nationella diabetesregistret Årsrapport 2016 - ndr · 2018. 4. 11. · ndr, är ett...
TRANSCRIPT
Nationella Diabetesregistret
Årsrapport 2016
”Min diabetspro�l” blir ett användbart redskap, menar
Diabetesförbundets ordförandeSe sidorna 70–73
2 | År s rappor t 2016
ISSN 2001-2632 Tryckår 2017
Årsrapport 2016 års resultatNationella Diabetesregistret (NDR) – Registercentrum Västra Götaland www.ndr.nu
FörfattareSoffía GuðbjörnsdóttirRegisterhållare, adj. professorNationella DiabetesregistretRegistercentrum Västra Götaland413 45 Göteborg
Ann-Marie SvenssonBiträdande registerhållare, PhDNationella [email protected]
Björn EliassonAdj. professorDiabetescentrumSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 Göteborg
Katarina Eeg-OlofssonÖverläkareDiabetescentrumSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 Göteborg
Pär SamuelssonUtvecklingsledareNationella [email protected]
Ebba LinderUtvecklingsledareNationella [email protected]
Mervete MiftarajStatistikerNationella [email protected]
Kontaktuppgifter NDR Ia Almskog RegisterkoordinatorTel 010-441 29 [email protected]
Formgivning och produktion: Gullers Grupp Göteborg i samarbete med Natvik Information • Tryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: Omslag Kristin Lidell, sid 6. Anders Wester/Mediabank Göteborg & Co
Omslag: Omslaget visar ett utkast till den nya patientprofilen i NDR.
Årsrappor t 2016 | 3
Innehållsförteckning
Inledning...................................................................................................5
Referat från KAS- och koordinatormötet i Göteborg 2017 ..........................6
2016 års resultat
Målnivåer och tolkning av rapporten ........................................................... 16
Täckningsgrad ............................................................................................. 18
Antal patienter och diabetesklassifikation .................................................... 20
Levnadsvanor .............................................................................................. 23
HbA1c ......................................................................................................... 25
Diabetesbehandling ..................................................................................... 29
Blodtryck ..................................................................................................... 32
Blodfetter .................................................................................................... 35
Lipidbehandling och NDRs riskmotor ........................................................... 38
Njurpåverkan ............................................................................................... 41
Processmått ................................................................................................. 42
Ögon .......................................................................................................... 42
Fötter ..........................................................................................................44
Kvinnor och män ......................................................................................... 45
Rapporteringsgrad ....................................................................................... 46
Landstingsprofiler ....................................................................................48
Reportage - Diabetesenkäten testas i Kungsbacka .................................. 70
NDR & forskning .................................................................................... 74
Publikationer från Nationella Diabetesregistret (NDR) år 2016 ................... 75
NDR-blankett 2017 .................................................................................. 77
Förteckning koordinatorer och kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS). ....... 78
4 | År s rappor t 2016
Det kom ett brev...
Årsrappor t 2016 | 5
Inledning
Diabetes är en allvarlig sjukdom med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtidig död. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att en god multifaktoriell diabetes-vård är kostnadseffektiv och kan fördröja och förhindra diabeteskomplikationer. Nationella Diabetesregistret, NDR, är ett kvalitetsregister och verktyg för att förbättra diabetesvården.
I årsrapporten sammanställer vi data för år 2016 och jäm-för resultat över tid. Resultaten redovisas nationellt, regio-nalt och på sjukhusnivå. Årsrapporten från NDR utvärde-rar diabetesvården i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården, och belyser patientpopulationer, behandlingar och dess resultat samt processer. Målen för diabetesbehandlingen bör individuali-seras beroende på patienternas förutsättningar. I stället för bara ett målvärde redovisas därför i det följande ofta med-elvärden, andelar och flera olika målvärdesnivåer. Rappor-ten lyfter också fram vissa patientgrupper som kan upp-märksammas, till exempel de som har nydiagnostiserad typ 2-diabetes och de unga vuxna med typ 1-diabetes. Täckningsgraden för registret är hög, cirka 90 procent av alla med diabetes förekommer i NDR, målet är ju att närma sig 100 procent i täckningsgrad. Datakvaliteten i registret är av enorm betydelse för att verktyget skall vara skarpt och NDR har därför lagt in en stödfunktion på hemsidan, så att varje enhet kan validera sin egen rappor-teringsgrad av de olika variablerna i NDR.
Årsrapporten är omfattande och innehåller många viktiga observationer för diabetesvården och är ett gediget under-lag för förbättringsarbetet. I rapporten i år finner ni också många kommentarer på resultaten från diabetesläkare och styrelsemedlemmar i Svensk Förening för Diabetologi. Det är viktigt att varje vårdgivare och huvudman känner till sina egna resultat och identifierar områden där man måste få till bättre resultat. Vårdenheterna rekommenderas att följa sina data över tid, jämföra sig med andra och NDR har skapat verktyget ”Knappen” som ger förutsättningar för alla att följa resultaten i realtid. Vidare har NDR ska-pat funktioner så att också personer med diabetes som är registrerade i NDR skall kunna logga in via sitt Bank-ID och följa sina egna NDR- resultat i ”Min Diabetes profil”.
Ett mycket viktigt mål för registret är att få in patient-rapporterade uppgifter som handlar om hur personen med diabetes mår och har det med sin diabetes (Patient Reported Outcome Measures, PROM) samt hur patienterna tycker att diabetesvården fungerar (Patient Reported Experience Measures, PREM). NDR har nu tagit fram en enkät för att få svar på dessa frågor. Syftet med enkäten är att bättre kunna utvärdera och förbättra diabetesvården så att den blir så bra som möjligt för varje individ samt att öka patienter-nas delaktighet i vården. Vården kommer att kunna erbjuda patienter möjlighet att fylla i NDRs PROM-enkät och under 2017 testas denna IT-lösning i praktiken på några kliniker.
God diabetesbehandling minskar risken för allvarliga följdsjukdomar och förlänger livet. NDR är en viktig till-gång för diabetesforskning och under våren kommer en vetenskaplig rapport från NDR som belyser trender för kardiovaskulär sjukdom och dödlighet hos personer med diabetes jämfört med bakgrundspopulationen. Svensk diabetesvård har varit framgångsrik men vi har fortfarande tydliga utmaningar och det är fortfarande påtagliga regio-nala skillnader både vad gäller enstaka behandlingsalter-nativ och resultat. Det är huvudmännens och professionens ansvar att analysera vilka de största förbättringsbehoven är och vidta åtgärder. Det är viktigt att vi alla slår vakt om NDR och fokuserar på att faktiskt förbättra diabetesvården ännu mer.
Stort tack för det goda samarbetet!Soffía Guðbjörnsdóttir, registerhållare
6 | År s rappor t 2016
KAS/Koordinatormöte i Göteborg den 26 januari 2017
Referat från
Årsrappor t 2016 | 7
So�ía Guðbjörnsdóttir hälsade alla välkomna och inledde KAS-mötet med en kort tillbakablick på året som gått. Den nya hemsidan har varit i drift ett år, nya indikatorer har utvecklats och NDR-IQ-projekt har pågått lokalt med stöd från NDR. Stort fokus har lagts på utvecklingen av PROM och fyra pilotkliniker startar en testperiod i april 2017. Under 2016 har Knappen förbätt-rats, version 2.0 är på gång. Mycket forskning på registerdata har också gjorts.
Den 1 januari 2017 upphörde statens särskilda satsning på natio-nella kvalitetsregister, men So�ía Guðbjörnsdóttir påtalade att detta inte är något som ska hejda NDRs arbete. Det �nns även fortsätt-ningsvis möjlighet till �nansiering och plane ringen av den framtida verksamheten är i full gång. Under 2017 ska Swediab kids och NDR gå ihop helt. PROM och Knappen
ska fortsätta att utvecklas, liksom hemsidan för både Swediabkids och NDR. NDRs sida ska bland annat ge en bättre översikt på lokal nivå. Riskmotorerna kommer att förbätt-ras både visuellt och datamässigt. NDRs hemsida är för övrigt mycket väl använd, med över 500 inlogg-ningar per dag.
So�ía Guðbjörnsdóttir berättade också om visionen för framtidens kvalitetsregister. I den ska registren användas aktivt för uppföljning, lärande, förbättring och forskning samt av ledningen som en del av kunskapsstyrningssystemet. Huvud-männen måste ha huvudansvaret och professionens engagemang och kunskap behöver lyftas fram. Man bör ta i beaktande att 320 miljoner kronor per år minskas till cirka 200 miljoner kronor per år.
Lanseringen av PROM blir en av de största händelserna för NDR under 2017. Det är oerhört viktigt att få in patienternas erfarenheter och synpunkter. Patienterna ska bland annat kunna se sin diabetes-pro�l i NDR genom att logga in med Bank-ID.
När det gäller direktöverföring från journal till register har det fun-nits en hel del funderingar. Vad går egentligen över och var �nns det
Moderator: Mona Landin-Olsson, ordförande SFD
NDR – året som gått
Soffía Guðbjörnsdóttir
Registerhållare för NDR
Livliga diskussioner runt landstingsborden.
Text: Catharina Bergsten
8 | År s rappor t 2016
problem? Nu utvecklas en stödma-tris för kontroll av direktöverföring från journal till register. Tanken är att användaren snabbt ska kunna få en överblick över rapporteringsläget på sin enhet och möjlighet att iden-ti�era problemområden.
So�ía Guðbjörnsdóttir gjorde en kort genomgång av ny utdata och nämnde att medelvärdena för HbA1c ligger ganska stilla, men de går i alla fall inte åt fel håll. En god nyhet är att patienter med diabetes typ 1 på medicinkliniker med HbA1c över 70 mmol/mol har minskat från 40 procent till 20 procent under åren 1996–2016. En annan positiv nyhet är att an-delen patienter i primärvården med diabetes typ 2 och systoliskt blod-tryck på 130 mmHg och lägre har ökat från cirka 17 procent till 45 procent under samma tidsperiod.
Fortfarande �nns det stora skill-nader mellan landstingen och regio-nerna när det gäller patienter på medicinkliniker med diabetes typ 1 och ålder > 40 år som får lipid-sänkande läkemedel. Åhörarna på-pekade att det inte bara �nns olika åsikter i professionen om värdet av lipidsänkande läkemedel – även patienterna har olika åsikter. En del vill helt enkelt inte ha lipidsänkande på grund av risk för biverkningar.
Även andelen inrapporterade indivi-der med diabetes typ 1 och CGM/FGM sedan juni 2016 skiljer sig åt mellan medicinkliniker i olika landsting/regioner. Västra Göta-landsregionen ligger i topp.
När det gäller total och kardio-vaskulär mortalitet vid diabetes ser trenderna bra ut. För individer med typ 2-diabetes kan man se en fantastisk utveckling av LDL, då man justerar för ålder och duration. Värdena har sjunkit dramatiskt för både män och kvinnor under åren 2002–2014.
Allt �er når också målvärdet för blodtryck, som ju har justerats från 130 till 140 mmHg.
Frågan om blodtryck fortsätter att diskuteras. Hur lågt bör ett blod tryck vara för personer med diabetes? I studien ”Safety and ef-�cacy of low blood pressures among patients with dia betes, Subgroup analyses from the ONTARGET” syns en ökad dödlighet för personer med lågt blodtryck och diabetes, i den så kallade J-kurvan. Men So�ía Guðbjörnsdóttir påtalade att många personer i denna grupp redan är svårt sjuka i andra sjukdomar, exempelvis hjärtsvikt. Därför har de också en högre dödlighet. Den förbisedda slutsatsen från författarna är således: ”Hög baslinjerisk är tro-
ligen förklaringen till J-kurvan sna-rare än orsakssamband med ut talad blodtryckssänkning”.
I den svenska studien ”Blood pressure and complications in in-dividuals with type 2-diabetes and no previous cardiovascular disease: national population based cohort study” har forskarna jämfört risk förenat med rekommenderat sys-toliskt blodtryck med risken med lägre nivåer. Syftet var också att komma längre än tidigare studier i korrektion för störfaktorer som ger falska samband.
Forskarna använde Nationella dia-betesregistret och studerade 187 106 patienter med typ 2-diabetes ≤ 75 år och ingen tidigare allvarlig sjukdom. Kliniska data, ålder, kön, HbA1c, LDL mm ingick i analysen. Läkemedelsdata användes som markör för sjuklighet.
Några slutsatser var att det inte �nns något som talar för kausalt samband mellan optimalt/lågt blod-tryck och ökad kardiovaskulär risk. J-kurvesambandet beror mest san-nolikt på samsjuklighet som man vanligtvis inte kan korrigera för i registerstudier.
So�ía Guðbjörnsdóttir avslutade med att berätta att det har skett en kraftig och signi�kant minskning vad gäller kardiovaskulär sjukdom hos personer med typ 2-diabetes jämfört med bakgrundspopulationen under de senaste tjugo åren. Typ 2- diabetes är dock fortfarande associe-rad med avsevärt större risk för kardio-vaskulär sjukdom och död jämfört med bakgrundspopulationen. Vården måste därför bli ännu bättre.
Även när det gäller personer med diabetes typ 1 har det under samma tidsperiod skett en kraftig och sig-ni�kant minskning vad gäller kar-diovaskulär sjukdom, jämfört med bakgrundspopulationen. Minsk-ningen är större bland personer med typ 1 än vad som ses i bakgrunds-populationen.
Dagen reder ut många frågetecken. Bland annat �ck vi veta det mesta om ”den perfekta fotstatuskontrollen”.
Årsrappor t 2016 | 9
Fredrik Löndahl började sitt före-drag med att peka på några av NDRs styrkor: registret har en tyd-lig patientinriktning, stor lyhörd-het, hög täckningsgrad och hög trovärdighet.
Knappen används mycket i Svenska Diabetesförbundets opi-nionsarbete. Och tack vare forsk-ning på registerdata och underlag från medicinska experter kan förbundet i dag erbjuda sina med-lemmar att teckna en livförsäkring – något som var i princip omöjligt för några år sedan.
I dag har patienterna en annan roll än tidigare. De är experter på sin sjukdom, de är pålästa och har kunskap, argumenterar, har in�ytande och rätt till information. Patienten har också �er val-möjligheter än förr. Allt detta påver-kar vården och skapar stora möjlig-heter. Många patienter är numera uppkopplade och är positiva till enkla, säkra tekniska lösningar som innebär att de kan sköta sin sjukdom på ett bättre sätt. De vill gärna bidra till forskning, om det inte stör deras vardagsliv.
Fredrik Löndahl citerade den förre riksrevisorn Gudrun Antemar,
som sa att ”Forsk-ning visar att en vård som sätter patienten i centrum leder till bättre vårdresultat och minskade kostnader för samhället”. Det är alltså patientens förmåga som höjer vårdkvaliteten.
Det Fredrik Löndahl önskar att NDR jobbar mer med framöver är patientens egna sidor. Det behövs en säker inloggning till all informa-tion och en samlad, uppdaterad
”diabetes-bild”. Patien-ten ska till exempel kunna jäm-föra sina värden med mål-värden och kontrollera
tidsintervall för sina undersökningar.
PROM innebär ett nytt arbetssätt, men inte nödvändigtvis en ny arbetsbörda. När PROM är i drift och fungerar kommer mate-rialet att bli en parameter i forsk-ning och i prioriteringsarbetet. Det kommer att skapa möjligheter för ännu bättre bemötande, omhänder-
Hur kan NDR bli bättre?
Fredrik Löndahl
Ordförande, Svenska Diabetesförbundet
Text: Catharina Bergsten
heter. Många patienter är numera uppkopplade och är positiva till enkla, säkra tekniska
tidsintervall för sina undersökningar.
PROM innebär ett nytt arbetssätt, men inte nödvändigtvis
NDR bidrar också med underlag till påverkans-arbete, forskning och kva litetsutveckling i vården
tagande och behandling av personer med diabetes.
Fredrik Löndahl menade att PROM måste bli en succé – och informationen om PROM måste spridas till många �er. De som är engagerade har redan kännedom om PROM, men det behöver skapas en efterfrågan och en medveten-het om PROM hos både patienter, vårdpersonal och beslutsfattare. Att synas och höras tror Fredrik Löndahl är viktigt för att NDR även fortsätt-ningsvis ska få �nansiering till verk-samheten. Han förmedlade att han känner en viss oro för framtiden, när den statliga satsningen nu tagit slut. Svenska Diabetesförbundet värnar om NDR och PROM och har därför beslutat att ge registret ett engångsstöd under 2017 på 500 000 kronor.
10 | År s rappor t 2016
PROM – Nu sjösätter vi diabetesenkäten och patientpro�len där patienten kan se sina egna data
Snart är det dags att sjösätta diabetes-enkäten, som många har väntat på. Den omfattar 33 frågor, varav 21 om PROM och 12 om PREM. Enkäten fungerar mättekniskt och �nns snart i en webb-version. Det har varit mycket arbete för att få till en fungerande enkät och valideringen har skett i �era steg. De frågor man ställt sig är bland annat: mäter enkäten det som är viktigt och re-levant (content validity), uppfattas frågorna som det är tänkt (face validity) och är verktyget stabilt (reliabilitet)? En matematisk model-lering, item respons theory (IRT), har använts för att räkna ut poäng från 0 till 100, där 100 är ”bäst”. I början kommer det att vara svårt att veta vad som normalvärden, men efterhand som allt �er enkäter kom-mer in blir det möjligt att fastställa riktvärden.
De 33 frågorna blir tolv dimen-sioner (åtta PROM och fyra PREM). Varje fråga och varje svarsalternativ måste bidra med unik information och tillföra något i skalan (dimen-sionen) för att få vara med. Man tittar i slutändan på ett samman-vägt mått, inte på enskilda frågor och svar. Exempelvis kan tre frå-gor om hur patienten mår ger ett värde på ”Stämningsläge och ork”. Tre frågor om oro kan ge ett mått på ”Trygghet (frihet från oro för blodsockret)”. Tester visar att en-käten fungerar lika bra för män och kvinnor, unga och gamla. Om man har typ 1 eller typ 2-diabetes spelar roll för vissa dimensioner och därför måste diabetestyp anges för
att beräkningarna ska stämma.
Det är vården som ska distribuera enkäten – inte NDR. Arbets-gången kommer bli att vårdenheten bestämmer sig för att skicka ut en enkätinbjudan. Inbju-dan att svara och infor-mation om hur man går tillväga får patienten i pappersform, till exem-pel i samband med en kallelse. Patienten be-svarar sedan enkäten på webben med hjälp av mobilt Bank-ID eller lösenord.
Ebba Linder visade hur vårdper-sonal i inloggat läge administrerar enkäten, man jobbar då från NDRs hemsida. Vårdpersonal kan be-stämma hur länge enkäten ska ligga öppen och vara möjlig att besvara, exempelvis tre månader. Så fort patienten skickat in enkäten kan vården ta del av resultatet. Enheten ansvarar för att journalföra svaret och i och med att man signerar re-sultatet så godkänner man också att det rapporteras till NDR.
När patienten har besvarat enkäten kan han eller hon logga in och se resultatet under ”Min diabetespro�l” på NDRs hemsida. En hjälptext kommer att bidra till att patienten kan tolka sina värden. På Patientpro�len kommer patien-ten även att kunna se andra data, exempelvis när han/hon gjorde en ögonbottenkontroll senast. Värden visas i tabellform och som grafer
Katarina Eeg-Olofsson och Ebba Linder NDR
över tid och patienten har möjlighet att skriva ut registerutdrag. Patient-pro�len ger därmed möjlighet för patienten att bli ännu mer delaktig i sin diabetesvård.
Under 2017 ska fyra medicin-kliniker testa enkäten. Därefter ska arbetet utvärderas. Fler kliniker och vårdcentraler kan sedan succesivt börja använda enkäten och de som är intresserade av att komma igång är välkomna att kontakta NDR för stöd och introduktion.
Presentationen avslutades med en diskussion om PROM och Patient - pro�len, där deltagarna �ck for-mulera möjligheter, farhågor och förslag. Synpunkterna ska tas till-vara i samband med testningen på pilotenheterna, då NDR kommer att göra anpassningar så att systemet blir så enkelt som möjligt att använ-da för både vården och patienterna.
Text: Catharina Bergsten
Årsrappor t 2016 | 11
Joakim Färdow Ögonläkare, Region Kronoberg
Bland de synpunkter som framkom under KAS-mötet fanns följande:
Webbenkäten:
• Det verkar ta mycket tid att admi-nistrera enkäten.
• En erfarenhet från Swediabkids är att färgmarkera resultat för att tydliggöra dem.
• Enkäten kan ge stöd i att förmedla hur patienten mår.
• Kan webbenkäten integreras med journalen?
• Kan man lägga upp �era enkäter för en och samma patient på en gång?
• Hur är läsbarheten om patienten byter vårdenhet?
• Att ”lägga upp” en enkät borde ske automatiskt i samband med kallelsen.
• Fler språk behövs.• Det blir en utmaning att få patien-
ten att besvara enkäten vid �era tillfällen.
Patientprofilen:
• En informationsknapp där medi-cinska termer förklaras kan behövas.
• Det vore bra om man kan få alla kurvor på samma blad, möjliga att skriva ut.
• Det behöver framgå att det är det senast registrerade värdet som syns.
• Det behövs information om hur många svar som kurvan omfattar.
• Vilka kurvor ska vi visa? LDL? HDL?
• Ska vi ha med riskmotorn?
Diabetesretinopati i ett NDR-perspektiv
Det �nns bra behandling mot dia-betesretinopati (DRP) och Joakim Färdow påpekade inledningsvis att han under hela sin yrkesverksamma tid personligen endast kände till ett par patienter som blivit blinda.
Sedan 1970-talet har man kun-nat behandla diabetesretinopati med fotokoagulering. I dag ges denna med laserteknik. Scatterlaser innebär att man sätter en matta med laserärr över näthinnan. Den allra senaste så kallade multispot-tekniken har �era fördelar. Man kan fullbehandla näthinnan mycket fortare, och andelen patienter som får ont vid behandlingen är mycket mindre.
Alla vuxna personer med dia-betes screenas för DRP. Barn med diabetes typ 1 screenas från 10-års ålder. Screeningen innebär att näthinnan studeras, det är således ingen klinisk ögonundersökning och man testar varken syn eller tryck. Tiden sätts upp av diabetes-sköterskan. De fotograferingsmeto-der som används är dels traditionell fotografering med vidgande ögon-droppar, dels ultra-wide scanning laser ophthalmoscopy då inga ögon-droppar behövs. Den nya tekniken fångar hela näthinnan (200 grader).
Syftet med screeningen är att i tid upptäcka behandlingsbara ögon-bottenförändringar, med minsta möjliga obehag och utan onödig oro för de berörda individerna. Social-styrelsens nationella riktlinjer slår fast att det �nns en god och tydlig evidens för screening (ETDRS m �). Risken för blindhet minskar med
50 procent. Även en färsk studie visar fördelar: Early detection of type 2 diabetes mellitus and screen-ing for retinopathy are associated with reduced prevalence and seve-rity of retinopathy, ACTA Ophth 2016: 94: 232-239. Studien faststäl-ler sambandet mellan deltagande i DRP-screening och minskad risk för bestående synhandikapp hos personer med diabetes.
De bilder som tas ger underlag för bedömning av kontrollintervall. Bildbedömningen kan göras av ögonsjuksköterska (vid inga eller lätta förändringar) eller ögonläkare. Graden av retinopati tillsammans med sockerläge och sjukdomsdura-tion avgör kontrollintervallet, som kan variera mellan någon/några månader till år (högst tre år). Gravida ska kontrolleras var tredje månad fram till partus.
Joakim Färdow presenterade bilder som visade olika grad av DRP, allt ifrån en normal näthinna
Text: Catharina Bergsten
12 | År s rappor t 2016
och mild DRP (E 10.3A, E11.3A) till måttlig DRP (E 10.3A, E11.3A). Både mild och måttlig DRP har beteckningen simplex DRP. Simplex DRP kräver inte behandling, men är ett observandum och styr fortsatta kontrollintervall. Allvarlig DRP = preproliferativ E 10.3B, E 11.3B.
Vid screeningen letar vården efter proliferationer (E10.3C, E11.3C), det vill säga nybildade, sjuka kärl. Dessa kan leda till näthinneförändringar, upprepade glaskroppsblödningar och i värsta fall näthinneavlossning/PVR (proliferativ vitreoretinopati – ”skrumpning”) och blindhet.
Proliferativ DRP är indikation för scatterlaserbehandling. Vid proliferation på papillen krävs pan-retinal scatter, då hela näthinnan behandlas.
Vården letar också efter makula-ödem (svullnad i gula �äcken) (E10.3E, E 11.3E), som uppstår när vätska läcker in i makula (ökad kärlpermeabilitet på grund av ökat uttryck av VEGF, kärltillväxtfak-tor). Vid tecken på makulaödem på diabetesfoto ses exudat, lipidutfäll-ningar eller centrumnära små kärl-förändringar. Kliniskt signi�kant makulaödem (def. enl. ETDRS) är egentligen en förlegad term. Syn-nedsättande DME drabbar varje år 1-3 procent av alla patienter med diabetes. Det är en synnedsättning som kan bli bestående. Men istället för en klinisk undersökning görs i dag OCT, optic coherence tomo-graphy, när makula ska kontrolleras. Mot makulaödem används IVT, intravitreala injektioner. Det är ett läkemedel med anti-VEGF som injiceras in i ögats glaskropp vid synnedsättande DME. Läkemedlet måste ges en gång i månaden den första tiden.
