Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid som

yrkesverksamma

En kvalitativ intervjustudie

Författare Handledare

Erika Bergvall Lena Normark

Maja Hällbom

Examinator

Barbro Wadensten

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2012

ABSTRACT

Aim: Exploring newly graduated nurses' experiences during their first working year and if the

educating program provides preparation for the profession.

Method: A descriptive study with semi structured interviews. A strategic sample of

convenience was made and seven nurses which had worked for 6-18 months on a specific

hostpital were selected. The criteria’s for inclusion was that the informants were educated on

the current university in central Sweden and was working within the above timeframe. The

interviews were recorded and took place in private. After transcription and analysis of the

interviews a manifest content analysis with condensation, codes and categories was created.

Results: A mixture of feelings during the first period as an employee were identified, with

both experiences of great responsibility and stress, but also a feeling of a personal

development and good contact with colleagues. Deficiencies in the education came to light.

Some parts of the education were considered unnecessarily comprise, while lack of

knowledge and a wish for recess in some courses existed.

Conclusion: Despite the lack of some education and specific knowledge are nurses satisfied

with their first period of practice, mainly because of good treatment and support from

colleagues. Nursing education at the current university does not provide an ultimate

preparation for the profession.

Keywords: Education, Novice, Experiences, Nursing, Transition

SAMMANFATTNING

Syfte: Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första

yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.

Metod: En deskriptiv studie med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt

bekvämlighetsurval gjordes och sju sjuksköterskor som varit yrkesverksamma i 6-18 månader

på ett specifikt sjukhus valdes ut. Inklusionskriterier var att informanterna utbildats på det

aktuella universitet i Mellansverige samt varit yrkesverksamma inom ovan nämnda tidsram.

Intervjuerna spelades in och skedde i enrum. Efter transkribering och övergripande tolkning

utfördes en manifest innehållsanalys med kondensering, kodning och slutligen kategorisering.

Resultat: Känslorna under första tiden som nyanställd var blandade, med upplevelser av ett

stort ansvar och stress men också en personlig utveckling och god kontakt med kollegor

uppfattades. Brister i utbildningen uppdagades. Vissa delar ansågs vara onödigt stora

samtidigt som kunskap saknades och en önskan om fördjupning i kurser fanns.

Slutsats: Trots brister i utbildningen och avsaknad av viss kunskap är sjuksköterskor nöjda

med sin första yrkesverksamma tid, främst på grund av gott bemötande och stöd från kollegor.

Sjuksköterskeutbildningen på det aktuella universitetet är inte ultimat för en god förberedelse

inför yrkesrollen.

Nyckelord: Utbildning, Novis, Erfarenhet, Sjuksköterskor, Övergång

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 1

Problemformulering 7

Syfte 8

METOD 8

Design 8

Urval 8

Datainsamlingsmetod 9

Tillvägagångssätt 10

Etiska överväganden 11

Bearbetning och analys 12

RESULTAT 14

Utbildningens innehåll 15

Inför att börja arbeta 16

Upplevelser som novis 17

Att arbeta 19

DISKUSSION 20

Resultatdiskussion 21

Metoddiskussion 23

Slutsats 25

Kliniska implikationer 26

REFERENSLISTA 26

Bilaga 1 29

Bilaga 2 30

1

INTRODUKTION

Sjuksköterskans kompetensområde

Att vara legitimerad sjuksköterska innebär ett stort antal förpliktelser och medför krav på

kunnande i yrkesutövandet. Socialstyrelsen (2005) har delat in kompetensbeskrivningen för

en legitimerad sjuksköterska i tre delar; första delen är omvårdnadens teori och praktik vilket

även innefattar den medicinska kunskapen. Forskning, utveckling och utbildning är nästa del,

som lägger vikt vid den personliga utvecklingen i yrket samt förmågan att utbilda och

undervisa andra och därmed ge patienten bästa möjliga vård med vetenskapliga belägg som

stöd. Det innefattar den senast tillgängliga forskningen som uppnår vetenskaplig evidens

genom studier. Slutligen beskrivs ledarskap som ett kompetensområde sjuksköterskan skall

behärska, vilket lägger vikt vid arbetsledning, samverkan i vårdkedjan samt förmågan att

planera och strukturera arbetet för sig själv och i vårdlaget.

Förväntningar och tankar

Enligt en studie av Heslop, McIntyre och Ives (2001) finns en förväntan bland studenter i sista

terminen på sjuksköterskeutbildningen att den första tiden på den nya arbetsplatsen ska

innehålla mycket feedback och diskussioner angående den egna arbetsinsatsen. Denna

feedback förväntas komma från både handledare under introduktionsperioden, andra erfarna

kollegor och avdelningschefen. Många uttrycker också en önskan om stöd, vägledning och

tröst. En viss oro kunde utläsas rörande relationen med framtida kollegor. Även om flertalet

av deltagarna såg fram emot att få arbeta tillsammans med erfarna och kunniga sjuksköterskor

fanns det studenter som ansåg att detta kunde innebära en stor press och höga krav på den

oerfarna sjuksköterskan.

Nyutexaminerade sjuksköterskor uttrycker rädsla, ångest, och osäkerhet. Dessa känslor

grundar sig ofta i brist på stöd och hjälp från kollegor, osäkerhetskänslor inför den egna

kunskapen och den nya rollen samt brist på erfarenhet och självförtroende. De största

orosmomenten bland de nyutexaminerade sjuksköterskorna är att det ska visa sig att de inte

har tillräcklig klinisk kunskap och inte klarar av att ge patienterna säker vård utan istället

skadar dem, samt att de inte ska klara av att leva upp till förväntningarna och det ansvar som

läggs på en sjuksköterska. Vanligt är också att den nyutexaminerade sjuksköterskan känner

2

frustration och skuld inför den upplevda oförmågan att leva upp till förväntningarna som yrket

innebär (Boychuk Duchscher, 2008a; Etheridge, 2007, Tradewell, 1996).

Utvecklingsprocessen

Benner (1993) beskriver Dreyfusmodellen, en process som varje nybörjare inom ett visst

område genomgår med fem olika stadier av utveckling. I det första stadiet beskrivs novisen,

nybörjaren, som saknar erfarenhet av de situationer i vilka denne förväntas prestera och agera

professionellt. Novisen anses ha ett stelt och regelstyrt beteende som grundar sig i brist på

erfarenhet av de situationer denne möter. Därför baseras novisens arbete främst på kliniska

mätningar, exempelvis blodtryck, vikt etc. Processen beskriver vikten av teoretisk inlärning

kombinerat med praktisk erfarenhet. Båda aspekterna anses viktiga för att novisen ska

utvecklas och så småningom nå nästa stadium i processen, Avancerad nybörjare. Då har

personen med hjälp av handledare lärt sig identifiera de viktigaste och återkommande

aspekterna i en vårdsituation, en färdighet som bara kan uppnås via praktisk erfarenhet.

Modellen beskriver också de tre sista stadierna i processen, dessa kallas kompetent, skicklig

samt expert.

Även Boychuk Duchscher (2008b) beskriver olika faser som noviser genomgår under sin

första tid som yrkesverksamma. Den första fasen kallas för Utförande och pågår de första 3-4

månaderna på den nya arbetsplatsen. Under denna fas inser ofta sjuksköterskan att dennes

kunskap och erfarenhet är otillräcklig, vilket beror på att det i förväg finns förväntningar som

är orealistiska. Många förklarar denna krock mellan förväntningar och verklighet med

bristande förberedelser under utbildningen. Den höga arbetsbördan och de icke-

omvårdnadsrelaterade arbetsuppgifterna förvånar många, som upplever en känsla av att inte

kunna bidra med något till verksamheten. Efter den första perioden följer en fas som kallas att

Vara. Denna fas definieras av en snabb utveckling gällande kunskap, kompetens samt logiskt

tänkande. En osäkerhet kan dock uppkomma på grund av upplevelsen att tryggheten i att vara

student eller novis och därmed inte ha lika höga krav på sig, har försvunnit. Även om

erfarenheter gör att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll har ännu inte tryggheten hos

en erfaren sjuksköterska infunnit sig. Framträdande under denna fas är också en ökad

medvetenhet om yrkesrollen och relationer till andra professioner, samtidigt som en balans

mellan arbetsliv och privatliv eftersöks. Den tredje fasen benämns som Kunnande och under

denna tid börjar den nya sjuksköterskan i större grad reflektera över sin yrkesroll i förhållande

3

till andra, politiska och sociala aspekter av jobbet samt sin egen ställning i den hierarkiska

sjukvården. En känsla av självsäkerhet i sina uppgifter, i rutiner och ansvar infinner sig.

