för att de skulle "höra sig för hur man skulle göra med en sådan här sak". Hedberg sade att fadern måste få reda på vad Carina sagt och att fadern skulle göra anmälan. Maria och Sylvia talade med fadern. Denne fick liksom en chock och sade "det är ju för ruttet att något sånt skall få förekomma". Fadern trodde på vad Carina sagt. Fadern ringde sedan och anmälde saken. Carina var från början ej med på att det skulle göras en polisanmälan. Senare - både före och efter det Maria och Rolf varit hos polisman Hedberg - var Carina ej emot att en polisanmälan skedde. Carina blev "på något sätt" gladare. Carina var införstådd med att det skulle bli utredning. Maria kunde inte direkt erinra sig vad Carina sade om Siewert men "det var då inte att hon tyckte särskilt bra om honom". Siewert Öholm har bl.a berättat: En söndag i augusti 1970 ringde det i telefon. Siewert svarade. En man presenterade sig som Gunnar Olofsson och sade sig vara broder till Carina. Gunnar nämnde, att han egentligen var så förbannad så han visste inte om han kunde tala med honom. Gunnar sade, att det gällde "det här våldtäktsförsöket mot min syster för tre år sedan". Siewert blev helt perplex och svarade "vad då för våldtäktsförsök, jag vet överhuvudtaget inte vad du talar om". Gunnar sade då, att han hade en polisstation intill och att det kanske gick bättre att berätta för polisen men att han trodde, att Siewert ville resonera om detta. Siewert, som mot bakgrunden av vad som sagts vid sammanträffandet med Carina i Åsele, då förstod vad det verkligen gällde, sade "då förstår jag vad det gäller, är det frågan om utpressning". Gunnar svarade, att han trodde att Siewert

ville resonera om det "men är det så att du inte erkänner här så är ju polisstationen alldeles intill och det kanske då går lättare att erkänna inför polisen". Gunnar var uppbragt. Siewert bad att få byta telefon. Han gick upp på övre våningen till den telefon, som stod i hans arbetsrum därstädes. Han ropade på sin hustru, som kom in i rummet. Siewert ansåg, att han var tvungen att tala lugnt med Gunnar och att söka få honom att lugna ner sig. Gunnar kom tillbaka till att han utgick ifrån att Siewert ville resonera "men du ska veta att det här kommer att stå dig dyrt och du kommer att få betala mycket för det här om det ska kunna klaras ut". Siewert framhöll gång på gång, att det verkligen inte var så som Gunnar trodde. Siewert sökte prata med Gunnar om att de måste resonera lugnt om detta. Från Gunnars sida skulle det hela tiden röra sig om pengar. När det blev klart att det gällde pengar och att Gunnar var beredd att resonera sade Siewert åter mycket tydligt och klart "ja, då är det alltså fråga om utpressning". Gunnar svarade, att det skulle stå Siewert "dyrt och att det blev mycket pengar och Carina skulle också vara med". Samtalet varade kanske 15 minuter. Efter samtalet resonerade makarna Öholm igenom vad Siewert "fått höra av honom och det här försöket till utpressning som han hade ställt mig inför". Makarna var överens om att de icke kunde acceptera detta. Siewert hade i den då pågående valrörelsen satsat helt på sin egen person och sitt eget handlande för glesbygden. Han var ganska chockad i den situation, i vilken han stod. Makarna ifrågasatte om det var fråga om en politisk komplott. Siewert ringde Gunnar och sade, att han skulle åka till Kallhäll så att de fick resonera om detta. Gunnar sade då, att