officersförbundet villkorsguiden 2013

Villkors- guide 2013Hr hittar du kortfattad information om

vilka ersttningar som gller i olika sammanhang

fr dig som r anstlld i Frsvarsmakten.

Behver du veta mer, ta kontakt med din

officersfrening. De fullstndiga avtalen hittar

du p www.officersforbundet.se

2 VILLKORSGUIDEN 2013 VILLKORSGUIDEN 2013 3

Vi tar std i vrt fackliga p rogramNr Officersfrbundet samverkar och frhandlar med

Frsvarsmakten fljer frbundet inriktningarna i vrt

fackliga program. Hr r ett utdrag ur programmet.

LnesttningOfficersfrbundet ska verka fr: Arbetsgivaren rligen genomfr lnekartlggning och korrigerar

identifierade osakliga lneskillnader med en hgre ram vid revision fr att tcka merbehovet.

Facklig kompetens och insatser fr verksamhetens bedrivande ges stor betydelse, exempelvis det arbete som utfrs av fackliga frtroendevalda och skyddsombud.

RRLighetOfficersfrbundet ska verka fr: Det ges utvidgade mjligheter till pendling fr den som byter

arbetsort inom frband eller fr ny placering tills vidare.

Vid tjnsteresa ska standarden p boende ha minst den niv som skattelagstiftningen medger. Vid lngre tjnsteresa ska framfrhllningen i planeringen fr medlemmen vara minst 12 mnader och framg av individualplanen, skyldigheten ska tidsbegrnsas till en period om 12 mnader och maximalt 18 mnader under en trersperiod.

ARbetstid och LedighetOfficersfrbundet ska verka fr: Medlemmar inte lggs en hgre rsarbetstid n vad som r

normalt fr vriga arbetsmarknaden.

Eventuella undantag frn arbetstidslagstiftningen med hnvisning till EGdirektiven grs s restriktivt som mjligt.

All ledighet ska regleras i en rlig ledighetsplan. Den ska upp rttas av arbetstagare och arbetsgivare gemensamt.

tertagande av ledighet ska hanteras likvrdigt, oavsett vad grunden fr ledigheten hnfrs till.

Bevaka tillmpningen av restidsersttning. Tjnsteresa som medfr kortvarigt byte av arbetsort framgr av arbetstidsplanering fr individen enligt kollektivavtal.

ven mindre Frsvarsmaktsorter (t.ex. 50 medlemmar) ska f personal som p hel eller deltid ska f bedriva fackligt arbete.


Under OfficersutbildningEkonomi under studiernaUnder studierna gller vrnpliktsfrmner. Du kan allts inte f studiebidrag eftersom utbildningen inte r studiemedelsfinansierad.

DagersttningDu fr dagersttning under din utbildning enligt Officersfrordningen. Under officersutbildning r det 140 kronor per dag. Ingen dagersttning utbetalas fr dagar d du fr ersttning enligt kapitel 4 i Lagen om allmnfrskring (sjukersttning och mot svarande).

MltidsersttningDu har rtt till mltidsersttning om du inte fr kostnadsfri mat under tjnstgringen. Detsamma gller under resor som du r beordrad att gra i tjnsten.

HelgersttningDu har rtt till extra ersttning under studiefria helger d du inte befinner dig vid din skola.

BostadUnder utbildningstiden har du rtt till fri bostad. Bostaden ska ha studentrumsstandard, det vill sga ett enkelrum med gemensamt toalett och duschutrymme i anslutning till rummet.

HemresorDu har rtt till fria resor. Dels resor till och frn vid in och utryckning, dels ett visst antal resor till och frn den plats inom landet dr du r folkbokfrd eller bor.

Sjukvrd och akuttandvrdSjukvrd och akuttandvrd r gratis.

FamiljebidragDet finns olika familjebidrag som du sjlv mste anska om hos Frskringskassan. Du br ska bidraget i tid, helst innan utbildningen brjar. Familjepenning och bostadsbidrag r skattefria bidrag.

Ersttning vid sjukdom eller skadaOm du skadar dig eller blir sjuk p grund av utbildningen kan du f ersttning fr det. Ersttningen betalas ut enligt bestmmelserna i lagen om statligt personskadeskydd och lagen om statlig ersttning vid ideell skada. Bestmmelserna fljer i huvudsak samma regler som vid sjukdom eller skada i civilt arbete.


AnstllningFrsvarsmakten r den anstllande myndigheten. Dina anstllningsvillkor samt var i Frsvarsmakten (arbetsort) du har en placering tillsvidare ska framg av ditt anstllningsbevis. Det ska ocks framg om du har internationell tjnstgringsskyldighet.

Arbetsgivaren har sedan rtt att placera dig p en annan befattning tillsvidare eller tidsbegrnsat p samma eller annan arbetsort utifrn verksamhetens behov. Detta sker genom ett s.k arbetsledningsbeslut som arbetsgivaren kan gra s lnge bytet av befattning sker inom ramen fr den arbetsskyldighet du har i din anstllning.

Ingen lnesnkning inom arbetsskyldighetenVid byte av befattning inom din anstllning och arbetsskyldighet kan lnen inte snkas. Endast om du frivilligt sger upp dig frn din anstllning och samtidigt ingr en ny anstllning med placering p den nya befattningen kan det bli frgan om att du ocks fr en lgre ln.

Om arbetsgivaren vill placera dig i en ny befattning fr att exempelvis tcka en vakans s har arbetsgivaren samtidigt bekrftat att han anser att befattningen ligger inom arbetsskyldigheten och ingen lnesnkning kan bli aktuellt.

Individuell lnesttningI Frsvarsmakten gller individuell lnesttning. Det innebr att du ska lnesttas utifrn de sakliga grunderna fr lnesttning som r kollektivavtalsreglerade. De sakliga grunderna r ansvar, arbetsuppgifternas svrighetsgrad och vriga krav som r frenade med

arbetsuppgifterna samt arbetstagarens skicklighet och resultat i frhllande till verksamhetsmlen. Detta innebr att det inte gr att faststlla ln enbart utifrn niv p befattningen eller din grad. Lnesttningen ska ven ta hnsyn till hur marknadsutsatt din kompetens r.

Kontakta din officersfreningInnan du byter befattning, oavsett om det ska ske genom arbetsledningsbeslut eller efter egen anskan, ska du se till att ha ftt svar p fljande frgor:

Anser arbetsgivaren att bytet av befattning sker inom ramen fr den anstllning och den arbetsskyldighet du redan har eller handlar det om en ny anstllning?