Övergången från rollen som student till sjuksköterska beskrivs även i annan litteratur som en

svår omställning som tar tid. Att plötsligt stå ensam med ansvaret är stressande, och den

största farhågan är att förlora sin legitimation. Även om utbildningen beskriver ansvaret så

existerar det först när sjuksköterskan arbetar självständigt i sin yrkesroll. Detta blir mest

påtagligt när sjuksköterskan arbetar kväll- eller nattpass då denne har mindre personal

omkring sig och därmed bär ett större ansvar. Att hantera utmaningar såsom akuta och nya

situationer upplevs vara av värde, trots att situationerna är ansträngande och obehagliga. Det

leder till en stärkt yrkesroll och förbättrar förmågan att arbeta snabbt och effektivt samt ger ett

ökat självförtroende med vetskapen om att situationerna är hanterbara (Gardner, 1992;

Gerrish, 2000; Tradewell, 1996; Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Även

Etheridge (2007) beskriver bristande förberedelse under utbildningen som en anledning till att

nyutexaminerade sjuksköterskor upplever oväntat stor press när de börjar arbeta. Många har

en föreställning om att läkaren ansvarar för allt gällande vården, något som visar sig vara

felaktigt. Förväntningarna på sjuksköterskans förmåga till observationer, bedömningar och

beslut är stora, vilket överraskar nyutexaminerade sjuksköterskor.

Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (International Council of Nurses, 2007) har

sjuksköterskan en skyldighet att verka för gott samarbete mellan sina kollegor och att alltid

ingripa när säkerheten i vården hotas, vilket är en viktig del vid inskolningen av de nya

kollegorna. Studier har påvisat att rollen som beslutsfattare är något som ofta blir

problematisk för novisen. Besluten som fattas rörande vården grundas ofta på ensidig fakta

samt begränsad kunskap och erfarenhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor utgår hellre från

patientens upplevelser och följer de protokoll och vårdplaner som finns än att reflektera över

och diskutera besluten (Gillespie och Peterson, 2009; Silva, Souza, Trenitini, Bonetti &

Mattosinho, 2010). Efter en tid har sjuksköterskan lärt sig att se helheten gällande patientens

tillstånd och behov och kan på ett naturligt sätt bedöma och utvärdera åtgärder. Erfarenhet gör

att sjuksköterskan med tiden utvecklar en förmåga att dra egna slutsatser och därmed på ett

bättre sätt kan tillgodose en god omvårdnad. Detta minskar osäkerheten och ger en tilltro till

den egna förmågan och det egna kunnandet (Etheridge, 2007).

Silva et al., (2010) har i en kvalitativ intervjustudie med trettioen deltagande sjuksköterskor

studerat vilka utmaningar den nyutbildade sjuksköterskan möter under sitt första år. Resultatet

4

visar att ett gott omhändertagande samt heltäckande grundläggande kunskaper inför

yrkesutövandet i både teori och praktik behövs för att lyckas som nyutexaminerad

sjuksköterska och novis på en arbetsplats. En svårighet för novisen enligt studien är när

utbildningen och praktiken kommer i konflikt med varandra och riktlinjerna inte

överensstämmer med arbetet på avdelningen. Detta kan leda till något som kallas ”reality

shock” (verklighetschock; författarnas översättning). Det är ett vanligt förekommande

problem då nyutexaminerade sjuksköterskor inte klarar av att tillämpa inhämtad kunskap från

akademin till sitt dagliga yrkesutövande. Detta leder till oro och minskad tro på den egna

förmågan att utföra ett korrekt arbete. Ett gott bemötande och omhändertagande är av största

vikt för att gynna den nya sjuksköterskans yrkesutövning, vilket inte är en självklarhet i

praktiken.

Fenomenet verklighetschock beskrivs även av Boychuk Duchscher (2008a), som belyser att

övergången från den vana rollen som student till den ovana rollen som professionell innebär

förändringar bland annat i rollfördelningar, krav på kunskap och ansvar. De nyutexaminerade

sjuksköterskorna är otillräckligt förberedda för denna förändring och har inte insett i förväg

vad det kommer innebära. Trots att teorin menar att övergången kommer kräva stora

ansträngningar och ta mycket energi, samt ett stort personligt engagemang, är novisen inte

beredd på det som denna möter vid arbetsstart. Resultatet av detta blir känslor av kaos och

brist på självförtroende, men också en snabb personlig utveckling. Den största personliga och

professionella utvecklingen äger rum inom de första fyra månaderna efter att den nya

sjuksköterskan fått sin introduktion på den nya arbetsplatsen. Detta styrks av Gerrish (2000)

som menar att nyutexaminerade sjuksköterskor får arbeta hårt med de kliniska kunskaperna

samt medicintekniska moment, vilka anses vara komplicerade till en början. Startperioden på

en arbetsplats är därför en stressig tid. Dock framkommer även i denna litteratur att de

grundläggande färdigheterna infinner sig relativt snabbt efter en tid som yrkesverksam.

Benner och Wrubel (1982) beskriver hur en oerfaren sjuksköterska har ett behov av att skriva

ner och begrunda alla fakta innan ett beslut fattas. Behovet finns också att diskutera kliniska

fynd och mätresultat tillsammans med kollegor för att dra en korrekt slutsats. Med ökad

erfarenhet av tidigare patienter och händelser runt dessa kan sjuksköterskan så småningom

lära sig att dra snabba slutsatser och snabbt sätta in åtgärder för patientens välmående. Den

nyutexaminerade sjuksköterskan har också hjälp av att få höra hur den mer erfarna

sjuksköterskan resonerar angående sina patienter och deras symtom samt tänkbara

5

bakomliggande orsaker. Detta blir då något den oerfarna sjuksköterskan kan dra lärdom av i

sitt yrkesutövande.

Introduktion på arbetsplatsen

Santucci (2004) menar att rollövergången från student till sjuksköterska kräver erfarenheter

bortom de som utbildningen kan erbjuda. Utbildningen tillgodoser studenten med de verktyg

som krävs för att kunna resonera som en sjuksköterska medan det praktiska arbetet omfattar

kunskapen att tillämpa dessa verktyg. Vad de nyanställda sjuksköterskorna kan behöva få

information om från arbetsplatsen är vilka förväntningar de har på sig i form av en

kompetensbeskrivning, samt en tidsplan på när de olika målen bör uppnås. Enligt en studie av

Newton och McKenna (2007) menar dock många nyblivna sjuksköterskor att de under sin

första yrkesverksamma tid får mycket kunskap som inte är möjlig att lära sig endast teoretiskt.

Det rör sig om erfarenhetsbaserad kunskap, som inte utbildningen kan förbereda studenten

för.

Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) har genomfört en intervjustudie bland

sjuksköterskenoviser där osäkerhet och kaos var en av kategorierna som utlästes ur resultatet.

Detta upplevdes oavsett om den nya arbetsplatsen var obekant eller välkänd sedan tidigare

genom praktik på avdelningen. Känslan av osäkerhet beskrivs kring nya rutiner, patienter och

kollegor. Introduktionen till arbetet är av stor vikt, vilken är bristfällig på många arbetsplatser.

Den kan utlovas men inte leva upp till löftet, eller så existerar den inte överhuvudtaget. På

vissa ställen börjar en introduktion som avslutas i förtid på grund av personalbrist. En positiv

upplevelse för sjuksköterskorna var när den erfarna personalen gav tips och råd innan de

nyanställda behövde ställa frågor. De upplevde också att de uppmuntrades att fråga när det

behövdes och tilläts vara oerfarna. Enligt Etheridge (2007) uppskattar de oerfarna

sjuksköterskorna att övrig erfaren personal uppmuntrar dem till att söka svar på frågor och att

få frågor om situationer och scenarier innan de hänt, för att i förväg kunna reflektera över det

bästa handlandet. På så sätt upplever den oerfarna sjuksköterskan att denne tar emot hjälp och

vägledning till eget tänkande.

Det anses av nyutexaminerade sjuksköterskor att arbetsledaren har en stor inverkan på attityd

och arbetsklimat hos personalen och påverkar därför mottagandet av dem som nya. Därför är

det viktigt att arbetsledaren styr sina anställda så att det gynnar ett varmt och

omhändertagande mottagande av de nyanställda för att de ska anpassas till och känna sig

trygga i sin nya roll (Gardner, 1992; Gerrish, 2000; Kelly & Ahern, 2008; Tradewell, 1996).

6

Ledarrollen hör till det som nyutexaminerade sjuksköterskor uppger sig ha svårast att

behärska. Större ansvar och tillit läggs därför på arbetsledaren för att stötta novisen under

dennes första tid som nyanställd (Gerrish, 2000).

Kelly och Ahern (2008) menar att nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig exkluderade ur

den grupp som de erfarna befinner sig i samt upplever en brist på assistans vid uppgifter som

är nya för dem. De har inte förberetts för den tuffa attityd som råder på den nya arbetsplatsen

och rollerna som alla anställda har kan stå i vägen för socialiseringen som ny. Det finns en

kulturskillnad i alla roller vid en avdelning som påverkar hur man behandlas som erfaren

sjuksköterska, nyutexaminerad sjuksköterska, nyanställd sjuksköterska och så vidare. Dessa

skillnader och de olika uppdelningarna är inget som märks under tiden som praktiserande

student, utan blir påtagliga först vid anställning som sjuksköterska. En förberedelse under

utbildningen för det hårda klimatet som finns inom sjukvården upplevs som en bristvara. Det

framkommer också att många nyanställda upplever det svårast att arbeta med de äldre

sjuksköterskorna då de ofta har sämre tålamod och en ovilja att assistera noviser. Även tyst

kommunikation och dolda budskap beskrivs i ovan nämnda intervjustudie. Som exempel är att

den nyutexaminerade sjuksköterskan kan känna sig ignorerad på sin nya arbetsplats och ha

svårt att få grepp om den sociala situationen. Tystnaden blir som ett antydande att den nya

personen inte är välkommen. Även undertryckta aggressioner och irritation kommer fram vid

exempelvis frågor om procedurer som den nya sjuksköterskan är osäker på. Vissa erfarna

sjuksköterskor besvarar frågor och reflektioner medan andra sätter sig emot detta med orsaken

att de nya ska ”kastas ut” och lära sig på eget bevåg.

