Navigation, geometri,körteknik och tips

Navigationsdelen i handboken handlar i första hand om navigeringens grund-kunskaper. För att lära Dig navigera ordentligt krävs att Du går en riktig ut-bildning.

Navigeringsavsnitten är gjorda i ”kortform” det vill säga att Du i vissaexempel behöver någon liten förkunskap om vad det handlar om. Likaså är intealla de undantag och dispenser med som kan förekomma.

Det går utmärkt att använda handboken som ett uppslagsverk för att frä-scha upp just en viss bit, istället för att läsa igenom en hel lärobok om navige-ring innan man hittar rätt avsnitt. Specialen är noga kontrollerad innan tryck-ning, men vi vill ändå reservera oss för eventeuella fel.

Vi talar också lite om körteknik med små båtar. Tonvikten är lagd på upp-blåsbara båtar men kan i regel även användas av andra typer av småbåtar.

78

Kör med ”insidan”, det sparar din båt, dig själv,dina passagerare och din utrustning.

Körteknik i medsjöEn aktervåg som slår in i båten kan vara betydligt farligare än en våg som kommer frånfören. Problem med aktervågen kan uppstå du kör i medsjö.

Dra på gas igen när du ärpå väg ner i nästa vågdalför att inte aktervågenskall slå in i båten.

Släpp av på gasen när dunår vågtoppen för att bå-ten inte skall fara rakt ut idet ”blå”.

Kör från aktervågen! Attfå aktervågen in i båten ärett av det farligaste somkan hända.

Genom att trimma ineller ut riggen påmotorn får du båtentill att hålla upp ellerner fören. För att fåen fullständig kon-troll över detta for-dras att du kan reg-lera trimningen di-rekt från styrplatsen.

Trimning behövergöras vid många tillfällebland annat beroende på

Trimma rätt

sjögången, lastfördel-ningen i båten och vidtvära girar.

Aldrig spriti bilen –

Varför dåi båten?

79

MotsjöUndvik att hamna i dennasituation. Att köra förenrakt in i en motsjö eller attköra för fort ned för en vågmot nästa i medsjö resul-terar ofta i att du får sjönöver dig.

MotvindStark motvind kan ocksåställa till problem ibland.Tänk på att en konventio-nell gummibåt (SIB) är lättoch ett rejält vindfång.

SidsjöSidsjö är i regel inga somhelst problem varken förkonventionella gummi-båtar eller RIB-typen. Bå-ten följer bra och de är som”tejpade” på vattenytan.

Inget för amatörerVid extrem sjögång kan ib-land enda lösningen, för attklara sig från en kapsejs-ning, vara att köra raktigenom vågen med fullmotorstyrka.

Det är en absolut sistanödlösning! Båtens el-sys-tem måste vara i perfektskick och totalt vattentätt.Tänk på att när (och om)du kommit igenom, kom-mer det en våg till och dågäller det att utrustningen

VrakvågRisken att vi skall råka utför vrakvågor på vårabreddgrader är inte så stormen det kan vara trevligtatt veta vad det är. Envrakvåg är en våg som bry-ter den normala rytmen iett stormande hav. Envrakvåg tar omgående slutoch ”inget” finns på andrasidan.

På världshaven harstora atlantgående olje-fartyg gått under genomatt hamna på just en vrak-våg. Vrakvågor kan ha enhöjd på 18-20 meter – kan-ske mer.

fungerar igen om du överhuvudtaget finns kvar ibåten.

Betrakta Dig somamatör i detta hänseende– ytterst få personer kla-rar detta.

Den högsta uppmättavåghöjden i Östersjön är12,75 m, sydost om Got-land.

Illustrationen är i rättproportioner i förhållandetill en 5,0 m lång gummi-båt.

12,75 m våghöjd

80

Mycket av navigation bygger på matematiska principer inom geometrin. Trianglar,kvadrater, rektanglar mm. har alla speciella inbördes regler som gäller. Här följer literegler som gör din navigering enklare. Att kunna navigeringens grunder är viktigt – tilldetta behövs inget batteri i GPSen.

Vi använder M, den modernare förkortningen för sjömil (1852 m). Den tidigare be-nämningen, nm som stod för nautisk mil är samma sak.

