Pris 20 kr

Wismars plåtmynt – rariteter att se upp med

Romerska kejsarbegravningar

H.C. Andersen på medaljer

OKTOBER 6 • 2005

130 SNT 6 • 2005

SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFTpresenteras sedan september 2003 även på Svenska Numismatiska Föreningens och Kungl. Myntkabinettets hemsidor iwww.numismatik.se respektive www.myntkabinettet.se. På nätet kan man läsa SNT i lågupplöst pdf-format. Den tryckta tid-skriften är därför fortfarande oumbärlig och ges ut som tidigare den första veckan i februari – maj, september – december.

Målsättningen är förstås att nå en större läsekrets. Den utvidgade spridningen av såväl artiklar som annonser till all-mänheten kan leda till att fler intresserar sig för ämnet och till nya medlemmar i föreningen. Att annonsera bör också bliattraktivare. Annonspriserna från 2004 ser ut som följer.

1/12 sida (47 x 50 mm) 250 kr1/8 sida (72 x 47 mm) 350 kr1/6 sida (47 x 105 mm) 400 kr¼ sida (72 x 105 mm) 600 kr½ sida (151 x 105 mm) 1.200 kr1/1 sida (151 x 214 mm) 2.000 kr2:a omslagssidan 1/1 sida 2.500 kr4:e omslagssidan 1/1 sida 3.000 kr4:e omslagssidan ½ sida 2.000 kr

Annonser på årsbasis får 20% rabatt. För annonsering kontakta Carin Hirsch Lundborg på föreningens kansli,e-post carin@numismatik.se. Allt material måste vara kansliet tillhanda senast den 1:a i månaden före utgivning. EnskildaSNF-medlemmar erbjuds gratis annons att köpa, sälja eller byta samlarobjekt med högst tre rader. Kontakta mgl@mynt-kabinettet.se. Annonser som inte är förenliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjs.

Innehåll SNT 6 • 2005 SidArtiklar och notiserWismars plåtmynt 1715 – rariteter att se upp med . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132Hans Majestet kronprinsens gullmedalje fra det Kongelige Frederiks Universitet i Christiania . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138Kejsaren är död – leve kejsaren! Något om romerska kejsarbegravningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140Det var en gång … Hans Christian Andersen – 1805 - 2005 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142Spårvägspolletter blev norska skiljemynt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146Sporrongs minnesutställning över skulptören Alfred Ohlson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147Motboken försvinner 1955 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150Pengar kan vara skadliga för ögonen – ett exempel från 1953 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

Stående rubrikerPersonalia. Ingemar Mauritzon 1924 - 2005 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146Föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146Utställning. Höganäs – inte bara krus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147Nytt om böcker – recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148Ny medalj. Till minne av Sven Svensson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

OmslagStaden Wismar ca 1710. Till vänster om S. Maria kyrka i mitten på bilden syns stadshuset i Wismar där plåt-myntning ägde rum i en källare 1715. Ovan ses två plåtmynt inlagda, det till vänster är en äkta 16-schillingtillverkad av nedsmält kanonmetall. Till höger ses den ljusare falska 8-schillingen som uppblandats med zinkoch är tillverkad på 1880-talet i Berlin. Läs Torbjörn Sundquists intressanta studie av äkta och falska Wis-marplåtar på sidorna 132 -138.

Reprofoto: Kungliga Biblioteket, Stockholm. Montage: Gabriel Hildebrand.

131SNT 6 • 2005

ges ut av

SVENSKANUMISMATISKA

FÖRENINGENi samarbete med

KUNGL.MYNTKABINETTET

Föreningen:Banérgatan 17 nb

115 22 StockholmTel 08-667 55 98

onsdag – torsdag kl 10.00 – 13.00Fax 08-667 07 71

E-post: info@numismatik.se

Postgiro 15 00 07-3Bankgiro 219-0502

Svenska Handelsbanken

Redaktionen:Kungl. Myntkabinettet

Box 5428114 84 StockholmTel 08-5195 5300Fax 08-411 22 14

E-post: info@myntkabinettet.se

Ansvarig utgivare:Ian Wiséhn

Huvudredaktör och layout:Monica Golabiewski Lannby

Auktionskalender:Dan Carlberg 073-310 48 91Rolf Sandström 031-99 24 54

Prenumerationer:Pris 200 kr/år (8 nr)

Medlemmar erhåller tidningen automatiskt

SNT trycks med bidrag frånGunnar Ekströms stiftelse

samt Sven Svenssons stiftelse

För insänt, ej beställt, material ansvarasej. SNT:s texter och bilder lagras

elektroniskt och publiceras i pdf-formatpå SNF:s och KMK:s hemsidor

(www.numismatik.se samtwww.myntkabinettet.se). Den som

sänder material till SNT anses medgeelektronisk lagring/publicering.

Tryck:Masterprint Sätteri & Tryckeri AB

ISSN 0283-071X

Svenska Numismatiska FöreningenAdress: Banérgatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karlaplan.Kansli: Besökstid 10.30 -13.00 onsdag – torsdag.Stängt: Midsommar – 1 september; jul- och nyårshelgerna.Hemsida: www.numismatik.se

Kungl. MyntkabinettetAdress: Slottsbacken 6, Buss 2, 43, 55, 59, 76; T-bana Gamla stan.Utställningar: Måndag – söndag kl. 10.00 -16.00.Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00 -16.00.Hemsida: www.myntkabinettet.se

OKTOBER3 Jan-Olof Björk i GöteborgPlats Ullevi Tennis vid Heden, Göteborg

19.00 Jan-Olof Björk, Växjö, besöker Göteborgs Numismatiska Förening(GNF) och berättar om ”Pojköret” (samarrangemang mellan SNFoch GNF).

NOVEMBER26 Myntmässa med auktion på KMK

09.00 -15.30 Myntmässa med tiotalet mynthandlare.12.00 - Visning av auktionsobkekten (ur Sven Svenssons samling)15.00 -16.00 Vi minns Sven Svensson! 150-årsdagen firas med en skål och en

liten utställning.17.00 Auktionen börjar.20.00 Middag på Myntkrogen.

Slutlig information kommer i novembernumret av SNT.

DECEMBER8 SNF:s traditionella julfestPlats Banérgatan 17

18.00 Föreningens traditionella julöte med bl.a. frågesport, vartill serveras glögg och pepparkakor.

Föreningsaktiviteter

Kungl. Myntkabinettet

Säkert vill alla myntsamlare att intresset för pengarnas historia ökar blandungdomar och vuxna. Vägen dit är emellertid inte alltid så enkel. Men vikan med stolthet konstatera att besökarantalet till Kungl. Myntkabinettetsutställningar konstant ökat. När det nya museet öppnades 1997 på Slotts-backen i Gamla Stan kom ca 30 000 besökare det första året. År 2005kommer vi troligtvis att passera 100 000-strecket. Alla nya besökare blirinte myntsamlare, men förståelsen och intresset för vårt ämne utvidgas.

132 SNT 6 • 2005

Den svenska mynthistorien rymmermånga intressanta avsnitt. Ett av des-sa är det om de stora plåtmynten avkoppar som Sverige i stort sett ärensamt om. Visserligen har plåtmyntförekommit i andra länder, men i yt-terst ringa omfattning.

Plåtmyntsperioden inleddes år 1644och senast kända tillverkningsår avplåtmynt är 1809, medan sista årtals-stämpel på dem är 1768. De störstaplåtmynten, 10 daler silvermynt (sm),utgavs endast under två år, 1644 och1645, och vägde hela 19,7 kg ochräknas till de stora rariteterna blandsvenska mynt.

Man kan med fog säga attplåtmynten är Sveriges mestspektakulära. Sverige var en

stormakt under större delen av 1600-talet och även en bit in på 1700-talet.Sveriges epok som en stor europeisknation upphörde i och med Karl XII:sdöd 1718 vid Fredrikstens fästningutanför Halden i Norge.

Under den långa stormaktsperio-den innehade Sverige besittningar påmånga håll. I dem slogs i många fallmynt för Sveriges räkning och des-sa myntningar utgör en betydandedel av den svenska mynthistorien. Iföreliggande artikel skall den endasvenska plåtmyntning som genom-förts utanför egentliga Sverige be-handlas. Det gäller de plåtmynt sompräglades i Wismar (Bild 1) vid års-skiftet 1715/16. Under det stora nor-diska kriget belägrades den vidWestfaliska freden 1648 till Sverigeavträdda staden Wismar i Pommern.

Karl XII kom till Stralsund den 22november 1714 efter en fjorton da-gars ritt från Bender i Turkiet. Sveri-ges motståndare – Danmark, Preus-sen, Ryssland och Hannover – be-lägrade Wismar under perioden 26juni 1715 till 23 april 1716. Livsme-delstillförseln ströps och stadens be-folkning led svår nöd. Bristen påpengar blev akut och myndigheternafick svårt att avlöna soldaterna somförsvarade staden. Genom beslutfrån magistraten fick staden tillståndatt smälta ner s.k. trofékanoner ochprägla plåtmynt av metallen. Dettabeslut var kontroversiellt då kano-nerna, som var krigsbyte, hade enfunktion som vittnesbörd om denegna krigsmaktens storhet.

Hur mycket Karl XII hade att göra

med tillståndet att använda kanoner-na som råmaterial för plåtmynten vetvi inte. Enligt en skrivelse av den 24juni 1714 (Jakobsson 1939) förbjödkungen uttryckligen under någonsom helst förevändning nedsmält-ning av erövrade kanoner. Skrivelsenär undertecknad av Karl XII och Cas-ten Feif. Om kungen ändå godkändenedsmältningen så måste han alltsågjort ett extra ordinärt undantag pågrund av Wismars mycket prekärafinansiella läge. En officiell förord-ning (Bild 2) rörande plåtmynten ärdaterad 30 december 1715. Där stad-gas att plåtmynt i valörerna 8 och 4

mark, 32 (2 mark), 16 (1 mark), 8(1/2 mark) och 4 (1/4 mark) schil-ling fick gjutas enligt det Lübeckskaviktsystemet. Vikterna för respekti-ve mynt blev då ca 6, 3, 1,5, 0,75,0,375 och 0,188 kg. De fyrkantigamyntplåtarna göts och stämplades iStadshusets källare under överinse-ende av viceguvernören Martin vonSchoultz, klensmeden ChristofferFranck som ledde stämplingen ochmyntmästaren Johann Dietrich Gade(verksam 1715-1740).

Totalt göts 1 260 plåtar (826 riks-daler och 8 schilling) av nära 1,9 tonbrons. Metallpriset var 58 riksdaler

Wismars plåtmynt 1715 – rariteter att se upp medAv Torbjörn Sundquist

Bild 1. Wismar ca 1710. Stadshuset (Rathhaus) i vars källare myntningen ägde rumses t.v. om S. Maria kyrka. Reprofoto: Kungliga Biblioteket, Stockholm. Se även

omslagsbilden.

Bild 2. Förordning 30 december 1715 för plåtmyntningen i Wismar. Reprofoto.

133SNT 6 • 2005

och 32 schilling för ett skeppund (ca136 kg). I Wismar var kursen 1 riks-daler = 3 mark = 48 schilling, 1 mark= 16 schilling, 1 schilling = 12 pfen-nig. Det ringa antalet gjutna plåtarberor troligen på brist på kol försmältning av metallkanonerna.