Vilken ln och vriga frmner (t.ex. ersttning fr flytt eller pendling) ska glla i den nya befattningen?

Vilka datum (fr.o.m. t.o.m., fr.o.m tillsvidare eller fr.o.m. tillsvidare dock lngst t.o.m.) ska glla fr befattningsbytet?

Fr du inte svar p dessa frgor eller om ngot verkar oklart br du kontakta din officersfrening fr std. Ju tidigare kontakt med officersfreningen desto bttre frutsttningar finns det fr att f hjlp.


Nr du r sjukAnml sjukfrnvaroOm du blir sjuk och inte kan arbeta s ska du s snart som mjligt anmla detta till arbetsgivaren. Frn och med den ttonde dagen i en sjukperiod mste du kunna styrka sjukdomen med ett lkar eller tandlkarintyg som visar att du r ofrmgen att arbeta. Intyget ska ocks ange sjukperiodens lngd.

Om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar frn det att din tidigare sjukperiod avslutades, rknas detta som en fortsttning p den tidigare sjukperioden nr det gller karensdag, ersttningens storlek och sjuklneperiodens lngd.

Sjukavdrag, dag 114Varje dag du skulle ha arbetat men r frnvarande pga sjukdom fr du avdrag p lnen.

Dag 1 = karensdag, dvs 100% avdrag av daglnen om du r frnvarande hela dagen.

Vid del av dag gller fljande:

Frnvarotid (del av dag) Avdrag p ln25% 25%2650% 50%5175% 75%76100% 100%

Dag 214 = Rknas avdraget enligt fljande formel: 20 procent av Mnadsln 5 12 / rsarbetstiden

rsarbetstid = Det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka gnger 52 (260 dagar fr den som arbetar 5 dagar i veckan).

Sjukavdrag frn dag 15 under sjuklneperiodenArbetstagare med rsln upp till 7,5 prisbasbelopp (basbeloppstaket) dag 15364:90 procent av daglnen.

Arbetstagare med rsln ver basbeloppstaket dag 15364:Lnedelar upp till Bbtaket, procent p daglnen 90%.Lnedelar ver Bbtaket, procent p daglnen 12,4%.

SjukpenningDu kan f sjukpenning om du varit sjuk i 14 dagar och inte lngre fr sjukln frn arbetsgivaren. Sjukpenningen du fr motsvarar 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst upp till 7,5 pris basbelopp.


SemesterSemesterdagarAntalet dagar avser vardagar

lder Semesterdagar29 283039 3140 35

SemesterlnSemesterln rknas ut enligt fljande principer:

Fast ln + Semestertillgg 0,44 % av fast mnadsln.

+ 0,48 % multiplicerat med summan av rrliga tillgg frn frra ret (ej vertidstillgg).

Semestertillgget om 0,44 procent betalas vid det ordinarie lneutbetalningstillfllet i samband med eller nrmast efter semestern. Semestertillgget fr rrliga lnetillgg betalas senast i juni mnad.

ArbetstidRegler fr arbetstidsplanering och ersttningar r

reglerade i Frsvarsmaktens avtal om arbetstid och

arbetstidsberoende ersttningar fr arbetstagare

tillhrande OFR/O FM och OFR/S per 2012-10-08.

(Detta gller dock inte fr medlemmar vid F 7,

sjfrbanden och helikopterflottiljen s lnge deras

frbandsavtal gller.) Nedan fljer en kortfattad

beskrivning av dessa regler.

Genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid under ett kalenderr = 40 timmar. Fljande faktorer ger arbetstidsfrkortning.

D helgdag infaller p mndag fredag (inkl midsommarafton, julafton och nyrsafton) 8 timmar.

Frkortade arbetsdagar 4 timmar (gller ej den som har frkortad veckoarbetstid enligt sista punktsatsen):

Trettondagsafton

Skrtorsdagen

Den 30 april som infaller mndagfredag

Dagen fre nationaldagen

Dagen fre alla helgons dag

Den 23 december som infaller p en fredag


Vid frlggning av arbetstid under natt, 2 timmar om den till ngon del under berrd vecka r frlagd mellan kl 23.00 och 06.00, 4 timmar om det dessutom till ngon del omfattar lrdag, sndag eller helgdag mellan kl 23.00 och 06.00.

Om arbetstiden r frlagd enligt rullande system, d.v.s. att arbetstiden r frlagd p dagar oavsett om dessa r vardagar, lrdag, sndag eller helgdagar. Dessutom ska minst en arbetsdag under varje 9veckorsperiod infalla p dag som inte r vardag. Veckoarbetstiden minskas med 5 timmar.

Utifrn ovanstende kan man rkna ut hur mycket arbetstid som finns att tillg under en viss period. Nr detta r utrknat fr sedan arbetstid frlggas till veckans alla dagar.

PLAneRing Av ARbetstidArbetstiden planeras i listor. En listperiod ska vara minst 4 veckor och hgst ett kalenderr. Den sista listan fr kalenderret fr dock vara kortare n 4 veckor.

Av en lista ska framg:

Ordinarie arbetstid

vningsdygn

Jour

Beredskap

Insatsberedskap

Listan kan faststllas genom tv alternativa metoder. Det r du som arbetstagare som vljer vilken metod du vill anvnda. Du kan byta metod om du anmler detta till arbetsgivaren senast sex veckor innan nsta lista ska brja glla.

Metod A = Kommunikation mellan arbetsgivaren och arbetstagare

Senast 30 dagar innan listan brjar glla ska arbetsgivaren presentera verksamhetens behov av bemanning (ven t.ex. vningsdygn och beredskap).

Senast 21 dagar innan listan brjar glla ska arbetstagaren lmna frslag p lista till arbetsgivaren. Frslaget ska ha tagits fram i samarbete med berrda kollegor.

Arbetsgivaren faststller listan efter ev. justeringar som diskuteras med berrd arbetstagare.

Senast 14 dagar fre den tidpunkt d listan r avsedd att brja glla ska den nya verenskomna listan skriftligen freligga.


Om du och arbetsgivaren inte kommer verens om den nya listan gller arbetsgivarens beslut.

Metod B = Arbetsgivaren frhandlar med berrt fack

Senast 30 dagar innan listan brjar glla ska arbetsgivaren presentera frslag p lista.

