om fackets verksamhet, möten och mötes-lo.webshop.strd.se/ftp/pdf/574-5812-x.pdf....

facklig utbildning

Medlemsutbildning

Om fackets verksamhet, möten och mötes-demokrati Håkan Olander

LO-förbundens MEDLEMSUTBILDNING ger fackets medlemmar

grundläggande kunskaper om det lokala fackets och förbundets

mål och funktion. Man får även kunskap om fackets roll på

arbetsmarknaden och i samhället. Utbildningen stärker också

självkänslan samt ökar förmågan att kommunicera och förstå sin

egen roll och delaktighet i facket.

www.lo.seiSBN 91-574-5812-X

Medlemsutbildning

Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

Håkan Olander

Det nära är det kära – ett studiehäfte om vad man kan göra gemensamt på och kring jobbet

Innehåll

Jobbet och kompisarna ........................................................................................................ 3

Den fackliga närmiljön ..........................................................................................................5

Fackliga storfamiljen ............................................................................................................ 8

Det nationella nätverket .....................................................................................................10

Attraktiva möten .................................................................................................................12

Att få medlemmarna med sig ..............................................................................................14

Fackets konkurrenter .......................................................................................................... 17

Djärva och realistiska mål ...................................................................................................19

© Landsorganisationen i Sverige 2007

PRODUKTION Bilda Idé

FÖRFATTARE Håkan Olander

ILLUSTRATIONER Lotta Glave

FOTO Frank Chmura, Tiofoto

TRYCK Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2007

ISBN 91-574-5812-X

3Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati |

”Modernisera eller dö!”Tony Blair, brittisk premiärminister och so-cialdemokratisk partiledare till den engelska fackföreningsrörelsen.

Arbetet utvecklar kreativitet…På det goda jobbet känner man trygghet, utvecklar kreativitet och presterar sådant som man känner stolthet över.

Jobbet ska också ge försörjning och ett pri-vatekonomiskt utrymme som man fritt förfogar över.

Pengarna kan användas till investeringar i bostad och bil, till konsumtion i form av t ex semesterresor eller till sparande som skapar framtida möjligheter.

Men det är bara en minoritet, drygt 4 miljo-ner av 9 miljoner svenskar som förvärvsarbetar.

Arbetslivet är sällan idylliskt. Negativ stress är vanlig. Risken för skador och förslitning är påtaglig. Förändringar upplevs ofta som ett hot, inte som en möjlighet.

Det ekonomiska utbytet av arbetet brukar räcka till det nödvändigaste och kanske lite mer.

Den svenska reallöneutvecklingen blev från mitten av 1990-talet god. De nominella löneökningarna var visserligen mindre än vad många vant sig vid. Men priserna steg mycket

Jobbet och kompisarnaFacklig verksamhet bygger på att man uträttar något tillsammans. Att man tillvaratar gemensamma intressen. Och att man gör livet lite lättare för en själv och de andra i gemenskapen.

några inledande ord

Det här häftet handlar mest om vad man kan åstadkomma själv, med kompisarna och med övriga fackmedlemmar på jobbet och i dess närmiljö.

Här fi nns fakta, ofta i summarisk och förenklad form.

Häftet innehåller också värderingar. Ibland mina egna, men som regel sådana som man träffar på här och där.

Urvalet av fakta och värderingar syftar till att läsaren ska få ett underlag för att tänka, resonera och reagera. Förhoppningsvis ska det också leda till handling och förändring.

Kring millenieskiftet förbättrades fackets arbetsförutsättningar i två avseenden: In-ternet slog igenom som kanal för informa-tion. Och arbetslösheten trängdes tillbaka, dock för att under 2000-talets första år åter stiga. Under hela denna tid beskrevs en framtida brist på arbetskraft som ett väldigt nationellt problem.

Facket har, eller borde ha, goda möjlighe-ter att anpassa sig till nya förutsättningar. Fast bara om man tar de chanser som dy-ker upp och använder sig av den mångfald som den fackliga verksamheten bedrivs i. Variationerna i det lokala fackliga arbetet är stora, speciellt när det gäller den med-lemsnära aktiviteten.

I det här häftet används ”lokala facket” som den samlade benämningen på klub-bar, sektioner, arbetsplatsombud och vissa avdelningar.

Håkan Olander

4 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati|

blygsamt. Det skapade utrymme för ökad pri-vat konsumtion.

Allt fl er kom under 1990-talets sista halva i arbete. En bit in på 2000-talet slog IT-krisen och den internationella konjunkturnedgången hårt mot sysselsättningen. Arbetslösheten steg, dock inte till de nivåer som drabbade hundra-tusentals i början och mitten av 1990-talet.

Bortåt en miljon svenskar i arbetsför ålder är en genomsnittlig dag borta från arbets-marknaden. De är arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionerade. Många har förslitits eller blivit sjuka på annat sätt av arbete.

...och kamratskapDe fl esta jobb utförs tillsammans med, eller i nära anslutning till, andra människor. I arbetsli-vet är vi beroende av varandra.

Det öppnar möjligheter till kamratskap och sammanhållning. Och utgör grunden för den solidariska intressegemenskap som facklig verksamhet utgår från.

Facket är, eller borde vara, en rörelse för givande arbetskamratskap.

Den goda arbetsplatsen är öppen och inbjudande för nya. Här sammanfaller fackets strävanden med arbetsgivarnas. Parterna har ett gemensamt intresse av att arbetsplatsen är så attraktiv att nya kan rekryteras.

”Facken lever farligt om de koncentrerar sitt arbe-te på kollektiva löneförhandlingar när majoriteten av morgondagens arbetstagare tycker att arbetets innehåll och arbetskamraterna är det avgörande.”Thomas Fürth, framtidsforskare.

Plats för de arbetslösaI början och mitten av 1990-talet minskade antalet jobb i Sverige dramatiskt. Hundratusen-tals slogs ut från arbetsmarknaden. För många blev de gamla arbetskamraterna ett avgörande stöd. Facket och de fackligt anknutna a-kas-sorna gav inte bara ekonomiskt stöd utan också värdefull anknytning till arbetslivet. Men många hamnade ändå långt från såväl arbets-kamrater som arbetslivet.

