of Innovation and TechnologyNr 1 Mars 2015

Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT – Institute for Management of Innovation and Technology

EN ARTIKEL UR:

DEN OSYNLIGA PROCESSEN– om att skapa förutsättningar för god

kommunikation kring utvecklingsprocessenav Ludvig Lindlöf

2 | MANAGEMENT OF INNOVATION AND TECHNOLOGY NR 4 DECEMBER 2014

” Produktutvecklare måste alltså själva skapa sitt gränssnittsobjekt, sitt gemba ”

Den osynliga processen– om att skapa förutsättningar för god kommunikation kring utvecklingsprocessen

Produktutveckling präglas av osäkerhet och tvetydighet, både när det gäller produkten och när det gäller utvecklingsprocessen. För att skapa bra förutsättningar för kommunikation i en sådan osäker miljö är visualisering en användbar strategi som används flitigt när det gäller kommunikation kring produkten. Kan man utnyttja visualisering för att förbättra kommunikationen produktutvecklare emellan även när det gäller själva utvecklingsprocessen?

av Ludvig Lindlöf

Produktutvecklare är ofta duktiga på att visualisera produkter de håller på att utveckla, och efterhand som nya visualise-ringstekniker utvecklas görs det i allt större utsträckning. Det

handlar oftast om prototyper och digitala 3D-modeller, och det spenderas mycket tid och pengar på att visualisera produkten. Var-för gör vi då det? Den kanske mest uppenbara anledningen är för att kunna testa produkten; dess funktionalitet och hur väl den inte-greras i ett system eller med andra produkter. Men en annan minst lika viktig funktion är att kunna kommunicera kring produkten, så kallad teknisk kommunikation, både internt och med externa ak-törer. En prototyp, vare sig den är digital eller fysisk, är ovärderlig när det gäller att fånga upp feedback från den egna organisatio-nen, eller från kunder och leverantörer. En av huvudorsakerna till det stora behovet av teknisk kommunikation är den osäkerhet som produktutveckling karaktäriseras av. Osäkerheten härstammar främst från produktens nyhetsvärde och dess komplexitet, men även från att externa faktorer såsom kundkrav, marknader och tek-nologier förändras under utvecklingens gång. Dessutom finns ofta stor tvetydighet kring produkten internt, det vill säga olika aktörer har olika uppfattning om vad det är för produkt som ska utveck-las. Allt detta ställer höga krav på kommunikationsförmågan i en organisation.

Hur ser en utvecklingsprocess ut?Men produktutvecklare ägnar sig inte enbart åt teknisk kommu-nikation, utan även åt så kallad uppgiftskommunikation. Produkt-utvecklare behöver kommunicera kring hur arbetet ska utföras, till exempel vilka aktiviteter som måste prioriteras, hur man ligger till i förhållande till olika leveranser, vilka problem man står inför och hur man planerar att lösa dem. Frågor som rör processen snarare än produkten. Även när det gäller processen finns en stor osäker-het och inte minst tvetydighet. Det är inte alls självklart att med-lemmar i ett projektteam har samma mentala bild av hur projek-tet ska genomföras, vad nuvarande projektstatus är och vad som

behöver prioriteras. Ett stort problem när det gäller att få denna kommunikation att fungera är att utvecklingsprocessen inte per automatik är tillgänglig visuellt – den är i någon mening osynlig. Uppgiftskommunikationen är typiskt mycket mer beroende av det verbala, det vill säga projektstatusrapporter och enskilda individers utsagor. Skulle man kunna utnyttja visualisering för att underlätta inte bara den tekniska kommunikationen utan även uppgiftskom-munikationen?