polisanmälan skett. Gunnar Olofsson (född 1938) har sammanfattningsvis berättat: Han är broder till Carina. Gunnar, som är bosatt i Stockholm, hade semester i juli 1970 och vistades i sitt föräldrahem i Avasjö. Någon av de sista dagarna under semestern nämnde systern Maria om att "det hänt någonting med Carina". Gunnar talade med Carina. Carina berättade då att det var hennes lärare, som för cirka tre år sedan legat med henne och att det ej hänt bara en gång. Carina grät när hon för Gunnar talade om detta. På Gunnars fråga varför hon ej sagt något härom tidigare, svarade Carina att hon inte vågat. Han frågade om Carina stod för vad hon sagt och sade att det blev nog polisanmält. Han talade om att det skulle bli utredning och dylikt. Samma kväll ringde Gunnar, som trodde på Carina, till Siewert Öholm men var denne icke hemma. Gunnar samt Maria och Rolf diskuterade om en polisanmälan skulle ske. De bestämde emellertid icke någonting. Maria och Rolf, vilka hade något ärende till Dorotea, skulle höra med polisen i Dorotea hur en anmälan skulle göras. Gunnar åkte tillbaka till sitt hem i Stockholm. Han funderade på vad Carina sagt och "hur man skulle göra" men var icke i kontakt med någon i föräldrahemmet. Söndagen 70.08.02 satt Gunnar och retade upp sig och "måste prata och höra med" Siewert Öholm. Gunnar, som hade besök av en kamrat vid namn Bertil Jönsson,

ringde, troligen vid 14-tiden, upp Siewert för att höra vad han hade att säga. Gunnar presenterade sig och nämnde, att han var broder till Carina. Gunnar frågade om Siewert kom ihåg vad som hänt för cirka tre år sedan. Siewert genmälde något om att det är svårt för honom att minnas då det låg så långt tillbaka i tiden. Gunnar svarade, att han förstod att det kunde vara svårt att komma ihåg men "du vet mycket väl vad saken gäller". Siewert bad då Gunnar att förklara sig närmare. Gunnar talade då om att det gällde otukt, samlag med Carina. Siewert frågade Gunnar om det var utpressning, vartill Gunnar genmälde, att det var det absolut inte. Samtalet med Siewert var långt och det kunde vara svårt att erinra sig alla detaljer. Gunnar frågade om Siewert kunde tala ostört i telefon. Siewert bytte då telefon. Siewert nämnde, att han kunde möjligtvis åka ned till Gunnar, enär det skulle vara mycket lugnare om de där kunde resonera; "om vi kunde liksom göra upp det i godo, så det skulle tystas ner". Gunnar svarade något om att han inte visste om det gick att tysta ner saken, enär det var flera, som visste om detta och det därför ändå kanske skulle läcka ut. Siewert nämnde, att han skulle tala med fadern, vilket Gunnar ansåg meningslöst. Siewert sade också att, om Gunnar anmälde detta, skulle det vara "samma sak som Siewert Öholm skulle hoppa i sjön"; hans karriär skulle vara slut. Gunnar, som tyckte att det var "så ruttet", blev förbannad och fällde uttrycket att om han haft Siewert hos sig skulle han strypa honom. Siewert förklarade, att han mycket väl förstod att Gunnar var arg på honom. Gunnar sade aldrig under samtalet något som kunde innebära ett hot. På frågan av länsåklagaren vad Siewert svarade på Gunnars påstående om otukt - genmälde Gunnar: "Nej, sa han, så är det väl inte, det har jag väl inte gjort. Jag vet att du har gjort det. Jag tycker ändå att du är en vuxen människa, så jag tycker inte du skulle behöva gå på barn. Ja, sa han, jag har ju lärt mig nu, att jag har begått en dumhet men nu