Mot slutet av 1990-talet ökade antalet förvärvsarbetande i rask takt. Men inte på alla platser. Inte i alla yrken. Och inte i alla ålders-klasser.

Stora grupper av till exempel invandrare och ungdomar hade och har svårt för att få fotfäste i arbetslivet, också i goda tider.

En bit in på 2000-talet ökade åter arbetslös-heten. IT-kris och en internationell konjunktur-nedgång brukar anges som orsaker.

Vi fi ck känna av att bristen på jobb är ett av människornas största gissel. Och, om än i varie-rande grad, i nästan alla länder i världen.

En minskad arbetslöshet är en stor lättnad för dem som får jobb. Och för samhällsekono-min. Men hur är det för alla dem som blir kvar i arbetslöshet? Eller endast får tillfälliga, osäkra jobb eller jobb som man egentligen inte vill ha.

Arbetslöshetens gissel drabbar inte bara dem som blir utan jobb och deras närmaste. Den sprider oro också bland dem som har jobb och verkar deprimerande på hela samhället. Rädsla inskränker känslan av frihet.

fundera på

Hur upplever de fl esta på din arbetsplats job-

bet? Roligt? Tryggt? Utvecklande? Nedslitande?

Som en födkrok? Som något nödvändigt ont?

Som något annat; vad?

fundera på

Präglas ditt lokala fack av gott kamratskap? Är

arbetsgivaren lyhörd för att göra arbetsplatsen

attraktivare?

fundera på

Har du arbetslösa i din omgivning?

Har de någon facklig tillhörighet och gemenskap?

Är det risk för att facket glömmer de arbetslösa

när sysselsättningen ökar?


LO-familjenDen svenska fackföreningsrörelsen organiserade sig redan från början branschvis. En serie sam-manslagningar har lett till att antalet förbund minskat. Vid början av 2005 fi nns 16 LO-an-slutna förbund och ytterligare sammanslag-ningar är beslutade eller under diskussion.

Här är LO-förbunden i korthet och med web-adresser där ytterligare information fi nns att hämta samt uppgifter om förbundstidning:

ByggnadsByggnadsarbetareförbundet, i dagligt tal Byggnads, har 130 000 medlemmar. De är uppdelade på 32 avdelningar som förhandlar om ackordslöner och granskar övriga med-lemmars löner. Avdelningarna inrymmer 264 sektioner, ofta en i varje kommun. På en del platser fi nns företagsklubbar och yrkesklubbar. Bleck och Plåt, plåtslagarnas förbund har gått samman med Byggnads. Stora yrkesgrupper i Byggnads är snickare och andra träarbetare, betongarbetare och murare. Små yrkesgrupper är till exempel dykare, undertaksmontörer och byggstädare.www.byggnads.se. Förbundstidning: Byggnadsarbetaren.

ElektrikernaElektrikerförbundet har 27 000 medlemmar. De nio regionala storavdelningarna har kontor på ännu fl er platser samt sektioner och klubbar. Medlemmarna arbetar med att installera i byggnader men också inom till exempel elverk.För att hävda löneläget verkar förbundet för att fl er medlemmar ska arbeta på ackord.www.sef.se. Förbundstidning: Elektrikern.

FastighetsFastighetsanställdas Förbund har 39 000 med-lemmar som exempelvis arbetar med fastig-hetsskötsel och städning. De är indelade i 13 avdelningar som i sin tur inrymmer sektioner och företagsklubbar.www.fastighets.se. Förbundstidning: Fastighetsfolket.

Grafi kernaGrafi ska Fackförbundet är LOs mediefack med 30 000 medlemmar. Förbundet med 13 geo-grafi skt avgränsade avdelningar bildades genom sammanslagning av bokbindarnas, litografernas och typografernas förbund. Tekniska föränd-ringar inom branschen har lett till att många traditionella jobb försvunnit samtidigt som nya tillkommer inom bland annat elektronisk produktion, exempelvis för Internet.www.gf.se. Förbundstidning: Dagens Arbete.

HandelsHandelsanställdas förbund är LO-förbundet för anställda inom bland annat detaljhandeln, gros-sistledet och folkrörelserna. Medlemsantalet är 169 000. De fi nns på 40 000 arbetsplatser är fördelade på 29 avdelningar.www.handels.se. Förbundstidning: Handelsnytt.

Den fackliga närmiljönDen fackliga närmiljön varierar från arbetsplats till arbetsplats och från ort till ort. Man söker anpassa sig till de lokala förhållandena och söker nya arbetsformer. Och som så mycket annat här i livet går det ibland upp, ibland ner.


Hotell och RestaurangHotell och Restaurang Facket har 58 000 medlemmar verksamma på arbetsplatser som framgår av förbundsnamnet. I förbundet fi nns också små yrkesgrupper som bingoutropare och skidlärare.Hotell och Restaurang Facket har 20 avdel-ningar men diskuterar att minska antalet. Kol-lektivavtalen täcker 13 000 arbetsplatser med platsklubbar, platsombud och skyddsombud. På en del platser fi nns ortsklubbar.www.hrf.net. Förbundstidning: Svensk Hotellrevy.

IndustrifacketIndustrifacket har 88 000 medlemmar, de fl esta från de två förbund som bildade Industrifacket, Fabriks och Beklädnads. Industrifacket ska gå samman med Metall efter kongressbeslut hös-ten 2004. Industrifacket hade vid detta beslut 22 avdelningar.www.industrifacket.se. Förbundstidning: Dagens Arbete.

KommunalKommunalarbetareförbundet är Sveriges i sär-klass största förbund med 587 000 medlemmar. De fl esta har primärkommuner eller landsting som arbetsgivare. Men Kommunal organiserar också en del som är anställda i privata sektorn, till exempel bussförare. Skorstensfejareförbun-det och Lantarbetarförbundet har gått upp i Kommunal.

Förbundet har 32 000 arbetsplatsombud, 330 klubbar och 500 sektioner fördelade på 23 avdelningar.www.kommunal.se. Förbundstidning: Kommunalarbetaren.

