omsorgsnämnden - kalmar · 2017-06-09 · socialstyrelsen socialstyrelsen är en statlig myndighet...

1(2)

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

Omsorgsnämnden

Tid Torsdagen den 30 mars 2017 kl. 13:00

Plats Torsåsgatan 1 B Enligt uppdrag Marina Pull (0480-453502) Val av justerare, tid och plats för justering Liselotte Ross Fastställande av dagordning

Informationsärende

1 Förskrivningsanvisningar med lokala förtydliganden för hjälpmedel. Föredragande: Christina Erlandsson, Johanna Skarsgård och Camilla Arvidsson

Beslutsärenden

2 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Föredragande: Annika Lindqvist och Camilla Arvidsson

3 Patientsäkerhetsberättelse Norlandia Föredragande: Marie Swedberg och Anette Engström-Olsson

Informationsärende

4 Utvärdering Kalmarmodellen - valfrihet i hemtjänsten Föredragande: Thomas Johansson

Beslutsärenden

5 Ekonomisk uppföljning efter februari månad 2017 Föredragande: Magnus Levin

2 (2)

Omsorgsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

6 Granskning av intäktsredovisning Föredragande: Magnus Levin

7 Motion - Testa Japanska toaletter Föredragande: Lars Axelsson

Informationsärenden

8 Delegationsbeslut Föredragande: Mattias Ask

9 Anmälningsärenden Föredragande. Mattias Ask

10 Förvaltningschefen informerar Föredragande: Mattias Ask

Omsorgsförvaltningen Administration

Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │[email protected]

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning

Christina Erlandsson 2017-03-16 ON 2017/0029 53592

Omsorgsnämnden

Förskrivningsanvisningar med lokala förtydli-ganden för hjälpmedel Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner förslaget till förtydligande av förskrivningsanvis-ningar.

Bakgrund Tekniska hjälpmedel är en insats enligt hälso- och sjukvårdslagen. Kommunerna i Kalmar län bildar tillsammans Hjälpmedelsnämnden. Kalmar kommun är värdkommun för Hjälpmedelsnämnden. De samverkande kommunerna fastställer ett gemensamt hjälpmedelssortiment. Den gemensamma nämnden fastställer förskrivningsanvisningarna som däref-ter kan antas helt eller delvis av respektive kommun. Förslag till ändringar i de länsgemensamma förskrivningsanvisningarna lämnas av berörda verksamheter, funktionshinder- och pensionärsorganisationer varef-ter beredning sker i ledningsgruppen för KHS (Kommunal Hjälpmedels Sam-verkan). Ledningsgruppen består av representanter från de samverkande kom-munerna. Länets kommuner eftersträvar en samstämmighet avseende förskrivningsan-visningarna, men då kostnader för hjälpmedel belastar förskrivande kommun, kan mindre variationer förekomma. De förtydliganden som föreslås för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun avser främst möjligheter till samutnyttjande där detta är möjligt samt att verk-samhetschef måste godkänna förskrivning av dyrare hjälpmedel. Inom omsorgsförvaltningen finns också arbetsgrupper som bereder frågor inom områden såsom förskrivning av kognitiva hjälpmedel och förskrivning av elrullstolar.

ON 2017/0029 2 (2) Christina Erlandsson Verksamhetschef HSL

1

Anvisning för

förskrivning av tekniska hjälpmedel

Med förslag på

förtydliganden för

Omsorgsförvaltningen i

Kalmar kommun

2017-03-30

KHS: I samverkan ingår Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik

2012-06-13 reviderad 2015-10-07

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid

HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I SVERIGE

Socialstyrelsen 4 Hjälpmedelsinstitutet 4

Inspektionen för vård och omsorg, IVO 4 Myndigheten för delaktighet

HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I KALMAR LÄN 4 HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN FÖR DE SAMVERKANDE KOMMUNERNA I KALMAR LÄN 5

Kommunal Hjälpmedelssamverkan i Kalmar län, KHS 5 Hjälpmedelscentralerna 5 Hjälpmedelsförråd 5 Politisk styrning 5 Ekonomi 6 Brukarinflytande 6

LAGAR OCH FÖRESKRIFTER 6 FÖRSKRIVNINGS- OCH PRIORITERINGSGRUNDER

Förskrivningsrätt och förskrivare 7 Kostnadsbärare om annan än förskrivande enhet 8 Överföring av förskrivaransvar/kostnadsansvar 8 Produkt upphör att vara ett förskrivningsbart hjälpmedel 9 Prioriteringsgrund 9 Egenvård 9 Prioriteringsordning 9

FÖRSKRIVARENS ANSVAR Information 10 Habilitering - delat ansvar landsting och kommun 11

PATIENTENS ANSVAR 11 AVGIFTER FÖR PATIENTEN

Bedömningsavgift (patientavgift) 12 Egenavgift 12

ANSVAR VID FLYTT 12 Flytt av hjälmedel Patient som flyttar till annan kommun inom Kalmar län 12 Patient som flyttar till annan kommun utanför Kalmar län 12

LANDSTINGETS ANSVAR 12 Syncentralerna 12 Audionommottagningarna/Hörcentralerna 13 Ortopedteknisk verksamhet 13

OLIKA VERKSAMHETERS ANSVAR Arbetsplatshjälpmedel 13 Skolelever med funktionsnedsättning 13 Bostadsanpassning, stadgan för bidragsgivning 13 Hjälpmedel till patient folkbokförd i kommun/län utanför Kalmar Län 13

3

Grundregeln är att hjälpmedel är en del av de samlade habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatserna.

Behovet i det enskilda fallet ska vara avgörande för vilka insatser som ges.

Hjälpmedel ska ses ur samma etiska och prioriterings- mässiga principer som sjukvården i övrigt. Förskrivning av

hjälpmedel följer de principer som anges i prioriteringsutredningen.

Högsta prioritet har de hjälpmedel som är en nödvändig del i en medicinsk åtgärd och hjälpmedel som direkt ersätter

eller kompenserar en förlorad kropps- eller sinnesfunktion.

Rätten att förskriva hjälpmedel styrs av enskild verksamhetschef, som avgör vem inom berörd verksamhet som har förskrivningsrätt och vilka medicintekniska produkter det

avser. I sjukvårdshuvudmannens åtagande ingår inte att erbjuda

hjälpmedel för sport, motion och hobby.

Patienten ska få information om de hjälpmedel som erhållits vid förskrivning. Vid bedömning som inte leder till förskrivning ska patient få en allsidig information om

andra produkter och tekniska möjligheter som finns för att kompensera funktionsnedsättningen.

4

HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I SVERIGE

Tekniska hjälpmedel är en insats enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Socialstyrelsen har ett nationellt ansvar när det gäller hjälpmedel. www.socialstyrelsen.se

Läkemedelsverket Läkemedelsverket är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har som uppdrag att främja den svenska folkhälsan. Målsättningen är att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra och effektiva läkemedel. Till läkemedelsverkets ansvarsområde hör även tillsyn av tillverkare och produkter inom det medicintekniska området. http://www.lakemedelsverket.se/

Inspektionen för vård och omsorg, IVO IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning inom nämnda områden. I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. Huvuduppgiften är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. IVO kan inte kontrollera all verksamhet. Huvudmännen och dess verksamheter ansvarar för att vården och omsorgen är säker och har god kvalitet. www.ivo.se

Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Deras uppdrag styrs av mål och strategier för funktionshinderspolitiken. Dessa bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten arbetar gentemot och genom myndigheter, kommuner och landsting. Myndigheten för delaktighet är en sammanslagning av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. www.mfd.se

HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I KALMAR LÄN

Enligt ”Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län” (2007-10-24), har Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast och Leg. Sjuksköterska i kommunerna i Kalmar län ansvar för hjälpmedelsförskrivning till enskild patient i ordinärt och särskilt boende.

Landstinget ansvarar för hjälpmedel för inneliggande patienter på sjukhus till dess de skrivs ut, för hjälpmedel som förskrivs i landstingets verksamheter, samt hjälpmedel som förskrivs av läkare och logopeder.

http://www.socialstyrelsen.se/

http://www.lakemedelsverket.se/

http://www.ivo.se/

http://www.mfd.se/

5

HJÄLPMEDELSORGANISATION FÖR DE SAMVERKANDE KOMMUNERNA I KALMAR LÄN

Kommunal Hjälpmedelssamverkan i Kalmar län, KHS I dessa anvisningar finns de föreskrifter som gäller för följande kommuner i Kalmar län: Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik.

Lokala anvisningar kan förekomma i respektive kommun.

Hjälpmedelsförsörjningen är uppdelad i två länsövergripande delar.

- Hjälpmedelscentral (Kalmar och Västervik) - Hjälpmedelsförråd (Kalmar och Västervik)

Hjälpmedelscentralerna Hjälpmedelscentralerna har en länsövergripande funktion och tillhör organisatoriskt Kalmar kommun och omsorgsförvaltningen men arbetar på uppdrag av den gemensamma nämnd, hjälpmedelsnämnden, som är sammansatt av representanter från samtliga av de samverkande kommunerna.

Hjälpmedelscentralerna förmedlar information, konsultation, rådgivning och utbildning samt svarar för administration och service inom sina respektive områden. Förskrivare kan vid behov ta stöd av hjälpmedelskonsulent och tekniker vid val och/eller utprovning/anpassning av bas- och/eller avancerade hjälpmedel. Ansvaret för förskrivningen kvarstår dock alltid hos förskrivaren.

Hjälpmedelsförråd Hjälpmedelsförråden är integrerade med hjälpmedelscentralerna för att hantering, logistik och lagerhållning skall bli skyndsam och kostnadseffektiv. Förrådet ansvarar för lagerstatus och rekonditionering av avancerade hjälpmedel.

Politisk styrning Kommunerna i Kalmar län bildar tillsammans Hjälpmedelsnämnden. Kalmar kommun är värdkommun för Hjälpmedelsnämnden. Nämnden ingår i värdkommunens organisation. Nämnden ansvarar gentemot de olika huvudmännen för den verksamhet och de uppgifter som de samverkande kommunerna enligt detta avtal lagt på nämnden.

Hjälpmedelsnämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter beträffande avancerade tekniska hjälpmedel och driften av en länsövergripande verksamhet. I detta ingår funktioner för upphandling, inköp, lagerhållning, teknisk service, rådgivning/utprovning, recirkulation av avancerade hjälpmedel, distribution, utbildning, utveckling, information, ekonomisk redovisning, IT-stöd samt sammankallande för sortimentsgrupp.

De samverkande kommunerna fastställer ett gemensamt sortiment. Service ges på lika villkor för kommunerna. Den gemensamma nämnden fastställer förskrivnings- anvisningarna, som därefter kan antas helt eller delvis av respektive kommun.

Förslag till ändringar lämnas av berörda verksamheter, funktionshinder- och pensionärsorganisationer varefter beredning sker i KHS:s ledningsgrupp.

6

Ledningsgruppen består av representanter från de samverkande kommunerna.

Den politiska styrningen verkställs genom att verksamhetsansvarig för medicintekniska produkter, inom respektive verksamhet/kommun, tilldelar förskrivningsrätt till befattningshavare med erforderlig kompetens för hjälpmedelsförskrivning och kompetens i förskrivningsprocessen http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2011/11357- forskrivningsprocessen-fritt-val-av-hjalpmedel-egenansvar.pdf. För att upprätthålla hög kompetens är kontinuerliga utbildningsinsatser nödvändiga. I anvisningarna

anges yrkeskategorier som utifrån grundkompetens är tänkbara förskrivare.

För privata vårdgivare sker beslut om förskrivningsrätt i särskild ordning.

Ekonomi Kostnaden för hjälpmedel belastar förskrivande kommun om inget annat överenskommits.

Budget för hjälpmedel måste beaktas av respektive verksamhet vid varje plan- och budgetprocess då den är en del av verksamhetens totala budget.

KHS finansieras av de samverkande kommunerna efter nyckeltal av befolkningsmängden i respektive kommun. En rörlig avgift baserad på konsumtion av service och utprovningar tillkommer. KHS budget fastställs av Hjälpmedelsnämnden.

Brukarinflytande I enlighet med hälso- och sjukvårdslagens intentioner ska personer med funktionsnedsättning tillförsäkras inflytande i frågor som rör hjälpmedelsverksamheten. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att samråd med företrädare för funktionshinder- och pensionärsorganisationer sker före beslut.

LAGAR OCH FÖRESKRIFTER

Ansvaret för hjälpmedel åvilar landsting och kommuner enligt Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, §§ 3b och 18b med ändringar och tillägg.

Andra viktiga lagar och förordningar är: SFS 1992:18 Produktansvarslagen (uppdaterad 1995:1185 ) SFS 1992:1534 Lag om CE-märkning SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter (uppdaterad 2007:1129) SFS 1993:876 Förordning om medicintekniska produkter (uppd. 2001:552) SFS 1996:799 Patientskadelagen (uppdaterad 2005:118)

SFS 1998:204 Personuppgiftslag (uppdaterad 2008:187) SOFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SFS 1998:1191 Personuppgiftsförordning (uppdaterad 2008:750) SFS2007:1091 Lag om offentlig upphandling

SFS 2008:355 Patientdatalagen SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SFS 2014:821 Patientlagen SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård SOSFS 1997:10 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och

sjukvård

http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2011/11357-forskrivningsprocessen-fritt-val-av-hjalpmedel-egenansvar.pdf

http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2011/11357-forskrivningsprocessen-fritt-val-av-hjalpmedel-egenansvar.pdf

7

SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård SOSFS 2001:11 Upphävande av vissa föreskrifter och allmänna råd inom

medicinsk teknik SOFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2005:27 Om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

slutenvård SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska

produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2010:2 Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av föreskrifterna och

allmänna råden (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service

Enligt SFS 2010:1369 definieras hjälpmedel som medicinteknisk produkt. I lagens 2§ fastställs att medicintekniska produkter är sådana som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att:

- påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom,

- påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning,

- undersöka, ändra, ersätta anatomin eller en fysiologisk process, kontrollera befruktning.

Lagen och föreskrifterna som anknyter till lagen, fastställer att tillverkaren har det totala ansvaret för att produkterna är säkra och ändamålsenliga när de släpps ut på marknaden.

Lagen om medicintekniska produkter ställer också krav på användaren genom att den förbjuder användning av olämpliga eller osäkra produkter. Ansvaret för detta, liksom ansvaret för underhåll, åvilar sjukvårdshuvudmannen. Den grundläggande ansvarsfördelningen framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:1, dock kan lokala föreskrifter gälla.

Varje vårdenhet, som specialanpassar eller tillverkar hjälpmedel ska ha ett system för registrering och dokumentation enligt reglerna för kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården, vilken ska finnas tillgänglig för tillsynsmyndigheten i fem år.

Beträffande ansvarsfördelning har förskrivaren alltid ansvar för den medicinska bedömningen, teknikers ansvar följer lagen om medicintekniska produkter.

Verksamhetschef/Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)/Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ansvarar för att det finns rutiner för lokal avvikelsehantering samt rutiner för rapportering till Socialstyrelsen (enligt lex Maria). Denna skyldighet omfattar även specialanpassade produkter.

FÖRSKRIVNINGS- OCH PRIORITERINGSGRUNDER

Förskrivningsrätt och förskrivare Rätten att förskriva hjälpmedel beslutas av enskild verksamhetsansvarig, vilken avgör vem inom berörd verksamhet som har förskrivningsrätt och vilka medicintekniska produkter det avser.

8

Förskrivningsrätt innebär ansvar för behovsbedömning, utprovning/val av lämplig specifik produkt, information, träning och uppföljning. Den innefattar dessutom ansvar för att förskrivning följer verksamhetens ekonomiska direktiv.

Kostnad för utbildning av hjälpmedel som används av patient/anhörig bärs av förskrivande enhet, medan kostnaden för utbildning av till exempel lärare, skolassistent, personlig assistent och annan personal bekostas av berörd förvaltning/företag.

Specialanpassning av ett hjälpmedel innebär ett totalansvar och är inte enbart ett utfärdande av en administrativ handling. Om flera medicinska aktörer medverkar vid specialanpassning, kvarstår hela ansvaret, inklusive ansvar för uppföljning, hos förskrivaren. I totalansvaret ingår också ansvar för avvikelserapportering.

Vid förskrivning av hjälpmedel där kostnaden beräknas överstiga ett ½ basbelopp2

ska verksamhetschef/ekonomiskt ansvarig chef godkänna att förskrivningsprocessen påbörjas.

Yrkeskategorier som utifrån grundkompetens är tänkbara förskrivare i kommunal hälso- och sjukvård är;

- Leg. Arbetsterapeut

- Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

- Leg. Sjuksköterska

Privatpraktiserande vårdgivare har förskrivningsrätt endast när särskilt beslut fattats.

Vårdpersonal eller annan utan förskrivningsrätt som uppmärksammat ett hjälpmedelsbehov bör, med beaktande av integritet och sekretess, kontakta behörig förskrivare.

Kostnadsbärare om annan än förskrivande enhet Om förskrivaren ska förskriva ett hjälpmedel som kostnadsmässigt kommer att belasta annan förvaltning/kostnadsställe/huvudman måste denna kostnad sanktioneras av den berörda enheten före förskrivning.

Överföring av förskrivaransvar/kostnadsansvar. Vid särskilda situationer, högrisksmitta och barn med specifika rullstolsbehov (ej habilitering), kan det vara aktuellt med personförskrivning av hjälpmedel på sjukhuset. Innan förskrivning sker, ska förskrivare i berörd kommun kontaktas för att undersöka huruvida patientens hjälpmedelsbehov kan tillgodoses med hjälpmedel ur KHS:s befintliga sortiment.

Förskrivaransvaret kvarstår vid byte av kostnadsbärare. Om förskrivaransvaret ska följa med måste detta dokumenteras, vilket endast kan ske vid vårdplanering

Alternativt vid aktiv överrapportering. Förskrivaren ska i förekommande fall ansvara för att överrapportering sker mellan vårdgivare.

2 ½ basbelopp 2014 = 22 250 kronor, 2014 = ett basbelopp 44 500 kronor

9

Produkt upphör att vara ett förskrivningsbart hjälpmedel Förskrivning av hjälpmedel är ett lån till patient som sker utifrån senast beslutade anvisningar. En produkt som tidigare angivits som hjälpmedel kan upphöra att betraktas som hjälpmedel. Produkten skall återkallas alternativt överlåtas till patienten som därmed övertar ansvaret för produkten. Överlåtelse av produkter som återfinns i anvisningarna administreras av respektive kommuns hjälpmedelsansvarige. Lokala rutiner förekommer.

Prioriteringsgrund Förskrivning av hjälpmedel görs efter behovsbedömning baserad på patientens medicinska status och funktionsnedsättning med hänsyn till patientens vardagsmiljö.

Förskrivning ska så långt som möjligt ske i samråd med patienten. Förskrivning ska alltid utgå från enklast möjliga hjälpmedel för att uppnå godtagbar funktion.

Insatser för att uppnå skälig levnadsnivå får ej vara grund för förskrivning av hjälpmedel, vilket innebär att hjälpmedelsinsatser inte får utnyttjas för att ersätta grundutrustning eller ge standardhöjning.

Funktionsnedsättning som kan kompenseras utan en medicinsk bedömning och där individen bedöms kunna införskaffa hjälpmedlet anses vara egenvårdsprodukter.

Egenvård Med egenvård avses i hjälpmedelssammanhang alla åtgärder och produkter som individen själv kan besluta om utan att det behöver föregås av professionell undersökning och bedömning.

Egenvård innefattar också åtgärder som rekommenderats i samband med professionell undersökning och bedömning då någon professionell utprovning och/eller uppföljning inte behövs. Egenvård kan omfatta såväl kompensering som förebyggande av funktionsnedsättning.

Med egenvårdsprodukter avses produkter som är ett komplement till eller ersättning för sådana standardprodukter som vanligen benämns som grundutrustning i alla hem och som den enskilde har kostnad för. Egenvårdsprodukter bekostas av patienten.

Prioriteringsordning Förskrivaren ska välja hjälpmedel ur det återlämnade sortimentet och därefter nya produkter ur det upphandlade sortimentet. Undantag får endast ske när det finns konkret funktionsmässig motivering. Den utprovningsutrustning som finns, bland annat vid hjälpmedelscentralerna, kan vara en hjälp vid val av alternativ utrustning.

Verksamhetsansvarig i respektive kommun beslutar om inköp utanför ordinarie sortiment. Detta när förskrivaren/utprovaren bedömer att en produkt utanför upphandlat sortimentet erfordras för att uppnå godtagbar funktion avseende habilitering/rehabilitering.

Vid förskrivning utanför ordinarie sortiment åligger det förskrivaren att säkerställa att service och underhåll kan ske på ett betryggande sätt.

10

Stödanordning och anpassning till standardprodukt kan förskrivas. Med standardprodukt avses till exempel cykel eller säng. Standardprodukten kan ej förskrivas. Med anpassning avses här sådant som ej finns att köpa i öppna handeln.

FÖRSKRIVARENS ANSVAR

Information Förskrivaren ansvarar för att patienten lär sig använda hjälpmedlet på rätt sätt.

Förskrivaren ska informera patienten: - om skötsel, ansvar, reparationer med mera - om vart hon ska vända sig vid behov av byte av hjälpmedel - om vart hjälpmedlet ska återlämnas när förskrivningen upphör

Se särskilt stycke om patientens ansvar.

Ett förskrivet hjälpmedel kan endast bytas vid en väsentlig medicinsk/ funktionsmässig förändring. Ny bedömning av patientens status krävs för att en förskrivning skall kunna ske. Ett förslitet hjälpmedel ska bytas om patienten löper risk att skada sig. Byte av hjälpmedel ska alltid grunda sig på en aktuell bedömning av behörig förskrivare. Ny förskrivningshandling ska utfärdas.

Avsteg från lägsta godtagbara nivå på patientens önskemål kan göras i undantagsfall, möjligheten finns enbart om förskrivare och hjälpmedelscentral är ense om återanvändbarhet, servicemöjlighet och lämplighet i övrigt av föreslagen artikel. Patient som önskar ett annat hjälpmedel än vad som skulle ha förskrivits utifrån normen ”godtagbar nivå” kan få detta om patienten bekostar hela merkostnaden. Förskrivande kommun behåller äganderätten till hjälpmedlet och står även för erforderlig service. Erlagd mellanskillnad återbetalas ej vid återlämnande av hjälpmedlet. Patienten ska informeras om att hon vid val av hjälpmedel utanför normalt sortiment, riskerar att få längre väntetider vid behov av reservdelar och service. Skriftlig överenskommelse ska träffas i varje enskilt fall mellan förskrivande kommun och patienten.

Dubbelutrustning ska endast förskrivas i undantagsfall och alltid efter godkännande av verksamhetsansvarig. Är flera huvudmän inblandade ska samråd ske.

Som hjälpmedel betraktas såväl produkt som installation, det vill säga hela kostnaden ska bäras av förskrivande enhet.

Före förskrivning av hjälpmedel som medför ingrepp i fastighet ska fastighetsägaren lämna sitt medgivande. En skriftlig överenskommelse ska tecknas mellan fastighetsägaren och sjukvårdshuvudmannen för att förtydliga ansvaret för återställande samt att hjälpmedlet förblir kommunens egendom (så kallad lös egendom). I de fall installation av hjälpmedel är en del i en bostadsanpassning bör finansieringsfrågan diskuteras mellan berörda huvudmän. Nedmontering sker genom kommunens försorg. Förskrivande enhet ansvarar för återställning, om inte annat överenskommits vid förskrivningstillfället.

11

Habilitering - delat ansvar landsting och kommun För insatser kopplat till habilitering råder särskilt ställningstagande. För patient som bor i ordinärt boende ansvarar landstinget för de patienter som har en aktiv kontakt med habiliteringen det vill säga en pågående habiliteringsplanering.

För de patienter som enbart har LSS-insats enligt (Råd och Stöd) likställs inte detta med en aktiv habiliteringskontakt.

Kommunen ansvarar för hjälpmedelsförsörjning och kostnad i vård- och omsorgsboende, bostad med särskild service, i dagverksamhet och i daglig verksamhet (enligt SoL och LSS).

