Sveriges FrimärksungdomMedlemstidning

Nr. 1 • FEBRUARI 2017 (30 årgången)

forts. sid 8

De flesta av de senaste årens SFU-medlemmar är födda på 2000-talet. De flesta av ledarna är födda

på 1900-talet. Det kan låta som en jättestor skillnad. Fast mel-lan 1999 och 2000 är det ju bara ett år. Ändå kan man se 2000-ta-let som lite av ”en ny tid”. En del av det som dagens unga be-traktar som självklarheter fanns faktiskt inte på 1900-talet, eller också var det mycket ovanligt, dyrt eller krångligt.

MobilenTa mobilen som exempel. De första bärbara telefonerna kom i början av 1990-talet. De var klumpiga och otroligt dyra. De var statussymboler för rika per-soner. Naturligtvis kunde man bara ringa vanliga samtal med dem, och sådana mobilsamtal kunde kosta bortåt 10 kronor per minut.I början av 1980-talet digitali-

serades mobiltelefonin, och det första sms:et skickades den 3 dec. 1992. Det innehöll texten

”Merry Christmas”. SMS-användningen kom först

igång i Finland men spred sig explosionsartat i hela världen runt millennieskiftet. År 2000 skickades ungefär 17 miljar-der (17.000.000.000) sms. I år lär antalet ha stigit till 20000 miljarder (20.000.000.000.000). Dagens mobil (smartphone) med massor av funktioner har funnits i bara c:a 10 år, och den är mer lik en dator än en telefon!

1900-taletMen nu ska vi ta en titt på 1900-talet! När nyårsklockorna ringde in 1900-talet var det inte många som sett en bil. I Sverige byggdes den första bilen med bensinmotor 1897–98, och Sca-nia började tillverka bilar 1901. Bilarna fick vevas igång för hand, och kupén var öppen utan tak. I USA producerade Henry Ford sina s.k. T-Fordar med stor framgång. Mellan 1908 och 1927 tillverkades 16,5 miljoner T-Fordar!Vill man lära sig något om

1900-talet i Sverige har man god hjälp av de 30 olika frimärken som Posten gav ut i tre serier inför millennieskiftet. Varje utgåva bestod av ett häfte med 10 olika frimärken. Det första häftet kom ut 3 okt

1998 och kallas ”Vårt 1900-tal 1: 1900-1938”. Andra häftet ”Vårt 1900-tal 2: 1939-1969” kom den 11 mars 1999, och det avslutan-

de ”Vårt 1900-tal 3: 1970-1999” gavs ut 17 mars 2000. Det kan noteras att alla märkena i de två sista häftena är tryckta i offset. I första häftet är Carl Larsson-märket tryckt i offset, medan de övriga nio är framställda i kombinerat ståltryck och offset. Här kommer vi att titta lite

närmare på en del av dessa märken.I vanlig ordning komplette-

rades frimärkena med andra produkter: förstadagsbrev, mo-tivblad och t.o.m. tre kassetter

1900-talet

Det här frimärket med välkända ABBA är stämplat med ink-jet vid någon av brevter-minalerna.

Två stora svenska sångprofiler vid 1900-ta-lets mitt: jazzschlagersångerskan Alice Babs och världsberömde operatenoren Jussi Björling.

Under 2:a världskriget var många svenskar inkallade till militär beredskap. Ulla Billquist gjorde succé genom att sjunga om ”min soldat någonstans i Sverige”.

1960-talet kännetecknades mycket av demonstrationer, långhårigt mode och spektakulär klädstil, och Hep Stars med Svenne Hedlund och Benny Andersson var ett av de populäraste banden.

6

Motivbladet till första utgåvan har revy- och modetema.

Motivbladet till andra utgåvan visar en in-teriör från danspalatset Nalen i Stockholm samt en bild som illustrerar hur Sverige gick över till högertrafik den 3 september 1967.

Motivbladet till den tredje 1900-talsserien har fokus på ny teknik och nya häftiga fritidsaktiviteter för ungdomsgenerationen.

Ingemar ”Ingo” Johansson blev Sveriges förste världsmästare i tungviktsboxning 1959. Mora-Nisse var skidkung vid seklets mitt med 9 vasaloppssegrar och 17 SM-guld. Gunder Hägg var vår störste löpare under 1940-talet med 16 världsrekord.

Konstnären Carl Larssons idyller från det tidiga 1900-talets Dalarna gjorde honom mycket folkkär, och hans bilder har an-vänts till såväl julkort och frimärken som pepparkaksburkar och väggbonader.

De tre CD-boxarna med inspelningar av olika händelser och låtar från 1900-talet.Foto: Arne Svensson

en 13 november 1994 röstade 52,3 procent för ett svenskt medlemskap i EU. Medlem-skapet trädde ikraft den 1 januari 1995.