LivsLivsmedelsarbetareförbundet, i dagligt tal Livs, har 52 000 medlemmar, främst inom livsmed-elsindustrin dit bland annat slakterier, bryg-gerier, bagerier och chokladtillverkning räknas. De 16 avdelningarna inrymmer 2 000 arbets-platsombud samt företags- och ortsklubbar.www.livs.se.Förbundstidning: Mål & Medel.

MetallMetallindustriarbetareförbundet är Sveriges näst största fackförbund med 379 000 med-lemmar. Hösten 2004 beslutade förbundets kongress om ett samgående med Industrifacket.Metall har cirka 120 lokala och regionala avdelningar och inom dessa fi nns sektioner och klubbar.www.metall.se. Förbundstidning: Dagens Arbete.

MusikernaMusikerförbundet är LOs minsta förbund med cirka 3 000 medlemmar. Förbundet organise-rar musiker, kompositörer, musiktekniker etc inom nöjesbranschen. De är uppdelade på sju regionala avdelningar som i sin tur kan inrym-ma ortsklubbar.www.musikerforbundet.se. Förbundstidning: Musikern.

MålarnaMålareförbundet är ett av LOs tre byggför-bund. De 18 000 medlemmarna är i huvud-sak yrkesmålare. Förbundet har nio regionala avdelningar som bland annat ger medlemmarna service med ackordsmätning och lönegransk-ning.www.malareforbundet.a.se. Förbundstidning: Målarnas facktidning


PappersPappersindustriarbetareförbundet har 25 000 medlemmar anställda på massa- och pappers-bruken. Ett 60-tal avdelningar är indelade i sex distrikt. www.pappers.se.Förbundstidning: Dagens Arbete.

SEKOSEKO är facket för service och kommunikation inom LO och har 161 000 medlemmar. De fl esta är statsanställda.SEKO har 33 avdelningar varav 17 är geogra-fi skt uppbyggda och de andra branschinriktade.www.seko.se. Förbundstidning: SEKO – magasinet.

Skogs- och TräfacketSkogs- och Träfacket kom till genom en sam-manslagning av Skogsarbetareförbundet och Träindustriarbetareförbundet. Medlemsantalet är 55 000. Bland yrkesgrupperna kan nämnas huggare, maskinförare och virkesmätare inom skogsnäringen samt sågverksarbetare och mö-belsnickare inom träförädlingen.Skogs- och Träfacket har 17 geografi skt avgrän-sade avdelningar och inom dem klubbar.www.skogstrafacket.se Förbundstidning: SIA.

TransportTransportarbetareförbundet med 72 000 med-lemmar organiserar förutom chaufförer också exempelvis väktare, tidningsbud och personal på bensinstationer.Inom Transport fi nns 300 klubbar, 200 sektio-ner och 30 lokalavdelningar.www.transport.se. Förbundstidning: Transportarbetaren.

fundera på

Vilka fackförbund, förutom ditt eget, har du träf-

fat på i din närhet? Vilka personer har uppdrag

eller företräder dem? Hur nära, eller långt borta,

fi nns deras avdelningskontor etc? Och är Inter-

net en bra metod för att nå lokal kontakt?


Fackliga medlemsligan Förbund Medlemsantal Huvud- organisation

1. Kommunal 587 000 LO

2. Metall 379 000 LO

3. Sif 366 000 TCO

4. Lärarförbundet 226 000 TCO

5. SKTF 177 000 TCO

6. HTF 169 000 TCO

7. Handels 169 000 LO

8. SEKO 161 000 LO

9. Byggnads 130 000 LO

10. Vårdförbundet 112 000 TCO

(sjuksköt)

11. Civilingenjörs 99 000 SACO

förbundet

12. ST 97 000 TCO

13. Industrifacket 88 000 LO

14. Lärarnas Riksförbund 80 000 SACO

15. Transport 72 000 LO

16. Ledarna 66 456 -

17. Jusek 66 000 SACO

18. Hotell och 58 000 LO

Restaurang Facket

19. Skogs- och Träfacket 55 000 LO

20. Livs 52 000 LO

21. Ak.förb SSR 45 000 SACO

(socionomer)

22. Finansförbundet 41 000 TCO

23. Fastighetsanställda 39 000 LO

24. Läkareförbundet 37 000 SACO

25. Civilekonomerna 36 000 SACO

26. Grafi kerna 30 000 LO

27. Elektrikerförbundet 27 000 LO

28. Pappers 25 000 LO

29. Polisförbundet 21 000 TCO

30. DIK-förbundet 20 000 SACO

31. Universitets- 20 000 SACO

lärarförbundet

32. Journalistförbundet 18 000 TCO

33. Offi cersförbundet 18 000 SACO

34. Målareförbundet 18 000 LO

35. Naturvetarförbundet 17 000 SACO

36. Försäkringstj m 16 000 TCO

förbundet

37. Ingenjörsförbundet 14 000 SACO

38. Sjukgymnasterna 12 000 SACO

39. SACO SRAT 11 000 SACO

40. Arkitektförbundet 9 000 SACO

41. Arbetaterapeuterna 9 000 SACO

42. Tandläkareförbundet 9 000 SACO

43. Teaterförbundet 9 000 TCO

44. Psykologförbundet 8 000 SACO

45. Agrifacket 8 000 SACO

46. Farmacevtförbundet 8 000 SACO

47. Farmaciförbundet 7 000 TCO

48. Skolledarna 7 000 SACO

49. Försvarsförbundet 7 000 TCO

50. Kyrkansademikerförb 5 000 SACO

51. SACO Trafi k/järnväg 4 000 SACO

52. Reservoffi cers- 4 000 SACO

förbundet

53. Tull-Kust 4 000 TCO

54. Fartygsbefäls- 4 000 SACO

föreningen

55. Musikerförbundet 3 000 LO

56. Veterinärförbundet 2 000 SACO

57. SFHL (folkskollärare) 2 000 TCO

58. Symf (yrkesmusiker) 2 000 TCO

59. Skogsakademikerna 2 000 SACO

60. SLF 1 000 TCO

(skogs-,lantbrukstj m)

61. DoFF

(doktorander, forskare) 500 TCO

SUMMA

LO-förbund 1 892 000

TCO-förbund 1 276 000

SACO-förbund 556 000

Ej centralorg (Ledarna) 66 000

TOTALT 3 790 000

Fackliga storfamiljenAllt oftare samarbetar fackliga organisationer, också om de hör till olika centralorganisationer. Det kan gälla lokalt medbestämmande, försäkringsfrågor, branschpolitik eller något annat.