Vi börjar med den rätvinkliga och likbentatriangeln som i sitt ena hörn har en 90°vinkel. Eftersom en vinkel har 90°, måstede andra två vara 45° vardera. Detta inne-bär också att längden på de två sidorna i90° vinkeln är lika.

Detta betyder att vi kan användadenna konstruktion för att navigera.

Pejlar in fyren i 45° från båtens kurs-linje och avläser loggen. Du fortsätter nupå samma kurs som innan och när du ärexakt tvärs fyren (90°) läser du av loggenigen.

Eftersom benen i en rätvinklig triangelalltid är lika långa, så innebär det nu attden distans du gått BC, är lika distansenAC. Om då BC är 1,5M, så är AC också1,5M

Fig 1. 90° pejling

Fig 1.

AvståndBC = AC

Pejlas ett föremål första gången i 30°från båtens kurslinje och andra gångeni 60° blir avståndet lika med avstån-det mellan pejlingarna.

Eftersom detta också blir en lik-bent triangeln, blir distansen BC likamed distansen AC.

Fig 2. 30°/60° pejling

AvståndBC = AC

Fig 2.

81

Genom att pejla ett föremål i 14°för om, och därefter 14° akter omtvärs erhålles avståndet till det pej-lade föremålet då detta är tvärs*,genom en fördubbling av den mel-lan pejlingarna seglade distansen.

Fig 3. 14° pejling Fig 3.

Avstånda = 2xBCBC = ½a

Fig 4. 26,5°/45° pejlingDet vill säga att BC har sammadistans som AD.

Denna ortbestämning är sär-skilt värdefull då man på förhandvill veta på hur långt avstånd mankommer att passera ett visst fö-remål.

Fig 4.

AvståndBC = AD

* Tvärs = 90° från kurslinjen○

○

○

○

○

○

○

90°

20° är normalt

Ett annat smart sätt att på ett snabbt sätt få en kollpå läget är att använda en utsträckt arm med spre-tande fingrar.

Det förhåller sig nämligen märkligt nog så, attmellan tummen och lillfingrets ytterkanter på prak-tiskt taget alla normala människor är det 19-20°.

82

Enspejling eller krysspejling är ett av devanligaste pejlingssätten, i alla fall förfritidsskepparen. Enslinjer kan förekommai alla vatten, bara land eller något annatidentifierbart föremål finns.

För att bestämma sin position genomdenna pejlingsmetod måste två ident-ifierbara föremål finnas. Sedan är det baraatt pejla de två föremålen, och i skärnings-punkten befinner du dig.

Du kan naturligtvis pejla tre föremål(fig 5a) och på så sätt få en mer exaktposition.

Pejlar du in föremålen med kompas-sen får du rätt bäring direkt i kortet ochbehöver ej räkna om det.

Fig 5. Enspejling Fig 5.

Fig 5a.

Fig 6. Bäring och AvståndscirkelGenom att på något sätt ta reda på av-ståndet till ett föremål, t ex en fyr som idetta exempel, kan Du få fram en cirkelpå vilken Du befinner Dig.

Avståndet kan Du få fram genom atti sjökortet se hur hög fyren är och Du vetsjälv hur högt över havet Ditt öga befin-ner sig. Genom att gå in i en avståndstabellkan avståndet avgöras. Avståndet kanockså fås fram genom att Du använder enkikare med avståndsindikeringar.

Avståndscirkeln ger Dig endast av-ståndet till fyren (fig 6), Du vet inte varpå avståndscirkeln Du befinner Dig.

För att få fram Din exakta positionmåste även en pejling göras (fig 6a).

Fig 6.

Fig 6a.

83

Avståndsbestämning

Från gummibåten (h) ser Du till horisonten. Du kan precis se top-pen på fyren eller dess ljussken, och vi antar att Ditt öga befinnersig 2 meter över havet. Gå in i tabellen och läs av. Du har då ettavstånd till horisonten som är 2,9 sjömil.

Fyrens höjd (H) har Du tagit fram genom att titta i sjökorteteller i en fyrlista. I detta fall är fyren 15 meter hög till dess topp/ljussken. Du går in i tabellen igen och läser av vid 15 meter och fårdå fram 8,1 sjömil.

