OSQLEDAREN #2 2012/2013

DÖDENS VINGAR

Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara

på frågan – varför är det ingen som gör något?sid 10–15

DESSUTOM: VI FRÅGAR FYSIKERN NÄR RADION TYSTNAR CHRISTINA LAMPE–ÖNNERUDBÄSTA MOTTAGNINGEN? 300 HP – VARKEN MER ELLER MINDRE HALLOWEEN SOM TEKNOLOG

DESSUTOM: FOSSIL FREE KTH HUR MÅR TEKNOLOGEN? EXJOBB UTAN BETYG NÄSTA ÅR?MONSIEUR BERNSTEIN DEJTING PÅ FACEBOOK FEMINISTISK ARKITEKTUR SKIDOR I LAAX

OSQLEDAREN #4 2013/2014

#4

20

13/2

014

sid 14–29

Studenterna i Stockholm har ingenstans att bo och den 14 september är det val till riksdagen. Vad vill

politikerna göra åt bostadsbristen och andra student-frågor? Vad är förresten studentpolitik och borde THS

syssla med det? Det och mycket mer i läsårets sista utgåva av Osqledaren!

STUDENTPOLITIK &BOSTADSBRISTEN

www.kth.se/student/utlandsstudier

Studera utomlandsDet bästa sättet att förbättra dina chanser på arbetsmarknaden!

I år har KTH:s studenter bland annat tagit vara på möjligheter till: • Utbytesstudier vid Nanyang Technological University i Singapore • Examensarbete om stadsplanering i Rio de Janeiros favelas • Praktik på arkitektbyrå i Berlin • Dubbeldiplomstudier på KTH och Tohoku University i Japan

Vad vill du göra? Kom till KTH Global 22–26 september i Nymble! Mer om utlandsstudier: www.kth.se/student/utlandsstudier

Annons_200x250_PA01.indd 1 2014-05-12 15:00

LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4 200 anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. www.lkab.com

Vill du veta mer om fördelarna med oss på LKAB så är du välkommen att besöka oss på lkab.com

Du har över 200 olika KARRIÄR möjligheter inom LKAB

LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4 200 anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. www.lkab.com

Vill du veta mer om fördelarna med oss på LKAB så är du välkommen att besöka oss på lkab.com

Du har över 200 olika KARRIÄR möjligheter inom LKAB

@osqledaren

/osqledaren

@osqledaren

I årets val till kårfullmäktige var valdelta-gandet 11.2 %. Detta trots att det valet var digitalt och att det tog högst tre minuter att lägga sin röst med sin smartphone under en lunchrast. Det är jättedåligt, men knap-past förvånande. På årets sista kårfullmäk-tigemöte var närvaron pinsamt låg. Nästan hälften av stolarna stod tomma och ett tag var det osäkert om mötet ens var beslutsmäs-sigt. Signalen är tydlig; de flesta kunde fak-tiskt inte bry sig mindre om kårfullmäktige och till och med bland dess ledamöter verkar ansvaret besvaras med en knappt bemödad axelryckning. Man skulle nästan kunna säga att vi fått det valdeltagande vi förtjänar.

När kårobligatoriet avskaffades för fyra år sedan kraxade många olyckskorpar att det var början till slutet för studentkårerna. För Tekniska Högskolans studentkår (THS) blev det istället början på en transformation. Kåren har effektiviserats, man har bättre koll på ekonomin och THS har en nedtecknad vision för vad man vill bli i framtiden. Men transformationen har haft ett pris. Dagens THS är allvarligare och mer strategiskt än ti-digare. Att det faktiskt förhåller sig så kunde Birgitta «Gittan» Westholm skriva under på i en intervju förra året, när hon gick i pension efter 39-år i tjänst på kårens kansli. Det var roligare att jobba på kåren förut, men THS var också mycket mindre demokratisk och trans-parent, menade Gittan. En mer demokratisk och transparent organisation, som lägger mindre tid på att festa och nyligen utökade sin påverkan av utbildningen med ytterligare en heltidstjänst, faller handlöst när det gäller studenternas medverkan. Varför?

Dagens kårfullmäktige ställs inför strategiska och långsiktiga frågor. THS cen-tralts årliga omsättning är idag 37 miljoner, ingen sektion kommer upp i ens en tiondel. THS centralt har flera heltidsanställda som sysslar med allt från ekonomi och avtal till restaurangdrift och lokalvård. Dessutom finns där tretton heltidsarvoderade stu-denter som driver både daglig verksamhet och särskilda projekt. Handlingarna till årets sista kårfullmäktigemöte utgjordes av nästan 100 sidor text och tabeller. Samtidigt är kårfullmäktige inte prioriterat för de flesta ledamöter. Engagemanget är ofta bara en tiondel av det man lägger på sin sektion. En tiondel av engagemanget på en organisation som är minst tio gånger mer komplex än en sektion. Inte konstigt att resultatet resultatet blir så knapert. Lösningen är svår att sätta fingret på, men jag börjar misstänka att den ligger någonstans i dynamiken mellan sek-tioner och centralorganisationen. Hur får vi till en fungerande demokrati på THS?

Mitt sista nummer handlar om politik. Det ligger liksom i tiden och det är viktigt. Jag hoppas ni gillar det. Att vara chefredaktör för Osqledaren har varit en ära och helt fan-tastiskt roligt och spännande. Jag önskar min efterträdare all lycka. Martin, du kommer göra det galant. Till nästa års redaktion säger jag bara; må festen alltid följa i era fotspår!

NÅGRA SISTA ORD, SÅHÄR I BÖRJAN

//LEDARE

Chefredaktör och ansvarig utgivare Hugi Ásgeirsson

Grafisk form och layout Hugi Ásgeirsson, Martin Barksten, Sara Edin, Kasper Karlgren, Karl Bolmgren, Nadan Gergeo och Axel Hammarbäck

Tryck Sörmlands Grafiska

Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt

Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera

Kontakt 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Vi finns på Facebook Twitter och Instagram

Kontakta redaktionen [förnamn.efternamn]@osqledaren.se

Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm

Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 16 000 exemplar.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

Omslag Karl Bolmgren

Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

@osqledaren

/osqledaren

@osqledaren

Hugi ÁsgeirssonChefredaktör 13/14

Första raden: Emma Bjerkefeldt, Martin Barksten, Nadan Gergeo, Sara Edin, Sa-rah Freilich, Alexander Arozin, Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström

Andra raden: David Nylander, Elham Kalhori, Elina Gobena, Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Gabriella Sanchez Karls-son, Karl Bolmgren, Kasper Karlgren, Kyriaki Sarampasina, Lisa Good

Tredje raden: Marcus Frisell, Matilda Kaba Liljeberg, Matilda Schaffer, Nic-las Ericsson, Olof Lindman, Philip Wessman, Shayan Effati, Stephen Kirk Dessutom: Åsa Linder

OSQLEDARENS REDAKTION Från vänster:

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vatten­utmaningarna är lika enorma som staden.  Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

Vi är världsledande inomvattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

Behovet av rent vatten kommer

hålla oss sysselsatta i

många generationer till.

VILL DU VARA MED OCH ARBETA I EN SPÄNNANDE OCH MÅNG-FACETTERAD VERKSAMHET?

Hos oss är möjligheterna många. Du kan till exempel arbeta med att utveckla och förvalta allt från kontors-lokaler, teknikintensiva byggnader och verkstäder till övningsområden, hemliga anläggningar och fl ygfält. Du kan också vara med och bidra till ett hållbart samhälle, till exempel genom vårt skydds- och säkerhets-arbete eller vår natur- och kulturvård. Vi är en av Sveriges största fastighets-ägare och fi nns över hela landet.

UTVECKLAS MED OSS

För oss är det lika viktigt som för dig att fortsätta utvecklas. Vi satsar därför på kompetensutveckling och det fi nns möjligheter att byta inrikt-ning och hitta nya utmaningar. I takt med att vi utvecklar verksam-heten söker vi dig som är ingenjör, både nyutexaminerad och med mångårig erfarenhet.

LÄS MER PÅ:

linkedin.com/fortifi kationsverketfortifi kationsverket.se

88% SKULLE REKOMMENDERA EN VÄN ATT SÖKA JOBB PÅ FORTIFIKATIONSVERKET

2013 ÅRS MEDARBETAR-UNDERSÖKNING

FORTIFIKATIONSVERKET SÖKER:

Morgondagens ingenjörer och chefer

AAA

AAA

22. PÅ THSPå THS finns inga partier eller partipolitiska fören-ingar. Studentkåren ska vara partipolitiskt obun-den, någonting som ibland tolkats som att den inte bör ta ställning alls i politiska frågor. Är det verkligen en iställning som fungerar, frågar sig Osqledarens skribent. Hur politisk är egentligen THS?

AAA

AAA 38.På Facebook kan man idag köpa sig en bättre placering i folks nyhetsflöde. Många företag och organisationer, inklusive THS, använder sig av det. Är det värt det? Vi gjorde ett experiment. Kan man sälja en kärlekskrank dataingen­jör med Facebook Ads?

AA.

AAA

A A A

42.

SKIDOR I

Kan man åka skidor i Schweiziska alperna till studentpriser? Ett

alternativ till student-klassikern Åre? Vi åker skidor Laax!

AAA

AAA30. FEMINISTISK

KTH är världsledande på feministisk arkitektur. En

av dem som står för den presta-tionen är Katja Grillner. Vi har

pratat med henne för att reda ut begreppen - på vilket sätt kan arkitektur vara femi­nistisk?

AAA

AAA34.

Myterna kring den franska elektroin-genjören Victor Bernstein är många. Men

i Sverige är han märkligt förbisedd. För första gången på svenska publiceras

nu i Osqledaren utvalda sidor ur Bernsteins dagbok.

AAAAAA

14.

STUDENT-BOSTADSKRISEN

Studentbostadskrisen blir bara värre för varje år. Varför händer ingenting. Hur ska studenterna egentligen bo i Stockholm i framtiden?

AA.

AAAAAA

18.

HUR MÅR

De tekniska kårerna i Sverige har gjor en undersökning - hur mår teknologen? Osq­ledaren presenterar några intressanta resultat om KTH­studenterna.

AAA

AAA

INNEHÅLL OL#4INNEHÅLL OL#4

26.Efter sommaren är det dags för årets andra val - till sver-iges riksdag. Hur tänker parti-erna runt studentfrågor? Hur vill de lösa bostadskrisen, vad vill de göra för högskolorna och hur ska de få ut fler ingenjörer i arbetslivet? Vad vill partier­na göra för studenter och hur vill de lösa ingenjörs­bristen?

BERNSTEINFACEBOOK ADS-ALLT HAR ETT PRIS

ARKITEKTUR

KTH-STUDENTEN?

VALSPECIAL-PARTIUTFRÅGNING

POLITIK

MONSIEUR

LAAX

DESSUTOM: UTBILDNINGSKRÖNIKA S. 8 BETYG PÅ EXJOBB SLOPAS S.9 SEKTIONSLOKALSROKAD S. 10 FRÅGA FYSIKERN S. 11 FOSSIL FREE S. 12 INNOVED I NAMIBIA S. 41 REDAKTIONEN TAR FARVÄL S. 46 ORDFÖRANDEKRÖNIKA S. 48

AUG

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

FÄRGKODNING

FEST

SPEX/TEATER

NÄRINGSLIV/MÄSSA

VIKTIGT OM THS

KTH

QUARNEVALEN

ÖVRIGT

Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evene-mang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i Osqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se. Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

1 OL PÅ CAMPUS 2WHAT’S UP?

PUBBAR PÅ CAMPUS

1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub. 2) Varannan vecka torsdag/fredag.

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

FREDAG

Kistan, IN Konsulatet, F

Gråttan, CL+W

[3]

META, Data Hardox, Bergs

MiT, Tolvan

T–Centralen, Flyg Smörjis, M

Björns, IsH Draget, K

Mequa, IsT

Kistan, IN

META, Media

Idyllien, I oaSen, S

Kistan, IN Mequa, IsT[2]

[1]

FOTO: STEPHEN KIRK

17 – MOTTAGNING I STADSHUSET (ÅK 1)

SEP

1

2

3

4

5

6

7

8

9

M

T

O

T

F

L

S

M

T

Upprop för nyantagna och start på mottagningen.

18 – MOTTAGNINGEN BÖRJAR

1 – SKOLSTART

18 - 30 – OMTENTAVECKOR

Nyantagna studenter stormar Nymble för en dag.

25 - KÅRENS DAG

Nollepubrundan är ett kul kaos på campus!

2 – NOLLEPUBRUNDA

Ges på Södra Teatern. Årets spex utspelar sig 100 år efter den franska revolutionen när Franrike ska anordna en världsutställning. Men info finns på http://www.karspexet.se

1 & 3 – KÅRSPEXET

//SIDTYP

7OSQLEDAREN #2 7OSQLEDAREN #3

Du kanske tar examen i år och letar efter en långvarig anställning? Eller kanske du söker ett sommarjobb som kan leda till något mer? Oavsett hur din situation ser ut idag så har vi garanterat intressanta tjänster för dig. Vi rekryterar och hyr ut personal till fl era av Sveriges främsta företag. Kontakta oss så hjälper vi dig att hitta din väg. Gå in på academicwork.se eller ring oss på 020-37 38 40

FRAMTIDEN BÖRJAR NU!

8 OSQLEDAREN #2

//THS UTBILDNING

U niversitetskanslersäm­betet (UKÄ) har och kom-mer att genomföra utvärder-ingar av högre utbildning.

Utvärderingen har varit mycket ifrå-gasatt och fått stor kritik från akademin, till och med så stor att Anders Flodström f.d. universitetskansler avgick eftersom regeringen valde att införa systemet. Utvärderingen går ut på att man gran-skar examensarbeten och jämför dem med högskoleförordningsmålen. Om arbetena inte når upp till målen så kol-lar man i självvärderingsrapporten som varje utbildning skrivit och om inte målet lyfts fram där så underkänns ut-bildningen och man har ett år på sig att komma med en åtgärdsrapport för att få ha utbildningen kvar. Detta kan tyckas låta väldigt rimligt då det är målen i hög-skoleförordningen som utvärderas, så varför avgick universitetskanslern för fyra år sedan?

KTH har granskats och resultatet är: tre utbildningar av mycket hög kval-ité, tjugofem av hög kvalité och åtta av bristande kvalité. Detta innebär tyvärr ingenting i slutändan. UKÄs granskning tittar tillbaka på studenter som skrivit sitt examensarbete vilket gör att vi pra-tar om civilingenjörer som började sin utbildning runt 2008 eller tidigare. Ut-bildningen förbättras ständigt och THS är starkt pådrivande i det arbetet.

Frågan som återstår nu när UKÄ genomfört sin utvärdering och KTH är

nästan klara med sina åtgärdsplaner är, var det värt det?

KTH jobbar just nu mycket med konkreta åtgärder för att höja kvalitén på utbildningen och UKÄ utvärdering har definitivt bidraget till att arbetet gått framåt i en snabb takt. Men med de resurser som KTH inversterat i det-ta projekt så är det inte underligt att framstegen är stora. Hade KTH kunnat nå samma resultat på annat vis? Det är möjligt att det skulle kunna bli ännu bät-tre.

En aspekt som utvärderingen inte tar hänsyn till är vad arbetslivet vill ha av en utbildad ingenjör. När man väljer att läg-ga mycket fokus på högskoleförordnin-gen så åsidosätter man många av de an-dra intressanta aspekterna som kan vara väldigt andvändbara för studenten. Att man inte kan förklara på ett enkelt sätt vad en ingenjör sysslar med är ett tydligt exempel på den bredd som en ingenjör-sutbildning ger. Inom högskolevärlden så pratar man mycket om autonomi. Att man som lärosäte ska kunna sätta sin egen prägel på utbildningen är vik-tigt. Med andra ord - standardisera lastbilstillverkning är bra, standardis-era utbildningar är dåligt. Ju mer man fokuserar på målen i högskoleförordnin-gen desto mindre fokus lägger man på andra aspekter. Det är viktigt att kunna forma sin utbildning, KTH försöker ha 15 högskolepoäng valfria kurser som man kan räkna med i sin examen för

att kunna skapa bredare ingenjörer. Det finns en risk att dessa 15 högskolepoäng kommer försvinna i framtiden för att kunna prestera examensjobb som når mycket hög kvalité i nästa utvärdering.