MyntbeskrivningAlla plåtar har årtalet 1715 med ensiffra i vart och ett av hörnen. Valö-ren är stämplad i mitten inom en stri-erad (vinkelräfflad) ring, och inomen oval finns en del av det Wis-marska stadsvapnet (ett halvt tjurhu-vud, en face) till vänster och bokstä-verna N/W (Necessitas Wismariensis= nödmynt från Wismar) till höger.På 8 och 6 mark samt 4 schilling ärdetta vapen inslaget inom ringen ochpå 32-, 16- och 8-schillingsplåtarnautanför (Bild 3-8, samtliga plåtar urKMK:s samling). Bitecken i form avstjärnor förekommer ibland i nära an-slutning till valörbeteckningen. Vadde står för är inte klarlagt, men enteori är att det skulle beteckna olikagjutningar.

FörfalskningarPlåtmynt från Wismar är att betraktasom sällsyntheter och därför natur-ligtvis mycket eftertraktade blandsamlare. Enligt Kunzel och Ulonskahar endast ca 5% av de 1 260 äktaplåtar som tillverkades bevarats tillidag. Det rör sig alltså enligt derasuppskattningar om ca 60-65 exem-plar. Fördelningen på de olika valö-rerna är inte känd.

På 1880-talet gjordes falska 16-och 8-schillingsplåtar. De tillverka-des och spreds på marknaden av en iBerlin verksam mynthandlare vidnamn Adolf Eduard Jungfer (1835-1889). I Numismatiska MeddelandenXX, 1913, bidrog Carl Lundströmmed en artikel om plåtmyntningen iWismar. Där beskriver han även deJungferska förfalskningarna:

De äkta exemplaren skilja sig frånde falska väsentligt beträffande färgoch utseende. De äkta visa att deklippts, och att i glödhett tillståndstämplarna inslagits, hvaremot Jung-fer göt sina falsarier i formar och serman ofta att flagor bildats genom attgjutmassan, som synes varit någonmessingblandning, ej fyllt formenoch ofta förekomma jämväl upp-höjda ränder eller ådror, som gå raktöver myntet. Spår af filning förefinnsäven som redan nämnts, men detta ärej typiskt för de falska exemplaren, idet äfven äkta exemplar kunna varafilade, detta för att borttaga kanter,som vid klippningen blifvit ojemna.

Det hittills mest genomarbetadearbetet om plåtmyntningen i Wismarär det som 1998 utgavs i BerlinerNumismatische Forschungen, NeueFolge, Band 7, med titeln ”Die Mün-zen der Hansestadt Wismar 1359 bis1854”, författat av Michael Kunzel.Ett mycket förtjänstfullt och utförligtverk. De förfalskade Wismarplåtar-na nämns i boken men inte vilken avde tre avbildade 8-schillingsplåtarnasom är den falska (nr 329.2 på Tafel35). I den utförliga beskrivningen av16- och 8-schillingsplåtarna redo-visar Kunzel sex förfalskningar för

respektive valör. Vikterna för de fals-ka 16-schillingarna varierar mellan0,593-0,645 kg och måtten för samt-liga är 87x87 mm. För 8-schilling-arna varierar vikten mellan 0,310-0,349 kg och alla har samma stor-lek, 63x60 mm (Kunzel sid. 315ff).Dessa uppgifter stämmer väl medde observationer undertecknad gjort(varom mera nedan).

Det var vår störste plåtmynt-samlare, Gustaf Cavalli, som gjordeLundström uppmärksam på de falskaWismarplåtarna. Han ägde själv fjor-

Bild 3. 8 mark (208 x 220 mm). Bild 4. 4 mark (170 x176 mm).

Bild 5. 32 schilling (140 x123 mm). Bild 6. 16 schilling (110 x 94 mm).

Bild 7. 8 schilling (95 x 98 mm). Bild 8. 4 schilling (47 x 46 mm).

▲

134 SNT 6 • 2005

ton äkta plåtmynt enligt Lundströmsförteckning från 1913. Troligen hadeCavalli då också en falsk 16-schillingoch en falsk 8-schilling. Cavalli hadestött på förfalskningar någon gångrunt 1885. Med utgångspunkt fråniakttagelserna enligt Lundström (Ca-valli) finner man att de kända sam-lingarna av Wismarplåtar i en del fallinnehåller förmodat falska exemplar.Se Tabell 1.

Flera av KMK:s plåtar kommerfrån Gustaf Rålambs (1675-1750)samling. På några plåtar ur dennasamling som på 8- och 4- marks-exemplaren är vikten instämpladpå frånsidan. På 8-marksplåten 13:MARK: 14 LODH. WICTVALIE.WICHT. och på 4-marksplåten 6:MARK: 23: LODH. VICTVALIE.WICHT.

De äkta plåtarna i Avesta mynt-museum kommer från Cavallis sam-ling, och de två falska plåtarna ingicki den samling av 202 plåtar som ge-neralkonsul Axel Ax:son Johnson ca1915 inköpte från f.d. ägaren tillStora Hotellet i Jönköping, GeorgNyman.

Bild 9. Falsk 16-schilling(87 x 87 mm, nr 12 enligt Tabell 4).

Avesta myntmuseum

Bild 10. Falsk 8-schilling(63 x 60 mm, nr 9 enligt Tabell 2).

KMK.

Tabell 1.Offentliga ochprivata samlingar Äkta Falska

Kungl. Myntkabinettet 9 (8 och 4 mark, 32, 16 (3 ex), 8, 4(2 ex) sch.) 1 (8 sch.)

Riksbankens samling 2 (32 och 16 sch.) 1 (8 sch.)Uppsala myntkabinett 5 (4 mark, 32, 16, 8 och 4 sch.) –Avesta myntmuseum 4 (32, 16, 8, och 4 sch.) 2 (16 och 8 sch.)Ericsberg (Bonde) 3 (8 och 4 (2 ex) sch.) –Cavallis samling (1913) 14 (32 (2), 16 (3 ex), 8 (6 ex) och 4

(3) sch.) –Svenssons samling 2 (4 sch. (blyavslag) och 4 sch.) 2 (16 och 8 sch.)

Tabell 2.Resultat av haltanalysen med elektronmikroskop (icke förstörande provning)

Koppar Tenn Bly Zink JärnPlåt nr Valör (sch.) Vikt (g) (%) (%) (%) (%) (%)

1 (Bild 11) 32 (KMK) 1 428 91 7 2 – –2 (Bild 12) ” (RB) 1 435 85,5 9 4 0,5 1

3 (Bild 13) 16 (KMK) 695 90 7 2 0,5 0,54 (Bild 14) ” (KMK) 695 90 6 4 – –5 (Bild 15) ” (RB) 694 92 7 – – 16 (Bild 16) ” (KMK) 525 87 10 1 – 2

7 (Bild 17) 8 (KMK) 375 88 6 3 1 28 (Bild 18) ” (KMK) 307 87 4 1 7 19 (Bild 10, 19) ” (RB) 308 88 3 1 7 1

10 (Bild 20) 4 (KMK) 171 89 7 3,5 0,5 –11 (Bild 21) ” (KMK) 174 86 12 1 – 1

Tabell 3.Resultat av haltanalysen med plasmaemissions- och plasmamasspektrometri(förstörande prov)

Koppar Tenn Bly Zink JärnPlåt nr Valör (sch.) Vikt (g) (%) (%) (%) (%) (%)

6 (Bild 16) 16 (KMK) 525 89,1 7,1 2,3 0,6 1,78 (Bild 18) 8 (KMK) 307 78,2 4,6 0,8 13,4 0,8

Tabell 5.Valör Mått (mm) Tjocklek (mm) Vikt (g)

Falska16 sch. 87 x 87 9 -10 640 - 6508 schilling (KMK) 63 x 60 9 -10 307 - 349

Äkta16 sch. 75 x 75 15 697 (ex Strandberg, ej bild))16 ” 83 x 76 11-13 695 (RB)16 ” 93 x 95 9 -10 695 (KMK)16 ” 108 x 93 8 696 (KMK)8 ” 96 x 97 4 376

Tabell 4.Resultat av haltanalysen med elektronmikroskop (icke förstörande provning)

Koppar Tenn Bly Zink JärnPlåt nr Valör (sch.) Vikt (g) (%) (%) (%) (%) (%)

12 (Bild 9) 16 (Avesta) 644 95,3 – – 4,7 –

135SNT 6 • 2005

Analyser av metallinnehålletFör att belägga Lundströms teori omatt gjutmassan vid tillverkning av defalska plåtarna varit en mässings-blandning utfördes en haltanalys påett antal plåtar ur KMK:s och Riks-bankens samling (ingår i KMK:ssamling) som klassats som äkta res-pektive falska. Analys med elektron-mikroskop (SEM/EDS) – en ickeförstörande provning – gjordes påtotalt elva Wismarplåtar (2 ex 32-,4 ex 16-, 3 ex 8- och 4 ex 4-schil-lingsplåtar). Dessutom utfördes ana-lys med plasmaemissionsspektrome-

Bild 11. 32 schilling. Bild 12. 32 schilling. Bild 13. 16 schilling.

Bild 14. 16 schilling. Bild 15. 16 schilling. Se även omslaget. Bild 16. 16 schilling.

Bild 17. 8 schilling. Bild 18. 8 schilling (falsk). Bild 19. 8 schilling (falsk). Se även omslaget.

Bild 20. 4 schilling. Bild 21. 4 schilling. ▲

136 SNT 6 • 2005

tri och plasmamasspektrometri påtvå plåtar. Den senare metoden – enförstörande provning – kräver ett li-tet analysprov. I detta fall gjordes enliten borrning på plåtarnas kant ochmetallpulvret analyserades. Någonplåt av de två högsta valörerna 8 och4 mark fanns det ingen anledning attanalysera, eftersom det bara finns ettexemplar av 8-marks- och två ex av4-marksplåtar kända. Någon miss-tanke om att dessa skulle vara falskafinns inte.

Analysen enligt Tabell 2 visar attplåtarna nr 8 och 9 har en väsentligthögre zinkhalt än de övriga. Dessatvå är också de som stämmer in påbeskrivningen av de Jungferska för-falskningarna. Lundströms förmo-dande att de hade en avvikande me-tallsammansättning var alltså befo-gad. Han påstod att gjutmassan troli-gen varit en mässingsblandning, ochdet är just vad det var. Mässing är enlegering av koppar och i första handzink. Zinkhalten skall vara minst 5%och högst 45%, och ju mer zink des-to gulare blir legeringens färg. I defalska plåtarna är enligt ovanståen-de analys zinkinnehållet 7% och i deäkta 0,5-1,0%. En högst signifikantskillnad.

Det andra provet (Tabell 3) som ärtillförlitligare än det första, stärkerdet ovan sagda då zinkhalten i plåt nr8 vid denna analys visar sig vara änhögre. Däremot visar inte plåt nr 6,som i förstone betraktats som osä-ker, någon anmärkningsvärd avvikel-se vad gäller zinkinnehållet mot deäkta. För att kunna analysera en för-modat falsk 16-schilling ställde Ave-sta myntmuseum välvilligt en sådanplåt till förfogande (Bild 9). Elek-tronmikroskopanalysen gav resultatenligt Tabell 4.

Här kan man då konstatera attzinkhalten i den som falsk ansedda16-schillingsplåten är knappa 5%,d.v.s. blandningen är att betrakta sommässing även här. I samtliga fall ut-fördes metallanalysen vid Riksantik-varieämbetets Antikvarisk-tekniskaavdelning i Stockholm (Analysrap-porter A-28/1999, A-80/2004). Härär att notera att den analys av me-tallsammansättningen som tidigaregjorts (Forshell 1984) på bronskano-ner överensstämmer mycket väl medden här gjorda. De äkta Wismarplå-tarna är högst sannolikt tillverkadeav nedsmälta kanoner.

