1

Räddningsverket

Gunnar OhlénNiklas Larsson

Räddningstjänstvid olyckor medfrätande ämnen

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:231

2

Räddningstjänst vid olycka med frätande ämnen

Författare: Gunnar Ohlén och Niklas LarssonProjektledare: Ove BrunnströmRedaktör: Anna-Lena GöranssonFormgivning: Kristina MalmstedtOmslagsfoto: Leif ForslundTryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri ABUtgivningsår: 2000Beställningsnummer: U30-600/00ISBN: 91-7253-057-X

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:232

3

InnehållFörord 5

Räddningskemi 7Sura och basiska ämnen 7

Andra frätande ämnen 9

Föremål som innehåller frätande ämnen 9

Tömda förpackningar 9

Syrors egenskaper 10

Syror påverkar miljön 11

Basers egenskaper 12

pH-värdet 13

Neutralisation – teori 14

Några ämnen som ger sura lösningar 16Saltsyra 16 • Svavelsyra 17 • Salpetersyra 17Fosforsyra 18 • Fluorvätesyra 18 • Järnklorid 19Ättikssyra 19 • Akrylsyra 20 • Myrsyra 20

Några vanliga ämnen som ger basiska lösningar 21Natriumhydroxid 21 • Kaliumhydroxidlösning 22Ammoniak 22

Andra frätande ämnen 23Natriumhypokloritlösning 23 • Kvicksilver 24

Transport 25Lagstiftning 25

Skyltning 26

Landsvägstransporter 29

Järnvägstransporter 31

Förpackningsgrupper 32

Övrig hantering 32

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:233

4

Taktik 33Generella åtgärder vid insats 33

Beslutsstöd 33Faktalitteratur 34 • Databaser 35 • Kartmaterial 35Riskinventering och riskplanering 36 • Externa resurser 36Spridning 36

Risker 37Risk för hud och vävnadsskador 37 • Risk vid reaktion med andra ämnen 38Risk för antändning 39 • Risk för skador på miljön 39

Riskområde 40

Förebyggande åtgärder 41

Teknik 43Skyddsutrustning 43Metoder för indikering och mätning 44

Metoder för begränsning av verkan vid utsläpp av frätande ämnen 46Allmänt 46 • Uppsamling 46 • Invallning 47 • Sorption 47Överpumpning 49 • Neutralisation 49

Metoder för sanering 50

Statistik 51

Erfarenheter från inträffade olyckor 52Kristinehamn: Olycka med saltsyra 52 • Torshälla: Utsläpp av fluorvätesyra 55Hallsberg: Salpetersyrautsläpp vid bangården i Hallsberg 58

Ordförklaringar 61

För vidare läsning 63

Beräkningar 65

Illustrationer och foto 68

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:234

5

FörordMänniskan har genom historien lärt sig att utnyttja de till-gångar som jorden ställer till hennes förfogande. Hon har hit-tat nya lösningar för att utvinna markens, luftens och vatt-nets resurser. Dessa lösningar har skapat nya hanterings- ochförvaringssätt för olika ämnen.

Många kemikalier utgör en direkt risk för människor ochmiljö. Den mängd kemikalier vi utsätts för bestämmer tillstor del hur stor risken för påverkan är. Kontakt med kemika-lie eller följden av en kemisk reaktion, kan leda till flera reak-tioner på människor och miljö, beroende på kemikaliensegenskaper. För en människa kan upptaget av en kemikalieske genom inandning, förtäring eller via slemhinnor och hud.

För att kunna förstå och hantera den miljö som kan upp-stå i riskområdet på en skadeplats är det viktigt att känna tillfarorna. Valet av skyddsutrustning baseras i stor utsträckningpå dessa faror. De påverkar kroppen på olika sätt och det ärviktigt att vid varje insats klargöra farorna och hur kroppenkan påverkas av dem.

Den räddningstjänstpersonal som hanterar olyckor därkemikalier är inblandade, arbetar i en miljö som ständigt för-ändras. Det är därför mycket viktigt att Räddningstjänstentar del av nya rön, ny kunskap och ny teknik på området, föratt skadeeffekterna på människor och miljö vid kemolyckorska bli så begränsande som möjligt. Den litteratur som an-vänds i utbildningen måste hålla jämna steg med utveckling-en. Därför ger Räddningsverket ut en litteraturserie i kemika-lieskadebegränsning. Serien är tänkt att användas vid utbild-ning av personal i räddningstjänst. Vår ambition är att skapaett grundläggande och enhetligt utbildningsmaterial somska hållas aktuellt genom återkommande revideringar.

Räddningstjänst vid olyckor med frätande ämnen syftartill att ge läsaren fakta om olika frätande ämnen och därmedöka förståelsen för den teknik och taktik som lämpar sig bästför att insatsresultatet vid olycka med frätande ämnen skakunna bli så bra som möjligt. Boken vänder sig framför allttill befäl som arbetar i utryckningstjänst vid räddningstjäns-ten. Den innehåller en sammanfattning av räddningskemi,taktik och teknik vid olycka med frätande ämnen.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:235

De frätande ämnen som medför synnerligen stora riskertas upp i boken, liksom de frätande ämnen som är vanligastförekommande. Här ges också exempel på handlingsmönsterför hur man kan hantera frätande ämnen vid olyckor.Hittills utgivna titlar i serien är:

Insats vid olycka med kemikalierRäddningstjänst vid olycka med gaserTeknik vid kemikalieolycka

Räddningsverket

Faror som hotar vidkemikalieolyckor.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:236

7

RäddningskemiFrätande ämnen i klass 8 täcker de ämnen som vid kontakt-verkan kemiskt angriper epitelvävnad i hud och slemhinnoreller som, om de läcker ut, kan skada eller förstöra miljön,annat gods eller transportmedel eller orsaka annan fara.

Denna ämnesklass täcker även ämnen som vid kontaktmed vatten bildar frätande vätskor eller som vid kontakt mednaturlig luftfuktighet utvecklar frätande ånga eller dimma.

I detta kapitel används huvudsakligen följande indelningav frätande ämnen:• Sura ämnen• Basiska ämnen• Andra frätande ämnen• Föremål som innehåller frätande ämnen• Tömda emballage

Denna indelning av frätande ämnen utgår från Rädd-ningsverkets föreskrifter om transport av farligt gods på vägoch i terräng, ADR-S, SRVFS 1998:8

Sura och basiska ämnenSyror och baser utgör en mycket stor grupp av våra kemiskaämnen. De har vissa gemensamma egenskaper som vi ska tittanärmare på, men är ändå helt olika varandra. Det är till ochmed så att dessa ämnen kan neutralisera varandra. Redan1814 drog den franske kemisten Guy-Lussac slutsatsen att trotsolikheterna mellan syror och baser är man tvungen att definie-ra dessa ämnen i relation till varandra. Denna uppfattning är

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:237

8

numera vedertagen för förståelsen av syra-basbegreppet. Ordetsyra kommer från det latinska ordet acidus som betyder syr-lig eller besk och används för att beskriva olika smaker i t.ex.citrusfrukter och vinäger. Vi träffar på många svaga syror ivåra vardagsprodukter bl.a. citronsyra, vinsyra, bensoesyraoch ättikssyra som används för smaksättning och konserve-ring av livsmedel. Andra syror används främst inom indu-strin, t.ex. salpetersyra för framställning av sprängämnen ochgödselmedel samt saltsyra för ytbehandling av metaller.

Alkalie är benämning på ämnen med alkalisk reaktionoch ordet har använts sedan medeltiden. Även flera basiskaämnen kan vi träffa på i vår omgivning. Natriumhydroxidsom är en bas används vid framställning av tvål. I industrinanvänds t.ex. ammoniak som kylmedium och för framställ-ning av konstgödsel och salpetersyra.

Natronlutanvänds främstinom industrin.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:238

9

Andra frätande ämnenDet finns andra ämnen som varken är syror eller baser, mensom ändå är vävnadsförstörande t.ex. klorit- och hypoklorit-lösningar. Natriumhypoklorit, NaClO, är ett ämne varsvattenlösning är starkt blekande och används för desinfek-tion av vatten bl.a. i simhallar. Formaldehydlösningar ochdesinfektionsmedel är andra sådana ämnen.

Föremål som innehållerfrätande ämnenEtt batteri omvandlar kemisk energi till elektrisk och kallasdärför kemoelektrisk strömkälla. Batterier kan innehålla frä-tande ämnen i form av syror eller alkalier. Det finns flera olikatyper av batterier t.ex. brunstensbatterier, alkaliska batterier,litiumbatterier och nickelkadmiumbatterier. Andra föremålsom innehåller frätande ämnen är t.ex. rökbomber och rök-granater.

Tömda förpackningarTill denna grupp räknas tömda, ej rengjorda IBC-behållare,tankfordon, avmonterbara tankar, tankcontainrar, liksomtömda fordon för bulktransporter och tömda småcontainrarför bulkgods som har innehållit ämnen av klass 8. I ADR-Soch RID-S regelverk kan man utläsa vilka bestämmelser somgäller för transporter av dessa förpackningar.

Batterier kaninnehålla frätande

ämnen i form avsyror eller alkalier.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:239

10

Syrors egenskaperSyror är en grupp ämnen med flera gemensamma egenskaper.De kan påvisas genom sin sura smak. Denna metod är natur-ligtvis inte att rekommendera i kemiska sammanhang ellervid räddningstjänstinsatser, eftersom vissa syror är både gifti-ga och starkt frätande. Det går att påvisa att alla syror inne-håller väte. Då syran reagerar med vatten avges väte i form aven vätejon, som går över till vattenmolekylen och bildar enoxoniumjon. Det är oxoniumjonerna som ger den sura sma-ken i en vattenlösning av syror. (En jon är en elektriskt lad-dad atom eller atomgrupp).

Den kemiska reaktionen för t.ex. väteklorid och vattenser ut enligt följande:

HCl(g) + H2O Õ Cl-(aq) + H3O+ (aq)väteklorid vatten kloridjoner oxoniumjoner

Av reaktionen framgår att en proton (H+) går från syran tillvattenmolekylen. Ofta förenklar man och säger att det är vä-tejoner som ger syran dess karaktäristiska sura smak, menman menar egentligen att det är oxoniumjonen H3O+ . Reak-tionen då en proton går över till vattenmolekylen kallas förprotolys. Resultatet blir en vattenlösning av kloridjoner Cl-

och oxoniumjoner H3O+ . Vätekloriden är helt protolyserad ivattenlösningen. Syror som är fullständigt protolyserade ivattenlösningar kallas för starka syror, exempel är saltsyra,svavelsyra och salpetersyra. I en svag syra har endast en min-dre del av syramolekylerna avgett protoner, exempel är ättik-syra, kolsyra och oxalsyra.

De s.k. oädla metallerna som magnesium, zink, alumini-um och järn, reagerar med sura lösningar. När metallen reage-rar bildas vätgas och ett salt (en kombination av olika joner).

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2310

11

Saltsyrans salter kallas för klorider, t.ex. magnesiumkloridoch aluminumklorid. Salpetersyrans salter kallas för nitrater,t.ex. kaliumnitrat och svavelsyran bildar två serier salter, sul-fater och vätesulfater, t.ex. kopparsulfat och natriumvätesul-fat. De s.k. ädla metallerna t.ex. guld, silver, platina och kop-par, reagerar inte med syrorna. Med kungsvatten, en bland-ning av koncentrerad svavelsyra, och salpetersyra kan manemellertid få en reaktion med guld och platina.

Syror kan delas in i organiska och oorganiska syror. I deorganiska syrorna ingår grundämnena kol och väte.

Syror påverkar miljönSurt regn är ett stort problem som medför en kraftig försur-ning av vår jord. Förbränningen av fossila bränslen som oljaoch kol genererar svaveldioxid och kväveoxider. Svaveldioxidsom kommer ut i atmosfären oxideras långsamt till svaveltri-oxid som reagerar med luftens fuktighet. Det bildas då svavel-syra som vi känner som en mycket stark syra.