Den tydliga fokuseringen på hög-skoleförordningen och examensarbete är ett hot mot den svenska utbildningen i längden. Det är viktigt att framtidens utbildningar ger en bred kunskapsbas som tillgodoser alla aspekter som kan vara intressanta, både i arbetslivet och livet i stort. Fokuseringen på examen-sarbetet och högskoleförordningen leder till en för snäv vy för att kunna utveckla Sveriges ingenjörer till de bästa möjliga. Förtroendet till akademin och kunskapen från yrkesverksamheten måste ingå i utformningen av ingenjör-sutbildningar som är attraktiva, även i framtiden.

KLIPP INTE VÅRT

BUDSKAP!

PONTUS GARD

JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR!

!

8 OSQLEDAREN #4

THS UTBILDNING

THS CHEFER FÖR UTBILDNINGSIN-FLYTANDE HETER PONTUS GARD OCH ELIN MALMGREN.

MAIL: UTBILDNING@THS.KTH.SE

//EXJOBBSBETYG

Du som tänkt skriva examensarbete innan jul kommer att betygsättas mellan A och F. Men från och med nästa vår är det troligt att de graderade betygen på examensarbeten försvinner. Det gäller alla examensarbeten för civil- och högskoleingenjörer både på grundnivå och avancerad nivå. Anledningen är att betygen varierar för mycket mellan examinatorer och att för många undermå-liga arbeten som egentligen borde under-kännas nu passerar igenom med lågt betyg.

S edan några år tillbaka har KTH utvärderat examensarbete-nas kvalitet. Sedan Universitet-skanslersämbetets utredning

förra året visat att vissa utbildningars examensarbeten inte håller måttet har det blivit ännu mer angeläget att höja nivån.

Nu har fakultetsrådet beslutat att rekommendera till rektor att slopa be-tygsskalan och istället bara ge godkänt eller underkänt. Om rektor väljer att följa rekommendationen är det troligt att de graderade betygen på examen-

sarbeten försvinner redan nästa vår. Det gäller både på grundnivå och avancerad nivå.

Elin Malmgren, en av två chefer för utbildningsinflytande på Tekniska Hög-skolans studentkår (THS), är nöjd med rekommendationen. THS har länge job-bat för att få bort betygen från examen-sarbetet, någonting som också stått i det åsiktsdokument som röstats igenom av kårfullmäktige.– Det är inte säkert om ditt betyg på examensarbete är likvärdigt med en an-nan students betyg. Det varierar mellan examinatorer och från skola till skola. Sen så visar utvärderingen från UKÄ att vissa skolor släpper igenom exjobb som inte borde godkännas och därmed riskeras kvalitetsstämpeln på vår utbild-ning.

En konsekvens av beslutet kan bli att snittbetyget sjunker på vissa skolor och stiger på andra. Det tycker Elin är en positiv utveckling.– På vissa skolor får de flesta A eller B på sina arbeten, så om du har ett lägre snitt än så kommer du höjas av betygsatta ex-

jobb. Men på andra skolor räknas D eller C som ett bra betyg på examensarbeten. Vi kommer alltså få ett jämnare men mer rättvist snittbetyg på KTH, menar Elin Malmgren.

Betyg på examensarbeten infördes på KTH år 2007, när ingenjörsutbildnin-garna anpassades till Bolognaprocessen. Innan dess graderades examensarbeten som godkända eller underkända.

TEXT&FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

“Vissa skolor släpper igenom exjobb som inte

borde godkännas”– Elin Malmgren

KTH SLOPARBETYG PÅ EXJOBB

9OSQLEDAREN #4

KLIPP INTE VÅRT

BUDSKAP!

FLERA SEKTIONER FÅR NYA

//SEKTIONSLOKALER

LOKALERDen nya sektionslokalsindelningen som togs fram i januari måste göras om efter nya bud från KTH. Representanter från THS sektioner träffades därför en kväll för att komma fram till ett förslag om en ny indelning. Försla-get man enades runt innebär bland annat att Maskinsektionen flyttar till V-huset, och att Fysiksektionen flyttar till maskins gamla lokaler. Rokaden förväntas bli färdig under hösten 2016, men tills dess kommer Fysik-sektionen behöva använda en temporär pa-viljong frånochmed i juni.

T vå lokaler renoveras un-der samma period som två nya sektioner (Arkitekt och Bygg och design) ska flytta in på

campus Valhallavägen. Fysiks nuvarande sektionslokal renoveras och kommer utrymmas i juni 2014, ett arbete som förväntas pågå till oktober 2016. Loka-len som nu används av Sektionen för in-dustriell ekonomi måste också renover-as, men kommer att förbli sektionslokal för någon sektion. Lokalerna som nu används av KTH post utlovades tidigare bli två nya sektionslokaler, men på den punkten har KTH backat och erbjuder

nu endast en av lokalerna till ändamålet.

Efter en timmes diskussion beslöt man att gå vidare med det förslag som tagits fram av THS centralt. Enligt det skulle Fysiksektionen flytta till Maskin-sektionens nuvarande lokaler, och Maskinsektionen skulle flytta till den nya lokalen i V-huset. Sektionen för in-dustriell ekonomi flyttar till fysiks nu-varande lokal efter ombyggnationen. De nya sektionerna på campus, Arkitekt och Bygg och design, flyttar in tillsammans i lokalerna som nu används av industri-ell ekonomi efter att dessa renoveras. Dessutom skulle Sektionen för öppen ingång flytta in med Bergssektionen i deras nuvarande lokaler.

Alla som uttalade sig var överrens om att det var en bra lösning att flytta Maskinsektionen till den nya och betyd-

ligt mycket större lokalen (nuvarande KTH post). Idag har Maskinsektionen den minsta ytan sett till antalet student-er. Att Fysiksektionen då skulle flytta till maskinhusen tyckte man kändes rim-ligt eftersom de har många föreläsnin-gar i Alba Nova. Fysiksektionen kommer dock redan nu i juni flytta in i en evaku-eringslokal, antagligen en temporärt uppförd paviljong på parkeringsplatsen bakom kemihusen.

På mötet fattade man beslut om att lägga fram förslaget på remiss i en månad för att ge sektionerna möjlighet att kommentera. Ett beslut väntas sedan tas på ordföranderådet 14 maj. Även om KTH teoretiskt fortfarande skulle kunna komma med nya bud tror THS att man kan lita på att antalet lokaler blir så som det nu är sagt.–Det ska vara slut på överraskningar nu. Ju snabbare vi vet hur fördelningen ska se ut, desto mer tid har vi att påverka ombyggnationen. Men vi vill att ni förankrar det här på era sektioner, säger Beatrice Swensson, studiesocialt ans-varig på THS.

TEXT&FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

“Det ska vara slut på över­

raskningar nu”– Beatrice Swensson

10 OSQLEDAREN #4

FOTO: SARA EDIN

Professor Göran Manne berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

SVAR: Ja!

Lite längre svar: Eftersom de flesta typer av gatulyktor har en ganska lång tändtid ( 5 – 10 minuter) så är det viktigt att det fordras en lite längre tids mörker för att de ska tändas. Det räcker alltså att du blinkar emot detektorn. Oftast är dessa placerade på ovansidan av en lampa, för att inte belysas av lampan själv, och de är gemensamma för ett antal lampor. Systemet skulle ju annars fungera bra bara på ett sätt, nämligen som ett exempel på vad ett felaktigt utformat reglersystem kan förorsaka.

Det krävs alltså en del klättrande för att hitta «rätt» lampa. Det är dessutom rätt ljusstarkt däruppe. Lampan är gjord för att ge ca 20 lux på marken dvs 5 m under lampan. På 1 dm avstånd från lampan blir då belysningen ca 50000 lux, dvs som på stranden en solig hög-sommardag. Medtag solglasögon.

FRÅGA: «Gatulampor tänds per automatik efter en signal från en platta som registrerar när det blir mörkt.» / Jens

«Aha, så om vi hittar den plattan och lyser på den så kommer gatulamporna inte att tändas?» / Albin

«Hmm, vet inte... Fråga Fysikern!» / Jakob

Är det på detta viset?

//DEBATT

S om KTH­student är det oftast lätt att vara stolt, och på väg upp ur Tekniska Högskolans tunnelbanestation finns det

mycket att glädjas åt. Förutom drag-spelsmannen tänker jag framförallt på det som KTH gör, omvärlden ser och vi studenter inspireras av. Forskning som visas upp för självaste amerikanska presidenten, doktorander som skickar ut saker i rymden och före detta elever som stöper om hela marknader med nya idéer och patent; ja listan kan göras lång.

Även när det gäller framtiden lig-ger vårt universitet i framkant. Med 50 forskargrupper inom miljö och hållbar

utveckling studeras allt möjligt från bränsleproducerande bakterier till håll-bara städer. Ansvarstagandet för kom-mande generationer sträcker sig hela vägen in till den ekonomiska förvalt-ningen, där etiska riktlinjer reglerar hur KTH förvaltar sina tillgångar.

Hur orimligt vore det inte att tän-ka sig att KTH investerade miljonbe-lopp i till exempel vapenindustrin, vars produkter ödelägger stora naturresurs-er, driver människor på flykt och river upp obotliga svarta blödande sår i jord-skorpan? Blotta tanken på att ett högt ansett svenskt universitet investerar sina tillgångar i förödelse och framtida tysta vårar känns väl bisarr, men är den helt otänkbar?

Låt oss nu göra ett tankeexperiment, och tillämpa någonting vi lärde oss i en-variabelanalysen; variabelsubstitution. Om vi tar exemplet med vapenindustrin och dess förödande konsekvenser för människa och natur, och byter ut vap-enindustrin mot fossilbränsleindustrin

FOSSIL FREE: EN INTER-NATIONELL KAMPANJ

Kampanjen Fossil Free är interna-tionell och lanserades först i USA 2012. Syftet är att få högre lärosäten, städer och andra organisationer att sälja av alla investeringar i verksam-heter som direkt eller indirekt sysslar med utvinning av fossila bränslen.

I Sverige pågår just nu en kampanj på sju svenska lärosäten för att dessa ska göra sig av med fonder och an-dra investeringar kopplade till fossila bränslen.

Läs mer på: http://gofossilfree.org/se/

KTH BORDE SLOPA

SMUTSIGADEBATT:

INVESTERINGARStudenter i kampanjen Fossil Free kräver att KTH gör sig av med sina investeringar i fos-silbränsleindustrin. Det är viktigt för att KTH miljöansvar ska kunna tas på allvar, menar Joakim Thanke Wiberg som företräder Fossil Free på KTH, som kräver att KTH inom fem år ska ha desinvesterat fullständigt ur fos-silbränslebranschen.

12 OSQLEDAREN #4

skulle föregående fråga kunna formul-eras så här:

Hur orimligt vore det inte att tänka sig att KTH investerade miljonbelopp i fossilbränsleindustrin, vars koldioxidut-släpp och råvaruutvinning ödelägger stora naturresurser, driver människor på flykt och river upp obotliga svarta blödande sår i jordskorpan?

Det sorgliga är att oavsett hur bisar-rt det kan tyckas, så är det tyvärr sant. För närvarande har KTH genom fonder och stiftelser tillgångar investerade i fossilbränsleindustrin till ett värde av cirka 10 miljoner kronor. På listan över fossilbränsleföretag som KTH uppmun-trar finns miljöskurkar som bland andra Gazprom och dess gasledning, samt Exx-on Mobil, som på sitt samvete har det ofantliga oljeutsläppet i Alaska 1989 när oljetankern Exxon Valdez gick på grund.

Dessa investeringar är inte bara ekologiskt ohållbara för samhället utan även ekonomiskt ohållbara för KTH. För vad händer med värdet av dessa till-gångar när fossilbubblan spricker? Det vill säga när hela världen inser att FNs klimatmål om en maximal ökning av jordens medeltemperatur med två grad-er innebär en begränsad koldioxidbudg-et. Vi har nämligen inte råd att släppa ut all den koldioxid som motsvaras av de kol- och oljereserver som utgör en stor del av det ekonomiska värde som tillskrivs företagen i fossilbränslebran-schen. När fossilbubblan spricker kom-mer de finansiärer som investerat i den branschen stå kvar med svarte Petter och se sina investerade pengar gå samma väg som koldioxiden; upp i rök.

Vad kan KTH göra för att ta sitt ansvar och undvika onödigt finansiellt riskta-gande? Jo, KTH kan som flera amerikan-ska universitet desinvestera sina tillgån-gar ut ur fossilbränsleindustrin, det vill säga förflytta dessa pengar till fonder som enbart investerar i hållbara företag. Detta är för övrigt en process som drivs av studenter vid flera svenska lärosäten inom en nationellt samordnad kam-panj med namnet Fossil Free Sweden. Vi som är engagerade i Fossil Free här på campus har en stark tro på att KTH snart inser det orimliga i sina smutsiga investeringar, och på allvar uppfyller vad de skriver på sin hemsida. Där det står skrivet att «KTH tar aktivt sitt ansvar för utvecklingen mot ett hållbart sam-hälle».

Vi studenter inom kampanjen Fossil Free Sweden kräver av KTH att:

• omedelbart upphöra att invest-era medel, direkt eller indirekt, i fossil-bränslebolag.

• inom fem år ha deinvesterat ur fos-silbränslebranschen, och därmed vara helt fria från direkt och indirekt ägande i fossila bränslen.

• regelbundet och på ett transpar-ent sätt redovisa hur arbetet fortgår för att nå fossilbränslefria investeringar.

• uppmana förvaltarna av KTHs anställdas pensionspengar att desin-vestera sina tillgångar ur fossilbränsle-branschen.

När detta är genomfört kommer det vara mycket lättare att lämna campus efter en dags hårt pluggande, slinka ner i tunnelbanan, och känna sig väldigt stolt över att vara KTH-student. Tänk att genom blott sitt universitetsval bidra till ett hållbart samhälle och en bättre värld.

//DEBATT

“Vi som är engagerade i Fossil Free här på cam­pus har en stark tro på att KTH snart inser det orimliga i sina smutsiga

investeringar”

JOAKIM THANKE WIBERG FOSSIL FREE SWEDEN

13OSQLEDAREN #4

//STUDENTBOSTÄDER

T eo Strömdahl Östberg, Stockholms Studentkårers Centralorganisations (SSCO) ordförande, menar att det är

ett problem att regionens ungdomar söker sig bort och de som kommer hit möter hinder och problematik kring bostadsfinnandet. Bostadsbrist har blivit ett hot mot internationalisering, kompetens och tillväxt i Stockholmsre-gionen. Det här är något som även Chris Österlund, VD på Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) menar. Hon säger att det är ett problem med att stu-denter väljer bort Stockholm för stadens framtida konkurrenskraft. Idag finns bara studentbostäder åt 15 % av alla som väljer att studera här.