De falska 16- och 8-schillingsplå-tarna har alla samma utseende, stor-lek och tjocklek inom respektive va-lör, medan variationen bland de äktaär stor. Vikten på de äkta plåtarna är

Bild 22. 16 schilling (falsk). Reprofoto. Bild 23. 8 schilling (falsk). Reprofoto.

Bild 24. 16 schilling (falsk). Reprofoto. Bild 25. 8 schilling (falsk). Reprofoto.

Bild 26. 8 schilling (falsk). Reprofoto. Bild 27. 16 schilling (falsk). Reprofoto.

Bild 28. 8 schilling (falsk). Reprofoto. Bild 29. 8 schilling (falsk). Reprofoto.

137SNT 6 • 2005

lika med ringa variation. Färgen påde falska har en ljusare gul ton än påde äkta, som går mer mot mörkbrunt.I Tabell 5 ges mått och vikt för falskaoch äkta plåtar.

Trots att de huvudsakliga karaktä-ristika för de falska Wismarplåtarnapublicerades redan 1913 finns mångaexempel på falska plåtar som såltssom äkta på auktioner, så sent som på1970-talet, med avbildningar i kata-logerna. Exempel på auktioner därfalska plåtar sålts utan att de angivitssom falska:

F. Schlessinger/Berlin-Charlotten-burg, auktion 7 dec. 1931, 16 och 8sch., nr 1542 och 1543. Bild 22, 23.S. Svensson del II, auktion 1970, 16och 8 sch., nr 757 och 758. Bild 24,25.Public Coin Auction oct. 6-8, 1970,Hans M. F. Schulman New York, H.D. Gibbs saml., nr 1155. Bild 26.

Även i moderna referensverk somt.ex. Sveriges Besittningsmynt 1967(ny upplaga 1980) är en falsk 8-schil-ling avbildad. I den första upplaganvarnas till och med för falska Wis-marplåtar, trots detta har man avbil-dat en sådan. I den av Archie Tonkinsedan 35 år utgivna Myntboken finnsen avdelning med svenska besitt-ningsmynt i årgångarna 1995, 2000och 2005. I samtliga dessa beskriv-ningar är under Wismar en falsk 8-schilling avbildad.

De två ovannämnda katalogernaär de som samlarna i dag stöder sigpå när det gäller svenska besitt-ningsmynt och att dessa båda harfalska Wismarplåtar som illustrationär mycket olyckligt. Här måste enrättelse göras till framtida utgåvorför att samlarna inte skall luras attköpa falska plåtar. Att förfalskningarpresenteras har sitt berättigande, mendå skall dessa mycket tydligt varnasför. Författaren till denna artikel ärnaturligtvis övertygad om att härnämnda företag och författare intemedvetet haft för avsikt att vilseledanågon. Det är endast bristande kän-nedom som gjort att de har förväxlatfalska plåtar med äkta.

Referenslitteratur med bilder på falskaplåtar utan att de angivits som falska:Brause-Mansfeldt, A.: Feldt-, Noth- undBelagerungsmünzen, Berlin 1897, Tafel48, nr 2, 16 sch. Bild 27.

Ahlström, B. m. fl.: Sveriges besittnings-mynt, Stockholm 1967, sid. 122, nr 77, 8sch. Bild 28.

– Ny upplaga, Stockholm 1980, sid. 142,nr 69, 8 sch. Bild 28.

Ulonska, H.-J.: Neue Ergebnisse zumMünzwesen aus Wismarer Schweden-zeit zwischen 1648 und 1803, Numisma-tische Nachrichten Blatt 6/1992, sid. 145,8 sch.; sid. 146, 16 sch. Bild 29, 30.

– Die Wismarer Notprägungen der Jahre1715 und 1716 i Schwedenzeit, Wismar1998, sid. 117, 8 sch. Bild 31.

Kunzel, M.: Die Münzen der HansestadtWismar 1359 bis 1854, Wismar und Ber-lin 1998, Tafel 35, Nr 329.2, 8 sch. Bild32.

Tonkin, A.: Myntboken 1995, sid. 313, 8sch. Bild 33.

– Myntboken 2000, sid. 313, 8 sch. Bild33.

– Myntboken 2005, sid. 249, 8 sch. Bild33.

SlutsatserTrots att det länge varit känt attfalska Wismarplåtar göts på 1880-talet i Berlin och att dessa visademycket klara från de äkta avvikandekaraktäristika har detta inte sjunkit inhos experter och samlare. Samlarnafår ur referenslitteraturen ingen hjälputan blir snarare vilseförda av okun-skap. Denna artikel tar upp ämnet änen gång och tillför ett ytterligare be-vis på dessa plåtars avvikelse frånde äkta. Haltanalys visar att de falskaplåtarna innehåller en mycket högrehalt zink än de äkta och denna hy-potes framfördes redan i Carl Lund-ströms artikel i Numismatiska Med-delanden XX (1913). Nu är dennahypotes besannad. Samlare uppma-nas härmed att noga undersöka 16-respektive 8-schillingsplåtar frånWismar 1715 med avseende på detecken som falska uppvisar innan deinförlivas med samlingen.

Otryckta källorRålamb, G.: Handskriven illustrerad för-teckning över Gustaf Rålambs (1675 -1750) samling. Sex inbundna skinnbandstor 4:0, Riksbankens samling, KMK.Tronner, K., Nord, A. G.: Metallanalys-rapporter A-28/1999 och A-80/2004,Sektion ATm, Riksantikvarieämbetet,Stockholm, 1999 och 2004.

Fotograf: Gabriel Hildebrand, KMK.

Bild 32. 8 schilling (den i mitten ärfalsk). Reprofoto.

Bild 33. 8 schilling (falsk). Reprofoto.

Bild 30. 16 schilling (falsk). Reprofoto. Bild 31. 8 schilling (falsk). Reprofoto.

▲

138 SNT 6 • 2005

Tryckta källorAhlström, B. m fl: Sveriges besittnings-mynt, Stockholm 1967.– Ny upplaga Stockholm 1980.Brause-Mansfeld, A.: Feld-, Noth- undBelagerungsmünzen, Berlin 1897.Cederlund, R.: The Necessity Coins ofWismar, 1715. The Numismatist Vol LIII,april 1940, No. 4.Forshell, H.: Bronze Canon Analysis.Armémuseum, Rapport nr 2, Stockholm1984.Grimm, E.: Münzen und Medaillen derStadt Wismar, Berlin 1897.Jakobsson, T.: Våra kanontroféer. Före-ningens Armémusei Vänner, Meddelan-den II, Stockholm 1939, s. 11-33.Kunzel, M.: Das Münzwesen Mecklen-burgs von 1492 -1872. Münzgeschichteund Geprägekatalog, Berlin 1994.– Kupferne Plattenmünzen von 1715 –eine einzigartige Notgeldform im bela-gerten Wismar. Schwedenzeit. Wismar1998.– Die Münzen der Hansestadt Wismar1359 -1854. Berliner Numismatische For-schungen, Neue Folge, Band 7, Wismarund Berlin 1998.Lundström, C.: Wismars nödmyntplåtarfrån 1715 i Numismatiska MeddelandenXX, Stockholm 1913, s. 87- 93.Myntförordning: Wismars plåtmynt, 1blad folio, Wismar 30 december 1715Tingström, B.: Avesta Myntmuseum, Nu-mismatiska Meddelanden XXXIX, Stock-holm 1995.– Sveriges Plåtmynt 1644 -1776. StudiaHistorica Upsaliensis 135. Uppsala 1984. Tonkin, A.: Myntboken 1995, 2000 och2005.Ulonska, H.- J.: Neue Ergebnisse zumMünzwesen aus der Wismarer Schwe-denzeit zwischen 1648-1803. Numisma-tische Nachrichten Blatt nr 6, 1992, s.144 -152.– Die Wismarer Notprägungen der Jahre1715 und 1716. Schwedenzeit, Wismar1998, s. 116 -119.

Idobbeltmonarkiet Danmark ogNorge hadde nordmennene påslutten av 1700-tallet lenge hatt et

ønske om opprettelse av eget univer-sitet i Norge. Kongen hadde avvistforslaget ved en rekke tilfeller, menga etter for de norske embetsmenn ogborgere i 1811 og opprettet den 2.september i Christiania det Konge-lige Frederiks Universitet. For kong-en selv ble gleden av universitetet iChristiania kortvarig, da han alleredei 1814 måtte avgi Norge til Sverige.

Under unionstidens styre underkong Carl XIV Johan opplevde uni-versitetet en rik vekst og tilstrøm-ningen av nye studenter ble større.Men det var først i året 1849 underkong Oscar Is regjeringstid at univer-sitetet får innstiftet sin første prisme-dalje. Den daværende kronprins CarlLudvig (senere kong Carl XV) haddei sommeren 1849 besøkt universite-tet, og valgte i et gavebrev til univer-sitetet den 15. august samme år, somet bevis på sin interesse for de stude-rende, å opprette dels et stipend forsærlig trengende studenter, og dels tilvitenskapelige prisoppgaver ved deulike fakulteter. Stipendets størrelsevar 150 speciedaler (spd) årlig, hvor90 spd skulle brukes til støtte fortrengende studenter og 60 spd for an-skaffelse av gullmedaljer for pris-oppgavene.

Prismedaljene ble bestemt å ut-deles i et antall av maksimum 3 år-lig eller 6 annenhvert år. Medaljen(Bild 1) ble preget i 31 mm i gullmed 10 dukaters verdi (35 g) medHans Kongelige Høyhet KronprinsCarls brystbilde mot høyre og somomskrift hans tittel på latin CARO-LUS LUDOV. EUGEN. NORV. ETSVEC. PRINC. SUCCSESS og AN-NO MDCCCXLIX INST. På rever-sen ble det utført en krans av blom-ster (primula veris) og omskriftenpå latin PRINCEPS JUVENTUTISJUVENI OPTIMAE SPEI (Ungdom-mens fremste, till en meget lovendeung mann/kvinne). Medaljen ble ut-ført i Stockholm av gravør Pehr Hen-rik Lundgren.

De første 6 prisoppgaver ble avuniversitetet oppsatt for besvarelsepå kronprinsens fødselsdag 3. mai1850, og den første prismedalje bletildelt cand.jur. Frederik P. Brandt på

universitetets stiftelsesdag 2. sep-tember i 1851.

Universitetets ulike fakulteter stoselv fritt til å velge hvilke emner ifagområdene de ønsket å sette oppprisoppgaver i. Det kom som regelinn en rekke godt besvarte prisopp-gaver men det var allikevel kun fåsom ble sett verdige nok til å mottagullmedaljene. I tidsperioden 1851-1873 ble det kun utdelt 33 stk. avkronprinsens medalje i gull, og aldrible det utdelt 3 medaljer på et år somuniversitetets i midler hadde til dis-posisjon.

Medaljen bærer kronprins Carlsportrett gjennom hele Oscar I:s ogCarl XV:s regjeringstid som konge,og det ble først bestemt av kongOscar II å forandre medaljens adverstil den nye kronprins Gustafs bryst-bilde i 1873. Det ble da utarbeidet enmedalje av gravør Emil Weigand hosmedaljefirmaet Loos i Berlin medkronprinsens brystbilde en-face, somav kongen senere ble forkastet. Wei-gand får i oppgave å forandre kron-prinsens portrett nok en gang, noesom resulterer i et nytt og mer ung-dommelig portrett av kronprinsenmot venstre. Medaljen (Bild 2) fårpå adversen kronprinsens tittel på

Strandbergs Mynt&

Aktiesamlaren ABköper och säljer

Mynt, sedlar, ordnar, medaljer, aktiebreväldre handlingar m.m.

charta sigillata, fornsaker m.m.