Stora delar av Sverige är mycket känsliga för försurning,inte minst gäller det södra och västra Sverige. Man uppskat-tar att ca 18 000 sjöar idag är skadade av försurningen. Detsura regnet kan dessutom förorsaka skador på byggnaderoch skulpturer, särskilt utsatta är byggnadsdelar av kalkstenoch marmor.

Utspilld svavelsyrareagerar omedelbart.

Det sura regnet kanförorsaka skador på

byggnader ochskulpturer.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2311

12

Basers egenskaperÄven alkalier eller basiska ämnen har vissa gemensammaegenskaper. Baser är som regel fasta ämnen som lösts i vatten.Kemiskt sett går det att påvisa att en vattenlösning av en basleder ström. Det finns alltså laddade partiklar i lösningen.

Den kemiska reaktionen för t.ex. ammoniak löst i vattenser ut enligt följande:

NH3(g) + H2O Õ NH4+(aq) + OH- (aq)

ammoniak vatten ammoniumjon hydroxidjon

Av reaktionen framgår att en proton H+ lämnar vatten-molekylen och går till ammoniakmolekylen. En ammoni-umjon och en hydroxidjon har bildats.

En bas är alltså ett ämne eller jon som kan ta upp en pro-ton. I vattenlösning är det hydroxidjonen OH- som ger basendess karaktäristiska egenskaper. En protolys har ägt rumäven här. Baser som är fullständigt protolyserade i vattenlös-ningar kallas för starka baser, exempel är natriumhydroxid. Ien svag bas har endast en mindre del av basen tagit upp pro-toner; ett exempel är natriumbikarbonat.

De alkaliska ämnena kan delas in i organiska och oorga-niska baser. I de organiska baserna ingår grundämnena koloch väte. Dessa baser är i regel brännbara som exempelvisdietylamin.

Exempel på oorganiska baser är natriumhydroxid ochkaliumhydroxid.Följande reaktioner är vanliga för alla baser:• Reaktion med syror, ibland våldsam reaktion.• Reaktion med oädla metaller, där både vätgas och ett

metallsalt bildas.• Reaktion med hud och annan vävnad.

Natriumhydroxidkan användas ihemmet sompropplösare.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2312

13

pH-värdetI lösningar av syror och baser kan koncentrationen av H+ ochOH- variera med en faktor på flera miljarder. För att göradetta mer hanterligt införde dansken Sörenssen begreppetpH, där man på ett enkelt siffermässigt sätt kan utrycka sur-hetsgranden i lösningen.

pH definieras som den negativa 10-logaritmen för väte-jonskoncentrationen, H+.

En liter rent vatten innehåller 1 x 10-7 mol vätejoner.pH- värdet blir då enligt följande samband: -log 10-7 = -(-7) = 7.Man säger därför att vattnets pH = 7. Lösningen är neutral.

Sura lösningar har som vi tidigare sett högre vätejonkon-centration H+ och den negativa logaritmen för H+ blir därförmindre än 7. I basiska lösningar är däremot H+ lägre och pH-värdet blir därför större än 7.

Eftersom pH-skalan är logaritmisk är varje steg en för-ändring med en faktor 10, dvs. en syra med ett pH 4 är 1000gånger surare än rent vatten med pH 7. Vill man späda ut ettutsläpp av 10 liter av en syra med pH värde 3 till ett värde i närhe-ten av pH 7, behöver man teoretiskt sett tio tankbilar à 10 m3.

Vill man späda ettutsläpp av 10 liter syra

med pH 3 till pH 7krävs teoretiskt sett

tio tankbilar.

pH skalan och olikaämnens värde.

Av pH-testet kan manutläsa att ämnet

Kalciumhydroxid har ett högt pH-värde.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2313

14

Neutralisation – teoriNeutralisation används för att neutralisera en syra eller bas.Först tas så mycket som möjligt av den utspillda produktenupp genom pumpning eller motsvarande. Den rest som blirkvar kan neutraliseras. Vid neutralisation sker en kemisk re-aktion där vatten och ett salt bildas. Salterna kan vara mereller mindre lösliga i vatten. Vissa kan vara giftiga, t.ex. natri-umfluorid och kaliumfluorid.

För neutralisering av syror använder man en bas, t.ex. na-triumhydroxid (natronlut), kalciumhydroxid (släckt kalk)eller kaliumhydroxid (kalilut). Används baser bör man alltidlösa dessa i vatten innan de påförs syran. Den vanligast före-kommande basen är släckt kalk som finns i stora lager förbl.a. kalkning av sjöar och skogar.

Kalciumhydroxidkallas för släckt kalk.

Den används vidframställning avmurbruk och vid

kalkning av skogar och sjöar m.m.

Kalciumhydroxiden framställs i två steg enligt principen:

Upphettning:CaCO3 Õ CaO + CO2

kalciumkarbonat kalciumoxid koldioxidkalksten ”bränd kalk”CaO+ H2O Õ Ca (OH)2

kalciumoxid + vatten ”släckt kalk”

För en neutralisation mellan kaliumhydroixd (KOH) ochsalpetersyra (HNO3) ser reaktionsformeln ut enligt följande:

KOH (aq) + HNO3 (aq) Õ KNO3 (aq) + H2O

I resonemanget antar vi att man blandar lika många molKOH som HNO3 eftersom lösningen ska bli helt neutral, dvs.vi försöker tillföra lika många OH- joner som det finns H3O+

joner från början. Reaktionsformeln kan då skrivas enligt föl-jande så att vi ser de olika jonerna:

K+ + OH- + H3O+ + NO3- Õ K+ + H2O +H2O + NO3

-

OH- jonerna och H3O+ jonerna kommer praktiskt taget till100 % att reagera med varandra och bilda vattenmolekyler.Kvar i lösningen blir förutom vattnet, kaliumjoner (K+) ochnitratjoner (NO3

-) dvs. saltet kaliumnitrat KNO3. Reaktio-nen mellan salpetersyran och kaliumhydroxiden är såledesett exempel på neutralisation.

+Õ

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2314

15

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2315

16

Utseende: Färglös till gul,klar vätska

Brännbarhets-område: Ej brännbar

Lukt: StickandeLöslighet: Blandbar

med vattenKokpunkt: 101° CUN-nr: 1789Densitet: 1190 kg/m3

CAS-nr: 7647-01-0Molvikt: 36,5 g/molEG-nr: 231-595-7

Några ämnen som ger sura lösningar

Saltsyra HCl (klorvätesyra)Saltsyra är en vattenlösning av gasen väteklorid. Man kännerigen vätekloriden på den mycket karaktäristiskt stickandelukten. Om man löser så mycket väteklorid som möjligt ivatten, dvs. tills lösningen är mättad, får man koncentreradsaltsyra. Saltsyra förekommer i olika koncentrationer ochöver 30 % är den rykande. Om man mycket försiktigt blåserutandningsluften ovanför ett öppet kärl kan man tydligt sevätekloriden försvinna som gas. Saltsyra är i sig själv intebrandfarlig men i kontakt med vissa metaller bildas vätgassom kan ge explosiva blandningar tillsammans med luft.

Saltsyra används inom industrin för att ta bort oxidskiktpå metaller före lackering eller annan slutlig ytbehandling.Den används också som råvara inom den kemiska industrinbl.a. för framställning av natriumklorat, som används förblekning av pappersmassa istället för klor.

Saltsyra ingår också i vår egen magsaft. Vid kontakt med densura miljön dör de flesta av de bakterier vi får i oss när vi äter.

801789

Saltsyra användsinom industrin för attta bort oxidskikt påmetaller.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2416

17

Utseende: Färglös klarvätska

Brännbarhets-område: Ej brännbar

Lukt: Svagt stickandeLöslighet: Blandbar med

vatten under starkvärmeutveckling

Kokpunkt: 338° CUN-nr: 1830Densitet: 1840 kg/m3

CAS-nr: 7664-93-9Molvikt: 98,08 g/molEG-nr: 231-639-5

Utseende: Färglös till gul,klar vätska

Brännbarhets-område: Ej brännbar

Lukt: Skarpt stickandeLöslighet: Blandbar

med vattenKokpunkt: 122° CUN-nr: 2031Densitet: 1410 kg/m3

CAS-nr: 7697-37-2Molvikt: 63 g/molEG-nr: 231-714-2

Svavelsyra H2SO4Svavelsyra är en tung, tjockflytande och frätande vätska.Koncentrerad svavelsyra reagerar mycket häftigt med vattenunder stark värmeutveckling (exoterm reaktion). Svavelsyraär en av den kemiska industrins viktigaste baskemikalier ochanvänds vid framställning av andra syror, t.ex. saltsyra, vidtillverkning av konstgödsel och sprängämnen samt vid bear-betning av råolja till olika petroleumprodukter.

I bilbatterier ingår svavelsyra. Den kallas då ofta för bat-terisyra. Vid framställningen utgår man från grundämnetsvavel som förbränns till svaveldioxid. Svaveldioxiden oxide-ras vidare till svaveltrioxid som sedan får reagera med vattentill svavelsyra. En koncentration av 1,5 – 2 ppm i inandnings-luften upplevs definitivt som obehaglig, medan 10 – 20 ppmuppfattas som outhärdlig.

Salpetersyra HNO3Salpetersyra är en starkt frätande syra med skarp lukt. Kon-centrerad salpetersyra är en vattenlösning med en 69 viktpro-cent HNO3. Vid en koncentration av mer än 70 viktprocentgäller farlighetsnummer 885. I koncentrerad och i en inte allt-för utspädd form reagerar syran med de flesta vanliga metal-ler. Det bildas då s.k. nitrösa gaser, en blandning av framförallt den färglösa kväveoxiden, NO, och den rödbruna kväve-dioixden, NO2. Salpetersyra löser de oädla metallerna zinkoch järn under vätgasutveckling och nitratbildning. Salpe-tersyra är en mycket reaktiv syra, som reagerar med såväl or-ganiska som oorganiska ämnen. Koncentrerad salpetersyrabör förvaras i mörka kärl eftersom den sönderfaller underinverkan av ljus och färgas gul av kvävedioxiden, som bildasvid sönderfallet. Största delen av all salpetersyra (75-85 %)används för framställning av handelsgödsel, framförallt am-moniumnitrat. Salpetersyra är basen för framställning av deflesta sprängämnen och krut. Salpetersyra används dessutomvid framställning av läkemedel, färgämnen och raketbräns-len samt vid betning av metallytor.

801830

802031

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2417

18

Fosforsyra H3PO4I rent tillstånd är fosforsyra ett färglöst, kristallint ämne medsmältpunkt på ca 42°C. I smält tillstånd är den extremt trög-flytande. Fosforsyra är en mycket god ledare för elektricitet. Ivattenlösning är den en medelstark syra. I volym räknat ärfosforsyran näst svavelsyran den viktigaste oorganiska syranoch i ekonomiska termer den viktigaste. Den största mäng-den fosforsyra som produceras används för framställning avfosfater. Fosforsyran används också vid behandling av me-taller för att ta bort oxidskikt, ytbeläggning och för polering.Inom livsmedelsindustrin används fosforsyra av hög ren-hetsgrad som surgörare. Den viktigaste användningen är ikolsyrade drycker. Vid framställning av flamskyddsmedel ärfosforsyra och ammoniumfosfat viktiga utgångsämnen . Vidtillverkning av elektroniska kretsar av hög kvalitet användsfosforsyra för etsning.

Fluorvätesyra HFFluorvätesyra är en färglös vätska med skarp lukt. Den ärlöslig i vatten i alla proportioner. Syran är mycket korrosivoch angriper (beroende på koncentration) kvarts, glas samtde flesta metaller utom vissa ädelmetaller. Lösningar medkoncentrationer på upp till ca 50 % kan förvaras i kärl avpolyeten eller PVC plast. För koncentrationer över ca 70 %kan även behållare av kolstål och koppar användas. Koncen-trationer över ca 75 % ryker starkt (vattenfri syra). Fluorvä-tesyra är mycket irriterande för ögonen och ger svårläkta ochsmärtsamma sår vid hudkontakt. Fluorvätesyra användsbl.a. vid etsning av glas och metaller.