I motsats till detta finns beskrivningar av relationen mellan den nyutexaminerade

sjuksköterskan och dennes kollegor som något positivt och gynnsamt för novisen. Genom

stöttning och hjälp till att själv söka svar på frågor och funderingar upplever den nya

sjuksköterskan att den personliga utvecklingen blir som störst. Den första perioden vänder sig

den oerfarna sjuksköterskan ofta till sin handledare från inskolningsperioden på den nya

arbetsplatsen. Den oerfarna vill diskutera sina beslut och handlingar med den mer erfarna

sjuksköterskan, för att få sitt handlande och sitt tankesätt bekräftat som korrekt. Den

nyutexaminerade sjuksköterskan finner stort stöd i att arbeta tillsammans med erfarna

kollegor, då detta ger en känsla av trygghet. I takt med att den nya sjuksköterskans erfarenhet

blir bredare växer även dennes tro på den egna förmågan. Behovet av bekräftelse minskar i

och med detta (Boychuk Duchscher, 2008b; Etheridge, 2007).

7

Relationen kollegor emellan beskrivs i en intervjustudie där sjuksköterskor intervjuas vid tre

olika tillfällen under det första yrkesverksamma året. En av slutsatserna blev att ett familjärt

bemötande och förberedelse hos de andra i personalgruppen är gynnsamt för den kommande

lärandeprocessen och förståelse för den egna rollen på arbetsplatsen hos den nya

sjuksköterskan. En uppkommen komplikation som är vanlig hos nyutexaminerade

sjuksköterskor är när arbetet inleds på en avdelning som är specialiserad på en viss typ av

vård och åkommor. Detta innebär att den nya sjuksköterskan inte besitter de specifika

kunskaper i ämnet och därmed är ny på ännu en punkt (Sullivan-Bentz, et al., 2010).

Regelbunden feedback samt konstruktiv kritik är önskvärt, både verbalt och skriftligt, till den

nyutexaminerade sjuksköterskan. Dessutom bör miljön på arbetsplatsen vara trygg och

förtrolig för att novisen ska känna tillit till den övriga personalen och säker i sitt arbetssätt

(Santucci, 2004). Feedback beskrivs också av Wangensteen, Johansson och Nordström (2008)

som något nyblivna sjuksköterskor uppskattar, oavsett om den är positiv eller negativ. Att få

respons minskar osäkerheten kring hanteringen av olika situationer genom att få veta om

handlingar har utförts på rätt sätt. Huruvida responsen utdelas eller inte skiljer sig från olika

arbetsplatser, men den gemensamma nämnaren är att feedback är en viktig aspekt för lärandet.

Den svåra övergången från student till sjuksköterska kan vara problematisk att lära ut för de

som ansvarar för utbildningen. Det anses att utbildningen har en skyldighet att erbjuda

studenterna tillfällen till utmaningar som tar dem utanför deras bekvämlighetszon. Genom

ökade erfarenheter av att hantera oväntade och obekväma situationer skulle övergången från

student till självständig sjuksköterska underlättas (Newton & McKenna, 2007). Enligt Lauvås

och Handal (2001) är handledningen av sjuksköterskan under introduktionen till en ny

arbetsplats en faktor av relevans när det kommer till lärandet. En kvalificerad handledning

kan vara krävande och den fordrar utbildning hos den utövande personalen. Att personal som

är väl insatt i sitt yrke automatiskt är goda handledare är inte nödvändigtvis ett faktum.

Handledningen sker i en privat situation vilket leder till att kvaliteten på arbetet är svårt att

granska kritiskt av någon annan än den som deltar i handledningen. Därför förekommer sällan

dokumentation av den sortens verksamhet.

Problemformulering

Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) gäller samma kunskapskrav på alla

legitimerade sjuksköterskor vilket den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva som

8

svårt att uppnå (Boychuk Duchscher, 2008; Etheridge, 2007; Newton & McKenna, 2007;

Santucci, 2004; Silva et al., 2010). Detta påvisar att det är av vikt att nyutexaminerade

sjuksköterskor har en god utbildning att ta stöd av, samtidigt som en pedagogisk och

utvecklande introduktion på den nya arbetsplatsen krävs. Trots att det finns en del studier

inom området är det angeläget att göra fler studier. Bland annat behövs ytterligare studier om

nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av den första yrkesverksamma tiden och deras

reflektioner tillbaka på utbildningens innehåll i förhållande till de krav som ställs i klinisk

verksamhet.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras

första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.

METOD

Design

Den aktuella studien är en deskriptiv studie som syftar till att beskriva upplevelser hos

nyutexaminerade sjuksköterskor under deras första yrkesverksamma tid. En intervjustudie

genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade

intervjuer. Enligt Polit och Beck (2008) är en kvalitativ studie att föredra när fördjupning av

kunskap hos olika individers åsikter och tankar kring problem och företeelser eftersöks.

Eftersom det resultat som eftersöks består av tankar, känslor och upplevelser hos

nyutexaminerade sjuksköterskor anses en kvalitativ studie vara lämplig.

Urval

Ett strategiskt bekvämlighetsurval till studien utfördes, då informanterna utgörs av

sjuksköterskor som avslutat sin utbildning på ett universitet i Mellansverige och därefter varit

yrkesutövande i 6-18 månader. Detta för att personerna som medverkade skulle ha både

utbildning och introduktion på den nya arbetsplatsen samt den första tiden efteråt i färskt

minne. Sammanlagt sju personer intervjuades. När studien planerades var målet att åtta till tio

informanter skulle delta, men svårigheter uppstod i att få tag på dessa. Problemen bestod i att

9

få tag på avdelningschefer för att få namn på sjuksköterskor, att de aktuella informanterna inte

uppfyllde inklusionskriterierna eller nekande till deltagande från informanter. När sju personer

tackat ja till deltagande ansågs detta vara tillräckligt för att genomföra studien.

Inklusionskriterier hos informanterna var att de skulle vara svensktalande, genomgått

sjuksköterskeutbildning på det aktuella universitetet, varit yrkesverksam i 6-18 månader samt

anställda på det aktuella universitetssjukhuset. Exklusionskriterier var att sjuksköterskan tagit

examen för mer än 18 månader sedan då detta kan göra det svårare att behålla den tydliga bild

av hur tiden som nyutexaminerad upplevdes samt innebära att sjuksköterskan har tagit till sig

mer av de nya erfarenheterna. De som examinerats för mindre än sex månader sedan

exkluderades då de har haft en kort yrkesverksam tid och därmed kan ha haft mindre tid att

reflektera över de problem som möter en novis. Sjuksköterskor som utbildats i andra städer

exkluderades då resultatet inte blir tillämpbart på det aktuella universitetets utbildning. Ett

deltagande godkändes heller inte om sjuksköterskan ingått i liknande studie föregående

terminer. Inga mål sattes upp i förväg gällande informanternas kön, ålder eller tidigare

erfarenhet av vårdarbete, då detta inte ansågs vara relevant för studiens resultat. Deltagarna

var mellan 22 och 27 år gamla, sex personer var kvinnor och en var man. Av dessa hade tre

personer innan sin sjuksköterskeexamen arbetat som vårdbiträde på äldre- och vårdboenden

och sedan övergått till att arbeta som undersköterska på sjukhus. En person hade enbart

arbetat som undersköterska på sjukhus och tre personer hade arbetat som vårdbiträde på äldre-

eller demensboenden. En av dessa tre hade även arbetat som personlig assistent. Denna

erfarenhet varierade från enbart sommaranställningar till fast anställning. Sammanfattningsvis

hade fyra av deltagarna erfarenhet av sjukhusarbete innan de började arbeta som

sjuksköterska. En person nämnde att denne hade gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet.

Datainsamlingsmetod

Innan intervjuerna ägde rum genomfördes en provintervju av författarna för att öva

intervjuteknik. Denna genomfördes med en bekant till författarna som nyligen blivit

legitimerad sjuksköterska samt var yrkesverksam. Efteråt gick författarna tillsammans igenom

intervjun och identifierade frågor som behövde förtydligas, då personen som intervjuades

hade missförstått frågan. Inga frågor ändrades, fokus lades på betoningar. Frågan om vad som

varit lätt och vad som varit svårt med att börja arbeta ansågs för omfattande och delades

därför till två under intervjuerna. Författarna märkte att en ovana fanns att intervjua, men

detta var väntat och intervjuerna förväntades bli lättare under studiens gång. Förberedelse är

10

viktigt vid intervjuer och den som är ansvarig bör vara väl inläst på ämnet (Polit & Beck,

2008). För inläsning användes vetenskaplig litteratur rörande nyutexaminerade sjuksköterskor

samt handledning. Dessutom användes aktuell metodlitteratur. Semistrukturerade intervjuer

genomfördes med utvalda personer. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara fördelaktiga då

frågor, som innan intervjutillfället utformades för att passa studiens syfte, användes (Polit &

Beck, 2008). Tretton frågor gällande bakgrund samt upplevelser och åsikter om utbildning

och första tiden på en ny arbetsplats var förberedda i förväg och var utformade av

examinerande lärare, se bilaga 1, då resultatet från föreliggande arbete kommer att ingå i en

större studie. Dessa frågor var öppna och gav individuella svar, inga svarsalternativ

presenterades. Detta för att nå den personliga åsikten hos den som intervjuades. Öppna frågor

innebär att de inte går att besvara med ”ja” eller ”nej” vilket gör att ett utförligare svar ges.