Vad gör politikerna? Moderaterna gick 2010 till val på att bygga 4000 stu-dentbostäder under denna mandatpe-riod, idag finns 750 varav 322 är tillfäl-liga och ytterligare 100 är omvandlade lägenheter i äldreboenden med minskad efterfrågan. Joakim Larsson, moderat borgarråd i Stockholm, representerar sitt parti under seminariet. Han berät-tar att Moderaterna satte ihop Stock-holms Stads bostadsförmedlings stu-dentspecifika kö, där kötiden idag ligger på 3 månader till 6 år. Joakim Larsson säger också att det finns pågående de-taljplaner för byggandet av fler lägen-heter och även godkända detaljplaner på lägenheter som kommer om 3 till 4 år. Problemet, säger han, är dock att det

inte finns ett jämt flöde i byggandet. Chris Österlind menar dock att när in-vesteringsstödet för nyproduktion togs bort 2007 avstannade byggandet av stu-dentbostäder. Vidare säger hon också att den nyproduktion som byggs idag är alldeles för dyr, studenterna får betala priset med höga boendekostnader.

«Man har antagligen doktorerat in-nan man får lägenhet här», säger någon skämtsamt med hänvisning till när en vanlig student i Stockholm får bostad. Det är lättast att se trycket på student-bostäder på kötider, icke-attraktiva om-råden har över 2 år som vanlig kötid för korridorsboende. Men är det så att alla studenter vill bo i innerstaden, eller var

5

5

Det finns 80 000 studenter i Stockholm, vilket gör det till Sveriges största studentstad.

Trots det är Stockholm kanske inte det första som kommer upp när man tänker «student­

stad». Här finns det nämligen bara 12 000 studentbostäder. Osqledaren besöker semina­

riet «Vad gör vi åt bristen på studentbostäder?» på Stockholms Handelskammare, pratar

med THS ordförande om Tekniska högskolans studentkårs planer på studentbostäder

och försöker reda ut vad Stockholms politiker gör åt bristen på boende.

HUR GÅR DET MED

TEXT//ELINA GOBENA ILLUSTRATION//ERIK LUNDQVIST

14 OSQLEDAREN #4

//SIDTYP

är ett «attraktivt område»? Teo Ström-dahl Östberg säger att så är inte läget. Studenter vill bo nära kommunikation som tunnelbana, sen behöver inte lägen-heterna ligga mitt i staden.

Miljöpartiets oppositionsbor­garråd i Stockholm, Daniel Helldén, tycker att tillfälliga studentbostäder i väntan på permanenta bostäder är en lösning. Både Daniel Helldén och Joakim Larsson nämner kvarteret Plankan på Södermalm som ett exempel på prob-lematik kring byggande. Stockholms Stad fick 2010 rätt att bygga 119 nya bostäder, varav cirka 40 studentbostäder på en stor innergård på Södermalm. De boende överklagade dock och det finns

ännu inget beslut i frågan. Samtidigt är regelverken problematiska eftersom dessa spelar roll även när man pratar om tillfälliga bostäder för studenter.

Det handlar om handikappanpassning, hissar, kvadratmeter och buller. Många överklaganden kommer in från boende i områden runtomkring, precis som i fal-let med Plankan, och alldeles för lång-samma processer att hantera dessa gör att godkännande av detaljplaner och byggande tar tid. Tillfälliga lösningar har alltså liknande problem som de per-manenta.

«Det är lättare att bli dömd till livs-tidsfängelse än att få bygga en balkong», säger Lotta Edholm, Folkpartistiskt bor-garråd i Stockholm, som en liknelse till hur svårt det är att bygga där det redan bor folk.

“Det är lättare att bli dömd till livstidsfängelse än att få bygga

en balkong”

15OSQLEDAREN #4

//STUDENTBOSTÄDER

Emilia Bjuggren, vikarierande oppositionsborgarråd för Social-demokraterna, tycker att det ska vara de allmännyttiga bolagen som ska bygga bostäder, och hon säger att de äntli-gen har fått markanvisningar efter 8 år och har kravet att 20 % av det nya ska vara studentbostäder. Men Modera-terna tycker inte de allmännyttiga ska ha «gräddfil» åt markanvisningar och få bygga.

Joakim Larsson påpekar att han inte tror på stimulansmedel eftersom det inte genererar lägre hyror. Lotta Ed-holm tror inte heller på subventioner, för byggbranschen kommer bara lägga kostnaderna någon annanstans och tror också att hyrorna inte kommer att bli lägre för att ett allmännyttigt bolag bygger. Men SSSBs Chris Österlind tror att allmännyttiga bolag, till skillnad från privata, ändå alltid kommer att bygga det de blir tillsagda att bygga. Hon me-nar att de enda som förlorar på att poli-tikerna inte kan bestämma vem som ska få förtur i att bygga är stockholmarna

och Stockholms stad, som förlorar i konkurrenskraft.

Något som politikerna verkar vara överens om är just att det måste finnas en gräns för överklaganden från med-borgare och att det måste finnas dead-lines för hur lång tid överklaganden får ta i domstol. «Är det verkligen nödvän-digt med regelverket», säger Miljöparti-ets Daniel Helldén och menar att man skulle kunna finna fler lösningar om man bara lättade lite på standarden för studentbostäderna. Lotta Edholm me-nar att bullernivåerna måste ses över, kanske behöver det inte vara lika starka restriktioner på studentboenden.

Det pratas mycket om tillfälliga lös-ningar, samtidigt som många studenter kanske inte upplever sina boenden som av ens hög standard. «Varför förväntas studenter ha det sämre?» frågar Teo Strömdahl Östberg retoriskt. Det här är också en fråga som THS ordförande Anna Johansson lyfter. Tillfälliga lös-ningar är inte bra, säger Anna Johans-son och menar att man måste lyfta hela bostadsmarknaden. Hon menar att till-fälliga lösningar blir permanenta, och då får vi ett bestånd av studentbostäder av mycket låg kvalitet. Anna Johansson pekar på studentbostäderna i Sickla, Nacka, som varit tillfälliga student-bostäder sedan 2002. Enligt SSSB går bygglovet ut i september 2015, och då återstår att se vad som händer med de barackliknande låghusen i Sickla.

På KTH kommer det dock hända en del de närmaste åren. KTH har en utveck-lingsplan för campus där 700 nya stu-dentlägenheter ska få plats. I dagsläget kommer dessa att vara främst för inter-nationella studenter, men när bestånd

“KTH har en utveck­lingsplan för campus

där 700 nya studentlä­genheter ska få plats”

Förslag på studentbostäder på Drottning Kristinas väg Bild: Utopia Arkitekter

16 OSQLEDAREN #4

//STUDENTBOSTÄDER

finns så är tanken att alla kommer alla få köa, säger Anna Johansson. Samtidigt menar hon att man kan ifrågasätta om det ska vara två eller ett års inkluderat boende för internationella studenterna (i dagsläget är det två år) och om det inte vore bra att gynna alla KTHs studenter och framförallt de som kommer från an-dra städer. Kåren har dock inte särskilt stor makt över campusplanen, utan job-bar istället med att på andra sätt påverka bostadsbyggandet.

Som en del av SSCOs styrelse jobbar THS med att driva frågan om student-bostäder, och har klargjort THS stånd-punkt att SSCO ska prioritera bostads-frågan. Något som Anna Johansson påpekar är att det inte ska ta fem år att får studentlägenhet, och att en hyra inte ska ligga på 7000 kr för 27 kvadrat, som det kan göra i vissa fall av nybyggnation. Bostad, säger hon, är sammankopplat med studenthälsan och en viktig kom-ponent för att studenter ska må bra. Däremot är det svårt att säga exakt hur det ska gå till politiskt för att få till fler

bostäder och för att studenterna ska slippa ta hyres-smällen vid nybyggna-tion.

Anna Johansson säger att THS inte är politiskt ideologiska; man stöttar de förslag som i slutändan genererar stu-dentnytta. Samtidigt har THS fått för-frågan från ett byggföretag om att ad-ministrera studentbostäder som byggs i företagets regi. Det skulle i sådana

fall handla om ett pilotprojekt på 48 bostäder, med möjlighet att utökas till 500. Anna Johansson kan inte svara på om projektet kommer att köra igång, eller var bostäderna skulle ligga ännu, mer än att de i fall de byggs ska ligga maximalt ungefär 30 minuter från KTH. Om THS bestämmer sig för att satsa på projektet, vilket skulle innebära att man behöver anställa personal enbart för ad-ministration, kommer alla studenter att få köa i ett system liknande SSSB:s.

Hugi Asgeirsson, Qsqledarens chefredaktör, som just nu håller på att sammanställa en rapport om stu-denthälsa, säger att merparten av Stock-holms studenter har visat sig bo i bostadsrätt. Undersökningen gjorde dock inte skillnad på andrahandsboende eller om bostaden var köpt av studenten själv. Men frågan blir ändå politiskt till sist; vilka studenter har egentligen råd att studera i Stockholm?

“THS har fått för­frågan från ett bygg­företag om att admin­istrera studentbostäder

som byggs i företa­gets regi. Det skulle i

sådana fall handla om ett pilotprojekt på 48

bostäder”

17OSQLEDAREN #4

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

TVÅ AV TRE ÄRSTOCKHOLMARE

MÅNGA BOR KVAR HOS FÖRÄLDRARBOR MED FÖRÄLDRAR

BOR MED PARTNER

BOR SJÄLVA

BOR MED VÄNNERELLER ANDRA

Lite mindre än en tredjedel bor fortfar-ande med sina föräldrar. Det vanligaste är an-nars att man bor själv eller med sin partner. Bara 6 % uppger att de bor med kompisar. Övriga är inneboende el-ler uppger «annat» som svar. Siffrorna stämmer väl med överens med hyresgästföreningens kartläggning av hur stu-denter bor i Stockholm.

Två tredjedelar kommer från «Stock-holm med omnejd».

KTH-STUDENT?HUR ÄR LÄGETKärnan i studentpolitik är att förbättra stu-dentens situation. Men vem är egentligen teknologstudenten och hur mår hen? Var femte år skickar THS och sex andra kårer ut en enkät till Sveriges teknologstudenter. Förra året var det dags igen och av 45 000 studenter som fick enkäten var det över 7000 som svarade. Rapporten kommer ut under hösten 2014, men Osqledaren har analyserat KTH-studenternas svar redan nu.

Vem är då den genomsnittliga KTH-studenten. Det är fortfarande en man, men andelen kvinnor på KTH fortsätter växa – 40 % av de svarande identifierar sig som kvinnor. De flesta är stockhol-mare och många bor kvar hos sina föräl-drar. Bland dem som flyttat hemifrån är det många som bor i bostadsrätt. Hälften jobbar vid sidan om studierna, och det vanligaste är att tjäna mellan ett- och tvåtusen kronor i månaden på sitt extraknäck. Allt fler tycker också att studiemedlet är tillräckligt högt – 65 %

idag, jämfört med 38 % för fem år sedan.Varannan student släpar en eller flera restkurser och en av fyra släpar på fler än två restkurser. Det är inte bra, för bland dem som släpar fler än två restkurser är det 35 % som uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt i sin studiesituation. Nästan var femte student har någon gång missat CSN:s krav och blivit av med studiemedlet.

En positiv sak är att de allra flesta trivs bra med sina studiekamrater. Dock har var femte student på KTH ingen att prata med som de känner förtroende för. Nästan var femte kvinna har också un-der sin utbildning någon gång känt sig trakasserad eller diskriminerad.

Hur ser KTH­studenten ut i jäm-förelse med teknologerna i resten av lan-det? Det kan du läsa i «Hur mår teknolo-gen 2013» som kommer ut i höst. Håll utkik!

UNDERSÖKNINGEN HUR MÅR TEKNOLOGEN?

Undersökningen «Hur mår teknolo-gen» genomförs var femte år av alla de tekniska kårerna genom samar-betsföreningen Reftec.

En enkät skickades ut till 45 343 teknolog-studenter i Sverige, varav 7903 på KTH. Svaren samlades in under två månader 2013. Över 7000 studenter svarade på enkäten, varav 1596 från KTH. Statistiken i den här artikeln baserar sig på KTH-studen-ternas svar. Hela rapporten «Hur mår teknologen 2013» kommer ut under hösten 2014.

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON GRAFIK//NADAN GERGEO &

HUGI ÁSGEIRSSON

18 OSQLEDAREN #4

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

KORRIDORSRUM

STUDENTLÄGENHET

FÖRSTAHANDSKONTRAKT

ANDRAHANDSKONTRAKT

BOSTADSRÄTT

ANNAT

HUR BOR DE SOM INTE BOR MED FÖRÄLDRAR?Bland studenter som flyttat hemi-från är det nästan lika vanligt att bo i bostadsrätt (31 %) som det är att bo i studentboende (36 %). Här utmärker sig KTH-studenterna från andra studenter i Stockholm. Enligt hyresgästförenin-gen är det bara 28 % av studenterna i Stockholm som inte bor hemma som bor i bostadsrätt. Antagligen beror det på att KTH-studenter till större andel än genomsnittet kommer från välbär-gade familjer. Men KTH-studenterna bor också oftare i studentbostad. För studenterna i Stockholm totalt är det 25 % som bor i studentbostad. Det beror an-tagligen på att KTH-studenter går längre utbildningar och därför kan stå längre i bostadskön.

Enligt Sveriges förenade studentkårer bör student-boenden ligga inom 30 minuter från lärosätet. Knappt hälften av studenterna tar sig från hem-met till KTH på mindre än 30 minuter. En fjärdedel har längre resväg än 45 minuter, och 6 % har längre resväg än en timme. Stockholm har de i särklass läng-sta restiderna, enligt undersök-ningen 2007.

VANLIGT ATT BO I EGEN BOSTADSRÄTT

HÄLFTEN TAR SIG TILL KTHPÅ MINDRE ÄN 30 MINUTER

ÅR 2007 TYCKTE BARA 38 % ATTSTUDIEMEDLET VAR TILLRÄCKLIGT*

65 %TYCKER ATT

ÄR TILLRÄCKLIGTSTUDIEMEDLET

HÄLFTENJOBBAR

SÅ MYCKETI MÅNADEN TJÄNAR

17 % - UNDER 1000 KR25 % - 1000-2000 KR19 % - 2000-3000 KR13 % - 3000-4000 KR 9 % - 4000-5000 KR17 % - ÖVER 5000 KR

DE SOM JOBBAR

EXTRAStudiemedlet är 1350 kronor högre i månaden än 2007 och nu verkar en major-itet vara nöjda med beloppet.

Andelen som jobbar extra har sjunkit med un-gefär 5 procentenheter sedan 2007. Det är for-farande många som jobbar extra på KTH. Det är värt att notera att för att passera SCB:s fattig-domsgräns (10 800 kronor i månaden) behöver man, utöver fullt studiestöd, jobba ihop knappt 2000 kronor i månaden. Det verkar också vara den vanligaste månadslönen.*[ källa: «Hur mår teknologen» från 2007 ]

FORTSÄTTER PÅ NÄSTA UPPSLAG

19OSQLEDAREN #4

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

HAR MISSATCSN:S KRAV

HÄLFTEN HAR

Hälften av studenterna på KTH ligger helt i fas med sin studieplan och har inga restkurser på släp. Lite mer än en fjärdedel (28 %) har en el-ler två restkurser. Omkring 8 % har fler än fem rest-kurser kvar.

Studenterna har uppgett ungefär hur många schemalagda undervisnings timmar de har och hur många timmar de lägger på självstudier i genomsnitt per vecka. Uppskattningarna är gjorda i grova intervall om 10 tim-mar. Genomsnittet på KTH verkar vara lite mer än 20 schemalagda timmar och lite mindre än 20 timmar självstudier i veckan. När intervallen för varje enskild student läggs ihop ser man att det den genomsnittlige studenten på KTH lägger omkring 40 timmar i veckan på sina studier. Det verkar dock vara lika vanligt att studera mindre än 40 timmar som det är att studera mer än 40 timmar i veckan.

Omkring 17 % uppger att de en eller flera gånger under utbildningen missat CSN:s krav och blivit av med studiemedlet. Knappt 2 % uppger att de blivit av med studiestödet mer än två gånger. År 2010 skärpte CSN sina regler och prövningen av studieresultat blev hårdare. I under-sökningen 2007 uppgav knappt 15 % på KTH att de förlorat studiestödet för att de missat poängkravet. De skärpta reglerna verkar alltså inte haft någon dramatisk effekt på KTH-studenterna.

