nationellt ramverk för öppna data
DESCRIPTION
Nationellt ramverk för öppna data. En definition på öppna data. Data eller material är öppet om vem som helst fritt kan använda, återanvända och distribuera det utan andra förbehåll än, som mest, källangivelse och/eller vidarelicensiering under samma villkor om öppenhet . - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Peter Krantz AB
Nationellt ramverk för öppna data
En definition på öppna data
Data eller material är öppet om vem som helst fritt kan använda, återanvända och distribuera det utan andra förbehåll än, som mest, källangivelse och/eller vidarelicensiering under samma villkor om öppenhet.
http://opendefinition.org/
Ett nationellt ramverk för öppna data
Kommunförbundet Stockholms län, Peter Krantz AB, PwC och Sveriges Kommuner och landsting har med stöd av finansiering från Vinnova utarbetat ett nationellt ramverk för kommuners och landstings arbete med öppna data.
Ska ge stöd och hjälp i arbetet med öppna data.
Skapa enhetlighet i hur kommuner och landsting publicerar datamängder.
Skapa en grund för nationell samordning av arbetet med öppna data.
Vad består det nationella ramverket för öppna data av?
1. Vägledande principer för öppna data
2. Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data
3. Råd för inventering av informationsresurser
4. Råd för att bedöma nyttor och kostnader för publicering av datamängder
5. Råd för beskrivning av datamängder
6. Råd för kravställande vid upphandlingar
7. Råd gällande beständiga länkar
8. Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar
9. Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data
Grundläggande förutsättningar för arbetet med öppna data
“Det finns två huvudsakliga grundförutsättningar för ett uthålligt, effektivt och framgångsrikt arbete med att tillgängliggöra sin information som öppna data. Den första är att det finns ett politiskt stöd för arbetet. Den andra att det är ordning och reda i beskrivningar över informationsresurser och system.”
Utgångspunkter för arbetet med öppna data
Lätt att hitta kommunens/landstingets öppna data- För att det ska vara enkelt att hitta de data som kommunen eller landstinget
tillhandahåller för vidareutnyttjande bör dessa finnas samlade i en förteckning på kommunens/landstingets webbplats.
Lätt att förstå hur kommunens/landstingets data kan användas- Även om data är publicerade på kommunens eller landstingets webbplats kan det
vara svårt att förstå om och hur man får använda informationen. Därför behöver villkor och semantik för informationen beskrivas. I de fall användare har frågor om informationen ska det vara lätt att få kontakt med rätt person.
Lätt att använda kommunens/landstingets öppna data- Genom att i nuvarande och vid anskaffning av nya system undersöka deras
möjlighet att automatiskt exportera data minimeras kostnaderna för att tillhandahålla information. När kommunen eller landstinget deltar i gemensamma projekt ökar möjligheten att lösningar använder data från flera kommuner eller landsting.
Vägledande principer för öppna data
Principerna omfattar:
Informationshantering
Interna processer och system
Avgifter och övriga villkor
Publicering och semantik
Checklistorna omfattar:
Snabbstart av arbetet
Fördjupning av arbetet
Publicera datamängder
Checklistor och process
Organisation, ansvar, avgifter m.m.
Inventering av informationsresurser
Det är viktigt att varje kommun/landsting gör sina egna prioriteringar utifrån sina behov, erfarenheter och resurser. Viss vägledning kan fås av nedanstående prioriteringsordning som utgår från de erfarenheter som finns från olika undersökningar samt den nytta som olika datamängder kan bidra med:
1. System för diarium och arkiv
2. System för ekonomi, avtals- och leverantörshantering
3. Verksamhetssystem för geografisk data och miljödata
4. Övriga verksamhetssystem
5. Övriga administrativa stödsystem
6. Tekniska stödsystem
Inventering av informationsresurser
Beskrivning av informationsbärare- I sammanhanget av öppna data är det bra att veta i vilket format informationen finns
tillgänglig i informationsbäraren och på vilket sätt den kan extraheras därifrån.
Beskrivning av informationslagret- Beskrivningen bör så utförligt som möjligt redogöra för vilken typ av information som
finns i informationslagret.
Sekretess och personuppgifter- Frågan om möjligheten att sälja personuppgifter kan förstås som all utlämning av
personuppgifter som inte görs med stöd av Tryckfrihetsförordningen eller inom ramen för ett reglerat informationsutbyte mellan myndigheter. Svaret på frågorna om sekretess och försäljning av personuppgifter bör besvaras för varje handlingstyp för sig.
Ansvarig person- Det är denna person som måste besluta om tillgängliggörande av informationen som
öppna data eller inte. Det är därför bra om uppgiften om vem som kan lämna närmare uppgifter om myndighetens allmänna handlingar kompletteras med uppgifter om informationsägare för respektive informationsmängd, i alla fall för internt bruk.
Nyttor och kostnader för att publicera datamängder
Kostnader och värde
Skapa/ samla in Kvalitets-säkra
Organisera och lagra
Paketera och visualisera
Leverera och marknadsför
Rådata Lågt värde
Slutprodukt Högt värde
Värde
Förväntad användning av datamängder
Kommersiell återanvändning Samhällsnyttig återanvändning
Geo
grafi
sk
info
rmat
ion
Met
rolo
gisk
- och
milj
öinf
orm
atio
nEk
onom
isk-
och
affär
sdat
aSo
cial
info
rmat
ion
Trafi
k- o
ch
tran
spor
tinfo
rmat
ion
Turis
t- o
ch
friti
dsin
form
atio
n
Nat
urre
surs
info
rmat
i
onRä
ttsinf
orm
atio
nVe
tens
kapl
ig
info
rmat
ion
och
fors
knin
gsda
ta
Utbi
ldni
ngsinn
ehål
lPo
litiskt
inne
håll
Kultu
rellt
inne
håll
Källa: Digital Broadband Content – Public Sector Information, OECD Digital Economy Papers No. 112
Vilka datamängder efterfrågas?