PATIENTENS ANSVAR

Vid lån av hjälpmedel har patienten ansvar för detta efter information om handhavande och skötsel, patienten ska därför rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd. Skriftlig överenskommelse/låneförbindelse ska tecknas.

Om patienten inte kan ta eget ansvar för hjälpmedlet övergår ansvaret till närstående, anhörig eller vårdare som då ska underteckna låneförbindelsen. Med vårdare avses här även privat vårdgivare. När behovet av hjälpmedlet upphör eller lånetiden gått ut ska det återlämnas i väl rengjort skick.

Patienten svarar för återlämning av hjälpmedlet utom i de fall hjälpmedlet kräver varsam hantering och/eller nedmontering.

Driftskostnader som uppstår i samband med hjälpmedelsanvändning står patienten själv för. I de fall patienten ska stå för anslutningsavgift och/eller abonnemangsavgifter ska detta framgå av låneförbindelsen.

Vid skada eller förlust som orsakas på grund av oaktsamhet är grundregeln att patienten svarar för de kostnader som uppstår. Det gäller även vid anpassning/ ombyggnad som genomförs utan förskrivares godkännande.

Patienten ansvarar för justering, service med mera av produkter som införskaffats av patienten själv.

Patienten är ansvarig för skötsel och underhåll som ska utföras med vissa intervaller för att undvika onödig förslitning. Patienten är kostnadsansvarig för tillbehör av förbrukningskaraktär och driftskostnader. Patienten ombesörjer och är kostnadsansvarig för reparationer på produkter som tidigare klassades som hjälpmedel.

För hjälpmedel som används och förvaras inom institution (skola, daghem eller liknande) gäller institutionens försäkring. Saknas försäkring bär institutionen ansvaret enligt principen om aktsamhetskrav.

12

AVGIFTER FÖR PATIENTEN

Bedömningsavgift (patientavgift) Bedömningsavgift (patientavgift) kan tas ut i samband med bedömning av medicinskt behov av hjälpmedel. Bedömningsavgifter beslutas av respektive kommun.

Egenavgift I vissa fall ska en egenavgift för hjälpmedlet tas ut. Egenavgiften betalas till förskrivande enhet i samband med förskrivningen (avgiften tillfaller förskrivande enhet). Egenavgifter återbetalas inte i de fall hjälpmedlet återlämnas eller behovet upphör. Egenavgifter beslutas av respektive kommun.

ANSVAR VID FLYTT

Flytt av hjälpmedel Flytt av utrustning på grund av ombyggnad/motsvarande bekostas av fastighetsägaren. Flytt av utrustning på grund av ommöblering och liknande bekostas av patienten.

Patient som flyttar till annan kommun inom Kalmar län Avancerade hjälpmedel säljs till den nya kommunen. B-hjälpmedel får tas med utan kostnad till den nya kommunen. Förskrivare överrapporterar till kollega i den nya kommunen om övertagande av förskrivaransvaret.

Vid flytt inom länet svarar patienten själv för transport av de hjälpmedel som kan hanteras i det egna "flyttlasset". Vid transport av hjälpmedel som kräver varsam hantering och/eller nedmontering och installation ansvarar förskrivande enhet för hanteringen, det står i dessa fall angivet i låneförbindelsen.

Patient som flyttar till kommun utanför Kalmar län Förskrivet hjälpmedel som ej är fast installerat får medtagas vid flytt under förutsättning att mottagande sjukvårdshuvudman övertar förskrivningsansvar. För medflytt av hjälpmedel, med ett inköpsvärde inklusive tillbehör överstigande 2000 kronor måste skriftlig överenskommelse tecknas om köp och övertagande av förskrivningsansvar. Eventuella transportkostnader debiteras den nya vårdgivaren. Hjälpmedlen tillfaller den nya vårdgivaren och ska återlämnas dit när behovet upphör. Hjälpmedel med omfattande anpassningar bör alltid följa patienten utan kostnad för den nye vårdgivaren. Omvänt gäller liknande vid inflytt till länet.

LANDSTINGETS ANSVAR

Landstinget ansvarar, oavsett ålder, för syn-, hörsel- och ortopedtekniska hjälpmedel samt vissa medicinska behandlingshjälpmedel med kringutrustning (se tabell sid 43-44) och reparationskostnader för dessa. www.ltkalmar.se

Syncentralerna Syncentralerna är enheter inom respektive ögonklinik. Avdelningarna bedriver synrehabilitering och synhabilitering för länets invånare. All förskrivning av syntekniska hjälpmedel sker vid syncentral.

http://www.ltkalmar.se/

13

Audionommottagningarna/Hörcentralerna Hörcentralerna är enheter inom öronklinikerna vid respektive sjukhus. Avdelningarna utför hörselprover, utprovning av hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel. Hörcentralernas verksamhet riktar sig till hörselskadade och döva i alla åldersgrupper. All förskrivning av hörseltekniska hjälpmedel sker vid hörcentral.

Ortopedteknisk verksamhet Ortopedteknisk verksamhet bedrivs på entreprenad vid sjukhusen i Kalmar och Västervik med viss verksamhet vid Oskarshamns sjukhus.

Utländska medborgare Gällande utländska medborgare, flyktingar, papperslösa och asylsökande läs mer i Landstingets Avgiftshandbok - avgifter och regler för sjukvården. www.ltkalmar.se

OLIKA VERKSAMHETERS ANSVAR

Arbetsplatshjälpmedel För hjälpmedel på arbetsplatsen eller under arbetsmarknadsutbildning svarar arbetsgivaren, försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, och/eller arbetsmiljöfonden enligt särskilda regler. För sådana hjälpmedel som används både i hemmet och på arbetsplatsen kan en kostnadsdelning ske. Daglig verksamhet, enligt LSS § 9 punkt 10, jämställs i detta avseende med arbetsplats. Läs mer om de olika myndigheternas regler på respektive hemsida www.forsakringskassan.se och www.arbetsformedlingen.se

Skolelever med funktionsnedsättning För elever med bestående funktionsnedsättning som har anknytning till landstingets habilitering har landstinget ansvar för de hjälpmedel som förskrivs inom grundskola, särskola, gymnasieskola, statlig och kommunal vuxenutbildning samt högskola. Detta gäller såväl för hjälpmedel i hemmet som för anpassning i skolan.

Landstinget har också, utan att det är en formell skyldighet, tagit ansvaret för individuella hjälpmedel i lek- och förskola.

Skolan ska svara för alla läromedel. I skolans ansvar ingår också allt förbrukningsmaterial. Skolan ansvarar för grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen har primäransvaret för att elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen det vill säga skolan ansvarar för all utrustning som berör det pedagogiska lärandet.

Bostadsanpassning, stadgan för bidragsgivning Respektive kommun handlägger bostadsanpassningsbidrag.

Förskrivaren/intygsskrivaren ansvarar för den medicinska bedömningen av funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningen i den aktuella miljön.


http://www.forsakringskassan.se/

http://www.arbetsformedlingen.se/

14

Hjälpmedel till patient folkbokförd i kommun/län utanför Kalmar

län

Person som under vistelse i länet blir i behov av akut sjukvård och blir aktuell för förskrivning av hjälpmedel, ansvarar landstinget för dessa hjälpmedel. Riksavtalet gäller.

Utomlänsbo med bedömd funktionsnedsättning och som tillfälligt vistas i Kalmar län, kan i mån av tillgång (om det finns i hjälpmedelsförrådets befintliga lager) hyra och/eller köpa hjälpmedel. I dessa fall svarar personen med funktionsnedsättning själv för samtliga kostnader det vill säga hanteringskostnader (timtaxa), transsportkostnader och ev. kostnader för installationer/nedmonteringar. Personer med funktionsnedsättning ansvarar dessutom för att hjälpmedlet används på rätt sätt, då utlåningen inte sker enligt hälso- och sjukvårdslagens sedvanliga bedömnings-, utprovnings- och uppföljningsrutiner.

15

Anvisningar för förskrivningar av tekniska hjälpmedel - enskilda produkter/ produktgrupper Anvisningarna är indelade efter hjälpmedlets ISO-kod (ISO – Internationella standardiseringsorganisationen)

Innehållsförteckning sid

Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling 16 Hjälpmedel för att handha medicin 16 Stimulatorer 17 Antidecubitushjälpmedel 18 Rörelse-, styrke-, och balansträningsredskap 19

Ortoser och proteser Ortoser 21

Hjälpmedel för personlig vård och skydd Kroppsburna hjälpmedel för skydd av kroppen 22 Hjälpmedel för att stabilisera kroppen 23 Hjälpmedel för toalettbesök 23 Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch 24

Hjälpmedel vid förflyttning Gånghjälpmedel som hanteras med en arm 25 Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna 26 Cyklar 27 Manuella rullstolar 27 Motordrivna rullstolar 28 Tilläggsutrustning till rullstolar 29 Hjälpmedel vid överflyttning och vändning 30 Personlyftar 31 Orienteringshjälpmedel 32

Hjälpmedel i hushållet

Matlagningshjälpmedel 33 Hjälpmedel för att äta och dricka 33 Livsmedel för speciella medicinska näringsändamål 34

Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Sittmöbler 34 Tilläggsutrustning till sittmöbler 34 Sängar 35 Höjdställbara tillsatser till möbler 36 Stödanordningar 37 Hjälpmedel för förflyttning i vertikal ledd 37

Hjälpmedel för kommunikation och information Hjälpmedel som registrerar, spelar upp och visar ljudinformation och/eller visuell information 38 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation 38 Varseblivningshjälpmedel 39 Läshjälpmedel 40 Inmatningsenheter till datorer 40

Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel för att handha, manövrera och/eller kontrollera föremål 41 Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd 42 Hjälpmedel som ersätter arm och/eller hand- och/eller fingerfunktion eller en kombination av dessa funktioner 42

16

04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING

04 06 Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling

04 06 06 Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar, ben och andra delar av kroppen

ISO-beskrivning: Kläder som ger ett gradvis ökande tryck mot kroppen för att bota

eller hindra ödem efter operationer eller sår av åderbrock.

Här ingår till exempel tubliknande elastiska bandage och strumpor för armar och ben för att reducera eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsstörningar.

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

Anvisning: Två handskar per år kan förskrivas (avser samma hand). Önskar patienten ytterligare uppsättningar står patienten för hela kostnaden inklusive moms.

04 06 09 Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustningar för cirkulationsproblem

ISO-beskrivning: Utrustning med luftfyllda tillsatser som kan omsluta en drabbad del av kroppen; utrustning som består av både kompressionsplagg och kompresseror, och som producerar tryckvågor som underlättar cirkulationen och förhindrar svullnad orsakad av cirkulationsproblem.


Anvisning: Behandlingshjälpmedel för att återupprätta normal muskel-

tonus efter vissa hjärnskador såsom vid stroke.

04 19 Hjälpmedel för att handha medicin

04 19 24 Infusionspumpar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel fastsatta på kroppen för automatisk medicinering av medicin. Här ingår tillexempel insulinspumpar och infusionsaggregat.

Förskrivare: Leg. Sjuksköterska

Anvisning: Droppställning förskrivs som tillbehör till medicinsk behandlingsutrustning, injektions- och näringspumpar.

Generellt gäller: - Om inget annat anges bärs kostnaden av förskrivande enhet/kommun. - Lokala rutiner kan förekomma.

17

04 27 Stimulatorer

04 27 06 Stimulatorer för smärtlindring

ISO-beskrivning: Utrustning som ändar nervernas känslighet och därmed reducerar känslan av fysisk smärta.

Förskrivare: Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast med kompetens inom smärtfysiologi

Anvisning: Förskrivning kan ske för en tid av högst 6 mån, inklusive utprovningstid. Därefter övergår behandlingen i egenvård. Produkten ska därmed återlämnas och patienten informeras om inköpsställen. Batterier, elektrodsalva, gel, häfta och elektrodplattor tillhandahålls kostnadsfritt under utprovningstiden, därefter står patienten själv för förbrukningsmaterialen.

Varning: OBS! Personer som använder hjärtstimulator ska inte använda annan typ av muskel- eller nervstimulator varför kontakt bör tas med kardiolog i varje enskilt fall. Observera att om stimulatorn används i närhet, inom 1 m, av en kortvågs- eller mikrovågsapparat kan stimulatorns utgångseffekt påverkas.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: I vård- och omsorgsboende saknas tidsbegränsning men det finns ett uppföljningsansvar var sjätte månad. Batterier, elektrodsalva, gel, häfta och elektrodplattor tillhandahålls kostnadsfritt under utprovningstiden, men är därefter egenvårdprodukter.

04 27 18 Hjälpmedel för stimulering av sinnen och känslighet

ISO-beskrivning: Här ingår till exempel hjälpmedel för taktil stimulering och produkter för att stimulera ena ögat genom att täcka över det andra ögat.


Anvisning: Härmed avses produkter som är avsedda för sinnesstimulering som tyngdtäcken, tyngdvästar och sittdynor med kulor, d v s hjälpmedel som stimulerar ett eller flera sinnen t ex känsel och hörsel och som därmed kan påverka vakenhetsgraden.

Anmärkning: Tyngdtäcke kan förskrivas till person med funktionsnedsättning som

innebär nedsatt sömnfunktion och dygnsrytm över tid, svår psykisk eller motorisk oro och/eller svår smärta, emotionella störningar, nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt rums- och kroppsuppfattning och/eller perceptuella störningar.

Kriterier för förskrivning: Aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning till följd av

någon/några av ovanstående funktionsnedsättningar och som påtagligt påverkar de dagliga aktiviteterna.

18

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Tyngdtäcke kan förskrivas till person i ordinärt boende med diagnosticerad allvarlig kognitiv funktionsnedsättning/förvärvad hjärnskada med symtom som svår smärta, emotionella störningar, nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt rums- och kroppsuppfattning, svår psykisk eller motorisk oro som innebär gravt nedsatt sömnfunktion och dygnsrytm över tid. Kartläggningsprocessen inleds med en SIP om patienten varit i kontakt med annan vårdgivare. Vid denna kartläggning inhämtas underlag för diagnos och hur diagnosen påverkar patientens vardag. Enklare lösningar som finns att tillgå i handeln, t. ex. filt/tyngre täcke eller andra metoder för att skapa en bättre sovmiljö, ska först ha uteslutits. Om det huvudsakliga problemet avser bristande struktur på dagen eller bristande dygnsrytm, kan tyngdtäcke inte förskrivas. Innan förskrivning ska sömnhygieniska principer utredas och hindrande omgivningsfaktorer undanröjas. Förskrivning kan endast ske efter genomförd utprovning och utvärdering enligt kartläggningsmaterial som återfinns i WebSesam. Effekt, i form av minskade sömnsvårigheter eller annan positiv effekt, måste kunna påvisas innan förskrivning kan göras. Behov av tyngdtäcke ska finnas varje natt/dagligen. Förskrivaren ansvarar för att uppföljning görs 4 månader efter förskrivning av tyngdtäcke och därefter årligen. I varje enskilt ärende ska kontakt tas med kognitionsgruppen för råd och stöd vid eventuell förskrivning. På boendeenheter är tyngdtäcke en del av basutrustningen. Arbetsterapeut och/eller fysioterapeut/sjukgymnast kan kontaktas vid behov vid utprovning som kunskapsstöd. Tyngdtäcket kan innebära en begränsande åtgärd i vissa fall och då bör annan åtgärd övervägas.

För förskrivning krävs godkännande från verksamhetschef HSL.

04 33 Antidecubitushjälpmedel

Anvisning: För förskrivning av antidecubitushjälpmedel krävs att förskrivaren

har goda kunskaper inom sårprofylax och sårvård.

Anmärkning: Hälskydd, öronskydd och dylikt ingår under gruppen Hjälpmedel för personlig vård 09.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: För förskrivning av ROHO-madrass krävs godkännande av verksamhetschef HSL.

04 33 03 Sittdynor och underlägg för trycksårsprevention

ISO-beskrivning: Hjälpmedel för trycksårsprevention genom omfördelning av tryck på

19

stjärten.


04 33 03 Ryggkuddar och ryggdynor för trycksårsprevention

ISO-beskrivning: Hjälpmedel för trycksårsprevention genom omfördelning av tryck på omtåliga delar av ryggen.


04 33 06 Hjälpmedel för trycksårsprevention vid liggande

ISO-beskrivning: Hjälpmedel avsedda att omfördela tryck på ömtåliga delar av kroppen under längre perioder av sängliggande samt att förhindra sår och liggsår.

Förskrivare: Leg. Sjuksköterska, Leg. Arbetsterapeut

04 48 Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap

Anvisning: När produkt inte kräver utprovning betraktas de som egenvårdsprodukter och kan därför inte förskrivas som hjälpmedel.

04 48 03 Tränings- och ergometercyklar

ISO-beskrivning: Stationära cyklar för fysisk träning. Här ingår till exempel armergometercyklar.

Förskrivare: Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Sängcykel, armcykel och manuped kan förskrivas som korttidslån under 3 månader. För sängcykel gäller att patienten helt eller delvis ska sitta i rullstol, inte ha restriktioner efter höftoperation och inte ha sår som innebär risk vid cykling. Patienten ska ha tillsyn under träning med sängcykel. Samutnyttjande eftersträvas, t ex vid Träffpunkter och dagverksamhet.

04 48 08 Ståbarrar och ståstöd

ISO-beskrivning: Stationär utrustning som ger stöd till en person för att hålla en upprätt position.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Godkännande krävs från verksamhetschef HSL. Samutnyttjande eftersträvas.

20

04 48 12 Finger- och handträningsredskap

ISO-beskrivning: Utrustning för träning av fingrar och eller händers rörelseträningsförmåga och muskelstyrka.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Bollar och handträningsdeg kan erhållas i samband med ett träningsprogram. Det är då förbrukningsmaterial. Handträningsmaterial är för övrigt egenvårdsprodukter.

04 48 15 Arm-, bål-, och benträningsredskap

ISO-beskrivning: Utrustning för träning av armars, bens och bålens rörelseförmåga, balans och muskelstyrka.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Avser viktmanschetter, cylinderkudde, sussydrag och psoaskuddar.

I första hand ska befintlig utrustning användas, t ex små PET-flaskor fyllda med vatten och ihoprullat påslakan. Förskrivning kan ske som korttidslån under högst tre månader i samband med ett träningsprogram.

04 48 21 Tippbrädor

ISO-beskrivning: Ståplattformar som stödjer och positionerar en person som succesivt flyttas från en liggande position till en stående position i avsikt att träna personen att vänja sig vid att vara stående.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Godkännande krävs från verksamhetschef HSL. Samutnyttjande eftersträvas.

04 48 27 Hjälpmedel för kroppspositionering under behandling

ISO-beskrivning: Utrustning som stödjer en person och ger den rätta ställningen för att underlätta behandling och träning.

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast, Leg. Sjuksköterska

Anmärkning: Kan förskrivas för positionering i säng/stol.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun:

21

Kan förskrivas för positionering/lagring i säng/stol. I första hand ska befintlig bäddutrustning användas t ex handdukar, lakan och kuddar. Godkännande krävs från verksamhetschef HSL. Psoaskudde kan förskrivas som korttidslån under högst tre månader men är därefter egenvårdsprodukt.

06 ORTOSER OCH PROTESER

Ortoser kan förskrivas som hjälpmedel i behandlingssyfte.

Egenavgift: Egenavgifter kan förekomma och beslutas av respektive kommun.

Se lokala rutiner

06 06 Övre extremitetsortoser Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Viloortos för att motverka spasticitet för patienter i vård- och omsorgsboende utprovas och förskrivs av kommunens arbetsterapeut. I första hand används prefabricerade viloortoser. Viloortos i vård- och omsorgsboende erhålls kostnadsfritt. I övriga fall och i ordinärt boende kontaktas arbetsterapeut inom primärvården. Mjuka ortoser är egenvårdsprodukter.

06 06 03 Fingerortoser

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar hela eller delar av ett finger.


06 06 06 Handortoser

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar hela eller delar av handen.


06 06 07 Hand-fingerortos

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar hela eller delar av handen och hela eller delar av en eller flera fingrar.

22


06 06 12 Hand- handledsortoser

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar handleden och hela eller delar av handen.


06 06 13 Finger- hand-handledsortoser

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar handleden, handen och en eller flera fingrar.


06 06 15 Armbågsortoser

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar armbågsleden.


06 06 19 Armbågs- handleds-handortoser

ISO-beskrivning: Ortoser som omfattar armbågen, handelden och hela eller delar av handen.


09 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VÅRD OCH SKYDD

09 06 Kroppsburna hjälpmedel för skydd av kroppen

09 06 03 Huvudskydd


Anvisning: Dessa hjälmar är avsedda för personer med medicinskt betingad falltendens till exempel vid epilepsi.

09 06 21 Fot-, häl-, och tåskydd


23

Anmärkning: Kroppsburet antidecubitusskydd kan förskrivas till personer som har eller riskerar att få trycksår.

09 07 Hjälpmedel för att stabilisera kroppen (sittbälten, bälten och selar)

ISO-beskrivning: Här ingår till exempel sittbälten, bältar och selar.


Anvisning: Bälten, selar och västar kan förskrivas när samråd med patient kan ske.

Anmärkning: Enl SOSFS 2010:2 - Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och socialstyrelsens frågor och svar får åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte.

Bedömningen måste göras i varje enskilt fall.4

09 12 Hjälpmedel vid toalettbesök

09 12 03 Flyttbara toalettstolar

ISO-beskrivning: Toalettstolar, med eller utan hjul, med en behållare och som kan användas vid toalettbesök även på andra platser än badrummet. Här ingår även de produkter som kan användas i samband med dusch.


09 12 09 Toalettsitsar

ISO-beskrivning: Tillbehör till toalettstolen eller toaletthinken avsedda att sitta på och som kan ge stabilitet och komfort.


4 http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds#anchor_0

http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds#anchor_0

24

09 12 12 Toalettstolsförhöjningar, fristående

ISO-beskrivning: Toalettstolsförhöjningar som är fristående på golvet, och som utan svårighet kan lyftas bort från toaletten.


09 12 18 Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser

ISO-beskrivning: Toalettstolsförhöjningar fast monterade på porslinet som ökar sitshöjden f ör att underlätta sittande och att resa sig upp från toaletten.


Anvisning: De aktuella förhöjningarna kan vara försedda med

armstöd.

09 12 24 Toalettarmstöd och/eller toalettryggstöd som monteras på toaletten

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som monteras på toaletten och som ger stöd när en person ska sätta sig ner eller resa sig upp från toaletten. Här ingår tillexempel kroppstöd som monteras på toaletten.


09 33 Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch 09 33 03 Bad- och duschstolar (med eller utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som ger stöd för sittande vid bad och

duschning. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg.

Sjukgymnast

Anmärkning: Duschpall utan arm- och ryggstöd kan inte förskrivas som hjälpmedel utan klassas som egenvårdsprodukt.

09 33 12 Badbritsar, duschbord och skötbord

ISO-beskrivning: Stationära eller mobila britsar/bord som en person ligger på i samband med bad, dusch eller blöjbyte.


25

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Godkännande från verksamhetschef HSL krävs.

12 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING

12 03 Gånghjälpmedel som hanteras av en arm

Anmärkning: Alla nedan nämnda gångstöd levereras med doppskor och vid behov isdubb eller andra tillbehör

12 03 06 Armbågskryckor

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som stöder en gående person och som har halvcirkelformat armstöd/bygel, ett horisontellt handtag, ett enda stödben och en doppsko.


Anvisning: Kan förskrivas efter medicinsk bedömning avseende förflyttningsförmåga.

Armbågskryckan ska likställas med andra gånghjälpmedel. Den kan också förskrivas som kortvarigt förflyttningshjälpmedel för patient med brukarvikt över 140 kg. Kryckkäpp för patienter med kortvariga behov till exempel förflyttningar vid benbrott ingår kryckkäpp som en del i behandling där respektive behandlande enhet står för hanteringen. I dessa fall debiteras patienten en egenavgift.

12 03 09 Underarmskryckor (RA-kryckkäppar)

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som stöder en gående person och som har ett horisontellt underarmstöd, ett handtag, ett enda stödben och en doppsko.


12 03 12 Axillarkryckor

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som stöder en gående person och som har ett horisontellt polstrat stöd som placeras mot överkroppen i armhålan, ett horisontellt handtag samt ett eller flera vertikala stödben som slutar i en doppsko.