Det är värt att notera att facklig verksamhet inte är en angelägenhet bara, eller främst, för vad som förr kallades arbetarklassen. Läkare, civilingenjörer och andra högutbildade löntagare ansluter sig ofta fackligt och i minst lika hög utsträckning som arbetare.

Varannan fackmedlem hör till ett tjänstemanna- eller akademikerförbund.


Det lokala regelverketDe olika förbunden har som regel stadgar och andra bestämmelser för hur lokal verksamhet ska bedrivas. Ofta är de formella reglerna kom-pletterade med tips och uppslag för det lokala facket. Till det kommer att de fl esta förbund har utbildning för lokala fackliga förtroende-män.

Årsmötena brukar vara en tyngdpunkt i den lokala aktiviteten. Styrelsen redovisar vad som gjorts under det gångna året, får det (förhopp-ningsvis) godkänt och beviljas därmed ansvars-frihet. På årsmötet väljs styrelseledamöter och andra förtroendemän för det kommande året. Man kan också diskutera vad som bör uträttas framöver.

Det lokala facket utser ofta ledamöter i representantskapet i en avdelning eller i ett distrikt. Den direkta demokratin, där varje medlem är med och bestämmer, övergår här i indirekt demokrati med valda ombud.

”Den som aldrig gör någonting gör aldrig fel.”Théodore de Banville, fransk författare (1823-1891)

Arbetsgivarnas organisationerFackets motpart, arbetsgivarna, har på rikspla-net sammanslutit sig i organisationer. Arbets-givareförbunden har ungefär samma gränser mellan sig som fackförbunden. En huvudupp-gift för dem är att träffa och följa upp tillämp-ningen av riksavtal med fackförbunden.

Lokalt och regionalt har arbetsgivaresidan dock en tunnare organisation än facket. Domi-nerande uppgifter är att fungera som konsulter åt arbetsgivarna samt att opinionsbilda.

LOs motsvarighet, Svenskt Näringsliv, har tagit över från Svenska Arbetsgivareföreningen och är i stor utsträckning en kampanjorganisa-tion i politiska och ekonomiska frågor. Orga-nisationen vill begränsa de centrala avtalens räckvidd och säger sig istället vilja ha lokala överenskommelser.

fundera på

Vilka frågor lämpar sig för lokalt samarbete

mellan å ena sidan LO-förbund och på den andra

sidan tjänstemanna- och akademikerförbund?

Vilka frågor är svåra eller omöjliga att samarbete

om?

Vilka konsekvenser blir det av att ”den sam-

lade svenska fackföreningsrörelsen” endast till

hälften består av LO-anslutna förbund och deras

medlemmar?

fundera på

Hur fungerar den lokala verksamheten på din/er

arbetsplats? Är tillräckligt många medlemmar

aktivt delaktiga i besluten? Kan passivitet vara

ett uttryck för förtroende, det vill säga att man

litar så mycket på beslutsfattarna att man inte

fi nner det mödan värd att engagera sig?

fundera på

Har du märkt av arbetsgivarnas ovilja mot att

träffa centrala överenskommelser? Har du märkt

ett ökat arbetsgivareintresse för att med facket

lösa olika problem?

Underlättar eller försvårar arbetsgivaren ert

lokala fackliga arbete?


Lokala tyngdpunktenFackförbunden bildades av lokala avdelningar eller motsvarande. De centrala organen skulle ge den lokala verksamheten stöd, medverka till att bilda lokala organisationer där sådana saknades, samla krafterna i förhandlingar med arbetsgivarna och påverka samhällsutveck-lingen i stort.

Olika krafter har verkat i centralistisk riktning: riksomfattande kollektivavtal blev viktigare än lokal lönekamp, medlemsavgif-terna togs in via löneavdrag, bank och postgiro i stället för via uppbördsmän. Och specialister anställdes för att tolka paragarafer och bevaka medlemmarnas rättigheter. I en del fackför-bund har grundläggande uppgifter lagts på storavdelningar eller distrikt som omfattar ett län och ibland har karaktär av regioner.

Avsikten med att centralisera vissa funk-tioner har inte, eller i varje fall sällan, varit att minska betydelsen av lokalt fackligt arbete. Tvärtom har syftet ofta varit att lyfta bort tyng-ande inslag så att utrymmet vidgas för angeläg-na fackliga uppgifter som bäst hanteras lokalt.

Samspel lokalt – centraltAll makt i facket utgår från den enskilde medlemmen. Det är han eller hon som med sin enda röst bestämmer lika mycket som var och en av de andra medlemmarna. Ofta delegeras infl ytandet, exempelvis till dem som väljs som kongressombud.

I ett aktiebolag ger inte en aktieägare, utan en aktie, normalt en röst på bolagsstäm-man. Nästan alla som går på en sådan har dock många aktier. Ofta fi nns en majoritet av rösterna hos en eller en liten grupp som har, eller representerar, stora mängder av aktier. Det leder till att en person, eller en liten grupp, i praktiken bestämmer allt.

Det nationella nätverketDe fackliga pionjärerna satsade redan från början på att skapa nationell samverkan. De riksomfattande förbunden bildades. Men den huvudsakliga verksamheten skedde lokalt som en del i ett riksomfattande nätverk.

fundera på

Har ditt fack en bra avvägning mellan hur frågor

hanteras på arbetsplatsen, i avdelningar/regio-

ner och centralt? Är det något angeläget som inte

blivit utfört?

fundera på

Hur stor är skillnaden mellan makten över ett

fackförbund och ett aktiebolag i teorin? Och i

verkligheten?


fundera på

Tror du att de fl esta av medlemmarna i ditt lokala

fack upplever en maktlöshet?