har jag blivit vuxen." På frågan av försvararen: Gunnar sade att otukt och våldförande var farliga saker varvid Siewert svarade: "det vet jag mycket väl och det har hänt men nu är jag vuxen och jag vet att jag gjort ett fel." På ytterligare fråga av länsåklagaren: När Gunnar talade om vad saken gällde "då erkände han det, jag har begått en dumhet, men nu är jag vuxen så jag vet vad jag gör, så att det kommer inte att hända något mer". Efter telefonsamtalet med Siewert ringde Gunnar till polisen i Jakobsberg och anmälde "otukt med minderårig". Därefter ringde Gunnar till sitt föräldrahem i Avasjö och talade bl.a. med Maria. Han berättade såväl att han talat med Siewert som att han gjort anmälan hos polisen i Jakobsberg. Gunnar fick då veta att fadern några dagar tidigare gjort anmälan till polisen i Dorotea. Kanske en timma efter det första telefonsamtalet ringde Siewert Öholm till Gunnar. Siewert bönade och bad, att Gunnar icke skulle "bry sig om någonting" och att de skulle söka träffas. Gunnar svarade att "nu är det absolut stopp" och omtalade, att det var anmält. "Det sa då bara klick i telefon." Efter en stund ringde Siewert igen och sade, att samtalet blev brutet. Gunnar nämnde, att han hörde att Siewert lade på luren. Siewert ville, att

anmälan skulle tagas tillbaka. Gunnar sade, att han icke trodde, att det var möjligt att återtaga anmälan. Siewert Öholms hustru, Ann-Britt Öholm, ringde sedan till Gunnar. Hon sade, att hon "absolut inte trodde att det hänt någonting". Hon nämnde att hon - "det fick kosta vad det ville" - skulle åka till föräldrahemmet. Vid 20-tiden ringde Gunnar till föräldrahemmet. Ann-Britt Öholm var då på besök där. Påföljande dag ringde telefonen "nästan varje kvart". Gunnar svarade emellertid inte. Vid 13-tiden svarade dock Gunnar. Det var Ann-Britt Öholm, som ringde. Hon undrade då om de inte skulle kunna "försöka ordna det på något vis". Gunnar ansåg, att då det kommit till polisens kännedom, var det inte mycket att göra. Ann-Britt Öholm nämnde att Gunnar kunde "tänka på det" och att hon skulle ringa igen. Telefonen ringde sedan flera gånger men Gunnar underlät att svara. Jönsson (född 1931) har sammanfattningsvis berättat: Han är arbetskamrat med Gunnar Olofsson. De bodde grannar och brukade umgås. Sedan Gunnar återkommit från sin semester sommaren 1970, kom han en söndagsförmiddag på besök till Jönsson. "Det var något konstigt med honom, men han ville inte säga någonting." Gunnar verkade orolig och nervös. Efter någon stund talade Gunnar om att "hans syster blivit våldtagen av en viss herr Öholm". Gunnar nämnde om att det skulle ha hänt för ett par år sedan och att systern då skulle ha varit 12 och ett halvt år samt att det var hennes lärare. Gunnar frågade om han skulle polisanmäla detta. Jönsson ansåg att det givetvis skulle anmälas. Gunnar sade, att han skulle "sätta fast den fan". Gunnar, som trodde på vad systern omtalat, avsåg att polisanmäla saken. Gunnar gick hem. Jönsson, som låg då Gunnar kom, klädde sig och gick över till Gunnar.Denne hade då beställt telefonsamtal till Siewert. Jönsson och Gunnar talade om till vilken polismyndighet en anmälan skulle ske. Jönsson ansåg, att det gick lika bra att göra anmälan till polisen i Jakobsberg som till polisen i Dorotea. Vid telefonsamtalet med Siewert sade Gunnar bl.a. "du har knullat min lillasyster". Det verkade som Siewert nekade till detta. Gunnar