Se vår hemsidawww.aktiesamlaren-bjb.se

Arsenalsgatan 6, Box 7377, 103 91 StockholmTel: 08-611 01 10, Fax: 08-611 32 95

Hans Majestet kronprinsens gullmedaljedet Kongelige Frederiks Universitet iuAv Jack-Morris Antonsen

Bild 1. Kronprins Carls prismedalje igull 34,7 g tildelt Andreas Emil

Erichsen 2. september 1861. Foto förf.

139SNT 6 • 2005

latin OSCAR GUSTAVUS ADOLP-HUS NORV. ET SUEC. PRINC.SUCCESS. og ANNO MDCCCLXXIVINST. Reversen får kun få forand-ringer fra den opprinnelige medaljenutført i 1849. Kronprinsens gullme-dalje ble fortsatt delt ut frem til ogmed i 1907 da den erstattes av enmedalje med den nye norske kongHaakon VIIs portrett. Den får ogsåda det nye navnet ”Kongens prisme-dalje”. Kongens prismedalje delesfortsatt ut av universitetet i Oslo,men er ikke lenger i gull som denopprinnelig var i perioden 1851-1907.

Av kronprins Carls medalje (1851-1873) i gull kjennes det kun toomsetninger av denne. Den førstemedalje ble solgt på Oslo Mynthan-dels auksjon nr. 8 lot 901, 17 april1982 i kval. 1+ (34,5 g) for kr. 3.000.Den andre omsetning var på Scandi-navian Auction Systems nettauksjon13 november 2000 i kval. 0/01 (34,7g) for kr. 10.420.

Om denne siste medalje som nå eri en privatsamling i Oslo bærer nav-net til Andreas Emil Eriksen. Føl-gende opplysninger er kjent om han:Født 9. januar 1841 i Christiania.Han var sønn av skreddermester og

borgerkaptein Engebret Erichsen oghustru Anna Malene Schie. Studentved Det Kgl. Frederiks Universiteteti Christiania 30. desember 1858, filo-logisk kandidat 14. desember 1865.Han vant H. M. Kronprinsens gull-medalje 2. september 1861 for av-handlingen En fremstilling af træll-domens sansynlige oprindelse hosNordmændene, af trælenes kaar ogaf de væsentlige aarsager til træle-standens endelige forsvinden. Forhol-dene hos Nordmændene i dette stykkesammenholdes med dem hos deøvrige tvende Nordgermaniske folke-færd Svearne og Danerne. Lærer oginspektør, samt konstituert medbe-styrer ved Aars og Voss skole 1863-1877. Rektor ved Tromsø offentligeskole 15. august 1877, og rektor vedKongsgård skole i Stavanger 6. au-gust 1892 frem til sin død. Han for-andret i ca. 1890 sin stavemåte påetternavnet Eriksen, tilbake til deneldre form Erichsen. Han ble ogsåslått til ridder av St. Olavs orden 21.januar 1896. Gift i Borre 23. desem-ber 1866 med Caroline Amalie Han-nevig. De fikk til sammen 8 barn.Død i Stavanger 2. februar 1913.

I tillegg finnes en medalje medkronprins Carls portrett på Universi-tetets myntkabinett i Oslo tildelt i1853 til student Peter Ludvig Mey-dell Sylow (1832-1918). Av kron-prins Gustafs medalje i gull kjenneskun et eksemplar i en privatsamling iOslo.

Fra tid til annen dukker det oppmedaljer av kronprins Carls og kron-prins Gustafs medaljer i andre metal-ler enn gull. Disse medaljer i sølv,forgylt bronse og bronse er avslaglagd for samlere og er aldri utdelt avuniversitetet. Spesielt de forgyltebronse medaljene kan være vanske-lige å skille fra de originale gullme-daljer ved første kontakt med disseav en uerfaren samler. Skulle manvære i tvil skal medaljen i gull ha envekt på ca. 35 g (10 dukater), ogmedaljer i forgylt bronse er en goddel lettere. På kronprins Carls medal-jer er det også som oftest gravert innnavnet på mottager i medaljens randnoe som også er en garanti for atdenne opprinnelig er utdelt.

Oversikt over de33 tildelinger av medaljen medkronprins Carls portrett 2. sept. 1851 cand.jur. Frederik PeterBrandt, 2. sept. 1852 cand. jur. Lud-vig Daae (1829 -1893) – Politiker,2. sept. 1852 cand.min. Carl AntonBjerknes, 2. sept. 1853 cand.mag.

Georg Wilhelm Lyng, 2. sept. 1853student Peter Ludvig Meydell Sylow(1832 -1918) – Matematiker (Uni-versitetets myntkabinett i Oslo), 2.sept. 1855 cand.jur. Ludvig Daae(1829-1893) – Politiker, 2. sept. 1855cand.min. Theodor Kjerulf, 2. sept.1856 cand.philos. Johan Ernst Wel-haven Sars, 2. sept.1856 cand.med.Herman F. A. Gjør, 2. sept.1858cand.theol. David Christofer Frich,2. sept. 1858 stud.med. Peter Waa-ge, 2. sept. 1859 stud.theol. EdvardMunch Myhre, 2. sept. 1859 stud.real. Cato Maximilian Guldberg(1836-1902) – Matematiker og na-turvitenskapsmann, 2. sept. 1860cand.min. Henrik Mohn, 2. sept.1860 stud.med. Axel Boeck, 2. sept.1861 stud.philol. Andreas Emil Erik-sen (1841-1913) – Skolemann, lit-teraturhistoriker og historiker (detomtalte objekt), 2. sept. 1862 stud.med. Georg Ossian Sars, 2. sept.1863 stud.jur. Ernst Motzfeldt, 2.sept. 1863 cand.med. Johan LauritzBidenkap, 2. sept. 1863 stud. med.Thorstein Hallager Hjortdahl, 2.sept. 1864 cand. jur. Thorvald OlafBoeck, 2. sept. 1864 cand.med. AdamFredrik Oluf Arndtsen, 2. sept. 1864cand.real. Thorvald Ingolf Broch,18. sept. 1865 cand.jur. HagbartEmanuel Berner, 18. sept. 1865cand.min. Richard Fredrik Stalsberg,17. sept. 1866 cand.theol. GeorgFredrik Fasting, 22. sept. 1868 stud.jur. Ebbe Carsten Hornemann Hertz-berg, 22. sept. 1869 cand. philos.Axel Gulbrand Blytt, 24. sept. 1870cand. med. Ivar Onsum, 23. sept.1871 stud. real. Christen de Seue, 23.sept. 1871 stud. theol. Frantz Bern-hard Grung, 23. sept. 1871 cand.theol. Svend Rudolph Gundersen og2. sept. 1873 cand. med. Niels Wind-feldt Thoresen.

ReferanserBergwitch, J. K.: Studenterne fra 1858.Christiania 1859.

Det Kgl. Fredriks Universitet 1811-1911,Bind I. Aschehoug & Co. Kristiania 1911.

Hildebrand 120 og 1 / Hildebrand, B. E.:Sveriges och svenska konungahusets min-nespenningar, praktmynt och belönings-medaljer. Del 2. Stockholm 1875.

Holst 13 og 23 / Holst, Chr.: Kortfattetfortegnelse over norske medailler siden1814. Christiania 1879.

Norsk biografisk leksikon. 1923.

Oslo Mynthandel auksjon 8.

Universitetets og- skoleannaler samt års-beretningen 1851-1908.

Universitetets matrikkel.

fraChristiania

Bild 2. Kronprins Gustafsprismedalje, avslag i 31 mm forgylt

bronse. Foto förf.

140 SNT 6 • 2005

Omedelbart efter mordet på Ju-lius Caesar år 44 f.Kr., i denromerska republikens sista

upprörda stunder, visade sig en ko-met på himlen; den sken oavbrutet,säger historieskrivaren Suetonius, isju dagar och den tolkades av de sör-jande människorna som den mörda-des själ, som nu upptagits till him-larna: Caesar var förvandlad till gud.Som en synlig bekräftelse på dettafästes en stjärna i pannan på dendödes kultstaty och ett tempel restestill hans ära mitt på Forum Roma-num.

Men även några av Octavianus –sedermera Augustus och den mörda-des adoptivson och lagliga arvinge– utmyntningar förmedlade sammapropagandistiska budskap; den juli-anska stjärnan (sidus Iulium) till-sammans med inskriften DIVVSIVLIVS.

Caesars gudomligförklarande gjor-de det säkert lättare för kejsardömetatt födas. Trots rådande republikan-ska ideal kunde Octavianus relativtoemotsagd bestiga tronen. Han var juinte vem som helst, ty hans far var engud!

Det blev sed i Rom efter Caesar attgudomligförklara döda kejsare, sär-skilt sådana som efterlämnat manligaarvingar. På så sätt kunde man be-kräfta arvsföljdens oemotsägliga le-gitimitet. Detta är också orsaken tillmånga av de postuma myntpräg-lingar som senare kom att emitterasunder kejsartidens första århundra-den. Åtskilliga är de kejsare somavbildas på mynt i olika moment avgudaförklaringsprocessen (consecra-tio) och som benämnes Divus. Tilldessa hör – för att nämna några –Augustus, Claudius, Vespasianus,Hadrianus, Antoninus Pius, MarcusAurelius, Pertinax och Septimius Se-verus.

Ett interregnum är ett farligt till-stånd. De mänskliga kulturerna harutvecklat de mest varierande förhåll-ningssätt till den kaotiska period dåen härskare har dött och ingen lagligefterträdare ännu har hunnit utses.Det har gällt att på ett eller annat sättbesvärja de hotande kaosmakternatills lugnet och ordningen har åter-ställts och en ny härskare har kunnatetablera sig.

För att få en inblick i Romarriketssätt att minimera riskerna i dessa oro-liga tider vill jag hänvisa till den kun-niga kulturskribenten Birgitta Kur-tén-Lindberg. Kapitlet ”Romerskakejsarbegravningar” i hennes intres-santa bok Bakom monumenten re-dogör för det märkliga begravnings-ceremoniel som efterhand kom attbli förhärskande. Det är också den-na skrift som jag refererar till både idet föregående och det följande, medtillägg av myntens roll i samman-hanget. Mynten var ju den tidensfrämsta propagandamedel.

Två huvudsakliga tankegångartycks dominera. Å ena sidan drarman ut på själva dödförklarandet sålänge man kan, å andra sidan firarman de mest fantastiska festligheterkring den del av begravningscere-monierna som kulminerar med denstund när den döde kejsaren officielltförklaras för gud. Med hans gudom-lighet tryggad kan man räkna meden allmän sanktion för hans son el-ler ”kronprins” som ny kejsare ochkaosmakterna är betvingade.

Kejserliga begravningar beskrivs iförbigående av många av tidens för-fattare, men mest detaljerat träder defram hos två historiker som levdeungefär samtidigt, kring år 200 e.Kr.Dio Cassius var själv närvarande vidden kortvarige kejsar Pertinax be-gravning; hans samtida Herodianusförmodligen (fast inte säkert) vidSeptimius Severus begravning. (Se-verus kom till makten som den mör-dade Pertinax erkände hämnare ochvar också den som lät gudaförklarahonom strax efter sin ankomst tillRom i juni 193.)

Sammanför vi deras skildringar,som till större delen överensstämmermed varandra, kan vi måla upp enbild som ser ut ungefär så här:

Till att börja med bränns den dödekejsarens kropp och hans aska bisättspå sedvanligt sätt i ett tempel eller ettkejserligt mausoleum. I denna del avdödsriterna föreligger ingenting an-märkningsvärt. Det är det som skerefter den egentliga jordfästningensom avviker och det är också därförsom våra sagesmän helst uppehållersig vid denna del av ceremonierna,den del som också officiellt kallas förkejsarens apoteos eller consecratio.