26

12 03 16 Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben ISO-beskrivning: Hjälpmedel som stöder en gående person och som har ett handtag utan underarmstöd och ett enda stödben som förgrenar sig i tre eller fler stödben med varsin doppsko, vilket ger extra stabilitet.


12 06 Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna

12 06 03 Gåstativ

ISO-beskrivning: Stativ som hjälper en person att bevara stabilitet och balans i samband med gång eller stående, vanligen konstruerat av metall, med handtag men utan underarmstöd och med antingen fyra doppskor eller med två doppskor och två länkhjul.


12 06 06 Rollatorer ISO-beskrivning: Stativ som hjälper en person att bevara stabilitet och balans i samband med gång, med handtag och två eller fler hjul.


Anvisning: Storhjulig rollator kan endast förskrivas då förflyttning med rollator med små

hjul inte kan göras utomhus pga mycket ojämn terräng i närmiljön, eller då rollator med små hjul bedöms ge otillräckligt stöd pga patientens funktionsnedsättning. Rollator endast för varutransport kan inte förskrivas.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Tillbehör såsom korgar och brickor lämnas ut vid ett tillfälle. Vid förlust eller om brickan/korgen går sönder får patienten köpa en ny. Om patienten kan gå ut och in ur sin bostad obehindrat med sin rollator kan dubbelutrustning inte godkännas. Vid behov av dubbelutrustning i tveksamma fall kontaktas enhetschef rehab.

12 06 09 Gåstolar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel med hjul och sits eller slingor, som stöder kroppen i samband med

gång, med eller utan underarmstöd.


27

12 06 12 Gåbord

ISO-beskrivning: Hjälpmedel med hjul och/eller doppskor och en stödyta eller underarmstöd, och som skjuts framåt med hjälp av båda armarna, eventuellt i kombination med överkroppen.


12 18 Cyklar

12 18 21 Cykelanpassningar ISO-beskrivning: Tilläggsutrustning eller modifiering av cyklar för att underlätta användning av cykel.


Anvisning: Anpassning i form av till exempel stödhjulsaggregat, fotplattor och bålstöd kan

förskrivas som hjälpmedel. Tillbehör som finns i öppna handeln kan ej förskrivas.

12 22 Manuella rullstolar

Anvisning: Om medicinska skäl föreligger kan luftfyllda däck förskrivas.

12 22 03 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar

ISO-beskrivning: Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i

rullstolen genom att, med båda händerna, skjuta på hjulens däck eller drivringar.


12 22 09 Manuella rullstolar med ensidesframdrivning

ISO-beskrivning: Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att bara en hand används.


12 22 18 Manuella vårdarmanövrerade rullstolar ISO-beskrivning: Rullstolar utformade för att med hjälp av körhantagen/handtagen framdrivas och styras av en annan person än den som sitter i rullstolen.

28


12 23 Motordrivna rullstolar

Preliminärt beslut ska inhämtas från budgetansvarig innan utprovning initieras.

Anvisning: Om förflyttningsbehovet inte kan tillgodoses med manuell rullstol kan manuell rullstol med hjälpdrift eller elrullstol förskrivas. Förskrivning skall ske i samråd med läkare (via ett skriftligt medicinskt utlåtande) och hjälpmedelskonsulent. En förutsättning för förskrivning är att patienten ska kunna köra rullstolen utan fara för sig själv eller andra. Såväl den aktuella funktionsnedsättningen som patientens syn, hörsel och psykiska tillstånd ska utgöra grund för bedömningen. För förskrivning av elrullstol för utomhusbruk är kraven beträffande synskärpa detsamma som för körkort d v s minst 0,5 på bästa ögat med eller utan korrektion. Elrullstol kan förskrivas till person som på grund av varaktig och eller progredierande funktionsnedsättning inte kan (utan stora svårigheter) förflytta sig med manuell rullstol. Behovet av att använda elrullstol ska vara frekvent året om. Brist eller avsaknad av allmänna kommunikationer eller bil utgör i sig inte skäl för förskrivning.

Restriktion: Allmänt nedsatt uthållighet/orkeslöshet eller långa avstånd till samhällets allmänna service berättigar inte förskrivning av elrullstol.

Trafikregler: För eldrivna utomhusrullstolar gäller att trafikregler för gångare ska följas

om rullstolen framförs i "gånghastighet", ca 5-6 km/tim. Om rullstolen körs med högre hastighet jämställs ekipaget med en cyklist och då ska trafikregler för cyklist följas. Rullstolen ska då vara utrustad enligt samma regler som för en cykel, se Transportstyrelsens ”Regler om fordon”.

12 23 03 Eldrivna rullstolar med manuell styrning

ISO-beskrivning: Elektriskt drivna rullstolar som styrs mekaniskt genom att förändra inriktningen av styrhjulen. Här ingår till exempel Scooters.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Allmänt nedsatt uthållighet/orkeslöshet eller långa avstånd till samhällets allmänna service berättigar inte förskrivning av elrullstol. Dessutom ska följande uppfyllas:

Behovet ska vara frekvent året om och användningstiden minst 50 timmar/år för elrullstol.

Elrullstol ska möjliggöra avsevärt ökad självständighet i det dagliga livet.

Behovet kan inte täckas med färdtjänst. Klarar patienten att gå en kortare sträcka, ca 75m, och återhämta sig inom rimlig tid kan inte elrullstol förskrivas.

Elrullstol av scootermodell är avgiftsbelagt och debiteras månadsvis.

29

12 23 06 Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning

ISO-beskrivning: Elektriskt drivna rullstolar som styrs med hjälp av en eller flera

styrmotorer. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

12 23 12 Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar ISO-beskrivning: Elektriskt drivna rullstolar som är utformade för att manövreras av en annan person än den som sitter i rullstolen.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Om patientens förflyttningsbehov inte kan tillgodoses med manuell rullstol kan elrullstol med vårdarstyrning förskrivas:

då vårdaren har nedsatt fysisk kapacitet

vid hög brukarvikt eller kraftigt lutande sittande hos brukaren

vid kraftigt kuperad terräng

vid speciella behov t ex oro Dessutom ska behovet vara frekvent, minst 3 gånger/vecka. Vårdaren ska utbildas i framförandet av elrullstolen och särskild blankett för signering efter genomförd utbildning ska användas.

12 24 Tilläggsutrustning till rullstolar

12 24 09 Drivaggregat för manuella rullstolar ISO-beskrivning: Hjälpmedel som monteras på en manuell rullstol för att hjälpa patienten eller vårdaren att köra rullstolen, eller för att köra rullstolen utan manöverkraft.


Preliminärt beslut ska inhämtas från budgetansvarig innan utprovning initieras.

Restriktion: Allmänt nedsatt uthållighet/orkeslöshet hos anhörig/personal eller långa avstånd till samhällets allmänna service berättigar inte individuell förskrivning av vårdaraggregat.

Drivhjul med elmotor har funktionen att förstärka patientens egen kraft. Vårdaraggregat är avsedda att underlätta för anhörig/vårdare/motsvarande. Vårdaraggregat kan förses med drifttidsmätare.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Vårdaren ska utbildas i framförandet av elrullstolen och särskild blankett för signering efter genomförd utbildning ska användas.

30

12 24 30 Bälten och selar till rullstolar ISO-beskrivning: Hjälpmedel som används av en person som sitter i en rullstol för att förhindra att personen glider ner eller faller ur rullstolen. Här ingår till exempel bälten, selar och västar.


Anvisning: Bälten, selar och västar kan förskrivas som positioneringsstöd när samråd

med patient kan ske. Anmärkning: Enl SOSFS 2010:2 - Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av

föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och socialstyrelsens frågor och svar får åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller

inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall.4

12 31 Hjälpmedel för överflyttning och vändning

12 31 03 Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor ISO-beskrivning: Hjälpmedel som ändrar en persona placering eller riktning genom att använda glidteknik.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Glidlakan och draglakan är egenvårdsprodukt i ordinärt boende, och basutrustning i vård- och omsorgsboende och korttidsboende. I ordinärt boende kan dessa förskrivas som ett arbetstekniskt hjälpmedel. Avancerade förflyttningshjälpmedel kan personförskrivas.

12 31 06 Vridplattor (vändskivor)

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som hjälper en person att göra en roterande rörelse med fötterna stående på den roterande skivan.


12 31 09 Fristående lyftbågar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som hjälper en person att resa sig från en sittande eller liggande position. (Till exempel från en säng eller från en stol.)

31


12 31 12 Repstegar ISO-beskrivning: Hjälpmedel om fixeras i den ena änden och som hjälper en person att ändra sin kroppsposition steg för steg.


12 31 15 Uppresningsbälten och västar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som hjälper en person att manuellt förflytta en annan

person. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

12 31 21 Överflyttningsplattformar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel för att i horisentalplanet förflytta en person en kort

sträcka. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

12 36 Personlyftar

Anvisning: Förskrivning av lyft kan ske då en persons överflyttningsproblem inte kan lösas

med enklare hjälpmedel eller med förflyttningsteknik.

12 36 03 Hjullyftar för överflyttning av en sittande person med hjälp av lyftselar och lyftslingor

ISO-beskrivning: Utrustning för att lyfta och fritt förflytta en person i sittande, halvsittande eller halvliggande ställning med den personbärande enheten bestående av selar/slingor.


12 36 04 Hjullyftar för överförflyttning av en stående person

ISO-beskrivning: Utrustning för att lyfta och fritt förflytta en person från en sittande ställning till en stående ställning, och som fritt kan rullas omkring, med den personbärande enheten bestående av slingor, ett fotstöd och ben och/eller knästöd.


32

12 36 12 Stationära lyftar monterade på väggar, golv och/eller i tak ISO-beskrivning: Utrustning för att lyfta och förflytta en person inom ett område begränsat av utrustningen.


Anvisning: Beträffande stationära personlyftar ska beslut inhämtas från verksamhets- eller budgetansvarig innan utprovning och förskrivning verkställs.

12 36 15 Stationära lyftar monterade på eller i andra produkter

ISO-beskrivning: Utrustning för att lyfta och förflytta en person inom ett område begränsat av utrustningen. Här ingår till exempel badkarsmonterade lyftar.


Anvisning: Beträffande stationära personlyftar ska beslut inhämtas från verksamhets- eller budgetansvarig innan utprovning och förskrivning verkställs.

12 36 18 Stationära fristående lyftar

ISO-beskrivning: Utrustning för att lyfta och förflytta en person inom ett område begränsat av

utrutningen.

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast Anvisning: Beträffande stationära personlyftar ska beslut inhämtas från verksamhets- eller budgetansvarig innan utprovning och förskrivning verkställs.

12 36 21 Lyftselar, sitsar och bårar

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som ger stöd till en person som lyfts i en

lyft.


1239 Orienteringshjälpmedel

12 39 06 Elektroniska orienteringshjälpmedel

ISO-beskrivning: Elektroniska hjälpmedel som informerar en person om var han befinner sig

33

inom ett visst område.

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut

15 HJÄLPMEDEL I HUSHÅLLET

15 03 Matlagningshjälpmedel

15 03 06 Hjälpmedel för att skära hacka och sönderdela för att tillreda mat och dryck.

ISO-beskrivning: Här ingår till exempel fixeringsbräda



Fixeringsbräda kan förskrivas i de fall där patienten blir självständig i köksaktiviteten.

15 09 Hjälpmedel för att äta och dricka

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Pipmugg, tallrik med pet-i-emot-kant, anpassade bestick, smörgåsplatta, antihalkplatta och förstorade grepp är egenvårdsprodukter i ordinärt boende. På korttidsboenden, daglig verksamhet och i vård- och omsorgsboende är det basutrustning.

15 09 30 Sonder

ISO-beskrivning: Infart som möjliggör att nutrition kan föras direkt in i mag- tarmkanalen.

Förskrivare: Överläkare och Specialistläkare vid sjukhusklinik och i primärvård

Anvisning: Till denna grupp räknas produkter som sond, PEG (perkutan

endoskopisk gastrostomi), gastrostomiknapp för näringstillförsel.

Behandlande läkare fastställer diagnosen och remitterar patienten till dietist/onkologisjuksköterska för utredning av näringsbehov. Sondmatningsaggregat ex. matningsslang, förlängningsstycke, spruta, och droppställning bedöms av och tillhandahållas av Patientansvarig sjuksköterska landsting eller kommun. Se bifogad tabell (sida 39-40)

Anvisning: Mängden näringsbehov samt tillhörande pump och ev. ryggsäck.

34

15 90 Livsmedel för speciella medicinska näringsändamål (FSMP) Förskrivare: Leg. Dietist

Anmärkning: Se vidare ”Anvisningar för näringsbidrag” i ”Landstingets övriga insatser vid särskilda behov”(www.ltkalmar.se).

18 HJÄLPMEDEL FÖR UTRUSTNING OCH ANPASSNING AV BOSTÄDER OCH ANDRA LOKALER

Inom denna huvudgrupp faller inte de åtgärder och hjälpmedel som omfattas av bostadsanpassningsbidrag.

18 09 Sittmöbler

18 09 03 Stolar

ISO-beskrivning: Här ingår till exempel stolar med eller utan en speciell mekanism för att hjälpa en person att resa sig upp ur stolen eller att sätta sig ned.


Anvisning: Anpassat sittande är i första hand egenvård. Stol kan förskrivas i undantagsfall efter godkännande av verksamhetschef/budgetansvarig. Inställbar stol med elektrisk motor för reglering av sitthöjden kan förskrivas till person som endast kan resa sig om sitthöjden är i extremt högt läge eller till extremt kort person eller person med grava rörelseinskränkningar i armarna för att uppnå större räckvidd. Elektriskt inställbar arbetsstol kan förskrivas om personen har behov av att kunna ändra sitthöjd och inte klarar av att stå/stödja på benen i samband med höjdjustering.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Förskrivning ska möjliggöra att patienten blir helt självständig i hushållsaktiviteter. Kan även förskrivas vid palliativ vård. Godkännande från verksamhetschef HSL krävs.

18 10 Tilläggsutrustning till sittmöbler

18 10 06 Sittdynor och underlägg ISO-beskrivning: Dynor och andra hjälpmedel som placeras på en sits för att korrigera och/eller bibehålla en stadig sittställning.


Anvisning: Härmed avses coxitdyna, individuellt anpassad sits, sittskal och formgjuten sits som monteras på stolstativ, rullstol eller annat förflyttningshjälpmedel eller som används separat för att möjliggöra sittande.


35

Utredning, utprovning och handläggning av individuellt anpassad sits, sittskal och formgjuten sits bör ske i samråd via sittkonferens vid hjälpmedelscentralerna.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Anpassat sittande är egenvård. Undantaget är sittande i rullstol, vid trycksårsbehandling och coxitdyna som förskrivs som korttidslån till höftplastikpatienter.

18 12 Sängar Anpassning till befintlig säng med enklare hjälpmedel såsom reglerbart sängryggstöd, sängdävert, förhöjningsklossar eller motsvarande ska i första hand övervägas. Utgångsläge för bedömning ska vara att sängen är av normal standard. Med normal standard avses sängbotten/madrass monterad på ben.

18 12 10 Sängar och lösa sängbottnar, elektriskt reglerbara

ISO-beskrivning: Sängar med möjlighet att reglera en eller flera sektioner av sängbotten i höjd eller vinkel, inställningen, som regleras elektriskt, kan göras av den som ligger i sängen eller av en medhjälpare. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

Anvisning: Patienten får själv bekosta standardmadrass.


Vårdsäng kan förskrivas i följande fall:

patienten blir självständig vid förflyttningar till och från säng

patienten vårdas i säng

patienten är palliativ I övriga fall hänvisas ärendet till verksamhetschef HSL för beslut. Om vårdsäng avslås görs alltid en bedömning av förflyttningen samt instruktion till berörd personal. I ordinärt boende är standardmadrass, inklusive inkontinensöverdrag, en egenvårdsprodukt. I vård- och omsorgsboende bekostar enheten standardmadrass, inklusive inkontinensöverdrag.

18 12 21 Filthållare

ISO-beskrivning: Bågar att fästa på sängen för att förhindra att lakan och filtar tynger på personens kropp. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast, Leg. Sjuksköterska

18 12 24 Ställbara rygg- och benstöd

36

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som understödjer olika kroppsdelar för en person som ligger i en säng. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast, Leg. Sjuksköterska

Anvisning: Motoriserade ryggstöd kan förskrivas vid svårighet att ändra läge mellan liggande och sittande samt vid andnings- och cirkulationsbesvär.

18 12 27 Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängen

ISO-beskrivning: Nedfällbara och/eller löstagbara grindar som förhindrar att personen ramlar ur sängen samt lyftbågar som underlättar för att en person ska sätta sig upp i sängen och/eller förflytta sig i sängen.


Anmärkning: Enligt SOSFS 2010:2 - Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och socialstyrelsens frågor och svar får åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller

inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall.6

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Exempel är stöd- och vändhandtag, stå-upp-stöd och uppresningsstöd För REKO-byglar skrivs arbetsorder till KHS för montering. Ansvarig förskrivare bör vara med vid monteringen av REKO-byglar.

18 15 Höjdställbara tillsatser till möbler

18 15 03 Förhöjningsben

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som placeras under en möbels ben för att öka längden på

benen. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

Anvisning: Patienten tillhandahåller lämplig möbel.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Förhöjningsben för möbler tillhörande enheten på korttidsboende och i vård- och omsorgsboende är basutrustning.

6 http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds#anchor_0

http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds#anchor_0

37

18 15 09 Icke höjdinställbara socklar och konsoller ISO-beskrivning: Höjdfasta socklar och konsoller på vilka möbler kan

monteras. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast

18 18 Stödanordningar 18 18 10 Löstagbara stödhandtag

ISO-beskrivning: Hjälpmedel, ofta raka eller vinklade stänger, som kan vara temporärt

fästa på väggar, golv, tak eller möbler (till exempel sängar) med hjälp av till exempel klämmor eller sugkoppar, och som kan tas bort utan hjälp av verktyg, för att ge stöd när en person ska ändra ställning.

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg Sjukgymnast/Leg. Fysioterapeut

18 30 Hjälpmedel för förflyttning i vertikal ledd

Trapphiss, hiss och lyftplatta kan inte förskrivas. För dessa produkter får

ansökan om bostadsanpassningsbidrag göras inom respektive kommun.

18 30 15 Portabla ramper

ISO-beskrivning: Flyttbara lutande underlag som överbrygger en begränsad

nivåskillnad. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast Anvisning: Avser endast teleskop- och vikbara ramper. Förskrivningen får inte

ersätta bostadsanpassning.

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Kan förskrivas för att transportera elrullstol i och ur bil. Kan även förskrivas som ett korttidslån under en tremånadersperiod för tillfälligt bruk i hemmiljö. Tröskelkilar i plast för inomhusbruk Kan förskrivas vid tillfälligt behov i högst åtta veckor. Det är viktigt med kontinuerlig uppföljning. Vid behov av förlängd tidsperiod görs ny bedömning. Innan förskrivning ska det vara utrett om bostadsanpassning för borttagning av trösklar blir beviljat. Tröskelkilarna kan också användas i de fall där fastighetsägaren motsätter sig tröskelborttagning.

38

22 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION OCH

INFORMATION

22 18 Hjälpmedel som registrerar, spelar upp och visar ljudinformation och/eller visuell information

22 18 03 Utrustning för att spela in och återge ljud

ISO-beskrivning: Hjälpmedel för att spela in och/eller spela upp ljud. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut

Anvisning: Hjälpmedel för digital in- och uppspelning av ljud kan förskrivas till flera funktionsnedsättningar med uttalade motoriska svårigheter och/eller personer med specifika svårigheter att läsa. Utredning av personens förmåga att tillgodogöra sig innehållet i uppläst text ligger till grund för förskrivning.

22 21 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation

22 21 03 Bokstavs- och symbolsatser/tavlor ISO-beskrivning: Hjälpmedel för närkommunikation i de fall där tal inte är möjligt eller svårt. Här ingår till exempel bokstäver, symboler, ikonstaser och ikonbrädor.


Anvisning: Här ingår bokstavs-, bild- och symbolsatser, både tryckt material och digitala

bildbaser. Material för användning av kartor och bilder t ex pärmar, mappar och bildfickor.

22 21 09 Samtalsapparater ISO-beskrivning: Elektroniska hjälpmedel som stöder närkommunikation. Här ingår till exempel portabla och stationära digitala elektroniska displayer, papper och annan utrustning för presentation av inspelat och eller syntetiskt tal.


Anvisning: Här avses kommunikationshjälpmedel för tal- röst- och språkskadad person. En

tvärprofessionell utredning ska föregå förskrivning av anpassning.

39

22 27 Varseblivningshjälpmedel

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Här ingår hjälpmedel som stödjer tänkandet: perception, inlärning, minne, problemlösning, språk- och abstraktionsförmåga. Exempel är bildstöd för att t ex kunna hantera pengar och planera och strukturera det dagliga livet. Arbetsterapeuten gör en bedömning av den kognitiva förmågan genom att använda bedömningsmaterialet kognitionskartläggning (finns i Websesam under kognition). Innan förskrivning av hjälpmedel är aktuellt ska enklare lösningar som finns att tillgå i handeln först ha uteslutits. I varje enskilt ärende kan kontakt tas med kognitionsgruppen för råd och stöd till eventuell förskrivning. För förskrivning krävs godkännande från verksamhetschef HSL.

22 27 12 Ur och klockor ISO-beskrivning: Hjälpmedel som mäter, visar och talar om vad klockan är. Här ingår till exempel bärbara och stationära hjälpmedel med eller utan en alarmfunktion.


Anvisning: Härmed avses specialklockor som kan fås via hjälpmedelsfirmor och ska endast

kunna förskrivas om man inte klarar av vanlig klocka.

22 27 15 Almanackor, kalendrar och planeringssystem

ISO-beskrivning: Hjälpmedel för att lagra och organisera data över planerade aktiviteter. Här ingår till exempel speciella kalenderprogramvaror.


Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Dag-/nattkalender är en egenvårdsprodukt.

22 27 16 Hjälpmedel för minnesstöd ISO-beskrivning: Hjälpmedel för att meddela och/eller påminna en person om människor, viktiga aktiviteter eller händelser. Här ingår till exempel medicinpåminnare, bärbara anteckningsböcker, anteckningsböcker för minnesstöd, talande bildsystem och tidsinställda system för påminnelser.


Förskrivare av medicinpåminnare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Sjuksköterska

Förtydligande för omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun: Medicinpåminnare kan förskrivas av leg.arbetsterapeut, till hemsjukvårdspatient med

40

kognitiv svikt där sjuksköterska ansvarar för medicinhanteringen. Hjälpmedlet ska göra personen självständig i sitt medicinintag och ersätta hemtjänst/stöd av anhörig. Medicindosett med datorstyrd programerbar medicinpåminnare, som matar fram rätt dos vid rätt tidpunkt, kan förskrivas till patient med minnesproblem, när medicindosett utan tidspåminnare eller enbart tidspåminnare provats och inte fungerar.

22 27 18 Personliga nödlarm

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som antingen sätts igång av användaren själv eller aktiveras automatiskt i händelse av en personlig nödsituation. Här ingår till exempel fallandelarm.

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast Anvisning: Här avses produkter för att person med funktionsnedsättning, boende i ordinärt boende, ska kunna påkalla uppmärksamhet, passivt eller aktivt, till anhörig. Utrustningen kan vara såväl stationär som portabel.

Anmärkning: För personer med funktionshinder boende i vård och omsorgsboende ansvarar boendet för larmet. Trygghetslarm med eller utan anpassning, beviljas via biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen.

Anmärkning: Enligt SOSFS 2010:2 - Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av

föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och socialstyrelsens frågor och svar får åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får

inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte.

Bedömningen måste göras i varje enskilt fall.6

22 30 Läshjälpmedel

22 30 12 Bladvändare


Anmärkning: Gäller elektriska bladvändare.

22 36 Inmatningsenheter till datorer Anvisning: Patient med egen dator kan få anpassningar. Anpassningen ska helt eller delvis kompensera för funktionsnedsättning som påverkar kommunikationsförmågan. Förändringar, som kan göras i datorns operativsystem och standardprogram, bör beaktas i första hand.