Sena komplikationer till DRP är fortsatt progress av retinopatin trots maximal scatterlaserbehandling. Det kan också vara återkommande glaskroppsblödningar. Åtgärden är vitrektomi (glaskroppskirurgi).
En perfekt fotstatus-kontroll – konsensus kring riskfotskategorin
Magnus Löndahl började sitt före-drag med att påtala hur viktigt det är att registrera riskkategori och att fotundersökning har gjorts, i det nationella diabetesregistret. Vården behöver kunna identi�era patienter med ökad risk för fotkomplikation i syfte att kunna hjälpa dessa indivi-der med riskminimering. Det hand-lar om att ge patienten kunskap, utrustning och vård, exempelvis hos fotspecialist.
I det förebyggande arbetet ingår att identi�era riskfoten, regelbundet inspektera och undersöka riskfoten, utbildning av patient, familj och vårdgivare, att patienten rutinmäs-sigt använder anpassade sko/fot-inlägg samt behandling av sår och förstadier till sår.
I NDR registreras datum för senaste fotundersökning samt riskkategori: frisk fot, neuropati/angiopati, tidigare diabetessår eller på gående, allvarlig fotsjukdom. Magnus Löndahl visade att det �nns stora skillnader när det gäller andel fotundersökningar på medi-cinkliniker det senaste året för pa-tienter med diabetes typ 1. Bäst är Jämtland som uppnått 98 procent av Socialstyrelsens mål. Lägst andel har Kronoberg, med 81,4 procent.
Även för patienter med diabetes typ 2 ligger Jämtland i topp med 96,3 procent. Sämst är Värmland med 71,3 procent. Olyckligtvis kan vi se att rapporteringsgraden på medicinklinikerna sjunker för patienter med typ 1-diabetes. I riket har rapporteringsgraden minskat från 92,2 procent 2013 till 85,4 procent 2016. För primär-vården och patienter med diabetes typ 2 är bilden lik artad, vilket är oroväckande.
Att göra en perfekt fotstatus-kontroll är inte så lätt. Studier visar att det till exempel är vanligt att överdiagnostisera neuropati. Mag-nus Löndahl föreslog att föredragets rubrik därför snarare borde vara ”En PRAKTISK fotstatuskontroll – konsensus kring riskfotskatego-rin”. I en sådan kontroll bör vården inspektera hud, naglar, svullnader, deformiteter och sår. Man ska pal-pera pulsar, temperatur och ödem och diagnostisera eventuell neuro-pati genom alla studera sensoriken med exempelvis stämga�el, mono-�lament eller biothesiometer. Skor (storlek, klack och snörning) ska gås igenom.
Kanske är det mer lämpligt att istället tala om en REALISTISK
Text: Catharina Bergsten
Årsrappor t 2016 | 13
En perfekt fotstatus-kontroll – konsensus kring riskfotskategorin
fotstatuskontroll, påtalade Magnus Löndahl. Han redogjorde därefter för hur man gör en 3-minuterskon-troll av foten, då man snabbt kan upptäcka risker som föranleder specialistbehandling.
Den första minuten ska ägnas åt att fråga patienten om han/hon tidigare har haft ben/fotsår eller amputation/operation av underbenet, tidigare ballongvidgning, stent eller kärloperation i benet, tidigare fotsår som krävt minst tre veckors läkning, om han/hon röker eller använder nikotin samt de senaste kontroll-värdena för diabetes. Man ska också fråga om patienten har en brännande eller kittlande känsla i ben eller fot, ben- eller fotsmärta vid aktivitet eller vila, förändring av hudfärg eller andra hudförändringar samt om han/hon har haft känslobort-fall i benen. Sista frågan gäller om patienten går på regelbunden fot-behandling.
Den andra minuten ägnas åt undersökning. Den dermatologiska
undersökningen ska visa om patien-ten har missfärgade, inväxta eller förlängda naglar, om det �nns tecken på svampinfektion, om patienten har missfärgad hud och/eller hudförändringar, förhårdnader eller liktornar. Man undersöker också om patienten har öppna sår eller macerationer. Vidare studeras om patienten reagerar på Ipswish Touch-testet. Därefter kontrolleras ledernas rörlighet, om patienten har uppenbara deformiteter (om ja: hur länge?) och om foten är röd, het eller in�ammerad. Den vaskulära undersökningen omfattar puls, att kontrollera om hårväxten på foten eller underbenet har minskat och om det �nns någon temperatur-skillnad mellan höger respektive vänsterfot.
Minut nummer tre ska ägnas åt patientinformation. Uppmana pa-tienten att visuellt undersöka båda fötterna varje dag. Fötterna ska hål-las torra genom regelbundet byte av skor och sockar och genom att föt-terna torkas efter bad och träning. Förändringar, missfärgningar och svullnader ska rapporteras till sjuk-vården. Patienten bör informeras om risken med att gå barfota, även inomhus. Rekommendera lämpliga skor och att dessa bytes regelbundet samt rökstopp och glykemisk kon-troll vid behov.
Magnus Löndahl avslutade sitt föredrag genom att föreslå konsen-sus för riskkategori fot. Pågående allvarlig fotsjukdom skulle kunna de�nieras som fullhudssår nedom malleolerna med minst tre veckors duration eller aktiv Charcot. Tidi-
Magnus Löndahl
Endokrinologen, Skånes Universitetssjukhus
gare diabetessår kan de�nieras som tidigare fullhudssår nedom malleorerna med minst tre veckors duration. Neuropati/angiopati är svårare att de�niera, men för neu-ropati föreslog Magnus Löndahl: patologisk mono�lament- eller stämga�eltest eller biothesiometer: känsel vid mer än 15 mV eller pato-logisk Ipswish Touch-test. Han föreslog också att angiopati de�-nieras som genomgången arteriell kärlintervention i nedre extremitet, förekomst av veri�erad signi�kant stenos eller ocklusion vid undersök-ning, ABI mindre än 0,8 eller mer än 1,4 samt avsaknad av puls i ADP eller ATP. Den friska foten slutligen kännetecknas av avsaknad av neuro-pati, angiopati, aktiv fullhudslesion nedom malleorerna eller tidigare sådan lesion med minst tre veckors duration.
Utöver ovanstående riskkatego-rier skulle Magnus Löndahl vilja återinföra riskkategorierna amputa-tion nedom malleolnivå samt ampu-tation ovan malleolnivå.
14 | År s rappor t 2016
Landet runtFantastiskt mycket förbättringsarbete sker i diabetesvården ute i landet och här fick landstingen möjlighet att inspirera och lära av varandra. Ett urval av det som sades redovisas här:
1
2 3
45
6
78
9
11
12
10
Årsrappor t 2016 | 15
1 SkåneSkånes primärvård har haft problem med överföring från PMO till NDR. En utredning påvisade ett tekniskt fel i kombination med ny personal på IT. Samordnaren ska nu följa detta noga. Vårdcentralerna hinner inte all-tid kolla Knappen.
2 HallandHalland har lägst andel med HbA1c >70, både i primär-vården och på medicinklinikerna. Framgångsfaktorer: Många har fått FGM, man klarar av �er besök och �er telefonkontakter. Blir testklinik i vår för NDRs patient-enkät.
3 KronobergKronoberg har fått Cosmic-överföringen att fungera. En gemensam diabetesmall används för sjuksköterskor och läkare. Det är lätt att det smyger sig in fel. Någon måste vara ansvarig som kan se alla fel i rapporten och åtgärda dem.
4 KalmarKalmar införde direktöverföring 2012. Ständig kontakt med IT-avdelningen är en förutsättning. Alla uppmanas att kolla sina data och anmäla fel direkt till utdataenhe-ten. Kalmar har också en ambulerande ögonbottenfoto-grafering, som klarar cirka 30–40 patienter per dag.
5 JönköpingAlla vårdcentraler ska göra något slags förbättringspro-jekt – vad man väljer är frivilligt. Någon har t.ex. jobbat mot höga HbA1c-värden. Att jobba med en faktor i taget är viktigt, det ger resultat. Alla vårdcentraler presenterar sina förbättringsprojekt och sina resultat till övriga. Det fungerar som motivation.
6 ÖstergötlandÖstergötland har jobbat 10 år för att få överföring med Cosmic att fungera. Det �nns ingen fungerande orga-nisation för direktöverföring ännu, vilket man förstår är viktigt för att komma vidare.
7 VärmlandVärmlands landsting sätter kvalitetskrav. Där ingår bl.a. att delta i diabetesutbildning, att det �nns dietist för ny-diagnostiserade, registrering i NDR samt måluppfyllelse för blodtryck. Knappen har underlättat arbetet för en bättre diabetesvård. Certi�ering av vårdcentraler är på gång.
8 StockholmI Stockholm har man valt att fokusera på dem som har sämst HbA1c- värden. Samordnaren besökte de 20 vård-centraler som hade högst värden och gav fyra tillfällen till samtal. Chefens engagemang och teamarbete är viktiga nycklar i förbättringsarbetet.
9 UppsalaFör att skapa en mer jämlik vård arbetade ett tvärprofes-sionellt team fram ”Diabetesprocessen” för tre målgrup-per: personer med graviditetsdiabetes, pre-diabetes eller etablerad diabetes. Teamtänket har varit framgångsrikt och resultaten för HbA1c är i dag bättre än tidigare.
10 DalarnaDalarna jobbar speci�kt mot höga HbA1c. Viktigt i arbe-tet är att ha ett diabetesråd, att enhetschefen alltid är med vid möten och att man tittar på sina resultat. Cirka 40 pro-cent har FGM på medicinklinikerna. Patienten testar utrustningen i tre månader och svarar sedan på en enkät.
11 VästernorrlandTittar särskilt på komplikationer. Data har tagits delvis från NDR, delvis från journaler. NDRs riskmotor används för att visa patienten vad exempelvis rökning har för påverkan, men detta kräver en bra dialog med patienten.
12 VästerbottenMan har åkt runt till alla hälsocentraler för uppföljning av diabetesvården, med registerdata i ryggen. Viktigt att chef, läkare och diabetessjuksköterskor deltar vid mötena, annars blir det inget bra långsiktigt resultat.
16 | År s rappor t 2016
2016 års resultat
Målnivåer och tolkning av rapportenÅrsrapporten från NDR syftar bland annat till att utvär-dera diabetesvården i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården, och i övrigt belysa patientpopulationer, behandlingar och dess resultat samt processer. Målen för diabetesbehandlingen bör individua-liseras beroende på patienternas förutsättningar.
I stället för bara ett målvärde redovisas därför i det följande ofta medelvärden, andelar och flera olika målvärdesnivåer.
Resultaten från NDR är lättillgängliga via hemsidan och det är viktigt att alla känner till sina egna resultat, kan följa dessa över tid och även jämföra med andra. Årsrap-porten summerar resultaten på nationell-, landstings- och på sjukhusnivå. Tabellerna och figurerna är lättlästa och skall ligga till grund för diskussion om bra diabetesvård. Tolkning av data kräver ofta input från många aktörer och det är många aspekter att ta hänsyn till, men öppen-het om data och fokus på förbättring måste vi klara av. I denna rapport visas data för det mesta utan några statis-tiska justeringar (t.ex. för ålder, kön sjukdomsduration, andra sjukdomar osv), det gör att många förklaringar till utfallet kan dölja sig i data och därför är er kunskap om den egna patientgruppen av stor vikt när resultaten tolkas. De indikatorer som visas är inte de enda måtten som är intressanta och värda att följa. När man gör ett urval, väljer man samtidigt bort. Vidare kan indikatorerna for-muleras på olika vis och det finns för- och nackdelar med olika alternativ. Resultat per vårdcentral och sjukhusklinik kan alltid studeras i ”Knappen” där också olika målnivåer också kan väljas på flera indikatorer. För primärvården ingår alla patienter i underlaget för redovisningen, dvs. utan åldersavgränsning. Ett ofta framfört motiv till åldersavgränsning är att för de allra äldsta måste oftare olika kliniska målsättningar vägas mot varandra. Ett motiv för att som här inkludera alla patienter är att detta ger en signal om vikten av att alla patienter skall inklude-ras i NDR, även de äldsta. NDR har studerat resultaten både med och utan ålderavgränsning, och inte funnit några relevanta skillnader på gruppnivå. All tolkning av data kräver en kunskap om lokala förutsättningar, täck-ningsgrad och registreringskvalitet och även om patient-gruppernas sammansättning, framförallt på olika vård-centraler och kliniker. Då kan resultaten vara en viktig grund för det egna förbättringsarbetet.
Tabell 1. Målnivåer i Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården 2015.
Indikator Mål
HbA1c > 70 mmol/mol Typ 1: < 20 %, Typ 2: <10 %.
Blodtryck < 140/85 mmHg Typ 1: ≥ 90 %, Typ 2: ≥ 65 %.
Fotundersökning** Typ 1: ≥ 99 %, Typ 2: ≥ 99 %.
Ögonbottenundersökning* Typ 1: ≥ 98 %, Typ 2: ≥ 96 %.
Icke-rökare Typ 1: ≥ 95 %, Typ 2: ≥ 95 %. * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2. ** senaste året.
Nedan följer rekommendationer avseende blodfettssän-kande behandling, hämtat ur Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Diabetesvården 2015.
Hälso- och sjukvården bör:
• erbjuda personer med diabetes och mycket hög (> 20 %) risk för hjärtkärlsjukdom intensiv behandling med statiner (prioritet 1)
• erbjuda personer med diabetes och hög risk (8–20 %) för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda personer med diabetes och måttlig risk (2–8 %) för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 5).
Årsrappor t 2016 | 17
Huvudsyftet med att visa data om diabetesvård som jäm-förelser mellan landsting, kliniker och vårdcentraler är att jämförelser kan väcka intressanta frågor om variation och hur olika resultat uppkommer. Syftet med att formulera indikatorer och visa jämförelser är inte att utse det lands-ting eller den enhet som är ”bästa landsting/klinik/vård-central” eller att ge patienterna en fullständig och säker-ställd konsumentinformation om vårdcentralens kvalitet. Rankinglistor är tyvärr ofta ett säkert sätt att nå upp-märksamhet i medierna, men är sällan tillräckligt väl underbyggda. Det kan finnas skäl att i fördjupande analy-ser göra kvalitetsjämförelser, med höga krav på att de är rättvisande, i meningen att man fångar egenskaper hos och kvaliteten i enhetens vårdprocesser, och inte andra faktorer. Men detta är resurskrävande och därmed bortom den löpande redovisningen av resultat i årsrapporten från NDR.
När resultaten av indikatorbaserade jämförelser skall ana-lyseras mera djupgående och i ett utvärderingssyfte, bör bland annat följande faktorer beaktas:
• Hur bra är indikatorn – fångas den avsedda kvalitets-aspekten?
• Hur komplett är rapporteringen av data?
• Är registreringen av de använda variablerna likformig eller kan de påverkas av lokala traditioner hos de som rapporterar?
• Är resultaten stabila över tid eller resultat av slump?
• Hur skiljer sig patienterna åt – ålder, sjukdomsduration, samsjuklighet, andra aspekter på sjukdomens svårig-hetsgrad, förmågan att bidra till sin egen vård, till exempel genom att förändra levnadsvanor?
Med detta sagt – om resultaten som här skall användas för att ge stöd för förbättring av diabetesvård behöver man inte ha svar på alla dessa komplexa frågor. De som arbetar på en klinik eller vårdcentral har goda möjligheter att förstå sina resultat och identifiera möjliga förbätt-ringar med hjälp av de egna resultaten och kunskapen om den egna verksamheten. I rapporten visas jämförelser mellan landsting även för flera mått, som femårsrisk att drabbas av diabeteskomplikation och om vissa resultat för de patienter som har nydebuterad typ 2-diabetes. Indika-torerna här speglar väl de nationella riktlinjernas indika-torer för uppföljning av diabetes. Var god se kapitlet om lipidbehandling och NDRs riskmotor.
Mycket finns i ”Knappen” Den statistik som visas i årsrapporten kan till stor del också fås fram i NDRs öppna utdataverktyg Knappen. I denna rapport kommer vi därför visa med en liten symbol vilka figurer eller tabeller som innehåller data som alla kan ta fram själv genom att söka i knappen. Fördelen med att använda Knappen är att det alltid är färsk statistik som visas eftersom uppdatering sker en gång per dygn.
18 | År s rappor t 2016
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
450 000
201620152014201320122011201020092008200720062005200420032002200120001999199819971996
Primärvården TotaltMedicinkliniker
Figur 1. Antal deltagande patienter åren 1996–2016.
Antal
År
410 528
55 054
355 474
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Riket
Gävle
borg
Väste
rnorrl
and
Dalar
na
Västm
anla
nd
Örebro
Värm
land
Västra
Göta
land
Skån
e
Kalm
ar
Kronober
g
Jönkö
ping
Sörm
land
Jäm
tland
Gotland
Österg
ötland
Bleki
nge
Väste
rbott
en
Norrbott
en
Halla
nd
Stock
holm
Uppsala
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2PrimärvårdenKälla: NDR – Nationella Diabetesregistret
%
Figur 2. Andel patienter rapporterade till NDR av samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat till 4% av invånarna i landstingen) år 2016. Uppgifter om Sveriges folkmängd 2016-12-31 är hämtade från SCB.
TäckningsgradAntalet patienter som rapporteras till NDR fortsätter att stiga. Det kan dels bero på att allt fler använder sig av direktöverföring av data men kan också återspegla stigande prevalens av både typ 1- och typ 2-diabetes. Täcknings-graden har undersökts på två olika sätt; givet att förekom-sten är 4 % har endast två landsting hamnat under 80 % i täckningsgrad.
Om vi istället utgår ifrån Socialstyrelsens Läkemedels-register och alla patienter som under en period är behand-lade med diabetesläkemedel så återfinns 91,5 % av alla dessa i NDR.
År 2016 registrerades 410 528 personer med diabetes i NDR, cirka 90 % har typ 2-diabetes. Alla barn med diabetes registreras i NDR-barn Swediabkids.
Årsrappor t 2016 | 19
Tabell 2. Antal deltagande vårdenheter per landsting år 2016.
Landsting Primärvården Medicinkliniker Totalt
Blekinge 21 2 23
Dalarna 31 4 35
Gotland 7 1 8
Gävleborg 43 5 48
Halland 45 3 48
Jämtland 26 1 27
Jönköping 48 3 51
Kalmar 36 3 39
Kronoberg 32 2 34
Norrbotten 31 5 36
Skåne 147 9 156
Stockholm 211 10 221
Sörmland 26 3 29
Uppsala 43 2 45
Värmland 30 4 34
Västerbotten 39 3 42
Västernorrland 32 4 36
Västmanland 29 4 33
Västra Götaland 196 16 212
Örebro 31 3 34
Östergötland 41 4 45
Samtliga 1 145 91 1 236
Vårdenheter inom primärvården med <5 rapporterade patienter till NDR har exkluderats.
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Hela r
iket
Västra
Göta
land
Värm
land
Örebro
Dalarn
a
Västm
anlan
d
Kalmar
Kronober
g
Jönkö
ping
Österg
ötland
Gävleb
org
Hallan
d
Stock
holm
Sörm
land
Väste
rbotte
n
Skån
e
Väste
rnorrl
and
Blekin
ge
Gotland
Jäm
tland
Uppsala
Norrbotte
n
Figur 3. Jämförelse mellan NDR och läkemedelsregistret.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 0 | År s rappor t 2016
Antal patienter och diabetesklassifikationFör primärvården rapporteras samtliga patienter med dia-betes. Bland dessa har 98 % klassats kliniskt som typ 2- diabetes. Primärvårdspatienterna betraktas därför i års-rapporten som motsvarande patienter med typ 2-diabetes.
Resultaten för medicinklinikerna redovisas med uppdelning enligt klinisk klassificering i typ 1- och typ 2-diabetes, som tillsammans utgör 97,1 % av samtliga patienterna på medicinklinikerna.
I NDRs vetenskapliga rapporter definieras typ 1-diabetes epidemiologiskt som patienter med enbart insulinbehand-ling och debutålder < 30 år, medan typ 2-diabetes definie-ras epidemiologiskt som patienter med enbart kost- eller tablettbehandling, eller insulinbehandling med eller utan tabletter samt debutålder ≥ 40 år. Denna indelning har visat mycket god överensstämmelse med den kliniska klassningen av diabetestyp i NDR, där dock några procent av patienter med epidemiologiskt angiven typ 2-diabetes kan ha LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Som alla vet är dock inte alltid klassificeringen uppenbar.
De tre patientgrupper som redovisas färgindikeras i våra tabeller och figurer enligt nedan:
Nedan visas åldersfördelningen för typ 1-diabetes, typ 2-diabetes som behandlas på medicinkliniker respektive i primärvården, vi jämför år 2006 med år 2016. Generellt kan man se att diabetespopulationen har blivit äldre vilket är mycket positivt och det ses inga tydliga tecken på att vi skulle ha en relativ ökning bland unga personer med typ 2-diabetes under denna period. Vidare kan man se att det är mycket färre patienter med typ 2-diabetes som går på medicinklinikerna, dvs den absoluta majoriteten behandlas inom primärvården.
Figur 4. Åldersfördelning. Primärvården
Mean 67.59723
Std Deviation 11.74675
Maximum 104
Minimum 18
N 115 791
Mean 68.34295
Std Deviation 11.95
Maximum 108
Minimum 18
N 353 686
0
2
4
6
8
0
2
4
6
8
15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 103
Ålder
%
2006
2016
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
• Alla patienter inom primärvården
• Patienter med typ 1-diabetes vid medicinkliniker
• Patienter med typ 2-diabetes vid medicinkliniker
Årsrappor t 2016 | 21
Figur 5. Åldersfördelning. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Mean 45.44728
Std Deviation 15.05267
Maximum 94
Minimum 18
N 24 101
Mean 46.42657
Std Deviation 17.1018
Maximum 95
Minimum 18
N 42 457
0
2
4
6
8
0
2
4
6
8
15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 103
Ålder
%
2006
2016
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 6. Åldersfördelning. Medicinkliniker, diabetes typ 2.
Mean 61.66359
Std Deviation 12.25462
Maximum 97
Minimum 18
N 12 586
Mean 62.71191
Std Deviation 13.57137
Maximum 96
Minimum 18
N 9 011
0
2
4
6
8
0
2
4
6
8
15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 103
Ålder
%
2006
2016
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 2 | År s rappor t 2016
Tabell 3. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön år 2016.
Primärvården Typ 1-diabetes vid medicinkliniker Typ 2-diabetes vid medicinkliniker
Antal 353 686 42 457 9 011
Medelålder, år (SD) 68,3 (11,9) 46,4 (17,1) 62,7 (13,6)
Medelduration, år (SD) 9,9 (8,2) 24,1 (15,4) 16,5 (10,1)
Kvinnor (%) 150 003 (42,4) 18 959 (44,7) 3 203 (35,5)
Män (%) 203 683 (57,6) 23 498 (55,3) 5 808 (64,5)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Tabell 4. Nydiagnostiserade år 2016. Kliniska karaktäristika vid diagnos.
Primärvården Typ 1-diabetes vid medicinkliniker Typ 2-diabetes vid medicinkliniker
Antal 18 075 403 168
Medelålder, år (SD) 62,8 (12,7) 35,6 (15,0) 51,6 (15,7)
Antal HbA1c 17 827 399 164
Medel HbA1c, mmol/mol (SD) 51,0 (14,5) 54,2 (18,2) 54,6 (18,3)
Antal BMI 15 816 290 127
Medel BMI, kg/m2 (SD) 30,9 (5,9) 23,9 (4,1) 29,6 (6,2)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Årsrappor t 2016 | 2 3
Levnadsvanor Övervikt och fetma är fortfarande en stor utmaning för personer med typ 2-diabetes och andelen med övervikt, fetma och grav fetma har ökat.
Indikatorerna som reflekterar livsstil, det vill säga BMI, midjemått, fysiskt aktivitet och rökning har varit väldigt stillastående eller haft en negativ utveckling i NDR. Det som nu verkar säkert är dock att rökning sakta minskar hos de med typ 1-diabetes. Samtliga dessa indikatorer är extremt viktiga riskfaktorer och ökar kraftigt risken för tidig död och komplikationer. Publikationer från NDR understryker detta med besked. Data från NDR har tyd-ligt visat att fysisk aktivitet kan vara skyddande mot fram-tida kardiovaskulära sjukdomar. Dessutom visar en nyligen publicerad artikel från NDR och det svenska Obesitaski-rurgiska registret på en positiv effekt av fetmakirurgi vid typ 2-diabetes vad gäller kardiovaskulär sjukdom. Analys-arbete om biverkningar eller oönskade effekter av kirurgi pågår.
Av de som är nydiagnostiserade med typ 2-diabetes syns tydligt att de yngsta, dvs mellan 40–50 år, har den mest ogynnsamma riskprofilen vad gäller livsstil och i den åldern har de flesta fetma vid diagnosen. Värt att diskutera
Figur 8. Nydiagnostiserade med diabetesduration 0–3 år, uppdelat i åldersgrupper. Primärvården.
*Fysisk aktivitet: aldrig eller < 1 gång/vecka
16,7 %
45,7 %
26,1 %
26,6 %
21,0 %
55,6 %
29,7 %
20,4 %
10 08413 940
17,1 %
52,2 %
26,4 %
28,4 %
21,4 %
62,1 %
28,0 %
22,4 %
9 1176 056
4 550
2 715Antal män Antal män
16,9 %
21,6 %
22,6 %
40–49Ålder Ålder
40–4950–59 50–5960–69 60–69
62,2 %
67,7 %
29,8 %
32,8 %
16,8 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Rökare
BMI ≥ 30
Fysiskt inaktiv*
Enbart kost
Rökare
BMI ≥ 30
Fysiskt inaktiv*
Enbart kost
0 20 40 60 80 100
199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016
Figur 7. Fördelning av BMI över tid. Primärvården.