Här är hela staden Rom involverad

i en blandning av sorgerit, fest ochreligiositet och så här kan det gå till:

Vid entrén till det kejserliga palat-set uppe på Palatinen lägger man uten elfenbensbädd, täckt med guld-stickade draperier. Ovanpå bäddenplaceras en vaxavgjutning av den dö-de kejsaren, en exakt avgjutning somskiljer sig från den en gång levandekejsaren bara genom sin sjukligablekhet. Under sju dagar ligger denkejserliga bilden kvar här, omgivenav uppvaktningar av Roms mest an-sedda medborgare. Till vänster sitterden samlade senaten och vakar överhonom, helt svartklädd, till höger se-natsmedlemmarnas hustrur och dött-rar, som är vitklädda och smyckelösaför att markera sin sorg. Varje dagunder denna vecka som sorgevakanpågår kommer kejsarens olika läka-re på ”sjukbesök” till den livlösadockan. De låtsas noggrant under-söka sin ”patient”, som om han ännuvore vid liv, ruskar alltmer bekymratpå huvudet och meddelar sedan hög-tidligt för varje gång att hans tillståndförsämrats. Först när de föreskrivnasju dagarna har gått till ända tillåterriten ett officiellt tillkännagivande avkejsarens död.

Nu förs kejsarens vaxbild i värdigprocession ned till Forum, längs ViaSacra, den gamla heliga vägen, ochfram till Caesartemplets Rostra, dentalartribun, som sedan Caesars dödgjorts till plats för kejserliga liktal.(Fig. 1.) Intill tribunen hade det iförväg byggts upp en träplattformenkom för detta tillfälle och på dennaplattform fanns en specialgjord litenhelgedom, ett tabernakel utan väg-gar, men med ett tak uppburet av sni-dade kolonner i elfenben och guld.På en av guld och elfenben snidadbår lägger man nu ned kejsarens vax-bild, för ändamålet iförd triumfdräkt.En ståtlig yngling placeras intill ”li-ket”; hans uppgift är att med en på-fågelssolfjäder vifta bort eventuellaflugor från dockans ansikte, allt föratt upprätthålla illusionen att det fak-tiskt är den riktige döde kejsaren somligger på båren.

Så vidtar uppvaktningen och he-dersbetygelserna. De sorgklädda se-natorsfamiljerna anländer; de bänkarsig i de kringstående portikerna föratt kunna följa begravningståget somdefilerar förbi den dödes bild. Först

Kejsaren är död – leve kejsaren!Något om romerska kejsarbegravningarAv Rolf Sjöberg

141SNT 6 • 2005

i tåget kommer alla de länge sedandöda, de tappra och framstående för-fäderna till dagens prominenta med-borgare. Det är deras sentida ätt-lingar som visar upp dem, självautklädda till dem, iförda deras för-nämsta uniformer och med vaxav-gjutningar av deras porträtt framförsina ansikten. Härefter följer körer-na – män och ynglingar som sjungerhymner och sorgesånger till den dö-de kejsarens ära. Bronsstatyer bärsfram, pyntade i olika nationalitets-dräkter, symboler för alla de folksom Rom har underkuvat och detkommer fram representanter förRoms eget folk, för staden Romsyrkessammanslutningar, för riddarnaoch för soldaterna.

När de talrika gravoffren bärs framstiger den döde kejsarens ”kronprins”upp på talartribunen och håller ettlovtal över den döde, allt under hög-ljudda bifallsrop från de församlademänniskorna. Sedan bärs kejsarensbild iväg till Marsfältet utanför sta-den för den ceremoniella ”likbrän-ningen”. Människoskarorna följer ef-ter, slående sig för bröstet och underrop och veklagan. Hela luften genlju-der av deras jämmer och ljudet kor-sas bara av flöjtspelarnas litanior.

Ute på Marsfältet väntar sedan deti förväg uppbyggda likbålet, en gi-gantisk byggnad, som konstrueratsav stockar radade på varandra till enpyramid, en sorts uppåt avsmalnande

hus i flera våningar. (Fig. 2.) Inuti ärdenna struktur fylld med lättantänd-ligt bränsle, men på utsidan är dendekorerad med brokadtyg, målning-ar, statyer och elfenbenssniderier.(Arkeologer har påträffat resterna avAntoninus Pius och Marcus Aureliuskrematorier nära nuvarande PiazzaMontecitorio respektive Piazza delParlamento.) Överst på byggnadenplaceras nu den kejserliga vaxdockani en triumfvagn och den församlademenigheten bjuder sin kejsare ettsista farväl genom att på bålet slängain sina medförda offergåvor, smyc-ken och andra dyrbarheter, rökelseoch kryddor från det fjärran Indien.

Så vidtar den pyrrhiska dansen, enrituell dödsdans kring bålet, i vilkenbåde förnäma riddare och ämbets-män och enkla soldater deltar, till-sammans med de hela tiden synligtnärvarande förfädersgestalterna, iför-da sina ansiktsmasker. Nutid ochforntid förenas här i ett historisktavskedstagande av den döde.

”Kronprinsen” antänder bålet. Luf-ten fylls av vällukten från de brin-nande offergåvorna; en örn som hit-intills hållits fängslad i en bur påbålets topp släpps fri och svingar sigbland växande flammor upp motskyn. Denna örn, så trodde romarna,tog med sig den dödes själ till him-len. (Fig. 3.) Kejsaren var upptagenbland gudarna. Han hade blivit odöd-lig.

Det är först nu ”kronprinsen” tillfullo kan accepteras som den guda-blivnes efterträdare, höjd över allafrån vanliga människor härstamman-de maktrivaler och kan inta sin tron.Ordningen är återställd.

Det farliga interregnum är förbi.

Foto: Gabriel Hildebrand.

LitteraturKurtén-Lindberg, B.: Bakom monumen-ten. Historiska Media. Lund 2000.Sear, D. R.: Roman coins and their va-lues. I och II. London 2000 och 2002.

SELINS MYNTHANDEL ABMynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

ÖppettiderVardagar 10.00 – 18.00Lördagar 10.00 – 14.00Regeringsgatan 6111 53 StockholmTel. 08-411 50 81 Fax. 08-411 52 23

Fig. 1. Sestertius, präglad under kejsarTitus år 80. På åtsidan DIVO AVG

VESP SPQR. Fyra elefanter drar enornamenterad vagn, på vilken en

vaxstaty av kejsar Vespasianus tronar.

Fig. 2. Sestertius präglad år 161. Pååtsidan DIVVS ANTONINVS, kejsarensporträtt. På frånsidan CONSECRATIO,pyramidalt krematorium i fyra våningar.Överst kejsarens vaxstaty i triumfvagn.

Fig. 3. Sestertius präglad under kejsarMarcus Aurelius år 169. På åtsidan

DIVVS VERVS, Lucius Verus porträtt.På frånsidan CONSECRATIO, örn medöppna vingar och en glob i gripklorna.

På en sestertius präglad till DivusMarcus Aurelius gudaförklaring sitter

kejsaren på ryggen av örnen, som lyftermot himlen.

142 SNT 6 • 2005

H. C. Andersen växte upp underknappa förhållanden. Hans mor öns-kade att han skulle utbilda sig tillskräddare, men själv ville han helstägna sig åt teater. Därför begav hansig tidigt till Köpenhamn för attpröva sin lycka som artist. Han lyc-kades inte så bra med sitt artisterimen fick många vänner inom teaternoch dansen. Genom vänners ingri-pande fick han ett stipendium somgjorde det möjligt för honom att som17-åring få börja skolan.

I skolan blev han föremål för bådede yngre klasskamraternas och rek-torns motvilja. Han blev hårt be-handlad, men klarade ändå att tastudenten 1828. Efter examen börja-de H. C. Andersen skriva och ge utböcker. Allmänheten tyckte om hansböcker, men kritikernas recensionervar hårda.

Först när Andersen var i trettioårs-åldern började framgångarna kom-ma. År 1835 utgavs Sagor berättadeför barn (Eventyr Fortalte For Børn)med bl.a. ”Prinsessan på ärten”.

Sagorna blev oerhört populära. INya sagor, som utkom 1845, ingårbl. a. ”Den fula ankungen” (”Dengrimme Ælling”). Den sagan berättarmed all sannolikhet också H. C. An-

dersens egen historia – från att havarit den fula ankungen hade han för-vandlats till en vacker svan.

Några av de mest lästa sagorna avH.C. Andersen är ”Prinsessan på är-ten”, ”Tummelisa”, ”Den lilla sjö-jungfrun”, ”Kejsarens nya kläder”,”Den fula ankungen” och ”Flickanmed svavelstickorna”.

Med tiden hyllades H. C. Ander-sen runt om i hela världen. Hans sa-

gor har översatts till mer än etthundraspråk. Sagorna har också använts tillpjäser, musik- och dansstycken ochfilm.

Även Kungl. Myntkabinettet villhedra hans minne. I början på åretvisades barnteatern ”Se, det var ensaga det”, och under sommaren haren liten utställning visat ett flertalmedaljer, ett mynt samt en sedel medH. C. Andersens porträtt.

Det var en gång …Hans Christian Andersen – 1805 - 2005 Av Eva Wiséhn

Iår är det 200 år sedan HansChristian Andersens födelse den2 april 1805 i Odense på Fyn i

Danmark. Jubileet firas av museer,bibliotek och teatrar runt om i värl-den. På olika sätt speglar de hans livoch verksamhet.

1.

2.

143SNT 6 • 2005

Medaljer, mynt och sedlar iKungl. Myntkabinettets samling1. H. C. Andersen. Konstnär okänd.Silver, präglad, diam. 58 mm. KMK13 688.

2. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Kejsarens NyaKläder”. Konstnär Per Ung, 1975.Brons, gjuten, diam. 70 mm. KMK30 305.

En serie på åtta medaljer med sa-gomotiv (”Eventyr og Historier”)av H. C. Andersen utgavs 1975 tillhundraårsminnet av författarens död.(KMK 102 507:1-8.) Konstnär varHarald Salomon:

3. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Flickan med sva-velstickorna”. Silver, präglad, diam.50 mm. KMK 102 507:1.

4. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Den FlygandeKofferten”. Silver, präglad, diam. 50mm. KMK 102 507:2.

5. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Tummelisa”.Silver, präglad, diam. 50 mm. KMK102 507:3.

6. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Elddonet”. Sil-ver, präglad, diam. 50 mm. KMK102 507:4.

7. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Herdinnan ochSotaren”. Silver, präglad, diam. 50mm. KMK 102 507:5.

8. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”John Blund”.Silver, präglad, diam. 50 mm. KMK102 507:6.

9. Åtsida: H. C. Andersens porträtt.Frånsida: motiv ur ”Dummerjöns”.Silver, präglad, diam. 50 mm. KMK102 507:7.

10. Åtsida: H. C. Andersens port-rätt. Frånsida: motiv ur ”Den FulaAnkungen”. Silver, präglad, diam. 50mm. KMK 102 507:8.

11. Åtsida: H. C. Andersens porträtti vänstervänd profil. Frånsida: kejsa-ren i ”Kejsarens nya kläder”. Till vän-ster om honom namnet H. C. AN-DERSEN och till höger texten DENTIDLÖSE skrivet med bokstäversom faller huller om buller. KonstnärGunvor Svensson Lundkvist. Brons,gjuten, diam 115 mm. KMK 101944. Skala 1:2. ▲

3.

4.

5.

6.