Representativ demokratiMånga medlemmar vill överlåta bestämman-det. Ofta av praktiska skäl. Men även därför att de har förtroende för andra.

Det är vad man brukar kalla representativ demokrati.

Den som väljs till ombud på en förbunds-kongress representerar sina arbetskamrater under några viktiga dagar.

Den som väljs in i styrelsen för en facklig sektion har ett förtroendeuppdrag som inklu-derar att ansvara för den löpande verksamheten och fatta beslut av i varje fall rutinkaraktär. Viktiga beslut måste hänskjutas till medlems-mötet.

Dålig medlemsaktivitet upplevs ofta som ett sjukdomstecken. Men det fi nns faktiskt en motsatt tolkning som med gamle fi nansminis-tern Gunnar Strängs ord kan sammanfattas i ”hälsan tiger still”. Tillspetsat är, med denna tolkning, nöjda medlemmar passiva, medan missnöjda blir aktiva.

”Trassla inte till saken genom att komma dra-gande med fakta.”Groucho Marx, amerikansk komiker (1890-1977)

fundera på

Upplever de medlemmar ni har kontakt med att

de direkt och indirekt har tillräckligt infl ytande

över facket? Brukar beslutsunderlaget vara tyd-

ligt och intressant? Ligger det något i att ”hälsan

tiger still”?

DirektdemokratiMedlemmarna vill bestämma.

I ett fackförbund med 100 000 medlemmar är det teoretiska makten över förbundet en hundradels promille per medlem. Det är inte mycket för var och en.

I en arbetsplatsklubb med 20 medlemmar har varje medlem i snitt 5 procent av makten. Den som har goda argument och kan övertyga andra blir en makthavare i den lilla skalan.

Ska det vara meningsfullt att bestämma måste det fi nnas ett korrekt beslutsunderlag. Felaktiga uppgifter, missuppfattningar eller okunskap kan orsaka tokiga beslut.


Är man välkommen?Den som bjudit hem folk till sin bostad brukar välkomna sina gäster vid ytterdörren, inleda en konversation och kanske bjuda på något att dricka eller mumsa på.

I föreningslivet möts den besökande dä-remot ofta av en isande tystnad. Där serveras sällan något. Det gäller att leta upp en stol, som sedan i värsta fall snabbt orsakar träsmak i baken, i väntan på att något ska hända.

I hemmiljön däremot sitter man ombonat och bekvämt. TV, video, dvd, cd, radio och In-ternet erbjuder många alternativ. Känns något segt är det bara att trycka på en knapp för att byta till något annat.

Behandlas det viktigaste?Vi bombarderas med information. Mer och mer för varje år.

Det är nödvändigt att välja bort. Ibland genom att slå dövörat till. Ibland genom att slänga papper direkt. Kvar ska fi nnas det vikti-gaste.

Den som kommer med en pappershög till en sammankomst möts ofta av trötta blickar, speciellt om pappren ligger i oöppnade kuvert.

Den viktigaste informationen kommer ofta inte av sig självt. Den måste anskaffas eller i varje fall anpassas. Internet är här ett utmärkt hjälpmedel. Och kopiatorn är förträffl ig när det gäller att mångfaldiga det mest intressanta.

Ett annat infl öde av information kommer som muntliga rapporter. Det är ett utmärkt tillfälle att sprida uppgifter om väsentlighe-ter. Men det kan också ge den som har udda specialintressen, eller är långpratare, chans att breda ut sig.

Minst lika viktigt som att begränsa långpra-tare (var gärna självkritisk) är att få fl er att tala. En bra mötesledare stimulerar de ovana till att tala högt till de andra.

Alla vill veta nyheter som berör. Sådana kan ibland sparas till sammankomster. Att få en vik-tig nyhet på ett möte är som att få en belöning.

”Mycket få talare inser att 90 procent av det bi-fall de får av publiken, när de viker ihop manus-kriptet, är ett uttryck för lättnad.”Rolf Lembke, konstnär

Attraktiva mötenMöten blir ofta vad man gör dem till. Roliga eller tråkiga. Meningsfulla eller meningslösa. Informativa eller innehållslösa. Sega eller rappa.

fundera på

Måste det vara så stor skillnad mellan hur

medlemmar välkomnas till en möteslokal och hur

gäster välkomnas till ett hem? Vad kan man göra

åt föreningsmötet i detta avseende?

fundera på

Brukar oväsentligheter behandlas på möten? I så

fall: Varför? Rapporteras det för lite, lagom eller

för mycket? Och om rätt saker? Är det viktigt att

man får känna nyhetens behag på ett möte?


Kampen mot klockan När ska ett möte hållas? När så många som möjligt kan och vill delta? Och när är det? Ingen vet säkert, man brukar få gissa och prova sig fram.

Ska man börja i utsatt tid? Ja, om medlem-marna vet om att det är så och kommer i tid. Annars kan man ha en så kallad akademisk kvart, förutsatt att den inte fylls av pinsam tystnad och väntan. Det sämsta är att dra över tiden och inleda med att säga: nu måste vi nog börja, det kommer visst inga fl er…

När ska man sluta? Kanske så tidigt som möjligt. Få blir besvikna om ett möte går fortare än förväntat. Men den som åkt tio mil för att vara med på mötet blir kanske mindre lycklig om det avverkas på en halvtimme.

En möjlighet är att börja mötet med att gemensamt beräkna när det ska vara slut. Då är chanserna goda för att deltagarna blir kvar till slut. Kanske ska man också sätta lite extra press på långpratare. En variant är att redan i mötes-inbjudan informera om när mötet beräknas vara slut.

”Den som talar mycket säger aldrig något som är värt att lyssna till.”Nicolas Boileau, fransk författare 1636-1711

Möte med mat och dryckÄtandet och drickandet har en stark ställning i vår sällskapskultur. Vi gillar att umgås medan vi äter eller dricker. Nya matvanor kommer till, ofta med inspiration från utlandet.