Genom att lägga ihop dessa två avstånd Du nu fått får Du dettotala avståndet till fyren som då är 2,9 + 8,1 = 11 sjömil.

0,5 1,51,0 2,11,5 2,52,0 2,92,5 3,33,0 3,63,5 3,94,0 4,25,0 4,76,0 5,17,0 5,58,0 5,99,0 6,210,0 6,612,0 7,215,0 8,120,0 9,325,0 10,430,0 11,435,0 12,340,0 13,245,0 14,050,0 14,760,0 16,1

Höjd(m)

Avstånd(M)

Även vid hårt väder finns det i regel ytor,som har mindre sjögång än andra. Använddessa så sparar du både material, besätt-ning och pengar.

Påfrestningarna vid hårt väder på bådebåt och besättning är större än man kan-ske i första skedet tror. Även om RIB-båtar är oerhört tåliga finns det gränserför allt, inte minst för skador på både båtoch besättning.

Genom att träna på de olika momen-ten i mindre grov sjö gör att Du kanskefår en liten föraning om vad som kan väntavid riktigt hårt väder.

Raka spåret, inte alltid rätt.

84

När du kommer ut en bit från kusten kom-mer många konturer och fixmärke(fixmärke = tydliga sjömärken, vatten-torn, master, etc.) att försvinna.

Det finns kustavsnitt som inte harmånga naturliga fixmärken och då är detännu svårare att hitta rätt – nästan alltinglängs kustremsan ser lika ut, och alltinggror ihop till en svart/grå massa.

I exemplet kan du inte se hamnen,men väl ett högt berg. Då tar du först rikt-ning mot berget som ligger en bra bit väs-ter om hamnen. Går dit och går sedanlängs kusten till din destination.

Om du istället hade försökt gå raktpå och missat målet hade du fått välja om

Fig 7. Hitta rätt

Fig 7.

du skulle ta barbaord, eller styrbord. 50%chans att du fått rätt eller fel. 50% är enpå tok för stor felmarginal och är inget attens tänka på.

Vattnets fart (ström-men) kan ibland ställatill spratt, därför är detviktigt att kunna ta hän-syn till denna, i varje fallnär man skall gå enlängre sträcka.

Vi skall gå från Atill X med vår båt. Vi vet att strömmen är2 knop nordlig. Börja med att dra kurs-linjen till den plats du skall till, AX i dettafallet.

Eftersom strömmen sätter 2 knop raktnorrut så gör du en linje som är 2M raktnorrut och får punkt B.

Från punkt B slår du en båge med dinbåts fart, och får punkt C.

BC är nu den kurs som du skall haför att komma till målet X. Linjen AC geross båtens fart med hänsyn tagen tillströmmen.

Fig 8. Strömberäkning

Fig 8.

En bärbar VHF-radio äralltid en bra säkerhets-utrustning.

Du kommer i kon-takt med alla andra sjö-farare och sjöräddningpå ett mycket enklaresätt än med en mobilte-lefon.

85

Vi antar att en gum-mibåtskompis anro-pat om att hans båtär manöveroduglig.Du ligger bra till föratt hjälpa till, menmåste naturligtviskunna hitta rätt, dåde driver med ca 2knop (i tim) motsydost.

Vi uppskattaratt haveristen drivermed 2 knop i rikt-ning sydost.

Vi börjar med att dra en linje i sjö-kortet från vår egen position till haverist-ens nuvarande position (BA). Eftersom viuppskattat att haveristen driver med 2knop mot sydost drar vi också här en linje(AC), och den skall motsvara 2M(nautiska mil).

Sätt nu passaren i C med din egen fart,och avsätt detta på linjen BA och du fårD. DC är den kurs du skall hålla för att

Fig 9. Att mötas på en bestämd plats

A= Manöveroduglig båt driver mot C.B= Vår egen position.DC= Kurs för att komma till haveristen.BE= Avståndet till mötesplatsen.

Fig 9.

komma till haveristen.Genom att parallellförflytta linjen DC

ner till B och förlänga den så att du får E,innebär att du får fram distansen (avstån-det) till mötesplatsen.