144 SNT 6 • 2005

12. Åtsida: H. C. Andersens porträtti vänstervänd profil. Text medsolslängs kanten H. C. ANDERSENMDCCCV-MDCCCLXXV. Frånsi-da: motiv ur tre olika sagor. KonstnärGerda Quist, 1932. Brons, präglad,diam. 98 mm. KMK 21 400:2. Skala1:2.

13. Ensidig medalj i hög relief. Hö-gervänd profil. På höger sida i halv-cirkel ANDERSEN. Till vänster sig-naturen SZ G 1977. Konstnär GabórSzabó, 1977. Brons, gjuten, diam.112 mm. KMK 100 714. Skala 1:2.

14. På 1950-talet utgavs av Dan-marks Nationalbank en sedel med H.C. Andersens porträtt. Ena sidan vi-sar på vänster sida H. C. Andersensporträtt i halv enface och på högersida ett storkbo. Baksidan visar enlandskapsbild. Förminskad.

15. Jubileumsåret 2005 lät Den Kgl.Mønt i Köpenhamn prägla ett min-nesmynt i silver med valören 10 kro-nor. Myntets åtsida visar drottningMargrethe II medan myntets frånsidavisar en svan som speglar sig i vatt-net. Omskriften lyder: H. C. AN-DERSEN 1805-2005 10 KRONER.Motivet är utformat av bildhuggarenPauli Olsen.

7.

8.

9.

10.

15.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

145SNT 6 • 2005

KMK:s utställning till H. C. Andersens minne. Modellen är utförd avEmmelie Golabiewski och Ingeborg Hasselgren. Foto: G. H.

11.

12.

14.

13.

146 SNT 6 • 2005

Ingemar Mauritzon1924 - 2005Kamrer John Ingemar Mauritzon,Eskilstuna, avled hastigt den 24 feb-ruari. Han var född den 9 juli 1924och levde sina första år i Vreta iÖsterfärnebo socken i Gästrikland.

Ingemar utbildade sig och tog han-delsstudenten i Katrineholm år 1942och blev diplomerad ekonom 1965.Från 1966 till 1989, då han gick ipension, var han anställd som eko-nomichef på Tekniska verken vid Es-kilstuna kommun. Under många åroch ända till sin död drev Ingemaren egen rörelse inom vilken han åtogsig bland annat bokförings- och re-visionsuppdrag.

Ingemar hade som man brukar sä-ga ”många strängar på sin lyra”. Hanvar politiskt aktiv i Folkpartiet ochinnehade många tyngre förtroende-uppdrag på lokal- och länsnivå. Detär svårt att förstå att tiden räckte tillför Ingemar då han dessutom vardjupt engagerad i Eskilstuna civilför-svarsförening och civilförsvarsför-bundet, var taxeringsnämndens ord-förande i Södermanlands län i 25 årsamt under många år gudstjänstvärdi S:t Andreaskyrkan i Eskilstuna!Då han avled var han ordförande iKlosters kyrkofullmäktige. Ingemarsreligiösa intresse, vänfasthet och sto-ra sociala engagemang medfördeatt han var en vördad broder inomEskilstuna frimurarloge. Med tidenuppnådde han den så kallade 10:egraden.

Att i denna minnesteckning redo-göra för alla Ingemars förtroende-uppdrag m.m. ter sig näst intill omöj-ligt. Det skall dock nämnas att hanvar en av grundarna till EskilstunaMyntklubb och var dess kassör i 23år. Stadens filatelistiska motsvarig-het gav Ingemar förtroendet att varadess ordförande i 33 år, förmodligenett svårslaget rekord! Han var sedan1994 medlem i Svenska Numisma-tiska Föreningen.

Ingemar Mauritzon besökte under1990-talet ofta de stora myntauktio-nerna i Stockholm såväl som denklassiska myntmässan i Helsingborg,vilken han för övrigt bevistade såsent som förra året. Då skall man hai minnet att han färdats tio timmarmed buss tur och retur Norrköpingtillsammans med Myntklubben Skil-ling Banco, resan Eskilstuna – Norr-köping oräknad! Denna uppoffring

tyder på att han ägde ett äkta ochstort numismatiskt intresse!

Under senare år besökte Ingemarmed glädje också den mässa somSNF sedan några år arrangerar till-sammans med Mynthandlarföre-ningen och Kungl. Myntkabinettet iStockholm. Han var road av pollet-ter från Gästrikland samt svenska sil-ver- och kopparmynt, men det var desistnämnda som intresserade honommest och då särskilt kopparmynt från1600-talet. Han tillhörde den mång-hövdade skaran av samlare som alltsedan slutet av 1800-talet samlat des-sa variationsrika stormaktsminnenenligt rättesnöret ”HH”, det vill sägaO. Hallborg och R. Hartmans variant-förteckning ”Utkast till beskrifning

öfver Gustaf II Adolfs och Christinaskopparmynt” publicerad av SNF iNumismatiska Meddelanden VIII,Stockholm 1883.

Undertecknad fick glädjen att lärakänna Ingemar år 1993. Han hadenämligen ur en lagerkatalog, utgivenunder sommaren samma år, förvärvatett kopparöre präglat i Säter 1629.Ingemar önskade då kontakt medandra personer som var intressera-de av dessa mynt och upplystes avmynthandlaren bland annat om mittnamn. En första kontakt följdes avmånga fler såväl telefon- som brevle-des under mer än tio års tid. Ingemarhade sedan sju års ålder samlat på fri-märken. Dessa hade han redan un-der 1990-talet börjat sälja till för-mån för de numismatiska samlingar-na. Ingemar lyckades att bygga uppen vacker samling kopparmynt därde allra flesta sällsyntheter ingick.

Mig veterligen lät han publicerasig endast en gång inom det numis-matiska facket. Det rör sig om enuppsats i 1996 års årsskrift för Ös-terfärnebo Hembygdsförening medtiteln Svenska polletter. Av under-rubrikerna framgår dock att uppsat-sen behandlar polletter från ett geo-grafiskt mycket mindre område, näm-ligen från Ingemars hembygd ochnärmare bestämt Gysinge järnbrukoch Gammelstilla bruk.

Ingemar lämnar ett stort tomrumefter sig bland sina många vänner iSvenska Numismatiska Föreningen.

Jan-Olof Björk

Myntklubben Skilling Banco

Hösten 2005

Oktober13/10 Per Göran Carlsson: Sym-bolspråket på svenska mynt ochmedaljer.

10/11 Charles Crane: Några USA-mynt från min samling.

8/12 Diskussionsafton. Tag mednågot numismatiskt objekt som duvill ta upp till diskussion eller harnågot att berätta om. Efter mötetäter vi julbord.

Möteslokal: ABF (Sparbankshuset),Snickaregatan 20, Linköping,

konferensrum Prästkragen, plan 3,kl. 18.30 - 22.00.

www.teboden.e.se/mksb

Föreningar

Spårvägspolletterblev norska skiljemyntÅret var 1941 och Norge var ockupe-rat av Tyskland. Det var en tid dåmycket fattades i det norska samhäl-let, bl.a. växelmynt. Hamstringen avsmåmynt fortsatte oupphörligt i Nor-ge.

I Bergen släppte man ut 300 000spårvägspolletter i den allmänna cir-kulationen och i Oslo hade man satti omlopp 750 000 spårvägspolletter.Allt på grund av den enorma bristenpå småmynt.

Frimärken, tändstickor och en delandra varor hade sedan länge funge-rat såsom skiljemynt, och i mångaföretag upphörde man helt med attlägga in småmynten i lönekuverten. Istället lät företaget skulden växa tillsden anställde till slut fick ut dennasista del av lönen när den vuxit till ettstörre belopp. Då kunde företagetlägga in en sedel. IW

Personalia

Ingemar Mauritzon, 1998.Okänd fotograf.

147SNT 6 • 2005

Sporrongs minnesutställning överskulptörenAlfred OhlsonNär skulptören Alfred Ohlson avledför 65 år sedan, i augusti 1940, skrevhovgjutaren Bergman en minnesrunadär han framhöll den stora talang var-med Ohlson alltid arbetat i det lillaformatet – eller som han skrev ”denlilla skulpturen”. Bergman konstate-rade att medaljkonsten passade Ohl-sons konstnärliga talang mycket väl.

För att hedra Alfred Ohlsons minneordnade Sporrong & Co en min-nesutställning i sina skyltfönster vidKungsgatan 17 i Stockholm. Här vi-sades konstnärens medaljer och pla-ketter men också andra konstnärligaarbeten. Ohlson hade då och då arbe-tat för Sporrongs, men ändå var dethos C. G. Hallbergs guldsmedsaktie-bolag i Stockholm som han haft denlängsta anställningen.

Alfred Ohlson föddes i Stockholm1868. Hans far var snickare. Redanvid fjorton års ålder kom unge Alfredi lära hos en träbildhuggare. Efter-som han hade talang åt det skulptu-rala fick han genomgå en kurs vidTekniska skolan. Mer än så blev detinte med utbildningen och därförmåste man konstatera att Alfred Ohl-son var en autodidakt.

Anställningen hos Hallbergs inne-bar bl.a. att han för dem utförde ett

stort antal prydnadspjäser i ädelmetall. Han gjorde sig också kändsom elfenbenssnidare. Han fram-trädde snart med skulpturer i stortformat. Dit hör t.ex. figurer i sand-sten för Skara domkyrkas portal(1904), granitstatyn i Örebro överKarl XIV Johan (1919) och ”Små-landsryttaren” i Eksjö (1929). Detvar Alfred Ohlson som på ett utom-ordentligt skickligt sätt kopieradeS:t Görans-gruppen som finns i Stor-kyrkan i Stockholm. Avgjutningen ibrons uppställdes 1912-1913 i Köp-manbrinken i Gamla stan.

Under sina senare levnadsår varhan mest sysselsatt med ett antalgravskulpturer och liknande arbeten.Det skulle bli mer än trehundra mo-deller för medaljer och plaketter somskulle lämna Alfred Ohlsons ateljé.Dessa arbeten omspände de mestskilda motiv. Bland dem kan nämnasett stort antal såväl kungliga som en-skilda porträttmedaljer samt en serie”architectura numismatica”. Blandde sistnämnda finns en del monu-mentala byggnader i Stockholm så-som Kungliga slottet, Riddarhuset,Stadshuset, Konserthuset samt fleraav huvudstadens kyrkor.

Många av dessa medaljer fanns ut-ställda i skyltfönstren liksom medal-jer och plaketter över offentliga ochenskilda jubileer samt en lång radmedaljer för skytte, idrott och gym-nastik. Hans porträtt över P. H. Linggick enbart i form av Lingiadens ju-bileumsnål ut i en upplaga på om-kring halv miljon exemplar. IW

HÅKAN WESTERLUNDMYNTHANDEL

KÖPER • SÄLJER • BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Olympiska föremålVasagatan 42

111 20 STOCKHOLM

TEL 08 - 411 08 07

LUNDS MYNTHANDELKÖPER och SÄLJER

BYTER och VÄRDERAR

MYNT och SEDLARTILLBEHÖR och LITTERATUR

GRATIS LAGERLISTA(uppge samlarområde)

Klostergatan 5, 222 22 LUNDTel och fax 046-14 43 69

e-post: siv-gunnar@swipnet.se

Höganäs – inte bara krusNy utställningpå Kungl. MyntkabinettetHöganäs AB, dess historia och pro-dukter visas i en ny utställning påKungl. Myntkabinettet. Ursprungli-gen ett stenkolsverk från slutet av1700-talet, utvecklades Höganäs tillett av Sveriges mest kända och försina sten- och lergodsprodukter myc-ket uppskattat industriföretag bådenationellt och internationellt. Höga-näs AB idag är ett multinationelltföretag, världsledande inom metall-pulverteknologin, med ca 1 600 an-ställda och verksamhet i fjorton län-der.