nämnde också, att det icke var någon mening att Siewert nekade, enär Gunnar trodde mer på flickan än Siewert Öholm. Efter någon minut gled hela samtalet över på "karriär, tänka på familjen och gottgöra jäntan". Samtalet varade länge. Jönsson fick därav uppfattningen att "det var precis som han erkände alltihop". Under samtalet nämndes att Siewert fick tänka på jäntan, "ge henne en slant eller något". Under telefonsamtalet sade Gunnar något om att flickan borde ha en slant. Det nämndes troligen icke någon summa. Jönsson kunde inte säga vem som under samtalet drog upp detta. Efter samtalet framhöll Jönsson för Gunnar att - åsyftande det tal om pengar som förekom under telefonsamtalet - att "det där skall du aldrig nämna; du måste

polisanmäla det på direkten för annars kanske du kan åka dit" för utpressning eller något ditåt. Gunnar svarade något om att han bara skulle sätta myror i huvudet på Siewert. Jönsson ringde sin fader, som är pensionerad polisman, för att höra om det var möjligt att köpa sig fri men denne sade att var det polisanmält så var det inget att göra. Carina har vidare berättat: En söndagskväll i somras kom Ann-Britt Öholm på besök till Carinas föräldrahem. Ann-Britt Öholm ville, att polisanmälan skulle tagas tillbaka och menade, att det väl gick att reda upp på ett annat sätt. Hon nämnde bl.a., att Siewert nästan var riksdagsman och att allting skulle förstöras för dem och att barnen skulle bli utan pappa. Carina lovade att söka hjälpa henne så att de tog tillbaka anmälan. Ann-Britt Öholm, kramade om fadern och Carina. Carina bad om förlåtelse. "Vad då för? Ja, vad jag hade ställt till med, vad jag hade sagt och att det kommit ut. Jag sa bara förlåt mig. Du menar att det hade hänt i alla fall? Ja. Men du bad henne förlåta dig för du talat om det? Ja." I målet har åberopats en skrivelse, undertecknad Borgafjäll 70.08.07. Sander Olofsson, målsman och Carina Olofsson samt ställd till länsåklagaren av följande lydelse: "Undertecknad Carina Olofsson vill härmed meddela att jag tager tillbaka mina påståenden om att jag haft samlag med Siewert Öholm. Jag brukar drömma om att jag har samlag med män sedan ett pår år, jag läser ofta kärleksnoveller, nu mest "Mitt livs novell" och fantiserar ofta om kärlek. Ibland upplever jag saker och ting som om de hänt mig förut. Dessa rader har på min begäran nedskrivits av advokaten Bengt O Gullesjö och i närvaro av min fader Sander Olofsson." Carina har härom berättat: En advokat kom några dagar efter Ann-Britt Öholms besök till Carinas föräldrahem och frågade efter hennes fader. Denne var inte hemma, varför advokaten, som fick reda på var fadern uppehöll sig, for och träffade fadern. Fadern och advokaten kom sedan tillbaka. De satt ute i en bil ett bra tag. När de sedan kom in, ville advokaten prata med Carina. Advokaten presenterade sig och sade "att det var från högsta länsåklagaren han blivit skickad, någonting sånt där". Advokaten frågade när Carina "varit med" Siewert Öholm, var fru Öholm varit och om "jag läst den där tidningen Mitt Livs Novell - När jag låg med min magister. Det sa jag ju att jag hade, men det var ju fel novell, det var inte den jag hade läst." Vidare frågade advokaten om hon fantiserade samt drömde och vad hon drömde. "Så sa jag det, det kändes som att jag hade varit med om en sak och varit med om den förut. Så skrev han ett papper som pappa och jag skrev på." "Var det sant det där? Nej, det var inte det, jag ångrar mej sedan. Varför skrev du det? Jo, det var för jag trodde att det inte skulle bli någonting, inga förhör eller någonting. Han tyckte, att det räckte med det där papperet så skulle det inte bli någonting." "Det att jag skrev på papperet var ju mycket det att pappa satt och sa att jag skulle göra det." Den novell som Carina läste hette "Farligt skolsvärmeri". Carina brukade läsa tidningen "Mitt livs