Om parterna skriftligen enas i listfrhandlingen beslutar arbetsgivaren om lista enligt parternas verenskommelse senast 14 dagar innan listan brjar glla.

Om arbetsgivaren och facket inte kommer verens om den nya listan finns en srskild ordning i avtalet som ska fljas.

OmplaneringslistaFinns det behov av att omplanera arbetstid s ska det gras senast 14 dagar fre den tidpunkt d ndringen(arna) r avsedd(a) att brja glla. Jour och/eller beredskap gr inte att omplanera. Finns behov av frndring fr planerad jour och/eller beredskap i lista strykas och ny jour och/eller beredskap hanteras som uppkommen.

Metod A. Arbetsgivaren lmnar frutsttningar fr omplanering och drefter lmnar arbetstagaren frslag till omplaneringslista enligt samma rutin som vid faststllande av lista.

Metod B. Frhandling av omplaneringslistan enligt samma rutin som vid faststllande av lista.

dygns- och veckoviLAGrundreglerna r att:

En arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhngande ledighet under varje period om 24 timmar.

En arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhngande ledighet under varje period om sju dagar. Veckovilan fr tv p varandra fljande sjudagarsperioder fr sls samman till en sammanhngande ledighet om minst 72 timmar och ska frlggas i slutet av sammanslagningen.

7 dagar

Sammanslagen veckovila 72h sammanhngande

Avvikelse fr gras tillflligtvis frn dygns och veckovila p.g.a. frhllanden som arbetsgivaren inte kunnat frutse. Vid avvikelse gller srskilda regler enligt 14 i arbetstidsavtalet.

Fr viss verksamhet tillmpas undantag frn grundreglerna. Detta kan man lsa mer om i frhandlingsprotokollet till arbetstidsavtalet 14.


ARbetstid undeR tjnsteResA,fRRttning och vningDessa bestmmelser gller under svl inrikes som utrikes tjnsteresa och frrttning samt vning, dock inte vid frrttning i planerat eller beslutat insatsomrde. D gller istllet reglerna enligt avtalet om villkor vid tjnstgring i en internationell militr insats.

Om tjnstgringen varar lngre n 11 dygn utan veckovila fr du ersttning och kompenserande ledighet enligt nedan fr detta. Ledigheten ska frlggas direkt efter tjnstgringen. Vid utrikes tjnsteresa kan dock 12 arbetsdagar inplaneras fr arbete i samband med hemkomst.

Tjnstgring Kompensation fr Kompenserande utebliven veckovila ledighet1215 800 kr/dygn 96 timmar1619 1 600 kr/dygn 120 timmar2022 2 400 kr/dygn 144 timmar23 dygn 3 200 kr/dygn 168 timmar

Vid utrikes tjnsteresa ska om mjligt arbetstiden planeras och faststllas i lista eller omplaneringslista. I annat fall gller att en schablonarbetstid om hgst 13 timmar per kalenderdygn fr frlggas. Om arbetet tar lngre tid n det r schablonarbetstid planerat fr aktuellt kalenderdygn r den verskjutande arbetstiden vertid. Ersttning fr schablonarbetstid r 100 kr per dygn.

TillggomPLAneRingstiLLggI de fall en omplanerad lista innebr att din fritid inskrnks utbetalas 800 kronor i tillgg fr den veckan. Detta gller dock inte om frndringen grs utifrn din egen nskan.

veRtidstiLLggDu r skyldig att arbeta p vertid hgst 50 timmar under en kalendermnad eller hgst 416 timmar under ett kalenderr inkluderat ndfallsvertid och jourtjnstgring.

vertidstillgg per timme betalas enligt fljande:

Enkel vertid = den individuella lnen per mnad/94.

Kvalificerad vertid = den individuella lnen per mnad/72.

Enkel vertid = vertid som inte r kvalificerad vertid.

Kvalificerad vertid = vertid enligt fljande:Mellan kl 19.00 p fredag och kl 07.00 p mndag.

Mellan kl 19.00 p dag fre trettondag jul, frsta maj, Kristi himmelsfrds dag eller nationaldagen och kl 07.00 nrmast fljande vardag.

Mellan kl 19.00 p skrtorsdagen och kl 07.00 p dagen efter annandag psk.


Mellan kl 19.00 p dag fre midsommarafton, julafton eller nyrsafton och klockan 07.00 p vardag nrmast efter helgdagsaftonen.

Mellan kl 19.00 p dag fre tjnstgringsfritt (fria) kalenderdygn och kl 07.00 p dagen efter det (de) tjnstgringsfria kalenderdygnet (n) samt

i vrigt mellan kl 22.00 och 06.00.

Vid ett fristende extra arbetspass fr du vertidsersttning fr minst 3 timmar ven om den faktiska tiden r kortare. Fr att det ska rknas som ett fristende extra arbetspass krvs att du haft en rast om minst 30 min. Ingripande under jourtjnstgring r vertid, men rknas inte som ett fristende extra arbetspass.

Styrkta merkostnader p grund av vertidsarbete betalas av arbetsgivaren frutsatt att du i samband med att du beordras till vertid meddelar vilka merkostnader som kommer att uppst.

obekvmtidstiLLggEnkel obekvm tid: Kvalificerad obekvm tid: Storhelg:20 kr/timme 60 kr/timme 90 kr/timme

Enkel obekvm tid r tid mellan kl 19.00 och 22.00, i den mn det inte r frga om tid enligt nedanstende lista.

Kvalificerad obekvm tid:

Tid frn kl 19.00 p fredag till kl 07.00 p mndag.

Tid frn kl 19.00 p dag fre trettondag jul, frsta maj, Kristi himmelsfrds dag eller nationaldagen till kl 07.00 p nrmast fljande vardag.

All tid p vardag som fregs och efterfljs av sn- eller helgdag.

Tid i vrigt mellan kl 22.00 och 06.00.

Storhelg:

Tid frn kl 19.00 p skrtorsdagen och kl 07.00 nrmast fljande vardag.

Tid frn kl 19.00 p dag fre pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyrsafton till kl 07.00 p vardag nrmast efter helgdagsaftonen.

Du har ocks rtt till tillgg fr obekvm tid om du p grund av tidigare vertidsarbete och frskjutning av arbetspass arbetar p obekvm tid.

Tillgg betalas dock inte nr du har ersttning fr vningsdygn eller schablonarbetstid.


jouRtiLLggJour = Skyldighet fr arbetstagare att st till arbetsgivarens fr

fogande fr att vid behov utfra arbete. Arbetstagaren r p arbetsplatsen eller i anslutning till arbetsplatsen.