41

22 36 03 Tangentbord


22 36 12 Alternativa inmatningsenheter

ISO-beskrivning: Här ingår till exempel optiska scanners, taligenkänningsenheter, styrplattor, datahandskar och dator-hjärna gränssnitt.


22 36 15 Inmatningstillbehör

ISO-beskrivning: Utrustning som kopplar ihop inmatningssystem med datorn. Här ingår till exempel fristående ordbanker och ordlistor, multiportar, kablar och tavlor.


22 36 18 Programvara för inmatning

ISO-beskrivning: Här ingår till exempel skrivsystem som kan hanteras med bara ett finger samt skärmtangentbord.


22 36 21 Hjälpmedel för att positionera skärmpekare och för att välja objekt på bildskärmen

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som används som alternativ till datormus. Här ingår till exempel pekplattor och styrspakar till datorer.


24 HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING OCH TRANSPORT AV PRODUKTER

24 09 Hjälpmedel för att handha, manövrera och/eller kontrollera utrustning

24 09 18 Omkopplare (till/från eller annan funktion) ISO-beskrivning: Hjälpmedel för att sätta på eller stänga av strömkretsar.

42

Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast Anvisning: Här avses strömbrytare och kontakter som möjliggör patientens hantering av sitt

hjälpmedel.

24 13 Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd

24 13 03 Fjärrsystem

ISO-beskrivning: System för att styra hjälpmedel och produkter från ett avstånd. Förskrivare: Leg. Arbetsterapeut, Leg. Fysioterapeut/Leg. Sjukgymnast Anvisning: IR-sändare för omgivningskontroll kan förskrivas men automatiken för till

exempel dörr- och fönsteröppnare/stängare bör sökas som bostadsanpassning då det är fråga om fast montering.

24 18 Hjälpmedel som ersätter arm och/eller hand- och/eller fingerfunktion eller en kombination av dessa funktioner

24 18 18 Peklampor

ISO-beskrivning: Hjälpmedel som avger en koncentrerad ljusstråle och som används för att markera virtuella media eller för att aktivera och/eller manövrera elektronisk utrustning.


43

Följande tabell är framtagen gemensamt av kommun och landsting

Kostnadsansvar Kommun respektive Landsting

avseende förbruknings- sjukvårdsartiklar m.m.

Typ av behandling/produkter Kommun Landsting

Infusionsbehandling

Infusionspumpar x

Morfinpumpar - läkemedelspunpar x

Droppaggregat x

Softset ("mellanslang" mellan aggregat och pump) x

Droppställ i ordinärt boende utan hemsjukvård x * x

Droppställ i ordinärt boende med hemsjukvård x

Droppställ i SÄBO x

Droppräknare för infusion x

Porth-a-carth x

Tillbehör till Porth-a-carth x

* Om det är ett hjälpmedel

Sondmatning

Droppställ i ordinärt boende utan hemsjukvård x * x

Droppställ i ordinärt boende med hemsjukvård x

Droppställ i SÄBO x

Enterala nutritionskatetrar, ex gastroknapp, PEG x ord.

Slutenvårdsklin

Nutritionspump lånas ut från dietistmott, ej till SÄBO x

Tillbehör för sondmatning i ordinärt boende utan hemsjukvård x

Tillbehör för sondmatning i ordinärt boende med hemsjukvård x

Tillbehör för sondmatning i SÄBO x

Sondmat i ordinärt boende utan hemsjukvård x

Sondmat i ordinärt boende med hemsjukvård x

Sondmat i SÄBO enl. SOL och LSS x

* Om det är ett hjälpmedel

Andningshjälpmedel/andningsgymnastik

Inhalatorer/nebulisator+tillbehör x

Ventilator+tillbehör x

Oxygenbehandling

Oxygenbehandling+tillbehör x

Apparater vid sömnapnésyndrom

CPAP-apparater OBS! egenavgift

x

(byte av slang, hätta ,mask bekostas av patienten)

Personförskrivna slemsugar

Sug med tillbehör, laddare, transformator, filter, kopplingsslang

x

Sugkatetrar i ordinärt boende utan hemsjukvård x

Sugkatetrar i ordinärt boende med hemsjukvård x

Sugkatetrar i SÄBO x

44

Ögonförband

Urglasförband x

Typ av behandling/produkter Kommun Landsting

Permanent trakeostoma

Kanyl och peang x

Kanylband-ordinärt boende utan hemsjukvård x

Kanylband-ordinärt boende med hemsjukvård x

Kanylband i SÄBO x

Förband inkl spec.förband i ordinärt boende utan hemsjukvård

x

Förband inkl spec.förband i ordinärt boende med hemsjukvård

x

Förband inkl spec.förband i SÄBO x

Fuktväxlare/talventil i alla former ("näsor") i ordinärt boende

utan hemsjukvård x

Fuktväxlare/talventil i alla former ("näsor") i ordinärt boende

med hemsjukvård x

Fuktväxlare/talventil i SÄBO x

Kompressionsbehandling

Kompressionspump x

Strumpor för ben OBS! egenavgift x

Överarmsbandage OBS! egenavgift x

Handskar (förskrivs av arbetster. eller sjukgymn.) x

Handskar förskrivna enl. tröskelprincipen x

Dialysbehandling

Utrustning för hemdialys x

Inkontinenshjälpmedel oavsett ålder

Patienter i ordinärt boende utan hemsjukvård (tröskelprincipen)

x

Patienter i ordinärt boende mede hemsjukvård x

Patienter i SÄBO x

Läkemedelsnära förbrukningsartiklar

Individuell förskrivning till patient x

För tillfälligt bruk ex sprutor och kanyler x

Provtagningsmaterial

För prover ordinerade av läkare x

Sårvårdsprodukter (enl. sårläkningsprogrammet)

Artiklar som ord av läkare till patienter i ordinärt boende

utan hemsjukvård x

Artiklar som ord av läkare till patienter i ordinärt boende

med hemsjukvård x

Artiklar som ord av läkare till patient i SÄBO x

Omsorgsförvaltningen Hsl Enhetschefer

Adress , │ Besök

Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax Klicka här för att ange text.│[email protected]


Annika Lindqvist 2017-03-14 ON 2017/0028 53513

Omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2016

Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelse för 2016

Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva systematiskt patientsäker-hetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska enligt patientsäkerhetslagen framgå hur pati-entsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Annika Lindqvist Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor: Patientsäkerhetsberättelsen 2016

1

Patientsäkerhetsberättelse

År 2016

_________________________________________________________________________ Annika Lindqvist MAS Camilla Arvidsson MAR

2

Innehåll

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 4

Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården 4 Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5

Struktur för uppföljning och utvärdering 6

Uppföljning genom egenkontroll 7

Kvalitetsuppföljning 8 Fallprevention 9 Läkemedelshantering 9 Journalgranskning 9

Åtgärder som genomförts för öka patientsäkerhet 10

Genomförda utbildningar 10

Samverkan för att förebygga vårdskador 10

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12

Klagomål och synpunkter 12

Samverkan med patienter och närstående 12

Måluppfyllelse - resultat kopplat till egna mål och strategier 12

3

Sammanfattning Genom Länsgemensam ledning sker en länsövergripande samverkan kring hälso-och sjukvårdsfrågor mellan länets tolv kommuner och Kalmar läns landsting. Det finns en Länsgrupp Habilitering/Rehabilitering, som innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik inom kommunernas och landstingets habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter. Länets kommuner samverkar genom regelbundna träffar med verksamhetschefer för kommunal hälso- och sjukvård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering. Kvalitetsuppföljning på samtliga enheter, med frågor från ett fastställt formulär innehållande frågor om genomförandeplan, kontaktperson, social aktivitet, avvikelser och Basala hygienrutiner, genomförs årligen. Journalgranskning har genomförts på slumpvis utvalda patienter på vård- och omsorgsboende med fallincidenter under 2016. Registrering, åtgärder och uppföljning genomförs i kvalitetsregistret Senior Alert. Punktprevalensmätning – Svenska HALT (Healthcare-Associated infections in Long-Term care

facilities) är årliga återkommande mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige med syfte att stödja det förebyggande arbetet inom området. Läkemedelsgenomgångar med PHASE 20 -Symtomskattningsskalan PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation), 20 frågor används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller

interaktionseffekter genomförs årligen. Granskning av läkemedelshanteringen sker regelbundet av apoteket. Registrering sker i Palliativa registret när patienter har insatser från den kommunala hälso- och sjukvården i livets slutskede. BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens)används vid komplicerade vårdsituationer. Avvikelser, fallskador och LISA- avvikelser rapporteras in kontinuerligt och redovisas på ”Ledningens genomgång” varje månad med uppehåll under semestermånaderna. Seniorlots i kommunen erbjuder kostnadsfria enklare tjänster för invånare över 65 år i fallförebyggande syfte och har en uppsökande verksamhet för personer över 80 år utan hemtjänst.

4

Övergripande mål och strategier

Patientsäkerhetslag (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med den kommunala hälso-och sjuk- vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Ledningssystemet (SOSFS 2011:9) ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättrings-möjligheter. Därmed skapas förutsättningar för det faktabaserade, systematiska och ett fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete.

Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården

Den kommunala hälso- och sjukvården ska präglas av social inriktning, medicinsk och rehabiliterande kompetens. Säkerhet och kvalitet ska utformas och ligga på en nivå som garanterar god vård och tandvård samt medicinsk säkerhet.

Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig när behov uppstår. Varje patient ska ha en utsedd patientansvarig sjuksköterska, patientansvarig arbetsterapeut, patientansvarig fysioterapeut/sjukgymnast samt tillgång till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel.

Tillsammans med övriga verksamhetsområden utveckla helhetssyn av vård och omsorg runt omsorgstagaren.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska, vid behov, handleda och utbilda övrig personal inom omsorgsverksamheten avseende medicinska och rehabiliterande insatser.

Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården

Att minska antalet fall och fallskador på vård och omsorgsboende och i hemsjukvården för äldre samt

Att minska antalet läkemedelsavvikelser.

5

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhetslag (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Verksamhetschef enligt 29§ Hälso- och sjukvårdslagen för kommunens hälso- och sjukvård

Kommunens verksamhetschef för Hälso- och sjukvård är verksamhetschef enligt 29§ Hälso- och sjukvårdslagen för kommunens hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren, har det samlade ledningsansvaret och svarar för att hälso- och sjukvården tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främja kostnadseffektiviteten. Verksamhetschefen leder arbetet och ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdsenheten ansvarar för all vård och rehabilitering, oavsett ålder, upp till och med sjuksköterske- arbetsterapeut- fysioterapeut/sjukgymnastnivå som utförs i vård och omsorgsboende, korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet. Här ingår även hjälpmedelsinsatser. Huvudelen av sjuksköterskornas arbete riktas mot personer i vård och omsorgsboende, inskrivna i hemsjukvården, dagverksamhet och till samtliga som är i behov av sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster inom SoL arbetar i större omfattning med patienter i ordinärt boende, oavsett om de är inskrivna i hemsjukvården eller inte.

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas (MAS)/ Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) uppdrag

Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret (MAS) i verksamheten. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig för detta område (MAR). Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering och deras uppgifter finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1992:763 24§), Patientsäkerhetsförordningen (2010: 1369 7 kap. 3§) och i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av MTP-produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:1).

6

Struktur för uppföljning och utvärdering • Analys av årlig kvalitetsuppföljning på enhetsnivå. • Analys av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister • Analys av avvikelser • Analys av registrerade vårdrelaterade infektioner vid särskilt boende • Analys av genomförda journalgranskningar

7

Uppföljning genom egenkontroll

Källa

Omfattning Frekvens Resultat

Kvalitets-uppföljning

Samtliga enheter

1 gång/år Antal uppföljningar

Senior Alert

Samtliga i Vård och omsorgsboende/ hemsjukvård

Minst 2 gånger/året

Riskbedömningar där risk för fall konstaterats: 81% (83%) Riskbedömningar med risk för fall som har planerade förebyggande åtgärder: 94% (78%) Riskbedömningar där risk för trycksår konstaterats: 37% (39%) Riskbedömningar med risk för trycksår som har planerade förebyggande åtgärder: 96% (79%) Riskbedömningar där risk för undernäring konstaterats: 61% (69%) Riskbedömningar med risk för undernäring som har planerade förebyggande åtgärder: 96% (92%) Riskbedömningar där risk för ohälsa i munnen konstaterats: 39% (59%) Riskbedömningar med risk för ohälsa i munnen som har planerade förebyggande åtgärder: 78% (63%)

Avvikelserapporter Allvarlighetsgrad och konsekvens: Mindre (1)= Obehag eller obetydlig skada som kan åtgärdas av kommunsjuksköterska Måttlig (2)= Skada som åtgärdas av kommunsjuksköterska eller läkare i öppenvård Betydande (3)= Skada som kräver akutsjukvård och eventuell slutenvård Katastrofal (4) =Skada som orsakar patienten kvarstående funktionsnedsättning eller dödsfall/självmord.

All verksamhet Analyseras i respektive enhet minst 1 gång/månad. Allvarlig avvikelse analyseras av MAS/MAR Sammanställs varje månad och redovisas i ”Ledningens genomgång”

Läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd: Antal personer med måttlig skada: 92 Antal personer med betydande skada: 12 Fallavvikelser som orsakat höftfraktur: 8 Antal personer med skada i användning av medicintekniska produkter: 3

HALT (Healthcare-Associated infections in Long-Term care facilities)

6 st SÄBO Andra året mätningen görs i omsorgsför-

Antal vårdtagare inkluderade i mätningen totalt: 74 st Antal vårdtagare med förvärvade infektioner på SÄBO: 3

8

valtningen Antal vårdtagare med antibiotika behandling: 4 St (1 st i förebyggande syfte)

Palliativa registret

Samtliga i livets slutskede

Mänsklig närvaro i dödsögonblicket: 87,5 % (84,8) Lindrad från smärta: 83,1 % (87%) Lindrad från ångest: 79,2% (87%) Utförd validerad smärtskattning: 51,7 % (59,1%) Läkarinformation till patienten: 71,7% (78,3)

BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens)

När symtom av oro och utåtagerande beteende uppstår

118 utförda bedömningar

MAS-utredning Skickade till IVO

All verksamhet Rapporteras 1gång/år i Patientsäker hetsberättelsen

Antal: 3

ADL-trappan

Före och efter insats av rehab i ordinärt boende

Totalt antal utförda bedömningar: 1945 st Resultatet för utvärderingen baseras på mätningen av 884 patienter där både Initial och Uppföljande ADL-bedömning är gjord =1768 st Resultatet visar på en minskad omsorgstyngd med 23,9 %

Journalgranskning

Patienter på vård- och omsorgsboende med fallincident

1 gång under året

Antal: 19 slumpvis utvalda 7 st patienter med 1 fall 4 st patienter med 2 fall 4 st patienter med mellan 2-10 fall 2 st patienter med mellan 10-20 fall 2 st patienter med fler än 20 fall I 17 av fallen har personalen arbetat aktivt med fallprevention.

LISA Avvikelsesystem mellan landsting och kommuner

Totalt 54 st Mottagna avvikelser från landstinget: 28 st Skickade avvikelser till Landstinget: 25 st

Kvalitetsuppföljningen

Vara ett forum för att öka kvaliteten i verksamheten genom kontinuerliga besök och kvalitetsuppföljningar. Uppdragsgruppen ska vara ett stöd och en samarbetspartner för hela verksamheten.

9

Under 2016 har två controller träffat alla enhetschefer tillsammans med personal i verksamheten. Metoden har varit att ställa frågor från ett fastställt formulär innehållande frågor om genomförandeplan, kontaktperson, social aktivitet, avvikelser och Basala hygienrutiner. Resultat har redovisats för Kvalitets och miljögruppen.

Fallprevention

Under 2016 har boendeteamen inom omsorgsförvaltningen arbetat systematiskt och strukturerat enligt vår process ”Att förebygga fall och hantera fallskador på vård- och omsorgsboende”. En effektiv fallprevention innefattar en analys av personens förutsättningar, omgivningens utformning och aktivitetens utförande. Först därefter kan åtgärder såsom individuell riskbedömning, översyn av läkemedel och nutrition, fysisk träning/aktivitet, kognitiv träning/stimulans, åtgärder i boendemiljön och hjälpmedel sättas in. Dessa analyser och diskussioner genomförs på våra boendeteam. Trots detta riktade arbetssätt ser vi fall där alla relevanta insatser är fullföljda, men personen fortsätter att falla. Det handlar då om de opåverkbara faktorerna som överskattad förmåga och nedsatt insikt. Vi får inte begränsa en persons möjlighet att gå/resa sig, även om vi ser ett behov av fysiskt stöd i förflyttningssituationer. Det fortgår ett stort arbete med fallprevention, både i hemsjukvården och i våra vård- och omsorgsboenden. En prevention som syftar till att våra omsorgstagare ska bibehålla sina förmågor genom ett rehabiliterande förhållningssätt och en miljö där aktivitet främjas. En ny fallprocess ska utarbetas där vi ska identifiera och ge ökade punktinsatser för högriskpatienter.

Läkemedelshantering

Under 2015 granskade farmaceut från Apotek AB 20 enheter i Omsorgsförvaltningen. Granskningsmetoden innebär att patientansvarig sjuksköterska väljer ut fyra patienter som har flera olika sorters läkemedel och gärna med flera olika administreringssätt. Farmaceuten tillsammans med ansvarig sjuksköterska, enhetschef och kontaktman går in till patientens rum/lägenhet och granskar innehållet i patientens läkemedelsskåp. Farmaceuten tittar på allt från om det finns en aktuell läkemedelslista, korrekt ifyllda signeringslistor, ej aktuella läkemedel ska inte finnas i skåpet, vem ansvarar för nyckelhantering m.m. till att det är rent och snyggt. Under 2016 har vi åtgärdat alla förbättringsförslag. Vi har infört en särskild pärm för alla signeringslistor, helt nya signeringslistor har skapats, särskild narkotikalista för in-och uttag finns för alla som har narkotikaklassade läkemedel. Införandet av den nya pärmen skedde under 2016 succesivt med början innan semestern. Utvärderingen av att arbeta med de nya signeringslistorna har upplevts olika. Sjuksköterskorna tycker det kräver mer administrativ tid men är överens om att de har mer kontroll på patientens läkemedelsintag. Omsorgpersonalen upplever att det är tydligare med de olika signeringslistorna och att det är lättare att kontrollera om läkemedlet är givet. Patientens medgivande krävs alltid innan besök görs av apoteksgranskaren.

Journalgranskning

Journalgranskning har genomförts på 19 slumpmässigt utvalda patienter som fallit på våra vård- och omsorgsboenden. Granskningen visar att fallpreventionsarbetet är väl implementerat på våra vård- och omsorgsboende.

Åtgärder som genomförts för öka patientsäkerhet Kartläggning, analys och åtgärder utifrån kvalitetsregister, avvikelserapporter och mätningar.

10

Fortsatt arbete utifrån resultat i kvalitetsregistren, både avseende Senior Alert och Palliativa registret samt BPSD registret. Startat samarbete med primärvården med SWEDEM -SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade 1 maj 2007. Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Läkemedelsgenomgångar enligt PHASE 20 -Symtomskattningsskalan PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation), 20 frågor används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter. Nya rutiner för avvikelser inom hälso- och sjukvården, läkemedelshantering och fallprevention utvecklades under 2016. Fortsatt arbete pågår för att säkra innehållet i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Genomförda utbildningar

Specialistutbildning för sjuksköterskor inriktning Äldre Palliativ vård högskoleutbildning sjuksköterskor Sårvårdsutbildning sjuksköterskor Kognitiv rehabilitering för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster Diabetesinformation för sjuksköterskor Förflyttningsteknik för omvårdnadspersonal Läkemedelskörkort för omvårdnadspersonal Basala hygienrutiner - utbildning på samtliga enheter Kostombud har utbildats av dietist på samtliga enheter på vård- och omsorgsboende Fördjupad utbildning i ICF dokumentation av systemansvarig

Samverkan för att förebygga vårdskador Regelbundna samverkansträffar med förvaltningschef och verksamhetschef för hälso- och sjukvård i omsorgsförvaltningen och verksamhetsansvariga i landstinget. Regelbundna samverkansträffar mellan verksamhetsansvarig för hälso- och sjukvården i kommunen, MAS och verksamhetsansvariga i primärvård.

11

Länsgemensamma arbetsgrupper för kommunerna samt mellan kommuner och landstinget fortsätter t.ex. Smida vårdkedjan, Vårdriktlinjer och Egenvård. Meddelandefunktion, Cosmic Messenger, mellan hälso- och sjukvård i kommun och primärvård har införts. Vårdplanering och överrapportering mellan kommun och landsting samt inom kommunen. Styrgrupp för hem- och boendeteam där förvaltningschef för omsorgsförvaltningen, verksamhetschef för hälso- och sjukvården, MAR, enhetschef rehab, enhetschef för sjuksköterskor och enhetschef för biståndshandläggning ingår. Arbetsgrupp för hem- och boendeteam där enhetschef rehab, enhetschef för sjuksköterskor, enhetschef för hemtjänst/boende, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, sjuksköterska och omvårdnadspersonal ingår. Regelbundna hem- och boendeteammöten i hemtjänst och vård- och omsorgsboenden.

12

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

Avvikelser

Benägenheten att rapportera avvikelser gällande läkemedel och fall förefaller vara god. Risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada rapporteras och följs upp i journalsystemet. Vid allvarliga händelser där individ drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada kontaktas MAS/MAR omgående. Risker och händelser dokumenteras av leg personal i hälso- och sjukvårdsjournalen. De analyseras och återkopplas vid hem- och boendeteam. Avvikelsestatistik rapporteras på ”Ledningens genomgång” varje månad. Vid allvarliga händelser där individ drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada sker Lex Maria anmälan.

Klagomål och synpunkter

Klagomål och synpunkter som kommer direkt till verksamheterna hanteras och dokumenteras av enhetschef inom hälso- och sjukvård. Vid risk för vårdskada rapporteras vidare till MAS/MAR. IT stöd för klagomål/synpunkter finns. Klagomål och synpunkter som kommer från Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tas emot och utreds av MAS/MAR.

Samverkan med patienter och närstående

Samverkan med närstående kring individens säkerhet sker främst vid vårdplanering, exempelvis vid risker för fall och medicinering.

Måluppfyllelse - resultat kopplat till egna mål och strategier Samtliga individer som bor på vård- och omsorgsboenden riskbedöms i kvalitetsregistret Senior Alert. Individer inom ordinärt boende erbjuds bedömning utifrån kvalitets registret Senior alert. Läkemedelsgenomgångar görs på samtliga individer inom vård- och omsorgsboende och i hemsjukvården. Antalet registrerade höftfrakturer efter fall har minskat från 15 st 2015 till 8 st 2016. Läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd var under 2016 104 st.


Adress , │ Besök



Lars Axelsson 2017-03-15 ON 2017/0032 53800

Omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse och Verksamhetsbe-rättelse Norlandia

Förslag till beslut 1. Omsorgsnämnden godkänner Norlandias patientsäkerhetsberättelse för

Vasallparken och Liljan. 2. Information om kvalitetsberättelse för Vasallparken och Liljan till

handlingarna.

Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivarna bedriva ett systematiskt patientsä-kerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska enligt patientsäkerhetslagen framgå hur pati-entsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har upp-nåtts. Norlandia har avtal med omsorgsnämnden för drift av vård och omsorgsbo-ende Liljan, Vasallparken samt Ståthållaren. Norlandia ska som utförare lämna patientsäkerhetsberättelser för 2016 till omsorgsnämnden. Norlandia har läm-nat patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsboende Liljan och Vasall-parken för 2016 vilka bifogas. Driften av vård och omsorgsboende Ståthållaren övertog Norlandia så sent som 2016-12-01 varför ingen patientsäkerhetsberät-telse för Ståthållaren 2016 kan presenteras. Mattias Ask Lars Axelsson Förvaltningschef Supportchef

ON 2017/0032 2 (2) Bilagor Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsboende Vasallparken och Lil-jan. Kvalitetsberättelse för Vasallparken och Liljan.