Annika Westerling, en av Sveriges bästa högfartsnavigatörersäger att det är oftast svårt att avgöra hur stor gir man skallgöra. Det är också det vanligaste felet till att man åker fel.

Det är lätt att man viker av ett sund för tidigt, därför attman har girat för lite. Man kan också ha girat för mycket efteren ö som man rundat.

Var förberedd med handkompassen före din gir. Ställ inkursen och rikta in kompassen innan du girar, så kommer dulättare in på rätt kurs direkt.

Varför åker man fel?

86

Navigering efter halveringsmetoden

Du ser på sjökortet (fig B) att det finns ettgrund/bränning strax öster om ön.

Att mäta fram avståndet på sjökortetmellan öns östligaste land och grundet äringa svårigheter, men hur långt ut skall jaghålla i verkligeheten! Att bedöma avståndkorrekt är svårt och kräver mycket trä-ning.

Då kan halveringsmetoden vara en brahjälp. Du ställer helt enkelt öns storlek i

förhållande till där grundet ligger, se figA. I detta fall ligger grundet en halv ö-längd, från ön.

Hade grundet legat längre ut kanskedet hade blivit två ”halva ö-längder” istäl-let, det vill säga en hel ölängd.

Med denna princip går det säkert atträkna med andra ”mått”, men se upp Dukan inte kasta ögonmåttet för det.

Läs av naturenVi Båtägare har haft ett antal reportage om högfartsnavigering och inom denna special-gren finns det mycket att hämta även för oss som håller ”vanliga” farter omkring 10-30 knop.

En av Sveriges bästa högfartsnavigatörer är Annika Westerling och här vidare-förmedlar vi ett av hennes tips. Ett smart sätt att bedöma avstånd är att använda den såkallade halveringsmetoden.

Källa: Vi Båtägare 1-2/98

87

VäjningsreglerAtt kunna väjningsreglerna är viktigt även för förare av mindre båtar. Även en liten båthar ”rättigheter” inte bara skyldigheter. Tyvärr är det uppenbart att det är många påsjön som inte känner till dessa, eller så kör man efter samma princip som på land störstkör först.

Eftersom vi har små snabba lättrörliga båtar skall vi så klart underlätta för destörre, men för den skull skall de visa lika mycket hänsyn till oss som till någon annanbåt. Väjningsreglerna gäller för alla båtar och fartyg. Att fritidsbåtar oavsett slag väjerför yrkessjöfarten är så naturligt att det kanske inte ens behöver skrivas. Men att ensegelbåt som går för motor skall väja även för mindre båtar verkar i verkligheten intelika klart.

Att vara vaken och uppmärksam är en ren självbevarelsedrift. Att kollidera meden annan båt och kanske skada sig för livet eller ännu värre omkomma – ja då hjälperdet inte att man hade rätt ”enligt boken”.

Två maskindrivna båtarmöts på kontrakurs medrisk för kollision. Bådaskall göra en tydlig styr-bordsgir.

Detta är en farlig situa-tion när två snabbgåendebåtar möts. Gör undan-manövern i god tid för attundvika otrevligheter. Dukan aldrig veta om den an-dre föraren känner tillväjningsreglerna.

Här gäller så klart somalltid att använda omdö-met. Att ”tvinga” ett störrefartyg att göra en undan-manöver är inte bara hän-synslöst utan också förenatmed stora risker. Du kan-ske inte vet hur lång tid dettar för det större fartygetatt göra undanmanövern?

Möte på kontrakurs

Ett kvalitets universalverk-tyg är alltid bra att ha medsig. Det kan göra under-verk.

Tips

88

Din kurs klyver en annan båts kurs

A

B

Enligt figuren kommer båtB på A:s styrbords sida,vilket innebär att det är Asom skall väja.

Gå alltid akter om bå-ten som Du skall lämna fö-reträde. Båt B skall ocksåhålla sin kurs för att intemissförstånd skall uppstå.För att använda ett mervanligt utryck i dagligt talså är det högerregeln somgäller även på sjön.

OmkörningAtt köra om andra båtar ärju något som ofta inträffarför oss med gummibåtaroch RIB.