Jour fr genomfras:

Hgst 50 timmar under en kalendermnad, eller

Hgst 150 timmar sammanlagt under en period av tre p varandra fljande kalendermnader.

Hgst 416 timmar under ett kalenderr (inklusive vertid och ndfallsvertid). Fr insatsberedda skyddsstyrkor, specialutbildad personal som snabbt ska kunna analysera uppgifter om och agera p misstnkta krnkningar av svenskt territorium och initiera avvrjning av sdan misstnkt krnkning samt vakthavande befl med ovanstende uppgift gller hgst 900 timmar/kalenderr. De 484 timmar som drmed r utver de 416 timmarna fr dock endast tas ut i den ovan nmnda verksamheten.

Jourtillgg erhlls fr minst 13 timmar, ven om den faktiska tiden r kortare, d jour fullgres:

Mellan tidpunkten fr den ordinarie arbetstidens slut en arbetsdag och arbetstidens brjan fljande arbetsdag.

Som sammanhngande jourpass under tjnstgringsfritt kalenderdygn under tiden mellan kl 06.00 och 22.00.

Jourtillgg erhlls med fljande belopp:

Vardagar (frn mndag kl 07.00 fredag kl 19.00) 60 kr/timme.

Helg (frn fredag 19.00 mndag kl 07.00, mellan 19.00 dag fre trettondag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfrds dag eller nationaldagen och 07.00 nrmast fljande vardag) 120 kr/timme.

Storhelger (mellan 19.00 skrtorsdagen och 07.00 nrmast fljande vardag, mellan 19.00 dag fre pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyrsafton och kl 07.00 nrmast fljande vardag) 180 kr/timme.

Extra tillgg fr uppkommen jour 400 kr/pbrjad 24 timmarsperiod.


beRedskAPstiLLggBeredskap = Arbetstagaren str till arbetsgivarens frfogande fr att

efter besked om instllelse bege sig till platsen fr tjnstgringen och utfra arbete. Arbetstagaren ska finnas i bostaden eller p annan verenskommen plats och vara nbar.

En heltidsanstlld r skyldig att fullgra beredskap i hgst 1000 timmar under ett kalenderr.

Beredskapstillgg erhlls med fljande belopp:

Vardagar (frn mndag kl 07.00 fredag kl 19.00) 30 kr/timme.

Helg (frn fredag 19.00 mndag kl 07.00, mellan 19.00 dag fre trettondag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfrds dag eller nationaldagen och 07.00 nrmast fljande vardag) 60 kr/timme.

Storhelger (mellan 19.00 skrtorsdagen och 07.00 nrmast fljande vardag, mellan 19.00 dag fre pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyrsafton och kl 07.00 nrmast fljande vardag) 90 kr/timme.

Extra tillgg fr uppkommen beredskap 300 kr/pbrjad 24 timmarsperiod.

Vid instllelse fr tjnstgring pbrjas respektive avslutas arbetstiden vid avresa frn respektive terkomst till hemmet eller annan plats som verenskommits med arbetsgivaren.

InsatsberedskapstillggTillgg under beredskapEn anstlld som r placerad i ett frband som har insatsberedskap med instllelse inom 13 dygn (gamla R10) erhller tillgg enligt nedan.

Ersttning fr Insatsberedskap Uppkommen insatsberedskapInstllelse inom 13 dygn 181 kr/dag eller 247 kr/dag eller 5500 kr/mn 7500 kr/mn

Personal som frbundit sig att st i insatsberedskap med instllelse inom 410 dygn (gamla R30) infr en militr internationell insats erhller tillgg enligt nedan.

Ersttning fr Insatsberedskap Uppkommen insatsberedskapInstllelse inom410 dygn 69 kr/dag eller 116 kr/dag eller 2084 kr/mn 3500 kr/mn

Om instllelsetiden r kortare n 24 timmar ska arbetsgivaren begra att arbetstagaren ska fullgra jour eller beredskap varvid man dessutom fr ersttning enligt jour eller beredskap.


vningsdygnDet finns tv olika vningsdygnstillgg att vlja mellan. Du ska anmla ditt val av tillgg till arbetsgivaren senast 1 november fr nstkommande kalenderrs vningar. Om frutsttningarna vsentligt frndras eller om du och arbetsgivaren nd r verens om det fr valet ndras vid annan tidpunkt.

Fr fullgjort vningsdygn erhlls:vningsdygnstillgg A = 988 kr + 8 timmars ledighet per vningsdygn alternativt

vningsdygnstillgg B = 988 kr + 4 timmars ledighet + 0,023 5 Ilnen per vningsdygn.

Uppkommet vningsdygnFr fullgjort uppkommet vningsdygn erhlls:

Vardag = extra tillgg 329 kr/dygn.Lrdag, sndag, helgdag = extra tillgg 639 kr/dygn.Fr varje fullgjort uppkommet vningsdygn under arbetsfri dag erhlls ytterligare 8 timmars ledighet, vilket i kombination med tillgg A blir 16 timmar och i kombination med tillgg B blir 12 timmar.

Avbrutet vningsdygnAvbryter arbetsgivaren ett pbrjat vningsdygn ska vningsdygnet anses som fullgjort. Innebr detta att du utvar annan verksamhet n vning utbetalas ingen ytterligare ersttning under det pbrjade vningsdygnet.

Stller arbetsgivaren in ett ej pbrjat planerat vningsdygn lggs arbetstiden ut p fr dig normalt stt inom arbetsomrdet.

Avbryter du vningsdygn p grund av beviljad semester eller tjnstledighet ska det vningsdygn som avbryts anses som fullgjort om du deltagit i vningsdygnet under minst 12 timmar.

PendlingsersttningDagpendlingIndividuellt berknad ersttning fr uppkomna resemerkostnader.

Veckopendling4 800 kr/mnad. Erhlls vid vernattning p den tillflliga arbetsorten.

AnmrkningarErsttningar vid pendling ska dokumenteras och undertecknas av dig och arbetsgivaren. Frndrade frhllanden, exempelvis byte av bostad, ska du anmla till arbetsgivaren.