1

Kvalitetsberättelse för

Liljans vårdboende,

Kalmar

År 2016

17 mars 2017 Maria Lagerqvist Kvalitetsutvecklare

2

Sammanfattning

Kvalitetsberättelsen följer samma indelning som föreskriften för Lednings-

system för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. I fokus bedrivs kvalitetsar-

bete som har en direkt koppling till boende.

VD inom Norlandia Care är ytterst ansvarig. Genom att företaget är ISO

certifierat kontrolleras årligen, att verksamheten följer lagar, föreskrifter,

uppsatta mål, centrala rutiner och styrande dokument.

Berättelsen gör på inget sätt anspråk på att vara heltäckande eftersom

mycket av det goda kvalitetsarbetet som pågår dagligen inte kan redovisas i

ord eller statistik.

Norlandias kvalitets- och miljöpolicy

Med utgångspunkt för barnens, gästen och de äldres bästa arbetar Nor-

landia för att vara den ledande kvalitetslevarantören och bidrar till en

klimatvänlig utveckling av våra affärsområden förskolor, patienthotell och

äldreomsorg. Genom vårt ständiga förbättringsarbete utvecklar vi våra

tjänster och efterlever lagar, interna och externa krav.

Norlandias kvalitetsmål år 2016

90 % kundnöjdhet

80 % medarbetarnöjdhet

94 % frisknärvaro - mäts via personal- och lönesystem

Norlandias miljömål år 2016

Alla våra enheter ska källsortera avfall

Reducera elförbrukningen med 5% jämfört med 2015

3

Systematiskt förbättringsarbete

VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget, Norlandia Care.

Regionchefen ansvarar för organisation och kompetensutveckling inom

regionen. Ett uppföljningsansvar av verksamhetens efterlevnad av driftsavtal

och leverantörsavtal samt att verksamheten följer kärnprocessen i kvalitets-

ledningssystemet för att uppnå ISO certifiering.

Norlandia har medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS som handleder

omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom ämnesområdet hälso- och sjukvård.

Verksamheten följer Kalmar kommuns MAS riktlinjer och Omsorgsförvalt-

ningens direktiv för verksamheten.

Kvällar och helger har Liljans vårdboende ett avtal med Kalmar kommuns

jourverksamhet för HSL insatser upp till sjuksköterskenivå.

Sjukgymnast och arbetsterapeut ombesörjer boendes behov av personliga

hjälpmedel.

Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsä-

kerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande

ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav som beställaren och MAS

ställer, utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård och få

uppleva välbefinnande.

Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.

Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitime-

rad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för

respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård

utförs och att mål uppfylles och fortlöpande utvärderas.

Norlandias kvalitetsledningssystem heter TQM och är en förkortning av

Total Quality Management. TQM är ett elektroniskt system och omfattar

samtliga av Norlandias utvecklade rutiner, koncept och arbetsmetoder som

medarbetarna har tillgång till genom en personlig inloggning till systemet.

Kvalitetsledningssystemet är ett organisatoriskt verktyg som leder verksam-

heten till önskad kvalitet genom att koppla mål och värderingar till det

dagliga arbetet. Det innehåller dokumenterade stödstrukturer i form av

policys, nödvändiga instruktioner och dokument som krävs för att förverk-

liga uppdragsgivarens mål, riktlinjer och policys och trygga de boendes

behov och önskemål.

Med nationella värdegrunden som bas har vi utarbetat metoder, rutiner och

uppföljningar som alltid utgår från individperspektivet.

Rutinerna beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska

utföras samt anger hur ansvaret för utförandet är fördelat mellan olika

yrkesroller.

4

Kvalitetsledningssystemet omfattar även ett händelsehanteringssystem där

avvikelser, tillbud och förbättringsförslag registreras, hanteras och följs upp.

Genom att registrera negativa händelser, utföra orsaksanalys, vidta åtgärder

samt verkställa riskbedömning skapas en lärande organisation och ett

systematiskt förbättrings- och kvalitetsarbete. Norlandias koncernledning

följer upp händelser av hög allvarlighetsgrad.

Som boende, närstående, gäst och uppdragsgivare ska man alltid känna sig

trygg med att Norlandia hanterar samtliga avvikelser professionellt och

skyndsamt.

Under år 2016 har Liljans vårdboende dokumenterat 44 händelser i TQM

varav 41 avvikelser, 2 tillbud och 1 förbättringsförslag.

Systemets struktur enligt en processmodell

Kvalitetsledningssystemet är indelat i tre övergripande processområden.

Varje processområde omfattar identifierade aktiviteter med tillhörande

rutiner och dokument som beskriver hur vi ska genomföra våra vård- och

omsorgstjänster.

Styrande processen Styrande processen omfattar dokument på organisationsnivå som beskriver

företagets vision, strategi, kvalitetsarbete, arbetsmiljö och värdegrund.

Sammantaget redogör dokumenten för vilken inriktning och målsättning vi

ska sträva efter i vårt arbete.

Kärnprocessen Kärnprocessen omfattar samtliga rutiner vi ska arbeta enligt när vi planerar,

genomför och följer upp våra vård- och omsorgstjänster. Alltifrån rutinen

för den äldres inflyttning till ett vårdboende till rutinen för palliativ vård och

omsorg, det vill säga vård i livets slutskede.

Stödprocessen Stödprocessen omfattar rutiner och dokument som beskriver hur vi ska

arbeta med administrativa arbetsuppgifter. I denna process finns rutiner

inom områdena HR och personal, ekonomi, fastighet och inventarier, IT,

kommunikation samt varumärke.

5

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Norlandia sättet, med fem olika kvalitetsgrupper har startat upp inom verksamheten.

Medarbetarna upplever kvalitetsgrupperna som en positiv utveckling av att bedriva god

vård och omsorg. Ansvarskänslan är hög bland medarbetarna.

De fem kvalitetsgrupperna är:

Kontaktmannaskap

Säker vård och omsorg

Måltidsgruppen

Välbefinnande

Miljö

Varje kvalitetsgrupp och verksamhetschef träffas en gång i månaden och går

igenom arbetet, analyserar avvikelser samt diskuterar nya idéer till grupperna.

Främst utgår förbättringsarbetet från enkäten ” vad tycker de äldre om

äldrevården”, förbättringsförslag samt synpunkter från närstående.

Under året 2016 har verksamheten arbetat med att förbättra utbudet av olika

aktiviteter för boende utifrån deras önskemål. Film och musikunderhållning har

getts för boende, tack vare en surfplatta som Kamprads stiftelse gav verksamhet-

en.

Genomförandeplan

Genomförandeplanen påbörjas vid första inflyttningsdag och färdigställs inom 14

dagar. Utifrån biståndsbeslut och den boendes levnadsberättelse, välkomstsamtal

och eventuella samtal med närstående, dokumenteras inkomna fakta i

genomförandeplanen, där den boendes önskemål, behov och delaktighet utgör

grunden

Bryt punkt och palliativ vård

Genomförandeplanen omarbetas när patientansvarig läkare genomför

Brytpunktssamtal och bedömer boendes behov av palliativ vård.

Praktisk professionell planering

Praktisk professionell planering (PPP) är ett arbetsverktyg för omvårdnadsperso-

nal, för att säkerställa att varje enskild boendes behov och önskemål, enligt

upprättad genomförandeplan, utförs på det sätt som individen önskar (dagligen

eller veckovis).

PPP upprättas för varje veckodag. Omvårdnadspersonal fördelar sinns emellan

olika ansvarsområden (exempel kök, läkemedel, städ osv). Alla omvårdnadsinsat-

ser för respektive boende, under dygnets timmar dokumenteras tydligt Hur och

När det ska utföras. För varje boendes behov av insats kopplas ansvarig personal

för att utföra insatsen, på ett tydligt sätt. Därefter antecknas de insatser och aktiviteter som ska erbjudas den boende under hela dygnet. Insatser och ak-

6

tiviteter som genomförts bockas av med signering.

Detta arbete påbörjades under senare delen av året och kommer att vara

implementerat i full skala under 2017 års början.

Dokumentation enligt HSL Safe doc elektroniskt datasystem.

Under föregående års senare del infördes det elektroniska datasystemet Safe doc.

Arbetet med att säkerställa dokumentation enligt HSL och SoL har pågått under

större delen av året. Utbildning i Safe doc ingår i introduktionsprogrammet för

nyanställda.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Genom att ta del av Socialstyrelsens brukarundersökning undersöker Norlandia

årligen de äldres nöjdhet med vård- och omsorgsinsatserna. Resultatet av

undersökningen presenteras, diskuteras och analyseras av medarbetarna under

ledning av verksamhetschefen. Norlandias koncernledning fastställer varje år ett

mål för verksamheten att uppnå gällande brukarnöjdhet Fastställda beslut på

kvalitets- och förbättringsåtgärder ska ingå i verksamhetens kvalitetsberättelse och

är vägledande i verksamhetens arbete med nästkommande års verksamhetsplan.

Resultatet för Liljans vårdboende visar att bemötande, trygghet och förtroende för

personalen fick högst framgång med 86 %. Däremot betydligt lägre gällande

verksamhetens lokaler, men Äldrenämndens beslut om nybyggnation kommer att

ge positiv effekt om några år.

Under år 2017 ska fokus ligga på att förbättra måltidsupplevelsen och matens

kvalité och smak för att höja kundnöjdheten i denna fråga.

Handläggning av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt

14kap 2–7 § § Socialtjänstlagen, Lex Sarah

Handläggning av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt

Lex Sarah, är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten utvecklas

och missförhållanden ska rättas till. Det är viktigt att komma till rätta med brister i

verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen och

att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet samt att skydda den

enskilde från missförhållanden.

I Norlandias kvalitetsarbete, årshjulet, informerar vi våra medarbetare om deras

skyldighet att rapportera händelser av vikt omgående till ansvarig verksamhets-

chef. Dels i samband med anställningens början och sedan regelbundet varje år

enligt SOSFS 2011:5 (ändringar SOSFS 2013:6).

I TQM, ledningssystemet finns en Power Point presentation över vad som bland

annat kan vara ett missförhållande inom vården, så att våra medarbetare upplever

stöd i sitt bedömmande om hur god omvårdnad ska utföras.

7

Norlandias kvalitetsavdelning utgör stöd till verksamheten under utredningsförfa-

randet och därefter vidtar kvalitetsavdelningens arbete med ett ställningstagande i

ärendet.

Under år 2016 inträffade inget missförhållande som krävde utredning enligt lex

Sarah.

Extern revision

Kalmar kommun Omsorgsförvaltningen genomförde i november månad en

granskning av verksamheten. Främst kontrollerades genomförandeplaner för

boende och återkopplingen var att dessa höll mycket god kvalité.

Intern revision

Verksamheten har inte granskats under år 2016, eftersom resultatet från år 2015

granskning visade god vård och omsorg. Däremot har flera olika yrkesroller

besökt verksamheten under året, på grund av nytt avtal med Kalmar kommun, för

att verkställa enligt nytt avtal.

Kvalitetsregister och andra kvalitetsmätningar

Senior Alert

Riskbedömningar för trycksår, undernäring, fall, ohälsa i mun och blåsdysfunkt-

ion görs på ett standardiserat och validerat sätt och dokumenteras i kvalitetsregist-

ret Senior Alert.

Palliativa registret

Uppföljning av den sista vården i livet, visar om den boende har fått rätt

information och fått vara delaktig till slutet, samt om den boende har fått god vård

och omsorg under sista tiden i livet. Omvårdnadsansvarig sjuksköterskan

dokumenterar dödsfallet i palliativa registret.

Riskanalys

På individnivå utförs idag strukturerade riskanalyser för boende inom flera

områden, t ex vid förskrivning av hjälpmedel, bedömning av rehabiliteringsbehov,

riskbedömningar i Senior Alert m.m.

Riskanalys på verksamhetsnivå är genomförd. En sammanställning, per kvartal,

över dokumenterade avvikelser upprättas och de olika kvalitetsgrupperna

analyserar och kommer med förbättringsförslag så att avvikelsen inte uppstår igen.

Processer, aktiviteter och rutiner

Som ett led i det systematiskt kvalitetsarbete, genomförs årligen verksamhetsupp-

följning av kvalitetsavdelningen inom Norlandia Care Äldreomsorg. Därutöver får

verksamheten minst vart tredje år en ISO revision utförd av externt företag.

Varje år genomförs en mätning av kärnprocessen enligt årshjulet för kvalité,

ekonomi, personal och marknad.

8

Mätningen genomfördes tyvärr inte föregående år, (föräldraledighet) så inget

resultat finns att utgå ifrån. Ett förbättringsområde inför år 2017.

Samverkan

Under året har Liljans vårdboende samverkat med olika aktörer. Exempelvis Svenska

kyrkan, sång och musikgrupper mm. Fotvård och hårvård tillkallas efter behov.

Utbildning för omsorgspersonal inom Hjärt- och lungräddning sker vart annat år likaså

gällande brandkunskap.

Samarbetet med Kalmar Länssjukhus vårdhygien och med hygiensjuksköterska

har varit ett stort stöd för verksamhetens medarbetare i deras dagliga arbete.


Adress , │ Besök



Thomas Johansson 2017-03-06 ON 2017/0009 53515

Omsorgsnämnden

Utvärdering Kalmarmodellen - valfrihet i hem-tjänsten

Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till protokollet och överlämnar rapporten till Kommunfullmäktige.

Bakgrund Ensolution AB har på uppdrag av Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun genomfört utvärderingen av Kalmarmodellen – valfrihet i hemtjänsten (LOV). Valfriheten innebär att personer som bor eller vistas i Kalmar kommun och som har beviljats hemtjänst, biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL), har rätt att välja vem som ska utföra insatserna. Syftet med Kalmarmodellen är att öka den enskildes valfrihet, delaktighet och inflytande. I beslutet som fattades av omsorgsnämnden 2013-10-23 om att införa Kal-marmodellen (LOV) är uttryckt att: ”Utvärdering av valfrihetssystemet ska ske årligen och att alla uppgifter ska vara offentliga samt att utvärderingen ska göras av oberoende part.”.

Slutsats

Ensolution bedömer i sin slutsats att Kalmarmodellen är ett välskött system,

men behöver tid för att etableras och behov av utveckling finns.

Kalmarmodellen innehåller en tydlig och transparent kravspecifikation

som tydligt anger vilka krav som ställs, vilka delar som ingår och dess

förutsättningar, vad ersättningen omfattar osv.

Det råder god kommunikation mellan utförare och beställare och med

interna funktioner som kvalitet och ekonomi.

Neutralitet från biståndshandläggare vid val.

Anpassningar av organisationen har kunnat lösas inom befintlig verk-

samhet och personal.

ON 2017/0009 2 (2)

Kostnads- och volymökningar har inte uppstått, troligtvis till följd av

noggrann biståndsbedömning, god kommunikation och bra bemö-

tande mellan interna funktioner och utförare, god kontroll av underlag

vid fakturering.

Kalmarmodellen har varit i drift sedan mitten av år 2014 vilket är en re-

lativt kort tid.

Antalet utförare är fortfarande begränsat och de brukare som väljer ex-

terna utförare är någorlunda få. Detta medför att kvalitetsgenomslaget

i och med Kalmarmodellen ännu kan utvecklas.

Mattias Ask Thomas Johansson Förvaltningschef Kvalitets- och miljöstrateg Bilagor: Kalmarmodellen – en utvärdering av LOV inom hemtjänsten

Kalmarmodellen – en utvärdering av LOV inom hemtjänsten,

Kalmar kommun

2017-02-01

2

Innehåll Inledning ........................................................................................................................................................ 3

Allmänt om Ensolution AB ..................................................................................................................... 3

Referenser .................................................................................................................................................. 3

Uppdrag och bakgrund ........................................................................................................................... 4

Projektmål och syfte ................................................................................................................................. 4

Projektorganisation .................................................................................................................................. 4

Genomförande .......................................................................................................................................... 4

Lagen om valfrihetssystem ......................................................................................................................... 5

Hur fungerar LOV? .............................................................................................................................. 5

Nuläget bland Sveriges kommuner ................................................................................................... 7

Bakgrund till Kalmarmodellen ................................................................................................................... 8

Kalmarmodellen ................................................................................................................................... 8

Utvärderingsmodell och metod ............................................................................................................... 10

Resultatredovisning ................................................................................................................................... 11

Inventering av utförare i Kalmar kommun ............................................................................................ 11

Information och informationsspridning ................................................................................................. 12

Ändamålsenlig organisation? ................................................................................................................... 12

Brukarundersökning ”Vad tyckte de äldre om äldreomsorgen?” ...................................................... 13

Brukarnas val av utförare och omval ...................................................................................................... 18

Kostnadsutveckling för hemtjänsten ....................................................................................................... 19

Kostnadsneutralitet mellan egenregi och externa utförare .................................................................. 20

Konsumtionsutveckling för hemtjänst .................................................................................................... 21

Intervjuer ..................................................................................................................................................... 23

Utförare (egenregi och externt) ........................................................................................................ 23

Beställarorganisationen ..................................................................................................................... 26

Analys och slutsats ..................................................................................................................................... 30

Slutsats ......................................................................................................................................................... 37

3

Inledning

Allmänt om Ensolution AB

Ensolution är ett managementkonsultföretag. Vi arbetar främst med Performance

Management, bland annat med metoderna: Process Management, ABC-kalkylering och

Balanserat styrkort.

Ensolutions konsulter hör till branschens bästa och har lång erfarenhet av att bygga

framgångsrika affärsledningssystem för både privat och offentlig verksamhet.

Genom åren har vi framgångsrikt hjälpt ett stort antal organisationer att fatta strategiskt riktiga

och faktabaserade beslut om hantering av sin verksamhet och sina produkter, tjänster och

kunder. Vår hjälp är av långsiktig, strategisk betydelse för våra kunders framtida

konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt.

Ensolution är partner till QPR Software och återförsäljer QPR:s produkter: QPR

ProcessDesigner, QPR CostPerform och QPR ScoreCard. Ensolution har kontor i Göteborg,

Stockholm och i Halmstad.

Referenser

Ensolution har ett åttiotal socialförvaltningar på referenslistan t.ex. Borlänge kommun,

Ludvika kommun, Vårgårda kommun, Östersunds kommun, Varbergs kommun, Säffle

kommun, Åmåls kommun, Örebro kommun, Kumla kommun, Falu kommun m.fl. Exempel

på övriga organisationer som Ensolution arbetare med i Sverige: Landstinget i Östergötland,

Landstinget i Kronoberg, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Blekinge, Landstinget i

Västmanland, Landstinget i Dalarna, Telge Energi, CloettaFazer, TeliaSonera, AstraZeneca,

Pfizer Health, Stora Enso Packaging, AB Svensk Bilprovning, St. Jude Medical, Nordea,

Swedavia, m.fl.

4

Uppdrag och bakgrund

Ensolution AB har på uppdrag av Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun genomfört

utvärderingen av Kalmarmodellen (LOV).

Valfriheten innebär att personer som bor eller vistas i Kalmar kommun och som har beviljats

hemtjänst, biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL), har rätt att välja vem som ska utföra

insatserna.

Syftet med Kalmarmodellen är, enligt det politiska beslutet, att öka den enskildes valfrihet,

delaktighet och inflytande.

I beslutet som fattades av omsorgsnämnden 2013-10-23 om att införa Kalmarmodellen (LOV) är

uttryckt att:

”Utvärdering av valfrihetssystemet ska ske årligen och att alla uppgifter ska vara offentliga samt att

utvärderingen ska göras av oberoende part.”

Sid. 2, Dnr ON 2013/0088

Projektmål och syfte

Projektets syfte har varit att utvärdera om Kalmarmodellen infriar de syften som avsågs vid

införande av Kalmarmodellen. Projektets mål är att ge svar på ett antal frågeställningar som

omfattar ett antal olika komponenter inom LOV.

Projektorganisation

Beställare av projektet är Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun.

Katarina Tylenius, konsult från Ensolution, är extern projektledare och har haft helhetsansvar för

att leda projektet som genomförts tillsammans med Anna Ågren och Josefin Wallo, konsulter vid

Ensolution. Styrgruppen för projektet har utgjorts av ovan angivna konsulter från Ensolution och

Thomas Johansson, LOV-ansvarig, Omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun. Intern projektledare

har varit Thomas Johansson, LOV-ansvarig, Omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun.

Genomförande

Projektet har genomförts under perioden från den 3 november 2016 till den 31 januari 2017 och

redovisas vid Omsorgsnämndens sammanträde i februari 2017. Projektet har bestått av ett antal

olika delmoment i form av intervjuer med berörda nyckelpersoner, analys av dokumentation och

brukarundersökningar, samt inventering av kostnadsutveckling och konsumtionsutveckling för

hemtjänsten sedan införandet av Kalmarmodellen.

5

Lagen om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009, och är ett alternativ till lagen

(2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Lagen infördes för att klarlägga rättsläget och för att

stimulera kommuner och landsting att införa kundval. Syftet med lagen enligt regeringens

proposition (2008/09:29) var att med valfrihetssystemet skapa en mångfald av utförare som den

enskilde kan välja mellan, vilket i sin tur leder till konkurrens och förbättrad kvalitet till nytta för

den enskilde. Införandet av LOV motiveras med att det är ”en del av strävandet mot att sätta

brukaren i fokus, maktförskjutning från politikerna och tjänstemän till medborgare, ökad valfrihet

och ökat inflytande, fler utövare och ökad mångfald. Genom det ökade brukarinflytandet ökar

också kvaliteten på tjänsterna” (2008/09:29, s. 54). Ytterligare syfte med LOV är att underlätta för

privata entreprenörer att etablera sig på vård- och omsorgsmarknaden. Med mångfald av

vårdgivare kan inspiration ges till innovativa lösningar samt förbättrad produktivitet och

effektivitet, vilket enligt regeringen skapar goda förutsättningar för ökad valfrihet.

Lagen om valfrihetssystem (SFS 2008:962) reglerar vad som ska gälla när upphandlande

myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till brukaren att välja

utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för kommuner och landsting när de

inför valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa

valfrihetssystem men obligatoriskt för landstingen inom primärvården (Konkurrensverket.se).

Hur fungerar LOV? LOV är en lag med fem huvudbestämmelser om vad man måste göra när beslut om att införa ett

valfrihetsystem tagits. LOV är således en procedurlag och inte lag som styr eller begränsar hur

man utformar sitt valfrihetssystem och de krav man ställer på leverantörerna, utöver de

grundläggande EG-rättsliga principerna som främjar konkurrens och fri rörlighet. De fem

grundläggande EG-rättsliga principerna är följande:

1. Proportionalitetsprincipen innebär att det skall råda balans mellan mål och medel. Samtidigt

ska det ge kommunerna riktlinjer om de krav som ska gälla under avtalstiden. Kraven som

ställs ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas, samt stå i proportion till

den tjänst som upphandlas.

2. Principen om icke diskriminering påvisar att det är förbjudet indirekt eller direkt

diskriminera en utförare på grund av nationalitet, genus, religion etc. Lokala utförare får

inte heller ges företräde.

3. Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska behandlas likvärdigt, ges så lika

förutsättningar och information som möjligt vid samma tillfälle. Detta innebär att den egna

regin inte får behandlas annorlunda än externa utförare. Principen ska råda i hela

processen, såväl i avtal som i urval etc.

6

4. Principen om transparens och öppenhet innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas

av öppenhet. Samtliga uppgifter i valfrihetssystemet ska vara offentliga och

förfrågningsunderlaget måste annonseras på Kammarkollegiets nationella webbplats.

Innehållet i förfrågningsunderlaget ska vara klart, tydligt och innehålla samtliga krav på

det som ska upphandlas.

5. Principen om ömsesidigt erkännande har en praktisk betydelse för hur man kan formulera

krav på intyg och liknande. Intyg och andra certifikat som har utfärdats av ett annat EU-

lands behöriga myndigheter ska gälla även i Sverige (SKL 2009).

Den enskilde

Av lagen framkommer det att valfrihetssystemet avser ett förfarande där den enskilde har rätt att

välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet eller kommun

godkänt och tecknat kontrakt med. Den enskilde har därmed möjlighet att välja utförare av

beviljande insatser, antingen genom kommunen eller en privat aktör. Den enskilde kan välja olika

utförare av olika insatser, beroende på vilka tjänster de olika utförarna erbjuder. Om den enskilde

inte är nöjd med aktuell utförare kan den enskilde byta utförare. Kvaliteten på tjänsteutövandet

utgör en viktig faktor när den enskilde ska välja utförare. Kostnaden för kunden förblir densamma

oavsett vilken utförare som väljs enligt maxtaxa enligt 8 kap. 2-9 SoL.