Utseende: Färglös vätskaBrännbarhets-

område: Ej brännbarLukt: Nästan luktlösLöslighet: Lättlöslig i

vattenKokpunkt: 213° CUN-nr: 1805Densitet: 1570 kg/m3

CAS-nr: 7664-38-2Molvikt: 98 g/molEG-nr: 231-633-2

Utseende: Färglös ellerbrun vätska

Brännbarhets-område: Ej brännbar

Lukt: StickandeLöslighet: Helt löslig i

vattenKokpunkt: 100° CUN-nr: 1790Densitet: 1200 kg/m3

CAS-nr: 7664-39-3Molvikt: 20 g/molEG-nr: 231-634-8

801805

8861790

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2418

19

Järnklorid FeCl3Järnklorid används bl.a. som reningskemikalie vid avlopps-reningsverk samt som etsmedel. Järnklorid är ett oxidations-medel som sönderdelas vid höga temperaturer till bl.a. klor-gas. Järnkloriden är oftast löst i ett överskott av saltsyra. Järn-kloridlösning transporteras med UN nummer 2582.

Ättikssyra CH3COOHÄttikssyra (isättika eller metankarboxylsyra) är en färglösvätska med stickande lukt, blandbar med vatten i alla pro-portioner. Ättikssyran är en svag syra som i kontakt medmånga metaller t.ex. järn och zink, bildar vätgas och ett saltsom kallas acetat. Ättikssyran är en stor industriell mellan-produkt som bl.a. används för framställning av lösningsme-del (etylacetat och butylacetat), livsmedel samt plaster viavinylacetat. Ättiksyrelösning med högst 10 viktprocent rensyra omfattas inte av bestämmelserna i ADR.

Utseende: Gulbruna bitarBrännbarhets-

område: Ej brännbartLukt: StickandeLöslighet: Lösligt i vatten

(ca 50 vikt %)Kokpunkt: 319º CUN-nr: 1773Densitet: 2900 kg/m3

CAS-nr: 7705-08-0Molvikt: 162,2 g/molEG-nr: --Smältpunkt: 306° C

Utseende: Färglös, klarvätska

Brännbarhets-område: 5,4 - 16 %

Lukt: Karaktäristisk,stickande

Löslighet: Blandbar med vatten

Kokpunkt: 118° CUN-nr: 2790Densitet: 1049 kg/m3

CAS-nr: 64-19-7Molvikt: 60 g/molEG-nr: 200-580-7Smältpunkt: 17° C

801773

802790

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2419

20

Akrylsyra CH2CHCOOHAkrylsyra (propensyra) är en färglös klar vätska med luktsom påminner om ättiksyra. Den polymeriseras långsamt tillett hartsliknade ämne vid förvaring. Akrylsyra är inte brand-farlig vid låga temperaturer. Upphettning kan dock ge en häf-tig polymerisation. I fuktig miljö bildas vätgas i kontakt medlättmetaller. Akrylsyra är utgångsmaterial för många plaster.Den kan irritera slemhinnorna.

Myrsyra HCOOHMyrsyra (metansyra) är en färglös vätska med stickande luktoch starkt hudirriterande egenskaper. Den upptäcktes 1670 isamband med vattenångdestillation av rödmyror. Myrsyranär den enklaste karboxylsyran. Den finns i svett och urin somsalt (formiat) och i brännässlor. Industriellt framställs dengenom reaktion mellan koloxid och natriumhydroxid samtbehandling av det bildade natriumforminatet med svavelsy-ra. Myrsyra används vid textilfärgning, garvning av läder, la-texframställning, elektrolytisk plätering och ensilering. Myr-syra bildas i kroppen efter intag av metanol (träsprit) ochbidrar till skadorna vid metanolförgiftning.

Utseende: Färglös klarvätska

Brännbarhets-område: 5 - 26 %

Lukt: Påminner omättikssyra

Löslighet: Blandbar med vatten

Kokpunkt: 141° CUN-nr: 2218Densitet: 1050 kg/m3

CAS-nr: 79-10-7Molvikt: 72,1 g/molEG-nr: 201-177-9Smältpunkt: 13° C

Utseende: Färglös klarvätska

Brännbarhets-område: 5 - 26 %.

Lukt: StickandeLöslighet: Blandbar med

vatten. Lättlöslig i flera organiska

lösningsmedelKokpunkt: 101 CUN-nr: 1779Densitet: 1220 kg/m3

CAS-nr: 64-18-6Molvikt: 46 g/molEG-nr: 200-579-1Smältpunkt: 8° C

8392218

801779

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2420

21

Några vanliga ämnen som gerbasiska lösningar

Natriumhydroxidlösning NaOH (aq)Natriumhydroxid är i vatten ett mycket lättlösligt ämne. Vidrumstemperatur kan 1 kg vatten lösa upp till 1,1 kg NaOH.På grund av detta kan man framställa lösningar med mycketstark alkalisk reaktion.

Natriumhydroxid är inte brandfarlig men som lösning re-aktiv i kontakt med vissa metaller t.ex. zink, aluminium ochandra lättmetaller. Natriumhydroxid kallas ibland för kaus-tiksoda (kaustik = brännande). Detta namn är dock vilsele-dande eftersom soda är natriumkarbonat. Natronlut är ettannat namn på vattenlösningar av natriumhydroxid.

Natriumhydroxid är en av de vanligaste baskemikaliernai Sverige. Det största användningsområdet är inom skogsin-dustrin för framställning av massa och papper. Andra områ-den är bl.a. vattenrening, rökgasrening, framställning av tvåloch läkemedel. Natriumhydroxid som fast ämne (UN nr:1823) har helt andra egenskaper.

Utseende: Färglös, klarvätska

Brännbarhets-område: Ej brännbar

Lukt: LuktlösLöslighet: Blandbar

med vattenKokpunkt: 145° C (50%)UN-nr: 1824Densitet: 1530 kg/m3

CAS-nr: 1310-73-2Molvikt: 40 g/molEG-nr: 215-185-5Smältpunkt: 12° C (50%)

Natriumhydroxidanvänds vid

framställning avmassa och papper.

801824

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2421

22

Kaliumhydroxidlösning KOH (aq)Kaliumhydroxidlösning används för tillverkning av bl.a.tvättmedel, blekmedel, färger och alkalinebatterier. Kalium-hydroxidlösning angriper lättmetallerna och dess legeringarsamt galvaniserat järn under vätgasutveckling. Lösningen ärreaktiv och reagerar liksom andra baser häftigt med andrakemikalier, t. ex. syror.

Ammoniak NH3 (aq)Ammoniak i vattenlösning avger vid normala temperaturerinte så mycket ångor att brännbara blandningar kan uppstå.I slutna kärl kan brandfarliga blandningar uppstå. Vid kon-takt med de oädla metallerna kan vätgas bildas. Ångor avammoniaken verkar kraftigt irriterande på ögon och slem-hinnor samt i höga koncentrationer, irriterande på hud. Väts-kan är dessutom starkt frätande på ögon, slemhinnor ochhud. Ammoniak höjer omgivningens pH-värde och klassassom miljöfarlig, extremt miljöfarlig för vattenlevande orga-nismer. Ammoniak kan reagera häftigt med syror och haloge-ner. Vid brand bildas kväveoxider.

Ammoniak som transporteras som kondenserad gas harUN-nummer 1005 och helt andra egenskaper.

Utseende: Färglös, klarvätska

Brännbarhets-område: 16 - 27 %

Lukt: Skarpt stickandeLöslighet: Blandbar

med vattenKokpunkt:38° C (35% NH3)UN-nr: 2672Densitet: 907 kg/m3

CAS-nr: 1336-21-6Molvikt: 17 g/mol:Smältpunkt: - 55° C

Utseende: Färglös,klar vätska

Brännbarhets-område: Ej brännbart

Lukt: LuktlösLöslighet: Blandbar med

vatten undervärmeutveckling

Kokpunkt: 133° C (45 %)UN-nr: 1814Densitet: 1470 kg/m3

CAS-nr: 1310-58-3Molvikt: 56,1 g/molEG-nr: 215-181-3Smältpunkt: - 33° C (45 %)

801814

802672

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2422

23

Ammoniak höjeromgivningens pH-

värde och klassas sommiljöfarlig, extremt

miljöfarlig förvattenlevande

organismer.

Andra frätande ämnen

Natriumhypokloritlösning NaClO (aq)Natriumhypoklorit är ett starkt oxidationsmedel. Natrium-hypoklorit är en mycket instabil kemikalie som lätt sönder-faller i sina beståndsdelar. I kontakt med syror sönderdelasämnet under bildning av bl.a. klor. Vid upphettning och i sol-ljus sönderdelas hypokloriten under bildning av syrgas. Natri-umhypoklorit är starkt bakteriedödande och tillsätts därförofta till vatten som måste desinficeras.

801791

Utseende: Svagt gulgrönvätska

Brännbarhets-område: Ej brännbar

Lukt: Obehaglig, klorLöslighet: Blandbar med

kallt vatten, sönder-delas i hett vatten

UN-nr: 1791Densitet: 1200 kg/m3

CAS-nr: 7681-52-9Molvikt: 74,4 g/molEG-nr: 231-668-3Smältpunkt: - 20° C

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2423

24

Kvicksilver HgMetalliskt kvicksilver har unika fysikaliska och kemiskaegenskaper och har därför under lång tid haft stor tekniskanvändning i termometrar, manometrar, barometrar, blod-trycksmätare, batterier, lysrör m.m. Kemiska föreningar sominnehåller kvicksilver förekommer i färger, medicinska pre-parat och initialsprängämnen. Kvicksilver är varken brand-farligt eller explosivt. Däremot är kvicksilverånga giftig vidinandning. I miljöpropositionen 1991 anger regeringen attanvändningen av kvicksilver ska avvecklas på sikt. År 2010ska kvicksilveranvändningen ha reducerats med 75 % av1990 års förbrukning. Kvicksilver inordnas under frätandeämnen på grund av dess påverkan på metaller.

802809

Utseende: Silverglänsandeflytande

Brännbarhets-område: Ej brännbar

metallLukt: LuktlösLöslighet: Svårlösligt i

vattenKokpunkt: 357° CUN-nr: 2809Densitet: 13594 kg/m3:CAS-nr: 7439-97-6Molvikt: 200,6 g/molEG-nr: -Smältpunkt: - 39° C

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2424

25

TransportAlla typer av transporter av farligt gods som sker med någontyp av transportmedel på väg, järnväg, sjö eller i luften skafölja reglerna om transport av farligt gods. Bestämmelsernagäller oftast också vid kortare mellanlagring i ett magasin, påen terminal eller liknande.

LagstiftningVid transport av frätande ämnen gäller internationella reg-ler för förpackning och märkning samt för hur de får trans-porteras.

För landsvägstransporter gäller ADR, för järnvägstran-sporter RID och för sjötransporter IMDG-koden och för luft-transporter ICAO-TI.

Några viktiga föreskrifter för hantering av frätande äm-nen är:• Lagen och förordningen om transport av farligt gods,

SFS 1982:821 och SFS 1982:923• Lagen och förordningen om kemiska produkter (LKP),

SFS 1985:426 och SFS 1985:835• Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och

märkning av kemiska produkter, KIFS 1994:12.• Storskalig kemikaliehantering, AFS 1989:6• ADR -S (SRVFS 1998:8)• RID - S (SRVFS 1998:9)• Miljöbalken SFS 1998:808

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2425

26

SkyltningVid transporter i tankfordon, tankcontainer, cisternvagn påjärnväg, eller vid transport av oförpackat gods (bulktrans-port) ska farligt gods-skyltarna vara försedda med ett så kal-lat farlighetsnummer i den övre halvan och godsets UN-nummer i den nedre. De två numren kallas för identifierings-nummer.

Farlighetsnumret som består av två eller tre siffror ankny-ter till farligt gods-klassificeringen, och ger en första snabböverblick av ämnets risker. Den första siffran visar vilkenklass ämnet tillhör, men också den dominerande risken. Bok-staven X före siffrorna innebär att ämnet reagerar med vattenså att fara uppstår.