Tjnsteresa(gller ej vid frrttning i ett planerat eller beslutat insatsomrde d gller avtalet om villkor vid tjnstgring i en internationell insats.)

tRAktAmente inRikesDagtraktamente

Dag 190 Dag 190 (Hel dag) Dag 91 (del av dag dr resan brjar efter kl 12 el. slutar fre kl 19)110 kr 220 kr 154 kr

Reducering av dagtraktamente

Tillhandahllen Dagtraktamente Dagtraktamente mltid (220 kr) minskas med (154 kr) minskas medFrukost, lunch, middag 198 kr 139 krFrukost 44 kr 31 krLunch/middag 77 kr 54 krLunch och middag 154 kr 108 kr

Nattraktamente110 kr/natt i de fall inte logi tillhandahlls.

tRAktAmente utRikesFr utrikestraktamenten se Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se

fRttningstiLLgg inRikesEndagsfrrttningErsttning erhlls med 90 kr om frrttningen r 6 timmar eller mer och lngre n 5 km frn tjnstestllet. Om du uppbr pendlingsersttning erhller du frrttningstillgg om 45 kr.

FlerdygnsfrrttningVid tjnsteresor:Dag 115: 165 kr.Dag 16 : 85 kr.Fr du pendlingsersttning fr du inget frrttningstillgg vid flerdygnsfrrttningar.

Frrttningstillgg nattSvarar du sjlv fr logi ska du utver nattraktamente erhlla fljande:Dygn 114: 300 kr/natt.Dygn 1530: 200 kr/natt.Dygn 31: 100 kr/natt.

Reducering av frrttningstillggNr arbetsgivaren tillhandahller kost i samband med tjnsteresor reduceras frrttningstillgget med:

Tillhandahllen mltid Frrttningstillgget minskas medFrukost 15%Lunch 35%Middag 35%


biLeRsttningBilersttning18:50 kr/mil (skattefritt).

Bilmedgivande(skriftligt medgivande att anvnda egen bil eller d egen bil r lmpligaste frdmedlet)13 kr/mil (skattepliktigt), 18:50 kr/mil (skattefritt). Fr varje passagerare hjs ersttningen med 1 kr/mil.

boendestAndARd inRikesBoendestandard vid korttidsfrrttningErbjudande om fritt logi ska avse enkelrum med dusch och toalett p rummet. Saknar frrttningsorten tillgng till logi med denna standard kan du erbjudas annan boendestandard. Detta ska delges den lokala officersfreningen p frbandsniv infr frrttningen.

Ersttning utges enligt nedan om du accepterar sdan boendestandard.

Om du inte accepterar boendestandarden ska du framfra det via din officersfrening.

Ovanstende gller inte d Avtal om vningsverksamhet med mera inom Frsvarsmakten (VA) tillmpas.

Alternativa lsningar kan vara: Att boende ordnas utanfr frrttningsorten. Att frrttningen genomfrs p annan ort. Att frrttningen inte genomfrs.

Ersttning fr anstlld som accepterar lgre boendestandardAccepterar du enkelrum med dusch och toalett utanfr rummet erhller du tillgg om 100 kr/natt. Accepterar du logementsstandard erhller du tillgg om 200 kr/natt.

Boendestandard vid lngtidsfrrttningLgenhet med ett rum och kk/pentry.

Under utbildningDelar du lgenhet (med eget rum) med kurskamrater erstts du med 100 kr/natt.

RestidseRsttning ResA P fRitidRestidsersttning utbetalas fr hel timme med 57 kr fr inrikesresor och fr utrikesresor till frsta tjnstgringsort.

hemResoRDu fr en hemresa om du genomfr en frrttning inom Europa. Villkoret r att frrttningen verstiger en mnad samt att tjnstgringen inte frhindrar en hemresa. ven i de fall d frrttningen genomfrs inom Europa men r kortare n en mnad finns mjligheten att gra en hemresa om kostnaden fr resan r lgre n kostnaden fr att stanna kvar p frrttningsorten. Detsamma gller fr resa utanfr Europa.


PensionPensionslder fr officerarePensionsldern fr officerare r 61 r. Fr dig som den 31 december 2007 var anstlld som yrkesofficer kompenserar arbetsgivaren den hjda pensionsldern frn 60 till 61 r genom att betala en pensionsavgift per mnad till Kpan extra. Avgiften varierar beroende p nr du r fdd och baseras p den pensionsgrundande lnen.

Officer som r fdd 1958 eller tidigareDu som r officer och r fdd 1958 eller tidigare, och var anstlld som yrkesofficer den 31 december 2007 behller tidigare gllande pensionslder p 60 r. Du har dock mjlighet att frivilligt ndra din pensionslder till 61 r, och kommer d som vriga att kompenseras fr detta genom att arbetsgivaren betalar in en mnatlig avgift till Kpan extra.

En frutsttning fr detta r dock att du skriftligen meddelar arbetsgivaren din nskan att f pensionsldern hjd till 61 r. Ingen retroaktiv inbetalning kommer ske, utan inbetalningarna pbrjas nr arbetsgivaren fr ditt besked.

Tjnstledig fr arbete vid annan myndighetFr dig som r yrkesofficerare och tjnstledig frn Frsvarsmakten fr att inneha en tidsbegrnsad anstllning som yrkesofficer vid annan myndighet kommer kompensationen fr den hjda pensionsldern att baseras p den ln som du har i din anstllning vid den andra myndigheten.

Avgift fr individuell lderspension och Kpan enligt pensionsavtal PA03Avgift brjar betalas in frn och med arbetstagaren fyller 23 r.

Till den individuella lderspensionen (den del som man fr vlja var den ska placeras), inbetalas mnatligen en avgift p 2,5 procent av den pensionsgrundande lnen.

Till Kpan inbetalas mnatligen en avgift p 2,0 procent av den pensionsgrundande lnen.


Villkor vid tjnstgring i int ernationella militra insatser

utbiLdningstid i sveRigeArbetsort/placeringDu kan f en tidsbegrnsad placering vid upprttande frband. Detta r en administrativ tgrd som genomfrs fr att mjliggra ledning av insatsfrbandet. Ersttningar utgr dock frn att du har kvar samma arbetsort som tidigare. Nr du tjnstgr p annan ort n den ordinarie r du drmed p tjnsteresa.

UPPSTTANDE FRBAND

Tjnsteresa

Tjnst

eresa

Tjn

ster

esaI 19

Arvidsjaur

Ex FS 23Personal ur I 19 Arvidsjaur

och Lv 6 placerastidsbegrnsat vid I 19

Boden

Lv 6Halmstad

LGKungsngen

I 19Boden

Tjg p ordinarieortr inte tjnsteresa

Boende ska ske med dusch och toalett p rummet. Om du accepterar logement fr du ett logitillgg p 200 kr/natt. Vid exempelvis teambuilding kan frlggning p logement ske under max 7 dygn med ett logitillgg p 400 kr/natt.