novell". Sander Olofsson (född 1914) har bl.a. berättat: Hans döttrar, Maria och Sylvia, talade vid ett tillfälle, troligen i juli 1970, om för honom att Carina skulle ha varit i lag med Siewert Öholm under den tid Carina gick i skola i Risbäck. Maria och Sylvia var påstridiga att han skulle göra polisanmälan. Han ringde också och gjorde en anmälan. 70.08.07 fick Sander besök av advokat Gullesjö. På morgonen drack Sander fyra snapsar. Senare besökte han en granne, där han drack några, 5 - 6, flaskor mellanöl. Sander var påverkad av vad han druckit och hade svårt att minnas vad som sades och förekom. Han trodde då inte på vad Carina skulle ha sagt om sitt förhållande till Siewert Öholm. Han talade aldrig själv med Carina om detta. Sander erinrade sig att det var tal om fantasier och drömmar. Han kunde inte minnas att Carina vid tillfället tog tillbaka några påståenden. Vid tillfället uppträdde advokat Gullesjö ett "papper". Sander sade åt Carina, att hon skulle skriva under "papperet". Sander fick uppfattningen att den där saken då icke skulle komma inför rätta. Maria Olofsson har bl.a. berättat: Brodern Gunnar ringde och talade om för Maria att Gunnar i telefon talat med Siewert Öholm. Gunnar sade bl.a att Siewert erkäntför honom och att, om det blev anmält, var det detsamma som att hoppa i sjön. Gunnar nämnde, att Siewerts hustru skulle komma på besök. Ann-Britt Öholm kom också upp på kvällen. Hon talade till en början mest med fadern. Hon ville, att anmälan skulle tagas tillbaka. Hon tyckte, att det här kunde göras upp i godo och att det fanns "andra sätt". Fadern nämnde då att "det gick inte" och sade bl.a att "fanns det någon lag i Sverige skulle den följas". Maria hade då samma uppfattning. Carina hämtades. Sedan satt Carina och fadern samt Ann-Britt Öholm och samtalade. Maria, som inte var närvarande hela tiden, kunde inte erinra sig allt som sades. Ann-Britt Öholm nämnde bl.a att hon kunde bara sitta och be och att det måste finnas "lite mänsklighet". Hon sade något om hur det skulle kännas för Carina att veta att hon spolierade en hel familj. Ann-Britt Öholm framhöll, att Siewert fått sitt straff samt att han gjort så mycket för Norrland och att de byggt upp så mycket, som skulle "gå sönder". Carina nämnde något om att hon inte orkade gå igenom en polisundersökning. Samtliga blev rörda och tyckte synd om Öholms. Fadern, som vid tillfället inte var riktigt nykter, började "vika" och var inne på att ta tillbaka anmälan. Under samtalet var Maria också inne på en dylik tanke. Fadern skulle ringa till Gunnar och prata med honom. Fadern sökte också sedan att taga tillbaka polisanmälan. Först "ett bra tag" efter det advokaten varit på besök i hemmet fick Maria vetskap om att fadern och Carina skrivit under ett "papper". Varken fadern eller Carina ville tala om för Maria vad som stod i papperet. Ann-Britt Öholm (född 410928) har sammanfattningsvis berättat: Vid ett tillfälle i början av augusti 1970 hade Siewert ett telefonsamtal. Han, som talade i den telefon som fanns i hans arbetsrum, kallade in henne. Hon, som endast hörde vad Siewert sade, fick uppfattningen att den, med vilken han talade, var upphetsad. Hon hörde