%35–39 kg/m2
≥ 40 kg/m225–29 kg/m2
30–34 kg/m2
< 25 kg/m2
17,5
17,4
17,5
17,6
17,3
17,4
17,1
17,3
17,7
18,0
18,3
18,8
19,0
19,3
20,2
20,5
21,1
22,0
23,3
25,9
25,7
38,9
39,1
39,5
39,7
39,8
39,8
40,0
40,3
40,8
41,2
41,8
42,1
42,5
42,6
42,3
42,6
43,2
43,0
43,0
42,7
42,1
27,8
27,9
27,8
27,7
27,8
27,8
27,7
27,5
27,2
27,0
26,5
26,3
26,1
26,2
25,9
25,6
25,1
25,1
24,1
22,8
23,0
11,0
10,9
10,7
10,6
10,7
10,6
10,8
10,5
10,2
9,9
9,7
9,3
8,9
8,7
8,6
8,4
8,0
7,5
7,4
6,4
6,8
4,7
4,7
4,5
4,4
4,4
4,5
4,5
4,3
4,1
3,9
3,8
3,5
3,5
3,2
3,0
2,9
2,6
2,4
2,2
2,2
2,4
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
är att en stor andel av patienterna inte har farmologisk blodsänkande behandling de tre första åren efter diagnos, vilket inte är i överenstämmelse med riktlinjerna. Här har vården och samhället en stor förbättringspotential.
2 4 | År s rappor t 2016
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
NorrbottenSkåne
GävleborgKalmar
StockholmHalland
JämtlandRiket
VästernorrlandÖstergötlandVästerbotten
DalarnaVästra Götaland
ÖrebroVästmanland
SörmlandUppsalaGotland
VärmlandKronoberg
BlekingeJönköping 23,7
24,925,125,826,226,426,726,927,027,127,227,628,331,232,332,533,936,336,739,942,142,6
Figur 13. Andel fysiskt inaktiva*. Primärvården.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
*Motionerar aldrig eller mindre än 1 gång per vecka
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
GävleborgJämtland
KalmarNorrbotten
HallandSkåne
VästmanlandÖrebro
SörmlandRiket
VästernorrlandStockholmVärmland
Västra GötalandDalarna
BlekingeJönköping
VästerbottenÖstergötland
KronobergGotlandUppsala
Figur 14. Andel fysiskt inaktiva*. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
*Motionerar aldrig eller mindre än 1 gång per vecka
12,912,914,315,118,018,018,519,219,320,120,420,921,221,621,823,625,225,428,429,430,936,4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
GotlandVästmanland
SörmlandSkåne
KalmarNorrbotten
DalarnaVärmland
HallandRiket
StockholmGävleborg
UppsalaBlekinge
KronobergÖrebro
Västra GötalandÖstergötland
JämtlandVästernorrland
JönköpingVästerbotten
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Figur 10. Andel ickerökare. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
93,4
91,6
91,5
91,5
91,1
90,8
90,7
90,6
90,6
89,9
89,8
89,7
89,7
89,6
89,5
88,7
88,1
87,5
87,4
87,1
86,2
85,9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
VärmlandStockholm
ÖrebroNorrbotten
Västra GötalandSkåneRiket
KalmarVästmanland
GävleborgDalarna
BlekingeGotland
SörmlandUppsalaHalland
JämtlandÖstergötland
JönköpingKronoberg
VästernorrlandVästerbotten
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Figur 9. Andel ickerökare. Primärvården.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
90,989,088,988,988,488,488,288,188,088,087,987,887,587,287,086,686,486,285,585,185,180,4
0
5
10
15
20
25
30
20162015201420132012
Figur 11. Andel rökare, uppdelad på kön och ålder. Primärvården.
%
Kvinnor < 60 år Män < 60 år
Kvinnor ≥ 60 år Män ≥ 60 år
23,1 22,8 22,2 22,219,9
10,912,111,811,711,9
24,0
12,7 12,3 12,5 12,911,4
23,024,2 24,3
22,1
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
2
4
6
8
10
12
14
16
20162015201420132012
Figur 12. Andel rökare. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Män Kvinnor Alla
13,5 13,112,5 12,2
10,9
10,9 10,8 10,5 10,59,8
12,0 11,8 11,3 11,210,3
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Årsrappor t 2016 | 2 5
HbA1cHbA1c återspeglar den långsiktiga glukoskontrollen och har ett starkt samband med risken att utveckla komplika-tioner till diabetes. Målet är att så många som möjligt har ett bra värde, lägre än 52 mmol/mol, men det betonas att behandlingen skall individualiseras och minst lika viktigt är att så få som möjligt har höga värden, över 70 mmol/mol. Många förbättringsprojekt i landet har koncentrerat sig på att behandla bort de höga värdena och det har gett ett tydligt resultat framförallt hos de med typ 1-diabetes.
Vad gäller blodsockerkontrollen så har vi nästan nått mål-nivåerna enligt Socialstyrelsens riktlinjer vad gäller de som har mycket höga HbA1c-värden. I primärvården har andelen minskat till 7,2 % och bland personer med typ 1-diabetes är andelen minskad till 20 %.
Vi ser en positiv trend över tid vad gäller höga HbA1c men fortfarande finns det landsting som har en stor andel med värden över 70 mmol/mol.
I ett internationellt perspektiv har Sverige mycket bra resultat men det måste samtidigt påpekas att så många som 1/5 med typ 1-diabetes har HbA1c över 52 mmo/mol, således kvarstår många utmaningar. Notera också relativt stora skillnader mellan olika sjukhus och landsting.
Ett bra HbA1c är av stor vikt men betydelsen varierar mellan olika patientgrupper. Med hjälp av NDR kan vår-den enkelt identifiera förbättringspotentialen för olika personer.
HbA1c-utvecklingenHbA1c säger inte allt om diabetesvården men är för när-varande det bästa instrument vi har för att följa metabol kontroll av glukos. Efter att ha studerat NDRs longitudi-nella resultat genom åren så kan man konstatera att år 2007 var det ”Bästa Året”. Därefter kom en rad år med försämrade resultat avseende HbA1c. Sedan 2012 har vi vänt trenden och vi är tillbaka eller kanske till och med lite bättre än 2007, vilket är glädjande. Detta talar för att vi aldrig får slå oss till ro för ingenting sköter sig själv utan ständigt underhåll och idogt arbete för att hålla hög standard. Alla enheter både på sjuk-hus och inom primärvår-den har under 2016 gjort ett fantastiskt bra arbete även om vissa regionala skillnader finns.
Ordförande SFD
Mona Landin-Olsson
0 20 40 60 80 100
199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016
Figur 16. Fördelning av HbA1c över tid. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%HbA1c > 70 mmol/mol
HbA1c 52–70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
21,2
18,9
19,0
17,0
14,6
15,1
16,1
17,4
17,6
19,7
18,9
18,5
17,5
16,1
16,7
16,5
15,6
15,6
15,0
12,4
10,8
58,7
58,2
55,9
54,3
54,5
54,6
55,2
55,2
55,5
54,9
54,8
55,0
54,0
53,2
54,7
53,8
53,2
52,0
52,0
49,0
47,3
20,1
22,9
25,1
28,8
31,0
30,3
28,7
27,3
26,9
25,4
26,3
26,5
28,5
30,7
28,6
29,8
31,1
32,4
33,0
38,6
41,9
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 20 40 60 80 100
199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016
Figur 15. Fördelning av HbA1c över tid. Primärvården.
%HbA1c > 70 mmol/mol
HbA1c 52–70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
51,5
51,3
52,7
52,3
49,1
49,8
49,5
51,7
52,1
54,4
51,6
51,1
46,8
44,3
45,8
41,3
40,7
36,4
33,5
29,7
27,6
37,9
38,0
36,1
36,0
38,7
38,8
39,4
38,4
38,7
37,2
39,4
39,9
42,6
43,6
42,1
44,2
42,3
44,8
45,8
46,4
47,0
10,6
10,7
11,1
11,7
12,2
11,4
11,2
9,9
9,2
8,4
9,1
9,0
10,5
12,2
12,0
14,5
16,9
18,8
20,7
23,9
25,4
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 6 | År s rappor t 2016
Kommentar från barnläkare Frida Sundberg: Höga HbA1c-värden hos unga vuxnaDiabetesvårdens uppdrag är att möjliggöra god hälsa och livskvalitet på kort och lång sikt för människor med dia-betes. Högt HbA1c är en markör för hög risk för diabetes-komplikationer hos patienten. En viktig kvalitetsmarkör på vården är således lågt HbA1c. Därför är unga vuxnas höga HbA1c bekymrande.
Svenska 17-åringar med diabetes har medel-HbA1c 61 mmol/mol, motsvarande siffra hos 18–21 åringar är 64 mmol/mol. 29 % av svenska 18-21 åringar med dia-betes har HbA1c >70 mmol/mol, vilket är förenat med mycket stor risk för komplikationsutveckling. Patienter med HbA1c över 70 mmol/mol skall enligt SKL priorite-ras för intensiva insatser från vårdens sida.
Det finns många orsaker, i synnerhet psykosociala och kulturella, till att unga vuxna har höga HbA1c-värden. Likaså finns det mycket i vården som behöver anpassas för att vi bättre ska kunna hjälpa denna utsatta patientgrupp med låga inkomster, svag förankring på arbetsmarkna-den, ofta otrygga bostadsvillkor och en av samhället uttryckt kulturell förväntan att leva som om de vore odödliga. Givet detta är det inte konstigt att en diabetes-vård som främst är anpassad efter att möta människor i övre medelåldern och bortom pensionsåldern, inte når patientgruppen på bästa sätt. Lika illa fungerar det sanno likt att använda sig av sjukvårdsmodeller anpassade för yngre barn. Problemet handlar inte bara om själva överföringen mellan barnsjukvård och vuxenvård och när den sker, utan om innehållet i och kvaliteteten på vården.
Lika lite som du kan uppfostra en 80-åring att springa som en 18-åring kan du uppfostra en 20-åring att bete sig som en 50-åring. Livet behöver få ha sin gång, 20-åringen kommer av sig själv (om han får leva och ha hälsan) att bli både 50-åring och 80-åring. Diabetesvården behöver dock åldersanpassas mer för att fun-gera bättre under olika delar av livet.
Frida Sundberg
Barnläkare, Med DrDrottning Silvias Barn- och Ung-domssjukhusSahlgrenska Uni-versitetssjukhuset,styrelseledamot SFD
0 10 20 30 40 50 60Kiruna sjukhus
Lycksele lasarettVästmanlands sjukhus Sala
Piteå Älvdals sjukhusMedicin-Geriatrik Avesta
Torsby sjukhusArvika sjukhus
Landskrona lasarettVästmanlands sjukhus Köping
Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandKalix sjukhus
Lasarettet YstadCentrallasarettet Växjö
Enköpings lasarettSunderby sjukhus
Centralsjukhuset KarlstadLindesbergs lasarett
Ljungby lasarettLasarettet i MotalaNyköpings lasarett
Bollnäs sjukhusCentralsjukhuset Kristianstad RoDEoN
Södertälje sjukhusTrelleborgs lasarett
Karolinska universitetssjukhuset HuddingeSkellefteå lasarett
Visby lasarettMedicin Falun
Universitetssjukhuset ÖrebroVarbergs sjukhus
Ersta SjukhusHöglandssjukhuset Eksjö
Medicin MoraSandvikens sjukhus
Mitt Hjärta MedicinmottagningDanderyds sjukhus
Gävle sjukhusSödersjukhuset
Helsingborgs lasarettLänssjukhuset Ryhov
Mälarsjukhuset EskilstunaVästmanlands sjukhus Västerås
VrinnevisjukhusetUniversitetssjukhuset Linköping
Västerviks sjukhusÖstersunds sjukhus
Skånes Universitetssjukhus MalmöKullbergska sjukhusetLänssjukhuset Kalmar
Norrlands universitetssjukhusRiket
Akademiska sjukhuset UppsalaMedicinmottagningen Ludvika
NU – sjukvårdenHudiksvalls sjukhus
Alingsås lasarettÄngelholms sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset SolnaSkaraborgs sjukhus Falköping
Skaraborgs sjukhus SkövdeNorrtälje sjukhus TioHundra
Sjukhuset i LidköpingKarlskoga lasarett
Blekingesjukhuset KarlskronaSundsvalls sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Borås SkeneVärnamo sjukhus
Sjukhuset i SöderhamnHallands sjukhus Halmstad
Capio St Görans sjukhusKungälvs sjukhus
Hallands sjukhus KungsbackaGällivare sjukhus
Blekingesjukhuset KarlshamnHärnösands sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset SahlgrenskaSkånes Universitetssjukhus Lund
Hässleholms sjukhusÖrnsköldsviks sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset MölndalFrölunda specialistsjukhus
Angereds närsjukhusSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra
Sollefteå sjukhusCapio Lundby Närsjukhus
Oskarshamns sjukhus
Figur 17. Andel HbA1c < 52 mmol/mol. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
10731112670288329388290212
1 3081 319115384113364395
1 087640138399
1 185450523254445195788173
1 208463413173
1 056164
1 30941 980
777551228
1 221527312946754857585676573
1 265527
1 54990232230583930386
1 149821340313875246169672113435447244143
1 0243982638113478791
27016017610318117895
104103
Antal*
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
34,633,432,530,929,529,227,327,226,926,726,626,125,825,725,324,824,724,523,923,623,423,122,622,422,222,122,022,021,921,621,521,421,321,321,321,221,121,121,121,020,920,820,720,620,520,520,420,420,120,120,120,019,819,619,419,418,918,718,618,518,518,417,917,817,717,717,517,016,816,816,616,316,316,216,114,914,313,713,113,112,612,211,811,610,66,8
Årsrappor t 2016 | 2 7
0 20 40 60 80 100
NorrbottenGävleborg
DalarnaGotland
VästerbottenÖstergötland
SörmlandBlekinge
VästernorrlandJämtland
KronobergUppsala
JönköpingVästmanland
RiketVästra Götaland
VärmlandÖrebroSkåne
KalmarStockholm
Halland
Figur 19. Fördelning av HbA1c. Primärvården.
%
HbA1c > 70 mmol/mol
HbA1c 52–70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
55,8
55,2
55,0
54,1
54,1
53,8
51,7
51,5
51,4
49,6
49,6
49,1
49,0
48,7
48,4
48,0
47,6
45,8
45,6
45,2
44,7
39,5
37,1
34,2
35,8
35,8
36,3
34,4
37,2
37,9
38,3
41,1
39,4
39,2
40,3
41,1
40,8
42,4
42,0
44,4
43,5
42,9
42,5
45,7
7,2
10,6
9,2
10,1
9,6
11,7
11,0
10,6
10,3
9,2
11,0
11,6
10,7
10,2
10,8
9,6
10,4
9,9
10,9
12,0
12,8
14,8
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 20 40 60 80 100
NorrbottenVärmland
KronobergDalarna
VästmanlandGotlandÖrebro
VästerbottenSörmland
ÖstergötlandUppsala
GävleborgStockholmJönköping
JämtlandRiket
SkåneKalmarHalland
BlekingeVästra GötalandVästernorrland
Figur 20. Fördelning av HbA1c. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
25,9
24,8
23,9
23,2
22,5
21,5
21,2
20,9
20,8
20,8
20,5
20,5
19,7
19,6
19,5
19,1
18,5
18,4
18,3
16,3
15,8
15,4
58,3
58,1
57,0
61,7
57,3
55,8
58,7
58,1
56,2
60,6
58,4
57,3
59,8
56,3
55,3
62,2
66,8
59,3
60,0
61,8
61,2
60,1
15,8
17,1
19,1
15,1
20,2
22,6
20,1
21,1
23,0
18,6
21,1
22,3
20,5
24,2
25,2
18,6
14,7
22,3
21,7
21,9
22,9
24,6
HbA1c > 70 mmol/mol
HbA1c 52–70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 10 20 30 40 50 60Praktikertjänst Närsjukhuset Dalsland
Landskrona lasarettLycksele lasarett
Trelleborgs lasarettPiteå Älvdals sjukhus
Mälarsjukhuset EskilstunaKalix sjukhus
Västmanlands sjukhus KöpingEnköpings lasarett
Kiruna sjukhusHöglandssjukhuset Eksjö
Västmanlands sjukhus SalaSödertälje sjukhus
Helsingborgs lasarettSkellefteå lasarett
Lasarettet YstadNorrlands universitetssjukhus
Sjukhuset i SöderhamnCentralsjukhuset Karlstad
Arvika sjukhusSkånes Universitetssjukhus Malmö
Länssjukhuset RyhovMedicin Falun
NU – sjukvårdenKarolinska universitetssjukhuset Huddinge
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoNCentrallasarettet Växjö
VrinnevisjukhusetLjungby lasarett
Sandvikens sjukhusHudiksvalls sjukhus
Ängelholms sjukhusBollnäs sjukhus
Akademiska sjukhuset UppsalaLänssjukhuset Kalmar
Östersunds sjukhusMedicin-Geriatrik Avesta
Lasarettet i MotalaBlekingesjukhuset Karlskrona
Sunderby sjukhusGällivare sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Borås SkeneSödersjukhuset
RiketGävle sjukhusMedicin Mora
Mitt Hjärta MedicinmottagningVästmanlands sjukhus Västerås
Alingsås lasarettHässleholms sjukhus
Ersta SjukhusVästerviks sjukhusNyköpings lasarettSundsvalls sjukhus
Universitetssjukhuset LinköpingUniversitetssjukhuset Örebro
Medicinmottagningen LudvikaKungälvs sjukhus
Skånes Universitetssjukhus LundOskarshamns sjukhus
Värnamo sjukhusKarlskoga lasarett
Karolinska Universitetssjukhuset SolnaSahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska
Hallands sjukhus HalmstadDanderyds sjukhus
Blekingesjukhuset KarlshamnLindesbergs lasarettHärnösands sjukhus
Norrtälje sjukhus TioHundraVarbergs sjukhus
Angereds närsjukhusTorsby sjukhus
Kullbergska sjukhusetSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra
Capio St Görans sjukhusCapio Lundby Närsjukhus
Visby lasarettSollefteå sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset MölndalSkaraborgs sjukhus Falköping
Skaraborgs sjukhus SkövdeÖrnsköldsviks sjukhus
Frölunda specialistsjukhusHallands sjukhus Kungsbacka
Sjukhuset i Lidköping
Figur 18. Andel HbA1c > 70 mmol/mol. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
445364329290788173388126340311
1 08770222810388
386195115143384
1 549640
1 3191 208254399107
1 308395164
1 14994645043531293021241385790
230527
41 9801 2651 185113398523447181527551
1 309113463173232244754811672875
1 056821676
1 221176
1 02413877734731357316995
58310326327087
58517824610416091
Antal*
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
9,49,910,911,011,511,612,913,514,715,115,215,215,415,515,916,116,416,516,816,917,017,517,517,517,717,817,818,018,718,919,119,119,319,319,619,719,819,920,020,020,020,120,120,220,420,420,620,720,821,021,121,121,121,221,421,421,621,721,821,922,022,422,722,923,123,123,323,623,924,124,524,625,325,426,326,627,228,128,929,931,332,033,735,636,339,6
2 8 | År s rappor t 2016
0
20
40
60
80
100
20162015201420132012
Figur 21. Andel HbA1c < 52 mmol/mol.%
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
49,1
27,2
14,6
52,3
29,3
17,0
52,7
30,1
19,0
51,3
27,7
18,9
51,5
26,7
21,2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
20162015201420132012
Figur 22. Andel HbA1c > 70 mmol/mol. %
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
27,3
31,0
11,7
26,1
28,8
11,1 10,7
22,9
10,6
24,1
20,1
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
23,5
12,2
24,5
25,1
60
62
64
66
68
70
20162015201420132012
Figur 24. Medelvärde för HbA1c (mmol/mol) i olika åldersgrupper. Medicinkliniker, diabetes typ 1.mmol/mol
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder > 30 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 22–30 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 18–21 år
65,8
64,7
63,863,3
61,8
64,8
63,9
62,7 62,4
61,3
69,1
67,6
66,365,4
64,4
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
30
40
50
60
70
20162015201420132012
Figur 23. Medelvärde för HbA1c (mmol/mol).
mmol/mol
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
65,3 64,3 63,1 62,7 61,6
62,5 61,9 61,5 61,4 61,9
54,9 54,1 53,9 54,1 54,0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Årsrappor t 2016 | 2 9
DiabetesbehandlingBehandlingsalternativen för diabetes varierar ganska stort mellan landstingen, det gäller till exempel behandling hos dem med relativt nydiagnostiserad typ 2-diabetes och också andelen som har pumpbehandling vid typ 1-diabetes.
0 20 40 60 80 100
KronobergKalmarÖrebro
UppsalaStockholm
NorrbottenVästmanlandÖstergötland
BlekingeRiket
GävleborgGotland
SkåneJönköping
VästerbottenVästra Götaland
SörmlandVästernorrland
DalarnaHalland
JämtlandVärmland
Figur 25. Fördelning av diabetesbehandling bland patienter < 70 år och med diabetesduration 0–3 år. Primärvården.
%
Tabletter och insulin
Insulin enbart
Tabletter enbart
Enbart kost
12,5
12,8
13,6
14,7
16,7
19,2
20,4
20,5
20,8
20,9
23,7
23,8
24,1
24,5
25,9
28,3
29,2
30,7
31,5
32,3
33,9
34,9
75,8
74,6
79,0
73,9
73,8
73,6
71,3
72,9
69,4
71,0
66,3
65,3
66,9
71,1
62,7
62,0
59,8
59,8
62,6
58,7
57,2
57,9
3,5
4,6
2,8
1,8
3,9
3,2
2,3
2,4
3,2
3,0
2,4
2,9
2,9
0,8
5,2
2,3
3,9
3,1
1,1
2,5
4,4
2,0
8,2
8,0
4,6
9,6
5,6
4,0
6,0
4,2
6,6
5,2
7,6
8,0
6,1
3,5
6,2
7,4
7,2
6,4
4,9
6,6
4,6
5,3
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
60
GLP-1Tabletteroch insulin
Insulin enbartTabletterenbart
Enbart kost
Figur 26. Fördelning av diabetesbehandling. Primärvården.
%
20162015201420132012
23,1
22,7
22,6
21,9
20,5
47,2 47
,547
,6 48,6 50
,1
12,5
12,2
11,7
11,4
10,8
16,3
16,2
16,0
15,9
16,0
0,9 1,5 2,0 2,2 2,6
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Kost och motion är hörnstenarna i behandlingen av typ 2-diabetes, men det är viktigt att nå uppsatta mål tidigt och oftast krävs då farmakologisk behandling, här före-faller det finnas en klar förbättringspotential.
0
10
20
30
40
50
60
GLP-1Tabletteroch insulin
Insulin enbartTabletter enbart
Figur 27. Fördelning av diabetesbehandling. Medicinkliniker, diabetes typ 2.
%
20162015201420132012
17,7 17,7 16,8 16,614,7
41,7 40,1 39,1 38,8 38,733,7 33,1 32,5 32,3 32,1
7,09,2 11,5 12,3
14,5
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 0 | År s rappor t 2016
Kommentar från professor Johan Jendle: Insulinpumpar och sensorerInsulinpumpar har använts sedan början av 1980-talet och har blivit allt vanligare. Det finns i dag över 10 000 insulinpumpar i Sverige. Bland de riktigt små barnen har det absoluta flertalet insulinpump, då insulinpennor inte kan dosera i tillräckligt små doser. För lite större barn har majoriteten insulinpump i dag, men det finns stora varia-tioner mellan olika landsting och regioner. På vuxensidan på medicinklinikerna ser vi en gradvis ökning i antalet pumpanvändare, där i dag i snitt 22,7 % har insulinpump. Varia tionen mellan olika sjukhus är 3,3–47,6 % och mellan olika landsting 12–31,2 %. Andelen med pumpbehand-ling ökar successivt och det är fler kvinnor med pump (27,3 %) jämfört med män (19 %). Vidare ses att andelen med pumpbehandling ökar, framför allt bland yngre patienter (<30 år). Främsta indikationerna för insulinpump är högt HbA1c (når ej individuellt mål) och svängande glukosvärden, med cirka 30 % vardera.
Vad gäller glukosmonitorering så har kontinuerlig glukos monitorering, continuous glucose monitoring (CGM)
samt flash glucose monitoring (FGM) blivit betydligt vanligare de senaste tre åren. CGM eller FGM används av 32,3 % av patienter med typ 1 diabetes, men det finns mycket stora variationer mellan olika landsting (8,5–52,1 %).
CGM kan även användas tillsam-mans med vissa insulinpumpar och kallas då Sensor Augmented Pump (SAP) där sensorvärdena går direkt in i pumpen och hjälper individen att välja insulindoser. Data för hur många som använder denna kombination saknas men är önskvärt.
Det är värdefullt att vi lär oss att använda hjälpmedel som insulinpumpar och sensorer på ett så effektivt sätt som möjligt och får möjlighet att dra nytta av register-data. Det är också viktigt att vi fortsätter att hjälpas åt att samla uppgifter kring pumpar och sensorer.