ArbetstidAll tjnstgring under utbildningstiden i Sverige r arbetstidsreglerad. Eventuell vertid erstts enligt arbetstidsavtalet. Viss frberedelsetid infr insatsen (hgst 8 veckor) kan genomfras med undantag frn arbetstidsreglering. Vid sdan tjnstgring har du ln som vid utlandstjnstgring och tjnar in 0,166 dagars ledighet fr varje tjnstgringsdag.

LnUnder utbildningstiden i Sverige har alla ordinarie Iln eller en hgre tidsbegrnsad ln.

Om den du inte fr lika lngt uppehll mellan den senaste och kommande utlandstjnstgringen som den senaste utlandstjnstgringens lngd och/eller om tjnstgringen verstiger 15 mnader erhller du dessutom ett tillgg om 2 500 kronor per mnad.

VakanstillggPlaceras du i frbandet mindre n tre mnader fre utlandstjnstgringen erhller du ett belopp motsvarande 2 000 kr 5 antalet mnader som insatsen r planerad att pg. ven om insatsen blir kortare n en mnad kan i vissa fall ersttning utg, vilket i sdana fall mste prvas i Avtalsrdet.

Beloppet ska om mjligt betalas ut med den frsta utbetalningen av utlandslnen. Om insatsen blir lngre n planerat, utfaller 2 000 kr ytterligare fr varje mnad som insatsen frlngs.

Blir insatsen kortare n planerat behver du dock inte betala tillbaka ngot.


Ln undeR utLAndstjnstgRingIlnen multiplicerat med 1,3 samt ett tillgg p 8 000 kronor per mnad. Om det finns srskilda skl kan arbetsgivaren stta en hgre tidsbegrnsad ln till exempel om du tar en befattning som r ver den egna nivn (exempelvis kapten p majors befattning).

Har du insatsberedskap med instllelse inom 13 dygn, 410 dygn eller hgre beredskap erhller du ln under utlandstjnstgring frn och med det datum som den frsta delen av aktuellt frband lmnar Sverige.

Utlandstjnstgrande personal i internationell militr insats som periodvis tjnstgr i Sverige erhller ordinarie Iln multiplicerat med 1,3 samt ett tillgg p 8 000 kr/mn. Vid tjnstgring i Sverige kan eventuellt svenskt traktamente betalas ut om villkoren motsvarande dem som gller fr flerdygnsfrrttning i 3 kap 4 i ALFA r uppfyllt. Vid tjnstgring i Sverige, men p annan ort n verksamhetsorten, kan ven utlandstillgg betalas ut om du inte har mjlighet att resa hem p helgen.

tiLLgg vid utLAndstjnstgRingInsatstillggUnder utlandstjnstgring utbetalas ett insatstillgg som faststlls fr varje insats genom en bedmning av ett antal kriterier. Den hgsta ersttningen fr 2012 r 12 200 kr/mnad.

Insatstillgget utbetalas frn och med avresedatum till insatsomrdet till och med hemkomstdatum frn insatsomrdet. Insatstillgget ses ver minst en gng per r. I tillgget ingr en fast summa p 2 000 kr per mnad om insatsen innebr en hgre risk.

Utlandstillgg under utlandstjnstgringUnder utlandstjnstgring utbetalas ett utlandstillgg. Detta tcker de omkostnader som du har i Sverige p grund av utlandstjnstgring. Har du ett eller flera barn* fr du ven ett ytterligare tillgg. Barntillgget r avsett att tcka de kostnadskningar som uppstr hr hemma i och med att en frlder tjnstgr utomlands. Grundbelopp 3 000 kr/mnad. Ett eller flera barn 7 000 kr/mnad (inklusive grundbeloppet).Utlandstillgget utbetalas frn och med avresedatum till insatsomrdet och till och med hemkomstdatum frn insatsomrdet.

TraktamenteUnder tjnstgring utomlands inbegripet resa frn Sverige till tjnstgringsort och ter ska du erhlla fria resor, fritt nattlogi och traktamente.

Utlandstraktamente betalas enligt avtalet om ersttning vid tjnsteresa och frrttning utomlands (AgV cirk 2005:5) med avdrag fr fri kost (85%).

* Med barn avses hemmavarande barn under 18 r eller hemma-varande barn under 20 r som inte har avslutat gymnasieskola, som r den anstlldes egna barn eller make/makas barn.


ResoR vid utLAndstjnstgRingIn- och utryckningsresaVid inryckning till och utryckning frn tjnstgring i Sverige ska du erhlla en resa frn den ordinarie bostaden, eller tillfllig vistelse ort i Sverige, till tjnstgringsorten och ter.

Resekostnadsersttning under en resa enligt frsta stycket ska berknas enligt bestmmelserna i allmnt lne och frmnsavtal (ALFA) och Frsvarsmaktens avtal om rrlighet och kostnadsersttningar. I de fall d du inte kan erbjudas fri kost utbetalas ersttning motsvarande Skatteverkets (SKV) faststllda normer fr traktamente.

Du som r bosatt utom Sverige eller stadigvarande vistas utom Sverige kan f in och utryckningsresa till tjnstgringsplats och ter bostadsorten eller vistelseorten enligt arbetsgivarens bestmmande.

Resa i samband med sjukdom och ddsfall med meraBlir du sjuk under ledighet (leave) utomlands under tjnstgringen ska du tervnda till din ordinarie tjnstgringsplats s snart sjukdomen medger det. Du har rtt till ersttning avseende logi, mat och resa under tiden frn ledighetens slut och till dess instllelse kan ske, ven under terresan. Traktamente ska d erhllas med belopp som gller fr tjnstgringsplatsen. Fr att erhlla frmnerna ska du visa lkar intyg fr tiden frn ledighetens slut till dess att du terkommer i tjnst.

Blir du sjuk under ledighet ska du erhlla terresa till frrttningsplatsen s snart sjukdomen medger det.

Beordrats du att resa till Sverige fr vrd, ska du erhlla ersttning som fr tjnsteresa till platsen fr vrden och ter.

