nerikes brandkår Årsredovisning 2013

2013Årsredovisning

Nerikes BrandkårKommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora och Örebro samverkar om gemensam räddningstjänst och olycksförebyggande arbete.

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2

Vision, Verksamhetsidé och Mål 4

Nerikes Brandkårs insatsområde 6

Organisation 7

Räddningsverksamhet 8 Olycksförebyggande verksamhet - myndighetsutövning 10

Extern verksamhet 12

Administrativ service 13 Personalekonomisk redovisning 14

Ekonomisk översikt 16

Resultaträkning, balansräkning, fi nansieringsanalys 22

Redovisningsprinciper 23

Noter 24

Fem år i sammandrag 28

Revisionsberättelse 29

3

Förvaltningsberättelse

Omfattande utryckningsverksamhetÅr 2013 – Nerikes Brandkårs sextonde verksamhetsår – kännetecknas av många större olyckshändelser. Det har varit en mix av alla olika slags olyckor där förbundets utryckningsstyrkor har fått bekänna färg, samtidigt som vi har sett uppenbara vinster med att samarbeta i en stor organisation.

Väderleksmässigt började året med en riktig vinter som för brandkårens del innebar många trafi kolyckor, med ett stort inslag av tunga fordon inblandade.

Sedan ett par år tillbaka är trafi kolyck-orna den största gruppen av olyckstyper då det gäller utryckningsverksamheten. I början på juni månad inträffade exempel-vis en större bussolycka där 33 personer fi ck föras till sjukhus, och åtta personer av dessa var svårt skadade.

Dessvärre inträffade en följdolycka med dödlig utgång i samband med denna hän-delse, men bortsett från detta fungerade skadeplatsarbetet mycket bra tillsam-mans med SOS Alarm, Landstinget och Polisen.

Under sommaren inträffade ett fl ertal skogsbränder, som dessbättre kunde han-teras snabbt utan alltför stora konsekven-ser. Den varma sommaren genererade så mycket som 20 drunkningstillbud, vilket är nästan dubbelt så många mot vad det brukar vara under ett statistiskt normalår.

FördelningstalInom Nerikes Brandkår tillämpas fasta fördelningstal mellan ägarkommunerna. Grunden för detta är att kostnaderna har ett direkt samband med bemanning och antal brandstationer i respektive kom-mun. Inför 2013 reviderades fördel-ningstalen så att hänsyn har tagits även till befolkningsförändringar i kommun-erna sedan respektive kommun blev med-lem i kommunalförbundet.

För Lekebergs kommun justerades även medlemsbidraget så att det innefattar ka-pitalkostnader för anskaffning av fordon då kommunen inte hade anskaffat fordon vid inträdet i Nerikes Brandkår. Samman-taget innebar detta kostnadsförändringar från och med 2013 för kommunerna med följande belopp; Hallsberg -639 tkr, Laxå -861 tkr, Askersund -286 tkr, Örebro 1521 tkr, Kumla 176 tkr och Lekeberg 117 tkr. Eftersom Nora och Lindesbergs kom-muner anslöt sig 2010 innebar det ingen större justering för dessa kommuner.

Utökat samarbete Ett avtal har slutits med Polismyndighe-ten. Dels gällande samarbete vid brand- och olycksutredningar, och dels kring förebyggande åtgärder för att minska an-talet anlagda bränder, som idag är ett stort samhällsproblem.

Avtalet innebär att en brandingenjör från Nerikes Brandkår förlägger 50 procent av sin arbetstid hos Polismyndigheten på arbete med riskanalyser vid brand-platsutredningar, spridningsintyg samt utbildning vid brand-, miljö- och olycks-utredningar. Polismyndigheten ersätter Nerikes Brandkår för lönekostnaden.

StenkastningUnder en helg i slutet av maj inträffade en hel del anlagda bränder i samband med våldsamma oroligheter i Örebro. En traktor, ett förråd samt fl era bilar sattes i brand, och det gjordes även försök att sätta eld på en skola samt polisstationen

Räddningsbåten ute på uppdrag

4


i Vivalla. Tyvärr var händelsen ”väntad” i och med att samma sak inträffat i en del andra större städer i Sverige. Under händelsen utsattes polisen för stenkast-ning, vilket dessbättre inte drabbade brandpersonalen. Men trots den kaotiska situationen fungerade insatserna mycket bra. Ledningsarbetet samordnades med en gemensam stab, både för yttre ledning och för det inre arbetet vid polisstatio-nen i Örebro. Vid fl era tillfällen kunde poliserna även själva släcka bränder med hjälp av brandsläckare som lånats ut av Nerikes Brandkår.

Delat medlemsbidragFrån och med 2014 kommer våra medlemskommuner att svara för kost-nadstäckningen för brandpersonalens pensionskostnader, med syfte att särskilja brandkårens verksamhetskostnader från pensionskostnaderna som varierat myck-et år från år.

Brandkårens verksamhet blir då lättare att jämföra med övrig kommunal verksam-het, då det endast är utryckningspersonal som har möjlighet att nyttja tjänstepen-sion från 58 års ålder. Budgeterad pen-sionskostnad för 2013 kommer att utgöra

basår, och från bokslut 2014 och framåt kommer slutreglering av dessa kostnader att ske vid årets slut.

KrisberedskapUnder året inleddes ett projekt gällande Krisberedskap. Projektet innebär att Nerikes Brandkår svarar för gemensamt planläggningsarbete kring krisberedskap, och ser till att kommunerna genomför utbildningar och övningar för krisled-ningsnämnder och krisgrupper. Projektet pågår till och med år 2015.

Framtiden• Huvudproblemet med samhällets

oönskade händelser är framförallt lä-genhetsbränder, bränder inom olika äldreboenden, anlagda bränder i skol-or samt trafi kolyckor. Dessa områden ska därför prioriteras i det olycksföre-byggande arbetet.

• Det nya kommunikationsradiosys-temet Rakel kommer att vara infört inom Nerikes Brandkår under första kvartalet 2014. Inledningsvis krävs en hel del arbeten och utbildning. Den

nya tekniken kostar mycket pengar, men vinsten är tydlig. Möjligheterna till samverkan ökar samt att vi får ett robustare och säkrare radiosystem.

• Arbetet med att ta fram en ny brand-station i Lindesberg pågår, och enligt tidplanen kommer byggarbetet att påbörjas under andra halvåret 2014. Preliminärt kommer den nya brandsta-tionen att vara infl yttningsklar under hösten 2015.

• Verksamheten vid SOS Alarm har nyligen genomgått en omfattande utredning. Beslut om organisations-form i bolag eller i ny myndighet är ännu inte taget, men förhoppnings-vis kommer detta att ske under 2014. Eftersom Brandkårens inre befäl och ledningscentralen är samlokaliserad på Örebrostationen är det viktigt att denna samverkan utvecklas positivt i likhet med vad som skett under tidig-are år.

Ta del av hela vår årsberättelse så hittar du mycket mer information om den verk-samhet som Nerikes Brandkår bedriver.

Trevlig läsning!

5

Vi vill tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fi na arbete under året.

Fr.v. Per-Ove Staberyd, Brandchef, Ameer Sachet, ordförande, Magnus Andersson, 1:e vice ordförande och Lars Elamsson 2:e vice ordförande


Vision, Verksamhetsidé och MålNerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lin-desberg och Nora samverkar om gemensam räddningstjänst. Förbundet bildades 1 januari 1998, då Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg gick samman om en gemensam räddningstjänst. Den 1 januari 2001 blev Laxå en del i kommunalförbundet, 1 januari 2002 kom Askersund med, och vi välkomnade våra nyaste medlems-kommuner Nora och Lindesberg 1 januari 2010.

Verksamhets-idén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftning-en inom området.

Vi betonar att samverkan är ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då

all samverkan med såväl ägarkommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag

och enskilda.

VerksamhetsidéTillsammans

skapar vi trygghetVisionen Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning, satt med ett

mycket långsiktigt perspektiv.

Under 2013 genomfördes 2 478 insatser, vilket är en minskning med

endast 59 insatser jämfört med 2012.

Trots många händelser kan vi ändå konstatera att konsekvenserna av främst bränder och trafi kolyckor

minskar. Men det fi nns mycket kvar att göra för att få antalet händelser på en bättre nivå.

VisionEtt olycksfritt

samhälle

Stefan och Stefan Nerikes Brandkårs if är en aktiv förening som ofta gör fi na resultat på olika idrottsevenemang gör fi na resultat på olika idrottsevenemang

6

Sammantaget anser vi att

vi uppnått våra mål på ett

tillfredställande sätt.


Övergripande målVerksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov.

Detta mål är sannolikt en av de största anledningarna till att Nerikes Brandkår bildades. Det är lättare att kraftsamla sig kring olika frågor om man förfogar över en större volym verksamhet. Här är samverkan och utveckling nyckeln till förbundets framgång. Att tänka nytt har gett stor effekt då det gäller att utveckla verksamheten.

Vi ska underlätta för medborgarna att själva ta ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor.

Information och tillsyn är två viktiga instrument för att underlätta för medborgarna att ta eget ansvar. Effekterna av detta kan ses vid exempelvis inträffade händelser där allmänheten själva släcker bränder i startföremål eller utför hjärtlungräddning innan rädd-ningspersonal är på plats.

Konsekvenserna av olyckor minskar i och med att vi identifi erar och analyserar risker i vår omvärld, och tar lärdom av inträffade händelser.

Sker regelmässigt efter varje uppdrag. Däremot fi nns ett behov att utveckla rutiner och sprida kunskaper vidare i organisationen på ett bättre sätt. Varje år analyseras utryckningsstatistiken i ett mycket omfattande dokument. Inom insatsområdet fi nns i stort sätt alla typer utav risker frånsett djuphamn och kärnteknisk anläggning. Det är få räddningstjänstorganisationer som har en bredare rädd-ningstjänsttopografi än Nerikes Brandkår.

Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik.

Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 27 olika platser inom förbundet. De fl esta tätorter nås inom högst 10 minuter. Specialutrustning och vissa förstärkningsfordon är gemensamma. Bakre ledningsstöd fi nns dygnet runt för att säkerställa hjälpbehoven på bästa sätt.

Att medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete.

Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår.

Fellingsbro deltidskår pratar brandskydd i marknadsvimlet brandskydd i marknadsvimlet

Information i samverkan med Brandskyddsföreningen Brandskyddsföreningen

7


Nerikes Brandkårs insatsområde

HeltidRäddningschef i beredskap (RCB)Insatsledare (IL)Inre befäl (IB)

Örebro 10 pers Byrsta 5 pers

Deltid Lindesberg 6 pers Garphyttan 4 persAskersund 5 pers Odensbacken 4 persByrsta 5 pers Pålsboda 4 persFellingsbro 5 pers Vintrosa 4 persFjugesta 5 pers Finnerödja 3 persFrövi 5 pers Vretstorp 3 persGuldsmedshyttan 5 pers Hjortkvarn 3 persLaxå 5 pers Nora 5 pers

Räddningsvärn - frivillig personalRamsberg NyhyttanVedevåg RockhammarGlanshammar VinönHasselfors MariedammHammar OlshammarOdensbacken

Gammal yrkessymbol - nya värdenNerikes Brandkårs varumärke består av fågel Fenix som varit brandmännens skydds-helgon, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa.

Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder och stod från början för; Kunskap, Lojalitet, Mod, Omtanke, Skicklighet, Takt, Uppmärk-samhet, och Uthållighet. Ledningsgruppen vid Nerikes Brandkår, har tillsammans med den heltidsanställda utryckningspersonalen arbetat fram de nya värdeorden; Ansvar, Engagemang, Ordning, Respekt, Omtanke, Trygghet, Handling och Kvalitet.

Personal i beredskap

Inom insatsområdet fi nns 27 brandstationer med minst 89 personer i beredskap. I och med att även frivillig personal fi nns att tillgå förfogar organisationen över 130 personer dygnet runt. Dessutom kan extrahjälp erhållas av kommuner som gränsar till Nerikes Brandkår.

8


Organisation2013-12-13

Antal grundtjänster

Utryckningsstyrkor helti d 88Örebro 52Byrsta 28Inre befäl och Insatsledare 8

Övrig dagti dspersonal 33Räddning 14,5Olycksförebyggande 9,5Administrati on + brandchef 6Krisberedskap 3

Utryckningsstyrkor delti d 215Askersund 15Byrsta 15Fellingsbro 15Finnerödja 9Fjugesta 15Frövi 20Garphytt an 12Guldsmedshytt an 15Hjortkvarn 9Laxå 15Lindesberg 15Nora 15Odensbacken 12Pålsboda 12Vintrosa 12Vretstorp 9

Räddningsvärn 111Glanshammar 12Hasselfors 12Hammar 10Mariedamm 10Nyhytt an 10Odensbacken 3Olshammar 10Ramsberg 12Rockhammar 10Vedevåg 10Vinön 12

RevisionenOrdförandeJan Rohlén (c) Örebro

Vice ordförandeAnders Johansson (s) Kumla

LedamöterBo Björn (m) LindesbergErik Schale (m) AskersundBjörn Hagberg (opol) NoraBernt Gustavsson (s) LekebergLars Billström (s) HallsbergArild Wanche (kd) Laxå

Direkti onen

OrdförandeAmeer Sachet (s) Örebro

1:e vice ordförandeMagnus Andersson (s) Hallsberg

2:e vice ordförandeLars Elamson (m) Örebro

LedamöterMagnus Lagergren (kd) ÖrebroGöran Karlsson (s) LindesbergBjörn Eriksson (s) KumlaRoland Karlsson (s) Laxå Helena Vilhemsson (c) NoraInger Larsson (s) AskersundPeter Sahlqvist (c) Lekeberg

Ersätt areGunnar Oest (mp) ÖrebroBritt a Bjelle (fp) ÖrebroLars Johansson (c) ÖrebroJonas Kleber (c) LindesbergLennart Pett ersson (m) HallsbergAnna Ott erström (fp) KumlaRichard Nygren (m) LaxåSolveig Oscarsson (s) NoraHåkan Dieker (m) AskersundLennart M Pett ersson (s) Lekeberg

9

DirektionRevision

Brandchef

Per-Ove Staberyd

Administrativ service

Elisabeth Östlund

Räddningsverksamhet

Anders Larsson

Personal

Anders LarssonTeknik & underhåll

Magnus Bern

Internutbildning

Per Lindgren

Operativ planering

Anna Henningsson

Olycksförebyggande verksamhet

Ulf Smedberg

Externutbildning

Michael NilssonSödra distriktet

Mattias HeimdahlNorra distriktet

Ulf Smedberg

Krisberedskap


RäddningsverksamhetRäddningsavdelningen ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samord-nar personalhantering, operativ planering, internutbildning samt teknik och underhåll.

Löpande personalplanering görs av kårcheferna deltid och stationscheferna heltid tillsammans med lagansvariga

styrkeledare. Bemanning: 1 vice brandchef, 1 personalsekreterare, 3 stationschefer, 25 kårchefer

Internutbildningsavdelningen arbetar med planering av internutbildning för utryckningspersonal. Såväl löpande som ny- och vidareutbildning. Bemanning: 3 brandinspektörer i blandtjänst, 1 brandman i blandtjänst

Den operativa planeringen innebär samordning och planering inom egen verksamhet och med andra myndigheter för att tillsammans skapa trygghet för medborgaren. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Bemanning: 1 brandingenjör, 1 brandinspektör

Teknik och underhåll planerar och genomförr merparten av investeringarna inom Nerikes Brandkår. De utvecklar vår materiel och teknik, samt sköter allt underhållsarbete på våra ca 100 fordon, och på all materiel. Kompetens inom tele-, radio och larmteknik fi nns inom denna avdelning. Bemanning: 1 brandingenjör, 1 brandinspektör, 1 mekaniker,

1 vaktmästare, 2 styrkeledare i Lindesberg (1,5 tjänst), 6 brandmän i blandtjänst (3 tjänster)

Året som gåttPersonalOmsättningen av brandpersonal bland heltidsanställda har ökat under 2013 och förväntas fortsätta med fl era pension-eringar under 2014/2015. Efter 2015 jäm-nar åldersfördelningen ut sig och det blir en mer normal takt på pensioneringar. Denna omsättning genererar naturligtvis mycket arbete med rekryteringar av både tillsvidareanställda och vikarier.

Nerikes Brandkår har en tydlig ambition att förbättra mångfalden inom räddnings-tjänsten. Tyvärr är antalet kvinnor, och män med en annan kulturell bakgrund, som är kvalifi cerade att söka litet, men vi hoppas på kommande rekryteringar.

På deltidskårerna har personalomsätt-ningen varit något mindre än tidigare år, vilket gör att vi är ikapp med utbildningar inom körkort och räddningsinsats. Några deltidsstationer saknar dock en extra ut-bildad räddningsledare A som reserv.

InternutbildningAvdelningen har under hösten förstärkts med en extra brandman som har jobbat med kvalitetssäkring av utryckande per-sonals kompetens. Ett stort arbete har lagts ner på att ta fram en målplan över vad utryckande personal inom Nerikes Brandkår bör kunna. Målplanen ska ut-göra en grund för övningsplaneringen.

Mycket övningstid har lagts på den nya teknik som införts i förbundet i form av skärsläckare och Rakel-kommunikation.

När det gäller övningsplatser fortsätter vi att använda Hidingehöjd, Örebro, Byrsta och Knottebo. Vissa renoveringar och förbättringar har skett på dessa platser.

Operativ planeringRakelinförandet och brandingenjör Anna Henningssons samarbete med Polisen har tagit resurser från operativa planeringen. Vi behöver förstärka denna avdelning då samarbetet med polisen fortsätter och Ra-kelinförandet kommer att ta resurser även under 2014.

Jan Backström har arbetat dagtid med Rakelinförandet under det sista kvartalet med att koordinera utbildning och tek-nikinförande med installationer och leve-ranser. SOS Alarms rutiner måste också slipas i samband med att Rakel införs.

Teknik & underhållNerikes Brandkår har under 2013 utmärkt sig genom att satsa på säkerheten i hyt-ten på släckbilen. Allt materiel i hytten är fastsatt och andningsapparaterna förvaras i lådor på utsidan, för säkrare färd under larm.

Att säkerheten är viktig har ett par olyck-or visat, där släckbilar kört av vägen och brandmän omkommit.under körning.

Andra betydelsefulla investeringar som gjorts är en ny svävare som tas i drift i början på 2014, och en sexhjuling med band till Garphyttan som haft fl era livräd-dande uppdrag i Kilsbergen.

I slutet på året har avdelningen förstärkts med en fast anställd mekaniker istället för samarbetet vi haft med gymnasieutbild-ningen om mekaniker och elevpraktik.

MåluppfyllelseRäddningsinsatserna ska planeras så att effektiva insatser kan genomföras.

• (GEH-mål) Handläggningstiderna hos SOS Alarm håller sig inte inom upp-satta mål för förlarm på 60 sek och hu-vudlarm 120 sek.

