Nätjournalistik i krissituationer - information eller desinformation?

Ny kunskap för samhällsskydd och beredskapStockholm, 8 december 2009

Fil. Dr Michael Karlsson, Karlstads universitet

Föredraget

• Tankemodell för (kris)kommunikationens förändring

• Illustrationer: Kontinuerlig publicering• Illustrationer: Användare som producenter

av nyheter• Hur förhåller sig journalister och

användare?• Några konsekvenser för krishantering• Diskussion

”Alla institutioner är medieinstitutioner”

Altheide & Snow (1991)

När mediernas logik ändras, ändras också logiken för hur organisationer kan och bör

arbeta

Kännetecken för journalistik bedriven i traditionell masskommunikation

• Både organisationer och medborgare beroende av massmedier för att nå varandra

• Mediemakt genom gatekeeping (vad skall sägas) och tolkningsföreträde (hur skall det sägas)

• Enkelriktad kommunikation• Medier, och i förlängningen även organisationer, är beroende av

förtroende som baseras på korrekt information.

Org. A

Massmedier

Org. B

Medb.A

Medb.B

Kris/händelse

Digitala utmaningar

• Organisationer och medborgare kan nå varandra utan medier som mellanhänder• Medborgare och organisationer kan genom interaktiva funktioner vara med och utforma mediers

innehåll och kontextualisera nyheter – rollerna blir suddigare• Publiceringshastigheten är oerhört snabb på nätet – periodiciteten borta• Kommunikation i digitala medier tenderar bli mer flytande, multidimensionellt och svårkontrollerad

Massmedier

Org. A

Org. B

Medb.A

Medb.B

Händelse

Publiceringshastighet

Exempel stormning av plan på Kölns flygplats

Reframinghastigheten på Svinfluensan april – maj 2009

Number of new lead articles (aggregated)

02468

1012141618202224

26-apr

27-apr

28-apr

29-apr

30-apr

1 may 2 may 3 may 4 may 5 may 6 may 7 may 8 may 9 may 10may

11may

12may

13may

14may

15may

16may

17may

18may

19may

20may

Date

Num

ber o

f pre

viou

sly

unpu

blis

hed

lead

art

icle

s co

ncer

ing

the

Swin

e flu

Aftonbladet Expressen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet

Svd.se vinkling 11.30 27 april

Svd.se vinkling 11.48 27 april

Svd.se vinkling 15.15 27 april

Svd.se vinkling 22.09 27april

Svd.se vinkling 23.52 27 april

Från kris till normalitet

• 30 april 2009 • 3 maj 2009

Användare som medproducenter av nyheter

Blogglänkar 2005-2009

Bloglinks

0

32

46

0

31

0

27

14

53

0

36

53

33

0

10

20

30

40

50

60

2005 2006 2007 2008 2009

Year

Perc

enta

ge

Aftonbladet.se Expressen.se Dn.se Svd.se

Exempel blogglänkar

Kommentarsfunktionen 2005-2009

• 2005 hade svd.se 1 500 kommentarer i veckan. Idag har expressen.se 3 000 kommentarer om dagen

Commentary

0

9 10 11

60

0

29

16

35

42

04

22

47

37 35

4742

0

10

20

30

40

50

60

70

2005 2006 2007 2008 2009

Year

Perc

enta

ge

Aftonbladet.se Expressen.se Dn.se Svd.se

Exempel kommentar

Läsare som faktakollare och korrekturläsare

Journalistiken går från att internt kontrollera information innan distribution till att låta externa aktörer kontrollera den efter distribution.

Report an error

0

89

0

91

77

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2005 2006 2007 2008 2009

Year

Perc

enta

ge o

f new

s ite

ms

that

has

th

e re

port

an e

rror

feat

ure

Aftonbladet.se Expressen.se Dn.se Svd.se

Exempel: faktakollare och korrekturläsare

Läsarna som initierare/insamlare 2005-2009

Bidra till nyheten

0

5

10

8

01

65

01

0

2

0

2

6

8

0

2

4

6

8

10

12

2005 2006 2007 2008 2009

Year

Perc

enta

ge

Aftonbladet.se

Expressen.se

Dn.se

Svd.se

Läsare som insamlare

Nyhetsframe vs läsarframe under Svininfluensans utbrott

• Medier 26/4-3/5– ”Dödsinfluensan”– ”Smittplanet har

landat”– ”Mänskligheten är

hotad”

• Läsarna– Sluta med

skrämselpropagandan– Ni jagar lösnummer– Är influensan farlig,

vad skall jag göra för att skydda mig?

– Varför tar inte politiker ansvar för influensan?

Läsare gör egna nyheter

Gränser överskrids

Utvecklingen fortsätter

Hur reagerar de inblandade parterna?

Journalister:• Nätjournalistiken är en klar

förbättring jämfört med tidigare• Demokratisering av

journalistiken• Hastigheten inte ett problem,

snarare en fördel – så länge man är ärlig med och korrigerar misstag

• Mer användarinblandning i framtiden

• Nytt ideal - transparens

Användare:• Hastighet viktigaste anledning

till att använda nätnyheter• Viss motvilja att erkänna att

läsarproducerat material är intressant

• Många läser men få kommenterar

• Nyheter med läsarinblandning har ett högre läsvärde (enligt ”klick” statistik)

Nätjournalistikens konsekvenser för krishantering 1(2)

• Tiden att reagera på en kris kommer att minska• Interaktiviteten innebär bl.a. att den organiserade

journalistiken bedrivs i en åsiktsimpregnerad kontext – till och med på nyhetsjournalistikens hemmaplan. För att inte nämna resten av Internet.

• Konvergens och interaktivitet ökar sanolikheten att krisen blir ”bildtung” och att lekmän – inte tränade journalister – förmedlar många av bilderna.

• Nyheterna kommer att drivas mindre av journalister och mer av användare och organisationer (medier och journalister försvinner inte).

• Den höga hastigheten och oförutsägbara periodiciteten på nyhetscykeln innebär att nyhetssajter måste övervakas konstant under en krissituation.

Nätjournalistikens konsekvenser för krishantering 2(2)

• Nyheter kommer att vara utkast, av varierande kvalitet, som förändras kontinuerligt utan förvarning eller förklaring.

• Gestaltningen av nätnyheter är en realtidsförhandling mellan medier, organisationer och användare. Om man inte är närvarande i denna förhandling kommer andra än den egna organisationen att influera mediegestaltningen.

• Digitala medier öppnar upp för helt nya möjligheter att kommunicera med olika intressenter under en kris.

• Resurserna som behövs för en potentiellt framgångsrik krishantering kommer att vara mycket omfattande.

Projektet i siffror

• 4 tidskriftartiklar• 8 konferenspapers• 1 forskningsrapport• 12 anföranden i olika sammanhang• 6 intervjuer publicerade i medier• 1 kurs i Kriskommunikation (7,5 hp)

… och mer på gång…

Tack för er uppmärksamhet!

Frågor, kommentarer, idéer, forskningsfinansiering:

michael.karlsson@kau.se

Och STORT tack till… … för stödet!