Frågorna är inte heller ledande. (Polit & Beck, 2008). Samtidigt fanns utrymme för

följdfrågor samt förtydliganden om det ansågs nödvändigt. Intervjuerna spelades in för att

senare bearbetas. Till inspelning användes författarnas privata apparatur.

Tillvägagångssätt

Utvalda sjuksköterskor att tillfråga tillhandahölls inledningsvis av examinerande lärare till

författarna. Dessa arbetade på en medicinklinik på det aktuella sjukhuset. Författarna

kontaktade även avdelningschefer med förfrågan om kontaktuppgifter till nyutexaminerade

sjuksköterskor. Ett informationsbrev, se bilaga 2, skickades via e-post från författarna till de

sjuksköterskor som valts ut att bli tillfrågade om deltagande. Dessa skickades ut så fort

namnen presenterats för författarna. I brevet delgavs information om syftet med studien samt

att alla uppgifter som lämnades skulle komma att avidentifieras. Sjuksköterskorna hade rätt att

när som helst avbryta sin medverkan i studien. Ungefärliga datum för intervjuer angavs, samt

en uppskattning av hur mycket tid sjuksköterskorna fick avsätta vid deltagande i studien. Den

förberedande provintervjun tog 13 minuter, vilket ledde till att intervjun antogs ta 15-20

minuter. Dock angavs tiden som cirka 30 minuter i informationen till informanterna, så tid

fanns att presentera sig och komma till ro inför intervjun. I brevet framgick också att

författarna önskade svar om deltagande, oavsett om det innebar ett medverkande eller ej. Om

svar uteblivit tog författarna kontakt med sjuksköterskorna på telefon via den aktuella

avdelningen. Sammanlagt kontaktades 18 sjuksköterskor, varav fem tackade nej på grund av

annan utbildningsort, två tackade nej på grund av bristande intresse, sju tackade ja och övriga

uteblev med svar trots telefonkontakt med avdelningen. Författarna uppfattade ett motstånd på

11

avdelningarna när sjuksköterskorna söktes på telefon, då de ansågs vara upptagna med viktiga

saker och inte kunde ta samtalet. Trots att författarna lämnade sina telefonnummer och

uppmaningar om att svara på det utskickade mailet uteblev vidare kontakt med dessa

sjuksköterskor. Med de som tackat ja till deltagande bokades datum och tid för intervju via

mailkonversation.

För att underlätta deltagandet i studien för de tillfrågade sjuksköterskorna genomfördes

intervjuerna på det aktuella sjukhuset. Intervjuerna genomfördes i samband med ett

arbetspass, beroende på deltagarnas önskemål. Önskvärt var en lugn och tyst miljö belägen på

en plats där intervjun kunde genomföras utan avbrott, därför bokades grupprum på biblioteket

på det aktuella sjukhuset istället för att vara i direkt anslutning till sjuksköterskornas

arbetsplats. De tretton förbestämda frågorna samt eventuella följdfrågor ställdes och varje

intervju varade cirka 15-30 minuter. Båda författarna medverkade vid intervjuerna, varav en

tog rollen som observatör i hälften av antalet intervjuer. Detta för att öka reliabiliteten samt

för utveckling av god intervjuteknik. Författarna upplevde att intervjuerna kändes lättare för

varje gång, när en viss vana infann sig. Flera provintervjuer innan studiens start hade varit att

föredra, då detta hade gett författarna en vana och ett självförtroende i rollen som intervjuare.

Observatörens roll var att lyssna på intervjun, eventuellt lägga till följdfrågor samt kontrollera

inspelningsapparaten. Efteråt gjordes en reflektion och återkoppling för lärande samt

möjlighet att genomföra förbättringar till nästkommande intervju.

Etiska överväganden

Etisk problematik som kan uppstå är att informanterna kan uppleva svårigheter i att uppriktigt

diskutera det aktuella ämnet på grund av rädsla för att svaren ska kunna härledas till den

enskilde. Därmed kan informanten framställas negativt inför chefer och kollegor. Informanten

kan dessutom känna obehag inför att diskutera sina svaga sidor och det denne anser vara

brister i den egna kompetensen. En annan problematik som kan uppstå är förmågan att kunna

skilja sin privata identitet från den professionella yrkesrollen. Därmed kan yrkesrollen

påverka svar som ska spegla personliga åsikter. För att förhindra detta har informanterna blivit

väl insatta i studiens syfte och betoning har lagts vid att deltagandet är frivilligt och när som

helst kan avbrytas (Centrala etikprövningsnämnden, 2011; Codex, 2012). Att allt inspelat

material raderas efter uppsatsens godkännande har också framgått.

12

Bearbetning och analys

Samtalen transkriberades i efterhand med hjälp av ljudinspelningar från intervjutillfället.

Författarna delade upp materialet och transkriberade hälften var, därefter gick de tillsammans

igenom det inspelade materialet ännu en gång. Det är av stor vikt att transkriberingen är riktig

för att en korrekt analys ska kunna genomföras. Ansvarig för transkriberingen vidtog åtgärder

såsom upprepade genomlyssningar för att se till att allt transkriberat material stämde överens

med det inspelade materialet, för att undvika felaktig analys. Dessutom analyserades

transkriberingarna av författarna gemensamt för att materialet skulle bli så objektivt som

möjligt. Det markerades i transkriberingstexten vem som talade i form av P för participant

(informanten) samt I för interwiever (intervjuaren). Även yttringar som inte var ord skrevs ut

såsom skratt (skratt), långa tystnader (…) och dylikt (Polit & Beck, 2008). Efter

transkriberingen diskuterades innehållet mellan författarna. Författarna utförde tillsammans en

manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2008). En induktiv analys gjordes,

vilket innebär en förutsättningslös analys som baseras på informanternas berättelser (Polit &

Beck, 2008). För att få en grov struktur i specifika områden delades resultatet in i domäner:

utbildning och arbetsplats. Därefter togs meningsenheter av stycken ut som hörde ihop i sitt

sammanhang för att lättare kunna hanteras i processen. Här användes tecken såsom […] när

ovidkommande text togs bort för att kunna binda samman citat som bildar meningsenheter.

Sedan abstraherades meningsenheter och gjordes till kondenserade meningsenheter vilka gör

textstyckena kortare och enklare att överblicka, varefter koder samt kategorier och

subkategorier utformades. För överblick av kategorier och subkategorier, se tabell 2.

Kategorierna har satt etikett på flera koder, då dessa samlar flera koder, och därmed

upplevelser, med liknande innehåll. Inga data kan nu passa in på flera av kategorierna eller

falla mellan två. På så sätt har ett lättöverskådligt resultat av insamlat material skapats.

Meningsenheterna lästes om och om igen under analysens gång för att uppmärksamma

eventuella nytolkningar av innehållet och bakomliggande meningar samt undertoner.

Sammanlagt 15 subkategorier samt fyra kategorier arbetades fram ur resultatet. Ett exempel

på analysprocessen visas i form av ett utdrag nedan, tabell 1 (Graneheim och Lundman,

2008). Efter godkännande av uppsats raderas allt inspelat material.

13

Tabell 1.

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Subkategori Kategori

2. ...tyckte jag nog att

de var roligare än ja

föreställt mig när ja

väl började så att mina

farhågor var väl lite

obefogade kanske.

Mina farhågor var lite

obefogade, det var

roligare än jag

föreställt mig.

Överraskande roligt

att börja arbeta.

Positiva upplevelser

den första tiden på

arbetsplatsen

Upplevelser som novis

14

RESULTAT

Under innehållsanalysen utarbetades fyra kategorier och ett flertal underkategorier utifrån

informanternas svar, dessa presenteras i tabell 2. Intervjuerna har numrerats i kronologisk

ordning (1-7). Nedan återges vissa citat från intervjuer, siffran inom parentes representerar

vilken intervju citatet är hämtat från.

Tabell 2.

Subkategori Kategori

Kunskap från utbildningen Utbildningens innehåll

Positivt med utbildningen

Brister och behov i utbildningen

Känslor inför att börja arbeta Inför att börja arbeta

Förväntningar på yrket

Påfrestande upplevelser första tiden på arbetsplatsen Upplevelser som novis

Positiva upplevelser första tiden på arbetsplatsen

Oväntade iakttagelser

Lärandeprocessen Att arbeta

Att själv bära ansvaret

Kommunikation och samspel

Stöd i arbetet

Vad yrket innebär

Lätta moment

Svåra moment

15

Utbildningens innehåll

Deltagande sjuksköterskor har alla åsikter om utbildningens upplägg och innehåll. Många

negativa aspekter har framkommit, men även positiva finns. Överlag finns ett missnöje med

utbildningen, då sjuksköterskorna inte anser att den har förberett dem tillräckligt inför det som

väntar när de börjar arbeta. Informanterna uttrycker åsikter såsom ”jag tycker att utbildningen

e otroligt dålig faktiskt, de e fokus på helt fel saker och man borde lägga mer tid på de man

verkligen ska kunna när man e klar” (6) och ”ja tycker nog man har mer krav på sig än vad

man lär sig” (3), samt ”känns som att vissa delar som man verkligen behöver ute, när man

jobbar, de går dom igenom så himla fort” (7). Trots detta missnöje finns också åsikten att de

flesta av utbildningens kurser är relevanta samt att man lär sig viktig kunskap.