Innan radion kom var det knappast möjligt att lyssna till musik, om det inte var någon där som spelade. Resegrammofonen gjorde det möjligt att ta med sig musik på ”stenkakor” och lyssna var som helst. Det behövdes inte ens elektrisk ström. Innan varje spelning vevade man upp gram-mofonens urverk, så att det klarade att spela en hel 78-varvare! Det blev kanske inte alltid så noga med varvtalet, även om det fanns ett vred, där varvtalet kunde finjusteras. Foto: Arne Svensson

Kulturen under senare delen av 1900-talet representeras här av Cullbergbaletten och de populära och folkkära komikerna Hasse och Tage.

Jazz och charleston blev det glada 20-ta-lets signaturmelodier, och grammofonen gjorde musiken mer tillgänglig för alla.

Pernilla Wiberg, Ingemar Stenmark och Björn Borg fick ibland Sverige att ”stå stilla” när folk bänkade sig framför TV-appara-terna.

7

med två CD-skivor i varje. CD-skivorna gavs inte ut av

Posten, men tidsindelningen av de tre kassetterna stämmer överens med årtalen för postens tre häften, och i de medföljande informationsbladen står bl.a. ”Ett särskilt tack till Posten Fri-märken för hjälp med research”. Dessutom avbildas frimärkena till respektive period på bakre omslagets insida, så ett visst samband mellan CD-skivorna och frimärkena finns.

Två världskrig på drygt 30 år!När 1900-talet började var Sverige ett ganska fattigt och underutvecklat jordbrukarland. Men under de första decen-nierna på det nya seklet hände det saker! Sverige började elektrifieras. Järnvägsnätet byggdes ut. Fabriker växte upp,

allmän rösträtt infördes och folk engagerade sig i frikyr-korörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och idrottsrö-relsen. Bostadsstandarden steg, levnadsvillkoren förbättrades och många nyttiga uppfinningar gjordes.Men i Europa rasade första

världskriget 1914 - 1918, ett grymt och fasansfullt krig, som Sverige förskonades från. Mellan 10 och 20 miljoner människor miste livet i kriget.1920-talet innebar en högkon-

junktur, och man talar ibland om ”det glada 20-talet”. Blomst-rande ekonomi ledde till fram-steg inom vetenskap, teknik och kultur. Allmän rösträtt infördes, Sveriges Radio startade, första Atlantflygningen genomfördes, jazzen blev populär och läkarna kunde börja behandla sjukdomar

med penicillin.Allt var dock inte glatt. 1918-

1920 drabbades i stort sett hela världen av en ovanligt svår influensaepidemi, kallad span-ska sjukan. Uppskattningsvis dog mellan 50 och 100 miljoner människor över hela världen av epidemin. Den officiella statisti-ken i Sverige anger bortåt 40000 döda på kort tid. Till sist ebbade epidemin ut,

och det började se bra ut igen, men redan 1929 inträffade den stora börskraschen i USA. Krisen med lågkonjunktur spred sig snabbt över världen. Företag, gjorde konkurs, arbetslösheten steg, och för många blev lev-nadsförhållandena svåra.Inte minst i Tyskland var si-

tuationen besvärlig med mass-arbetslöshet och misstro mot politiker. Ur de stämningarna

Simmaren Arne Borg och konståkaren Gillis Grafström blev våra först stora idrottsidoler. Borg satte 32 världsrekord och fick OS-guld 1928. Grafström erövrade OS-guld 1920, 1924 och 1928 och tog lika många VM.

Idag har nästan alla en ”räknemaskin” i mobilen. Vid förra sekelskiftet var det inte lika lätt att exempelvis multiplicera stora tal. Då var den imponerande mekaniska ”Odhner-snurran” till god hjälp. Med lite träning gick det att få upp en ansenlig räknehastighet. Och vid mitten av seklet var räknestickan, med anor från 1600-ta-let, ingenjörernas speciella signum, och som alla gymnasieelever slet med fram till 1980-talet. Foto: Arne Svensson

Sverige har vid flera tillfällen deltagit i FN-ledda operationer i olika delar av världen med början i mellanöstern 1956 och Kongo 1960.

Hylands hörna var ett omåttligt populärt TV-program som startade 1962. Program-met hade mycket höga tittarsiffror, bl.a. eftersom det endast fanns en TV-kanal i Sverige fram till 1969. Ett av många klas-siska inslag var när dåvarande statsminis-tern Tage Erlander berättade värmlands-historier!

Kraftverket vid Porjus från början av 1910-talet och Malmbanan från Luleå till Narvik från förra sekelskiftet får represente-ra svensk industri och export. Malmbanan elektrifierades i sin helhet på 1920-talet. Järnvägen är fortfarande en mycket viktig transportled.