17 %MINDRE ÄN40 TIMMAR

35 %MER ÄN40 TIMMAR

33 %

UNGEFÄR*40 TIMMAR

32 %

STUDERAR

I VECKAN

STUDERAR

I VECKAN

STUDERAR

I VECKAN

*STUDERAR 30-50 TIMMAR I VECKAN

RESTKURSER

TVÅ AV TREPLUGGAR OMKRING

I VECKAN ELLER MER40 TIMMAR

20 OSQLEDAREN #4

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

SÅ HUR MÅRKTH-STUDENTEN?

FYRA AV FEM TRIVSBRA MED SINA STUDIEKAMRATER

Att ha någon att prata med om livets svåra frågor är viktigt. En av fem studenter på KTH uppger att de inte har någon att prata med som de känner förtro-ende för.

En av fem (19 %) uppger att de mår dåligt eller myck et dåligt i sin studiesituation. Det är en siffra som KTH och THS bör titta närmare på för att förstå var problemet ligger för denna grupp studenter.

Ekonomin har förbättrats och den ab-soluta majoriteten trivs med sina studiekam-rater. Men andelen som är ensamma och mår dåligt är dock på tog för hög. En särskilt an-märkningsvärd siffra är kopplingen mellan välmående och genomströmning. Kan KTH förbättra sitt anseende och spara pengar genom att satsa mer på studenthälsa? Det är värt att utreda närmare. En annan skräm-mande siffra är att 17 % av kvinnorna up-plevt diskriminering eller trakasserier i sam-band med utbildningen. En jämförelse med motsvarande siffra för männen talar ett ty-dligt språk.

De flesta (83 %) trivs bra eller mycket bra med sina studie kamrater. En minoritet uppger att de varken trivs bra eller dåligt (17 %) och bara 3 % säger att de trivs dåligt.

Det verkar finnas ett samband mellan välmående och antal restkurser. Runt 35 % av studenterna som mår dåligt släpar fler än två kurser. Det är inte förvånande. Det är svårt att avgöra verkan och orsak. Kan ökad studenthälsa förbättra genomströmnin-gen? KTH bör titta närmare på det, som omväxling till skärpta uppflyttningskrav.

EN AV FEM HAR INGEN

EN AV FEM MÅR DÅLIGT

ATT PRATA MEDSAMBAND MELLANVÄLMÅENDE OCH RESTKURSER

I SIN STUDIESITUATION

I FÖRTROENDE

ANDEL SOM MÅR MÅR DÅLIGT UTAN

RESTKURSER

ANDEL SOM MÅR MÅR DÅLIGT MED 1-2 RESTKURSER

ANDEL SOM MÅR MÅR DÅLIGT MED >2 RESTKURSER

35 %

30 %

25 %

20 %

15 %

10 %

5 %

0 %

STUDIERNA HAR

UPPLEVT ATT DE BLIVIT

DISKRIMINERADEELLER TRAKASSERADE

6%AV MÄNNEN

17%AV KVINNORNA

I SAMBAND MED

21OSQLEDAREN #4

//POLITIK

I vintras kom Anders Borg med ett förslag om en ökning av stud-iemedlen men som samtidigt skulle resultera i en sänkning av bidrags-

delen och en ökning av lånedelen. Sver-iges förenade Studentkårer (SFS) och Stockholms Studenters Centralorgani-sation (SSCO) gick ut och kritiserade beslutet hårt tillsammans med bland an-nat Socialdemokratiska Studentförbun-det. Även THS kritiserade förslaget och ställde sig bakom SFS:s och SSCO:s mål om ett studiemedel bestående av 50/50 bidrag och lån. Efter högljudda protester från flera håll drogs förlaget tillbaka och studenterna hade vunnit. Eller?

Många studenter vid KTH var inte alls nöjda med att förslaget dragits till-baka utan tyckte att en ökning av stud-iemedlen var bra trots att det innebar en ökning av lånedelen. Flera utryckte också irritation över att THS uttalat sig kritiskt i en fråga som inte hade ett svar i THS åsiktsdokument. Andra var irriterade över att THS hade tagit ställn-ing för en åsikt som av många ansågs i

första hand vara politiskt ideologisk och inte nödvändigtvis det bästa för studen-terna.

Hur borde kåren ha gått tillväga för att alla medlemmar skulle känna att de kunde stå för kårens uttalande? Borde THS kanske inte ha uttalat sig utan att Kårfullmäktige först hade röstat om saken? Borde THS ha uttalat sig alls? Att som organisation uttala sig i aktuella politiska frågor är svårt när ens medlem-mar är så olika som de är på THS. Det här är egentligen bara ett konkret exem-pel på en frågeställning som är mycket större.

Vilka uppgifter har en kår? Hur politisk ska man vara och inom vilka ra-mar? Hur ska man utföra sitt påverkan-sarbete och vem ska man påverka? Det här är en diskussion som just nu pågår aktivt på THS och i hela Sverige och därför är det viktigt att alla vi som är medlemmar i en kår tänker till nu. Hur vill du ha det och hur vill du att THS ska arbeta i framtiden?

HAR THS ÅSIKTER?

Tekniska Högskolans studentkår har åsikter om allt möjligt. Totalt 151 officiella åsikter står listade i det åsiktsdokument som an-tagits av kårfullmäktige. De flesta rör utbild-ningen och studiemiljön på KTH, men några är mer politiska. Här är några av dem: THS anser (bland annat) att:

• kvotering ska inte förekomma

• studiemedlet ska dimensioneras så att studenter kan ha helt ledigt minst fem veckor om året

• en student som är föräldraledig ska ha rätt till ersättning minst mots-varande studiemedlet

• studiemedlet ska bestå av 50% bidrag och 50% lån

• nationellt och regionalt påverkan-sarbete ska inte gå ut över det lokala påverkansarbetet.

ATT VARA ELLER INTE VARA

- VAD SKA THS ÄGNA SIG ÅT? POLITISK

5

5

På THS finns inga partier eller partipolitiska föreningar. Studentkåren ska vara

partipolitiskt obunden, någonting som ibland tolkats som att den inte bör ta ställning i

politiska frågor. Samtidigt har THS åsikter som tangerar politiken och förväntas ofta ta

ställning, tillexempel när regeringen ville sänka studiebidraget. Hur politisk ska kåren

vara? Hur ser det ut idag? Vilka uppgifter har egentligen en studentkår?

TEXT//EMMA BJERKEFELDT

22 OSQLEDAREN #4

//POLITIK

Såhär står det i högskolelagen:

«En studentkår ska ha som hu-vudsakliga syfte att bevaka och med-verka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid hög-skolan.» (4 kap. 9 §)

Det här är alltså vad staten kräver av en organisation för att den ska få ges kårstatus och därmed också få statligt stöd för att bedriva en del av sin verk-samhet.

THS ägnar sig åt många olika saker

som på olika sätt gynnar studenter. Vi bedriver restaurangverksamhet, ordnar fester och pubar och jobbar aktivt för att studenter på KTH ska ha en nära kon-takt med näringslivet. Men THS:s vikti-gaste uppgift och det som gör att vi som kår särskiljer oss från andra studentor-ganisationer är alltså detta: att vi måste medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningar för studier vid KTH.

Och det gör vi. THS har bedrivit ett effektivt påverkansarbete i flera frågor de senaste åren där de kanske de mest omtalade har varit frågan om en förän-drad läsårsindelning och införandet av 300 poängsreglen.

Det är här frågan om politik kom-mer in. Påverkansarbete sker inte bara på det egna lärosätet utan många beslut tas av högre instanser, inte sällan på riksdagsnivå, och då räcker det inte att bara påverka KTH om man vill ha till en förändring. Ovan nämnda exempel om ändringen av studiemedlen är ett exem-pel på en sådan fråga. Den akuta bristen

på studentbostäder i Stockholm är en annan.

Som jag ser det finns det tre vägar att gå:

1. THS väljer att vara så opolitiska det bara går och bedriver en-dast påverkansarbete mot KTH. Det skulle innebära att vi går ur SSCO och SFS eftersom de driver frågor mot bland annat regering och riksdag. I teorin är det görbart och man skulle eliminera risken att driva frågor som inte stu-denterna vill driva. I praktiken skulle det dock leda till att KTH:s studenter inte får tillgång till SSSB:s (Stiftelsen Stockholms Studentbostäders) student-bostäder och är därmed egentligen inte ett alternativ. Det skulle dessutom in-nebära att SSCO och SFS i mindre grad om ens alls skulle vara intresserade av att ställa sig bakom THS och hjälpa oss i frågor som inte rör studenter på andra lärosäten, till exempel som när KTH:s studenter fick problem med CSN på gr-und av vår läsårsindelning.

“Om vi låter SSCO och SFS driva frågor och göra uttalanden som THS per

definition står bakom så är vår åsikt inte längre nöd­

vändigtvis vår egen.”

På vänster skärm: Omslagsbild från Osqledaren. Höger skärm: Kampanj mot CSN:s regler 2011. Bilden är ett montage. Foto: Sascha Albert.

23OSQLEDAREN #4

//POLITIK

2. THS väljer att sitta kvar i SFS och SSCO men att inte som en-skild kår bedriva något annat påverkan-sarbete än det gentemot KTH. Ungefär såhär fungerar det idag och det är på många sätt att göra det lätt för sig. Man låter andra ta beslut i frågor som ska dri-vas och uttala sig när det är nödvändigt. Man sparar även mycket tid genom att till exempel låta SSCO driva bostads-frågan. Problematiken blir här egentli-gen densamma som den vi utgick ifrån fast nu med kårens vilja i fokus istället för den enskilda studenten. Om vi låter SSCO och SFS driva frågor och göra ut-talanden som THS per definition står bakom så är vår åsikt inte längre nöd-vändigtvis vår egen. För att se till att THS kan stå bakom SFS och SSCO så be-höver vi vara aktiva i organisationerna och vara tydliga med vilka frågor vi vill driva och hur. Och om vi ändå ska ta ty-dlig ställning, vad är då poängen med att avsäga sig ansvaret?

3. THS väljer att som enskild kår bedriva påverkansarbete både gente-mot KTH och mot riksdag och regering. Man har ett nära samarbete med SSCO och SFS men kan även arbeta med el-ler uttala sig i frågor som går emot det som SFS eller SSCO tycker. I frågor där vi tycker samma sak kan vi välja att ant-ingen hänvisa till dem eller göra egna ut-talanden.

A tt vara eller inte vara politisk är egentligen en ick-efråga. Kåren måste ta ställn-ing i frågor som påverkar stu-

denterna, alltså måste kåren tycka något och alltså måste kåren vara politisk. Jag tror också att de flesta håller med mig. Om THS inte hade gett sig in i debatten när CSN:s beslut tvingade KTH att ändra läsårsindelningen hade vi med största sannolikhet hört fler upprörda röster än vi gjorde när kåren uttalade sig om det ändrade studiemedlet.

Jag tror, och rätta mig gärna om jag har fel, att det som sticker folk i ögonen är när kåren uttalar sig i frågor på ett sätt som har ett klart ideologiskt eller partipolitiskt ställningstagande. Här måste man lära sig att skilja på vad det

innebär att vara politisk och att vara partipolitisk. THS är partipolitiskt obunden. Det innebär att THS inte tar ställning i en fråga på grund av att ett visst parti gör det. Däremot finns det inget problem med att tycka samma sak som ett parti. Jag anser dessutom att det inte finns några problem med att samarbeta med partier i frågor där THS och partiet i fråga tycker samma sak. Det viktiga är att THS ställningstagande är baserat på våra värderingar och inte på vad någon annan tycker.

Hur och när kåren ska tycka anser jag vara en betydligt svårare fråga. Idag har THS ett åsiktsdokument där det står hur kåren ska tycka i både det ena och det andra och där kan styrelsen och led-ningsgruppen ta stöd när de känner att de behöver en grund för sina ställning-staganden. Problemet uppstår när det dyker upp en fråga där svaret inte finns i åsiktsdokumentet. Så var det i fallet med Anders Borgs förslag om sänknin-gen av studiebidraget och här fick man gå in och försöka tolka vad THS borde tycka och efteråt skriva in beslutet i åsiktsdokumentet. Det problemet går inte att komma runt. Oavsett hur många åsikter man skriver in i ett åsiktsdoku-ment kommer det alltid att dyka upp sit-uationer man inte har tänkt på och där man kommer behöva agera utan åsikts-dokumentet i ryggen.

Bättre vore kanske att göra som SFS och göra om åsiktsdokumentet till ett principprogram som klargör kårens värderingar och vad kåren vill på lång sikt snarare än specifika åsikter i ett begränsat antal frågor. Det kräver dock att man litar på att de förtroendevalda

personer som ska föra THS:s talan och leda THS arbete har viljan och verktygen att driva THS i enlighet med princip-programmet. Å andra sidan känns det poänglöst att ha förtroendevalda om man inte gör det.

D et stora problemet med att vara en politisk kår är att få studenternas åsikter rep-resenterade bland dem som

ska driva verksamheten. På Stockholms universitets studentkår (SUS) har man löst det med att ha partier i kårfullmäk-tige (KF) och hela universitetet som en valkrets. Då kan vem som helst rösta på det partiet de tycker bäst representerar deras åsikter ungefär på samma sätt som i det svenska riksdagsvalet bortsett från att partierna inte nödvändigtvis be-höver vara politiska partier.

På THS ser det annorlunda ut. Här fungerar sektionerna som valkrets och varje sektion har ett visst antal mandat i KF. När KF väl är tillsatt så sitter alla på personligt mandat vilket innebär att man egentligen inte är representant för sektionen utan får driva och argumen-tera för de frågor man själv anser vara viktiga. Poängen med att ha sektionerna som valkretsar är att man på ett enkelt och naturligt sätt når väldigt långt ut i organisationen. Om jag som sektionsm-edlem har en fråga jag vill lyfta till KF är det på det här viset lätt för mig att veta åtminstone en person jag kan vända mig till för att få min röst hörd i THS högsta styrande organ.

Representanterna i KF väljs sällan in på politiska premisser och här har vi ytterligare ett problem om man vill ha till en politisk studentkår. Studentlivet på KTH kretsar kring många saker som studenterna verkar tycka är viktigare än THS:s politiska agenda och därför väljs också KF därefter. Jag hoppas och vet att den här diskussionen fortsätter långt efter att min artikel publicerats. Och jag hoppas innerligt att den diskussionen leder till en kår där så många studenter som möjligt känner sig representerade och hörda.

“THS är partipolitiskt obunden. Det innebär att

THS inte tar ställning i en fråga på grund av att ett

visst parti gör det. Däremot finns det inget problem

med att tycka samma sak som ett parti”

24 OSQLEDAREN #4

25 OSQLEDAREN #0

//RUBRIK En gång i tiden fanns det partier på THS och kåren var allt annat än opolitisk. Men även då utkämpades det en strid mellan dem som bara ville fokusera på studenters situation och dem som ville påverka samhället i stort. Osqledaren blickar tillbaka på kårpolitiken.TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

Vem styr kårpartierna? Kårpartiet Borgerliga Teknologers främsta vapen i valet var att de utgav sig för att vara mindre politiska än de an-dra. De ville inte att kåren skulle uttala sig i rikspolitiska frågor som inte direkt rörde studenter och försökte ofta skapa misstanke runt vilka krafter det var som «egentli-gen» styrde de andra partierna.