Utställningen visar intressanta in-dustripolletter, vackra aktiebrev (deäldsta handkolorerade från 1805),prismedaljer från industrimässor,många av de välkända bruks- ochkonstföremålen samt exempel påprodukter som framställts av pulverfrån Höganäs.

Utställningen öppnar 27 oktober2005 och kan ses fram t.o.m. 26 ja-nuari 2006. TSt

Utställning

Höganäs aktiebrevsvinjett från 1805. Foto G. H.

148 SNT 6 • 2005

UTGRÄVNINGAR i lämningarna avSveriges medeltida kloster har produceraten mängd intressanta fynd, även från ettnumismatiskt perspektiv. Nyligen dispu-terade Elisabet Regner i Stockholm på enavhandling, vilken har sin utgångspunkt idet stora material som framkom undertrettio års utgrävningar i Alvastra, utför-da av Otto Frödin och hans medarbetarefr.o.m. 1920.

Klostret grundades år 1143 av munkarfrån cisterciensorden, vilka inbjudits tillSverige av Sverker d.ä.:s gemål Ulvhild.Etableringen skedde med andra ord sä-kerligen på kunglig mark, som skänktesspeciellt för ändamålet.

Regner analyserar lämningar av arki-tektur samt fynd från gravar och andra art-efakter för att skapa en bild av Alvastra-klostrets utveckling och dess relationermed omvärlden över en längre period.Speciell uppmärksamhet ägnas åt desssenare historia, som är dåligt belyst i detskriftliga källmaterialet.

1300-talet framstår därvidlag som enperiod av transformation, då klostret öpp-nades mer mot omvärlden på olika sätt.Nya byggnader tillkom som i en ellerannan form var inriktade på att inhysarepresentanter från den världsliga delenav samhället. Begravningsformerna änd-rades också; bland annat ville fler och flerutifrån – som hade råd med det – köpagravplatser i klostret.

En central föremålsgrupp vid analysenav kontakterna med omvärlden utgörsgivetvis av mynten. Detta är inte platsenför att diskutera avhandlingen i övrigt,utan syftet med denna anmälan är att fästaSNT:s läsares uppmärksamhet på de avs-nitt i boken som behandlar myntfynden(vilka diskuteras på s. 121-137 och för-tecknas i appendix 4, s. 368- 403). Detkan också vara värt att påpeka i samman-hanget, att ett förhållandevis stort antalsigillstampar (29 st) påträffats vid utgräv-ningarna.

Totalt hittades ca 1 450 mynt, huvud-sakligen medeltida, vid undersökningar-na av Alvastra kloster. Bestämningarnautfördes på sin tid av Nils Ludvig Ras-musson och mynten har sedermera bear-betats och sammanställts av Brita Malmeroch Ian Wiséhn i samband med publi-ceringen av den första volymen i serienSveriges mynthistoria, landskapsinven-teringen. Materialet låg även delvis tillgrund för en artikel av Malmer i Bebyg-gelsehistorisk tidskrift nr 3, 1982, medtemat ”Numismatik och bebyggelsehisto-

ria i Sverige – aspekter på den medeltidamyntmassans korologi och kronologi”.

Mynten från Alvastra är ett av vårastörsta enskilda numismatiska fyndkom-plex från medeltiden. Därför är det gläd-jande att vi genom Regners förteckning,baserad i huvudsak på Rasmussons be-stämningar, äntligen får en mer detalje-rad överblick över nämnda fyndkomplex.Den inbitne numismatikerns uppmärk-samhet fäster sig givetvis till en början påde mer spektakulära mynten, som gläd-jande nog också avbildas (fig. 35, s. 131).Till dem hör götalandsbrakteaten från ca1240 med stjärna och månskära; det andrakända exemplaret av slätringsbrakteatenfrån 1360-talet med krönt L samt ettvackert exemplar av den yngsta typen avGustav I:s ”dalklippingar”. Hur en storengelsk skeppsnobel i guld från EdwardIII:s (1327-1377) regering har kunnat tap-pas bort i Alvastra på sin tid, hör väl till degåtor som vi aldrig lär få svar på.

Regner har tillsammans med FrédéricElfver även publicerat ett annat trevligtAlvastramynt, en 15 öre klipping 1543, ien artikel i SNT 2004:3 (s. 62-63).

Hur intressanta sällsyntheterna än är, såär det ju det mera vardagliga materialetsom belyser livet på platsen och kontak-terna med omvärlden. Regner inleder av-snittet ”monetära mönster” med en ge-nomgång av monetariseringen och dessdrivkrafter. Den självklara utgångspunk-ten för diskussionen utgörs av HenrikKlackenbergs banbrytande avhandlingfrån 1992, Moneta nostra, vari även fyn-den från Alvastra behandlas. Under peri-oden 1250-1300 sker en kraftig ökning avmängden förlorade/offrade mynt i klost-ret. Även om detta överensstämmer medmonetariseringen av Sverige i stort, såförekommer vissa skillnader i fyndsam-mansättningen. ”Klostret utgjorde en sär-skild social miljö, där monetariseringenkan ha skett under delvis andra förutsätt-ningar än i det omgivande samhället,”konstaterar Regner. Mynt förefaller habörjat användas relativt tidigt i Alvastra,medan dess ekonomi verkar ha utvecklatstill en myntbaserad sådan något senare äni det omkringliggande, världsliga samhäl-let.

Regner övergår därefter till att disku-tera frågan om fyndens karaktär – offer-spill, ofrivilliga förluster, eller spill frånekonomisk hantering. Förf. konstaterarockså att vi har att göra med minst treskilda sociala grupper, som rört sig påolika platser i klostret: allmoge och anhö-riga i långhuset, nunnorna själva i koretsamt prästen i sakristian.

Som redan konstaterades av Brita Mal-mer, så speglar Alvastramaterialet denallmänna myntcirkulationen, såväl i avse-ende på de inhemska präglingarna som deimporterade. De utländska mynten utgörsåledes ett ganska begränsat inslag före1360-talet. Den största enskilda mynt-

gruppen från tiden därefter är de meck-lenburgska brakteaterna med ett tjurhu-vud. Inte mindre än 163 exemplar harpåträffats i Alvastra, vilket här föranlederen liten utvikning:

I Nationalmuseets Arbejdsmark 1996publicerade Keld Grinder-Hansen enuppsats om Valdemar Atterdags (1340-1375) myntväsen. Den mynnar ut i teorinom att en av de vanligare varianterna avtjurhuvudbrakteaterna (Oertzen 151), vil-ken är försedd med bokstaven V mellantjurens horn, skulle kunna vara en imita-tion, präglad av Valdemar. Av det danskaKirialfyndets (nedlagt ca 1365) 12660mecklenburgska mynt tillhör inte mindreän 11 940 exemplar denna speciella typ,så teorin synes inte vara helt osannolik.Det vore intressant att veta, hur mångaexemplar av denna variant som påträffatsi Alvastra.

Ett annat fenomen i fyndsammansätt-ningen som berörs, är den relativa ned-gången i fyndfrekvensen under perioden1470-1520. Regner går inte in på någondiskussion, utan ställer bara frågan omden minskade myntmängden är ett teckenpå en lägre grad av monetarisering, ellerom den representerar helt andra föränd-ringar.

Svaret hänger sannolikt samman meden företeelse, vilken diskuterats förhål-landevis litet i skandinaviska samman-hang, nämligen den s.k. silversvälten sominträffade på kontinenten under 1400-talet. Uttrycket har myntats av den eng-elske forskaren John Day i en artikeli Past and Present no 79 (1978), ”TheGreat Bullion Famine of the FifteenthCentury”. En mer lättåtkomlig samman-fattning för skandinaviska läsare är hansartikel i NNÅ 1981, ”The Question ofMonetary Contraction in the late Medie-val Europe.”

Nytt om böcker – recensioner

Elisabet Regner: Den reformeradevärlden. Monastisk och materiellkultur i Alvastra kloster från me-deltid till modern tid. StockholmStudies in Archaeology 35. Stock-holm 2005. 456 s.; ISBN 91-7155-023-2.

149SNT 6 • 2005

Av olika orsaker minskade tillgångenpå ädelmetaller i Västeuropa successivtunder 1300- och 1400-talen. Day angerminskad gruvdrift och ett permanent un-derskott i handeln med öst som två avhuvudskälen. Särskilt kraftig synes ned-gången ha varit vid 1400-talets mitt, ba-serat på de utmyntningssiffror som Daysammanställt.

Fenomenets inverkan på mynt- ochädelmetalltillgången i Sverige har aldrigdiskuterats, troligen beroende på att manantagit att några allvarliga följder för vårtlands vidkommande inte uppstått. Vid ennärmare granskning synes detta vara enförhastad slutsats. I det skriftliga källma-

terialet återfinner vi flera åtgärder frånde styrandes sida som pekar på motsat-sen; förbud mot mynt- och ädelmetall-export utfärdades t.ex. åren 1473, 1486och 1495.

Den länge emotsedda revideringen avSturetidens myntkronologi kommer ock-så med all sannolikhet att peka på enmycket låg präglingsaktivitet under vis-saperioder, förslagsvis 1470-1477 och1484-1509. Sistnämnda år stod mynt-ningen till och med stilla till följd av sil-verbrist. Endast en försämring av örtug-ens silverinnehåll med 20% år 1510 kun-de få fart på myntpräglingen igen. Denrika malmådra som upptäckts i Sala sil-

vergruva några år tidigare, fick säkerligenockså efterhand en viss betydelse för sil-vertillförseln.

En sammanfattande reflexion över Reg-ners granskning av Alvastramynten är, attdet är glädjande att se att hon inte – somibland är fallet i arkeologiska samman-hang – behandlat dem styvmoderligt ochi förbigående. Tvärtom, så för Regner enengagerad och kunnig diskussion kringdem. Det bestående värdet av Regnersarbete förhöjs också av den detaljeradeförteckningen, som i hög grad kommeratt underlätta allt framtida studium avAlvastrafynden. Bengt Hemmingsson

Svenska och skandinaviska myntoch sedlar.

Stor sortering av utländskajubileumsmynt, årsset samt småmynt.Euro-utgåvor, polletter och medaljer.

Prislistor gratis.�

NORRTÄLJE MYNTHANDELBox 4, 761 21 Norrtälje

Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56INTERNETADRESS:

http://www.nmh-mynt.a.se

Ny medalj

Ny medalj från SNFtill minne avSven SvenssonSvenska Numismatiska Föreningenutger i år en medalj (nr 81 i förenin-gens medaljserie) till minne av stor-samlaren och den frikostige donatornSven Svensson (1855-1928). Det ärnämligen 150 år sedan Sven Svens-son föddes. Föreningen har för dettamedaljprojekt valt att anlita konstnä-ren Annie Winblad Jakubowski, ochresultatet kan läsaren bedöma genommedaljskisserna (se bild). När dennaanmälan skrivs är således inte gips-modellerna färdigställda ännu. OmSven Svensson kan läsaren finna merinformation i bl.a. Göran Wahlquistsartikel i SNT 1998:7, s. 180 -182.

Åtsidan visar Sven Svensson enface iförd plommonstop samt in-skriften SVEN SVENSSON 1855-2005 i tre linjer. Runt om porträttetåterges utdrag ur Sven Svenssonsegenhändiga anteckningar rörandesina omfattande samlingar. Här harkonstnären valt bland annat anteck-ningar om danska mynt med tanke påSvenssons födelseort Asarum i Ble-kinge, en gång del i det danska riket.