Kommunens roll

Kommunens roll i ett valfrihetssystem enligt LOV är dels att vara huvudman och ha det yttersta

ansvaret för utförande av insatserna, dels bestämma värdet på tjänsten och som godkänner

utförarna som lägger anbud. Vidare är det kommunen som sluter avtal med de utförare som

uppfyller kraven samt som ansvarar för att utvärdering och uppföljning genomförs kontinuerligt.

Kommunen är även den myndighet som prövar den enskildes rätt till insats, samtidigt som

kommunen är en aktör bland övriga utförare som ska producera insatserna. Det innebär att

kommunens egen regi ska uppfylla samma krav som de externa utförarna. I denna roll ska

kommunen, enligt de EG-rättsliga principerna, iaktta konkurrensneutralitet samtidigt som

kommunen finansierar insatserna. Med andra ord, egen regi får inte ges några för- eller nackdelar,

varken direkt eller indirekt. I rollen att upprätthålla konkurrensneutralitet måste därför

kommunen göra åtskillnad i organisationen mellan biståndsbedömning och verksamheten som

utför/verkställer insatsen.

Utförarnas roll

Utförare som anslutit sig till LOV får sina kunder genom att kunderna väljer den aktuella utföraren.

Samtliga leverantörer som ansökt om att bli utförare och som uppfyller kraven i

förfrågningsunderlagen ska ackrediteras. Om en utförare däremot inte lever upp till kommunens

krav kan utföraren uteslutas från att delta i valfrihetssystemet. Utförarna bör aktivt verka för att

kunderna ska välja just dem och för att kunderna ska välja att ha kvar utföraren som leverantör av

tjänsterna. Ersättningen till de olika utförarna ska vara samma oavsett vem som bedriver

7

verksamheten. Konkurrensförhållandet genereras av vilken kvalitetsnivå de olika leverantörerna

kan tillhandahålla. Utförarna har möjlighet att välja vilka tjänster man önskar tillhandahålla genom

att ange ett kapacitetstak i ansökan.

Nuläget bland Sveriges kommuner Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sammanställt en kartläggning över beslutsläget i

införandet av LOV i Sveriges kommuner. Det framkommer att i dagsläget har 158 kommuner infört

LOV, 18 kommuner har beslutat att införa LOV, 32 kommuner utreder införandet av LOV, 46

kommuner har beslutat att inte införa LOV samt som 6 kommuner har fattat beslutat att avbryta

LOV (SKL, uppgifter hämtade april 2016).

Kartläggningen visar att kommuner främst erbjuder tjänster med valfrihet inom hemtjänst

(omvårdnad, service och delegerade hälso-och sjukvårdsinsatser), i dagsläget handlar det om 129

kommuner. Men kommuner erbjuder även tjänster med valfrihet inom bland annat särskilt boende

(15 st.), dagverksamhet (5 st.), ledsagning enligt LSS (18 st.), daglig verksamhet enligt LSS (27 st.)

samt övriga insatser (SKL.se, valfrihetswebben.se).

Vidare framkommer det stor variation av andelen privata utförare. 91 kommuner överstiger inte

den privata andelen om två procent, 17 kommuner har mellan 3–10 procent av hemtjänsten förlagd

på privata utförare, 37 kommuner har mellan 11–50 procent av hemtjänsten förlagd på privata

utförare, 7 kommuner har mellan 51–99 procent av hemtjänsten förlagt på privata utförare, samt

som 7 kommuner har all hemtjänst förlagt på privata utförare.

Vid en inventering av ersättningssystem och ersättningsbelopp (SKL, 2015) visar det sig att 61

kommuner ersätter för beviljad tid, 49 kommuner ersätter för elektroniskt uppmätt utförd tid, 23

kommuner ersätter för inrapporterad utförd tid medan 7 kommuner ersätter för tjänst eller nivå.

Detta förklarar till vis del den stora spridning vi ser mellan kommunernas ersättning. Genomsnittet

för omvårdnadsinsatser dagtid under 2015 var 369 kronor per timma, men varierar mellan 288 och

514 kronor per timma. Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2014. En annan förklarande

faktor till spridningen mellan kommunernas ersättningsbelopp är hur stor andel av personalens

arbetstid som är hemma hos brukaren, dvs. brukartid. 54 kommuner redovisar brukartiden, vilket

varierar mellan 40 och 93 procent och är i genomsnitt 63 procent. Vidare ger 96 av 139 kommuner

även momskompensation, där momskompensationen varierar mellan 0,6–8 procent.

Kommunernas egenregiverksamhet har i regel motsvarande ersättning som de privata utförarna,

men har problem med att klara sig ekonomiskt på de beslutade beloppen. 99 kommuner har

redovisat sitt resultat för 2014, och där framkommer det att 68 kommuner hade ett underskott inom

hemtjänsten (SKL, 2015).

8

Bakgrund till Kalmarmodellen Regeringen gav 2008 Socialstyrelsen i uppdrag att besluta om och fördela stimulansbidrag till de

kommuner som ville förbereda och utveckla valfrihetssystemet inom äldre- och

handikappomsorgen för insatser enligt socialtjänsten (SoL). Uppdraget slutredovisades i december

2010 och då hade 212 kommuner ansökt om eller beviljats bidrag (Socialstyrelsen, delrapport 2014).

En av dessa kommuner som beviljades stimulansmedel var Kalmar kommun.

Kalmar kommuns omsorgsnämnd gav därför omsorgsförvaltningen i uppdrag att genomföra en

utredning utifrån den nya lagstiftningen. Utredningens syfte var att ”utreda förutsättningar och

konsekvenser av att införa valfrihetssystemet inom äldreomsorgen i Kalmar kommun” (Utredning,

2008/128 047). Omsorgsnämnden i Kalmar kommun tog därefter beslut 2013 för att införa lagen

om valfrihetssystem (LOV) enligt Kalmarmodellen gällande hemtjänst för personer som bor i

ordinärt boende. Införandet ägde rum under perioden 2014/2015.

Kalmarmodellen Syftet med Kalmarmodellen är att öka den enskildes valfrihet, delaktighet och inflytande (Dnr ON

2013/0088). Kalmarmodellen genomförs genom att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) och

innebär att ett system för valfrihet införts i hemtjänsten (Dnr ON 2013/0088). Valfriheten innebär

att personer som bor eller vistas i Kalmar kommun och som har beviljats hemtjänst, biståndsbeslut

enligt socialtjänstlagen (SoL), har rätt att välja vem som ska utföra insatserna.

Det som kännetecknar Kalmarmodellen är den kravspecifikation som ska gälla för att bli godkänd

utförare av biståndsprövade hemtjänstinsatser. Huvuddragen i Kalmarmodellen är följande:

o Meddelarfrihet ska gälla för anställda hos utförarna.

o Uppförandekoden för leverantörerna ska gälla ex koppling mot skatteparadis.

o Kommunen har en generös inställning till tjänsteledighet för anställda som vill starta

enskild verksamhet inom vård och omsorg.

o Omsorgstagare som väljer kommunal utförare ska även kunna välja på närliggande

hemtjänstenheter än den enhet man geografiskt tillhör.

o Samma kompetenskrav på personalen ska gälla oavsett utförare.

o Värdighetsgarantin ska gälla även för utförarna.

9

Kalmarmodellens omfattning

Kalmarmodellen omfattar biståndsprövad service och personlig omvårdnad1 inklusive instruerad

och delegerad hälso- och sjukvård. Insatserna omfattar veckans alla dagar kl. 07.00-22.00, under

årets samtliga dagar. Uppgifter som ska utföras mellan klockan 22.00-07.00 ingår inte i uppdraget,

utan dessa uppgifter utförs av kommunen. Matdistributionen ingår inte heller i uppdraget, där har

kommunen ansvaret.

Utförare i valfrihetsmodellen är kommunen samt de privata utförare som ansökt och blivit

godkända utförare av kommunen och därmed uppfyller förfrågningsunderlagets

kravspecifikation (Dnr ON 2013/0088). Utförare ska erbjuda både service och personlig

omvårdnad. Kompetenskravet är lägst undersköterskor. Leverantörerna kan välja att bedriva sin

verksamhet inom ett eller flera av de geografiska områden som anges i förfrågningsunderlaget.

Områdena är följande:

o Norra kommundelen – Lindsdal, Läckeby och Rockneby

o Mellersta kommundelen – Smedby, Trekanten och Rinkabyholm

o Södermöre kommundel – Ljungbyholm, Halltorp, Hagby, Påryd och Tvärskog

o Norra centralorten – Norrliden, Skogsrået, Täljstenen Djurängen och Funkabo

o Mellersta centralorten – Oxhagen, Malmen, Norrgården, Lindö och Kvarnholmen

o Södra centralorten – Bremerlyckan, Sandås, Tegelviken och Stensö

I Kalmarmodellen finns det möjlighet för utförarna att ange ett kapacitetstak. Det innebär att

möjlighet finns att begränsa sitt åtagande genom att ange ett kapacitetstak inom varje geografiskt

område. Utförarna kan därmed ange ett maximalt antal timmar som kan utföras under en månad.

Men det markeras att utföraren ska behålla befintliga omsorgstagare när insatserna utökas, även

om det innebär att kapacitetstaket överskrids. Detta gäller under förutsättning att den enskilde inte

väljer att byta utförare.

Kalmarmodellen innehåller även ett ickevalsalternativ, där kommunen i förväg ska bestämma vad

som gäller om den enskilde inte väljer. Kommunen får inte slumpvis välja. Ickevalsalternativet

innebär konkurrensneutralitet mellan de leverantörer som tecknar avtal med kommunen, men det

innebär också att den enskilde får information om ickevalalternativet och vilken leverantör

brukaren han komma att få. Ickevalsalternativet innebär att en uppgjord turordningslista används.

Ersättningen till utförare görs efter redovisning av utförda timmar. Ersättningsbeloppet är 359

kronor per timme (externa utförare) och 295 kronor per timme (egenregins utförare).

1 Med service avses praktisk hjälp med hemmets skötsel i form av städning, hjälp med tvätt och klädvård, hjälp med inköp och

andra ärenden. Med personlig omvårdnad avses insatser som behövs för att tillgodoses fysiska, psykiska eller sociala behov samt

hjälp vid larm och vård i livets slut.

10

Utvärderingsmodell och metod För att kunna utvärdera Kalmarmodellen har en nedbrytning skett av det övergripande syftet med

Kalmarmodellen, det vill säga att ”öka den enskildes valfrihet, delaktighet och inflytande” (Dnr ON

2013/0088). Uppföljningen har därför inriktas på valfrihetssystemets komponenter, vilket är

följande:

- Om systemet skapar valfrihet, inflytande och delaktighet för kunden.

- Om systemet möjliggjort mångfald och nytänkande.

- Om informationen till brukarna är ändamålsenlig och tillräcklig.

- Om organisering och styrning av verksamheten är ändamålsenlig.

- Om systemet kan säkerställa och öka kvalitet och effektivitet.

- Om systemet är jämlikt för alla utförare.

- Om man lyckats undvika en marknad med för få utförare.

- Om systemet har lyckats med att skapa rättvisa förhållanden för kunderna.

- Om systemet påverkat kostnadsutvecklingen

- Om systemet påverkat volymutvecklingen

- Om systemet skapat bättre möjligheter till kvinnors företagande

- Om systemet skapat ökade möjligheter för små leverantörer

- Om systemet bidragit till att göra det mer attraktivt att arbeta med omsorgs- och stödverksamhet

- Om brukarna nyttjat möjligheten att välja och att välja om

För att kunna svara på ovan nämnda komponenter har utvärdering genomförts i olika steg. I steg

ett genomfördes en inventering av antalet utförare i Kalmarmodellen. Inventeringen fokuserade

bland annat på vilka insatser, geografiska områden med mera som utförarna tillhandahåller och

verkar inom. I steg två tog vi del av och analyserade resultatet av undersökningen ”Vad tycker de

äldre om äldreomsorgen? år 2016”. I steg tre inhämtades material för att undersöka om i hur stor

omfattning som brukarna gör aktiva val av utförare, samt hur ofta brukarna väljer att byta utförare.

I steg fyra genomfördes intervjuer med utförare och beställarorganisationen. I steg fem inhämtades

kostnads- och volymutveckling för hemtjänsten sedan införandet av Kalmarmodellen. I steg sex

genomfördes en inventering av kommunens organisation kring Kalmarmodellen. I steg sju följdes

ytterligare information upp, gällande vilken information som tillhandhålls brukarna om utförarna

samt vilka former av informationsspridning som finns. Slutligen insamlades material för att följa

upp om kostnadsneutralitet och kostnadsjämlikhet råder mellan egen regi och externa utförare i

verklighet. I kommande avsnitt redovisas samtliga steg.

11

Resultatredovisning

Inventering av utförare i Kalmar kommun I Kalmar kommun verkar tre utförare, Kalmars kommun egna regi samt två externa utförare,

Gertrud Care AB och HS Service och Support.

HS Service och Support

- HS Service och Support verkar inom lagen om valfrihet i Kalmar, Kristianstad, Karlstad,

Växjö m.m.

- Företag har verkat inom Kalmarmodellen sedan februari 2015

- 15 personer anställda i Kalmar.

- Utförare för 43 brukare i Kalmar (aktuellt antal brukare november 2016).

- Utför personlig omvårdnad inklusive delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser samt

serviceinsatser.

- Utför ej insatser i Södermöre kommundel. Utför i övrigt insatser i resterande delar av

kommunen.

- Konkurrensmedel: hög kontinuitet, flexibilitet, medför egen utrustning vid insatsen städ,

tilläggstjänster, erfaren, engagerad och kompetent personal.

Gertrud Care AB

- Gertrud Care verkar inom lagen om valfrihet i Kalmar, Kristianstad, Karlskrona,

Ronneby, Östra Göinge.

- Företaget har verkat inom Kalmarmodellen sedan september 2015.

- 12 personer anställda i Kalmar.

- Utförare för 15 brukare i Kalmar (aktuellt antal brukare november 2016).


serviceinsatser.

- Utför insatser i hela kommunen.

- Konkurrensmedel: hög kontinuitet, värderar etiska regler och värdegrunden högt med

stor vikt vid bemötande, tilläggstjänster, flexibilitet och utbildad och kompetent personal

Kalmar kommun, egen regi

- Utförare år 1073 brukare


serviceinsatser.

- Utför insatser i hela kommunen.

- Vid val av egenregi har brukaren, om så önskas, rätt att välja angränsande

hemtjänstgrupp som utförare i stället för den grupp man geografiskt tillhör.

12

- Konkurrensmedel: teamsamverkan med biståndshandläggare, sjuksköterska,

arbetsterapeut, sjukgymnast runt brukaren, personal med utbildning i omsorg om

demenssjuka, tvåspråkighet, erfarenhet.

Information och informationsspridning Samtliga utförare har eget informationsmaterial som biståndshandläggaren tillhandahåller

brukaren vid valet. Samtliga utförare har själva utformat sin information där tjänsteutbudet

beskrivs tillsammans med information om tilläggstjänster. Kalmar kommun har utformat en skrift

med sammanställd information om vård och omsorg i Kalmar kommun. Övrig

informationsspridning om utförarna görs via annonsering, flygblad, muntligen mellan brukare

osv. De externa utförarna har hemsidor med samlad information om företag, tjänsteutbud,

tilläggstjänster etc. Biståndshandläggarna informerar brukarna på ett neutralt sätt vilka utförare

som finns att välja mellan.

Ändamålsenlig organisation? Har kommunen skapat en ändamålsenlig organisation kring Kalmarmodellen?

Utförarorganisationen har separerats från beställarfunktionen (myndighetsenheten) och

administrativa anpassningar har inrymt i befintlig organisation och inom befintlig bemanning.

Figur 181. Omsorgsförvaltningens organisation, Kalmar kommun.

13

Brukarundersökning ”Vad tyckte de äldre om äldreomsorgen?” Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att undersöka hur de äldre uppfattar äldreomsorgen.

Undersökningen, som genomförs av Socialstyrelsen varje år, ger grundläggande information om

äldreomsorgens tillstånd och är ett verktyg för att följa upp hur väl de äldre får sina behov och

önskemål tillfredsställda (Socialstyrelsen, 2016). Resultatet används för jämförelser mellan

kommuner och verksamheter, som underlag för förbättring av vården och omsorgen för äldre.

Underlaget bygger på nationell enkätundersökning som under våren 2016 gick ut till samtliga

personer som fyllt 65 år och äldre, som den 31 december 2015 hade hemtjänst i ordinärt boende

eller personer på särskilt boende. Personer som enbart hade hemtjänstinsatser i form av

matdistribution och/eller trygghetslarm ingick inte i undersökningen. Inte heller personer som bytt

hemtjänstutförare eller särskilt boende efter den 31 december 2015.

Socialstyrelsen ansvarar för redovisningen av data och de analyser som finns i rapporter och

presentationsmaterial. Institutet för kvalitetsindikatorer AB har genomfört datainsamlingen på

uppdrag av Socialstyrelsen.

Kalmar kommuns utfall 2016

För Kalmar kommuns utfall år 2016 var svarsfrekvensen för extern utförare 40–60 procent och egen

regi 60 procent. Gertrud Care är inte med i 2016 års sammanställning över brukarundersökningen

på grund av låg svarsfrekvens.

Figur 2. Visar andel positiva svar för Riket, Kalmar län, Kalmar kommuns egenregi, HS Service & Support inom området

kontakter med kommunen.

Brukare med extern utförare anser i lägre grad att handläggarens beslut är anpassat efter brukarens

behov än brukare med egenregin som utförare.

Brukare med extern utförare upplever i högre grad att de fått välja utförare än brukare med

egenregin som utförare.

14


hjälpens utförande.

Resultatet i form av andel positiva svar inom området hjälpens utförande är relativt jämt mellan

egenregin och extern utförare förutom svaret om personalen meddelar förändringar i förväg där

extern utförare har markant större andel positiva svar än egenregin.


inflytande.

Egenregin har större andel positiva svar än extern utförare vid frågan om individen brukar

kunna påverka vid vilka tider personalen kommer.

15


bemötande.

Inom området bemötande har både egenregin och externa utförare mycket hög andel positiva

svar. De främsta kvalitetsparametrarna som anges vid intervjuerna med utförarna i denna

utvärdering, av både egenregi och extern regi, är bemötande och personkontinuitet. Inom

området bemötande är det sammantaget något högre andel nöjda brukare inom extern regi.


trygghet och tillgänglighet.

Inom området trygghet och tillgänglighet visar egenregin högre andel positiva svar än extern

utförare på samtliga frågor utom en där resultatet är lika för egenregi och extern utförare.

16


hemtjänsten i sin helhet.

Sammanfattning av brukarundersökningen, figur 1-6, visar att 7 av 15 svarsresultat för extern regi

är bättre än eller lika med svarsresultaten för egenregin.

Figur 8. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?

Brukare med egenregin som utförare anger sammantagen nöjdhet i något högre omfattning än

brukare med extern utförare.

17

Figur 9. Visar andel positiva svar för egenregin inom området inflytande, utförande och bemötande.

Andelen positiva svar för egenregin inom området inflytande, utförande och bemötande har

sammantaget inte förbättrats sedan införandet av Kalmarmodellen.

Figur 10. Visar andel positiva svar för egenregin inom området trygghet och tillgänglighet.

Resultatet för egenregin i brukarundersökningen inom området trygghet och tillgänglighet har

försämrats mellan år 2015 och 2016.

Egenregins resultat har sammantaget inte förbättrats mellan år 2015 och 2016 års undersökning

utan snarare försämrats något. 5 av 11 svar är bättre eller oförändrade inom egenregin.

18

Brukarnas val av utförare och omval

Figur 10. Visar antalet brukare inom Hs Service & Support. Uppgifter sammanställda i december 2016 av

ekonomifunktionen på omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun.

60 % av brukarna som valt HS Service & Support som utförare har stannat kvar på den aktuella

utföraren. 12 % av de brukare som valt HS Service & Support som utförare har bytt till annan

utförare. Sifforna visar sammanställning över samtligt antal brukare som är och varit aktuella hos

den externa utföraren. I november 2016 hade HS Service och Support 43 aktuella brukare.

Figur 11. Visar antalet brukare inom Gertrud Care. Uppgifter sammanställda i december 2016 av ekonomifunktionen på

omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun.

47 % av brukarna som valt Gertrud Care som utförare har stannat kvar på den aktuella utföraren.

26 % av de brukare som valt Gertrud Care som utförare har bytt till annan utförare. Sifforna visar

sammanställning över samtligt antal brukare som är och varit aktuella hos den externa utföraren.

I november 2016 hade Gertrud Care 15 aktuella brukare.

19

Figur 12. Visar antal brukare inom samtliga externa utförare år 2015-2016. Uppgifter sammanställda i december 2016 av

ekonomifunktionen på omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun.

56 % av samtliga brukare som valt extern utförare som stannat kvar hos extern utförare. 16 % av

samtliga brukare som valt extern utförare som bytt till annan utförare. Av samtliga brukare i

Kalmar har ca 5 % valt extern utförare. Sifforna visar sammanställning över samtligt antal

brukare som är och varit aktuella hos den externa utförare.

Kostnadsutveckling för hemtjänsten

Figur 13. Visar månatliga kostnader år 2015 och 2016 inom ansvarskod: 215 OMSORGSFÖRVALTNINGEN och

verksamhetskod: 51010 Omsorg.

Kostnadsutvecklingen inom ansvar 215 omsorgsförvaltningen och verksamhet 51010 omsorg har

minskat mellan åren.

20

Kostnadsneutralitet mellan egenregi och externa utförare

Figur 14. Visar egenregins utfall månatligen i förhållande till budget under år 2015 och 2016.

Kostnadsutvecklingen inom egenregin visar på en positiv avvikelse i förhållande till budget

under i stort sett samtliga månader under år 2016 och tillika en klar förbättring i förhållande till

år 2015. Egenregins ersättning enligt budget uppgår till 295 kr/timme och ersättningen till externa

utförare uppgår till 359 kr/timme. Mellanskillnaden utgör för egenregin oh-påslag som inte är

direkt relaterade till arbetsgrupperna varför denna ersättning inte läggs ut till egenregins

utförarverksamhet, t.ex. administration.

Förhållandet mellan den interna ersättningen på 295 kr/timme och LOV-ersättningen till externa

utförare på 359 kr/timme följs upp bl. a. med Kostnad per brukare (KPB) som årligen tas fram.

Mellanskillnaden mellan enhetskostnaden enligt KPB och utfallet per enhet i redovisningen

består av enhetschefers lön, administration, lokaler, ledning mm. Förhållandet är ganska konstant

eftersom årliga uppräkningar sker internt för lönerevisionsprocent. Motsvarande räknar Kalmar

upp LOV-ersättningen med omsorgsprisindex (OPI) som bl. a. baseras på årlig lönerevision.

21

Konsumtionsutveckling för hemtjänst Antal omsorgstagare i egen regi i december år 2014 var 1 138 personer. I december år 2015 var

antalet omsorgstagare 1 076 personer i egen regi och 35 personer i extern regi, totalt 1 111

personer.

Antal omsorgstagare i november år 2016 var 1 073 personer i egen regi samt 58 personer i extern

regi, totalt 1 131 personer.

Figur 15. Visar antal beviljade timmar för egenregin och externa utförare år 2014-2016.

Totalt antal beviljade timmar har minskat från år 2014 till november 2016. Skillnaden visar på en

minskning på ca 4000 timmar mellan november år 2014 till november år 2016.

Figur 16. Visar antal beviljade timmar inom egenregin år 2016 och 2016.

Antalet timmar inom egenregin har kontinuerligt minskat bl. a. till följd av ökat antal särskilda

boenden och boendeplatser, översyn av handläggningen, upprättade av fel i verkställighet i

22

procapita och ökad kvalitetssäkring i system och handläggning, enligt uppgifter från

omsorgsförvaltningen.

Figur 17. Visar antal beviljade timmar inom extern regi år 2016 och 2016.