VALLÖFTEN I OSQLEDAREN (1978) VAR

PARTIERNAS VIKTIGASTE PLATTFORM

KÅRPOLITIK = PAJKASTNING? DET TYCKTE VISSA PARTIER ANNONS FRÅN CHILEKOMMITTÉN, OSQLEDAREN, ÅR 1979

Idag är politikens plats på studentkåren marginaliserad, men det fanns en tid då kårfullmäktige diskuterade allt från politiska fångar i Chile till marknadsekonomi. Fram till 1986 röstade KTH-studenterna på kårpartier i valet till fullmäktige. De största av partierna hette saker som «Teknologpartiet» och «Borgerliga teknologer» och ville fokusera arbetet på lokal påverkan på KTH. De gick till val på löften som om att instifta «en massiv kursverksamhet på Kåren, framförallt inom miljövårds- och språk-kommunikation» (Teknologpartiet 1970) eller att «bygga en fristående motionshall i anslutning till kårhuset» (Borgerliga teknologer 1979). Dessa partier fick ofta egen majoritet och kunde då själva sätta ihop kårstyrelsen. Deras popularitet byggde mycket på att de lade all fokus på studenternas situation och ville inte blanda sig i rikspolitiken.

Det fanns dock andra kårpartier som var ivriga samhällsdebattörer. Socialistisk kårfront gick 1979 till val på «Nej till kärnkraft», «Kamp mot imperialismen» och «Mer projektarbete - bort med de graderade betygen» och blev det näst största partiet med 12 av 47 mandat i Kårfullmäktige. Tillsammans med Teknisliberalerna och det kommunistiska Clarté skra-pade de ihop 25 mandat och bildade styrelse, till valvinnarna Borgerliga teknologers (22 mandat) stora besvikelse.

På 80­talet svalnade intresset för kårpolitiken. På slutet av 60-talet hade valdeltagandet på THS varit över 60 procent, för att på 70-talet falla till runt 40 procent. År 1985 kommer bottennoteringen med ett valdelta-gande på 24 %. Det märks inte minst i Osqledaren som knappt längre skriv-er om kårpolitiken. Det blir nådastöten för kårpartierna. För att göra kåren mer representativ skriver man om stadgarna så att fullmäktiges ledamöter istället väljs från sektionerna, som ges ett antal mandat beroende på stor-lek. Det är systemet som lever kvar än idag, 30 år senare. Hur är det då med valdeltagandet, kunde man hejda det långsamma raset? Det verkar inte så, 2014 var det nere på drygt 11 procent.

OSQLEDAREN FRÅGAR TEKNOLOGER OM KÅRVALET 1978

25OSQLEDAREN #4

TRE FRÅGOR TILLÅTTA PARTIER

Den 14 september är det val till

Sveriges riksdag. Det är inte klart

vilka de främsta valfrågorna blir,

men troligtvis kommer högskole­

frågor inte ägnas många spaltmeter.

Det är synd tycker vi på Osqledaren.

Därför har vi ställt frågor till

alla riksdagspartier och de två

största uppstickarna. Två partier

hade ännu inte återkommit när tid­

ningen gick till produktion, därför

saknas svar från Folkpartiet och

Sverigedemokraterna.

Vi ställde tre frågor:

1. Vad vill ni göra åt studenternas

bostadssituation?

2. Vilken insats vill ni göra på hög­

skoleområdet?

3. År 2030 kommer Sverige att ha

ett underskott på över 50.000

ingenjörer enligt initiativet

Tekniksprånget. Hur vill ni lösa

det?

Vissa svar var långa, så vi har tagit

oss rätten att korta. Vi har också fet­

stilat i orange på vissa ställen där

partierna utmärker sig särskillt.

Vilket parti tycker du för den bästa

studentpolitiken? Spara tidningen

till september! Ses i vallokalen!

STUDENTFRÅGORNAINFÖR RIKSDAGSVALET

OSQLEDARENS GUIDE TILL

ILLUSTRATION//THÉA THORHEIM SAMMANSTÄLLNING//LISA GOOD

& HUGI ÁSGEIRSSON

26 OSQLEDAREN #4

MODERATERNAVi vill förenkla reglerna för byggande av stu-dentbostäder så att det ska bli mer lönsamt att

bygga studentbostäder. Riksdagen har nyligen fattat beslut om bl.a. möjligheten att lättare inreda stu­dentlägenheter på vindar och fattar under våren beslut om ytterligare förenklingar av planprocesser, buller-regler och förutsättningar för byggande. Boverket har fått i uppdrag att ändra sina byggregler så att studentbostäder kan byggas mindre och på så sätt bli upp emot 25 procent billigare. Nio av landets större universitet och högskolor har i ett pilotprojekt fått möjlighet att tillhandahålla bostäder för studenter och forskare. För att öka tillgången på bostäder för unga och studenter har ett stöd för innovativt byggande införts.

KRIST-DEMOKRATERNALåt universitetens försöksverksamhet med andrahandsuthyrning

av studentbostäder permanentas. Låt byggbranschen komma med önskemål om normer för byggandet av student-bostäder. Skapa nya samverkansgrup-per mellan de olika aktörerna. Förläng möjligheten att medge tidsbegrän­sat bygglov för studentbostäder från dagens tio till femton år. Kravet att hiss behöver installeras avskaffas vid byggande av ungdoms- och student-bostäder under 35 m2 som byggs på vin-dar. Ge universitet och högskolor samt Försvarsmakten rätt att tillhandahålla bostäder för studenter, forskare och till-fälligt försvarsanställda

CENTERPARTIETFör att åstadkomma en hållbar bostadsmarknad som står sig på lång sikt krävs det tre saker. Vi

måste öka tillgängligheten och tillgån-gen till de bostäder som redan finns

idag, undanröja hinder och regler som snarare försvårar än underlättar för en hållbar bostadsmarknad och få fart på byggandet. Det måste bli möjligt att bygga billigare bostäder. Samtidigt måste bostadsföretag få möjlighet att ta ut hyror som motsvarar vad det faktiskt kostar att bygga. Bostadsbristen ber­or på reglerad hyressättning, krång­liga byggregler och dålig konkur­rens i byggsektorn som har gjort det onödigt dyrt att bygga. Centerpartiets bostadspolitik går ut på att råda bot på detta genom att förenkla reglerna för byggande.

MILJÖPARTIETMiljöpartiet har föresla-git ett särskilt krispaket för studentbostäder. En del i krispaketet in­

nefattar en villkorad medfinansier­ing vid nyproduktion av student­bostäder. Stödet ges för projekt som skapar studentbostäder genom nybyg-gnad eller ombyggnad och utbetalas till den som äger fastigheten. Vårt invester-ingsstöd möjliggör 10 000 nya student-bostäder. Stödet ska även villkoras krav på energi och tillgänglighet. I dag finns ett liknande investeringsstöd för nybyg-gnation av äldrebostäder. I krispaketet ingår även sänkt fastighetsskatt på stu-dentkorridorer samt att fler ska få ökade möjligheter att delta aktivt i bostads-försörjningen, inklusive Akademiska Hus och lärosätena. Vi vill också höja bostadsbidraget för studenter och andra med låga inkomster.

SOCIAL-DEMOKRATERNAEndast 4 av 32 orter kan garantera alla studenter en bostad inom 30 da-

gar. På hela 9 orter kan studenterna inte räkna med att få ett permanent boende under höstterminen (Sveriges förenade studentkårer 2013). Enligt regeringens egen utredare finns ett samlat behov av 20 000 studentbostäder. Trots detta har

nyproduktionen av studentbostäder och små hyreslägenheter minskat kraftigt. Den akuta bristen för unga och student-er som finns i storstäderna och univer-sitetsorterna gör att staten måste ta sitt ansvar för att få igång nyproduktionen. Därför föreslår vi en byggbonus på 1 miljard kronor år 2014 till byg­gande av studentbostäder och små hyreslägenheter.

VÄNSTERPARTIETVänsterpartiet vill se en stor satsning på byggan-de av hyresrätter, däri-bland studentbostäder.

Vi föreslår ett ekonomiskt stöd för byggande av hyresrätter som innebär att 15 000 till 20 000 nya hyresrätter per år kan byggas.

FEMINISTISKT INITIATIVVi vill genom inves­teringsstöd bygga billigare och göra

om lokaler (kontor, industri) till bostäder. Kollektivboende. Låta fler ak-törer – som t ex Akademiska Hus och de olika lärosätena – ta en mer aktiv roll i bostadsbyggandet.

PIRATPARTIETLagstiftning och annat regelverk behöver ses över för att korta pla-neringsprocessen för

bostadsbyggande, och öka flexibiliteten. Det kan även leda till en större mång-fald i byggandet av bostäder. Det be-hövs t.ex. inte 2,4 meter diskbänk för en studentlägenhet! Byggreglerna för studentlägenheter bör förenklas och an-passas till de krav en student har så att det blir billigare att bygga. Oligopolen i byggsektorn måste brytas för att få ner byggkostnaderna, till exempel genom att via EU standardisera byg­gnormer så att vi får en friare konkur-rens på EU-nivå.

//RIKSDAGSVALET

VAD VILL NI GÖRA ÅTSTUDENTERNAS BOSTADSSITUATION?

27OSQLEDAREN #4 27

//RIKSDAGSVALET

MODERATERNAFramåt vill vi fortsätta att stärka svensk hög-skola. Sedan 2006 har resurserna till högskolan

ökat med 1 miljard kronor, varav en stor del har gått till att stärka de program med lägst resurser per plats. Samtidigt har vi utökat antalet platser med 20 000. Regeringen har givit besked att utöka antalet platser på högskolan med ytterligare 10 000 platser under den kommande mandatperioden. Studiem­edlet ska höjas med 1000 kronor och examenspremier ska inrättas för att attrahera fler studenter till lärar­programmet.

KRIST-DEMOKRATERNAAtt den lärarledda tiden ska varudeklareras i hög-skolans kursplaner. Att

de sociala trygghetssystemen bät­tre anpassas till studenter. Utreda frågan om ett premiesystem för att uppmuntra snabbt avslutade hög­skolestudier eller uttagen examina. Att grundutbildningsanslagen inne-håller en avsatt del för vetenskapsank-nytning och lärarens forskning, och att all högre utbildning knyts till en forsk-ningsmiljö. Inrätta en fristående instans för granskning av forskningsfusk

CENTERPARTIETCenterpartiet ser gärna ett resurstilldelningssys-tem som i än högre grad premierar hög kvalitet,

men också samverkan och öppenhet mot det omgivande samhället. Centerpartiet ser gärna att nya aktörer etablerar sig på den svenska akademiska kartan. Vi tror att nya aktörer bidrar till att akademin rustas bättre att möta ett förändrat sam-hälle. Centerpartiet är även positivt till att dagens statliga lärosäten tar initiativ till ansökningar om att om­vandlas till stiftelsehögskolor. Vi ser gärna att lärosätena blir mer autonoma.

MILJÖPARTIETI dag får en del studenter så lite som fyra timmar undervisning i veckan. Miljöpartiet anser att

varje student – oavsett utbildning - har rätt till en genomsnittlig under­visningstid om minst tio timmar per vecka. Samtidigt ser vi behov av att lyfta högskolepedagogiken som ett led i att höja kvaliteten ännu mer. Vidare vill vi anslå en halv miljard 2014­2015, därefter 735 miljoner årligen, för att säkra fler platser på högskolan. Arbetsmarknadens kärva läge gör att fler behöver utbildning, inte färre. Kvalitetsutvärderingssystemet ska såklart leva upp till internationell standard. Vi vill att det ska konstrueras av en självständig myndighet tillsam-mans med lärosätena och andra berörda aktörer. Gällande resursfördelningen vill Miljöpartiet att det ska stimulera akad-emisk kvalitet och kreativitet snarare än snabb studentgenomströmning.

SOCIAL-DEMOKRATERNAVi har föreslagit 16 000 nya platser på yrkes-högskola, högskola och

universitet. Vi vill också skapa högre kvalitet genom fler lärarledda timmar på de utbildningar där bristen är som störst. Heltidsstudier ska motsvara heltid. Som första steg vill vi investera 100 miljoner kronor för högre kvalitet i lärarutbildningen. Generellt behövs också i befintliga utbildningar en tydligare arbetslivsanknytning. På sikt ska alla studenter ha möjlighet till praktik inom sitt program. Vi vill ta steg mot ett treterminssystem genom att kraftig utöka antalet relevanta som-markurser som ger studenter möjlighet att slutföra sin utbildning på kortare tid och komma ut på arbetsmarknaden tidigare.

VÄNSTERPARTIETVänsterpartiet ser ut-bildning som en rättighet och har konsekvent bedrivit en politik för att

minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. Studiemedlet är då en viktig faktor och vi höjer i vår skugg­budget studiemedlet med 1000 kro­nor per månad, där 650 kronor är en höjning av bidragsdelen.

FEMINISTISKT INITIATIVTotal översyn av resurstilldelningssys-temet för högre utbildn-

ing ur ett könsmaktsperspektiv i avsikt att bryta det glastak som många kvin-nor möter inom akademin. Det ska vara minst ungefär hälften kvinnor på alla poster och på alla nivåer, för att bryta könspyramiden inom aka­demin. Högre utbildning genomsyras av ett könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, och antirasistiskt perspektiv. Ut-bildningen på högskolor innehålla kli-matkunskap och verksamheten bedrivas med hänsyn till miljön.

PIRATPARTIETLäromedel i det offen-tligt finansierade skol-systemet ska ha öppna licenser. Det offentligt

finansierade utbildningssystemet måste ta ansvar för att det tas fram läromedel av tillräcklig kvalitet. Det kan ske genom att lärare som utvecklar fria läromedel ges minskad undervisningsskyldighet. År 2025 ska basläromedlen på alla universitets­ och högskolekurser vara fritt tillgängliga med öppna licenser. Gratis basläromedel till studenterna! Resultaten av offentligt finansierad forskning ska kunna nås fritt via internet. Föreläsningar bör i högre utsträckning filmas och göras till-gängliga för alla. Alla studenter bör även erbjudas grundläggande undervisning kring studieteknik och stresshantering.

VILKEN INSATS VILL NIGÖRA PÅ HÖGSKOLEOMRÅDET?

28 OSQLEDAREN #4

//RIKSDAGSVALET

MODERATERNARegeringen har gjort det mer lönsamt att utbilda sig tack vare jobbskat-teavdraget. Med ordning

och reda i ekonomin fortsätter Sverige att växa och behovet av kvalificerad ar-betskraft ökar. Detta är positivt men utgör även en utmaning för vår fram-tid som ett internationellt konkur-renskraftig land. Det krävs flera svar. Regeringen har genomfört flera satsnin-gar i skolan för att utöka intresset och förståelsen för matematik, teknik och No. Under den kommande mandatpe-rioden vill vi fortsätta utöka undervis-ningstiden i matematik för att fler ska ha möjlighet att vidareutbilda sig inom detta och närliggande ämnen. Vi inför examenspremier för de som vill bli lärare i matematik, teknik och No­ämnena. Dessutom vårdar vi den öve-renskommelse som vi har med Miljöpar-tiet om arbetskraftsinvandring.

KRIST-DEMOKRATERNAAlliansregeringen har prioriterat resurser till yrkesutbildningar som

arbetsmarknaden efterfrågar, däribland ingenjörsutbildningar. Vi har också återinfört den fyraåriga utbildnin­gen till gymnasieingenjör. Denna utbildning har visat sig attrahera många elever och det finns goda chanser att de som läser till gymnasieingenjörer på sikt väljer att läsa vidare till högskole- och civilingenjörer.

CENTERPARTIETÅr 2011 infördes stud-ieavgifter för studenter från tredje land, dvs land utanför EU och EES samt

Schweiz. Införandet av studieavgifter har inneburit att antalet utländska stu-denter vid svenska lärosäten drastiskt minskat, framförallt ingenjörsutbild-ningarna drabbades. En viktig hörnsten i Centerpartiets utbildningspolitik är

att all svensk offentlig utbildning ska vara avgiftsfri. Därför vill Centerpartiet slopa studieavgiften för studenter från tredje land. Det skulle gynna landets tekniska utbildningar. Vi anser också att det är viktigt att det finns tillgänglig statistik över anställ-ningsbarheten för olika utbildningar. På så sätt kommer studenterna styras till de utbildningar där behovet på arbets-marknaden är som störst.