• Det sena Rakelinträdet innebär att

Införandet av Rakel har varit en stor fråga under året en stor fråga under året

10


Antal utryckningar/station 2013 2012 2011

Helti dsstati onByrsta (1+4) 406 476 422Örebro (2+8) 1 365 1 394 1 392

Summa 1 771 1 870 1 814

Delti dsstati on 1+4Askersund 107 117 113Fjugesta 61 56 47Byrsta 21 20 21Laxå 79 69 84Lindesberg (1+5) 188 196 248Nora 96 91 90Frövi 114 76 88Fellingsbro 138 140 111Guldsmedshytt an 55 50 46

Summa 859 815 848

Delti dsstati on 1+3Odensbacken 54 47 54Vintrosa 50 42 36Garphytt an 30 23 30Pålsboda 32 33 28

Summa 166 145 148

Delti dsstati on 1+2Finnerödja 26 17 19Vretstorp 26 27 26Hjortkvarn 17 19 14

Summa 69 63 59

RäddningsvärnGlanshammar 46 40 53Hammar 12 21 12Hasselfors 8 4 6Mariedamm 3 7 2Olshammar 5 5 7Vinön 1 2 0Nyhytt an 3 11 10Ramsberg 11 14 12Rockhammar 6 10 7Vedevåg 20 13 15

Summa 115 127 124

Totalt 2 980 3 020 2 993

uppgraderingen av stödet hos Inre be-fäl har skjutits till 2014.

Räddningsinsatser ska utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens.

• Planerade övningar och kompetensut-bildningar har genomförts i planerad omfattning.

Vi ska utreda och ta tillvara på erfa-renheter från inträffade händelser.

• Årsstatistiken har utvärderats.

• Alla dödsolyckor utreds. I övrigt ge-nomförs olycksundersökningar ännu inte i önskad omfattning.

Utrustning och fordon ska vårdas så att en hög tillgänglighet upprätthålls.

• Uppgradering av radio till Rakel sker över årsskiftet 2013/14.

• Tvättresurser för att uppnå projektet ”Friska brandmän” kommer att införas under 2014.

Mångfalden inom Nerikes Brandkår ska öka så att vi blir fl er kvinnor och fl er med utländsk bakgrund, vilket innebär att den samlade kompetensen ökar.

• Fler brandstationer har försetts med omklädningsrum för damer. Två kvinnliga brandmän har anställts på heltid under 2013. Inget stort steg, men en bit på väg.

• (GEH-mål) Antalet övertidstimmar fortsätter att minska.

FramtidMånga nya kostnader drabbar vår verk-samhet i form av lagstadgade krav och certifi eringar på materiel, samt lägre statlig ersättning för utbildning. Rakel-införandet kostar drygt en miljon extra i abonnemangskostnader, och en ny brand-station kommer att börja byggas i Lindes-berg under 2014.

Det kan vara nödvändigt för Nerikes Brandkår att se över organisation, ambi-tion och inriktning för att tilldelade medel ska räcka för verksamheten i framtiden.

11


Olycksförebyggande verksamhet - myndighetsutövning

Olycksförebyggande avdelningen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer för att genom tillsyn, information och utbildning förebygga risker i samhället. I takt med samhällets utveckling förebygger vi nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, stöd till ägarkom-munerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angå-ende sotningsverksamheten.

Bemanning: 1 vice brandchef, 1 brandingenjör, 1 brandingenjör/insatsledare, 3 brandinspektörer, 3 brandinspektörer/insatsledare,

3 brandinspektörer/inre befäl. Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter.

Året som gåttUnder september arrangerade Nerikes Brandkår en tvådagars förebyggandeträff med tema ”bemötande och kontakt med människor”. Totalt träffades 54 kolleger från nio olika räddningstjänster i Sverige för ett givande erfarenhetsutbyte.

Tillsyn behövsUnder 2013 har 440 tillsynsbesök ge-nomförts. Vid 357 av dessa påträffades brister i brandskyddet, vilket visar att till-syn alltjämt behövs och att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intention att tillsyn ska vara behovsanpassad.

Det har skrivits 11 förelägganden under 2013, vilket är färre än tidigare år. Ner-ikes Brandkår skriver förelägganden då bristerna är kostnadskrävande eller av sådan art att ägaren/nyttjanderättshavar-en kan anse att vi ställer kontroversiella krav. Att skriva föreläggande är viktigt för att trygga rättssäkerheten då dessa är överklagningsbara, till skillnad från övri-ga tjänsteanteckningar. Föreläggande har även skrivits i de fall där brister kvarstår från tidigare tillsynsbesök.

MSB har under året gett ut boken Kom-munal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Boken har tagits fram för att ge kommunerna vägledning i arbetet med planering, genomförande och uppföl-jning av tillsyn enligt LSO 2 kap 2§. Ner-ikes Brandkår har tillsammans med några andra räddningstjänster fått förmånen att delta i framtagandet av boken. Vi kom-mer också att vara delaktiga i kommande utbildningsinsatser som MSB planerar för befi ntlig tillsynspersonal.

LBEFrån 1 oktober 2013 gäller en ny före-skrift beträffande tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Den nya föreskriften anger pre-cis som den tidigare endast när tillstånd krävs.

En av de stora förändringarna är in-förande av brandfarlig aerosol (spray-burkar) som tillståndspliktig produkt. En annan förändring är att möjligheten att ersätta tillstånd med anmälan vid hanter-ing under begränsad tid har tagits bort. Dessutom får produkter med relativt hög fl ampunkt, mellan 60-100 grader, han-teras i större omfattning än tidigare utan krav på tillstånd.

Troligen innebär detta att fl era verksam-heter som tidigare har haft tillstånd nu-mera är undantagna från kravet och att endast ett fåtal tillkommit.

SotningSotning och brandskyddskontroll har under året följt planeringen i stort. Inom Nerikes Brandkår fi nns ca 55 000 sot-nings- och brandskyddspliktiga objekt.

Brandskador och eldstadsrelaterade olyc-kor har under året främst berört braska-miner och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- eller handhavandefel. Infor-mation om risker med eldning och erfar-enheter från eldstadsrelaterade skador har getts vid fl era tillfällen under året.

Utbildning för egensotare har skett under ledning av Brandskyddsföreningen Öre-bro län. Ytterligare 16 personer har be-viljats tillstånd för egensotning, och för närvarande har 320 personer tillåtelse att själva sköta sin sotning.

Under året har en begäran att anlita an-nan sotare än den vi anvisar behandlats av rättssystemet. Direktionen för Ner-ikes Brandkår valde att driva ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen för att få rättsläget klarlagt en gång för alla. I de-cember månad meddelade Högsta för-valtningsdomstolen att prövningstillstånd inte beviljas och att kammarrättens dom fastställs. I domen från kammarrätten fastslås att en enskild fastighetsägare har rätt att anlita någon annan sotare än den vi anvisar, oberoende av befi ntliga avtal. Detta under förutsättning att den som an-litas har tillräcklig kompetens.

En fantastisk personalinsats gjorde Öppet Hus till en succé Öppet Hus till en succé

12


Måluppfyllelse - Säkerhetsmål och prestationsmål

Nerikes Brandkår ska verka för att medborgarna inom medlemskommunerna erhåller ett likvärdigt skydd mot olyckor, genom förebyggande verksamhet.

Utföra 550 tillsyner enligt LSO och LBE 440 tillsyner utfördaHandlägga 120 tillståndsärenden enligt LBE 107 brandfarlig vara-, och 18 explosivärendenMedverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden 48 ärenden behandladeVara byggnadsnämnderna behjälpliga med 80 ärenden 165 ärenden behandladeDelta i kommunernas risk- och säkerhetsarbete Har deltagit i en mängd olika arbetsgrupper

Underlätta för medborgarna att själva kunna förebygga och minska effekterna av oönskade händelser.

Utbildning• Allmän brandkunskap, 200 tillfällen• Allmän brandkunskap vård och omsorg, 20 tillfällen• Heta arbeten, 30 tillfällen• Brandombud/intern brandskyddskontrollant, 30 tillfällen• Anläggningsskötare, automatiskt brandlarm, 2 tillfällen• Övrigt (HLR, utrymningsövning etc.), 150 tillfällen

Utbildning• Allmän brandkunskap, 150 tillfällen

• Heta arbeten, 25 tillfällen• Brandombud/intern brandskyddskontrollant, 12 tillfällen• Anläggningsskötare, automatiskt brandlarm 2 tillfällen• Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 90 tillfällen

Information till bostads- och hyresgästföreningar vid 20 tillfällen

Informationsblad delas ut i samband med brandskyddskontroll och sotning. I Kumla kommun delas informationen också ut av miljöinformatörer i samband med hembesök. Även ÖBO har informatörer som knackar dörr

Minst 75% av besökarna på hemsidan ska vara nöjda med informationen

Ej mätt

Identifi era och analysera risker i vår omvärld, samt ta lärdom av inträffade händelser.

Olycksundersökningar - undersöka alla dödsolyckor samt större eller speciella händelser.

Åtta olycksundersökningar och 65 spridningsyttranden till polismyndigheten.

Skador på människor, egendom och miljö till följd av brand ska minimeras.

Utföra 550 tillsyner enligt LSO och LBE 440 tillsyner utfördaInformera 25 000 hushåll om hur du förebygger brand Se ovan ang. informationsbladAntalet besökare på hemsidan ska uppgå till 12 000/år 26 348 unika besökare under 2013, baserat på IP-nummer

Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning.

Utföra sotning på 55 000 sotningspliktiga objekt enligt fast-ställd frist

Målet uppfyllt

Utföra brandskyddskontroll på ca 10 500 objekt/år Målet uppfylltHandlägga ansökningar från privatpersoner som själva vill utföra sotning

19 ärenden behandlade

Framtiden Dagens samhälle med större och högre byggnader, vägar, järnvägar, tunnlar etc. bidrar till en allt mer komplex riskbild. För att möta morgondagens behov krävs både bredd och spetskompetens inom många områden. Det fi nns ett behov av att hela tiden göra omvärldsanalyser och ta till sig nya infl uenser för att säkerställa att

”rätt” skyddsnivå fi nns omkring oss. För att möta detta behov krävs ständig kom-petensutveckling och kvalitetssäkring av vår verksamhet.

