Omvrdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C lnEtt vrdprogram utarbetat av specialister vid akut- och rehabdivisionen och neurodivisionen vid Akademiska sjukhuset och vid medicinskt centrum, Lasarettet i Enkping.

KontaktpersonSekreterare Solveig Karlsson, verksamhetsomrde akutsjukvrd, Akademiska sjukhusetsolveig.c.karlsson@akademiska.se, 018-611 27 30

Gller frn den januari 2008Revideras senast i december 200

2

Inledning 3

Stroke definition Mlgrupper fr manualen Stroketeam Strokesjukdomens fljder fr individen Information och vrdplanering

Omvrdnad 5

Andning, cirkulation och metabolism Urin, avfring och kontinens ta, svlja och nringstillfrsel

Rehabilitering 9

Rehabilitering metoder, adl Rrelsefrmga motorik Knsel sensorik Sprk kommunikation Varseblivning kognition Trtthet Bilkrning vapenlicens

Reaktion p sjukdomen och frhllande till nrstende 16

Kris Depression Nrstendes situation Sexualitet

Komplikationer 18

Smrta kad muskelspnning Subluxation Skulder-hand-syndromet Fall och frakturer Sr Djup ventrombos och lungemboli Pneumoni Kramp epilepsi

Aktiviteter i hem och nrmilj, arbete 21

Personlig vrd adl Att frebygga komplikation nr den

strokedrabbade r hemma Aktiviteter i hem och nrmilj Fritids- och sociala aktiviteter Arbete och sjukskrivning

Medicinsk uppfljning 23

Vart vnder man sig? 24

Litteraturtips 26

Arbetsgrupp fr revidering 27

Checklista infr samordnad vrdplanering (SVP) 28

verenskommelse om att avst frn

att kra bil och andra fordon 30

Innehll

Vrdprogrammet finns p www.akademiska.se under Sjukvrd p ntet.Hften bestlls frn blarummet@akademiska.se, 08-6 30 07 eller frn solveig.c.karlsson@akademiska.se, 08-6 27 30.

Tryck: Landstingstryckeriet, januari 2008

3

Stroke

Stroke eller slaganfall betyder enligt WHO: Kliniska tecken p fokal (eller global) cerebral dysfunktion, som snabbt utvecklas och som kvarstr mer n 24 timmar, eller leder till dden, dr annan orsak n vaskulr mekanism uteslutits.

Eller enklare uttryckt: hjrnskada som orsakas av sjukdom i hjrnans krl. Stroke inkluderar sledeshjrninfarkt, hjrnbldning och subaraknoidalbld-ning. Fr akut handlggning: se Strokemanualen som kanbestllas frn solveig.c.karlsson@akademiska.se.

MlgrupperVrdprogrammet vnder sig till all personal vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enkping som skter patienter med stroke i akutskedet, rehabilite-ringsskedet eller i ett stabilt skede vad gller stroke-sjukdomen, samt vid en nedgng av allmntillstndet hos patienter som haft en stroke.

Vrdprogrammet r ven lmpligt i undervisning av blivande lkare, sjukskterskor, underskterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Innehllet r utarbetat enligt Nationella riktlinjer fr strokesjukvrd 2005.

Stroketeam Lkaren r ledaren fr stroketeamet och ansvarar fr utredning, medicinsk behandling och uppfljningsamt samordning av omvrdnads- och rehabiliterings- insatser.

Sjukskterskan r ansvarig fr omvrdnaden, medver-kar vid och genomfr medicinska underskningar och behandlingar samt samordnar omvrdnads- och rehabiliteringsinsatser. Sjukskterskan bedmer risk fr komplikationer samt planerar tgrder fr att motverka dessa.

Underskterskan r den som har den nrmaste och dagliga kontakten med patienten och anhriga och ska rapportera till sjukskterskan alla avvikelser i hlsa och funktion samt ocks medverka i den dagliga individuella trningen efter instruktion av sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.

Arbetsterapeuten bedmer hur funktionsfrndringar pverkar individens frmga att klara aktiviteter i vardagslivet samt genomfr kognitiva bedmningar.

Arbetsterapeuten erbjuder praktisk trning, rd och hjlp att hitta nya stt att hantera vardagslivet och kan hjlpa till med att prova ut hjlpmedel.

Sjukgymnasten bedmer sensomotorisk funktion och erbjuder fysisk trning samt rdgivning vid kongnitiva funktionsfrndringar som pverkar rrelse- och frflyttningsfrmga.

Logopeden erbjuder vid behov bedmning, trning och rd vid funktionsfrndringar som pverkar sprk, kommunikationsfrmga och frmga att svlja. Kuratorn erbjuder vid behov std i krisbearbetning och kan vara behjlplig i kontakter med myndigheter och i andra praktiska frgor.

Dietisten gr utifrn remiss en bedmning av nringstillstndet och ger individanpassade kostrd. Neuropsykologen kan gra en neuropsykologisk bedmning och beskriver kognitiva funktionsbortfall, personlighetsmssiga egenskaper och knslomssiga reaktioner.

Strokesjukdomens fljder fr individen Fljderna av stroke fr enskilda individer kan variera beroende p var skadan sitter och hur stor den r frn restsymtom, som endast individen sjlv eller nrmaste anhriga kan mrka, till grava funktionshinder som medfr ett hjlpbehov 24 timmar per dygn.