MILJÖPARTIETVi vill börja i skolan genom att säkerställa att vi får fler kompetenta lärare inom naturveten-

skapsämnena och i matematik. Genom bra lärare kan nyfikenhet och intresse väckas hos fler unga och fler kommer vilja utbilda sig till ingenjörer. Sen är det viktigt att vi låter utbildningssystemet ha öppna dörrar så den som läst med yrkesinriktning på gymnasiet senare kan läsa vidare till ingenjör direkt vid examen eller efter några år i yrket. Vi har också ingenjörer i Sverige som har en utländsk examen och därmed svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Den kompe-tensen bör vi inte missa att ta tillvara. Samtidigt behöver Sverige betydligt fler utbildningsplatser för högskoleingen-jörer.

SOCIAL-DEMOKRATERNAFramför allt genom att investera i 16 000 nya högskoleplatser som ger

fler möjlighet att läsa vidare. Ett stort problem idag är också att det är svårt för internationella studenter att stanna kvar och arbeta i Sverige efter examen. Med mer fördelaktiga migrationsregler skulle vi kunna locka till oss interna-tionell kompetens på området. Vi vill att grundskolan ska arbeta aktivt med att öka elevernas intresse för matema-tik och naturvetenskap. Satsningar ska också göras på gymnasiet, där vi vill se

till att alla elever får högskolebehörighet och tillräckligt goda förkunskaper för att klara en högskoleutbildning. Då ökar genomströmningen, och avhoppen min-skar. Det finns idag en alldeles för stor nivåskillnad mellan gymnasium och högskola som leder till tidiga avhopp från ingenjörsutbildningen.

VÄNSTERPARTIETVi har stött regeringens satsningar på utbyggnad av ingenjörsutbildningar. Den nya satsning på hög-

skolan som regeringen har presenterat under våren är dock enbart inriktad på lärar- och vårdutbildningar. Vi anser att det finns behov av ytterligare högskoleplatser och har avsatt pen­gar för ytterligare 2000 sådana per år i vår skuggbudget. Däribland kan ingenjörsutbildningar ingå. Vi är också positiva till satsningen på gymnasiein-genjörer.

FEMINISTISKT INITIATIVÖka antalet utbildnings-platser med råge.

PIRATPARTIETDet ska aldrig ska vara för sent att utbilda sig. Det är därför viktigt att kunna skaffa sig hög-skolebehörighet även på

yrkesförberedande utbildningar. Alla terminsavgifter för högskolor och uni-versitet ska slopas, även för utländska studenter. Den grundläggande be­hörigheten för att läsa på univer­sitet och högskola ska reformeras, från att kräva ett visst antal poäng för behörighet, till att enbart kräva de relevanta förkunskaperna för den sökta utbildningen. Arbetslösa med utbildning och/eller yrkeserfaren-het ska ges ökad möjlighet till kvalifi-cerad vidareutbildning, omskolning eller högskolestudier med ordentligt ekono-miskt stöd.

ÅR 2030 KOMMER SVERIGE ATT HA ETTUNDERSKOTT PÅ ÖVER 50.000 INGENJÖRERHUR VILL NI LÖSA DET?

29OSQLEDAREN #4

«En typisk toplista på ikoniska arkitekter har sällan fler än en kvinna»30 OSQLEDAREN #4

C ivilingenjörsstudenter talar om vad som händer på KTH:s konstnärliga högkvarter som «andra sidan Valhallavä-

gen». Det kan kännas exkluderande, en bild av att denna del av skolan inte till-hör vad vi kallar KTH, men för mig som aspirerande civilingenjör känns det pre-cis så när jag ovant söker ingången till Arkitektskolan på Östermalmsgatan. Väl inne fortsätter det: Bland ritsalar och studenter som bär på kvadratme-terstora modeller genom korridorerna är jag mycket riktigt på andra sidan, och utanför min trygghetszon. En sak har dock fört mig hit lika villkorslöst som vanligt: Feminismen.

Det feministiska sökandet på KTH är ofta en process för den med stort tålamod. På Arkitektskolan är feminis-men istället en institution. Jag är här för att tala med Katja Grillner, professor inom kritiska studier i arkitektur. Hon är en grundpelare för skolans feminis-tiska inriktning.

Feministisk arkitektur. Efter en liten förberedande gallup visar det sig att min omgivning är överens om att be-greppet nog handlar om hur byggnader utformas. Jag frågar, det stämmer inte. Katja reder ut begreppet för mig: Femi-

nism i arkitektur handlar inte om ett särskilt formspråk eller utseende. Istäl-let ser det till teoribildning, arbetssätt och maktrelationer. I fältet för arkitek-tur är den huvudsakliga uppgiften cen-trerad kring att en abstrakt medborgare ska få ett boende. För ett feministiskt perspektiv på tidslinjen för en idé att ta form som byggnad finns ett intresse för deltagarprocesserna som äger rum in-nan byggnaden är rest. Deltagarproces-serna innefattar hur andras synpunkter än arkitekternas kommer in, däribland hittas faktorer som lokala perspektiv och genusrelationer. Vilka blir tillfrå-gade gällande synpunkter på de nya byg-gnaderna? Vem är brukaren av de nya byggnaderna? Var används de fina mate-rialen, och vem sitter högst upp i huset?

Katja menar att ett feministiskt perspektiv på arkitektur också är vik-tigt då det är viktigt att ständigt ut-vidga uppfattningen om vad en arkitekt faktiskt är. Det handlar till stor del om nivån av grundläggande representa-tion, att motarbeta normativa antagan-den om vilken grupp yrkestiteln tillhör. Genom även den moderna historien har arkitektprofiler många gånger varit mansidentifierade, fastän kvinnoi-dentifierade arkitekter funnits sedan 1960-talet. Dessa kvinnor har hittats på

inflytelserika poster inom byggsektor och samhällsplanering, men sällan varit profiler i yrket eller utanför branschen. Sådana sammanträffanden, eller vänta, strukturella tendenser, är vad feminism i arkitektur belyser.

Arkitekturfeminism handlar alltså snarare om vad som händer inom arkitekturen – bakom arkitekturen – och mindre om hur arkitekturen ser ut. Det är här vi börjar tala om feminis-tisk arkitektur på KTH.

Att jag kallar Katja Grillner för en grundpelare för skolans feministiska inriktning handlar om vad som hände 2007. Katja hade under sin tid som for-skare och yrkesverksam arkitekt arbetat med sin uppfattning om arkitektur och feminism. Det hade också Katarina

TEXT//ELHAM KALHORIILLUSTRATION//KASPER KARLGREN

5

5

KTH är världsledande på feministisk arkitektur. En av dem som

står för den prestationen är Katja Grillner, professor på Arkitektur­

skolan inom kritiska studier i arkitektur. Osqledaren har pratat med

henne för att reda ut begreppen ­ hur kan arkitektur vara feministisk?

Är andra strukturer än de fysiska viktiga för arkitekturen?

“Feminism i arkitek­tur handlar inte om ett

särskilt formspråk eller utseende. Istället ser det till teoribild­ning, arbetssätt och

maktrelationer”

31OSQLEDAREN #4

//ARKITEKTUR

Bonnevier, Brady Burroughs, Meike Schalk och Lena Villner. Tillsammans startade de arkitekturgruppen FATALE (Feminist Architecture Theory, Analy-sis, Laboratory, Education) med en klar strategi för forskning och undervisning: Att inrätta nya kurser som behandlade feminism i arkitektur för studenter på KTH. Det gick undan: 2008 startades ett kurspaket, och 2009 startades en studio som inriktning för arkitektstudenter på mastersnivå. Studion är tvåårig, och un-der dess tak övar studenterna på gestalt-ning, samt gör sina examensprojekt.

Katja beskriver förloppet för FATALE:s etablering på Arkitektskolan:– Vi var fem stycken forskare och lärare som delade intresset för hur arkitektur kan värderas ur ett feministiskt pers-pektiv. Katarina Bonnevier hade skrivit avhandlingen Behind Straight Curtains (Towards a Queer Feminist Theory of Architeture), och tillfrågats av stu-denter om en feministisk kurs. Förfrå-gan resulterade i kursen Jalusi. Brady Burroughs hade jobbat som lärare på Arkitektskolan, och just kommit tillbaka efter ett tvåårigt tjänsteuppehåll ägnat åt genusvetenskapliga studier. Meike Schalk hade studerat arkitektur och varit verksam i Tyskland, och intresserat sig för feminism genom att studera hier-arkier och förhållandet till dessa på sin arbetsplats. Lena Villner var arkitekthis-torielärare och vid tidpunkten studiere-ktor på Arkitektskolan.

Mottagandet från skolan var bra, och Katja förklarar att Lena Villners pondus medförde respekt. Det var ock-så Lena som var den drivande kraften för att gruppen verkligen skulle arbeta strategiskt och komma igång, hon till-hörde den tidigare generationen och hade mycket erfarenhet. Förmodligen var det hennes beslutsamhet och en-gagemang som gav dem möjlighet att driva studio, säger Katja.

I år är det sju år sedan FATALE startade, men gruppen har inte varit verksam under namnet på ett par år. Studion finns emel-

lertid kvar, om än under osäkra om-ständigheter. Vid frågan om hur Katja önskar att KTH skulle ta feministisk arkitektur vidare – jobbet som började vid FATALE – svarar Katja att frågan är känslig. Det står nämligen inte klart huruvida studion ska få fortsätta nästa läsår. För att studion ska kunna fortsät-ta, krävs det studenter som söker sig till den. Jag frågar om studenterna känner till arkitekturfeminism, och hur ämnet är mottaget från deras sida. Katja svarar:

– Studenterna känner till det, då begrep-pet lyfts fram genom första årskursens introduktion för yrket och ämnesom-rådet. Studenterna kommer också från mycket olika bakgrunder; en del kan ha läst genusvetenskap eller varit politiskt aktiva, medan andra kan vara helt nya inför feministisk analys. Intresset finns absolut, men vägen till valet av studio är komplex. I och med KTH:s nya poängtak har vi inte haft lika många studenter som sökt sig till inriktningen.

Katja gör här en jämförelse med en annan feministisk gren, politiken:

– Man kan se det som att studion inom arkitekturfeminism är som F!, Feminis-tiskt Initiativ. Studenterna kan känna dragning till ämnet och identifikation i frågan, men ämnet kan kännas osäkert eller ostrategiskt. I studion byggs port-folion upp, vilken sedan används vid arbetssökande. För studenterna kan det verka som att andra ämnesområden faller sig mer strategiska, inför starten av karriären.

K an politiken dras in i dis-kussionen om begreppet på ett större plan? Är feministisk arkitektur politik eller veten-

skap? Katja menar att det finns olika definitioner av det. Feminism innebär att en ser att det finns strukturella skill-nader för kön, att se detta är ett kun-skapsperspektiv. Att känna igen dessa strukturella skillnader, och säga att de inte är bra, är däremot politiskt.

Jag frågar om Katja önskar något från skolans håll i frågan. Hon svarar att feminism och arkitektur inte bara ska vara en valmöjlighet från skolan,

«Feministisk arkitektur handlar ej om hur byggnaderna utformas»

32 OSQLEDAREN #4

utan också en medveten inriktning av denna. Detta är viktigt för att området inte ska bli ett sidoämne i arkitekturen, det ska finnas centralt. För att utveckla arkitekturen som ämnesområde räcker det inte att diskutera det konstnärliga och designmässiga, också balanserad representation och deltagandeprocesser måste medvetandegöras.– Det roligaste med FATALE var just det, att feminismen alltid fanns högst upp på agendan.

Inom akademin är KTH:s Arkitek-turskola världsledande inom arkitektur-feminism. Hur tas ämnet emot av bran-schen? Katja förklarar:– Det har skrivits artiklar om oss vilket alltid höjer frågan, och ger den status. Utveckling sker också på flera håll, inte minst hos Sveriges Arkitekter, som fungerar som både intresseorganisa-tion och fackförbund. Organisationen har länge låtit bli att behandla repre-sentation och genusrelationer i sina stadgar, vilket varit anmärkningsvärt och diskuterats en hel del. På senare tid har detta lyfts fram, och förändringar börjar göras. Även nationella som inter-nationella evenemang och konferenser visar att frågan diskuteras och värderas. Dessa påverkar inte minst det interna-tionella debattklimatet kring frågan.

Jag frågar Katja om hon vill tillägga någonting till en artikel som behandlar feministisk arkitektur. Hon är rak på sak:– Jag måste förtydliggöra. Arkitektur är en konservativ bransch; kopplad till kapital, kopplad till konst. Det är viktigt att någon håller frågorna levande, så att

de inte stöts bort. Det är viktigt att det når studenterna, föreläsning legitimerar diskussionen. Det är också viktigt att det blir internationellt uppmärksammat.

Hur det går för FATALE:s studio i höst kvarstår att fråga. I vilket fall som helst är det säkert att arkitekturfeminis-men fortsätter att utvecklas i sitt be-grepp på KTH. Och FATALE-gruppen fortsätter att sprida sin agenda: Katari-na Bonneviers uppmärksammade pro-gram Fasad på Sveriges Radio diskuterar arkitektur och maktrelationer; Katja un-dervisar i kritiska studier inom arkitek-tur, där kritiska teorier appliceras för att förstå kultur och maktförhållanden. När en stor internationell arkitektkonferens väljer arkitekturfeminism som tema görs denna för första gången utanför ur-sprungslandet Storbritannien, och tas till KTH. Performance-shower, föreläsn-ingar ordnade av bokförlag, och inte minst ett stadigt utvecklande av ämnet inom andra svenska universitet. Du har säkert hört att ett nytt feministiskt genombrott är på gång. Det är lika sant inom arkitekturen, akademin.

//ARKITEKTUR

“Arkitektur är en konservativ bransch; kopplad till kapital, kopplad till konst. Det är viktigt att

någon håller frågorna levande”

FLER KVINNOR MENMÄNNEN DOMINERAR

MÄN OCH KVINNOR I ARKITEKTURBRANCHEN

Det är fler kvinnor än män bland de yrkes-verksamma arkitekterna, men trots det är det männen som dominerar branchen.

Hela 2000-talet är det mer än dubbelt så vanligt med bara manliga upphovsmän som med bara kvinnor i projekten. Från 2005 är kvinnor namngivna i drygt hälften av projekten. Men alltså ytterst få gånger enbart kvinnor.

Direkt efter examen är lönerna rätt lika för män och kvinnor, men sen halkar kvinnorna efter. Tio år efter examen har kvinnorna i snitt 2.000 kronor lägre lön än männen, 25 år efter examen skiljer det 3.000 kronor.

Information och text från intresseorganisa-tionen Sveriges Arkitekter http://www.arkitekt.se

33OSQLEDAREN #4

MonsieurBernstein

5

5

Myterna kring den franska elektroingenjören Victor Bernstein är många, och hans in­

flytande har i perioder varit stort på det vetenskapsfilosofiska området, framlyft av tänkare som

Donna J. Haraway och Karen Barad. Men i Sverige är han märkligt förbisedd, och den mytiska

karaktären av hans död aldrig på riktigt uppmärksammad. För första gången på svenska

publiceras nu i Osqledaren utvalda sidor ur Bernsteins dagbok tillsammans med en

kort presentation av dess författare.