Professor, Örebro UniversitetVetenskaplig sekreterare SFD
Johan Jendle
0
5
10
15
20
25
30
35
40
20162015201420132012
Figur 29. Andel som behandlas med insulinpump, uppdelat på kön. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Män Kvinnor Alla
24,6 25,2 26,0 26,8 27,3
16,7 17,5 17,9 18,7 19,0
20,2 20,9 21,5 22,3 22,7
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
5
10
15
20
25
30
35
40
20162015201420132012
Figur 28. Andel som behandlas med insulinpump, uppdelat i olika åldersgrupper. Medicinkliniker, diabetes typ 1.%
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder > 30 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 22–30 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 18–21 år
23,2
18,7
28,9
25,0
19,1
30,1
25,9
19,6
31,8
27,2
20,2
34,4
27,9
20,4
36,8
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
ÖstergötlandBlekinge
VästmanlandStockholmVärmland
ÖrebroRiket
Västra GötalandJämtland
HallandVästerbotten
JönköpingKronoberg
SörmlandSkåne
VästernorrlandKalmar
UppsalaGotland
GävleborgDalarna
Norrbotten
Figur 30. Andel med insulinpump. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
31,1
30,1
28,3
27,5
25,4
25,2
25,1
25,0
24,1
23,8
23,5
23,3
23,1
23,0
22,8
22,7
22,0
21,9
20,6
18,9
17,9
12,0
Figur 31. Indikation för insulinpumpbehandling. Medicinkliniker, diabetes typ 1
Frekventa hypoglykemier
Högt HbA1c (ej inom patientens målområde)
Glukossvängningar
Fysisk aktivitet
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Patientens önskemål
”Unawareness”
Gryningsfenomen
Förenklad glukosbehandling (barnklinik)
33,6
31,8
7,4
2,11,52,1
13,9
7,6
Årsrappor t 2016 | 31
0 10 20 30 40 50 60
Mitt Hjärta MedicinmottagningPraktikertjänst Närsjukhuset Dalsland
Lasarettet i MotalaVrinnevisjukhusetSödertälje sjukhus
Universitetssjukhuset LinköpingAngereds närsjukhusLindesbergs lasarett
Lycksele lasarettVästmanlands sjukhus Köping
Kullbergska sjukhusetSjukhuset i Lidköping
Skellefteå lasarettSödersjukhuset
Blekingesjukhuset KarlskronaKarlskoga lasarett
Skaraborgs sjukhus FalköpingCapio Lundby Närsjukhus
Danderyds sjukhusMedicinmottagningen Ludvika
Helsingborgs lasarettLänssjukhuset Ryhov
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoNArvika sjukhus
Capio St Görans sjukhusBlekingesjukhuset Karlshamn
Kalix sjukhusSjukhuset i Söderhamn
Västmanlands sjukhus VästeråsCentrallasarettet Växjö
Varbergs sjukhusSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra
Landskrona lasarettSahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal
Södra Älvsborgs sjukhus Borås SkeneTorsby sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset HuddingeSandvikens sjukhusVästerviks sjukhus
Örnsköldsviks sjukhusSkaraborgs sjukhus SkövdeCentralsjukhuset KarlstadFrölunda specialistsjukhus
RiketÖstersunds sjukhus
Skånes Universitetssjukhus MalmöÄngelholms sjukhus
Sundsvalls sjukhusUniversitetssjukhuset Örebro
Hallands sjukhus HalmstadNorrtälje sjukhus TioHundraMälarsjukhuset Eskilstuna
NU - sjukvårdenNorrtälje sjukhus TioHundra
Karolinska Universitetssjukhuset SolnaOskarshamns sjukhus
Hallands sjukhus KungsbackaKungälvs sjukhus
Bollnäs sjukhusAkademiska sjukhuset Uppsala
Skånes Universitetssjukhus LundVärnamo sjukhus
Härnösands sjukhusMedicin-Geriatrik Avesta
Norrlands UniversitetssjukhusSunderby sjukhus
Enköpings lasarettLänssjukhuset Kalmar
Visby lasarettHöglandssjukhuset Eksjö
Trelleborgs lasarettNyköpings lasarett
Ersta SjukhusAlingsås lasarett
Sahlgrenska Universitetssjukhuset SahlgrenskaMedicin Mora
Hudiksvalls sjukhusGällivare sjukhus
Västmanlands sjukhus SalaMedicin FalunGävle sjukhus
Ljungby lasarettPiteå Älvdals sjukhus
Sollefteå sjukhusHässleholms sjukhus
Lasarettet YstadKiruna sjukhus 47,6
43,041,838,135,435,233,433,332,631,931,231,129,028,928,628,428,328,127,527,427,327,126,525,925,225,125,125,024,824,624,424,324,323,923,923,923,923,923,623,523,123,022,722,522,522,321,821,621,621,321,221,021,020,920,620,520,320,119,719,518,918,818,818,718,618,618,418,318,017,917,117,117,017,016,916,916,715,814,913,813,312,512,510,1 3,30
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 32. Andel med insulinpump. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
10334421312617823652770295113170225
1 319412922402244583338558264395784135115399
1 2211 268113395365107
1 168197
1 074581641
1 164457459
1 167518
41 276329
1 026782289310232878104
1 18837715869938675886013787
3801 083176673688483163
1 543272173251527
1 26828344422527010114187
9091767344359190
Antal*
Tabell 5. Andel med kontinuerlig glukosmätning (CGM/FGM). Medicinkliniker, diabetes typ 1.
LandstingTotalt antal
patienter typ 1
Antal och andel (%) med
CGM/FGM
Antal och andel (%) som saknar uppgift om CGM/FGM
Blekinge 916 381 (41,6) 325 (35,5)
Dalarna 1 412 544 (38,5) 829 (58,7)
Gotland 340 45 (13,2) 218 (64,1)
Gävleborg 1 183 244 (20,6) 922 (77,9)
Halland 1 399 689 (49,2) 698 (49,9)
Jämtland 527 184 (34,9) 343 (65,1)
Jönköping 1 686 645 (38,3) 988 (58,6)
Kalmar 992 341 (34,4) 545 (54,9)
Kronoberg 1 059 102 (9,6) 51 (4,8)
Norrbotten 879 77 (8,8) 799 (90,9)
Skåne 5 277 1 632 (30,9) 3 013 (57,1)
Stockholm 7 428 920 (12,4) 5 722 (77,0)
Sörmland 1 260 519 (41,2) 528 (41,9)
Uppsala 1 621 398 (24,6) 804 (49,6)
Värmland 1 320 401 (30,4) 501 (38,0)
Västerbotten 1 238 421 (34,0) 636 (51,4)
Västernorrland 994 357 (35,9) 444 (44,7)
Västmanland 1 314 263 (20,0) 932 (70,9)
Västra Götaland 7 795 4 189 (53,7) 2611 (33,5)
Örebro 1 568 620 (39,5) 670 (42,7)
Östergötland 2 291 778 (34,0) 1 208 (52,7)
Riket 42 499 13 750 (32,4) 22 787 (53,6)
Källa: NDR – Nationella diabetesregistret
Kontinuerlig glukosmätningSedan juni 2016 har det gått att registrera användning av CGM/FGM i NDR. Många kliniker har kommit igång med rapporteringen men det är ännu för tidigt att dra några slutsatser kring CGM-andvändningen.
3 2 | År s rappor t 2016
BlodtryckÖver tid har vi sett ett kraftigt sjunkande blodtryck, både för typ 1- och typ 2-diabetes. Högt blodtryck ökar risken påtagligt för diabeteskomplikationer såsom njursvikt och kardiovaskulära sjukdomar.
I Socialstyrelsens målnivåer för blodtryck anges att över 90 % bland personer med typ 1-diabetes och över 65 %
bland personer i primärvården skall ha ett tryck under 140/85 mmHg. Inget landsting har nått målet när det gäller typ 1-diabetes och endast ett landsting når det målet när det gäller primärvården. Detta måste ses som en mycket viktig förbättringspotential. Den uppenbara utmaningen är att allt för många har för högt blodtryck.
Kommentar från professor Claes-Göran Östensson
Från mitten av 1990-talet och fram till 2012–2013 ökade antalet registrerade personer med god blodtryckskontroll (BT <140/85) både i primärvården och vid medicinklini-kerna. Detta är viktigt, eftersom hypertension spelar en avgörande roll bakom flera senkomplikationer vid dia-betes. Socialstyrelsens rekommendation av måluppfyllelse för god blodtryckskontroll är >65 % av personer med typ 2-diabetes och >90 % vid typ 1-diabetes. Målet är lägre för typ 2-diabetes, då många i den gruppen är äldre med behov av anpassade mål.
Under de senaste fyra åren har uppfyllelsen av BT-målen legat på ungefär samma nivå, såväl inom primärvården
(för främst typ 2-diabetes) som för typ 1-diabetes vid medicinkliniker. Det behövs dock fortsatt förbättringsarbete. Det gäller för typ 2-diabetes inom pri-märvården, där målvärdena för BT under 2016 i de flesta landsting upp-fylls hos 50–55 %, och för systoliskt blodtryck hos ca 60 %. Det gäller minst lika mycket även inom gruppen med typ 1-diabetes, där de flesta landsting visar måluppfyllelse för BT hos 70–85 % av patienterna.
Professor, ordförande i Nationella program-rådet för diabetes
Claes-Göran Östenson
0 20 40 60 80 100
199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016
Figur 34. Fördelning av systoliskt blodtryck över tid. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%Systoliskt blodtryck 140–149 mmHg
Systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg
Systoliskt blodtryck 131–139 mmHg
Systoliskt blodtryck ≤ 130 mmHg
67,1
67,7
69,5
71,4
72,5
72,1
71,8
71,0
69,1
66,3
65,9
63,6
61,9
62,9
61,6
62,1
60,6
63,0
60,9
63,3
62,7
13,0
12,1
10,4
9,7
8,5
8,5
8,1
7,6
7,9
7,8
7,8
7,7
7,5
7,2
7,0
6,7
6,9
6,2
6,0
6,3
6,0
12,4
12,7
12,4
11,3
11,5
11,9
11,8
12,2
13,2
14,0
14,3
15,8
16,5
16,2
16,5
16,6
16,9
15,8
17,0
15,6
15,5
7,4
7,6
7,7
7,6
7,5
7,5
8,3
9,1
9,8
11,9
12,0
13,0
14,1
13,7
15,0
14,5
15,6
15,0
16,1
14,8
15,7
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 20 40 60 80 100
199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016
Figur 33. Fördelning av systoliskt blodtryck över tid. Primärvården.
%Systoliskt blodtryck 140–149 mmHg
Systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg
Systoliskt blodtryck 131–139 mmHg
Systoliskt blodtryck ≤ 130 mmHg
45,6
45,3
46,6
47,0
46,3
45,3
44,0
43,5
41,4
38,5
36,0
33,1
29,7
27,7
25,7
24,4
21,3
19,6
19,8
20,3
17,5
15,0
14,7
13,9
13,4
13,1
12,9
12,3
12,1
11,8
11,3
10,9
9,8
8,9
8,3
7,4
6,3
4,8
4,5
4,5
3,8
3,6
22,7
22,8
22,0
21,6
21,8
22
22,7
22,6
22,8
23,5
24,0
24,6
24,8
24,5
23,7
23,7
21,9
21,4
20,4
19,4
19,6
16,7
17,2
17,6
17,9
18,8
19,8
20,9
21,8
24,1
26,6
29,0
32,6
36,6
39,6
43,2
45,6
52,0
54,4
55,3
56,5
59,4
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Årsrappor t 2016 | 3 3
0 20 40 60 80 100
GotlandDalarna
BlekingeSkåne
NorrbottenVästmanland
GävleborgJämtland
HallandÖrebroKalmar
RiketUppsala
VästerbottenVästra Götaland
JönköpingVärmland
StockholmKronoberg
SörmlandVästernorrland
Östergötland
Figur 35. Fördelning av systoliskt blodtryck. Primärvården.
%
Blodtryck ≥150 mmHg
Blodtryck 140–149 mmHg
Blodtryck 131–139 mmHg
Blodtryck ≤130 mmHg
50,7
48,8
48,1
48,0
47,3
46,6
46,5
46,4
46,3
45,9
45,6
45,4
45,0
44,4
44,2
43,7
43,4
42,5
42,5
41,4
41,2
39,0
20,0
14,3
13,2
13,1
14,1
13,3
15,5
16,5
22,6
13,9
15,0
12,5
14,9
17,9
16,2
15,6
17,0
16,0
12,6
10,0
17,0
12,8
18,3
22,1
23,7
21,0
21,6
22,5
22,7
21,1
16,9
23,8
22,7
25,4
23,1
23,3
23,3
22,6
22,3
23,7
26,6
27,2
21,9
28,4
11,0
14,8
15,1
17,9
17,0
17,6
15,3
15,9
14,2
16,4
16,7
16,7
16,9
14,3
16,3
18,1
17,3
17,8
18,3
21,5
19,9
19,8
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 20 40 60 80 100
BlekingeJämtlandGotland
VästmanlandDalarna
NorrbottenSkåne
JönköpingKalmar
HallandVästernorrland
VärmlandRiket
KronobergÖrebro
StockholmVästra Götaland
GävleborgVästerbottenÖstergötland
SörmlandUppsala
Figur 36. Fördelning av systoliskt blodtryck. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%Blodtryck 140–149 mmHg
Blodtryck ≥150 mmHgBlodtryck 131–139 mmHg
Blodtryck ≤ 130 mmHg
73,9
73,7
71,6
70,4
69,5
69,4
69,3
68,6
67,7
67,1
67,0
66,5
65,5
65,0
64,1
63,6
62,0
60,0
60,0
59,5
58,2
56,4
6,2
10,3
12,6
8,6
9,1
13,2
12,0
9,1
10,7
13,0
11,8
8,6
14,1
10,7
16,7
14,6
17,0
18,2
18,9
13,1
25,9
17,1
12,4
9,7
9,9
12,2
13,7
10,7
12,5
14,3
13,5
12,4
14,2
16,8
12,5
12,7
11,9
12,9
13,1
14,5
12,2
16,0
8,8
18,0
7,5
6,3
5,9
8,9
7,8
6,7
6,2
8,0
8,1
7,4
7,0
8,2
7,9
11,5
7,3
8,9
7,9
7,3
8,9
11,4
7,2
8,5
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
20
40
60
80
100
20162015201420132012
Figur 37. Andel blodtryck <140/85 mmHg.
%
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
76,5 76,5 75,0 74,3 74,8
61,1 60,9 59,7 58,5 60,5
53,7 54,6 54,4 53,5 53,9
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
20
40
60
80
100
20162015201420132012
Figur 39. Andel med blodtryckssänkande läkemedel.
%
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
44,1 43,9 43,7 43,3 40,6
82,4 80,6 81,2 79,9 79,2
77,8 77,7 78,6 76,1 76,1
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
20
40
60
80
100
20162015201420132012
Figur 38. Andel blodtryck ≤ 140/85 mmHg.%
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
68,1
74,6
85,5
68,9
73,4
85,1
69,0
73,0
84,1
68,6
71,8
83,8
69,0
72,2
84,0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
60
80
100
120
140
160
20162015201420132012
Figur 40. Medelvärde för blodtryck (mmHg)mm Hg
Systoliskt blodtryck
Diastoliskt blodtryck
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
135,3
76,2 76,3 76,5 76,5
132,5
76,374,8
134,9132,6
134,8132,9
134,9133,2
134,7132,6
75,0 75,1 75,1 74,7
72,9
126,0 126,2 126,6 127,0 126,9
73,0 73,3 73,6 73,6
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 4 | År s rappor t 2016
0 20 40 60 80 100
Lycksele lasarettLandskrona lasarett
Medicin-Geriatrik AvestaMitt Hjärta Medicinmottagning
Södertälje sjukhusLindesbergs lasarett
Västmanlands sjukhus SalaTrelleborgs lasarett
Oskarshamns sjukhusHudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhusLjungby lasarett
Blekingesjukhuset KarlskronaCapio Lundby Närsjukhus
Västmanlands sjukhus KöpingVisby lasarett
Piteå Älvdals sjukhusHöglandssjukhuset Eksjö
Bollnäs sjukhusSundsvalls sjukhus
Kullbergska sjukhusetSkaraborgs sjukhus Skövde
Örnsköldsviks sjukhusLänssjukhuset Kalmar
Gällivare sjukhusMälarsjukhuset Eskilstuna
Varbergs sjukhusÄngelholms sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset SolnaCentralsjukhuset Kristianstad RoDEoN
Centralsjukhuset KarlstadSödersjukhuset
Norrtälje sjukhus TioHundraKungälvs sjukhus
Medicin FalunSandvikens sjukhus
Norrlands UniversitetssjukhusHärnösands sjukhus
Sjukhuset i LidköpingKiruna sjukhus
Medicinmottagningen LudvikaSkånes Universitetssjukhus Lund
Enköpings lasarettHelsingborgs lasarett
Sunderby sjukhusDanderyds sjukhus
RiketSkellefteå lasarett
Gävle sjukhusBlekingesjukhuset Karlshamn
Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandAkademiska sjukhuset Uppsala
Arvika sjukhusKarlskoga lasarett
Lasarettet YstadVästerviks sjukhus
Universitetssjukhuset ÖrebroSkånes Universitetssjukhus Malmö
Hässleholms sjukhusKalix sjukhus
Östersunds sjukhusSödra Älvsborgs sjukhus Borås Skene
Sahlgrenska Universitetssjukhuset SahlgrenskaCentrallasarettet Växjö
Alingsås lasarettUniversitetssjukhuset Linköping
Länssjukhuset RyhovErsta Sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset HuddingeNU - sjukvården
Västmanlands sjukhus VästeråsHallands sjukhus Halmstad
Hallands sjukhus KungsbackaSkaraborgs sjukhus Falköping
Lasarettet i MotalaCapio St Görans sjukhus
Torsby sjukhusSahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal
Sjukhuset i SöderhamnVrinnevisjukhuset
Medicin MoraVärnamo sjukhus
Angereds närsjukhusSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra
Nyköpings lasarettFrölunda specialistsjukhus
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
%
Figur 43. Andel blodtryck < 140/85 mmHg. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
32541760187374227729138375104
1 083421172361637833978806792690861409785
1 3151 18550087
202994997276336245155
1 08889372523259
39 5931 546397529261
1 185164103434113760227809396189
1 1991 009652
1 120455383505111519273768227437109582177306259110515239119163107228921431648016215790
Antal*
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
92,385,183,082,882,482,481,981,981,980,880,880,580,279,579,379,179,079,079,078,478,478,278,178,177,877,277,076,275,975,875,775,675,575,575,475,375,375,174,974,874,774,674,374,374,373,873,873,773,573,472,772,372,272,071,971,971,671,470,870,870,570,369,468,568,568,367,767,066,866,766,065,665,564,364,063,963,863,663,263,062,261,661,359,956,150,0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
GotlandVästernorrland
BlekingeKalmar
VästerbottenNorrbotten
DalarnaSkåne
VärmlandGävleborg
VästmanlandÖrebro
RiketKronobergStockholmJönköping
UppsalaSörmland
HallandJämtland
Västra GötalandÖstergötland
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Figur 42. Andel blodtryck < 140/85 mmHg. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
80,277,577,277,075,475,275,275,174,874,874,474,173,173,073,072,772,671,970,668,968,266,0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
BlekingeGotland
SkåneDalarna
NorrbottenGävleborg
JämtlandKalmar
UppsalaStockholm
VästmanlandRiket
ÖrebroKronoberg
VärmlandSörmland
JönköpingVästra GötalandVästernorrland
HallandVästerbottenÖstergötland
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
64,658,556,556,255,655,655,154,954,554,453,953,853,552,752,552,352,051,551,549,546,546,0
Figur 41. Andel blodtryck < 140/85 mmHg. Primärvården.
%
Årsrappor t 2016 | 3 5
BlodfetterTrenden med allt bättre blodfettsnivåer håller i sig, dock är det bara drygt hälften av alla i primärvården och på medicinkliniker med typ 1 diabetes som har ett LDL-värde lägre än 2,5 mmol/l. LDL är en mycket betydelsefull
indikator, inte minst för att följa effekten av en livslång behandling. Att registrera lipidvärden är också nödvändigt för att kunna beräkna den 5-åriga kardiovaskulära risken med NDRs riskmotor.
0 20 40 60 80 100Jönköping
DalarnaUppsalaGotland
StockholmBlekinge
SörmlandJämtland
Västra GötalandKalmarÖrebro
GävleborgRiket
NorrbottenVästernorrland
HallandKronoberg
VästmanlandVärmland
VästerbottenSkåne
Östergötland
Figur 44. Fördelning av LDL. Primärvården.
%
LDL ≥ 3 mmol/l
LDL 2,5–2,9 mmol/l
LDL 1,8–2,4 mmol/l
LDL < 1,8 mmol/l
32,4
28,5
27,8
27,2
27,2
26,9
25,8
25,3
24,0
23,1
22,9
22,9
22,6
21,5
21,4
21,3
21,0
19,2
17,2
16,6
16,1
15,5
31,5
31,0
32,6
30,4
30,9
31,9
31,1
32,3
30,1
31,6
31,9
33,5
30,3
33,4
33,3
33,9
31,8
30,2
29,1
31,5
31,3
32,6
14,3
15,7
16,0
16,1
15,4
15,3
17,2
16,3
17,3
17,4
18,1
17,7
16,5
17,8
17,2
17,8
18,1
18,9
17,3
19,6
20,2
18,9
21,8
24,8
23,5
26,3
26,5
25,9
25,9
26,1
28,5
28,0
27,2
25,9
30,5
27,3
28,0
27,1
29,1
31,8
36,3
32,3
32,5
33,0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 20 40 60 80 100
KalmarGotlandUppsalaDalarna
SörmlandBlekinge
VästmanlandJämtland
NorrbottenJönköpingStockholm
Västra GötalandRiket
VärmlandHalland
VästerbottenKronobergGävleborg
ÖrebroSkåne
VästernorrlandÖstergötland
Figur 45. Fördelning av LDL. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%LDL 2,5–2,9 mmol/l
LDL ≥ 3 mmol/lLDL 1,8–2,4 mmol/l
LDL < 1,8 mmol/l
24,1
23,3
23,2
21,8
21,2
20,6
18,9
18,5
18,5
18,3
18,2
18,1
17,7
17,2
14,7
14,3
14,0
14,0
12,2
11,4
10,5
8,2
36,0
38,4
37,7
42,0
39,7
38,9
36,6
38,6
36,0
37,8
39,6
37,7
37,5
35,3
38,2
36,1
39,0
40,5
34,4
33,1
31,0
30,9
18,4
18,4
18,3
17,5
18,8
19,2
22,8
20,3
21,0
20,7
20,5
21,6
20,3
21,9
20,7
23,6
23,1
21,3
21,6
24,9
26,8
22,9
21,6
19,9
20,8
18,6
20,3
21,3
21,7
22,6
24,5
23,3
21,7
22,5
24,5
25,6
26,4
26,0
23,9
24,3
31,8
30,7
31,7
38,0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Risknivå Risk för hjärt-kärlhändelser över 5 år Måttlig 2–8 procent Hög 8–20 procent Mycket hög Över 20 procent
Centrala rekommendationer från Socialstyrelsen – uppdelning av risknivå utifrån risken för hjärt-kärlsjukdom
Hälso- och sjukvården bör: • erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för
hjärtkärlsjukdom intensiv behandling med statiner (prioritet 1)
• erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan: • erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för
hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 5)
Källa: Nationella riktlinjer för diabetesvård – Stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen 2015.
3 6 | År s rappor t 2016
0
20
40
60
80
100
20162015201420132012
Figur 46. Andel LDL < 2,5 mmol/l.
%
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
49,0 52,4 54,3 55,2 56,1
61,3 63,6 64,9 65,3 66,3
48,0 51,0 52,2 52,8 54,7
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
20
40
60
80
100
20162015201420132012
Figur 47. Andel med lipidsänkande läkemedel.
%
Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2
Medicinkliniker, diabetes typ 1
44,2 44,7 44,8 45,4 43,4
75,4 74,4 74,5 74,1 74,0
61,0 61,0 62,9 60,5 61,5
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Västra GötalandStockholmGävleborg
NorrbottenBlekingeUppsala
RiketGotland
SkåneHalland
VärmlandVästernorrland
JämtlandVästmanland
KalmarÖrebro
JönköpingSörmland
DalarnaVästerbotten
KronobergÖstergötland 72,0
70,868,968,367,967,867,466,766,666,366,164,363,763,163,061,561,460,860,359,054,954,5
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 48. Andel med lipidsänkande läkemedel. Primärvården.