Antalet timmar har kontinuerligt ökat för de externa utförarna i takt med att fler brukare valt

extern utförare. Det finns dock inget i volymutvecklingen som tyder på att timmarna per brukare

ökar. Antal omsorgstagare i extern regi i november 2016 var 58 personer.

23

Intervjuer Som ett led i utredningen har totalt åtta intervjuer genomförts. Intervjuer har hållits med

företrädare för externa och interna utförare, beställarorganisationen, ledning samt pensionärsrådet

SPF. Intervjuerna har utifrån ett antal frågeområden, där syftet har varit att skapa en nulägesbild

över Kalmarmodellen. Nedan följer en sammanfattning av svaren utifrån de rubriker som

användes under intervjuerna, uppdelat efter utförare och beställarorganisationen.

Utförare (egenregi och externt)

Inflytande och delaktighet för kunden

Kalmarmodellen hade en trög uppstart enligt båda externa utförarna. De förklarar att det bara tog

någon vecka från att företagen startade upp i Kalmar till att de första brukarna kom, men därefter

mattades det av och en känsla fanns hos utförarna att informationen inte hade gått ut till brukarna.

En extern utförare tog kontakt med kommunen och lyfte frågan, det visade sig då att kommunen

inte hade informerat befintliga brukare utan endast informera nya brukare. Förändring gjordes

efter detta, men det innebar att det första halvåret var trögt för de externa utförarna. Den andra

externa utförare berättar att det tog ett år innan de fick riktig volym, hon menar att det är ”viktigt

med information både till förstagångsväljare och till brukare som redan är inne i systemet”.

En extern utförare framhåller att det finns nationella undersökningar som visar på att det är mest

brukare som bor centralt som är aktiva och väljer, vilket stämmer in på Kalmar. Enligt denna

utförare så väljs det väldigt lite i ytterområden och mer val görs i centrum. På frågan om vilken

utförare som väljs uppger samtliga utförare att det varierar. Vid val av externa kan tilläggstjänster

såsom RUT-städ vara en inkörsport till val av utförare, ”yngre kunder som har städ i början och när de

blir äldre och har behov av mer hjälp så tar de in mer hjälp från oss, då de redan har en kontakt till oss”.

Andra väljer kommunen för ”att vi står för trygghet”, brukarna känner redan till kommunen och

deras arbetssätt. Det finns även brukare som väljer mellan olika grupper inom egenregin, sedan

finns det ”brukare som gör många val, missnöjeskunder” som byter utförare flera gånger om.

Hos samtliga utförare finns en upplevelse om att alldeles för få brukare gör ett aktivt val idag. En

utförare menar på att ”det beror på brukarens välmående. Många är multisjuka, då är det svårt att göra

ett aktivt val när man mår dåligt”. En annan utförare menar på att ”inte många som vet vad

Kalmarmodellen betyder, kanske behövs en informationsinsats till brukare om vad Kalmarmodellen innebär”.

24

Information

Samtliga utförare menar att den information som ges till brukaren kommer från

biståndshandläggarna. Biståndshandläggarna lämnar alltid ut broschyrer till brukarna om

utförarna och där är biståndshandläggarna duktiga på att ge neutral information. ”Ingenting i

informationsspridningen som talar för eller emot kommun eller privat, informationen är väldigt tydlig och

saklig” menar en utförare. I övrigt sprids information från mun till mun, brukare som

rekommenderar utförare till bekanta till exempel. För en av de externa utförarna bidrar deras bilar

mycket till att de syns runt om i kommunen.

När frågan ställs om brukarna vet vart de ska vända sig menar en utförare att när man ser till

brukarundersökningar så är det ofta dåligt resultat gällande information om vart brukarna ska

vända sig. Samtidigt poängterar hon att brukarna känner sig trygga i att det är mot

biståndshandläggarna man vänder sig till.

Samverkan och kommunikation

Kommunikationen med bistånd upplevs som mycket bra, de externa utförarna lyfter fram att

biståndsenheten är mycket kunniga i sin roll. Personlig kontakt tas via telefon snarare än mail,

vilket ger bra relation till biståndshandläggarna och samtidigt även bidrar till bättre kvalitet kring

brukaren. Det finns en helhetsförståelse över att det är för brukare skull som samverkan sker, och

att kvaliteten kan öka genom en sådan enkel sak som att ha en god samverkan och kommunikation

mellan utförare och biståndsenheten.

De externa utförarna efterfrågar däremot mer kommunikation från kommunen. ”Känslan är att vi

inte får veta så mycket från kommunen”. ”Det är inte mycket möten med kommunen, vi vet inte vad som

kommer att hända/händer. Här är det väldigt stilla i jämförelse med andra kommuner”. Samtidigt lyfter de

fram att Kalmar är i en inledningsfas, vilket innebär att det är naturligt att det tar tid innan alla

bitar är på plats.

Vad de externa utförarna vill se mer av är att information om mässor och liknande. De menar på

att det är en fördel om alla utförare kan delta vid mässor och informera om Kalmarmodellen, hitta

bättre samverkansformer där alla parter kan visa upp sig. ”Även fast vi är konkurrenter så är vi

tillsammans”. De menar vidare på att politiken borde bli mer aktiva i frågan, ”att säga att vi har

Kalmarmodellen och lita på det, att det är något som är bra för oss alla”.

Ersättningssystemet

Det framkommer från de externa utförarna att ersättningssystemet i Kalmarmodellen är mycket

bra och samtliga utförare är väldigt nöjda med ersättningssystemet. Ersättningssystemet ligger på

359 kr per timme för externa utförare, vilket är principfast i timersättning oberoende insats. De

externa utförarna menar att det kanske inte är så högt i timpris, men å andra sidan upplevs det

25

som ”mer rättvist”. En åsikt är att ersättningssystemet i Kalmarmodellen är ”det bästa bland alla

kommuner”, då de menar på att det råder en tydlighet i strukturen. Exempel som ges är om en

brukare blir inlagd på sjukhuset, då ges en ersättning till de externa utförarna för de första 14

dagarna.

För egenregin ligger ersättningen på 295 kr per timme. Egenregins ersättning kommer via

budgetanslag baserat på priset per timme och egenregin håller sammantaget en budget i balans.

Om det mot förmodan inte skulle vara i balans vid årets slut, då följer underskottet med till nästa

år. Egenregin följer utvecklingen genom att delta vid verksamhetsuppföljningar, där redovisas

bland annat sjukskrivningar, personal etc.

Kalmarmodellen - jämlikt system?

På frågan om utförarna upplever att Kalmarmodellen är ett jämlikt system menar de externa

utförare att jämlikhet inte råder fullt ut. De externa utförarna har inte sjuksköterskor på plats i sina

lokaler såsom egenregin har, vilket innebär att de har kontakt med olika sjuksköterskor. För de

externa utförarna saknas det en stabilitet i kontakten med sjuksköterskeorganisationen. Utöver det

ingår inte upphämtning av medicin på apotek i utförarnas ersättning. Trots det vill ibland

sjuksköterskeorganisationen att externa utförare hämtar ut läkemedel. Vidare menar en utförare

att när undersköterskor går på HSL utbildning så får de externa utförarna betala kommunen. Även

om det endast rör sig om en symbolisk summa, så är det ändå ett kompetenskrav som ställs i

Kalmarmodellen. Frågan ställs om även egenregin debiteras för denna avgift?

En utförare lyfter frågan om tvätten i Kalmar, i nuläget är det upphandlat genom LOU och ligger

på ena externa utföraren. ”Vi måste konkurrensutsätta även tvätten, annars så konkurrerar vi inte på

lika villkor”.

Mångfald, nytänkande och småföretagande

Det lyfts fram av externa utförare att gällande nytänkande och innovation så har Kalmar kommun

ett verksamhetssystem som behöver utvecklas, sett i jämförelse med andra kommuner. Tekniska

lösningar såsom meddelarfunktioner, elektroniska blanketter och genomförandeplaner samt

registrering hos brukarna efterfrågas.

Om frågan kring mångfald berättar en extern utförare att de har några anställda som inte har

svensk bakgrund eller som är andra generationens svenskar.

För att lyfta fram småföretagande använder sig en extern utförare av underleverantör, i form av

bilar, tryck, kläder.

26

Beställarorganisationen

Inflytande och delaktighet

Valmöjligheten finns för brukaren idag att välja, trots att brukarna i Kalmar kanske inte valt externa

utförare i större utsträckning. En intervjuperson menar att när man diskuterar frågan så får man

bilden av att det är bra att Kalmarmodellen finns, även om det fortfarande är litet i Kalmar.

Huvudsaken är att man kan välj och byta menar intervjupersonen.

Information

Information ges till brukarna om samtliga utförare, där ”vi har försökt att göra jämförbart och likvärdigt

material för både extern och egenregin, men sen behöver vi göra en uppföljning om omsorgstagarna tycker

det är tillräckligt”. Det råder en samstämmighet hos intervjupersonerna att biståndshandläggarna

är duktiga på att vara neutrala och sakligt informera brukarna. Utifrån informationsaspekten

upplevs det från beställarorganisationen som väldigt jämlikt mellan egenregin och utförarna. En

intervjuperson berättar att biståndshandläggarna upplever att brukarna har svårt att välja utförare.

Brukarna gör alltid ett val, men vägen dit upplevs som svår för brukarna. Samtidigt är inte många

som väljer enligt ickevalslistan. Samma intervjuperson menar att brukare som inte orkar välja

oftast är i dåligt skick, ”man orkar inte läsa och ta till sig informationen”. Vidare menar hon att

hemsidan brister i nuläget, ”brukarna borde kunna få ta del av mer information på hemsidan än vad de

faktiskt kan göra idag”.

Vid uppstarten av Kalmarmodellen framkommer det i intervjuerna med beställarorganisationen

att Kalmarmodellen tillämpades primärt bara för nya sökanden. Befintliga brukare fick möjlighet

vid uppföljning eller omprövning av insatser, alternativt att de själva tog kontakt med handläggare

och framförde en vilja till annan utförare. En intervjuperson utvecklar med att berätta att

uppföljning sker en gång per år. Vid sjukhusbesök sker uppföljning två till fyra veckor efter vistelse

på sjukhuset. Så fort någon brukare framför klagomål, då informeras möjligheten till omval.

Vid frågan om brukare och invånare har förstått vad Kalmarmodellen innebär menar en

intervjuperson att om så skulle vara fallet, så kan inte beställarorganisationen gå ut och informera

på det sätt som krävs. För det innebär att de gör reklam, vilket inte är tillåtet enligt ett

valfrihetssystem. Här menar samtliga intervjupersoner att information behövs ges ut centralt, att

politiken behöver gå ut och informera om Kalmarmodellen och varför den finns.

27

Ersättningssystemet

Räknesnurran från SKL ligger till grund för ersättningsberäkningen. Ersättningen utgår från

beviljade timmar med schablontider för varje insats. För extern regi ligger ersättningen per timme

på 359 kronor, vilket ska täcka alla kostnader. Egenregi har en ersättning på 295 kronor per timme,

vilket ska täcka de utförande enheternas kostnader, här ligger administration och OH-kostnader

utanför.

Kalmarmodellen – jämlikt system?

Samtliga intervjupersoner lyfter fram att det var en lång process för att ta fram Kalmarmodellen,

men det resulterade å andra sidan i ett gediget förfrågningsunderlag och kravspecifikation. Det

råder en samstämmighet att kravspecifikationen är ”tuff”, men samtidigt har andra kommuner

berömt Kalmar för deras kravspecifikation. En åsikt är att ”det är bra med krav, då kommer seriösa

företag. Men samtidigt tror vi att det hade varit mer företag om det varit färre krav”. Hade dörren öppnats

upp för även service, exempelvis städföretag, då menar en intervjuperson att det troligtvis skulle

finnas fler utförare. I och med att Kalmar har ett gediget förfrågningsunderlag och krav, så kan

utvecklingen av LOV bromsats upp menar en intervjuperson. Å andra sidan är ” vår styrka är vår

svaghet”. Kalmar visar på att en vilja att bygga en hemtjänst där brukarna är nöjda oavsett vilken

utförare de har. Skulle inte en trygghet finnas däremot, utan att fler företag kommer in men att

kvalitén är sämre, då skulle det inte kännas bra menar en intervjuperson.

Vid frågan om systemet är jämlikt menar en intervjuperson att hela förfrågningsunderlaget bygger

på att kraven ska vara lika för både egenregin och externa utförare. ”Vi ställer samma krav på oss

själva som vi ställer för externa”. Biståndshandläggarna är väldigt försiktiga med att ge information

som kan vägleda, vidare svarar ickevalssnurran för jämlikhet och likabehandling.

I förfrågningsunderlaget finns ett krav om undersköterska på 100 %. I intervjuerna med

beställarorganisationen framkommer det dock att egenregin inte lever upp till 100 %, utan ligger

någonstans mellan 95–100%. Detta med anledning av att det är lägre på procent under sommaren,

till följd av semesterperioder. En känsla som finns hos beställarorganisationen är att de externa

utförarna inte har lika hög andel som egenregin. Det som är sagt i förfrågningsunderlaget är att

undersköterska ska vara med i personlig omvårdnad. Kommunen har valt att service och

omvårdnad hanteras av samma personalgrupp, men möjligheter har getts till externa att dela på

detta. Kommunens bedömning är att serviceinsats ej behöver ha undersköterskeutbildning, så

utrymme har getts till externa. De externa utförarna har fått möjlighet att själva anpassa till vad

som är bäst för dem.

28

Organisation och kostnader

Organisationen har inte genomfört någon omorganisering. Det har inte heller tillsatts några nya

tjänster utan administrativa resurser har frigjorts ur befintlig organisation. En intervjuperson

menar dock på att det finns ett antal arbetsuppgifter som är kopplade till Kalmarmodellen och som

ligger utspridda på några anställda, räknar man ihop den tiden så kanske man kommer upp till en

årsarbetare. ”De kostnaderna syns inte i budget och i uppföljning”. Bland annat görs regelmässig

uppföljning en gång per år, där avtal och krav följd upp. Bedömning får tas om hur denna

kvalitetsuppföljning ska göras i framtiden menar intervjupersonen. Kommer nya företag komma

in i Kalmarmodellen, som kanske är helt nya inom området om valfrihetssystemet, då kan det leda

till att fler administrativa frågor ställs, tid som tas från beställarorganisationen övriga arbete. Då

växer frågan om särskilt riktande insatser behöver sättas in för att hålla Kalmarmodellen rullande.

Kostnadsutvecklingen har varit väldigt liten, det går inte att säga att kostnaderna har dragit iväg

utan hittills har det varit väldigt odramatiskt menar en intervjuperson. Kostnadsutvecklingen följs

upp av bland annat Kostnad Per Brukare (KPB) som årligen tas fram. Mellanskillnaden består av

enhetschefslön, administration, lokaler mm. Förhållandet är ganska konstant eftersom årliga

uppräkningar sker internt, där följs lönerevisionsprocenten och motsvarande räknas LOV-

ersättningen upp med OPI som bl.a. baseras på årlig lönerevision. Förvaltningen beräknar att

resurserna som nyttjas i Kalmarmodellen ligger på cirka 400 000 kronor totalt per år.

Gällande konsumtionsutvecklingen råder det en samstämmighet hos intervjupersonerna att

Kalmarmodellen har för liten volym som utförs av extern regi för att kunna se några förändringar

i volymer. Det behövs större volym för att kunna se mönster och dra slutsatser om volympåverkan.

Det framkommer dock i intervjuerna att timmarna har minskat mellan åren, där bakomliggande

faktorer är ökat antal boenden och platser, handläggning, upprättande av fel i verksamhetssystem

osv. En intervjuperson understryker att det finns bra rutiner och riktlinjer, beställarorganisationen

är noga med att följa upp ekonomi, fakturaunderlag, volymer och kritiskt granska. Vid avvikelser,

i form av dubbelbemanning, granskas och kontrolleras detta. Det finns en tydlig rutin för hur

dubbelbemanning ska beviljas och bedömas, vilket medför att beställarorganisationen i tidigt

skede kan ställa frågorna direkt till utförarna samt verifiera dokumentation. En viss vaksamhet

fanns inledningsvis om risken för att timmarna skulle öka, men det har inte skett. Intervjupersonen

ser det som glädjande, då det visar på ett ömsesidigt förtroende mellan utförare och kommun. ”Vi

har inga konflikter, och vi ser dem inte som ett hot utan som ett komplement”.

Mångfald, nytänkande och småföretagande

Om Kalmarmodellen har bidragit till mångfald, nytänkande och småföretagande menar en

intervjuperson att mångfalden har ökat, sett till att Kalmar gått från en utförare till tre utförare. En

annan intervjuperson menar att svaret är nej på samtliga, båda de externa utförarnas företag fanns

tidigare och båda företagen har huvudkontor i annan kommun.

29

Nytänkande hade intervjupersonerna svårt att uttala sig om. Generellt har beställarorganisationen

lagt mer fokus på kvalitetsfrågorna och uppföljning. ”I egen regi jobbar vi med kvalitetsfrågorna liksom

tidigare, men vi kan inte säga att det är en konsekvens av Kalmarmodellen utan från brukarundersökningar

eller andra regelverk”.

Om systemet har bidragit till att öka attraktiviteten i att arbeta inom vård och omsorg så

framkommer det i intervjuerna att det har varit några anställda som gått över till extern regi, och

externa som gått över till egenregi.

30

Analys och slutsats Det övergripande syftet med Kalmarmodellen är att ”öka den enskildes valfrihet, delaktighet och

inflytande”. För att kunna svara på det övergripande syftet har uppföljningen inriktat sig på

valfrihetssystemets komponenter. Komponenterna presenterades i avsnittet Utvärderingsmodell

och metod (se sida 10). Nedan analyseras respektive komponent. Varje komponent har därefter

utvärderats efter måtten; ej uppnått, delvis uppnått och uppnått. I slutet av detta avsnitt sammanställs

komponenterna i en överskådlig tabell (se sida 36).

Har systemet skapat valfrihet, delaktighet och inflytande för kunden?

Möjligheten finns för kunderna att välja mellan 3 till 4 utförare (oavsett geografisk tillhörighet),

vilket får ses som relativt få då två utförare är i egenregi. Möjligheten att välja riktade sig

inledningsvis enbart till nya kunder, medan redan befintliga brukare erbjöds möjlighet att välja

vid uppföljning eller omprövning av insatser eller om de själva tog initiativ till att byta utförare.

Detta kan ha inneburit att valfriheten fördröjdes för ett antal brukare. Vidare har få kunder valt

extern utförare.

Genom att införa Kalmarmodellen har Kalmar kommun skapat möjlighet för individen till

valfrihet, delaktighet och inflytande i tjänsteutövningen. Komponenten ses som delvis uppnått.

Har systemet möjliggjort mångfald och nytänkande?

Antalet utförare som anslutit sig till systemet är fortfarande väldigt få, men genom de externa

utförarnas inträde i Kalmarmodellen så har mångfalden av utförare ökat marginellt. Ökad

mångfald i annat perspektiv än fler utförare har inte framgått, exempelvis fler utförare med

expertis på demens, HBTQ-frågor i omsorgen, service och omsorg anpassad till språklig och

kulturell bakgrund. Gällande mångfald i form av anställda med olika nationell bakgrund och olika

språkkunskaper är bedömningen att den inte ökat i och med LOV utan en mångfald i denna

bemärkelse fanns i egenregin även före införandet av LOV. Någon ökning av nytänkande har inte

framgått, varken vad gäller nya lösningar i hur omsorg och service ges, ny teknik eller hur arbetet

kan organiseras (bortsett från att systemet i sig har inneburit en förändring). De externa aktörerna

framför däremot synpunkter på tekniska lösningar inom verksamhetssystem och registrering hos

brukarna.

Införandet av Kalmarmodellen har i praktiken i låg grad bidragit till stimulans av mångfald och

nytänkande. Komponenten får ses som ej uppnått.

31

Har informationen till brukarna varit ändamålsenlig, saklig, neutral och tillräcklig?

Biståndshandläggarna är mycket noggranna med att informationen till brukarna i alla

sammanhang är neutral och saklig. Informationsbroschyrerna för de olika utförarna har utförarna

själva utformat och belyser utförarens konkurrenskraft. Vår bedömning är att det kan vara svårt

för brukare att bilda sig en uppfattning av utförarens verksamhet utifrån informationsmaterialet,

då broschyrerna är översiktliga. Broschyrerna i sig är troligtvis inte tillräckliga för att brukarna ska

kunna göra ett välgrundat val baserat på kunskap om utförarnas tjänsteproduktion. Ytterligare

informationsinsatser kring samtliga utförare behövs troligtvis som komplement. Broschyren ”Vård

och omsorg i Kalmar kommun” ger en bra och kortfattad beskrivning av de insatser som beviljas

och information om vart man som brukare ska vända sig i olika ärenden. Denna skrift upplevs som

ändamålsenlig, saklig, neutral och tillräcklig. Uppföljning om brukarna anser att informationen är

saklig och neutral behövs.

Informationen till brukarna i valsituationen har huvudsakligen varit ändamålsenlig och bedöms

som saklig och neutral. Informationsspridningen och informationsmaterialet om utförarnas

verksamhet ger troligtvis inte tillräcklig information för ett välgrundat beslut för brukaren.

Informationen kan därför inte anses tillräcklig och komponenten får ses som delvis uppnått.

Har organisering och styrning av verksamheten varit ändamålsenlig?

Organisationen har inte förändrats i bemärkelsen att den utökats eller omorganiserats i och med

införandet av Kalmarmodellen. Befintliga resurser har nyttjats för att hantera de krav som

Kalmarmodellen ställer på styrning och organisation. Kalmarmodellen ställer krav på att den egna

organisationen är uppdelad i en beställar- och utförarorganisation. Redan innan Kalmarmodellen

infördes var organisationen uppdelad i beställar- och utförarorganisation med

myndighetsutövning separerad organisatoriskt från utförarverksamheten. Dock har inte en

särskild beställarnämnd inrättats för att ytterligare särskilja beställning från utförare. Det finns i

dagsläget inga behov av uppdelning i en separat beställarnämnd. Uppföljning av kvalitet och avtal

inryms i befintlig kvalitetsfunktion liksom prövning av ansökningar från externa utförare. Genom

uppföljning av brukarnas upplevelse av tjänsterna och uppföljning av om de externa utförarna

uppfyller/lever upp till kraven enligt avtal utför kommunen kvalitetsmässiga styrprocesser.

Administrativa processer har ombesörjts inom befintlig ekonomifunktion där granskning av

utförarnas fakturor och kontroll av volymer hanteras. Uppföljning av volymutveckling och

kostnadsuppföljning görs inom befintlig ekonomifunktion med rapportering till ledning. Behovet

av IT-stöd till utförarna för exempelvis verksamhetssystem är relativt begränsat och behöver

utvecklas, men inryms idag inom befintlig organisation.

Organisation och styrning har varit ändamålsenlig och tillräckliga resurser har tagits i anspråk för

att hantera de krav som Kalmarmodellen ställer på styrning och organisation. Komponenten ses

som delvis uppnått.

32

Har systemet säkerställt och ökat kvalitet och effektivitet?

Få externa utförare har ännu anslutit sig till Kalmarmodellen och relativt få brukare har valt

externa utförare. Därför har egenregin till största del inte påverkats av konkurrensutsättningen och

inte i någon större utsträckning varit tvingade att skapa högre kvalitet, effektivitet eller nytänkande

i utförarorganisationen till följd av införandet av Kalmarmodellen. Att de externa utförarna har ett

begränsat antal brukare och ett begränsat antal anställda tyder på att personalkontinuiteten ökat

för de brukare som har extern utförare. Övriga kvalitetsparametrar som bemötande, flexibilitet och

insatskontinuitet tycks inte ha förändrats nämnvärt. Egenregin uttrycker att tankarna på

konkurrensen finns med att man även innan införandet av Kalmarmodellen arbetade utifrån ett

kvalitetsperspektiv i utförande av tjänsterna och i mötet med brukarna. Bedömningen är att

Kalmarmodellens påverkan i det dagliga arbetet bland egenregins utförare är mycket begränsat.