Admin
istra
tion
Förs
var
Utbild
ning
Miljö
Finan
s
Förv
altn
ing
Sjukv
ård
Länka
de dat
a
Loka
liser
ing
Polic
y
Samhäl
le
Utgift
sdat
a
Tran
spor
t0
20
40
60
80
100
120
140
Akademi/ forskning
Stora företag (>250 anställda)
Privatpersoner
Offentlig sektor
Små- och medelstora företag
Nystartade företag
Ideell sektor
Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap (hämtad 2013-10-15)
För vilka syften efterfrågas data?
Affärsv
erks
amhet
Samhäl
lsnyt
tig v
erks
amhet
Pers
onlig
t bru
k
Fors
knin
g
Annan a
nvändnin
g
0
50
100
150
200
250
Akademi/ forskning
Stora företag (>250 anställda)
Privatpersoner
Offentlig sektor
Små- och medelstora företag
Nystartade företag
Ideell sektor
Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap (hämtad 2013-10-15)
Nyttor och kostnader för att publicera datamängder
Beskriva datamängder
Råd för kravställande vid upphandlingar
Icke-diskriminering
Likabehandling
Transparens
Proportionalitet
Ömsesidigt erkännande
Definiera begrepp
Äganderätt till data
Nyttjanderätt till data
Åtkomst och extrahering
Terminologi och språk
API:er
Domäner och länkar
Rätt till förvarning
Rättigheter vid systemförändringar
Råd gällande beständiga länkar
“Det rekommenderade formatet för beständiga URI:er följer de riktlinjer som tagits fram inom EU och har använts vid ett flertal lyckade scenarier. Formatet är uppbyggt kring ett generellt mönster, och dess betydelser beskrivs nedan: http://{domän}/{typ}/{koncept}/{referens}”
Råd gällande beständiga länkar
{domän}
Med domän avses en kombination av värd (ex. data.gov.uk, europa.eu, libris.kb.se) och relevant sektor (ex. utbildning, transport, kultur
{typ}
Med typ menas en av en liten uppsättning termer som definierar vilken typ av resurs som identifieras. Det är följande fyra typer som ska användas:
id för fysiska objekt
dok för dokument
def för definition av ett koncept
set för ett dataset
{koncept}
Konceptet kan vara en samling av något, det kan vara typen på det identifierade objektet (ex. skola, väg, stad) eller namnet på ett konceptschema (ex. språk).
Regler för val av koncept:
Konceptet ska vara ett substantiv
Konceptet ska stå i obestämd form singular
Konceptet ska vara den vedertagna termen
Ordet som väljs ska vara det som närmast beskriver konceptet.
{referens}
Referensen pekar ut det specifika objektet, termen eller konceptet: /skola/1212 eller /vaeg/e4 eller /stad/stockholm eller/spraak/swe.
“Organisationsbeskrivningens omfattning bör vara så stor som möjligt. De bör innehålla samtliga nämnder, förvaltningar, deras avdelningar, underavdelningar samt underavdelningarnas uppdelning i enheter. Denna omfattning ska dock inte ses som ett begränsade hinder, det är bättre att publicera organisationsbeskrivningar på högre nivå än att inte publicera någon information alls. Dock ska alla organisatoriska delar på samma nivå finnas med.”
Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar
Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar
Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningarKolumn Beskrivning
Huvudorganisation Namnet på kommunen/landstinget.
Typ av huvudorganisation Kommun, landsting, region eller kommunalförbund.
Organisationsnummer Huvudorganisationens organisationsnummer.
Namn på organisatorisk del Namn på den organisatoriska delen exempelvis: Kommunfullmäktige, Landstingsstyrelse, Socialnämnd, Omsorgsförvaltning.
Organisatorisk nivå Ett heltal från 1 och uppåt där 1 är Fullmäktige.
Namn på överordnad organisatorisk del
Namn på överordnad organisatorisk del exempelvis fullmäktige för en nämnd eller nämndens namn för en förvaltning.
Typ av organisatorisk del Vilken typ av organisatorisk del det är fråga om. (se 3.4 nedan)
Beskrivning En fritextbeskrivning av vilka uppgifter den organisatoriska delen har.
Kategori En kategori för den organisatoriska delen beskrivet enligt EuroVoc. (se 3.5 nedan)
Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningarKolumn Beskrivning
Geografiskt område Om den organisatoriska delen har ett annat geografiskt ansvarsområde än kommunen/landstinget anges det här annars anges kommunens/landstingets geografiska område.
Röstandel i kommunalt företag, gemensam nämnd eller kommunalförbund
Om den organisatoriska delen är ett kommunalt företag, gemensam nämnd eller kommunalförbund ska kommunens/landstingets röstandel anges i procent.
Besöksadress Den organisatoriska delens besöksadress.
Postadress Den organisatoriska delens postadress.
E-postadress E-postadressen till den organisatoriska delens myndighetsbrevlåda.
Telefonnummer Den organisatoriska delens telefonnummer.
Faxnummer Den organisatoriska delens faxnummer.
Hemsida Den organisatoriska delens hemsida.
“[E]n förteckning över vokabulärer som kan vara relevanta i offentlig verksamhet när man vill tillhandahålla länkade öppna data. Sammanställningen bygger på W3C Linked Data Working Groups arbete samt det arbete som gjorts inom EU:s SEMIC-initiativ . Listan gör inga anspråk på att vara komplett utan utgör endast en förteckning över sådana vokabulärer som identifierats som relevanta för offentlig sektor vid tidigare arbete som gjorts inom området.”
Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data