Farlighetsnummer i klass 880 Frätande eller svagt frätande ämne.X80 Frätande eller svagt frätande ämne, som reagerar häf-

tigt med vatten.823 Frätande vätska som reagerar med vatten så att

brandfarliga gaser bildas.83 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne

(flampunkt 23° C till 61° C).X83 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne

(flampunkt 23° C till 61° C) som reagerar häftigt medvatten.

836 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne(flampunkt 23° C till 61° C), giftigt.

839 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne(flampunkt 23° C till 61° C) som kan medföra spon-tan häftig reaktion.

X839 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne(flampunkt 23° C till 61° C) som kan medföra spon-tan häftig reaktion, som reagerar häftigt med vatten.

84 Frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphett-ande.

842 Frätande fast ämne som reagerar med vatten så attbrandfarliga gaser bildas.

85 Frätande eller svagt frätande, oxiderande (brandun-derstödjande) ämne.

Akrylsyra harfarlighetsnummer 839.

Saltsyra harfarlighetsnummer 80.

Salpetersyra med mer än70% ren syra harfarlighetsnummer 885.

801789

8852031

8392218

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2426

27

856 Frätande eller svagt frätande, oxiderande (brandun-derstödjande) och giftigt ämne.

86 Frätande eller svagt frätande, giftigt ämne.88 Mycket frätande ämne.X88 Mycket frätande ämne som reagerar häftigt med vatten.883 Mycket frätande brandfarligt ämne (flampunkt 23° C

till 61° C).884 Mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller själv-

upphettande.885 Mycket frätande, oxiderande (brandunderstödjande)

ämne.886 Mycket frätande, giftigt ämne.X886 Mycket frätande, giftigt ämne som kan reagera häf-

tigt med vatten.89 Frätande eller svagt frätande ämne, som kan medföra

spontan, häftig reaktion.

En transportmed svavelsyra.

Skylten medfarlighetsnummer 80visar att ämnet som

transporteras ärfrätande.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2427

28

Övriga farlighetsnummer där klass 8, frätande ämnen, ingår:268 Giftig, frätande gas.338 Mycket brandfarlig, frätande vätska.X338 Mycket brandfarlig, frätande vätska som reagerar

häftigt med vatten.38 Brandfarlig vätska, frätande (flampunkt 23° C till 61° C).382 Brandfarlig frätande vätska som reagerar med vatten

så att brandfarliga gaser bildas.X382 Brandfarlig frätande vätska som reagerar häftigt med

vatten så att brandfarliga gaser bildas.48 Brandfarligt eller självupphettande frätande fast

ämne.482 Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att

brandfarliga gaser bildas.558 Starkt oxiderande (brandunderstödjande), frätande

ämne.568 Oxiderande (brandunderstödjande) giftigt ämne,

frätande.58 Oxiderande (brandunderstödjande) frätande ämne.638 Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt 23° C till 61°

C), frätande.668 Mycket giftigt ämne, frätande.68 Giftigt ämne, frätande.78 Radioaktivt material, frätande.

Väteperoxid vatten-lösning $ 20%-60%är frätande och harfarlighetsnummer 58.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2428

29

LandsvägstransporterVid landsvägstransporter är föraren skyldig att medföragodsdeklaration där även avsändarintyg ingår, skriftlig in-struktion (transportkort) och förarintyg.

I godsdeklarationen hittar man uppgifter om bl.a:• UN-nummer• Klass (t. ex. klass 8, frätande ämnen)• Antal och typ av kolli• Den totala mängden farligt gods• Avsändarens namn och adress• Mottagarens namn och adress

I den skriftliga instruktionen/transportkortet hittar manuppgifter om bl a:• Last (namn på ämnet, UN-nummer, färg, lukt etc)• Farans art (t. ex. hur ämnet uppför sig under brand eller i

kontakt med vatten)• Utrustning för personligt skydd

(Vid transport av så kallad frimängd eller begränsadmängd av vissa ämnen kan krav på märkning och de hand-lingar vi nämnt ovan saknas.)

Exempel på märkningav tankfack.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2529

30

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2530

31

JärnvägstransporterOm SJ ansvarar för transporten finns det en vagnslista hosföraren med vagnarnas UN-nummer och placering. Övrigatransporthandlingar har SJ i ett datasystem.

Om annan trafikutövare än SJ utför transporten finnstransporthandlingarna i loket.

Om det gäller kombitrafik, landsvägsfordon transporte-rat på järnväg, så ska frakthandlingarna finnas i fordonet.

På vagnens båda långsidor ska bl.a. följandeuppgifter finnas:• Ägaren och brukarens namn• Tankens volym• Tomvikten• Högsta tillåtna vikt• Namn på det ämne som transporteras• Varningsetiketter• Orange ID tavla med farlighetsnummer och UN-nummer

På tanken ska det dessutom finnas en skylt som ska vara tyd-lig och innehålla bl.a. följande uppgifter:• Volymen för fackindelad tank, även volymen för varje fack• Tankmaterial• Högsta tillåtna driftstryck för trycktömda/-fyllda tankar

Den härjärnvägsvagnen

transporterarSalpetersyra, och har

varningsetiketter,ID tavla med

farlighetsnummeroch UN-nummer.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2531

32

FörpackningsgrupperEnligt de regler som styr landtransport av farligt gods indelaskemikalier i klass 8 (frätande ämnen)i fem grupper: sura äm-nen, basiska ämnen, andra frätande ämnen, föremål sominnehåller frätande ämnen och tömda förpackningar. Bero-ende på ämnets frätegenskaper görs en klassificering med ut-gångspunkt från påverkan på hud och metaller (stål/alumi-nium), för att man ska kunna avgöra vilken förpackningsom är lämplig. Med förpackning menas t.ex. dunkar, fat, lå-dor och säckar, men även IBC. Tankar och tankcontainrarräknas inte som förpackning. Klassificeringsstegen är:I. Synlig vävnadsdöd efter exponering under 3 minuter

och inom 60 minuters observationstid.II. Synlig vävnadsdöd efter exponering under 3 - 60 minuter

och inom 14 dagars observationstid.III. Fullständig vävnadsdöd efter exponering under minst

60 minuter och högst 4 timmar och inom 14 dagars ob-servationstid. Alternativt ämnet fräter på stål eller alu-minium med en bestämd hastighet.

Övrig hanteringFarliga ämnen hanteras vid andra tillfällen än vid väg- ochjärnvägstransporter. Märkning av farligt gods vid sjötran-sport och flygtransport regleras av IMDG-koden respektiveICAO-TI. Märkning av ämnen som användaren själv kom-mer i kontakt med regleras i kemikalieinspektionens före-skrifter. I föreskrifterna används ett system där man klassifi-cerar ämnen som frätande enligt nedan:

Ämnen och beredningar skall klassificeras ifaroklassen frätande om de vid kontakt kan förstöralevande vävnad.

Ett exempel är natriumhydroxid som tilldelas Kemikaliein-spektionens Riskfras 34 - starkt frätande. Beskrivningen”starkt frätande” placeras tillsammans med symbolen för frä-tande ämne på förpackningen, där man också anger vilkentyp av skyddsutrustning som eventuellt behövs vid hante-ring av kemikalien.

Farosymbolen medfarobeteckning.

Frätande

Varningsetikett förfrätande ämne,används vid transport.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2532

33

Taktik

Generella åtgärder vid insatsSom första åtgärd gäller alltid att identifiera farorna/ämnenasom är inblandade och att fastställa riskområde samt aktuellskyddsnivå.

Livräddning ska om möjligt genomföras när människorär i fara.

Utrymning och avspärrning av riskområdet samt enklaåtgärder, som t.ex. att stänga en ventil, täta brunnar eller attresa ett omkullvält kärl för att stoppa utflödet ska övervägas.Beakta risken för kemiska reaktioner t.ex. vätgasbildningoch indikera med hjälp av en explosimeter för att upptäckaeventuell brand- och explosionsfara.

Försök att stoppa utflödet och att täta läckan, samla uppläckande vätska i ett uppsamlingskärl och valla in vätskasom runnit ut på marken.

Pumpa upp utrunnen invallad vätska. Mindre mängdervätska tas upp med lämpligt sorptionsmedel. Spädning medvatten kan vara nödvändigt för att minska reaktionsbenä-genheten. Det bör dock vara känt vart vattnet med föroren-ingen tar vägen innan denna åtgärd sätts in.

BeslutsstödDen mest använda faktalitteraturen vid kemolyckor är SBF:sFarligt gods-pärmar. De har använts inom räddningstjänstensedan 1984 och har hittills varit det enda fältmässiga

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2533

34

beslutsstöd som funnits att tillgå. Farligt gods-korten kom-mer säkerligen att ha sin givna plats också i framtiden, ävenom de troligen kommer att förändras i takt med framtidakrav och användarnas kunskapsnivå.

FaktalitteraturDet finns en hel del litteratur som lämpar sig som beslutsstödvid kemolyckor, framför allt vid förebyggande planering ellersom stöd för en stab som arbetar vid en större keminsats. Föl-jande litteratur rekommenderas som beslutsstöd:

Insats vid olycka med kemikalier, RäddningsverketTOKEVA-instruktioner, Räddningsinstitutet i FinlandADR-S, Inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng,SRVFS 1998:8RID-S, Inrikes transport av farligt gods på järnväg,SRVFS 1998:9Transport av farligt gods, ArbetarskyddsnämndenBestämmelser Flyg-, Land- och Sjötransport av farligt gods,Arbetarskyddsnämnden.

Exempel på åtgärdervid en kemikalie-olycka är överpump-ning, tätning avläckan, tätning avbrunnar och sanering.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2534

35

DatabaserUtvecklingen på dataområdet går framåt med en rasande fartpå både hårdvarusidan och på programvarusidan. Det finnsen stor utvecklingspotential för beslutsstöd vid kemolyckor.Redan nu kan man på ett enkelt sätt, direkt från skadeplats,koppla upp sig mot databaser för att söka information omkemikalier och reaktioner och få råd och hjälp från experter ihela världen. Det som krävs är en bärbar dator, en GSM-tele-fon och ett modem. Ett ännu enklare sätt är att använda sigav de CD-skivor, informationsprogram och spridningsmo-deller som blir allt vanligare på marknaden, t.ex.:

• RIB (Kemiska ämnen, Kemspill), Räddningsverket• Farligt gods, SBF• Kemiska ämnen, Arbetarskyddsnämden• Kemikontorets CD

KartmaterialKartmaterial är tyvärr ett ofta försummat beslutsstöd ute påräddningskårerna, men de har mycket information att ge.Kartor krävs för att man ska kunna förutse hur spridning aven kemikalie kommer att se ut.

När det gäller gasspridning behövs i första hand en vanliggeografisk karta, men även tillgång till geologiska kartorkrävs, om man ska kunna skatta spridningen av lösningar imark och vatten. De geologiska kartorna som delas upp ibl.a. infiltrationskarta, hydrogeologisk karta och berg-grundskarta beskriver markförhållandena på skadeplatsenoch kan ge ovärderlig information till den som vill veta hursnabbt en lösning kan sprida sig i marken och hur grund-vattenförhållandena är på platsen. Det är Sveriges geologiskaundersökning (SGU) som ansvarar för dessa kartor och be-skrivningar till dem. Även på kartsidan finns det enkla ochbra kartprogram på CD för den som nyttjar datorn. En vanligkarta kan ge information om naturskyddsområden, menman kan även få hjälp av kommunens miljöskyddskontornär det gäller skyddsvärda områden och privata dricksvat-tenbrunnar.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2535

36

Riskinventering och riskplaneringEtt bra förebyggande arbete är ett ypperligt beslutsstöd viden kemolycka. Här finns mycket att göra, både när det gälleratt inventera och upprätta insatsplaner för de fasta riskerna ikommunen och för de risker som transport av kemikalier ge-nom kommunen innebär. Exempel på risker kan vara indu-striers kemikalier, rangerbangårdar, lantbruk och mejerier.Man bör även göra en analys av tänkbara transportolyckorsom kan inträffa längs transportlederna inom kommunen.Vissa av dessa risker bör även leda till att man gör insatspla-ner för transportolyckor. Vid förebyggande planering harman gott stöd av de databaser och den faktalitteratur somfinns på marknaden, men även av erfarenheter från inträffadeolyckor (se t.ex. under Bibliotek i RIB).