Inom Lean-communityn talar man ofta om vikten av att gå till ”gemba”, vilket är en japansk term som kan översättas till ”den verk-liga platsen”. Inom produktion kan det handla om att som besluts-fattare vara närvarande i produktionen för att skaffa sig kontext-specifik kunskap kring de processer och operationer man arbetar med att förbättra. För en produktutvecklare kan det handla om att studera användare på nära håll för att till exempel förstå deras behov eller hur de använder en produkt, eller att vara närvarande i produktionen för att förstå hur olika designbeslut påverkar pro-duktionen av slutprodukten. Men när det kommer till processen att utveckla nya produkter, vart kan en produktutvecklare gå då? Var finns produktutvecklingsprocessens gemba?

Skapa objekt som kan underlätta kommunikationenEn lösning på problemen med att det inte finns något gemba att gå till eller att man inom en grupp individer har olika uppfattning om processen är att skapa så kallade gränssnittsobjekt (eng. boun-dary object). Ett gränssnittsobjekt är något som förmedlar kom-munikation mellan individer med olika uppfattning genom att skapa en gemensam visuell utgångspunkt. Prototyper, fysiska som digitala, är typexempel på gränssnittsobjekt, de skapar en gemen-sam plattform för gruppen att kommunicera utifrån. Varje individ värderar sin uppfattning om produkten gentemot prototypen och justerar sedan antingen uppfattningen eller prototypen. På så sätt kan man närma sig en gemensam uppfattning om produkten. Precis samma mekanism går att applicera på uppgiftskommuni-kationen, utmaningen blir då att skapa objekt som verkligen kan uppfylla de behov man har av uppgiftskommunikation.

Exempel på hur sådana objekt kan skapas är metoder som ”visu-ell planering” (se illustration) och ”pulstavlor” där man aktivt visua-liserar realtidsinformation kring aktiviteter och leveranser. Viktigt är att gruppens behov av kommunikation ligger till grund för vad som visualiseras, det är den information som det behövs en sam-syn kring som också behöver visualiseras. Det innebär att visuali-seringen kan och bör se annorlunda ut för olika typer av grupper. Utgångspunkten för varje grupps visualisering måste vara deras

3 | MANAGEMENT OF INNOVATION AND TECHNOLOGY NR 4 DECEMBER 2014

behov av kommunikation. Det visar sig att det lönar sig att skapa visualiseringar som fungerar som gränssnittsobjekt för uppgifts-kommunikation. Det skapar en gemensam utgångspunkt vilket förbättrar förutsättningarna för att hantera den osäkerhet och de olika uppfattningar som kan finnas inom en grupp individer.

Fem viktiga egenskaper Vad kännetecknar då ett sådant objekt? Fem egenskaper visar sig vara centrala. För det första bör visualiseringen möjliggöra så rik tvåvägskommunikation som möjligt, det vill säga individerna i gruppen ska i idealfallet kunna se varandra och tala med varandra direkt (se Media richness theory). Dessutom bör kommunikationen vara synkroniserad, vilket innebär att responser sker utan fördröj-ning. Ett exempel på synkroniserad kommunikation är ett vanligt samtal, medan en mailkonversation är ett exempel på osynkroni-serad kommunikation eftersom det uppstår en fördröjning mellan varje replik. Kommunikationen bör också vara regelbunden. Det kan vara svårt att hitta en lagom frekvens för mötena, det är vanligt att olika grupper får experimentera sig fram till något som passar dem. Inträffar mötena för ofta hinner det inte hända så mycket se-dan sist och det finns därmed inte så stort behov av att kommuni-cera. Inträffar mötena däremot för sällan finns det en risk att grup-pen tvingas hantera uppgiftskommunikationen utan objektet, och då kan behovet av kommunikation upplevas som uttömt när väl mötet sker. Vidare bör visualiseringen vara baserad på den fak-tiska processen snarare än den ideala. De flesta organisationer visualiserar de ideala processerna på ett eller annat sätt, vilket kan ha sitt syfte. I det här fallet eftersträvas dock istället en visualise-

Ludvig LindlöfTeknologie doktor

Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, Göteborg.