Radion utvecklades snabbt från 1920-talet till ett viktigt kommunikationsmedium. Sven Jerring blev en mycket känd radio-profil med bl.a. ”Barnens brevlåda” och klassiska sportreferat.

‹‹‹  1946 bildades flygbolaget SAS, och den 17 september samma år flög en DC-4:a från Bromma till New York - med två mellanlandningar. Det var den första flyglinjen mellan Skandinavien och USA.

8

‹‹‹  1912 hölls de Olympiska Spelen i Stockholm, och huvudarena var Stock-holms Stadion som byggts till arrang-emanget. Sverige blev näst bästa nation med 23 guldmedaljer efter USA med 25.

kunde Hitler komma till mak-ten som en ”stark ledare”, som lovade bättre förhållanden.Men istället ledde det till ännu

ett världskrig. Mellan 1939 och 1945 pågick kriget och många mindre europeiska stater förkla-rade sig inledningsvis neutrala, men när kriget var över var det bara Portugal, Spanien, Sverige och Schweiz som inte direkt berördes av krigshandlingarna.Andra världskriget är det blo-

digaste kriget i historien. 50–65 miljoner uppskatta ha dödats, däribland ungefär 6 miljoner judar i förintelselägren.

Efterkrigstid och ”kallt krig”Efter fredsslutet 1945 visade det sig att Europa var en delad världsdel med ett ”östblock” och ett ”västblock”, tydligt manifesterat genom Berlinmu-

ren. Den stod som symbol för de båda tyska efterkrigsstaterna DDR, Deutsche Demokratische Republik (”Östtyskland”) och BRD, Bundesrepublik Deutsch-land (”Västtyskland”). 1989 revs muren, och den 3 oktober 1990 förenades de båda tyska staterna.Decennierna efter fredsslutet

1945 kännetecknades i många länder av en långvarig högkon-junktur med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Utbildning och sjukvård byggdes ut, och levnadsstandarden steg. Kvin-norna började i större utsträck-ning arbeta utanför hemmet.Fritiden ökade, och rock- och

popmusik gjorde entré. Satel-liter, rymdfärder, TV, kärnkraft och hjärttransplantationer var spektakulära tekniska framsteg. Men perioden kännetecknades

även av det s.k. kalla kriget mellan ”öst” och ”väst”, inte minst karaktäriserat av kärn-vapenkapprustningen. Och de miljö- och klimatmässiga ef-fekterna av den ohämmade bilismen och flygtrafiken var det inte många som tänkte på. Inte heller såg man särskilt stora problem med de kemiska be-kämpningsmedel som blev allt vanligare.

En del av er som är SFU-are nu kanske får vara med om, när nyårsklockorna ringer in 2100-talet. Vad tror ni har hänt innan dess?

Arne Svensson

Kerstin Hesselgren blev Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot, då hon invaldes i första kammaren 1921 för de fri-sinnade (ett liberalt parti). Ellen Key var en inflytelserik författare som bl.a. satte barnet i centrum och debatterade kvinnofrågor.

1951 fick vi tre veckors semester i Sverige, och bilsemester med campingliv blev mycket populärt. 1963 utökades semestern till fyra veckor.

Filmen Äppelkriget från 1971 av Tage Da-nielsson med musik av Evert Taube kom att bli en symbol för det gryende miljöintresset.

1956 presenterade LM Ericsson Ericofonen, eller kobran som den oftast kallades, en telefon för fast telefoni med nummerskiva och lur i ett stycke. Den finns nu represente-rad på Museum of Modern Art i new York. Andra epokgörande svenska uppfinningar var trepunktsbältet i Volvon, Tetra Paks system för mjölkdistribution och ASEA:s högspänningsteknik.

Den tredje serien ”nittonhundratalsmär-ken” gavs ut 17 mars 2000. Det här märket som visar modern teknik mot slutet av år-hundradet är stämplat bara c:a två veckor efter utgivandet. Märken med sådana här stämplar är vanligen inte postade i brev-lådor utan inlämnade på postkontor med begäran om ”filatelistisk stämpling”.

1933 invigdes Södertunneln under Söder-malm i Stockholm. Det kan ses som början till ett omfattande tunnelbanesystem i sta-den, men det dröjde innan det förverkliga-des. Den första linjen Slussen - Hökarängen invigdes 1950, och idag finns tre skilda linjesystem med totalt 100 stationer.

9

Sofias sagohörna

I förra delen av sago-hörna kunde ni läsa om det magiska elddonet. Redan för flera hundra

år sedan fanns det magiska före-mål i de sagor som berättades. Aladdin och den underbara lam-pan tillhör en av de mest kända sagorna från den gamla sago-samlingen Tusen och en natt. Det finns vissa likheter mellan sagan om elddonet och den här om Aladdin och den underbara lampan.Aladdin är en fattig pojke.