Siewert fråga "är det här utpressning?" Talet om utpressning återkom ett par gånger under samtalet. Efter samtalet talade Siewert och hon om vad som sagts under samtalet. Siewert berättade då, att Ulla Sahlman, vilken under våren 1970 varit barnflicka hos dem, berättat om ryktena från Carina. Ann-Britt fattade påståendena som orimliga och vansinniga. Hon talade senare själv med Gunnar Olofsson. Hon nämnde att hon "inte alls kunde tro det här, på något sätt alltså men blev enormt upprörd". Hon sade att hon måste åka till Carinas föräldrahem i Borgafjäll, enär hon upplevde beskyllningen som en orimlighet. Siewert ville inte att hon skulle åka till Borgafjäll. Ann-Britt åkte dit. Hon talade under besöket i Carinas föräldrahem särskilt mycket med fadern. Hela Ann-Britts attityd var att saken var en orimlighet. Det var därför möjligt att hon bad fadern ta tillbaka anmälan. Ann-Britt fick redan från början uppfattningen att fadern inte trodde på Carina. När Ann-Britt lämnade hemmet, tog Carina henne om halsen och bad henne om förlåtelse. Ann-Britt upplevde Carinas handlande som ett erkännande av att Carinas påstående var osant. Ann-Britt ansåg, att hon under Carinas skoltid i Risbäck fungerat för Carina "som en extramamma att ty sig till". Inför häradsrätten som vittne hörde avdelningsläkare Kari Schleimer och professorn Ingvar Nylander, vilka efter länsåklagarens förordnande verkställt trovärdighetsundersökning beträffande Carina ha i utlåtande 70.10.14 bl.a. uttalat: Carina var under tiden 70.09.29 - 70.10.06 intagen på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Umeå lasarett för en allmän psykiatrisk bedömning med anledning av ifrågasatt otukt. På avdelningen hade Carina inga svårigheter i sin kontakt med andra patienter och personal. Hon var mjuk, öppen och spontan, lättkontaktad, mycket tillmötesgående och gav ej intryck av öppen oro eller spänning. Hon var ej på något sätt skrytsam eller konfabulerande, bedömdes allmänt som mogen för sin ålder. Efter varje samtal med psykologen var hon dock dämpad och hade ett stort behov av att diskutera igenom sin aktuella situation. Hon var orolig inför den stundande rättegången och visade i samband därmed kraftiga psykiska reaktioner. Några mera markerade neurotiska drag framkom inte, ej heller något avvikande i hennes personlighet. Intellektuellt var hon över genomsnittligt begåvad. Vid samtal med psykolog uppgav Carina att hon känt stor lättnad, när hon fått tala om för sin familj, vad som hänt, men att hon nu samtidigt ångrade sin bekännelse, eftersom följderna blivit mycket mera omfattande, än hon någonsin kunnat föreställa sig. Hon var skuldmedveten för det som hänt och menade, att mycket varit hennes eget fel. Några aggressiva tendenser gentemot den andra parten förekom ej. Av undersökningen framgick, att Carina var en för åldern mogen normalbegåvad flicka som under observation ej företett tecken på psykiska särdrag eller ohälsa. De uppgifter hon lämnat om hennes tidigare anpassning var balanserade och korrekta. De uppgifter hon lämnat beträffande den förmenta otukten hade förefallit trovärdiga, icke minst att döma av de emotionella reaktioner hon visat i samband därmed.