Kontakt: 031-772 1285Mail: ludvig.lindlof@chalmers.se

Ludvig forskar och undervisar inom produktutveckling, med fokus på Lean-frågor och visuell kommunikation. Artikeln baseras på Ludvigs nyligen publicerade avhand-ling som finns att ladda ner via www.ludviglindlof.com.

Gruppen på bilden använder sig av visuell planering, ett sätt att skapa en visualisering som fungerar som gemensam utgångspunkt för uppgiftskommunikation. (Illustration: Jimmy Wallin)

ring som återspeglar hur grup-pen faktiskt ligger till, eftersom det är det faktiska nuläget som bör ligga till grund för diskus-sioner kring hur gruppen tar sig vidare. Detta leder oss in på den femte egenskapen, visualiseringen bör vara base-rad på realtidsinformation. Det innebär att visualiseringen måste uppdateras inför varje möte för att kommunikationen inte ska baseras på inaktuell in-formation.

Eftersom utvecklingsproces-sen är osynlig, måste det aktivt skapas visualiseringar som kan användas för att kommuni-cera den. Produktutvecklare måste alltså själva skapa sitt gränssnittsobjekt, sitt gemba. Objekt som kan underlätta kommunikationen i en osä-ker och föränderlig miljö som produktutveckling skapar för-utsättningar för samsyn kring projektstatus och vilka beslut som behöver tas. Det minskar risken för missförstånd och gör det lättare att arbeta mot gemensamma målsättningar. Om en grupp har problem med att ta sig framåt för att de inte är överens om var de be-finner sig eller i vilken riktning

de bör gå, kan det löna sig att fundera över hur de hanterar upp-giftskommunikationen och vad de grundar den på. Det kan visa sig vara mycket användbart att på något sätt använda visualisering för att skapa en gemensam grund att stå på.

LÄS MER PÅ WWW.IMIT.SE

HUVUDMANNAORGANISATIONERChalmers tekniska högskola, ChalmersLunds Tekniska Högskola, LTHInstitutet för företagsledning vidHandelshögskolan i Stockholm, IFLKungliga Tekniska högskolan, KTH

HUVUDMÄNPer-Jonas Eliæson, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, professorRoland Fahlin, Roland Fahlin ABGöran Harrysson, AB Tetra PakStaffan Håkanson, Staffan Håkanson Konsult ABAnders Karlström, ChalmersKarin Markides, Chalmers, rektorStephan Müchler, Sydsvenska Industri- och HandelskammarenJoakim Nelson, Sony MobileHans Persson, AB Volvo TechnologyHenrik Pålsson, Ericsson Consumers LabDavid Sonnek, SEB Venture Capital, professorFredrik Vernersson, Booz & Company

STYRELSEHans Sjöström, SKF, ordförande IMITAnders Axelsson, LTH, rektorBjörn Hårsman, KTH, professorPer Ewing, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, affärsansvarigMagnus Karlsson, Ericsson, professorMartin Sköld, IMIT, föreståndarePer Svensson, Chalmers, prefektEva Wigren, Teknikföretagen, avdelningschef

Revisorer:Hans Gavin, Ernst & Young AB Maria Sköld, Ernst & Young AB

IMIT-FELLOWSSverker Alänge, Chalmers, docentMattias Axelson, HHS, doktor Lars Bengtsson, LTH, professorOla Bergström, GU, professorMattia Bianchi, HHS, docentTomas Blomquist, UmU, professorJennie Björk, KTH, doktorSofia Börjesson, Chalmers, professorErik Bohlin, Chalmers, professorMartin Carlsson-Wall, HHS, doktorMaria Elmquist, Chalmers, professorMats Engwall, KTH, professorJohan Frishammar, LTU, professorOve Granstrand, Chalmers, professorTomas Hellström, LU, professorMerle Jacob, LU, professorStaffan Jacobsson, Chalmers, professorChrister Karlsson, CBS, professorAnders Kinnander, Chalmers, professorKalle Kraus, HHS, docent Jens Laage-Hellman, Chalmers, docentJan Lindér, Chalmers, doktorÅsa Lindholm Dahlstrand, LU, professorJan Löwstedt, SU, professorMats Magnusson, KTH, professorPeter Magnusson, KAU, docentThomas Magnusson, LiU, docentMaureen McKelvey, GU, professorAnnika Olsson, LTH, professorMagnus Persson, Chalmers, doktorBirger Rapp, IMIT, professorAnders Richtnér, HHS, docent