Externa resurserVid olyckor med frätande ämnen finns det också externa re-surser att tillgå, framförallt från industrin. Dessa resurserframgår av Riksresurslistan som finns i RIB. Räddningsverkethar skrivit ett samverkansavtal med de största tillverkarna avgiftiga kondenserade gaser i Sverige. Dessa företag hanterarockså många frätande ämnen t.ex. svavelsyra och salpetersy-ra. Företagen kan ställa upp med experthjälp, råd, personaloch utrustning.Företagen är:Akzo Nobel i Bohus/ SkoghallHydro Agri i Landskrona/ KöpingHydro Polymers i StenungsundKemira Kemi AB i Helsingborg/ RönnskärDyno Nitrogen i LjungaverkFöretagen larmas via SOS om räddningsledaren så kräver.

SpridningEn utrunnen vätska strävar alltid att röra sig nedåt på grundav gravitationskraften. Markens beskaffenhet bestämmerriktningen. Om markytan är tät rör sig vätskan på ytan, omden är genomtränglig infiltrerar vätskan ned genom mark-ytan . Här påverkar också vätskans egenskaper så som visko-sitet, densitet och löslighet. Man bör beakta att egenskaperna

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2536

37

förändras om vätskan blandas med vatten eller andra kemi-kalier. T.ex. kan frätande kemikalier komma i kontakt meden giftig kemikalie. Den uppkomna pH-förändringen kan dåpåverka kemikaliernas spridningsegenskaper så att exempel-vis vattenlöslighet och flyktighet förändras. Saneringsarbetetblir betydligt enklare ju bättre spridningen begränsas. Medett bra kartunderlag och verktyget Kemspill i RIB kan mansnabbt bilda sig en uppfattning om spridningen i och påmark.

RiskerFyra dominerade risker kan förknippas med frätande ämnen:

Risk för hud- och vävnadsskadorRisk vid reaktioner med andra ämnenRisk för antändningRisk för skador på miljön

Risk för hud och vävnadsskadorEn av ämnesklassens största risker är de frätande ämnenasförmåga att förstöra levande vävnad. Vissa av dessa ämnenhar en mycket snabb skadeutveckling vid en relativt liten ex-ponering. Fluorvätesyra kan ge upphov till mycket svårahudskador. Andra syror, t.ex. fenol, kan inledningsvis ge enmer diffus bild av smärta eftersom de bedövar de ytliga ner-verna. Vid exponering av alkaliska ämnen, t.ex. natriumhy-droxid, kan det gå timmar innan den skadade känner smärta.

I RIB kan manhitta uppgifter om

ämnens egenskaper och hur de kommer

att spridas under de förhållanden

som råder vidolyckstillfället.

Den här skadanorsakades av

ammoniak.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2537

38

Detta kan självklart försvåra det medicinska omhänderta-gandet.

Ögonen hör till människans allra känsligaste delar närdet gäller kontakt med frätande ämnen. Här kommer kemi-kalien i direkt kontakt med levande vävnad. En möjlighet attbegränsa skadeutvecklingen är att snabbt spola med storamängder vatten över den angripna vävnaden. För att dettaska vara effektivt krävs spolning under minst 30 minuter medljummet vatten.

Risk vid reaktion med andra ämnenReaktion med metallerVid ett läckage av en syra, där risk föreligger att syran kom-mer i kontakt med någon metall, ska man alltid iaktta storförsiktighet under arbetet på skadeplatsen. Syrorna reagerarfrämst med de s.k. oädla metallerna zink, aluminium, mag-nesium och järn. Vid dessa reaktioner kan den luktlösa ochosynliga vätgasen bildas. Vätgasen är ca 14 gånger lättare änluften och har ett brännbarhetsområde mellan 4 – 75 volym-procent. Sker reaktionen utomhus kommer vätgasen att sti-ga uppåt och blanda sig med luften. Sker reaktionen sker in-omhus eller i ett slutet utrymme där vätgasen kan ansamlasfinns en potentiell risk för antändning om det finns tändkäl-lor i närheten. Salpetersyra kan bilda nitrösa gaser i kontaktmed metaller.

Reaktionsformeln för svavelsyra och zink blir enligtföljande:

Zn (s) + H2SO4 (l) Õ ZnSO4(aq) +H2 (g)

zink + svavelsyra Õ zinksulfatlösning + väte

Vid alla reaktioner mellan syror och metaller bildas dessut-om ett salt.

Reaktioner med vattenSIV-regeln har förmodligen de flesta någon gång kommit ikontakt med. SIV står för ”syra i vatten”. Denna regel an-vänds som kom-ihåg vid spädning av syror. Syran som har en

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2538

39

högre densitet än vattnet, sjunker då ner och blandar sig medvattnet. Gör man tvärtom finns det risk att blandningenstänker. Värmeutvecklingen blir lätt så hög att vattnets kok-punkt överskrids. Rent taktiskt kan det dock vara svårt atttillämpa denna regel.

Man bör känna till att värme utvecklas då svavelsyra ochvatten blandas. Denna exoterma reaktion kan vara mycketkraftig.

Risk för antändningOm det vid ett olyckstillfälle finns risk för att det frätandeämnet kommer i kontakt med ett lättantändligt och bränn-bart material kan flera olika reaktioner ske beroende påkvantitet och de ingående ämnenas egenskaper. Då en starksyra eller bas kommer i kontakt med en brännbar vätska kandet ske en reaktion som genererar värme. Den brännbaravätskan kan då nå sin flampunkt och antändas, om det finnsnågra tändkällor i närheten.

Vissa av de frätande ämnena är dessutom oxidationsme-del, t.ex. svavelsyra och salpetersyra. Om dessa syror kommeri kontakt ett brännbart material eller en brännbar vätska ochen antändning sker, kommer syrorna att reagera som ett oxi-dationsmedel. Intensiteten i förbränningen kan alltså tillta.

Vissa frätande ämnen uppvisar uppenbara instabila ochgiftiga egenskaper. Särskilt de s.k. per-syrorna (perklor-, per-fluor-, perättik-) och de organiska syrorna (hydrocyanur-,akryl-, metakryl-) kan explodera, bilda polymerer, sönderde-las eller vara giftiga.

Pikrinsyra är trots namnet ingen syra, utan ett ämne somär både giftigt och explosivt och transporteras i klass 1.

Risk för skador på miljönÄnnu så länge har vi inte tillgång till bra metoder för bedöm-ning av miljöeffekterna vid en olycka. Räddningstjänsternahar oftast inte heller tillräckliga kunskaper för att utföra så-dana bedömningar. Det krävs emellertid bedömningar bådeav effekter på kort sikt, alltså i det akuta inledningsskedet,och effekter på lång sikt där påverkan bedöms så länge kemi-kalien är en miljöfara. I inledningsskedet av olyckan kommer

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2539

40

de kortsiktiga effekterna att beröra räddningstjänsten med-an kommunens miljö- och hälsoförvaltning hanterar miljö-påverkan ur ett långsiktigt perspektiv. Det är viktigt att åt-gärder sätts in så fort som möjligt för att den långsiktiga mil-jöeffekten ska kunna påverkas. Ett mycket bra stöd för rädd-ningstjänsten är här Tolkning av miljödata i Farligt gods-kor-ten. Kemikaliens miljöegenskaper beaktas i en spridningsbe-dömning och i en effektbedömning där spridningsbedöm-ningen identifierar kemikaliens möjligheter att sprida sig tillolika delar av den yttre miljön. (Se vidare sid. 36, spridning.)Effektbedömningen identifierar kemikaliens giftighet. Omdetta kan man läsa mer i kapitlet Miljötoxikologi i Vådaut-släpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor från Försva-rets forskningsanstalt.

RiskområdeRiskområdet ska ses som en tumregel vid en insats mot frä-tande ämnen. Initialt sätts det till 50 meter. Vid kraftig ång-bildning och vid kemisk reaktion där giftiga gaser bildas, kanriskområdet behöva ökas markant. När man skaffat sig yt-terligare information om de skadeplatsfaktorer som styr risk-området, kan man göra en noggrannare bedömning av detta.Riskområdet för frätande ämnen grundar sig på det avstånden vätska kan tänkas stänka vid ett utsläpp. Gränsen för risk-området sätts så att oskyddade personer, dvs. personer utannågon form av skyddsutrustning, kan befinna sig vid av-spärrningen utan att riskera att få bestående skador.

Riskområdetska ses som entumregel vid en insatsmot frätande ämnen.Initialt sätts dettill 50 meter.Vindriktning Õ

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2540

41

Invallning avsaltsyratank

i förebyggande syfte. Förebyggande åtgärderStora insatser kan göras för att förbättra kunskaperna omvilka kemikalier som används, lagras och transporteras i enkommun.

Förebyggandesidan inom räddningstjänsten måste ta etttydligt ansvar för inventering och uppföljning av kemikalie-användning i kommunen. Vid brandsyn kan även en kemi-kalieinventering göras som förs in på insatsplanen för objek-tet. (Se vidare Insatsplanering kem, FoU-rapport från Rädd-ningsverket).

För speciellt farliga verksamheter eller verksamheter därman bedömer risken för olyckor som stor, bör även en risk-analys göras, med en bedömning av hur olyckor med befint-liga kemikalier kan utvecklas.

Man bör även göra liknande riskanalyser för kända ke-mikalietransporter genom kommunen. Utbildningen avpersonal som jobbar med förebyggande måste förbättras

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2541

42

Inspektion somförebyggande arbete.

vad gäller kunskap om kemikalier och deras risker. Tillsam-mans med kommunens miljöskyddsförvaltning bör rädd-ningstjänsten inventera särskilt känsliga och särskilt skydds-värda områden så att dessa är kända för räddningstjänstper-sonalen. Dessa områden läggs in på räddningstjänstens in-satskartor så att rätt åtgärder kan vidtas vid olyckor medkemikalier. En kontakt med reningsverket på orten är ocksåatt rekommendera. (Se vidare Räddningsverkets serie Risk-hantering i ett samhällsperspektiv).

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2542

43

Teknik

SkyddsutrustningVid olyckor med kemikalier används någon av följandeskyddsnivåer:Nivå 1 - Branddräkt med andningsskyddNivå 2 - Branddräkt med stänkskydd och andningsskyddNivå 3 - Kemdräkt med andningsskydd, eventuellt komplet-terad med köldskydd eller stänkskydd

Vid arbete där de frätande ämnena kan utveckla brand-farlig gas, eller om risk för explosion föreligger, krävs alltidskydd mot brand, dvs. branddräkt med andningsskydd.

Till vänster;nivå 1 branddräkt

med andningsskydd.Till höger;

nivå 2 branddräktmed stänksskydd och

andningsskydd.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2543

44

Om kemikalien utvecklar giftig gas kan branddräkten even-tuellt kompletteras med en kemskyddsdräkt utanpå brand-dräkten.(En utförligare beskrivning av de olika skyddsnivå-erna ges i Räddningsverkets Räddningstjänst vid olycka medgaser och Insats vid kemikalieolycka.)

Metoder för indikering och mätningFör att indikera en vätska och mäta dess surhetsgrad kanman utnyttja olika hjälpmedel. Ett av de enklaste sätten äratt använda indikeringsstickor eller indikeringspapper. Pap-peret förvaras oftast i en rulle som man river av efter hand. Tillpapperet medföljer en färgmall där man kan läsa av vätskanspH-värde. Indikeringsstickor fungerar efter samma principsom pH-papper men på stickan finns det flera behandladefält vilka var för sig ger färgomslag. Till stickorna finns ocksåen färgmall som man ska jämföra med den erhållna färgen påstickan. Med stickorna kan man göra en noggrannare mät-ning än med papperet. Normalt ligger pH-skalan mellan 0och 14 på stickorna. Var uppmärksam på att stickorna kan gefel utslag vid mycket starka syror med pH under 0 eller hypo-kloritlösningar som bleker.

Ibland använder man en s.k. indikator för att påvisa enlösnings surhetsgrad. Med hjälp av indikatorn sker ett färg-omslag av den testade lösningen. Detta kan vara ett alternativ

Indikeringsstickor.