Alkoholdrycker blir allt vanligare, också i föreningslivet. De orsakar i varje fall två pro-blem:• Det är olämpligt och omdömeslöst att dricka

sprit, vin, starkt alkholhaltigt öl och köra bil de närmaste timmarna.

• Många, kanske var tionde svensk, har uppen-bara eller dolda problem med alkohol och bör därför avstå från att konsumera varje typ av alkoholdryck.

Här är några uppslag till profi lmöten:Frukostmöten är en populär form, främst inom näringslivet. Arrangören brukar låta duka upp en rejäl frukost där var och en kan plocka för sig. Sedan informerar och diskuterar man över frukostbordet. I facklig regi kan frukostmötet ske på betald arbetstid enligt utvecklingsavtalet.

Lunchträff kan ordnas på jobbet med hämtmat eller på någon restaurang. Men det måste gå undan, det är inte på många arbetsplatser där man kan ta långlunch.

After Work är ett allt vanligare knep för att locka matgäster till restauranger. En facklig va-riant kan vara att kombinera socialt umgänge med facklig diskussion. Tillåter kassan kan facket subventionera.

Pubafton kan kanske inrymma fackligt snack med mästerskap i dart.

Fikaträff kan vara så enkel som namnet antyder. Färska, frasiga wienerbröd eller tårta markerar att det är viktigt. När bjöd facket på kaffe med något gott senast?

Korv- och pilsnerservering är en klassiker med nostalgisk prägel. Brukar fungera vid träffar di-rekt efter jobbet. Lätt att ordna, men glöm inte att kyla ölen och att lägga kryddpepparkorn och lagerbärsblad i korvspadet!

”Andra lever för att äta, jag äter för att leva.”Sokrates, grekisk fi losof (470-399 f Kr)

fundera på

När är bästa mötestiden för ditt lokala fack?

Brukar mötens vara lagom långa med hänsyn till

vad som behandlas? Är det problem med avfolk-

ningen i slutet?


”Att leda är för mig att gå före och därmed visa en riktning, och en riktning kan inte vara att stå kvar på samma fl äck, även om det är en bra fl äck.”Jan Carlzon, f d SAS-chef

Många medlemmar…Åtta av tio anställda svenskar är med i facket. Det visar en undersökning som Statistiska Centralbyrån gjorde år 2000. Det är världens högsta andel. Men ändå något sjunkande under det på arbetsmarknaden dramatiska 1990-talet.

Till skillnad från utvecklingen för partivä-sendet är utvecklingen för fackorganisationerna relativt stabil, även om det fi nns en svag minsk-ning på senare år, skriver SCB-forskarna.

Bland ungdomar är organisationsgraden lägre än bland medelålders och äldre.

…och många passivaDet övervägande antalet fackmedlemmar anser sig vara passiva. Hit räknar sig nästan sju av tio fackmedlemmar. Sedan 1980 har andelen med-lemmar som gått på ett fackligt möte senaste året minskat från varannan till mindre än var tredje.

Kärnan, det vill säga förtroendemännen och

övriga aktiva har minskat mest, konstaterar SCB:s forskare.

Ungdomar går mera sällan än äldre på fackmöten. Också invandrare har lägre facklig aktivitet än de i Sverige födda. Några större skillnader i aktivitet fi nns inte mellan kvinnor och män när det gäller fackmedlemmar som helhet. Men medan LO-kvinnorna och TCO-kvinnorna är något mindre aktiva än männen gäller det motsatta för SACO-kvinnorna.

Fackets studierFackföreningsrörelsen har gamla och fi na traditioner när det gäller folkbildning. Och goda förutsättningar för studier, bland annat därför att ABF fi nns över hela landet och gärna hjälper till.

Det fi nns tecken på ett tilltagande intresse för fackliga studier, denna för medlemmar och organisationen så viktiga medlemsförmån.

Att få medlemmarna med sigDen som har uppdrag i ett fack har en ledarroll. Det gäller att få medlemmarna med sig. Annars lär inte mycket positivt hända. Ska man bedriva bra lokal facklig verksamhet behövs ofta pengar. Finns de inte får man skaffa dem. Medlemmar, som betalt tusentals kronor om året till facket, ska inte behöva uppleva att den näraliggande verksamheten sker i armod.

fundera på

Varför är organisationsgraden högre i Sverige

än i Europa som helhet? Vad kan det främst bero

på att svenska ungdomar är med i facket i lägre

utsträckning än äldre? Och går det att fi nna en

förklaringar till att facket klarat sig bättre än de

politiska partierna?

fundera på

Tror du att aktiviteten är högre eller lägre på

ditt/ert jobb i jämförelse med vad SCB-undersök-

ningen visade?

fundera på

Hur ser ABFs studieutbud ut på er ort? Vad skulle

man behöva studera i lokala facket? Kan ABF

bistå?


Ha det så kulÄven om elände hopar sig då och då måste det fi nnas rejält utrymme för lustinslag i verksam-heten. Ja, det kanske är så att behovet av sådant är speciellt stort när problemen är många och svårlösta. Annars fi nns det risk för att endast en liten krets av speciellt ansvarstyngda står ut med att vara aktiva. Eller ännu värre: ingen vill syssla med facklig verksamhet på arbetsplatsen när den behövs som mest.

Framgångsrika lokala fack har ofta lyckats lägga in lustfyllda inslag i sin verksamhet. Det kan vara trevliga sammankomster, utfl ykter eller studier. En positiv prägel kan också skapas av att populära, väl ansedda eller humoristiska personer har framträdande uppdrag.

Visst fi nns det pengar!”Att vara fattig är ingen skam, men det är förbas-kat obekvämt.”Sydney Smith, engelsk författare (1771-1845)

Den svenska fackföreningsrörelsen är som helhet rik. Tillgångarna motsvarar ett par års medlemsavgifter. Men variationerna mellan förbunden är stora.

Till denna förmögenhetsuppbyggnad fi nns minst två förklaringar.