Sören Sjölander, Chalmers, professorMartin Sköld, HHS, docentAlexander Styhre, GU, professorPer Svensson, Chalmers, doktorJonas Söderlund, BI/LiU, professorFredrik Tell, LiU, professorLotta Tillberg, IMIT, doktorLars Trygg, Chalmers, docentMartin Wallin, Chalmers, professorMats Winroth, Chalmers, professorRolf Wolff, EBS, professorKarl Yden, Chalmers, doktorPär Åhlström, HHS, professorFör en komplett förteckning över alla IMIT-fellows se: www.imit.se

Adjungerade:Armand Hatchuel, Ecole des Mines, professorAstrid Heidemann Lassen, Aalborg University, associate professorAnders Ingelgård, AstraZeneca, DU, docentPaul Lillrank, Aalto University, professorBertil I Nilsson, Resursbruket AB, tekn licRami Shani, Cal Pol Tec, professor

ORGANISATIONFöreståndare:Martin Sköld

Stabsfunktioner:Redovisning: Carina BlomkvistProjekt- och ekonomistyrning: Bengt KarlssonKontorschef Göteborg: Lucas Hörte

Ny läsare/Adressändring

Vid adressändring var god skicka sista sidan utan kuvert till Stiftelsen IMIT, Jennie Björk, 412 96 Göteborg Adressändring kan även göras via www.imit.se

Namn:

Företag:

Adress:

Postnr: Postadress:

Posttidning B

Vi berättar gärna mer om vår verksamhet och vad vi kan göra i samarbete med er.Stiftelsen IMIT, 412 96 Göteborg. Besöksadress: Chalmers, Vera Sandbergs Allé 8. Telefon 031-772 12 20

Stiftelsen IMIT är ett forskningsinstitutStiftelsen IMITs målsättning är att bedriva och stödja forskning och utveckling inom teknisk, industriell och administrativ förnyelse, samt att utföra utbildningsinsatser inom detta område. Bakom stiftelsen IMIT står IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. IMITs forskning behandlar först och främst hur teknisk utveckling kan nyttiggöras genom tillförsel av industriell och ekonomisk kunskap, exempelvis inom områdena projektledning, produktionsledning, samt ledning och organisering av innovationsverksamhet. IMIT bidrar till att sprida kunskap genom forskningsprojekt, magasinet “Management of Innovation and Technology”, och genomförande av seminarier, work-shops och konferenser för såväl forskare som verksamma i industrin.För mer information om IMITs verksamhet se www.imit.se

Möjlighet att ansöka om satsningsmedel för nya forskningsprojekt

Du som är forskare inom området ”Innovation and Technology Management” vet väl att du kan ansöka om sats-ningsmedel från IMIT för arbete med större ansökningar, pilotprojekt, eller andra typer av aktiviteter som syftar till uppstart av nya projekt och som kan vara svåra att finna annan finansiering för. IMIT har ingen formell utlys-ning av dessa satsningsmedel utan ansökningar kan lämnas in när som helst under året. Ansökningar innehål-lande projektbe skrivning och budget bör ej överstiga tre sidor och skickas till IMITs föreståndare Martin Sköld (martin.skold@imit.se). Beslut om finansiering fattas vanligen vid påföljande styrelsemöte. Några exakta undre eller övre gränser avseende projektomslutning finns ej, men en vanlig nivå på hittills beviljade ansökningar är 100-300 kkr.