En dag får han i uppdrag av en trollkarl att hämta en gammal lampa ur en grotta. När Aladdin senare gnider på lampan kom-mer det ut en ande ur lampan. Anden uppfyller Aladdins önsk-ningar. Med hjälp av lampan blir Aladdin rik och lycklig. Han gifter sig med sultanens dotter som är en vacker prinsessa.

10

Under min tid som lärare på en högstadieskola hade jag en kvinnlig elev som inte bara var duktig

i de olika skolämnena utan även en talangfull fotbollsspelare. När hon kom till årskurs nio tyckte uppenbarligen hennes föräldrar att hon borde satsa mer på skolan och de förbjöd henne att fortsätta med fotbol-len. Jag har ofta undrat hur det gick för henne.En annan elev satsade mycket

på fotboll och blev med tiden allsvensk målvakt. Därefter fort-satte karriären som professionell spelare i ett av våra grannlän-der. Han fick alltså möjlighet att realisera sina fotbollsdrömmar.Att syssla med frimärken är

ofta en stillasittande verksam-het och vi vet alla hur viktigt det är att röra på sig. Det går alldeles utmärkt att kombinera fotboll med frimärkshobbyn. Man kan till och med samla fot-boll på frimärken och det är just detta som denna artikel handlar om.Redan för mer än 2 000 år se-

dan spelade man ett fotbollslik-nande spel i Kina och i Europa är det dokumenterat sedan medel-tiden. I Florens i Italien spelades det fotboll under medeltiden och lagen bestod av 27 spelare.Men det var under 1800-talet

som spelet fick sitt stora genom-brott och då främst i England där det spelades på de stora in-ternatskolorna. Varje skola hade sina alldeles egna regler vilket komplicerade matcher mellan olika skolor.År 1863 grundades Football

Association i England och ge-

mensamma regler för hur spelet skulle utövas blev då fastställda.En frimärksserie från Mo-

naco år 1963 uppmärksammar 100-årsjubileet av grundandet av Football Association. Fyra frimärken visar hur fotboll har spelats under olika epoker.Till Sverige kom sporten på

1860-talet men även här var man oense om vilka regler man skulle använda. De första klub-barna startades på 1880-talet i Göteborg. Örgryte IS är fortfa-rande verksamt och torde idag vara Sveriges äldsta fotbolls-klubb.År 1895 beslöt de olika fot-

bollsklubbarna i Sverige att anta de regler som Football Associa-tion i England hade fastställt. Man fick nu enhetliga regler i stora delar av världen. Detta medförde att man nu kunde täv-la internationellt. Men den allra första internationella matchen hade redan spelats i Halmstad den 14 september 1890. Då för-lorade Halmstads Bollklubb mot Akademisk Boldklub från Köpen-hamn med 0-3.Sedan 1900 finns fotboll med

bland sportgrenarna på de olympiska spelen. Sverige blev olympisk mästare i fotboll år 1948.Världsmästerskapen i fotboll

introducerades år 1930 och de går av stapeln vart fjärde år. Sverige var värd för VM i fotboll år 1958. Det gick riktigt bra för det svenska laget som nådde finalen. Där blev det dock stopp eftersom Brasilien vann med 5-2.I samband med dessa VM-täv-

lingar och olympiader har många

länder get ut frimärken. År 1966 besegrade England Västtysk-land i VM-finalen. Det brittiska postverket firade segern med att förse ett tidigare utgivit fri-märke med tilltrycket ENGLAND WINNERS.År 1924 och 1928 blev Uruguay

i Sydamerika olympiska mästare i fotboll och varje gång gav man ut tre frimärken.Många framstående fotbolls-

spelare har figurerat på fri-märken. Störst av dem alla är kanske brasilianaren Pelé som lett sitt lag till många guldme-daljer.Uruguay tycks ha varit först

ute med ett fotbollsrelaterat frimärke år 1924. Det hade dock inte fotboll som motiv. År 1925 kom dock fotbollsspelare på ett frimärke från Ungern. Neder-länderna kom sedan med ett fotbollsfrimärke år 1928.Om det i början var väldigt få

frimärken med fotbollsmotiv så är det helt annorlunda efter 1950. Numera finns det väldigt många frimärken som skulle kunna passa i en samling Fotboll på Frimärken. Sverige upp-märksammade bland annat VM i fotboll år 1958 med tre valörer. En fotboll är som bekant rund

och det här visade frimärket från Nya Kaledonien är även det runt.Vår mest kände fotbollsspelare

idag är nog Zlatan Ibrahimović. År 2014 gav Sverige ut hela fem olika frimärken som alla visar Zlatan. Den serien skulle kunna vara en lämplig start på en te-matisk fotbollssamling.

Christer Brunström

Fotboll och frimärken

12

13