%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
StockholmVästerbotten
KalmarNorrbotten
HallandSkåne
UppsalaRiket
Västra GötalandGotland
JönköpingGävleborg
JämtlandVästernorrland
ÖstergötlandDalarnaÖrebro
BlekingeVärmland
VästmanlandKronoberg
Sörmland
Figur 49. Andel med lipidsänkande läkemedel. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
54,5
54,5
53,7
52,9
51,0
47,5
47,4
47,2
47,1
46,5
44,8
44,7
44,4
44,3
43,4
42,3
39,8
39,6
39,2
37,9
37,5
36,2
Årsrappor t 2016 | 3 7
0 20 40 60 80 100
Ersta SjukhusLänssjukhuset Kalmar
Lasarettet YstadSödersjukhuset
Capio St Görans sjukhusSkånes Universitetssjukhus Lund
Capio Lundby NärsjukhusFrölunda specialistsjukhus
Norrlands UniversitetssjukhusHelsingborgs lasarett
Skånes Universitetssjukhus MalmöKarolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Varbergs sjukhusHallands sjukhus Kungsbacka
Gällivare sjukhusSunderby sjukhus
Piteå Älvdals sjukhusSödra Älvsborgs sjukhus Borås Skene
Akademiska sjukhuset UppsalaSahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal
Universitetssjukhuset LinköpingSödertälje sjukhus
Landskrona lasarettKarolinska Universitetssjukhuset Solna
Kalix sjukhusSjukhuset i Lidköping
Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖstraMedicin Falun
Sundsvalls sjukhusLänssjukhuset Ryhov
Värnamo sjukhusAlingsås lasarett
Bollnäs sjukhusHallands sjukhus Halmstad
RiketSjukhuset i Söderhamn
Danderyds sjukhusSandvikens sjukhus
Visby lasarettUniversitetssjukhuset Örebro
Lycksele lasarettGävle sjukhus
Västerviks sjukhusSkaraborgs sjukhus Falköping
Trelleborgs lasarettSahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska
Östersunds sjukhusKiruna sjukhus
Norrtälje sjukhus TioHundraHudiksvalls sjukhus
NU - sjukvårdenKungälvs sjukhus
Skellefteå lasarettMedicin-Geriatrik AvestaHöglandssjukhuset Eksjö
Västmanlands sjukhus VästeråsVrinnevisjukhuset
Lasarettet i MotalaCentralsjukhuset Kristianstad RoDEoN
Sollefteå sjukhusBlekingesjukhuset Karlskrona
Centralsjukhuset KarlstadMälarsjukhuset Eskilstuna
Örnsköldsviks sjukhusBlekingesjukhuset Karlshamn
Karlskoga lasarettAngereds närsjukhus
Skaraborgs sjukhus SkövdeMedicinmottagningen Ludvika
Härnösands sjukhusEnköpings lasarett
Centrallasarettet VäxjöLjungby lasarett
Ängelholms sjukhusKullbergska sjukhuset
Nyköpings lasarettTorsby sjukhus
Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandVästmanlands sjukhus Köping
Lindesbergs lasarettArvika sjukhusMedicin Mora
Oskarshamns sjukhusVästmanlands sjukhus Sala
Hässleholms sjukhusMitt Hjärta Medicinmottagning 65,6
65,564,262,662,260,160,160,159,357,757,757,156,654,554,454,353,052,452,352,352,251,651,251,151,150,650,449,949,749,449,249,248,447,847,747,647,046,846,646,546,346,245,945,745,044,844,744,444,444,243,843,443,343,243,242,242,242,142,141,841,441,441,140,940,740,239,639,639,238,137,937,237,136,134,533,533,032,732,732,632,632,230,729,128,325,6
Figur 51. Andel med lipidsänkande läkemedel. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
902069510723015814327191
10441620545924481226511516477688249374289536910526123611298684861583182293396
1 060166173103527
1 32119517229152796
1 087340232
1 550137
39 63763111141437468745882968043787
1 088149172460384
1 2091 188176398113364380860
1 158282779330144
1 0661 0801217347512926
Antal*
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
StockholmKalmar
HallandSkåne
VästerbottenNorrbotten
GotlandUppsala
RiketJönköping
Västra GötalandVästernorrland
DalarnaGävleborg
BlekingeÖrebro
JämtlandVärmland
ÖstergötlandSörmland
VästmanlandKronoberg
Figur 50. Andel med lipidsänkande läkemedel bland patienter 40 år och äldre. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
75,972,972,670,369,469,268,568,465,765,665,164,363,663,062,661,461,360,359,359,357,254,0
3 8 | År s rappor t 2016
Lipidbehandling och NDRs riskmotorDiabetes är en allvarlig sjukdom med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. God behandling förlänger livet och minskar risken för följdsjukdomar. För patienter med typ 2-diabetes visar samkörning med Socialstyrelsens slutenvårdsregister att 20 % vårdas för kranskärlssjukdom, 8.3 % för hjärtsvikt och 8.2 % för stroke (jämfört med 10.1 %, 3.7 % och 4.8 % i en matchad cohort utan diabetes).
Riskmotorn är noggrant validerad och kan anses vara till en stor hjälp när vi behöver estimera framtida risk i olika grupper, till exempel i samband med att blodfett-sänkande behandling påbörjas. Självklart ska man inte fatta avgörande kliniska beslut för enstaka patienter genom att endast använda riskmotorn, utan den är tänkt att fungera som stöd och vägledning vid beslut. I rap-
porten illustreras hur riskmotorn kan användas samt hur stor andel av patienterna som behandlas med lipidsän-kande läkemedel beroende av den estimerade 5-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom enligt NDRs riskmotor. Med hjälp av riskmotorn borde sannolikheten öka för att rätt patientgrupper får rätt behandling. Riskmotorn behöver således bli ännu lättare att ta till hjälp och vi arbetar nu för att inlagda data automatiskt förs in i risk-motorn när så önskas.
NDRs riskmotor är ett värdefullt verktyg där vi med hjälp av NDR-data, kan estimera 5-årsrisk för att drab-bas av kardiovaskulär sjukdom, både hos personer med typ 1- och typ 2-diabetes. Givet Socialstyrelsens rekom-mendationer är det tydligt att fler skall behandlas med blodfettsänkande behandling.
Christel Heros arbete på NDR- data visar att LDL inte är en särskilt bra markör för hjärt-kärlsjukdom vid typ 1-diabe-tes, men också att gruppen som får primärpreventiv statin behandling har lägre risk att dö i hjärtkärlsjukdom (Association Be tween Use of Lipid-Lowering Therapy and
Cardiovascular Diseases and Death in Individuals With Type 1 Diabetes, Hero C et al.). I dag ligger inte allt fokus på LDL-mål utan på riskvärdering och att perso-ner med förhöjd risk bör behandlas med statin. Statin-behandling bör också övervägas till personer med typ 1-diabetes och diabetesduration över 15 år. I andra inter-nationella riktlinjer föreslår man ålder över 40 år.
Vi ser skillnader mellan olika landsting/regioner och sjukhus på andelen patienter som behandlas med lipid-sänkande läkemedel. Fler har sannolikt nytta av att
behandlas. Jämfört med blodsocker är blodfetterna en riskfaktor som är ofta är lätt att behandla vid typ 1-diabetes.
När ska man starta statinbehandling? Ibland verkar det tidigt att behandla en 41-åring med fina blodfetter. Ett första steg kan vara att se till att alla över 45 år har behandling. Själv startar jag behandling tidigare på patienter med lång diabetesduration och särskilt om personen har svårt att nå sitt blodsockermål eller har tecken på ögon- eller njurpåverkan.
På vår diabetesmottagning är vi mer aktiva med att för-skriva statiner och vi ser en ökande andel patienter över 40 år som behandlas. Jag uppmuntrar alla diabetesteam att titta i NDR-knappen för att se hur det ser ut på den egna mottagningen. Använd teamet. Det är en styrka att resonera i teamet och att följa upp behandlingen både på besök hos läkare och diabetessköterska. Till-sammans kan vi fånga upp biverkningar eller missupp-fattningar för att öka följsamheten till behandlingen.
Kommentar från överläkare Katarina Eeg-Olofsson:
Lipidbehandling vid typ 1-diabetes
Överläkare, Diabetesmot-tagningen, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Katarina Eeg-Olofsson
Årsrappor t 2016 | 3 9
0 20 40 60 80 100
Västra Götaland
Stockholm
Riket
Gävleborg
Norrbotten
Gotland
Uppsala
Halland
Blekinge
Skåne
Örebro
Värmland
Sörmland
Jämtland
Västernorrland
Västerbotten
Västmanland
Kalmar
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Dalarna
Figur 52. Andel lipidbehandlade med förhöjd 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Primärvård, diabetes typ 2, ålder 30–79 år.
%
Absolut risk 8,1–20 %
Absolut risk 2,0–8,0 %
Absolut risk > 20 %
64,7
68,0
59,7
64,7
61,3
67,2
61,9
58,9
67,2
59,1
63,2
64,3
61,9
58,4
55,5
52,6
52,0
56,4
57,8
58,4
53,0
57,9
88,1
86,0
85,4
85,3
84,1
83,5
82,7
81,3
80,9
80,8
80,3
79,9
79,9
79,6
79,3
78,9
78,4
77,0
76,7
76,6
69,8
67,7
84,3
81,3
71,6
74,4
69,6
75,7
73,5
67,8
69,5
67,9
70,3
72,9
71,4
64,5
69,2
65,2
64,6
66,9
67,4
67,1
60,9
63,7
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 20 40 60 80 100
Jämtland
Gävleborg
Kalmar
Västernorrland
Skåne
Halland
Blekinge
Kronoberg
Örebro
Västra Götaland
Sörmland
Riket
Östergötland
Stockholm
Norrbotten
Jönköping
Värmland
Västmanland
Uppsala
Västerbotten
Dalarna
Gotland
Figur 53. Andel lipidbehandlade med förhöjd 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Medicinkliniker, diabetes typ 1, 30–65 år.
%
Absolut risk > 20 %Absolut risk 2,0–8,0 %
Absolut risk 8,1–20 %Absolut risk < 2,0 %
53,8
80,8
76,0
71,8
79,7
74,0
80,2
87,7
71,9
81,8
75,9
76,4
75,7
74,2
94,7
75,7
78,2
77,2
74,4
63,9
78,0
60,7
27,3
44,6
16,3
24,3
25,7
30,0
25,0
10,2
15,4
32,2
22,9
37,5
24,9
20,2
37,1
29,2
21,0
21,1
34,1
17,3
25,4
14,5
61,2
63,6
48,2
51,7
64,7
56,3
62,8
49,0
46,1
65,3
56,5
61,9
60,1
58,9
69,7
56,2
59,7
56,2
61,3
45,4
64,7
56,5
100,0
97,1
96,4
94,4
94,1
94,1
90,0
89,5
86,7
86,4
85,5
85,2
84,0
82,1
81,8
81,0
80,0
78,8
75,0
75,0
68,8
66,7
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 0 | År s rappor t 2016
0 20 40 60 80 100
DalarnaVästerbotten
SörmlandBlekinge
VästmanlandVästernorrland
UppsalaÖrebro
GotlandNorrbotten
SkåneHalland
ÖstergötlandRiket
KalmarVästra Götaland
StockholmVärmland
GävleborgKronobergJönköping
Jämtland
Figur 55. 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Medicinkliniker, diabetes typ 1, 30–65 år.
%
Absolut risk > 20 %Absolut risk 2,0–8,0 %
Absolut risk 8,1–20 %Absolut risk < 2,0 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
34,8
36,9
39,4
38,6
35,1
44,7
42,5
29,2
40,0
42,0
41,1
43,2
35,7
39,3
36,4
39,0
36,5
34,6
34,4
32,5
38,2
34,2
15,7
11,6
12,1
10,9
12,7
9,2
10,8
17,4
11,6
10,3
11,3
11,8
16,0
11,6
13,7
13,4
11,4
14,0
11,9
14,0
12,5
13,9
47,8
48,6
45,1
46,9
48,0
41,9
42,1
48,9
43,4
42,7
42,5
39,7
43,0
43,8
43,7
41,4
45,8
45,0
46,9
46,7
42,4
42,8
1,7
2,9
3,5
3,5
4,2
4,2
4,5
4,5
4,9
5,1
5,1
5,2
5,3
5,4
6,2
6,2
6,3
6,4
6,8
6,9
7,0
9,2
0 20 40 60 80 100
NorrbottenVärmland
GotlandKalmar
BlekingeJämtland
VästernorrlandSörmland
UppsalaJönköping
VästerbottenSkåne
DalarnaKronoberg
ÖstergötlandHalland
RiketVästra Götaland
GävleborgVästmanland
ÖrebroStockholm
Figur 54. 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Primärvården, diabetes typ 2, 30–79 år.
%
Absolut risk > 20 %
Absolut risk 8,1–20 %Absolut risk < 2,0 %
Absolut risk 2,0–8,0 %
34,1
32,3
31,7
28,2
31,5
30,8
29,6
32,2
28,5
26,3
30,9
31,5
30,8
28,7
30,0
29,6
25,7
25,9
26,7
23,3
24,8
24,3
0,9
1,0
0,7
0,8
1,0
0,9
0,8
0,9
0,8
0,9
1,0
0,6
1,0
0,5
0,7
0,6
0,5
0,6
0,5
0,4
0,4
0,4
50,3
50,7
50,5
53,4
49,5
49,7
50,8
47,4
50,9
52,8
48,0
47,6
47,8
49,6
47,9
48,0
51,4
50,7
49,7
51,1
49,5
48,8
14,7
16,1
17,1
17,6
18,0
18,7
18,8
19,6
19,9
20,0
20,1
20,3
20,4
21,2
21,3
21,8
22,3
22,8
23,0
25,2
25,3
26,5
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3
6
9
12
15
20162015201420132012
Figur 57. Andel med förhöjd 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom, uppdelat på kön. Medicinkliniker, diabetes typ 1, 30–65 år
%
Kvinnor, absolut risk 8,1–20 % Män, absolut risk 8,1–20 %
Kvinnor, absolut risk > 20 % Män, absolut risk > 20 %
12,6
13,1
6,0
6,0 5,6 5,5 5,24,8
6,0 5,4 5,2 5,2
12,8
12,1
12,1 11,6
12,3
12,0
12,1 11,6
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
60
20162015201420132012
Figur 56. Andel med förhöjd 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom, uppdelat på kön. Primärvård, diabetes typ 2, 30–79 år.
%
Kvinnor, absolut risk 8,1–20 % Män, absolut risk 8,1–20 %
Kvinnor, absolut risk > 20 % Män, absolut risk > 20 %
10,5 9,9 9,6 9,3 9,2
26,4 25,7 25,2 25,0 25,3
44,9 44,4 44,8 45,5 45,4
50,8 50,7 51,7 52,0 52,0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Årsrappor t 2016 | 41
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
VärmlandGävleborgStockholm
GotlandÖrebro
JämtlandVästra Götaland
RiketNorrbotten
VästmanlandBlekinge
JönköpingVästerbotten
DalarnaUppsala
VästernorrlandSörmland
KalmarÖstergötland
SkåneHalland
Kronoberg
Figur 58. Förekomst av mikro- och makroalbuminuri. Primärvården.
%Andel mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 µg/min)Andel makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
VärmlandÖrebro
VästernorrlandKalmar
VästmanlandNorrbotten
DalarnaVästra Götaland
BlekingeSörmland
GävleborgGotland
Jämtland*Uppsala
RiketSkåne
ÖstergötlandJönköping
VästerbottenHalland
StockholmKronoberg
Figur 59. Förekomst av mikro- eller makroalbuminuri. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%Andel mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 µg/min)Andel makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
*Osäker datafångst.
NjurpåverkanUpp till var 3:e person med typ 2-diabetes har mikroalbu-minuri och cirka 15 % av de med typ 1-diabetes.
Om utsöndringen av proteinet albumin i urinen (äggvite-utsöndring) överstiger vissa nivåer, kallas det mikro- respek tive makroalbuminuri. Albuminuri är ett tecken på att diabetessjukdomen gett skador på njurarna och är en allvarlig riskfaktor för försämrad njurfunktion, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Om en person med dia-betes har mikroalbuminuri ökar risken för hjärt-kärlsjuk-dom två till fyra gånger, jämfört med risken utan mikro-albuminuri. Ju längre tid patienten haft diabetes, desto vanligare är förekomsten av mikro- och makroalbuminuri. Blodtryckssänkande behandling kan häva albumin-utsöndringen och därmed minska risken för hjärt-kärl-komplikationer. Att tillståndet är behandlingsbart gör det viktigt att följa förekomsten av albuminuri och där-med att hitta de patienter som har hög risk.
I NDR ingår frågan om patienten har mikro-/makroalbu-minuri eller ej.
Makroalbuminuri är en relativ kraftig utsöndring av albumin och är ett tecken på att njurskadan är mer avan-cerad. Indikatorn återspeglar alltså tecken på en allvarlig njurskada på grund av diabetes. Även på detta stadium kan dock förloppet bromsas eller till och med vändas med rätt behandling. För patienter med albuminuri är det sär-skilt viktigt att behandla andra riskfaktorer, som höga värden för LDL-kolesterol, högt HbA1c och högt blod-tryck.
Nedsatt njurfunktion är en förhållandevis vanligt före-kommande komplikation till diabetes och kan i svårare fall med tiden leda till ett behov av dialys och transplan-tation. Risken för försämrad njurfunktion ökar med sti-gande ålder och sjukdomsduration. Att mäta njurarnas funktion är därför en självklar del av vården vid diabetes. Särskilt viktigt för en bibehållen njurfunktion är bra risk-faktorkontroll. Nedsatt njurfunktion påverkar också vilken läkemedelsbehandling som kan ges.
I rapporten visas andelen patienter med diabetes som har olika grader av nedsatt njurfunktion, av alla som har ett värde för detta.
4 2 | År s rappor t 2016
Processmått Viktiga processmått för diabetesvården är bland annat ögonkontroll och kontroll av fotstatus som i princip skall utföras till 100 %. Dessa processer är av enorm betydelse för att förebygga allvarliga komplikationer och kräver resurser och säkra rutiner. Kontroll av fötter ska göras minst en gång per år och ögonbottnar skall kontrolleras vartannat år hos de med typ 1-diabetes och vart tredje år hos de med typ 2-diabetes (om ingen ögonsjukdom före-ligger, annars oftare). Dessa processer verkar vara välfun-gerande men en negativ trend kan dock anas vad gäller
ögonkontroller och detta bör uppmärksammas. Enstaka kliniker eller vårdcentraler kan ligga efter i rapporteringen, detta redovisas för varje enhet i översikten på hemsidan, men kan också mycket enkelt tas fram i ”Knappen”. Det borde vara enkelt att täppa till dessa hål i vården. Dessa kontroller och förebyggande åtgärder/behandlingar är av enorm betydelse för att förebygga allvarliga komplikationer. I rapporten ser vi tydligt hur risken för ögon- och fot-komplikationer ökar med sjukdomsduration och även med sämre blodsockerkontroll, såsom visats i tidigare rap-porter.
ÖgonNästan inga landsting når upp till målen i de nationella riktlinjerna vad gäller ögonbottenundersökning. Majorite-ten av de med typ 1-diabetes och 16–40 % av de med typ
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
GotlandÖstergötlandVästerbotten
SkåneNorrbotten
Västra GötalandJönköping
VästmanlandGävleborgSörmland
KalmarVästernorrland
JämtlandRiket
BlekingeHallandÖrebro
VärmlandUppsala
StockholmKronoberg
Dalarna
Figur 60. Andel med kontroll av ögonbottenstatus senaste tre åren. Primärvården.
%Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
96,995,895,594,794,494,193,590,190,089,088,588,487,987,586,886,786,686,686,486,385,484,5
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
KalmarBlekinge
VästerbottenJämtlandUppsala
VästmanlandStockholmKronoberg
ÖstergötlandVästernorrland
RiketÖrebro
GotlandJönköpingGävleborgSörmland
Västra GötalandSkåne
NorrbottenVärmland
HallandDalarna
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Figur 61. Andel med kontroll av ögonbottenstatus senaste två åren. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
97,297,196,896,696,396,296,296,095,995,795,395,194,594,394,394,194,093,992,191,890,689,1
2-diabetes har retinopati. Förekomsten av retinopati ökar med stigande diabetesduration och framförallt i primär-vården varierar den stort i landet, vilket är ett observandum.
Årsrappor t 2016 | 4 3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
KronobergDalarna
GävleborgÖstergötland
JönköpingGotlandKalmar
SkåneBlekinge
SörmlandUppsalaHalland
VärmlandRiket
JämtlandStockholm
VästernorrlandNorrbotten
Västra GötalandVästmanland
ÖrebroVästerbotten
Figur 62. Andel med diabetesretinopati. Primärvården.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
16,116,220,821,623,924,324,724,827,327,729,329,830,230,330,731,033,333,535,138,038,342,9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
KronobergDalarna
VärmlandSörmland
ÖrebroBlekinge
ÖstergötlandUppsala
VästernorrlandJönköpingGävleborg
JämtlandGotland
RiketVästra Götaland
SkåneKalmar
VästmanlandHalland
StockholmNorrbotten
Västerbotten
Figur 63. Andel med diabetesretinopati. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
49,162,663,163,163,364,264,965,266,466,967,267,568,168,569,069,872,272,973,273,874,476,3
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Medicinkliniker,diabetes typ 2
Medicinkliniker,diabetes typ 1
Primärvården
Figur 64. Andel med diabetesretinopati, uppdelat enligt intervaller för diabetesduration.
%
25+ år15–24 år5–14 år0–4 år
15,122,1
44,2
64,7
11,2
33,3
70,6
90,3
22,1
39,5
66,6
88,4
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 4 | År s rappor t 2016
Fötter
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
VärmlandKronoberg
GotlandNorrbotten
VästerbottenVästra Götaland
VästmanlandSkåne
HallandRiket
StockholmBlekinge
GävleborgUppsala
ÖstergötlandÖrebro
VästernorrlandKalmar
DalarnaJönköpingSörmlandJämtland
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Figur 65. Kontroll av fotstatus senaste året. Primärvården.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
96,195,395,393,493,293,192,591,891,690,989,489,087,386,585,884,883,981,379,178,277,871,3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
KronobergVästra Götaland
GävleborgStockholm
UppsalaRiket
VärmlandNorrbotten
GotlandSörmland
HallandDalarnaÖrebro
BlekingeSkåne
VästerbottenVästmanland
JönköpingKalmar
VästernorrlandÖstergötland
Jämtland
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Figur 66. Kontroll av fotstatus senaste året. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
98,097,696,396,195,394,493,993,293,092,592,591,791,791,491,390,489,388,686,282,982,481,2
0
20
40
60
80
100
Pågåendeallvarlig fotsjukdom
Tidigarediabetessår
Neuropatioch/eller angiopati
Frisk fot
Figur 67. Fördelning av riskfotkategorier uppdelat enligt intervaller för diabetesduration. Primärvården.
%
25+ år15–24 år5–14 år0–4 år
29,738,7
66,7
83,076,9
54,6
16,021,4
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2,8 5,00,8 1,4 0,8 1,70,3 0,4
0
20
40
60
80
100
Pågåendeallvarlig fotsjukdom
Tidigarediabetessår
Neuropatioch/eller angiopati
Frisk fot
Figur 68. Fördelning av riskfotkategorier uppdelat enligt intervaller för diabetesduration. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
25+ år15–24 år5–14 år0–4 år
10,6
28,3
87,996,392,9
63,0
2,9 6,0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0,95,5
0,5 0,6 0,6 3,20,2 0,5
”Det är viktigt att registrera riskkategori och att fotunder-sökning har gjorts, i NDR. Vården behöver kunna identi-fiera patienter med ökad risk för fotkomplikation i syfte att kunna hjälpa dessa individer med riskminimering.
Det handlar om att ge patienten kunskap, utrustning och vård, exempelvis hos fotspecialist”, säger Magnus Löndahl, Skånes Universitetssjukhus.
Årsrappor t 2016 | 4 5
Kvinnor och mänVad beträffar måluppfyllelse och vissa behandlingar är skillnaderna mellan kvinnor och män statistiskt säker-ställda. Anmärkningsvärt är att kvinnor har generellt något lägre måluppfyllelse vad gäller blodfetter och får mer sällan blodfettsänkande behandling. Vilken betydelse konstaterade skillnader mellan kvinnor och män har för eventuella framtida komplikationer kan belysas i longitu-dinella studier. För typ 2-diabetes gäller att risken för kardiovaskulära sjukdomar är högre bland män jämfört
hos kvinnor men när det gäller typ 1-diabetes är kardio-vaskulära risken densamma.
Observera att det inte går att jämföra risken mellan typ 1- och typ 2-diabetes utifrån figurerna 57 och 58 då medelåldern skiljer sig kraftigt åt, medelålder för typ 2-diabetes är 68,2 år ±11,9 år och vid typ 1-diabetes är medelåldern 46,3 år ±16,9 år.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Figur 69. Andel uppnådda målvärden, behandling och 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom*. Primärvården.
%
KvinnorMän
Icke
röka
re
Abs
olut
risk
8,1
–20
%A
bsol
ut ri
sk >
20
%
Blod
tryc
kssä
nkan
de b
ehan
dlin
g
Lipi
dsän
kand
e be
hand
ling
Trig
lyce
rider
< 1
,7 m
mol
/l
LDL
< 2,
5 m
mol
/l
Tota
l kol
este
rol <
4,5
mm
ol/l
Fysis
k ak
tivite
t min
st
1–2
ggr/v
ecka
BMI <
30
kg/m
2
BT <
140
/85
mm
Hg
HbA
1c <
52
mm
ol/m
ol
51,054,253,3
57,155,448,9
70,2 68,6
58,3
43,0
58,0
49,555,3 53,8
65,361,0
77,8 75,4
85,4
52,0
25,3
9,2
85,7
45,4
*Samtliga frekvenser är efter justering för ålder signi�kant skilda, p<0.001.