Här gäller det ocksåatt den omkörande båtentydligt visar med sina ma-növrar vad den tänkergöra. Vi kan köra om påvilken sida som helst. Attköra om på styrbordssidanär inte nödvändigt, menkanske en bra regel. I ettsmalt sund kan Du ju få ettmöte om Du kör om påbarbordssidan.

Båten som blir om-körd skall också bibehållasin kurs för att missför-stånd inte skall uppstå, ochomkörningen skall ske påett betryggande avstånd.

TipsAlla som kör RIB vet hurlätt det är att ”navigerings-instrumenten” blir miss-handlade. Jag tänker nu påriktiga navigeringshjälp-medel som inte lägger avnär batteriet tar slut.

Det finns i praktikenbara två olika hjälpmedel vikan använda i en RIB. Detär kurslinjal, eller en s.k.transportör.

Använder Du tran-sportören är risken för attbryta den betydligt mindreän för kurslinjalen.

89

Möte med segelbåtar

Motorbåtar väjer alltid för seglande segelbåtar. Går se-gelbåten för motor räknas den också som en motorbåtoch skall då följa de väjningsregler som gäller för motor-båtar. Även om segelbåten har sina segel uppe och sinmotor igång är den att betrakta som en motorbåt.

Ett undantag finns! Segelbåt som är upphinnande,dvs ligger i en sektor bakom oss, är väjningsskyldig. Ensnabb katamaran kan mycket väl hinna ikapp en lång-samgående motorbåt.

En viss försiktighet är på sin plats om man har be-gränsad kunskap om hur en segelbåt manövrerar. Detkan hända att segelbåten kryssar upp mot vinden och attden därför plötsligt kanske måste lägga om kursen. Lig-ger Du då för nära så har Du segelbåtens stäv i Din för.

Segelbåtar som går för motor skall föra en dager-signal med en tratt med spetsen vänd neråt för att infor-mera andra sjöfarande om att det i ögonblicket är en ”mo-torbåt”. För Svenskt inre vatten finns vissa lättnader.

Dagersignalför segelbåt

Kollisionskurs?Alla sjöfarande skall an-vända alla tillgängligamedel för att minska riskenför kollisioner. En av deviktigaste är att hålla ennoggrann utkik.

Får Du en båt på enkurs som i ett senare skedekommer att klyva Din finnsdet alltid risk för kollision.För att kontrollera riskenmåste Du hålla koll på bär-ingen till den andra båten.

Visar det sig att bär-ingen hela tiden är densamma (fig A) är detmycket stor risk för enkollison. Däremot om bär-ingen stadigt ändras finns

Bäringen till den andrabåten ändras inte utan ärkonstant. Stor risk för kol-lision.

Bäringen till den andrabåten ändras ständigt.Ingen risk för kollision.

det ingen risk, förutsätt-ningen är så klart då attbåda båtarna behåller sinkurs och fart (fig B).

Eftersom våra båtargår fort är det viktigt attvara observant i alla lägen.

A B

90

3M genom 15 knop ger entid av 0,2 timmar. Nu är detbara att multiplicera 0,2timmar med 60 så får Dufram hur många minuterdet tar att ta sig till ön – 12minuter.

Lika enkelt är det attta reda på vilken fart Dubehöver hålla för att ta Digtill ön. Du vet att Du har30 min (0,5 tim) på Digoch att distansen är 3M.

Beräkna avstånd och tid

Viktigt är att veta hur långtdet är till målet och hurlång tid detta tar med enviss fart. Här använder vien passare för att ta redapå detta.

Vi skall ta oss från Atill B. Börja med att sättaav avståndet på passarenmellan A och B. Utan attändra passarens ben mäterDu nu på någon av de ver-tikala sidorna på sjökortet.Observera att det inte gåratt mäta avståndet på dehorisontella sidorna på sjö-kortet.

I exemplet får vi framatt det är 3M till ön B.

Du vet att Din båt kanhålla 15 knop i rådande vä-derleksförhållande och attavståndet är 3M till ön.Använd nu ”universal-triangeln” som visar rela-tionerna fart, tid och dis-tans. Sätt in Dina värdenoch Du får fram hur långtid Du behöver för att gåtill ön.