Flera av de intervjuade sjuksköterskorna uttrycker en önskan om fördjupad kunskap i anatomi

och medicinska sjukdomar ”ja, jag tycker att vi har läst viktiga saker, men man kanske skulle

ha läst det mer, som anatomi och patofysiologi, de va väldigt kort, de va väldigt tidigt i

utbildningen” (6). Andra informanter har liknande uppfattningar ”på alla sjukdomar,

medicinska sjukdomar... och kirurgiska för den delen, liksom att man... kunde ha... breddat

den. Gjort den längre” (5) och ”till exempel att vi läser väldigt lite anatomi och fysiologi” (4).

Informanterna uttrycker ett missnöje med pedagogikundervisningen under utbildningen. Trots

att syftet med kursen anses relevant tycker sjuksköterskorna att kursens innehåll inte ger den

kunskap en sjuksköterska behöver i sitt yrkesutövande. Åsikter som framkommit om

pedagogikundervisningen är att den inte är anpassad till sjuksköterskeyrket, är onödigt stor

och att den eventuellt kan förbättras om ansvariga lärare har erfarenhet av vårdarbete. En åsikt

som framkommer är ”pedagogik kan väl ha sin plats i programmet egentligen på vissa sätt

som man ska lära ut självvård till patienterna å...bara bemötande kommer ju också in men de

e liksom inte de man får lära sig” (2). Detta styrks av andra informanter ”visst ska vi väl

kunna vara pedagogiska...liksom när vi lär ut till andra å...handleder andra. Men de har

ingenting med de där...andra sakerna å göra […] Man kunde ju ha gjort mycke bättre

pedagogikutbildning” (3). Flera instämmanden följde ”pedagogiken. Helt klart. Ingen som

helst användning för” (5) och ”ja kan inte säga att man kanske ska plocka bort de, men

isåfall göra om upplägget å innehållet” (6). Andra inslag i utbildningen som nämns som

överflödiga eller onödiga är undervisning om omvårdnadsteorier, statistik och psykiatri.

16

Inslag som vissa av sjuksköterskorna saknar i sin utbildning är undervisning i organisation

och ledarskap, prioritering och tidsplanering samt sårvård. Även mer praktisk övning

efterlyses av sjuksköterskorna. Flertalet informanter nämner att utbildningens kurser

prioriteras fel och att undervisningen kan förbättras ”…kanske lägga lite mindre fokus på

omvårdnaden. […] … de e klart att omvårdnad är ju liksom en stor del av sjuksköterskeyrket

men samtidigt så tror ja att lägga mer vikt på... amen just sjukdomar kanske å just

medicintekniska moment” (5) samt ”jag tycker att dom har prioriterat fel saker” (4). En

uppfattning är ”lite både och, jag tycker att utbildningen e lite... att vi läser lite fel ämnen”.

Även åsikter om hela utbildningen framkommer ”men skolan var ju inte den bästa liksom.

Den skulle kunna va mycket bättre” (3). Farmakologi och mikrobiologi nämns också som

områden där en önskan om fördjupad kunskap finns.

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) nämns av vissa informanter och uppfattningar

som då framkommer är att det är viktigt att få en bra placering och att geriatrik inte är

passande som en sista placering på utbildningen, då den inte ger en känsla för strukturen som

råder i sjukhusarbetet. Vissa menar på att praktiken under utbildningen är tillräcklig och att

man ges tillfälle att prova på alla delar inom sjukvården. En åsikt som råder är också att den

viktigaste kunskapen från utbildningen tillhandahålls via praktiken.

Inför att börja arbeta

Tiden som kommer i anslutning till examen är fylld av blandade känslor hos nyutexaminerade

sjuksköterskor och funderingarna inför att börja arbeta är många. Sjuksköterskorna beskriver

”ja va väldigt nervös (…) och osäker på att man inte skulle duga” (1) och ”man är lite spänd

på hur det kommer att vara, kommer jag klara… klara av yrket liksom” (5). Rädslan att inte

räcka till och klara av yrket infinner sig. Även en oro över yrkesvalet i sig och huruvida att

utbilda sig till sjuksköterska varit rätt beslut belystes ”då kände jag nog lite mer såhär gud

har jag verkligen valt rätt, vill jag göra dehär?” (2). Vissa deltagare anser att det är klokast

att börja arbeta på en gång för att ”komma in i de” (3) med åsikten att ett uppskjutande inte

underlättar situationen.

Trots oron och nervositeten inför att stå på egna ben var alla informanter mer eller mindre

positiva inför att börja arbeta. Förutom att det var skönt att vara färdig med studierna så var

sjuksköterskorna förväntansfulla över att få använda sina kunskaper och klara sig själva ”det

skulle ju va kul att prova på nåt helt annat såklart, eller såhär att prova på det man har lärt

17

sig å så” (4). Andra informanter beskriver sålunda ”känns som ett mål som att äntligen får

man slippa va student, å börja jobba på riktigt” (6).

Ett gemensamt resonemang finns hos de sjuksköterskor som valt att börja arbeta på en

avdelning där de tidigare arbetat som undersköterskor eller haft praktikplats. De menar på att

det inger en trygghet samt en förberedelse på vad som komma skall. Praktiska saker såsom

hur avdelningen ser ut samt rutiner, men också kollegor och en plats i den sociala samvaron

nämns som positivt, aspekter som annars kan vara en källa till nervositet för den nya

sjuksköterskan ”ja visste att ja hade ett kul jobb å komma till, när ja började” (6). Liknande

upplevelse beskrivs ”ja visste ju att ja skulle komma till en bra avdelning för att ja hade

jobbat där som undersköterska” (1).

Olika förväntningar på det kommande sjuksköterskeyrket fanns hos informanterna, bland

annat uppkom uttryck som ”spindeln i nätet” (1) med meningen att sjuksköterskerollen

innebär blandade uppgifter med organisering och att kommunicera mellan olika instanser. En

annan aspekt som nämns är yrkesansvaret att hålla sig uppdaterad i forskning ”å att man ska

ta ansvar å läsa på... även när man börjat jobba” (1). Vad yrket faktiskt innebär ansågs vara

något de flesta är insatta i sedan utbildningen. En positiv förväntan som likväl var

skrämmande var det egna ansvaret och att få arbeta självständigt ”förväntningarna va väl

att… att man skulle… äntligen få jobba självständigt å va den som lägger upp arbetet” (6).

Något som informanterna upplevde sig vara mindre förberedd på var stressen som uppstod i

yrket, vilket inte fanns bland förväntningarna efter examen.

Upplevelser som novis

Att vara nyutexaminerad sjuksköterska på en arbetsplats ger upphov till många iakttagelser

och upplevelser hos informanterna, både negativa och positiva samt påfrestande moment. Det

är mycket som händer samtidigt och många nya intryck beskrivs ”i början precis sådär. Då

gick hjärnan på högvarv” (2) och ”första veckorna var det väldigt kaotiskt. Mycket intryck å

mycke att lära sig å sådär” (5). Det upplevs också som problematiskt att kunna släppa arbetet

på fritiden ”sen har man vaknat sådär mitt i natten och ba jag glömde och koppla droppet ..

eller kom ja ihåg att ge waranet” (2).

Kraven som ställs känns påfrestande för novisen, särskilt för de som inte känner att de fått en

ordentlig inskolning. Flera informanter önskar en högre kunskapsnivå kring vissa moment vid

18

arbetsstart: ”kände man att de skulle ha varit skönt å veta hur man skulle göra från början”

(6). Det kan vara svårt att hinna lära sig allt och kunna besvara frågor från patienter och

personal, specifikt beskrivs ronderna och läkarkontakterna som situationer då en brist på

kunskap och därmed en otillräcklighet upplevs, ”Jamen de e mycke sådär när läkaren pratar

på en rond å man inte förstår nånting [...] vi kan ju inte lika mycke. Dom är specialiserade å

har pluggat hur länge som helst” (4).

Kontrasten mellan att vara student och färdig sjuksköterska kan bli en stor omställning för

novisen, vilken flera av deltagarna beskriver. Fenomenet kallas verklighetschock i

vetenskaplig litteratur vilket också uppkommer i intervjuerna ”nu e jag sjuksköterska, inte

sjuksköterskestudent utan... ehm... så man fick ju en verklighets... flash” (5). Detta är dock

inte en generell åsikt ”de e ju ingen chock utan man har fått en bra bild av arbetet innan” (6).