Att göra tillsyn i byggnader och anläggn-ingar som funnits i fl era år innebär många gånger stora och svåra avvägningar för att bedöma om verksamheten som bed-rivs i en byggnad upprätthåller skäligt

brandskydd. Denna bedömning görs av olika handläggare vid olika tillfällen uti-från den information som fi nns tillgänglig vid besiktningstillfället. För att bibehålla brandkårens stora förtroende hos allmän-heten är det viktigt att resultatet vid olika tillsynsbesök håller en jämn nivå. Ledord för att uppnå detta är: kompetens, kvalité och likriktning.

13


Extern verksamhet

Året som gått Inom den externa verksamheten erbjuder vi uppdragsutbildningar i form av grund-läggande brandkunskap, heta arbeten, utrymningsledare, brandombud, L-ABC, hjärt-lungräddning etc. Utbildning-arna har under året genomförts i samtli-ga medlemskommuner och riktar sig till föreningar, skolor, vård/omsorg, industri, handel, hotell, kommunala verksamheter, verksamheter med publika lokaler m.fl .

Räddningsgymnasiet (RMS)I Örebro kommun är RMS ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risberg-ska gymnasiet, där räddningsprofi l går att välja på natur- och samhällsvetenskapli-ga programmet samt på barn och fri-tidsprogrammet. På stationen i Byrsta är räddningsprofi len inom omvårdnadspro-grammet ett samarbete med Alléskolan i Hallsberg. Eleverna utbildas ca 2,5 tim/v på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, mil-jö och egendom, samverkan, ledarskap, psykologi och räddningsmedicin.

Den årligen återkommande PRAO-verk-samheten är en mycket uppskattad akti-vitet för elever i år 8. Instruktörer under PRAO-veckan är elever från Räddnings-gymnasiets år 3.

AvtalskunderUtbildning med Orica, Atlas Copco, Kriminalvården, Akzo Nobel, Korsnäs Frövi och Zinkgruvan Mining m.fl . löper på som avtalat.

Strategiska mål• Öka medborgarnas kunskaper om

risken för olyckor och att förebygga dessa.

• Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor.

• Barn och ungdomar ska vara med-vetna om konsekvenserna av anlagda bränder.

• Erbjuda en gymnasial fördjupning-sutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet.

MåluppfyllelseUtförda kurser med avgift

• Grundl. brandkunskap (företag m.m.)• Grundl. brandkunskap (vård/omsorg)• Skolprojektet - Grundl. brandk./HLR

för skolpersonal i Örebro kommun• Heta arbeten • Brandombud• HLR+D• L-ABC• Hjälp på väg• Utrymningsövningar• Utrymningsledarutbildning• Anpassade specialutbildningar

Utförda tjänster• Utbildat ca 40 gymnasielever i två

olika klasser i Örebro.• Utbildat ca 40 gymnasieelever i tre

olika klasser i Byrsta.• Erbjudit 40 grundskoleelever PRAO

hos Nerikes Brandkår.

• Kurs om Brandsäkert hem i samarbete med Brandskyddsföreningen.

• Bekymringssamtal med elever från grundskolan.

• Upp i rök i 40 klasser, ca 1 100 elever.

FramtidenRäddningsgymnasiet har idag två klasser i varje årskurs i både Örebro och Byrsta, vilket innebär att vi har drygt 80 elever sammanlagt inom verksamheten. Fram-tidens arbete kommer att inriktas på att hålla en fortsatt hög standard på utbild-ningen.

”Upp i rök” är en ny kostnadsfri utbild-ning för elever i år 8, med syftet att mins-ka antalet anlagda bränder i skolorna. Utbildningen ersätter det tidigare kon-ceptet Anlagd brand, och fi nansieras via Brandskyddsföreningen Sverige.

Vi ska under 2014 komma igång med ut-bildning av nya avtalskunder, samt erbju-da våra tjänster till andra industrier och verksamheter inom vårt förbund.

Vi hoppas på en förlängning av avtal-et med Örebro kommun som innefattar utbildning i brandkunskap och HLR för alla anställda inom grundskolan i Örebro kommun.

Att jobba som brandman... En välbesökt monter på yrkesmässa i Lindesberg En välbesökt monter på yrkesmässa i Lindesberg

14

Genom att erbjuda olika typer av utbildning för allmänhet, skola, offentlig verksamhet, företag, föreningar m.fl . verkar vi för att kunskap sprids i samhället och för att skapa ett positivt tänkande kring att förebygga bränder och andra olyckor.

Bemanning: 2 brandinspektörer, 1 instruktör, 2 brandmän, personal från utryckningsstyrkan


Administrativ service handlägger ärenden rörande förbundets ekonomi, personal, information och kansli. Vi arbetar med post- och diariehantering, telefonväxel samt service vid studiebesök och kurser. Vi säljer motsvarande 0,25 tjänst till Brandskyddsföreningen Örebro län och dess dotterbolag avseende administration, bokföring, fakturering och kursadministration.Avdelningen består av fem personer, en man och fyra kvinnor som innehar 4,8 tjänster.

Administrativ service

Året som gått2013 har varit ett år då vi utvecklat vårt arbete inom administrativ service. Vi för-söker modernisera och utveckla där det är möjligt. Vi har bland annat:

• Uppgraderat vårt ärendehanterings-system.

• Fortsatt att utveckla vårt intranät Brandposten och även vår hemsida så att det blir lättare att hitta den infor-mation man söker.

• Skrivit om inköpspolicyn och sett över våra rutiner kring upphandling.

• Skrivit en policy om god ekonomisk hushållning och hantering av resul-tatutjämningsreserv i kommunalför-bund.

Vi har drivit en utredning om hur pen-sionsmedlen inom Nerikes Brandkår ska

placeras samt hur pensionsskulden ska fi nansieras. Hanteringen ska vara kvar i Nerikes Brandkår. Placering av pensions-medlen löper på.

Rutinbeskrivning för arbetet inom ad-ministrativ service har nedtecknats för kundkreditfaktureringsprocessen. Doku-mentationen av ekonomisystemet har kompletterats med ovan nämnda rutinbe-skrivningar.

Direktionen har haft sex sammanträden under året, och ett medlemsmöte med respektive kommuns styrelseordförande har hållits.

Revisionen har hållit sex sammanträden.

FramtidenArbetet med att hitta en lämplig värde-pappersförvaltning fortsätter.

Det fi nns ett behov av fördjupad kunskap om upphandlingsförfarande och lagen om offentlig upphandling. Inköpspolicyn kommer också att revideras under 2014.

Ett nytt pensionsavtal som kallas AKAP-KL införs den 1 jan 2014. Det leder till att vår berörda personal behöver utbildning, och att programvaror samt webbgräns-snitt måste anpassas till nyheterna. Infor-mation till personalen behöver också ske, men tyvärr är mycket ännu oklart kring pensionsavtalet från centralt håll.

Under året kommer arbetet att präglas av att radiokommunikationssystemet Rakel införs. Det gäller dels nyttjande av ny teknik och kommer även att återspeglas i rörelsekostnader och investeringsutgifter.

Inget kvitto - inga pengar. Lotta håller ordning på vår fakturering och mycket annat på vår fakturering och mycket annat

15


Personalen - vår största tillgångDen stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den eko-nomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv.

Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett fl ertal olika policydokument, bland annat po-licy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy och jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen.

Personaldata 2013 2012

Personal per december

Total personal 465 464

varav helti dsanställda 124 122

varav delti dsanställda 240 240

varav värn (ej anställda) 101 102

varav kvinnor 29 23

varav män 436 441

varav kvinnor (%) 6 5

varav män (%) 94 95

Förtroendevalda (ledam/ers i direkti on/revision) 28 28

Personalomsätt ning (%)

Helti d 5 3

Delti d 7 6

Pensionsavgångar

Möjliga pensionsavgångar inom 5 år (helti d) 28 32

varav i utryckningsstyrka helti d 16 19

Sjukfrånvaro (% )- mäts som total sjukfrånvaro i förh. ti ll ordinarie arbetsti d inom gruppen

Total sjukfrånvaro 3 2

Över 60 dagar av total sjukfrånvaro 61 33

Sjukfrånvaro 29 år och yngre 4 0

Sjukfrånvaro 30-49 år 2 1

Sjukfrånvaro 50 år och äldre 5 3

Sjukfrånvaro kvinnor 4 0Sjukfrånvaro män 3 2

PensionsförvaltningPensionsavtalet KAP-KL gäller från och med 2006-01-01. Avtalet innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som uppfyller kravet på 30 års anställ-ning med minst 25 år i utryckningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspen-sion vid 58 års ålder. Pensionsavtal kallas SAP-R.

Den faktiska pensionsåldern i Nerikes Brandkår ligger runt 60 år. Den åldern används som beräkningstidpunkt i KPA:s pensionsberäkningar för våra anställda som har möjlighet att uppnå villkoret för SAP-R.

Personalen är försäkradFör hel- och deltidspersonalen har Neri-kes Brandkår tecknat försäkringar som gäller vid arbetsskada, sjukdom, dödsfall och arbetsbrist p g a omställningsarbete.

För räddningsvärnen har vi tecknat en olycksfallsförsäkring som träder i kraft när det statliga personskadeskyddet inte gäller, t ex vid restvärdesarbete och bevaknings-uppdrag. Försäkringarna gäller med vissa villkor.

SjukfrånvaroSjukfrånvaron brukar vara låg i Nerikes Brandkår. Långtidssjukfrånvaron kan va-riera mellan åren.

Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttidssjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader.

16


Anpassning/rehabiliteringSom arbetsgivare ansvarar vi enligt ar-betsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet.

Ju längre en anställd är borta från arbets-livet desto svårare är det att komma till-baka. Därför fångas längre sjukskrivning-ar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabili-teringsarbetet.

Det kan till exempel handla om successiv återgång till arbetet genom deltidssjuk-skrivning eller anpassning av arbetstider.

Det kan också handla om att anpassa ar-betsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid.

FöretagshälsovårdNerikes Brandkår har under året anlitat Capio Läkargruppen AB och Räddnings-

hälsan AB för förbundets företagshälso-vård.