Om du beviljas tjnstledighet med ln utan avdrag vid allvarligt sjukdomsfall, ddsfall eller begravning fr nra anhrig erhlls resa till hemorten och ter till tjnstgringsplatsen.

vriga hemresorLgsta antal hemresor framgr av nedanstende tabell. Resorna genomfrs till hemorten i Sverige och ter till tjnstgringsplatsen. Den lediga tiden i Sverige ska vara lgst sex dagar.

Utlandstjnstgring Antal hemresor3 mnader 16 mnader 29 mnader 312 mnader 4

Arbetsgivaren fr, infr rekrytering till ny insats, besluta om mjlighet till ytterligare hemresor utver i tabellen angivna antal. Styrande fr antalet r om insatsen r nyetablerad (krver hg bemanning) eller om insatsen r etablerad sedan en lngre tid (lgre krav p bemanning). En annan omstndighet r att det mste vara s att det operativa lget i insatsomrdet eller eventuella andra regelverk gr en hemresa mjlig.

Bagage med meraDu kan, om inte arbetsgivaren medgivit annat, fritt medfra s mycket bagage som framgr av frdhandlingen fr den aktuella resan. Nr det r mjligt ska du utnyttja frakttransport som r ordnad av arbetsgivaren.

semesteR vid utLAndstjnstgRingBetald semesterledighet som r intjnad under utlandstjnstgring ska frlggas i direkt anslutning till hemkomsten efter avslutad tjnstg ring utomlands. Vid denna ledighet ska du ha semesterln baserad p den utlandsln (Iln 5 1,3 + 8 000 kr) som du hade under utlandstjnstgringen.


Ledighet vid utLAndstjnstgRingUtver semestern har du mjlighet till ledighet (leave) som FN, OSSE eller andra internationella organisationer faststller grunderna fr.

Vid tjnstgring utomlands mer n 6 dagar erhlls 0,166 dagars ledighet per tjnstgringsdag rknat frn frsta tjnstgringsdagen. Denna ledighet tas ut i samband med planerad ledighet vid hemresor. Eventuell terstende ledighet tas ut i samband med hemkomst.

sjukdom och skAdA vid utLAndstjnstgRingFrordningen (2010:651) om Frsvarsmaktens personal vid internationella militra insatser reglerar frmner vid sjukdom eller skada:

Under tjnstgringen utomlands har den anstllde rtt till fri sjukvrd och akut tandvrd om han eller hon inte fr motsvarande frmn p annat stt.

Vid sdan sjukdom eller skada som medfr nedsatt arbetsfrmga under tjnstgringstiden i insatsen har den anstllde rtt till bibehllna anstllningsfrmner. Denna rtt gller fram till dess att tjnstgringen i insatsen skulle ha avslutats.

Statens riskgarantiRiskgarantin ger ersttning fr arbetsskador som leder till bestende medicinsk invaliditet och ddsfall. Vid en medicinsk invaliditet p 100 procent utbetalas 22 prisbasbelopp. Om du avlider utbetalas 22 prisbasbelopp till ditt ddsbo samt 3 prisbasbelopp per barn om de r yngre n 21 r.

uRA fRskRingDenna frskring gller endast om du r stationerad utomlands och fr din medfljande familj med vissa undantag. Frsk-ringen gller i hela vrlden inklusive i Sverige.

Frskringen innehller bland annat:

Personskadeskydd.

Invaliditets och ddsfallskapital, vid medicinsk invaliditet p 100% r kapitalet 22 prisbasbelopp. Vid ddsfall utges ett ddsfallskapital mellan 622 prisbasbelopp beroende p hur mnga frmnstagarna r.

Anhrigs besksresa i samband med livshotande skada eller sjukdom hos den frskrade.

Akut sjuk och tandvrd samt hemtransportskydd.

Resgodsfrsening, hgst 2 000 kr.

Kontant skadehjlp, upp till 10 000 kr.

Ansvarsskydd, hgst 5 000 000 kr.

Rttsskydd, hgst 200 000 kr.


Frskrad i tjnstenHr fljer en kortfattad sammanstllning ver vilka frskringar du har som anstlld i Frsvarsmakten.

ARbetskAdefRskRingenFrskringen handlggs av Frskringskassan. Skadas du p arbetsplatsen eller p vg till eller frn arbetet kan du f ersttning frn arbetsskadefrskringen.

De hr ersttningarna kan falla ut:

Sjukpenning som vid annan sjukdom.

Inkomstfrlust i form av en livrnta.

Tandvrd.

Srskilda hjlpmedel.

Begravningshjlp till anhriga (0,3 prisbasbelopp).

Livrnta till efterlevande.

Efterlevandepension, till barn som inte fyllt 18 r och efterlevande kvinna eller man som inte fyllt 65 r.

Det r mjligt att f pengar till begravningskostnader frn bde Arbetsskadefrskringen, Statens Tjnstegrupplivfrskring och PSA.

AvtAL om eRsttning vid PeRsonskAdA PsAOm du i tjnsten drabbats av personskada som r att anse som arbetsskada kan du f ersttning enligt detta avtal. En samordning sker med andra frskringar, dock ej privata frskringar.Avtalet kan ge ersttningar fr fljande:

Inkomstfrlust vid olycksfall som leder till minst 15 dagars sjukskrivning. Ersttning fr ndvndiga och skliga kostnader till fljd av skadan, under frutsttning att ingen annan frskring betalar dessa kostnader.

Sveda och vrk. Lyte och men (exempelvis bestende rr och funktions nedsttningar till fljd av arbetsskadan).

Srskilda olgenheter.

Begravningshjlp vid ddsfall till fljd av arbetsskadan.

Ersttning vid arbetssjukdom som vllats i tjnsten av arbetsgivare.

Rehabilitering.


stAtens tjnstegRuPPLivfRskRingFrskringen ger ett ekonomiskt skydd fr efterlevande make/maka/registrerad partner/sambo och barn om du skulle avlida. Dessutom betalar frskringen begravningshjlp, det vill sga ett bidrag till de kostnader dina anhriga har fr din begravning. Om du saknar make/maka/sambo/registrerad partner och barn r begravningshjlpen de enda pengar frskringen betalar, och dessa gr d till ddsboet.