Enligt brukarundersökningen har brukarnöjdheten inte ökat för egenregin sedan införandet av

Kalmarmodellen. I brukarundersökningen som helhet får heller inte de externa högre andel

positiva svar än egenregin. I vissa frågor får externa utförare större andel positiva svar än

egenregin i brukarundersökningen, i andra har egenregin större andel positiva svar än externa

utförare. Bedömningen är att brukarnas upplevelse av tjänsternas kvalitet är jämn mellan

egenregin och externa utförare.

Kalmarmodellen har haft liten påverkan på kvalitetsutveckling och effektivitet. Komponenten ses

därför som ej uppnått.

Har systemet varit jämlikt för alla utförare?

Ersättningsberäkningen är baserat på SKL:s räknesnurra och ger en ersättningen per timma på 295

kronor för egenregin och 359 kronor för externa utförare. Spannet mellan 295 kronor och 359

kronor motsvaras av egenregins kostnader för administration, gemensamma lokaler, ledning med

mera. Ersättningen per timme bedöms därför vara likvärdig. Vidare upplevs ersättningsnivån av

de externa utförarna som tillräcklig. Egenregins ersättning kommer via budgetanslag baserat på

priset per timme och egenregin håller sammantaget en budget i balans. Via månatliga

uppföljningar övervakas att verksamheten hemtjänst inte visar en negativ avvikelse i förhållande

till budget.

Utbildningar riktade till egenregi, som inte de utförande grupperna själva bekostar, bör även

erbjudas till de externa utförarna, vilket till vis del görs men inte alltid. Anpassningar av rutiner

och samarbete mellan exempelvis sjuksköterskor och hemtjänstgrupper/utförare ses som ojämlik

av externa utförare då sjuksköterskeorganisationen inte uppmärksammar att exempelvis

upphämtning av medicin på apotek inte ingår i utförarnas ersättning. Enligt kravspecifikationen

ska all personal ha en lägsta dokumenterad utbildning motsvarande undersköterska. Varken

egenregin eller externa utförare uppfyller dessa krav till 100 procent.

33

Kravspecifikationen ställer samma krav på egenregin som på externa utförare. Ersättningsnivån

uppfattas i stort sett som jämlik och tillräcklig. Komponenten ses därför som uppnått, men

vidarearbete inom vissa områden kvarstår.

Har man lyckats undvika en marknad med för få utförare?

I jämförelse med andra kommuner i regionen har Kalmar få externa utförare anslutna till

valfrihetssystemet. En orsak till att få har anslutit sig kan vara att kravspecifikationen ställer krav

på samtliga utförare ska tillhandahålla tjänster inom både omvårdnad, delegerad HSL och service.

Kraven utesluter därmed företag inom enbart servicesektorn, exempelvis städföretag, att ansluta

sig till Kalmarmodellen. Även kravet på undersköterska som lägsta utbildningsnivå för

omvårdnadspersonal kan vara en bidragande faktor till få utförare. Att relativt få brukare valt

extern aktör kan också vara hämmande för andra utförare att ansluta sig, då det kan förekomma

en rädsla för att inte få tillräckligt stort antal brukare och därmed svårighet att driva företag utifrån

ett ekonomiskt perspektiv. Det finns en osäkerhetsfaktor inbyggd i LOV som system, där utförarna

själva får bära risken att inte bli vald och därmed stå med kostnader för uppbyggnad och drift av

en verksamhet som inte genererar tillräckligt med intäkter. I ett utvecklat valfrihetssystem finns

fler utförare att välja bland.

Förutom egenregin är två externa utförare anslutna till Kalmarmodellen i Kalmar, vilket får anses

vara få utförare. Komponenten får ses som ej uppnått.

Har systemet lyckats med att skapa rättvisa förhållanden för brukarna?

Samtliga utförare i systemet ska kunna tillhandahålla samtliga insatser inom hemtjänstens område.

I samtliga geografiska områden i Kalmar finns både egenregi och minst en extern utförare att välja

bland. Informationsinsatserna till brukarna är likvärdig och har samma innehåll. För brukare som

har större behov av information eller har svårt att tillgodogöra sig den information som finns kan

svårigheter finnas att skapa en bild av utförarnas verksamhet och att fatta beslut vid valet av

utförare. Detta kan bedömas som icke rättvist förhållande för dessa brukare.

Samtliga brukare har möjlighet att välja utförare oavsett geografisk tillhörighet, behov eller

insatstyp. Boende i Södermöre har dock en utförare mindre att välja bland. Systemet är därmed

delvis rättvist för brukarna och komponenten får ses som delvis uppnått.

Har Kalmarmodellen påverkat kostnadsutvecklingen?

Kostnadsutvecklingen för produktion av hemtjänst har inte ökat mellan år 2015–2016.

Utförarverksamheten bedöms inte ha fått ökade kostnader till följd av Kalmarmodellen. Antalet

brukare som valt extern utförare är relativ få och dessa brukares insatser och därmed kostnader

har inte märkvärt ökat i och med övergången till extern utförare. De administrativa resurserna som

34

frigjorts ur befintlig organisation till att hantera valfrihetssystemet använde tidigare denna tid till

andra arbetsuppgifter. Förvaltningen beräknar resurserna som nyttjas i Kalmarmodellen till cirka

400 000 kronor totalt per år.

Kostnadsutvecklingen för utförarnas verksamheter har inte ökat. Olika administrativa resurser har

omfördelats till LOV. Komponenten betraktas som uppnått, då kostnadsutvecklingen får ses som

positiv.

Har Kalmarmodellen påverkat volymutvecklingen?

Volymutvecklingen visar på minskade antal timmar inom hemtjänsten mellan 2014 till 2016.

Kontinuerlig minskning av timmar, bland annat till följd av ökat antal särskilda boenden och

platser, översyn av handläggningen, upprättade av fel i verkställighet i Procapita samt ökad

kvalitetssäkring i system och handläggning. Utökning av timmar på begäran av utförarna har inte

uppstått. Modellen med ersättning utifrån beviljad tid kan vara bidragande till att

volymutvecklingen inte ökar, eftersom all beviljad tid inte utförs hos brukarna till skillnad från

den tid som ersätts enligt modellen utförd tid.

Volymerna inom hemtjänsten har inte ökat i och med införandet av Kalmarmodellen.

Komponenten betraktas som uppnått, då volymutvecklingen får ses som positiv.

Har systemet skapat bättre möjligheter till kvinnors företagande?

Inga kända företag har startats i och med införandet av Kalmarmodellen i Kalmar, varken av

kvinnor eller av män. Gertrud Care AB, som varit verksamt i andra kommuner sedan tidigare, har

dock etablerat sig i Kalmar i och med införandet av Kalmarmodellen. Komponenten får ses som

delvis uppnått.

Har systemet skapat ökade möjligheter för små leverantörer?

I och med att Kalmar kräver att utförarna ska tillhandahålla insatser inom omvårdnad och service,

samt ha en lägst utbildningsnivå motsvarande undersköterska, exkluderas de företag som sysslar

med enbart service, t.ex. små företagare inom städbranschen. Gertrud Care som faller inom

definitionen för små företag (10-49 anställda) har etablerats i Kalmar i och med Kalmarmodellen.

Inga övriga kända nyetableringar av små företag inom området är kända som en följd av

införandet av Kalmarmodellen i Kalmar. Det är relativt stora kostnader förknippade med

uppbyggnad av ett företag inom detta område, som kan vara svårt att klara utan att vara

garanterade kunder.

Alla företag som uppfyller kraven enligt kravspecifikationen har rätt att ansluta sig till

Kalmarmodellen. Kraven är dock relativt höga, vilket i praktiken inneburit att små leverantörers

möjligheter har ökat mycket begränsat. Komponenten får därför ses som delvis uppnått.

35

Har systemet bidragit till att göra det mer attraktivt att arbeta med omsorgs- och

stödverksamhet?

Några personer har sökt sig från kommunens egenregi till de externa utförarnas verksamhet, men

även vice versa har skett. De externa utförarna är få och har ännu inte ökat attraktionskraften i

omvårdnadsyrket.

Systemet tycks inte nämnvärt ha bidragit till att öka attraktiveten i att arbeta inom omsorgs- och

stödverksamhet. Komponenten får därför ses som ej uppnått.

Har brukarna nyttjat möjligheten att välja utförare?

Även de som valt egenregi kan ha gjort ett aktivt val. Av de fem procenten av brukare som valt

extern leverantör har 56 procent totalt stannat kvar hos extern utförare, medan 16 procent totalt

har bytt till annan utförare. Minst 91 kommuner (av 159 kommuner) har lägre andel brukare som

valt extern utförare än Kalmar, enligt SKL:s nationella jämförelse. Vidare har Kalmarmodellen varit

i drift i cirka 1,5 år, vilket får ses som relativ kort tid. I SKL:s nationella jämförelse är Kalmar en av

de kommuner som senast infört valfrihetssystemet.

Brukarna har möjlighet att välja och välja om, men endast cirka fem procent av brukarna har valt

externa utförare. Komponenten får därför ses som delvis uppnått.

36

Översikt bedömning

Grönt – uppnått, gult – delvis uppnått, rött – ej uppnått.

Valfrihet, självbestämmande, inflytande och delaktighet

Mångfald och nytänkande

Informationen till brukarna

Organisering och styrning

Ökad kvalitet och effektivitet

Jämlikt för alla utförare

Undvika för få utförare

Rättvisa förhållanden för brukarna

Kostnadsutvecklingen

Volymutvecklingen

Möjligheter till kvinnors företagande

Möjligheter för små leverantörer

Mer attraktivt att arbeta med omsorgs- och stödverksamhet

Nyttjat möjligheten att välja utförare

37

Slutsats Kalmarmodellen bedöms vara ett välskött system, men behöver tid för att etableras och behov av

utveckling finns.

Kalmarmodellen innehåller en tydlig och transparent kravspecifikation som tydligt anger

vilka krav som ställs, vilka delar som ingår och dess förutsättningar, vad ersättningen

omfattar osv.

Det råder god kommunikation mellan utförare och beställare och med interna funktioner

som kvalitet och ekonomi.

Neutralitet från biståndshandläggare vid val.

Anpassningar av organisationen har kunnat lösas inom befintlig verksamhet och personal.

Kostnads- och volymökningar har inte uppstått, troligtvis till följd av noggrann

biståndsbedömning, god kommunikation och bra bemötande mellan interna funktioner

och utförare, god kontroll av underlag vid fakturering.

Kalmarmodellen har varit i drift sedan mitten av år 2014 vilket är en relativt kort tid.

Antalet utförare är fortfarande begränsat och de brukare som väljer externa utförare är

någorlunda få. Detta medför att kvalitetsgenomslaget i och med Kalmarmodellen ännu kan

utvecklas.

Ensolution

Halmstad 2017-02-01


Adress , │ Besök



Magnus Levin 2017-03-20 ON 2017/0027 53510

Omsorgsnämnden

Ekonomisk uppföljning efter februari månad 2017

Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner den ekonomiska rapporten efter februari.

Bakgrund Omsorgsnämnden har beslutat om månatliga ekonomiska uppföljningar med start efter februari månad. Mattias Ask Magnus Levin Förvaltningschef Chef ekonomienheten Bilagor Ekonomisk rapport Bilagor

Ekonomisk rapport efter februari

Omsorgsförvaltningens ekonomiska läge är ekonomisk balans efter två månaders förbrukning.

Kommentarer till siffrorna i rapporten Administration (+/-0 mnkr) Under administration redovisas kostnader för omsorgskontoret, enhetschefer och biståndshandläggare. Ekonomisk balans.

Verksamhetsövergripande (+/-0 mnkr) Under denna rubrik redovisas IT, betalningsansvar, kapitaltjänstkostnader och tvätt och arbetskläder. Ekonomisk balans.

Verksamhetsområde SoL- Enheter med vård- och omsorgsboende(-1,5 mnkr) Alla vård- och omsorgsboenden har fått ökad budget inför 2017. Det innebär att förutsättningarna för enheterna att hålla budget ökar. Några enheter är fortfarande inte riktigt i balans men planen är att dessa skall vara i balans på månadsbasis vid halvårsskiftet. Det intensiva arbetet med främst bemanningsfrågorna fortsätter som tidigare. Verksamhetsuppföljningar(sk vuf) har påbörjats och genomförs på alla enheter, en på våren och en på hösten. Avveckling av Trädgården och uppstart av Ingelstorpsvägens kvarvarande nya lägenheter pågår. Förberedelser för uppstart av Vänskapens Hus påbörjas under våren.

Verksamhetsområde SoL – Enheter med hemtjänst(+1,5 mnkr) Alla enheter med hemtjänst har fått ökad budget inför 2017. Det är dock fortfarande några enheter som redovisar underskott(-1,5 mnkr). Eftersom hemtjänsttimmarna har minskat har omorganisation skett vilket kortsiktigt kan innebära merkostnader. På vissa enheter har timmarna minskat kraftigt vilket också kan innebära ökade kostnader mot budget. De enheter som fn inte håller budget bedömes kunna förbättra sitt ekonomiska läge under våren. Det redovisade överskottet beror på att budgeterade timmar minskat.

Träffpunkter och dagverksamhet (+/-0) Ingen avvikelse mot budget. Verksamhetsområde HSL – 3 enheter och hjälpmedel(+/-0 mnkr) Verksamheten har fått ökad budget för sommarplanering med 0,9 mnkr och även hjälpmedelsbudgeten har ökats med 1 mnkr. Upphandling av bemanningspersonal

Driftredovisning

Verksamhet/tnkr (netto) Budget 2017 Prognos 2017

Administration 0

Verksamhetsövergripande 0

Vård- och omsorgsboende -1 500

Hemtjänst +1 500

Träffpunkter o dagverksamhet 0

Hälso- o sjukvård 0

Totalt 658 569 +/-0

kommer att ske under våren. Uppföljningen efter två månader visar att en enhet har hög personalförbrukning. Vad beträffar hjälpmedelsbudgeten så har det gått för kort tid för att göra en bra helårsprognos. Totalt är bedömningen och prognosen på helår är ekonomisk balans.

ÅTGÄRDER FÖR EKONOMISK BALANS Inga åtgärder behöver föreslås i nuläget och arbetet för att få samtliga enheter i ekonomisk balans fortsätter.

40000

41000

42000

43000

44000

45000

46000

47000

48000

49000

50000

51000

52000

53000

54000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Tim/mån

Månad

Beviljade hemtjänsttimmar 2017 jmf med år 2016

2016 + LOV

2017+LOV

Egen regi 2017

Bilaga 1

Antal omsorgstagare i egen regi Mars: 2016:1 075 + LOV 42 = 1 117 Mars 2017: 1 070 + LOV 70 omsorgstagare = 1 140

Bilaga 4

Sjukfrånvaro i % av arbetad tid, jämförelse tidigare årAnsvar: 215 OMSORGSFÖRVALTNINGEN | Verksamhet: Alla | Åldrar: Totalt | Anställningsform: Alla anställningsformer

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2015 9,8% 11,4% 10,8% 10,0% 9,3% 8,3% 7,1% 8,1% 9,8% 9,8% 9,5% 10,4%

2016 10,6% 10,6% 10,8% 10,1% 9,5% 8,6% 6,4% 8,0% 10,1% 9,6% 10,1% 10,1%

2017 11,0%


Adress , │ Besök



Magnus Levin 2017-03-20 ON 2017/0030 53510

Omsorgsnämnden

Granskning av intäktsredovisning

Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner omsorgsförvaltningens svar på revisorernas förslag om fortsatt förbättringsarbete avseende intäktsredovisning. Bakgrund

Ernst & Young (EY) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat redovisning av intäkter, dess fullständighet och därtill hörande kontroller och uppföljning. Syftet har varit att granska att grundläggande kontrollfunktioner inom området är effektiva och fungerar i enlighet med kommunstyrelsens intentioner. Den övergripande bedömningen enligt rapporten är att kommunen har en organisation som bedöms vara ändamålsenlig och ger förutsättningar för en god intern kontroll. Granskningen har identifierat några områden där förbättringsmöjligheter föreligger.

Följande förslag till fortsatt förbättringsarbete ges: - I de fall rutinbeskrivningar saknas bör respektive nämnd tillse att dessa do-kumenteras och finns att tillgå i verksamhetshandboken - Omsorgsnämnden bör tillse att tillräckliga kontroller införs för att kompen-sera det faktum att samma person som hanterar debiteringen också kontrol-lerar fakturorna. - Intensifiera arbetet med att få samtliga insatser som ska debiteras i samma system och att informationen kommer avgiftshandläggarna till- handa på samma sätt. - Säkerställa att samtliga kontroller dokumenteras i tillräcklig omfattning. Med anledning av revisionsrapporten har omsorgsförvaltningen tagit fram ett förslag på svar till revisorerna, se bilaga 2 Mattias Ask Magnus Levin Förvaltningschef Chef ekonomienheten Bilaga Revisorernas skrivelse Omsorgsförvaltningens svar till revisorerna

Omsorgsförvaltningen

Adress Tel 0480-45 00 00 vx │

Bilaga 2 Handläggare Datum Ärendebeteckning

Magnus Levin 2017-03-20 ON 2017/0027

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämndens svar på revisorernas förslag till fortsatt förbättringsarbete avseende intäktsredovisning Förslag 1

I de fall rutinbeskrivningar saknas bör respektive nämnd tillse att dessa doku-menteras och finns att tillgå i verksamhetshandboken Svar: Denna fråga är gemensam för alla förvaltningar och utreds centralt.

Förslag 2 Omsorgsnämnden bör tillse att tillräckliga kontroller införs för att kompen-sera det faktum att samma person som hanterar debiteringen också kontrol-lerar fakturorna. Svar: Detta kommer att beaktas inom intern kontrollplan för år 2018. Förslag 3 Intensifiera arbetet med att få samtliga insatser som ska debiteras i samma system och att informationen kommer avgiftshandläggarna till handa på samma sätt. Svar: Vi instämmer i att all information till avgiftshandläggarna skall hante-ras på samma sätt. Målet är att all typ av information skall hanteras via vårt verksamhetssystem. Förslag 4 Säkerställa att samtliga kontroller dokumenteras i tillräcklig omfattning. Svar: En rutinbeskrivning kommer att tas fram avseende dokumentation för samtliga kontrollområden och läggas in i verksamhetsledningssystemet.


Adress , │ Besök



Lars Axelsson 2017-03-08 ON 2017/0024 53800

Omsorgsnämnden

Motion - Testa Japanska toaletter Förslag till beslut

1. Omsorgsnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt och föreslår kommunfullmäktige att motionens yrkande om utredning av möjlighet-erna till ett pilotprojekt med japanska toaletter på ett utvalt vård och omsorgsboende ska anses besvarad.

2. Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att yrkandet om upp-drag att utreda i vilka övriga kommunala verksamheter japanska toalet-ter skulle kunna fylla en funktion besvaras av kommunstyrelsen eller servicenämnden.

Bakgrund Carl-Henrik Sölvinger har inkommit med en motion till fullmäktige ”Testa japanska toaletter.” Följande yrkanden har lyfts fram i motionen:

1. Att omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna till ett pi-lotprojekt med japanska toaletter på ett utvalt vård och omsorgsbo-ende.

2. Att kommunledningskontoret får i uppdrag att utreda i vilka övriga kommunala verksamheter japanska toaletter skulle kunna fylla en funktion.

Enligt Carl-Henriks Sölvingers beskrivning så är en japansk toalett högtek-nologisk och assisterar användaren med allt ifrån automatisk upp- och nedfäll-ning av lock till tvättning och torkning av intima kroppsdelar. Omsorgsnämnden delar uppfattningen om att en så kallad japansk toalett har dessa funktioner vilket gör det möjligt för användaren att klara toalettbesöken med mindre hjälp från personal. Vid kontakt med leverantör av inredning till hygienutrymmen så finns toalettstolen på den svenska marknaden.

ON 2017/0024 2 (3) Omsorgsnämnden har nya vård- och omsorgsboenden på gång och i samband med planeringen av de hygienutrymmen som tillhör lägenheterna och skall användas av omsorgstagarna så sker en noggrann genomgång av ytor och vil-ken inredning som ska finnas för att underlätta för omsorgstagare och perso-nal. Utrymmet ska kunna användas av vilken målgrupp som helst. Det nya boendet Vänskapens hus med 85 lägenheter öppnas i början av 2018, kommer att ha elektriskt höj- och sänkbara toalettstolar och handfat som ska underlätta för omsorgstagare och personal, samt inredning som ska underlätta förflyttningar. När det gäller specifikt Carl-Henrik Sölvingers motion om japanska toaletter, är det ett intressant förslag som behöver analyseras ytterligare innan man går vi-dare med att eventuellt pröva dessa i projektform, både ur användarperspektiv och personalperspektiv. Inom ram av det arbete som omsorgsförvaltningen bedriver för att ta fram en strategi- och handlingsplan inom e-hälso- och det välfärdstekniska området bör det i första hand bedömas om japanska toaletter är något som ska prioriteras i förhållande till andra tekniska lösningar och möjligheter som omsorgsförvalt-ningen redan arbetar med. Därefter behöver frågor ställas om japanska toalet-ter passar till samtliga målgrupper? Underlättar den för personal? Kan även en dement person använda den eller skrämmer den istället? Är det en toalett som kan installeras i samtliga hygienutrymmen på ett boende? Blir det en ”speciallä-genhet” som utrustas med denna toalett och hur blir möjligheten att erbjuda lägenheten om den inte är anpassad för samtliga målgrupper? Hur stor är inve-steringen i förhållande till vad som är bättre arbetsmiljö och en större själv-ständighet för omsorgstagarna? Här är det viktigt att ta del av de utvärderingar som är gjorda och andras erfarenheter. Vad gäller det andra yrkandet i motionen som handlar om att kommunled-ningskontoret får i uppdrag att utreda i vilka övriga kommunala verksamheter japanska toaletter skulle kunna fylla en funktion så faller detta utanför om-sorgsnämnden ansvarsområde. Utifrån gällande nämndreglementen i Kalmar kommun bör detta yrkande besvaras av kommunstyrelsen eller servicenämn-den. Inom E-hälsoområdet, välfärdstekniken och det digitala tjänsteområdet sker en enorm utveckling som både är och kommer att bli till stor nytta för våra om-sorgstagare. Därtill kommer den tekniska utvecklingen på många sätt våra medarbetare till godo i form av effektiviserade arbetssätt och/eller bättre ar-betsmiljö. Inom omsorgen i Kalmar är hemhandling via surfplattor, GPS-larm, nattillsyn via trygghetskameror, nyckelfri hemtjänst, VR-glasögon för stärkt socialt innehåll, robotkatter, byte till digitala trygghetslarm, elektrisk höj- och sänkbara toalettstolar och digital social dokumentation, nya tekniska lösningar som har införts eller är under införande. Ytterligare konkreta utvecklingsar-beten som planeras att blir infört är exempelvis digitala signeringslistor för att minska antalet läkemedelsavvikelser och vidareutveckling av GPS-larmen för hemtjänsttagare. Robotduschar, handläggarrobotar för biståndsbedömning, mobil hemrobot-teknologi, vårdsensorer på golv och snubbelometer för att minska fall, e-hälsosystem i form av smarta armband och trygghetskameror på boende är

ON 2017/0024 3 (3) några andra digitala och välfärdstekniska lösningar som är intressanta utveckl-ingsområden. Mot bakgrund av de många olika utvecklingsmöjligheter som finns inom e-hälsoområdet och välfärdstekniken arbetar omsorgsförvaltningen med att ta fram en strategi – och handlingsplan för att kunna göra en samlad helhetsbedömning av området och besluta om vilka prioriteringar som ska göras de närmaste åren. När det gäller införande av nya digitala och välfärds-tekniska lösningar behöver det göras utvärderingar av hur tekniken ska använ-das, vilka målgrupper den är anpassad för, om det är teknik som underlättar för personalen samt konsekvensbedömningar gällande investering och drift i eko-nomiskt, kompetensmässigt och organisatoriskt perspektiv. Japanska toaletter kommer, efter samma utvärdering som övriga intressanta utvecklingsområden, tas med om det är ett möjligt utvecklingsområde som en del i den strategi och utvecklingsplan som förvaltningen ska jobba fram inom e-hälsoområdet. Mattias Ask Lars Axelsson Förvaltningschef Supportchef

omsorgsnämnden - kalmar · 2017-06-09 · socialstyrelsen socialstyrelsen är en statlig myndighet...

Documents