Dels att svenskarna är i världstopp när det gäller att gå med i, och betala avgift till, facket. Ska man uttrycka sig i företagstermer kan man säga att facket har en bra, hållbar och lönsam affärsidé.

Dels att fackförbunden har hårda krav på sig för att bygga upp kapital så att medlemmar-na blir försörjda vid strej eller lockout. Kon-fl iktstyrkan verkar avskräckande för motparten och är därmed fredsbevarande. Och om sådana konfl ikter är så sällsynta som i Sverige kan förmögenhetsökningen fortsätta.

”Vill du ha fred, håll dig beredd för krig.”Publilius Syrus, romersk diktare (århundradet f Kr)

Avgiftens rollFörr i tiden insamlades avgifterna lokalt. Uppbördsmännen gav därefter pengarna till kassören som behöll en del i lokala kassan och skickade resten till förbundet och a-kassan.

Sedan rationaliserades det hela. På en del ställen tog arbetsgivarna över uppbördsmän-nens roll. På andra betalades avgiften via post-giro eler bank. Under senare tid har autogiro blivit ett alternativ, det vill säga att banken ges tillstånd för att hämta pengar direkt från med-lemmens bankkonto. Betalning via Internet och e-faktura har tillkommit som nya möjligheter.

Det fi nns olika modeller för hur det lokala facket får del av den totala medlemsavgiften. En metod är att fastställa avgiften totalt, inkas-sera den centralt och skicka till den lokale kas-sören. Ett annat sätt är att också fastställa den lokala avgiften centralt. Alla lokala fack får då lika mycket per medlem att bedriva verksam-het för. Ännu en metod är att det centrala eller regionala organet ger verksamhetsbidrag.

fundera på

Hur upplevs ditt fack? Finns det några tongi-

vande personer som borde värvas till facklig

aktivitet?

fundera på/ta reda på

Hur stora tillgångar har ditt fackförbunds olika

organisationsled (förbund, avdelning, sektion,

arbetsplatsklubb etc)? Hur mycket blir det per

medlem? Var är pengarna placerade?

Kan man jämföra ett fackförbunds konfl iktstyrka

med ett lands militära försvar när det gäller att

vara avskräckande för en angripare och att där-

med ha en fredsbevarande förmåga?


Hur fungerar det med avgiften i ditt/ert fack? Är

det ett bra system?


Räcker pengarna?Det är god moral att hushålla med pengar, speciellt om de inte är ens egna.

Under årtiondena har den svenska fack-föreningsrörelsen byggt upp ett gott anseende genom att förvalta sitt pund väl. Detta är sannolikt en av anledningarna till att det är förhållandevis lätt att rekrytera medlemmar i vårt land. De få gånger som oegentligheter eller stora ekonomiska felsatsningar uppdagats har det väckt stor uppmärksamhet, just för att det är så ovanligt.

Varje krona redovisas i bokföringen. Och även om handlingarna inte är offentliga, som i stora delar av statlig och kommunal förvaltning, är en god tumregel att alltid handla så att varje kostnad tål ljus.

Men ibland kan man undra om de som sysslar med lokal facklig verksamhet är alltför rädda för kostnader. Kan det vara så att angelä-gen verksamhet inte kommer till stånd därför att den kostar pengar?

”Bristen på pengar är roten till allt ont.”George Bernard Shaw, engelsk författare (1856-1950)


Är det någon angelägen verksamhet som inte

genomförs av ekonomiska skäl? Och i så fall:

Saknas verkligen pengar?

Är man för rädd om de pengar som fi nns? Vill,

eller går det inte, att skaffa ”nya pengar”?


Ingen facklig konkurrensDe svenska fackförbunden har i huvudsak kommit överens om gränsdragningen mellan sig. Varje anställd ska ha ”sitt förbund” att or-ganisera sig i. Därmed slipper förbunden ödsla kraft på att slåss inbördes. Och splittring kan undvikas.

Den syndikalistiska fackföreningsrörelsen har visserligen försökt att utmana men resulta-tet, uttryckt i medlemmar, har blivit minst sagt uselt.

Ett fackförbund har alltså något av ett mo-nopol på sitt område. Kraften har, i stället för att slösas på inbördes strider, kunnat inriktas på de olika fackens ”fi ender”, till exempel fackligt ointresse och antifackliga krafter.

Också på arbetsgivarsidan har man ett liknande monopoltänkande. Det är väldigt ovanligt med konkurrens mellan arbetsgivaror-ganisationer.

Konkurrens om arbetstidenFacklig verksamhet bedrivs ofta på arbetstid. Förtroendemannalagen, ibland kompletterad med avtal, gör att den som har ett fackligt upp-drag kan sköta detta helt eller delvis på betald arbetstid. Det är naturligtvis bra för förtroende-mannen och facket.

Enligt en undersökning 1993 lade den ge-nomsnittlige lokale facklige förtroendemannen i ett LO-förbund ned nio timmar per månad på uppdraget. Nära sju timmar var arbetstid och drygt två timmar fritid.

Men det är inte säkert att han eller hon avlastades sina ordinarie arbetsuppgifter på jobbet. Då uppstår en risk för att det fackliga

uppdraget orsakade ökad stress, en olustkänsla eller missnöje från arbetsgivare och arbetskam-rater.

En annan risk är att arbetsgivaren störs av en duktig facklig företrädares aktivitet och missgynnar honom eller henne i jobbet. Erfarenhet visar dock att det ofta är tvärtom; fackjobb meriterar och medverkar till befor-dran, ibland till andra arbetsuppgifter som blir oförenliga med det fackliga uppdraget.

För den som bedriver facklig verksamhet på arbetstid gäller det att få förståelse hos såväl arbetskamrater som arbetsgivare.

Konkurrens om fritidenFacket utsätts för en fruktansvärt hård konkur-rens om medlemmarnas tid.

Den genomsnittlige svensken förvärvsarbe-tar och hemarbetar enligt Statistiska centralby-rån drygt 60 timmar i veckan.

Mellan könen fi nns dramatiska skillnader. Män förvärvsarbetar mer än kvinnor men hem-arbetar i gengäld mindre.