A

B1M = 1 nm =1.852 m.

Genom att använda enhe-ten timmar får Du farten di-rekt i knop.

Samma sak blir det na-turligtvis i det första exem-plet om Du använder enhe-ten timmar istället för mi-nuter. Då hade det blivit 3dividerat med 0,25 tim, ochDu hade fått ut 12 minuterdirekt i svaret. 0,1 tim = 6min, en enkelt tal att hållareda på.

91

Skeppsljus och dagersignaler

Även när det är mörkt är det viktigt att veta vad det är för fartyg och båtar runtomkring. Därför finns det ett antal varierande skeppsljus som visar vad det är förfartyg och/eller vad det håller på med.

Några av dem är mindre vanliga men lär Dig de vanligaste så Du vet vad dethandlar om. Även under dager finns det signaler som visar vad det är för fartyg ochvad de håller på med. Här visas ett urval med vissa kombinationer. Det är endast etturval, det finns många undantag och specialregler så det är omöjligt att här redovisaalla. Men vi har tagit med ett antal som vi tycker är representativa.

Båt som fiskar med ränn-dörj. Akterlanterna försdessutom. Båten är ej sys-selsatt med fiske i sjövägs-reglernas mening. Trots attman måste anse detta somen arbetsbåt för den ingaspeciella tecken för detta.Det är de vanliga ljusen fören motorbåt under 50 me-ter.

Stillaliggande fiskefartyg,ej trålare, vars redskap intesträcker sig mer än 150 me-ter från fartyget. Röd övervit horisonten runt.

Fiskefartyg, ej trålare, varsredskap sträcker sig mer än150 meter ut från fartyget.Röd över vit horisontenrunt. Även ett vit runt-lysande lanterna i riktningmot de uteliggande redska-pen.

Trålare med fart genomvattnet. Akterlanterna skalldessutom föras. Grönt övervitt ljus horisonten runt.

Maskindrivet fartyg kor-tare än 50 meter på väg.Akterlanterna skall dessutom föras.

Maskindrivet fartyg längreän 50 meter på väg. Akter-lanterna skall dess utom fö-ras.

Polis- kustbevakning-tull- och sjöräddnings-fartyg får också lov att haett blinkande blått ljus, ettså kallat ”blåljus” avsamma karaktär som ut-ryckningsfordon på land.

Kan föras under alla dyg-nets timmar.

92

Trålare eller annan fiskare. Trålare och annan fiskareunder 20 meter skall ut-märka detta med en korg.

Annan fiskare med redskapöver 150 meter ut från far-tyget.

Segelbåt över 12 m menunder 20 m får lov att föraen röd och grönrunt om lysandesammansatt lan-terna där den bästsyns, eller i närhe-ten av mast-toppen. Akterlanterna ochde sedvanliga barbord- ochstyrbords lanternor skallockså föras.Segelbåt under 12 m kanföra en sammansatt lan-terna i fören på båten. Ak-terlanterna skall dessutomföras.

Bogserare med fartyg på släp längre än 200 meter. Bådebogserare och det bogserade fartyget skall föra akter-lanterna. Bogseraren dessutom bogserlanterna.

Bogserare med fartyg på släp kortare än 200 meter. Bådebogserare och det bogserade fartyget skall föra akter-lanterna. Bogseraren dessutom bogserlanterna.

Bogserare över 50 meter lång som ej kan avvika frånkursen. Bogseraren för dessutom akterlanterna och bog-serlanterna.

93

Kabelfartyg (begränsadmanöverförmåga) utan fartgenom vattnet. Röd - vit -röd horisonten runt.

Fartyg med begränsadmanöverförmåga. (t exkabelfartyg)

Fartyg på grund. Skall föratvå ovanför varandra runtom lysande röda ljus(360°). Dessutom ett ljus ifören och ett i aktern somockså skall lysa horisontenrunt.

Fartyg på grund skall förtre stycken klot lodrät i rad.

Mudderverk utan fart ge-nom vattnet med hinder-och klarsignaler.

Ankarliggare, kortare än50 meter skall ha ett vittruntomlysande (360°) ljus.