Informanterna upplever att yrket i verkligheten är mer komplicerat än under tiden som student

då fler faktorer spelar in för att arbetet ska fungera och vara trivsamt ” kanske mycke mer

komplext ändå för att de som utbildningen fokuserar på är mycke patienten å allt däromkring

men sen har man ju liksom kolleger som man ska samarbeta med och få de att flyta” (2).

Flertalet informanter anser att arbetet blir lättare med tiden, och känner att de kommer in i

arbetet. Saker som från början kändes svårhanterliga utförs utan problem ”den första perioden

är ju alltid liksom... tuff. Så. Men man klarar av de. Så småningom. Man är väldigt trött

några veckor men man kommer in i de” (5). Vissa deltagare förväntade att arbetsstarten skulle

vara jobbigare än den var och därmed blivit positivt överraskade. Med tiden blev

informanterna mer avslappnade och kunde hantera stressen på ett annat sätt ” jag kan släppa

det mer nu liksom. Slappna av och tänka aa men de löser sig, de fixar dom andra som

jobbar” (2). Deltagarna upplever det positivt med arbetet att själva få ta eget ansvar, inte

behöva studera samt kunna planera och strukturera sina dagar. Det är en god kontrast från

tiden som student då flera kände att de inte fick sköta sig själva och skapa sin egen struktur

"de e ju annorlunda än när man är student själv […] folk kommer ju till mig istället för att

komma till min handledare till exempel” (4) samt ”ja för alltså under studietiden hade man

alltid nån som övervakade en kan man säga” (5).

En annan positiv faktor som beskrivs av informanterna är bemötandet på arbetsplatsen och de

förstående patienterna ”dom flesta har förståelse för att man kanske inte kan allting… å

sådär” (7). Ett gott bemötande på arbetsplatsen upplevs som betydelsefullt då det gör att

arbetet blir roligt.

19

Att arbeta

Många svårigheter möter de nyutexaminerade sjuksköterskorna när de börjar arbeta. En av de

vanligaste företeelserna som nämns är att lära sig prioritera, strukturera och organisera

arbetet. Deltagarna beskriver ”man prioriterade lite fel. De är ju de att prioritera som e svårt”

(3) och ”de svåra är väl att, eh, försöka.. eh, släppa såna saker man inte borde göra, nu ska

man ju samarbeta, men ibland… så ser man ju saker som man skulle gjort om man va

undersköterska, men man får inte ta åt sig för mycke, utan verkligen prioritera, å delegera”

(6). Svårigheten i att gå från undersköterska till sjuksköterska beskrivs och informanterna

menar att det är svårt att släppa de gamla arbetsuppgifterna.

Även att lära sig avdelningens rutiner och att komma in i arbetet nämns som en svårighet.

Dock menas att detta inte går att lära ut på utbildningen. Deltagarna berättar också att det är

svårt att implementera ny kunskap på avdelningen ”Sätta sig upp mot dom gamla

sjuksköterskorna som lever kvar i deras rutiner å sånt. De e inte så lätt ibland. […] När man

vet att man har rätt liksom. När man kommer från en helt ny utbildning” (3).

Vård av svårt sjuka och döende patienter nämns som en svår aspekt i arbetet ”sen är de när

patienter är dåliga, när dom e liksom (…) palliativ behandling” (1). Deltagarna beskriver

anhörigstöd som en svår uppgift. Akuta eller oväntade situationer upplevs som extra svåra

”de va ett ganska akut fall, nån av den första eller andra månaden […] …alla hade stressigt å

så kom ja där å behövde hjälp. […] De blir ju liksom, ska jag prioritera de här eller de här”

(7) och ”just i såhär akuta situationer och lägen så va ska man göra och hur ska man

prioritera. […] för ofta blir man bara stående” (2).

Informanterna nämner medicinteknik som ett svårt moment. Detta motsägs av vissa som

menar att de fått mycket träning på detta under praktikperioderna ”det här som är lätt är ju

det man har från utbildningen liksom. Hur man blandar antibiotika, vad man ska tänka på,

sätta dropp å... såna saker” (5). Rondsituationer beskrivs som svåra då kunskapen inte alltid

finns angående vad som är relevant att ta upp tillsammans med läkaren. Slutligen skildras

även den kliniska blicken som ett svårt moment.

Vissa delar av arbetet nämns av deltagarna som lätta moment. Flertalet uttrycker att kontakten

med patienten känns som en lätt del av arbetet ”själva patientbemötandet inte heller e sådär

jättesvårt” (2) och ”men att kommunicera med kolleger och patienter (…) har känts lätt” (1).

Angående kommunikationen med kollegor uttrycks följande ”sen så fungerar de ju alltid

bättre me vissa än me andra så.. personkemi” (2). Omvårdnad ses som ett lätt moment i

20

arbetet ”lätt... hm... omvårdnaden alltså... det sitter ju liksom, det har man tränat på i tre år”

(5) samt ”de som e lätt e väl ändå liksom att, omvårdnadsbiten.. De kändes som man hade de

inom sig från början” (6). Andra informanter tycker också att det känns enkelt att anta rollen

som arbetsledare.

Läkemedelshantering anses av några vara en lätt del av arbetet ”det e ju inte så svårt att dela

tabletter” (2) och informanterna anser att detta blev lättare med tiden ”asså de som e lättare

nu till exempel, de e att jag vet ju, typ dom här vanliga läkemedlena, ehm, hur man ska ge

dom å sådär. Som man förut behövde gå till FASS till å kolla” (4).

Sjuksköterskorna uttrycker en känsla av att stå ensam med ansvaret, men samtidigt finns en

känsla av trygghet i kollegorna på arbetsplatsen ”det finns ju alltid nån att fråga […] … vi har

väldigt bra grupp så” (5) och ”så ja har nog haft tur, att dom gånger ja haft de jobbigt så har

ja haft erfarna kollegor” (1). Informanterna uttrycker att de fått ett bra bemötande på det nya

arbetet ”folket på avdelningarna är otroliga, så de ä därför ja jobbar kvar” (7).

Flertalet informanter upplever att de lärde sig mycket när de började arbeta, att de snabbt fick

ny kunskap och att de kunde få arbetet att flyta på bättre. Samtidigt poängterar många att det

är viktigt att ta för sig och våga prova när man är ny på arbetet ”sen e de ju bra å våga, oftast

e de ju inge svårt” (2), och understryker vikten av att ta för sig ”står man bara i bakgrunden

så kanske man aldrig får chansen å, å lära sig saker” (6). Deltagarna påpekar också vikten av

att fråga när det är något man inte kan eller förstår.

Vidare uttrycks åsikter om att sjuksköterskeyrket innebär mycket organisation och

samordning och att man bör kunna vara pedagogisk när man handleder andra.

DISKUSSION

Känslorna under första tiden som nyanställd var blandade, med upplevelser av ett stort ansvar

och stress men också en personlig utveckling och god kontakt med kollegor. Brister i

utbildningen uppdagades. Vissa delar ansågs vara onödigt stora samtidigt som kunskap

saknades och en önskan om fördjupning i kurser fanns.

21

Resultatdiskussion

Flertal likheter fanns mellan upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor beskrivna i

vetenskaplig litteratur och de intervjuade sjuksköterskorna till denna studie. Gemensamt var

bland annat känslan av att stå ensam med ansvaret och den stress detta innebär. Litteraturen

beskriver att den nya sjuksköterskan blir stressad av det nykomna ansvaret och att

utbildningen inte förbereder studenterna på detta. Akuta och nya situationer beskrivs vara

extra stressande för novisen men ger en ökad kunskap och självförtroende samt stärker

förmågan att arbeta snabbt och effektivt (Gardner, 1992; Gerrish, 2000; Tradewell, 1996;

Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Detta är upplevelser som delades av de

intervjuade sjuksköterskorna. En känsla av förvåning över det stora ansvaret som vilar på

sjuksköterskan uttrycktes också av informanterna. Detta styrks av Etheridge (2007) som

menar att många har en bild av att det största ansvaret vilar på läkaren. Denna

missuppfattning anses bero på bristande förberedelse från utbildningen, något som också

överensstämde med informanterna i föreliggande studie.

I vetenskaplig litteratur beskrivs blandade upplevelser av stöd och hjälp från kollegor. Viss

litteratur beskriver att den nyutexaminerade sjuksköterskans känslor av ångest och osäkerhet

inför den egna prestationen grundar sig i bristande stöd från kollegorna (Boychuk Duchscher,

2008a; Etheridge, 2007; Tradewell, 1996). Kelly och Ahern (2008) skildrar också att de nya

sjuksköterskorna känner sig exkluderade ur arbetsgruppen och upplever brist på assistans i

arbetsuppgifter där de saknar erfarenhet. Tvärtom menar viss litteratur att novisen finner stöd

och hjälp i arbetet hos sina mer erfarna kollegor (Boychuk Duchscher, 2008b; Wangensteen,

Johansson och Nordström, 2008). Hos informanterna i föreliggande studie fanns däremot en

enhällig känsla av stöd och hjälp från kollegor. Sjuksköterskorna beskrev ett gott mottagande

på den nya arbetsplatsen och upplevde en känsla av trygghet i att kunna fråga när kunskap

fattades. De nya kollegorna delade gärna med sig av sin kunskap och stöttade när novisen

kände sig otillräcklig. Denna skillnad i bemötandet skulle kunna härledas till skillnader i den

kulturella strukturen i vilka studierna har genomförts. Sjuksköterskans roll ser olika ut i olika

delar av världens och således är också kraven på denne olika. Detta kan leda till skillnader i

bemötande då arbetsklimatet påverkas av krav och förväntningar. Författarna kan också se en

möjlig förklaring till den enhälliga känslan av gott bemötande på arbetsplatsen i att många av

de intervjuade sjuksköterskorna arbetade på samma avdelning. Har just denna avdelning

åstadkommit ett gott klimat som gynnar den nya sjuksköterskan i dennes roll, där inlärning

22

och stöttning blir en naturlig del av avdelningsarbetet? Då denna studie är en del av en större

studie kommer bättre slutsatser kunna dras i frågan och resultatet blir tillämpbart på en större

population.