Nylander har vid förhöret inför häradsrätten bl.a. uttalat, att Carina vid undersökningen inte visade några tecken på att vara överspänd eller eljest någon neurotisk personlighetsförändring, att hon ej heller visade tecken på att vara benägen för konfabulation, att hon hela tiden hade en positiv inställning till Siewert Öholm samt att det, såvitt kunnat utrönas, icke framkom något, som tydde på att Carina inte skulle vara trovärdig ävensom att det var ytterst osannolikt - även om det inte kunde helt uteslutas - att Carina, därest hon ljög, skulle kunna gå igenom tester och prov utan att något skulle framkomma, som tydde på detta. Avdelningsläkare Kari Schleimer har vid förhöret bl.a. uppgivit, att Carina var en kroppsligen och själsligen normalt utvecklad 15-åring, att hon ej gav intryck av att vara skrytsam eller konfabulerande samt att Schleimer ej ansåg sig ha anledning misstänka att Carina inte skulle tala sanning ävensom att Carina - därest det förlegat minsta tveksamhet i bedömningen av Carina - skulle fått stanna längre tid på avdelningen än som nu blev fallet. Det kan även anmärkas, att överläkaren vid rättspsykiatriska stationen i Umeå, Ingmar Flodström, i infordrat läkarintyg enligt lagen 64.06.29 om personundersökning i brottmål uttalat bl.a., att Siewert Öholm vid samtal uppträdde helt normalt och icke företedde några som helst tecken till psykisk sjukdom, att han, som var lätt att få kontakt med, var välbegåvad, att Siewert Öholm vid samtalen vilka huvudsakligen rört sig kring de åtalade brotten, vidhöll att han var helt oskyldig samt att Siewert i detta hänseende gav ett mycket trovärdigt intryck. Det må även framhållas att Siewert i verkställd personundersökning erhållit synnerligen goda vitsord. Vad sålunda samt i övrigt framkommit föranleder häradsrätten till följande bedömande. Carina har - såvitt häradsrätten vid huvudförhandlingen kunnat bilda sig en uppfattning härutinnan - givit intryck av att vara öppen och spontan. Carina synes ha mer utförligt tillfrågats om vad som kunde ha förekommit mellan henne och Siewert Öholm endast vid det med henne hållna förhöret under förundersökningen och vid förhöret inför häradsrätten. Enligt uppgift har hon icke före förhöret inför rätten tagit del av vad hon uppgivit vid förundersökningen. Hon synes vid båda dessa ingående förhör i väsentliga delar ha lämnat i stort sett samma uppgifter om könsligt umgänge med Siewert Öholm i Risbäck och Dorotea. I målet har ej heller förekommit någon omständighet, som behöver betyda att Carina lämnar oriktiga uppgifter om vad som enligt henne förekommit dem emellan. Det förefaller naturligt att Carina - även om hon lovat Siewert att inte säga något - dock kommit att omtala detta för vissa flickkamrater, vilka varit hennes förtrogna. Att Carina först i juli 1970 omtalat sitt påstådda förhållande till Siewert kan ses mot bakgrund av att hon först

vid sammanträffandet med Siewert i Åsele fått vetskap om att rykten varit ute om detta samt att hon, såsom hon uppgivit, ansett det bättre att själv tala om vad som förekommit än att hennes anhöriga skulle få höra detta på annat sätt. Att Carina 70.08.07 skrev under den av advokaten upprättade skrivelsen, i vilken hon återtog sina påståenden kan bero på att hon var känslomässigt påverkad av vad som förekommit vid Ann-Britt Öholms tidigare besök och av sin faders uttalanden och attityd. Ett starkt stöd för trovärdigheten i Carinas uppgifter synes vara att det icke tycks ha framkommit något, som enligt häradsrättens uppfattning skulle kunna antagas vara något egentligt motiv för Carina att utan fog tillvita Siewert de med åtalet avsedda gärningarna. Härtill kommer det betydande bevisvärdet för Carinas trovärdighet, som professor Nylanders och avdelningsläkaren Kari Schleimers uttalanden, utgöra. Å andra sidan är att framhålla, att Carinas uppgifter måste bedömas med allra största försiktighet. Det kan icke helt bortses ifrån, att vissa omständigheter kan vara ägnade att ifrågasätta tillförlitligheten i hennes uppgifter. Carina har vid Ann-Britt Öholms besök varit beredd att söka medverka till att polisanmälan