Ankarliggare längre än 50meter skall ha två runtom-lysande (360°) ljus. Ett ifören och ett i aktern.

Minsvepare på väg. Skalldessutom föra akterlan-terna.

U-båtar har i yt-läge de sedvanligasidolanternerna,toppljus och akter-lanterna. Förutomdetta en ”saft-blandare” medgult ljus.

Minsvepare

Minsvepare till ankars.

Fartyg till ankars.

Båtar under 7 meter och med en fart av högst 7 knop behöverendast använda sig av en runtom lysande lanterna. Roddbåtarkan även använda en ficklampa vid behov.

94

Fartyg med stort djupgå-ende på väg. Akterlanternaskall dessutom föras.

Fartyg hämmat av sitt djup-gående. Signalen är endasttänkt för större tankers odyl.

Dykarsignal. SignalflagganA skall föras som en skärmmed minst 1 meters höjd,synlig horisonten runt.

Lotsfartyg på väg. Skalldessutom föra akterlan-terna.

Lotsfartyg, med signal-flaggan H. Signalflagga Hbetyder ” jag har lots om-bord”.

Ej manöverfärdigt fartygsom gör fart genom vatt-net. Skall även föra akter-lanterna.

Ej manöverfärdigt fartyg

Fartyg som för allmänfarlig last (bensin, olja, explosivvara etc.) i svenskt innre vatten. Akterlanterna skall fö-ras dessutom.

Signalflagga O betyder:Man över bord.

Vissa signalflaggor har särskilda betydelser, här följer ett par viktiga.

Signalflagga V betyder:jag behöver hjälp.

95

Lanternor på motorbåtar, gummibåtar och RIB

Alla båtar och fartyg somöverstiger 7 meter, eller gårsnabbare än 7 knop skallföra lanternor i mörker ochvid nersatt sikt.

Färdas Du inte på sjönunder mörker behöver Duinte föra lanternor. Vid då-lig sikt under dager har dådessa båtar en ”automa-tisk” dispens.

Även om lanternor un-der vissa förhållande kanuteslutas är det ändå bra attha sådana på båten, ävenunder dålig sikt vid dager– det handlar även om sä-kerheten för Din egenskull.

För motorbåtar under12 meter skall topp- ochakterlanternan ha en lys-vidd på minst 2 sjömil, ochbarbord- och styrbords lan-ternor skall ha en lysviddpå minst 1 sjömil. På båtarunder 20 meter får manockså lov att använda ensammansatt sidolanterna Att montera en runtomlysande topplanterna på 360° i-

stället för en för- och en akterlanterna är OK för min-dre båtar. Detta gäller om båten är under 20 m.

Styrbords sida Barbords sida

För Akter

Alla som kör RIB vet hur lätt det är att ”navigerings-instrumenten” blir misshandlade. Jag tänker nu på riktiga

navigeringshjälpmedel som inte lägger av när batteriet tar slut.Det finns i praktiken bara två olika hjälpmedel vi kan använda i

en RIB. Det är kurslinjal, eller en s.k. transportör.Användes kurslinjalen som visas här på bilden bryter man ganska

lätt den långa linjalen. Här finns dock en med en kortare linjal, plus attden är betydligt kraftigare än de ”gamla vanliga” som vi mestadels ser.

Tips

96

Ljudsignaler i tjocka

Maskindrivet fartyg på vägmed stoppad maskin ochutan fart genom vattnet.Högst 2 min mellantid.

Maskindrivet fartyg påväg, som gör fart genomvattnet. Högst 2 min mel-lantid.

Fartyg sysselsatt med fiske.Högst 2 min mellantid.

Fartyg till ankars skall med högst en minuts mellanrumringa hastigt i fartygsklockan under omkring 5 sekun-der. På fartyg som är längre än 100 meter skall ring-ningen ske från förskeppet, och dessutom skall från akter-skeppet under omkring 5 sekunder och omedelbart efterringningen i fartygsklockan avges ljudsignaler med gong-gong (dong, dong, dong...).

Fartyg till ankars får dessutom avge en signal bestå-ende av ett kort, ett långt och ett kort signalljud för attvarsko annalkande fartyg om ankarliggarens läge och ris-ken för påsegling.