V ictor Bernstein, född 30 augusti 1897 i Paris, död 15 juni 1940 i Clohar-Carnoët, var en fransk maskin- och

elektroingenjör verksam framförallt un-der 20- och 30-talen i Paris, innan han 1935 undandrog sig till sin frus släkt-gård i Finistère i samband med krigso-roligheter. Dagen efter Tysklands intåg i Paris, 1940, drabbas han av ett allvarligt utbrott efter flera år av mental instabi-litet, och tar både sitt eget och sin lung-sjuka hustrus liv. Hans bidrag till det vetenskapliga fältet är marginaliserat och han var under lång tid praktiskt ta-get bortglömd, tills han senare lyfts fram

av framstående vetenskapsteoretiker, som Donna J. Haraway och Karen Barad, för sina ofta radikala tankar om ingen-jörskonsten och dess användningsom-råden. Bland annat hade han frekvent brevkontakt med Nikola Tesla (utgiven i sin helhet på Éditions Classiques, 1982), och besöktes även regelbundet av den svenska konstnären och antroposofen Hilma af Klint under 20-talet.

Bernsteins far, Witold, var av en av Wiens många judiska intellektuella under andra halvan av 1800-talet, tills han, året innan sonen föddes, flyttar till Paris i ett diplomatuppdrag. Modern,

Anya, dör i barnsäng. Victors uppväxt blir djupt präglad av sin mors död, samt sin fars ständiga arbetsrelaterade från-varo, och han lär sig tidigt att fly ensam-heten med hjälp av ordet och bildningen.

Sina fem sista år lever Bernstein i Clohar-Carnoët i Bretagne med sin fru, och mycket lite finns nedtecknat gäl-lande denna period. Efter att hustrun ådragit sig ett allvarligt fall av tuberku-los undandrar sig paret helt och avbryter praktiskt taget all kontakt med sin forna parisiska umgängeskrets. Det enda som återstår är ett visst fortsatt brevutbyte med några för tiden viktiga intellektuel-

TEXT//FILIP NYSTRÖM34 OSQLEDAREN #4

la inom framförallt elektroteknik och en del inom det medicinska området, samt vissa delar av en av hans dagböcker. Victor hittas hängd i sitt hus, och två dagar senare upptäcks hustruns kropp uppfluten på stranden till floden Bélon någon kilometer därifrån. Mycket litet praktisk information finns angående omständigheterna kring parets död, men en kortfattad polisrapport nämner grava skador på kvinnans döda kropp, dock ingenting om dessa skadors fak-tiska natur.

Det är denna tid som i efterhand framförallt lyfts fram och bildat en viss myt kring Victor Bernsteins gestalt. Enligt utsago ska han ha gjort radikala ingrepp på sin döende unga frus kropp, bland annat bytt ut delar av hennes lungor mot en avancerad motordriven mekanism som skulle hjälpa henne att andas. Detta finns delvis beskrivet i den brevkonversation han höll med Nikola Tesla, men det mesta tyder på att hans mentala hälsa vid det här laget är my-cket instabil, och det är troligt att han drabbats av ett allvarligt fall av stressre-laterad schizofreni. De rester som finns av den efterlämnade dagboken pekar på kraftiga desillusioner och vanföreställn-ingar.

V. BERNSTEINS DAGBOK

15 MAJ, 1940Nu sitter hon bara där, tyst, stilla – sannerligen mer stilla än vad som möjligt borde vara för en människa, speciellt en i hennes tillstånd. Desperat försöker jag ignorera den märkliga atmosfär som smugit runt i huset de senaste veckorna. Ända sedan hon vaknade igen, ända se-dan hon återvände. Och nu, medan jag sitter med mitt morgonkaffe vid det lilla bordet i trädgården ser jag hur hon, or-dlös, står där i fönstret och blickar ut på mig med sina små, plirande ögon. Ser ut på mig, eller ser hon ner på mig, dömer hon mig kanske? Jag kan inte avgöra, det är omöjligt att avgöra. Innan allt detta kunde jag läsa henne som en bok, men nu är hennes ansikte, hennes kropp, hennes uttryck lika stängt för mig som en solid bergvägg, inte minsta spricka öppnar sig. Jag kan höra det ryt-miska ljudet från de lungor jag har gett

Monsieur Victor Bernstein

//HISTORIA

henne, väsandet, in och ut, stadigt som en klocka, som en maskin. En maskin. Är det vad som blivit av henne? Vad är det jag har gjort, har jag gett liv eller har jag byggt mig en maskin, en levande maskin? Kan en människa verkligen stirra på det vis hon nu stirrar på mig, och kan mänskliga ögon vara så kalla som de jag gett henne.

A llt detta gör det klart för mig att även kärlek är ett ting att ifrågasätta. Detta är en högst ångestfylld insikt,

då denna kärlek är allt jag har hållit mig fast vid de senaste fem åren i detta vårt öde hus och hem. Hur kan det då vara att jag plötsligt inte ens vet vad det är jag äl-skar, eller vad jag en gång har älskat? Vad hon är? Är hon ens mänsklig, och, kan-ske än mer akut, är hon ens kvinna? Det kött som fortfarande finns på hennes ben berättar om den svunna form av kvinnan jag gifte mig med, medan delar av metall i hennes bröst och i hennes ansikte förtäljer historier om krig och om blod. Det är liksom hon överskridit själva frågan om man och kvinna. Hur är det möjligt att älska en sådan varelse? Och kan den älska mig tillbaks? Kan en maskin älska sin skapare?

23 MAJ, 1940Allt verkar nu falla runt omkring oss. Ångesten, kriget, kärleken, likt en spegel som tillslut visar sina gamla sprickor, och i vilken du inte kan se skill-naden mellan den trasiga ytan och det dystra ansikte som blickar tillbaks på dig från där bakom. Jag har försökt ar-beta lite, få mina sinnen i ordning, men var gång jag greppar en hammare, eller en skruvmejsel, tänker jag på maskin-eriet invävt i hennes kropp, och kan inte längre urskilja var min arm slutar och var skruvmejseln börjar, det är ett, det är jag, köttet och verktyget, mannen och hans skapelse. Vad har jag gjort, vad har jag skapat? Nikola sa mig en gång att lin-jen mellan organism och teknik bör bli befäst med en hög mur av betong, för att aldrig bli bruten. Åtminstone bör vi ha uppehållit illusionen om att denna gräns någonsin funnits.

Victor Bernsteins dagbok, maj 1940

36 OSQLEDAREN #4

//HISTORIA

Det är klart att hon ser ner på mig. Hon har nu blivit en varelse bortom människa, bortom våra småaktiga prob-lem, våra småaktiga krig. Den är inte skapad ur lera och kan aldrig drömma om att återvända till damm.

24 MAJ, 1940Det slår mig plötsligt att hon nog även överskridit sitt judiska ursprung. Kanske överlever hon detta bättre än mig, bättre än oss alla.

12 JUNI, 1940Jag har bestämt mig, och allt detta måste få ett slut. Snarast.

V i människor har länge vetat att vi blott är djur i en evolutionens spiral, men har vi på djupet förstått vad detta

innebär för det charadspel till samhälle vi lever i? Det finns ingen skillnad på en man och hans hund, det är blott en relation vi har pådyvlat ett annat stac-kars djur. Det finns ingen skillnad mel-lan man och kvinna, det är blott våra barnsliga behov av att dela upp saker och ting, och detta har gjort systemet ojämnt, spelet riggat. Vad jag har byggt har visat mig hur vi har byggt oss själva, en sannerligen obehaglig upptäckt, och att vi alla är vad vi har skapat. Jag måste ogöra allt detta, likt hur författaren av en grekisk tragedi måste avsluta alla intriger med blod. Jag ska göra det som inte längre är man eller kvinna till vad det en gång var. Jag betvivlar att någon av oss kommer att överleva proceduren, men bättre det än att släppa lös denna fatala illumination i världen utanför vårt lilla hem. Uppoffringen blir inte stor. Jag har ingenting mer att leva för, inga mer regler att leva efter.

Jag tror inte längre på det «Jag» som här måste inleda varje mening. In-genting nu är verkligt, ingenting bär på någon mening för mig. Ingenting föru-tom den androgyna skapelse som står framför mig, dömande, förstående, pen-etrerande. Detta är allt som är, allt vi är.

37OSQLEDAREN #4

38 OSQLEDAREN #4

//FACEBOOK ADS

F acebook ads ­ ett svart hål med fin statistik om exakt hur mycket pengar du har förlorat, eller en riktig business-booster?

Ads är Facebooks största (enda?) inkom-stkälla, och flera miljontals dollar läggs de varje år. Men hur bra fungerar de egentligen?

Jag har under året som webbredak-tör haft sex tusen svenska riksdaler att lägga på ads för att pusha ut våra ar-tiklar. Av de sex tusen finns en ansenlig del kvar att spendera. Jag tänker därför go out with a bang - jag tänker lägga tusen kronor på en enda ad för att ut-värdera hur bra det egentligen fungerar.

Målet är att göra en analys av Face-book ads och att samtidigt försöka göra det på ett jäkligt kul sätt. Det roliga är nämligen att den post på Facebook som får tusen kronor i budget kommer nå en hel del personer, långt fler än bara de som gillar vår Facebooksida.

Vad vill man då låta flera tus-en personer se? Jag ser tre vik-tiga saker som måste uppfyllas: 1. Det ska sticka ut från din vanliga feed; 2. Det ska länka till osqledaren.se; 3. Man ska kunna interagera med något på hemsidan.

Vad ska vi då pusha ut för något? Idén kom fram under en middag med Osql-edarens ledningsgrupp då vi alla gått ner i en rejäl matkoma efter att ha satt i oss några kilo för många musslor. Vi

diskuterade dejtingsidor och deras ef-fektivitet.- Om någonting så fungerar de för bra(!), sa Hugi, Osqledarens chefredaktör. Det tog mig bara ett fåtal dejter att hitta rätt.

Lite generat berättade Nadan, webbchef, att han just nu dejtade. Kan-ske var det något att skriva om tänkte vi? En ensam datalogs jakt på kärleken.- Varför inte använda vår kvarvarande Facebook-budget för att få dejt till Na-dan?, sa någon plötsligt.

Idén var bara för bra för att inte göra. Vi kunde utvärdera hur bra ads egentli-gen var och hur bra Facebook fungerar som dejtingsida. Det var dags att sälja Nadan.

Vi började med det viktigaste - bilden. En snygg bild ger tusen likes som man brukar säga. Kombinera det med en liten enkel text där vi beskrev Nadan, och voilá. Fast, inte riktigt. Nadan skulle «bara» redigera bilden «lite» först.

En timme senare. Allt som inte var

helt perfekt – borta. Det var en förvan-dling, från människa till modell. Det var inte Nadan på bilden längre, det var vår samhälles bild av hur Nadan hade sett ut om han var en perfekt människa. Snyg-gt, men med viss risk för besvikelse vid första träffen.

Med text och bild var det hög tid att «unleash the beast», facebook ad:en alltså. Vi valde att lägga upp två stycken, en till alla Sveriges kvinnor och en till en aningen mer specifik målgrupp vald av Nadan själv. Den mer specifika var kvin-nor, som bor i Stockholm, är 18 - 30 år och gillar Back to the Future, Advertis-ing eller Graphic design.

Alla Sveriges kvinnor är en grupp på ungefär 2,4 miljoner personer, med-an den mer specifika är 15,6 tusen. Vi kommer lite drygt tio tusen för den större ad:en, så det blir lite som att vilt skjuta omkring sig i förhoppningen att träffa någonting överhuvudtaget.

Vi kickade igång det hela och gav Fa-cebook lite drygt en vecka att göra sin grej. Sen var det bara att luta sig tillbaka och vänta med Facebook bara håvade in potentiella dejter till Nadan.

Det tog en dag innan det hände något; ett mail droppade in i inkorgen. Jag kände hur hjärtat började slå lite snabbare - vad tyckte personen? Var hon intresserade? Hatade hon det hela? Jag öppnade mailet och läste.

FACEBOOK ADS– allting har ett pris

TEXT//MARTIN BARKSTENBILD// MATILDA SCHAFFER

“Vi kickade igång det hela och gav Facebook lite drygt en vecka att göra sin grej. Sen var det bara att luta sig

tillbaka och vänta... ”

39OSQLEDAREN #4

«Måste bara säga att när jag såg annonsen rulla förbi i flödet tänkte jag snabbt ‘där har de valt helt rätt bild för vad de än försöker sälja!’. Supergullig»

En dag, en komplimang och 200 kro-nor fattigare. Facebooks prestation hit-tills kan summeras som ganska missly-ckad.

Dag två, mail två. Denna gång var det inte bara en komplimang, utan en seriös inbjudan till dejt. Hon ville ses någon gång och ta en, som en lite vitsigt föres-log, islatte. Vi har alltså fått en poten-tiell dejt, vad krävdes då för det?

Vi har nått ut till 7300 personer i hela Sverige och 2400 i Nadans specifika målgrupp. Av de som ser vår ad klickar ungefär 2% på vår ad på något sätt (förstorar bilden, går vidare till hem-sidan, like:ar bilden etc).

Facebook har lyckats sno 350 spänn från oss för att göra detta, alltså mer än 100 kronor till efter att vårt första mejl kom in. Av alla som ser vår ad är det 2%, i båda målgrupperna, som klickar på bilden eller interagerar med vår post på ett annat sätt. Det är alltså cirka 150 personer som klickat på vår ad. Och allt det kostade oss var 350 kronor!

Några dagar senare, och flera hun-dralappar fattigare, kommer det tredje mailet, och den andra dejtinbjudan. Sen är är det total radiotystnad. Det enda som sker är att pengarna långsamt sugs bort från kontot.

De sista pengarna försvinner, och vårt experiment tar slut. Nadans ansikte försvinner bort från det svenska folkets feeds. Dags att analysera hur det gick.

För de 1000 kronor vi betalade fick vi 2 dejtinbjudningar, en komplimang och en hel del tomma mail när folk klickat fel.

Vad kan man säga om det?

Dyrt och ineffektivt skulle jag säga. Att använda facebook ads för att få dejt visade sig vara hopplöst värdelöst. Det kostade en hel del och nästan ingen svarade.

Osqledarens betyg av Facebook som dejtingtjänst: 0 / 5 flickvänner.

Men om vi bortser från hur många dejter vi fick - hur gick det egentligen? Fortfarande ganska värdelöst tyvärr. För våra pengar fick vi ungefär 500 in-teraktioner och nådde totalt 21 tusen personer. Problemet är att de flesta per-sonerna aldrig kom till hemsidan, utan bara kollade lite noggrannare på Nadans - förvisso snygga - ansikte.

Missnöjd med resultatet frågar jag mig om det var vi som gjorde något fel. Jag ger mig ut på internet i min jakt på svar. Jag söker på «facebook ads good or bad», och får bara artiklar om hur dåligt Facebook ads är. För små organi-sationer med små kampanjer kostar det mycket och ger lite och för större kam-panjer stöter man istället på ett annat problem - bottar.

Bottar på Facebook är fejkade pro-filer som man kan köpa likes av. Om man vill få 1000 garanterade likes på sin post kan man, olagligt, köpa de från någon som driver ett Facebook botnet. Prob-lemet är dock att dessa bottar försöker verka mänskliga, vilket betyder att de interagerar med de posts de ser - oftast ads. Resultatet blir att en stor del av pen-garna man lägger ned försvinner för att bottar interagerat med ens ad.

För att summera min erfarenhet av ads: inte värdelöst, men dyrt med tanke på vad man får. För de scenarion man kan tänka sig använda ads finns det bil-ligare och bättre lösningar. Om det är likes du är ute efter – ge bort kaffe i ut-byte. Om det är många du vill nå – pro-ducera material som folk vill läsa. Den enda anledningen att använda ads är om du letar efter ett enkelt sätt att skänka pengar till ett stort, rikt amerikanskt företag - då är ads perfekta!