Dessutom fi nns ett hängavtal med Capio Läkargruppen AB som möjliggör att en anställd kan erjudas snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden förkortas och den anställde kommer snabbare till-baka i arbete

KompetensutvecklingFör att bidra till utveckling av den egna verksamheten och kunna möta omvärl-dens krav, är det viktigt att hela persona-len utbildas kontinuerligt. Nerikes Brand-kår ser till att personalen har erforderlig kompetens genom att all personal får dokumenterad lagstadgad kompetensut-bildning. Utbildningarna tillhandahålls av MSB.

För att ytterligare höja kompetensen ge-nomförs årligen olika typer av vidare-

utbildningar inom såväl räddning som olycksförebyggande. Genom den löpan-de övningsverksamheten tryggar vi att personalen bibehåller sin kompetens.

Nerikes Brandkår tillhandahåller C-kör-kortsutbildning för värn- och deltidsper-sonal vid behov.

Ballonger till alla kräver en gemensam insats

17


Ekonomisk översiktDen samhällsekonomiska utvecklingenTillväxten i omvärlden har ökat under 2013. USA, Storbri-tannien, Kina och även Tyskland är starka ekonomier. Mer oroväckande är att de nordiska länderna har försvagats. För-väntningar om framtiden har blivit försiktigt optimistiska. De fi nansiella marknaderna är lite mer stabila och penningpoli-tiken fortsätter att vara expansiv. Det är dock fortfarande för tidigt att tala om en konjunkturuppgång.

Sverige är ett litet exportberoende land som haft en fortsatt svag ekonomisk utveckling under 2013. Utvecklingen i det skuldtyngda Europa och i våra nordiska grannländer har stor påverkan på Sveriges export. Investeringar i industrin har vi-kit. Produktionen ökar svagt, vilket beror på fortsatt tillväxt i privat och offentlig konsumtion. Antalet sysselsatta och an-talet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har ökat något. Den utdragna lågkonjunkturen har hittills pressat ner löneökningstakten. I kommunsektorn har å ena sidan skatte-underlaget ökat, men å andra sidan är det fl er barn och äldre som behöver omsorg.

(Källa: MakroNytt, Sveriges Kommuner och Landsting, dec 2013).

Årets resultatResultatet för 2013 är negativt med -1 297 tkr (744). Budgete-rat resultat var 323 tkr (0).

Orsaken till det negativa resultatet är av engångskaraktär och har uppstått till följd av en sänkning av diskonteringsräntan i RIPS-beräkningen, d v s pensionsskuldberäkningen, efter be-slut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ju lägre diskonteringsränta, desto högre blir pensionsskulden och vice versa.

Totalt sett är räntekostnaden lika stor över tiden, men med en lägre diskonteringsränta bokförs kostnaden tidigare. Enbart kalkylräntesänkningen påverkade resultatet med –5,1 mnkr. Beloppet redovisas som en jämförelsestörande post. Nedan redovisas delposterna som ingår i årets resultat.

Verksamhetens intäkterVerksamhetsintäkterna ligger på samma nivå som förra året 1,6 mnkr, vilket är 3,1 mnkr högre än budget. Orsaken är främst att vi utökade verksamheten Krisberedskap till 1,5 mnkr (0,5) samt att vi kommer att få tillbaka sjukförsäkringspremier från AFA/Fora för åren 2005-2006 på 1,9 mnkr (2,0).

Utbildningsintäkterna blev lägre mot budget, främst p g a minskat antal elever på räddningsgymnasiet med 350 tkr samt minskad efterfrågan på externutbildning med ca 500 tkr. Anta-let utförda tillsyner blev också lägre än budgeterat, ca 400 tkr.

Verksamhetskostnader/avskrivningarVerksamhetskostnaderna summeras till 146,9 mnkr (143,4), vilket är 2,7 mnkr högre än budget. Kostnadsökningen jämfört med budget, beror främst på ökade kostnader för deltidsper-sonalen med 1,1 mnkr till följd av ökat antal långvariga larm under året samt löner till personal inom Krisberedskap, ca 1 mnkr. Pensionskostnaderna ökade knappt 1 mnkr jämfört med budget, p g a att fl er gått i pension före 60 år ålder samt att rän-tekostnadsökningen också medförde kraftigt ökad löneskatt.

Däremot minskade såväl semesterlöneskulden med ca 0,4 mnkr som kostnader för övertid, extrapass, jour- och bereskap med totalt ca 0,4 mnkr, jämfört med budget. Eftersom Rakel-introduktionen fördröjts blev abonnemangskostnaderna 0,9 mnkr lägre än budget. Arbetsgivaravgifter för yngre och äldre personal blev 1 mnkr (1,3) lägre, jämfört med årets budgete-rade PO-pålägg.

Avskrivningarna uppgår till 5,2 mnkr (7,6), vilket är 1,6 mnkr lägre än budget. Det beror bland annat på att fl era investeringar togs i bruk senare än vad som beräknats i budget, både år 2012 och 2013. Rakel-investeringen blev fördröjd p g a överklagan-den och utgiften för stegbilen, som anskaffades 2012, blev 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Under året har en omläggning av avskrivningstiderna genomförts, vilket inneburit att avskriv-ningskostnaderna minskat mot tidigare år.

PensionskostnaderI posten verksamhetskostnader ingår årets pensionskostnader. Därtill kommer en fi nansiell kostnad som avser värdesäkring av pensionsskulden. I tabellen nedan framgår de två senaste årens pensionskostnader. Redovisningen baserar sig på upp-gifter ur pensionsbolaget KPA:s prognos per 2013-12-31.

MedlemsbidragIntäkten för medlemsbidrag är helt i nivå med budget.

Finansiella intäkter och kostnaderDe fi nansiella intäkterna blev något högre än budget, efter för-säljning av värdepapper.

De fi nansiella kostnaderna avseende lån från Nora och Lin-desbergs kommuner, ligger helt i nivå med budget. Däremot blev räntekostnaden på pensionsskulden 3,8 mnkr högre än budgeterat, efter en kalkylräntesänkning i pensionsskuldsbe-räkningen.

18


Drift sredovisning (tkr) Utf all 2013 Utf all 2012 Avvikelse utf all 2013 - 2012 Budget 2013 Avvikelse utf all

2013 - budget

Ledning, direkti on, revision inkl PO-pålägg 1 694 1 528 166 1 700 -6Löner helti d inkl PO-pålägg 64 391 62 491 1 900 63 700 691Löner delti d & värn inkl PO-pålägg 33 864 32 245 1 619 32 813 1 051Hyror och lokalvård 20 725 20 723 2 20 923 -198Övriga drift skostnader 17 464 18 700 -1 236 17 580 -116Rakel 92 130 -38 1 000 -908Årets avsätt ning ti ll pensioner inkl löneskatt 8 653 7 665 988 6 472 2 181Avskrivningar 5 201 7 638 -2 437 6 827 -1 626

Summa verksamhet 152 084 151 120 964 151 015 1 069

Finansiella kostnader 5 814 2 619 3 195 2 082 3 732

Summa kostnader 157 898 153 739 4 159 153 097 4 801Automati ska brandlarm 3 953 3 849 104 3 800 153Avtal 4 346 4 642 -296 4 412 -66Externutbildning 1 475 1 903 -428 1 892 -417Myndighetsutövning 1 592 2 010 -418 1 956 -364Krisberedskap 1 494 476 1 018 488 1 006Övriga intäkter 3 358 3 550 -192 534 2 824

Summa intäkter 16 218 16 430 -212 13 082 3 136

Medlemsbidrag 140 038 137 293 2 745 140 038 0Finansiella intäkter 345 760 -415 300 45

Totala intäkter 156 601 154 483 2 118 153 420 3 181

Årets resultat -1 297 744 -2 041 323 -1 620

Pensionskostnader (tkr) Utf all 2013 Utf all 2012 Avvikelse utf all 2013 - 2012 Budget 2013 Avvikelse utf all

2013 - budget

Avgift sbestämd ålderspension (PO-pålägg) 3 438 3 164 274 * *Förändring av pensionsskuld (SAP-R, FÅP) 3 124 3 587 -463 2 209 915Pensionsutbetalningar under året 2 739 2 189 550 2 676 63Finansiell kostnad pensionsskuld 5 415 2 090 3 325 1 663 3 752Löneskatt 3 570 2 676 894 1 588 1 982

Summa 18 286 13 706 4 580 8 136 6 712

*) Avgiftsbestämd ålderspension samt löneskatt på detta ingår i PO-pålägget och redovisas endast i utfall per år.

Den ordinarie verksamhetens resultatDen ordinarie verksamheten uppvisar nära ett nollresultat jäm-fört med budgeterat positivt resultat på 323 tkr. Bortser man från återbetalningen av sjukförsäkringspremierna (1,9 mnkr), den minskade avskrivningskostnaden (1,6 mnkr), minskade Rakel-kostnader (0,9 mnkr) samt den ökade pensionsräntan inklusive löneskatt (5,9 mnkr) blir resultatet negativt med ca –100 tkr.

Både ökade lönekostnader för deltidspersonal vid långvariga larm och minskade intäkter för externutbildning, samt rädd-ningsgymnasium är del av orsaken. Efterfrågan på externut-bildning är svår att styra. Däremot har åtgärder vidtagits när det gäller bemanningen vid räddningsgymnasiet.