Självbevarelse-regel nr 1.

Bara folk med dåligt om-döme låter räddnings-västen ligga i land ellerundanstoppad i båten.

Ljudsignaler vid kursändring

Jag ändrar minkurs styrbord hän.

Jag ändrar minkurs barbord hän.

Min maskin arbetar för back.

När fartyg är i sikte av varandra skall ett maskin-drivet fartyg på väg, som företar någon kursändringange detta genom ovan signaler i visslan. Även omdet ovan illustreras med gummibåtar är vi fritagnafrån dessa åtgärder.

97

VHF - Radio

Att ha en marin VHF-radioi båten, fast installerad el-ler bärbar är en av de bästalivförsäkringarna Du kanha till sjöss.

Förutom yrkessjö-farten finns det ca 18 000fritidsbåtar i Sverige utrus-tade med VHF-radio. Ty-värr är det ändå många somsaknar VHF-radio i sin båt.Oftast är det små båtar ochbåtar som ligger ”nära”land som inte har VHF-ra-dio i båten.

Eftersom VHF är ettprofessionellt system ochmånga skall samsas om ut-rymmet finns det klara reg-ler att följa om hur man fåranvända det.

CertifikatFör att över huvudtaget fålov att använda en VHF-ra-dio behövs ett s.k. begrän-sat telefonicertifikat (typD). Prov avlägges skriftligthos någon provförättaresom utsetts av NFB,Nämnden för Båtlivs-utbildning, tel: 08-663 79

93.Provet tar ca 30minuter och om-fattar frågor ombestämmelser,nöd-, il-, ochvarningstra-fik, bokstave-

ring, trafikdisciplin, kom-munikation mm. Kostna-den är för närvarande 200kr.

Telia Mobile AB ger utett häfte som heter ”Läro-bok för VHF - Certifikat”som användes vid självstu-dier, och kostar 50 kr.Svenska Kryssarklubbenger också ut ett häfte somheter ”VHF Radioskola”.

För de som vill gå enkurs i VHF-teknik finns detockså möjligheter för detta.Många gånger arrangerarbåtklubbar själva sina kur-ser med någon medlemsom är duktig på området.

Visst är det en del attlära, men inget som ärmärkvärdigt så en själv-studie fungerar bra för deflesta.

TillståndNär Du väl fått Ditt certifi-kat skall en ansökan omtillstånd att inneha en VHF-station lämnas till Post &Telestyrelsen som är denmyndighet som har handom tillståndsgivningen. Itillståndet anges båtens an-ropssignal, ev. selcall samtden stationsansvarigesnamn. Den årliga avgiftenför detta är 130 kr.

Köp Din VHFNär Du väl har både certi-fikat och tillstånd är detbara att ta med dessa hand-lingar till inköpsstället, visaupp dem och köpa Din ra-dio.

98

Varför VHF?En mycket enkel fråga attbesvara. Är Du mån omDitt och familjens liv?

Mobiltelefonen är fan-tastisk bra när man behö-ver hjälp – på land! Mensom telefon på sjön är deninte mycket att lita på.

Med en VHF-radiokan Du prata med alla somfinns på sjön. Fartyget/bå-ten som kanske ligger 200meter bort kan hjälpa Dig.Med VHF-radio är det baraatt anropa fartyget och Dufår omgående svar – det tarnågra sekunder. Med mo-biltelefonen är Du tvungenatt ringa till land, eller ivarje fall till någon som Dukan telefonnumret till ochsom också är ute med sinbåt just då.

Vid akuta situationerär VHF-radion vida över-lägsen mobiltelefonen – detfinns inget snack om detta.

Din VHF-radio kan pejlasNär Du behöver hjälp med positionsbestämning kan Dufå hjälp från landbaserade VHF-radiopejlstationer

Anropa lämplig landstation, den tjänstgörandeavläser bäringen från landstationen till båten medan delyssnar på sändningen från båten.

Anropa en annan landstation i närheten och upprepaproceduren. Du har nu fått en så kallad krysspejling ochdet är bara att rita in bäringarna i sjökortet.