Till vänsterskyddsnivå 3;kemdräkt medandningsskydd,till högerkompletterad medköldskydd.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2544

45

Indikatorlösningkan användas närman snabbt vill tareda på en vätskas

pH-värde.

Elektroniskamätinstrument.

till papper och stickor då man snabbt vill ta reda på vätskanspH-värde eller om det finns vätska kvar på t.ex. en kemdyka-re. Indikatorlösningen kan förvaras i sprayflaskor.

Tre vanliga indikatorer är BTB (bromtymolblått), lack-mus och fenoftalein, som ger följande färgomslag:

Sur lösning Neutral Basisk

BTB röd / gul grön blåLackmus röd violett blåFenoftalein färglös färglös rödlila

De elektroniska mätinstrumenten består av en mätlådamed digitalt fönster eller visare med skala. Till mätlådankopplas en mätsond och eventuellt en termometer. Mätson-den förs ned i vätskan och man får då ett mätvärde på dis-playen. För en noggrannare mätning används flera instru-ment, även en termometer för att hänsyn ska kunna tas tilltemperaturen i vätskan. Mätnoggrannheten är oftast mycketstor på instrumenten. Både tiondelar och hundradelar kanmätas. För att mätvärdet ska bli korrekt ska instrumentetkalibreras med hjälp av en buffertlösning.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2545

46

Metoder för begränsning av verkanvid utsläpp av frätande ämnenAllmäntMetoder för begränsning av ett utsläpp måste bedömas eftervilket frätande ämne som kommit ut, markförhållanden ochövriga omständigheter. Generellt bör man vara försiktig medatt använda vatten. Risken är att man förvärrar situationengenom att ämnet sprids till både mark och vattendrag.Vattenär naturligtvis befogat i en livräddningssituation, vid brand,explosion eller om risken för kemiska reaktioner kan mins-kas. De metoder som främst gäller är dock:• Samla upp vätska (om möjligt resa upp behållaren så att

vätskenivån ligger under hålet).• Flytta ämnen som riskerar att reagera med den läckande

syran / basen.• Täcka över för att undvika reaktion och täta läckaget.

UppsamlingUppsamling av frätande ämnen kan göras på många olikasätt. Uppsamling bör alltid finnas med som ett förstahands-alternativ för RL. Det är kemikaliens sätt att reagera somavgör val av utrustning. Man kan bygga uppsamlingsbas-sänger av presenning och skarvstegar. Man kan använda sigav naturliga lågpunkter och allt från den enklaste hink tillstora bassänger.

Att ha en fullgod beredskap för uppsamling är dockomöjligt för räddningstjänsterna, med tanke på att en järn-vägsvagn kan innehålla upp emot 40 m3 vätska. I de kommu-ner där det föreligger risk för större olyckor är det lämpligt attman förberett sig genom riskplanering, t.ex. att man förberettavfallsbolag eller industri på att det behövs hjälp med upp-samling vid en eventuell olycka med frätande kemikalier.

Kemikalier som är tyngre än vatten (1000 kg/m3) t.ex.svavelsyra (1840 kg/m3) kan göra att uppsamlingskärlenrämnar på grund av den större tyngden.

Tänk på att omhändertagen vätska ska märkas upp medför ämnet passande varningsetikett.

Exempel påbärgningsemballage.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2546

47

InvallningInvallning görs för att begränsa ett ämnes utbredning. Det ären åtgärd med stor betydelse vid många olyckor med vätske-formiga kemikalier. Invallning kan till och med vara den vik-tigaste åtgärden för att snabbt minska skadeutbredningen.Det är därför viktigt att invallningen kommer till stånd sam-tidigt med brunnstätning så att inte kemikalien sprids viat.ex avloppsledningsnätet. En snabb metod är att använda envattenfylld grovslang. Man måste dock beakta slangens ochkopplingarnas resistens mot den aktuella kemikalien ochvätskans densitet. Man kan behöva förstärka med sandsäck-ar eller jord etc.

SorptionSorptionsmetoden används för att samla upp en mindremängd vätska. Kemikaliens reaktionsbenägenhet styr valetav sorptionsmedel. Man får naturligtvis inte förvärra olyck-an genom att starta en reaktion som leder till brand, explosi-on eller till att giftiga gaser uppstår. En annan faktor att tahänsyn till är var utsläppet har ägt rum, på vatten, mark, ga-tor eller inomhus.

Sorptionmedel finns av olika slag; pulver, granulat, flis/spån, dukar/mattor och länsor. När sorptionsmedlet strösöver kemikalien ska den suga åt sig vätskan och på det sättetbegränsa skadan och möjliggöra ett omhändertagande.

Principen för sorption.

Det är viktigt attinvallningen kommer

till stånd samtidigtmed brunnstätning

för att förhindraspridning viaavloppsnätet.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2547

48

Sorptionsmedlen indelas i 3 olika grupper:Oorganiska sorptionsmedel är framställda av t.ex. sand, kalk,perlit, vermiculit, mineralull, vulkanisk sten, bränd lera.Medlen kan absorbera 3 - 6 gånger sin egen vikt. Medlen är iregel tunga.Syntetiska sorptionsmedel är framställda av t.ex. polyeten,polyuretan, nylon, polyester. Medlen har hög kapacitet ochkan absorbera upp till 25 gånger sin egen vikt. Flytförmåganär i regel god även under lång tid i vatten. Materialen är intebiologiskt nedbrybara, men miljömässigt inerta.De ovan nämnda bör användas på frätande ämnen eftersomflera frätande ämnen reagerar med organiska sorptionsmedel.Organiska sorptionsmedel är framställda från, eller består avt.ex. halm, torv, sågspån, bomull, cellulosa. Medlen kan ab-sorbera 5 - 10 gånger sin egen vikt. Vissa produkter suger uppvatten efter en tid och om de blir liggande i vatten för längeriskerar de att sjunka. Produkterna är normalt biologisktnedbrytbara och deponering eller kompostering av avfalletkan vara en bra metod för att bli kvitt det.

Tabellen nedan visar några vanligt förekommande sorp-tionsmedel och deras egenskaper. Tabellen gör inte anspråkpå att vara komplett eftersom utbudet hela tiden förändras.För noggrannare vägledning vid val av sorptionsmedel ochanvisningar om användning hänvisas till tillverkarnas pro-duktinformation och Räddningsverkets Cirkulär 6/91 R.

Varunamn Typ Material Form Flytförmåga

Vapex Oorganiskt Krossad Granulat Mer än 5 dygnpimpsten 0,5-1 mm

Zugol Organisk Furubark Flis Mer än 5 dygn0,25-5 mm

Sanol Syntetisk Bomull Granulat4 - 20 mm Mer än 5 dygn

Rhodia Syntetisk Polypropylen Kuddar,filmdukar Mer än 5 dygn

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2548

49

ÖverpumpningOm man vill föra över innehållet i en skadad tank till en heltank eller till ett uppsamlingkärl kan överpumpning kommaifråga.

Vid överpumpning av frätande ämnen ställs stora krav påutrustningen vad gäller pumpar och slangar. Det är viktigtatt utrustningen är resistent mot kemikalien, så att man inteförvärrar skadeutbredningen.

Erfarenheter från transportolyckor visar att räddnings-tjänsterna inte har tillgång till kemikalieresistenta pumpar inågon större omfattning. Därför bör man i förväg ha inven-terat riskerna och att via samverkan med industri eller av-fallsbolag ha klart för sig vad det finns för resurser för över-pumpning att tillgå.

NeutralisationNeutralisation görs sedan man samlat upp så stor mängdsom möjligt av den utspillda kemikalien. Att neutralisera envätska för att sedan pumpa upp den är inte lämpligt medtanke på svårigheterna att få rätt pH-värde. Detta har, enligtförfattarnas efterforskningar, inte heller skett vid någonräddningsinsats.

Neutralisationens främsta syfte är att försöka återställapH- värdet i de översta jordlagren. Vid utsläpp av syror an-vänds en bas, t.ex. natriumhydroxid eller kalciumhydroxid(släckt kalk) som finns i lager för kalkning av försurad mark.

Överpumpning avsalpetersyra vid en

järnvägsolycka.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2549

50

För neutralisering av baser använder man en syra, t.ex.saltsyra eller natriumdivätefosfat som i princip används påsamma sätt som vid neutralisation av en syra.

Erfarenheter från olyckor vittnar om problem när storamängder kalk skall blandas och spridas. En betongbil med såkallad tombola är därför att rekommendera för både bland-ning och utläggning. En gammal tumregel för användning avsläckt kalk i syfte att neutralisera en syra är 1:1/kg. (Se beräk-ningsexempel längst bak i boken.)

I situationer med spridning av kalk i ett akutläge bör all-tid personal från kommunens Miljö och hälsokontor kallasin för att riktiga åtgärder ska kunna vidtas, med tanke på detfortsatta saneringarbetet. Ett utsläpp som ligger inom inter-vallet 6 - 10 på pH-skalan är acceptabelt med tanke på debiologiska stegen i reningsverken.

Metoder för saneringTyp av kemikalie ligger till grund för hur omfattande sane-ringen blir och vilken metod man väljer. En person som blivitutsatt för en kemikalie ska vara ren när saneringsplatsen läm-nas. Det innebär alltså att personen ska lämna skadeplatsenmed samma föroreningsgrad som när han anlände dit.

Den enklaste saneringslösningen är vatten. Vattnet börvara tempererat, 35-37º C, så att man inte kyler ned den/desom ska saneras. Det är också viktigt att spola med stora

En betongbil medtombola kananvändas för bådeblandning ochutläggning vidneutralisering medsläckt kalk.

AcceptabeltpH-värdeefter neutra-lisation medsläckt kalk.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2550

51

mängder vatten, framför allt vid frätande ämnen. Detta sane-ringsvatten ska också tas omhand. Varmvatten kan ordnasmed hjälp av släckbil eller motorspruta genom rundkörning.Andra metoder att ordna varmvatten är att nyttja någon typav varmvattenberedare eller att hämta varmvatten på värme-verk, mejeri eller liknande.

Sanering av en skadad person kräver att den skadadeskläder snabbt tas av. Till detta kan utrustning som gipssax,bälteskniv m.m. användas. Sanering av insatspersonal kräveratt eventuella överdragskläder tas av före saneringen. Dennautrustning saneras eller kasseras efter genomförd insats.

Saneringsplatsen bör byggas i anslutning till baspunkten,för att göra det lättare för kemdykarledaren att ha kontrollöver kemdykare och utrustning tills de är sanerade. Platsvaletstyrs också av kemikalie, geografi, väder och vind. Det skaalltid finnas tillgång till reservluft vid saneringsplatsen, an-tingen i form av extra luftpaket eller ett större luftförråd.

StatistikEn återblick på statistiken från åren 1997/98 visar följandevad det gäller utsläpp av farligt ämne:

Räddningstjänsten kallades 1997 till 2 070 utsläpp av far-liga ämnen. Av dessa uppdrag gällde 86 stycken frätande äm-nen. Utsläppen fördelar sig över olika verksamheter. Till ex-empel skedde 461 utsläpp under transport och 268 underlastning/lossning.

1998 kallades räddningstjänsten till 2 104 utsläpp av far-ligt ämne. När det gäller kategorin frätande ämnen så haruppdragen ökat marginellt till 93 stycken. 399 utsläpp sked-de under transport (en stor del av dessa utgörs av läckage frånfordon i trafik). Utsläppen i samband med lastning/lossningökade något under 1998 till 294 stycken.

Den vanligaste åtgärden enligt statistiken är inte heltoväntat sorption. Metoden används främst på vätskor i min-dre mängd. Vid större utspilld mängd används olika formerav uppsamlingskärl.

Kartläggning av desträckor som trafi-

keras mest av farligtgodstransporter.

Den enklastesaneringslösningen

är vatten.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2551

52

Erfarenheter från inträffade olyckor

Kristinehamn: Olycka med saltsyraUnder torsdagseftermiddagen den 27 april startade ett snöo-väder som skulle bli ett av de intensivaste under vintern. Be-redskapen för snöplogning och vinterväglag var låg, de flestatrafikanter hade skiftat till sommardäck. Fram till fredags-morgonen hade 30 cm snö fallit. Denna typ av väderlek ska-par ofta stora problem i den backiga terrängen runt Kristine-hamn och framförallt mellan Kristinehamn och Karlskoga.E18 var spärrad av tung trafik som fastnat och blockerat kör-banan under flera timmar under torsdagskvällen.