Riskberäkning gäller åldrarna 30–65 år.Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Figur 70. Andel uppnådda målvärden, behandling och 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom*. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
KvinnorMän
Icke
röka
re
Abs
olut
risk
8,1
–20
%A
bsol
ut ri
sk >
20
%
Blod
tryc
kssä
nkan
de b
ehan
dlin
g
Lipi
dsän
kand
e be
hand
ling
Trig
lyce
rider
< 1
,7 m
mol
/l
LDL
< 2,
5 m
mol
/l
Tota
l kol
este
rol <
4,5
mm
ol/l
Fysis
k ak
tivite
t min
st
1–2
ggr/v
ecka
BMI <
30
kg/m
2
BT <
140
/85
mm
Hg
HbA
1c <
52
mm
ol/m
ol
21,4 20,6
72,7
84,180,2 81,2
78,179,7
53,3
41,7
56,2 56,2
85,790,5
46,0
34,340,9
30,9
90,3 89,1
11,6 11,64,8 5,2
*Samtliga frekvenser är efter justering för ålder signi�kant skilda, p<0.001.
Riskberäkning gäller åldrarna 30–65 år.Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 6 | År s rappor t 2016
RapporteringsgradRegistrering till NDR ökar i takt med att allt fler har direktrapportering från de olika journalsystemen. Det kan vara svårigheter i början att få överföringen att fungera och det kräver en säker validering av de egna data.
Även om antalet registreringar över lag har ökat så ser vi en försämring på enskilda indikatorer.
Tabellerna nedan visar rapporteringsgraden på landstings-nivå och är uppdelad på primärvård och medicinkliniker. Vissa landsting har systematiskt dålig registrering vad gäller blodlipider och för detta redogörs tydligt i årsrap-porten. Vidare är det många kliniker och vårdcentraler
som inte har fullgod rapportering på förekomsten av albuminuri, en av de viktigaste riskmarkörerna för fram-tida hjärt-kärlsjukdom. För att överföringen ska fungera krävs det ett gott samarbete med landstingens IT-avdel-ningar.
För att underlätta kontrollen av rapporteringsgraden på enhetsnivå så har vi skapat en tabell som återfinns under Översikten på hemsidan (www.ndr.nu). Där redovisas rapporteringsgraden på varje enskild indikator under de senaste 365 dagarna och tabellen uppdateras varje natt så det är möjligt att snabbt se effekten av en åtgärd för att öka inrapporteringen.
Tabell 6. Översikt – rapporteringsgrad på olika indikatorer. Primärvården.
Rapporteringsgrad – primärvården
Landsting Rökvanor LDL Makroalb. Mikroalb.Diabetes-retinopati
Fotunder-sökning
Ögonbotten-undersökning
Blekinge 94,5 71,3 87,3 79,9 87,2 69,4 76,7
Dalarna 91,8 76,0 76,1 76,1 71,7 93,2 74,6
Gotland 87,7 90,6 93,9 91,6 81,8 69,4 65,9
Gävleborg 64,8 63,9 53,6 67,0 59,1 76,6 60,6
Halland 91,4 93,8 71,4 84,4 88,5 94,2 89,6
Jämtland 94,2 94,3 26,6 78,0 88,8 88,7 83,6
Jönköping 91,9 64,3 78,8 79,4 86,9 81,7 82,2
Kalmar 74,7 67,0 47,8 62,9 66,5 82,7 55,5
Kronoberg 100,0 95,0 94,1 76,4 93,3 100,0 92,9
Norrbotten 80,1 95,8 77,1 77,4 87,3 95,5 87,8
Skåne 90,9 89,6 68,5 71,2 77,9 83,2 76,6
Stockholm 82,5 77,5 61,0 76,6 76,4 89,9 83,9
Sörmland 92,4 69,9 78,7 84,1 86,9 87,5 84,0
Uppsala 88,2 77,5 81,3 77,7 78,7 72,8 75,9
Värmland 81,5 85,7 82,5 28,4 57,5 90,9 72,0
Västerbotten 83,2 73,9 75,4 74,4 81,1 69,7 77,9
Västernorrland 87,0 67,1 74,5 77,7 76,2 80,8 74,3
Västmanland 79,2 73,4 62,7 65,6 74,3 94,6 80,2
Västra Götaland 84,4 74,8 62,1 74,1 78,2 79,9 82,2
Örebro 82,4 75,2 71,1 78,2 82,3 89,5 89,0
Östergötland 86,6 40,2 82,8 80,2 85,0 84,4 84,6
Riket 85,4 76,7 68,2 73,1 77,7 85,0 79,6
Källa: NDR – Nationella diabetesregistret
Rapporteringsgrad < 70 % Rapporteringsgrad 70–79 % Rapporteringsgrad ≥ 80 %
Årsrappor t 2016 | 4 7
Tabell 7. Översikt – rapporteringsgrad på olika indikatorer. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Rapporteringsgrad – medicinkliniker, diabetes typ 1
Landsting Rökvanor LDL Makroalb. Mikroalb.Diabetes-retinopati
Fotunder-sökning
Ögonbotten-undersökning
Blekinge 90,4 79,6 93,8 93,3 96,7 90,8 94,0
Dalarna 96,4 78,1 94,4 94,4 96,1 98,0 96,7
Gotland 96,2 84,4 99,1 98,5 97,6 96,2 96,8
Gävleborg 98,1 93,7 97,6 96,3 92,5 82,6 72,6
Halland 90,3 98,9 42,3 96,4 97,1 98,6 97,7
Jämtland 77,8 99,2 0,0 83,7 90,1 76,5 81,4
Jönköping 95,8 88,0 93,1 92,9 97,3 67,1 72,5
Kalmar 80,9 85,9 84,7 88,7 86,0 66,6 73,2
Kronoberg 100,0 97,0 96,8 91,4 99,4 99,6 98,9
Norrbotten 95,2 98,3 96,5 98,1 98,3 99,2 98,3
Skåne 89,4 82,0 58,9 60,8 90,8 80,0 77,2
Stockholm 94,1 77,4 90,7 91,2 96,0 85,0 89,3
Sörmland 95,2 62,1 84,2 85,8 96,8 92,4 93,0
Uppsala 84,4 57,2 77,1 77,1 88,4 91,8 88,9
Värmland 95,8 62,5 74,2 81,5 94,9 83,7 97,2
Västerbotten 91,9 69,7 88,5 89,2 94,6 84,6 94,2
Västernorrland 94,6 76,0 95,7 90,1 97,7 92,3 94,4
Västmanland 92,4 95,1 94,8 96,2 92,5 99,4 96,6
Västra Götaland 95,1 88,5 93,6 94,0 94,1 88,4 89,6
Örebro 91,2 61,7 87,4 87,0 96,7 79,8 94,6
Östergötland 77,6 46,4 27,9 60,6 96,2 71,7 94,8
Riket 92,0 79,5 80,7 85,8 94,5 85,6 88,7
Källa: NDR – Nationella diabetesregistret
Rapporteringsgrad < 70 % Rapporteringsgrad 70–79 % Rapporteringsgrad ≥ 80 %
4 8 | År s rappor t 2016
Landstingsprofiler
För varje landsting visas en tabell och dessutom en ”mål-tavla” som en snabb ögonblicksbild av landstingets/ regionens resultat (medelvärde och andel) i jämförelse med rikets genomsnitt. Måltavlan visar landstingets/ regionens täckningsgrad klockan 12 (beräknad på an-tagen 4 % diabetesförekomst), sedan medurs kommer resultaten för patienter med typ 1-diabetes på medicin-klinikerna, patienter med typ 2-diabetes på medicin-klinikerna och slutligen för patienter inom primärvården. Detta bör inte ses som ett samlat mått på kvaliteten i diabetesvården i det aktuella landstinget, utan framför allt som incitament till analys, lärande och förbättringsarbete.
För varje måltavla rekommenderas jämförelse med förra årets måltavla.
De tre färgnyanserna indikerar att:
Landstingets resultat är statistiskt signifikant sämre än riksgenomsnittet.
Landstingets resultat är i nivå med riksgenom - snittet.
Landstingets resultat är statistiskt signifikant bättre än riksgenomsnittet.
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuriPrimärvården
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesKontroll av
ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
* senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården** senaste året
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Årsrappor t 2016 | 4 9
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 4 705Medelålder = 69,1Medelduration = 9,5Män = 57,3 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 915Medelålder = 49,6Medelduration = 25,1Män = 57,8 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 243Medelålder = 63,2Medelduration = 16,8Män = 63,8 %
Blekinge
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Blekinge, primärvården
%
99,5
99,5
96,7
96,7
96,7
71,3
93,1
85,3
98,9
87,3
69,4
76,7
87,2
94,5
96,2
TG
Riket TG = TäckningsgradBlekinge
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Blekinge, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,1
99,1
96,9
96,9
96,9
79,6
94,2
81,5
98,4
93,8
90,8
94,0
96,7
90,4
92,8
99,1
TG
Riket TG = TäckningsgradBlekinge
Indikatorer Blekinge Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 23,9 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 80,9 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 53,1 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 68,9 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 91,5 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 53,0 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,9 96
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,4 90,9
Lipidbehandling 51,0 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,2 95,8
Kontroll av fotstatus** 93,0 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 90,6 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 27,8 33,6
Icke rökare 90,6 89,7
Fysisk aktivitet 81,5 78,8
Behandling med insulinpump 17,9 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 60,5 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 130,5 126,9
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
Indikatorer Blekinge Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 48,4 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,2 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 37,4 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 46,0 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 78,5 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 52,8 54,7
BMI < 35 kg/m2 85,5 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 80,6 78,7
Lipidbehandling 60,8 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 92,5 94,2
Kontroll av fotstatus** 89,4 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 90,1 90
Ingen förekomst av diabetesretinopati 69,7 72,7
Icke rökare 87,9 86,6
Behandling med insulinpump 75,1 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,6 54
Medel systoliskt BT mmHg 137,3 134,7
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
5 0 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 13 302Medelålder = 68,5Medelduration = 10,2Män = 57,4 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 406Medelålder = 48,6Medelduration = 25,5Män = 59,2 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 572Medelålder = 65,9Medelduration = 16,1Män = 67,5 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Dalarna, primärvården
%
99,0
99,0
92,0
92,0
92,0
76,0
85,4
84,7
99,8
76,1
93,2
74,6
71,7
91,8
76,1
TG
Riket TG = TäckningsgradDalarna
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Dalarna, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,3
99,3
96,9
96,9
97,0
78,1
88,3
86,1
99,9
94,4
98,0
96,7
96,1
96,4
89,8
87,1
TG
Riket TG = TäckningsgradDalarna
Dalarna
Indikatorer Dalarna Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 18,3 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,3 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 54,3 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 72,8 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,7 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 46,6 56,1
BMI < 35 kg/m2 94,8 96
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 90,8 90,9
Lipidbehandling 47,4 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,8 95,8
Kontroll av fotstatus** 92,5 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 97,2 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 25,6 33,6
Icke rökare 88,7 89,7
Fysisk aktivitet 80,8 78,8
Behandling med insulinpump 30,1 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,5 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 128,3 126,9
Medel LDL mmol/l 2,7 2,5
Indikatorer Dalarna Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 45,2 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 88,0 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 36,1 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 51,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 80,1 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 47,3 54,7
BMI < 35 kg/m2 82,5 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 82,6 78,7
Lipidbehandling 68,3 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 97,0 94,2
Kontroll av fotstatus** 93,4 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,9 90
Ingen förekomst av diabetesretinopati 61,7 72,7
Icke rökare 87,8 86,6
Fysisk aktivitet 72,8 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 55,6 54
Medel systoliskt BT mmHg 136,1 134,7
Medel LDL mmol/l 2,7 2,5
Årsrappor t 2016 | 51
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 1 877Medelålder = 68,7Medelduration = 10,4Män = 57,2 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 340Medelålder = 49,1Medelduration = 23,5Män = 51,8 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 35Medelålder = 61,0Medelduration = 17,4Män = 65,7 %
Gotland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Gotland, primärvården
%
98,7
98,7
92,3
92,3
92,3
90,6
91,3
94,7
97,7
93,9
69,4
65,9
81,8
87,7
82,7
TG
Riket TG = TäckningsgradGotland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Gotland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
100
100
90,0
90,0
90,0
84,4
84,7
84,4
100
99,1
96,2
96,8
97,6
96,2
86,8
99,4
TG
Riket TG = TäckningsgradGotland
Indikatorer Gotland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 18,5 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 85,3 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 55,6 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 66,0 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 88,6 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 41,5 56,1
BMI < 35 kg/m2 93,1 96
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 88,5 90,9
Lipidbehandling 44,4 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,7 95,8
Kontroll av fotstatus** 91,4 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 95,7 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 33,1 33,6
Icke rökare 85,9 89,7
Fysisk aktivitet 87,1 78,8
Behandling med insulinpump 27,5 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 60,9 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 129,5 126,9
Medel LDL mmol/l 2,8 2,5
Indikatorer Gotland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 45,6 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,1 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 35,6 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 46,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 80,2 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 46,3 54,7
BMI < 35 kg/m2 82,0 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,4 78,7
Lipidbehandling 63,0 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 91,8 94,2
Kontroll av fotstatus** 78,2 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 84,5 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 66,7 72,7
Icke rökare 88,0 86,6
Fysisk aktivitet 73,8 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 55,2 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 136,7 134,7
Medel LDL mmol/l 2,7 2,5
5 2 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 12 088Medelålder = 68,3Medelduration = 9,9Män = 57,9 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 183Medelålder = 46,0Medelduration = 24,8Män = 55,2 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 138Medelålder = 65,4Medelduration = 19,7Män = 58,7 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Gävleborg, primärvården
%
97,0
97,0
94,9
94,9
94,9
63,9
82,8
84,3
99,5
53,6
76,6
60,6
59,1
64,8
66,6
TG
Riket TG = TäckningsgradGävleborg
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Gävleborg, medicinkliniker diabetes typ 1
%
100
100
98,1
98,1
98,1
93,7
96,0
93,3
99,2
97,6
82,6
72,6
92,5
98,1
96,5
99,7
TG
Riket TG = TäckningsgradGävleborg
Gävleborg
Indikatorer Gävleborg Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 20,5 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,9 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 64,5 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 73,1 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,2 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 60,9 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,9 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,5 90,9
Lipidbehandling 44,8 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,5 95,8
Kontroll av fotstatus** 82,9 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,0 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 32,5 33,6
Icke rökare 89,8 89,7
Fysisk aktivitet 63,6 78,8
Behandling med insulinpump 28,3 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 61,8 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,1 126,9
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Indikatorer Gävleborg Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 44,7 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 87,2 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 37,5 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 52,0 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 81,9 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 54,8 54,7
BMI < 35 kg/m2 84,0 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,7 78,7
Lipidbehandling 59,0 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,7 94,2
Kontroll av fotstatus** 90,9 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 87,5 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 62,0 72,7
Icke rökare 87,5 86,6
Fysisk aktivitet 60,1 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 56,0 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 135,3 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Årsrappor t 2016 | 5 3
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 9 193Medelålder = 69,3Medelduration = 9,8Män = 58,9 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1397Medelålder = 45,9Medelduration = 23,5Män = 56,1 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 240Medelålder = 63,8Medelduration = 18,2Män = 67,1 %
Halland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Halland, primärvården
%
98,7
98,7
98,9
98,9
98,9
93,8
92,3
99,2
95,7
71,4
94,2
89,6
88,5
91,4
98,0
TG
Riket TG = TäckningsgradHalland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Halland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,5
99,5
98,9
98,9
98,9
98,9
93,6
99,1
98,4
42,3
98,6
97,7
97,1
90,3
98,7
99,6
TG
Riket TG = TäckningsgradHalland
Indikatorer Halland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 23,2 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 84,9 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 63,9 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 77,0 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,1 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 57,0 56,1
BMI < 35 kg/m2 97,0 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,6 90,9
Lipidbehandling 39,6 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,4 95,8
Kontroll av fotstatus** 91,7 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 97,1 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 36,9 33,6
Icke rökare 89,6 89,7
Fysisk aktivitet 74,6 78,8
Behandling med insulinpump 23,1 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 60,3 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,7 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Halland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 55,8 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 92,8 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 39,8 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 56,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 85,7 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 56,9 54,7
BMI < 35 kg/m2 87,3 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,5 78,7
Lipidbehandling 63,7 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,5 94,2
Kontroll av fotstatus** 86,5 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 93,5 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 70,7 72,7
Icke rökare 88,2 86,6
Fysisk aktivitet 66,1 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 52,4 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,2 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
5 4 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 4 555Medelålder = 69,2Medelduration = 10,2Män = 58,4 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 527Medelålder = 47,5Medelduration = 25,9Män = 58,3 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 34Medelålder = 60,4Medelduration = 22,5Män = 41,2 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Jämtland, primärvården
%
99,7
99,7
98,0
98,0
98,2
94,3
89,0
96,2
99,7
26,6
88,7
83,6
88,8
94,2
94,1
TG
Riket TG = TäckningsgradJämtland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Jämtland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
100
100
94,9
94,9
95,3
99,2
84,3
99,4
100
0
76,5
81,4
90,1
77,8
89,6
98,1
TG
Riket TG = TäckningsgradJämtland
Jämtland
Indikatorer Jämtland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 20,9 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,9 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 48,2 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 77,2 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,8 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 53,0 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,5 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,4 90,9
Lipidbehandling 46,5 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,8
Kontroll av fotstatus** 98,0 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 92,1 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 32,8 33,6
Icke rökare 91,5 89,7
Fysisk aktivitet 69,1 78,8
Behandling med insulinpump 23,0 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 61,5 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 128,9 126,9
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
Indikatorer Jämtland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 49,0 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,3 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 37,3 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 52,3 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 83,7 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 54,8 54,7
BMI < 35 kg/m2 83,9 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 76,5 78,7
Lipidbehandling 66,3 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 89,1 94,2
Kontroll av fotstatus** 96,1 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 89,0 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 75,2 72,7
Icke rökare 88,4 86,6
Fysisk aktivitet 67,5 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,5 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 135,1 134,7
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
Årsrappor t 2016 | 5 5
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 13 230Medelålder = 68,6Medelduration = 9,8Män = 56,3 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 686Medelålder = 45,9Medelduration = 24,4Män = 54,9 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 156Medelålder = 58,1Medelduration = 17,9Män = 65,4 %
Jönköping
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Jönköping, primärvården
%
98,7
98,7
95,6
95,6
95,7
64,3
93,3
80,0
94,4
78,8
81,7
82,2
86,9
91,9
87,2
TG
Riket TG = TäckningsgradJönköping
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Jönköping, medicinkliniker diabetes typ 1
%
98,3
98,3
97,6
97,6
97,7
88,0
87,6
89,7
97,5
93,1
67,1
72,5
97,3
95,8
72,9
99,1
TG
Riket TG = TäckningsgradJönköping
Indikatorer Jönköping Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 20,8 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 77,0 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 58,4 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 75,2 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,7 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 55,2 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,9 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 93,8 90,9
Lipidbehandling 44,7 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,2 95,8
Kontroll av fotstatus** 95,3 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 95,9 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 31,9 33,6
Icke rökare 91,6 89,7
Fysisk aktivitet 82,0 78,8
Behandling med insulinpump 23,5 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,1 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 127,2 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Jönköping Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 49,6 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,8 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 41,4 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 55,6 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 84,7 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 48,1 54,7
BMI < 35 kg/m2 84,1 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 79,3 78,7
Lipidbehandling 67,8 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,2 94,2
Kontroll av fotstatus** 95,3 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 86,7 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 66,5 72,7
Icke rökare 88,9 86,6
Fysisk aktivitet 76,3 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,4 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 133,9 134,7
Medel LDL mmol/l 2,7 2,5
5 6 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 11 724Medelålder = 69,5Medelduration = 9,7Män = 56,8 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 991Medelålder = 45,6Medelduration = 24,5Män = 52,8 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 244Medelålder = 60,3Medelduration = 16,1Män = 64,3 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Kalmar, primärvården
%
99,1
99,1
95,1
95,1
95,1
67,0
72,1
81,1
87,4
47,8
82,7
55,5
66,5
74,7
63,6
TG
Riket TG = TäckningsgradKalmar
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Kalmar, medicinkliniker diabetes typ 1
%
97,9
97,9
91,0
91,0
91,1
85,9
76,4
89,5
91,8
84,7
66,6
73,2
86,0
80,9
86,2
98,2
TG
Riket TG = TäckningsgradKalmar
Kalmar
Indikatorer Kalmar Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 22,5 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 79,8 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 60,6 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 70,6 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 88,5 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 39,1 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,9 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,0 90,9
Lipidbehandling 37,9 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,7 95,8
Kontroll av fotstatus** 96,1 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 89,1 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 35,8 33,6
Icke rökare 87,5 89,7
Fysisk aktivitet 70,6 78,8
Behandling med insulinpump 25,3 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 61,5 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 127,9 126,9
Medel LDL mmol/l 2,8 2,5
Indikatorer Kalmar Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 55,0 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,8 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 41,4 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 52,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 83,3 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 53,0 54,7
BMI < 35 kg/m2 84,2 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 79,0 78,7
Lipidbehandling 66,7 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,7 94,2
Kontroll av fotstatus** 93,2 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 88,4 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 69,0 72,7
Icke rökare 87,0 86,6
Fysisk aktivitet 63,3 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 52,9 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,9 134,7
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
Årsrappor t 2016 | 5 7
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 7 430Medelålder = 68,9Medelduration = 12,2Män = 55,6 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 056Medelålder = 48,2Medelduration = 25,1Män = 57,2 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 244Medelålder = 64,6Medelduration = 18,7Män = 59,0 %
Kronoberg
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Kronoberg, primärvården
%
99,6
99,6
96,4
96,4
96,4
95,0
87,6
99,0
100
94,1
100
92,9
93,3
100
91,9
TG
Riket TG = TäckningsgradKronoberg
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Kronoberg, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,9
99,9
97,0
97,0
97,0
97,0
87,4
98,7
100
96,8
99,6
98,9
99,4
100
96,5
94,1
TG
Riket TG = TäckningsgradKronoberg
Indikatorer Kronoberg Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 16,3 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,1 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 64,6 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 74,8 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 91,9 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 59,5 56,1
BMI < 35 kg/m2 96,5 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 89,7 90,9
Lipidbehandling 54,5 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 97,2 95,8
Kontroll av fotstatus** 81,2 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,3 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 23,7 33,6
Icke rökare 90,6 89,7
Fysisk aktivitet 85,7 78,8
Behandling med insulinpump 23,8 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,7 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 128,1 126,9
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Indikatorer Kronoberg Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 49,1 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 88,4 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 43,1 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 54,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 82,1 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 58,8 54,7
BMI < 35 kg/m2 85,0 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 75,1 78,7
Lipidbehandling 70,8 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 97,6 94,2
Kontroll av fotstatus** 77,8 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 95,8 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 57,1 72,7
Icke rökare 88,9 86,6
Fysisk aktivitet 74,9 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,7 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,5 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
5 8 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 7 322Medelålder = 67,8Medelduration = 10,0Män = 58,9 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 879Medelålder = 45,6Medelduration = 24,4Män = 59,4 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 258Medelålder = 64,7Medelduration = 15,6Män = 60,9 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Norrbotten, primärvården
%
100
100
98,3
98,3
98,4
95,8
93,5
99,8
99,9
77,1
95,5
87,8
87,3
80,1
96,6
TG
Riket TG = TäckningsgradNorrbotten
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Norrbotten, medicinkliniker diabetes typ 1
%
100
100
99,5
99,5
99,7
98,3
92,7
99,3
99,8
96,5
99,2
98,3
98,3
95,2
98,9
99,7
TG
Riket TG = TäckningsgradNorrbotten
Norrbotten
Indikatorer Norrbotten Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 15,4 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 75,4 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 53,9 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 72,6 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,1 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 52,5 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,5 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 94,5 90,9
Lipidbehandling 39,2 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,5 95,8
Kontroll av fotstatus** 91,3 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,6 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 37,4 33,6
Icke rökare 88,1 89,7
Fysisk aktivitet 71,6 78,8
Behandling med insulinpump 31,1 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 63,6 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 128,8 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Norrbotten Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 39,5 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 85,2 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 36,8 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 51,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 82,2 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 54,1 54,7
BMI < 35 kg/m2 82,7 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 83,2 78,7
Lipidbehandling 60,3 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 92,3 94,2
Kontroll av fotstatus** 79,1 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 86,6 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 76,1 72,7
Icke rökare 85,5 86,6
Fysisk aktivitet 57,4 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 57,4 54
Medel systoliskt BT mmHg 135,8 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Årsrappor t 2016 | 5 9
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 50 712Medelålder = 68,6Medelduration = 9,8Män = 58,0 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 5 258Medelålder = 46,0Medelduration = 23,3Män = 54,1 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 1 615Medelålder = 61,3Medelduration = 16,0Män = 63,8 %
Skåne
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Skåne, primärvården
%
98,3
98,3
97,2
97,2
97,5
89,6
74,8
94,5
96,8
68,5
83,2
76,6
77,9
90,9
85,5
TG
Riket TG = TäckningsgradSkåne
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Skåne, medicinkliniker diabetes typ 1
%
98,9
98,9
90,1
90,1
90,2
82,0
51,3
85,6
85,1
58,9
80,0
77,2
90,8
89,4
87,5
94,1
TG
Riket TG = TäckningsgradSkåne
Indikatorer Skåne Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 21,5 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 77,4 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 59,4 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 73,0 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 91,1 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 60,9 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,8 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 88,4 90,9
Lipidbehandling 39,8 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,4 95,8
Kontroll av fotstatus** 93,2 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,3 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 35,1 33,6
Icke rökare 87,4 89,7
Fysisk aktivitet 74,8 78,8
Behandling med insulinpump 25,1 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,0 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 128,2 126,9
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Indikatorer Skåne Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 54,1 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,9 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 38,4 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 49,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 81,7 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 59,5 54,7
BMI < 35 kg/m2 83,9 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 76,2 78,7