19


Investeringsredovisning (tkr) Redovisat 2013-12-31 Budget 2013 Budget 2012

(kvarvarande) Avvikelse

Materiella investeringar

Stora fordon 3 482 3 000 482

Mindre fordon 3 060 3 950 -890

Räddningsmateriel 996 800 196

IT 75 150 -75

Rakel 0 500 1 200 -500

Övrigt (svävare/slangtvätt ) 0 1 000 -1 000

Summa 7 613 9 400 1 200 -1 787

Pågående investeringar, Rakel 1 587

Pågående investeringar, svävare, budget 2014 280

Summa 1 867

Summa materiella investeringar 9 480

Finansiella investeringar 0

Summa totala investeringar 9 480

InvesteringsredovisningNedan redovisas årets investeringar. Eftersom Rakel-upphandlingen fördröjts beslutade direktionen att skjuta över investeringsbud-geten för Rakel avseende år 2012 på 1,2 mnkr till år 2013. Rakel-investeringen är pågående och därför har ingen aktivering gjorts. Slangtvätt var planerad att anskaffas 2013, men blir av 2014. Anskaffning av en svävare planerades till 2014, men var pågående 2013. Summan av anskaffningarna tar ungefär ut varandra.

Balanskravsutredning (tkr) 2013 2012 2011 2010

Medlemsbidrag 140 038 137 293 134 600 131 9611 % av medlemsbidrag 1 400 1 373 1 346 1 320

Årets resultat -1 297 744 7 1 960Avgår: Realisati onsvinster -464 -1 049 -587 0

Årets resultat före balanskravsjusteringar -1 761 -305 -580 1 960Medel ti ll RUR neg neg neg -640Medel från RUR (max 80%) 0 0 0 0Synnerliga skäl, ändrad RIPS-ränta 5 100 0 3 821 0

Årets balanskravsresultat 3 339 -305 3 241 1 320Balanskravsunderskott från ti digare år -305 0 0 0

Summa 3 034 -305 3 241 1 320

Balanskravsresultat att reglera 3 034 -305 0 0

Maximal reservering ti ll RUR 0 0 0 640

Balanskravsresultat och resultatutjämningsreservDirektionen antog 2013-10-24 ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv”. Samtidigt reserverades 640 tkr som ingående balans i en resultatutjämningsreserv (RUR), inom det egna kapitalet. En balanskravsutredning visar att det inte är möjligt att avsätta medel till en RUR 2013 då årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Det negativa balanskravsresultatet från 2012 regleras i balanskravsutredningen per 2013-12-31. För att täcka 2013 års redovisade negativa redo-visade resultat, som beror på oförutsedda ökade pensionskostnader, kan 1,3 mnkr disponeras ur Balansfond 09.

20


Finansiella målI kommunalförbundet Nerikes Brandkår uttolkas god ekono-misk hushållning som att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Direktionen har beslutat om fyra fi nansiella målsättningar:

1) Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona.

Mål: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlems-bidraget, redovisas i procent i förvaltningsberättelsen med 1-2 jämförelseår.

Utfall:

Verksamhetens nett okostnad i för-hållande ti ll medlemsbidraget (%) 2013 2012

Verksamhetens nett okostnader (tkr) -135 866 -134 690

Medlemsbidrag (tkr) 140 038 137 293

97,0% 98,1%

Målet är uppfyllt.

2) Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsum- tion.

Mål: Förmögenheten ska inte urholkas; årlig avkastning på fi nansiella tillgångar ska överstiga infl ationen, mätt som stats-låneräntan + 0,5 % i enligt kommunalförbundets fi nanspolicy.

Utfall:

Avkastning på fi nansiella ti llgångar och infl ati on (%) 2013 2012

Årets avkastning real och oreal.(tkr) 345 687

Avkastningsmål pensioner, SLR + 0,5 (%) 2,6 2,0

Avkastning under året (%) 4,4 5,8


3) Mål: Investeringarnas självfi nansieringsgrad ska överstiga 100 procent, d v s fi nansieras med egna medel. Självfnan- sieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kas safl öden i relation till totalt kapitalbehov, redovisas i procent.

Utfall:

Investeringarnas självfi nansierings-grad (%) 2013 2012

Den löpande verksamh. kassafl öden, tkr 8 868 13 793

Totalt kapitalbehov, tkr 1) 8 280 5 965

Självfi nansieringsgrad, invest, % 107 2311) Exkl Rakel-budget 2012 på 1,2 mnkr.


4) Storleken på det egna kapitalet.

Mål: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnads-krävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor.

Utfall: Enligt reglerna i lag (2003:788) om skydd mot olyckor uppgick självrisken för Örebro kommun, som är förbundets största medlemskommun, till 4,8 mnkr. Nerikes Brandkårs egna kapital uppgår till 11,1 mnkr.


Pensionsskuld och pensionsförpliktelserFörbundet ansvarar för intjänade pensioner fr.o.m. 1998, för-bundsmedlemmarna dessförinnan. Personal i utryckningsstyrka har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder och då betalar arbetsgivaren 73,5% av lönen fram till 65 års ålder.

Tidigare utnyttjade merparten av medarbetarna möjligheten att avgå vid 58 års ålder, men fr.o.m. 2003 har tendensen varit att avvakta med pensionering. Snittåldern för pension ligger numera på ca 60 år. Fr.o.m. 2009 höjdes därför pensionsåldern i pensionsberäkningarna till 60 år.

Nerikes Brandkår har inga pensionsförpliktelser till förtroen-devalda.

Pensionsskulden redovisas som en avsättning i balansräkningen. Likvidmässigt återlånas medel i verksamheten medan resten är placerat pensionskapital, enligt nedan.

Pensionsförpliktelser (tkr) 2013 2012

Avsätt ningar, pensioner 67 524 56 914

Totala förpliktelser 67 524 56 914

Pensionsförvaltning (tkr) 2013 2012Finansiella placeringar, bokförda värden:

Korta räntefonder 34 727 34 526

Akti eindexobligati oner 3 099 1 003

Ränteplacering 3 000 0

Totalt placerat pensionskapital 40 826 35 529

Återlåning i verksamheten 26 698 21 385

21


Placerade medel (tkr) Anskaff nings-datum

Anskaff nings-värde

Förfallo-datum

Marknadsvärde2013-12-31

Nordea Likviditetsinvest, kort räntef 2010-05-11 29 726 Inget 30 991Nordea Insti tuti onella Räntefonden SE utd, kort räntef 2013-12-09 5 001 Inget 5 005Nordea Fastränteplacering (12 mån, 1,85%) 2013-12-06 3 000 2014-12-08 -Strukturinvest AIO (Akti eindexobligati on) Europeiska Småbo-lag 5 (kapitalskyddad: 3 mnkr återbetalas på förfallodagen) 2013-12-18 3 099 2019-01-07 3 016

Summa 40 826 39 012

Medelsförvaltningens utveckling (tkr) 2013-12-31 2012-12-31 Förändring

Aktuell Likviditet 12 353 18 599 -6 246Företagskonton, inkl. korta ränteplaceringar 12 353 18 599 -6 246

Kortf risti ga placeringar (pensionsmedel) 37 727 35 529 -1 003Kortf risti ga räntefonder 34 727 34 526 201- marknadsvärde 35 996 35 593 403- orealiserad avkastning 1 269 1 067 202Fastränteplaceringar 3 000 0 3 000Ränteplacering Räntekorridor (strukt. prod) 0 1 003 -1 003

Placerade pensionsmedel (tkr) 3 099 0 3 099Strukturerade produkter 3 099 0 3 099

Summa likvida medel och placeringar 53 179 54 128 -4 150

Placeringsportf öljenGenomsnitt lig löpti d, AO (år) 5 0 5Lägsta avkastning AO (tkr), avser kurtage -9 -3 -6Lägsta avkastning, räntebärande värdepapper 22 0 22Avkastn.mål pensioner SLR + 0,5 % (%) 2,6 2,0 0,6Årets avkastning real och oreal., (tkr) *) 345 687 -342Avkastning under året (%) *) 4,4 5,8 -1,4*) Årets avkastning dividerat med genosnitt ligt värde för strukturerade produkter

Andel placerade medel av pensionsskuld (%) 60 62 -2Placerade i kortf risti g räntefond 55 60 -5Placerade i strukturerade produkter 5 2 3

Placerade medelUnder 2010 beslutade direktionen om en uppdaterad fi nanspolicy för Nerikes Brandkår. Frågan om hur förbundets pensionsmedel ska placeras har varit föremål för diskussion under året. Det är svårt att hitta placeringsalternativ som, bland annat, både ger god avkastning och håller sig inom acceptabel risknivå. För närvarande är pensionskapitalet placerat dels i kortfristiga räntefonder och dels i strukturerade produkter. Allt kapital är klassifi cerat som kortfristiga placeringar.

Internkontroll Direktionen för Nerikes Brandkår har antagit en policy för ar-betet med internkontrollen inom förbundet. Årligen upprättas en plan för de granskningsinsatser som ska genomföras under året. Resultatet av dessa återrapporteras till direktionen löpande under året.

Under 2013 har vi granskat kreditfakturahanteringen för att fast-ställa att rutiner följs. En skriftlig rutinbeskrivning över kund-fakturaprocessen har upprättats. Slutsatsen av granskningen var

att det är mycket god ordning och kvalitet på kundkreditfaktu-reringen.

Vi har också följt upp rutinen kring handläggning av tillsynsä-renden. Flera förbättringsområden har identifi erats, som bland annat kan lösas med justeringar i det verksamhetsprogram som Nerikes Brandkår använder. Analyser av genomförda tillsyner kan också förbättras. Rutinerna vid debitering måste också ses över för att säkerställa att samtliga tillsyner lämnas för fakture-ring och debiteras enligt fastställd taxa.

22


Operativ planering

Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Mätning 2012-12-31

Mätning2013-12-31

Målupp-fyllelse

Förlarm ska erhållas inom 1 min Inom 60 sek 50 sek (median) 70 sek (median) Andel förlarm Öka antalet 82% 71% Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - huvudlarm Inom 120 sek 116 sek (median) 130 sek (median) Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - förstalarm Inom 120 sek 61 sek (median) 73 sek (median) Kommentar: Sämsta tiderna på hela året (dec 2013). Kan sannolikt till viss del förklaras av organisations- och personalförändringar, men kräver uppföljning och diskussion med ansvariga på SOS Alarm. Även svarstiderna på 112-anrop, radio och kvittenstelefon har skjutit i höjden. Trenden måste brytas.