Hos intervjuade sjuksköterskor i den aktuella studien fanns ingen oro angående relationen till

blivande kollegor på den nya arbetsplatsen. Tvärtom uttryckte många en positiv känsla inför

att börja arbeta med kollegor de visste sedan tidigare var bra och informanterna hade positiva

förväntningar. Detta skiljer sig från den vetenskapliga litteraturen, där en oro fanns inför att

arbeta tillsammans med erfarna sjuksköterskor med bristande förståelse för novisens situation

samt höga krav på prestation och kunskap (Heslop, McIntyre och Ives, 2001). Denna skillnad

kan grunda sig i att sjuksköterskorna på det aktuella universitet får mycket praktisk övning i

form av VFU, där de får möjlighet att arbeta tillsammans med erfarna sjuksköterskor, vilket

kan minska nervositeten inför detta moment. En annan förklaring kan vara att flera av

informanterna skulle arbeta på avdelningar de kände till sedan tidigare och därför var

bekväma i den sociala strukturen på avdelningen. En förklaring kan också vara att just dessa

sjuksköterskor kände sig trygga i sig själva och därför inte ansåg att det var negativt, snarare

en tillgång, att arbeta tillsammans med personer vars kunskap och erfarenhet överstiger den

egna.

En gemensam faktor med resultatet från genomförda intervjuer och den vetenskapliga

litteraturen var oro och osäkerhet under den första perioden på den nya arbetsplatsen.

Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) beskriver känslor av kaos och osäkerhet hos

den nya sjuksköterskan och att dessa känslor uppkommer oavsett om arbetsplatsen är bekant

sedan innan eller inte. Denna känsla återfanns hos de intervjuade sjuksköterskorna i

föreliggande studie, där även de som hade tidigare erfarenhet av avdelningen beskrev den

första tiden som kaosartad. Rutiner och nya arbetsuppgifter nämndes som en källa till

osäkerhet, något som också bekräftas i vetenskaplig litteratur (Wangensteen, Johansson och

Nordström, 2008). Sullivan-Bentz, et al. (2010) beskriver att det kan innebära en svårighet för

sjuksköterskan att börja arbeta på en avdelning som är specialiserad på en viss typ av

åkommor, då sjuksköterskan inte besitter de specifika kunskaper som krävs för vården. Denna

aspekt nämndes även av vissa av informanterna i denna studie, som dock menade att det inte

går att lära ut detta i utbildningen. En person menade att viss kunskap måste inhämtas från

avdelningsarbetet och att utbildningen inte kan tillgodose all nödvändig kunskap. Detta

återkommer i en studie av Newton och McKenna (2007), där deltagarna anser att

23

avdelningsarbetet lär ut mycket kunskap som inte går att lära sig teoretiskt. Därför anser inte

författarna att detta är en brist i utbildningen utan bara en faktor som försvårar för novisen.

Både Benner (1993) och Boychuck Duchscher (2008b) beskriver utvecklingen en novis

genomgår den första tiden som yrkesverksam. Här menas att novisen på grund av bristande

erfarenhet av förekommande situationer har ett regelstyrt beteende. Den första perioden

beskrivs som en tid när sjuksköterskan inser att dennes kunskap är otillräcklig och en krock

mellan förväntningar och verklighet uppkommer. Informanterna i den aktuella studien

beskrev att den första perioden var full av ny kunskap och att den bristande erfarenheten var

påtaglig. Osäkerhet i akuta och oväntade situationer härleds till brist på erfarenhet, vilket

stämde överens med den nämnda litteraturen (Benner, 1993 & Boychuck Duchscher, 2008b).

En av informanterna nämnde fenomenet verklighetschock och menade att övergången från

student till sjuksköterska samt det ansvaret det innebar kändes överraskande. Detta bekräftas

av Silva, et al. (2010) och Boychuk Duchscher (2008a), som menar att den nya sjuksköterskan

inte alltid klarar av att tillämpa den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet samt att den

nya rollfördelningen och det ansvar som läggs på sjuksköterskan är något novisen är

oförberedd på. Resultatet av denna verklighetschock anses vara en brist på självförtroende och

tilltro till det egna arbetet men också en snabb personlig utveckling under den första tiden på

arbetet. Sjuksköterskorna i den aktuella studien nämnde att mycket ny kunskap har inhämtats

under den första tiden och att man snabbt har utvecklats i yrkesrollen. Författarna anser att en

verklighetschock är ett nödvändigt ont i den personliga utvecklingen. Trots att det leder till

tvivel och oro innebär det att sjuksköterskan snabbt måste hitta den nya rollen, vilket främjar

lärandeprocessen.

Enligt Socialstyrelsen (2005) ska en sjuksköterska behärska många områden, bland annat

ledarskap och arbetsledning för att kunna planera arbetet för ett vårdlag. Sjuksköterskorna i

studien menade att detta helt saknas i deras utbildning, vilket anses vara en stor brist.

Författarna anser att det är av största vikt att utbildningen tillgodoser sjuksköterskor med de

kunskaper och färdigheter som Socialstyrelsen kräver av en legitimerad sjuksköterska.

Metoddiskussion

Innan intervjuerna påbörjades formulerade författarna en introduktion till examensarbetet.

Detta för att en inläsning på ämnet skulle lägga grund och ge en fördjupad kunskap innan den

24

egna forskningen påbörjades, vilket är av relevans för att få förståelse för studien (Polit &

Beck, 2008). Att reflektera kring är dock att en inläsning på tidigare vetenskapliga studier kan

ge upphov till förutfattade meningar och en tolkning av det nya resultatet utifrån annan

forsknings beskrivningar, vilket skulle kunna påverka analysarbetet.

Tillgången till informanter har varit begränsad i den genomförda studien. Problemen har

bestått i att få kontakt med avdelningschefer på medicinavdelningar likväl som att flertalet av

de tillhandahållna nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfyllde inklusionskriterierna för

studien. Detta ledde till att färre informanter användes i studien än vad det från början var

tänkt, vilket sänker tillförlitligheten i resultatet. En längre startsträcka för arbetet med ökat

fokus på att hitta informanter att intervjua hade förbättrat arbetet och lett till en större studie

med högre reliabilitet.

Intervjuerna skedde i enrum, med en informant i taget. Detta för att upplevelserna som

beskrevs skulle komma från en person utan att påverkas av andras åsikter och tankar. Dock

kan det övervägas om en fokusgruppintervju hade kunnat vara att föredra, då det leder till

diskussioner där fler åsikter kan komma fram och deltagarna inspireras av varandra samt

sätter ord på olika upplevelser som alla egentligen reflekterar över. Därmed kan denna metod

leda fram till fler svar. Intervjufrågorna var semistrukturerade med möjlighet till följdfrågor.

Detta sätt ansågs fördelaktigt då frågorna var öppna och därmed gav möjlighet att tolkas i

stort och inkludera ett brett urval av upplevelser. Följdfrågor var ibland nödvändiga och

användes för att leda in samtalet på rätt spår när frågorna tolkats på annat sätt än tänkt samt i

förtydligande syfte. Författarna upplevde att informanternas svar blev mer utförliga ju fler

intervjuer författarna genomförde. Detta anses bero på författarnas ökade förmåga att se vilka

följdfrågor som var nödvändiga för att få ett uttömmande svar. Svaren upplevdes dock

genomtänkta och ärliga genom hela studien. En viss skillnad märktes bland de som i förväg

läst igenom frågorna och de som inte gjort det, där de som läst frågorna innan kunde komma

med ett snabbare svar. Dock anses inte detta påverka resultatet, då informanterna gavs tillfälle

att tänka efter och reflektera över frågorna och sina svar. Den kvalitativa innehållsanalysen

utfördes enligt Graneheim och Lundman (2008). För att få ut kontentan ur intervjuerna

bearbetades transkriberingarna noggrant, något som kan vara problematiskt när det kommer

till åsikter och upplevelser. Att göra studier kring detta kräver stor uppmärksamhet till

nyanseringar och undertoner i berättelser från informanterna. Om något inte utläses korrekt

kan data lätt misstolkas och göra resultatet otillförlitligt, till skillnad från kvantitativa studier

25

där resultatet tydligt framgår utan större tolkningsprocesser. Efter noggrann genomgång

kunde ett resultat utläsas från intervjuerna. Kategorierna som skapades utifrån analysen

sammanfattar syftet med arbetet.