skulle återtagas samt har Carina i den ovannämnda skrivelsen återtagit påståendena om samlag med Siewert. Hennes angivna uppträdande kan ha en annan förklaring än som ovan antytts. Av utredningen synes närmast framgå att - sedan Carina för Jan-Olof och för sina syskon omtalat att hon legat med Siewert Öholm - syskonen, vilka trott på Carinas påstående, varit inställda på och aktivt verksamma för att en polisanmälan skulle ske. Det framstår som tveksamt om Carina haft någon självständig och helt opåverkad ståndpunkt till frågan om anmälan eller ej samt om och i vilken grad syskonens inställning övat inflytande på den vidare händelseutvecklingen och Carinas uppgifter. Det förtjänar tillika anmärkas, att Carina omtalat att hon legat med Siewert i en situation, där det framstår som om det direkta intresset för henne att då säga detta var att få stanna kvar på hotellet. Vad Carina inför häradsrätten berättat om Siewerts förfarande vid ett tillfälle sommaren 1968, då de i bil var på väg från en biografföreställning, har hon ej omnämnt under förundersökningen. Carina - vilken i övrigt synes ha berättat öppet och otvunget om sexuella ting - har icke berättat allt som enligt hennes egen uppgift skulle ha förekommit vid detta tillfälle. Det kan vara av betydelse att vad Carina berättat härom erinrar om handlingsmönstret i novellen "Farligt skolsvärmeri", vilken Carina läst. Härtill kommer att Carina inte tidigare berättat om vad som enligt henne skulle ha förekommit på hotell Borgafjäll. Carina har som förklaring till att hon först inför häradsrätten omtalat dessa tillfällen uppgivit, att hon efter förhören kommer ihåg mer och mer. Denna förklaring kan väl framstå som naturlig men kan det å andra sidan icke uteslutas, att förhållandet kan tyda på ett fabulerande från Carinas sida. Ytterligare må framhållas, att Carina haft svårt för att angiva tidpunkterna för de omnämnda händelserna med Siewert samt att hon inför häradsrätten endast erinrat sig tre samlag med Siewert medan hon vid polisförhör mindes fyra tillfällen.

Vad sålunda anförts är enligt häradsrättens uppfattning av sådan beskaffenhet att det kan föranleda till tvekan om tillförlitligheten i Carinas påståenden. Vid övervägande av det anförda och vad i övrigt förekommit anser häradsrätten, att Carinas uppgifter icke ensamt är av sådan beskaffenhet att de utgör tillräckligt bevis för att Siewert Öholm begått de med åtalet avsedda gärningarna. Vad angår frågan huruvida i övrigt framkommit någon omständighet, som är så väsentlig att den kan tillerkännas avgörande betydelse för trovärdigheten åt Carinas uppgifter är särskilt att framhålla vad som kan ha förekommit vid de telefonsamtal, som Gunnar Olofsson 70.08.02 hade med Siewert Öholm. Vid bevisvärderingen anser sig häradsrätten böra beakta att det framstår som förklarligt att Siewert - oavsett om han är skyldig eller ej till Gunnars påstående om otukt med Carina - syftat till att lugna ner Gunnar och att på allt sätt söka hindra en spridning av påståendet om samlag med Carina. Även om det av Gunnars vittnesmål må framgå, att Gunnar fått uppfattningen att Siewert Öholm erkände vad Gunnar gjorde gällande, framstår det dock som osäkert huruvida Gunnar dragit en riktig slutsats av vad som förekommit från Siewerts sida. Det förtjänar att i samband härmed anmärkas, att det vid telefonsamtalet icke synes ha varit för Gunnar av avgörande betydelse för om anmälan skulle ske huruvida Siewert erkände eller inte; i vart fall framgår ej klart och tydligt av Gunnars vittnesmål att så skulle ha varit fallet. Särskilt med hänsyn till det anförda anser häradsrätten icke genom den härutinnan förebragta utredningen tillförlitligen styrkt att Siewert Öholm - även om Gunnar fått denna uppfattning - erkände, att han verkligen övat otukt med Carina. Ej heller i övrigt har i målet enligt häradsrättens mening framkommit någon omständighet av sådan avgörande betydelse att den i förening med Carinas uppgifter bör läggas till grund för en fällande dom mot Siewert Öholm. På grund av det anförda finner häradsrätten, att åklagarens ansvarstalan ej bör vinna bifall.