På frånsidan återfinner man åtsi-dans plommonstop i högrelief, menutan Sven Svenssons porträtt. 150år efter hans födelse lever ande ochlivsgärning kvar i form av hans om-fattande samlingar och den stiftelse,Sven Svenssons stiftelse för numis-matik, som inrättades 1963. Vidarefinner man inskriften SVENSKANUMISMATISKA FÖRENING-EN i tre linjer. Därunder den latins-ka inskriften i fyra linjer: DON.INST. LAUR. O. LAGERQVISTAD STUD. NUMM. MEM. PROM.DED. Detta utskrivs: DONAVITINSTITUTUM LAURENTIO O.

LAGERQVIST AD STUDIUMNUMMORUM MEMORIALIUMPROMOVENDUM DEDICATUM.Översatt blir detta: Bekostad av LarsO. Lagerqvists fond för medaljkonst.Under den latinska inskriften åter-finns konstnärens initialer AWJ.

Medaljen, som mäter 55 mm i dia-meter, präglas i såväl silver 999/1000(ca 100 g) som guld 18 K (ca 135 g).Silvermedaljen kan beställas frånSNF:s kansli t.o.m. den 17 novem-ber 2005 genom att till föreningensplusgiro 15 00 07 - 3, inbetala 735kronor. Vänligen ange ”Svensson-medalj” på betalningsunderlaget. Förden som vill ha medaljen per posttillkommer 50 kr i fraktkostnad. Ut-rikes boende beställare ombeds kon-takta föreningskansliet innan betal-ning. Den som önskar medaljen iguld, kostnad 18.679 kronor, ombedsbeställa direkt från Nordic Coin AB,Svenska Myntverket, dock senastden 17 november 2005.

Konstnärsarvodet samt kostnaden

för tillverkning av verktyg finansie-ras med bidrag från Lars O. Lager-qvists medaljfond. Föreliggande me-dalj är den första som bekostas ge-nom nämnda medaljfond. Beställdaexemplar kommer att levereras tillbeställarna under december 2005.

Frédéric Elfver

Konstnären Annie WinbladJakubowskis skisser till den nyamedaljen över Sven Svensson.Skala 1:1.

150 SNT 6 • 2005

Motboken försvinner1955Den första oktober för femtio år se-dan var en märkesdag i fråga omsvenska folkets dåtida umgänge medalkoholhaltiga drycker. Motboken –införd 1914 i Stockholm, i hela landet1917 – försvann. Systembolagets kun-der hade varit tvungna att visa upp ensådan för att få köpa alkohol. Nusläpptes också starköl ut i system-bolagets butiker från att ha varit enreceptbelagd apoteksvara.

I det lilla brunaktiga häftet noteradeförsäljningsstället noggrant kundensalla spritinköp. Ransonen varierademed innehavarens inkomst, ålder ochkön. Även vininköpen registreradesmen var inte begränsade. Det varbrännvinet som var problemet, vindracks mest av överklassen och kun-de också köpas hos särskilda vin-handlare.

Ivar Bratt (1878-1956) var läkareoch politiker, men kanske mest kändför sin verksamhet inom nykterhets-politiken. Det var han som låg bakomdet som kom att kallas ”Brattsyste-met” med restriktioner vid in-köp av rusdrycker. Restriktionernainfördes inledningsvis av alkoholpo-litiska skäl. AB Stockholmssystemetoch så småningom AB Vin- & Sprit-centralen grundades, och privata vin-firmor började uppköpas.

Ville man inhandla spritvaror mås-te man från 1914 anhålla om inköps-rätt hos Stockholmssystemet. Ansö-kan diariefördes och köparens per-sonliga uppgifter, inkomst, eventu-ella fylleriförseelser och skötsamhetkontrollerades innan man fick en vissmängd sprit beviljad per månad. Ochdet var här motboken kom in i bilden.Motboken gällde i den spirituosa-affär – som det hette på den tiden –som låg närmast rekvirentens bostad.Än idag säger man ju ”köpa ut” när

det gäller alkohol. Liksom när detgällde ransoneringskupongerna skul-le man lämna en skriftlig försäkranatt använda motboken endast föregen del eller eget hushålls räkningoch inte använda den för att överlåta,sälja eller byta varor. Ansökan kundeockså avslås.

Kvinnor ansågs ha ett obetydligtbehov av spirituosa och erhöll i stäl-let ett tillfälligt inköpsbevis. Sådanahämtades vid personligt besök hossystembolagets kontor. Endast un-dantagsvis fick kvinnor egen mot-bok.

Den varubrist som rådde underförsta världskriget var en av orsaker-na till att motboken infördes i helalandet. Under 24 april till 31 maj1917 rådde till och med totalt sprit-förbud. I allmänhet fick man börjamed en lägre tilldelning, en eller tvåliter i månaden (!). I samband medbröllop, begravning eller liknande

festtillställning kunde man beviljasen extra ranson. Det var även förbudmot att sälja starköl. Spannmål ochpotatis som användes vid tillverk-ningen behövdes för annat.

* * *

För de flesta räckte nog mer än väl 1-2 liter sprit i månaden. Men för demmed större behov kunde det bli svå-righeter. Från Gällivare skrev en för-tvivlad äldre man år 1925 till LuleåUtskänkningsbolag med en bön omatt återfå sin indragna motbok:

Med samma vågar jag ånyo göraframställan om 4 liter i månaden.Som stöd för denna min begäran fårjag anföra att jag har min huvudsak-liga sysselsättning med bokföring ibank och alla vill hava snyggaböcker. Då man är 68 år gammalbörjar man bliva något darrhänt,men om jag får mig en ordentlignubbe till frukosten bliver handenstadig, så att jag kan skriva något sånär snygg rubrik i böckerna. Förövrigt har jag även under föregåendeår haft s.k. skrivkramp i högra armenoch handen.

Under förhoppning om att min be-gäran beviljas och jag återfår mot-boken omgående, har jag äran teck-na

Med utmärkt högaktning

* * *

I samband med motbokens avskaf-fande 1955 ökade försäljningen avalkohol omedelbart med 27% (förStockholm 36%) och i novembermed 36 respektive 45% i jämförelsemed motsvarande månader året in-nan, när motboken fortfarande an-vändes.

Även då hade man således en storuppgång av alkoholkonsumtionen såsnart försäljningen befriades från re-striktioner. MGL

Pengar kan vara skad-liga för ögonen– ett exempel från 1953En förmiddag i oktober 1953 kom enkassör vid namn Mr Evans, åtföljdav tre kollegor, in på Midland Bankskontor vid Baker Street i London föratt hämta avlöningspengar till sittföretag. De placerade en tom väskaframför bankkassören Mr Taplin,som bakom disken plockade upp ettpaket innehållande £ 5.000 i enpund-

sedlar. Sedlarna var fördelade i bun-tar om 500 i varje.

Paketet med alla sedelbuntar kas-tades över disken av Mr Taplin i rikt-ning mot Mr Evans. Oturligt nog varinte paketet ordentligt hopfästat. Pa-ketet gick upp och en eller ett par se-delbuntar träffade Mr Evans vänstraöga. Skadan på näthinnan blev såstor att Mr Evans endast fick behållanågra procents syn på ögat.

Självfallet blev det en rättssak ochdomstolsförhandlingar. Domaren, som

hette Lord Goddard, ansåg att det he-la visserligen var en olyckshändelse,men att Mr Taplin skulle ha förvissatsig om att paketet var ordentligt hop-fästat innan han slängde iväg paketetmed sedlar.

Den skadade Mr Evans tilldömdesen ersättning på £ 894,– för skadan.Rättegångskostnaderna fick MidlandBank betala.

Denna trista historia finns ocksåbeskriven i Manchester Guardian 21november 1953. IW

Foto JEO.

151SNT 6 • 2005

MYNT- &FRIMÄRKSTILLBEHÖR

till lågpris

HF FRIMÄRKENTrålvägen 6, 434 92 Vallda

Tel. 0300-281 25, Fax 282 25www.hffrimarken.com •• info@hffrimarken.com

HB MYNT & MEDALJERSveavägen 96

Box 19507S-104 32 Stockholm 19

T- Rådmansgatan (uppgång Handelshögskolan)

☎☎ + fax 08-673 34 23Svenska och utländska mynt, sedlar och ordnar,

militaria och nålmärken, medaljerÖppet: vard. 11-17, fred. 11-15, lörd. 11-14

PaperMoney OnlineHela världens sedlar till lågpris i vår webbutik

– snabbt och portofritt hem i brevlådan.Välkommen!

www.papermoney.nu

J. Melin MyntKoltrastvägen 23, 370 24 NÄTTRABYTel. 0455-155 99

Myntinvest CoronaÖstra Storgatan 20, 611 34 NYKÖPINGTel./ fax 0155-28 63 25

Mynt & MedaljerSveavägen 96Box 195 07, 104 32 STOCKHOLMTel./ fax 08-673 34 23

Myntsamlarnas PostorderHyhult 6, 340 10 LIDHULTTel. 035-801 04, Mobil 070-536 05 38

Ulf Nordlinds Mynthandel ABKarlavägen 46Box 5132, 102 43 STOCKHOLMTel. 08-662 62 61, Fax 08-661 62 13

Norrtälje Mynt ABNils Ferlins gränd 1Box 4, 761 21 NORRTÄLJETel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56

Pecunia HBFarinvägen 8, 245 33 STAFFANSTORPTel. 046-25 21 19

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGär en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 22 företag inio olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige.Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra ochutöka sina tjänster.

B. Ahlström Mynthandel ABRådmansgatan 21Box 26033, 100 41 STOCKHOLMTel. 08-10 10 10, Fax 08-678 77 77

AntikbodenKyrkogatan 2, 222 22 LUNDTel. 046-12 99 00

Karlskrona MynthandelHantverkaregatan 11, 371 35 KARLSKRONATel. 0455-813 73

Kronans MyntVästra Hamngatan 6, 411 17 GÖTEBORGTel. 031-13 55 81

Rune Larssons MynthandelStora Brogatan 14, Box 98, 503 06 BORÅSTel. 033-41 03 15

Lunds MynthandelKlostergatan 5, 222 22 LUNDTel./ fax 046-14 43 69

AB Malmö Mynthandel &VykortsantikvariatSven Gunnar SandbergKalendegatan 9, 211 35 MALMÖTel. 040-611 65 44

J. Pedersen MynthandelNorra Strandgatan 30Box 1320, 251 13 HELSINGBORGTel./ fax 042-12 25 28

J. Pedersen MynthandelSkolgatan 24, 503 33 BORÅSTel. 033-41 24 96, Fax 033-41 87 55

Selins MynthandelRegeringsgatan 6, 103 27 STOCKHOLMTel. 08-411 50 81, Fax 08-411 52 23

Strandbergs MynthandelArsenalsgatan 6Box 7377, 103 91 STOCKHOLMTel. 08-611 01 10, Fax 08-611 32 95

Tamco NumismaticsBox 6235, 102 35 STOCKHOLMTel./ fax 08-650 0342

Ticalen MynthandelStureplatsen 3, 411 39 GÖTEBORGTel./ fax 031-20 81 11

J. Walldén Mynthandel ABNybrogatan 36Box 5381, 102 49 STOCKHOLMTel. 08-662 50 60, 070-607 65 34

Håkan Westerlund MynthandelVasagatan 42, 111 20 STOCKHOLMTel. 08-411 08 07, Fax 08-21 21 96

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGBox 19 507, 104 32 Stockholm, Tel. 08-673 34 23, Fax 08-673 34 23