En påverkande faktor på resultatet kan vara det faktum att ett flertal intervjuer utfördes med

informanter från samma avdelning, vilket gör att upplevelser och känslor som speglades kan

se liknande ut mellan intervjuer, fastän intrycken främst beror på hur just den avdelningen ser

ut. Detta kunde dock inte hanterats på ett annorlunda sätt då urvalet bland informanterna var

begränsat.

Etisk problematik som diskuterats är huruvida informanterna kunde uppleva det problematiskt

att diskutera sina upplevelser uppriktigt, utan en känsla av att svaren skulle kunna härledas

tillbaka till dem och därmed framställas negativt inför kollegor. För att motverka detta blev

deltagarna informerade om studiens syfte och hur den delgivna informationen skulle

användas. Ett samtycke till det gavs, och varken åsikter eller information kan nu återknytas

till den person som uttryckt det. Deltagarna har avidentifierade personuppgifter i enlighet med

lagar och förordningar. Personlig data var heller inte av relevans för resultatet (Centrala

etikprövningsnämnden, 2011).

Att författarna själva är i situationen som informanterna beskrivit kan anses vara

problematiskt då detta kan leda till att informanterna vill försköna sina upplevelser och

känslor kring den första tiden, av hänsyn till författarna. För att försöka undvika ett sådant

förekommande har författarna undvikit att diskutera sina egna uppfattningar om utbildning

och förväntningar och lagt fullt fokus på informanternas deltagande.

En utökad studie skulle kunna vara av relevans i framtiden för att fånga upp fler åsikter och

tankar kring tiden som nyutexaminerad sjuksköterska. I och med det kan förbättringsarbete av

utbildningen skapas samt förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov sin första tid

som nyanställda, vilket kan leda till att avdelningar anpassar introduktion samt handledning

av sina sjuksköterskor till detta.

Slutsats

Trots brister i utbildningen och avsaknad av viss kunskap är sjuksköterskor nöjda med sin

första yrkesverksamma tid, främst på grund av gott bemötande och stöd från kollegor.

26

Sjuksköterskeutbildningen på det aktuella universitetet är inte ultimat för en god förberedelse

inför yrkesrollen.

Kliniska implikationer

Projektet ger en större förståelse för vad en sjuksköterskestudent kan behöva under sin

utbildning, samt vad en nyutexaminerad sjuksköterska kräver under sin introduktion på en ny

arbetsplats för att vara optimalt förberedd. Förhoppningsvis kan studiens resultat användas i

den kliniska verksamheten för att anpassa introduktion och utbildning till individens behov

och på så sätt uppnå en god arbetsmiljö och en patientsäker vård. Att tillämpa åsikter om

huruvida utbildningen håller måttet anses vara användbart när yrkesverksamhet påbörjats då

det är först då som kunskapsbrister synliggörs. Därför är denna genomförda studie av relevans

för kliniken och åsikterna bör tas i beaktande för att anpassa utbildning och inskolning efter

behov och efterfrågan.

REFERENSLISTA

Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. (1

uppl). Lund: Studentlitteratur.

Benner, P. & Wrubel, J. (1982). Skilled clinical knowledge: the value of perceptual

awareness, part 1. The Journal of nursing administration, 12(5), 11-14.

Boychuk Duchscher, J.E. (2008a). Transition shock: the initial stage of role adaptation for

newly graduated registered nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1103-1113.

Boychuk Duchscher, J.E. (2008b). A process of becoming: the stages of new nursing graduate

professional role transition. The Journal of Continuing Education in Nursing, 39(10), 441-

450.

Centrala etikprövningsnämnden, [EPN]. (2011). Personuppgifter i forskningen – vilka regler

gäller?. Stockholm: Centrala etikprövningsnämnden. Hämtad 8 november, 2011, från

http://www.epn.se/media/9422/faktabroschyr-pul-forskning.pdf

Codex. (2012). Forskning som involverar människan: Informerat samtycke. Uppsala: Codex.

Hämtad 7 maj, 2012, från http://codex.vr.se/manniska2.shtml

Etheridge, S.A. (2007). Learning to think like a nurse: stories from new nurse graduates. The

Journal of Continuing Education in Nursing, 38(1), 24-30.

27

Gardner, DL. (1992). Conflict and retention of new graduate nurses. Western Journal of

Nursing Research. 14(1), 76-85.

Gerrish, 2000. (2000). Still fumbling along? A comparative study of the newly qualified

nurse's perception of the transition from student to qualified nurse. Journal of Advanced

Nursing, 32(2), 473-480.

Gillespie, M. & Peterson, B. (2009). Helping novice nurses make effective clinical decisions:

the situated clinical decision-making framework. Nurse Education Perspectives. 30(3), 164.

Graneheim, U. & Lundman, B. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Graneskär & B

Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 159-

172). Lund: Studentlitteratur.

Heslop, L., McIntyre, M. & Ives, G. (2001). Undergraduate student nurses' expectations and

their self-reported preparedness for the graduate year role. Journal of Advanced Nursing,

36(5), 626-634.

International Council of Nurses, [ICN]. (2007). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.

Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 7 november, 2011, från

http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf

Kelly, J. & Ahern, K. (2008). Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the

new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing, 18(6), 910-918.

Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. (2 uppl). Lund:

Studentlitteratur.

Newton, J.M. & McKenna, L. (2007). The transitional journey through the graduate year:

a focus group study. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1231-1237.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research – generating and assessing evidence for

nursing practice. (8. uppl). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Santucci, J. (2004). Facilitating the transition into nursing practice: concepts and strategies for

mentoring new graduates. Journal for Nurses in Staff Development, 20(6), 274-284.

Silva, DGV., Souza, SS., Trentini, M., Bonetti, A. & Mattosinho, MMS. (2010). The

challenges coped by the novice in nursing practice. Revista da Escola de Enfermagem da

USP, 44(2), 504-509.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen. Hämtad 7 november, 2011, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

Sullivan-Bentz, M., Humbert, J., Cragg, B., Legault, F., Laflamme, C., Bailey., P.H. &

Doucette, S. (2010). Supporting primary health care nurse practitioners’ transition to practice.

Canadian Family Physicians, 56, 1176-1182.

28

Tradewell, G. (1996). Rites of passage. Adaptation of nursing graduates to a hospital setting.

Journal of Nursing Staff Development, 12(4), 183-189.

Wangensteen, S., Johansson, I.S. & Nordström, G. (2008). The first year as a graduate nurse –

an experience of growth and development. Journal of Clinical Nursing, 17(14), 1877-1885.

29

BILAGA 1

Inledning

Ålder?

Tidigare erfarenhet av vårdarbete?

Var har du arbetat sedan examen?

Första tiden på arbetet

Hur har det känts att börja arbeta som sjuksköterska?

Vilka känslor hade du efter examen inför att börja arbeta som sjuksköterska?

Vad har varit lätt och vad har varit svårt med att arbeta som sjuksköterska?

Har du varit med om situationer där du upplevt att du din kunskap inte varit

tillräcklig? Berätta!

Utbildningen

Vilka förväntningar hade du under utbildningens gång på att börja arbeta som

sjuksköterska?

Stämde dina förväntningar du hade under utbildningen med hur det har varit att arbeta

som sjuksköterska? Berätta!

Upplever du att utbildningens innehåll möter upp kraven på dig som färdig

sjuksköterska?

Upplever du att det saknas något i utbildningen nu när du ser tillbaka på din första tid

som sjuksköterska?

Anser du att det finns någon/några del/delar i utbildningen som inte känts relevant för

sjuksköterskeyrket nu när du ser tillbaka på din första tid som sjuksköterska?

Är det något mer du vill berätta om din första tid som sjuksköterska?

30

BILAGA 2

Härmed tillfrågas Du om deltagande i en forskningsstudie

Bakgrund och syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin

första yrkesverksamma tid och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Studien

kommer att resultera i en C-uppsats i omvårdnad samt bli en del i en vetenskaplig artikel.

Förfrågan om deltagande

Vi har fått kontakt med dig via din avdelningschef eftersom du har arbetat mellan 8-16

månader sedan examen, vilket är studiens inklusionskriterier.

Hur går studien till?

Vi kommer intervjua dig vid ett tillfälle. Vad gäller tid och plats anpassar vi oss så långt som

möjligt efter dig. Intervjun beräknas pågå maximalt 60 minuter och med din tillåtelse spelas in

på band. Intervjuerna kommer pågå under vecka 12.

Hantering av data och sekretess

Intervjuerna kommer omedelbart kodas så dina persondata eller namn kommer inte lämnas

vidare till någon eller nämnas i arbetet. Det är bara författarna som kommer känna till din

identitet. Dina svar kommer att behandlas så inte obehöriga kan ta del av dem och inspelad

intervju kommer raderas efter transkribering.

Frivillighet

Det är frivilligt att deltaga i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan utan

särskild förklaring.

Om du har frågor om studien eller praktiska detaljer, kontakta oss via telefon eller mail.

Vi ber dig svara på detta mail inom en vecka. Vi vill gärna ha ditt svar oavsett om du vill delta

eller ej.

Studenternas namn och kontaktuppgifter

Erika Bergvall. Telefonnummer: 070 527 13 62. Mail: menerika@hotmail.com

Maja Hällbom. Telefonnummer: 070 464 48 73. Mail: majahallbom@hotmail.com

Handledares namn och kontaktuppgifter

Lena Normark. Mail: lena.normark@pubcare.uu.se