Personal

Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Föreg. mätning 2012-12-31

Senaste mätning2013-12-31

Målupp-fyllelse

Arbeta aktivt för att minska antalet övertidstimmar (enkel- och kvalifi cerade) Minska antalet 2 500 tim 2 750 tim Kommentar: Siffran för 2012-12-31 var uppskattad och var i själva verket högre, vilket gör att antalet övertidstimmar därför är i nivå med förra året. Vi kommer att fortsätta arbetet med att följa upp övertidstimmarna.

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Vi strävar efter en effektiv och miljömedveten resursanvändning. Nedan redovisas utförda förbättringar inom vår organisation.

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt

Mål för god ekonomisk hushållning

Effektivisera resursutnyttjandet inom externutbildning

Gymnasieundervisningen bedrivs nu av fyra personer med särskild timpenning, istäl-let för att knyta en fast halvtidstjänst till undervisningen. Det har lett till ett effektiv-are resursutnyttjande eftersom arbetstiden motsvarar det direkta behovet av undervis-ningstimmar.

Effektivisera arbetsmoment inom admi-nistrativ service

Ersatt manuell bokföring av inbetalningar med hämtning av inbetalningsfi ler, vilket sparar både arbetstid och papper. Dessutom har vi kapat arbetsmoment vid inläsning av leverantörsfakturor, med hjälp av ny scanner. Har även infört mottagning av elek-troniska leverantörsfakturor på e-postadressen [email protected]

23

Resultaträkning (tkr) Not 2013 2012Budget

2013Avvikelse mot

budget 2013

Verksamhetens intäkter 1 16 218 16 430 13 082 3 136Verksamhetens kostnader 1 -146 883 -143 482 -144 188 -2 695

Av- och nedskrivningar 1,5 -5 201 -7 638 -6 827 1 626Verksamhetens nett okostnader 1 -135 866 -134 690 -137 933 2 067Medlemsbidrag 4 140 038 137 293 140 038 0Finansiella intäkter 2 345 760 300 45Finansiella kostnader 3 -399 -530 -419 19Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt 3 -5 415 -2 089 -1 663 -3 751Årets resultat 15 -1 297 744 323 -1 620

Balansräkning (tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31

Tillgångar 103 878 97 654Anläggningsti llgångar 41 266 36 987Materiella anläggningsti llgångar 5 41 266 36 987Finansiella anläggningsti llgångar 6 0 0Omsätt ningsti llgångar 62 612 60 667Fordringar 7 9 433 6 539Kortf risti ga placeringar 8 40 826 35 529Kassa och bank 9 12 353 18 599

Eget kapital, avsätt ningar och skulder 103 878 97 654Eget kapital 10 11 163 12 460-därav årets resultat -1 297 744Avsätt ningar 11 67 524 56 914Skulder 25 191 28 280Långfristi ga skulder 12 2 910 3 933Kortf risti ga skulder 13 22 281 24 347

Ansvarsförbindelser 0 0Pensioner intjänade före medlemskommunernas inträde står medlemskommuerna för.

Finansieringsanalys (tkr) Not 2013 2012

Den löpande verksamhetenÅrets resultat -1 297 744Justering för av- och nedskrivningar 1,5 5 201 7 638Justeringar för rörelsekapitalets förändring 14 9 925 5 147Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 13 829 13 529Ökning/minskning kortf risti ga fordringar -2 894 1 149Ökning/minskning kortf risti ga skulder -2 067 -885Medel från den löpande verksamheten 8 868 13 793

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningsti llgångar 5 -9 480 -5 965Försäljning av materiella anläggningsti llgångar 470 1 221Resultat av fi nansiella anläggningsti llgångar 215 687Medel från investeringsverksamheten -8 795 -4 057

FinansieringsverksamhetenAmortering av långfristi ga skulder 13 -1 022 -1 535Nyupptagna lån 0 0Ökning/minskning av långfristi ga fordringar 6 0 4 093Medel från fi nanasieringsverksamheten -1 022 2 558

Årets kassafl öde 8,9 -949 12 294Likvida medel vid årets början inkl. korta placeringar 8,9 54 128 41 834Likvida medel vid årets slut inkl. korta placeringar 8,9 53 179 54 128

Resultaträkning, balansräkning, fi nansieringsanalys

24

Stora fordon (t.ex. brand- och räddningsfordon)

20 år

Mindre lastfordon (t.ex. pick-up)

10 år

Båtar 10 årMindre fordon (personbilar, mindre bussar, släpkärror)

7 år

Hydrauliska räddingsverktyg 7 årMaskiner och inventarier 5 årKommunikationsutrustning 3 år

RedovisningsprinciperSyftet med den fi nansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets fi nansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläg-gande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Grundläggande redovisningsprinciperIntäkter överstigande 20 tkr exklusive moms som infl utit efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har bokförts som tillgång och tillgodoförts resultatet år 2013.

Leverantörsfakturor överstigande 20 tkr exklusive moms som inkommit efter års-skiftet, men som avser redovisningsåret har skuldbokförts och belastat resultatet år 2013.

Lönerna för den deltidsanställda per-sonalen samt värnen har periodiserats. Intjänade och ej uttagna semester- och övertidsersättningar har redovisats som interimsskuld.

Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löne-redovisningen.

De påslag som använts är följande:

Kommunalt avtalsområde 38,46%Övriga 31,42%

Redovisningsprinciper

Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterle-vandepension samt fi nansiell kostnad, har

redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del.

Ränteuppräkningen har redovisats som en fi nansiell kostnad. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten.

Pensionsutbetalningar har minskat pen-sionsskulden.

I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det visat sig att den genomsnittliga faktiska pensionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att kommunalförbundets avsättningar till framtida pensioner sänktes 2009 och avsättning inklusive löneskatt minskade. Återföringen redovisas i en balansfond inom det egna kapitalet.

Fordringar äldre än ett år betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt av-skrivits.

Materiella anläggningstillgångarAnläggningstillgångar har i balansräk-ningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbe-lopp exklusive moms.

AvskrivningarI balansräkningen är anläggningstillgång-arna upptagna till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskriv-ningar och nedskrivningar.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjan-deperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Fr o m 2013 används de avskrivningstider som Rådet för kommunal redovisning rekommende-rar, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider:

NedskrivningarOm det vid räkenskapsårets utgång kan konstateras att en anläggningstillgång har ett lägre värde än vad som kvarstår efter planenliga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet om vär-denedgången kan antas vara bestående. En nedskrivning ska återföras om det inte längre fi nns skäl för den.

ÖvrigtFr o m 2013 använder kommunalförbun-det kontoplanen Kommun-Bas 13.

25

Not 1 Verksamhetens nett okostnader (tkr) 2013 2012

Verksamhetens intäkterAutomati ska brandlarm 3 953 3 849Avtal 4 673 4 642Externutbildning 1 475 1 903Myndighetsutövning 1 596 2 013Realisati onsvinst försäljning maskiner och inventarier 464 1 049Krisberedskap 1 494 476Övriga intäkter 631 476Jämförelsestörande postÅterbetalning av sjukförsäkringspremier 2005 och 2006 1 932 0Återbetalning av sjukförsäkringspremier 2007 och 2008 0 2 022

Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 16 218 16 430

Verksamhetens kostnaderEntreprenader, bidrag, konsultt jänster -4 192 -3 317Arvoden och löner ti ll arbetstagare -72 643 -70 316Personalomkostnader -26 680 -25 246Pensionskostnader inkl. löneskatt -8 653 -7 665Personalsociala kostnader -1 888 -2 398Lokaler -21 105 -20 929Materiel -9 714 -10 557Rakel -92 -130Övriga kostnader -1 916 -2 924Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -146 883 -143 482

Avskrivningar -5 201 -7 638Summa avskrivningar och nedskrivningar -5 201 -7 638

Verksamhetens nett okostnader -135 866 -134 690

Not 2 Finansiella intäkter (tkr) 2013 2012

Ränta bankti llgodohavanden 129 73Resultat från värdepapper 216 494Återföring nedskrivning Donati onsmedelsfonden 0 193

Summa 345 760

Not 3 Finansiella kostnader (tkr) 2013 2012

Räntekostnader förbundsmedlemmar -399 -527varav; Lindesberg -342 -447 Nora -57 -80Räntekostnad pensionsskuld, exkl. löneskatt -1 344 -2 089Övrigt 0 -3

Jämförelsestörande post

Resultateff ekt t.f.a. sänkt diskonteringsränta i pensionsskulsberäkningen, exkl. löneskatt -4 071 0

Summa -5 814 -2 619

Noter

26

Noter

Not 4 Kommunbidrag (tkr) Förbundsmedlem Ägarandel (%) 2013 2012Örebro 50,2 (49,0) 70 299 67 279Lindesberg 14,8 (14,8) 20 726 20 337Kumla 11,6 (11,5) 16 244 15 792Hallsberg 7,7 (8,2) 10 783 11 232Laxå 4,6 (5,3) 6 442 7 229Nora 4,2 (4,2) 5 882 5 749Askersund 3,7 (4,0) 5 181 5 449Lekeberg 3,2 (3,0) 4 481 4 226

Summa 100 (100) 140 038 137 293

Not 5 Materiella anläggningsti llgångar (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Ingående anskaff ningsvärden 106 405 100 440Årets investeringar 7 613 5 965Pågående investeringar 1 867 0Årets försäljningar/utrangeringar -204 0

Utgående ackumulerade anskaff ningsvärden 115 681 106 405

Ingående av- och nedskrivningar -69 418 -61 780Årets avskrivningar -5 201 -7 638Årets försäljningar/utrangeringar 204 0

Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -74 415 -69 418

Planenligt restvärde 41 266 36 987

Spec per inventarieslag, bokförda värdenFordon och övriga transportmedel 33 745 30 679Räddningstjänstmateriel 4 272 4 353Reservkraft saggregat 734 871Övriga inventarier inkl. datorer 648 1 084Pågående investering 1 867 0