Det kan rra sig om frlamning, knselnedsttning, frsmrad balans, t- och sprksvrigheter, minnes- och koncentrationssvrigheter, nedsatt socialt ntverk. ven fr nrstende frndras livssituationen i strre eller mindre utstrckning. Viktigt att komma ihg r att strokesjukdomen alltid lmnar ett strre eller mindre rr och att vid annan sjukdom kan restsym- tomen visa sig tydligare.

Strokesjukdomen r en kronisk sjukdom och drmed behvs fortsatt lkarkontakt och ofta fortsatta rehabiliteringsinsatser.

Information och vrdplanering

Information till patienter och nrstende

Information om sjukdomen, planerade utredningar och behandlingar br ges tidigt till patient och nrstende. Avtala tid med patient/nrstende och lmpligen grs en skriftig sammanfattning till journalen med en kopia

som lmnas till patient/nrstende. En frdel med detta frfarande r att alla har samma

information om vad som sagts och att personal som inte var med vet vad som sagts och kan lttare svara p frgor frn patient och nrstende.

Ytterligare informationssamtal kan behvas och br dokumenteras p liknande stt.

Information som kan ges till patient och nrstende finns ocks i skrifter frn Strokefrbundet och andra handikappfrbund.

Information mellan vrdgivare

Vid utskrivningssamtalet skrivs ett utskrivningsmed- delande till patienten med kopia till journalen och patientens huslkare/distriktsskterska.

Omvrdnadsepikris och epikriskopia medfljer patienten till annan vrdform. Epikriskopia skickas i samtliga fall till patientens huslkare.

Vrdplanering

Eftersom insjuknandet i stroke yttrar sig p olika stt fr varje individ r det viktigt med en individuell vrdplanering dr den strokedrabbade och hela teamet enas om en gemensamt mlsttning och ett gemensamt

arbetsstt fr vrd och rehabilitering. Detta gller p alla niver i vrdkedjan och i alla faser

efter insjuknandet, frn akutfas till rehabiliteringsfas och uppehllande fas. Informationsverfringen mellan de olika vrdniverna och yrkesgrupperna r av mycket stor vikt. I samband med att den strokedrabbade skrivs ut frn slutenvrden och dr insatser frvntas av andra vrdgivare ska alltid berrda professioner inbjudas till en samordnad vrdplanering (SVP).

Den strokedrabbade och berrda nrstende ska vara delaktiga d vrdplanen upprttas och godknna den informationsverfring som r aktuell. Vid vrdplaneringen ska alltid en funktionsanalys gras. Den r en frutsttning fr lmpliga insatsbeslut. I funktionsanalysen ingr aktivitetsbedmning samt riskbedmning av komplikationer.

I Nationella riktlinjerna fr strokesjukvrd 2005 hnvisas till Checklista infr samordnad vrdplane-ring (SVP) (se sidan 29), fr att optimera informa-tionsverfring och planering och drigenom sker-stlla en obruten vrdkedja. Checklistan bygger p socialstyrelsens svenska version av International Classification of Funktioning, Disability and Health (ICF).

Omvrdnad

Andning, cirkulation, metabolismHur pverkas strokepatientens vitala funktioner och medvetande under det akuta skedet?

Dlig syresttning, svngande blodtryck, feber, hgt blodsocker och epileptiska kramper kan frekomma i det akuta skedet och kan medfra risk fr frvrrad hjrnskada. Rubbningar i medvetandegrad kan ocks frekomma i olika omfattning beroende p hur pass utbredd hjrnskadan r.

Viktigt att observera i det akuta skedet

Graden av medvetandepverkan vid insjuknandet och under de frsta dygnen ger vrdefull information om den framtida prognosen.

Hjrndem kan uppkomma vid svl ischemiska och hemorragiska skador och en kning av det

intrakraniella trycket kan vara livshotande. Kontinuerlig observation av medvetandegraden enligt Reaction Level Scale (RLS) 85 eller annan medvetandeskala br gras.

Snkt medvetande, frndrat andningsmnster (Cheyne-Stokes-andning), lngsam puls, stigande blodtryck och olikstora pupiller r mycket allvar- liga signaler som krver omedelbar lkarkontakt.

Initialt kan blodtrycket vara frhjt som kompen- sation fr hgt tryck i skallen. Kontrollera blod- tryck och puls i tre dygn. Rapportera blodtryck >220/110 mm Hg, liksom snabb, oregelbunden eller lngsam hjrtrytm till lkare. Vid intracerebral bldning rapporteras blodtryck >200/100.

Temperaturen br hllas under 37,5. Vid upprepad kroppstemperatur ver 37,5, stt in behandling med Paracetamol och behandla eventuell infektion. Hll rummet svalt, bdda med tunna sngklder och ge svala avtvttningar.

Blodglukos ska hllas under 10 mmol/l. Bde insulin- och tablettbehandlade diabetiker och ickediabetiker kan behva extra insulin de frsta dagarna.

Andningen kan ibland vara strd, srskilt vid utbredda hjrnstamskador och hos komatsa pati- patienter. Kontrollera andningsmnster, rapportera frndringar. Syrgastillfrsel behvs vid strre

skador med andningspverkan oc