Tjnstegrupplivfrskringen kan ge fljande ersttningarVid ddsfall betalar frskringen ett grundbelopp p 6 prisbasbelopp (reduceras frn 55 rs lder). Varje barn under 21 r fr dessutom ett barnbelopp som beror p barnets lder. Beloppet ligger mellan 12 prisbasbelopp. Begravningshjlpen r 0,5 prisbasbelopp. (Det r mjligt att f begravningshjlp frn bde Arbetsskadefrskringen, Statens grupplivfrskring och PSA). Ersttning frn Statens riskgaranti eller PSA pverkar inte Statens grupplivfrskring.

stAtens tjnsteResefRskRingFrskringen gller vid alla inrikes och utrikes tjnsteresor. Den gller under hela bortovaron frn tjnstestllet eller bostaden eller annan plats dr tjnsteresan brjar eller slutar. Frskringsskyddet gller ven i krigsomrden. Frskringen samordnas med det som finns reglerat i lagen och frordning (2010:651) om Frsvarsmaktens personal vid internationella militra insatser.

Vid utrikes tjnsteresor gller frskringen ven fr medfljande anhriga vars resor bekostas av Frsvarsmakten, till exempel anhriga till observatrer vid familjemission.

Vid utrikes tjnsteresa ska du medfra frskringshandling som pvisar att du r frskrad genom statens tjnsteresefrskring. Sdan frskringshandling ska tillhandahllas av arbetsgivaren.

Tjnsteresefrskringen innehller bland annatInvaliditets och ddsfallskapital upp till 22 prisbasbelopp. Vid ddsfall utges ett ddsfallskapital mellan 622 prisbasbelopp beroende p hur mnga frmnstagarna r. Vid invaliditet utbetalas ersttning i proportionalitet till omfattningen av invaliditeten (exempelvis ger 50 procent invaliditet 11 prisbasbelopp i ersttning).

Anhrigs besksresa i samband med resenrens ddsfall, livshotande skada eller sjukdom hos den frskrade.

Utver detta omfattar tjnsteresefrskringen ven s.k. avbrottsskydd, verfallsskydd, akut sjuk och tandvrd samt hemtrans portsskydd, resgodsskydd, resgodsfrsening, ansvarsskydd och rttsskydd.


Officersfrbundets frskri ngarSom medlem i Officersfrbundet har du mjlighet att teckna ett antal frskringar som i nstan alla lgen gller ven i krigszoner nr du deltar i svensk militr insats.

Nedan fljer kortfattad information om de gruppfrskringar som Officersfrbundet erbjuder sina medlemmar. Du hittar fullstndig information om frskringarna p www.officersforbundet.se

r 2013 r Prisbasbeloppet (pbb) 44 500 kr.

LivfrskringLivfrskringen ger ersttning till frmnstagare vid den frskrades ddsfall. Gruppmedlem och medfrskrad kan vlja 6, 10, 15, 25, 35 eller 50 Prisbasbelopp (pbb).

SjukkapitalSjukkapital ger ersttning till den frskrade vid lngvarig sjukskrivning. Det utbetalas efter tre rs arbetsofrmga till minst 50 procent. Drabbas man av en funktionsnedsttning pga en namngiven diagnos utbetalas en engngsersttning.

Gruppmedlem kan vlja 6, 10, el 15 pbb. Medfrskrad kan vlja 6 pbb. Frskringsbeloppen sjunker frn 56 rs lder.

SjukfrskringErsttning betalas ut efter 90 dagars arbetsofrmga i max 3 r. Frskringen ger ersttning vid lgst 25 procents arbetsofrmga.

Ln kr Frskringsbelopp26999 1 500 kr27 00039 999 2 100 kr40 00049 999 2 500 kr50 000 3 500 kr

Sjukvrdsfrskring, GruppsjukvrdDen sjukvrdsfrskring som Officersfrbundet kan erbjuda sina medlemmar ger rtt till privat specialistvrd och fungerar som komplement till vrig vrd fr att snabba p vrdprocessen. Frskringen erstter kostnaderna i samband med vrd. Frskringarna kan ven tecknas av make/maka/sambo eller registrerad partner (medfrskrad).

Sjukvrdsfrskringen, Gruppsjukvrd tcker ditt sjukvrdsbehov direkt nr du behver uppska lkare. Du behver ingen remiss frn en allmnlkare eller fretagslkare. Du erbjuds en specialistlkare direkt.Observera att sjukvrdsfrskringen enbart gller i Sverige.

Frskringen tcker bland annat kostnaden fr:

Privat specialistvrd.

Operation och sjukhusvrd.

Eftervrd medicinsk rehabilitering.

Resor till/frn behandling.

Sjukgymnastik samt behandling hos naprapat eller kiropraktor.

Behandling av psykisk sjukdom eller psykiska besvr.


OlycksfallsfrskringOlycksfallsfrskringen gller dygnet runt, bde p arbetstid och fritid.

Kostnadsersttningar enligt avtal.

Medicinsk & ekonomisk invaliditet upp till 30 Pbb*.

*) Reduktion enligt villkor.

BarnfrskringDu betalar samma premie oavsett antal barn. Du kan vlja mellan tv olika niver.

Enligt avtal ingr:

Invaliditetsersttning upp till 30 pbb/50 pbb.

Ersttning vid sjukhusvistelse >3 dagar 0,5 % per dag av 1 pbb.

Kostnadsbidrag per r max 1 pbb.

Ddsfall 1 pbb.

MedlemsavgifterAktiv medlem

Ln/mnad Avgift/mnad017 999 kr 150 kr18 00020 999 kr 180 kr21 00024 999 kr 200 kr25 000 kr 230 kr

Studerandemedlem100 kr fr hela studietiden.

Passiv medlemPassiv/ldremedlem < 67 r = 130 kr/mnad.Passiv/ldremedlem > 67 r = 120 kr/r.Passiv/vrig = 145 kr/mnad.

OFFICERSFRBUNDET

Box 5338, 102 47 Stockholm, tel 08-440 83 30

e-post [email protected]

www.officersforbundet.se

Officersfrbundet r fack- och yrkesfrbundet fr dig som r

soldat, sjman eller officer med en anstllning i Frsvarsmakten

samt fr dig som r preliminrt eller slutligt antagen till

ngon av officersutbildningarna.

Var med och pverka din framtid inom Frsvarsmakten.

Officersfrbundet kan dina frgor om anstllning och finns

representerad p alla frband. Vi r med ca 12 000 aktiva

medlemmar en stark rst gentemot arbetsgivaren.

Januari 2013. Tryck: Ljungbergs tryckeri, 12500 ex. Trycksaksnummer 13.01. Form: Produktionsdesign AB

officersförbundet villkorsguiden 2013

Documents