Klockan 00.33 på fredagen fick räddningstjänsten larmet,”Tankbil vält på E18”. Vaktstyrkan om 1+4 samt dygnsam-bulansen rycker ut. Olycksplatsen ligger på E18, ca 4 km väs-terut mot Karlstad strax bortom det s.k. Krokvikskorset ochca 1000 meter från naturvårdsområdet Varnumsviken, en inredel av Vänern.

Under utryckningen kommer ett andra larm ”Kraftig lä-genhetsbrand i Bäckhammar, 20 km söder om Kristine-hamn.” C-20 (Chef i beredskap) beger sig med deltidskåren1+4 till branden. Ett fridygnsledigt befäl kallas omedelbart intill stationen för att fungera som bakre ledning.

Olyckan på E18 har orsakats av att ett husvagnsekipagefastnat i uppförsbacken och en upphinnande långtradare ut-för en omkörning av ekipaget samtidigt som möte sker medden saltsyrelastade tankbilen. Tankbilen får väja och hamnari diket och blir liggande på sidan i en 6-8 meter lång slänt meddragfordonet vinkelrätt mot vägen. Hytten hänger över väg-banan, föraren klarar sig oskadd. Släpet hamnar uppochner-vänt i släntens nederkant. Ett vägräcke med betongstolpetränger in i dragbilens tank som rymmer 8 m3, och ett ca 30 x30 cm stort hål uppstår. Släpvagnens tank är till synes tät.Olycksplatsen ligger i en nedförsbacke, så syran rinner längsdiket och genom en boskapstunnel som korsar vägen precispå platsen.

1:a handsåtgärderInvallning av läckaget ca 100 m nedanför och på andra sidan

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2552

53

tunneln. Invallning sker med jordmassor. Ca 6 ton HCl haromedelbart runnit ut ur dragfordonets tank. Föraren avtankbilen har omedelbart efter olyckan ringt transportan-svarig arbetsledare. Denne är på plats efter ca en och en halvtimme. Räddningsledaren rekvirerar en bulklastbil med släpinnehållande mald kalk från Gåsgruvan, transportavstånd ca70 km. P.g.a. rådande väder kan endast dragbil med 14 tonkalk erhållas. Kalken är på plats 04.30. Samtidigt har en ce-mentbil med tombolabehållare rekvirerats. Avsikten är attslamma upp kalken i tombolan och låta tömma tombolanpå olycksplatsen och på så sätt få en neutralisation av syran.Försöket får avbrytas p.g.a. stora svårigheter att få i kalken itombolan.

Kalken sprutas istället ut i diket över den utrunna syransamtidigt som inblandning/uppslamning sker med hjälp avtvå fogfighterrör. Innanför invallningen kan man snart upp-mäta en neutralisering av syran. I diket skapas genom övrefördämning en damm. Den är basisk och får ta emot det fort-satta läckaget från tankarna. Det genomläckage av nedre för-dämning som sker är neutralt.

Personal från Miljö och Hälsokontoret kallas till platsenoch deltar i arbetet ca en timme efter larmet.

En tankbil medsaltsyra har vält.

Neutralisation medhjälp av direkt på-

föring av släckt kalk.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2553

54

Kemikaliegruppen från Skoghallsverken som levereratsyran kallas till platsen. De anländer med tre man och pump-utrustning ca kl 04.45. Gruppen åtar sig att pumpa över syratill tomma syratankbilar. Kemgruppen erbjuds hjälp av kem-dykare men väljer att arbeta själv, i lättare stänkskyddskläderoch filtermask.

Polisen dirigerar trafiken i en fil förbi olycksplatsen.

2:a handsuppgifterMassmediatrycket är stort på räddningsledaren. Han kallartill pressinformation kl 09.45. Miljökontoret och försäk-ringsbolaget kallar in en miljökonsult (Miljöspectra i Ham-marö AB). Denne är på plats kl 10.00. Konsulten tar från kl11.00 på sig allt ansvar för samordningen av saneringsarbetet,dock i samråd med räddningsledare och miljöinspektör.Räddningstjänstarbetet fortsätter med överpumpning ochbärgning av fordonet.

SaneringsskedeEfter att syran täckts av uppslammad kalk beställdes kalk-kross, kornstorlek 20 mm. Invallningarna förstärktes meddenna. Kabelutsättningen visade att inga kablar (el eller tele)fanns, så att bortforsling av jordmassor kunde ske. Ytskiktetkontrollerades och under ca 20 - 30 cm djup fanns ingen syralängs dikena. Bilar med bergsflak (täta och oömma för skop-hantering) ombesörjde transporten av jordmassorna till mil-jöstationens (soptippens) kemplatta av betong. Vid ilast-ningen av flaken bottnades det med ett kalklager och sedanvarvades förorenat med kalk på flaket. Den bortgrävda jor-den ersattes av kalkkross. På miljöstationen avlastades 40ton kalk för att fortsätta kalkinblandningen i massorna. Sy-ran som dämts upp i tunneln ca 1 m3, sögs upp liksom övrigasyraansamlingar.

ÖverpumpningKemgruppen som ansvarade för överpumpningen arbetadedels med en eldriven syrapump, dels med en s.k. Salapump.Det var svårt att pumpa ur tankarna eftersom de var så attsäga felvända. Gott resultat erhölls när man med vinkelkap

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2554

55

skar upp luckorna i tanken för att komma åt vätskeytan. Vidhåltagningen i släpets tank släppte ett vakuum som bildats itanken och utflödet ökade markant genom domluckor ochventiler. Emellertid var den kontrollerade urpumpningen ef-fektivare än det okontrollerade utläckaget. Läckaget rann förövrigt till det kalkfilter som bildats i ”dammen”. Säkerhetsni-vån vid överpumpningen var lägre än vid konventionellkemdykning, men man bör ha i åtanke att denna grupp dag-ligen arbetar med syror. Trots detta borde vi ha byggt upp ensaneringsstation, vilket tyvärr inte gjordes. Tankarna var ut-pumpade och fria syraytor uppsugna kl 13.00.

Hämtat från Per Modin, Rapport från saltsyreolycka950428, Bergslagens räddningstjänst.

Torshälla: Utsläpp av fluorvätesyraLarm via SOS-centralen till Torshälla kl 11.42 resp. Eskilstunakl 11.43 om gasutsläpp Avesta Nyby. Typ av kemikalie angavsdå ej. På väg mot Torshälla, ca 10 km, tog räddningsledaren(RL) kontakt med SOS-centralen för kompletterande upp-gifter. Man fick då besked om att det var fluorvätesyra somläckt ut. RL tog då beslut om brytpunkt vid västra porten tillAvesta Nybys industriområde. Ambulans begärdes kl 11.50.Polis och kommunens miljöskyddspersonal var redan larma-de av SOS enligt förutbestämd larmplan. Alla utryckandeenheter beordrades att avvakta vid brytpunkten, medan RLmed sambandsman åkte fram för rekognoscering. På indu-striområdet finns en vindstrut monterad på en mast. Denkom nu till god hjälp för att bestämma vindriktning ochvindstyrka.

Framkommen till tanken konstaterade RL att det fannsen millimeterbred och ca 20 cm lång lodrät spricka på fluor-vätesyratankens framsida och att vätskan sprutade ut med enkastlängd på flera meter. Vinden blåste i rät vinkel mot strå-len som slogs sönder så att vätskan spreds över den snö- ochistäckta markytan framför tanken. Den synliga gasutveck-lingen var i detta skede mycket begränsad.

Beslut i stortIntill skadeplatsen fanns ett tiotal arbetare från Avesta Nyby.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2555

56

En av dem presenterade sig som arbetsledaren Leo. Han infor-merade om att det fanns en annan syracistern (kar fem somnormalt används för blandsyra) dit man eventuellt kundepumpa över vätska med ett befintligt rörsystem från bottenav den skadade cisternen. Räddningsledarens beslut i stort(BIS) löd ”Begränsa skadeutvecklingen genom att läktravätskan, samla upp vätskan och täta brunnen. Utrymning avriskområdet. ”

Arbetet på skadeplatsenLedningsplats upprättades med bil 108, ca 50 m från denläckande cisternen, vinkelrätt mot vindriktningen. Eftersamråd med sin kollega Thord Eriksson och arbetsledarenLeo från Avesta Nyby beslutade RL att riskområdet omfatta-de Nybys industriområde i vindriktningen från cisternen, dvs.en längd av ca 600 m. Beslutet grundade sig på fluorvätesyr-ans farlighetsnummer 886 och ett förhållandevis lågt ång-tryck, säkert under 100 kPa. I detta skede var den synliga gas-utvecklingen fortfarande relativt måttlig och man bedömdeatt gas inte skulle sprida sig utanför industriområdet. Arbets-ledaren Leo fick order att utrymma personalen på Nyby ivindriktningen samt i byggnaden intill cisternen.

Kraftig gasutvecklingfrån cistern medfluorvätesyra.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2556

57

I detta skede hade räddningsledaren stort behov av infor-mation om kemikaliens egenskaper. Tyvärr var företagets sä-kerhetschef och kemiske expert inte anträffbara. De hade se-mester. Via SOS-centralen begärdes kemisk experthjälp föratt fastställa faran för gasspridning, personskador etc. Ävenden bakre ledningen tog itu med motsvarande arbete.

Efter ingående studier av farligt gods-kortet beslutade RLtillsammans med vakthavande BM att man p.g.a. risken föregen personal inte skulle göra några tätningsförsök av läck-an, utan i stället koncentrera sig på att läktra vätskan till denintilliggande cisternen. Kemdykargruppen fick i uppdrag attleta efter markbrunnar i området där vätska börjat ansamlaspå marken.

Gruppen hittade en dagvattenbrunn som tätades med enbrunnspropp. Försök till uppsamling av utsprutande vätskagjordes med hjälp av ett par öppna kar. På grund av vindenslogs syrastrålen sönder och mycket vätska kom utanför ka-ren. Tyvärr visade sig överpumpningscisternen vara uppta-gen av blandsyra som först måste pumpas ur. Kemdykargrup-pen fick därför avvakta en stund innan de fick klartecken frånLeo om att läktringen kunde påbörjas. När beslutet komöppnade de med verktyg en bottenventil till den läckandecisternen och efter visst besvär kunde läktringen påbörjas.

Klockan 13.45 ringde Räddningsverkets kemist BengtStridsberg upp och informerade om ett liknande gasutsläppsom ägt rum i Kanada. Där beslöts ett riskområde om 1,5miles i vindriktningen. P.g.a. oklarheter om hur väderleksför-hållandena var vid detta tillfälle gick det inte att göra någranyttiga kopplingar till det nu aktuella tillfället.

Enligt Kemikontorets skyddsblad lär det finnas provam-puller för fluorvätesyra med ett mätområde 1,5-15 ppm/2 li-ter provluft. Men några sådana ampuller eller andra hjälpme-del för att mäta gaskoncentrationerna fanns vid olyckstillfäl-let inte tillgängliga, vare sig hos företaget, räddningstjänsten,sjukvården, polisen eller miljökontoret.

Varning till allmänhetenGasutvecklingen hade under tiden tilltagit kraftigt. Ett syn-ligt moln drog sig mot södra änden av industriområdet.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2557

58

Räddningsledaren beslutade därför att gå ut med ett varning-smeddelande i radion. De boende i vindriktningen uppma-nades att stanna inomhus och stänga dörrar, fönster och ven-tiler. Begäran om myndighetsmeddelande på radion lämna-des till SOS kl 12.20.

Skydd för egen personalRäddningspersonalen som arbetade vid skadeplatsen hadehela tiden tillgång till tryckluftsapparater och ett tiotal kem-dräkter. Sammanlagt användes sex sådana dräkter.