“Osqledarens betyg av Facebook som

dejtingtjänst: 0 / 5 flickvänner”

Planen misslyckades och Nadan är fortfarande «up for grabs»

//FACEBOOK ADS

40 OSQLEDAREN #4

//RESEBERÄTTELSE

F örra året hade vi en ar-tikel i Osqledaren om InnovEds spännande projekt som gjordes under sommaren och hösten.

Nu är de nya grupperna igång som tog över facklan av oss gamlingar och därför tänkte vi i Windmill-projektet berätta vad vi gjorde när vi var borta.

Vårt mål med projektet var att bygga ett mindre vindkraftverk som detta år skulle fokusera på utbildning. Vi skulle visa upp vår konstruktion på en skola som den tidigare projektgruppen hade besökt och vi ville åka tillbaka dit för att fortsätta deras arbete.

Vi åkte till staden Ondangwa som ligger i norra Namibia. Det tog oss drygt 20 timmar att flyga dit med alla våra mellanlandningar och när vi landade var vi tillbaka i samma tidszon som Stock-holm! Trots alla förseningar och bort-tappade bagage kom vi fram glada och förväntansfulla till den lilla flygplatsen i Onadangwa med en pickup som agerade bagageband. På plats träffade vi vår kontakt Marie Johansson från Creative Entrepreneurship Solution. Marie och hennes kollega Tuhafeni var vänliga nog att visa oss runt i staden och hjälpte oss att komma till rätta på vårt vandrarhem.

Första dagarna utforskade vi stan med hjälp av Tuhafeni som hjälpte oss att fixa alla nödvändiga saker som mobil, hitta till mataffären och verk-staden där vi skulle spendera den mesta av vår tid på. Det var väldigt spännande att köra i vänstertrafik som de har i Na-mibia, det gick väldigt bra förutom när vi skulle använda blinkers, som istäl-let satte på vindrutetorkarna! Vi fick snabbt lära oss att det inte riktigt var samma körstil som i Sverige men vi an-passade oss efter några häftiga inbrom-sningar. En viktig sak att veta när du ska köra i Ondangwa är att när någon ger dig vägbeskrivningen «turn at the robot» betyder det inte att du ska leta efter en stor robot i väggrenen utan det är trafikljuset.

De flesta dagarna var vi på Creative Entrepreneurship Solutions verkstad och ute på stan för att hitta delar till konstruktionen. Att hitta delar var inte alltid lätt men det var alltid kul att träffa nya människor som oftast blev väldigt engagerade i vårt projekt. Det var väl-digt varmt i verkstaden på dagarna, det var ofta mellan 35-40 grader i skuggan, och det gick åt väldiga mängder vatten. Arbetet gick framåt och det var dels tack vare all hjälp vi fick från killarna som jobbade på verkstaden. De tyckte det var väldigt kul att få vara med i projektet.

Vi lyckades göra lite annat än bara jobba i verkstaden. En dag åkte vi till nationalparken Etosha där vi fick se en massa häftiga djur. Vi var även på Open market, åt den lokala maten och åkte till skolan för att träffa vår kontakt Martin och alla elever. Det var häftigt att få up-pleva Namibias natur och se mer av lan-det än bara staden där vi bodde.

Vi lyckades bygga ett fungerande vindkraftverk och visa upp det på skolan. Marie fick tillfälle att visa upp vindkraft-verket för Ondangwas borgmästare på en utställning vilket var otroligt roligt.

Så vi vill avsluta med tacka alla på Cre-ative Entrepreneurship Solution, Marie, Tuhafeni, Jimmy, Micke och alla andra för att ni gjorde vårt projekt möjligt. Och tack InnovEd som gav oss chansen att få göra detta. Vill ni läsa om vårt äventyr gå in på vår blogg och läs mer! http://windmill.innoved.se/

Efter vårt fantastiska äventyr var det dags att lämna över till nästa projek-tgrupp som nu är i full gång med att göra förbättringar och ta projektet vidare. Kolla på Windmills hemsida och Face-book-sida för att hålla dig uppdaterad!

ANNA WESTRING

41OSQLEDAREN #4

42 OSQLEDAREN #4

//OL I LAAX

5

5

Jag sneglar till vänster igen, de höga bergen skapar en nästan

overklig kontrast till det gräsbeklädda fältet nedanför. Trots att

vinden ger en känsla av svalka ångrar jag i smyg att jag inte kletade på

mig solskyddsfaktor tidigare. Istället så smygfriterar nu den gassande

förmiddagssolen mitt ansikte. Den soffliknande apparturen jag befinner

mig i gungar till sådär lätt i sidled som jag så väl känner igen. Jag för­

bereder mig för att kliva av och förvånas, i vanlig god ordning, över att

jag på grund av den rådande komforten har svårare än beräknat att resa

mig. Väl uppe på benen glider jag mot avsatsen längre fram. Vid kanten

ställer jag mig på tvären och skådar ned i avgrunden. I alla andra fall

hade min höjdrädsla och mitt sunda förnuft tvingat mig bort härifrån.

Men just här, just nu, finns det ingen i hela världen som är säkrare än

jag. Genom att långsamt skifta vikten lutas jag sakta men säkert över

kanten och faller, i en millisekund, innan första svängen tar vid. Jag är i

Alperna och har precis börjat åka ut för en makalöst fin svart pist.

TEXT//OLOF LINDMANFOTO//SARA EDIN

FREESKIING I LAAX- ETT ALTERNATIV TILL ÅRE?

43OSQLEDAREN #4

A lpin skidåkning är san-slöst underhållande. Det är fantastisk blandning av fart och frihet ackompanjerad av

en underbar kontrollkänsla som inte riktigt kan upplevas på något annat sätt. Jag har i princip åkt skidor sedan jag kunde gå, samtidigt som jag haft privi-legiet att få resa till alperna varje vinter sedan mina tidiga tonår. Därför känns det jättespännande att åka till Laax, en alport belägen i östra Schweiz, som jag faktiskt aldrig varit i.

Vårt uppdrag var alltså att resa till Laax för att bedöma skidåkningen, ta tempen på stämningen kring orten och slutligen beskåda en Freestyle-tävling. Trots att jag innan avfärden inte var helt på det klara med hur resan skulle gå till, så var alla eventuella orosmoln som bortblåsta sekunden efter att jag stiftat bekantskap med Schweizisk infrastruk-tur. Nyanländ i Zürich, efter att på Ar-landa ha övertygat skeptikern bakom checkin-disken om att dubbla specialba-gage visst förhöll sig rimligt trots att jag reste ensam, så visade sig allt bli mycket enkelt.

Totalt handlade det om tre och en halv timmars färd från Zürich, vilket un-der omständigheterna är klart överkom-ligt. När vi närmade oss Laax syntes en grå betongbyggnad på avstånd. Jag hade antagligen aldrig lagt märke till den om det inte varit för att varje våning pry-ddes av ett stort fönster som avslöjande kraftiga neonlampor. Jag hann börja dra paralleller till både den ena och andra in-nan jag insåg att det jag precis skådat var hotellet där vi skulle bo.

Riders Palace är ett designhotel med ett «back-to-basics»-concept. Alla rum är spartanskt inredda med enkelsän-gar, duschbås och några eluttag. Syftet är alltså att rummet ska vara till för endast sömn. Faktumet att vi checkade in i baren, skrikandes våra namn till re-ceptionisten, ger en ganska tydlig bild av hotellets inriktning. Trots denna något ovanliga struktur fanns allt som egentli-gen behövdes, personalen var trevlig och stämningen oerhört god.

“Överlag kan man dessutom säga att systemet erbjuder till­räckligt hög grad av varierade

nedfarter för att hålla en normal skidåkare sysselsatt i en vecka”

44 OSQLEDAREN #4

L aax ligger betydligt lägre än de flesta kända alporter vilket, tillsammans med att re-san skedde i mars månad, inte

bådade så gått för områdets snöförhål-landen. Därför blev det en klart positivt överraskning när vi upptäckte att hela systemet fortfarande var öppet, ända ned till 1200 m.ö.h. Detta blir inte min-dre förvånande med tanke på att hela Schweiz, liksom övriga Europa, haft en ovanligt varm vinter. Visserligen inne-bar detta att samtliga pister under 2000 meter bestod av 90-100% teknisk konst-snö, vilket fortfarande är oerhört my-cket bättre än ingen snö alls, något som talar ganska mycket för den Schweiziska ingenjörskonsten.

Systemet består av, liksom de flesta skidsystem, en rad sammanhängande områden som bara kan kallas nära var-andra på grund av anslutningarna i ett gemensamt liftsystem. Totalt kan Laax skryta med 235 km pist, alltså lite mer än dubbla Åres summerade nedfart-slängd, fördelat över fem snösäkrade da-lar. Överlag kan man dessutom säga att systemet erbjuder tillräckligt hög grad av varierade nedfarter för att hålla en

normal skidåkare sysselsatt i en vecka, något som givetvis är ett mycket bra betyg.

En annan intressant observation är att systemets piststruktur formats ovan-ligt mycket utefter den naturliga formen på bergen, vilket blir särskilt tydligt längs transportslingor. Detta är givetvis lite dubbelsidigt; å ena sidan skapar det mysi-ga transporter där lutningen gör att man bitvis skråar längs kanten av en rygg. Å andra sidan blir de små uppförsbackarna smärtsamt tydliga om man av någon an-ledning tappar farten. Att behöva gå upp för ett stycke pist i skidutrustning hör till de mindre njutbara stunderna på en skidsemester. Emellertid är det kanske allra mest signifikanta för Laax, särskilt om man frågar ortens befolkning, något helt annat; Nämligen inriktningen på freestyle-skiing.

Freestyle, för den oinvigde, är en form av skidsport som involverar flera delgrenar, litegrann som friidrott. Oftast tävlar deltagare i endast en gren även om det givetvis förekommer kom-binationstävlingar. Samtliga av dessa delgrenar går i regel ut på att åka fort ned för en backe och sedan hoppa, på el-

ler från någonting, samtidigt som man utför avancerade akrobatiska rörelser. Det hela är väldigt fysiskt krävande och ställer höga krav på styrka och kropp-skoordination.

För många freestyle­åkare, så kallade freeriders, handlar freestyle lika mycket om en livsstil som den fak-tiska åkningen. Grundfilosofin har sitt ursprung i vindsurfing, som var först med att utveckla freestyle som en trick-baserad åkform. Det handlar allt som oftast om att ha roligt genom att utnyt-tja miljön i och utanför pisten för utföra trick. Denna livsstil är djupt rotad i allt som har med Laax att göra.

P åtagligen har laax hittat sin nisch när det kommer till skidåkning, och för den som söker ett alpområde fokuserat

på freestyle-skiing är Laax det enda rät-ta. På planet hem kommer jag på mig själv med att förundras över just hur häftigt denna hängivelse är. En alport som caterar till en dedikerad communi-ty, är både unikt och beundransvärt. Jag kommer helt klart återvända någon dag, om inte annat för att plöja hela skidsystemet!

//OL I LAAX

45OSQLEDAREN #4

Från vänster: Elina Gobena, Lisa Good, Karl Bolmgren, Hugi Ásgeirsson, Emma Bjerkefeldt, Martin

Barksten, Kasper Karlgren, Matilda Schaffer, Olof Lindman, Shayan Effati, Åsa Linder, David Ny­

lander, Axel Hammarbäck. Dessutom: Nadan Gergeo, Sara Edin, Sarah Freilich, Alexander Arozin,

Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström, Elham Kalhori,

Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Gabriella Sanchez Karlsson, Kyriaki Sarampasina, Marcus Frisell,

Matilda Kaba Liljeberg, Niclas Ericsson, Philip Wessman och Stephen Kirk.

REDAKTIONEN

Tack också till Emilia Wallin, Pontus Gard, Elin Malmgren, Anna Johansson, Göran Man­

neberg, Thea Thorheim, Erica Edfeldt, Erik Lundqvist, Fredrik Samanta, Filip Nyström, Ales­

sandro Coletti och Martin Sjölin för texter, illustrationer, idéer, korrektur, vin och mat! Tack till

THS ledningsgrupp och personal. Tack personalen i THS Restaurang och Café för att ni är alltid

är så supertrevliga! Tack också till alla som gjort osqledarkontoret till världens bästa arbetsplats.

Må festen för evigt följa i era fotspår! FOTO: SARA EDIN

TAR FARVÄL!

Skaffa på comviq.se/student

Ring och SMS:a varenda kursare för 195 kr/mån.

FASTPRIS ABONNEMANG195 KR/MÅN:

(Ord. pris 245 kr/mån)

Fria samtalFria SMS & MMS

3 GB surfIngen bindningstid

Y ou know that feeling when you walk around with a stone in your shoe? Sometimes it’s a big stone, that hurts like I-

don’t-know-what and sometimes it’s a small stone that just tickles a bit. This stone-in-your-shoe-thing might end in one out of three ways.

1. You like the feeling of that stone in your shoe and you keep it there.

2. You don’t like the feeling but you don’t do anything about it.

3. You don’t like the feeling, you take of your shoe and you take the stone out.

This chronicle is written just after the last Student Union Parliament of the fiscal year 2013/14. If there was one single moment during the year when the students make their voices heard and decides what they want their organi-zation, their union to be next year, it’s during this meeting. But it was unclear, when the meeting started, whether we would be able to make any decisions at all. Only 25 delegates out of 59 showed up to the meeting and we needed 27 people to be decisional. Wow. This was the meeting when we should decide the activity plan for 14/15, the budget for 14/15, economic policy for THS, how we should work with our funds, the mem-bership fee for next year, a remade regu-lation document and which students we wanted to put in KTH University Board, the highest decision making body at KTH. 25 people showed up, 25 people!

I believe the cause of democracy is worth fighting for; it is may be the most

precious thing we have, especially now in a world where we have to fight to continue having our democratic rights and fight racism. THS wants to be an organization that works for its mem-bers. THS wants to be an organization where all members feel that they can make their voices heard. I believe that almost every member has at least one opinion on what we do well and on what we could do better. And it’s not only a right to make this opinion heard, it’s a responsibility.

And it is not only a responsibility for each elected person to make his or her voice heard in the Student Union Par-liament, it’s also THS responsibility to make all students voices heard at KTH, in Stockholm, and in Sweden. And to be able to do so, we need to be able to know what our members want. In the latest union election, only 11% of the mem-bers voted which is a loss comparing to last year when 15% voted. It is embar-rassing.

A few minutes into the meeting, four more people showed up and the Student Union Parliament became

decisional. It was maybe the most in-teresting and best meeting for this year, and only 29 people showed up. This un-dermines all that all of us we work for, both at KTH, at THS Central and at the chapters. We work for democracy, for di-versity among students, for equality, for a better education and a better student life. It is the members that run this or-ganization, through the Student Union Parliament.

THS represents 100% of KTH stu-dents as the official student union at KTH and we have increased our amount of members from last year’s 77% to this year’s 87%! That’s the highest per-centage since the abolition of the com-pulsory student union membership of 2010. And how many voted? 11%. Many chapters didn’t even come up with a rep-resentative to vote for. I know this or-ganization isn’t perfect, who are? But it is your and my responsibility to make it better. Otherwise there’s a risk that we slide from democracy into democrazy. Do not let that happen!

ANNA JOHANSSON PRESIDENT OF THS 2013/2014 ordf@ths.kth.se

THE IMPORTANCE OFMAKING YOUR VOICE HEARD

Skaffa på comviq.se/student

Ring och SMS:a varenda kursare för 195 kr/mån.

FASTPRIS ABONNEMANG195 KR/MÅN:

(Ord. pris 245 kr/mån)

Fria samtalFria SMS & MMS

3 GB surfIngen bindningstid

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Vill du göra nästa Osqledare?Skribenter, fotografer, illustratörer, filmare, podcastare, Facebooknarkomaner. Vi behöver

er! Rekryteringen öppnar efter sommaren, men vet du redan nu att du är intresserad ­ maila

då nästa chefredaktör Martin Barksten på osqledaren@ths.kth.se!