Lipidbehandling 63,1 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,3 94,2
Kontroll av fotstatus** 85,8 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 86,4 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 69,3 72,7
Icke rökare 86,4 86,6
Fysisk aktivitet 57,9 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 53,1 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 135,8 134,7
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
6 0 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 63 049Medelålder = 67,2Medelduration = 9,8Män = 58,4 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 7 424Medelålder = 46,1Medelduration = 23,8Män = 55,0 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 1 205Medelålder = 63,1Medelduration = 16,1Män = 68,3 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Stockholm, primärvården
%
94,6
94,6
95,7
95,7
95,7
77,5
86,8
89,0
99,6
61,0
89,9
83,9
76,4
82,5
70,0
TG
Riket TG = TäckningsgradStockholm
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Stockholm, medicinkliniker diabetes typ 1
%
98,8
98,8
93,6
93,6
93,6
77,4
80,3
78,8
96,1
90,7
85,0
89,3
96,0
94,1
86,2
98,4
TG
Riket TG = TäckningsgradStockholm
Stockholm
Indikatorer Stockholm Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 20,8 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 81,4 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 63,0 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 75,1 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 93,8 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 55,9 56,1
BMI < 35 kg/m2 96,9 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 92,0 90,9
Lipidbehandling 36,2 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 97,2 95,8
Kontroll av fotstatus** 86,2 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,1 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 36,9 33,6
Icke rökare 89,7 89,7
Fysisk aktivitet 79,6 78,8
Behandling med insulinpump 20,6 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 61,1 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,4 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Stockholm Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 55,2 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,4 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 41,5 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 53,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 83,0 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 49,3 54,7
BMI < 35 kg/m2 85,7 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 80,8 78,7
Lipidbehandling 54,9 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,1 94,2
Kontroll av fotstatus** 89,0 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 95,5 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 75,3 72,7
Icke rökare 85,1 86,6
Behandling med insulinpump 63,7 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 53,4 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,5 134,7
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
Årsrappor t 2016 | 61
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 10 351Medelålder = 67,5Medelduration = 9,8Män = 56,9 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 258Medelålder = 46,6Medelduration = 23,9Män = 55,1 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 212Medelålder = 62,4Medelduration = 19,1Män = 58,0 %
Sörmland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Sörmland, primärvården
%
98,8
98,8
95,4
95,4
95,6
69,9
93,4
72,8
95,0
78,7
87,5
84,0
86,9
92,4
93,0
TG
Riket TG = TäckningsgradSörmland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Sörmland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,2
99,2
91,3
91,3
91,4
62,1
84,8
61,3
92,0
84,2
92,4
93,0
96,8
95,2
87,8
96,0
TG
Riket TG = TäckningsgradSörmland
Indikatorer Sörmland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 48,0 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,4 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 43,3 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 55,1 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 84,9 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 55,1 54,7
BMI < 35 kg/m2 82,0 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 82,4 78,7
Lipidbehandling 67,9 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 92,6 94,2
Kontroll av fotstatus** 95,3 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 87,9 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 69,8 72,7
Icke rökare 88,0 86,6
Fysisk aktivitet 73,3 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,5 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,0 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Sörmland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 19,6 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 75,8 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 64,8 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 75,5 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 93,7 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 54,4 56,1
BMI < 35 kg/m2 96,0 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,1 90,9
Lipidbehandling 54,5 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,1 95,8
Kontroll av fotstatus** 91,7 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,2 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 26,8 33,6
Icke rökare 87,1 89,7
Fysisk aktivitet 78,4 78,8
Behandling med insulinpump 24,1 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 63,0 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 125,3 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
6 2 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 8 786Medelålder = 67,7Medelduration = 9,8Män = 58,3 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 618Medelålder = 46,4Medelduration = 23,4Män = 54,1 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 240Medelålder = 61,5Medelduration = 17,1Män = 62,9 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Uppsala, primärvården
%
98,9
98,9
95,5
95,5
95,6
77,5
87,5
87,3
97,6
81,3
72,8
75,9
78,7
88,2
83,9
TG
Riket TG = TäckningsgradUppsala
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Uppsala, medicinkliniker diabetes typ 1
%
97,2
97,2
83,4
83,4
83,5
57,2
59,1
70,6
91,1
77,1
91,8
88,9
88,4
84,4
77,7
94,3
TG
Riket TG = TäckningsgradUppsala
Uppsala
Indikatorer Uppsala Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 20,5 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 77,7 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 69,5 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 75,2 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,5 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 44,4 56,1
BMI < 35 kg/m2 97,0 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 92,6 90,9
Lipidbehandling 42,3 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,6 95,8
Kontroll av fotstatus** 88,6 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 93,9 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 31,0 33,6
Icke rökare 89,9 89,7
Fysisk aktivitet 87,1 78,8
Behandling med insulinpump 25,5 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,2 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 124,2 126,9
Medel LDL mmol/l 2,7 2,5
Indikatorer Uppsala Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 49,6 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,0 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 40,8 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 52,7 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 83,6 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 48,1 54,7
BMI < 35 kg/m2 85,3 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 81,0 78,7
Lipidbehandling 61,4 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 93,2 94,2
Kontroll av fotstatus** 91,6 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,7 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 70,2 72,7
Icke rökare 88,1 86,6
Fysisk aktivitet 73,6 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,3 54
Medel systoliskt BT mmHg 134,7 134,7
Medel LDL mmol/l 2,7 2,5
Årsrappor t 2016 | 6 3
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 15 088Medelålder = 69,8Medelduration = 10,6Män = 56,2 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 320Medelålder = 47,5Medelduration = 24,7Män = 54,6 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 152Medelålder = 60,4Medelduration = 16,8Män = 62,5 %
Värmland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Värmland, primärvården
%
98,1
98,1
95,8
95,8
95,9
85,7
81,9
99,2
100
82,5
90,9
72,0
57,5
81,5
47,7
TG
Riket TG = TäckningsgradVärmland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Värmland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
98,7
98,7
96,1
96,1
96,1
62,5
92,7
60,3
88,8
74,2
83,7
97,2
94,9
95,8
94,8
98,9
TG
Riket TG = TäckningsgradVärmland
Indikatorer Värmland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 15,8 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 77,1 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 60,7 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 73,0 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 93,0 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 54,5 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,7 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 91,0 90,9
Lipidbehandling 52,9 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,1 95,8
Kontroll av fotstatus** 90,4 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,8 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 26,2 33,6
Icke rökare 89,5 89,7
Fysisk aktivitet 79,9 78,8
Behandling med insulinpump 21,9 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 63,3 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,9 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Värmland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 53,8 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 88,3 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 42,6 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 54,9 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 82,4 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 57,6 54,7
BMI < 35 kg/m2 84,1 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 75,1 78,7
Lipidbehandling 64,3 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 93,9 94,2
Kontroll av fotstatus** 71,3 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,4 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 72,3 72,7
Icke rökare 80,4 86,6
Fysisk aktivitet 74,2 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,0 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,9 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
6 4 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 8 199Medelålder = 68,1Medelduration = 9,3Män = 58,0 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 231Medelålder = 44,3Medelduration = 24,7Män = 53,8 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 191Medelålder = 63,5Medelduration = 18,2Män = 67,0 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västerbotten, primärvården
%
98,9
98,9
92,0
92,0
92,2
73,9
85,2
86,6
94,3
75,4
69,7
77,9
81,1
83,2
76,1
TG
Riket TG = TäckningsgradVästerbotten
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västerbotten, medicinkliniker diabetes typ 1
%
97,0
97,0
90,1
90,1
90,2
69,7
70,3
72,8
94,9
88,5
84,6
94,2
94,6
91,9
85,9
94,9
TG
Riket TG = TäckningsgradVästerbotten
Västerbotten
Indikatorer Västerbotten Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 19,5 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 74,8 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 63,1 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 71,9 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 91,1 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 55,5 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,4 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 89,5 90,9
Lipidbehandling 37,5 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 96,6 95,8
Kontroll av fotstatus** 93,9 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 91,8 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 50,9 33,6
Icke rökare 93,4 89,7
Fysisk aktivitet 82,0 78,8
Behandling med insulinpump 23,3 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 63,1 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,1 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Västerbotten Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 45,8 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,1 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 37,0 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 58,5 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 85,8 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 60,5 54,7
BMI < 35 kg/m2 82,6 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 77,9 78,7
Lipidbehandling 68,9 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,2 94,2
Kontroll av fotstatus** 81,3 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 86,3 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 83,9 72,7
Icke rökare 90,9 86,6
Fysisk aktivitet 72,4 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 55,2 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 133,3 134,7
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Årsrappor t 2016 | 6 5
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 9 390Medelålder = 68,4Medelduration = 10,0Män = 58,5 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 994Medelålder = 47,9Medelduration = 27,5Män = 53,6 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 139Medelålder = 62,9Medelduration = 18,9Män = 67,6 %
Västernorrland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västernorrland, primärvården
%
98,9
98,9
94,3
94,3
94,4
67,1
92,9
76,3
93,4
74,5
80,8
74,3
76,2
87,0
90,4
TG
Riket TG = TäckningsgradVästernorrland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västernorrland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
98,7
98,7
94,8
94,8
94,8
76,0
77,3
90,6
99,1
95,7
92,3
94,4
97,7
94,6
92,1
99,3
TG
Riket TG = TäckningsgradVästernorrland
Indikatorer Västernorrland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 25,9 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 84,2 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 60,5 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 68,2 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 91,8 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 61,7 56,1
BMI < 35 kg/m2 95,3 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 90,0 90,9
Lipidbehandling 47,1 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,4 95,8
Kontroll av fotstatus** 96,3 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,5 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 31,5 33,6
Icke rökare 91,5 89,7
Fysisk aktivitet 79,1 78,8
Behandling med insulinpump 25,1 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 59,6 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 127,2 126,9
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Indikatorer Västernorrland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 48,7 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,8 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 42,9 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 56,2 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 85,2 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 57,6 54,7
BMI < 35 kg/m2 82,4 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,1 78,7
Lipidbehandling 66,1 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 93,7 94,2
Kontroll av fotstatus** 93,1 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 88,5 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 75,7 72,7
Icke rökare 89 86,6
Fysisk aktivitet 68,8 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,3 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 133,5 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
6 6 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 10 259Medelålder = 68,0Medelduration = 9,1Män = 57,3 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 318Medelålder = 48,2Medelduration = 24,8Män = 55,3 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 659Medelålder = 65,8Medelduration = 15,8Män = 65,4 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västmanland, primärvården
%
96,7
96,7
94,0
94,0
94,1
73,4
72,9
88,5
100
62,7
94,6
80,2
74,3
79,2
79,1
TG
Riket TG = TäckningsgradVästmanland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västmanland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,5
99,5
95,9
95,9
95,9
95,1
84,1
97,8
99,9
94,8
99,4
96,6
92,5
92,4
86,9
99,8
TG
Riket TG = TäckningsgradVästmanland
Västmanland
Indikatorer Västmanland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 18,4 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 77,7 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 54,6 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 74,1 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 91,1 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 50,4 56,1
BMI < 35 kg/m2 96,1 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 90,0 90,9
Lipidbehandling 53,7 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,2 95,8
Kontroll av fotstatus** 94,4 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,0 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 36,7 33,6
Icke rökare 86,2 89,7
Fysisk aktivitet 76,4 78,8
Behandling med insulinpump 18,9 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,4 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 129,8 126,9
Medel LDL mmol/l 2,6 2,5
Indikatorer Västmanland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 51,4 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,7 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 38,3 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 53,8 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 82,7 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 58,1 54,7
BMI < 35 kg/m2 83,4 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,6 78,7
Lipidbehandling 66,6 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,7 94,2
Kontroll av fotstatus** 84,8 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 86,8 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 79,2 72,7
Icke rökare 87,2 86,6
Fysisk aktivitet 73,1 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,1 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 135,5 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Årsrappor t 2016 | 6 7
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 64 530Medelålder = 68,6Medelduration = 10,1Män = 57,3 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 7 803Medelålder = 46,1Medelduration = 23,6Män = 55,9 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 1 937Medelålder = 62,3Medelduration = 16,3Män = 64,2 %
Västra Götaland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västra Götaland, primärvården
%
93,4
93,4
92,1
92,1
92,2
74,8
83,7
86,0
99,1
62,1
79,9
82,2
78,2
84,4
63,6
TG
Riket TG = TäckningsgradVästra Götaland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Västra Götaland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
99,5
99,5
93,9
93,9
93,9
88,5
81,2
87,3
96,9
93,6
88,4
89,6
94,1
95,1
88,6
99,0
TG
Riket TG = TäckningsgradVästra Götaland
Indikatorer Västra Götaland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 24,8 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 82,9 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 63,6 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 77,5 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 93,3 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 57,8 56,1
BMI < 35 kg/m2 96,3 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 90,9 90,9
Lipidbehandling 44,3 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,1 95,8
Kontroll av fotstatus** 82,4 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 96,2 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 34,8 33,6
Icke rökare 90,8 89,7
Fysisk aktivitet 80,7 78,8
Behandling med insulinpump 22,8 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 60,3 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,1 126,9
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Indikatorer Västra Götaland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 51,7 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,0 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 40,6 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 55,6 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 84,1 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 54,9 54,7
BMI < 35 kg/m2 84,2 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,6 78,7
Lipidbehandling 54,5 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,5 94,2
Kontroll av fotstatus** 83,9 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 86,6 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 78,4 72,7
Icke rökare 86,2 86,6
Fysisk aktivitet 72,9 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,2 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,2 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
6 8 | År s rappor t 2016
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 12 953Medelålder = 68,0Medelduration = 9,3Män = 57,0 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 575Medelålder = 47,1Medelduration = 24,4Män = 55,2 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 206Medelålder = 61,0Medelduration = 16,5Män = 65,5 %
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Örebro, primärvården
%
98,3
98,3
96,3
96,3
96,4
75,2
87,6
71,4
99,3
71,1
89,5
89,0
82,3
82,4
78,3
TG
Riket TG = TäckningsgradÖrebro
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Örebro, medicinkliniker diabetes typ 1
%
98,2
98,2
87,9
87,9
88,2
61,7
75,0
61,8
93,9
87,4
79,8
94,6
96,7
91,2
76,2
98,8
TG
Riket TG = TäckningsgradÖrebro
Örebro
Indikatorer Örebro Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 19,1 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 81,4 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 65,6 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 74,3 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 92,0 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 63,9 56,1
BMI < 35 kg/m2 94,1 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 89,1 90,9
Lipidbehandling 47,5 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 92,6 95,8
Kontroll av fotstatus** 92,5 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 95,3 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 27,1 33,6
Icke rökare 90,7 89,7
Fysisk aktivitet 78,2 78,8
Behandling med insulinpump 22,0 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 61,9 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 126,3 126,9
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Indikatorer Örebro Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 54,1 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,4 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 40,8 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 54,4 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 83,1 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 56,4 54,7
BMI < 35 kg/m2 83,8 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 78,2 78,7
Lipidbehandling 67,4 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 90,1 94,2
Kontroll av fotstatus** 92,5 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,1 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 83,8 72,7
Icke rökare 85,1 86,6
Fysisk aktivitet 73,0 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 53,1 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 134,8 134,7
Medel LDL mmol/l 2,5 2,5
Årsrappor t 2016 | 6 9
Täckningsgrad
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Kontroll av ögonbottenstatus*
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus**
HbA1c
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Icke-rökare
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
PrimärvårdenN = 14 943Medelålder = 68,6Medelduration = 10,2Män = 56,7 %
Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 2 278Medelålder = 45,7Medelduration = 24,9Män = 55,4 %
Medicinkliniker, Typ 2-diabetesN = 291Medelålder = 60,5Medelduration = 16,0Män = 59,8 %
Östergötland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Östergötland, primärvården
%
97,9
97,9
93,2
93,2
93,3
40,2
87,4
84,5
96,1
82,8
84,4
84,6
85,0
86,6
85,2
TG
Riket TG = TäckningsgradÖstergötland
20 40 60 80 1000
20 40 60 80 1000
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
Icke rökare
Ingen förekomst av diabetesretinopati
Kontroll av ögonbottenstatus*
Kontroll av fotstatus**
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
BMI < 35 kg/m2
LDL < 2,5 mmol/l
Systoliskt BT < 150 mmHg
Blodtryck < 140/85 mmHg
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
HbA1c < 52 mmol/mol
Östergötland, medicinkliniker diabetes typ 1
%
97,1
97,1
91,0
91,0
91,1
46,4
81,1
66,8
66,2
27,9
71,7
94,8
96,2
77,6
73,8
93,9
TG
Riket TG = TäckningsgradÖstergötland
Indikatorer Östergötland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 19,7 21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 79,5 79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 67,0 61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg 80,2 74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg 94,1 92,6
LDL < 2,5 mmol/l 60,1 56,1
BMI < 35 kg/m2 94,5 96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 90,7 90,9
Lipidbehandling 47,2 43,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,9 95,8
Kontroll av fotstatus** 97,6 89,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 94,3 95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati 30,2 33,6
Icke rökare 91,1 89,7
Fysisk aktivitet 84,9 78,8
Behandling med insulinpump 12,0 22,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 62,0 61,6
Medel systoliskt BT mmHg 125,6 126,9
Medel LDL mmol/l 2,4 2,5
Indikatorer Östergötland Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol 47,6 51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,6 89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg 45,2 40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg 64,6 53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg 89,0 83,3
LDL < 2,5 mmol/l 63,9 54,7
BMI < 35 kg/m2 83,2 84,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2 76,2 78,7
Lipidbehandling 72,0 61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri 94,7 94,2
Kontroll av fotstatus** 91,8 87,3
Kontroll av ögonbottenstatus* 85,4 90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati 64,9 72,7
Icke rökare 88,4 86,6
Fysisk aktivitet 71,7 67,7
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol 54,8 54,0
Medel systoliskt BT mmHg 131,8 134,7
Medel LDL mmol/l 2,3 2,5
7 0 | År s rappor t 2016
”PROM blir ett viktigt redskap för oss som ska stötta patienten”
Diabetesenkäten testas i KungsbackaEtt gäng teknikglada sjuksköterskor med stor tilltro till nya hjälpmedel och en mer skeptisk doktor – det är kärntruppen i diabetesteamet på Kungsbacka sjukhus. Mottagningen är en av fyra pilotenheter som testar PROM under 2017.
Jesper Fowelin, diabetesläkare, var inledningsvis ganska avvaktande till införandet av diabetesenkäten efter-som hanteringen kräver tid. Han är också mer teknikskeptisk än sina kollegor, enligt egen utsago;
– Kontinuerlig glukosmätning löser inte allt. Du måste ha koll på din utrustning, förstå den och kunna tolka informationen. Ibland kan jag tycka att vi har en övertro på tekniken och att vi överlämnar för mycket ansvar till patienter som kanske inte är helt redo. Införandet av ett nytt hjälpmedel kräver mycket stöd från vården och en insikt om pa-tientens livssituation. Och det är här jag ser att PROM blir ett viktigt redskap för oss som ska stötta och motivera.
Att ha en sjukdom som man själv kan påverka kan upplevas som både positivt och negativt, menar Jesper Fowelin.
– En del tänker att de inte är tillräckligt duktiga eller ansvarsfulla om de inte klarar av att hålla nere
sitt HbA1c, vilket kan stressa dem enormt. Genom PROM får vi veta hur patienten upplever sin behand-ling och bemötandet i vården och det ger oss möjligheter till förbätt-ring, säger han.
Trots att Jesper Fowelin ut-trycker en del misstro är han i grun-den mycket positiv till CGM och FGM. Han säger att införandet av hjälpmedlet är en av de viktigaste orsakerna till att Region Halland nu är bäst i landet på att behandla dia-betes. En annan bidragande faktor tror han är att regionen har satsat på att anställa �er diabetessköterskor och en tredje att läkemedelskom-mittén i Halland har drivit frågan om en rekommendationslista för diabetesläkemedel.
– En del av våra patienter tackar ändå nej till tekniska hjälpmedel, som till exempel Freestyle Libre. Den rapporterar var femte minut till någon som kanske är van att titta på sina värden två gånger i
veckan, och det kan upplevas som mer påfrestande än konventionell behandling. Det är sådana här känslor och attityder som vi i vår-den måste lära oss att förstå och bemöta. För all den vård vi serverar hjälper inte! Att ge en Ferrari till någon som egentligen vill ha en vespa är inte alltid det bästa…
Behandlingströtta ungdomarJesper Fowelin menar att det fram-för allt är ungdomar i gruppen 15-25 år som är behandlingströtta. I den åldern är ytan viktig, ung-domarna satsar ofta på träning, att se bra ut eller att få �na betyg.
– Det �nns många krav att leva upp till och ungdomarna kan etablera en strutsmentalitet då de prioriterar ned diabetesbehandlingen. Efter 25-årsåldern brukar de komma till-baka hit och vilja ta tag i sin behand-ling, men då kan de ha haft dåliga värden i tio år. Det är så ledsamt och onödigt, säger Jesper Fowelin.
”PROM kan hjälpa oss att få en ökad förståelse för alla de faktorer som spelar in”
Text: Catharina Bergsten
Årsrappor t 2016 | 71
påverka är jag extra intresserad av, förklarar Jesper Fowelin.
Personligen tror inte Jesper Fowelin att hans patienter kommer att besöka ”Min diabetspro�l” på NDRs hemsida i särskilt stor ut-sträckning;
– De redan intresserade kommer att göra det, men inte de andra. Om man inte riktigt orkar med att be-handla sig ordentligt kommer man inte heller att orka följa data på en sida. Däremot blir sidan ett bra pe-dagogiskt verktyg för oss i vården, när vi samtalar med patienten.
Som läkare ser han sig själv som pa-tientens PT i diabetes, en personlig tränare som ska coacha, peppa och följa upp.
– Min metod är att berömma patienten – även om det bara �nns en pytteliten sak att glädja sig åt är det viktigt att lyfta fram just den positiva saken. Att komma till mot-tagningen kan annars upplevas som att gå till rektorn. De unga tror ibland att de måste försvara och för-klara sig. Men här får de inte skäll. Hot och förebråelser om för tidig död, hjärtkärlsjukdom och annat otäckt gör inte att patienten ändrar sig. Istället måste vi beröra dem på något känslomässigt sätt, säger Jes-per Fowelin.
Han berättar om en äldre kvinna som plötsligt meddelade att hon hade slutat röka, efter drygt 40 år. Vad var det som gjorde att hon till slut valde att bli rökfri? Ja, inte var det kilovis med vetenskaplig litteratur om rökningens skadeverk-
Delar av diabetesteamet på Hallands sjukhus Kungsbacka: från vänster: Ann Barne, Elisabeth Carlzon och Jesper Fowelin.
”Patienten kan ha ganska dåliga värden, men uppleva att hon mår bra.”
ningar. Istället var det ett barnbarn som undrade varför mormor alltid luktade så illa.
– Det var något som grep tag känslomässigt i den här kvinnan och �ck henne att sluta röka på studs. Den historien kan inspirera oss i vården att hitta liknande ar-gument. Jag vet till exempel att det faktum att man inte får optimal e�ekt av sin träning om man inte har kontroll på sitt blodsocker, kan vara något som ungdomar tar fasta på, säger Jesper Fowelin.
Något som han är särskilt ny-�ken på i PROM-enkäten är hur patienterna upplever mottagningens support, exempelvis antal besök per år.
– Vi erbjuder nu fyra besök per år: två hos läkare och två hos skö-terska. Men är det för lite eller för mycket? Vill patienten ersätta något eller �era besök med möten via exempelvis Skype? Dessa och an-dra frågor som vi inom vården kan
7 2 | År s rappor t 2016
Patientenkäten ska bidra till ett bättre patientbesök.
En egen enkät
Ann Barne och Maria Enesten är diabetessjuksköterskor på mottag-ningen. De har redan nosat på det här med patientenkäter genom en egen enkät som de gjorde i början på 2016.
– Ung Diabetes genomförde en enkätundersökning för några år sedan, som vi inspirerades av. Vi ville ta reda på om upplevd hälsa är kopplad till HbA1c. Vi skickade ut enkäten till 450 patienter i samband med kallelserna till mottagningen. 129 svar kom in, berättar Ann Barne.
Även om svarsfrekvensen var relativt låg gav resultatet en �nger-visning om att patienterna upplevde sin hälsa som god, oavsett HbA1c-
värden. De tyckte att de �ck till-räckligt med stöd på mottagningen och även de patienter som upplevde ohälsa var nöjda med bemötandet.
enkäten till 450 patienter i samband
129 svar kom in, berättar Ann Barne.
”Hot och förebråelser om för tidig död, hjärtkärlsjukdom och annat otäckt gör inte att patienten ändrar sig. Istället måste vi beröra dem på något känslomässigt sätt.”
”Jag ser mig som patientens PT, en personlig tränare i diabetes.”
– Så många saker i livet påverkar hur patienten mår och upplever sin situation. Det kan mycket väl vara så att patienten har ganska dåliga värden, men upplever att han/hon mår bra. Omvänt kan patienten ha �na värden men ändå må rätt då-ligt. PROM kan hjälpa oss att få en ökad förståelse för alla de faktorer som spelar in, säger Maria Enesten.
Diabetesteamet består av:
Ann Barne, diabetessjuksköterskaElisabeth Carlzon, undersköterskaMaria Enesten, diabetessjuksköterskaJeanette Faltsetas, fotvårdsspecialistJesper Fowelin, diabetesläkareMargareta Johansson, sekreterareAnna Liljenberg, fotvårdsspecialist Catharina Olivius, endokrinolog
Pilotkliniker finns, förutom i Kungs-backa, i Göteborg, Hässleholm samt i Solna/Huddinge.