Det fortsatta arbetet på skadeplatsenStrax efter kl 14 började läktringen av syra från den skadadecisternen att göra nytta. Trycket på läckagestrålen blev alltmindre. Klockan 14.50 hade läckaget från cisternen helt upp-hört. Kemdykare gick då fram och läktrade över den vätskasom samlats i uppsamlingskärlen. Det var ca 1,6 m3. Härvidanvändes s.k. Rosenbauerrör och kalk som slammades. Före-taget Avesta Nyby har en tank för detta, räddningstjänstenhade ett 15-tal säckar kalk à 25 kg. Resterna av syra, kalk ochvatten som samlades vid den naturliga ”pumpgropen” vidtätningsproppen till dagvattenbrunnen, sögs upp av en syra-bil. Kl 15.33 hävdes avspärrningarna utanför Nyby industri-område. Efter ett tag när avångningen upphört från pölar ochkontaminerade ytor hävdes även avspärrningarna inom in-dustriområdet. Klockan var då 15.55. Arbetet med saneringav mark och husväggar i närheten av cisternen avveckladessuccessivt. Räddningstjänsten avslutade kl 17.55.Hämtat från Ulf Erlandsson, Stora olyckor, Utsläpp av fluor-vätesyra i Torshälla februari 1996, Räddningsverket, rapportP22-149/96, ISBN 91-88890-32-5

Hallsberg: Salpetersyrautsläpp vid bangården iHallsbergUnder järnvägstransport av en cisternvagn mellan Ljunga-verk i Ånge och Bofors Explosive i Karlskoga uppstod enspricka i en svetsfog, varvid ett mindre läckage uppstod. Cis-ternvagnen var lastad med 40 ton (26m3) 99% salpetersyra.Läckan uppmärksammades av lokföraren i ett mötande tåg

Under en transportav salpetersyra

uppstod en läcka i encisternvagn. Läckanuppmärksammades

av lokföraren i ettmötande tåg.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2558

59

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2559

60

som såg att det rök ur vagnen. Tågsättet var på ingång tillHallsberg. Tågledningen beslutade att växla bort vagnen ochlarma räddningstjänsten eftersom det rök och luktade illafrån vagnen.

Vid en första undersökning gjord av räddningspersonaliförd skyddsutrustning, kunde en spricka på 50 cm vid cister-ninfäsningen konstateras och droppande syra ur sprickan.Att täta sprickan bedömdes som omöjligt. Efter kontakt medSAQ som besiktigat vagnen, fattades beslut om att salpeter-syran skulle läktras över till en annan cistern på plats i Halls-berg. Förflyttningen av vagnen kunde förvärra sprickan medytterligare utsläpp som följd.

Vid undersökning hos ADR-Transport fanns inget till-gängligt fordon eller pump som klarade salpetersyran. En cis-ternvagn rekvirerades därför via SJ. Räddningstjänsten hadeinga pumpar som klarade av att pumpa salpetersyran, varförleverantören kontaktades om hjälp med pump. Pumpenskulle först demonteras från en fast installation och sedanskickas till Hallsberg, en transport på ca 60 mil. Räddnings-tjänsten kontaktade även mottagaren som skickade perso-nal och pump till Hallsberg. Personal från Räddningsskolan iSkövde och dess miljöskyddsbil rekvirerades och var i Halls-berg inom 3 timmar.

Ingen av dessa pumpar fungerade tillfredsställande.Pumputrustningen från räddningsskolan höll i 5 minutervarefter den brann upp. Nya pumpar rekvirerades från olikahåll. Arbetet var nu inne på sitt andra dygn och inget lyckatresultat hade nåtts. I detta läge beslutades att den pump somskulle ta emot salpetersyran på Bofors Explosive skulle de-monteras och skickas till Hallsberg. Först när denna special-byggda pump var på plats kom pumpningen igång. Efter ca 2timmars pumpning med den nya pumpen var läktringen klaroch räddningstjänstens uppdrag avslutat.

Hämtat från Ingvar Eriksson, Dagboksanteckningar översalpetersyrautsläpp vid bangården i Hallsberg 1997-09-02,Nerikes brandkår

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2560

61

OrdförklaringarADR: European Agreement Concerning the InternationalCarriage of Dangerous Goods by Road. Europeisk överens-kommelse om internationell transport av farligt gods påväg.

ADR-S: Räddningsverkets föreskrifter om inrikes väg- ochterrängtransporter av farligt gods.

Artefakter: Ämnen som uppstår under själva olyckshän-delsen. De kan antingen uppstå genom en oxidationspro-cess i form av brand eller explosion eller genom andrakemiska reaktionsprocesser, t.ex. då syra kommer i kontaktmed metaller.

Bas: En bas är ett ämne eller jon som kan ta upp protoner.Basiska vattenlösningar innehåller hydroxidjoner OH-.

Exoterm: En process där värme avges.

Gradient: Grundvattenytans lutning.

IBC: Intermediate Bulk Containers eller småbulkbehållareär en stor behållare med en maxvolym på 3m2.

Infiltration: Vätska tränger in i markytan och så småning-om ner i underliggande jordlager.

Jon: En atom är i sin helhet neutral. En del atomer kan lättge ifrån sig eller ta upp elektroner. Av den neutrala atomenkan det alltså bildas positiva joner och negativa joner. Enlösning som innehåller joner leder elektrisk ström.

Molekyl: Atomer som är förenade i olika typer av grupper.

Polymerisation: Process där mindre molekyler slås sam-man för att bilda makromolekyler som består av upprepadestrukturenheter.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2561

62

Protolys: En reaktion vid vilken en syra avger protoneroch en bas upptar protoner.

Proton: Positiv partikel i atomkärnan. En vätejon ärdetsamma som en proton (H+)

Salt: Kemiska föreningar som är uppbyggda av joner.Natriumklorid, vanligt koksalt, är ett exempel på ett salt.Ett salt består av både positiva och negativa joner, somgenom sina motsatta laddningar drar varandra till sig.

Syra: Syra definieras som ett ämne eller jonslag som kanavge protoner. Alla syror innehåller väte. Sura vattenlös-ningar innehåller oxoniumjoner.

Resudialmättnad: Den del av spillet som jorden hållerkvar. Man kan se det som att en del av spillet fastnar ijorden. Detta gäller kemikaliefasen.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2562

63

För vidare läsningADR-S, Inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng,Statens räddningsverks författningssamling, SRVFS 1994:5

Almgren, Roger, 1998, Räddningstjänst vid olycka med gaser,Räddningsverket, beställningsnummer U30-578/99,ISBN 91-88891-82-8

Andersson, Leden, Sonesson, 1990, Gymnasiekemi 1, EsselteStudium AB, ISBN 91-24-34098-6

Cirkulär 6/91, Räddningsverket

Forsgren, Claes, Kemi – Översikt för räddningstjänstperso-nal, beställningsnummer U30-581/99, ISBN 91-88891-83-6

Insats vid olycka med kemikalier, Räddningsverket, 1997,grundbok. Beställningsnummer U26-562/97

Insatsplanering kem, 1999, Räddningsverket, FoU-rapportP21-271/99

Knutsson, Gert, Morfeldt, Carl-Olof, 1993 Grundvatten,teori & tillämpning, AB Svensk byggtjänst, ISBN 91-7332-646-1

Kompendium om miljöeffekter från bränder och andraolyckor, Räddningsverket, SRV/RoMm/BjA, Oktober 1996

Källström, Hans & Mourujärvi, Hannu, 1999, Teknik vidkemikalieolycka, Räddningsverket, beställningsnummerU30-582/99, ISBN 91-88891-67-4

Malmsten, Curt L, 1997, Olyckor med farliga kemikalier,Nordiska räddningsförlaget AB, ISBN 91-88388-05-0

Miljökonsekvenser av olyckshändelser, 1996, Räddningsver-ket, beställningsnummer P23-143/96, ISBN 91-88890-22-8.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2563

64

Natrimihypokloritwww.basechemicals.akzonobel.se/s_hypo.htm

Oljan är lös, Handbok i kommunalt oljeskydd, 1997, Rädd-ningsverket, beställningsnummer R-61-158/97, ISBN 91-88890-73-2

Riskhantering i ett samhällsperspektiv, serie från Räddnings-verketProcessen, beställningsnummer U29-545/97Riskinventeringen, beställningsnummer U29-546/97Samhällsplanering, beställningsnummer U30-565/98

Räddningsinsatser vid syrautsläpp, 1999, Räddningsverket,beställningsnummer P22-263/99, ISBN 91-8889-84-4

Scaffidi, Fred, The acid / base conceptwww.tc.gc.ca/canutec/english/articles/acide-e.htm

Surviving Hazmat - Surviving the Hazardous MaterialsIncident - First Responder Operations - Part 1 InstructorGuide, Corrosive Emergencies, Kapitel 10, 1993, OnGuard,Inc. A Division of Emergency Resource Inc

TOKEVA-instruktioner, Räddningsinstitutet, Finland

Transport av farligt gods, lärobok, Arbetarskyddsnämden,1998, ISBN 91-7522-597-2

Vannerberg m.fl., 1989, Grundläggande kemi, Esselte studi-um, ISBN 91-24-35092-3

Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor,1997, FOA, FOA-R—97-00490-990—SE, ISSN 1104-9154

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2564

65

Beräkningar

ExempelVid en olycka har det varit ett utsläpp av ca 350 liter 36 %saltsyra. Du beräknar att ni lyckats samla upp ca 250 liter avvätskan. Frågan är hur mycket släckt kalk som åtgår för attfullständigt neutralisera resten. Du beräknar att spillytan ärca 25 m2 och att er neutralisering kan sättas igång ca 4 timmarefter utsläppet.

a) Beräkna hur mycket kalk som åtgår med hjälp av reak-tionsformeln :

2 HCl + Ca (OH)2 Õ CaCl2 + 2H2O

b) Kommer grundvattnet att påverkas om utsläppet sker påett 0,75 meter tjockt sandlager ovanpå ett 1,25 meter tjocktsandigt moränlager, och det är 1,25 meter ner till grundvatt-net? (Antag gradienten till 0,75.)

c ) På behållaren står det R23 och R35, vad innebär det?

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2565

66

Förslag till lösningar: a) För neutralisering gäller att 2 mol HCl = 1 mol Ca(OH)2

Utnyttja nu sambanden:

mn= ___ m=d x a x c

M

n = substansmängd, mol m = massan, kgm = massan, kg d = densiteten, kg / lM = molmassan, kmol a = mängden utsläpp, l

c = koncentrationen %

För saltsyran och kalciumhydroxiden gäller då:Densiteten : d HCl = 1,13 hämtas från tabell.Mängden utsläpp: a HCl = 100 givet värde.Koncentrationen: c HCl = 36 givet värde.Molmassan: M HCl = 36,5 hämtas från tabell.Molmassan: MCa(OH)2 = 74 hämtas från tabell.

För kalken antar vi att X kg åtgår för neutralisation, insatt iekvationerna ger detta:

2 x n HCl = nCa(OH)2 Õ 2 (d x a x c) / 100 M HCl = X / MCa(OH)2

Med insättning av givna värden erhålls X kg släckt kalk förneutralisation av 100 liter saltsyra:

X = 2 x 74 x (1,13 x 100 x 36) / (100 x 36,5) . 165 kg

b) Öppna kemspill i RIB.Ange saltsyra som sökt kemikalie.Ange sand i övre marklager och sandig morän i undre lagret.Definiera ingångsvärdena.Tryck på beräkna.

Svar: Nej.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2566

67

c) Svar: R 23 = Giftigt vid inandningR 35 = Starkt frätande.

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2567

68

Illustrationer och fotoIllustationer: Per HardestamFoto: Peter Lundgren (sidan 8, 9, 12, 16, 23, 27, 28,29, 34, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 50, 51, 65)Micke Sörensen (sidan 30, 31, 49, 59)Leif Forslund (omslag)Gunnar Ohlén (sidan 11, överst)Bengt A. Lundberg (sidan 11)Mats Kockum/BLT (sidan 15)Åke E:son Lundman/Bildhuset (sidan 21)Industrial Safety Academy (sidan 37)Ulf Erlandsson (sidan 56)

Namnlöst-5 2000-08-21, 14:2568