Om man räknar bort den tid som åtgår för förvärvsarbete, hemarbete, arbetsresor, hygien, studier och sömn återstår drygt 30 timmar per vecka för fritidsaktivitet – och fritidspassivitet. Det är de timmarna som facket konkurrerar om.

Forskare vid Göteborgs universitet har tagit reda på hur svenskarna i åldern 9-79 år använder massmedierna en genomsnittlig dag. Under 2003 kom man upp i fem timmar och 51 minuter.

Användningen har totalt sett varit nästan lika stor under de senaste 25 åren. Förändringar

Fackets konkurrenterFackförbunden samverkar i stället för att konkurrera med varandra. Facket är ändå hårt konkurrensut-satt. Speciellt hård är konkurrensen om medlemmarnas tid.

fundera på

Vilka fördelar och nackdelar fi nns det med den

skarpa gränsdragningen mellan fackförbund och

den monopolställning som de därigenom får?

fundera på

Upplevs jobbet som en konkurrent till facklig

verksamhet? Är det problem med fackligt jobb på

betald arbetstid hos er? Hur ser lösningen ut?


undersökningar visar att ungefär två tredjedelar av svenska folket har tillgång till Internet. Det är dock inte samma sak som att man använder tekniken dagligen.

Grovt förenklat tycks Internet, för en tredjedel av svenska folket, höra till det dag-liga livet. För en tredjedel är det något som man ibland, då och då till och med motvilligt, använder sig av. Medan en tredjedel aldrig eller nästan aldrig använder sig av Internet.

Till detta kommer de som har dator utan att kunna eller vilja koppla in sig på Internet.

”När man är ung längtar man ut; när man är gammal längtar man hem.”Cora Sandel, författare (1880-1974)

har skett inom olika typer av medier, exempel-vis har TV-tittandet splittrats upp på fl er kana-ler. Man bör observera att medierna används på jobbet, när man kör bil, hushållsarbetar etc. Ibland använder man samtidigt två medier, av typ ha radion på och läser tidning.

Fördelningen på olika medier en genomsnittlig dag 2003:Radio 1 timme 57 minuterTV 1 timme 46 minuterCD/grammofon/kassettband 27 minuterInternet 23 minuterMorgontidning 22 minuterBok19 minuterTidskrifter, bl a fackliga 15 minuterVideo 11 minuterKvällstidning 8 minuterText-TV 3 minuter

Internet – en medieraketAnvändningen av Internet har gått från noll till 23 minuter per person och dag på en tioårspe-riod. Det är en följd av ett tekniskt genombrott och en teknikspridning.

Internet är dock mycket. Tekniken kan an-vändas för att få del av nyhetsinformation. Men också exempelvis till att betala räkningar och skicka information som man tidigare gjorde per brev.

Utmärkande är också att många kan använ-da Internet såväl hemma som på jobbet. Olika

fundera på

Hur klarar ditt fack konkurrensen om medlem-

marnas tid? Är det skillnad mellan yngre/äldre och

kvinnor/män?

Hur kan facket knyta an, och ha nytta av, all infor-

mation och alla upplevelser som massmedierna

förmedlar?

Hur fungerar fackets medlemstidning hos er?

Kan Internet komma till användning i det lokala

fackliga arbetet? Var fi nns fördelarna? Nackde-

larna?


Fackets huvudfrågorVad ska det lokala facket koncentrera sig på?

Ibland är svaret givet. Det kan vara löneför-handlingar eller uppsägningar. Eller vad som står i stadgarna.

Men ibland är svaret inte givet. Det kan bero på att man avstått från att välja ut det man vill satsa på. Och avstått från att välja bort det man inte vill eller måste satsa på.

I all verksamhet riskerar man att helt inrikta sig på dagens problem. Ibland kan de verka så överhängande att man blir nästan deprimerad. Ibland så fascinerande att man helt upptas av dem.

Men ofta är det framtidens möjligheter och problem som är viktigast. Att i god tid förutse vad som är på väg att hända ger ofta de bästa möjligheterna att forma framtiden.

Lokala facket skulle kanske må väl av en diskussion om vad man ska satsa på. Sedan gäl-ler det att komma till beslut. Annars fi nns risk för att diskussionen leder fram till oklarheter.

Mål att sträva motEn utvecklad form av verksamhetsplanering är målstyrning. Det innebär att man bestämmer sig för vart man ska försöka nå. Och att man sedan anpassar medlen därefter.

Beslutsfattare ägnar stor möda åt att fast-ställa mål. Och åt att följa upp om man närmar sig dem. Metoderna för att nå dit får andra fi nna. Exempelvis kan man sätta upp som mål att var tredje medlem ska komma på något av höstens möten. Eller att den lägst avlönade fjär-dedelen av medlemmarna ska få de i procent räknat högsta lönelyften.

”Man hinner med nästan hur mycket som helst, om man bara inte gör sig någon brådska.”Gösta Ekman, skådespelare

Djärva och realistiska målElitdrottarna gör det. Liksom de framgångsrika företagen och organisationerna. Prioriterar och sätter upp mål. Och satsar på att nå dem.

fundera på

Är det klart för det lokala fackets förtroendemän

vilka frågor man ska satsa på?

Är övriga medlemmar klara över detta? Och fi nns

de stora framtidsfrågorna med i bilden?

fundera på

Hur skulle målstyrning fungera i ditt/ert lokala

fack? Ge tre exempel på realistiska mål.

facklig utbildning

Medlemsutbildning

Om fackets verksamhet, möten och mötes-demokrati Håkan Olander

LO-förbundens MEDLEMSUTBILDNING ger fackets medlemmar

grundläggande kunskaper om det lokala fackets och förbundets

mål och funktion. Man får även kunskap om fackets roll på

arbetsmarknaden och i samhället. Utbildningen stärker också

självkänslan samt ökar förmågan att kommunicera och förstå sin

egen roll och delaktighet i facket.

www.lo.seiSBN 91-574-5812-X

om fackets verksamhet, möten och mötes-lo.webshop.strd.se/ftp/pdf/574-5812-x.pdf....

Documents