Årsrappor t 2016 | 7 3
Katarina Eeg-Olofsson, överläkare på Diabetesmottagningen vid SU/Sahlgrenska i Göteborg, säger att målet med PROM i första hand är att bidra till ett bättre patientbesök och att vården ska kunna fokusera på det som patienten upplever som viktigt. Både patient och vårdgivare kommer att kunna följa hur patien-ten skattar sin livskvalitet över tid och se hur den påverkas av till exem-pel tillgång till ny teknik. Enkät-resultaten kommer också att kunna hjälpa vården att identi�era patient-grupper som behöver extra stöd.
– Vi får information om hur personer med diabetes mår, upplever sin diabetes och hur stödet från diabetesvården fungerar. Patienten kommer också att kunna se sina resultat och andra registrerade upp-gifter på ”Min diabetspro�l”, vilket ökar patientens möjlighet att vara
mer aktiv i sin diabetesvård, förkla-rar Katarina Eeg-Olofsson.
Hon menar att det �nns stora utmaningar under lanseringen, men tror att NDR är på rätt väg när arbetet startar succesivt på fyra testkliniker.
– Representanter från testklini-kerna och från patientföreningen har varit med i processen och vi kommer fortlöpande att utvärdera och samla in synpunkter som kan underlätta när andra enheter startar upp. Det är viktigt att förstå att det är enheten själv som bestämmer när och hur man vill börja erbjuda enkäten till sina patienter. Som i allt förbättringsarbete är det viktigt att chefer och huvudmän är med i arbetet. Jag vill också poängtera att NDR kommer �nnas till hands som stöd när en enhet vill börja, säger Katarina Eeg-Olofsson.
Livskvalitet i fokus
”Min diabetspro�l” kommer att bli ett användbart redskap för patienten menar Fredrik Löndahl
Fredrik Löndahl, förbundsordförande för Diabetesförbundet, ser mycket positivt på införandet av PROM, som han tror kommer att belysa viktiga aspekter av livet för personer som lever med diabetes. Han hävdar att det görs mycket bra forskning på NDRs registerdata och att PROM kommer att addera ”mjuka” värden som ger ökade möjligheter till ännu bättre vård.
– Vi kommer bland annat att få fakta om behandlingsmodeller och tekniska hjälpmedel, data som behövs för att �er människor ska få tillgång till dem. Men vi kommer också att få kunskap om livskvali-tetsaspekter som går utanför vården, exempelvis frågor om människors möjligheter att arbeta och studera. Det blir samhällsekonomiskt intres-sant och kan ge oss som patient-företrädare mer underlag i vårt opinionsarbete, säger han.
Fredrik Löndahl tror att ”Min diabetspro�l” kommer att bli ett användbart redskap för patienten när man så småningom kan följa sina värden i en kurva, få en bra översyn på utvecklingen och möjlig-het att förbereda frågor inför sitt läkar- eller sjuksköterskebesök.
– Den stora utmaningen blir att övertyga vården om att satsa på diabetesenkäten, så att arbetet inte bara bygger på eldsjälar. Vi behöver också informera patienterna om möjligheten att delta så att det ska-pas en efterfrågan hos dem, säger Fredrik Löndahl.
”Satsningen får inte bli beroende av eldsjälar”Text: Catharina Bergsten
74 | År s rappor t 2016
NDR & forskning 2016
Ett av uppdragen som NDR har är att utvärdera diabe-tesvården med optimala metoder, och att genomföra rele-vanta och kliniskt betydelsefulla vetenskapliga analyser. Dessa görs på initiativ av NDR men ofta i samverkan med andra forskare i Sverige eller internationellt. NDR samarbetar exemplevis med hälsoekonomisk expertis i Australien och USA, kardiologer, thoraxkirurger och can-cerforskare vid Karolinska Institutet och ingår i ett nord-europeiskt nätverk för studier av cancer vid diabetes.
Även under 2016 har den vetenskapliga produktionen varit hög, med bland andra publikationer i de finaste tid-skrifterna inom diabetologin (Diabetes Care, Diabetolgia och Diabetic Medicine med flera), men också BMJ och JAMA Internal Medicine. Årets publikationer speglar olika forskningsområden: • Förekomsten av mikro- och makrovaskulära komplika-
tioner vid typ 1- och typ 2-diabetes och sambanden med olika riskfaktorer, som glykemisk kontroll och blodtrycksnivå.
• Patient-rapporterade effektmått (PROM). • Diabetes och cancer. • Långsiktig säkerhet vid behandling med glukos-
sänkande läkemedel.
Ett exempel på en publikation som haft betydelse i dis-kussionen om optimala blodtrycksnivåer är ”Blood pres-sure and complications in individuals with type 2 diabe-tes and no previous cardiovascular disease: national population based cohort study” av Adamsson Eryd och medarbetare, publicerad i BMJ i augusti. Denna påvisar ett linjärt samband mellan blodtryck och hjärtkärlsjuk-dom hos personer med typ 2-diabetes utan tidigare all-varlig sjukdom. Ju lägre blodtryck desto färre fall av stroke och hjärtinfarkt, alltså även på de lägsta nivåerna. När individer med tidigare allvarlig sjuklighet exklude-rats försvinner sambandet mellan lågt blodtryck och ökad risk för stroke och hjärtinfarkt som tidigare påvisats.
I studien ”Cardiovascular Safety of Glucose-Lowering Agents as Add-on Medication to Metformin Treatment in Type 2 Diabetes: Report from the Swedish National Dia-
betes Register (NDR)” av Ekström med flera i Diabetes Obesity and Metabolism i juni, utvärderades säkerheten av olika blodsockersänkande läkemedel när de användes som tillägg till behandling med metformin bland drygt 20 000 patienter med typ 2-diabetes. Säkerheten med avseende på hjärt- och kärlsjukdom och död skiljde sig mellan de olika läkemedlen. Behandling med en glitazon eller en DPP-4-hämmare var kopplat till en minskad risk och för hjärt- och kärlsjukdom och död medan insulin var kopplat till en ökad risk jämfört med behandling med sulfonylurea. Denna typ av analyser av behandlingsresul-tat i klinisk praxis har påtaglig betydelse, inte minst sedan myndigheter efterlyser denna typ av utvärderingar. Randomiserade kliniska prövningar begränsas av att de genomförs i selekterade populationer, och därmed kan ha en bristande (extern) validitet.
Dr Rawshani med flera publicerade i augusti den fina studien ”Association Between Socioeconomic Status and Mortality, Cardiovascular Disease, and Cancer in Patients With Type 2 Diabetes” i JAMA Internal Medicine. Man kunde konstatera att socioekonomisk status, inklusive civilstånd, utbildning, inkomst och immigration, är av stor betydelse för risken för död av kardiovaskulära och andra orsaker, oberoende av andra variabler eller tillgång och nyttjande av sjukvård.
Mycket konkreta exempel på vetenskapliga studier från NDR som påverkar vården av diabetes och fått uppmärk-samhet både innanför och utanför Sveriges gränser är stu-dierna av sambanden mellan glykemisk kontroll och död-lighet vid typ 1- och typ 2-diabetes (N Engl J Med 2014 och 2015) och nyttan med insulinpump-behandling (BMJ 2015). Utvärderingen av nytta och risk vid behandling med metformin (BMJ Open 2012) har bidragit till att ändra indikationen för dess behandling hos personer med reducerad njurfunktion. Även under 2017 kommer nya publikationer från NDR som bidrar till värdefull kun-skap om diabetes, dess behandling och konsekvenser.
Text: Björn Eliasson
Årsrappor t 2016 | 7 5
Publikationer från Nationella Diabetesregistret (NDR) år 2016
1. Glycaemic control and excess risk of ischaemic and haemorrhagic stroke in patients with type 1 diabetes: a cohort study of 33 453 patients.Ståhl CH, Lind M, Svensson AM, Gudbjörnsdottir S, Mårtensson A, Rosengren A J Intern Med. 2016 Dec 7. [Epub ahead of print] PubMed-ID: 10.1111/joim.12572 DOI: 10.1111/joim.12572
2. Long-term excess risk of stroke in people with Type 2 diabetes in Sweden according to blood pressure level: a population-based case-control studyStåhl CH, Lind M, Svensson AM, Kosiborod M, Gud-björnsdottir S, Pivodic A, Clements M, Rosengren A Diabet Med. 2016 Nov 25. doi: 10.1111/dme.13292. [Epub ahead of print] PubMed-ID: 10.1111/dme.13292 DOI: 10.1111/dme.13292
3. Prospective study of Type 2 Diabetes Mellitus, anti-diabetic drugs, and risk of prostate cancer.Häggström C, Van Hemelrijck M, Zethelius B, Robinson D, Grundmark B, Holmberg L, Gudbjörnsdottir S, Garmo H, Stattin P Int J Cancer. 2016 Oct 22. doi: 10.1002/ijc.30480. [Epub ahead of print] PubMed-ID: 10.1002/ijc.30480 DOI: 10.1002/ijc.30480
4. Risk Factors for Fatal Hyperglycaemia Confirmed by Forensic Postmortem Examination - A Nationwide Cohort in SwedenWalz L, Jönsson AK, Zilg B, Östgren CJ, Druid H PLoS One. 2016 Oct 21;11(10):e0164950 PubMed-ID: 10.1371/journal.pone.0164950 DOI: 10.1371/journal.pone.0164950
5. Risk of future microvascular and macrovascular disease in people with Type 1 diabetes of very long duration: a national study with 10-year follow-up.A Eryd S, Svensson AM, Franzén S, Eliasson B, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S Diabet Med. 2016 Sep 20. doi: 10.1111/dme.13266. [Epub ahead of print] PubMed-ID: 10.1111/dme.13266 DOI: 10.1111/dme.13266
6. Clinical Effects and Safety of Direct-Acting Insulin Analogs in Patients with Type 1 Diabetes: A Nation-Wide Observational Cohort StudyLak V, Eliasson B, Svensson AM, Miftaraj M, Franzén S Diabetes Ther (2016). on line 12 aug 2016 PubMed-ID: 10.1007/s13300-016-0191-x DOI: 10.1007/s13300-016-0191-x
7. Blood pressure and complications in individuals with type 2 diabetes and no previous cardiovascular disease: national population based cohort studyAdamsson Eryd S, Gudbjörnsdottir S, Manhem K, Rosen-gren A, Svensson AM, Miftaraj M, Franzén S, Björck S BMJ. 2016 Aug 4;354:i4070 PubMed-ID: 10.1136/bmj.i4070 DOI: 10.1136/bmj.i4070
8. Association Between Socioeconomic Status and Mortality, Cardiovascular Disease, and Cancer in Patients With Type 2 DiabetesRawshani A, Svensson AM, Zethelius B, Eliasson B, Rosengren, Gudbjörnsdottir S JAMA Intern Med. 2016 Aug 1;176(8):1146-54 PubMed-ID: 10.1001/jamainternmed.2016.2940 DOI: 10.1001/jamainternmed.2016.2940
9. Teenage girls with type 1 diabetes have poorer metabolic control than boys and face more complica-tions in early adulthood.Samuelsson U, Anderzén J, Gudbjörnsdottir S, Steineck I, Åkesson K, Hanberger L J Diabetes Complications. 2016 Jul;30(5):917-22. doi: 10.1016/j.jdiacomp.2016.02.007. Epub 2016 Feb 9 PubMed-ID: 10.1016/j.jdiacomp.2016.02.007 DOI: 10.1016/j.jdiacomp.2016.02.007
10. Estimated glucose disposal rate and long-term survival in type 2 diabetes after coronary artery bypass grafting.Nyström T, Holzmann MJ, Eliasson B, Svensson AM, Kuhl J, Sartipy U Heart Vessels. 2016 Jul 11. [Epub ahead of print] PubMed-ID: 10.1007/s00380-016-0875-1 DOI: 10.1007/s00380-016-0875-1
7 6 | År s rappor t 2016
11. Cardiovascular Safety of Glucose-Lowering Agents as Add-on Medication to Metformin Treat-ment in Type 2 Diabetes:Report from the Swedish National Diabetes Register (NDR).Ekström N, Svensson AM, Miftaraj M, Franzén S, Zethelius B, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S Diabetes Obes Metab. 2016 Jun 10 (Epub ahead of print) PubMed-ID: 10.1111/dom.12704 DOI: 10.1111/dom.12704
12. Considerably decreased risk of cardiovascular disease with combined reductions in HbA1c, blood pressure and blood lipids in type 2 diabetes: Report from the Swedish National Diabetes RegisterEeg-Olofsson K, Zethelius B, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B, Svensson A M,, Jan Cederholm Diabetes and Vascular Disease Research 2016 Jul;13 (4):268-7 PubMed-ID: 10.1177/1479164116637311 DOI: 10.1177/1479164116637311
13. Association Between Use of Lipid-Lowering The-rapy and Cardiovascular Diseases and Death in Indivi-duals With Type 1 DiabetesHero C, Rawshani A, Svensson A M, Franzen F, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Gudbjornsdottir S Diabetes Care. 2016 Apr 18. pii: dc152450. [Epub ahead of print] PubMed-ID: 10.2337/dc15-2450 DOI: 10.2337/dc15-2450
14. Recent trends in life expectancy for people with type 1 diabetes in Sweden.Petrie D, Lung TW, Rawshani A, Palmer AJ, Svensson AM, Eliasson B, Clarke P Diabetologia. 2016 Jun;59(6):1167-76. doi: 10.1007/s00125-016-3914-7. Epub 2016 Apr 5 PubMed-ID: 10.1007/s00125-016-3914-7 DOI: 10.1007/s00125-016-3914-7
15. Indications for Insulin Pump Therapy in Type 1 Diabetes and Associations With Glycemic ControlJendle J, Araz Rawshani, Svensson AM, Avdic T, Soffia Gudbjörnsdóttir Journal of Diabetes Science and Technology. 2016 Aug 22;10(5):1027-33 PubMed-ID: 10.1177/1932296816650209 DOI: 10.1177/1932296816650209
16. What is important for you? A qualitative inter-view study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register.Maria Svedbo Engström, Janeth Leksell, Unn-Britt Johansson, Soffia Gudbjörnsdottir BMJ Open 2016;6:e010249 PubMed-ID: doi:10.1136/bmjopen-2015-010249 DOI: doi:10.1136/bmjopen-2015-010249
17. Cancer incidence in persons with type 1 diabetes: a five-country study of 9,000 cancers in type 1 diabe-tic individualsBendix Carstensen, Read SH, Friis S, Sund R, Kesimäki I, Svensson AM, Ljung R, Wild SH, Kerssens JJ, Harding JL, Magliano DJ, Gudbjörnsdottir S. Diabetologia. 2016 May;59(5):980-8 PubMed-ID: 10.1007/s00125-016-3884-9 DOI: 10.1007/s00125-016-3884-9
18. Electrical atrial vulnerability and renal complica-tions in type 2 diabetes. Reply to Montaigne D, Coisne A, Sosner P et al [letter].Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Svensson AM, Cederholm J Diabetologia. 2016 Apr;59(4):863-4. PubMed-ID: 10.1007/s00125-016-3877-8 DOI: 10.1007/s00125-016-3877-8
Årsrappor t 2016 | 7 7
Typ 1 (inkl LADA) Typ 2 (inkl MODY)
Hypoglykemiförekomst svåra Ingen 1-2 3-5 >5
20.
Synnedsättning (P.g.a. diabetes <0,3 på bästa ögat med korr.) Ja Nej18.
Ja Nej Diagnos på sämsta ögat 5)
Laserbehandlad Ja Nej
Diabetesretinopati17b.
ASA Ja Nej 16.
Cerebrovaskulär sjukdom (Någonsin. TIA, stroke) Ja Nej 15.
12b. P/S-kreatinin (µmol/l)
Personnummer
Debutår (diagnos enl. WHO-kriterier; graviditetsdiabetes exkluderas)1.
HbA1c (mmol/mol)4.
Vikt (kg, utan ytterplagg, kavaj och skor)5.
Midjeomfång (cm) 7.
Blodtryck (mm Hg. Officeblodtryck. Sittande efter 5 minuters vila) /8.
Antihypertensiva läkemedel Ja Nej 9.
Lipidsänkande läkemedel Ja Nej 11.
Registreringsår 2017Gäller aktuella förhållanden
Version 1.2 2017-03-09
Längd (cm, utan skor)6.
3a. Diabetesbehandling Insulin
Sekundär (t ex pancreatit) Oklart
Typ av diabetes (klinisk bedöming)2.
Datum
Metod att ge insulin Injektion Insulinpump om insulinpump, vg besvara nedan:
Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Fotundersökning
Ögonbottenundersökning (Ögonfoto eller insp. av ögonspecialist) Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 17a.
Aldrig varit rökare Röker dagligen Röker, men ej dagligen
Slutat röka Slutat röka, År (ÅÅÅÅ)
Rökvanor
21.
1) Indikation för pumpbehandling: 1=Glukossvängningar, 2=Högt HbA1c, 3=Frekventa hypoglykemier, 4=Fysisk aktivitet, 5=Gryningsfenomen, 6=Unawareness 7=Patientens önskemål, 8=Förenklad glukosbehandling (barnklinik).
2) Makroalbuminuri: För diagnos krävs kvantifiering dvs. alb/kreatininratio > 30 mg/mmol (eller U-albumin >200µg/min, eller > 300 mg/l)3) Mikroalbuminuri: För diagnos krävs kvantifiering där två av tre prov tagna inom ett år skall vara positiva dvs. alb/kreatininratio 3-30 mg/mmol
(eller U-albumin 20-200µg/min, eller 20-300 mg/l). Normaliserat värde efter farmakologisk behandling.4) LDL: beräknas automatiskt (enligt Friedewalds formel) om samtidig rapportering av Kolesterol, Triglycerider och HDL-kolesterol sker.
Rapportering av LDL som beräknats enligt annan formel är möjligt.5) Diagnos på sämsta ögat: Simplex retinopati, PPDR= Preproliferativ diabetesretinopati, KSM= Kliniskt signifikant makulaödem, PDR= Proliferativ diabetesretinopati
Fysisk aktivitet Aldrig <1 ggr/vecka Regelbundet 1-2 ggr/vecka
Regelbundet 3-5 ggr/vecka Dagligen
22.
13. Ja Nej Normaliserat värdeMikroalbuminuri 3)
Ischemisk hjärtsjukdom Ja Nej 14.
10. HDL Blodlipider (mmol/l) Kolesterol Triglycerider
12a. Makroalbuminuri 2) Ja Nej
3b.
Riskkategori 19b.
Enb. kost Inj GLP-1Tabl.
LDL4)
Indikation för pumpbehandling 1)
Pump (modell)
Serienummer
Pumpbehandling avslutas, indikation
(Tas i stående efter normal utandning, horisontellt mellan nedersta revbensbågen och höftbenskammen)
(Någonsin. Angina pectoris, genomgången hjärtinfarkt, PTCA, by-pass kirurgi)
(Antal senaste året. Har krävt hjälp av utomstående)
Problem med pumpbeh. sedan senaste besöket
Diabetesketoacidos
Allv. hypoglykemi/-er
Lokala hudinfektioner
Lokala hudreaktioner
Pumpfel
1= Bristande följsamhet/handhavande 2= Patientens önskemål3= Ej uppnått behandlingsmål
1= Frisk fot - diabetes utan komplikationer. 2= Neuropati och/eller angiopati. 3= Tidigare diabetessår, fotdeformiteter, grav callus, amputation. 4= Pågående allvar-lig fotsjukdom - sår, kritisk ischemi, infektion, Charcot-fot
(30 min promenad eller motsvarande. Individuellt anpassad och alla former av aktivitet räknas.)
Kontinuerlig glukosmätning (CGM / FGM)3c. Ja Nej
Om ja, ange typ av utrustning 2)
(Eller annat trombocytaggregations-hämmande medel. ATC-kod B01AC med undergrupper samt N02BA01)
Ange riskkategori
19a.
7 8 | År s rappor t 2016
Landsting Namn Kliniktyp E-postadress
Blekinge Thomas Karlsson MK [email protected]
Dalarna Lars Hedlund MK [email protected]
Gotland Andrea Tyburski PV [email protected]
Thomas Kunze MK/PV [email protected]
Gävleborg Nahar Al Baroodi MK [email protected]
Halland Anna Ekfjorden MK [email protected]
Jämtland Mikael Lilja PV [email protected]
Håkan Fureman MK [email protected]
Jönköping Anders Tengblad PV [email protected]
Anders Magnusson MK [email protected]
Kalmar Herbert Król PV [email protected]
Marianne Fagerberg MK [email protected]
Kronoberg Anders Ylvén PV [email protected]
Stephan Quittenbaum MK [email protected]
Norrbotten Sonia Bertogna PV [email protected]
Marianne Gjörup MK [email protected]
Skåne Magnus Löndahl MK [email protected]
Tomas Kanter PV [email protected]
Agneta Lindberg MK [email protected]
Stockholm Anna Ugarph Morawski PV [email protected]
Sörmland Lars Stéen PV [email protected]
Vibeke Bergmark MK [email protected]
Uppsala Hans-Erik Johansson PV [email protected]
Jarl Hellman MK [email protected]
Värmland Christer Forsberg PV [email protected]
Ieva Antona MK [email protected]
Västerbotten Eva Fhärm PV [email protected]
Julia Otten MK [email protected]
Västmanland Lena Bixo MK [email protected]
Västra Götaland Bo Rylander PV [email protected]
Karin Rignér PV [email protected]
Eva Ekerstad MK [email protected]
Peter Fors MK [email protected]
Stig Attvall MK [email protected]
Västernorrland Maria Cajmatz PV [email protected]
Örebro Stefan Jansson PV [email protected]
Erik Schwarcz MK [email protected]
Östergötland Ulf Rosenqvist MK [email protected]
PV=PrimärvårdMK=Medicinklink
Kvalitetsansvariga koordinatorer
Årsrappor t 2016 | 7 9
Kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS)
Landsting/region Namn Kliniktyp E-postadress
Blekinge Annica Ringsö PV [email protected]
Elisabeth Malmgren MK [email protected]
Dalarna Annelie Nordman PV [email protected]
Anna Garmo MK [email protected]
Gotland Anne-Lee Björkman PV [email protected]
Gävleborg Christina Wasberg PV [email protected]
Carina Vahlund PV [email protected]
Sofia Engvall MK [email protected]
Halland Linda Fridén PV [email protected]
Elisabeth Alfredsson MK [email protected]
Jämtland Birgitta Berge PV [email protected]
Annica Borgh MK [email protected]
Jönköping Biljana Ouda PV [email protected]
Ingvor Andersson PV [email protected]
Helena Johansson MK [email protected]
Kalmar Helen Nilsson PV [email protected]
Ann-Sofie Nilsson Neumark PV [email protected]
Mats Ringblom MK [email protected]
Kronoberg Karin Johansson PV [email protected]
Kerstin Ekman PV [email protected]
Maj Törnqvist PV [email protected]
Marie Dahlman MK [email protected]
Norrbotten Beatrice Pirak PV [email protected]
Eva Nordlund MK [email protected]
Skåne Katarina Klang Larsson PV [email protected]
Åsa Nyman PV [email protected]
Anette Hultgren MK [email protected]
Marianne Lundberg MK [email protected]
Stockholm Kaija Seijboldt PV [email protected]
Nouha Saleh Stattin PV [email protected]
Gudrun Andersson MK [email protected]
Sörmland Centrala Monica Berzén MK/PV [email protected]
Norra Krister Gustafsson MK/PV [email protected]
Södra Carina Hansson MK/PV [email protected]
Uppsala Elisabeth Sörman PV [email protected]
Britt-Inger Bergström MK [email protected]
Anja Vidmark MK [email protected]
Värmland Lena Grindbo PV [email protected]
Christina Svenningsson MK [email protected]
Västerbotten Eira Olofsson PV [email protected]
Elisabeth Sjöström Fahlén MK [email protected]
Västernorrland Anette Sundström PV [email protected]
Åsa Hammarström MK [email protected]
Västmanland Karin Nylund PV [email protected]
Miroslawa Poszepcynska PV [email protected]
Catharina Bornström MK [email protected]
Västra Götaland Maria Blomgren PV [email protected]
Ove Hansson PV [email protected]
Ann-Mari Svensson MK [email protected]
Maria Ohlsson MK [email protected]
Victoria Carter MK [email protected]
Örebro Åsa Tagesson PV [email protected]
Ninni Jedhamre MK [email protected]
Östergötland Anne-Lie Neuman PV [email protected]
Malin Jonsson MK [email protected]
PV=PrimärvårdMK=Medicinklink
NDR – en nödvändig del av diabetesvårdenNationella Diabetesregistret, NDR, skapades 1996 av Svensk Förening för Diabetologi som ett svar på S:t Vincentdeklarationen, vars syfte var att påverka Europas länder att minska sjuklighet till följd av diabetes. NDR utformades för att möjliggöra jämförelser mellan de kliniska resultaten på alla enheter där diabetespatienter vårdas och visar nationella genomsnitt för ett flertal kliniska variabler. Idag tillhandahåller NDR online-verktyg för jämförelse över tid och gentemot andra landsting och vårdenheter. Dessa verktyg är tänkta att kunna användas i det lokala förbättringsarbetet.
NDR hittar du på: www.ndr.nu
Nationella Diabetesregistret Registercentrum Västra Götaland 413 45 Göteborg. epost: [email protected]