Bokfört värde 41 266 36 987

Not 6 Finansiella anläggningsti llgångar (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Ingående anskaff ningsvärden - Donati onsmedelsfonden 0 4 748 - Akti eobligati oner 0 0 - Ränteplacering 0 1 002

Årets försäljning, Donati onsmedelsfonden 0 -4 748

Utgående anskaff ningsvärden 0 0

Ingående nedskrivningar - Donati onsmedelsfonden 0 -1 657

Återföring nedskrivning, Donati onsmedelsfonden 0 1 657

Utgående nedskrivningar 0 0

Bokfört värde 0 0

27

Not 8 Kortf risti ga placeringar (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Nordea Likviditetsinvest, kort räntefond (pension) 29 726 34 526Nordea fastränteplacering (investering) 3 000 0Nordea Insti tuti onella, kort räntefond (pension) 5 001 0Strukturinvest, AIO Eu småbolag (pension) 3 099 0Ränteplacering (pension) 0 1 003

Summa 40 826 35 529

Not 7 Kortf risti ga fordringar (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Kundfordringar 4 259 3 688Interimsfordringar 2 733 2 347Moms 472 492Fordringar hos leverantören (afa/Fora, KPA) 1 957 0Övrigt 12 12

Summa 9 433 6 539

Not 10 Eget kapital (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Ingående balans 12 460 11 716varav Balansfond 09 * 5 490 5 490

Årets resultat -1 297 744

Omföres ti ll resultatutjämningsreserv från eget kapital -640 0Resultatutjämningsreserv, ingående balans 2010-2012 640 0

Summa 11 163 12 460

* 2009 satt es medel av ti ll Balansfond 09 i samband med en återföring av ti digare avsatt a pensionsmedel och löneskatt . Återföringen upp-stod eft er att beräknad pensionsålder höjdes från 59 år ti ll 60 år i pensionsskuldsberäkningen, eft ersom verklig pensionsålder sti git ti ll över 60 år. Syft et med balansfonden är att kunna reglera eventuella framti da negati va resultat orsakade av oförutsedda pensionskostnader.

Not 11 Avsätt ningar (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Pensionsavsätt ningar 54 341 45 803

varav Förmånbestämd ålderspension (FÅP) 7 417 5 755

varav Särskild avtalspension räddningstjänst (SAP-R) 46 897 39 908

varav pension ti ll eft erlevande 0 113

varav PA-KL pensioner 27 27Löneskatt på pensionsavsätt ningar 13 183 11 111

Summa 67 524 56 914

Not 9 Kassa och bank (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Nordea 5 345 18 568Nordea deposit (löpande bet.) 7 000 0Nordea depå 8 31

Summa 12 353 18 599

Not 12 Långfristi ga skulder (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Lindesberg, avser överförda fordon 2 668 3 471Nora, avser överförda fordon 242 462

Summa 2 910 3 933

Noter

28

Not 14 Justering för rörelsekapitalets förändring (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Förändring avsatt a pensioner 8 538 5 678Löneskatt pensionsavsätt ningar 2 072 1 377Resultat vid försäljning materiella och fi nansiella anläggningsti llgångar -685 -1 908Övrigt 0 0

Summa 9 925 5 147

Not 13 Kortf risti ga skulder (tkr) 2013-12-31 2012-12-31

Kortf risti g del av långfristi ga skulder 1 022 1 535Leverantörsskulder 4 773 6 208Personalens källskatt 1 917 1 767Övriga kortf risti ga skulder 11 0Upplupen löneskuld inkl. arbetsgivaravgift 2 910 3 143Semesterlöne- och kompskuld inkl. arbetsgivaravgift 5 481 5 353Löneskatt eskuld 54 78Upplupen arbetsgivaravgift , december 1 884 1 752Avgift sbestämd ålderspension 3 438 3 164Övriga interimskulder 791 1 347

Summa 22 281 24 347

Not 15 Årets resultat (tkr) - analys 2013 2012 Förändr. (tkr) Kommentar

Verksamhetens intäkter 16 218 16 430 -212

- varav obefogade automati ska larm 3 716 3 590 126 Antal larm ung. som 2012

- varav avtal och krisberedskap 6 167 5 118 1 049Förändr (mnkr) krisbered. +1, ext utb -0,5, mynd.utövn -0,4.

- varav försäljning anläggningsti llgångar 464 1 049 -585 2012: Fsg andn.skydd mm.

- varav återbetalning sjukförsäkringspremier 1 932 2 021 -89 Afa/Fora 2005 o 2006.

Verksamhetens kostnader -146 883 -143 482 -3 401

- varav personalkostnader exkl pensionskostnader -99 323 -95 562 -3 761

Ökad kostnad främst för krisbered., räddn.tjänst, pensioner, löneskatt . Minskad kostnad för semester, över-ti d.

- varav pensionskostnad -8 653 -7 664 -989Fler utnytt jar R-SAP före 60 år resp ökad löneskatt .

- varav lokalhyra och fasti ghetskostnader -21 105 -20 929 -176 Ökad lokalhyra

Avskrivningar -5 201 -7 638 2 437

Lägre främst pga att investeringar tagits i bruk senare än beräknat och lägre anskaff ningskostnader än bud-geterat.

Verksamhetens nett okostnader -135 866 -134 690 -1 176

Medlemsbidrag 140 038 137 293 2 745 I nivå med ti digare år.

Finansiella intäkter 345 760 -415Positi vt resultat vid försäljning av värdepapper.

Finansiella kostnader -399 -530 131Ränta på lån från Nora och Lindes-berg, inventarier.

Finansiell kostnad pensionsskuld exkl löneskatt -5 415 -2 089 -3 326Enligt KPAs prognos. 2013 högre kost-nad p g a sänkt diskonteringsränta.

Årets resultat -1 297 744 -2 041

Noter

29

Fem år i sammandrag 2013 2012 2011 2010 2009

Antal invånare i förbundet 233 949 231 965 230 138 228 683 193 452

Nett okostnadernas andel av kommunbidr. (%) 97 98 96 98 93

Nett okostnad/invånare (kr) 581 581 562 564 505

Medlemsbidrag/invånare (kr) 599 592 585 577 542

Externa intäkter (tkr) 16 218 16 430 14 078 12 985 11 280

Finansnett o (tkr) -5 469 -1 859 -5 169 -998 -1 618

Årets resultat (tkr) -1 297 744 7 1 960 5 490

Nett oinvesteringar (tkr) 7 613 5 965 11 012 9 065 9 364

Tillgångar (tkr) 103 878 97 654 92 275 82 616 63 004

Långfristi ga skulder och avsätt ningar (tkr) 70 434 60 847 55 327 49 227 37 816

Eget kapital (tkr) 11 163 12 460 11 716 11 709 9 749

Soliditet (%) 11 13 13 14 15

Likviditet (tkr) 12 353 18 599 16 926 28 784 19 374

Balanslikviditet (oms.ti llg/kfr skulder) (%) 281 249 196 178 191

Långfristi g låneskuld (tkr) 2 910 3 933 5 468 7 227 0

Avsatt ti ll pensioner (tkr) 67 524 56 914 49 859 42 000 37 816

Antal anställda 465 464 465 463 313

Antal insatser (st) 2 501 2 537 2 579 2 546 2 049

Nett okostnad/insats (kr) 54 325 53 090 50 184 50 669 47 674

Andel förstärkningslarm (%) 19 16 16 21 13

Antal automatlarm (st) 842 862 915 949 702

Automatlarm/antal insatser (%) 34 34 35 37 34

Utf örda ti llsyner/planerade (%) 80 137 101 101 105

Fem år i sammandrag

30

Kommunalförbundet Nerikes BrandkårRevisorerna

Kommunfullmäktige i Örebro kommun Kumla kommun Laxå kommun Lindesbergs kommunHallsbergs kommun Lekebergs kommun Askersunds kommun Nora kommun

Revisionsberättelse för år 2013Vi har utsetts av förbundsmedlemmarna att granska den verksamhet som bedrivits av direktionen under år 2013.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och förbundets revisionsreglemente.

Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan”Revisorernas redogörelse”och därtill fogade bilagor nr 2-4. I revisorernas redogörelse framgår revisorernas ekonomi, förvaltning och admininistration.

Vi bedömer att direktionen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt, i allt väsentligt, tillfreds-ställande sätt.

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande.

Vi bedömer att det i förbundets budget 2013 och verksamhetsplan 2014-2015 samt årsredovisning 2013 angetts verksamhetsmål och riktlinjer som är kopplade till begreppet ”god ekonomisk hushållning”. Man har beskrivit sju verksamhetsmål, men två av målen har inte åsatts några mätetal varför det är svårt att bedöma om måluppfyllelse uppnåtts. Vi bedömer att dessa verksamhetsmål, kopplade till begreppet ”god ekonomisk hushållning” till viss del men inte fullt ut har uppfyllts. De fyra fi nansiella målen som kopplats till begreppet ”god ekonomisk hushållning” har uppfyllts. Vi rekommenderar att alla fastställda mål framgent ska åsättas mätetal för att en relevant utvärdering ska kunna göras avseende måluppfyllelse.

Vi tillstyrker att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.Vi tillstyrker att förbundets årsredovisning för 2013 godkänns.

Örebro 2014-03-10

Till revisionsberättelsen hör bilagorna:Revisorernas redogörelseDe sakkunnigas rapporter i olika granskningar (nr 2-4)

Lars Billström Bo Björn

Bernt Gustavsson Björn Hagberg

Erik Schale

Anders Johansson

Arild Wanche

Jan Rohlén

Revisionsberättelse

31

Kontaktuppgifter

[email protected] I www.nerikesbrandkar.se

Postadress Besöksadress Telefon Fax

Box 336 00 Nastagatan 10A 019-20 86 50 019-20 86 55

32

nerikes brandkår Årsredovisning 2013

Documents